Det finns inga enkla lösningar på klimatfrågan, men en sak är säker. Det går att lösa. Med hjälp av naturbaserade metoder kan vi vända skutan inom vår egen livstid, säger den uppmärksammade författaren Paul Hawken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Klotet hörs: Paul Hawken, författare inom klimat, miljö och hållbar utveckling, Carl Folke, professor och grundare av Stockholm Resilience Center, Daniel Värjö, vetenskapsjournalist.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Medan många går och hoppas att maten ska bli billigare, trissar klimatförändringen upp priserna på flera varor. Hur pass realistiskt är hoppet om billigare mat i en varmare värld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och hur blir vi smartare, både när det gäller maten vi producerar och maten vi väljer att äta?I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Elin Röös, forskare på hållbara livsmedelssystem, SLU, Göran Bergkvist, hållbara odlingssystem, professor SLU, Carl Eckerdal, chefsekonom, Livsmedelsföretagen.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Coraille heter Sophie Clauzons adopterade flamingo. Två gånger har hon sett honom men aldrig hela fågeln. Han döljer huvudet när hon kommer. Adoptionerna stärker bevarandet, men måste djuren bli familjemedlemmar för att vi ska skydda dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Söta och spektakulära djur blir till ambassadörer för sina områden. Något som dras nytta av för att skydda artrika platser och i satsningar när man ska återskapa förstörd natur. Carmague i södra Frankrike har blivit synonymt med vita hästar, svarta tjurar och ljusrosa flamingos.I Hornsö i Småland drömmer man om att återinföra den svarta storken, Odin-svalan kallad, den majestätiska svarta fågeln som i nordisk mytologi sades ledsaga de döda till den andra sidan. Kanske kan den uppnå samma symbolstatus som Carmagues flamingo?I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Carl-Gustaf Thulin, forskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Per Jiborn, Naturskyddsföreningen Kalmar.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Filip Watteeuw, borgarrådet i Gent fick dödshot mot sig och sin familj. Han ville ge staden fler grönområden och begränsa bilarna i innerstan. Det väckte känslor. Nu är Gent förändrat och Gentborna har gett sin dom. Watteeuw blev omvald. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Paris tog borgmästaren tillfället i akt under OS att ändra motorleder till promenadstråk. Politiker som Anne Hidalgo i Paris och Filip Watteeuw i Gent betalar ett högt pris för sina övertygelser, men har lyckats göra sina städer grönare - och fått nytt förtroende från sina väljare. I Klotet hörs Daniel Värjö, reporter och Anders Roth, transportforskare IVL Svenska Miljöinstitutet.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Svårt att boka, sällan wifi, förseningar, ersättningsbussar, ofta dyrare än flyget - ändå vill många åka tåg och det är också det bästa färdmedlet för klimatet. Klotet möter dem som tar tåget och dem som förklarar vad som felar i järnvägssystemet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med fler persontransporter på räls kan växthusgasutsläppen minska från transporterna men flera faktorer gör att tågtrafiken väljs bort trots att intresset för att resa med tåg är stort. Biljettpriset, bokningsförfarandet, brist på internetuppkoppling och risken för förseningar och därmed risken att också missa ett tågbyte är några exempel på vad som kan avskräcka potentiella resenärer. Kan extra semesterdagar vara en morot?Kan extra semesterdagar för den som tar tåget vara en väg till semesterresor med mindre utsläpp? Svenska myndigheter stod för nästan en tiondel av de svenska inrikespersontransportutsläppen (2019) och ska väga in klimathänsyn vid bokning av tjänsteresor. Vetenskapsradion Klotet möter svenska forskare som åkt till konferenser i Spanien respektive Irland med tåg. Och på nattåget till Hamburg möter vi unga konsulter på väg till konferens. Och det går till och med att ta tåget ända till Thailand när ens familj måste flytta eftersom jobbet är på ambassaden i Bangkok berättar den mest långväga tågresenären i programmet.Medverkande:Mattias Goldman, klimatdebattör och medföljande utsänd till ThailandJohan Olesund, Isak Jonsson och Jonathan Hedlund, konsultbolaget NetlightBengt och Birk Eriksson, lantbrukareSusanna Elfors, driver facebookgruppen TågsemesterJakop Dalunde, Europaparlamentariker, MiljöpartietJörgen Larsson, ChalmersKimberly Nicholas, Lunds universitet Linnéa Mills, MTRXJohanna Danielsson, Kairos futureEmma Kritzberg, Lunds universitetOlov Dahlin, Gävle högskolaJohan Enstedt, SJKjell-Ove Lindgren, Karolinska institutetBjörn Pettersson, NaturvårdsverketOskar Fröidh, KTHSkriv till oss! [email protected] Ivarsson, reporterAnders Wennersten, producent

I höst startar en yrkeshögskoleutbildning för stråtäckare. Det är ett exempel på ett intresse för mera traditionella byggmetoder som ofta är klimat - och miljömässigt bättre alternativ än betong och armeringsjärn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klotet ser närmare på vilka möjliga klimatvinster som finns i att byta bland annat kalksten mot obränd lera, och tittar på vad som driver respektive hindrar utvecklingen av material och byggmetoder framåt i en mer hållbar riktning.Medverkande:Markus Tarvainen - timmerman. Kursansvarig för timringsutbildning vid Sjövik folkhögskolaPernilla Hagbert - forskare vid KTH i hållbar omställningTove Sjöberg .- arkitektJohan Jönsson - expert på hållbara byggmaterialAdam Justin Mol - byggnadsantikvarie, elev vid timringsutbildningMoses - fjärdeårselev vid timringsutbildningen i SjövikLinus Malmqvist - förstaårselev vid timringsutbildningen i SjövikLars- andraårselev vid timringsutbildningen i SjövikJoar Nilsson - ordförande för Svenska Stråtäckarföreningen.Olle - stråtakläggareJanis Pucitis - stråtakläggareElsa Östlund - reporterMarie-Louise Kristola - programledareAnders Wennersten - producent

Nästa vecka är det val till EU-parlamentet. Bland raden av viktiga beslut som ska fattas av politikerna den närmaste fem-årsperioden finns de som gäller jordbruket. I just Nederländerna är de frågorna högaktuella och illustrerar hur nära kopplade de är till både klimatet och till hållbar utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  Landet kämpar med unionens sämsta vattenkvalité och med stora utsläpp av kväve och växthusgaser, samtidigt som splittringen blivit allt tydligare i åsikterna kring hur och i vilken takt den gröna omställningen ska ske. En splittring som går att se såväl inom politiken som bland enskilda företag och medborgare nu när miljökraven ökar.Klotets Marie-Louise Kristola har besökt forskare, lantbrukare och miljöorganisationer i Nederländerna och ger en bild av ett land på kontinenten som visar på utmaningarna inom den sektor som får en tredjedel av hela EU:s budget.MedverkandeAndreas Liljeheden - EU-korrespondent för Sveriges RadioAmber Laan - mjölkbonde i Varder, NederländernaOscar Widerberg - forskare vid Vrije universitetet i Amsterdam, NederländernaSanne Smeets - ekobonde, NederländernaMarjan Minnesma - jurist och grundare av miljöorganisationen UrgendaMarie-Louise Kristola . programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Den 6-9:e juni kommer det att ske: medborgare i EU:s alla 27 nationer går till urnorna för att välja de politiker som bland annat ska fatta viktiga beslut kring allas vår framtid. Beslut som kommer att påverka klimatet och miljön såväl nu som för kommande generationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Klotet lyfter fram några av de stora frågorna som kommer hamna i knät på parlamentarikerna och kommissionärerna de närmaste fem åren. Det finns förslag om att drastiskt minska användningen av ”evighetskemikalierna” PFAS. Det finns en ambition att få till en grön omställning som blir rättvis och mycket krävs för att nå klimatmål såväl till 2030 som de föreslagna till 2040.Medverkande:Anders Wijkman - ordförande i ROM klubben, initiativtagare till klimatalliansen och tidigare europaparlamentariker för KD och generalsekreterare för Naturskyddsföreningen Karin Bäckstrand - professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet.Jenny Jewert - naturbiolog, verksam vid VärldsnaturfondenMarie-Louise Kristola - Programledare:Anna-Karin Ivarsson och Daniel Värjö - reportrarAnders Wennersten - Producent:

Varje år beräknas omkring 200 000 personer dö i Indien till följd av brist på rent vatten. I detta världens folkrikaste land växer nu snabbt behovet av effektiva åtgärder för att komma till rätta med vattenstressen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar bland annat om att börja odla grödor som är mindre vattenkrävande, att väcka liv i traditionella, bortglömda metoder att samla in och spara vatten men också om att politiskt se över subventioner som styr och påverkar konsumtionen.För att lindra vattenbristen i Indiens huvudstad pågår sedan några år försök att återskapa vad som kallas Delhis försvunna sjöar. Runt ett tusen igenväxta vattenhål och reservoarer har kartlagts och alltfler av dem ska nu stegvis restaureras.Reportage och samtal mellan Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem och Klotets programledare Marie-Louise Kristola som också besökt landet och där talat med vattenexperter och forskare.MedverkandeStuart Orr . vattenexpert WWFMinti Jain, teater regissör, skådespelare och dramapedagog.Manjunath  pensionerad civilingenjörVishwanath Srikantaiah civilingenjör och stadsplanerareArnab Dutta, SR:s medarbetare i IndienKP Singh, Bangalorbo, jobbar med miljöfrågorDepinder Kapur leder vattenprogrammet på Center for Science and Environment i Delhi.Abhishek Singh – Sanoth-boAnkit Srivastava – miljöingenjörNaila Saleem - Sydasienkorrespondent SRMarie-Louise Kristola - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Stora värden ligger i potten med förslaget att åter öppna för att bryta uran i landet. Gruvbolagen vädrar morgonluft, medan kritiker befarar stora skador på miljön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen vill ta bort förbudet i landet för uranbrytning och har tillsatt en utredning som blir klar i mitten av maj.I jämtländska Oviken finns redan planer på en ny gruva för metaller som behövs till batterier och vindkraftverk i den gröna omställningen.  Där finns också uran. Boende är oroliga för att behöva flytta, för att natur förstörs och för föroreningar av Storsjöns vatten. Nu söker sig gruvbolagen till området och ska prospektera ett område på 500 kvadratkilometer runt Storsjön och upp mot fjällen.Reportage från området där ny gruvdrift kan bli aktuellt och från Ranstadsverket i Västergötland där det utvanns uran på 60-talet och där det idag går att se spåren av brytningen.Medverkande:Jon Erik Johansson - skogsägare och Oviken-boJenny Persson - Jämtlands gruvgrupp, NaturskyddsföreningenOlof Martinsson – lektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitetCarl-Gunnar Malm - Oviken-boLena Fernlund - Oviken - boAnders Olof Öhlén - geolog, Bergs kommunRolf Holmqvist - före detta föreståndare RanstadverketRoland och Berit Wilson - närboende till RanstadsverketBengt Lilljha - fd forskningschef RanstadsverketAnna Bergengren - koordinator Platåbergens geoparkDaniel Värjö - reporterAnders Wennersten - producent

Det pågår en massdöd i naturen - bland jättar. Svampangrepp på lövträd som alm och ask får skogens och parkernas egna pelarsalar att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2009, åtta år efter att askskottsjukan första gången upptäcktes i Sverige, hade en fjärdedel av alla askar i landet dött eller blivit svårt sjuka.Men det finns metoder att bromsa utvecklingenKlotet besöker skånska Örups almskog där 85 procent av almarna dog under loppet av fem år, men också Kungsträdgården i centrala Stockholm där almarna årligen vaccineras för att skyddas mot angreppen.MedverkandeMårten Lind - doktor i svampgenetikStaffan Eklöf, riksdagsledamot (SD). Har forskat inom cell- och molekylärbiologiElisabet Elfström - stadsträdgårdsmästareMagnus Jönsson - naturvårdsförvaltare Länsstyrelsen Johanna Witzell - professor i skogsskador Mateusz Liziniewicz - forskare på SkogforskSara Sällström - reporterStefan Nordberg - reporterMarie-Louise Kristola - programledareAnders Wennersten - producent

Det är en kamp mot tiden: klimatförändringarna fortsätter öka med allt värre hotande värmeböljor och skyfall, medan försöken att minska utsläppen av växthusgaser enligt forskarna går alltför långsamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Industrin försöker över hela världen ställa om till en grönare produktion av exempelvis stål och cement. Följ med Klotet på reportageresa till Hofors i Gästrikland och till Sveriges största vätgasfabrik som ska minska utsläppen av koldioxid i atmosfären med tusentals ton när gasen ersätter gasol som värmekälla vid stålproduktion. Hör teknikpionjärerna och experterna om vad som driver omställningen framåt, vilka sektorer som kommer på efterkälken och vad som hämmar utvecklingen medan temperaturerna stiger. Ovako och SaltX på samma industriområde i HoforsPå stålverket Ovakos inhägnade område finns också plats för en anläggning som företaget SaltX byggt upp senaste året och där de testar att producera bränd kalk med fossilfri elektricitet istället för att värma kalken med fossila bränslen. Kalkindustrin är en av världens utsläppsbovar.Medverkande:Anders Lugnet - teknisk specialist i energi- och ugnsteknik, OvakoMikael Persson - projektledare, OvakoSvante Axelsson - nationell samordnare för Fossilfritt SverigeHans Hellsmark - docent i teknik och forskningspolitik, Chalmers Tekniska Högskola. Forskar om innovation och en hållbar omställning av industrin från ett systemperspektiv.Carl-Johan Linér - vd SaltXLars Croon - innovatör SaltXAnna-Karin Ivarsson - reporterMarie-Louise Kristola - programledareAnders Wennersten - producent

30 europeiska öar har valts ut av EU för att gå i bräschen att skapa en hållbar framtid genom att bland annat bli självförsörjande på fossilfri energi. Klotets Marie-Louise Kristola har besökt två av de öar som för det kommer att få stöd från unionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De två öarna är Holmön utanför Umeå och den grekiska ön Tilos.På Holmön tänker deltidsboende Maja Hallén på framtiden:–Den stora drömmen är ju att få en stor fossilfri färja som kan bryta is. Det skulle ge fler möjlighet att bo här så vi kan ha exempelvis skolor med bärighet i en fast boende befolkning.För öborna ligger en utmaning i att få med sig alla i de kollektiva satsningar som krävs. Vare sig det handlar om att nå 100 procent återvinning, odla potatis till alla eller att bygga ut tillräckligt med vindkraft. I projektet i Sverige ingår även Visingsö, Ven och Vinön.Hör också samtal om konsekvenserna av Europadomstolens historiska utslag i veckan i de tre ärenden som berör länders ansvar för att bromsa klimatförändringarna. Hur påverkar de möjligheterna att ställa hela stater till svars?

Afrikas elefanter lever under klimatförändringarnas tryck. I södra Afrika torkar vattnet ut och temperaturerna stiger samtidigt som mark odlas upp. Det eldar på konflikten mellan vilda djur och människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frilansjournalisten Ester Roxberg tar oss med till Hwenge nationalpark i Zimbabwe där mer än 100 elefanter dog i fjol av uttorkning. I ett projekt som skulle minska problemen finns ambitiösa planer på att flytta tusentals djur som elefanter, giraffer och lejon till andra parker. Planer som inletts men som avbrutits i brist på pengarMedverkande:Nathan Web - Victoria Falls Antipoaching Unite,Constance Sibelo - Forest Tree CommissionTinashe Farawo - talesperson Hwenge nationalparkHuganani Gideon Duvet - bybo nära Hwenge nationalparkMaria Shoko - bybo nära Hwenge nationalparkWilliam - bybo nära Hwenge nationalparkMukani - bybo nära Hwenge nationalparkEllen - bybo nära Hwenge nationalparkFlorence - bybo nära Hwenge nationalparkOliver - bybo nära Hwenge nationalparkBongani - Wildlife trustEster Roxberg - frilansjournalistNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

I södra Afrika torkar vattnet ut och temperaturerna stiger samtidigt som mark odlas upp. Det eldar på konflikten mellan vilda djur och människor. Afrikas elefanter lever under klimatförändringarnas tryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frilansjournalisten Ester Roxberg tar oss med till Hwange nationalpark i Zimbabwe där mer än 100 elefanter dog i fjol av uttorkning. I ett projekt som skulle minska problemen finns ambitiösa planer på att flytta tusentals djur som elefanter, giraffer och lejon till andra parker. Planer som inletts men som avbrutits i brist på pengar.Medverkande:Nathan Web - Victoria Falls Antipoaching Unite,Constance Sibelo - Forest Tree CommissionTinashe Farawo - talesperson Hwange nationalparkHuganani Gideon Duvet - bybo nära Hwange nationalparkMaria Shoko - bybo nära Hwange nationalparkWilliam - bybo nära Hwange nationalparkMukani - bybo nära Hwange nationalparkEllen - bybo nära Hwange nationalparkFlorence - bybo nära Hwange nationalparkOliver - bybo nära Hwange nationalparkBongani - Wildlife trustEster Roxberg - frilansjournalistNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regeringens klimathandlingsplan lever inte upp till klimatlagen, planen för målen till 2045 är missvisande och ansvaret för att minska utsläppen skjuts på framtiden. Det skriver Klimatpolitiska Rådet i sin årsrapport som presenterades under torsdagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringens klimathandlingsplan har sedan den släpptes strax före årsskiftet fått skarp kritik från många håll för att vara otillräcklig. Den kritiken späs nu alltså på från det expertråd som har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik. Hör rådets ordförande Åsa Persson om hur hon ser på vad som behöver göras och hör klimatminister Romina Pourmokthari svara på kritiken. Dessutom kommentarer av ekonomiprofessor John Hassler som i oktober på just regeringens uppdrag lade fram en klimatstrategi i syfte att nå klimatmålen 2030 och 2045.MedverkandeÅsa Persson - ordförande. Klimatpolitiska RådetJohn Hassler - professor nationalekonomiRomina Pourmokhtari - klimatministerDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Klimatförändringarna ställer helt nya krav på våra samhällen för att vägar, fastigheter och stenbelagda torg ska klara av de skyfall och kraftiga regn som i framtiden bara väntas bli allt vanligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vinter har Hörby och flera andra kommuner i Skåne drabbats av svåra översvämning då hela hus hamnat under vatten och bäckar och vattendrag stigit långt över sina breddar.Kommunerna har under senare år blivit bättre på att anpassa sig till det förändrade klimatet - men är generellt sett långt ifrån redo för extremvädren. Klotets Niklas Zachrisson har besökt Sveriges sydligaste landskap för att ta reda på hur beredskapen egentligen ser ut när vår del av världen bara förväntas bli allt blötare.Medverkande:Sofie Storbjörk - forskare i klimatanpassning vid Linköpings universitetKarin Hjerpe - verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHIKenneth Persson - forskningschef på Sydvatten Bo-Anders Nilsson - ordförande Ringsjöbadens samfällighetLotta Brundin Gyllensten - översvämningsdrabbadEva Hallberg - kommundirektör, Eslövs kommunMikael Wallberg - exploateringschef Eslövs kommunJan-Erik Persson - översvämningsdrabbadGöran Olofsson - avdelningschef kommunservice Hörby kommunReporter och programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Atlantens havsströmmar saktar ned. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster vilket i sin tur kan leda till matbrist och konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns varningstecken som visar att systemet med havsströmmar i Atlanten – AMOC – är instabilt och börjar stanna av. Men det råder stora osäkerheter och i forskarvärlden är den stora frågan om och i så fall när det skulle kunna ske.De första resultaten från ett forskningsprojekt vid SMHI visar att strömmarna kraftigt minskar i styrka under det här århundradet medan andra forskare drar slutsatsen att AMOC kan stanna av helt om några årtionden.Klart är att utsläppen av växthusgaser ökar risken för att det ska hända.Klotets reporter Daniel Värjö har intervjuat oceanografer och andra forskare som undersöker framtid som kan vänta runt hörnet.MEDVERKANDEStefan Rahmstorf - professor vid universitetet i Potsdam i Tyskland där han är forskningschef och oceanografLéon Chafik -  oceanograf och klimatforskare vid Stockholms universitet.Tim Benton – professor och forskningschef på analys- och forskningsinstitutet Chatham house i LondonPeter Ditlevsen - professor i klimatfysik vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet.Torben Koenigk - forskare och chef för global klimatmodellering vid SMHI.Chad Greene -  forskare på NASAs Jet Propulsion LaboratoryRené van Westen - forskare i fysikalisk oceanografi vid Utrecht University. Reporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Ursäkta - var är tankstationen? Två vätgasbussar som skulle trafikera Sandviken har stått i 2,5 år eftersom ingen verkade ha kollat att tankstationen verkligen kunde tanka tunga fordon innan regionen köpte in dem. I Borlänge gäller det omvända. Där finns det en vätgastankstation men lastbilarna som ska tankas där har fortfarande efter över ett år inte levererats från Nederländerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den gröna omställningen spelar vätgasen en uppmärksammad roll som bränsle på vägarna för att ersätta diesel och bensin. Politiskt finns en vision att bygga upp en helt ny infrastruktur i landet med ett nät av tankstationer och produktion av gasen.Men att få utvecklingen att gå i takt har visat sig svårt. Där det finns vätgasfordon finns inga tankstationer och där det finns tankstationer finns inga fordon.  Samtidigt skjuts utsläppsminskningar på framtiden.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har besökt Sandviken och Borlänge och följt försöken att lägga det svenska vätgaspusslet som kantats av kostsamma bakslag och som lett till att många miljoner som investerats har gått upp i rök.Medverkande:Fredrik Beckius – TransdevKent Grenfors -verkstadschef på SolarisJimmy Pettersson – driftsingenjör HynionFrida Jahnke – drivmedelsansvarig MaserfraktJan Lahenkorva – (S) regionråd i Gävleborg. fd vice ordförande i hållbarhetsnämndenJazaer Dawody - vätgasexpert EnergimyndighetenPeter Enå – vd Hydri ABMaria Grahn – forskare ChalmersAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.Programmet sände första gången 15 oktober 2023.Medverkande:Damian Carrington - miljöredaktör The GuardianLena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i ÖsterrikeDaniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USAFlora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.Mats Björsell - klimatanalytiker vid NaturvårdverketDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producentMusik som spelas i programmet:Digiffects Sound Effects Library - Tree Being Felled from Chainsaw with Stop and FallAlbum: Power Tool Sound EffectsBolag: Hot Ideas 2016

I försöken att i Alperna minska avsmältning och jordskred till följd av snabbare klimatförändringar blir det allt vanligare att försöka skydda natursnö och glaciärer genom övertäckning. Men lösningen är inte långsiktig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under tiotusentals år har permafrosten och glaciärerna i Alperna hållit bergskedjan i ett stabilt isigt järngrepp. Utifrån det klimatet har samhällen byggts upp, liftsystem byggts ut och vägar anlagts. Men under de senaste decennierna har permafrosten tinat i allt snabbare takt medan snön och isen smälter. Förutsättningarna för att bedriva storskalig vintersport försämras i grunden och jordskred hotar när marken börjar röra sig. Enligt forskarna kommer områden under 1500 meters höjd få svårt att överleva som skidsportorterFölj med Klotets reportrar till ett par av skidorterna som drabbas, till franska Chamonix och schweiziska Andermatt och hör om försöken att rädda glaciärerna, pisterna – och husen. Kristian Åström var i Andermatt 2005 och berättade då om det nya - att försöka rädda glaciären med fleeceduk. Hur har det gått? Medverkande:Dani Meyer - alpinistRuzica Dadic - forskare vid institutet för snö och lavinforskning i schweiziska DavosUrs Elminger - Gothard Sportbahnen AGErik Huss - glaciolog och miljökonsultAntoine Blanc - service de restauration des terrains en montagneLudovic Ravanel - permafrostforskareNiklas Zachrisson - programledareKristian Åström - reporterMarie-Louise Kristola - reporterAnders Wennersten - producent

I jakten på marknadens gunst söker företag, länder och hela unioner att i reklam och marknadsföring plocka så många poäng som möjligt i den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men finns det inte täckning för tal om exempelvis ”den klimatsmartaste produkten” eller att överdriva en miljönytta kallas det för greenwashing eller grönmålning.  Klotet berättar om att Europas största producent av svinkött, Danish Crown, dragits inför domstol, åtalade just för greenwashing. Men också om andra försök att stävja problemet. Exempelvis med senaste AI tekniken som kan hjälpa till att upptäcka den.MEDVERKANDEFredrik Sandby – sekretariatschef på föreningen Klimatrörelsen i DanmarkErik Bengtsson forskar om grön marknadsföring och retorik vid Uppsala universitet och Södertörns högskola.Anna Gunnarsson - jurist på KonsumentverketTom Calamai - doktorerar i datavetenskap vid Inria–instiutet i ParisOana Balalau - handledare och forskare vid Inria–instiutet i ParisMajkel Sten – mässbesökareTony Gunnarsson - utredare vid konsumentorganisationen M SverigeFredrik Isaksson - försäljningsdirektör på Volvo Cars Sverige AB,Christian Sandström - biträdande professor inom Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i JönköpingLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Snön - en förutsättning för rennäring och för vintersport men också grunden för en känsla. Som inte har framtiden för sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan urminnes tider har människan levt med snö, nyttjat den för transporter och anpassat sina liv till den.Men över hela världen sker sedan de senaste decennierna en accelererande förändring: snötäcket breder inte ut sig som förr. De tidigare vintervita ängarna och skogarna ersätts allt oftare av barmark. I Sverige har vintersäsongen under perioden blivit 20 dagar kortare.Med Solastalgi menas sorgen eller längtan i spåren av en omgivning som förändras i grunden.Klotet handlar om iskristallernas förändring, om snöns betydelse i Sverige och världen, såväl historiskt som framöver.  MedverkandeAnna-Maria Fjällström – renskötare i ArjeplogNinis Rosqvist – professor i geografi vid Stockholms universitetSverker Sörlin – professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm Niklas Zachrisson - programledare och reporterAndreas Aldervi - teknikerAnders Wennersten - producent 

Världens kanske mest inflytelserika klimatforskare är i hetluften efter sin senaste forskningsartikel. Vi har träffat den 82-årige klimatforskaren i hans bostad i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I studien är bland annat de så kallade aerosolerna i fokus. Det vill säga de små luftburna partiklarna som blivit betydligt fler genom förbränning av fossila bränslen. Men partiklar i luften kan ha en kylande effekt då vissa reflekterar solljuset. Men nu med exempelvis minskade svavelutsläpp från fartygstrafiken når mer solvärme ner till jorden.James Hansen får kritik från vissa forskare som anser att han är fel ute denna gång.Meningarna går isär om situationen är så allvarlig som James Hansen menar.MEDVERKANDEBjörn Gunér - reporter VetenskapsradionErik Kjellström - professor i klimatologi vid SMHIJames Hansen - direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth InstituteIlona Riipinen - professor atmosfärsvetenskap Stockholms UniversitetAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Forskare över hela världen har gått samman för att som miljöaktivister kämpa för att begränsa klimatförändringarna. Men engagemanget ställer etiska frågor på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drivna av frustration över att insatserna mot klimathotet är otillräckliga är flera beredda att inte bara demonstrera utan även bryta mot lagen genom civil olydnad i samband med protestaktioner.-– Våra beslutsfattare lyssnar inte på det vi har att säga, så jag ville göra mer.Det säger Jeannette Eggers, en av forskarna som anslutit sig till den internationella miljöaktivistgruppen Scientist Rebellion. Hon är själv nu misstänkt för flygplatssabotage i samband med en protestaktion vid Bromma flygfält.I programmet medverkar bland annat även professorn i miljövetenskap, Björn Hassler, som är kritisk till det sätt på vilket gruppen arbetar. Han anser att forskares trovärdighet kan försvagas om de även går ut som aktivister. MEDVERKANDEJeannette Eggers - forskar om hållbart skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Petter Kallioinen - doktorand och forskningsassistent på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.Katrin Uba - forskar om aktivism. Docent och lektor i statskunskap vid Uppsala universitetAlasdair Skelton – professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet,Björn Hassler - professor i miljövetenskap vid Södertörns Högskola.James Hansen – klimatforskare. Tidigare forskningschef på NASA.Daniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.Samtidigt menar jägarna att  älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur.  Programmet sändes första gången i oktober i fjol.Medverkande:Johan Frost - älgjägareMattias Frost - älgjägareTommy - älgjägareGöran Ericsson - professor i viltekologi vid SLUEbba Henning Planck – viltspecialist på SkogsstyrelsenNiklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.Programmet är en återutsändning från september 2023Medverkande:Pernilla Hagbert -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTHKaj Granath - arkitekt och gästforskare på Chalmers i GöteborgPaula Femenias - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boendeStefan Moser - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i BrysselPau Garcia - byggnadsspecialist B3Tim McPhie - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energiSofia och Joy - kollektivboendeLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten- producent

Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska.  Programmet är en återutsändning från september 2023.Medverkande:Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i HelsingborgKarin Fritz, matsvinnsexpert LivsmedelsverketJohan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för PotsdaminstitutetJonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i JönköpingKarin Lindow, matsvinnsexpert JordbruksverketTed Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala KommunMattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknikPradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i HelsingborgSkriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent 

London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som chef och vill mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åren har gått medan utsläppen från fossila bränslen ökat och med dem - uppvärmningen. Efter 28 år av klimatmöten i FN:s regi nämndes i år för första gången omställning från fossila bränslen i ett avtal. Mötet som avslutades i veckan i Dubai blev det största klimatmötet hittills med flest personer närvarande och som alltid på klimatmötena också många journalister. Tidernas största nyhetsstory har den kallats, berättelsen om klimatförändringen men hur kom det sig att den inte var på alla förstasidor även de 50 veckor om året när det inte var klimatmöte? Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre? "Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister som var en av dem som fick det där julmejlet från Alan Rusbridger 2014. Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian.Reportaget från England sändes första gången i september 2022. Du hittar det programmet här nedan med kommentarer från Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG och Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klotet är på plats i Förenade Arabemiraten och speglar dramat när världens länder nu kommit överens om ett avtal i syfte att bromsa uppvärmningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en rivstart under förhandlingarnas första dag med utfästelser om stora summor som ska gå till länders skador och förluster, i spåren av klimatförändringarna, ersattes optimismen med kärvande förhandlingar. I ett utkast till slutdokumentet hade formuleringar tagits bort som handlar om att fasa ut användningen av fossila bränslen. Men under onsdagsförmiddagen, efter närmare två veckors förhandlingar, klubbade mötets ordförande, sultan al-Jaber, den överenskommelse med nya formuleringar bland annat om en övergång ”på ett rättvist och ordnat sätt” bort från de fossila bränslena.Klotet har följt det dramatiska klimatmötet på plats med inblickar i spelet bakom kulisserna och talat med bland andra Sveriges klimatminister Romina Pourmukthari, chefsförhandlare Mattias Frumerie, forskare och demonstranter och även besökt ett av de tropiska ekosystem som värdlandet Förenade Arabemiraten försöker utveckla. Mangroveskogarna.Niklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Det är det mest välbesökta COP-mötet hittills med 90 000 anmälda delegater, lobbyister, journalister och representanter från civilsamhället. Allt kring frågan om att minska klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vikten av att nå framgång i förhandlingarna mellan världens länder för att få ner halterna av växthusgaser i atmosfären är mer akut än någonsin för att försöka dämpa effekterna i form av skyfall, livsfarliga värmeböljor och smältande isar.Vi intervjuar Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie om det absolut senaste kring förhandlingarna och hör röster från och reaktioner på de manifestationer som varit under mötet. Medverkar gör också bland andra klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér, ungdomsdelegaten Alice Gimbro Frisk.Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Ett av världens rikaste länder, Förenade Arabemiraten, står som värd för FN:s stora klimatmöte i Dubai. Landets tidigare i stor utsträckning fattiga pärlfiskande medborgare kan idag skörda de ekonomiska frukterna av oljefynden som gjordes i mitten av förra seklet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samhällsutvecklingen har skett i rasande fart och Dubai är idag inte bara en världsstad, utan alltså även platsen för COP 28, vilket beskrivits som både det största och ett av de viktigaste klimatmötena hittills.Vetenskapsradion Klotet berättar historien om den remarkabla utvecklingen i värdlandet som nu satsar stort på fossilfri energi, samtidigt som dess produktion av olja bara fortsätter att öka.Medverkande:Mikael Höök - forskare vid Uppsala universitet i global energiomställning Kristian Åström - Ekot ekonomiska kommentatorMarie-Louise Kristola - Sveriges Radios klimatkorrespondentNiklas Zachrisson - reporter och programledareAnders Wennersten - producent

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I södra Irak breder oljefälten ut sig över enorma områden. Från plymer av eld från brinnande gas sprids metan, koldioxid, sot och en mängd livsfarliga ämnen som både påskyndar klimatförändringarna och riskerar ge närboende cancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klotets Lina Malers har besökt 12-åriga Hassans familj utanför Basra där palmerna vid huset intill oljefälten färgats svarta av lågorna.Hör experter om hur eldningen globalt av överskottsgas vid oljeborrning förändrar vår miljö men också om försöken att bättre ta tillvara på bränslet.Medverkande:Hassan och Zahraa - barn, närboende till oljefältenFrqad Youssef Wahab - närboende till oljefältenAlia - närboende till oljefältenRafed Adel Aboud - sjukhuschef, onkologMahdi Hassan - chef för Basras människorättskontorFatma - barn, cancersjukAbbas al-Hassani - barnkirurg, sjukhuschefAsem Jihad - talesperson för oljedepartementetKaddori Salim - chef Basra Oil CompanyBashir al-Jubbari - närboende till oljefältenAbdul Halim Ali - meteorolog specialiserad på luftföroreningarNuri Abdel Nabi Nasser - professor i miljö och biologiAli - ansvarig för luftmätningar Basras miljödirektoratKareem Abd Rekhais - chef för miljödirektoratetBashar -anställd vid gasfabriken i BasraMohannad -anställd vid gasfabriken i BasraMarfa Kadhem Al-Asadi - vicechef över gasfabriken i BasraNoam Raydan - energianalytiker, Washington InstituteSarah Steimer - forskare i atmosfärvetenskap vid Stockholms universitetLina Malers - reporterNiklas Zachrisson - ProgramledareAnders Wennersten - Producent

För att begränsa temperaturökningen och konsekvenserna av klimatförändringarna är det helt centralt att snabbt fasa ut de fossila bränslena kol, olja och gas. Men så ser det inte ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hittills har både produktionen och användningen av de fossila bränslena fortsatt att öka globalt, trots klimatmöten, internationella överenskommelser och att allt fler människor drabbas av extremväder kopplade till klimatförändringarna. Samtidigt finns ändå tecken på att det fossila är nära en vändpunkt – en peak fossil fuels. Frågan är vad som krävs nu för att de fossila utsläppen ska minska och då även göra det i en tillräckligt snabb takt.MedverkandeJan Bohnerth - tidigare anställd Exxon MobilPloy Achakulwisut - forskare vid SEI, Stockholm Environment instituteFilip Johnsson - professor i energisystem vid Chalmers Tekniska HögskolaFatih Birol - VD för Internationella EnergirådetHaitham Al Ghais - generalsekreterare OPECMikael Höök - lektor på Uppsala universitet och forskar om globala energisystemLauri Myllyvirta - analytiker vid Centre for research on energy and clean air i Helsingfors och expert på utvecklingen i Kina.Reporter - Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I vilket klimat kommer skogen att växa upp? Beslut ska fattas som behöver vara rätt även om 50 till 100 år. Hur skyddas skogen mot uppvärmningens ovälkomna effekter i form av fler skadedjur, vinterstormar utan tjäle i marken och längre torrperioder med ökad risk för skogsbränder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nära hälften av Sveriges skog ägs av privatpersoner och de äger i genomsnitt 34 hektar var. Den som brukar skogen behöver i sin planering ha en tidshorisont på uppemot 100 år. Skogsägarna får göra kvalificerade gissningar och sprida riskerna, det vill säga variera sin skog både vad gäller brukandet av den och vilka trädslag som man låter växa upp.SMHI är värd för kursen i klimatanpassning för den som arbetar med skogen.Myndigheten har ett uppdrag från regeringen att sprida kunskap om klimatanpassning. EU finansierar.Medverkande:Alexandra Birger Röör, SMHIErik Westin, SkogsstyrelsenIngela Olofson, skogsägareMartin Sundström, skogsägareFredrik Daveby, skogsägareMattias Sparv, SkogsstyrelsenChristian Rönnebring, SMHIAdam Felton, SLUAnders Egonson, skogsägareChristina Henriksson, skogsägareLars Vikinge, skogsägareDaniel Värjö, reporter KlotetSkriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet. Klotet söker efter den hotade lemuren indrinFölj med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.Medverkande: Alexandre Antonelli, forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. Youssuf Martin, direktör Mitsinjo, Gaëlle Borgia, klimatjournalist. Jean-Philippe Palasi, grundare för organisationen INDRI. Skriv till oss! [email protected]: Fanny HedenmoProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders WennerstenProgrammet sändes första gången i april i år.

Linköpings universitet arrangerar rollspel för de miljövetenskapliga tredjeårsstudenterna. De läser på om ländernas ståndpunkter och förhandlar för en dag. Men hur ligger nationerna till på papperet när det gäller utsläpp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De globala utsläppen ökar. Skulle utsläppen minska om länderna gör det som de har som mål enligt klimatplanerna (NDC)? Vi hör med forskaren som läst alla NDCer minst två gånger, Maria Jernnäs i Linköping. Och på flygande fot inför det kommande COP-mötet är Sveriges chefsförhandlare, Mattias Frumerie; vi fångar honom i Singapore.Det fanns kompromissvilja och lösningsorientering när Linköpings universitet lajvade klimatmöte.Vetenskapsradion Klotet var med när Linköpings universitet lajvade klimatmöte och 19 studenter på en dag förhandlade fram ett dokument om finansieringsfonden för skador och förluster på grund av klimatförändringarna. Ett sätt att förstå trögheten i klimatarbetet är att själv sätta sig som förhandlande part, säger studenterna i Norrköping. Att medverka i rollspel är också något som de tunga förhandlarna gör inför de riktiga klimatmötena.COP28 startar 30 november. Då ska världens nationer mötas i Dubai för att förhandla klimatfrågor. Dubai ligger i Förenade Arabemiraten som lämnade in en uppdaterad klimatplan, en NDC, i somras. En NDC - Nationally Determined Contributions - är ett dokument som ska lämnas in till FN och uppdateras vart femte år enligt Parisavtalet. I en NDC beskriver ett land sin ambition för hur det ska bidra till att begränsa den globala temperaturökningen.Parisavtalet fastslår att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till max 1,5 grader. En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna. Under COP26-mötet i Glasgow bestämdes det även att länder uppmuntras se över och skärpa sina utsläppsmål till 2030 och uppdatera sina mål inför COP27 i Sharm el-Sheikh i november 2022. Men inför COP27 hade endast 24 parter skickat in uppdaterade klimatplaner. Medverkande i rollspelet:Östtimor och de minst utvecklade länderna (LDC) : Melina Egelrud, David Karlsson och Lina Swartling.USA: Michelle Rosblad och Linnéa Åkesson.Kina plus G77: Carissa Luz Bolanos Lagu, Angelica Sandberg och Lea Ljungqvist.Saudiarabien plus övriga arabländer: John Nordberg och Matilda Svärdström.EU: Camille Wang, Jesper Halvarsson och Amanda Axelsson.Maldiverna och låglänta önationer: Moa Markus och Tuva Karhu.Ordförande: Marcus Eriksson, Kristian Lindblom och Josefine Asp.Lärare: Mathias Fridahl, docent och Mattias Hjerpe, docent, Linköpings universitet.Skriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Den omdiskuterade utredningen är viktigt underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan och föreslår 46 åtgärder för att svensk klimatpolitik ska synka med EUs skärpta klimatmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. John Hassler har kallats klimatmålens bödel och kritiken mot utredningen var hård långt innan den presenterades. Nu finns hans 46 förslag till hur svensk klimatpolitik ska anpassas till EUs skärpta mål och krav på alla medlemsländer. Två av förslagen är att se över de svenska klimatmålen för att baseras på EUs och införa ett nytt svenskt utsläppshandelssystem där koldioxidutsläppen från fossila bränslen inom transporter, jordbruk, mindre industrier och uppvärmning av bostäder och lokaler ska kosta mer. Det kan leda högre bränslepriser. Utredningen är viktigt underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, där regeringen ska presentera åtgärder för hur klimatmålen ska nås, både EUs och de svenska. Som det är nu ökar regeringens politik utsläppen och klimatmålen nås inte.Medverkande:John Hassler - professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.Thomas Sterner - professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitetMikael Karlsson - docent i miljövetenskap Uppsala universitetRomina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.Niklas Zachrisson - programledare Anders Wennersten - producent Daniel Värjö - reporter

Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.Medverkande:Damian Carrington - miljöredaktör The GuardianLena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i ÖsterrikeDaniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USAFlora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.Mats Björsell - klimatanalytiker vid NaturvårdverketDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid. Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.Samtidigt menar jägarna att  älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur.  Medverkande:Johan Frost - älgjägareMattias Frost - älgjägareTommy - älgjägareGöran Ericsson - professor i viltekologi vid SLUEbba Henning Planck – viltspecialist på SkogsstyrelsenNiklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Sedan många år har stater och företag försökt kompenserat egna utsläpp av växthusgaser genom att investera i åtgärder utomlands som istället främjar klimat och miljö. Allt som ett led i att nå de egna uppsatta klimatmålen. I Sverige planerar regeringen satsa 1.5 miljarder kronor fram till 2035 på sådana projekt Men osäkerheten är stor om vilken effekt åtgärderna faktiskt ger. Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt indiska delstaten Gujarat för att spegla vad som kan vara ett sådant klimatkompenserande projekt. Där handlar det om att renovera mangroveträsk.Hör samtal med representanter från forskarvärlden, näringslivet och myndighets- Sverige om metodens för- och nackdelarMedverkande:Sandra Lindström - chef över enheten för internationella klimatsamarbeten vid EnergimyndighetenKenneth Möllersten - senior forskare på forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet.Kaj Török - hållbarhetschef MAXSimon Evans - expert Carbon Briefskriv till oss: [email protected] Kristola - ReporterNiklas Zachrisson - ProgramledareAnders Wennersten - producent

Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska.  Medverkande:Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i HelsingborgKarin Fritz, matsvinnsexpert LivsmedelsverketJohan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för PotsdaminstitutetJonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i JönköpingKarin Lindow, matsvinnsexpert JordbruksverketTed Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala KommunMattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknikPradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i HelsingborgSkriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent 

Läckage av PFAS-kemikalier i grundvattnet i Blekinge kan vara den värsta giftskandalen i svensk historia. 5 000 Kallingebor blev förgiftade av dricksvattnet som under decennier förorenats av Försvarsmaktens brandsläckningsskum. Klotet berättar om deras kamp mot sjukdomar som cancer och mot myndigheter för upprättelse inför att frågan om skadestånd ska avgöras i Högsta domstolen. Det blir ett domslut som kan få stora konsekvenser för rättspraxis kring vad som är att betrakta som en personskada. Ett program av Daniel Värjö.Medverkande:Mattias Öberg - toxikolog KIHerman Afzelius - ordförande PFAS föreningen, KallingeMartin Johansson - ledamot PFAS föreningen, KallingeLollo Karlsson - ledamot PFAS föreningen, KallingeEva Lindell-Frantz - lektor vid Juridiska Institutionen på Lunds universitetDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Den gröna omställningen kommer kräva att energi går att lagra på ett enkelt sätt när exempelvis sol och vindkraft inte ger tillräckligt. Vatten och pumpkraft blir då en möjlig räddare i nöden! Vattenkraftverk kan byggas om så att vatten, efter att det gått igenom turbiner, pumpas tillbaka till en högre nivå för att därigenom gång på gång kunna ge ny energi. Tekniken har använts tidigare men ser nu ut att kunna få en renässans. Motsvarande princip kan användas genom att vatten får falla fritt genom en turbin mellan en sjö och intilliggande nedlagda gruvhål.Medverkande:Anders Jonsson - vd Sundsvall EnergiIngrid Esbjörnsson - VattenfallPer-Erik Persson - VattenfallHåkan Johansson - markägare NorbergThomas Johansson - vd gruvlagringsbolagetAnna Wolf - doktor i energisystem, vice vd Power CircleNiklas Zachrisson - programledareAnna-Karin Ivarsson - reporterChrister Sunesson - reporterAnders Wennersten - producent

Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder. Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.Medverkande:Pernilla Hagbert -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTHKaj Granath - arkitekt och gästforskare på Chalmers i GöteborgPaula Femenias - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boendeStefan Moser - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i BrysselPau Garcia - byggnadsspecialist B3Tim McPhie - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energiSofia och Joy - kollektivboendeLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten- producent

Över hela världen har nya väderrekord slagits. Med 52 gradig hetta i Kina, högsta uppmätta julitemperaturen någonsin globalt och skogsbränder, dubbelt så omfattande som det tidigare rekordet. Vilka samband som går att se mellan enskilda händelser som dessa och människans utsläpp av koldioxid, det är något den relativt nya attributionsforskningen försöker besvara.Hör samtal om hur långt forskningen inom området kommit idag och teorier om hur resultatet av studierna bäst kommuniceras till allmänheten.Niklas Zachrisson – programledareAnders Wennersten - producentMedverkande:Lotten Collin –programledare för Konflikt Sveriges RadioMarie- Louise Kristola - klimatkorrespondent Sveriges RadioMaria Wolrath-Söderberg –forskare i klimatretorik vid Södertörns högskolaGabriele Messori - attributionsforskare. Professor i meteorologi vid Uppsala Universitet.Clair Barnes – forskare brittiska Grantham-institutet

Programledare: Marie-Louise Kristola. Problemen med sandstormar i Mellanöstern har bara ökat över tid. De blir inte bara fler utan kommer dessutom under en längre tid av året. En förklaring till det är klimatförändringarna men också förändringar inom jordbruk och vattenhantering.Stormarna är ett hot mot såväl ekonomi, hälsa och hållbarhet.Hör reportage från Irak av frilansjournalisten Lina Malers som träffat drabbade familjer men också läkare som hjälper patienter med andningsbesvär, men också människor som försöker lindra problemen med den yrande sanden genom omfattande trädplanteringsprojekt.Niklas Zachrisson - ProgramledareAnders Wennersten - ProducentMedverkande:Akram al-Salmani - grundare till företaget "Det gröna huset" som odlar upp växter som tål vattenbrist och hettaAyad Abdelmoshsen - professor i miljöföroreningar vid universitetet i Mustanserive i BagdadFiras Ali Majeed - forskare, verksam vid bland annat Al Farabi college i BagdadMuhammad Sahib - ingenjör vid palmodlingen Fedek utanför Karbala i södra IrakLabeeb Kashif al-Getta - grundare till företaget Nakhla som vårdar Bagdads palmerMahlagha, Medreke och Abdelrezk - barn som förlorat klasskamrater under sandstormarnaMajone - fårägare som lever ute i Iraks vidsträckta ökenområdenMuhammad al- Moalem - ansvarig för marknadsföring på palmodlingen FedekDhia Ismael - chef på Jordbruksverkets avdelning för bekämpning av ökenspridningJaafar Jotheri - geoarkeolog som studerar sandstormarnas framfart via satellitbilder.Ghosan Shakra Abdallah - driver ett apotek som även fungerar som akutmottagningAmer al- Jabri - talesperson för meteorologiska institutet i BagdadAbdulrahman al- Mashadani - ekonomiprofessorLamis Qatri - invånare i Anbar som har uppsökt sjukhus flera gånger för andningssvårigheter.Munawar och Hussein al Nimrawi - boende i öknen som fått sitt tält sönderslitet av sandstormarnaRiad Sabti Abbas - ingenjör på jordbruksverkets avdelning för ökenbekämpningSamir - en av grundarna till organisationen Tasgheer, unga volontärer som odlar träd i Bagdad.

Vädret har under de senaste månaderna lett till en rad svåra katastrofer. Norra Italien och norra Sverige har drabbats av kraftiga översvämningar. I andra delar skapar tvärtom torkan stora problem. I Danmark slår den mot jordbruket och i Ungern sjunker hela tiden vattennivån i landets största sjö.Från Arktis fortsätter larmrapporterna komma om ett allt mindre istäcke och i Stilla Havet har åter väderfenomenet El Nino kommit till liv.Hör de senaste från forskarvärlden kring vad de senaste observationerna säger om hur långt klimatförändringarna nått hittills och få en framåtblick mot vad som kan vänta. Fokus blir på vatten- och isförhållandena på jorden.Medverkande:Michael Tjernström - professor i meteorologi, forskningsledare på isbrytaren OdenMarie-Louise Kristola - Sveriges Radios klimatkorrespondentJohan Rockström - professor i miljövetenskap. Chef för Potsdam-institutet i Berlin.Erik Kjellström - professor i klimatologiNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Följ med till Grimsås i Västergötland - en av platserna i Sverige där ett företag planerar för att återuppta torvbrytning i industriell skala. Torvmossar binder kol och är därför bra för klimatet - så länge det lämnas orörda och inte torrläggs. Planerna att återta verksamheten väcker därför protester bland närboende och aktivister.Samtidigt experimenteras det såväl med att försöka hitta ersättningsalternativ till torven som att finna nya användningsområden för den.Medverkande:Åsa Kasimir - torvmarksforskareRita Larsson - projektledare NeovaJan Mastera - länsmiljömästare Länsstyrelsen Västra GötalandJens Ekdal - Grimsåsbo /Grimsås samhällsföreningJesper Rydin - Grimsåsbo /Grimsås samhällsföreningHelen Wahlgren - talesperson organisationen Återställ våtmarkerJohan Dahlenborg - odlingsansvarig, Essunga plantskolaFrida Nygård - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Sedan nationen Sveriges födelse i samband med valet av Gustav Vasa som kung år 1523 har vårt förhållande till naturen varit i ständig förändring. Med allt från den skrämmande vilda urskogen till den tämjda, mer konstruerade naturen som ett berikande andaktsrum. Vetenskapsradion Klotet gör flera nedslag i historien; under 15-, 17- och 1900-tal, där religionshistorikern David Thurfjell och miljöhistorikern Sverker Sörlin beskriver hur vi under de senaste 500 åren ser på och förvaltar den miljö vi lever i.Dessutom reportage från fjällvärlden vid en trädgräns som nu hela tiden förflyttas till följd av klimatförändringarna och besök i en modern skog utanför Uppsala med planterade tallar på rad.Programmet är en del av att Sveriges Radio uppmärksammar firandet av Sverige 500 år.Medverkande:Lisa Öberg - fjällekolog, doktor i biologiDavid Thurfjell - religionshistorikerSverker Sörlin - miljöhistorikerSara Sällström - reporterAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Bilåkandet, flygandet, köttätandet måste minska globalt. I Östersund har 150 anställda på sju företag kommit överens om att koldioxidbanta i 59 dagar. Att CO2-banta i grupp är en metod som kan funka enligt forskare. Konsumtionens klimatskuld växer och växer och utsläppen från den är idag mångdubbelt större än vad jorden klarar av i längden. Koldioxidbudgeten krymper för varje dag och i juli 2029 är den slut enligt Mercator Research Institute."59 days challenge" i Östersund engagerar 150 personer.Det finns privata initiativ med ambitionen att leva klimatvänligare genom att minska på utsläppen. Klotet besöker Östersund där anställda på sju företag just nu minskar sina utsläpp av växthusgaser genom att sluta äta nötkött, minska på bilåkandet, matsvinnet, shoppandet och duschtiden. Den 1 juni är utmaningen "59 days challenge" över för denna gång. Första gången var 2019 när hotellet genomförde 59-dagarsutmaningen i samband med att två VM arrangerades i Östersund. Från det att det ena VM:et började och det andra hade sin sista dag var det just 59 dagar.Vad behövs enligt forskningen för att medelsvensson ska ändra sina vanor och beteenden och hur långt räcker det? Samtidigt är det de allra rikaste i världen som släpper ut mest genom sin konsumtion.Medverkande:Nicki Eby, hotelldirektör, Oliwia Frimert, receptionist, Adam Lagerblad, kökschef, Simone Engqvist, avdelningsledare på Clarion Hotel Grand i Östersund.Kristina (Kicki) Berger, regionchef, Ludde Lorentz, it-konsult på it-konsultbolaget Cygni i Östersund.Misse Wester, professor vid Lunds universitet, avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet.Carl Dalhammar, docent vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet.Yvonne Augustsson, textilsakkunnig på Naturvårdsverket.Kimberly Nicholas, professor i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet.Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet.Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH, chef för  forskningsprogrammet Mistra hållbar konsumtion.Stycket från Örebro teater, Nästa andetag, är skrivet av Duncan MacMillan och översatt av Joachim Siegård. Skådespelare: Maria Simonsson Thulin och Hans Christian Thulin. Reporter i Örebro: Alfred Wreeby.Dokument som nämns i programmet: Politik och styrning för hållbar konsumtion och SOU2022-15, Sveriges globala klimatuttryck.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Men föråldrat skogsbruk, varmare klimat och långvarig torka ökar risken för svårsläckta och förödande skogsbränder. I USA är Kalifornien särskilt hårt drabbat.

Skogen är utflykt, fågelsång och en förutsättning för den biologiska mångfalden. Men den är också kalavverkningar, arbetstillfällen och stora ekonomiska värden. Skogen ger råvaror till en rad produkter och energi i den gröna omställningen och ska hjälpa oss i klimatkrisen genom att binda mer koldioxid. HUR det bäst sker råder det dock delade meningar om mellan exempelvis miljöorganisationer och branschorganisationen Skogsindustrierna. Klotets reporter Daniel Värjös andra del i serien om skogen fokuserar just på vilken roll den kan spela för att bromsa klimatförändringarna. Men också ur ett bredare perspektiv: hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka. MEDVERKANDEErland Lindblad - biolog. Med i organisationen Skydda skogenJan Brenander - ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.Jeannette Eggers - forskare i skoglig planering vid SLUKelsey Perlman - miljöorganisationen FernMia Crawford - ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarnaViveka Beckeman - VD för SkogsindustriernaMartin Unell - tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i KalmarMartin Pigeon - på den Brysselbaserade miljöorganisationen FernPeter Kullgren - landsbygdsministerDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Det täcker merparten av Sveriges yta: skogslandskapet.Men debatten har pågått länge om hur den marken ska tillvaratas.Biologisk mångfald står mot ekonomiska värden.Politik på svensk nivå står mot en på europeisk där bland annat de sista riktigt gamla skogarna ligger i potten.Hör Klotets reporter Daniel Värjö i hans första av två program om den svenska skogen där intressen drar åt olika håll vad gäller även trädens viktiga roll att binda kol.Ytterst är det en fråga om hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka.MEDVERKANDEErland Lindblad - biolog. Med i organisationen Skydda skogenJan Brenander - ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.Jeanette Eggers - forskare i skoglig plantering vid SLUPer Bolund - Miljöpartiets språkrörKelsey Perlman - miljöorganisationen FernUlf Kristersson - statsministerCharlotte Nilsson - presskommunikatör RegeringskanslietErik Hellberg Meschaks - NaturvårdsverketMia Crawford - ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarnaViveca Beckeman - VD för SkogsindustriernaMartin Unell - tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i KalmarAntonio Guterres - FN:s generalsekreterarePeter Kullgren - landsbygdsministerMattias Lundblad - forskare vid institutionen för mark och miljö, SLUNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Nu kommer de på löpande band: storsatsningarna inte bara på att producera e-metanol och andra nya bränslen som krävs för den stora klimatomställningen utan även de pipelines och ledningar som krävs för att få fram energin till fartyg, flygplatser, hushåll och industrier. Parallellt med redan befintlig infrastruktur i Sverige som vägar, järnvägar och kraftledningar behöver ytterligare ett distributionsnät byggas upp – för vätgas och så kallade elektrobränslen. För det planeras inom bara några år investeringar över hela landet för mångmiljardbelopp. Och det är bråttom för att täcka de växande energibehoven.Reportage av Christer Sunesson om byggprojekt längs Norrlandskusten och samtal med forskare och med Sveriges Radios Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén om vad som krävs för att gå i mål med några av de riktigt stora infrastrukturprojekten i modern tid i Sverige.Medverkande:Hans Kreisel, vd för NordionDavid Kilberg, klimatchef på NaturskyddsföreningenGöran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTHPeter Enå - vice vd InlandsbananClaes Fredriksson - vd Liquid windRickard Pellny - strateg på infrastruktur Övik energiMagnus Svensson - inköp- och logistikdirektör SCACathrine Essén - kapten MV OrtvikenFrans Timmermans, EU:s klimatkommissionärNiklas Zachrisson - Programledare:Anders Wennersten - Producent:Information: Från och med denna vecka sänder Klotet nya program i P1 först på söndagar klockan 16:03 till skillnad från tidigare på onsdagar 14:03. Onsdagstiden kvarstår dock som repristid för programmen. Som pod läggs ett nytt Klotet ut varje torsdagskväll.

I generationer har diken grävts över hela landet för att torrlägga fält och åkrar, mossar och myrar. Allt för att få fram mer odlingsbar mark. Men priset för miljön och klimatet har blivit allt tydligare: det har slagit mot den biologiska mångfalden och det har ökat utsläppen av växthusgaser. Samtidigt med ökad forskning som visar på att våta marker kan bli ett av landets främsta vapen i klimatkampen, har aktivister limmat fast sig på motorvägar med kravet på regeringen att göra mer för att minska utsläppen från de utdikade markerna. I två års tid har Skogsstyrelsen haft det konkreta uppdraget att återställa våtmarker i klimatsyfte. Men just det, som både forskare och aktivister beskriver som en snabb och enkel åtgärd för klimatet, visar sig gå väldigt, väldigt långsamt.Medverkande: Romina Pourmokhtari: klimatminister, Åsa Kasimir: våtmarksforskare, Helen Walgren: aktiviströrelsen Återställ våtmarkerna, Hillevi Eriksson: Skogstyrelsen, Rikard och Marianne Åkesson: lantbrukare,Reporter och programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna. Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet. Klotet söker efter den hotade lemuren indrinFölj med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.Medverkande: Alexandre Antonelli, forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. Youssuf Martin, direktör Mitsinjo, Gaëlle Borgia, klimatjournalist. Jean-Philippe Palasi, grundare för organisationen INDRI. Skriv till oss! [email protected]: Fanny HedenmoProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten 

Elbehovet i Sverige förväntas bli fördubblat inom drygt tio år. Vindkraften ses av många som den snabbaste vägen att öka elproduktionen. Men tillståndsprocesserna är ofta krångliga och motståndet kan vara starkt, såväl från närboende till planerade vindkraftsparker som från kommuner, försvaret och andra myndigheter. Klotet handlar idag om behovet av en snabb elutbyggnad och hur snabbt vindkraften kan spela en tyngre roll för att nå dit.Reportage från Vikbolandet utanför Norrköping och planerna där på en större havsbaserad park.Medverkande:Filip Johnsson - professor i energiteknik, Chalmers Tekniska HögskolaVivi Samuelsson - närboende den planerade vindkraftsparkenPer Edström - projektledare Svea Wind offshoreThomas Hallberg - ansvarig för tillstånd vid branschorganisationen Svensk vindenergiJan Darpö - professor i miljörätt vid Uppsala UniversitetPeter Ardö - domare vid mark- och miljödomstolen i VäxjöPeter Tornberg - affärsutvecklingschef OX2Johan Bagge - närboende den planerade vindkraftsparkenSkriv till oss! [email protected]: Anna NilssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Det brådskar - det är FNs klimatpanels budskap. Mänskligheten måste halvera utsläppen på sju år. Max 1,5-grader kan nås men det är bråttom. Redan med 1,1 graders nuvarande uppvärmning är de dåliga konsekvenserna kännbara. Klotet diskuterar senaste IPCC-rapporten med polarforskaren och meteorologiprofessorn Michael Tjernström och professor Line Gordon som är chef för Stockholm Resilience Centre och professor i hållbar utveckling.Det här årtiondet blir avgörande för att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och de åtgärder som görs nu kan få konsekvenser för den närmaste framtiden även tusen år framåt. Det konstaterar FNs klimatpanel IPCC i den nya stora rapporten, "syntesrapporten" som sammanfattar de senaste årens rapporter.Fem viktiga slutsatser i rapporten:1.          Det är människans utsläpp av växthusgaser, från förbränning av fossila bränslen, som är orsaken till den globala uppvärmningen, som nu är 1,1 grader jämfört med förindustriell tid. Det är otvetydigt enligt IPCC. 2.          Konsekvenserna är redan här med omfattande förändringar i klimatet, i haven, på polarisar och glaciärer och de livsmiljöer vi lever i. Redan nu har det lett till extremväder och andra negativa effekter runt om på Jorden. Effekterna är värre än vad IPCC angav i den förra rapporten, som kom för nio år sen. Det är ett hot mot människans och jordens hälsa. De utsläpp som redan skett innebär en halv meters havsnivåhöjning globalt, att natur och människor drabbats och att det har blivit svårare med mat- och vattenförsörjning i delar av världen. Värst drabbas fattiga länder i syd.3.     Det är troligt att uppvärmningen kommer att överstiga 1,5 grader det här århundradet eftersom ländernas åtgärder är otillräckliga. Utsläppen måste börja vända omedelbart och gå ned till noll år 2050. Men utsläppen ökar fortfarande. Och den mängd koldioxid som kan släppas ut för att klara 1,5 grader, koldioxidbudgeten, är slut det här årtiondet om utsläppen fortsätter som nu. Nuvarande utvinning av fossila bränslen spräcker chansen att klara 1,5 grader. Fortfarande satsas mer på utvinning av fossila bränslen än på klimatåtgärder och klimatanpassning. 4.     Det går fortfarande att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Men fönstret stängs snabbt för att säkra en hållbar framtid för alla. Antagligen kommer uppvärmningen att överstiga det, men kan med åtgärder som minskar mängden koldioxid i atmosfären sänkas igen. Vad vi gör det här årtiondet får konsekvenser för 1000-tals år framåt. Varje decimal mindre gör stor skillnad i hur allvarliga konsekvenserna blir både i närtid och på längre sikt.5.     Lösningarna finns. Både för att anpassa oss till det förändrade klimatet och åtgärder för att begränsa uppvärmningen. Men det krävs omfattande och snabba åtgärder och tempot måste öka. Det handlar om att kraftigt minska användningen av fossila bränslen. De åtgärder som är billigast och har störst potential till utsläppsminskningar är mer sol- och vindenergi och att minska metanutsläppen från utvinningen och produktionen av fossila bränslen. Naturliga åtgärder har också stor potential. Det handlar om att begränsa exploateringen av naturliga ekosystem, öka kolinlagringen i jordbruk och restaurera ekosystem, som våtmarker och mangrove till exempel och att hindra avskogning och även återbeskoga. Andra billiga åtgärder beteendeförändringar: byta till elfordon, mer kollektivtrafik och cykling och mer hushållningen av energi, energieffektivitet.Medverkande:Michael Tjernström, polarforskare och professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet. Line Gordon, professor i hållbar utveckling vid Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Daniel Värjö, reporter på Klotet.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anna-Karin Ivarsson

Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt. 1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och två år senare kom forskarna med första utvärderingsrapporten - en sammanställning av klimatforskningen. 1992 var året då klimatkonventionen kom till, ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna; Parisavtalet 2015 är en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av årliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna, ”COP:ar" i olika värdländer. 90-talet startade med uppkavlade klimatärmar men vad hände sen?Mycket snack och lite verkstad medan utsläppen ökat och klimatförsenarna fått råda.1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjären Bert Bolin och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern Gro Harlem Brundtland till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska växthusgasutsläppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade målet 2005. Men hittar inget om att utsläppen istället hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de här åren av möten och missade utsläppsminskningsmål?Medverkande:Henning Rodhe, professor emeritus vid Stockholms universitet i kemisk meteorologi.Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Klimatförändring, Linköpings universitet.George Monbiot, journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.Martin Hultman,docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Mathias Fridahl, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.Litteratur som nämns i programmet:Sex grader - vår framtid på en varmare jord, av Mark Lynas, översatt av Stefan LindgrenClimate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. JylhäSkriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

En effekt av klimatförändringarna är att antalet hälsofarliga värmeböljor i Indien ökar. Över hela landet arbetar forskare och myndighetspersoner med att ta fram särskilda handlingsplaner mot den hälsofarliga extremhettan. Ett samarbete finns mellan långt över 100 städer för att genom bland annat en renässans för gammal byggteknik och genom tidiga varningssystem för att möta klimatförändringens effekter. För att nå så många som möjligt kommunicerar myndigheterna med olika färgkoder som anger temperaturen för de närmaste dagarna.Ifall temperaturen går över 45 grader varnar vi med en röd färg.Det säger Dr Priya Dutta vid Indiska Folhälsoinstitutet.Samtidigt byggs tak om i material som reflekterar värmen istället för att absorbera den och på sikt är strävan att öka grönytorna i städerna.Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt staden Ahmedabad som var först ut med den typ av handlingsplan som nu sprids över detta ett av världens folkrikaste länderMedverkande:Dr Priya Dutta - Indiska FolhälsoinstitutetMahaveer Golecha - Indiska FolhälsoinstitutetDebashish Hayah - arkitekt och professorRajnish - företaget Amazon i New DelhiGautam Shekhar - callcenterarbetare DehliIzabella Rosengren - vetenskapsjournalist och författareReporter: Marie-Louise KristolaProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I Sverige pågår i likhet med på flera håll i Europa pilotförsök med så kallade energigemenskaper. Tanken är att skynda på den gröna omställningen genom att gå samman just med närboende och investera i exempelvis solceller för att producera egen el och dela den med varandra. Klotets reporter Daniel Värjö besöker ett av projekten på Gotland där intresset är mycket stort för att på sikt genom detta sänka elkostnaderna. -Vår energigemenskap är som en lokal manifestation av Parisavtalet. Så säger, Wolfgang Brunner, en av eldsjälarna i gotländska Östergarnslandet.Projekt som detta pågår även i större skala i tätortsbebyggelse, som i Hammarby Sjöstad i Stockholm.  Men samtidigt som EU trycker på för satsningar som dessa, så finns kritik mot att Sverige hindrar utvecklingen genom att inte snabbare införa direktiven.MedverkandeIngemar Hemph och Sven-Erik Darvelid – boende i bostadrättsföreningen Vidimus gårdWolfgang Brunner - projektledare för energigemenskap på gotländska ÖstergarnslandetGunnar Bendelin -  vd för Nygarn UtvecklingJörgen Lööf - vd för ElectriCityFredrik Envall – forskare vid Linköpings Universitet på energigemenskaperClaes Vendel Nylander - jurist vid EnergimarknadsinspektionenMagnus Jennerholm - Energicentrum, Region GotlandKalle Blomberg  - vd Gotlands elnät ABSara Sällström – reporter Vetenskapsradion

Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas. 75 stycken av den totala stammen på 460 djur. Programmet sändes första gången 1:a februari.Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.Medverkande:Mattias, Johnny -  Jägare Almhöjdens vargrevir.David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i RomHåkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.Niklas Zachrisson - ReporterMusik - Olle SjöströmProducent - Anders WennerstenMusik som spelats i avsnittetStaatsorchester Stuttgart - Cantus In Memory Of Benjamin BrittenStaatsorchester StuttgartArvo Part Tabula RasaEtikett: ECM New SeriesNorrlåtar - Visa från ErkheikkiAlbum: Folkmusik från NorrbottenBolag: Universal Music Ireland Ltd.Sergio Cammariere - OggiAlbum: Sul SentieroBolag: Capitol Records

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Bangladesh skördar framgångar i försöken att möta klimatförändringarnas utmaningar. Livsvillkoren i landet har alltid präglats av havet och floderna, av ständiga översvämningar och av jorderosion. Att flytta och anpassa sig är inget nytt för invånarna men den globala uppvärmningen har skapat intensivare väderförändringar. Havsvattennivåerna höjs och jorden längs kusten blir allt saltare. Tillgången till dricksvatten försvåras, mat och boende ställs på sin spets mer nu än tidigare.Men Bangladesh fortsätter anamma ny teknik och nya metoder för att hantera förändringarna.Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem har rest till södra Bangladesh för att titta närmare på olika klimatanpassningar när jorden blir saltare, flyktingströmmarna ökar och utsädet behöver förändras.Medverkande:Aklima Parvin - klimatflyktingSheikh Abdur Rahman - borgmästare i staden Mongla Mohammad Liakath Ali - chef över avdelningarna för klimatförändringar och urban utveckling samt katastrofhantering på Bangladesh största frivilligorganisation, BracSaleemul Huq - klimatforskare och chef för International Centre for Climate Change and Development på Independent University i DhakaZainal Abedin - ansvarar för utbildningsinsatserna i Khulnadistriktet i södra Bangladesh. Debdas Mandal - lantbrukareAmarendranath Biswas - forskare vid Soil Resource Development Institute under jordbruksdepartementetAsadul Hoque - arbetar för den icke-statliga organisationen Rupantar. Easminur Rahman Linkon - rektor vid Gaburas högstadieskolaTamanna Akter Akhi - studentTahfimul Huq Joy - studentGustaf Klarin - reporter VetenskapsradionReporter: Naila SaleemProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten 

Energibesparingarna blev en vinst för både ekonomi och klimatet. Men många har frusit i vinter. Medan anfallskriget i Ukraina under ett år nu skapat djupa mänskliga tragedier har fokuset i Västeuropa till stor del också kommit att handla om rusande priser på el och annan energi. Klotet idag berättar om resultaten av energispararkampanjerna, såväl i Sverige som nere på kontinenten.Sverige kan spara mer el.Följ med till det lilla landet Luxemburg som framgångsrikt sparat stora mängder energi till priset av att släcka belysning på nätterna. Hör om Energiforsk och Fossilfritt Sverige som ser fortsatt stora möjligheter att spara ytterligare på el, trots de kraftiga besparingar som redan gjorts. Exempelvis genom importen av rysk gas som under förra året minskade till EU med omkring 80 procent.Vi knackar också på dörren till elkonsumenter i Eskilstuna och Ludvika för att höra deras tankar om hur energiturbulensen påverkat deras vardag. Medverkande: Doris Johansson, elkund i Ludvika, Jacob Holgersson, energirådgivare för Ludvika kommun, Markus Wråke, vd för Energiforsk, Håkan Möller, kvalitets- och miljöansvarig och Daniel Grankvist, montör, på företagen Calix och Speciform i Eskilstuna, Veronica Eade, Energimyndigheten,  Claude Turmes, energiminister i Luxemburg, Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonReportrar: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson och Johan TollgerdtProducent: Anders Wennersten

Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas: 75 stycken av den totala stammen på 460 djur. Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.Medverkande:Mattias, Johnny -  Jägare Almhöjdens vargrevir.David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i RomHåkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.Niklas Zachrisson - ReporterMusik - Olle SjöströmProducent - Anders Wennersten

De närmaste åren väntas en återvinningsindustri växa sig starkare kring att göra en slags textilmassa av gamla utslitna kläder och av det göra nya tyger och textilier. Bara i Sverige bränns årligen tusentals ton tyg som istället skulle kunnat tas tillvara som ny råvara. I Sundsvall har företaget Renewcell ambitionen att bli ett av världens största inom återvinning för textilier. Men i väntan på bättre logistik för insamling i Sverige importeras idag textilierna från Kina och andra delar av Asien. Miljövinsten med att återvinna textilier minskar alltså genom långa transporter över världshaven.Hör reportage och samtal med näringsidkare och experter om villkor och möjligheter framöver för en bransch som ligger i startgroparna.Medverkande:Monica Johansson - engagerad för kommunal textilåtervinningJonas Strandberg - affärsområdeschef vid MittSverige vatten och avfallHenrik Dahlberg - platschef RenewcellPatrik Lundström - vd RenewcellBirgitta Losman - hållbarhetsstrateg vid högskolan i Borås.Rebecka Uggla - sakkunnig i textil på NaturvårdsverketReporter: Christer SunesonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Regeringen sätter gruvor och industrins omställning i fokus. Pressen ökar nu på Sverige att i närtid minska koldioxidutsläppen. Unionen har ökat klimattakten. Omställningen till det fossilfria hastar. Och en halv kilometer under marken i Kiruna ligger fyndet som det blev så mycket tal om under Sveriges första EU-möte i Kiruna under innevarande halvårs ordförandeskap. Enligt LKAB kan fyndet ge en miljon ton sällsynta jordartsmetaller som ska underlätta för den gröna omställningen – såväl i Sverige som i EU. Metaller som kan användas till exempelvis motorer i framtidens elbilar. Men samer är oroliga för att gruv- och industrisatsningarna i norr förstör naturvärden och hotar renskötseln.Klotet var med i Kiruna när hela EU-kommissionen, 80 journalister, näringsliv och regering på plats diskuterade miljö- och klimatpolitik. På bordet ligger frågor om naturrestaurering, skogsbruk, utsläppshandel, och inte minst också den gröna omställningstakten.Medverkande:Ulrika Huhtaniska - kommunikatör LKABEbba Bush - energi- och näringsministerJan Moström - vd LKABNiklas Johansson - direktör för kommunikation och klimat på LKAB.Håkan Jonsson - styrelseordförande för SametingetMaria Unga - reporter på SameradionMatti Blind Berg - ordförande Samernas RiksförbundKarin Kvartfordt Niia - Gabna samebyDaniel Engström Stenson - handläggare på Naturvårdsverkets klimatavdelningAnna Lindhagen - skötselenheten NaturvårdsverketVirginijus Sinkevičius - EU:s miljökommissionärMaria Sunér - vd SweminUrsula von der Leyen - ordförande EU-kommissionenUlf Kristersson - statministerMartin Kinnunen, miljö- och klimatpolitisk talesperson SDSkriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonReporter: Daniel VärjöProducent: Anders Wennersten

I försöken att få ner priset på el pågår en ständig jakt efter att producera mer. Men parallellt med det och mer i det tysta försöker forskare att utnyttja kraftledningarna bättre så att mer el kan distribueras i dem samtidigt som mindre el går till spillo. Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén besöker bland andra forskare vid lärosäten och energibolag i ett program om hur det svenska elnätet till elkonsumenterna behöver och kan moderniseras. Rätt mängd el ska lättare finnas på plats vid rätt tillfälle.Medverkande:Lars Nordström, professor i elkraftteknikBo Normark, expert på eltransmission, styrelseledamot Svenska KraftnätEmad Zand, chef för utvecklingen av batterisystem vid NorthvoltTomas Kåberger, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskolaBjörn Jacobsson, forskningsledare på Hitachi i LudvikaLinnea Gustafsson, driftsingenjör EllevioYvonne Ruwaida, elkraftsingenjör Vattenfall EldistributionGöran Ericsson, forsknings- och utvecklingschef på Svenska kraftnätPeter Stengård, projektledare för brytarutveckling på Hitachi i LudvikaEmma Nehrenheim, hållbarhetschef NorthvoltSkriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonReporter: Ulrika BjörksténProducent: Anders Wennersten

Följ med Klotet i en tillbakablick på året som gått. Hör om miljö- och klimatarbetets framgångar och bakslag med globala ödesmöten, en internationell energikris, ny nationell miljöpolitik och en stämningsansökan mot svenska statens klimatpolitik. Medverkande:Sverker Sörlin, professor i miljöhistoriaMarie-Louise Kristola, klimatkorrespndentAnna-Karin Ivarsson, reporterDaniel Värjö, reporterSkriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Efter flera år av uppskjutna möten, nu pågår det för fullt, FN:s stora sammankomst COP15 med syfte att bromsa upp och vända trenden med utdöende arter som sedan några decennier pågår i en hastighet som inte skett på flera miljoner år. Vetenskapsradions reporter Sara Sällström är på plats i Montreal med gäster och ger det senaste om förhandlingarna och de aktuella forskningsrönen. Hör också journalisten Martin Emtenäs och Sveriges Radios klimatkorrespondent om bland annat sambandet mellan mångfalden och klimatförändringarna.Medverkande:Martin Emtenäs, journalist och författareMarie-Louise Kristola, klimatkorrespondentLova Eveborn - ungdomsrepresentantTorbjörn Eberhard - förhandlare för EUSkriv till oss! [email protected]: Sara SällströmProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Vore det inte för haven skulle jordens medeltemperatur redan ha varit flera grader högre. Men på senare tid har vi börjat inse att havens upptag av växthusgaser har skett till ett högt pris: havsförsurning. Havet tar upp koldioxid, vilket är något vi kan vara mycket tacksamma för. Men för organismerna i det allt mindre basiska vattnet är det förödande. Hör om forskarnas försök att närmare förstå utvecklingens konsekvenser.Haven är också en plats för sopor. Under ytan finns dumpat atomavfall, farligt kemiavfall, cigarettfimpar, plastkassar och annat skräp som blåst ut från land - från stora ansamlingar av drivande plastskräp till mycket små nanopartiklar av plast.2022 blev året då världens länder enades om att samlas mot plastavfall.FN har beslutat att förhandla fram ett globalt rättsligt bindande avtal mot plastföroreningar till 2024. Vår reporter har träffat Richard C. Thompson, professorn i marinbiologi som för 20 år sedan var pionjär inom mikroplastforskningen. Han säger att det inte behövs fler bevis för att plastavfallet i haven är skadligt. Nu måste resurser mer satsas på lösningar, som till exempel att forska fram textilier av syntet som INTE släpper plastfibrer när det tvättas.Medverkande:Angela Wulff, professor i marinekologi vid Göteborgs universitet.Sam Dupont, biolog vid Göteborgs universitet.Isabella Lövin, tidigare språkrör för miljöpartiet - numera författare, debattör och ordförande för Stockholm Environment Institute,Richard C. Thompson, professor i marinbiologi vid universitetet i Plymouth.Skriv till oss! [email protected]: Therese Uddenfeldt och Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I kampen för att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa temperaturökningen på jorden är utsläppen av metangas centrala att få ner. Men utsläppen från bland annat industrier och rörledningar ökar och sker i stor utsträckning helt i det dolda. Klotets reporter Daniel Värjö kommer i en granskning för programmet Kaliber ett steg närmare sanningen hur stora de dolda utsläppen egentligen är. Delvis genom ett projekt där forskare med hjälp av drönare mäter vilka mängder metangas som år efter år läcker ut från raffinaderier och andra verksamheter nästan helt utan myndigheternas kontroll.--Att minska metangasutsläppen är enda sättet att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader.Det säger metangasforskaren Lena Höglund Isaksson.EU:s roll och målHör också om hur EU försöker få ned metanutsläppen inom energisektorn med 58 procent till 2030 jämfört med 2020. Något europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S) anser är möjligt just eftersom utsläppen till stor del beror på läckage som relativt lätt går att åtgärda.Medverkande:David Bastviken - professor i miljövetenskap vid Linköpings universitetMats Björsell - klimatanalytiker NaturvårdsverketHeléne Fritzon - EU-parlamentariker (S)Carolina Urmeneta - organisationen Global Methane HubSamuel Brohede - mätföretaget FluxsenseGustav Gerdes - drönarpilotLena Höglund Isaksson - metanforskare vid Internationella institutet för tillämpad systemanalys utanför Wien i ÖsterrikeSara Mälbrink - Länsstyrelsen Västra GötalandEric Zinn - hållbarhetschef Göteborg EnergiJohan Skansing - drift- och underhållschef Gasnätet StockholmBenny Johansson - terminalledare GasumSaila Horttanainen - kommunikationschef Nordion EnergiReporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

FNs klimatmöte COP27 är över - ett slutdokument signerades till slut på övertid - men vad blev egentligen resultatet? Och utsläppen, vad kan vi förvänta oss efter klimatmötet i Egypten? Och var det egentligen på G20-mötet som det mest intressanta hände? Är det läge att förändra klimatmötena helt? Ja det föreslår Johan Rockström. Politikernas nederlag, kan det få andra att agera för att nå Parisavtalets mål till 2030? Till exempel har både näringslivets och civilsamhällets närvaro växt på klimatmötena. Greta Thunbergs organisation "Fridays for future" var på plats i Sharm el-Sheikh men inga svenska representanter. Andreas Magnusson, svenska Fridays for future, medverkar.Medverkande:Richard Myrenberg, afrikakorrespondent, Sveriges radio, Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Andreas Magnusson, Fridays for Future, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm environment institute, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio, Ia Anstoot, Nuclear for climate.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

"Omställningen måste gå fortare", "kaotiskt och inte särskilt kreativt", "det är med en sorg jag är här". Några röster från Klotets sändning från konferenscentret i Sharm el-Sheikh med bara två dagar kvar av FNs klimatmöte 2022, COP27. Världen går mot en temperaturökning på minst 2,5 grader Celsius om inte utsläppen minskar snabbt. Enligt Parisavtalet ska till exempel Sverige minska sina utsläpp med 63 procent från 1990 års nivå till 2030. Med nuvarande budget kommer inte den svenska regeringen att nå utsläppsminskningsmålen.Klimatministern Romina Pourmokhtari säger att hon tror att Sverige ska nå målenKlotet möter Sveriges klimatminister på FNs klimatmöte i Egypten och samlar forskare, aktivister, näringslivsrepresentanter och Sveriges chefsförhandlare till ett samtal om klimatförändringarna, temperaturökningen, dess konsekvenser och hur förhandlingarna går på mötet som i år handlar mycket om vem som ska betala för de skador och förluster som klimatförändringarna innebär.Volvo Cars hållbarhetschef Anders Kärrberg: ”För det första så kan man ju konstatera att budgeten för klimat och miljö går ned med fem miljarder och bara det är en signal till omvärlden som är väldigt olycklig – Sverige har under många år varit ett föredöme för många länder”.Medverkande:Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare, Amanda Björksell, Sveriges unga delegat, Jefferson Estella, Filippinerna, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Romina Pourmokhtari, Sveriges klimat- och miljöminister, Anders Kärrberg, hållbarhetschef, Volvo Cars, Jonas Wallmander, vd för energilagringsbolaget Azelio, Michael Tedengren, korallrevsforskare vid Stockholms universitet, Malaika Mikaelsson, doktorand vid Linköpings universitet som forskat på skador och förluster för små önationer i Stilla havet, Bernt Nordman, klimatexpert på Världsnaturfonden i Finland.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Värdlandet Egypten är redan hårt drabbat av klimatförändringar. Höjda temperaturer och salt som förstör jordbruksmark följer i dess spår. Reportage av SR:s mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om några av de miljöproblem som drabbat Egypten, däribland invasiva larver som försvårar för jordbrukarna. SR:s Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola berättar om försaltningen som även den slår mot spannmålsodlarna och vi får en rapport av Ekots reporter Mona Hambraeus från mötet i Sharm El- Sheik.Ulrika Francke, ordförande för internationella standardiseringsorganisationen, ISO. är en av de svenska deltagarna vid klimatmötet och hoppas kunna minska problemen med greenwashing.Hör också en rapport av Klotets reporter Daniel Värjö från den stora PFAS-rättegången som under veckan pågår i hovrätten i Malmö mellan Ronneby kommun och Kallingeborna.Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klimatmålet att bromsa temperaturökningen vid 1.5 grader ter sig alltmer avlägset. I nuvarande utsläppstakt går det snarare mot tre eller fyra grader. Hur kommer en sådan värld att se ut? När inträffar egentligen de olika så kallade tröskelpunkterna som startar oåterkalleliga dominoeffekter vilka i sin tur bara påskyndar utvecklingen med allt svårare väderkatastrofer, smältande isar och tinande tundra som läcker metangas. Samtidigt kan effekterna av exempelvis förändrade växtzoner också bli positiva.  Klotets reporter Lasse Edfast söker svar på hur växter och djur kan påverkas av en tre grader varmare värld. Kommer det gå att odla kaffe som tidigare? Innebär en uppvärmning på 3-4  grader inte bara slutet för fjällsippan utan även för den mänskliga civilisationen så som vi känner den..?Medverkande: Melissa Maxter, hållbarhetsstrateg i Laholms kommun, Anousch Muradya, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Halland, Johannes Stripple, docent i statsvetenskap, Lennart Wikström, lantbrukare,  Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Tomas Roslin, professor vid Institutionen för ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Alexandra Nicoleris, bitr. lektor Lunds universitet,Reporter: Lasse EdfastProgramledare Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Den nya regeringen säger att Sveriges klimatmål ligger fast. Men vägen till målen har ändrats. Leder den nya politiken till minskade utsläpp och hur ska miljöfrågorna ta plats i det nya departementet för klimat och näringsliv? Medverkande i studiosamtalet: Anders Wijkman, ordförande i Romklubben och tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, Maria Wetterstrand, vd för konsultfirman Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för Miljöpartiet, Mikael Karlsson, Docent i miljövetenskap, universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent.Medverkande inspelade på "band": Romina Pourmokhtari, (L) klimat- och miljöminister. Ebba Busch, (KD) energi- och näringsminister och blivande chef för nya departementet för klimat och näringsliv. Martin Kinnunen, (SD), klimatpolitisk talesperson. Reporter i Luxemburg är Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Om vätgasteknikens utveckling men också om Romina Pourmokhtari som är Sveriges nya klimat- och miljöminister och fram till nyår chef för miljödepartementet som 2023 uppgår i Klimat- och näringslivsdepartementet. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola kommenterar. Sen en återutsändning från april om vätgasen som i decennier låtit tala om sig bland forskare, politiker och näringsliv som en möjlighet mot ett mer fossilfritt samhälle. Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.Utvecklingen av vätgas börjar ta fart.Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.Programmet sändes första gången i april i år.Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet. För att nå dit krävs dock framsteg så att tekniken bland annat kan stå emot de stormar som samtidigt väntas bli allt vanligare i framtiden.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har träffat svenskarna som är med i det globala racet för att bättre kunna utnyttja de enorma energimängder som finns i havets rörelser. Medverkande: Stefan Björklund, teknisk chef, Noviocean, Jan Skjoldhammer, vd och uppfinnare, Noviocean, Jens Engström, docent vid Uppsala universitet, Anders Jansson, medgrundare Minesto numera affärsutvecklingschef på Corpower Ocean, Martin Edlund, vd på Minesto, Magnus Fredriksson, utvecklingschef Minesto, Martyn Hann, forskare vid universitetet i Plymouth, England, Emma Edwards, forskare och postdoc vid universitetet i Plymouth.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet. För att nå dit krävs dock framsteg så att tekniken bland annat kan stå emot de stormar som samtidigt väntas bli allt vanligare i framtiden.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har träffat svenskarna som är med i det globala racet för att bättre kunna utnyttja de enorma energimängder som finns i havets rörelser. Detta program sändes första gången den 12 oktober 2022. Medverkande: Stefan Björklund, teknisk chef, Noviocean, Jan Skjoldhammer, vd och uppfinnare, Noviocean, Jens Engström, docent vid Uppsala universitet, Anders Jansson, medgrundare Minesto numera affärsutvecklingschef på Corpower Ocean, Martin Edlund, vd på Minesto, Magnus Fredriksson, utvecklingschef Minesto, Martyn Hann, forskare vid universitetet i Plymouth, England, Emma Edwards, forskare och postdoc vid universitetet i Plymouth.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

För att lättare kunna upptäcka och kartlägga de klimatfarliga utsläppen från mänskliga aktiviteter av koldioxid, metan och andra växthusgaser planerar EU att skjuta upp tre nya satelliter. De kommer att på en detaljerad nivå kunna mäta hur stora utsläppen är och varifrån de sker, vilket alltså i sin tur är viktig information för att därefter försöka minska dem.Samtidigt visar de satelliter som redan är i omloppsbana runt jorden på att utsläppen i själva verket är mycket högre än länderna själva rapporterar. Något som i sin tur kan skapa konflikter i det internationella samarbetet.Copernicus nya satelliter kan avslöja utsläpp som inte rapporterasEnligt forskningen närmar vi oss tröskelpunkter där ekosystem tippar över och leder till en självförstärkande temperaturökning med oåterkalleliga effekter för planeten.–När man mäter med satelliter och på andra sätt kan man kanske skapa en slags tidiga varningssystem, och se att nu händer det någonting här.Det säger professorn i klimatologi, Markku Rummukainen vid Lunds universitet och också klimatrådgivare på SMHI, som är en av de som intervjuas i programmet.Medverkar gör också: Hans Chen, atmosfär- och klimatforskare vid Lunds universitet, Philippe Ciais vid franska forskningsinstitutet LSCE -Laboratoriet för klimat- och miljöforskning, Björn-Ola Linnér, professor som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute och Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på Ekot.Reporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I skuggan av Europas växande energibehov finns nu för solkraften planer på allt från små taktäckande enheter till megaparker på tio kvadratkilometer. Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt södra delarna av Europa för att söka svar på hur utbyggnad av solceller bör ske utifrån vad som är bäst, såväl för miljön som för ekonomin. Men också hur till exempel de större parkerna ska kunna uppföras utan utdragna konflikter med framför allt lokalbefolkningen.Medverkande bland andra: Marlene Coulomb – solkraftsparksmotståndareJean-Yves Grandidier – vd för energibolaget ValoremJoaquin Mas - vd på energikooperativet EnercoopBengt Stridh  - solcellsforskare Mälardalens universitetAna Bareira  - chef för internationella miljöinstitutet Iidma i Madrid    Reporter: Marie-Louise KristolaProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Gränsen till landets torrare väst har enligt en forskningsstudie flyttat sig omkring 16 mil österut sedan 70-talet. I delstater som Nebraska och Kansas tvingas nu alltfler jordbrukare försöka anpassa sig till hetare somrar med mindre nederbörd och generellt mer begränsade vattenresurser Nivåerna i stora sjöar kan ligga många meter under de normala och temperaturerna har även i centrala delarna av USA varit rekordhöga. Samtidigt har skogsbränder härjat på ett sätt som inte skett tidigare.–Vi ser varje dag hur våra grödor torkar bort. Det säger jordbrukaren Debbie Borg i Nebraska som Klotets reporter Anna Gjöres besökt.Hör också om forskaren och professorn i jordbruksekonomi Nick Brozovic om vad jordbrukare nu behöver göra för att klara de nya förutsättningarna. Åtgärder som kan handla om att förädla sina grödor och om att hitta nya effektivare sätt för att sköta sin bevattning. Medverkande:Debbie Borg - jordbrukare i NebraskaNick Brozovic - professor i jordbruksekonomiNate Nielsen - förman på Kingsley damFelicia Marcus - Stanforduniversitetets program Water in the WestRoric Paulmann - jordbrukare NebraskaBo Landin - biolog, författare, vetenskapsjournalistReporter: Anna GjöresProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som ledare för dagstidningen och vill att alla på tidningen ska mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Klotet åker till England och kollar vad som hände och vad det blev sen när halvåret gått. Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Åren har gått medan utsläppen ökat och uppvärmningen ökat. Tidernas största nyhetsstory, den om klimatförändringen, hur kunde den inte vara på alla förstasidor? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre?"Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister.Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian. Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klimatet och andra miljöfrågor anses av många ha fått för litet utrymme i den svenska valrörelsen. Det trots att klimatförändringarnas konsekvenser märks allt tydligare med omfattande torka, sinande floder, matbrist och samtidigt översvämningar och skyfall. Och forskningen visar att omfattande utsläppsminskningar behöver göras nu. Vetenskapsradion Klotet har i enkätform frågat samtliga riksdagspartier hur de vill möta klimatkrisen.Här är några av svaren:”Vi är teknikoptimister och vi tror väldigt mycket på att vi med teknik kommer kunna lösa klimatet.”” Här och nu så har vi ju större problem med gängkriminalitet än vad vi har med väder och vind.”Det som vi vill komma åt det är utsläpp, det är inte resandet””Vi kan inte utesluta någonting, vi måste göra allt.”Hör de klimat- och miljöpolitiska talespersonerna från partierna  och hur deras svar kommenteras av Naghmeh Nasiritousi som forskar om klimat- och energipolitik på Stockholms universitet och av Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers tekniska högskola.Medverkande klimat- och miljöpolitiska talespersoner från riksdagspartierna:Helena Gellerman, LJessica Rosenkrantz, MKjell-Arne Ottosson, KDMartin Kinnunen, SDLorentz Tovatt, MPRickard Nordin, CElin Segerlind, Voch Annika Strandhäll, S miljö- och klimatministerReporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

De rekordstora klimatsatsningarna som godkänts av USA:s senat räcker ändå inte för att nå klimatmålen. Vad innebär USA:s klimatpaket för den globala klimatkampen och finns det lärdomar för svenska politiker? Historiens största utsläppare av koldioxid har lagt fram ett historiskt stort klimatpaket och lovar nu rekordinvesteringar i förnybar energi. Det handlar bland annat om elbilspremier och skattelättnader för batteri- solcellsproduktion. Och om att fånga in koldioxid.Stort paket som inte når måletMen trots den största klimatpolitiska satsningen genom tiderna räcker inte utsläppsminskningen för att nå USA:s egna klimatlöften. Enligt experter blir det bara 40 procent minskade utsläpp i USA till år 2030, från 2005 års nivåer att jämföra med de dryga 50 procent som landet själv satt som mål. Enligt forskare så har USA fortfarande mycket kvar att lära av EU som är bäst i den globala klimatkampsklassen.Hur påverkar USAs klimatansträngning andra länder? Vad innebär investeringarna inför kommande klimatförhandlingar och kan svenska politiker lära av turerna kring historiens största klimatsatsning?Medverkande:Kevin Noone, klimatforskare.Björn-Ola Linnér, klimatpolitikforskare,Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA kommentator och Ekots utrikeschef Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondentProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Programmet är en återutsändning från 11 maj. PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkätSkadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.Klotets Daniel Värjö besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna Henrik och Lars Jönsson. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.Medverkande: Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson i Halmstad, Tomas Sjöstedt, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, Karl Lilja på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör Åsa Lindström vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Malin Sahlberg, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, Sandra Strandh, statsinspektör Livsmedelsverket.

Året hittills har blivit historiskt med kriget i Ukraina, galopperande klimatutmaningar och en global energiomställning. Klotets redaktion sammanfattar inför sommaruppehållet dramatiska händelser och rapporter som visar på hotet mot klimatet och mot miljön. Det blir uppföljningar och samtal kring människor som hörts och granskningar som gjorts. Hör om det senaste från FN:s klimatpanel och om vad som är att vänta från IPCC framöver. Hör om den ukrainska miljökämpen som blev soldat när kriget bröt ut och om vad som hänt vid det kontroversiella gruvprojektet i Kallak.Medverkande: Markku Rummukainen, klimatforskareAnna-Karin Ivarsson, reporterDaniel Värjö, reporterMarie-Louise Kristola, klimatkorrespondent SRMaria Persson- Löfgren, Rysslandskorrespondent SRProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Att hålla rent i naturen från gamla pizzakartonger, att få bort stora soptippar och att minska antalet gödselhögar kan både göra det vackrare och påverka miljön positivt. Men det har också ett miljöpris. Många djurarter trivs i gödslet och i soptipparna, tvestjärtar krälar i ruttnande bortslängda kartonger och avfallet som tas tillvara för att bli biogas är livsmiljö för både flora och fauna.Hör om vad som händer när ekonomiska intressen prioriteras framför ekologiska och när biologisk mångfald städas bort. Men också exempel som inom skogsbruket där uppstädningen, av miljömässiga skäl inte längre sker lika frenetiskt.Medverkande:Mattias Forshage, entomolog, Naturhistoriska RiksmuseetMats Jonsell, lektor Sveriges lantbruksuniversitetMiljöanalysspecialist Henrik Thurfjell från ArtdatabankenReporter: Gustaf Klarin

Svenska ungdomar i föreningen Aurora ska stämma staten för att de tycker att den gör för lite för att nå klimatmålen och för att klimatmålen dessutom är otillräckliga. Med en grupptalan bjuder de in alla i Sverige under 26 år att vara med och stämma staten. Enligt Parisavtalet ska utsläppsminskningarna som krävs fördelas på ett rättvist sätt. Men världens länder har inte enats om ett sätt att räkna det på. Även om Sveriges klimatmål är bland de mest ambitiösa i världen är de inte i linje med Parisavtalets temperatur- och rättvisemål, enligt forskaren Isak Stoddard på Uppsala universitet. En annan forskare, Johannes Morfeldt på Chalmers, säger att det beror på hur man räknar.Medverkande: Från Aurora: Saga Ernerfeldt Hedén, Anton Foley, Smilla Ubbe, Ida Edling, Esmeralda Sjögren och Sofi Marklew, professor i miljörätt vid Stockholms universitet Jonas Ebbesson, Isak Stoddard vid Institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet, Johannes Morfeldt på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, på Chalmers.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klotet tar avstamp i den stora internationella miljökonferensen Stockholm + 50 som äger rum nu i veckan, 50 år efter FN-konferensen 1972 i just Stockholm. Vilka miljöfrågor var aktuella då, vad låg bakom det växande engagemanget för miljöfrågorna och hur har fokuset förändrats sedan dess.Hör miljöjournalisten Henrik Ekman, miljöhistorikern David Larsson Heidenblad, klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola och vetenskapsjournalist Gustaf Klarin i samtal om lärdomarna från 70-talet och hur ödesfrågorna har hanterats då och nu. Afrikakorrespondent Rickard Myrenberg medverkar med en rapport om den svåra svälten som drabbat Afrikas Horn.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Vid sidan om klimatförändringarna är utarmningen av den biologiska mångfalden en av vår tids absolut största ödesfrågor. Hotet mot både djur- och växtarter finns såväl till lands som till havs och inom FN och EU diskuteras nu att skydda betydligt mer natur än tidigare, minst 30 procent av hela planetens yta.Längs den svenska kusten finns exempel på att det har varit svårt att bilda nya marina nationalparker, men i Kosterhavet på västkusten har man lyckats.Hör om hur myndigheterna och lokalbefolkningen där har gått till väga för att ge ett bättre skydd för havsmiljön.Skriv till oss! [email protected]: Sara Sällström och Stefan NordbergProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders WennerstenMedverkande:Clas Lek - kustfiskareAnita Tullrot - marin naturvårds-förvaltare på Kosterhavets nationalparkCharles Olsson - räk- och kräftfiskareErland Lundqvist - före detta kommunalråd i Strömstads kommunAndrea Morf - forskare vid Havsmiljöinstitutet och det nordiska forsknings-institutet NordregioAnnica Sandström - statsvetare vid Luleå tekniska universitetAnna-Karin Utbult Almkvist - lantbrukareAnita Tullrot - marin naturvårds-förvaltareAnders Tysklind - chef för Kosterhavets nationalpark

För att möta klimathotet pågår i norra Norrland ett omfattande omställningsarbete på en rad fronter. Stål ska framställas utan koldioxidutsläpp. Elbilbatterier ska produceras i storskaliga fabriker. Därtill kommer infrastrukturprojekt där allt sammantaget beräknas kunna behöva en inflytt på 100 000 människor i och med de framväxande industrierna. Det handlar såväl om ingenjörer och fabriksanställda som om lärare, frisörer och en rad servicearbeten.Vi möter bland andra Chana Svensson som flyttat från USA till Luleå för att värva folk till regionen genom en digital arbetsförmedling med Markus Gustafsson.Sverker Sörlin varnar för den snabba utvecklingenMiljöhistorikern Sverker Sörlin höjer ett varningens finger för hur fort utvecklingen nu går:– Ska man lyckas med omställningen kan inte folk sticka efter några år. Det kommer ju behövas 10 000-tals människor under lång tid, säger Sverker Sörlin.Medverkande: Chana Svensson, driver kommersiell arbetsförmedling tillsammans med Markus Gustafsson, Peter Larsson, regeringens samordnare för samhällsomställning i norr, Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och ledamot i klimatpolitiska rådet, Johan Rockström, professor i jordsystemvetenskap.Reporter och programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkätSkadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.Klotets Daniel Värjö besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna Henrik och Lars Jönsson. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.Medverkande: Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson i Halmstad, Tomas Sjöstedt, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, Karl Lilja på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör Åsa Lindström vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Malin Sahlberg, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, Sandra Strandh, statsinspektör Livsmedelsverket.Skriv till oss! [email protected]: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Boende i danska Korsör har fått i sig förhöjda nivåer av hälsofarliga PFAS-kemikalier efter att ha ätit förorenat kött. Flera personer, bland annat små barn, har fått allvarliga hälsoproblem, där det finns ett misstänkt samband. Gifterna från en brandövningsplats har läckt ut till en strandäng med betande kor.PFAS-förorening ledde till nya striktare gränsvärden i DanmarkForskningen visar att immunsystemet hos barn kan försämras av PFAS och händelsen i Danmark har bland annat lett till mycket striktare gränsvärden för PFAS i dricksvatten än vad Sverige har.Hör några av de drabbade familjerna och vad som finns att göra för att undvika att något liknande ska kunna ske i framtiden. Medverkande: Kenneth Nielsen, förman för en lokal naturbetesförening, Cecilie Roland, äldsta dotter till Kenneth Nielsen från naturbetesföreningen, Philippe Grandjean, läkare och professor i miljömedicin på Syddanska universitetet och på Harvard University i Boston, Jane Hansen och Magnus Løfstedt, kontorschefer på Miljöstyrelsen i Danmark.Reporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I decennier har forskare, politiker och näringsliv talat om hur klimatavtrycken radikalt skulle kunna minska med hjälp av fossilfri vätgas. Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.Nu börjar dock utvecklingen ta fart.Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola.Reporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Regeringen har fattat ett avgörande beslut: brittiska gruvbolaget Beuwolf får fortsätta tillståndsprocessen med miljöprövning för att bryta malm i Kallak utanför Jokkmokk. Ifall planerna går i lås är det till glädje för många som därmed ser fler arbetstillfällen och ny livskraft till kommunen. Men inte minst bland renskötare fortsätter protesterna då en brytning i Kallak av järn  kommer att ske i renbetesland och därmed enligt dem dramatiskt kommer att försämra möjligheterna att bedriva sin näring i och omkring världsarvet Lapponia.Vetenskapsradion Klotet sänder en omarbetad version av programmet från i januari om Sveriges största gruvkonflikt.Programledare och reporter: Niklas Zachrisson

Köpenhamns klimatmål är att bli världens första klimatneutrala huvudstad till år 2025. Ambitionen har rosats men även kritiserats för att vara orealistisk. Även om flygplatsen Kastrup och ett av kraftvärmeverken ligger utanför kommungränsen och därför inte räknas som stadens utsläpp så kan det ändå bli tufft att hinna till netto noll inom tre år.Hur världens städer minskar sina utsläpp är samtidigt enligt FN:s klimatpanel helt avgörande för att undvika en klimatkatastrof.Hur räknas utsläppen? Klotets Daniel Värjö synar den danska huvudstadens klimatmål utifrån bland annat sätten att räkna utsläppen på.Medverkande: Julie, cyklist och köpenhamnaren, Tue Damsø som tidigare jobbat på Köpenhamns kommun med klimatplanen men nu jobbar på den gröna klimattankesmedjan Concito, Mattias Nordan Larsson, svensk köpenhamnare och icke-bilist, Sine Mollbaeck, cyklist och köpenhamnare, Jesper Kühn Olesen, utvecklingsdirektör på danska energibolaget Ørsted, Isak Stoddard forskar på kommuners klimatarbete och jobbar med att fram koldioxidbudgeter. Stoddard är doktorand på Uppsala universitet på Institutionen för Geovetenskaper, Jørgen Abildgaard, projektchef för klimatarbetet i Köpenhamns kommun och Mona Hambraeus, reporter på Ekot med inriktning på klimat och miljö.Skriv till oss: [email protected]: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten 

Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften. Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra ”stål utan kol” med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.Medverkande: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Annika Digréus, miljöreporter på Ekot, Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi, Mats Eriksson, klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, Francis X. Johnson, forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.Skriv till oss: [email protected]: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten 

Presidentval i Frankrike stundar och Klotet är på plats bland bullermätare och i förpackningsindustrin. Hur stor är miljöfrågan för de tolv presidentkandidaterna? Av de tolv som i vår kandiderar till presidentposten i Frankrike har så gott som samtliga fått hård kritik för att inte tillräckligt uppmärksamma miljöfrågorna. Klotet tar upp vari kritiken ligger, hur de politiska positionerna ser ut och vilka miljöfrågor som ändå är aktuella i debatten i landet.Radar mot bullerförorenare i FrankrikeReportage om bullerradar som nu sätts upp över landet för att få bukt med oljud från motorcyklar och andra fordon. Dessutom om kampen mot den skadliga plasten där Frankrike genom skärpta lagar vill minska produktion och användning av matkassar, förpackningar och muggar av plast.Medverkande: Pierre Jean, mc-förare, Claude Hélie, invånare Saint Lambert, Anne Grignon, kommunen Saint Lambert, Christophe Mietlicki, ingenjör/forskare, Fanny Mietlicki, chef miljöorganisationen Bruitparif, Charlotte Curé, forskare i bioakustik, forskningsinstitutet Cerema, Joël Lelong, forskare i akustik vid Gustave Eiffel universitet, Guy Courtois, krogägare, Armand Chaigne, chef förpackningsföretaget DS Smith Frankrike, Joseph Tayefeh, chef på Plastalliance, Eloise, kund, Agneta Kossowski-Darwish, ägare till butiken Affären i Paris, Jeanne, demonstrant, Armène, demonstrant, Anne Bringault, talesperson Climate Action Network France, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.  Skriv till oss! [email protected]: Johan TollgerdtProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Nu blir det mesta dyrare för den svenska bonden men med kostnadskrisen tvingas nya sätt fram att bruka jorden på. Till exempel kan plogningsfritt jordbruk med mindre gödsel minska dieselförbrukningen och framförallt minska utsläppen av växthusgaser. Medverkande: Peter Nilsson, mjölkbonde i Nöbbelöv utanför Kristianstad, Alexander von Bothmer, lantbrukare utanför Nyköping, Helena Hansson vid Statens Lantbruksuniversitet, SLU, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi, Ann-Charlotte Wallenhammar, agronom, docent vid Hushållningssällskapet och verksam vid SLU.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonReporter: Julia VidegårdProducent: Anders Wennersten

Sverige satsar 800 miljarder kronor på infrastruktur som vägar och järnvägar de närmaste tolv åren. Söder om Stockholm ska Tvärförbindelse Södertörn byggas. Det är det dyraste vägbygget som också ökar utsläppen mest. Regeringen har kallat det den största satsningen någonsin och att det ska bidra till att klimatmålen nås och till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland. Men det visar sig att koldioxidutsläppen knappt minskas alls med de stora satsningarna, vilket lett till omfattande kritik mot Trafikverkets förslag. I vår fattar regeringen det slutliga beslutet om infrastruktursatsningarna. I Wales stoppas alla nya vägbyggen och omprövas på grund av klimatkrisen och påverkan på den biologiska mångfaldenI Wales har politiken stoppat nya vägbyggen på grund av klimatutsläppen. Hör Wales vice klimatminister i Klotet!Medverkande: Tony Nicander, aktiv i gruppen "Stoppa motorvägen - Rädda Södertörns tysta skogar", Christian Ottosson, (C) kommunalråd för miljö- och klimatfrågor i Huddinge, Johan Kuylenstierna, ordförande för regeringens Klimatpolitiska råd, Lennart Kalander, avdelningschef nationell planering på Trafikverket, Mikael Johannesson, Statens Väg- och transportforskningsinstitut, Birgit Nielsen, miljöskyddsavdelningen på Länsstyrelsen Västra Götaland, Johan Bogren, chef för klimatstyrmedelsenheten på Naturvårdsverket och Lee Waters, vice klimatminister i Wales för Labourpartiet.Skriv till oss! [email protected]: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Granat- och raketangreppen i Ukraina får en direkt inverkan på mark och natur när oljedepåer sätts i brand och giftiga gaser riskerar att spridas. Ukrainas många kärnkraftverk är viktiga strategiska militära mål och potentiella miljöfaror - om de beskjuts eller får bristande tillsyn. Med kriget finns en risk för skadade kärnkraftverk, förgiftat dricksvatten och förlust av Europas rikaste biologiska mångfald samtidigt som den mänskliga tragedin i Ukraina växer för varje dag.Kriget tvingar samtidigt i en ny växel EU:s klimatpolitikMen även på längre sikt får kriget effekter såväl lokalt som regionalt.Vetenskapsradion Klotet handlar om miljöeffekterna i krigets skugga, om försöken att minska beroendet av rysk naturgas, och om hur takten i energiomställningen kan påverkas.Medverkande: Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, Björn Ola Linnér, professor i klimatpolitisk forskning, Britta Sjöstedt, Universitetslektor i miljörätt i Lund, Artem Romaniukov, grundare miljöorganisationen SaveDnipro i Ukraina och numera soldat, Natalia Gozaks, chef för en av Ukrainas största miljöorganisationer Ecoaction, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Maria Persson Löfgren, Moskvakorrespondent.Skriv till oss! [email protected]: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson, Clara Jonsson  Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Det är en ödesmättad beskrivning som FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport ger av vår värld: Människan förstör sakta men säkert sin enda plats i universum – och vårt hopp ligger till naturens motståndskraft. Klotet har valt ut fem viktiga punkter ur rapporten: Konsekvenserna för oss och vår planet har blivit mer omfattande och allvarligare.Människor i alla regioner i hela världen drabbas redan idag, men i olika grad.Effekterna blir värre ju mer temperaturen höjs och ekosystem är redan i dag på gränsen för vad de klarar av.Att skydda och återställa ekosystem och natur i stor skala, mellan 30 och 50 procent av jordens natur, är enligt IPCC en av de viktigaste åtgärderna för att både mildra klimatförändringarna och att anpassa oss till dem.Ett positivt besked: Anpassning räddar liv. Men fönstret håller på att stängas innan människan hinner säkra en beboelig planet och hållbar framtid.Diskussion med Johan Rockström, Marie-Louise Kristola och Emily Boyd: Ekosystem nära gränsen för vad de klarar avMedverkande: Johan Rockström, Marie-Louise Kristola, Emily Boyd, Erik Glaas, Merja Willman, Sofie StorbjörkSkriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonReportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProducent: Anders Wennersten

Nu är de här forskningsresultaten från den expedition till Arktis 2019 som studerade hur torskar, bläckfiskar, is och miljö påverkas av klimatförändringarna. Slutsatsen är att behovet av skydd för området är mycket stort. Det konstaterar marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm som blev först i världen med att inom forskningsprojektet fiska på djupt vatten vid Nordpolen.Samtidigt ser Sveriges Arktisambassadör Louise Calais ett väl fungerande samarbete i det viktiga Arktiska rådet som arbetar just för en hållbar utveckling av regionen.-Det finns ett momentum nu efter COP 26 och efter havskonferensen att på politisk nivå verkligen engagera sig, säger Louise Calais.Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besöker norra Portugal och byn Covas do Barroso där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester. Bland kritikerna finns farhågor om att en utvinning där skulle hota naturen i ett världsarvsklassat jordbrukslandskap.Batterifabriken i Skellefteå behöver "det vita guldet"Samtidigt gläds många i Skellefteå åt stadens nya batterifabrik som ska ge tusentals jobb och där man gärna vill ha Det vita guldet, som litiumet kallas från den planerade gruvan i Portugal.Medverkande: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Alexandre Lima, geolog och professor på universitetet i Porto, syskonen Joao och Aida Fernandes, jordbrukare i Barroso och för respektive emot en gruva, Jesper Wigardt, kommunikationschef, Northvolt, Vidar Thorin Viklund, fordonsteknisk elev i Skellefteå, João Pedro Matos Fernandes, miljöminister i Portugal, Kristian Åström, ekonomikommentator. Med flera.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Landets utbyggnad av förnyelsebar energi kan snabbt få stor effekt även på den svenska elmarknaden. Exempelvis ska solkraften inom åtta år trefaldigas, och två procent av hela landets yta ska reserveras för vindkraft.Reportage av Marcus Hansson från ett Tyskland i en dramatisk klimatomställningstid för att lämna fossilsamhället, och där fjolårets översvämningskatastrof fortfarande är i färskt minne.Skriv till oss! [email protected]: Niklas ZachrissonProducent: Anders WennerstenVi möter boende i Ahr-dalen, grundare av medborgarvindparken Reussenköge och vindkraftsanalytikerHörs i programmet: Lu Näkel, översvämningsdrabbad i Ahr-dalen i Tyskland, Johannes Fuhrmann, boende i Ahr-dalen. Johan Lilliestam, professor för energipolitik vid universitetet i Potsdam i Tyskland. Robert Habeck, vicekansler och minister för näringsliv och klimatskydd. Dirk Ketelsen, grundare av medborgarvindparken Reussenköge i Schleswig Holstein. Frank Sondershausen, analytiker på organisationen Fachagentur Windkraft am Land. Gudrun Bode, informationsansvarig på Vattenfalls idag nedlagda stenkolskraftverk Moorburg i Hamburg. Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola, HTU. Andreas Zedler, pensionär och del i en projektgrupp som vill bygga ett lokalt fjärrvärmenät i byn Mayschoss i Ahr-dalen. Heribert Jeandrée, husägare i Ahr-dalen som snart flyttar in i sitt nyrenoverade hus som svårt skadades vid översvämningen 2021.

I kölvattnet av de kraftigt höjda kostnaderna för el är diskussionerna intensiva om hur det går att spara på energin, samtidigt som elnäten behöver förstärkas och elproduktionen behöver byggas ut. Hör om det i veckans Klotet och om hur handeln med utsläppsrätter påverkat allmänhetens inställning till att spara el och till klimatomställningens konsekvenser.Liv och Wolfgang ställde frysen i boden och kylen i kallfarstun och sparar elDet som började med att det var platsbrist i köket slutade med att Liv och Wolfgang i Värmland sparar 200 kWh per år när de ställde vitvarorna i kalla utrymmen.Medverkande: Liv Jofjell och Wolfgang Ranke, elsparare i Värmland. Markus Wråke, vd på Energiforsk. Fredrik Petrisi, solcellsinnehavare i Ludvika. Peter Bennich, Energimyndigheten.Skriv till oss! [email protected]: Daniel Värjö och Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Nu ställs Sveriges största gruvkonflikt på sin spets. På ena sidan står brittiska Beowulf som vill börja bryta malm i renbetesland. Gruvbolaget lovar järn till klimatomställningen liksom arbetstillfällen och skattepengar till Jokkmokk som många menar är en döende kommun. På andra sidan står de sedan länge kämpande samebyarna som anser att en gruva på platsen skulle förstöra för rennäringen och för världsarvet Laponia.Snart tar regeringen ett avgörande beslut för hur det kommer att gå i processen.Veckans Klotet borrar i konflikten.Hör om konkreta förslag till lösningar.Om vad som händer ifall det blir en gruva.

Varje år förbrukar världens tiotusentals fartyg omkring 300 miljoner ton olja och diesel och volymerna går upp. Enbart några enstaka använder annat än fossila drivmedel. Fartygens klimatpåverkan globalt sett är minst lika stor som flygets och det ser mörkt ut att klara klimatmålen.Vätgas och vingar som ersättning för det fossila?Men tekniken utvecklas hela tiden för att minska koldioxidutsläppen. Bland annat med vätgas i bränsletankarna och med draghjälp från vertikala vingar på däck.Skriv till oss: [email protected]: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten och Anna-Karin Ivarsson

Klimatförändringarna sker snabbast närmast polerna. I Island, vid porten till Arktis, smälter glaciärerna i snabb takt. Enligt kritikerna sker omställningen på ön till ett fossilfritt samhälle alltför långsamt och koldioxidavtrycket per person ligger mycket högt jämfört med övriga europeiska länder. Hör några av orsakerna till det i veckans Klotet.Programledare: Niklas Zachrisson

Jordbruket är den sektor i Sverige, som efter industrin och transporterna, släpper ut mest växthusgaser. Motsvarande 10 miljoner ton koldioxid förra året, och över en femtedel av Sveriges totala utsläpp. Stora delar av de här utsläppen är svåra att minska. Mycket är kopplat till djuren inom lantbruket, och stora delar av utsläppen kommer direkt från markerna, som läcker koldioxid? och andra växthusgaser, när vi människor brukar dem. På bondgårdarna finns inga bolmande skorstenar och länge har utsläppen från åkrarna flugit under radarn. Men i takt med klockan tickar för klimatet, så vänds strålkastarljuset nu även mot jordbrukets klimatpåverkan. Samtidigt behöver matproduktionen öka, och frågan är hur det ska gå ihop. Så vad kan man göra för att minska utsläppen? Programledare: Niklas ZachrissonReporter: Daniel Värjö och Marie-Louise KristolaProducent: Mona Hambraeus

Ska vi odla mat på våra åkrar, eller ska vi täcka dem med solceller för att få mer el? Den frågan ställs på sin spets på flera platser i Skåne nu, när ansökningar om att få bygga solcellsparker kommer in i snabb takt.Solcellsparker har vuxit upp som svampar ur jorden runt om i Sverige. De senaste två åren har el som tillverkas med hjälp av solens strålar slagit igenom på allvar, och ännu finns en stor potential att bygga ut mer, anser förespråkarna.Men en utbyggnad kan ibland ta värdefull odlingsmark i anspråk, och oro finns för att den biologiska mångfalden kan påverkas negativt. Så hur ska vi prioritera?Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Mona Hambraeus

Nu kommer beslutet om slutförvaret av det utbrända kärnbränslet. Men kritikerna har inte tystnat och kontroversen kring kopparkapslarna fortsätter. Efter åratal av forskning och undersökningar anser många att saken är klar. Kärnkraftsbranschen anser att systemet är säkert och Strålsäkerhetsmyndigheten har gett klartecken.Men forskare är fortfarande oense om hur hållbara kopparkapslarna är, de som det är tänkt att det radioaktiva materialet ska förvaras i, 500 meter under jord. Och regeringens rådgivande instans, Kärnavfallsrådet, tycker att det behövs mer forskning.Så är alla frågetecken utredda?Programledare: Niklas Zachrisson.Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin och Marie-Louise KristolaProducent: Mona Hambraeus

Nu satsas allt mer på teknik för att suga upp koldioxid direkt från luften. För 20 år sedan beskrevs det som science fiction, men nu ser många idén om att städa atmosfären på klimatskadliga gaser som nödvändig, och flera större projekt är på väg att förverkligas. EU satsar, liksom miljardärer som Bill Gates och Elon Musk. Nyligen öppnade en ny större anläggning på Island, och det finns planer på ännu större projekt i Texas, Skottland och Norge. Men fortfarande handlar det om försvinnande små mängder koldioxid som kan fångas in och begravas, jämfört med vad som skulle behövas för hejda temperaturen från att stiga mer än 1,5 grader.Så vilken roll kan sådan här teknik egentligen spela för att lösa klimatkrisen?Programledare: Niklas ZachrissonReportrar: Daniel Värjö och Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen är ett allvarligt hot mot livsmedelsförsörjningen, och kan innebära brist på mat i framtiden, när skördarna befaras minska. För varje tiondels grad som jorden värms upp ökar risken för extremväder, och torka och översvämningar kan leda till missväxt. Produktionen av vissa råvaror riskerar att minska kraftigt och störa den globala handeln. Enligt en forskningsrapport tidigare i höstas, kan skördarna av majs ha minskat med nära 30 procent, vid slutet av århundradet. Men kan bönder anpassa sina odlingar till ett nytt klimat? Och kan forskare ta fram nya typer av växter, som klarar utmaningarna?Programledare: Niklas ZachrissonReporter: Gustaf KlarinProducent: Mona Hambraeus och Daniel Värjö.

I Glasgow nämns för första gången fossila bränslen i beslutsdokumentet på ett klimatmöte. Men det kommer inte att få ned utsläppen ett dugg, säger professor Johan Rockström. Klimatmötet är över, och beskrivs som framgångsrikt ur diplomatisk synpunkt - men ändå verkar vi missa målet att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Så hur ser vi till att temperaturen inte ökar mer? Är det ens praktiskt möjligt, med tanke på att utrymmet för att släppa ut mer koldioxid, för att klara 1,5-gradersmålet, är slut om åtta år?Vi pratar med klimatforskaren och debattören Johan Rockström om vad som väntar nu.Senare i programmet: Hur ska elen räcka i framtidens elektrifierade samhälle, och hur ska den nå dit där den behövs? Alla i kvarteret kanske inte kan ladda sin framtida elbil samtidigt. Filip Ekberg i Partille har en app som hjälper honom att ladda när det är få andra som behöver el och när det är så billigt som möjligt.Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Mona Hambraeus och Daniel VärjöReporter: Lasse Edfast

Klotet sänder direkt från klimatmötet i Glasgow och vi får höra det senaste om hur förhandlingarna går. Ska världen lyckas hålla 1,5 gradersmålet inom räckhåll? Hur långt räcker de löften som hittills har presenterats och vad kan vi vänta de sista dagarna? I Arktis går uppvärmningen snabbare än i resten av världen och vi ska prata om hur samerna drabbas av klimatförändringarna. I programmet hörs också röster från dom som inte kunde komma till Glasgow. Representanter från önationerna i Stilla Havet, som håller på att dränkas när havsnivån stiger, har inte kunnat resa till klimatmötet, på grund av pandemin. Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Mona Hambraeus

Världens länder samlas i Glasgow för att hitta en lösning på klimatkrisen. Men alla drar inte åt samma håll. Ryssland, Kina, Indien, Brasilien och Australien är några av de länder som brukar beskrivas som bromsklossar i klimatförhandlingarna. Kommer de att lyckas med sitt motstånd, och försena överenskommelser och klimatåtgärder även den här gången? Och varför strävar just de här länderna emot? Programledare: Niklas ZachrissonReportrar: Peder Gustafsson, Asien-korrespondent, Björn Djurberg, Kina-korrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Daniel VärjöProducent: Mona Hambraeus

Trots klimatlöften från världens länder ökar den globala produktionen av fossila bränslen. Enligt en ny rapport planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet. I Texas finns ett av världens största oljefält - Permian Basin. Där har Sharon Wilson på miljöorganisationen Earthworks bott. Men hon tvingades flytta på grund av oljeutvinningen som fick en ny boom för femton år sen med den kritiserade metoden fracking. Fracking har gjort att USA blivit det land som producerar mest olja och gas i världen. Trots president Bidens löften om ren energi och landets nya klimatmål om nettonollutsläpp 2050 planerar USA en ökad produktion av olja och gas. Sharon Wilson är besviken på sitt hemlands politik. Fossila bränslen som kol, olja och gas är den största orsaken till utsläppen av växthusgaser. Utsläpp som måste börja minska om Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen ska nås. Men medan världens länder ger nya klimatlöften så ökar istället den globala produktionen av fossila bränslen och därmed utsläppen av växthusgaser. Enligt en ny rapport - Production Gap Report, från FNs miljöprogram UNEP och Stockholm Environment Institute - planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet. Kurvorna går åt fel håll. Vad krävs nu för att vända utvecklingen? Programledare: Niklas Zachrisson Producent och reporter: Daniel Värjö

Sällsynta jordartsmetaller som behövs till elbilar och vindkraftverk finns i riklig mängd invid Vättern. Men naturmiljön riskerar att förstöras om metallerna ska kunna användas, enligt forskare. I mer än tio år har ett kanadensiskt företag försökt få ensamrätten att bryta sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr vid Vättern. Här finns Europas främsta fyndighet av de här metallerna, som EU bedömer är kritiska för vårt samhälle och för välfärden.Metallerna behövs till dagens elbilar och vindkraftverk, och efterfrågan kan femdubblas inom 20-30 år. I nuläget finns ett starkt beroende av Kina för att få tillgång till sällsynta jordartsmetaller, och trycket är hårt på att Europa ska bli självförsörjande. Boende oroliga över gruvplaner vid Vättern Men boende kring Norra Kärr känner en stark oro, och miljöexperter varnar, för att vattnet i Vättern ska bli förorenat. Hittills har gruvbolaget fått nej till att börja bryta, men nu finns nya, omarbetade planer. Så kommer det att bli en gruva vid Vättern? Och hur mycket får klimatomställningen kosta för naturen? Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Djur och växter försvinner i allt snabbare takt från våra ekosystem och det är vi människor som är orsaken. En del experter säger att våra mänskliga aktiviteter nu leder till ett sjätte massutdöende. Tidigare i jordens historia har massutdöenden inträffat till följd av nedslag av asteroider, stora vulkanutbrott eller nedisning. Men den här gången är det utbredningen av den mänskliga civilisationen som ligger bakom; när vi bygger vägar, städer, industrier och skövlar skogar för odling.Nu efterfrågas ett Parisavtal för den biologiska mångfalden, och nästa vecka startar ett digitalt FN-möte som är tänkt att mynna ut i det. Men hur stora är chanserna att världens länder ska lyckas komma överens? Reporter: Sara Sällström Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Flera kommuner och regioner har de senaste åren satsat på en koldioxidbudget, för att tydliggöra ur mycket utsläppen måste minska. Men det har visat sig vara svårt och utmanande att hålla sig till budgeten. En av de kommuner som inte ännu har genomfört sin vision och antagit en budget är Skellefteå. När Klotet var på besök 2019 fanns långt gångna planer på att införa en koldioxidbudget. Men planen blev aldrig antagen. Nu har vår reporter återvänt för att ta reda på varför. Reporter: Lasse Edfast Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Klotet granskar Preems nya satsning på biobränslen. Klimatstriden om utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil tog en abrupt vändning förra hösten, när bolaget drog tillbaka sin ansökan om att utöka verksamheten. Istället var beskedet att man skulle satsa stort på biobränslen. Men hur ambitiös är egentligen Preems satsning på förnybara drivmedel? Och hur långt räcker den för att nå klimatmålen? Reporter: Daniel Värjö Ljuddesign: Olle Sjöström Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Östersjön hör till världens mest miljöpåverkade vatten. Grunda vikar med grumligt vatten och geléaktiga bottnar som luktar ruttna ägg är numera vanligt. Övergödning och överfiske har förändrat livsvillkoren. Nu läggs den globala uppvärmningen och marina värmeböljor till det, vilket hotar hela ekosystemet. Nu ska landskapen under ytan kartläggas, och Klotet var med på en expedition i somras. Vad behöver göras för att skydda och få tillbaka miljön i de grunda vikarna? Projektet "Levande vikar" drivs av stiftelsen BalticWaters2030 i samarbete med Stockholms universitet, Länsstyrelsen i Stockholm och Havs- och vattenmyndigheten. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Daniel Värjö och Björn Gunér Producent: Mona Hambraeus

Kunskapen om hur klimatet förändras är starkare än någonsin. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slås fast att det otvetydigt är människans utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser som är orsaken till att jordens medeltemperatur ökar. Samtidigt fortsätter spridningen av felaktiga teorier som ifrågasätter forskarnas slutsatser. Klimatförnekelse har de senaste åren letat sig in den politiska sfären i Sverige, och så kallat alternativa medier skriver sedan 2018 allt oftare om klimatet, enligt forskaren Martin Hultman på Chalmers. Runt sex procent av svenskarna förkastar klimatvetenskapens slutsatser och kan räknas som klimatförnekare, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varför är det så? Producent: Mona Hambraeus Reporter: Daniel Värjö Ljuddesign: Olof Sjöström Programledare: Niklas Zachrisson

Det har kallats för mangroveskogarnas och korallrevens okända lillebror. Sjögräset ålgräs, som breder ut sig längs de svenska kusterna. Det suger upp koldioxid ur atmosfären och utgör en krockkudde mot klimatförändringen, och i ålgräsängarna sprudlar det av liv och biologisk mångfald. Men ängarna med ålgräs har minskat drastiskt i utbredning, utmed Västkusten med 60 procent sedan 1980-talet. Nu pågår forskningsprojekt där man återplanterar ålgräs. Men det görs för hand och går långsamt, och att återställa den yta som gått förlorad skulle ta 400 år. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Havsörnens framfart förvandlar östersjökusten till skräckens landskap för vissa sjöfåglar, enligt forskare. Den hotade ejdern är ett av offren. Havsörnarna blir allt fler. En negativ konsekvens är att ejdern minskat kraftigt. Och förra året ledde havsörnens intensiva närvaro till att sillgrisslorna på Stora Karlsö fick betydligt färre fågelungar. Där drabbades även tordmular, skräntärnor och storskarv. En av anledningarna var att besökare inte kunde ta sig till ön på grund av coronapandemin.  Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Mona HambraeusReporter: Daniel Värjö

Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp. Häromveckan höll Cementa pressträff om det, och bränsletillverkare, flera energibolag, företag som sysslar med avfallsförbränning och pappersmassatillverkare är intresserade. Samtidigt har Norge gått fram med ett konkret beslut om att bygga ett lager under havsbotten. Men det kommer till en början att vara begränsat i storlek, och hälften av utrymmet fylls första tiden av utsläpp från norska företag. Så hur realistiska är de svenska företagens planer? Kommer koldioxidlagringen att bli av? Reporter: Daniel Värjö Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Jorden, den mylla vi är beroende av för att kunna odla vår mat, är i stora delar av världen hotad. Ett intensivt jordbruk har lett till erosion och minskad bördighet. Det kan få svåra konsekvenser för både möjligheten att odla mat och för klimatet. Enligt en FN-rapport från 2017 förstörs 30 fotbollsplaner matjord i minuten, eller ungefär 24 miljarder ton per år. Och utarmade marker är sämre på att binda kol, och ta bort koldioxid från atmosfären. Så hur kan den hotade jorden räddas? Reportrar: Sara Sällström och Marie-Louise Kristola Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Klimatkrisen har lett till ett ökat intresse för tågresande, och nu spirar vad en del kallar för nattågens renässans. Just nu pågår en upphandling om en daglig nattågsförbindelse till Europa, från Sverige. Men även i andra länder satsas det mer på nya nattåg; Österrikiska järnvägen ÖBB har börjat köra nattåg genom Tyskland, och i Frankrike öppnade nyligen en linje mellan Paris och Nice, på franska rivieran. Men nattågen rullar fram långsamt, och det behövs även snabbare tåg anser bland annat regeringen, som nyligen presenterade en satsning på höghastighetståg genom södra Sverige. Men den långdragna striden om höghastighetstågen är inte över. Politikerna är oeniga, och även forskarna tvistar om hur bra för klimatet de skulle vara. Producent: Mona Hambraeus Reporter: Johan Tollgerdt Medverkande: Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiska kommentator Programledare: Niklas Zachrisson

Två grannländer väljer olika väg. Polen satsar på ny kärnkraft, medan Tyskland lägger ned. Vilken är den rätta vägen att gå för att få mer klimatvänlig energi? Polen är ett av Europas mest kolberoende länder. Utsläppen av växthusgaser är stora, men nu ska landet göra sig av med kolet, och ersätta det med bland annat ny kärnkraft. Ett annat kolberoende land i Europa är Tyskland. Här har man valt en annan lösning, och tyskarna avvecklar både kolet och kärnkraften samtidigt. Två grannländer och två helt olika vägval. Samtidigt har EU svårt att sätta ned foten om kärnkraft ska ses som hållbart eller inte. Det internationella energiorganet IEA anser att mängden kärnkraft totalt i världen behöver fördubblas om vi ska nå klimatmålen. Men den behövs inte lika mycket i alla länder.  Så vilken roll har kärnkraften i klimatomställningen? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson, Daniel Värjö och Gustaf Klarin Producent: Mona Hambraeus

Vår konsumtion av kylskåp, datorer, kläder och annat har en stor miljöpåverkan. Men kan vi få grejerna att leva lite längre innan vi köper nytt? Att laga något som är trasigt är ofta både krångligt och dyrt. Ibland behövs särskilda verktyg och en del produkter går inte ens att öppna. Nu pågår ett arbete inom EU med att göra det lättare att reparera det som har gått sönder. Men räcker det för att få oss att lämna slit och släng bakom oss? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Den är liten, men äter i stort sett allt. Klotet går på jakt efter mårdhunden, en av många arter som invaderar och hotar svensk natur. Vi människor förflyttar oss alltmer över jordklotet och tar med oss växter och djur till nya platser och kontinenter. Arter som ibland trivs så bra i sin nya miljö att de slår ut allt liv som tidigare fanns där. Problemet med invasiva arter ökar även på grund av klimatförändringen. Värmen driver växter och djur från sydliga trakter längre norrut. EU har förbjudit 66 invasiva arter, och nu pågår ett arbete med att förbjuda ytterligare ett tjugotal invasiva arter, inom Sverige. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Efter sju års kamp fick invånarna i Kallinge i Blekinge rätt. De boende ska få skadestånd för att dricksvatten från det kommunala vattenbolaget var förorenat av PFAS-kemikalier. Men den som släppte ut kemikalierna går fri. För några veckor sedan kom domen i PFAS-målet. De drabbade i Kallinge segrade mot kommunen i tingsrätten. PFAS hamnade i blekingebornas vattenkranar efter att Försvarsmakten använt brandskum som innehöll kemikalierna, vid sin flygflottilj i området. Men det var det kommunala vattenbolaget som blev skadeståndsskyldigt. Och en av konsekvenserna kan bli ökade kostnader för landets vattenkonsumenter. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Vårt resande kan behöva förändras om vi ska nå klimatmålet. Elbilar och biobränslen tar oss en bra bit på vägen, men för att få ned utsläppen ordentligt så behöver också biltrafiken minska, enligt transportforskare, Klimatpolitiska rådet och flera myndigheter. Nyligen presenterades regeringens framtidsplan för vägar, järnvägar och vår trafik. Men hur långt räcker den? Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Det asiatiska bergsmassivet rymmer mest fruset vatten på jorden, näst efter Arktis och Antarktis, och kallas därför ofta för den tredje polen. Men nu smälter det i snabb takt. I veckans Klotet följer vi med en glaciärforskare upp i bergen i Afghanistan, där glaciärerna har minskat kraftigt i storlek, och där rädslan för ras är påtaglig bland människor i byarna runt omkring. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Lennart Berggren och Marie-Louise Kristola Producent: Mona Hambraeus

Att dela bil, kläder, kontorsyta och verktyg med andra, kan vara ett sätt att minska konsumtionen. I bostadsrättsföreningen Lyckegården i Mölndal har man startat en egen bilpool. De har en elbil vid en av föreningens laddstolpar, som alla boende kan boka vid behov. Och boende i bostadsrättsföreningar skulle kunna dela på fler saker; cyklar och verktyg är några exempel. Nu i coronatider har samtidigt intresset för att dela och odla en trädgård vuxit, genom projektet co-grow. Villaägare som inte längre vill göra hela jobbet själva kan bjuda in andra odlare att dela på ytan. Sådana här exempel på att dela saker kan vara bra för klimatet och miljön, eftersom färre personer äger egna prylar. Och många menar att vi behöver hitta fler sätt att dela på resurser för att leva mer hållbart. Hyra kläder till exempel. Men samtidigt har delningsekonomin, som kom på allas läppar för ungefär tio år sedan, stått och stampat. Revolutionen uteblev. Varför? Och kan delningsekonomin få en ny chans, och bli en del av framtidens livsstil? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Lasse Edfast Producent: Mona Hambraeus

Utomhusluften vid förskolor är ofta sämre än miljömålet för halter av luftföroreningar. Det enligt några av de mätningar av luften vid förskolor, som har gjorts bland annat i Malmö. Vid samtliga tio förskolor som undersöktes i en studie var halterna av partiklar för höga, i relation till miljömålet. Samtidigt är det bara ett fåtal kommuner som undersöker luftkvaliteten vid just förskolor, och det finns inga riktlinjer för hur luftföroreningar vid förskolor ska övervakas. Det trots att små barn är extra känsliga. Risken för astma och luftvägsinfektioner ökar, och viss forskning tyder på att risken för autism också skulle kunna öka. Vad får det för konsekvenser för barnens hälsa? Och hur ska luften vid förskolorna kunna bli bättre? Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Massiva utsläpp av partiklar till atmosfären kan göra klimatet kallare. Det minskar solinstrålningen till jorden. Men faran för oönskade effekter är stor. Jordens medeltemperatur har redan stigit med mer än en grad, och många experter anser nu att det är svårt eller omöjligt att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Tiden för att lösa klimatkrisen blir allt knappare och frågan är om det snart är dags att ta fram Plan B. Mer eller mindre seriösa idéer om att kyla planeten med ingenjörskonst har debatterats i decennier, men avfärdats starkt på grund av stora risker för oönskade effekter, som skulle kunna drabba till exempel matförsörjningen. Men nu planeras ett konkret experiment i Kiruna i norra Sverige, då forskare från Harvard i USA vill testa teknik för att minska solinstrålningen till jorden. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

En stor vindkraftspark i Härjedalen påverkar rennäringen negativt, visar ny forskning från SLU. Klotets granskning visar brister i underlaget som låg till grund för tillståndet i domstolen. Efter en flera år lång rättstvist blev vindkraftsparken i Glötesvålen i Härjedalen verklighet. 30 vindsnurror försörjer nu Ikea med förnybar el. Men rennäringen har påverkats negativt, visar ny forskning på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Vindkraftsparken har inneburit att både betesmark och reservbete för dåliga betesvintrar försvunnit. Utbyggnaden av vindkraften är omfattande och tillsammans med ett förändrat klimat och andra exploateringar som skogsbruk och gruvor gör det allt svårare för rennäringen. Samtidigt bidrar vindkraftverken till klimatsmart och förnybar el som behövs i energiomställningen. Vetenskapsradion Klotet har granskat hur det gick till när vindkraftsparken i Glötesvålen fick tillstånd. Det visar sig att vindkraftsföretagets egen studie, som kom fram till att rennäringen inte skulle påverkas och som delvis låg till grund för domstolens beslut, gjordes av personer som saknade tidigare erfarenhet av liknande studier och har ekonomiska intressen i parken. Vilket både Länsstyrelsen och domstolen missade. – Eftersom konsekvensen är att det står en park där idag så är det väldigt, väldigt olyckligt. För det är skada som redan är skedd och som har fått stor betydelse för samebyn. Det som kommer fram pekar på stora brister, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist och verksamhetschef på Svenska samernas riksförbund. – Vi kom fram till att rennäringen och vindkraften kunde samexistera på det här området, säger Hillevi Priscar är ansvarig för projektutveckling i Sverige på Ox2, som byggde vindkraftsparken (då företaget hette Vindkompaniet) och som Ikea sen köpte. Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Daniel Värjö, Mona Hambraeus

Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt. Konsekvenserna och riskerna med klimatförändringarna blir större ju högre uppvärmningen blir. Parisavtalets mål är att begränsa uppvärmningen långt under 2 grader, helst till 1,5 grader. Och någonstans där riskerar vi också oåterkalleliga tröskeleffekter i ekosystem och klimatet med smältande isar och tinande permafrost till exempel. Vetenskapsradion Klotet ställer frågan vi själva undrar mest just nu: Är 1,5-gradersmålet kört? Och vad blir konsekvenserna? Tre av Sveriges ledande klimatexperter svarar på våra frågor: Markku Rummukainen, professor i klimatologi Lunds universitet, klimatrådgivare SMHI, Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Line Gordon, professor i Hållbar utveckling Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre och Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms Universitet. Programledare: Niklas ZachrissonReportrar: Sara Sällström, Mona HambraeusProducent: Daniel Värjö

Storskaliga projekt vill plantera 1000 miljarder träd för att bidra till att lösa både klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald. Men det finns risker och det måste göras på rätt sätt. Runt om på jorden planeras storskalig plantering av 1000 miljarder träd i flera olika projekt globalt, i EU och i länder som Etiopien, Nya Zeeland och Storbritannien. Syftet är att med naturens hjälp fånga in och binda stora mängder koldioxid ur atmosfären och samtidigt gynna den biologiska mångfalden. Enligt FNs klimatpanel IPCC är det en av de viktigaste åtgärderna globalt för att minska mängden koldioxid i atmosfären, begränsa temperaturökningen och klara Parisavtalet. Men samtidigt måste trädplantering görs på rätt sätt för att gynna lokalbefolkning, öka den biologiska mångfalden och hindra att öknar breder ut sig. Görs det på fel sätt kan det istället leda till ökade livsmedelspriser, fattigdom och istället försämra den biologiska mångfalden. Omfattande trädplantering är en fråga som visar hur komplext det kan vara att rädda klimatet, men som också kan vara en lösning på flera problem. Programledare: Niklas ZachrissonReporter: Sara SällströmProducent: Daniel Värjö

Kärnkraftsindustrins planer på ett slutförvar av kärnavfallet är i ett slutskede. Flera partier sätter press på regeringen om ett snabbt beslut. Samtidigt finns frågetecken kring säkerheten kvar. Östhammars kommun sa i höstas ja till ett bygge av slutförvaret i Forsmark. Nu ligger frågan hos regeringen. Men kritiker menar att systemet med att gräva ned det högstrålande avfallet i  kopparkapslar i berget inte kommer att hålla så länge som det skulle behövas. Debatten om risk för korrosion på kopparhöljet har inte tystnat och nu kommer nya frågor om hållfastheten hos gjutjärnet inuti i kopparkapseln. Det högstrålande avfallet från kärnkraften beräknas vara farligt för allt levande i omkring 100.000 år. Och efter mer än ett halvt sekel med kommersiell kärnkraft har ännu inget land i världen löst frågan, om hur det farliga avfallet ska tas om hand på ett säkert sätt. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin, Marie-Louise Kristola Producent: Mona Hambraeus

Många svenska kommuner rustar sig nu för stigande havsnivåer. I Skanör och Falsterbo kommer bygget av en skyddsvall snart att påbörjas. Kommunen menar att det är nödvändigt för att inte halvön ska riskera att översvämmas helt vid högvatten. Och i lågt liggande Kristianstad måste de skyddsvallar som redan finns både förlängas och höjas, för att hålla undan vattnet. Karlskrona är ytterligare en svensk stad som förbereder sig för stigande havsnivåer, när klimatet blir varmare, och glaciärer och polarisar smälter. Fler svenska exempel finns, och problemen ligger inte så långt in i framtiden. – Vi ser ett behov redan idag. Vi ser översvämningar idag, så behovet finns absolut, säger Erik Andersson, som är Vellinge kommuns projektledare för skyddsvallen på Falsterbonäset. Men bygget av vallar och andra skydd kommer att kosta stora summor, i Vellinges fall runt 200 miljoner. Pengar som kommunerna i många fall inte har. Samtidigt har statens bidrag till klimatanpassning skurits ned kraftigt. Så hur ska det gå med klimatanpassningen? Och vem ska stå för notan? Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Om tjugo år ska Sveriges elproduktion vara helt och hållet förnybar. Samtidigt ska kärnkraften fasas ut. Då kommer det att behövas en omfattande utbyggnad av vindkraften. Minst en fyrdubbling jämfört med nu. Men var ska all denna vindkraft byggas? Redan nu uppstår ofta konflikter med naturintressen, rennäring och försvar, när ny vindkraft ska planeras. Samtidigt är Sverige ett stort och glesbefolkat land och det behövs bara runt en procent av Sveriges yta för att klara en så stor vindkraftsutbyggnad. – Det borde inte vara omöjligt, säger Maria Stenkvist på Energimyndigheten. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström och Marcus Hansson Producent: Mona Hambraeus

PFAS-skandalen i Blekinge får nu sitt rättsliga efterspel, och nästa vecka börjar förhandlingen i tingsrätten. 166 Ronnebybor har stämt kommunen. I decennier var deras dricksvatten förgiftat. Kemikalierna läckte ut och hamnade i grundvattnet, när försvaret övade med brandsläckningsskum som innehöll PFAS. Nu växer kunskapen om vilka hälsorisker den som utsätts för PFAS kan drabbas av. I samband med rättegången läggs ny forskning fram som bevisning. Undersökningar görs på befolkningen i Kallinge i Ronneby kommun, där vattnet som kommer ur kranarna under lång tid har innehållit höga halter av PFAS. En av de boende är Ellinor Pålsson. Hon har den hormonella sjukdomen polycystiskt ovarialsyndrom. Sjukdomen gjorde bland annat att hon hade svårt att få barn. Ingen kan säga varför just Ellinor drabbades, men ännu opublicerade forskningsresultat från Lunds Universitet visar att risken kan vara större för just Kallinge-bor, som druckit det förgiftade vattnet. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

Elbilen har slagit försäljningsrekord i land efter land under 2020. En boom. Är det nu skiftet sker från bensin och diesel? Samtidigt som coronakrisen har lett till en kraftigt minskad försäljning av nya bilar totalt sett, så har siffrorna för elbilar fått branschen att gnugga händerna. I Sverige har elbilsförsäljningen mer än fördubblats. Rena elbilar stod för en tiondel av totalen. Tillsammans med laddhybrider var det runt en tredjedel av alla sålda nya bilar. Det är ändå inget mot vårt grannland Norge. Där stod rena elbilar för mer än hälften av nybilsförsäljningen. Och även i konservativa billandet Tyskland tycks nu elbilen vara ett attraktivt val för köparna, siffrorna för december överträffade alla förväntningar. Men räcker det att alla byter till elbil för att klara klimatomställningen? Och kan de nya batterierna som det forskas om nu minska behovet av sällsynta metaller? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Daniel Värjö, Marcus Hansson och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen i norr går extra snabbt. Varmare vintrar gör det svårt för renarna att komma åt sin mat. Men inte nog med det. Även en av lösningarna för klimatet, vindkraften, drabbar renen. Snö som smälter och fryser om vartannat och bildar en ishinna över maten på marken. Bäckar och vattendrag som inte fryser utan blir till barriärer i landskapet. Det är exempel på hur allt varmare och mindre stabila vintrar har förändrat situationen för renen. Tama renar har vandrat i den svenska fjällvärlden i många hundra år, och många anser att de utgör hjärtat i den samiska kulturen. Men de trängs undan från flera håll. Skogsbruk, vattenkraft, gruvor, och nu ett förändrat klimat, gör renhållningen svårare. – Jag är inte optimist, säger Per Jon Fjellgren från Mittådalens sameby i Härjedalen. Hör hur skotern kör fast i en bäck när isen brister, och om dånet från vindsnurrorna som skrämmer bort renarna från mark de tidigare har betat. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Det är fem år sen Parisavtalet slöts, men fortfarande ökar utvinningen av kol och olja, och enorma lån från banker världen över gör det möjligt. År 2015 enades världens länder i Paris om att hejda den globala uppvärmningen. Samtidigt planeras för omfattande ny utvinning av olja, kol och gas. Tolv av de största nya projekten inom fossil energi kan tillsammans göra det omöjligt att nå 1,5 graders-målet, om de genomförs. Ett av de tolv projekten handlar om att leta olja i norska Arktis, något som svenska storbanker lånat ut pengar till. Men behöver bankerna ta ansvar för klimatet? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Daniel Värjö, Carina Holmberg, Kristofer Dittmer och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

I år planerar många att flytta ut julen. Smittspridningen gör att vi inte kan umgås som vanligt, och ett alternativ kan då vara att fira utomhus. Men kan man laga en julmiddag ute i skogen? Och kan det påverka naturen negativt att så många fler är utomhus? Vildmarkskocken Linda Klasson visar hur man kan laga sin julmeny över öppen eld. Och experten på hållbar mat, Elin Röös, berättar om hur vårt sätt att äta mat har förändrats under coronaåret som gått. KLOTETS JULMENY På eld Vildsvinsracks - revbensspjäll av vildsvin Stuvad mandelpotatis med äpple lök och grönkål Glödbakad kålrot Rödkål med honung, äpple och nejlika i dutchoven (järngryta med lock) Tranbärschutney Kokkaffe På stormkök Saffranskrabbelurer Blåbärsglögg Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus

Mer av jordens yta behöver ett naturskydd om vi ska kunna hejda den pågående massutrotningen av arter. En tredjedel av ytan föreslår FN. Men vissa vill att halva jorden åter ska få bli vild natur. Den biologiska mångfalden kan bara räddas om människans framfart i naturen bromsas, anser biologer. Därför har FN lagt fram ett förslag om att 30 procent av både land och hav i världen ska få ett skydd till 2030. Förhandlingarna inom konventionen för biologisk mångfald skulle ha lett till ett beslut i frågan på ett toppmöte om biologisk mångfald i Kina nu under hösten. Men mötet sköts upp på grund av pandemin, och kan nu bli av först nästa år. Förslaget om att ge naturskydd åt nära en tredjedel av jorden innebär närapå en fördubbling av det nuvarande målet för land, och en tredubbling av målet för skydd av havsområden. Men det räcker inte tycker företrädarna för rörelsen Half Earth, som menar vi människor borde nöja oss med att använda halva planeten, så att resten av livet på jorden kan få frodas på den andra halvan. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Ett av Tysklands största kolkraftverk läggs ned efter bara fem år i drift. Ägaren, svenska Vattenfall, förlorar många miljarder kronor. Hur riskabelt är det att investera i fossil energi? – Med den kunskap som finns idag hade man inte fattat samma typ av beslut, säger nuvarande VD för Vattenfall Anna Borg. Omställningen går snabbt mot mindre klimatskadlig energi nu. Kolkraftverket i Hamburg är ett exempel på hur en investering i fossil energi snabbt kan bli värdelös. Den här gången gällde det kol, men även oljebolagen har rasat på börsen den senaste tiden. Riksbanken har börjat väga in klimatrisker i sina investeringar, säger vice Riksbankschef till Klotet. Samtidigt visar en granskning i P1-programmet Kaliber, att AP-fonderna fortfarande har stora innehav i fossil verksamhet. Hur stor risk innebär det för våra pensionspengar? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson, Daniel Värjö, Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Textilindustrin är en av världens mest förorenande och klimatbelastande branscher. Och hittills har återvinningen av material gått trögt. Men nu håller något på att hända. Det kan gå åt tiotusentals liter vatten för att producera bara ett kilo textil. Dessutom förbrukas mängder av kemikalier och energi i produktionen av våra nya klädesplagg. Återvinning av textil har delvis stått och stampat, men en ny anläggning för att sortera gammalt tyg, som har öppnats i Malmö, kan hjälpa till att ändra på det. Och så ser skogsindustrin nya affärsmöjligheter och ger sig in i textilbranschen. – Just nu skulle jag säga att vi i Sverige ligger först i spåret faktiskt, säger forskaren Erik Perzon på Svenska Miljöinstitutet IVL. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Josefin Patzauer, Julia Videgård Producent: Mona Hambraeus

Nu knyts förhoppningar till att artificiell intelligens ska bli en del av lösningen på klimatfrågan. Algoritmer ska hjälpa till med allt från att energieffektivisera uppvärmningen av bostäder och minska matsvinnet i skolor, till att optimera jordbruksmetoder, så att utsläppen minskar. De självlärande datorprogrammen beskrivs av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som en nyckel för att unionen ska kunna bli klimatneutral. Men finns det några baksidor? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström, Julia Videgård och Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Tidernas största arktisexpedition var planerad att driva med isen över Nordpolen under ett års tid. Men klimatförändringen har gjort isen så tunn, att resan gick nästan dubbelt så snabbt. Istäcket över Arktis har minskat i omfång och tjocklek under flera decennier, men de senaste tio åren har förlusten av is gått fortare än någonsin tidigare. Tunn is driver snabbare med väder och vind, och polarforskarnas resa över den Arktiska oceanen gick den här gången så fort, att arrangörerna av expeditionen, trots att de är experter på is, inte hade förutsett hastigheten. Forskare har länge varnat för att istäcket över Arktis i framtiden kommer att försvinna helt under sommaren. Den framtiden kan vara här mycket snart, säger arktisexperten Paul Wassman, professor vid universitetet i Tromsö i Norge. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Marie-Louise Kristola Producent: Mona Hambraeus

Vi människor använder mer och mer belysning. För oss är ett ljus i mörkret en välsignelse, men för en stor andel av djuren är det tvärtom. När landskapet blir upplyst av artificiellt ljus minskar livsutrymmet för nattlevande arter. Ljusföroreningar är ett växande problem. Den belysta ytan i världen ökar med ett par procent per år, och om 20 år kommer den att vara dubbelt så stor som nu, om ökningen fortsätter i samma takt. Billiga LED-lampor ligger bakom mycket av den snabba ökningen av utomhusbelysning. Den är mest omfattande i industriländer, men även i andra delar av världen ökar det nattliga ljuset. Kunskapen om vilka effekter ljusföroreningar har på allt levande börjar nu spira, men forskningen har långt kvar. Samtidigt vidtas redan åtgärder med bland annat förbud och begränsningar, i länder som Tyskland, Frankrike och Slovenien. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson, Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Vattenkraften har varit fri från nya miljökrav i 140 år, men nu ska alla Sveriges drygt 2000 vattenkraftverk granskas, för att minska miljöpåverkan och få upp den ekologiska statusen i vattnet. Vattenkraften står för 40 procent av landets elproduktion, men EU-krav har tvingat Sverige att göra upp en omfattande plan för att minska miljöpåverkan. I somras godkände regeringen den nationella planen, som under de kommande 20 åren ska leda till att alla vattenkraftverk får moderna miljövillkor. Men den stora omgörningen är på väg att krascha redan innan den satt igång. Svenska vattenkraftsföreningen har hoppat av ett pilotprojekt som ska förbereda för förändringarna, och miljöorganisationen Älvräddarna har begärt en överprövning av den nationella planen i Högsta Förvaltningsdomstolen. De tycker att de stora vattenkraftverken kommer för lindrigt undan. Samtidigt växer oron hos de små vattenkraftägarna i södra Sverige. I Herrekvarn i Västergötland har det lilla vattenkraftverket funnits sedan 1600-talet. Nu hotas det av rivning. – Vad morfar hade sagt vill jag inte uttala. Han var en kyrkans man, men han hade nog svurit många gånger, säger Per Anders Strand till Klotet. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Julia Videgård Producent: Mona Hambraeus

Många pekar på biobränslen som lösningen på klimatkrisen, men det finns en baksida. Att elda kvistar, grenar och träpellets räknas som klodioxidneutralt, och som en del i ett kretslopp. Men det tar många decennier för ny, växande skog att fånga upp och återbinda den koldioxid som släpps ut när biomassa bränns. Tid som vissa nu menar inte finns. För att nå 1,5-gradersmålet behöver världens utsläpp av växthusgaser halveras redan till år 2030. I skogslandet Finlands huvudstad Helsingfors har stadsledningen utlyst en tävling för att hitta ett nytt sätt att värma upp staden. Helsingfors vill hitta en klimatvänlig lösning som leder bort från dagens koleldning, men biobränsle är inte ett alternativ som man vill ha. – Jag tror inte att det är en genuint hållbar lösning, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori till Sveriges Radios östersjökorrespondent Lubna el-Shanti. Och i Nederländerna demonstrerar barn mot en planerad omgörning av ett kraftvärmeverk i Amsterdams utkant. Miljöaktivisterna protesterar mot att ägaren Vattenfall planerar att börja elda träpellets i pannan. Demonstranterna anser att det är sämre för klimatet än den fossilgas som används idag. Så hur bra är biobränslen för klimatet? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson, Lubna el-Shanti, Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

När Sverige ska minska klimatutsläppen behövs stora mängder biobränslen. Men skogen närmar sig sin smärtgräns när det gäller hur mycket mer bioenergi den kan leverera. Det gröna guldet beskrivs som en nyckel i klimatomställningen. Efterfrågan på biobränslen och bioenergi väntas öka kraftigt de närmaste åren, när trafiken måste bort från bensin och diesel, och industrin ska sluta använda olja och kol. För att täcka behovet skulle mängden råvara från skogen behöva öka med mellan 30 och 90 procent, från den mark som idag används för virkesproduktion, enligt en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet. Om skogens bidrag ska räcka till all den bioenergi som står på önskelistan, kanske skogen måste börja brukas betydligt mer intensivt än idag. Dilemmat är att den biologiska mångfalden då kan påverkas negativt. Så vilken väg ska Sverige välja? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Julia Videgård Producent: Mona Hambraeus

Det stundande presidentvalet i USA har beskrivits som det viktigaste någonsin för klimatet. Vad stormakten USA väljer att göra på klimatområdet får betydelse för alla i världen. Vem som blir näste president i USA kommer att bli avgörande för vad som händer med jordens klimat. Samtidigt som tiden för att lösa klimatkrisen krymper har USA och Donald Trump aviserat att landet ska lämna Parisavtalet. Det kan ske redan dagen efter presidentvalet den 3 november. Den andre kandidaten, Joe Biden, vill däremot att USA stannar i avtalet. Donald Trump å sin sida pekar på kostnader med en klimatomställning. Och de amerikanska väljarna tycks vara mer fokuserade på andra frågor. Vilken väg ska USA välja? Hur ser alternativen ut? Och hur påverkar det oss i resten av världen? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson och Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Världen har fastnat i en ond cirkel av kylning. Ett varmare klimat gör att fler behöver svalka, och installerar luftkonditionering. Men apparaterna slukar el och eldar på uppvärmningen ännu mer. Snart kan det finnas lika många luftkonditioneringsapparater som mobiltelefoner i världen. Redan idag finns en och en halv miljard kylanläggningar, som leder till stora klimatutsläpp. Med ett varmare klimat ökar behovet av kylning, och antalet kylapparater väntas tredubblas framöver, enligt den internationella energimyndigheten IEA. Den lilla maskinen, som slukar lika mycket el som fyra kylskåp, kan vara livsnödvändig i varma länder. Men när jordens medeltemperatur stiger behöver fler svalka, och då ökar även utsläppen, som gör klimatet ännu varmare, som leder till att fler skaffar luftkonditionering, och så vidare...När människor tar sig ur fattigdom i varma länder är luftkonditionering bland det första man skaffar. Bara i Indien kommer en miljard nya kylapparater att säljas enligt prognoserna. Och nu växer efterfrågan även i Sverige. Klotet om det växande behovet av, och hotet från, luftkonditionering. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Kristofer Dittmer och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

De saboterar åkrar, grödor och förstör bönders framtidstro. Och blir bara fler. För bara 40 år sen fanns det i stort sett inga vildsvin i Sverige. Idag räknar Naturvårdsverket med att det finns fler än 300 000, och stammen fortsätter att öka. Det stora antalet grisar orsakar skador för miljarder på lantbruket, och trasar sönder bönders drömmar och framtidstro. Även i trafiken inträffar fler och fler olyckor med vildsvin, och nu måste skadorna halveras, enligt Naturvårdsverket. En väg att gå för att få ned antalet djur, kan vara att locka fler att äta vildsvin. Om vildsvinskött blir vardagsmat kan det bli mer attraktivt att ge sig ut och jaga dem, och så kan stammen minska. Klotet har träffat lantbrukaren David Pettersson, som drabbats hårt av svinens framfart, och under nattens jakt blir vår reporter omringad av vildsvin. Hur det går kan du höra i programmet. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Niklas Zachrisson och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Byggbranschen står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, och mycket handlar om material som stål och betong, men nu byggs alltmer i trä, av klimatskäl. Stål och betong är material som båda har en mycket stor klimatpåverkan när de tillverkas. Men det finns något som vi har använt i hundratals år, och som vi nu kan göra så hållfast att det också kan användas som stomme i de stora och riktigt höga husbyggena, nämligen trä. I Skellefteå byggs nu ett av världens högsta trähus mitt i staden, och Klotet har varit på besök. Samtidigt kommer byggbranschen att tvingas lägga korten på bordet, och redovisa sin klimatpåverkan. Om ett drygt år kan det bli krav på att varje nybyggt hus ska klimatdeklareras, och det pågår febrila förberedelser i branschen. Men kommer krav på en klimatdeklaration att leda till minskade utsläpp? Alla är inte överens om det, utan menar att det också behövs ett tak för hur mycket klimatutsläpp som får komma från ett husbygge. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Kristofer Dittmer och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen har öppnat dörren för en explosion av granbarkborrar i skogen. I Sverige förstördes mer gran de senaste två åren, än under hela perioden från 1950 fram tills dess. I västra Kanada har 30-50 procent av de träd som skulle säljas som timmer dött, och i Centraleuropa håller granen på att försvinna för alltid. Experter i Tyskland bedömer att inga vuxna granar kommer att finnas kvar i landet på lägre höjd än 800 meter över havet, om bara tio år. I år har enorma arealer skog dött, och i vissa områden ser det spöklikt ut, med bruna, torra granskelett så långt ögat når. I Sverige är läget ännu inte fullt lika allvarligt som i Tyskland, men oron växer bland skogsägare även här. Arbete pågår för att försöka bromsa skadorna, men än tycks det inte finnas något riktigt effektivt sätt att stoppa den lilla dödliga skalbaggens framfart. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Marcus Hansson Producent: Mona Hambraeus

EU storsatsar på vätgas för en grönare energi, och länder tävlar om att bli den nya supermakten på vätgasområdet. Klimatomställningen gör att de som länge drömt om ett vätgassamhälle nu kan få rätt. EU:s nya vätgasstrategi presenterades i somras, och flera länder, däribland Danmark, Tyskland och Nederländerna går i frontlinjen. I Danmark finns planer på omfattande produktion av vätgas, som ska tillverkas med hjälp av hundratals nya vindkraftverk till havs. I hela Europa förbereder sig företag för att bygga om nätet av pipelines för naturgas så att det också ska kunna transportera vätgas. Länder med stor potential för sol- eller vindkraft kan få en fördel när det gäller möjligheten att tillverka grön vätgas, och en ny maktordning i världen skapas när en internationell handel med vätgas växer fram. Men är vätgasen räddningen för klimatet? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marie-Louise Kristola och Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Permafrosten har blivit 0,3 grader varmare på tio år, och det är dåliga nyheter för klimatet. I den ständiga tjälen gömmer sig enorma mängder växthusgaser, som kan släppas fria om marken tinar. Permafrost täcker idag en femtedel av jordens totala landyta, men den minskar i takt med att jorden blir varmare. Det är en potentiell klimatkatastrof. Hör om hur tinande permafrost innebär risker för industrier, vägar, hus och oljeledningar, som riskerar att kollapsa när marken plötsligt mjuknar, och människor och miljön kan drabbas hårt. Även i Sverige tinar permafrost, i så kallade palsmyrar i den nordligaste delen av landet. Tidigare ständigt frusen mark har nu förvandlats till blöta sumpområden. Producent: Mona Hambraeus Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström och Kristoffer Dittmer

Miljöorganisationer i en rad länder stämmer stater som nu döms att kraftigt förändra sin klimat- och miljöpolitik. Miljörörelsens ökar sitt inflytande genom att ta rättsapparaten till hjälp. Irland blir tvunget att göra om sin klimatplan efter att en miljöorganisation stämt staten. Domslutet från högsta instans kom i somras, och Irland är det andra landet i Europa som nu tvingas till klimatåtgärder efter en domstolsprocess med en miljöorganisation. Först ut var Nederländerna, där högsta domstolen strax före jul förra året kom fram till att landet måste minska sina koldioxidutsläpp med 25 procent jämfört med 1990 års nivå, före utgången av 2020. Därför genomförs nu i rask takt en rad skarpa åtgärder, som att stänga ett stort kolkraftverk och en miljardsatsning på solenergi. Även i Frankrike pågår en liknande process. Hör veckans Klotet om hur miljöorganisationer flyttar fram sina positioner med juridikens hjälp. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Marcus Hansson Producent: Mona Hambraeus

Försäljningen av stadsjeepar har ökat på senare år, samtidigt är de en av de största klimatbovarna. Försäljningen av stadsjeepar utgör nu 35 procent av alla nya bilar som köps i Sverige, enligt branschorganisationen Bil Sweden. Det är en del av en internationell trend, där stadsjeepar, eller så kallade SUV:ar blir alltmer populära, och globalt utgör de 40 procent av bilförsäljningen. Enligt en rapport från IEA, Internationella Energimyndigheten, är SUV:ar den enskilt näst största orsaken till de ökande globala utsläppen av växthusgaser. De kommer efter energiproduktionen, med alla nya kolkraftverk, men före industrin. Veckans Klotet handlar om vårt sug efter stora bilar och hur det drabbar miljön. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström, Daniel Värjö, Lasse Edfast och Johan Tollgerdt Producent: Mona Hambraeus

Kor står för en stor andel av världens klimatutsläpp samtidigt som de hjälper den biologiska mångfalden på traven i betade öppna landskap. Ska man se på kon som frälsare eller dödgrävare för miljön? Den omfattande klimatpåverkan kommer från metanläckage från kons matsmältning. Nu pågår forskning för att minska utsläppen, till exempel genom olika sorters kost, men hur långt räcker det? Samtidigt är kon en fröspridare av stora mått, som bidrar till många växters överlevnad. Vi träffar årets ekobonde som föder upp kor på naturbete, diskuterar för och nackdelar med kor och dukar upp en klimatsmart sommarpicknick. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

En av de största klimatstriderna på senare år gäller utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil. Nu ska frågan snart avgöras. Preem vill bygga ut sin verksamhet på ett sätt som kommer att öka klimatutsläppen kraftigt lokalt vid produktionen med en miljon ton koldioxid per år. I så fall bli det den anläggning som släpper ut mest fossila växthusgaser i Sverige. Men företaget hävdar att utsläppen totalt sett kommer att minska lika mycket och lyfter fram ambitiösa klimatlöften om att fånga in koldioxid och en ökad biobränsleproduktion. Men vad är egentligen sanningen om Preems klimatlöften? Det visar sig att få av Preems klimatambitioner finns med som bindande mål i den formella ansökan om tillstånd. För flera av miljöåtgärderna är det i nuläget osäkert om de kommer att gå att förverkliga, som till exempel lagring av koldioxid. Och huvudsyftet är att raffinera fossil tjockolja i åratal framåt. Efter att Mark- och miljööverdomstolen kommit med sitt utlåtande den 15 juni hamnar frågan hos regeringen. För första gången kommer klimatlagen att finnas med i sammanhanget när man ska pröva om en verksamhet kan tillåtas eller inte. I programmets första upplaga fanns en uppgift med om att miljöpartiet lokalt är oenigt i frågan om Preemraff. Det tillbakavisas av ordföranden för Mp i Lysekil, Maria Granberg. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Daniel Värjö och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Den här årstiden är det många som drar igång eller planerar byggprojekt. Kanske är det fler än vanligt just i år eftersom många kommer att stanna hemma på semestern. Men byggandet har en baksida. 40 procent av samhällets avfall kommer från byggsektorn och en femtedel av Sveriges klimatutsläpp kan kopplas till bygg- och fastighetssektorn, enligt Boverket. Mycket av det som kastas är helt nya material som blivit över vid byggen, och trä och impregnerat trä är stora fraktioner. Från återvinningsstationer kommer rapporter om att besöken där är fler än vanligt nu i coronatider. Flera av Sveriges kommuner försöker jobba med att öka återvinningen och återanvändningen av byggmaterial. I bland annat Eskilstuna jobbar man med ett system där människor kan lämna in byggavfall till ett särskilt ställe, där grejerna sedan tas om hand och säljs vidare i en byggbutik strax bredvid. Och mycket behöver göras. Sverige och EU har som mål att minst 70 procent av byggavfallet ska återvinnas eller återbrukas från och med i år, men Sverige ser ut att vara långt ifrån att nå det målet. Så vad ska en hemmafixare i sommar tänka på? Hör expertens bästa tips i programmet. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Fiskaren Rune Wikström på Möja i Stockholms skärgård har sett strömmingsfångsterna minska successivt under en tioårsperiod. Nu får han bara en tiondel så mycket i sina nät uppskattar han. Det småskaliga kustfisket har stora svårigheter, samtidigt som trålarna som går ute i Östersjön har blivit större och tar upp runt 1500 ton fisk varje resa. Vad beror minskningen av fisk längs kusterna på? Kunskapsläget är oklart och experternas uppfattning om hur man ska tackla situationen skiljer sig åt. Några vill flytta trålgränsen längre från kusten, och förbjuda trålning när fisken samlar ihop sig i stora stim för att gå in mot land och fortplanta sig. Andra anser att det inte går att se någon minskning av sill och strömming totalt sett i Östersjön, och att man därför kan fortsätta som nu. Under tiden ser skärgårdsfiskarna hur fler och fler kollegor slutar, och det småskaliga fisket kan sjunga på sin sista vers. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

EU, FN och många av världens ledare uppmanar nu till en grön omstart efter pandemin. Men tar de rekordstora räddningspaketen hänsyn till klimat och miljö? Politiska beslut om vad statliga pengar ska läggas på den närmaste tiden, kommer att bli avgörande för om klimatomställningen kommer att fortsätta eller bromsas upp. Inom EU pågår en maktkamp mellan olika intressen. En fråga som debatteras i flera länder är om flygbolag ska få del av räddningspengar utan några miljömässiga motkrav. Samtidigt kan man se den pågående coronakrisen som ett möjlighetsfönster för att även lösa klimatkrisen. – Det finns många exempel på hur kriser påskyndar och bryter av från en tidigare utveckling, säger Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Medan världens uppmärksamhet är fokuserad på att bekämpa coronapandemin, har miljön drabbats av ett antal bakslag. Inspektörer som ska förhindra illegalt fiske kan inte arbeta som vanligt, skogvaktare i Amazonas har lämnat sina poster med risk för ökad avverkning och det finns tecken som tyder på att tjuvjakten i Afrika har ökat på en del håll. Samtidigt har stormakterna USA och Kina signalerat att man lättar på kraven för företag att efterleva miljöregler och rapportera in utsläpp, för att man vill prioritera ekonomin i det här läget. Även om coronakrisen också har lett till minskad klimatpåverkan och bättre luft i många länder, så är miljön alltså mer utsatt på många sätt nu under coronakrisen. Veckans Klotet i P1 handlar om hur miljön drabbas av coronakrisen. Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus Reporter: Sara Sällström

Gruvbolag förbereder en kapplöpning mot mineralerna på havets botten. Efterfrågan på vissa metaller, som kobolt och koppar väntas öka med ett par tusen procent de närmaste decennierna. Anledningen är till stor del den klimatomställning som forskare menar är nödvändig.  Det som sätts på spel är en nästan helt okänd värld av liv i djuphavet. – Vi riskerar att utrota arter som vi inte ens vet existerar, och det är viktigt att vi försöker undvika på alla möjliga sätt, säger Thomas Dahlgren, marinekolog vid Göteborgs Universitet. Vetenskapsradions Klotet handlar den här veckan om jakten på mineralerna på havets botten, och om det okända livet i djuphavet som riskerar att gå förlorat. Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Mona Hambraeus Reporter: Sara Sällström

Det går sämre för arterna och den biologiska mångfalden i Sverige, visar årets rödlista, som tas fram vart femte år av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Antalet arter som rödlistas i Sverige har ökat med 11 procent de senaste fem åren, och generellt har det varit en nedgång av storlek på populationer, geografisk utbredning och sammanhängande livsmiljöer. Nytt för i år är att igelkotten och skogsharen kommer in på listan. Igelkotten drabbas av att vi städar upp för noga i naturen, och inte lämnar ris- och lövhögar, som den behöver. Bättre ordning har även drabbat vanliga fåglar som kråka och fiskmås. I städerna betraktas den ibland närmast som ohyra, men hamnar nu på rödlistan eftersom vi har färre soptippar och öppna papperskorgar som de levt på. Sveriges enda val, tumlaren, räknas nu som utrotningshotad i Östersjön. Tumlaren finns också på västkusten, men från och med årets lista räknas Östersjötumlaren som en egen art, eftersom den skiljer sig åt från andra tumlare så mycket genetiskt sett. Den biologiska mångfalden försämras alltså sakta i Sverige, men varför behöver vi så många arter? Vad har vi människor att förlora om arter vi inte ens känner till skulle dö ut? Och kan man återskapa en utdöd art? Programledare: Niklas [email protected] Producent: Mona [email protected] Reportrar: Sara Sällström, Daniel Värjö

Hälften av all mat vi äter i Sverige är importerad. Kan vi få hit tillräckligt att lägga på tallriken även i kristider? I coronasmittans spår oroas bönder runt om i landet för att de inte ska kunna skörda när utländska säsongsanställda inte kan komma hit som vanligt. I Slite Växthus på Gotland saknar man redan sina vanliga medarbetare från Ukraina, när delikatessgurkorna ska skördas, säger Kenneth Karlström på Slite växthus. Om jordbruksmaskiner eller mjölkrobotar går sönder på svenska gårdar kan det bli svårt att få tag på reservdelar och specialiserade tekniker från andra länder. Det svenska lantbruket är också beroende av att vi kan få hit fortsatta leveranser av diesel, konstgödsel och utsäde, det som kallas för insatsvaror inom jordbruket. För att bli mer oberoende av omvärlden för vår livsmedelsförsörjning borde vi odla mer i Sverige anser till exempel Lantbrukarnas Riksförbund LRF. På Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och Sveriges Lantbruksuniversitet SLU funderar man på hur Sverige skulle kunna bli mer självförsörjande, och en väg att komma dit vore att jordbruket blev mer fossilfritt. Om bönderna kunde tillverka eget bränsle till traktorerna lokalt och använde naturgödsel, skulle beroendet av importerade insatsvaror minska. Men om vi skulle minska importen och öka den inhemska matproduktionen, vad borde vi odla mer av då? Och blir det bara kålrötter till middag under vinterhalvåret eller finns det alternativ? Vi får tips i programmet av kocken Maximillian Lundin. Klotet handlar den här veckan om hur vi ska få mat trots stängda gränser. Än så länge finns det livsmedel i butikerna och de stora dagligvarukedjorna tror att det kommer att fortsätta så. Men coronakrisen sätter ljuset på sårbarheten med den globaliserade matproduktionen. Programledare: Niklas Zachrisson

Coronaviruset är en varningssignal från naturen, anser en del forskare. De menar att till exempel skogsskövling gör så att vi människor kommer närmare djur, som kan sprida smittor som tidigare varit okända. Det kan handla om djur som förlorat sina ursprungliga boplatser när vi människor förändrat naturområden, till exempel fladdermöss och olika sorters gnagare. -Aldrig tidigare har det funnits så många möjligheter för djursmittor att föras över till människor, sa chefen för FN:s miljöorgan UNDP i en intervju med den brittiska tidningen the Guardian i förra veckan. Även jordens förändrade klimat leder till att nya sjukdomar kan spridas. När permafrosten i norr tinar kommer ett okänt antal sjukdomsspridande organismer att frigöras, och en svensk forskargrupp försöker ta reda på vilka de är. Omvänt finns det nu en risk att coronaviruset som cirkulerar runt jorden kan utgöra ett hot mot stora apor. I Kongo, Rwanda och Uganda har man stängt gorillaparker för både turism och forskning för att skydda djuren. Ännu vet man inte om aporna kan drabbas av covid-19, men eftersom vi är genetiskt lika så finns det en risk, och andra luftvägsinfektioner har visat sig kunna spridas till dem. Veckans Klotet handlar om hur människans påverkan på naturen kan göra oss mer utsatta. Programledare: Marie-Louise Kristola

Pandemin vi just nu genomlever har lett till en kraftfull omställning av samhället på rekordkort tid. Kan vi lära av det för att få till den klimatomställning som forskare menar behövs? OBS På grund av coronaviruset utgår Klotets ordinarie sändningstid onsdag 25/3, istället kan du höra programmet samma dag kl 18.14 i P1.  Utsläppen har minskat radikalt i hårt drabbade länder, och vissa menar att det som händer nu kan tas som intäkt för att det är möjligt att förändra vår livsstil, och att en sådan förändring därmed också borde kunna vara möjlig för att lösa klimatkrisen. Andra påpekar att pandemin och de ekonomiska problem som följer med den, tvärtom kan leda till en tvärnit för klimatsatsningar och gröna investeringar. Är coronakrisen en källa till inspiration eller en katastrof för miljön? Den frågan diskuterar vi i veckans Klotet, tillsammans med Victor Galaz, forskare och vice chef på Stockholm Resilience Center vid Stockholms Universitet, Svante Axelsson, med ett förflutet inom miljörörelsen och numera nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och Jytte Guteland, socialdemokratisk EU-parlamentariker och särskild rapportör för arbetet med den nya klimatlagen inom EU.   Programledare: Marie-Louise Kristola

Det som länge varnats för, nämligen att världens korallrev kommer att förstöras till följd av klimatförändringen, tycks nu vara på god väg att hända. Världens korallrev mår allt sämre när den globala medeltemperaturen stiger. Flera allvarliga blekningshändelser har redan inträffat, senast för ett par år sedan, och nu kan en ny våg av blekning vara på gång utanför Australiens kust, där Stora Barriärrevet ligger. Den osedvanligt heta sommaren i Australien, som orsakat mycket omfattande torka och rekordstora skogsbränder, har också gjort havet varmare, och nu är risken stor att hettan också leder till att de värlsdsarvsklassade korallerna i Barriärrevet drabbas av en omfattande blekning i år igen. Något som skulle vara förödande, redan är två tredjedelar av revet påverkat av den blekning som inträffade för ett par år sedan. Även i Thailand har korallreven påverkats, och hela områden har försvunnit, berättar en erfaren dykinstruktör. Det som länge varnats för, nämligen att världens korallrev kommer att förstöras till följd av klimatförändringen, tycks nu vara på god väg att hända. Programledare: Marie-Louise Kristola

Bidrag och subventioner till fossila bränslen ökar igen i världens länder, det visar den senaste statistiken från OECD, som publicerades i somras. Trots att G20-länderna redan 2009 kom överens om att gradvis fasa ut sina subventioner av fossila bränslen, så spenderas fortfarande miljarder ur olika statskassor på att underlätta och stimulera försäljningen av olja, kol och gas. Fossilsubventioner är motsatsen till principen "förorenaren betalar", och de motverkar försöken att hejda klimatförändringen. Många vill att subventionerna ska bort, men protesterna blir ofta högljudda när de ska slopas. Till exempel i Ecuador, när regeringen försökte ta bort stöd som gjorde bensinen billigare. Klimatutsläppen skulle minska radikalt, om alla fossilsubventioner slopades. Klotet handlar denna vecka om bidragen som håller fossilindustrin under armarna. Gäster i programmet är Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet, och Mette Kahlin McVeigh, chef för klimatprogrammet på den gröna, liberala tankesmedjan Fores. Programledare: Mona Hambraeus

Efter en intensiv politisk debatt stängde en kärnreaktor i Ringhals vid årsskiftet, och ytterligare en kommer att stänga vid kommande årsskifte, men rivningen av dem kommer att ta minst tio år. Att ett kärnkraftverk stänger verksamheten betyder inte att det kommer att rivas i första taget, det är tvärtom en mycket långsam och långdragen procedur. För Ringhals-reaktorerna kommer det att dröja minst tio år innan de har kunnat rivas. Kärnkraftverket i Barsebäck, där den första reaktorn stängde för mer än 20 år sedan, står fortfarande kvar på samma plats. De svenska kärnkraftverken är gamla och nu är hälften av de tolv reaktorerna, som startades på 70- och 80-talet, stängda eller mycket nära att stängas; två i Barsebäck, två i Oskarshamn och snart två i Ringhals. Ännu har ingen av dem rivits, men det arbetet inleds nu, och planen är att det ska ske under den närmaste tioårsperioden. Även den gamla reaktorn i Ågesta, som inte varit i bruk sedan 1974, ska påbörja rivning nu. Att det tagit så lång tid har att göra med att slutförvaret där det radioaktiva skrotet från de rivna reaktorerna ska förvaras inte är klart. Att det tar tid att riva kärnkraftverk är symtomatiskt även internationellt. Av världens 623 kärnreaktorer hade 173 stängts permanent enligt siffror från IAEA från förra året. Det stora flertalet av dem står kvar. Stark opinion mot att transportera och förvara radioaktivt avfall är ett vanligt skäl till att reaktorerna inte kan rivas. Slutförvaren blir helt enkelt inte färdigbyggda. Kostnaderna för den långa väntan är omfattande, bara för Barsebäck ligger kostnaden från det att den andra och sista reaktorn stängde 2005 på omkring 3 miljarder kronor fram till i år, varav den största delen kommer från svenska staten, det vill säga Sveriges skattebetalare, som en ersättning för att reaktorerna stängdes tidigare än planerat. Klotet handlar denna vecka om hur rivningen av våra kärnkraftverk ska gå till och varför det tar så lång tid. Gäster i programmet är Kristina Gillin, med många års erfarenhet från svensk kärnkraftsindustri och numera konsult, Henrik Efraimsson från Strålsäkerhetsmyndigheten och Johan Swahn från MKG, Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning. Programledare: Marie-Louise Kristola

Den rekordvarma vintern har lett till att många av landets skidanläggningar i södra delen av Sverige inte har kunnat öppna på grund av snöbrist. Vasaloppsarrangörerna sliter med att få åkbara spår i ordning till helgen, samtidigt som en skidort i franska Pyrenéerna flyger in snö med helikopter. Redan idag används konstsnö vid i stort sett alla svenska skidanläggningar, även i norr, och allt tyder på att behovet av att tillverka snö kommer att öka framöver, när klimatet blir varmare. För att snökanonerna ska kunna jobba krävs både energi och stora mängder vatten, som tas från intilliggande vattendrag, och här kan det uppstå skador på miljön, något som uppmärksammats av bland andra Länsstyrelsen i Jämtland. Uppvärmningen går snabbare i norra Sverige jämfört med hur den globala medeltemperaturen stiger, och klimatprognoserna säger att skidsäsongen i Sverige kommer att bli kortare framöver, samtidigt som skidanläggningarna vill förlänga tiden för skidåkning. Därför forskas det på nya metoder att till exempel lagra snö. Veckans Klotet sänds direkt från skidorten Åre i Jämtland. Gäster i programmet är Erik Melin från Peak Innovation och Gunhild Rosqvist från Stockholms Universitet, professor och föreståndare för Tarfala forskningsstation, där man bland annat forskar om glaciärer och fjällmiljö. Programledare: Marie-Louise Kristola

Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. Programmet är en omarbetad repris från hösten 2019. – Kan vi styra pengarna i en riktning som är mer klimatsmart, då får vi effekter i hela systemet, säger Joakim Jansson, som är initiativtagare till sajten Klimatbytet, som uppmanar privatpersoner att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder. Sedan starten i våras har Klimatbytet fått ett par hundra miljoner kronor att flyttas över uppger personerna bakom nätsajten. Men de riktigt stora pengarna sitter de som förvaltar pensionsfonder och andra fonder på. De stora investerarna har stort inflytande med sina omfattande tillgångar, och det verkar som att investerare nu försöker använda sin makt. Ett ökat antal initiativ där företrädare för fondbolag gått samman för att sätta press på företag att bli mer klimatvänliga har dykt upp de senaste åren, säger forskare som Klotet pratat med. Det senaste exemplet presenterades på FN:s toppmöte om klimatet i New York för några veckor sedan. Klotet gästas av Emma Sjöström, som forskar om hållbar finans på Handelshögskolan, och Per Georgzén från banken SEB. Programledare Marie-Louise Kristola.

Många av världens städer har förvandlats till regelrätta värmeöar, bland annat på grund av en ständigt ökande användning av elektriska apparater i till exempel bostäder och industrier. Värst är det i megastäder som Tokyo, Shanghai och Peking, här kan temperaturen i stadskärnan, när energikonsumtionen är som högst, vara mellan sex och åtta grader högre än på den omgivande landsbygden. Men även i en stad som Göteborg kan termometern landa på två till tre grader mer i stadskärnan, än i närområdet utanför staden, enligt professor Deliang Chen från Göteborgs Universitet, som är en av forskarna bakom studien. Orsaken till den extra uppvärmningen är att alla maskiner och elektriska apparater, till exempel kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och industrirobotar, som används i en stad, utstrålar värme, direkt till atmosfären. Den här uppvärmningen ska läggas till den som orsakas av utsläpp av växthusgaser, och i takt med att energikonsumtionen ökar kommer problemet att växa. Att spillvärme från apparater och maskiner ökar på klimatförändringen har man känt till tidigare, men nu har forskare, bland annat från Göteborgs Universitet, för första gången gjort en detaljerad global kartläggning av problemet, som också visar den regionala spridningen på ett nytt sätt, i en studie som publicerats i tidskriften Nature Scientific Data sommaren 2019. Och det visar sig mer omfattande än man tidigare trott. Den ökade energin, så kallad radiative forcing, till följd av spillvärme motsvarar ungefär tio procent av den energiökning i atmosfären som orsakats av utsläpp av växthusgaser de senaste 50 åren, enligt studien. De senaste 50 åren har värmestrålning från energianvändning tredubblats enligt studien, och den förväntas fortsätta att öka kraftigt de kommande decennierna. Lokalt och regionalt kan det här påverka klimatet i städer som blir till värmeöar; förutom att det helt enkelt är varmare kan det resultera i fler åskväder och mer regn, enligt Deliang Chen. Försök görs för att minska energianvändningen, och därmed värmeutstrålningen, till exempel med gatubelysning som slås av och på med sensorer, när någon är i närheten. På så sätt kan man undvika att belysning står på även om ingen person passerar. Klotets reporter har varit på Kungsholms Strand i Stockholm där sådana här lampor testas, och Trafikverket har planer på fler försök senare i år. Det blir också samtal om hur klimatet i städer egentligen påverkas och hur energikonsumtionen skulle kunna begränsas. Programledare: Marie-Louise Kristola

En stor del av jordens naturliga miljöer har förändrats kraftigt av oss människor, och människans aktivitet hotar fler arter än någonsin tidigare. Skogar huggs ned, korallrev försvinner och landlevande djurarter har minskat med minst 20 procent. Totalt kan en miljon arter stå inför en nära utrotning, enligt den internationella expertorganisationen IPBES rapport om den biologiska mångfalden, som presenterades för knappt ett år sedan. Många arter är hotade för att vi människor har förstört deras naturliga livsmiljöer. Det kan handla om att ett markområde använts till en industrianläggning eller att våtmarker dikats ut för att ge plats till åkrar att odla mat på. Men nu ska förstörda naturmiljöer återskapas. FN har utsett det kommande årtiondet till ett decennium för restaurering av ekosystem. FN:s miljöprogram UNEP och deras livsmedels- och jordbruksorganisation FAO kommer hålla i arbetet, och målet är att restaurera 350 miljoner hektar biologiskt utarmade landskap till 2030. Under året kommer en organisation och ett särskilt kontor att byggas upp, som ska administrera det hela. För svensk del är det framför allt våtmarker som har gått förlorade, ungefär en fjärdedel av de som ursprungligen fanns. Klotet besöker en industritomt utanför Umeå, som nu ska omvandlas till ängsmarker, och vi följer upp hur det har gått för fisken, efter att en gammal flottled utanför Gällivare restaurerats under många år. Gäster i programmet är Eva Amneus Mattisson från Naturvårdsverket, och vi hör också Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare för FN och chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete. Programledare: Marie-Louise Kristola

Brist på vatten är ett akut problem i många av världens stora städer, och i ett varmare klimat med mer torka ökar kampen om vattenresurserna. I Australien har man haft tre år av svår torka, som är en av orsakerna till de omfattande skogsbränder som härjat landet sedan före jul, och i den lilla staden Armidale riskerar vattnet att ta helt slut om något år. Men vattnet har redan tagit helt slut på andra håll tidigare. I indiska Chennai kom det plötsligt inget vatten ur kranarna i somras, och även i Kapstaden i Sydafrika har befolkningen tidigare levt med svår vattenbrist. Stora städer värst drabbade. Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt den brasilianska megastaden Sao Paolo, med 21 miljoner invånare, där man nu letar nya vattenkällor många mil från staden, efter att de naturliga vattenkällorna i området asfalterats och byggts över. Inom några år finns det en risk för att vattnet ska ta slut helt här befarar Sao Paolo-bon Adriano Sampaio, som sa upp sig från sitt jobb för att leta efter dolda vattenkällor på heltid. Med ett ökat tryck på vattenresurserna ökar också risken för konflikter mellan länder. Ett sådant exempel rör floden Nilen i Afrika, där Etiopien bygger en gigantisk damm för vattenkraft, som gör att Egypten nedströms ser ett hot mot den egna vattenförsörjningen. Redan idag bor flera miljarder människor i områden som riskerar att drabbas av torka, och siffran kommer att öka kraftigt till år 2050. Så vad är lösningen? Avsaltning av havsvatten och återanvändning av avloppsvatten är några tekniska metoder som kan användas, men i grunden måste vi människor ändra vår användning av vatten, och helt enkelt bli mer sparsamma, enligt många experter. Gäster i programmet är Jenny Grönwall, vattenexpert från Siwi, Stockholm International Water Institute, och Peter Dahlqvist från Sveriges Geologiska Undersökning SGU. Programledare: Marie-Louise Kristola

Snabbare och tidigare än många trott sker nu en minskning av användningen av kol i både Europa och USA. Under 2019 har den här för klimatet positiva trenden varit stark. Europas största kolanvändare, Tyskland, minskade koleldningen med mer än 20 procent jämfört med 2018. I andra länder har det skett en regelrätt kollaps av användningen av kol, en utveckling som överraskat såväl analytiker, som ägarna till de idag alltmer förlustbringande kolkraftverken. Ett av företagen i kolbranschen är svenska Vattenfall som fortfarande äger flera kolkraftverk i Tyskland, bland annat det gigantiska Moorburg i Hamburg, som bara ett par år efter starten går på begränsad kapacitet på grund av bristande lönsamhet vissa perioder. I USA gick kolanvändningen ned med 18 procent under förra året, enligt analysföretaget Rhodium Group. Det är den största minskningen på ett år i historien, och minskningen sker samtidigt som president Donald Trump försökt hålla kolindustrin under armarna på olika sätt. Raset för kolanvändningen ledde till en minskning av klimatutsläppen från kraftsektorn med 10 procent, men USA:s totala utsläpp ökade ändå. Samtidigt som kolindustrin brottas med lönsamhetsproblem i västvärlden, fortsätter expansionen i Asien, i både Indien och Kina. Och för Afrika söder om Sahara talar vissa bedömare om en boom för kol Starkt kolberoende Australien brottas just nu med värre och mer omfattande skogsbränder än på länge, och där skärps nu den interna debatten om det klimatskadliga kolet. Att sluta elda kol beskrivs ofta som avgörande för hur det ska gå med klimatet. Det finns flera sorters fossila bränslen, men utsläppen från just kol är mångdubbelt större, än de från olja och naturgas. Så vad kommer att hända med kolförbränningen? Vissa forskare och debattörer efterlyser nu ett totalt stopp för koleldning i världen. Men vilka är utsikterna för det? I veckans Klotet handlar det om kol och nedgången för det som ibland kallats för det svarta guldet. Gäster i programmet är Mikael Höök, forskare inom globala energisystem på Uppsala Universitet, och Karl Hallding, forskare på Stockholm Environment Institute, SEI. Programledare: Marie-Louise Kristola

I ett försökshus i Skellefteå gör ett lager av vätgas så att solen kan värma huset året runt. Hur kan man få el från solen att räcka hela vintern i ett hus i Norrland? Det är en utmaning i hela vårt nordliga land, men ett extra knivigt problem i norra Sverige, där solen knappt lyser alls halva året. Under sommaren lyser solen i norr desto mer, närmast dygnet runt, och hemligheten är att göra vätgas med hjälp av solel som produceras i överflöd sommartid. Vätgas som sedan fungerar som en energibank att ta av under den mörka årstiden. Precis så gör man i ett försökshus i Skellefteå, som Klotets Marie-Louise Kristola har besökt, och du hör hennes reportage i programmet.  Att kunna lagra energi från förnybara källor som sol och vind, så att man kan använda elen vid ett senare tillfälle om det behövs, är en viktig fråga för både sol- och vindkraft. Förnybar energi kritiseras ibland för att vara osäker, att vinden kanske inte blåser eller solen inte skiner just när det behövs mycket el. Energi behövs i alla väder och under alla årstider, även när det är vindstilla eller mörkt, och leveranssäkerhet är en nödvändighet. Så hur kan vi få säkerhet i ett elsystem som bygger på förnybara energikällor, så att vi kan tända lampan och värma våra hus även när vinden mojnat? Svaret skulle kunna vara att skicka el i ledningar mellan olika platser - när det är vintermörkt i norra Sverige och ljuset lyser med sin frånvaro, kanske det blåser i Skåne, eller så skiner solen i Spanien.  Ett annat alternativ för att få den förnybara elen att räcka längre är att, som i försökshuset i Skellefteå, lagra energin när produktionen är som mest intensiv, för att kunna använda överskottet när det behövs senare. Ett jättelikt batteri skulle förstås kunna fungera, men det är dyrt och utrymmeskrävande. Därför kan vätgas bli intressant, universums minsta molekyl, som solen till största delen består av. Kanske kan den här lilla molekylen också hjälpa till att göra stålproduktion mer klimatvänlig. Idag är just stålindustrin en av de största utsläpparna av koldioxid. I Luleå byggs en pilotanläggning, hör ett reportage därifrån i programmet. Gäster i Klotet den här veckan är Hans Olof Nilsson, elingenjör och vätgaspionjär, Anna Alexandersson på forskningsinstitutet RISE och Göran Lindbergh, som forskar om vätgas och bränsleceller vid Kungliga tekniska högskolan, KTH i Stockholm. Programledare: Niklas Zachrisson

2019 går mot sitt slut och Vetenskapsradions miljöprogram Klotet bjuder därför på utvalda miljöhändelser från året. Det blir hagelstormar, smältande isar, och Greta Thunbergs genombrott bland annat. Vi diskuterar FN:s stora klimatmöte i Madrid som många beskriver som en besvikelse. Vi hör om en av årets mest betydelsefulla personer för vetenskapen enligt tidskriften Nature, Greta Thunberg. Den unga klimataktivisten som blivit världskändis och symbol för klimatproteströrelsen som vuxit explosionsartat i år. Det bjuds också på inslag om vårt begär efter nya kläder, om extrema regn och hagelstormar och om det nya Arktis när isen smälter. Vi dricker glögg och äter pepparkakor, julmyser helt enkelt under säsongens sista program. Medverkar gör Klotets reportrar Niklas Zachrisson, Björn Gunér och Mona Hambreus. Vi sänder från en musikstudio i Uppsala tillsammans med musiker Staffan Lindberg som också kallar sig för koldioxidbantare. Programledare: Marie-Louise Kristola

Utsläppen av växthusgaser ökar och tidsrymden för att hejda jordens uppvärmning vid 1,5 grader krymper. Det är läget när FN:s klimatmöte hålls i Spaniens huvudstad Madrid. Men varken forskarnas varningar eller Greta Thunbergs växande följarskaror verkar ha fått årets förhandlingar att gå lättare. Tvärtom rapporteras nu att de kärvar svårt. Att USA är på väg att lämna Parisavtalet har lett till att en del länder nu tycks mindre benägna att gå framåt, rapporteras inifrån förhandlingsrummen. – Det är något av en besvikelse, säger Stina Bagge som är ungdomsorganisationen Push representant på Madrid-mötet. Samtidigt har frågan om hur länder som drabbas av skador på grund av klimatförändringar ska ersättas, seglat upp starkare än någonsin. Nu kräver utvecklingsländerna kompensation. Kan EU presentera något som kan lösa upp knutarna i förhandlingarna? Förhoppningar finns om att EU-toppmötet i slutet av veckan ska kunna presentera något. Värdlandet Spanien har fått fler värmeböljor och sommarsäsongen förlängd med runt en månad på bara 40 år, enligt landets motsvarighet till SMHI, och nu oroas man för hur turisterna ska finna hettan uthärdlig. Veckans Klotet sänds direkt från klimatmötet i Madrid. Programledare: Marie-Louise Kristola

Få kommuner har en färdig plan för hur skyfall ska hanteras för att undvika översvämningar, det trots att prognoserna visar att antalet mycket kraftiga regn kommer att öka till följd av ett förändrat klimat. Ett av de värsta skyfall som drabbat en svensk stad lade stora delar av Malmö under vatten den 31 augusti 2014. Redan då var Malmö igång med att ta fram en skyfallsplan, efter att ett ännu värre regn drabbat Köpenhamn några år tidigare, men i malmöbon Per Branses bostadsområde fanns inte tillräckliga skydd och han fick sin källare och trädgården översvämmade. – När jag gick ut med stövlarna fylldes de med vatten och det kändes som att de vägde 100 kilo. Det var svårt att hålla balansen, så jag ramlade och fick en kallsup, och det var ju blandat med avloppsvatten. Nu visar forskning att ganska enkla åtgärder som håller kvar vattnet på rätt platser kan minska skadorna på hus och hem drastiskt. Det handlar bland annat om fler gröna ytor, som parker, som kan fånga upp vattnet när det regnar. En stadsdel i Malmö hade byggts om och anpassats, och där blev skadorna betydligt mindre omfattande, visar en forskningsrapport i efterhand. Skyfall orsakar redan nu varje år stora skador för samhället. Till nästa sekelskifte förväntas skyfallen bli mer intensiva, enligt en kartläggning från SMHI. Resultaten visar att hela landet drabbas av skyfall även om de är något vanligare i söder. De kan i stort sett vara lika kraftiga i norr som i söder. Behovet av klimatanpassning är alltså stort, och skador till följd av klimatförändringen är också ett ämne som kommer att diskuteras på FN:s klimatmötet i Madrid. Gäster i programmet är Anders Rimne, vattenexpert Boverket och SMHI:s Erik Kjellström, professor i klimatologi. Programledare: Niklas Zachrisson

Nu pågår uppladdningen inför FN:s klimatmöte i Madrid, som inleds i början på december. Greta Thunberg är på väg över Atlanten och alla länders förhandlingsdelegationer förbereder sig. Klotets reporter följer med Sveriges chefsförhandlare bakom kulisserna för att höra hur han laddar upp. Det som formellt ska förhandlas i Madrid är detaljer i reglerna kring Parisavtalet. Avtalet slöts 2015, trädde i kraft 2016 men kommer att börja gälla praktiskt först nästa år 2020. Det är också nästa år som länderna måste komma med nya löften om utsläppsminskningar. De löften om att minska utsläpp som getts hittills räcker bara till att hejda uppvärmningen vid drygt tre grader, så om två-gradersmålet, eller 1,5-gradersmålet, ska kunna nås krävs mer. Eftersom USA drar sig ur Parisavtalet ställs ännu mer hopp till att EU ska agera draglok i klimatförhandlingarna. Samtidigt sliter EU med inre motsättningar i klimatfrågan, och länderna har, trots stora ansträngningar det senaste året, ännu inte lyckats enas om ett mål om att unionen ska bli klimatneutral och nå nettonoll-utsläpp till 2050. Så hur ska EU lyckas ta sig an förväntningarna? Parallellt med mötet planerar ungdomsrörelsen med Greta Thunberg i spetsen stora demonstrationer, och demonstranternas rop ekar nu ända in i förhandlingslokalerna. Hur påverkar det ökande trycket från ungdomsrörelsen utgången av mötet? Gäster i Klotet är Sveriges vice chefsförhandlare Christoffer Nelson, och Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings Universitet, med fokus på klimatpolitik. Hör också Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden. Programledare: Marie-Louise Kristola

Många pratar om elbilar nu, men i kulisserna utvecklas bränsleceller som kan driva bilar med vätgas och som bara ger vattenånga ur avgasröret. Fördelen med vätgasbilar är att de har en längre räckvidd än klassiska elbilar som går på batterier. Det går också fortare att tanka bilarna - i den mån man hittar något tankställe. Ännu finns få vätgasbilar i Sverige och bara fyra fungerande vätgasmackar i Sverige. En av dem ligger i Mariestad och drivs av solel, och här har också kommunen tio vätgasbilar som används i den kommunala verksamheten.  Norge och Danmark ligger före Sverige i utvecklingen och har fler vätgasmackar än Sverige. För att minska utsläppen från lastbilar skulle vätgas och bränslecellsdrift kunna vara viktigt, eftersom det kan vara svårt att få tillräcklig räckvidd med batterier för så tunga fordon. En del bedömare pekar nu på att lastbilar kan bli en murbräcka för vätgasdrift och driva på utbyggnaden av till exempel mackar. Flera stora internationella lastbilstillverkare har också aviserat rejäla satsningar på bränsleceller och vätgaslastbilar.   I Klotet denna vecka handlar det om vätgasbilarnas framfart, i Sverige och Europa. Gäst i programmet är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare: Marie-Louise Kristola

Hela byar på ön Fiji i Stilla Havet har evakuerats på grund av klimatet, och människor känner sorg och oro när deras gamla hem inte längre finns kvar. FN:s klimatpanel IPCC varnar för en allt snabbare stigande havsnivå, och på låglänta öar i Stilla havet märker människor redan av effekten. Kiribati har köpt land på Fiji för att kunna rädda sina 110 000 invånare när havet slukar hela atollnationen. På Fiji har man samtidigt tvingats evakuera hela byar intill havet som blivit översvämmade och flytta byborna upp i bergen. På Amerikanska Samoa bygger folk hus på de branta vulkanklipporna för att vågorna tagit deras strandtomter. Många lämnar också ön. Samtidigt sätts allt fler skyddsmurar upp mot mot havet och forskare testar att kyla ned koraller som dör av stigande havstemperatur, eftersom reven är ett bra skydd mot stormfloder. Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har som en av få utländska journalister besökt stillahavsöarna som dränks av den globala uppvärmningen, hör hans berättelser därifrån. Samtidigt som effekterna av klimatförändringen är högst kännbara på flera platser på jorden finns ännu inget system för att ersätta de som drabbas. Hittills har fokus till stor del legat på anpassning till nya klimatförhållanden, men vad ska man göra när landområden och andra värden inte kan anpassas utan helt går förlorade? Permanenta förluster på grund av ett förändrat klimat är ett relativt nytt akademiskt fält, och för några veckor sedan arrangerades det första internationella forskarmötet i ämnet i Lund. Emily Boyd vid Lunds universitet forskar om de här frågorna och är gäst i veckans Klotet. Hör också Karina Barquet från Stockholm Environment Institute SEI, specialiserad på hur kustområden påverkas av stigande havsnivåer. Programledare: Mona Hambraeus

350 brödlimpor per minut kastas, enligt forskning. Hur ska matavfallet kunna minskas? I sopcontainrar finns fullt ätbar mat, och när Klotets reporter följer med en influerare på sociala medier ut för att leta dröjer det inte länge förrän han ramlar på både paprika, lök och apelsiner. Av miljöskäl lever @dumpsterdivan ungefär till hälften på mat som har kasserats av andra, och kanske är det inte konstigt att det går att hämta en så stor del av sin försörjning från containerfynd, med tanke på att en tredjedel av livsmedelsproduktionen blir till avfall, i olika led. I Sverige blir runt 1,3 miljoner ton mat avfall varje år. När den slängda maten producerades gav den upphov till utsläpp av omkring två miljoner ton koldioxid, eller ungefär tre procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, enligt Naturvårdsverket. Matsvinnet beskrivs som en av de stora klimatutmaningarna, i FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapport om markanvändning, som publicerades i augusti. Att halvera matsvinnet till 2030 är också ett av FN:s hållbarhetsmål. I Frankrike finns sedan några år en lag som förbjuder större livsmedelsbutiker att kasta mat, istället måste de skänka bort den till behövande. Nu vill upphovsmannen skicka den franska matsvinnslagen på export. Gäster i veckans Klotet är Karin Fritz från Livsmedelsverket, som leder ett projekt för att minska matsvinnet, och Kim Bolton, professor vid Borås Högskola. Programledare: Mona Hambraeus

Säkerheten runt Sveriges kärnkraftverk ställs inför nya utmaningar. Hotbilden har förändrats. Hur klarar de det? Nu är det inte bara tekniken som kan gå sönder och orsaka problem, yttre hot som cyberattacker och kraschande flygplan är en realitet som kärnkraftverken behöver kunna bemöta. Veckans Klotet tar avstamp i den pågående kärnkraftsövningen Havsörn, som är den största hittills i Sverige, runt 5000 personer från flera länder deltar. En del i övningen är en evakuering av boende på Gräsö. Men när Klotets reporter är på plats för att följa det iscensatta dramat hinner inte räddningen fram till Jan och Ingegerd Häggqvist, som bor längst bort. – Nu har det gått bra många timmar och vi är precis i vindriktningen från kärnkraftverket, säger Jan Häggqvist medan de väntar på undsättning under övningen. Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan skärptes säkerhetskraven på svenska kärnkraftverk. Från slutet av nästa år ska det som kallas för oberoende härdkylning finnas på plats, något som sägs öka säkerheten radikalt. Hur säker är den svenska kärnkraften? Vad gör ansvariga myndigheter i ett krisläge? Hur sprids radioaktivitet i markerna? Gäster i Klotet är Jan Hanberg på Strålsäkerhetsmyndigheten och energiforskaren och debattören Tomas Kåberger, professor vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare: Marie Louise Kristola

Att lagra koldioxid långt nere under jord kan bli nödvändigt för att hejda klimatförändringen. Det har talats om tekniken i decennier, men först nu, när det blivit alltmer brådskande att minska utsläppen för att nå klimatmålen, så börjar någorlunda konkreta planer här i Sverige ta form. Tidigt ute är energi- och värmebolaget Stockholm Exergi, som nu bygger en testanläggning för att fånga in koldioxid från sina skorstenar. Om projektet faller väl ut och övergår i storskalig infångning är tanken att koldioxiden ska skeppas till Norge för att där pressas ned under havsbotten. Även Cementa och Preem arbetar med planer på koldioxidlagring, medan flertalet av de andra stora utsläppande industrierna inte visat intresse. Även i Sverige finns kapacitet att lagra koldioxid. I sydöstra Östersjön och sydvästra Skåne finns geologiskt lämpliga områden, med porös sandsten, och SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, lämnade 2017 en rapport där de skriver att potentialen för lagring i Sverige är större än prognoserna för framtida behov. Det vore vettigt att snarast utreda de möjligheterna noggrannare, för att i framtiden inte bli alltför beroende av Norge, anser en del bedömare. Än så länge finns många frågetecken om det ska bli något av med koldioxidlagringen över huvud taget. Norska Stortinget har ännu inte fattat beslut om en nödvändig miljardinvestering, och det är fortfarande billigare att bara släppa ut koldioxiden än att lagra den. Men det brådskar. 2045 ska Sverige ha det som kallas för netto-nollutsläpp. Det betyder att vi om bara 26 år – med hjälp av olika metoder – kunna "ta tillbaka" lika mycket koldioxid som släpps ut. Även med kraftiga utsläppsminskningar så kommer en del utsläpp att finnas kvar, och de behöver tas om hand på olika sätt. På så sätt ska totalen bli ett nollsummespel. Vad behövs för att koldioxidlagring ska bli verklighet? Klotet gästas av Lars Zetterberg på Svenska Miljöinstitutet IVL, som är expert på ekonomiska styrmedel och Åsa-Britt Karlsson, som leder den statliga utredningen om minusutsläpp. Programledare: Marie-Louise Kristola

Enorma summor pengar måste flyttas - från kol, olja och gas över till förnybar energi om vi ska bygga ett fossilfritt samhälle. Är det finansmarknaden och vanliga pensionssparare som ska rädda klimatet?  – Kan vi styra pengarna i en riktning som är mer klimatsmart, då får vi effekter i hela systemet, säger Joakim Jansson, som är initiativtagare till sajten Klimatbytet, som uppmanar privatpersoner att flytta sina pensionspengar till hållbara fonder. Sedan starten i våras har Klimatbytet fått ett par hundra miljoner kronor att flyttas över uppger personerna bakom nätsajten. Men de riktigt stora pengarna sitter de som förvaltar pensionsfonder och andra fonder på. De stora investerarna har stort inflytande med sina omfattande tillgångar, och det verkar som att investerare nu försöker använda sin makt. Ett ökat antal initiativ där företrädare för fondbolag gått samman för att sätta press på företag att bli mer klimatvänliga har dykt upp de senaste åren, säger forskare som Klotet pratat med. Det senaste exemplet presenterades på FN:s toppmöte om klimatet i New York för några veckor sedan. Klotet gästas av Emma Sjöström, som forskar om hållbar finans på Handelshögskolan, och Per Georgzén från banken SEB. Programledare Marie-Louise Kristola.

Naturskadorna och därmed kostnaderna för stormar, översvämningar och bränder ökar och nu varnar försäkringsbolagen för att de kan behöva backa. Det som utan vidare gått att försäkra i gårdagens klimat kan snart vara omöjligt att täcka, eftersom riskerna och kostnaderna blivit för stora. Vi återvänder till den plötsliga hagelstormen i Lidköping strax före midsommar, och vi besöker skogsbrukaren i Bergslagen som sett hur klimatet förändrats under hans livstid och som länge arbetat med att göra skogen stark nog att klara framtidens villkor. Och så hör vi försäkringsbolagen, som förklarar att de inte själva kan ta hela den ökande risken. Programmet sänds direkt från Östersund och konferensen Ekonomiska risker i ett förändrat klimat. Programledare Marie-Louise Kristola.

Det gamla träkolet är tillbaka för att lösa metallindustrins klimatproblem. Nu kallas det biokol och ska ersätta fossilt bränsle i masugnarna. Biokol har länge varit hett bland odlande klimatvänner som gräver ner det i marken för att förbättra jordmånen och binda ner koldioxid. Men nu ska det alltså ta rollen som klimatsnålt bränsle för de stora masugnarna, och det ska göras av spill från träindustrin. Poängen är densamma som för andra biobränslen: i stället för att tillföra atmosfären fossilt kol från urtiden så har biokolet i närtid tagit upp sitt kol från atmosfären. Sveriges första anläggning för tillverkning av biokol i industriskala öppnas efter nyår i Bureå, och vi gör ett besök där. Vi besöker också anläggningen i Stockholmsförorten Högdalen där trädgårdsavfall blir till biokol som ska förbättra livet för stadens träd och där besökarna kan ta med sig de svarta flisorna hem till trädgården. En 20 gånger så stor anläggning planeras nu i regionen. Men var gör biokol störst klimatnytta egentligen, i masugnen eller i planteringen? Programledare: Niklas Zachrisson

Området kring Nordpolen håller på att byta skepnad när klimatet förändras. Havsisen, som tidigare varit tjock och flera år gammal, ersätts av ett tunt istäcke som bildas på vintern och försvinner på sommaren. Polartrakterna hör till den del av världen där temperaturen stiger mest, och frågan är inte bara hur människorna, djuren och växterna där påverkas, utan också vilka återverkningar ett förändrat klimat och istäcke i Arktis får på vädermönster längre söderut, och hur snabbt och hur mycket smältande landisar höjer havsnivån. Några svar kan väntas när FN:s klimatpanel IPCC idag släpper en specialrapport om hur klimatförändringarna påverkar haven och den så kallade kryosfären, den del av vår planet som är täckt av is och snö. Rapporten sammanfattar kunskapsläget utifrån redan publicerade studier och Klotet tar forskare till hjälp för att syna vad den säger om polartrakterna, och vi hör också om forskarnas färska intryck från egna expeditioner. Men fortfarande är kunskapsunderlaget bristfälligt för Arktis och den nya situationen där, något som den största polarexpeditionen någonsin nu ska försöka råda bot på. Vi får en rapport från isbrytaren som just avseglat från norska Tromsö, och så hör vi om ett norskt klimatprojekt som undersöker de nya möjligheter för fiske och utvinning av olja och mineral som öppnar sig när isen försvinner. Programledare: Björn Gunér

Klimatet står i fokus den här veckan. Två fredagar i september arrangeras strejker och demonstrationer runtom i världen för en ambitiösare klimatpolitik, inspirerade av Greta Thunberg från Sverige. Det är nu ett drygt år sedan 16-åriga Greta satte bollen i rullning med sin egen skolstrejk utanför Sveriges riksdag. Nu är hon i New York för att tala på FNs  klimatmöten, personligen inbjuden av generalsekreterare Guterres, och hennes ord pryder en hel vägg av FN-skrapan. Men vad krävs för att sådana här protester faktiskt ska kunna påverka politiken och samhället? Det diskuterar forskare i Klotet i en omarbetad repris från i våras, där vi även hör Greta Thunberg själv. Vi får också en färsk rapport från vår USA-korrespondent Kajsa Boglind om hur Greta Thunberg tagits emot där och vilket genomslag protesterna kan få i USA. Programledare är Marie-Louise Kristola. (Den 25/9 handlar Klotet om polartrakterna, där klimatuppvärmningen går som fortast. Har du någon fråga om havsis, landis och glaciärer, eller mer allmänt om framtidens klimat och väder i våra trakter och norrut, så hör gärna av dig till oss – våra medverkande experter kan förhoppningsvis ge svar i programmet! Mejla din fråga till [email protected] eller skicka en tweet till @klotet och märk med #frågaklotet)

Cyklandet ska öka för klimatets och folkhälsans skull, enligt våra styrande politiker. Men vad görs för att det ska hända och vilka goda exempel finns? Klotet tar en cykeltur i Utrecht i Nederländerna, som nyligen utsågs till världens cykelvänligaste stad. Där får cyklisterna enorma parkeringshus av en typ som brukar vara reserverade för bilar, där får och kan man ledigt cykla två i bredd i varje riktning på de breda cykelbanorna, och med ett och samma kollektivtrafikkort går det enkelt att hyra cykel för några tior, över hela landet. Vi besöker också Uppsala som utsetts till Sveriges bästa cykelstad. Här ska ett nytt stort parkeringshus snart ska invigas invid stationen, och en satsning ska få fler att fortsätta cykla även på hösten och vintern. Men är sådana insatser tillräckliga för att göra någon skillnad för klimatet, och är våra politiker beredda att prioritera bort bilarna till förmån för cyklarna? Gäster är Anna Niska, forskningsledare för Cykelcentrum vid VTI, och Moa Rasmusson (L), ordförande föreningen Svenska Cykelstäder och ordförande samhällsbyggnadsnämnden Sollentuna kommun. Programledare: Niklas Zachrisson

Återvinningen av plast har ökat de senaste åren, men trots det är det mindre än en tiondel av all plast som används i Sverige som materialåtervinns. Merparten av vårt plastavfall går till förbränning, och det är ett slöseri både för miljön och ekonomiskt. Beräkningar visar att värdeförlusten potentiellt är flera hundra miljoner kronor, enligt en rapport från konsultföretaget Material Economics. Ett problem är att det finns så många olika sorters plast, som inte kan återvinnas samtidigt. Nu finns nya förbättrade möjligheter att sortera plasten, i och med en ny sorteringsanläggning i Motala, som invigdes i våras, och som Klotets reporter har besökt. Men fortfarande måste den sorterade svenska plasten skickas utomlands för att tvättas, malas och bli till ny plast. Runt 30 procent av plasten går inte alls att återvinna. Svart plast är ett sådant exempel. Plastlaminat, alltså ett material som består av skikt av olika sorters plast, är ett annat. Förpackningar av både plast och till exempel papper är också svåra. Samtidigt använder vi svenskar mer och mer plast för varje år. Enligt en rapport från Naturvårdsverket ökade mängden plast som vi på olika sätt använder i samhället med hela 40 procent på bara fem år. Mer använd plast leder till mer avfall att ta hand om, och frågan är hur en större andel av den använda plasten skulle kunna recirukuleras i ett kretslopp. Medan vi i Sverige försöker få privatpersoner att sopsortera mer av sitt plastavfall, har människor i Kenya hittat sin födkrok genom att samla in plast från en stor, rykande soptipp utanför huvudstaden Nairobi. Klotet har besökt soptippen och pratat med de som arbetar där, hör reportaget i programmet. I den här miljön är det konkurrens om att få ta hand om gamla plastflaskor och annat plastskräp. Plastpåsar är förbjudet i landet, och den som bryter mot det riskerar fängelse. Gäster i programmet är Åsa Domeji, hållbarhetschef på Axfood och Mattias Lindahl, professor vid Linköpings Universitet och expert på cirkulär ekonomi. Programledare: Marie-Louise Kristola

Det mesta av jordens vatten innehåller numera mikroplaster, alltså små, små plastbitar, knappt synliga för ögat. De finns i hav, insjöar och floder, och även i snö och is uppe i Arktis. Ny plast fortsätter att hamna i haven dagligen, närmare bestämt 22 ton per minut, eller tolv miljoner ton per år, enligt uppskattningar. Bara runt en procent av den plasten tros befinna sig på ytan, resten finns på djupet i form av mikroplaster. Östersjön är inget undantag, och en ny studie visar att tillflödet av nytt plastskräp är ojämt fördelat mellan österjöländerna. Mest stort skräp kommer från Ryssland och länder med mindre välorganiserad sophantering, men utflödet av mikroplaster är nästan lika stort från Sverige som från Ryssland. Så varifrån kommer mikroplasten från Sverige? En fallstudie från Uddevalla har kartlagt källorna, för att se vilka de största utsläppsbovarna är i en vanlig svensk stad. De senaste åren har forskare ägnat mycket kraft åt att försöka förstå hur mikroplasterna eventuellt påverkar miljön och hälsan hos oss människor. Världshälsoorganisationen WHO presenterade en större kartläggning i förra veckan, där man konstaterar att det fortfarande finns för lite kunskap, men att det hittills inte har gått att påvisa några allvarliga hälsoeffekter med de halter som finns i miljön just nu. Men mängden plast i vattenmiljön ökar hela tiden, och oro finns för att det med tiden kan komma att bli ett hälsoproblem. Ny forskning från Östersjön visar också hur bakterier kan fästa på mikroplasterna och alltså spridas med dem. Gäst i veckans Klotet är bland andra Johanna Ragnartz, VD på Håll Sverige rent. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Trots att det har gått åtta år sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan är det få som har flyttat tillbaka till området. De flesta som nu bor där är äldre och risken är stor att området på sikt kommer att bli helt övergivet, och att namnet "Fukushima" för alltid kommer att vara förknippat med radioaktiva utsläpp. Klotet har besökt platsen för kärnkraftshaveriet 2011, och träffat bland andra fru Sato, som flyttade tillbaka tillsammans med sin äldste son, som arbetar för kraftbolaget. – De tryckte verkligen på för att de anställda skulle flytta tillbaka till de områden som sanerats. Det skulle se bra ut i folks ögon, tyckte dom väl, säger hon. Men av byns ursprungligen 9000 invånare är det bara ett par tusen som har återvänt. När skolan hade sommaravslutning i år var det fler lärare än elever. Saneringen efter katastrofen har gått in i en ny fas. Med hjälp av fjärrstyrda robotar ska bränslestavar plockas ut från de tre reaktorer som drabbades av härdsmälta den 11 mars 2011. Processen skulle ha påbörjats redan 2014 men har fått skjutas upp flera gånger på grund av problem att hantera den extremt höga radioaktiviteten. Samtidigt vill det ansvariga kraftbolaget nu släppa ut radioaktivt spillvatten i havet eftersom man inte längre har plats att lagra det. Hör frilansreportern Jon Thunqvists reportage från Japan. Gäster i programmet är Patrick Isaksson från Strålsäkerhetsmyndigheten och Andrzej Wojcik, professor vid Stockholms Universitet och expert på hälsoeffekter av lågdosstrålning. Programledare: Marie-Louise Kristola

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt. I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker. Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030. I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet. Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter. - Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg. I programmet medverkar Lars Ronnås, Sveriges klimatambassadör, Per Knutsson, ekonom vid Göteborgs universitet och Mikael Höök, Uppsala Universtitet. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 8 maj.

Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa? En ny gruvboom kan vara på gång i Sverige, i jakten på så kallade omställningsmetaller som ska möjliggöra den nya gröna tekniken som bilbatterier och solceller. Även metaller och mineraler för elektronikvaror som mobiltelefoner och datorer är åtråvärda eftersom vissa av dem spås bli bristvara inom några år. Men boomen handlar framför allt om undersökningstillstånd – inte en enda gruva har öppnats och satt igång under senare tid. Forskare, gruvföretag och fackföreningar anser att de långa handläggningstiderna för tillstånd riskerar gruvindustrins framtid. Samtidigt varnar miljörörelsen, lokalbefolkning och svenska myndigheter för att både natur och människor hotas om de nya gruvorna tillåts öppna. Hur kan denna konflikt lösas? Klotet besöker Brickagruvan i Hälsingland som är rik vanadin – en metall som används inom stålindustrin, men också i tillverkningen av elbilsbatterier Vanadin finns också med på EU:s lista för kritiska metaller som bedöms som extra värdefulla för vårt samhälle, men som sällan bryts inom EU:s gränser. I programmet medverkar Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, och Arne Müller, journalist och författare till flera böcker om gruvindustrin i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 13 februari 2019.

Förra sommaren var vädret i Sverige extremt. På flera håll blev det den varmaste och torraste sommaren som hittills har uppmätts. I Klotets sommarprogram blickar vi bakåt - och framåt. Plötsligt blev det påtagligt att mycket av det vi tar för givet, inte längre gäller när torkan slår till. Skogar stod i brand. Brunnar sinade, bevattningsförbud rådde. Skördarna blev små och inför vintern blev fanns det inte tillräckligt med foder till djuren. Sommaren 2018 blev forskarnas modeller av hur klimatförändringarna slår, verklighet framför våra ögon.  Många, många började prata om att vi måste ställa om våra sätt att leva, bort från de fossila koldioxidutsläppen till något annat. Och inte bara i Sverige. Då 15-åriga Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet fick enorm uppmärksamhet och hennes initiativ spred sig som en löpeld över världen. Nu har ett år gått. Semestern står för dörren och vi kanske vill ut och resa eller i alla fall tuffa med en båt på en sjö eller längs kusten.I Klotets sommarprogram ger vi oss ut i grönskan för att blicka både bakåt och framåt tillsammans med våra gäster: Michael Tjernström, klimatprofessor vid Stockholms universitet och sommarpratare i Sveriges Radio den 11 augusti. Staffan Lindberg, ekotrubadur, koldioxidbantare, klimatdebattör mm. Jonas Åkerman, transportforskare vid KTH och en av de experter som svarar på lyssnarfrågor i Klotet, så även i detta program. Camilla Widebeck, producent för Vetandets värld och elbåts-nörd. Agneta Nordin, reporter vid Sveriges Radio, och en av journalisterna bakom programmen Klimatspår som sänds i P1 på torsdagar i sommar. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år. Klädtillverkning slukar stora mängder vatten, kräver väldiga markområden för odling av bomull och orsakar utsläpp av kemikalier i vattendragen. Forskning visar att klädtillverkningen står för minst 70 procent av klimatpåverkan från plaggen, medan transporterna från tillverkningen till butiken bara orsakar 4 procent av de klimatförstörande utsläppen. Så ju mer ett plagg används, desto mindre blir de miljöskadliga utsläppen. Ändå har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll. Något hände i början av 2000-talet, då vår klädkonsumtion ökade kraftigt, med cirka 40-50 procent. Och klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion har ökat med närmare 30 procent sedan år 2000. Fyra femtedelar av utsläppen sker i andra länder än Sverige. ”Fast fashion” har blivit det nya normala. Det innebär bland annat att klädbutikerna tar in många fler kollektioner än förr. Det som tidigare var två klädsäsonger, vår/sommar och höst/vinter, har blivit många fler. Varför blev det så? Veckans Klotet undersöker varför vår längtan efter nya kläder har blivit så stor, och tittar närmare på konsekvenserna för miljö och klimat. Vi besöker bland annat Anna-Carin Abrahamsson i Alingsås som deltar i ett projekt som innebär köpstopp för nya kläder i ett halvår. Snart kommer också den första miljö- och klimatdeklarerade klädkollektionen ut på marknaden. Lisa Rosengren, Fristads, och forskaren Sandra Roos, RISE, berättar mer om arbetet med den. Medverkar gör också Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket, och Katarina Graffman, antropolog och författare med konsumtion som särskilt intresse. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 12 juni.

Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år. Klädtillverkning slukar stora mängder vatten, kräver väldiga markområden för odling av bomull och orsakar utsläpp av kemikalier i vattendragen. Forskning visar att klädtillverkningen står för minst 70 procent av klimatpåverkan från plaggen, medan transporterna från tillverkningen till butiken bara orsakar 4 procent av de klimatförstörande utsläppen. Så ju mer ett plagg används, desto mindre blir de miljöskadliga utsläppen. Ändå har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll. Något hände i början av 2000-talet, då vår klädkonsumtion ökade kraftigt, med cirka 40-50 procent. Och klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion har ökat med närmare 30 procent sedan år 2000. Fyra femtedelar av utsläppen sker i andra länder än Sverige. ”Fast fashion” har blivit det nya normala. Det innebär bland annat att klädbutikerna tar in många fler kollektioner än förr. Det som tidigare var två klädsäsonger, vår/sommar och höst/vinter, har blivit många fler. Varför blev det så? Veckans Klotet undersöker varför vår längtan efter nya kläder har blivit så stor, och tittar närmare på konsekvenserna för miljö och klimat. Vi besöker bland annat Anna-Carin Abrahamsson i Alingsås som deltar i ett projekt som innebär köpstopp för nya kläder i ett halvår. Snart kommer också den första miljö- och klimatdeklarerade klädkollektionen ut på marknaden. Lisa Rosengren, Fristads, och forskaren Sandra Roos, RISE, berättar mer om arbetet med den. Medverkar gör också Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket, och Katarina Graffman, antropolog och författare med konsumtion som särskilt intresse. Programledare är Mona Hambraeus.

Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri? Överallt omkring oss ser vi byggnader, broar, tunnlar och andra konstruktioner av betong. Det är det mest använda materialet som människan har skapat, men är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt. För betong tillverkas av cement, och mellan 5 och 8 procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från cementtillverkning. Men branschen har insett att cementtillverkningen inte är hållbar. Flera initiativ är på gång, till exempel att ta fram betong som bara innehåller hälften så mycket cement som nu. Och i Sverige har Vattenfall och Cementa inlett ett gemensamt pilotprojekt vid cementfabriken i Slite på Gotland. Cementen bildas av lera och kalksten som värms upp till hög temperatur, 1 450 grader. Hettan gör att den koldioxid som finns bunden i kalkstenen avges till luften. Även bränslet som används för att hetta upp ugnen är till stora delar fossilt, och avger koldioxid. Vid upphettningen bildas så kallad klinker, som kyls och mals tillsammans med sand och gips till ett grått pulver - cement. När cementen blandas med ballast, det vill säga sand, grus och sten, och vatten, så bildas betong. I Sverige kommer 20 procent av industrins sammanlagda koldioxidutsläpp  från cementtillverkning. Projektet på Gotland går ut på att cementen ska framställas med förnybar el och att den koldioxid som ändå uppstår ska fångas in och lagras under jord. Hur långt fram i tiden ligger en sådan teknisk lösning? Och finns det andra metoder som kan minska cementens stora klimatbelastning på kort sikt? Medverkar gör: Arvid Stjernberg, Heidelberg cement, Mikael Nordlander, Vattenfall, Katarina Malaga, vd vid RISE CBI Betonginstitutet, och Ingrid Westman, vd för Friendly Building.  Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 5 juni.

Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri? Överallt omkring oss ser vi byggnader, broar, tunnlar och andra konstruktioner av betong. Det är det mest använda materialet som människan har skapat, men är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt. För betong tillverkas av cement, och mellan 5 och 8 procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från cementtillverkning. Men branschen har insett att cementtillverkningen inte är hållbar. Flera initiativ är på gång, till exempel att ta fram betong som bara innehåller hälften så mycket cement som nu. Och i Sverige har Vattenfall och Cementa inlett ett gemensamt pilotprojekt vid cementfabriken i Slite på Gotland. Cementen bildas av lera och kalksten som värms upp till hög temperatur, 1 450 grader. Hettan gör att den koldioxid som finns bunden i kalkstenen avges till luften. Även bränslet som används för att hetta upp ugnen är till stora delar fossilt, och avger koldioxid. Vid upphettningen bildas så kallad klinker, som kyls och mals tillsammans med sand och gips till ett grått pulver - cement. När cementen blandas med ballast, det vill säga sand, grus och sten, och vatten, så bildas betong. I Sverige kommer 20 procent av industrins sammanlagda koldioxidutsläpp  från cementtillverkning. Projektet på Gotland går ut på att cementen ska framställas med förnybar el och att den koldioxid som ändå uppstår ska fångas in och lagras under jord. Hur långt fram i tiden ligger en sådan teknisk lösning? Och finns det andra metoder som kan minska cementens stora klimatbelastning på kort sikt? Medverkar gör: Arvid Stjernberg, Heidelberg cement, Mikael Nordlander, Vattenfall, Katarina Malaga, vd vid RISE Betonginstitutet.  Programledare är Marie-Louise Kristola.

I januari i år brast en gruvdamm i Brumadinho i Brasilien. 300 personer begravdes och dränktes i en våg av framrusande gruvslam. Frågan är om den här händelsen kan bli startskottet för en förändring? Det var en av de värsta olyckorna med en gruvdamm i modern tid. I Brasilien finns ett 80-tal dammar med liknande konstruktion, som när som helst kan brista. I flera andra länder finns flera tusen lika farliga dammar. Klotet har besökt den brasilianska olycksplatsen och talat med överlevande.  – Det var som i en skräckfilm berättar 61-åriga byggjobbaren Luiz de Castro. Han har fortfarande sår kvar på överläppen efter olyckan. Luiz de Castro höll på att bygga på en stålkonstruktion intill den 85 meter höga dammväggen när han hörde ett muller som från en av de jättelika schaktmaskinerna med tremetershjul och så började marken skaka. Den 40 år gamla dammväggen av torkat slam hade lösts upp, sannolikt av regn, och brast. En gigantisk rödbrun lervåg, tillräcklig för att fylla 5000 simbassänger i OS-storlek, krossade allt i sin väg, under åtta kilometer. En bro, vägar, bostadshus, gruvbolagets kafeteria där många hade lunchrast och dränkte alla som inte hann undan. Enligt flera statsvetare i Brasilien så har dammolyckan ändrat den nye konservative presidenten Jair Bolsonaro och hans ministrars retorik kring att miljöregler måste slopas för att få fart på ekonomin. Presidenten twittrade att rättvisa måste skipas och att liknande tragedier ska förhindras framöver. Statliga gruvbolaget Vales VD har tillfälligt fått lämna sin post under utredning. Men juristen Suely Araújo statsvetarprofessor vid Universitetet i Brasilia och under tio år chef för IBAMA, Brasilianska Naturvårdsverket, hon tror inte att katastrofen i Brumadinho kommer att stoppa Bolsonaros mål att försvaga miljöregler i det långa loppet. I programmet hör du Sveriges Radios korrespondent i global hälsa Johan Bergendorffs reportage från platsen. Vi ställer också frågan om en liknande olycka skulle kunna hända i Sverige eller Europa. I programmet analyserar även statsvetaren Mattias Fridahl, vid Linköpings universitet, hur EU-valet påverkar klimatpolitiken, och veckans lyssnarfråga handlar om klimatutsläpp från digitalisering och datalagring. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 29 maj.

Utsläppen av klimatgaser måste minska snabbt för att bromsa klimatförändringarna, enligt vetenskapen. I Klotet svarar kandidaterna till EU-parlamentet hur de kommer att agera i klimatpolitiken. Mer än 75 procent av EU:s koldioxidutsläpp kommer från energisektorn. För att få ner utsläppen behövs det politiska beslut inom de närmaste åren som banar väg för ett fossilfritt energisystem, enligt forskarna. Till 2050 bör nästan alla utsläpp vara borta, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Därför beskrivs årets val till EU-parlamentet som ett val för klimatet. Sveriges kandidater till EU-parlamentet lyfter fram olika lösningar: både kärnkraft och helt och hållet förnybara energikällor. Hur ska just deras politik leda till att utsläppen minskar? I Klotet svarar också energi- och klimatforskare på  vad som krävs för att EU-länderna ska kunna ställa om till fossilfritt energisystem. EU-kommissionen har föreslagit en strategi för en klimatneutral ekonomi som gör att målen i Parisavtalet ska uppnås till år 2050. Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas väl under två grader. Det är en utförlig långtidsstrategi som har godkänts av parlamentet och stöds av åtta länder, däribland Sverige. Under kommande mandatperiod ska övriga 20 medlemsländer ta ställning till om strategin ska bli hela unionens mål. I så fall kommer parlamentet att få en viktig roll när strategin för 2050 ska omsättas till praktisk politik med konkreta åtgärder. I programmet medverkar Annika Ström Melin, journalist med fokus på EU-politik, och Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid KTH, tidigare aktiv inom miljörörelsen i EU. Programledare är Mona Hambraeus.

På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet. Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen? En annan fråga som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten? Det här är några av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program. Och om några veckor, den 29 maj, kommer forskarna i Internationella havsforskningskommissionen (ICES) att ge sitt råd till EU:s fiskeministrar för hur torskfisket i Östersjön kan bedrivas uthålligt. I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm, Programledare: Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från 12 september 2018.

På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet. Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen? En annan fråga som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten? Det här är några av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program. Och om några veckor, den 29 maj, kommer forskarna i Internationella havsforskningskommissionen (ICES) att ge sitt råd till EU:s fiskeministrar för hur torskfisket i Östersjön kan bedrivas uthålligt. I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm, Programledare: Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från 12 september 2018.

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.   I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker.  Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030. I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet. Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter. - Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 8 maj.

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.   I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker.  Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030. I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet. Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter. - Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg. Programledare är Mona Hambraeus.

Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?   Även i länder med stora klimatutsläpp från fossila bränslen, som Indien, Kina och arabländerna, pågår en massiv satsning inte minst på solenergi. På flera håll har solenergin blivit billigare än till exempel olja. I Kenya är nu drygt 85 procent av elen från förnybara energikällor – och volymen väntas öka ytterligare de närmaste åren med hjälp av bland andra svenska företag inom solkraft. Vår reporter Anders Wennersten har besökt landet och rapporterar om framsteg som görs. Men också om de många utmaningar som kvarstår för att landets klimatmål. Stora summor investeras i förnybar energi. Även svenska företag har sökt sig till Kenya i sin jakt på nya marknader. Francis Kip-Utich Kaptich arbetar för ett av dem. Planen är att bygga några av de största solkraftsparkerna i landet.  - Här, säger han och pekar med handen ut över de lantliga kullarna i västra Kenya, här ska vi bygga en solkraftpark, till att börja med på 10 megawatt. Men ambitionen är att växa betydligt mer under de kommande åren. Satsningarna sker dock parallellt med stora investeringar även i fossila bränslen, och koldioxidutsläppen har fortsatt öka under senare år. I takt med att levnadsstandarden höjs, ökar också energibehoven. Dessutom växer befolkningen snabbt - hälften av landets invånare är idag under 20 år. Veckans program beskriver Kenyas fossilfria satsning. Och nästa vecka, den 8 maj, handlar Klotet om Kenyas fossila vägval. Där pågår samtidigt en enorm infrastruktursatsning, tillsammans med grannländerna, som omfattar oljepipelines, djuphamn, flygplatser mm. Programmet är en repris från 1 maj.

Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?   Även i länder med stora klimatutsläpp från fossila bränslen, som Indien, Kina och arabländerna, pågår en massiv satsning inte minst på solenergi. På flera håll har solenergin blivit billigare än till exempel olja. I Kenya är nu drygt 85 procent av elen från förnybara energikällor – och volymen väntas öka ytterligare de närmaste åren med hjälp av bland andra svenska företag inom solkraft. Vår reporter Anders Wennersten har besökt landet och rapporterar om framsteg som görs. Men också om de många utmaningar som kvarstår för att landets klimatmål. Stora summor investeras i förnybar energi. Även svenska företag har sökt sig till Kenya i sin jakt på nya marknader. Francis Kip-Utich Kaptich arbetar för ett av dem. Planen är att bygga några av de största solkraftsparkerna i landet.  - Här, säger han och pekar med handen ut över de lantliga kullarna i västra Kenya, här ska vi bygga en solkraftpark, till att börja med på 10 megawatt. Men ambitionen är att växa betydligt mer under de kommande åren. Satsningarna sker dock parallellt med stora investeringar även i fossila bränslen, och koldioxidutsläppen har fortsatt öka under senare år. I takt med att levnadsstandarden höjs, ökar också energibehoven. Dessutom växer befolkningen snabbt - hälften av landets invånare är idag under 20 år. Veckans program beskriver Kenyas fossilfria satsning. Och nästa vecka, den 8 maj, handlar Klotet om Kenyas fossila vägval. Där pågår samtidigt en enorm infrastruktursatsning, tillsammans med grannländerna, som omfattar oljepipelines, djuphamn, flygplatser mm.

Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.   På Uppsala universitet finns ett forskarteam, ledda av professor Kevin Anderson, som har räknat ut koldioxidbudgetar för ett tiotal frivilliga kommuner.  Hur stor förändring krävs av politikerna och invånarna för att klara budgetens utsläpp? Klotets reporter Marie-Louise Kristola åkte till Skellefteå i Västerbotten, som just har börjat med sitt budgetarbete. En stad som idag är helt beroende av tung industri och flyg Skellefteå är en stad på gång. Man hoppas att Northvolts stora batterifabrik ska ge tusentals nya jobb. Befolkningen förväntas öka. Och koldioxidutsläppen ska samtidigt minska från dagens 660 000 ton med 16 procent per år fram till år 2040, enligt forskarnas budget.  För att klara det skulle till exempel alla fordon i kommunen behöva byts ut mot elfordon. På bara ett år. Hur ska det gå till att följa koldioxidbudgeten? Och vad säger kommuninvånarna om de förändringar som krävs? Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 24 april.

Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande. På Uppsala universitet finns ett forskarteam, ledda av professor Kevin Anderson, som har räknat ut koldioxidbudgetar för ett tiotal frivilliga kommuner.  Hur stor förändring krävs av politikerna och invånarna för att klara budgetens utsläpp? Klotets reporter Marie-Louise Kristola åkte till Skellefteå i Västerbotten, som just har börjat med sitt budgetarbete. En stad som idag är helt beroende av tung industri och flyg Skellefteå är en stad på gång. Man hoppas att Northvolts stora batterifabrik ska ge tusentals nya jobb. Befolkningen förväntas öka. Och koldioxidutsläppen ska samtidigt minska från dagens 660 000 ton med 16 procent per år fram till år 2040, enligt forskarnas budget.  För att klara det skulle till exempel alla fordon i kommunen behöva byts ut mot elfordon. På bara ett år. Hur ska det gå till att följa koldioxidbudgeten? Och vad säger kommuninvånarna om de förändringar som krävs? Programledare är Mona Hambraeus.

Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?   De stora grundvattenmagasinen har under eller mycket under de normala vattenmängderna för årstiden, rapporterade Sveriges geologiska undersökning, SGU, i mars. Om det inte kommer mycket regn fram till sommaren kan grundvattennivåerna bli extremt låga i sommar i stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland, varnar SGU. Klotet besöker Sala som är en av många kommuner i Sverige som hittills inte har behövt oroa sig för tillgången till vatten. Men här börjar man diskutera nya lösningar för att säkra dricksvattnet. Och redan nu överväger kommunen att nu införa ett bevattningsförbud. Men det utvecklas också teknik för att ta vara på och återanvända vattnet vi använder. Klotet undersöker bygget av bostadsområdet Oceanhamnen i Helsingborg och hur vattnet från lägenheterna ska tas till vara där, för att spara både energi och vatten. En plan är att det kan bli badvatten i badhuset där. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 17/4.

Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?   De stora grundvattenmagasinen har under eller mycket under de normala vattenmängderna för årstiden, rapporterade Sveriges geologiska undersökning, SGU, i mars. Om det inte kommer mycket regn fram till sommaren kan grundvattennivåerna bli extremt låga i sommar i stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland, varnar SGU. Klotet besöker Sala som är en av många kommuner i Sverige som hittills inte har behövt oroa sig för tillgången till vatten. Men nu börjar man diskutera nya lösningar för att säkra dricksvattnet. Och redan nu överväger kommunen att nu införa ett bevattningsförbud. Men det utvecklas också teknik för att ta vara på och återanvända vattnet vi använder. Klotet undersöker bygget av bostadsområdet Oceanhamnen i Helsingborg och hur vattnet från lägenheterna ska tas till vara där, för att spara både energi och vatten. En plan är att det kan bli badvatten i badhuset där. Programledare är Marie-Louise Kristola.

De Gula västarna i Frankrike fick regeringen att backa från höjd bensin- och dieselskatt. Men deras protester har också lett till mobilisering för en tuffare klimatpolitik.   Hösten och vintern i Frankrike har präglats av de Gula västarnas demonstrationer, som var en reaktion bland annat mot planerna på höjd diesel- och bensinskatt. Regeringen Macron fick backa från skattehöjningen, men protesterna har också lett till en ny vår för klimatfrågan. Miljörörelser i många länder har tagit till sig budskapet att klimatomställningen också måste bli socialt rättvis för att den ska accepteras av så många som möjligt. Den franska regeringen svarade med att bjuda in alla medborgare till en tre månader lång nationell ”debatt”, där alla skulle få säga sin mening. Nu är den debatten avslutad och de första resultaten visar att många fransmän är oroliga för, och engagerade i, klimatförändringar, luftföroreningar och utarmning av den biologiska mångfalden. Många kan tänka sig att ställa om samhället för att lösa de här frågorna, men det måste göras på ett rättvist sätt. Däremot verkar tilltron till att staten och myndigheterna ska kunna lösa dessa frågor inte vara särskilt stor. Samtidigt mobiliserar den franska miljörörelsen för ”en klimatvår” (Le printemps du climat). Fyra stora organisationer har stämt den franska regeringen för klimatpassivitet. Och flera politiska partier placerar sina miljöföreträdare högt på listorna inför valet till Europaparlamentet. Klotets Marie-Louise Kristola rapporterar från Paris om den franska klimatvåren, tillsammans med Sveriges Radios korrespondent Margareta Svensson, Wojtek Kalinowski, chef för tankesmedjan Veblen Institute for Economic Reforms i Paris och andra gäster. Programledare är Mona Hambraeus.

1,8 miljoner invånare i Bayern vill ha en lag som skyddar insekterna. Enligt den måste lantbruket anpassas. Nu måste delstatsregeringen i Bayern förhålla sig till medborgarnas lagförslag.   I Tyskland kan medborgare lägga fram lagförslag i en slags bindande folkomröstning. Om tillräckligt många namnunderskrifter samlas in så blir lagförslaget antaget som en riktig lag. Nu har delstatsregeringen i Bayern till mitten av april på sig att bestämma om de tänker anta den nya lagen - eller om de vill komma med ett alternativt förslag och sen låta de två mötas i en avgörande folkomröstning. Liknande initiativ har bland annat stoppat utbyggnad av flygplatsen i München och lett till nedläggning av ett kolkraftverk. En koalition av miljöorganisationer, ekobönder och biodlare i Bayern har nu lyckats samla in 1,8 miljoner namnunderskrifter för en ny naturskyddslag. Den innebär bland annat att den ekologiska odlingen i Bayern ska tredubblas, från dagens tio procent av odlingsmarken till 30 procent år 2030. Delstatsregeringen i Bayern har att välja mellan att anta den nya lagen eller lägga fram ett eget förslag med motsvarande syfte och innehåll. Bakgrunden till medborgarinitiativet är rapporter om att insekterna i delstaten har minskat. Bland annat har 11 procent av alla fjärilar där försvunnit de senaste 30 åren, enligt en av forskarna i programmet. Klotets reporter Marcus Hansson är på plats i Bayern och intervjuar personer bakom medborgarinitiativet, lantbrukare och insektsforskare.  I programmet medverkar också Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, och Lena Tranvik, stf chef vid Artdatabanken, SLU.  Programledare är Mona Hambraeus.

Forskning visar att vi behöver minska köttkonsumtionen radikalt för att nå klimatmålen. Men vad ska vi äta istället? Och är all vegetarisk mat lika bra? Maten vi äter står för en betydande klimatpåverkan. Allra mest utsläpp blir det från köttproduktion, den står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, enligt Livsmedelsverket.  Ändrade matvanor kan alltså minska klimatpåverkan i stor utsträckning, men om man vill välja bort klimatbovarna, vilken mat är då bäst att välja?  Matbutikerna dignar numera av vegetariska alternativ till kött. Det går att äta både korv och biff utan att äta kött.  Klotet begav sig till Oxbacksskolan i Södertälje, där barnen serverades "Green taco", med baljväxtfärs gjord på bland annat sötlupin, en baljväxt som i liten skala börjat odlas i Sverige.  Vi har också besökt ett teknikföretag i finansbranschen, där en del av de anställda dricker en vegansk sorts välling till lunch.   Forskaren Hanna Karlsson från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU har hjälpt oss att räkna ut klimatpåverkan från olika varianter av spagetti och "köttfärssås".  Programledare: Marie-Louise Kristola.

På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?   Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i runt 100 länder världen över till fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska. Hennes krav är att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader. Utöver skolungdomarnas strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.   Men samtidigt når halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen. Vad krävs för att protester och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar Sverker Jagers, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och Åsa Wettergren, professor i sociologi vid samma universitet. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från 13 mars.

På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?   Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i över 100 länder världen över till nu på fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska. Hennes krav är att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader. Utöver skolungdomarnas strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.   Men samtidigt når halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen. Vad krävs för att protester och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar Sverker Jagers, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och Åsa Wettergren, professor i sociologi vid samma universitet. Programledare är Mona Hambraeus.

Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.   Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly. Januari månad var den varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar. Samtidigt drabbades Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor. Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder. I maj är det nationellt val i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat Jim McDonald i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi.  Nu är fjärde skörden på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid.    Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 6 mars.

Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.   Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly. Januari månad var den varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar. Samtidigt drabbades Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor. Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder. I maj är det nationellt val i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat Jim McDonald i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi.  Nu är fjärde skörden på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid.    Programledare är Marie-Louise Kristola.

Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget. Flygets påverkan på klimatet har blivit en snackis och att minska sitt flygande är ett sätt för enskilda personer att minska sina koldioxidutsläpp. Mindre omdebatterat är att vårt behov av internet och kommunikationstjänster ständigt ökar och nu är lika stora som utsläppen från flygindustrin. Med andra ord drygt två procent av de globala koldioxidutsläppen. Då har inte flygets extra påverkan genom att utsläppen sker på hög höjd räknats in. Samtidigt växer molnet snabbt och alltmer av den information vi använder på nätet lagras i gigantiska datalagringscentraler, så kallade hyperscale center, runt om i världen. De här datacentralerna kan beskrivas som enorma lagerlokaler för dataservrar. Definitionen är att de har över 5 000 dataservrar. I dag finns det drygt 400 sådana centraler, och i och med att molntjänsterna bara växer, så väntas en slags datacenterrevolution. Många av de gigantiska datacentralerna ligger i länder som saknar förnybar energi, och i flera fall drivs de med dieselbränsle, vilket orsakar stora utsläpp av koldioxid. Men det pågår ett intensivt arbete för att hålla nere elförbrukningen i de energikrävande jättarna. Att kyla ner dem kräver drygt 50 procent av den totala energianvändningen. Hur kan datacenter bli mer hållbara? Klotet besöker den nedlagda norska gruvan i Målöy där man använder fjordvatten för att kyla ner dataservrarna och tar reda på hur energikrävande den 120000 kvadratmeter stora anläggningen är. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från 27 februari.

Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget.

Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.   Höjd skatt på fossila bränslen omfamnas inte av den som saknar fungerande kollektivtrafik. Och ett avdrag för elcykel hjälper inte den som pendlar åtta mil till jobbet. En elbilsbonus i samhällen utan laddstolpar är inte heller till någon större nytta. Omställningen till ett fossilfritt samhälle kritiseras nu för att blunda för att de politiska åtgärderna leder till orättvisor. Vid FN:s senaste klimatmöte, som hölls i Katowice, mitt i polska kolgruvedistriktet Schlesien, var ”rättvis omställning” ett tema. Nyligen bildades den nya socialdemokratiska tankesmedjan Gröna folkhemmet som formulerar problemet så här i en artikel på DN Debatt: ”Svensk politik är hård mot den som saknar resurser att leva klimatvänligt. Den bestraffar och beskattar men stärker alltför sällan möjligheterna att ställa om i gengäld.” Och förra veckan bildades Partiet Vändpunkten som vill bemöta klimathotet och de växande klyftorna i Sverige. Hur ser en rättvis, jämlik klimatpolitik ut? I veckans Klotet träffar vi bland annat familjen Löfholm på Trägsta gård utanför Östersund som oroar sig för hur  den nya regeringens klimatpolitik ska påverka deras möjligheter att bedriva sitt krav-märkta jordbruk. I studion medverkar Kalle Sundin, initiativtagare till tankesmedjan Gröna folkhemmet, och Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, som stöttas ekonomiskt av bland annat Centerpartiet. Programledare: Marie-Louise Kristola Repris från onsdag 20/2.

Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.   Höjd skatt på fossila bränslen omfamnas inte av den som saknar fungerande kollektivtrafik. Och ett avdrag för elcykel hjälper inte den som pendlar åtta mil till jobbet. En elbilsbonus i samhällen utan laddstolpar är inte heller till någon större nytta. Omställningen till ett fossilfritt samhälle kritiseras nu för att blunda för att de politiska åtgärderna leder till orättvisor. Vid FN:s senaste klimatmöte, som hölls i Katowice, mitt i polska kolgruvedistriktet Schlesien, var ”rättvis omställning” ett tema. Nyligen bildades den nya socialdemokratiska tankesmedjan Gröna folkhemmet som formulerar problemet så här i en artikel på DN Debatt: ”Svensk politik är hård mot den som saknar resurser att leva klimatvänligt. Den bestraffar och beskattar men stärker alltför sällan möjligheterna att ställa om i gengäld.” Och förra veckan bildades Partiet Vändpunkten som vill bemöta klimathotet och de växande klyftorna i Sverige. Hur ser en rättvis, jämlik klimatpolitik ut? I veckans Klotet träffar vi bland annat familjen Löfholm på Trägsta gård utanför Östersund som oroar sig för hur  den nya regeringens klimatpolitik ska påverka deras möjligheter att bedriva sitt krav-märkta jordbruk. I studion medverkar Kalle Sundin, initiativtagare till tankesmedjan Gröna folkhemmet, och Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, som stöttas ekonomiskt av bland annat Centerpartiet. Programledare: Marie-Louise Kristola

Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa? En ny gruvboom kan vara på gång i Sverige, i jakten på så kallade omställningsmetaller som ska möjliggöra den nya gröna tekniken som bilbatterier och solceller. Även metaller och mineraler för elektronikvaror som mobiltelefoner och datorer är åtråvärda eftersom vissa av dem spås bli bristvara inom några år. Men boomen handlar framför allt om undersökningstillstånd – inte en enda gruva har öppnats och satt igång under senare tid. Forskare, gruvföretag och fackföreningar anser att de långa handläggningstiderna för tillstånd riskerar gruvindustrins framtid. Samtidigt varnar miljörörelsen, lokalbefolkning och svenska myndigheter för att både natur och människor hotas om de nya gruvorna tillåts öppna. Hur kan denna konflikt lösas? Klotet besöker Brickagruvan i Hälsingland som är rik vanadin – en metall som används inom stålindustrin, men också i tillverkningen av elbilsbatterier Vanadin finns också med på EU:s lista för kritiska metaller som bedöms som extra värdefulla för vårt samhälle, men som sällan bryts inom EU:s gränser. I programmet medverkar Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, och Arne Müller, journalist och författare till flera böcker om gruvindustrin i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik.   "Jag har en hög med svarta jeans som inte är utslitna mer än i färgen, så de är egentligen fullt användbara, men de ser för slitna ut för att jag ska vilja ha dom på jobbet. Så vad är bäst för miljö och klimat; Att köpa ett par nya svarta byxor eller färga om dom vi redan har?" Det här är en av de många lyssnarfrågor som besvaras i veckans specialprogram. Klotets programledare Marie-Louise Kristola  har sällskap av komikern Annika Lantz från Lantzkampen och Kära Annika i P1. Programmet är en inspelning från i måndags kväll då de bägge höll i "En kväll om klimatet" på Radiohuset i Stockholm, på ett upplysande och underhållande sätt. Medverkade gjorde bland annat flera  experter som  brukar svara på lyssnarfrågorna i Klotet och som i veckans program besvarar en lång rad nya frågor: Hanna Karlsson, SLU, om matens klimatpåverkan.Erik Kjellström, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter.Björn Sandén, Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar.Åsa Stenmarck, IVL, avfallsexpert. Även Johanna Nilsson, bloggare/influencer och en av tre grundare till Klimatklubben och Kalle Nilvér, en av grundarna till en klimatkompenseringstjänst medverkar.

Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik.   "Jag har en hög med svarta jeans som inte är utslitna mer än i färgen, så de är egentligen fullt användbara, men de ser för slitna ut för att jag ska vilja ha dom på jobbet. Så vad är bäst för miljö och klimat; Att köpa ett par nya svarta byxor eller färga om dom vi redan har?" Det här är en av de många lyssnarfrågor som besvaras i veckans specialprogram. Klotets programledare Marie-Louise Kristola  har sällskap av komikern Annika Lantz från Lantzkampen och Kära Annika i P1. Programmet är en inspelning från i måndags kväll då de bägge höll i "En kväll om klimatet" på Radiohuset i Stockholm, på ett upplysande och underhållande sätt. Medverkade gjorde bland annat flera  experter som  brukar svara på lyssnarfrågorna i Klotet och som i veckans program besvarar en lång rad nya frågor: Hanna Karlsson, SLU, om matens klimatpåverkan.Erik Kjellström, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter.Björn Sandén, Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar.Åsa Stenmarck, IVL, avfallsexpert. Även Johanna Nilsson, bloggare/influencer och en av tre grundare till Klimatklubben och Kalle Nilvér, en av grundarna till en klimatkompenseringstjänst medverkar.

Med den nya miljöpolitiken kan hotet mot känslig natur och skyddsvärda arter öka. Skogen och stränderna är områden som kan få sämre skydd under mandatperioden.   Ett stopp för en kartläggning av de mest skyddsvärda arterna i skogen finns med bland de 73 punkterna i det nya budgetsamarbetet mellan Liberalerna, Centern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är Skogsstyrelsens så kallade nyckelbiotops-inventering som har stoppats. Miljöorganisationer är kritiska till stoppet eftersom de anser kartläggningen handlar om utökad kunskap om vilka områden som har högst skyddsvärde. Men en del skogsägare har fått problem med när dessa biologiskt värdefulla arter hittas på markerna eftersom virket då blir nästan omöjligt att sälja. I regeringssamarbetet ingår också nya utredningar som ska stärka skogsnäringen och ha fokus på goda villkor för företagande i skogssektorn. En annan punkt på listan över budgetsamarbetet är att strandskyddslagstiftningen ska göras om i grunden. Det ska bli lättare att bygga nära stränder på landsbygden, och det lokala inflytandet ska öka. Grunda vikar och stränder är ofta viktiga för ekosystemet, bland annat för att fiskar ska hitta mat och bli många och välvuxna Klotet är ute i skogen med professor Lena Gustafsson som forskar om nyckelbiotoper vid Sveriges lantbruksuniversitet. I programmet medverkar också riksdagsledamöter från Miljöpartiet och Centerpartiet.  Programledare är Niklas Zachrisson.

En blåklint, en fyrklöver, en ros och en maskros. Hur bra matchar de här blommorna varandra i en bukett?   Fyra månader efter riksdagsvalet kom en ny regering på plats, i och med att Liberalerna och Centern enades med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om ett budgetsamarbete på 73 punkter. Ett tjugotal miljö- och klimatpolitiska förslag finns med i överenskommelsen inom många olika sakområden, det så kallade januariavtalet. Några exempel är en grön skatteväxling, årtal för utfasning av fossila bränslen och investeringar i järnvägar. - Förslagen ligger i linje med vad vi på klimatpolitiska rådet allmänt uppfattar som både meningsfullt och nödvändigt, säger Sverker Sörlin professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan och ledamot i klimatpolitiska rådet, som intervjuas i veckans Klotet. Men i överenskommelsen finns också ett uppluckrat strandskydd och stopp för kartläggning av nyckelbiotoper i skogen. Och sociala rättviseaspekter lyser med sin frånvaro. Veckans Klotet skärskådar och diskuterar innehållet i den nya miljöpolitiken. Medverkar gör finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund, MP, Björn-Ola Linnér, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet och Mikael Karlsson, forskare vid KTH, konsult och tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen. Centerpartiets energi- och klimatpolitisk talesperson Rickard Nordin intervjuas. Av överenskommelsen framgår det att bägge partier har fått ge vika i för dem viktiga frågor. Hur hållbart kommer samarbetet om klimatpolitiken att bli?    Programledare är Marie-Louise Kristola.

Trafikens klimatutsläpp ska minska med hjälp av nya slags drivmedel med råvara från skogs- och jordbruk. Men hittills importeras nästan alla biodrivmedel i Sverige. Nu kan en ändring vara på gång.   Biodrivmedel är ett huvudspår för att ersätta bensin och diesel när Sveriges fordon ska bli fossiloberoende till år 2030. Men idag importerar vi uppåt 90 procent av de förnybara bränslen som används. Trots decennier av forskning och flera pilotprojekt finns det bara några få stora anläggningar som tillverkar biodrivmedel i Sverige. Klotets reporter Niklas Zachrisson besöker en av de få anläggningar som tillverkar biodrivmedel i kommersiell skala. Utvecklingen hittills har gått trögt. Men nu verkar en förändring vara på gång. Den så kallade reduktionsplikten, en lag som började gälla förra året, innebär att drivmedelsleverantörerna måste se till att utsläppen av koldioxid från bränslet successivt minskar fram till år 2030. Och de leverantörer som inte lyckas reducera utsläppen tillräckligt mycket måste betala en straffavgift, enligt lagen. Med de nya och mer långsiktiga kraven på renare bensin och diesel ökar nu intresset från företag och investerare för att satsa på nya produktionsanläggningar. Klotet tar reda på vad som krävs för att produktionen i Sverige ska ta fart. Gäster i veckans Klotet är Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Per-Arne Karlsson, ansvar för förnybar energi på drivmedelsbolaget St1. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Att ta vara på restprodukter lyfts allt oftare fram som centralt för att nå miljömålen. Men då måste hanteringen också vara smidig och resurseffektiv.   I danska Kalundborg har fabrikerna i ett halvt sekel kopplat in sig på varandras avloppsrör och skorstenar och sett varandras avfall som resurser. Ett exempel är enzymtillverkaren Novozymes jästankar som innehåller både biomassa och fosfor som restprodukter när processen är klar. I nästa fabrik blir biomassan till biogas och fosforn görs om till gödningsmedel. Genom handfast infrastruktur och skrivna avtal försäkrar företagen sig om att den så kallade industriella symbiosen kan fortsätta även i framtiden. (Symbios betyder att samarbetet är mer gynnsamt för bägge parter än om de skulle verka var för sig.) Kommunen är en aktiv del i det hela och även inkopplad med sitt kraftverk och med vattenreningsverket, som är ett av Danmarks mest avancerade, och symbiosen här har nyligen belönats med flera priser. Hur bra är vi hemma i Sverige på att utnyttja avlopp, avfall och avgaser för ny produktion? Och vad står i vägen för mer industriell symbios? I programmet medverkar Michael Martin, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Maria Sunér Fleming, miljöansvarig vid Svenskt Näringsliv. Programledare är Niklas Zachrisson.

När Klotet sammanfattar året som gick, så hamnar vi i olika skogar. Och så spanar redaktionen framåt - vad händer i miljön 2019?   I de tyska miljöaktivisternas skog, Hambacherskogen, hettade det till när polisen tvingade bort de drygt hundratal ockupanter som hade bosatt sig i trädkojor i protest mot fortsatt brytning av brunkol. Skogen var också i centrum under den torra sommaren i fjol, när skogsbränder rasade i Mellansverige. Klotet besökte då ett skogsområde i Västmanland som brann 2014, för att se hur naturen återhämtat sig. I de rovdjurstäta Dalaskogarna radiomärktes en varghanne, som en start på ett nytt projekt där vargforskarna ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra. Och en befarad rovdrift av Brasiliens regnskog var ämnet för Klotets program om presidentvalet i Brasilien i november, då Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin besökte sojaodlare och urfolk i Mato Grosso. I programmet spanar också Klotets redaktion framåt - vad bär år 2019 med sig för miljön? Det handlar om den hittills största Arktisexpeditionen, gräsrötterna, miljöteknik och användbart avloppsslam. Programledare är Niklas Zachrisson och Susanna Baltscheffsky.

Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg. Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin. Klotet är den här veckan i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller. Klotet är också utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll.  Men trots det står solen fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent. En förklaring till den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg. Medverkande experter är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, Maria Abrahamsson, docent och solcellsforskare vid Chalmers och Rebecca Palmgren, Göteborgs energi. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från den 21 november 2018.

Klotets gäster har med miljö- och klimatsmarta bidrag till julbordet. Dessutom knackar vi på hos några av årets miljöhjältar. I årets julprogram har Klotets gäster med sig tips på goda och naturvänliga rätter till julbordet. De avslöjar också vad de önskar sig i julklapp - önskningar som snudd på är omöjliga att gissa. Det är inte tre vise män som är inbjudna till studion, utan tre visa forskare: Elin Röös som är expert på mat och klimat, Mora Aronsson som kan det mesta om växternas ekologi och hydrologiprofessor Gia Destouni som har koll på hur klimatförändringarna påverkar det livsnödvändiga vattnet. I programmet uppmärksammas också några av de många människor runt om i Sverige som engagerar sig och arbetar för en bättre miljö. Klotets reporter Gustaf Klarin knackar på hos tre miljöhjältar som jobbar med allt från lokala miljön till det globala resandet. Vilka dessa miljöhjältar är avslöjas i programmet. Programledare är Niklas Zachrisson.   Medverkande: MORA ARONSSON, forskare i biologisk mångfald vid Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. GIA DESTOUNI, professor i hydrologi vid Stockholms universitet.  ELIN RÖÖS, forskare i hållbar matproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Bara några få dagar återstår av FN:s klimatmöte i Katowice. Det är ont om tid för delegaterna att hinna ta de viktigaste besluten. Hur går det? Klotet rapporterar direkt från konferensen.   Världens länder är samlade i polska Katowice för att enas om hur alla ska bidra till att hejda den globala uppvärmningen. Det är en akut fråga, för utsläppstrenden går för närvarande åt fel håll: Förra året 2017 började utsläppen av växthusgaser öka igen efter tre år på en stabil nivå, enligt  Internationella energirådet IEA. Framför allt är det länderna i Asien, främst Kina och Indien, som står för ökningen. Och 2017 nådde koldioxidhalterna i atmosfären toppnivåer, de högsta under människans historia. Klotets programledare Niklas Zachrisson och producent Susanna Baltscheffsky är på plats vid Cop24 (det vill säga den 24:e konferensen för länderna som skrivit på FN:s klimatkonvention) i Katowice och rapporterar om händelseutvecklingen där med hjälp av gäster och delegater.

Flera hundra fartygsvrak längs den svenska kusten läcker miljöfarliga kemikalier. Senapsgasen är ett nytt hot som sprids över bottnarna, visar en ny studie.   17 000 fartygsvrak ligger utspridda längs den svenska kusten. Många av dem är harmlösa, och har blivit populära både för havsdjur, fiskare och sportdykare - konstgjorda rev, med en spännande historia. Men det finns undantag. Av vraken som vi känner till bedöms runt 300 vara miljöfarliga, och ett trettiotal innebär en akut miljöfara, enligt Sjöfartsverket. Det handlar i många fall om vrak  som sänktes i slutet av andra världskriget så att fienden inte skulle kunna ta dem. Flera av fartygen hade stora mängder bunkerolja och kemiska stridsmedel ombord när de begravdes i havet. Allt sedan dess har de legat på havsbotten och långsamt rostat sönder, vilket ökar risken för att deras farliga last ska läcka ut i havsmiljön. Tidigare undersökningar har funnit spår av arsenik i nordhavsräkor och havskräftor, som bedöms komma från vrak som läckt kemiska stridsmedel. Nu visar preliminära resultat i en ny studie från Chalmers Tekniska högskola att senapsgas har spridit sig längs havsbotten i ett område med många  vrak. Frågan är nu om det går att hantera dessa gamla synder – och om det ens är möjligt att sanera.  Programledare är Niklas Zachrisson.

Hur ser ett samhälle ut där våra utsläpp inte orsakar klimatförändringar? Ett forskningsprogram visar fyra hållbara framtidsscenarier. Familjen Lundin Dahl har skaffat en gård och delvis lämnat sina arbeten i Alingsås. Deras mål är att bli självförsörjande. Och de konstaterar att när de nu inte har lika mycket pengar att röra sig med så konsumerar de inte heller prylar eller flygresor. - Får man sämre ekonomi så kan man inte förstöra miljön så mycket, säger Ylva Lundin. Familjens val av livsstil stämmer delvis in som exempel på ett av fyra framtidsscenarier som är resultatet av ett forskningsprojekt vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med projektet är att visa hur ett hållbart samhälle kan gestalta sig till år 2050. De fyra scenarierna utgår bland annat från att samhällena erbjuder ett bra liv för alla, och att konsumtionen får orsaka max 0,8 ton koldioxid per person och år. En annan grundprincip för framtidsscenarierna är att de inte bygger på ekonomisk tillväxt. Forskningsprogrammet heter "Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande." Klotet besöker också Cafée Llama Lloyd i Göteborg, där caféägaren  Robin Olsson utvecklar delningsekonomi genom att inom en förening utveckla hur det blir möjligt att dela på så mycket som möjligt, så kallad kollaborativ ekonomi. Frukt från fruktträden som ägs av staden, mat från matsvinn och cyklar är några exempel. - Det är bra för miljön, men det är inte det viktigaste säger Jonathan Mattebo Persson. Det är att ha roligt. Det är roligt att dela. Klotet ställer frågan vad som krävs för att ekonomisk tillväxt ska vara hållbar. Och om en hållbar ekonomisk tillväxt är möjlig att uppnå. I programmet medverkar de två projektledarna för KTH-projektet: Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och Åsa Svenfelt, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier och John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som studerar global ekonomi och klimat. Programledare är Niklas Zachrisson. Här hittar du slutrapporten för "Bortom BNP-tillväxt"

Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg. Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin. Klotet är den här veckan i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller. Klotet är också utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll.  Men trots det står solen fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent. En förklaring till den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg. Medverkande experter är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, Maria Abrahamsson, docent och solcellsforskare vid Chalmers och Rebecca Palmgren, Göteborgs energi. Programledare är Niklas Zachrisson.

Räkodlingar, hotellbyggen och vägar har gått hårt åt tropikernas viktiga mangroveskogar. Men på Sri Lanka vänder utvecklingen och ny mangrove planteras.   Mangroveskogen skyddar de tropiska kusterna mot stormar, fungerar som yngelkammare åt många korallrevsfiskar och är rik på fisk och skaldjur. Och för många människor längs kusterna är mangrove nödvändig för att fånga mat och plocka ved till bränsle. Vid tsunamikatastrofen 2004 visade det sig otäckt tydligt vilken skillnad en intakt mangrovevegetation kunde göra i form av skydd mot jättevågen. Men trycket på kusterna i tropiska områden är hårt. Hälften av mangroven har försvunnit på grund av storskaliga räkodlingar, bebyggelse, hotell och annan turism, vägar och liknande exploatering. Sri Lanka är det första landet i världen som har antagit en nationell räddningsplan för mangroven. Mangroveplanen kommer att få pris vid FN:s klimatmöte i Polen i december. Klotets reporter Björn Gunér har besökt planteringar tillsammans med Sunandha Kodikara som har doktorerat på mangroverestaurering. Han konstaterar att det behövs vetenskaplig expertis för att planteringarna ska ge resultat. I programmet medverkar Madelene Ostwalds, som forskar om skog- och markanvändning vid Chalmers, och Max Troell, systemekolog vid Beijerinstitutet och Stockholm resilience center. Programledare är Niklas Zachrisson. Popvideo om att rädda mangroven på Sri Lanka

Ju mer intensivt en skog brukas, desto mer koldioxid kan den suga ut ur luften. Är det en lösning för att hejda uppvärmningen?   En skog som består av snabbväxande trädslag, gödslas och sköts för att ge så stor avkastning som möjligt, tar också upp mycket koldioxid ur luften. Idag fångar den svenska skogen upp ungefär 50 miljoner ton koldioxid om året. Det är lika mycket som Sveriges samlade utsläpp från transporter, industri, energi och jordbruk. Koldioxiden binds in i trädet när det växer. Om den brukade skogen till exempel används i byggnader i stället för stål och betong, så är den upptagna koldioxiden fastbunden under husets hela livslängd. Även jordbruket kan brukas med grödor och brukningsmetoder som gör att mer koldioxid fångas in under växtperioden. Klotet är ute i skogen och på ett jordbruk med forskare för att ta reda på vad forskningen vet om hur koldioxidupptaget kan bli så stort som möjligt. För att klara att hejda den globala uppvärmningen vid 1,5 grader behövs det olika metoder för att suga ut koldioxid ur luften. Det räcker inte med att få ner utsläppen till nära noll, enligt FN:s klimatpanel IPCC.  Programledare är Niklas Zachrisson.

Brasiliens nye president har lovat att bedriva en expansiv politik i landet. Ökad skövling av regnskog och exploatering av naturen verkar vara att vänta. Hur ser hoten mot Brasiliens natur och miljö ut?   Sveriges Radios Latinamerika-korrepsondent Lotten Collin besöker delstaten Mato Grosso där konflikten är särskilt tydlig mellan att bevara skogen eller att hugga ner den för att göra sojaodling i stället. En stark jordbrukslobby i delstaten stödjer Bolsonaro.  Brasilien är världens största sojaexportör. Samtidigt finns här världens största sammanhållna regnskog - som står kvar mycket tack vare urfolksgrupperna. I många delstater, som Mato Grosso, är urfolksreservaten de enda som fortfarande har skog. Resten av träden har blivit sojaplantager eller boskapsmark.  Brasiliens nye president Jair Bolsonaro har lovat att "inte ge urfolken en centimeter land till" och han anser att miljömyndigheterna "lägger krokben för jordbruksproducenterna". Han har också sagt att landets miljöministerium ska läggas under jordbruksdepartementet. Över hälften av Amazonas regnskog ligger i Brasilien, arealen är sju gånger större än Sveriges. Hittills har Brasiliens utsläpp av koldioxid kompenserats av den mängd kol som regnskogen binder. Men den förmågan har avtagit i takt med att stora skogsområden har avverkats. I Brasiliens regnskogar finns också en ofattbar biologisk mångfald - som vi till stora delar inte har kunskap om än. I Klotet medverkar professor Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård, och Mikael Román, docent i miljöutveckling vid Linköpings universitet och till nyligen verksam vid Sveriges ambassad i Brasilien.   Programledare är Niklas Zachrisson.

Kan företagen ta täten i omställningen till ett förnybart samhälle? Och hur vet man om de vackert formulerade miljömålen faktiskt leder till minskade utsläpp?   ”Frossa i senaste nytt och de trendigaste prylarna bland möbler och inredning.” Med den texten lockar IKEA just nu kunder som är sugna på att köpa något nytt för säsongen till hemmet. Det finns 355 varuhus i 29 länder. Konceptet är masskonsumtion. Samtidigt lovar företaget i sin hållbarhetsstrategi att alla produkter till år 2030 ska tillverkas av enbart förnybara och återvunna material, och att till år 2020 producera mer energi än vad företaget konsumerar, bland annat genom egna vindkraftsanläggningar. Hur går det ihop? Preem är Sveriges största drivmedelsbolag, med egna raffinaderier och 570 tankställen. Men företaget säljer också ”grön bensin” som till viss del har tillverkats av förnybara råvaror. Och trots att den största delen av de drivmedel som säljs är fossila, så deklarerar bolaget att omvandlingen mot ett hållbart samhälle är deras viktigaste fråga. Klotet besöker ett raffinaderi och ett möbelvaruhus och intervjuar respektive företags hållbarhetschef. Varför är klimat- och miljö strategiskt viktiga frågor för dem? Minskar företagens utsläpp och påverkan på naturen?  I studion intervjuas Svenne Juncker, företagsekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, Nina Ekelund, företagsrådgivare och grundare till Hagainitiativet och Lisen Schultz hållbarhetsforskare, Stockholm Resilience center. Programledare är Niklas Zachrisson.

Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till?   Utanför Västervik är det dags för lantbrukaren Mattias Jonsson att skörda åkerbönorna. Och nyligen kunde han konstatera att årets skörd av höstvete blev normal, samtidigt som skördarna i resten av landet är mellan 30 och 40 procent mindre än normalt. Mattias Jonssons gård är med i ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka om bräckt vatten från Östersjön går att använda till bevattning. Men inte enbart det. Vattnet hämtas från en övergödd vik som har mycket av både fosfor och kväve i bottenvattnet. I projektet undersöks också om det går att minska övergödningen i viken genom att ta upp det näringsrika bottenvattnet och vattna åkrarna med det. Mätningar under sommaren pekar på att syrehalten i bottenvattnet ökar – vilket leder till att övergödningen minskar. Går det att vattna grödor med Östersjövatten och samtidigt minska övergödningen i närmaste vik? Projektet är i ett tidigt stadium, så det går ännu inte att säga något om resultatet. Men det verkar lovande tycker forskarna. Klotet är på plats när åkerbönorna ska skördas. Programledare är Niklas Zachrisson.

En av de viktigaste klimatrapporterna har publicerats den här veckan. Den handlar om vad som krävs för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Och att det går att klara målet.   Hur stora blir klimatförändringarna om den globala medeltemperaturen inte ökar mer än 1,5 grader? Det är den springande frågan i rapporten som nu har sammanställts av FN:s klimatpanel IPCC. 6 000 vetenskapliga artiklar är grunden till den 250-sidors rapport som publicerades i måndags morse, och som är politisk dynamit. Rapporten visar att koldioxidutsläppen från kol och olja måste minska snabbt om 1,5-gradersmålet ska nås – med 45 procent fram till år 2030 och för att sedan bli netto noll till 2050, vilket innebär slutet för bensindrivna bilar och kolkraftverk. Utöver det måste även koldioxid sugas ur atmosfären och lagras i marken, med teknik som inte är särskilt beprövad. Mer skog är också en lösning, men det kan innebära mindre mark för matproduktion. En sådan radikal utsläppsminskning skulle också medföra stora förbättringar jämfört med en temperaturökning på två grader – fortfarande kan 30 procent av världens korallrev räddas och hundra miljontals färre människor drabbas av vattenbrist, värmeböljor och andra svårhanterliga klimateffekter, Dessutom fortsätter en stor areal av tundran att förbli frusen. Klotet undersöker vad 1,5-gradersrapporten innebär, bland annat för Sverige. Medverkar gör Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd och expert på klimatpolicy samt Åsa Sjöström verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Klotet besöker också forskningsstationen Hyltemossa i norra Skåne, som ingår i ett nätverk av master som byggs upp i Europa, för att mäta växthusgaserna direkt ur luften. Dessa behöver byggas ut i ett global nätverk för att veta om utsläppen faktiskt minskar, anser forskaren Alex Vermeulen. Programledare är Niklas Zachrisson.

För världens fartyg börjar krav på minskade svavelutsläpp att gälla först år 2020. Och de samlade koldioxidutsläppen är lika stora som Tysklands. Ändå anses sjötransporter vara klimatsmarta. Hur går det ihop?   För sjöfartsbranschen är den globala övergången till ett renare bränsle en stor omställning. Precis som flyget betalar sjöfarten inga skatter på sitt bränsle. I skandinaviska kustvatten och i delar av Nordsjön, samt Nordamerika, gäller redan nu hårdare krav på minskade svavelutsläpp, men snart kommer de att omfatta hela världens sjöfart. Nästan alla fartyg drivs idag med bunkerolja, som är en restprodukt från oljeindustrin. Men när de nya reglerna träder i kraft den 1 januari år 2020 så är det slut med det. Då sänks gränsen för svavelutsläpp från dagens 3,5 procent till 0,5 procent. Enligt en studie kommer det under en femårsperiod att rädda 570 000 personer från att dö i förtid på grund av luftföroreningar. Svavel försurar dessutom hav och sjöar. De nya kraven sätter press på branschen att ta fram nya lösningar. Klotet har varit på den stora fartygsmässan SMM i Hamburg, där suget efter innovationer och ny teknik är större än någonsin. Klotet besöker också bygget av Norviks hamn, som ska erästta Frihamnen och hantera omlastning av 500 000 containrar per år när den är färdig.   Programledare är Niklas Zachrisson.

I sex år har miljöaktivister bott i trädkojor för att rädda en uråldrig skog där ett stort brunkolsbrott ska utökas. Nu drabbar demonstranter och polis samman. Slaget om det tyska kolet är inte över.   Tysklands energiomställning - Energiewende - är omtalad världen över. Kärnkraften håller på att avvecklas, utbyggnaden av sol och vind har gått extremt snabbt tack vare långsiktiga subventioner. Och koldioxidutsläppen ska minska. Men trots Energiwende är Tyskland det land i världen som använder mest brunkol, det smutsigaste bränsle som finns. Och nu ser landet ut att missa sina utsläppsmål för både år 2020 och 2030. En kolkommission ska bestämma ett slutdatum för koleldning och hur slutdatumen ska nås.  Men energi- och miljöekonomen professor Claudia Kemfert pekar på att skogsskövlingen är onödig eftersom kolet ändå inte kommer att kunna användas om Tyskland ska bidra till Parisavtalets mål om max två graders global uppvärmningen. Eftersom Tyskland idag har ett stort elöverskott så kan de äldsta och smutsigaste kolkraftverken stänga ner utan att riskera elförsörjningen, anser hon.  Klotet är på plats i Hambacherskogen när polisen börjar riva trädkojorna så att energibolaget RWE ska kunna påbörja brytningen av brunkol. Och så försöker vi få svar på frågan om Tyskland kommer att lyckas med sin energiomställning. Programledare: Niklas Zachrisson

Ät mindre nötkött. Köp en miljöbil. Börja cykla. Sluta flyga. Konsumera mindre. Klotet tar reda på vad som är rätt och fel för att minska våra klimatutsläpp. Och hur stort vårt ansvar egentligen är. Allt fler blir medvetna om hur vår livsstil orsakar utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Men hur mycket påverkar just de utsläpp som JAG orsakar, jämfört med till exempel kolkraftverken i Kina eller USA? Spelar min andel någon roll? Allt som oftast är det krångligare och dyrare att välja koldioxidsnåla alternativ för mat och resor. Och den som har hittat bra alternativ privat kanske i stället blir en koldioxid-bov på jobbet om inte arbetsplatsen försöker dra ner på utsläppen. Är det klimatsmarta livet en utopi som ständigt krockar med verkligheten? Klotet har besökt familjen Larsson Berg i Katrineholm som har försökt leva mer klimatvänligt under ett år. Och även en arbetsplats som har en medveten strategi för att medarbetarnas utsläpp ska minimeras. Miljöpsykolog och docent Maria Ojala, vid Örebro universitet, medverkar också i programmet, och Göran Finnveden, professor i strategisk miljöanalys vid Kungliga Tekniska Högskolan. Programledare är Niklas Zachrisson.

På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.   Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen? En annan fråga som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten? Det här är några av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program. Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm, I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Programledare: Niklas Zachrisson.

Australien är drabbat av svår torka och missväxt. Samtidigt är kontinenten redan anpassad till ett torrt klimat med hårda regler för vattenanvändningen. Vad kan Sverige lära av Australien?   Vattnet är en nyckelspelare i dramat med klimatförändringarna. Bilden av klimatförändringar visar ofta slagregn, översvämningar och hårda stormar som drar in över oförberedda storstäder. Men för oss i Sverige har sommarens långvariga torka och värme visat en annan sida av vad den globala uppvärmningen kan leda till. Behovet av nya metoder för att till exempel bevattna spannmål och även på andra sätt hålla kvar vatten i jordbrukslandskapet har blivit tydligt. I programmet besöker Klotet gården Ekeby Smide på Gotland, där Sveriges lantbruksuniversitet bedriver försök med att bevattna spannmål. Och det är inte bara lantbruket som behöver klimatanpassa tillgången till vattnet, utan samhället i stort. Ett sätt att gå tillväga är att ta hjälp av naturens förmåga att lagra och rena vatten, ett ganska nytt forskningsområde. I veckans Klotet intervjuas bland annat Donald Blackmore, hjärnan bakom Australiens vattenförvaltning och ordförande för International Water Management Institute, och Stefan Uhlenbrook, chef för FN’s World Water Assessment Programme. Experter i studion är Jens Berggren vid Swedish International Water Institute och Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU.  Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet gör en snabbguide för dig som tycker att klimatfrågan är viktig inför valet. Samtliga åtta riksdagspartier intervjuas om partiets viktigaste politiska åtgärd för klimatet.   Genom att de bara får välja ett enda förslag visar det varje partis viktigaste prioritering. Vi möter partiernass klimatpolitiska talespersoner på en plats som hen själv har valt och som illustrerar partiets klimatpolitik. Varje förslag diskuteras av två klimatforskare, Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet och Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet. Experterna kommer också att ge ”klimatpoäng” från 1 till 5, efter hur stor effekt förslaget har på klimatet. De miljöpolitiska talespersonerna som intervjuas i programmet är: Maria Malmer Stenergard - Moderaterna. Lars Tysklind - Liberalerna, Rickard Nordin -Centerpartiet, Lars Thunberg - Kristdemokraterna, Isabella Lövin - Miljöpartiet, Åsa Westlund - Socialdemokraterna, Jens Holm – Vänsterpartiet, Martin Kinnunen - Sverigedemokraterna.   Programledare är Niklas Zachrisson.

Varma, sköna dagar, men också dramatiska skogsbränder och förtorkade åkrar. Känslan av välbehag blandas för många med obehag. Är det klimatförändringarna som ligger bakom årets extremväder?   I mer än tio års tid har forskare arbetet med att utveckla statistiska metoder för att kunna tala om ifall en viss väderhändelse beror på naturliga klimatvariationer eller på den av människan orsakade klimatförändringen. Detta nya forskningsområde kallas för "Extreme event attribution studies", alltså attribution eller tillskrivning av en extrem händelse. Med hjälp av avancerade beräkningar kan klimatforskarna mer träffsäkert direkt koppla ihop enskilda extrema väderhändelser med det av människan förändrade klimatet. Veckans Klotet berättar om den forskningen, och om hur det går med klimatanpassningen i Sverige. Hur förbereder vi oss för mer extrema väder? Vi åker till ett av områdena i Västmanland där skogen brann år 2014, Öjesjöbrännans ekopark, som idag är ett naturskyddat område. Vi är där tillsammans med tre experter svarar på våra och lyssnarnas frågor om skogsbränder, extremväder och klimatförändringar. Det är Erik Kjellström, klimatforskare och chef på Rossby Center som är SMHI:s klimatmodelleringsenhet, Stefan Silfverblad, tidigare naturvårdschef vid skogsbolaget Sveaskog och som nu arbetar för Världsnaturfonden och Kirsti Jylhä, forskare i klimatpsykologi vid Institutet för framtidsstudier som svarar på hur vi kan hantera och förstå vidden av klimathotet. Och hur långt har vi kommit när det gäller att anpassa det svenska samhället till mer extremväder och ett nytt klimat? Vi frågar Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, vid en havsvik i Stockholm. Programledare är Niklas Zachrisson.

Förväntningarna är för höga på tekniska lösningar som ska fånga in koldioxid ur atmosfären. Men dessa tekniker är en del av lösningarna som världens länder har enats om för att klara klimatmålet.   Reningsteknik på bilar, industrier och kraftverk räcker inte för att få bukt med den globala uppvärmningen. De flesta klimatforskare anser att även en del av den koldioxid som redan finns i atmosfären behöver minska. I en ny rapport från experter i EU sågas de flesta lösningar. Ingen av dem kan göra att halten koldioxid i atmosfären minskar tillräckligt snabbt eller i den omfattning som krävs. Det innebär inte att dessa tekniska lösningar är oanvändbara. De anses trots allt vara välbehövliga tillskott till andra åtgärder för att minska koldioxidhalterna, som till exempel att göra så att jordbruksmark och skog binder mer kol. Men hur går det med teknikutvecklingen? Klotet har varit på Island och besökt företaget Carbon recycling international som tar koldioxid från ett kraftverk och tillverkar metanol till bilbränsle.    Klotet undersöker också hur det går med tekniken där koldioxid ska avskiljas ut röken från kolkraftverk och föras ner i berggrunden, så kallad carbon capture and storage, ccs. Programledare: Marie-Louise Kristola Programmet är en repris från 21 februari

Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till. Politiker pekar på skogen för att minska utsläppen från trafiken. Trädtoppar, grenar och barr - så kallad grot -  samt stubbar som lämnas kvar från skogsavverkningar, är viktiga för de många djur, svampar och växter som ingår i skogens ekosystem. Det finns också en fara för att skogsmarken blir försurad när avverkningsresterna inte lämnas kvar, eftersom trädens gröna delar innehåller näringsämnen som återförs till marken och buffrar mot försurning. Klotet besöker ett hygge tillsammans med Johnny de Jong, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han reder ut hur den biologiska mångfalden och miljön påverkas av ett massivt ökat uttag av kvarlämnad, död ved.  Och hur mycket av den bensin och diesel som används idag, som kan ersättas med biodrivmedel utan att hota mångfalden. Vid Kastets sågverk i Gävle pågår utveckling för att tillverka pyrolysolja av sågspån. I nästa steg kan oljan utvecklas till fordonsbränsle. Hur det går till beskriver Charlotta Thedéen, hållbarhetsdirektör vid Setra.  I studion diskuterar Jan Terstad vid Naturskyddsföreningen och Olof Johansson, skogspolitisk chef vid Sveaskog, hur mycket uttag för biobränsle skogen tål. Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 25 april.

För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden? En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar. Och i Sverige ska koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige. Även andelen miljöbilar ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket. Klotet frågar Svante Axelsson, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Jessica Alenius, vice vd för Bil Sweden, samt Frances Sprei som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 14 mars.

Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva. På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen. Och medan gräset gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard. Även havsisen i Arktis ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år.  Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel. – Nu är isen tunnare och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack. Nyligen kom forskningsrapporter som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor Veijo Pohjola, Uppsala universitet, samt Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet. Reprisen innehåller också en ny intervju med samhällsdebattören, författaren, tidigare politikern mm Anders Wijkman. Han är medförfattare till boken Come on! Capitalism, Short termism, Population and the Destruction of the Planet, om behovet av en ny ekonomisk modell som är hållbar för såväl miljö som människor. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 18 april.

På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat? Observera att programmet spelades in tidigare i år innan torka och bränder bröt ut. I nuläget råder eldningsförbud i hela landet. Se respektive länsstyrelse för mer information. Klotet tänder grillen och har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön. Bland annat kommer vi att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna.  Vi håller till på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där. Hur ska jag välja som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur? Miljötänkandet syns även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de? De som guidar vid grillen är: Ulrika Brydling, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog, Pernilla Tidåker, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Max Troell systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och Karsten Thurfjell vid Sveriges Radios kulturredaktion som också är mat- och vinskribent. Ulrika Brydlings meny, recept samt dryckesförslagen hittar du här. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från den 20 juni.

Stadsodling etableras i lokaler utan ljus och i krukor utan jord. Kan den typen av odling bli en viktig del av vår livsmedelsförsörjning eller är den bäst som en ny slags hobbyodling?   I flera städer världen över spirar odlingar, inte sällan i mörka, trånga rum, till exempel bergrum som inte längre används. Även containrar används som växthus med denna typ av odling, som då också är möjliga att flytta runt. Växterna odlas i näringslösningar i stället för jord, och odlingspallarna  staplas på höjden för att utnyttja de begränsade utrymmena så mycket som möjligt. Led-lampor ersätter solljus och kan styra växternas utveckling. Klotets reporter Björn Gunér har varit i Holland och besökt forskaren Leo Marcelis, professor i hortikultur och produktfysiologi vid Wageningens universitet.  I slutet bjuder vi på en intervju som inte har sänts i Klotet förut. Det är en av påven Franciskus vetenskapliga rådgivare, Ram Ramanathan, som är professor i klimatvetenskap vid University of California, och var den som fick påven att börja ta upp klimathotet i sina tal.  Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 17 januari.

Allt fler människor i Sverige lever i närheten av rovdjur i takt med att antalet vargar, lodjur, björnar och järvar ökar. Har även konflikten mellan människa och rovdjur blivit större?   Rovdjuren är tillbaka i Sverige. Antalet har inte varit så stort på över hundra år. Risken för angrepp på renar, tamdjur och jakthundar ökar. Men det finns också nya åtgärder för att minska motsättningarna mellan rovdjur och människa. Bland annat har licensjakt införts på varg, björn och lo och förvaltningen av rovdjursstammarna har decentraliserats till länsstyrelserna. Berörda grupper, som jägare, lantbrukare, renskötare och miljöorganisationer ingår i länens rovdjursdelegationer. I rovdjurens spår växer även nya forskningsområden fram. Sociologen, miljöpsykologen och andra forskare benar ut vad konflikterna egentligen handlar om. I Klotets andra program om rovdjurens återkomst träffar vi jägaren som förlorade sin jakthundar och sociologen och andra forskare som benar ut vad konflikterna egentligen handlar om.  Rovdjurens återkomst - del två Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från 28 mars.

Det finns fler rovdjur i Sverige i dag än på över hundra år. Klotet är i Dalaskogarna och spårar varg med ett nytt forskningsprojekt som bland annat ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra.   Under de cirka 20 år som den moderna rovdjursforskningen har pågått i Sverige har bilden förändrats. Vargreviren ligger tätare intill varandra och de är centrerade till Mellansverige, efter politiska beslut. Samtidigt har järven vandrat söderut till skogslandskapet, och exempelvis i Dalarna finns nu alla fyra stora rovdjur - varg, björn, järv och lo - mer permanent och föder ungar. Forskningsdata behöver uppdateras. Dessutom rör sig rovdjuren fritt över gränsen mellan Norge och Sverige, och de bägge länderna har mycket olika mål med sina rovdjursstammar. Därför startar nu ett svensk-norskt forskningsprojekt, Grenesevilt, som ska ligga till grund för en bättre förvaltning av rovdjuren som lever i ländernas gränstrakter. Projektet kommer också att undersöka samspelet mellan varg och järv, och även hur älgstammen påverkas av den ökande rovdjursstammen. Klotets Niklas Zachrisson var med i Dalaskogarna när den första vargen i projekt Grensevilt märktes med GPS. Att samla data med GPS är grunden för att kunna följa hur djuren påverkar varandra. Projektledaren Håkan Sand vid Grimsö forskningsstation hade nästan gett upp när vargspår plötsligt syntes i snön och helikoptern kunde ringa in var djuret fanns. Det här är första programmet av två om  rovdjurens återkomst i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 21 mars.

På sommaren samlas vi gärna kring grillen. Men är det miljömässigt okej att lägga kött på grillen? Och vilka grönsaker är bäst med tanke på miljö och klimat? Klotet avslutar vårsäsongen med att tända grillen och tillaga något riktigt gott. Vi har samlat en expertpanel för att svara på alla upptänkliga frågor kring sommarmaten och miljön. Bland annat kommer vi att prata om nötkött, eftersom kor som betar på naturbetesmarker gör en viktig insats för den biologiska mångfalden. Men korna avsöndrar också metangas, som är en av de klimatpåverkande gaserna.  Vi håller till på Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna, mitt bland de många naturbeteshagarna som finns där. Hur ska jag välja som miljömedveten konsument? Och vad ska jag tänka på om jag vill grilla fisk eller skaldjur? Miljötänkandet syns även på vinflaskorna i form av olika märken. Men vad betyder de? De som guidar vid grillen är: Ulrika Brydling, kock och krögare med särskilt fokus på hållbar måltid, Bro Park Krog, Pernilla Tidåker, livsmedelsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Max Troell systemekolog med hållbar sjömat som specialitet vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Centre, och Karsten Thurfjell vid Sveriges Radios kulturredaktion som också är mat- och vinskribent. Programledare är Niklas Zachrisson.

Omställningen till ett fossilfritt Sverige är på gång, men blir vi ett land utan koldioxidutsläpp till år 2045? Det diskuterar Isabella Lövin (MP) och Rickard Nordin (C) i Klotets valprogram.   Elbilarna slår försäljningsrekord, industrin forskar för fullt för att hitta koldioxidfria produktionsmetoder och på svenska lantbruk klurar bönderna på hur deras verksamhet kan bli mer klimatsmart.  Vad vill Centern och Miljöpartiet göra för att öka takten om de får makten efter valet i höst?Vad är de överens om och var skiljer sig deras politik åt som mest?  I tre Vetandets Värld-program har Klotetredaktionen belyst de tre sektorer som står för de största koldioxidutsläppen i Sverige: Transporterna, industrin och jordbruket.  De två partier som medverkar i denna del av Vetenskapsradions fyra valsatsningar är Centerpartiet och Miljöpartiet. Med i studion finns också Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet. Lyssna också gärna på Vetenskapsredaktionens tidigare diskussioner: Den mellan (S) och (L) som gällde skolan , den mellan (M) och (V) om stressen i arbetslivet och den mellan (KD) och (SD) om åldrandet.

Veckans Klotet uppmärksammar kampen mot plastskräpet. Och så återsänder vi temat om ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning kunnat stoppas i utbyte mot billig sjukvård.   Klotet är delvis en återutsändning av ett program om hur orangutanger på Borneo har kunnat räddas när lokalbefolkningen fått tillgång till sjukvård. Men vi börjar med att uppmärksamma FN:s världsmiljödag den 5 juni, i år med kampen mot plastföroreningarna i fokus. I ett reportage står Niklas Zachrisson på en strand och betraktar skräpet tillsammans med Johanna Ragnertz, vd för organisationen Håll Sverige Rent.  På Borneo har den indonesiska ideella organisationen ASRI byggt ett sjukhus där alla som slutar att hugga får kraftigt rabatterad vård och kan betala med sticklingar från regnskogsträd. Organisationen ser till att sticklingarna planteras så att de ersätter nedtagna träd. Förutom att avverkningarna har stoppats nästan helt, så har barnadödligheten i området sjunkit dramatiskt. Problem med hotad hälsa och biologisk mångfald hänger ofta ihop på grund av fattigdom. Här kan de lösas på samma gång. Dessutom köper ASRI som driver projektet bybornas motorsågar och hjälper dem att ordna en hållbar försörjning. ASRI står för Alam Sehat Lestari, vilket betyder ungefär ”frisk natur för evigt”. Programmet är delvis en repris från den 7/2 2018.

I finansvärlden sjuder intresset för gröna investeringar. Många investerare letar efter projekt som inte bidrar till klimatförändringar och fortsatt miljöförstöring.   Det krävs stora summor pengar för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. För att den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än två grader behövs, enligt vissa beräkningar, mer än 90 000 miljarder dollar till år 2030. Stora investerare som försäkringsbolag och pensionsfonder har gott om pengar att placera, och letar efter tillförlitliga investeringsobjekt. Därför har intresset för gröna obligationer vuxit snabbt de senaste åren. Genom att ge ut gröna obligationer kan exempelvis företag eller kommuner få in kapital till större miljöprojekt. Nu har frågan om även stater ska ge ut gröna obligationer tagit fart. Hittills har Polen och Frankrike emitterat statliga obligationer. I början av året lämnades en utredning om även Sverige ska göra samma sak. Utredningen har remissbehandlats under våren men inget beslut har fattats. Och det finns kritik mot statliga obligationer. I Klotet medverkar bland andra finansmarknadsminister Per Bolund, Mats Andersson, fd VD för Fjärde AP-fonden och regeringens utredare, Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och Cecilia Repinski, grundare av Stockholm Green Digital Finance. Programledare: Marie-Louise Kristola. Lyssningstips: Klotet: Att göra gröna pengar.

På gräsytorna kring Arlanda flygplats stortrivs fältgentianan - en av Sveriges rödlistade växter. Liknande "överblivna" marker kan bli ett paradis för hotade växter och insekter.   I höstas kom en omskakande forskarrapport om att flygande insekter, som bin och getingar, i Tyskland har minskat med upp till 75 procent de senaste decennierna. Och på franska landsbygden har vissa småfåglar halverats i antal på bara några decennier, sannolikt på grund av insektsbekämpning i jordbruket, enligt en annan forskarrapport. Bland Sveriges rödlistade arter finns de flesta i skogs- eller jordbrukslandskapen, där markanvändningen har ändrats när brukningsmetoderna blir allt mer effektiva. Många ängar och hagmarker växer också igen, och även det gör tillvaron tuff för olika insekter och växter.  Men det finns stora arealer naturmark som kan användas för att hjälpa de hotade arterna på traven. Klotet botaniserar längs en hårt trafikerad väg utanför Uppsala för att se hur sällsynta arter får en fristad där. Och vi undersöker gräsytorna kring Arlanda flygplats där hotade ängsväxter frodas. I programmet medverkar professor Ulf Gärdenfors, chef för Artdatabanken, Rebecka Le Moine, biolog och utnämnd till Årets miljöhjälte av Världsnaturfonden, insektsforskare och professor Riccardo Bommarco, Sverige Lantbruksuniversitet samt Erik Öckinger vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Att lägga slam från reningsverken på åkrarna är inte längre en lösning. I värsta fall riskerar det att bildas slamberg när hundratusentals ton om året ska tas om hand av Sveriges kommuner.   I decennier har olika försök gjorts för att förmå lantbruket att använda slammet från våra reningsverk på åkrarna. Men fynd av miljögifter i slammet har lett till bojkotter och ett lågt intresse från lantbrukarna. Senaste försöket är en certifiering, Revaq, som ska visa att avloppsslammet duger som gödsel, men det är ändå bara 30 procent av drygt 820 000 ton slam per år som läggs ut på åkrarna.  I stället används stora mängder för att täcka över avfallsdeponier som inte längre används. Slammet läggs också i parker och längs vägrenar som anläggningsjord. Men fosforn i slammet, som är ett oumbärligt gödningsmedel för jordbruket, och en ändlig resurs, tas då inte tillvara. Nya tekniska lösningar tas nu fram som syftar till att fosforn i slammet ska kunna återvinnas och återanvändas på odlingarna. Men flera aktörer i  slambranschen anser att regeringen måste besluta om ett nationellt mål om hur mycket fosfor som måste återföras till produktiv mark. Annars kommer slamberg att växa fram i Sveriges kommuner och fosforn går till spillo, menar de. OBS! I stort sätt allt slam i Sverige läggs ut på åkermark eller som anläggningsjord. Men på ett fåtal ställen, som till exempel i Mora, förbränns slammet. I ett av reportagen i dagens program sägs att inget slam förbränns i Sverige idag - det stämmer alltså inte. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Förra året dödades 197 människor på grund av sina protester mot exploatering av floder, mineraler och andra naturresurser. Nu uppmanar FN regeringar och företag att stärka och skydda människors miljörättigheter. För två år sedan mördades Berta Cáceres. Hon var en känd miljöaktivist i Honduras och ledde lencafolkets kamp mot ett kraftverksbygge som skulle lägga stora landområden under vatten. Hon dödades i sitt hem i La Esperanca, och två personer som höll i vapnen har gripits men ännu har inget åtal väckts. Honduras är ett av världens farligaste länder för miljöaktivister, enligt miljörättsorganisationen Global Witness.  Följ med Sveriges Radios Latinamerika-korrespondent Lotten Collin när hon besöker Honduras på årsdagen av Berta Cáceres död. Och när hon guidas i ett område där en ny miljökonflikt är under uppsegling. Honduras regeringen vill anlägga en industri- och företagszon i vid Stilla havskusten i ett område med värdefull natur, av stor betydelse för många fiskare och bönder. Mellan 2002 och 2013 har 908 människor i 35 länder dödats. Nu uppmanar FN regeringar och företag att stärka, skydda och respektera utsatta människors miljörättigheter, berättar Erik Solheim, chef för FN Miljö i Klotet. Även Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén berättar hur föreningen samarbetar med miljöorganisationer vars medlemmar förföljs i sitt arbete för natur och miljö. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I Peru har potatis odlats i tusentals år. Men nu börjar vädret bli så oförutsägbart att nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att skörden går förlorad. Peru är potatisens hemland. I trakterna kring Titicacasjön har knölarna odlats i flera tusen år. Men nya sorter behövs för att bönderna inte ska riskera att hela eller stora delar av skörden går förlorad. Frost som kommer för tidigt, uteblivna eller för kraftiga regn, hagel förstör potatisplantorna, och temperaturökningar leder till att nya insekter och virus angriper grödorna. Även om det går att odla potatis även fortsättningsvis i de här trakterna så kommer det att vara en en sårbar odling. Peru är också ett land där var femte invånare lever i fattigdom, de allra fattigaste är till största delen ursprungsbefolkning. Nu pågår stora insatser vid det internationella potatiscentret i Lima, Cip, för att få fram nya sorter potatis och sötpotatis som fungerar i det föränderliga klimatet. Även i Sverige behövs nya varianter av grödor, berättar Eva Johansson, professor i jordbruksvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Reporter: Lars Mogensen. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Hyggesrester kan bli en viktig råvara för att klara klimatmålet för vägtrafiken. Men skogens biologiska mångfald hotas om inte reglerna vässas för hur uttaget ur skogen går till. Politiker pekar på skogen för att minska utsläppen från trafiken. Trädtoppar, grenar och barr - så kallad grot -  samt stubbar som lämnas kvar från skogsavverkningar, är viktiga för de många djur, svampar och växter som ingår i skogens ekosystem. Det finns också en fara för att skogsmarken blir försurad när avverkningsresterna inte lämnas kvar, eftersom trädens gröna delar innehåller näringsämnen som återförs till marken och buffrar mot försurning. Klotet besöker ett hygge tillsammans med Johnny de Jong, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han reder ut hur den biologiska mångfalden och miljön påverkas av ett massivt ökat uttag av kvarlämnad, död ved.  Och hur mycket av den bensin och diesel som används idag, som kan ersättas med biodrivmedel utan att hota mångfalden. Vid Kastets sågverk i Gävle pågår utveckling för att tillverka pyrolysolja av sågspån. I nästa steg kan oljan utvecklas till fordonsbränsle. Hur det går till beskriver Charlotta Thedéen, hållbarhetsdirektör vid Setra. Reporter: Niklas Zachrisson. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva. På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen. Och medan gräset gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard. Även havsisen i Arktis ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år.  Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel. – Nu är isen tunnare och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack. Nyligen kom forskningsrapporter som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor Veijo Pohjola, Uppsala universitet, samt  Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 18 april.

Köpcentrum är inte bara ett paradis för shoppare. De är även stora energislukare. Sverige har både flest och äldst köpcentrum i hela EU. Så potentialen för att minska energiförbrukningen borde vara stor. Ett EU-projekt har visat att energianvändningen i köpcentrum går att minska med upp till 75 procent. Och kostnaden för renoveringen betalar sig på bara sju år. Det säger forskaren Roberto Lollini på institutet för förnybar energi vid det italienska forskningscentrumet EURAC. Statistik som har tagits fram inom projektet visar att Sverige har flest köpcentrum av alla EU-länder räknat per person – mer än tre gånger fler än genomsnittet. Svenska köpcentrum är i genomsnitt nästan 30 år gamla, och sannolikt förbrukar de mer energi än de skulle behöva göra. Inom projektet har energiförbrukningen i ett köpcentrum i norska Trondheim kunnat halveras, bland annat genom att byta belysning. Klotet åker till Birmingham och besöker köpcentrumet the Bullring som energi-renoveras. Där har en ny lag börjat gälla som innebär att enbart lokaler som klarar vissa krav på energieffektivitet får hyras ut. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten. En hett eftertraktad simblåsa håller på att bli slutet fö