Winamp Logo
Vetenskapsradion Forskarliv Cover
Vetenskapsradion Forskarliv Profile

Vetenskapsradion Forskarliv

Swedish, Sciences, 1 seasons, 345 episodes, 3 days 17 hours 58 minutes
About
Vi möter en forskare som berättar om vägen till och genom forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic
Episode Artwork

Hans farliga jakt på glödande lava hjälper oss att leva med vulkaner

Bergartsforskaren Valentin Troll är ofta på plats när vulkaner får utbrott. Här berättar han hur det riskfyllda fältarbetet går till när glödande lava väller in över våra samhällen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den isländska staden Grindavik drabbades av ett vulkanutbrott i januari 2024 hade konsekvenserna kunnat bli ännu värre om det inte hade redan hade vetat en hel del om den vulkaniska aktiviteten i området. Valentin Troll, professor i petrologi , vid Uppsala univeristet är en av de forskare som ser till att vi kan vara så förberedda som möjligt inför ett vulkanutbrott. Han har många erfarenheter av att vara på plats för att samla in prover av den livsfarliga glödande lavan. Men han förklarar också varför jobbet är mentalt uttröttande, och varför kattmat ingick i utrustningen på en av hans forskningsresor
21/02/202419 minutes 39 seconds
Episode Artwork

Uppväxten i förorten Alby gjorde henne till urbanforskare

Nu forskar Susanne Urban om hur städer ska kunna hålla ihop och inte bli så uppdelade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Susanne Urban gillade Alby där hon växte upp. Men redan när området var nytt beskrevs det som en problemförort med hög kriminalitet. Det fick henne tidigt att inse att resurserna är olika i olika delar av staden. Hon utbildade sig till sociolog och nu forskar hon om städer, integration och hur det ska bli sammanhållning i städer, också mellan olika områden.Lena [email protected]
14/02/202419 minutes 44 seconds
Episode Artwork

Vad en platåsko kan lära oss om astronauternas liv i rymden

Forskarna kallar den ABBA-skon och det är en enkel metod att simulera vad som händer med muskler och skelett i tyngdlöshet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rodrigo Fernandez Gonzalo är muskelforskare och forskar om vad som händer med muskler både hos astronauter i tyngdlöshet och hos personer som inte använder sina muskler, till exempel på grund av sjukdom och sängliggande.Han utbildade sig i Spanien men kom till Sverige, som han anser vara ett pionjärland för muskelforskning, där tekniken att ta muskelbiopsier utvecklades på 1960-talet och där det fanns flera forskare som intresserade sig för rymdfysiologi.På så sätt kunde han kombinera två av sina stora intressen som han haft sedan barndomen, intresset för fysisk träning och sport och intresset för rymden.Medverkande: Rodrigo Fernandez Gonz
07/02/202419 minutes 42 seconds
Episode Artwork

Carolina är tandläkaren som undersöker vikingatida tandvärk

Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjort
31/01/202419 minutes 44 seconds
Episode Artwork

Starlet-läsarna stöttade varandra

Tidningen Starlet, som hade låg status bland vuxna, var ett socialt medium innan internet fanns. Här skrev läsarna till varandra och stöttade och gav råd om föräldrarna skulle skiljas eller om pappa drack för mycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Starlet var en tidning som många såg ner på under de 30 år den gavs ut. Men nu visar den första akademiska studien av tidningen att den spelade en viktig roll för läsarna. Som ett forum där de diskuterade problem, men ibland också som den första platsen där de kunde skriva och publicera egna alster.Starlet inte så konsumtionsinriktadDen var heller inte så konsumtionsinriktad som många andra tidningar. ”Så fixar du sommarklänningen av pappas avlagda skjorta” eller ”Så blir den gamla kappa modern” var tips för att läsarna inte skulle behöva kö
24/01/202419 minutes 46 seconds
Episode Artwork

Perfektionism får dig att prestera sämre (R)

Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.Bok om perfektionismThomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.Avsnittet sändes första gången 3 jan.Lena [email protected]
17/01/202419 minutes 39 seconds
Episode Artwork

Vetenskapsradion Forskarliv 2024-01-10 kl. 12.09

Vi möter en forskare som berättar om vägen till och genom forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
10/01/202419 minutes 22 seconds
Episode Artwork

Perfektionism får dig att prestera sämre

Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar. Bok om perfektionismThomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.Lena [email protected]
03/01/202419 minutes 39 seconds
Episode Artwork

Martin hittade köttätande dinosaurier i Skåne (R)

I ett gammalt lerbrott i Skåne hittar Martin Qvarnström och hans kollega benen och spåren. De har nästan svårt att tro vad fynden visar, för så tidiga och så stora köttätande dinosaurier har ingen hittat tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under flera säsongers utgrävningar i den gamla lertäkten i nordvästra Skåne har Martin Qvarnström och hans kollega Grzegorz Niedźwiedzki samlat ihop över fyra ton fossil av förhistoriska djur och växter som levde för ca 200 miljoner år sedan. Fynden kring dinosaurier i Skåne är spektakulära och har väckt mycket uppmärksamhet, men Martin Qvarnström tycker att växtfossilen också är spännande. Genom dem kan vi få en bild av hela den värl
27/12/202319 minutes 36 seconds
Episode Artwork

Mattias räknar hundratusentals fåglar varje höst ­­­– i ur och skur

Det blir långa arbetsdagar varje höst. Uppemot tolv timmar. Och säsongen varar långt in i november. Men så får han å andra sidan se fler flyttfåglar än de flesta. Mattias Ullman ansvarar för den standardiserade sträckfågelräkningen i Falsterbo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje år passerar flera miljoner flyttfåglar Falsterbo, på sin väg söderut. Och Mattias Ullman gör sitt bästa för att hålla koll på dem.Sträckfågelräkning har pågått i femtio årTack vare den standardiserade sträckfågelräkningen, som pågått här sedan 1973, har myndigheter och forskare bättre koll på hur olika fågelarter mår. Och man kan se trender. Som att ovanligt många bivråkar passerat här i år, till exempel.Reporter: Stefan [email protected]: Len
20/12/202319 minutes 19 seconds
Episode Artwork

Bygg en igloo om dagen – Kurts jakt på bästa dieten ledde till galet experiment

Udda experiment med att bygga igloos varje dag ledde till nyckelhålsmärkningen av nyttig mat i butiker. Kurt Boman är hjärtläkaren i Skellefteå som också haft en ovanlig uppväxt med två döva föräldrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kurt Boman tyckte aldrig att det var något problem att förstå sina döva föräldrar, trots att han aldrig fick någon utbildning i teckenspråk. De förstod också honom väl. Bra att kunna kroppsspråk som läkareKroppsspråket utvecklades mycket, vilket Kurt Boman sedan fick stor nytta av som läkare. Han menar att det är grundläggande att kunna läsa av en patients kroppsspråk, eftersom man sällan säger allt med ord.Vände hög dödlighet i hjärtinfarktHan var en av de som fick i uppdrag att utreda varför så många dog av hjär
13/12/202319 minutes 37 seconds
Episode Artwork

Kärleken fick Nobelpristagaren från Paris att stanna i Lund

Anne L'Huillier får Nobelpris i fysik i år för arbete med laserpulser. Det var när hon ville gå vidare på samma spår hon kom till Lund, där hon träffade Claes-Göran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En stor fördel med att komma till universitetet i Lund var att nu fick hon undervisa. Att prata med studenter om fysik är nåt Anne L'Huillier gillar – och nåt hon var upptagen med när Kungliga Vetenskapsakademien sökte henne med Nobelprisbeskedet i oktober.Programledare: Camilla [email protected]: Cecilia Ohlé[email protected]
05/12/202319 minutes 37 seconds
Episode Artwork

Hundar och pulkor väcker känslor på kyrkogården

Får man löpträna på grusgångarna och åka pulka bland gravljusen? Helena Nordh forskar om vett och etikett på begravningsplatser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tomas och Katarina brukar ta med sig sina hundar in på Gamla Kyrkogården i Uppsala. Vid grinden sitter en förbudsskylt. Men förbudet gäller för att rasta hunden, som sällskap får den följa med in. Landskapsarkitekten Helena Nordh forskar om hur människor använder grönytor. Kyrkogårdarna är en särskild sorts grönytor som folk kommer till av många fler skäl än att besöka en grav. När Helena Nordh intervjuade människor om vad man får göra och inte på kyrkogårdarna tycker alla att lugna aktiviteter går bra. Medan löpträning och pulkaåkning kan uppfattas som störande. Reporter Cecilia OhlénLjudmix David Hellgren
28/11/202319 minutes 6 seconds
Episode Artwork

Skilsmässan som räddar äktenskap – därför kan separata sovrum göra dig mer attraktiv

Sömnforskaren Christian Benedict sover i vardagsrummet. Hör honom berätta om det tabubelagda men effektiva med separata sovrum som både kan få dig att bli snällare och snyggare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi år många som sover dåligt. Mer än var fjärde svensk har sömnproblem. Ibland är det sjukdomar, som sömnapné, som ligger bakom att man är trött på dagen. En annan orsak kan vara hur vi använder våra mobiler eller glömmer bort att varva ned på kvällen. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar sömnforskaren Christian Benedict om sin egen sovskilsmässa. Ett annat tips för att sova bättre är att leva mer som Skalman, att äta och sova på regelbundna tider.Medverkande: Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet. Reporter: Cecilia OhlénLjudmix: Nisse Lundin
21/11/202319 minutes 32 seconds
Episode Artwork

Tina röjde sömnmyt: Därför kan du fortsätta snooza

När sömnforskaren Tina Sundelin skulle härleda kritiken mot att snooza märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer och fick ett oväntat resultat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att slumra om när morgonalarmet ringer och skjuta upp att gå upp är en vattendelare inom morgonrutiner. Vissa älskar det. Andra hatar det. Och somliga älskar att hata det. Länge har synen på att snooza varit att det är dåligt för din sömn och din hälsa. Men när sömnforskaren Tina Sundelin faktiskt undersökte det här så märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer – och efter experiment i sömnlabb framträdde ett överraskande resultat, som gör att vi kan fortsätta snooza med gott samvete.Reporter Emelie Bredmar Producent Cecilia
15/11/202319 minutes 33 seconds
Episode Artwork

Bonusmamman räddar pappan - fastnar i en 50-talsroll

Bonusfamiljen sällan jämställd, visar ny avhandling. Vanligt att bonusmamman och riktiga mamman delar på ansvaret för barnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En bonusmamma får gärna tvätta fotbollskläder och baka bullar, men ska inte sätta gränser och ta beslut. Då klampar hon in på den riktiga mammans område. Hanna Samzelius har i sin avhandling intervjuat bonusmammor och bonusdöttrar om hur relationerna har sett ut. Bonusmammor tar ofta ett stort ansvar för hushållsarbetet. Att barnen bor varannan vecka hos skilda föräldrar, brukar ses som viktigt för jämställdheten. Men bonusfamiljen är inte särskilt jämställd. Det är inte ovanligt att det är bonusmamman och den riktiga mamman som delar ansvaret för barnen.Medverkande: Hanna Samzelius, socionom och doktor i sociologi vid Örebro universitet. R
08/11/202319 minutes 32 seconds
Episode Artwork

Martin hittade köttätande dinosaurier i Skåne

I ett gammalt lerbrott i Skåne hittar Martin Qvarnström och hans kollega benen och spåren. De har nästan svårt att tro vad fynden visar, för så tidiga och så stora köttätande dinosaurier har ingen hittat tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under flera säsongers utgrävningar i den gamla lertäkten i nordvästra Skåne har Martin Qvarnström och hans kollega Grzegorz Niedźwiedzki samlat ihop över fyra ton fossil av förhistoriska djur och växter som levde för ca 200 miljoner år sedan. Fynden kring dinosaurier i Skåne är spektakulära och har väckt mycket uppmärksamhet, men Martin Qvarnström tycker att växtfossilen också är spännande. Genom dem kan vi få en bild av hela den värl
01/11/202319 minutes 31 seconds
Episode Artwork

Viktigt med rätt BH efter bröstcanceroperation

Trots att tusentals kvinnor opereras för bröstcancer varje år, har det varit oklart vilken BH som är bäst när hela eller delar av ett bröst tagits bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukhusen skickar med kvinnorna en BH som de ska använda dygnet runt i två eller tre veckor. Malin Backman är specialistsjuksköterska i onkologi. Hon har undersökt vilken BH som är bäst för att minska smärta efter operation. Det visade sig vara en rejäl BH med breda axelband som minskade smärta och även kändes tryggast att använda. Nu har Karolinska sjukhuset ändrat sina rutiner för vilken BH som är förstahandsval efter operation.MedverkandeCarol Bäckman i Uppsala, som opererades för bröstcancer förra året.Malin Backman, specialistsjuksköterska i onkologi och vårdforskare. Reporter Cecilia Ohlén
25/10/202319 minutes 50 seconds
Episode Artwork

Han är Sveriges nya astronaut – frun tipsade om annonsen

Från stridspilot till astronaut. Marcus Wandt tränar nu hårt för att åka ut i rymden. På bara några månader måste han lära sig allt som behövs för att klara sitt uppdrag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I januari 2024 är det planerat att Marcus Wandt ska åka till den internationella rymdstationen ISS. Han blir då den tredje svensken som får resa ut i rymden, om man förutom Christer Fuglesang också räknar med svenskamerikanska Jessica Meir.Hemma har Markus Wandt tre barn. För sin 10-åring har han fått berätta vad som kan gå fel på resan. I rymden kommer han vara forskarnas förlängda arm bland vetenskapliga experiment och mätutrustning i tyngdlöshet. Medverkande Marcus WandtReporter Sara Sällström
16/10/202319 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Så blir hus mindre ensamma

Forskaren Birgitta Vitestam har tagit fram en handbok för hur bostäder kan bli mer inbjudande. Gemensamma rum på markplan, en ombonad trädgård och hundar till låns. Många små saker påverkar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige är det vanligt att människor bor själva i sina lägenheter. Men det finns mycket man kan göra för att minska känslan av ensamhet. Birgitta Vitestam har undersökt hur människor tänker kring ensamhet i sina hem. Hon fick massor av förslag på hur hus kan vara utformade för att det ska bli lättare att umgås. Tanken är också att det här önskehuset ska byggas på riktigt.Medverkande: Birgitta Vitestam, doktor i företagsekonomi vid Malmö Universitet. Reporter: Cecilia OhlénLjudmix: Elvira Björnfot.
11/10/202319 minutes 31 seconds
Episode Artwork

Hårbollar i duschen och gäster som inte hälsar - professor Susanna städar på hotell

Hotellstäderskans osynliga arbete granskas i studie. En del gäster tittar bort när de möter hotellstäderskan i korridoren. ”Det känns som man är osynlig när man är städerska”, säger Susanna Heldt Cassel. Susanna forskar om turism och social hållbarhet och jobbar nu tillsammans med hotellstäderskor för att få veta mer om deras jobb. Många som arbetar med städning är utlandsfödda kvinnor och kvinnor på sitt första jobb. Reporter Cecilia OhlénLjudmix Elvira Björnfot
27/09/202319 minutes 29 seconds
Episode Artwork

Så löste ålkungen från Göteborg Sargassohavets hundraåriga mysterium

Under decennier har forskare försökt följa ålens mytomspunna resa till Sargassohavet. Men försöken har aldrig lyckats helt förrän nu. Ålforskaren Håkan Westerberg har löst ett hundraårigt mysterium. Han har följt den mystiska sista dödsresan som ålen gör, från sitt hem i europeiska sjöar, till Sargassohavet på andra sidan Atlanten. Hör om expeditionerna från ett flytande labb och den hängivna forskning som kan innebära räddningen för den hotade ålen. Reporter: Emelie Bredmar.
20/09/202319 minutes 36 seconds
Episode Artwork

Han leder kampen mot invaderande sniglar och husknäckande träd

Nils Carlsson kämpar mot mördarsniglar, glupska jätteabborrar och träd som förstör hus och vägar med sina rötter. En oreda som också kostar väldigt mycket pengar, visar en färsk rapport. I Sverige är Skåne genom sitt läge allra mest utsatt för invasioner söderifrån. I Vetenskapsradion Forskarliv möter vi Nils Carlsson som jobbar där som expert på dom här frågorna. Vi hör om hur en vanlig dag på jobbet kan se ut i kampen för att försvara våra egna arter mot hoten utifrån, och om den stora katastrofen i och kring Victoriasjön som orsakades av att en enda fiskart planterades in. Programledare: Björn Guné[email protected]: Lena [email protected]
13/09/202319 minutes 31 seconds
Episode Artwork

Reimar har aldrig gått i pension - är snart 94 och jobbar mellan 8 och 17

Reimar hoppade helt över pensionen. Jag känner mig som 94-åring fullkomligt i klass med alla jag möter, säger han. Var tredje pensionär i Sverige fortsätter gå till jobbet. Att jobbet känns meningsfullt, både för en själv och andra, är den viktigaste drivkraften till att arbeta efter pensionen. Forskaren Isabell Hansson vid Göteborgs universitet har under flera år följt 6 000 personer i pensionsåldern.I programmet möter vi också företagsledaren Reimar Westerlind. Han fyller snart 94 och jobbar på som vanligt. Han är omgiven av unga direktörer men vill inte trappa ned. ”Jag har ju lagrat på mig grejer som är viktigt för andra människor och då går man ju inte hem och sätter sig och tittar på TV”, säger han.Barnmorskorna Marianne Kördel och Ulrika Sabzwari håller ställningarna på Akademiska sjukhusets kvinnoklinik. Marianne är arbetsledare på förlossningen och Ulrika jobbar på gynakuten. Larm, stress och spring tog inte slut vid 65. Med sin erfarenhet bidrar de til
06/09/202319 minutes 28 seconds
Episode Artwork

Tullkontrollörens resa - en skruvad historia som låg gömd i arkiven

Historikern Cecilia Riving undersöker hur människor som varit intagna på Hospital själva berättar om sina upplevelser. Tullkontrollören Olof skrev 13 sidor om sin obehagliga resa till Köpenhamn i juni 1887. Olof tog båten Kristiania från Göteborg till Köpenhamn för att få hjälp med sina halsbesvär. På hotellet träffar han en grosshandlare som han börjar umgås med. Men i den ljusa försommarnatten börjar han känna att det är något som inte stämmer. Psykiatrihistoria handlar ofta om vård och behandling. Men det saknas forskning kring hur patienterna själva upplevde sin situation. Historikern Cecilia Rivning går igenom journaler från Lunds hospital och Konradsbergs hospital i Stockholm. "Vi vet i princip ingenting om hur psykiatriska patienter har upplevt sina egna livsförhållanden, men deras upplevelser och verklighet är lika viktiga som andra människors upplevelser vid den här tiden", säger Cecilia Riving.I Vetenskapsradion Forskarliv berättar Cecilia Rivi
30/08/202319 minutes 49 seconds
Episode Artwork

Vetenskapsradion Forskarliv 2023-08-23 kl. 12.09

Vi möter en forskare som berättar om vägen till och genom forskningen.
23/08/202319 minutes 30 seconds
Episode Artwork

George Pavlidis lämnade proffsbasketen för att bli äldreforskare (repris)

Det är skillnad på att känna sig ensam, och att leva ett liv utan sociala kontakter, säger psykologiforskaren George Pavlidis som forskar om äldre och deras sociala relation. Och hur det påverkar hälsan. När man frågar gamla i södra Europa, till exempel i Grekland, är det en större andel som säger att de känner sig ensamma, än i Sverige, trots att de ofta har fler sociala kontakter. I Sverige är det däremot få som säger att de känner sig ensamma, trots att de har väldigt få kontakter. Samtidigt kan de säga att de har väldigt få meningsfulla kontakter och att de är väldigt missnöjda med det. Och i Sverige är det relativt många äldre med depression, som sannolikt är kopplat till det. Men hur kommer det sig då att svenska äldre sällan säger att de känner sig ensamma?Sådant forskar George Pavlidis om, vid Linköpings universitet.I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om hur han lämnade livet i proffsbasketen, och vad det var i det som gjorde att
19/07/202319 minutes 46 seconds
Episode Artwork

Så håller du lusten vid liv (repris)

Margit och Yngve från Nyköping berättar sin kärlekssaga. De bor i varsin lägenhet men umgås varje dag. Genusforskaren Linn Sandberg är redaktör för den nya boken Äldres Sexualitet - hälsa, rättigheter och njutning. "Det finns en föreställning om att lusten alltid måste minska med åren, men ofta har det med andra omständigheter att göra", säger Linn Sandberg.I Vetenskapsradion Forskarliv berättar också Margit Årstrand och Yngve Lundholm om sin kärlek. De träffades i åttioårsåldern och Margit kallar Yngve för sin dagbo. Programmet sändes första gången i februari 2023.Reporter: Cecilia OhlénLjudmix: Elvira Björnfot
05/07/202319 minutes 35 seconds
Episode Artwork

Grzegorz följde kärleken och hittade 4 ton dinosaurieben

För 200 miljoner år sedan var Östersjön en stor dal där dinosaurier vandrade fritt mellan Polen och Sverige. När Grzegorz Niedźwiedzkis stora kärlek Kaisa flyttar till Sverige följer han efter. Han börjar leta dinosaurieben i Skåne trots att många före honom gett upp. Ingen har någonsin hittat stora ben från enorma köttätande dinosaurier i Sverige.200 miljoner år gamla dinosaurieben hittas i SverigeMen efter många långa timmar i skogarna hittar Grzegorz ben som får hela forskarvärlden att dra efter andan. Och det visar sig att den polska paleontologen vänder upp och ner på föreställningen om när de stora dinosaurierna levde på vår jord.Reporter Monica TitorSlutmix Girilal BaarsMikael Borgert är Grzegorz Niedźwiedzkis röst i svensk översättning.
21/06/202319 minutes 59 seconds
Episode Artwork

Han löste gåtan kring den vanligaste cancermutationen

Kevan Shokat hittade en lönndörr i det muterade cancerproteinet. Det har lett till en vändpunkt för behandling av de vanligaste cancrarna - lugncancer, tjocktarmscancer och bukspottkörtelcancer. Han lyckades knäcka nöten - eller det som snarare var ett litet och runt protein. Där hittade han en lönndörr som öppnade nya möjligheter. Det handlar om muterade K-rasproteinet ( G12C).Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i USA,  skapade en molekyl som fäster vid proteinet och låser fast det i ett inaktivt läge, så att celldelning upphör.Vetenskapsradion Forskarliv hör du om hur allt började i ett tryckeri där han tryckte affischer för Boby Dylan, Greatful Deads, Talking Heads och The English Beat. Medverkar gör Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Francisco, USA, samt Karin Westman i Uppsala med icke-småcellig lungcancer med spridda tumörer och som får behandling med hans upptäckt.
14/06/202319 minutes 33 seconds
Episode Artwork

Fler män fattiga trots jobb - viktigt att klara gymnasiet för att få ett bra arbetsliv

Personer som arbetar och ändå lever i fattigdom har länge varit ensamma mammor. Men nu har de ensamma mammorna fått det bättre. Istället är det män med otrygga jobb som lever fattigast i Sverige. Den typiskt manliga arbetsmarknaden har förändrats, många industriarbeten har försvunnit och fler män arbetar nu i mer osäkra servicejobb.  Lovisa Broström är doktor i ekonomisk historia och lektor i socialt arbete på Göteborgs universitet. Hennes studier visar att fler som är arbetande fattiga fastnar i låga inkomster. I den här gruppen är det nu flest män. En förklaring kan vara att det är vanligare att män inte går ut gymnasieskolan med godkända betyg. Medverkande:Hamza, som arbetar som matbudForskaren Lovisa BroströmReporter Cecilia Ohlén
07/06/202319 minutes 41 seconds
Episode Artwork

Världens första kvinnliga krockdocka – redo att göra bilen säker även för kvinnor

Vid en bilkrock löper kvinnor en större risk att skadas allvarligt. En av förklaringarna kan ligga i att dagens bilar bara krocktestas på manliga krockdockor. Med det kan det bli ändring på nu. Möt Astrid Linder, den kvinnliga krockdockans "mamma", som under sin doktorandtid chockerades av de mörka siffrorna i olycksstatistiken. Kvinnor löper en betydligt högre risk att skadas i en olyckssituation och krocktesterna för dagens bilar utgår från en manlig norm. Nu är världens första kvinnliga krockdocka klar och redo att förändra olycksstatistiken.Medverkande:Astrid Linder, professor i trafiksäkerhet vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och adjungerad professor på Chalmers. Tommy Pettersson, forskningsingenjör på VTI.Fredrik Gustavsson, tekniker på VTI. Cecilia Ohlén och Emelie [email protected]
31/05/202319 minutes 34 seconds
Episode Artwork

Potensmedel sänker blodsockret hos personer med typ 2 diabetes

Flera hälsofördelar med potensmedel - men ska skrivas ut av läkare Potensproblem är vanligt och ökar med åren. Nu visar en liten studie i Göteborg att potensmedel kan förbättra hälsan för patienter med typ 2 diabetes. 18 personer har i ett försök fått ta potensmedlet Tadalafil som tillägg till sin vanliga diabetesbehandling. Efter bara några veckor sänktes deras långtidsblodsocker. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar professorn Per-Anders Jansson hur det här hänger ihop och vi får också höra om Viagras historia.Reporter Cecilia Ohlé[email protected]
24/05/202319 minutes 20 seconds
Episode Artwork

"Jag tänker nog på atombomber oftare än de flesta"

Hur mycket tål den här dörren och hur tjock ska betongen vara? Kärnvapenforskaren Martin Goliath får allt konkretare frågor i en orolig tid. Martin Goliath forskar om atombomber och deras verkan på Totalförsvarets forskningsinstitut. Han tror inte att vi på allvar behöver vara rädda för en kärnvapenattack. Samtidigt behöver vi veta mer om vad en atombomb mot Sverige skulle kunna innebära. Nyligen kom hans rapport om ett tänkt angrepp mot Nynäshamn. Reporter Björn Gunér.
17/05/202319 minutes 32 seconds
Episode Artwork

Skolan behöver veta mer om autism och ADHD

"Skolan är en stor och gammal institution där vuxna bestämmer över barn", säger autismexperten Sven Bölte. Sven Bölte är psykolog och professor och bland världens främsta forskare på autism. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han vad som ligger på pluslistan med autism och varför så många får en autismdiagnos i dag. Vi hör också vad skolan måste jobba med för att fler elever ska känna sig sedda och välkomna.Medverkande: Sven Bölte, psykolog och professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap. Föreståndare för KIND, Center of Neurodevelopmental Disorders på Karolinska Institutet i Stockholm.Kaylin Russell, doktorand vid Koegel Autism Center, Santa Barbara, Kalifornien.Reporter Cecilia Ohlé[email protected]
10/05/202319 minutes 36 seconds
Episode Artwork

Mat- och sovklockan stoppar nattliga utsvävningar

Mikael Landén råder sina patienter att leva som Skalman - rutiner viktigt vid Bipolär sjukdom. Många av oss har varit uppvarvade och babblat lite för mycket emellanåt. Men för en del kan det i perioder bli megamax, man har otroligt mycket energi och är helt omöjlig att stoppa. Kanske är det något som inte stämmer.Mikael Landén är en av världens främsta forskare på bipolär sjukdom. Under många år har han i studier följt personer med bipolär sjukdom för att se hur sjukdomen förändras över tid. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om bipolär sjukdom och vad det finns för hjälp att få. Vi möter också Fanny Follin som svängt kraftigt mellan depressioner och en känsla av att vara bäst på allt.Reportrar: Tora Tomasdottir och Cecilia Ohlén.
03/05/202323 minutes 35 seconds
Episode Artwork

Mat- och sovklockan stoppar nattliga utsvävningar

Mikael Landén råder sina patienter att leva som Skalman - rutiner viktigt vid Bipolär sjukdom. Många av oss har varit uppvarvade och babblat lite för mycket emellanåt. Men för en del kan det i perioder bli megamax, man har otroligt mycket energi och är helt omöjlig att stoppa. Kanske är det något som inte stämmer.Mikael Landén är en av världens främsta forskare på bipolär sjukdom. Under många år har han i studier följt personer med bipolär sjukdom för att se hur sjukdomen förändras över tid. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om bipolär sjukdom och vad det finns för hjälp att få. Vi möter också Fanny Follin som svängt kraftigt mellan depressioner och en känsla av att vara bäst på allt.Reportrar: Tora Tomasdottir och Cecilia Ohlén.
03/05/202323 minutes 22 seconds
Episode Artwork

"Det är den roligaste boken i skolan" - barnens brev om Nils Holgersson

Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige fick ett enormt genomslag när den kom ut i början av 1900-talet. Det var en läsebok för skolan som barnen verkligen gillade. Mellan 1899 och 1940 tog Selma Lagerlöf emot över 3000 brev från barn, lärare och föräldrar. Barnen skriver och tackar för Nils Holgersson, men berättar också om sina egna liv och bekymmer.Maria Ulfgard som är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat om Selma Lagerlöfs brevsamling. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar hon om barnens brev till Selma.Reporter: Björn Gunér.
26/04/202319 minutes 29 seconds
Episode Artwork

"Det är den roligaste boken i skolan" - barnens brev om Nils Holgersson (repris)

Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven. Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige fick ett enormt genomslag när den kom ut i början av 1900-talet. Det var en läsebok för skolan som barnen verkligen gillade. Mellan 1899 och 1940 tog Selma Lagerlöf emot över 3000 brev från barn, lärare och föräldrar. Barnen skriver och tackar för Nils Holgersson, men berättar också om sina egna liv och bekymmer.Maria Ulfgard som är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat om Selma Lagerlöfs brevsamling. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar hon om barnens brev till Selma. Programmet sändes första gången i april 2023. Reporter: Björn Gunér.
26/04/202319 minutes 29 seconds
Episode Artwork

Markus Heilig: "Din första fylla kan visa hur sårbar du är för att bli alkoholberoende"

Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare. Markus Heilig har forskat om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han.Lena Nordlund<
19/04/202319 minutes 46 seconds
Episode Artwork

Systrarna Adelborg satte Gagnef på kartan

Historikern Maria Sjöberg om kvinnorna som nu tar plats i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. I början av 1900-talet flyttar de tre systrarna Adelborg till Gagnef i Dalarna. Maria är textilkonstnär, Ottilia barnboksförfattare och Gertrud lärare. Tillsammans blir de en stark kraft i rösträttsrörelsen och Gagnef blir känt i hela landet. Maria Sjöberg är professor i historia vid Göteborgs universitet. De senaste åren har hon jobbat mycket med Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Ett digitalt uppslagsverk om kvinnor som gjort något betydelsefullt i samhället, men som ofta verkat i det dolda. Medverkande: Maria SjöbergReporter: Cecilia OhlénLjudmix: Nisse LundinUppläsning: Annika Östman
12/04/202319 minutes 37 seconds
Episode Artwork

Relationer viktigt för att stoppa självmord

Danuta Wasserman förlorade själv två vänner som ung - idag tänker hon att de lämnades för mycket ensamma. Danuta Wasserman är nog den som vet mest om hur man får människor att inte ta livet av sig. I flera decennier har hon forskat om riskfaktorer för självmord och hur man håller i livlinan. Studier visar att det behövs mer uppföljning av de som försökt ta sitt liv. Att någon följer en under längre tid efter ett självmordsförsök har stor betydelse för att förhindra att det händer igen. Det här måste vi bli mycket bättre på, säger Danuta Wasserman.Det är viktigt för dig som har självmordstankar att söka hjälp. Här hittar du telefonnummer dit du kan vända dig:Vid akut hjälp ring nödsamtal 112.Ring 1177 Vårdguiden.Bris - Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se e
05/04/202319 minutes 32 seconds
Episode Artwork

"Mens ses fortfarande som något smutsigt"

Synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket svårare än att slänga vilken sopa som helst. Att vi ser på mens som något "smutsigt" skapar onödigt lidande för de som har mens - somliga får äckelkänslor för den egna kroppen och oro för lukt och fläckar tar mycket energi.Nu har Josefin Persdotter skrivit en avhandling i sociologi, vid Göteborgs universitet, om synen på mens, där hon har undersökt vardagsrutinerna. Hon har flera förslag på hur det kan bli mindre krångligt att ha mens i framtiden.Lena [email protected]
29/03/202319 minutes 45 seconds
Episode Artwork

Brian Cox gick från rockscen till universum-TV

Brian Cox är professor i fysik vid universitetet i Manchester. När han som partikelfysiker förklarar Higgs-partikeln i intervjuer upptäcker BBC en förmåga som gör honom till en ny David Attenborough. Nu reser Brian Cox världen runt och gör TV-program och scenshower om allt från rymdforskning till mänsklighetens ursprung. För honom är det viktigt inte bara att få ut den kunskap programmen handlar om, utan också att förmedla hur kunskap tas fram med vetnskapliga metoder.Men den första erfarenheten av att stå på scen inför en stor publik kommer från när han spelade i ett band som var förband till Europe på en Europaturné.Medverkande: Brian Cox&nbsp;Programledare: Camilla Widebeck&nbsp;
22/03/202319 minutes 32 seconds
Episode Artwork

Bauers dödsfärd utreds på nytt

Kapten Boja fick hela skulden 1918, över 100 år senare granskar Lotta Mejsholm olyckan igen. 19 november 1918 är det hårt väder. Ångaren Per Brahe har gått ut från Gränna. Uppe på däck står stora fat med äppelmos som varit omöjliga att surra fast. I aktersalongen sitter en liten familj, konstnärerna John och Ester Bauer och deras treåriga son Putte. Men Per Brahe kommer inte fram till nästa hamn. Dagen efter står det klart att det skett en katastrof. Mer än 100 år senare utreder arkeologen Lotta Mejsholm olyckan igen. Hon dyker på olycksplatsen och granskar alla dokument. Bland annat kontrollerar hon hur rederiet arbetade med säkerhetsfrågor och hur de prioriterade säkerheten i förhållande till lasten. Medverkande: Lotta MejsholmReporter: Cecilia Ohlén
15/03/202319 minutes 32 seconds
Episode Artwork

Solbrända 80-talet får nytt liv på museum

Stockholms stadsmuseum samlar in berättelser om 80-talet Sofias mamma köpte ett solarium från Ellos på avbetalning. På 80-talet skulle man vara brun och fräsch, berättar hon. Pernillas mamma köpte också solarium och på charterresorna till Grekland var det viktigt att sola. Riskerna med solen funderade man inte över. Pernilla Dahlgren och Sofia Good är några av de Stockholmare som lämnat sina 80-talsminnen till Stockholms stadsmuseum. 80-talet saknas i samlingarna och Bo Larsson och Minja Hjorth arbetar nu med att bevara 80-talet. Berättelserna kan användas både till forskning och i utställningar framöver. Meverkande: Bo Larsson, doktor i ekonomisk historia, arbetar på Stockholms stadsmuseum. Pernilla Dahlgren och Sofia Good, berättar sina 80-talsminnen. Reporter: Cecilia OhlénLjudmix: Elvira Björnfot
08/03/202320 minutes 15 seconds
Episode Artwork

"Ellen" lämnade äktenskapet med två Ikeakassar

Skilsmässor ökar bland 60+ Ellen hade varit gift i 40 år när hon på nyårsdagens morgon packade två blå Ikeakassar och lämnade maken för alltid. "När man gör sådana saker tänker man är det här verkligt. Hjärtat bankar hårt och man tar ett steg som man tänkt på så oerhört länge", säger Ellen som egentligen heter något annat. Skilsmässor bland de som är 60 + har fördubblats i Sverige sedan millennieskiftet. Torbjörn Bildtgård på Stockholms universitet forskar om äldres relationer. I sin senaste studie intervjuar han 37 personer som skilt sig efter 60. "Är man i dag 60 år så kan man se fram emot 15 år i hyggligt god hälsa, plus några år till, och det är en lång tid att leva med någon man inte trivs med", säger Torbjörn Bildtgård. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om grå skilsmässor och vi får också höra Ellens historia.Medverkande: Torbjörn Bildtgård, docent i sociologi, Stockholms universitet. Ellen som skilde sig när hon var 68 år. Re
01/03/202319 minutes 44 seconds
Episode Artwork

“Ellen” lämnade äktenskapet med två Ikeakassar (repris)

Skilsmässor ökar bland svenskar över 60 år. Ellen hade varit gift i 40 år när hon på nyårsdagens morgon packade två blå Ikeakassar och lämnade maken för alltid.– När man gör sådana saker tänker man är det här verkligt. Hjärtat bankar hårt och man tar ett steg som man tänkt på så oerhört länge, säger Ellen, som egentligen heter något annat.Skilsmässor bland de som är 60+ har fördubblats i Sverige sedan millennieskiftet. Torbjörn Bildtgård på Stockholms universitet forskar om äldres relationer. I sin senaste studie intervjuar han 37 personer som skilt sig efter 60.– Är man i dag 60 år så kan man se fram emot 15 år i hyggligt god hälsa, plus några år till, och det är en lång tid att leva med någon man inte trivs med, säger Torbjörn Bildtgård.I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om grå skilsmässor och vi får också höra Ellens historia.Medverkande: Torbjörn Bildtgård, docent i sociologi, Stockholms universitet. Ellen som sk
01/03/202319 minutes 44 seconds
Episode Artwork

Därför liknar kriget i Ukraina alltmer första världskriget

Viss ny teknik i ett för övrigt gammaldags krig. Ju längre kriget i Ukraina pågår, desto mindre modern ser krigföringen ut att vara. Det säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan. Mycket av det som sker skulle en general från första världskriget känna igen. Men ukrainsk IT-kompetens och spårade mobilsamtal från ryska soldater är samtidigt moderna ingredienser i kriget.&nbsp;Många av oss har lärt oss att känna igen Oscar Jonsson under det senaste året när han ofta kommenterat kriget i teve. Själv blev han inte förvånad när den storskaliga invasionen inleddes den 24 februari 2022, det fanns nog tydliga tecken för den som visste vad man skulle titta efter, och var beredd att tro på dem, säger han.Medverkande: Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap som har disputerat på rysk krigföring, och forskare vid Försvarshögskolan. Reporter: Björn Gunér.&nbsp;
22/02/202319 minutes 26 seconds
Episode Artwork

Så håller du lusten vid liv

Lusten går inte i pension Genusforskaren Linn Sandberg är redaktör för den nya boken Äldres Sexualitet - hälsa, rättigheter och njutning. "Det finns en föreställning om att lusten alltid måste minska med åren, men ofta har det med andra omständigheter att göra", säger Linn Sandberg. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar också Margit Årstrand och Yngve Lundholm om sin kärlek. De träffades i åttioårsåldern och Margit kallar Yngve för sin dagbo. Reporter: Cecilia OhlénLjudmix: Elvira Björnfot
14/02/202319 minutes 35 seconds
Episode Artwork

Jens hittade en bortglömd park

En hästhage på Djurgården visade sig vara en 1800-talspark. Vid en utgrävning av en 1500-talskyrkogård utanför Göteborg gjorde Jens Heimdahl ett både intressant och sorgligt fynd. En ung kvinna hade begravts med sitt nyfödda barn. Analyser av mammans maginnehåll visade att hon tagit växten Hjärtstilla. Hjärtstilla har både lugnande och livmodersammandragande egenskaper. Att den användes vid förlossningar har inte dokumenterats tidigare.Reporter Ulla de Verdier. Slutmix Nils Lundin.
09/02/202319 minutes 40 seconds
Episode Artwork

Därför konserverade läkare kroppsdelar på 1800-talet

Helena nystar upp historien bakom skelett i arkiven På 1800-talet samlade läkare in foster och skelett från kvinnor som dött när de födde barn. Föremål som idag väcker starka känslor. Idéhistorikern Helena Franzén forskar om kroppsdelar&nbsp;i magasinen.I november 1862 kommer 34-åriga Anna Dahlström till Uppsala stads barnbördsklinik. Hon har kraftiga värkar, men det är något som inte stämmer. Barnet kommer inte, hur mycket värkarna än pressar på. Det ska visa sig att Annas bäcken har en annorlunda form. Läkaren och professorn Carl Benedict Mesterton bestämmer sig för att prova en ny operation.Medverkande: Idéhistorikern Helena FranzénReporter: Cecilia OhlénSlutmix: Elvira BjörnfotProgrammet är gjort 2023
02/02/202319 minutes 40 seconds
Episode Artwork

Han visade att fotoners sammanflätning var verklig - inte spöklik

Två ljuspartiklar kan höra ihop och veta om varann, trots stort avstånd mellan dem. Experiment om den märkliga företeelse som kallas sammanflätning gav Alain Aspect Nobelpris 2022. Alain Aspect fick dålig undervisning i just kvantmekanik som student – och det gjorde honom intresserad av att forska i ämnet. När han fick möjligheten att göra experiment som kunde avgöra en tvist mellan fysikgiganterna Einstein och Bohr var det för honom som en kärlek vid första ögonkastet. Reporter: Camilla [email protected]: Lena [email protected]
26/01/202319 minutes 54 seconds
Episode Artwork

George Pavlidis lämnade proffsbasketen för att bli äldreforskare

Det är skillnad på att känna sig ensam, och att leva ett liv utan sociala kontakter, säger psykologiforskaren George Pavlidis som forskar om äldre och deras sociala relation. Och hur det påverkar hälsan. När man frågar gamla i södra Europa, till exempel i Grekland, är det en större andel som säger att de känner sig ensamma, än i Sverige, trots att de ofta har fler sociala kontakter. I Sverige är det däremot få som säger att de känner sig ensamma, trots att de har väldigt få kontakter. Samtidigt kan de säga att de har väldigt få meningsfulla kontakter och att de är väldigt missnöjda med det. Och i Sverige är det relativt många äldre med depression, som sannolikt är kopplat till det. Men hur kommer det sig då att svenska äldre sällan säger att de känner sig ensamma?Sådant forskar George Pavlidis om, vid Linköpings universitet. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om hur han lämnade livet i proffsbasketen, och vad det var i det som gjorde att
19/01/202319 minutes 46 seconds
Episode Artwork

Benen från vikingatiden visar Anders Götherström hur stor inflyttningen var då

Vikingatiden var inte bara en period när många från Norden seglade vida ut i världen - det var också en tid då många kom hit utifrån. Anders Götherström har blivit nerringd av journalister som är intresserade av vikingatiden. Även idag är intresset i omvärlden stort, ja enormt, för nya forskningsresultat som har med vikingar att göra. Det märkte Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi i Stockholm nyligen, som blev nerringd av journalister när han och hans kolleger publicerade en genetisk studie om hur befolkningen i Skandinavien har förändrats under dom senaste 2 000 åren.Och där just vikingatiden sticker ut som en period av stor inflyttning, säger han, då många kom hit från de brittiska och iriska öarna, från andra sidan Östersjön och även från Sydeuropa. Men dessa människor har lämnat oväntat små spår i arvsmassan
12/01/202319 minutes 37 seconds
Episode Artwork

Så många steg ska du gå för att maxa hälsovinsten – egentligen

Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen. Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut – exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10&nbsp;000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer. &nbsp;Programmet sän
05/01/202319 minutes 36 seconds
Episode Artwork

Svante Pääbos mamma gav honom självkänsla att gå sin egen väg (R)

Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen. Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och&nbsp;satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många årRedan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsma
29/12/202220 minutes 6 seconds
Episode Artwork

Nobelpristagaren John Clauser förstår fortfarande inte hur kvantmekanik fungerar

John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik byggde det första instrumentet som kunde mäta så kallade sammanflätade partiklar, som visade att kvantmekaniken stämmer. Idag seglar han mest, och bygger på sin segelbåt. Men han förstår fortfarande inte hur kvantmekanik fungerar. Redan som student började John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik, utveckla ett instrument som skulle kunna möta sammanflätade ljuspartiklar. Men han stötte på motstånd, först från handledaren för hans doktorsavhandling som handlade om astrofysik. Handledaren tyckte att John höll på med nonsens. Sedan kom kritik även från fakultetsledningen på University of California, Berkeley. De ansåg att han ägnade alldeles för mycket tid, resurser och pengar på sitt instrument.Clauser visar att kvantmekaniken fungerarMen John Clauser fortsatte med sitt bygge, som förenklat bestod av en ljuskälla för uv-ljus som belyste en kalciumatom, som i sin tur gav ifrån sig sammanflä
22/12/202219 minutes 38 seconds
Episode Artwork

Öl, elgitarrer och lego öppnar Morten Meldals kemiska universum

Utan ett känt danskt ölmärke hade det nog inte blivit någon nobelprisupptäckt för dansken Morten Meldal, och en annan dansk exportsuccé, Lego, används ofta för att förklara den så kallade klick-kemin som han belönas för. Själv bygger han både vetenskapliga instrument och elgitarrer, och tycker att kemi och musik har mycket gemensamt. Hans intresse för naturvetenskapen väcktes när han var fem år och fascinerades av naturen, berättar han när vi besöker honom i Köpenhamn, där han fortsätter att undervisa studenter i föreläsningssalen och laboratoriet. Han är glad över nobelpriset, men bekymrar sig lite över att uppståndelsen stjäl tid från hans hemliga nya projekt, som inte ens hans fru har fått veta vad det handlar om. Kan det vara för att hon kastade bort den bästa gitarren han byggt?Medverkande: Morten Meldal, professor i kemi vid Köpenhamns universitet, nobelpristagare i kemi 2022, Sofia Nanou, student Köpenhamns universitet. Reporter: Björn Gunérbjorn.gune
15/12/202219 minutes 46 seconds
Episode Artwork

Nobelpristagare Carolyn Bertozzi tog in klickkemin i kroppen

Hon utvecklade klickkemin för att kartlägga celler, och hennes teknik används idag över hela världen för att utveckla nya typer av läkemedel mot cancer. Hon har själv startat flera läkemedelsföretag Årets nobelpris i kemi går till utvcklingen av klickkemi och bioortogonal kemi.Barry Sharpeless och Morten Meldal lade grunden till en teknik där enkla molekylära byggstenar klickas ihop på ett enkelt och tillförlitligt sätt, reaktionerna går snabbt och man undviker oönskade biprodukter. som gör att kemiindustrin, läökemedelsindustrin slipper en massa dyrt spill.Men eftersom de använde kakalysatorn koppar som är giftgt kunde klicktekniken inte användas inne i levande organismer. Den tredje pristagaren Carolyn Betozzi utvecklade så kallade bioortogonala reaktioner, där hon tog in klickkemin in i levande celler, in i levande organismer och det gjorde hon genom att ta fram ofarliga organiska molekyler som kalalysatorer istället för koppar.Hon myntade begreppet bi
08/12/202219 minutes 38 seconds
Episode Artwork

Svante Pääbos mamma gav honom självkänsla att gå sin egen väg

Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen. Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och&nbsp;satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många årRedan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsma
01/12/202220 minutes 6 seconds
Episode Artwork

Börje Salmings läkare tror på framtida läkemedel mot ALS (R)

Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu. Hockeystjärnan Börje Salming fick i år en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde.Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre.Programmet sändes första gången i september 2022.Lena [email protected]
24/11/202219 minutes 51 seconds
Episode Artwork

Utan honom inget nobelpris till Danmark

Christian Wenzel Tornøe är kemisten som gjorde ett misslyckat experiment i labbet. Som i stället visade sig vara en ny fantastisk metod att få kemiska reaktioner att hända. I år fick hans handledare nobelpris för klickkemin. Den unge danske doktoranden Christian Wentzel Tornö var alltså först i världen med att få klick-kemi att hända. Hade han haft lite mer bråttom så hade han nog bara hällt ut den där vätskan i frustration eftersom han inte fick till den reaktion han var ute efter, säger han. Men i stället började han och hans handledare nyfiket undersöka vad som hänt.I Vetenskapsradion Forskarliv besöker vi honom i Köpenhamn, för att höra vad han tänker om att det är hans gamla professor Morten Meldal som får nobelpriset och inte han själv. Vi får också höra vad den nobelprisade upptäckten kan betyda för världens patienter och hur han idag använder klickkemi till vardags på sitt jobb på ett läkemedelsbolag.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@s
17/11/202219 minutes 48 seconds
Episode Artwork

Så många steg ska du gå för att maxa hälsovinsten – egentligen

Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen. Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut – exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10&nbsp;000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer. &nbsp;Report
10/11/202219 minutes 44 seconds
Episode Artwork

Markus Heilig: "Din första fylla kan visa hur sårbar du är för att bli alkoholberoende"

Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare. Markus Heilig har forskar om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han.Lena [email protected]
03/11/202219 minutes 54 seconds
Episode Artwork

Andreas forskar om att känna beröring virtuellt

Under pandemin blev bristen på fysisk beröring tydlig för många. Med inspiration därifrån forskas det nu kring att få med även känselsinnet och illusionen av beröring in i den virtuella världen. Det är djupt mänskligt att vilja röra fysiskt vid någon vi tycker om. Och möten via nätet i all ära – men en klapp på axeln, ett handslag eller en kram i den virtuella världen är ju hittills helt utan all känsla av fysisk beröring. Men med hjälp av ultraljudspuffar kanske den illusionen går att skapa? Möt Andreas Kalckert, lektor i kognitiv neurovetenskap vid högskolan i Skövde, som i ett tvärvetenskapligt projekt ihop med kollegan Maurice Lamb vill få in ett sinne till i den virtuella världen.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Lena [email protected]
27/10/202219 minutes 54 seconds
Episode Artwork

Ivana forskade om krigets Sarajevo – nu studerar hon ostron

Ivana Macek kommer från Zagreb i dåvarande Jugoslavien, numera Kroatien. När hon var doktorand vid Uppsala universitet och Bosnienkriget brutit ut åkte hon till det belägrade Sarajevo, för att ta reda på hur kriget påverkar människor. När hon hör nyhetsinslag om de krigsdrabbade i Ukraina är det mycket hon känner igen från Sarajevo. Men hon forskar idag på något helt nytt.Ivanas nuvarande forskning handlar om relationen mellan människor och det invasiva stilla havsostronet.Reporter: Ulla de VerdierProducent: Lena [email protected]
20/10/202219 minutes 49 seconds
Episode Artwork

Han jagar svaret på gåtan Alzheimers

Lars Lannfelt är professor i geriatrik vid Uppsala universitet. Demenssjukdomen Alzheimers har varit fokus för hans forskning under de senaste 30 åren, och de upptäckter som han och hans forskargrupp gjort har väckt stor uppmärksamhet internationellt. Nyligen tilldelade Svenska Läkaresällskapet honom Bengt Winblads pris för" framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom". Dessutom har BioArctic, det företag som han var med och grundade för snart 20 år sedan, i dagarna meddelat att en av deras läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom visat lovande resultat i en omfattande fas 3-studie. Det verkar som att läkemedlet kan bromsa sjukdomsförloppet mycket effektivare än dagens läkemedel.Reporter: Michael BorgertProducent: Lena [email protected]
13/10/202219 minutes 44 seconds
Episode Artwork

Få har upplevt världshaven som Frida

Frida Bengtsson har åkt båt i Arktis och Antarktis, räknat pingviner, och tältat på samma ö som polarforskningspionjären Shackleton. Nu ägnar hon sig åt världshavens framtid från landbacken istället. Hon har många erfarenheter från de år hon jobbat med havsfrågor åt miljöorganisationen Greenpeace. Men idag jobbar Frida Bengtsson som doktorand och studerar frågor om havsförvaltning. Ett byte av världar som kräver att hon tänker sig för ibland i sin nya roll som forskare. Hon tror på att hitta och lära sig av positiva lösningar på miljöproblemen till havs. Just nu är hon särskilt intresserad av en sorts taxiverksamhet för frusen fisk.Reporter: Sara Sällströ[email protected]: Lena [email protected]
06/10/202219 minutes 38 seconds
Episode Artwork

Krisforskaren: Vi måste sluta tänka "det händer inte här"

Smygande kriser är ofta hot som är väl kända för vetenskap och politiker, som pandemier, cyberhot och klimatförändringar. Varför gör vi inte mer i tid för att förhindra akuta katastrofer? Inte förrän en tromb förstörde hans trädgård insåg statsvetaren Magnus Ekengren på djupet vad klimathotet faktiskt handlar om. Nu forskar han om smygande kriser och menar att "facts and figures" om sådant som cyberhot, terrorism och resistenta bakterier inte räcker för att få oss att agera tillräckligt kraftfullt, här och nu. Han menar att forskarvärlden måste göra mer för att ta sig förbi våra mentala försvarsmekanismer som säger "det händer inte här" - om vi ska kunna hindra smygande kriser från att bli akuta katastrofer.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Lena [email protected]
29/09/202219 minutes 52 seconds
Episode Artwork

Idrottsforskare Elin Ekblom Bak: Glöm extremträningen – gör det du gillar i vardagen i stället

Samtidigt som medierna fylls av bilder och tips på extrem träning, så rör vi på oss allt mindre totalt sett. Men kanske krävs det inte så mycket för att vända det här så att vi kan må bättre, hålla längre, och ha roligare, menar idrotts- och hälsoforskaren Elin Ekblom Bak. I vårt moderna samhälle har vi byggt bort behovet att röra oss i vardagen och de som ännu har fysiskt krävande yrken blir snarare utslitna än vältränade, säger Elin Ekblom Bak. Hon forskar på hälsoeffekten av olika former av fysisk aktivitet, och konstaterar att lugnare idrotter som golf och gåfotboll kan göra stor nytta, särskilt för äldre. Det viktigaste är att fundera på vad man faktiskt tycker om att göra, säger hon, och för många hjälper det att göra saker tillsammans med andra.Ett annat sätt att studera fysisk aktivitet och hälsa som hon ägnar sig åt är att följa utvecklingen över tid i stora datamaterial, till exempel de hälsoundersökningar som allt fler anställda gör på bekostnad av sin arbet
22/09/202219 minutes 41 seconds
Episode Artwork

Simon Kyaga skriver om sambandet mellan galenskap och kreativitet

Sedan psykiatriforskaren Simon Kyaga för drygt tio år sen gjorde en studie om psykisk sjukdom och kreativa personer har det varit hans stora intresse. Nu har han skrivit en ny bok, om hur vi kan påverka den hårfina balansen mellan det sjuka och det friska, där kreativiteten bor. I programmet diskuterar vi hur man kan påverka sin egen kreativitet, och vad i de olika psykiatriska diagnoserna schizofreni, bipolär sjukdom och autistiskt spektrum som kan göra att de också hänger ihop med kreativa personer. Och om droger och alkohol gör en mer kreativ.Och hur nära det var att Simon Kyaga blev buddhistisk munk i stället för läkare.Boken, som han skrivit tillsammans med journalisten Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning &amp; Framsteg, heter Ekvilibrium – Om sambandet mellan kreativitet och galenskap.Lena [email protected]
15/09/202219 minutes 54 seconds
Episode Artwork

Börje Salmings läkare tror på framtida läkemedel mot ALS

Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu. Nyligen fick hockeystjärnan Börje Salming en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde.Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre.Lena [email protected]
08/09/202219 minutes 54 seconds
Episode Artwork

Socialpsykologen: Din personlighet påverkar hur du röstar

Det finns tydliga skillnader i personlighet mellan de som ligger längst till vänster politiskt och de som ligger längst till höger. Det har socialpsykologen John Magnus Roos sett i en studie. Välvillighet, öppenhet och ängslighet kännetecknar personer som röstar på partierna till vänster. Högersympatisörer har däremot en högre grad av utåtriktning och samvetsgrannhet, visar studien som bygger på drygt 1600 svenskars svar i en stor enkätundersökning från SOM-institutet.John Magnus Roos är egentligen konsumtionsforskare, och intresserar sig bland annat för hur vår personlighet styr våra val när vi konsumerar eller när vi reser.Men så här under ett valår blev han och en forskarkollega intresserade av att koppla ihop personlighet med politiska sympatier, en sorts studier som länge varit vanlig i andra länder, som till exempel i USA.Lena [email protected]
01/09/202220 minutes 1 second
Episode Artwork

Han anpassar sin livsstil efter fladdermössen

I skydd av mörkret påbörjar fladdermössen sin vakna period. Följ med ut i sommarnatten där fladdermusforskaren Johan Eklöf spanar efter fladdermöss och berättar om hur ljusföroreningar påverkar likväl fladdermöss som människor. Med en ljuddetektor i handen har fladdermusforskaren Johan Eklöf tillbringat många nätter med att leta efter och inventera fladdermöss. Ofta räcker det med att ta sig ut i en trädgårds dunkla vrår för att få en skymt av de mytomspunna vingbeklädda djuren. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om hur det är att anpassa sin dygnsrytm efter fladdermössen, hur ljusföroreningar har seglat upp som ett allt mer omtalat problem och vad mörkret har för betydelse för honom. Det bjuds även på några tips om vad man kan tänka på för att lyckas se en fladdermus.Clara [email protected]
25/08/202219 minutes 39 seconds
Episode Artwork

Iggy Pop - det är aldrig för sent att byta livsstil (repris)

Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju radio på Guldörat 2022. Sändes första gången 25 juni 2022. Idag är Iggy Pop, eller James Osterberg som han heter, ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil.Iggy Pop älskar att simmaI Vetenskapsradion Hälsa berättar han själv hur han gjorde. Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.Lena [email protected]
18/08/202220 minutes 2 seconds
Episode Artwork

Därför blev Kimberly attackerad av den kristna högern i USA (repris)

Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show. Programmet sändes första gången i juni 2022. Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj. Kimberly Nicholas visste att det var en känslig frågaHon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika va
11/08/202219 minutes 45 seconds
Episode Artwork

Matilda ska forska om lyckan och smärtan i att vara trans (repris)

Transpersoner är den minoritetsgrupp som enligt studier mår sämst psykiskt. Men det finns också en speciell lycka av att till exempel ha hittat hem i sin rätta kropp, eller äntligen våga komma ut. Programmet sändes första gången i januari 2022. Nu har Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet, fått närmare 5 miljoner, för att tillsammans med två andra forskare studera bland annat det. Hör varför hon tycker hbtq-frågor är så viktiga, varför hon skrivit en bok och velat undervisa andra psykologer om hbtq och om hur hon, som först utbildade sig till glasblåsare i forna DDR. till slut hamnade i Sverige och blev forskare.Lena [email protected]
04/08/202219 minutes 54 seconds
Episode Artwork

Psykologiforskaren spelar sig själv i Tuva Novotnys senaste film (repris)

Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv. Programmet sändes första gången i maj 2022. Tuva Novotnys tredje film som regissör, Diorama handlar om det svåra med tvåsamheten. Vi får följa ett par från passion och förälskelse till vardag och svårigheter. Handlingen vävs ihop med jämförelser hur det går till i djurvärlden.Tuva Novotny ville ha med forskare från börjanHon har också med forskare i filmen – en är Håkan Fischer, professor och forskare i humanbiologisk psykologi, och det var något hon var inne på redan från början. Håkan Fischer forskar själv bland annat om hur hormoner som oxytocin och dopamin påverkar våra känslor och om det går att förändra det genom till exempel oxytocinspray.<h2 cla
28/07/202219 minutes 45 seconds
Episode Artwork

Marinarkeologen: "Lyckan är att komma ner till skepp som ingen har sett förut" (repris)

Det mest spännande är när man hittar vrak som ingen annan undersökt förut, berättar Jim Hansson. Till exempel när de nyligen hittade ett vrak norr om Dalarö där masten stod rakt upp. Att dyka efter vrak i Östersjön är en stor del av hans arbete. Programmet sändes första gången i april 2022. Vraket vid Dalarö, i Stockholms skärgård, var fullastat med tunnor och en massa annat, och ingen hade varit därnere tidigare. En tidskapsel från en sorts skepp han aldrig sett förut. Och det är historierna som vraken berättar som är det mest intressanta med hans arbete, säger han.Jim Hansson, är marinarkeolog på Statens maritima och transporthistoriska museer, och han är särskilt kopplad till det nya museet Vrak som öppnade i Stockholm hösten 2021. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om det kalla, mörka och jobbiga i arbetet som han älskar.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio
21/07/202219 minutes 38 seconds
Episode Artwork

Sexforskaren: "Det stora utbudet inom nätdejting kan göra avvisningar svårare" (repris)

Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon. Sändes första gången i april 2022. – På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.Nätdejting har blivit mainstream och vanligt – var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relatione
14/07/202219 minutes 50 seconds
Episode Artwork

Hans syster var hans mamma - chock för nobelpristagaren Paul Nurse

Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat. Som 55-åring fick han veta att hans storasyster egentligen var hans mamma. Som nobelprisbelönad genetiker säger han att det är som ett skämt att han har så dålig kunskap om sina egna gener.Han skriver om det i en ny populärvetenskapliga bok, "Vad är liv?" som framför allt är en bok om vad som utmärker allt levande.Chef för Europas största biomedicinska forskningsinstitutPaul Nurse är en tungviktare inom vetenskapsvärlden i Storbritannien, chef för vad som sägs vara Europas största biomedicinska forskningsinstitut, The Francis Crick Institute i London. Han är också vetenskaplig rådgivare åt regeringen, och det har han varit i många år. Nu har han också fått ännu en hedersbetygelse "knighthood" på "New Year´s Honorary list 202
07/07/202219 minutes 57 seconds
Episode Artwork

Hans syster var hans mamma - chock för nobelpristagaren Paul Nurse (repris)

Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat. Programmet sändes första gången i februari 2022. Ljudfilen i länk längst ner. Som 55-åring fick han veta att hans storasyster egentligen var hans mamma. Som nobelprisbelönad genetiker säger han att det är som ett skämt att han har så dålig kunskap om sina egna gener.Han skriver om det i en ny populärvetenskapliga bok, "Vad är liv?" som framför allt är en bok om vad som utmärker allt levande.Chef för Europas största biomedicinska forskningsinstitutPaul Nurse är en tungviktare inom vetenskapsvärlden i Storbritannien, chef för vad som sägs vara Europas största biomedicinska forskningsinstitut, The Francis Crick Institute i London. Han är också vetenskaplig rådgivare åt regeringen, och det har han varit i många år. Nu har han oc
07/07/202219 minutes 56 seconds
Episode Artwork

Hugo Zeberg: "Vi har ärvt både skydd och risk för allvarlig covid-19 från neandertalarna." (Repris)

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Programmet sändes första gången i januari 2022. Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog – att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat – som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.Största riskfaktorn från neandertalarnaDe båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller sk
30/06/202219 minutes 55 seconds
Episode Artwork

Vansbrosimmet är hennes "forskningslabb" - forskar om lungproblem bland simmare

Varje år drabbas runt 50 simmare i Vansbrosimmet av något som kallas simningsorsakat lungödem, SIPE. De får vätska i lungorna, men inte utifrån utan inifrån sin egen kropp. Maria Hårdstedt, läkare i Falun, forskar på Vansbrosimmarna. Problemet har ökat i takt med att alltfler deltar simlopp på öppet vatten, och i början förstod ingen vad lungproblemen berodde på.Maria Hårdstedt har Vansbrosimmet som forskningslabbLäkaren Maria Hårdstedt forskar sedan några år tillbaka om detta, med simmarna i Vansbrosimmet som sitt "forskningslabb". Med mobil utrustning finns de på plats i målområdet och undersöker alla dem som varit tvungna att bryta på grund av lungproblem.Vansbrosimmet är perfekt för att studera det här - det är Sveriges största simlopp på öppet vatten, med runt 13 000 deltagare i alla lopp - i alla åldrar. En annan fördel är att det ungefär lika många män, som kvinnor som deltar och att det är en blandning av elitsimmare och amatörer
23/06/202219 minutes 57 seconds
Episode Artwork

Vansbrosimmet är hennes "forskningslabb" - forskar om lungproblem bland simmare (repris)

Varje år drabbas runt 50 simmare i Vansbrosimmet av något som kallas simningsorsakat lungödem, SIPE. De får vätska i lungorna, men inte utifrån utan inifrån sin egen kropp. Maria Hårdstedt, läkare i Falun, forskar på Vansbrosimmarna. Problemet har ökat i takt med att alltfler deltar i simlopp på öppet vatten, och i början förstod ingen vad lungproblemen berodde på.Maria Hårdstedt har Vansbrosimmet som forskningslabbLäkaren Maria Hårdstedt forskar sedan några år tillbaka om detta, med simmarna i Vansbrosimmet som sitt "forskningslabb". Med mobil utrustning finns de på plats i målområdet och undersöker alla dem som varit tvungna att bryta på grund av lungproblem.Vansbrosimmet är perfekt för att studera det här - det är Sveriges största simlopp på öppet vatten, med runt 13 000 deltagare i alla lopp - i alla åldrar. En annan fördel är att det ungefär lika många män, som kvinnor som deltar och att det är en blandning av elitsimmare och amatöre
23/06/202219 minutes 57 seconds
Episode Artwork

"Mens ses fortfarande som något smutsigt"

Josefin Persdotter forskar om hur synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir ovanligt krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket krångligare än att slänga vilken sopa som helst. Att vi ser på mens som något "smutsigt" skapar onödigt lidande för de som har mens - somliga får äckelkänslor för den egna kroppen och oro för lukt och fläckar tar mycket energi.Nu har Josefin Persdotter skrivit en avhandling i sociologi, vid Göteborgs universitet, om synen på mens, där hon har undersökt vardagsrutinerna. Hon har flera förslag till hur det ska bli mindre krångligt att ha mens i framtiden.Lena [email protected]
16/06/202219 minutes 53 seconds
Episode Artwork

"Ingen forskning pekar på att gmo skulle vara farligt"

Marie Nyman är en av dem i Sverige som har allra bäst kunskap om gmo, gensaxar, gmo-laxar och genmodifierade grödor som ska klara klimatförändringarna. Efter egen forskning om jordgubbars och smultrons genetik bytte hon labbet mot ett skrivbord på en statlig myndighet; 2007 hon blev chef för Gentekniknämnden. Gentekniknämnden är en myndighet som arbetar med att informera allmänheten om genteknik, och där forskare möter riksdagspolitiker för att de ska få ett vetenskapligt baserat kunskapsunderlag för politiska beslut.Marie Nyman har under femton års tid följt den internationella forskningen inom genteknikområdet. Den största överraskningen för henne var när Japan 2021, före både USA och Kina, godkände två genredigerade fiskar för både produktion och konsumtion. Den stora framtidsfrågan hon kommer att följa även som pensionär handlar om EU:s politik och om EU kommer att följa resten av världen med ett mindre rigoröst regelverk runt nya växtförädlingstekniker.<str
09/06/202219 minutes 44 seconds
Episode Artwork

Därför blev Kimberly attackerad av den kristna högern i USA

Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show. Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj. Kimberly Nicholas visste att det var en känslig frågaHon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika valens effekt på klimatet.Det här skrive
02/06/202219 minutes 45 seconds
Episode Artwork

Hon tittar på mikrober – i bikupan och i Vintergatan

Mikrober finns nästan överallt. Och Natuschka Lee följer efter. Med fokus på bland annat pollinerares samverkan med mikrober och växter. Och på hur mikrober klarar sig i rymden. Natuschka Lee är forskare i mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för det lilla, i form av mikrober. Alltså organismer som är osynliga för blotta ögat. Inte minst har hon fokuserat på hur mikrober samverkar med pollinerare som bin, och i programmet pratar hon bland annat om den bigård som hon varit med att starta på universitetet.Reporter: Stefan [email protected]: Lena [email protected]
26/05/202219 minutes 42 seconds
Episode Artwork

Psykologiforskaren spelar sig själv i Tuva Novotnys senaste film Diorama

Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv. Tuva Novotnys tredje film som regissör, Diorama handlar om det svåra med tvåsamheten. Vi får följa ett par från passion och förälskelse till vardag och svårigheter. Handlingen vävs ihop med jämförelser hur det går till i djurvärlden.Tuva Novotny ville ha med forskare från börjanHon har också med forskare i filmen – en är Håkan Fischer, professor och forskare i humanbiologisk psykologi, och det var något hon var inne på redan från början. Håkan Fischer forskar själv bland annat om hur hormoner som oxytocin och dopamin påverkar våra känslor och om det går att förändra det genom till exempel oxytocinspray.Inga belägg för oxytocin s
19/05/202219 minutes 45 seconds
Episode Artwork

Laura forskar om världens äldsta träd och gamla romerska statyer

Laura Parducci älskar träd och konst. Hon är expert på urgammalt DNA från växter. Nyligen visade hennes forskargrupp att granarna i Sverige är äldre än vi trott, och växte under istiden. Nu har hon flyttat till Rom och då blir det mer forskning om antika statyer än granar. Att förstå hur växter har tacklat tidigare klimatförändring är viktigt för att förstå vad som sker idag. Laura Parducci har länge forskat om skogarnas utbredning i Sverige, och visat att granskogarna är äldre än vi trott, forskning som hon gjort vid Uppsala universitet.Laura Parducci studerar DNA på det som växer på vårt kulturarvMen sedan två år bor hon i Rom och forskar på Sapienza-universitetet, och då har forskningen delvis ändrat inriktning – från granskogarnas utbredning till antika romerska statyer och vad som växer på dem. Och nu ska hon också ta prover från Colosseum.Lena [email protected]
12/05/202219 minutes 48 seconds
Episode Artwork

Per vill forska om ämnet i magiska svampar mot psykiska problem (R)

Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar mot social fobi. Programmet sändes första gången i september 2021. Det han forskar mest om handlar om behandlingar allvarliga och vanliga problem, som depressioner, panikångest och social fobi. Men han har också forskat om nyårslöften, aprilskämt och hur folk med lite lagom problem i sina relationer ska få dem att funka bättre. Och nyligen skrev han och en kollega en debattartikel i Dagens Nyheter om hur psykologisk forskning skulle kunna hjälpa till med problemet med alla elsparkcyklar som ligger och dräller i städerna.Nu vill han alltså också börja forska om det narkotikaklassade psykedeliska ämnet psilocybin, som ett medel mot social fobi. På senare år har det blivit ett uppsving för den här sortens forskning, som ett tag var helt död, kanske
05/05/202219 minutes 55 seconds
Episode Artwork

Malin Bergström vill ge papporna samma fokus

Hon är en av Sveriges mest kända barnpsykologer och har forskat mycket om hur barn mår av att bo lika mycket hos båda föräldrarna efter en separation. Malin Bergström är barnpsykolog och docent vid Karolinska institutet. Hon berättar om hur hon tycker att synen på föräldraskapet har förändrats idag, och varför den utvecklingen kan vara oroande. Hon berättar också om kritiken efter SVT:s serie “Våra barns hemliga liv”, där hon var med som expert.Jonna [email protected]
28/04/202219 minutes 38 seconds
Episode Artwork

Sociala och språksamma – därför ägnar Per sitt forskarliv åt hönsen

Höns lever i familjegrupper som håller ihop hela livet, och de har ett rikt språk. Det är en del av det som gör att Per Jensen har valt att ägna sitt liv åt forskning om dem. Per Jensen är professor i etologi, djurs beteende, vid Linköpings universitet. Han har både moderna värphöns och de ursprungliga vildhönsen, röda djungelhöns, på forskningsanläggningen där vi träffar honom. Vad som skiljer urhönsen från de moderna raserna är en av de frågor han vill ha svar på. Och så den om varför kycklingar leker – och om de kan ges ett bättre liv om de stimuleras till lek.Reporter: Camilla [email protected]: Lena [email protected]
15/04/202220 minutes
Episode Artwork

Marinarkeologen: "Lyckan är att komma ner till skepp som ingen har sett förut"

Det mest spännande är när man hittar vrak som ingen annan undersökt förut, berättar Jim Hansson. Till exempel när de nyligen hittade ett vrak norr om Dalarö där masten stod rakt upp. Att dyka efter vrak i Östersjön är en stor del av hans arbete. Vraket vid Dalarö, i Stockholms skärgård, var fullastat med tunnor och en massa annat, och ingen hade varit därnere tidigare. En tidskapsel från en sorts skepp han aldrig sett förut. Och det är historierna som vraken berättar som är det mest intressanta med hans arbete, säger han.Jim Hansson, är marinarkeolog på Statens maritima och transporthistoriska museer, och han är särskilt kopplad till det nya museet Vrak som öppnade i Stockholm hösten 2021. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om det kalla, mörka och jobbiga i arbetet som han älskar.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lena [email protected]
14/04/202219 minutes 38 seconds
Episode Artwork

Sexforskaren: "Det stora utbudet inom nätdejting kan göra avvisningar svårare"

Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon. – På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.Nätdejting har blivit mainstream och vanligt – var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relationer var när hon jobbade på en särskol
07/04/202219 minutes 50 seconds
Episode Artwork

"Stadsplanering måste spela en roll igen för att för att bekämpa smittor"

När stadsplanering utvecklades på 1800-talet var den till stora delar ett svar på den tidens sjukdomsutbrott. Folkhälsa var en viktigt del av stadsplaneringen, och pandemin har visat att vi behöver få in det perspektivet igen, säger Guy Baeten, professor i urbana studier vid Malmö universitet. Utbrott av kolera och andra sjukdomar, som smittkoppor och scharlakansfeber, gjorde att de i 1800-talets snabbt växande industristäder började bygga för att slippa sjukdomar, med mer hygienisk arkitektur och design, säger Guy Baeten.Men på senare tid har hälsa blivit en alltmer individuell fråga, om vanor och val, och smittbekämpning handlar mer om mikroorganismer än om hur vi bygger våra samhällen. Men pandemin har visat att det är viktigt att få stadsplanering och folkhälsa att sammanlänkas igen, tycker Guy Baeten.Lena [email protected]
31/03/202219 minutes 40 seconds
Episode Artwork

Neil Lagali forskar om ögonproblem efter covid-19

Neil Lagali och hans forskargrupp vid Linköpings universitet fick nyligen två miljoner för att studera en av de mer okända långtidssymtomen som kan komma efter covid-19 ögonproblem. Ungefär var tionde av de som var svårt sjuka och hamnade på sjukhus har fått långvariga ögonproblem efteråt - svårt att läsa på skärm, ont i ögonen, torra ögon och så vidare. Ändå är det ett av de symtom vi nästan aldrig hör om.Men nu ska Neil Lagali, professor i oftalmologi, och hans forskargrupp försöka förstå mer av hur de här problemen uppstår och hur de ska kunna behandlas.Lena [email protected]
24/03/202219 minutes 48 seconds
Episode Artwork

Ekologen Tomas Roslin skalar upp sökandet efter liv på jorden

(Programmet utgick den 24 februari.) Tomas Roslin är ekologiprofessorn som fick ett stort ekonomiskt forskningsbidrag efter en annorlunda resa till Ryssland. En del kallar det för ett galet projekt, när han ska ta reda på hur livet på jorden egentligen ser ut. Det handlar om att samla in så mycket observationer som möjligt av olika arter, via genom kamerafällor, ljudinspelare, sporprovtagare och insektsinfångare på alla kontinenter.Han får hjälp av hundratals forskare runtom i världen.Drömmen är att få svar på frågor som varit svåra att få svar på tidigare när det gäller vilka arter som finns på jorden och varför de förekommer just på vissa platser men inte på andra.Sara Sällströ[email protected]
17/03/202219 minutes 38 seconds
Episode Artwork

Forskarlivet slits sönder av kriget

Olesya Bezsmertna och Andriy Novikov är forskare på varsitt håll i Ukraina. Båda har bestämt sig för att stanna i landet. Innan kriget började samarbetade de om en flora för allmänheten om Ukrainas vårblommor. Den kommer så klart inte ut nu, men de ägnar sig åt att skriva texter till den ibland, bara för att fly kriget en stund.Hör kriget hemifrånOlesya Bezsmertna är i Kiev och hon hör anfall och explosioner från sitt hem. Hon lagar mat åt soldater och försöker ge dem lite avbrott med leenden och vanligt småprat. Andriy Novikov är i det stabilare Lviv, och ägnar sig nu åt att försöka rädda de ovärderliga samlingarna på Naturhistoriska museet där han arbetar och forskar.Lena [email protected]
10/03/202219 minutes 38 seconds
Episode Artwork

Maksym Danchenko: "Det är psykologiskt svårt att vara utanför Ukraina nu"

Vi sökte upp en forskare vi träffat förr, i Kiev, för att höra hur han påverkats av kriget. Det visade sig att Maksym Danchenko numera forskar i grannlandet Slovakien. Men just nu oroar han sig mest över sin gamla mamma kvar i Kiev. Han oroar sig också för sina nära forskarkolleger på labbet där han jobbade förut. Och känner sig handlingsförlamad - hur kan han hjälpa till?Maksym Danchenko studerar effekter av TjernobylMaksym Danchenko är växtforskare som studerar långtidseffekter av radioaktiviteten i Tjernobyl. Han har odlat växter i den förbjudna zonen, och nu, när Ryssland, ockuperat det området ser han viss anledning till oro. Men det är nog värre om det händer något med kärnkraftverken som är igång, tror han.Hör om en forskare som själv är i säkerhet, men så klart påverkad av kriget i hans land. Han skulle absolut inte kunna ha ett forskningssamarbete med en ryss, även om det var någon han kände och tyckte om, säger han.<b
03/03/202219 minutes 38 seconds
Episode Artwork

Ekologen Tomas Roslin skalar upp sökandet efter liv på jorden

Tomas Roslin är ekologiprofessorn som fick ett stort ekonomiskt forskningsbidrag efter en annorlunda resa till Ryssland. En del kallar det för ett galet projekt, när han ska ta reda på hur livet på jorden egentligen ser ut. Det handlar om att samla in så mycket observationer som möjligt av olika arter, via genom kamerafällor, ljudinspelare, sporprovtagare och insektsinfångare på alla kontinenter.Han får hjälp av hundratals forskare runtom i världen.Drömmen är att få svar på frågor som varit svåra att få svar på tidigare när det gäller vilka arter som finns på jorden och varför de förekommer just på vissa platser men inte på andra.Sara Sällströ[email protected]
24/02/202219 minutes 38 seconds
Episode Artwork

"Risken att du blir mobbad själv ökar om du inte ingriper när någon blir mobbad på arbetsplatsen"

Att ingripa mot mobbning på arbetsplatser ökar INTE risken för att själv bli mobbad, visar en ny studie i psykologi. Men det är just en rädsla för det som får många att låta bli att göra något, enligt psykologiforskaren Michael Rosander. Däremot – om man inte gör något alls mot mobbningen så ökar risken att själv bli mobbad över tre gången. Det förklarar Michael Rosander, forskare vid Linköpings universitet, med att man då gett ett indirekt godkännande till mobbningsbeteende på arbetsplatsen, och då är sannolikheten stor att det fortsätter, med nya offer.Lena [email protected]
17/02/202219 minutes 49 seconds
Episode Artwork

Längdskidprofessorn HC Holmberg om forskningen bakom svenska skidframgångar

Att skidåkarna i klassisk stil numera ofta enbart stakar sig fram i både sprint och långlopp, det ligger det faktiskt svensk forskning bakom. Hör världens första längdskidåkningsprofessor om det och om terminologin kring fristilens så kallade växlar, som han själv ligger bakom. Han heter egentligen Hans-Christer Holmberg, och är även forsknings- och utvecklingschef för Svenska olympiska kommittén SOK, där han fungerar som en länk mellan forskningsvärlden och de aktiva idrottarna och tränarna. Vi får också veta hur HC Holmberg själv utnyttjar sina kunskaper i skidspåret, och om hans förestående pension, om han nu tillåts pensionera sig.Reporter: Björn Guné[email protected]: Lena [email protected]
10/02/202219 minutes 38 seconds
Episode Artwork

Hugo Zeberg: "Vi har ärvt både skydd och risk för allvarlig covid-19 från neandertalarna."

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog – att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat – som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.Största riskfaktorn från neandertalarnaDe båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandert
27/01/202219 minutes 55 seconds
Episode Artwork

Matilda ska forska om lyckan och smärtan i att vara trans

Transpersoner är den minoritetsgrupp som enligt studier mår sämst psykiskt. Men det finns också en speciell lycka av att till exempel ha hittat hem i sin rätta kropp, eller äntligen våga komma ut. Nu har Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet, fått närmare 5 miljoner, för att tillsammans med två andra forskare studera bland annat det. Hör varför hon tycker hbtq-frågor är så viktiga, varför hon skrivit en bok och velat undervisa andra psykologer om hbtq och om hur hon, som först utbildade sig till glasblåsare i forna DDR. till slut hamnade i Sverige och blev forskare.Lena [email protected]
20/01/202219 minutes 54 seconds
Episode Artwork

"Björnars tandsten är ett fantastiskt material som lär oss massor om antibiotikaresistens"

Katerina Guschanski är genetiker och egentligen mest intresserad av gorillor och deras utveckling. Tills hon av en slump hamnade i forskning om björnar och deras tandsten - en perfekt tidskapsel där man kan studera hur antibiotikaresistensen har utvecklats i naturen. Hennes studier om björnars tandsten och vad de säger om läkemedelsresistens fick stor uppmärksamhet runt om i världen i höstas, dels för att det är ett stort globalt problem, men också för att hon använde ett så udda sett att studera det – genom att göra DNA-analyser av tandsten från gamla björnskallar i samlingarna på Naturhistoriska Riksmuseet. Tandsten ett levande fossil– Tandsten är ett fantastiskt material, som ett levande fossil som lagras hos ett djur under dess livstid, där man sedan kan utläsa massor, säger hon.Lena [email protected]
13/01/202219 minutes 59 seconds
Episode Artwork

"Jag trodde aldrig min klimatforskning skulle handla om något så allvarligt" (R)

Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid. Han blev rekryterad till USA i slutet av 1950-talet, från ett Japan i kris efter andra världskriget. 1967 skapade han en förenklad klimatmodell, som blev grunden till alla de modeller vi använder idag. Och som visade tydligt att en höjning av koldioxidhalten gör det varmare på jorden.Programmet sändes första gången den 18 november 2021.Lena [email protected]&nbsp;&nbsp;
06/01/202219 minutes 56 seconds
Episode Artwork

David MacMillan: "Jag hade aldrig fått nobelpris om jag inte varit skotte" (R)

Årets yngsta nobelpristagare, 53-årige kemipristagaren David MacMillan, kommer från skotska arbetarklassen och det är något han, efter 30 år i USA, fortfarande identifierar sig starkt med. Han säger att det han lärde sig under uppväxten formade honom så att han kunde ta sig fram och komma så långt som han gjort.Det handlar om att vara snabb i repliken, att alltid se humor i saker och kunna skratta åt sig själv. Men att vara skotte innebär också att vara ödmjuk och självkritisk:"Skottar har det i sig"– Vi skottar har det i oss, säger han, vilket innebär att han inte alls väntade sig det här priset, trots att andra har trott det. Till exempel hans pappa, stålverksarbetaren, som inte hann uppleva det här.Att vara med i fotbollsshow nästan lika stort som nobelprisetFörutom att brinna för sin forskning är han ett hängivet fotbollsfan, som älskar Glasgow-laget Rangers. Och när han, tack vare no
30/12/202119 minutes 48 seconds
Episode Artwork

Klimatmodeller och körsång med frun formade Klaus Hasselmanns forskarliv (R)

En tidig radioapparat väckte Klaus Hasselmanns intresse för fysik. Han får nu fysikpris för metoder att skilja ut vilka klimateffekter som orsakats av människan. Men inte bara forskningen utan också körsången har följt honom genom livet intressen han delar med sin fru. Vi möter den 90-årige Klaus Hasselmann och hustrun, matematikern Susanne, hemma i Hamburg. De båda har både forskat och sjungit i kör ihop. Hasselmann har gjort viktiga bidrag till dagens klimatmodeller. Egentligen ville han studera partikelfysik - men han trodde inte han var intelligent nog för det.Programmet är en repris från 25 november.Programledare: Camilla [email protected]: Lena [email protected]
23/12/202119 minutes 53 seconds
Episode Artwork

Mary-Claire King hjälpte mormödrar i Argentina att hitta stulna barnbarn (R)

Mary-Claire King utvecklade DNA-metoder i mitten på 1980-talet för att hjälpa "mormödrarna på Plaza de Mayo" att hitta sina barnbarn, som rövats och adopterats bort i militärdiktaturens Argentina. Och en biofilm har gjorts om henne. Arbetet för att hjälpa mormödrarna i Argentina skedde&nbsp;långt innan det fanns rutinmetoder för DNA-analyser - det användes varken i brottsutredningar eller faderskapsärenden, och var ett tidsödande hantverk.&nbsp;Hennes metod blev grunden till de analyser som nu görs vid allt sådant arbete, också efter krig och naturkatastrofer.Men Mary-Claire Kings huvudområde är annars att hitta genetiska förklaringar till sjukdomar, och hon upptäckte 1990 en mutation på en gen som orsakar en extra allvarlig form av bröstcancer, på BRCA1-genen. Det här arbetet spekuleras det om i nobelsammanhang, och det finns också en spelfilm som gjorts om den, där Helen Hunt spelar Mary-Claire King.Programmet är en repris från den 20 maj i å
16/12/202119 minutes 40 seconds
Episode Artwork

Nobelpristagaren i medicin "Erfarenheterna från krigets Libanon har hjälpt mig i forskningen"

Ardem Patapoutian växte upp i Beirut och var bara åtta år när inbördeskriget började. När han var 18 blev han kidnappad av milismän. Den uppväxten påverkade mig mycket, men jag tror jag då lärde mig sådant som jag senare haft nytta av, säger han. Han syftar på sådant som ihärdighet och tuffhet, som behövs för att ta sig fram som forskare.Han får priset för upptäckten av receptorer, en sorts mottagarmolekyler, som känner av tryck och beröring, allt från en kram, smekning, eller kyss och sanden under barfotafötter till sånt som gör ont.Lena [email protected]
08/12/202119 minutes 52 seconds
Episode Artwork

David MacMillan: "Jag hade aldrig fått nobelpris om jag inte varit skotte"

Årets yngsta nobelpristagare, 53-årige kemipristagaren David MacMillan, kommer från skotska arbetarklassen och det är något han, efter 30 år i USA, fortfarande identifierar sig starkt med. Han säger att det han lärde sig under uppväxten formade honom så att han kunde ta sig fram och komma så långt som han gjort.Det handlar om att vara snabb i repliken, att alltid se humor i saker och kunna skratta åt sig själv. Men att vara skotte innebär också att vara ödmjuk och självkritisk:"Skottar har det i sig"– Vi skottar har det i oss, säger han, vilket innebär att han inte alls väntade sig det här priset, trots att andra har trott det. Till exempel hans pappa, stålverksarbetaren, som inte hann uppleva det här.Att vara med i fotbollsshow nästan lika stort som nobelprisetFörutom att brinna för sin forskning är han ett hängivet fotbollsfan, som älskar Glasgow-laget Rangers. Och när han, tack vare no
02/12/202119 minutes 48 seconds
Episode Artwork

Klimatmodeller och körsång med frun formade Klaus Hasselmanns forskarliv

En tidig radioapparat väckte Klaus Hasselmanns intresse för fysik. Han får nu fysikpris för metoder att skilja ut vilka klimateffekter som orsakats av människan. Men inte bara forskningen utan också körsången har följt honom genom livet intressen han delar med sin fru. Vi möter den 90-årige Klaus Hasselmann och hustrun, matematikern Susanne, hemma i Hamburg. De båda har både forskat och sjungit i kör ihop. Hasselmann har gjort viktiga bidrag till dagens klimatmodeller. Egentligen ville han studera partikelfysik - men han trodde inte han var intelligent nog för det. Programledare: Camilla [email protected]: Lena [email protected]
25/11/202119 minutes 55 seconds
Episode Artwork

"Jag trodde aldrig min klimatforskning skulle handla om något så allvarligt"

Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid. Han blev rekryterad till USA i slutet av 1950-talet, från ett Japan i kris efter andra världskriget. 1967 skapade han en förenklad klimatmodell, som blev grunden till alla de modeller vi använder idag. Och som visade tydligt att en höjning av koldioxidhalten gör det varmare på jorden.Lena [email protected]&nbsp;&nbsp;
18/11/202119 minutes 56 seconds
Episode Artwork

Därför väljer kemipristagaren Ruhr framför Kalifornien

I Kalifornien hade han Stilla Havets valar utanför fönstret. Nu får Benjamin List istället titta på Ruhr-området genom sitt fönster. Här finns goda förutsättningar att hitta nya katalysatorer. Små organiska molekyler, som aminosyror, fungerar bra att använda som katalysatorer, alltså för att underlätta kemiska reaktioner. De kan också få fram precis rätt sort av ett ämne - dess "högerhänta" eller "vänsterhänta" variant, vilket är viktigt när det gäller att ta fram eller tillverka läkemedel.Upptäckten som Benjamin List gjorde i slutet av 1990-talet, samtidigt som årets andre kemipristagare, David Macmillan, har satt igång mycket forskning. Vi har träffat List på Max Planck Institut Für Kohlenforschung i tyska Mülheim.Programledare: Camilla [email protected]
11/11/202119 minutes 57 seconds
Episode Artwork

Ravi mäter ögonrörelser för att se vem som ska få köra bil

Ravi Chadalavada är doktorand och forskar om robotars samverkan med människor med hjälp av ögonrörelseglasögon - alltså s k eyetracking-glasögon, som följer vår blick. Inför sin uppkörning för svenskt körkort fick han en snilleblixt samma sorts glasögon kan bli ett viktigt verktyg för att se vem som är en lämplig bilförare. För äldre och personer som drabbats av sjukdom har vården en svår uppgift – att bedöma om de ska få köra bil eller inte. Det är nämligen läkares skyldighet, enligt körkortslagen. Det är både svårbedömt och känsligt. En mer objektiv metod att mäta körförmågan skulle vara till stor hjälp och det är en sådan Ravi Chadalavada hoppas kunna utveckla, med hjälp av kameraglasögonen. Ögonrörelseglasögon och uppkörningen gav honom idén Idén fick han när han själv skulle köra upp för att omvandla sitt indiska körkort till ett svenskt. Då låg ögonrörelseglasögonen bredvid honom i framsätet och plötsligt insåg han att de skulle f
28/10/202119 minutes 50 seconds
Episode Artwork

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. Det handlar enligt Göran Nygren om ett avancerat stöd från föräldrar som ofta har akademisk utbildning, ett stöd som blivit allt viktigare när mer av skolarbetet numera görs hemma. Följde högstadieelever i klassrummet Genom djupintervjuer och genom att följa högstadieelever i skolan har han gjort sin&nbsp;doktorsavhandling vid Uppsala universitet, för att ta reda på hur högpresterande elever får sina toppbetyg. Elever utan mycket hjälp hemifrån är närmast chanslösa i betygsjakten, menar Göran Nygren. Programledare: Thomas Heldmarkthomas.heldmark@sverige
21/10/202119 minutes 42 seconds
Episode Artwork

Festklänningarna berättar om Sveriges skilda världar

Modevetaren Susanna Strömquist har djupdykt i historien om den exklusiva syateljén och modesalongen NKs franska damskrädderi, som fanns i närmare 60 år. Hon har grävt i garderober och arkiv och fått låna festblåsor och andra kläder från personer över hela landet. På NKs franska, ett av de mer exklusiva damskrädderierna, köpte kvinnor från societeten, kungligheter och artister sina kläder, men också yrkeskvinnor som behövde kläder av hög kvalitet i yrkeslivet. Hit kom dammode från Paris som sedan påverkade modet i hela Sverige. Det handlar om haute couture och couture, måttsydda, handsydda kläder som bara syddes upp i enstaka exemplar. Sömmerskorna träffade aldrig kunderna Och det handlar också om två skilda världar, en lyxig ateljé med mjuka mattor där kunderna vistades, och ett skrädderi där sömmerskorna sydde. De två världarna möttes aldrig och den enda länken mellan dem var måttagerskan, som träffade både kunder och sömmerskor. <
14/10/202119 minutes 48 seconds
Episode Artwork

Gustav Källstrand ägnar hela sitt yrkesliv åt nobelpriset

Gustav Källstrand är forskare i idéhistoria och programansvarig på Nobelprismuseet. Han har ägnat sig åt nobelpriset i snart femton år. Men det är inte för att han är ett hängivet fan av priset, säger han. Det som intresserar honom som forskare är bland annat hur priset redan från början fick en så hög status. Gustav Källstrands doktorsavhandling handlade om nobelpriset, och nu har han varit Nobelmuseets expert i över tio år. Den här veckan är det julafton varje dag, har han sagt, om veckan när ett nobelpris om dagen tillkännages. Viktigt med distans till nobelpriset Men samtidigt är han noga med att båda ha en distans till pristagare och deras upptäckter och en lekfull inställning. – Man får inte ta det som något så himla viktigt, säger Gustav Källstrand. När Gustav Källstrand&nbsp;inte klär sig i frack i nobeltider visar det sig att han har väldigt många tatueringar som har både med hans yrkesliv och hans fritidsintress
07/10/202119 minutes 53 seconds
Episode Artwork

Ekonomiprofessorn: Längre tid i fängelse minskar risken för självmord

Fångar som får sitta längre tid i fängelse levde längre det visar den senaste studien av Randi Hjalmarsson, ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon forskar också om varför införandet av världens första poliskår gjorde succé och hur svenska domstolar är partiska. Det var en film som fick Randi Hjalmarsson att komma på vad hon ville forska om när hon var doktorand på Yale Universitet i USA, vad intagna lär sig i fängelset. Intagna är också ämnet för hennes senaste forskningsstudie där hon, utifrån två reformer som kom på 90-talet, undersökte hur längden på fängelsestraffet påverkade de intagnas hälsa. Randi Hjalmarsson fann att antalet självmord för folk som suttit längre tid i fängelse gick ned med nästan 40 procent. Det var något som höll i sig även tio år senare och orsaken till det här tillskriver Randi Hjalmarsson bland annat tillgången till vård i fängelset. I dagens Vetenskapsradion Forskarliv möter du Randi Hjalmarsson som bytt bullriga Ne
30/09/202119 minutes 43 seconds
Episode Artwork

Mats partikelaccelerator är skaftet på fredsyxan

En dubbelyxa och samtidigt ett gigantiskt fredsprojekt. Det handlar om materialforskninganläggningen ESS i Lund som är under uppbyggnad. Den som menar att det internationella samarbetet i projektet kan förhindra krig i framtiden är Mats Lindroos, som leder arbetet med att bygga den viktiga långa raka acceleratorn i den här jätteapparaten. Hur är det att leda arbetet med den mest påkostade forskningsanläggningen någonsin i Sverige, ett sameuropeiskt jättepussel med miljontals bitar som nu försvåras av pandemins nedstängningar i många av medlemsländerna? Och på vilket sätt skulle denna yxformade superapparat kunna bidra till att främja freden? Vi möter Mats Lindroos, chef för acceleratordivisionen vid ESS, European Spallation Source, i Lund. Mats Lindroos berättar också om utmaningen att få ihop partikelfysiken med sin kristna tro, om varför han valde att flytta hem från CERN i Schweiz för att leda arbetet med acceleratorn vid ESS, och om vad som gör neutroner till så n
23/09/202119 minutes 38 seconds
Episode Artwork

Åsa forskar om hur samhället ser ut år 2050 – efter klimatomställningen

I ett framtida hållbart samhälle värdesätter vi tid och relationer mer än prylar om det blir som forskaren Åsa Svenfelt hoppas. Hon är forskare i hållbar utveckling och framtidsstudier på KTH i Stockholm och har tagit fram ett antal scenarier om hur det kan bli år 2050. Åsa Svenfelt&nbsp;leder ett forskningsprogram om hållbar samhällsbyggnad bortom BNP-tillväxt och ett annat om hållbar konsumtion.&nbsp;För ett par år sedan kom hon och hennes kolleger med en rapport där de tagit fram fyra scenarier för hur framtiden kan vara om vi ska nå klimatmålen. De möttes av en del kritik för att vara bakåtsträvande, men Åsa Svenfelt säger att kritikerna bara fokuserade på ett av de fyra scenarierna, det om självhushållning och då också bortsåg från att de ändå vill se en modern teknikutveckling.Under pandemin har vi visat att det går att förändra ett samhälle snabbt om vi vill, men nu gäller det att vi inte väntar med klimatomställningen så länge att det bara måste bli ve
16/09/202119 minutes 33 seconds
Episode Artwork

Per vill forska om ämnet i magiska svampar mot psykiska problem

Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Och nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar som ett medel mot social fobi. Det han forskar mest om handlar om behandlingar allvarliga och vanliga problem, som depressioner, panikångest och social fobi. Men han har också forskat om nyårslöften, aprilskämt och hur folk med lite lagom problem i sina relationer ska få dem att funka bättre. Och nyligen skrev han och en kollega en debattartikel i Dagens Nyheter om hur psykologisk forskning skulle kunna hjälpa till med problemet med alla elsparkcyklar som ligger och dräller i städerna.Nu vill han alltså också börja forska om det narkotikaklassade psykedeliska ämnet psilocybin, som ett medel mot social fobi. På senare år har det blivit ett uppsving för den här sortens forskning, som ett tag var helt död, kanske som en motreaktion på 1960-talet
09/09/202119 minutes 55 seconds
Episode Artwork

Helge Rask Andersen vill laga hörselskador med krokodilöron

Helge Rask Andersen har behandlat och forskat om människoöron i snart femtio år. Nu, som senior forskare, hoppar han på ett nytt forskningsområde - att lära sig av krokodiler hur vi kan reparera hörseln. Helge Rask Andersen är professor i otologi (läran om hörseln) och har arbetat som öronkirurg i över 40 år. Han var bland annat en av de första att operera in cochleaimplantat i Sverige. Nu, sedan han gått i pension som kirurg, forskar han på heltid. Och tack vare ett program från Vetenskapsradion, Vetenskapspodden om hörsel, har han nu satt igång en ny forskningsinriktning. Att lära sig av krokodilers unika öron - de kan nämligen reparera skadade hårceller i örat, något som vi människor inte kan. Hade vi haft deras förmåga skulle inte vår hörsel vara så känslig. I Vetenskapsradion Forskarliv får vi vara med på hans första krokodilobduktion någonsin, när en dvärgkrokodil&nbsp; behövde avlivas på Tropicarium i Kolmården. Helge Rask Andersen får ta hand om de öro
02/09/202119 minutes 50 seconds
Episode Artwork

"Folk skrattar när jag säger att jag forskar om kottar"

Jens Sundström forskning handlar om att förstå hur gener styr granens kottar. Det är främst grundforskning, men i förlängningen kanske skogsindustrin kan dra nytta av forskningen. Men när han säger att han är kottforskare brukar folk börja skratta. En vanlig gran blommar och sätter kottar efter cirka trettio år, och då sker kottsättning vart tredje till vart femte år.Större förståelse för hur generna styr kottsättningen kanske skulle kunna få gran att sätta kottar både tidigare och oftare vilket skulle kunna snabba på skogsindustrins förädlingsarbete. Jens Sundström är docent i växtfysiologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Där arbetar han också som samverkanslektor med speciellt fokus på genteknik i växter, att informera om det som i dagligt tal kallas gmo och utveckling av nya gmo-grödor inom jordbruket. Som samverkanslektor har han kontakt med näringsliv, myndigheter och skolor. Sedan mitten på 00-talet är han en aktiv debattör för at
26/08/202119 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Malin tecknar historien genom kärleksbrev

Historikern Malin Lennartsson forskar om systrarna Mary och Maggie Stephens som föds i slutet av 1800-talet. För ett par år sedan dök hundratals brev upp som avslöjade en tidigare okänd sida av Maggie. Systrarna Stephens växer upp på ett att av de mäktigaste godsen i Småland, Huseby bruk. Den yngsta systern Maggie är ofta nedstämd och sängliggande. Men i en undangömd kartong på en vind fanns massor av brev från hennes hemliga kavaljerer. Historikern Malin Lennartsson har hundra år senare fått ta del av Maggies affärer. Malin Lennartsson är intresserad av mänskliga relationer, vad som skiljer sig och vad som är likt i olika tider. I breven finns också beskrivningar av historiska skeenden, som hur människor upplevde första världskriget. Programledare: Cecilia Ohlé[email protected] Produ
18/08/202119 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Han har hittat vad som kan vara de äldsta spåren av avancerat liv (R)

Magnus Ivarsson har hittat vad som kan vara de allra äldsta spåren av flercelligt liv på jorden. Nu är han inblandad i sökandet efter spår av liv på Mars. Det är inte många forskare som söker och hittar fossil i magmatiska bergarter, alltså stelnad lava. Men det gör geobiologen Magnus Ivarsson på Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm, och han gör det med framgång.&nbsp;Idag har&nbsp;han&nbsp;ett möjligt rekord i de 2,4 miljarder år gamla strukturer som tros vara svampfossil. Eftersom vår röda grannplanet består av samma sorts material, så kan Magnus Ivarssons kunskaper komma väl till pass när amerikanska NASA nu söker efter spår av liv där. Och amerikanerna har bett honom hjälpa till i jakten. I Vetenskapsradion Forskarliv hör vi honom tacka han sina dåliga betyg för att han fick ta "omvägen" genom geologin till biologin. Det ger honom en bättre förståelse för hur geosfären och biosfären hänger ihop, säger ha
11/08/202119 minutes 35 seconds
Episode Artwork

Janne Wallenius kärnkraftverk – science fiction blir verklighet (R)

1979 havererade reaktor två i kärnkraftverket i amerikanska Harrisburg. Det fick Janne Wallenius att som tolvåring bestämma sig för att försöka utveckla framtidens miljövänliga kärnkraft. Idag är han professor i reaktorfysik på KTH och på god väg att få finansiering för att bygga en pilotreaktor i Oskarshamn. Till skillnad från flertalet av världens reaktorer som är vattenkylda ska den här reaktorn kylas med flytande bly. Det gör att den skulle kunna bli en del av fjärde generationens kärnkraftssystem där man återvinner bränslerester från dagens svenska kärnkraft. Det finns idag ingen återvinning av använt kärnbränsle. Det finns experimentell återvinning, men kommersiell utbyggnad skulle i nuläget bli för dyr, säger Janne Wallenius. Men om det skulle gå att göra på ett säkert sätt, skulle vinsterna kunna bli stora. Eftersom det finns mycket energi kvar i resterna skulle det kunna försörja Sverige med elström i flera hundra år, och avfallet skulle bli mer kortlivat än
04/08/202119 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Anna Källén och kulturkrocken som bestämde hennes liv (R)

Istället för att bevara gamla saker är det i en del kulturer viktigt att förstöra dem. Arkeologen Anna Källén berättar om en kulturkrock som påverkar hennes arbete än idag. Som ung arkeolog i Laos träffade Anna Källén på människor med uppfattningen att gamla saker ska förstöras för att släppa lös kraften i dem. Insikten att vår vilja att bevara det gamla inte är ett självklart sätt att bygga bilden av det förflutna grundlade hos henne ett intresse för hur vi konstruerar bilden av forntiden – också här i Sverige. På senare tid har Anna Källén intresserat sig för hur genforskning används för att skapa en koppling bakåt i tiden. Exempelvis finns personer som utifrån ett genetiskt arv från forntida nordbor definierar sig som vikingaättlingar. De tolkar då det ursprunget som en förklaring till olika egenskaper de har, till synes obekymrade om att det utgör en försvinnande liten del av deras totala genetiska arv.</p
28/07/202119 minutes 51 seconds
Episode Artwork

Fredrik avslöjar hur människan påverkats av historiska klimatförändringar (R)

Han har ena foten i naturvetenskapen och den andra i humaniora. Fredrik Charpentier Ljungqvist är forskaren som avslöjar hur vi människor påverkats av klimatförändringar under historiens gång. Fredrik Charpentier Ljungqvist är bara 38 år, men har redan hunnit skrivit flera populärvetenskapliga böcker och är flitigt citerad både i media och i vetenskapliga sammanhang. Han är sedan förra året docent inom två olika fält, både i historia och naturgeografi. Programmet är en repris från den 21 april 2021. Programledare: Niklas [email protected] Producent: Camilla [email protected]
21/07/202119 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Karin berättar om kvinnors historia genom cyklar och dammsugare (R)

Cyklar, puderdosor och engångsbindor dem använder historikern Karin Carlsson för att berätta om kvinnors liv och kamp under 1900-talet. Cykeln är en av de viktigaste symbolerna för kvinnlig frigörelse under 1900-talet, enligt historikern Karin Carlsson. Detta eftersom kvinnor genom cykeln kunde inta det offentliga rummet på ett helt nytt sätt. Just nu forskar Karin Carlsson om köksingångar på fashionabla Östermalm i Stockholm. De kan berätta mycket om relationen mellan arbetare och överklass under 1900-talet, och hon vill ta reda på hur arkitekturen speglar samtida idéer och föreställningar. Programmet är en repris från den 3 mars i år. Programledare: Julia Videgård [email protected] Producent: Camilla Widebeck<a class="internal-link" href="mailto:ca
14/07/202119 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Lena Maria Nilsson jämför samisk kost med medelhavsmat (R)

Ofta studerar majoriteten minoriteten. Men folkhälsovetaren Lena Maria Nilsson har tagit med sitt samiska perspektiv in i forskningen och blivit fransk riddare på köpet. Det är mycket mer än kostvanor som avgör hälsan, konstaterar folkhälsovetaren Lena Maria Nilsson vid Umeå universitet. Traditionell samisk kost skiljer sig mycket från de nordiska näringsrekommendationerna – men samer är världens enda urfolk med lika lång förväntad livstid som majoritetsbefolkningen. Lena Maria Nilssons samiska perspektiv på forskningen har gett internationella kontakter och också gjort henne till en entusiastisk länk mellan svensk och fransk forskning kring Arktis. Programmet är en repris från 17 februari 2021. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck<a class="internal-link" href="mailto:camilla.widebeck@sv
07/07/202119 minutes 40 seconds
Episode Artwork

Gia Destouni har lösningarna för att stoppa hotande klimatflyktingkatastrof (R)

Stigande hav hotar att dränka kustområden och driva bort hundratals miljoner människor som klimatflyktingar. Hydrologen och ingenjören Gia Destouni älskar att hitta lösningar på problem som detta. Gia Destouni är en problemlösare som sover bra på nätterna. Hon är inte orolig för framtiden. Världen förändras ständigt, konstaterar hon. Det är det naturliga tillståndet. Vi måste förstå hur förändring sker för att hitta lösningar på de utmaningar som till exempel stigande hav skapar, och ta lärdom av hur man historiskt hanterat kraftigt stigande havsnivåer. Annars är hennes främsta fokus hur jordens alla sötvatten, trots att de kan verka spridda, hänger ihop. Programmet är en repris från den 3 februari 2021.&nbsp; Programledare: Gustaf [email protected] <p c
30/06/202119 minutes 42 seconds
Episode Artwork

För Jenny är snäckornas form ren matematik

Det är något speciellt med snäckors välordnade sätt att växa, tycker matematikern Jenny Larsson. Hon är ett exempel på hur just matte kan hjälpa oss att förstå mer om livets utveckling. När Jenny Larsson fick höra att det fanns möjlighet att forska om evolutionen hos en liten snäcka på västkusten bestämde hon sig för att ägna sin doktorandtid åt det. Tack vare hennes sinne för naturens former och geometri vet vi idag mer om hur det kan gå till när nya arter bildas. Men samma formkänsla har också varit en fördel i ishallen. Programledare: Sara Sällströ[email protected] Producent: Lena [email protected]
23/06/202119 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Trafikforskaren: Kommer vi någonsin åka kollektivt som förr igen?

Kollektivtrafiken har drabbats hårt av pandemin när bolagen har tvingats be oss att inte åka med deras bussar och tåg, en oväntad mardrömssituation för dem, säger Lena Winslott Hiselius. Hon är professor i transportekonomi vid Lunds Universitet och forskningsledare vid Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafikforskning. Frågan är om de gemensamma transportmedlen någonsin kommer att komma tillbaka till samma nivåer som tidigare, nu när många har märkt att det fungerar bra att jobba hemifrån eller bara åka in till jobbet nån gång emellanåt, säger hon. Samtidigt har Lund där hon bor och arbetar just blivit landets fjärde stad med spårvagn. Som många andra har Lena Winslott Hiselius inte åkt kollektivt sedan pandemin slog till, och hon har heller inte provat den nya spårvagnen tidigare, men det gör hon tillsammans med vår reporter i dagens program. Spårvagnen går till den stora forskningsanläggningen ESS som är under
17/06/202119 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Han har kämpat för de för tidigt födda barnens första tid i mer än 30 år

Nils Bergman började som läkare på ett missionärssjukhus i Zimbabwe. Där fanns små resurser, och inga kuvöser. så nästan alla för tidigt födda barn dog. Då började de lägga de små barnen på mammans hud direkt efter förlossningen, och dödligheten sjönk dramatiskt, från 90 % till 50 %. Sedan dess har Nils Bergman kämpat för att kunna visa vetenskapligt att kontinuerlig hud-mot-hud-kontakt, det som också kallas för kängurumetoden, direkt efter förlossningen är det bästa för de för tidigt födda och riktigt små barnen. Det vanliga, och det som WHO rekommenderat hittills är annars att hud-mot-hud-kontakt bör ske, men först efter att det lilla barnet stabiliserats i andning och hjärtrytm, något som kan ta några dagar. Men nu har en stor studie på universitetssjukhus med över 3000 för tidigt födda eller väldigt små barn i fem länder (Indien, Tanzania, Malawi, Ghana och Nigeri) visat att med hud-mot-hud-kontakt omedelbart efter förlossningen, sjönk död
10/06/202119 minutes 38 seconds
Episode Artwork

Han leder kampen mot invaderande sniglar och husknäckande träd

Nils Carlsson kämpar mot mördarsniglar, glupska jätteabborrar och träd som förstör hus och vägar med sina rötter. De är några exempel på invaderande djur och växtarter som kan ta över och hota både trivseln, ekonomin och artrikedomen på nya platser. I Sverige är Skåne genom sitt läge allra mest utsatt för invasioner söderifrån. I Vetenskapsradion Forskarliv möter vi Nils Carlsson som jobbar där som expert på dom här frågorna. Vi hör om hur en vanlig dag på jobbet kan se ut i kampen för att försvara våra egna arter mot hoten utifrån, och om den stora katastrofen i och kring Victoriasjön som orsakades av att en enda fiskart planterades in. Programledare: Björn Guné[email protected]: Lena [email protected]
03/06/202119 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Malin tecknar historien genom kärleksbrev

Historikern Malin Lennartsson forskar om systrarna Mary och Maggie Stephens som föds i slutet av 1800-talet. För ett par år sedan dök hundratals brev upp som avslöjade en tidigare okänd sida av Maggie. Systrarna Stephens växer upp på ett att av de mäktigaste godsen i Småland, Huseby bruk. Den yngsta systern Maggie är ofta nedstämd och sängliggande. Men i en undangömd kartong på en vind fanns massor av brev från hennes hemliga kavaljerer. Historikern Malin Lennartsson har hundra år senare fått ta del av Maggies affärer. Malin Lennartsson är intresserad av mänskliga relationer, vad som skiljer sig och vad som är likt i olika tider. I breven finns också beskrivningar av historiska skeenden, som hur människor upplevde första världskriget. Programledare: Cecilia Ohlé[email protected] Produ
27/05/202119 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Mary-Claire King hjälpte mormödrar i Argentina att hitta stulna barnbarn

Mary-Claire King utvecklade DNA-metoder i mitten på 1980-talet för att hjälpa "mormödrarna på Plaza de Mayo" att hitta sina barnbarn, som rövats och adopterats bort i militärdiktaturens Argentina. Och en biofilm har gjorts om henne. Arbetet för att hjälpa mormödrarna i Argentina skedde&nbsp;långt innan det fanns rutinmetoder för DNA-analyser - det användes varken i brottsutredningar eller faderskapsärenden, och var ett tidsödande hantverk.&nbsp;Hennes metod blev grunden till de analyser som nu görs vid allt sådant arbete, också efter krig och naturkatastrofer. Men Mary-Claire Kings huvudområde är annars att hitta genetiska förklaringar till sjukdomar, och hon upptäckte 1990 en mutation på en gen som orsakar en extra allvarlig form av bröstcancer, på BRCA1-genen. Det här arbetet spekuleras det om i nobelsammanhang, och det finns också en spelfilm som gjorts om den, där Helen Hunt spelar Mary-Claire King. Programledare: Lena Nordl
19/05/202119 minutes 32 seconds
Episode Artwork

Micael Dahlen söker svar på hur siffror påverkar våra liv (R)

Micael Dahlen, professor i ekonomi, är besatt av siffror. Hans arbete som forskare består ofta av att hämta in, analysera och beskriva just siffror. Siffror handlar om människor och för mig innebär de en större förståelse för vad som påverkar våra beslut och handlingar, säger Micael Dahlen. Han&nbsp;är företagsekonom och har publicerat studier om marknadsföring och internetvanor. Han är också en efterfrågad föreläsare och författare och har just kommit ut med en bok om meningen med livet. Han menar att även ekonomer kan bidra till större förståelse för stora frågor som till exempel vad som får oss att vilja leva. Programmet är en repris från januari 2021. Programledare: Sharon Jå[email protected] <p class="byline" style="text-align: righ
12/05/202119 minutes 39 seconds
Episode Artwork

Han har hittat vad som kan vara de äldsta spåren av avancerat liv

Magnus Ivarsson har hittat vad som kan vara de allra äldsta spåren av flercelligt liv på jorden. Nu är han inblandad i sökandet efter spår av liv på Mars. Det är inte många forskare som söker och hittar fossil i magmatiska bergarter, alltså stelnad lava. Men det gör geobiologen Magnus Ivarsson på Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm, och han gör det med framgång.&nbsp;Idag har&nbsp;han&nbsp;ett möjligt rekord i de 2,4 miljarder år gamla strukturer som tros vara svampfossil. Eftersom vår röda grannplanet består av samma sorts material, så kan Magnus Ivarssons kunskaper komma väl till pass när amerikanska NASA nu söker efter spår av liv där. Och amerikanerna har bett honom hjälpa till i jakten. I Vetenskapsradion Forskarliv hör vi honom tacka han sina dåliga betyg för att han fick ta "omvägen" genom geologin till biologin. Det ger honom en bättre förståelse för hur geosfären och biosfären hänger ihop, säger ha
05/05/202119 minutes 35 seconds
Episode Artwork

Janne Wallenius kärnkraftverk – science fiction blir verklighet

1979 havererade reaktor två i kärnkraftverket i amerikanska Harrisburg. Det fick Janne Wallenius att som tolvåring bestämma sig för att försöka utveckla framtidens miljövänliga kärnkraft. Idag är han professor i reaktorfysik på KTH och på god väg att få finansiering för att bygga en pilotreaktor i Oskarshamn. Till skillnad från flertalet av världens reaktorer som är vattenkylda ska den här reaktorn kylas med flytande bly. Det gör att den skulle kunna bli en del av fjärde generationens kärnkraftssystem där man återvinner bränslerester från dagens svenska kärnkraft. Det finns idag ingen återvinning av använt kärnbränsle. Det finns experimentell återvinning, men kommersiell utbyggnad skulle i nuläget bli för dyr, säger Janne Wallenius. Men om det skulle gå att göra på ett säkert sätt, skulle vinsterna kunna bli stora. Eftersom det finns mycket energi kvar i resterna skulle det kunna försörja Sverige med elström i flera hundra år, och avfallet skulle bli mer kortlivat än
27/04/202119 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Fredrik avslöjar hur människan påverkats av historiska klimatförändringar

Han har ena foten i naturvetenskapen och den andra i humaniora. Fredrik Charpentier Ljungqvist är forskaren som avslöjar hur vi människor påverkats av klimatförändringar under historiens gång. Fredrik Charpentier Ljungqvist är bara 38 år, men har redan hunnit skrivit flera populärvetenskapliga böcker och är flitigt citerad både i media och i vetenskapliga sammanhang. Han är sedan förra året docent inom två olika fält, både i historia och naturgeografi. Programledare: Niklas [email protected] Producent: Camilla [email protected]
19/04/202119 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Erik gifter ihop filosofin med ekonomin (R)

Erik Angner märkte som student att de grundläggande frågor han ställde gjorde föreläsarna obekväma. Det fick honom att söka sig till filosofin. Nu forskar han i gränslandet filosofi-ekonomi. Vad är ett tal? Den typen av grundläggande frågor ville Erik Angner gå till botten med när han läste olika ämnen på universitetet. Det förde honom snart till vidare studier inom filosofi. Nu har han disputerat i både filosofi och nationalekonomi, och forskar i gränslandet mellan dem. Då kan det handla om frågor som välfärd och normer. Programmet är en repris från januari i år. Programledare: Björn Guné[email protected] Producent:Camilla [email protected]
13/04/202119 minutes 29 seconds
Episode Artwork

Bea Uusma uttyder Nordpolenfararen Andrées dagbok (R)

Bea Uusmas intresse för vad som hände männen i Andrée-expeditionen fick henne att utbilda sig till läkare. Nu är hon den första sedan 1930-talet som får undersöka den dagbok Andrée bar på sig när de dog. – Hur kan inte alla människor i hela världen vara intresserade av Andrée-expeditionen? säger Bea Uusma, om historien om de tre männen som så kapitalt misslyckades med sin polarfärd i ballong, i slutet på 1800-talet. Hon tycker att historien har allt. Äventyrarna nådde inte Nordpolen. De hamnade på Vitön långt uppe i Arktis, och dog där. Deras läger hittades först 33 år senare och det är fortfarande oklart hur de dog. Bea Uusma vill lösa den gåtan. Efter att ha intresserat sig för expeditionen i cirka tjugo år är hon nu inne i den del av forskningen som kanske är den mest spännande hittills. Hon har fått tillstånd att undersöka den illa medfarna dagboken, med moderna tekniker på både Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium och Nationalmus
06/04/202119 minutes 47 seconds
Episode Artwork

Erika Schagatay – professorn som söker extremerna (R)

Både i djupa vatten och på höga höjder kan man träffa på professor Erika Schagatay som forskar om vilka djur vi människor egentligen är, och varifrån vi kommer. Kanske från stranden? Programmet är en repris från hösten 2020. Människor har dåligt med päls, men underhudsfett direkt under huden, precis som valar och sälar. Vår fysik ger förutsättningar att vistas på såväl höga syrefattiga höjder som under vatten där vi måste hålla andan. Var går gränserna för vad vi klarar? Och vad berättar vår kapacitet att hantera syrebrist om människans evolution? Professor Erika Schagatays sökande efter svar har fört henne till extrema platser och situationer världen över. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla [email protected] </p
30/03/202119 minutes 56 seconds
Episode Artwork

Anna Källén och kulturkrocken som bestämde hennes liv

Istället för att bevara gamla saker är det i en del kulturer viktigt att förstöra dem. Arkeologen Anna Källén berättar om en kulturkrock som påverkar hennes arbete än idag. Som ung arkeolog i Laos träffade Anna Källén på människor med uppfattningen att gamla saker ska förstöras för att släppa lös kraften i dem. Insikten att vår vilja att bevara det gamla inte är ett självklart sätt att bygga bilden av det förflutna grundlade hos henne ett intresse för hur vi konstruerar bilden av forntiden – också här i Sverige. På senare tid har Anna Källén intresserat sig för hur genforskning används för att skapa en koppling bakåt i tiden. Exempelvis finns personer som utifrån ett genetiskt arv från forntida nordbor definierar sig som vikingaättlingar. De tolkar då det ursprunget som en förklaring till olika egenskaper de har, till synes obekymrade om att det utgör en försvinnande liten del av deras totala genetiska arv.</p
23/03/202119 minutes 51 seconds
Episode Artwork

Joanna finner allvaret bakom humorn (R)

Farhågan var att ungdomar som följer satir inte får tillräckligt med bra information om samhället. Men när Joanna Doona pratade med unga satirföljare fann hon både kunskap och kritiskt tänkande. Joanna Doona forskar i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds Universitet&nbsp;– närmare bestämt om&nbsp;hur människor konsumerar humor. Hon samlar unga i fokusgrupper för att höra hur de diskuterar om satir. Själv skrattar hon mycket säger hon, och även i bara sitt eget sällskap. Men hur mycket man skrattar är egentligen inget kvitto på hur mycket man uppskattar humorn som ska roa en, konstaterar Joanna Doona också. Här hittar du&nbsp;Joanna Doonas doktorsavhandling från 2016. Programmet är en repris från 2020.&nbsp;</em
16/03/202119 minutes 41 seconds
Episode Artwork

De sabeltandade kattdjuren utrotades av förmänniskor

Ofta när det kommer nyheter om förmänniskor eller förhistoriska djur hör vi Lars Werdelin kommentera dem i Vetenskapsradion. Nu får vi höra om hans egen forskning, och om hur han valde väg i livet. Lars Werdelin har sina gener fast förankrade i den svenska stenåldern. Han växte upp i Libanon, där han som liten pojke hittade sina första fossil och kom över ett exemplar av Istidens djurvärld, av Björn Kurtén. De stora rovdjuren fascinerade och han bestämde sitt yrkesval. Det skulle handla om svunna tiders rovdjur. Nu är han professor i paleontologi vid Naturhistoriska Riksmuséet. I hans lägenhet på Söder i Stockholm bor idag, förutom Lars, hans favoritdjur, en korsning mellan nakenkatt och brittiskt korthår. Så ofta han kan åker han till Östafrika där han i flera decennier studerat fossil av forntida sabeltandade katter. Dessa stora katter är sedan länge borta. Orsaken är att de trängdes undan av expansiva förmänniskor, enligt Lars Werd
09/03/202119 minutes 34 seconds
Episode Artwork

Karin berättar om kvinnors historia genom cyklar och dammsugare

Cyklar, puderdosor och engångsbindor dem använder historikern Karin Carlsson för att berätta om kvinnors liv och kamp under 1900-talet. Cykeln är en av de viktigaste symbolerna för kvinnlig frigörelse under 1900-talet, enligt historikern Karin Carlsson. Detta eftersom kvinnor genom cykeln kunde inta det offentliga rummet på ett helt nytt sätt. Just nu forskar Karin Carlsson om köksingångar på fashionabla Östermalm i Stockholm. De kan berätta mycket om relationen mellan arbetare och överklass under 1900-talet, och hon vill ta reda på hur arkitekturen speglar samtida idéer och föreställningar. Programledare: Julia Videgård [email protected] Producent: Camilla [email protected]
02/03/202119 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Hans genanalyser tecknar bilden av mammutarnas tid (R)

Han skulle vilja resa i tiden och åka på safari i mammutarnas Sibirien, för 20 000 år sedan. Med det nya paleogenetiska laboratoriet i Stockholm kommer professor Love Dalén så nära man kan. För 20 000 år sedan vandrade mammutar på den sibiriska stäppen. Där fanns också hästar, noshörningar och bisonoxar. De jagades av vargar, järvar, grottlejon och sabeltandade tigrar. När rester av de här djuren hittas nu, kan genanalyser av dem hjälpa till att teckna bilden av det svunna landskapet och dess invånare. Ett nyöppnat paleogenetiskt laboratorium där Love Dalén är en av forskningsledarna ger extra goda möjligheter till det. Love Dalén är en av de forskare som nyligen publicerade en studie med analys av arvsmassa från en 1,2 miljoner gammal mammuttand som legat infrusen i den sibiriska tundran. Det är det äldsta DNA som någonsin analyserats. Hör mer om det i&nbsp;<a class="internal-link" href="https://sverigesradio
23/02/202119 minutes 32 seconds
Episode Artwork

Lena Maria Nilsson jämför samisk kost med medelhavsmat

Ofta studerar majoriteten minoriteten. Men folkhälsovetaren Lena Maria Nilsson har tagit med sitt samiska perspektiv in i forskningen och blivit fransk riddare på köpet. Det är mycket mer än kostvanor som avgör hälsan, konstaterar folkhälsovetaren Lena Maria Nilsson vid Umeå universitet. Traditionell samisk kost skiljer sig mycket från de nordiska näringsrekommendationerna – men samer är världens enda urfolk med lika lång förväntad livstid som majoritetsbefolkningen. Lena Maria Nilssons samiska perspektiv på forskningen har gett internationella kontakter och också gjort henne till en entusiastisk länk mellan svensk och fransk forskning kring Arktis. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla [email protected]
17/02/202119 minutes 40 seconds
Episode Artwork

Sanna forskar om hur bakteriekriget vi kan dra nytta av

Säg "pandemi" idag, och alla tänker nog på Covid-19. Men sedan länge pågår också den tysta pandemin antibiotikaresistens, som mikrobiologen Sanna Koskiniemi vill bromsa med sin bakterieforskning. Över en halv miljon människor dör årligen av antibiotikaresistenta bakterieinfektioner, och det är svårt att hitta nya antibiotika. Men bakterier kan också stoppa varandra genom att föra över toxiska proteiner som hämmar konkurrenternas tillväxt. Mikrobiologen Sanna Koskiniemi vid Uppsala universitet hoppas och tror på en enorm potential i forskningen kring bakteriernas ännu ganska okända stridsmetoder - för att framöver kunna specialutrusta goda bakterier att hämma dem som skadar och dödar oss. Programledare: Ylva Carlqvist [email protected]
10/02/202119 minutes 56 seconds
Episode Artwork

Gia Destouni har lösningarna för att stoppa hotande klimatflyktingkatastrof

Stigande hav hotar att dränka kustområden och driva bort hundratals miljoner människor som klimatflyktingar. Hydrologen och ingenjören Gia Destouni älskar att hitta lösningar på problem som detta. Gia Destouni är en problemlösare som sover bra på nätterna. Hon är inte orolig för framtiden. Världen förändras ständigt, konstaterar hon. Det är det naturliga tillståndet. Vi måste förstå hur förändring sker för att hitta lösningar på de utmaningar som till exempel stigande hav skapar, och ta lärdom av hur man historiskt hanterat kraftigt stigande havsnivåer. Annars är hennes främsta fokus hur jordens alla sötvatten, trots att de kan verka spridda, hänger ihop. Programledare: Gustaf [email protected] Producent: Camilla Widebeck<b
02/02/202119 minutes 42 seconds
Episode Artwork

Bea Uusma uttyder Nordpolenfararen Andrées dagbok

Bea Uusmas intresse för vad som hände männen i Andrée-expeditionen fick henne att utbilda sig till läkare. Nu är hon den första sedan 1930-talet som får undersöka den dagbok Andrée bar på sig när de dog. – Hur kan inte alla människor i hela världen vara intresserade av Andrée-expeditionen? säger Bea Uusma, om historien om de tre männen som så kapitalt misslyckades med sin polarfärd i ballong, i slutet på 1800-talet. Hon tycker att historien har allt. Äventyrarna nådde inte Nordpolen. De hamnade på Vitön långt uppe i Arktis, och dog där. Deras läger hittades först 33 år senare och det är fortfarande oklart hur de dog. Bea Uusma vill lösa den gåtan. Efter att ha intresserat sig för expeditionen i cirka tjugo år är hon nu inne i den del av forskningen som kanske är den mest spännande hittills. Hon har fått tillstånd att undersöka den illa medfarna dagboken, med moderna tekniker på både Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium och Nationalmus
26/01/202119 minutes 47 seconds
Episode Artwork

David följer vetenskapens politisering hundra år bakåt i USA

I det polariserade USA har synen på vetenskap fått en tydligt politisk dimension. Men det är ingen ny företeelse, konstaterar idéhistorikern David Östlund. David Östlund&nbsp;vid Södertörns högskola har fokuserat mycket på USA i sin forskning och varit på plats som gästlärare vid universitetet i Michigan i tre perioder under 2000-talet, och under tre olika presidenter. I sin forskning&nbsp;ser han också på många andra presidentperioder. Och kopplingen mellan politik och vetenskap har synts länge - men inte alltid sett likadan ut. Programmet är en repris från den 18 november 2020. Programledare: Björn Guné[email protected] Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebec
19/01/202119 minutes 31 seconds
Episode Artwork

Erik gifter ihop filosofin med ekonomin

Erik Angner märkte som student att de grundläggande frågor han ställde gjorde föreläsarna obekväma. Det fick honom att söka sig till filosofin. Nu forskar han i gränslandet filosofi-ekonomi. Vad är ett tal? Den typen av grundläggande frågor ville Erik Angner gå till botten med när han läste olika ämnen på universitetet. Det förde honom snart till vidare studier inom filosofi. Nu har han disputerat i både filosofi och nationalekonomi, och forskar i gränslandet mellan dem. Då kan det handla om frågor som välfärd och normer. Programledare: Björn Guné[email protected] Producent:Camilla [email protected]
12/01/202119 minutes 29 seconds
Episode Artwork

Micael Dahlen söker svar på hur siffror påverkar våra liv

Micael Dahlen, professor i ekonomi, är besatt av siffror. Hans arbete som forskare består ofta av att hämta in, analysera och beskriva just siffror. Siffror handlar om människor och för mig innebär de en större förståelse för vad som påverkar våra beslut och handlingar, säger Micael Dahlen. Han&nbsp;är företagsekonom och har publicerat studier om marknadsföring och internetvanor. Han är också en efterfrågad föreläsare och författare och har just kommit ut med en bok om meningen med livet. Han menar att även ekonomer kan bidra till större förståelse för stora frågor som till exempel vad som får oss att vilja leva. Programledare: Sharon Jåma Producent: Camilla [email protected]
04/01/202120 minutes 37 seconds
Episode Artwork

Malin ska knäcka "Astrid Lindgren-koden" (R)

Astrid Lindgrens sagovärld har sedan den skapades varit lättillgänglig för miljoner läsare världen över. Men i hennes värld fanns också "krumelunser", som varit hemliga tills nu. Astrid Lindgrens "krumelunser" var stenografin som hon skrev alla sina originalmanus med. Omkring 700 stenogramblock förvarade på Kungliga Biblioteket har genom decennier betraktats som i stort sett otillgängliga, skrivna på vad som setts nästan som ett hemligt språk. Men i forskningsprojektet "Astrid Lindgren-koden" – ett exempel på digital humaniora – ska litteraturvetaren Malin Nauwerck tillsammans med stenografer och datavetare avkoda originalmanusen och göra Lindgrens kreativa process synlig för världen. &nbsp;Programmet är en repris från oktober 2020. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck<a class="internal-link" href="mailto:camilla.
29/12/202020 minutes 35 seconds
Episode Artwork

Hemligheten bakom den svenska körklangen (R)

Det svenska språkets vokaler är en viktig nyckel till den körklang som brukar kallas särskilt svensk. Det menar dirigenten David Lundblad vid Musik i Dalarna, som undersökt saken i en doktorsavhandling. David Lundblad&nbsp;har forskat om den svenska körklangen vid Sibeliusakademin i Helsingfors. Han har sökt dess ursprung och försökt förstå hur den egentligen kommer till. En undersökning som lett honom genom svensk körrepertoar vidare till vårt språks vokaler, och var och hur de produceras i munnen. Men också&nbsp;till vår vilja att göra något organiserat tillsammans – utan att sticka ut. Programmet är en repris från december 2019, då det sändes som Vetandets värld. Programledare: Camilla [email protected]
22/12/202020 minutes 56 seconds
Episode Artwork

Torbjörn tar striden för jordens natur (R)

Livet på jorden ligger för tillfället på förhandlingsbordet. Torbjörn Ebenhard är biologen som hamnat mitt i det internationella arbetet med att försöka förhindra det sjätte massutdöendet. Torbjörn Ebenhard,&nbsp;biolog vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, är en av de personer som ingår i den svenska förhandlingsdelegationen inom FN:s konvention för biologisk mångfald. Det är ett internationellt arbete som liknar den process som pågår för att försöka bromsa klimatförändringarna. Men i det här fallet handlar det om att försöka vända den fortsatt ohållbara exploateringen av naturen som forskare menar kan leda till utrotning av en miljon arter. En sådan förlust skulle leda till en stor förändring av villkoren för allas liv här på jorden Det skulle också vara en stor förlust för Torbjörn Ebenhard själv, på ett rent personligt plan.&nbsp;Andra arter, framför allt djur, har
15/12/202019 minutes 41 seconds
Episode Artwork

Nobelpristagaren Roger Penrose: Vår big bang är en i raden av flera

Roger Penrose får Nobelpris för forskning om svarta hål. Men han har också hunnit med att fundera på mycket annat - som vad medvetandet är, och vad som hände före Big bang. Big bang var inte alltings början. Det var bara början på vår eon, och en i en rad big bangs. Det är grundtanken i cyclic conformal cosmology, som Roger Penrose argumenterar för. I vårt universum, vår eon, bör man kunna hitta spår av krockar mellan svarta hål i en tidigare eon menar han. Vad medvetandet är är en annan fråga Roger Penrose söker svaret på. Han tror att det finns i skärningspunkten mellan kvantmekanik och allmän relativitetsteori - i hittills okänd fysik. Programledare: Camilla [email protected]
08/12/202020 minutes 50 seconds
Episode Artwork

Emmanuelle blev Nobelpristagare istället för dansös

Emmanuelle Charpentier gjorde sin revolutionerande upptäckt med genkniven CRISPR/Cas9 i Umeå. I år får hon Nobelpris i kemi för den. Nu forskar hon i Berlin och siktar mot nya upptäckter om bakterier. Hon hade planer på att bli professionell balettdansös, men var två centimeter för kort. Istället blev det mikribiologin som fångade hennes intresse. Genkniven CRISPR/Cas9 har gjort att forskare snabbt, billigt och mer precist kan förändra gener, alltså livets kod. Själv fortsätter Emanuelle Charpentier att intressera sig för baktierer och vill med hjälp av genkniven CRISPR förstå deras grundläggande mekansimer, vad som händer när bakterier gör människor sjuka och varför inte alltid antibiotika fungerar. Programledare: Annika Ö[email protected] <p class="byline" style="text-al
01/12/202020 minutes 38 seconds
Episode Artwork

David söker bakgrunden till vår naturlängtan (R)

Religionshistorikern David Thurfjell har intervjuat urbana svenskar om deras förhållande till naturen. Han fann att många i sina möten med naturen söker andliga upplevelser. David Thurfjell kom nyligen ut med boken Granskogsfolk – om hur naturen blev svenskarnas religion. Han trivs själv i naturen och är intresserad av hur vårt samhälle sekulariserats. När de två intressena fick mötas blev det både forskning och en bok om vår relation till naturen. Programmet är en repris från den 2 september 2020. Programledare: Lena [email protected] Producent: Camilla [email protected]
24/11/202019 minutes 50 seconds
Episode Artwork

David följer vetenskapens politisering hundra år bakåt i USA

I det polariserade USA har synen på vetenskap fått en tydligt politisk dimension. Men det är ingen ny företeelse, konstaterar idéhistorikern David Östlund. David Östlund vid Södertörns högskola har fokuserat mycket på USA i sin forskning och varit på plats som gästlärare vid universitetet i Michigan i tre perioder under 2000-talet, och under tre olika presidenter. I sin forskning ser han också på många andra presidentperioder. Och kopplingen mellan politik och vetenskap har synts länge - men inte alltid sett likadan ut. Programledare: Björn Guné[email protected] Producent: Camilla [email protected] <p class="byline
18/11/202019 minutes 42 seconds
Episode Artwork

Lina studerar vänskapande i högstadiet (R)

Högstadieungdomar lägger mycket tid, kraft och energi på det viktiga arbetet att "göra vänskap" men vuxenvärlden behöver bli bättre på att förstå hur viktigt det är, enligt en ny doktorsavhandling. Två högstadieungdomar som delar på samma mobilhörlurar – det är en konkret bild av nära vänskap. Lärarna är ofta lyhörda för elevernas sociala signaler, men har sällan tid att fokusera på dem, trots att hur vänskapandet fungerar på högstadiet är så viktigt för både elevers välmående och skolprestationer. Vuxenvärlden behöver ett språk med nya begrepp för att bättre kunna förstå och prata om sociala relationer på högstadiet, menar Lina Lundström, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, som har doktorerat kring hur högstadieungdomar "gör vänskap". &nbsp;Programmet är en repris från augusti 2020. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg <p class="byline" style="text-align: righ
10/11/202019 minutes 47 seconds
Episode Artwork

Hovastronomen: I slutet av seklet bor det folk på mars (R)

Sir Martin Rees har forskat om både svarta hål och om möjligheten att vår big bang är en av flera. Han tror att vi kommer att kolonisera mars och att det blir där maskinerna tar över först. Den brittiske hovastronomen Sir Martin Rees började forska på 1960-talet, under den kunskapsexplosion då årets Nobelpristagare i fysik Roger Penrose räknade ut att svarta hål faktiskt kan bildas.&nbsp; Sir Martin Rees är professor i astronomi i Cambridge och bär även hederstiteln hovastronom sedan 1995. Han följer med intresse nya upptäckter av exoplaneter och diskussionerna om hur långt den fysiska verkligheten sträcker sig. Och han tror att teknologiska civilisationer är mer långlivade än biologiska. Programmet är en repris från 2017, då det sändes som Vetandets värld. Programledare: Camilla Widebeck<a class="internal-link" href="mailto:camilla.wideb
03/11/202019 minutes 55 seconds
Episode Artwork

Bästa lösenordet ska du skämmas för (R)

Glöm alla rekommendationer om lösenord som blandar små och stora bokstäver, siffror och specialtecken! Det saknas vetenskaplig grund för dem, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde. Q*rG69!EL – ungefär sådär ser lösenord ofta ut. Men ett sådant lösenord är enligt Marcus Nohlberg riktigt dåligt. Du glömmer det själv, samtidigt som en dator knäcker koden nästan lika enkelt som om det vore en helt vanlig mening. Det avgörande för om ett lösenord är bra är inte komplexiteten utan längden, säger han. Hans råd efter att ha analyserat existerande forskning kring lösenordsstrategier är att det bästa lösenordet för de flesta av oss är en fras med fyra ord enligt principen 4P: privat, personlig, praktisk och provocerande. Välj lösenord du skäms för. Hela poängen med ett lösenord är ju att ingen ska se det! Programmet är en repris från våren 2020. <p class="byline" style="text-a
27/10/202019 minutes 43 seconds
Episode Artwork

Joanna finner allvaret bakom humorn

Farhågan var att ungdomar som följer satir inte får tillräckligt med bra information om samhället. Men när Joanna Doona pratade med unga satirföljare fann hon både kunskap och kritiskt tänkande. Joanna Doona forskar i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds Universitet&nbsp;– närmare bestämt om&nbsp;hur människor konsumerar humor. Hon samlar unga i fokusgrupper för att höra hur de diskuterar om satir. Själv skrattar hon mycket säger hon, och även i bara sitt eget sällskap. Men hur mycket man skrattar är egentligen inget kvitto på hur mycket man uppskattar humorn som ska roa en, konstaterar Joanna Doona också. Här hittar du&nbsp;Joanna Doonas doktorsavhandling från 2016. Program
20/10/202019 minutes 41 seconds
Episode Artwork

Malin ska knäcka "Astrid Lindgren-koden"

Astrid Lindgrens sagovärld har sedan den skapades varit lättillgänglig för miljoner läsare världen över. Men i hennes värld fanns också "krumelunser", som varit hemliga tills nu. Astrid Lindgrens "krumelunser" var stenografin som hon skrev alla sina originalmanus med. Omkring 700 stenogramblock förvarade på Kungliga Biblioteket har genom decennier betraktats som i stort sett otillgängliga, skrivna på vad som setts nästan som ett hemligt språk. Men i forskningsprojektet "Astrid Lindgren-koden" – ett exempel på digital humaniora – ska litteraturvetaren Malin Nauwerck tillsammans med stenografer och datavetare avkoda originalmanusen och göra Lindgrens kreativa process synlig för världen. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamill
13/10/202019 minutes 50 seconds
Episode Artwork

Erika Schagatay – professorn som söker extremerna

Både i djupa vatten och på höga höjder kan man träffa på professor Erika Schagatay som forskar om vilka djur vi människor egentligen är, och varifrån vi kommer. Kanske från stranden? Människor har dåligt med päls, men underhudsfett direkt under huden, precis som valar och sälar. Vår fysik ger förutsättningar att vistas på såväl höga syrefattiga höjder som under vatten där vi måste hålla andan. Var går gränserna för vad vi klarar? Och vad berättar vår kapacitet att hantera syrebrist om människans evolution? Professor Erika Schagatays sökande efter svar har fört henne till extrema platser och situationer världen över. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla [email protected]
29/09/202019 minutes 58 seconds
Episode Artwork

Torbjörn tar striden för jordens natur

Livet på jorden ligger för tillfället på förhandlingsbordet. Torbjörn Ebenhard är biologen som hamnat mitt i det internationella arbetet med att försöka förhindra det sjätte massutdöendet. Torbjörn Ebenhard,&nbsp;biolog vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, är en av de personer som ingår i den svenska förhandlingsdelegationen inom FN:s konvention för biologisk mångfald. Det är ett internationellt arbete som liknar den process som pågår för att försöka bromsa klimatförändringarna. Men i det här fallet handlar det om att försöka vända den fortsatt ohållbara exploateringen av naturen som forskare menar kan leda till utrotning av en miljon arter. En sådan förlust skulle leda till en stor förändring av villkoren för allas liv här på jorden Det skulle också vara en stor förlust för Torbjörn Ebenhard själv, på ett rent personligt plan.&nbsp;Andra arter, framför allt djur, har
22/09/202019 minutes 41 seconds
Episode Artwork

Carl Otto forskar om den enkla vården som kan rädda liv

Andning, blodtryck och puls. Det är några av de parametrar som man i vården måste hålla koll på för att upptäcka om en patient blir kritiskt sjuk. Men de missas ibland, enligt läkaren och forskaren Carl Otto Schell. Carl Otto Schell är läkare i Nyköping och doktorand vid Global Folkhälsa på Karolinska institutet och Centrum för klinisk forskning Sörmland. I våras stod han i stormens öga när coronapandemin slog till mot Sörmland. För Carl Otto Schell blev den erfarenheten ett exempel och ett kvitto på det hans forskning i Sverige, Sri Lanka och Malawi handlar om: Vikten av att i svåra lägen prioritera det enkla och viktiga först. Programledare: Camilla [email protected]
15/09/202019 minutes 47 seconds
Episode Artwork

Fredrik modellerar nätverken – för både sjukdomar och roliga historier (R)

Fredrik Liljeros är sociolog och finner gemensamma nämnare mellan spridning av sjukdomar, roliga historier och politiska rörelser. Alla följer de våra nätverk. Hur en smitta sprids beror till stor del på hur vi träffas, hur våra nätverk och vanor ser ut. Spridningsmönstret kan beskrivas som en kurva. Och likadan som kurvan för en infektionssjukdom ser ut, ser kurvan för en rolig historia ut. Fredrik Liljeros har i sin forskning gått från att se hur folkrörelser sprids, till att analysera smittors vägar. Nu hoppas han snart kunna arbeta med covid-19. Programmet är en repris från juni 2020. Programledare: Camilla [email protected]
08/09/202019 minutes 51 seconds
Episode Artwork

David söker bakgrunden till vår naturlängtan

Religionshistorikern David Thurfjell har intervjuat urbana svenskar om deras förhållande till naturen. Han fann att många i sina möten med naturen söker andliga upplevelser. David Thurfjell kom nyligen ut med boken Granskogsfolk – om hur naturen blev svenskarnas religion. Han trivs själv i naturen och är intresserad av hur vårt samhälle sekulariserats. När de två intressena fick mötas blev det både forskning och en bok om vår relation till naturen. Programledare: Lena [email protected] Producent: Camilla [email protected]
01/09/202019 minutes 50 seconds
Episode Artwork

Lina studerar vänskapande i högstadiet

Högstadieungdomar lägger mycket tid, kraft och energi på det viktiga arbetet att "göra vänskap" men vuxenvärlden behöver bli bättre på att förstå hur viktigt det är, enligt en ny doktorsavhandling. Två högstadieungdomar som delar på samma mobilhörlurar – det är en konkret bild av nära vänskap. Lärarna är ofta lyhörda för elevernas sociala signaler, men har sällan tid att fokusera på dem, trots att hur vänskapandet fungerar på högstadiet är så viktigt för både elevers välmående och skolprestationer. Vuxenvärlden behöver ett språk med nya begrepp för att bättre kunna förstå och prata om sociala relationer på högstadiet, menar Lina Lundström, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, som har doktorerat kring hur högstadieungdomar "gör vänskap". Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverig
25/08/202019 minutes 47 seconds
Episode Artwork

Marie-Louise Kristola: Därför greps jag av klimatfrågan

Marie-Louise Kristola har länge bevakat miljö och klimat för Sveriges Radio och är nu SR:s första klimatkorrespondent. Ett uppdrag hon har fått starta hemifrån på grund av pandemin. Det var redan 1994, då hon fick sitt första barn, som Marie-Louise Kristola fastnade för miljö- och&nbsp;klimatfrågorna. Sedan dess har hon bevakat dem ibland annat Vetenskapsradion Klotet. Sveriges Radios första klimatkorrespondent grips av farorna med även en liten uppvärmning av klimatet, men ser samtidigt att mer och mer händer för att vända utvecklingen. [email protected] Programledare: Camilla [email protected]
18/08/202019 minutes 49 seconds
Episode Artwork

Charlotte fann att krigargraven innehöll en kvinna (R)

Arkeologen Charlotte Hedenstierna-Jonson väckte stort rabalder häromåret efter genanalyser av en krigargrav i vikingastaden Birka. Hon hade funnit att den som vilade i graven var en kvinna. Graven upptäcktes redan i slutet av 1800-talet och har hela tiden setts som en typisk krigargrav, bland annat beroende på mängden vapen i den. Att den som lagts till vila där var en kvinna tydde analyser av benen på för flera decennier sedan. Och det bekräftades av en DNA-analys publicerad i en studie Charlotte Hedenstierna-Jonson ledde. Forskningen fick stor uppmärksamhet av medier världen över och studien ifrågasattes för sina slutsatser. Men vad innebär det att det är en kvinna i graven? Programmet är en repris och sändes första gången den 6 maj 2020. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverig
12/08/202019 minutes 52 seconds
Episode Artwork

Astronomen som stack ut hakan (R)

Som ung doktorand, precis i början av karriären, la astronomen Anders Johansen fram en ny teori om hur planeter bildas. Nu visar observationer i rymden att han tycks ha rätt. Tidigare i vår kom data från den amerikanska sonden New Horizons som studerat asteroiden Arrokoth. Forskarna konstaterat att den verkar ha kommit till precis så som Anders Johansen, numera professor i Lund, beskrivit planetbildning. Också flera andra studier har visat att hans datormodelleringar verkar visa rätt. Men att som ung forskare lägga fram en ny teori och argumentera för den var inte lätt, konstaterar Anders Johansen nu när han ser tillbaka. Här hittar du&nbsp;studien om hur småplaneter kan bildas&nbsp;genom tvåströmsinstabilitet. Här är&nbsp;<a class="external-link" href="https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/2012
05/08/202019 minutes 53 seconds
Episode Artwork

Sara ser förvandlingen i närbild (R)

Hur förvandlar man en svart sörja från skogsindustrin till ett klart rinnande biobränsle att tanka bilen med? Det försöker Sara Blomberg reda ut. Till sin hjälp har hon synkrotronen Max IV i Lund. Sara Blomberg arbetar vid institutionen för kemiteknik vid Lunds Universitet och därför väldigt nära till Max IV som togs i drift för bara några år sedan. Här accelereras elektroner till höga hastigheter och när strålen böjs av bildas det röntgenljus som används i experimenten. Hon reser också till andra anläggningar och gör sin forskning där. När Sara har stråltid vid en synktrotron blir det arbete mer eller mindre dygnet runt. Det gäller att utnyttja tiden väl, och hon är alltid nyfiken på vilka resultat hon ska få ut. Programmet är en repris och sändes första gången den 13 maj 2020. Programledare: Camilla Widebeck<a class="internal-link" href="mailto:camilla.widebeck@sv
29/07/202019 minutes 49 seconds
Episode Artwork

Polarforskaren som vill rädda kulturminnen i kylan (R)

Skrot eller kulturminne? Det frågar sig polarforskaren Dag Avango. Senast besökte han lämningarna från Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1901-03. Hur kan byggnader bevaras i en smältande framtid? Dag Avango har nyss kommit hem från en två månader lång resa till Antarktis. Hur kan hus och husgrunder från Otto Nordenskjölds expedition bevaras som kulturminnen, när permafrosten smälter och smältvatten eroderar marken? Dag Avango forskar om hur sånt som kan tyckas vara skrot och ruiner kan bli till kulturminnen och attraktioner. Programmet är en repris och sändes första gången den 1 april 2020. Programledare:Thomas Öberg Producent: Camilla [email protected]
22/07/202019 minutes 51 seconds
Episode Artwork

Hon hittar fossil från dinosauriernas tid i barnens sandlådor (R)

När Elisabeth Einarsson var åtta år bestämde hon sig för att bli paleontolog. Nu hittar hon spår från dinosauriernas tid i sandlådorna i Kristianstad, tillsammans med förskolebarnen. Där Kristianstad ligger nu var det för 80 miljoner år sedan havsbotten. På stränderna strövade dinosaurier och i vattnet simmade mosasaurier och svanhalsödlor. Eftersom inlandsisen inte nådde ner hit finns spåren kvar, och när sandlådorna fylls på kan fossil följa med: Hajtänder och musselskal från dinosauriernas tid. Elisabeth Einarsson har i sin forskning både letat fossil och provat sätt att föra ut kunskapen i förskolorna. Genom att prata dinosaurier med barnen, och visa dem hur lång jordens historia är jämfört med människans, vill hon väcka deras intresse för naturvetenskap. Programmet är en repris och sändes första gången den 25 mars 2020. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.wi
15/07/202019 minutes 45 seconds
Episode Artwork

Hans genanalyser tecknar bilden av mammutarnas tid (R)

Han skulle vilja resa i tiden och åka på safari i mammutarnas Sibirien, för 20 000 år sedan. Med det nya paleogenetiska laboratoriet i Stockholm kommer professor Love Dalén så nära man kan. För 20 000 år sedan vandrade mammutar på den sibiriska stäppen. Där fanns också hästar, noshörningar och bisonoxar. De jagades av vargar, järvar, grottlejon och sabeltandade tigrar. När rester av de här djuren hittas nu, kan genanalyser av dem hjälpa till att teckna bilden av det svunna landskapet och dess invånare. Ett nyöppnat paleogenetiskt laboratorium där Love Dalén är en av forskningsledarna ger extra goda möjligheter till det. Programmet är en repris från den 18 mars i år. Programledare: Björn Guné[email protected] Producent: Camilla Widebeck<a class="internal-link" href="mailto:camilla.widebeck@sverigesradio
08/07/202019 minutes 51 seconds
Episode Artwork

Hennes svampar gör textil av gammalt bröd (R)

Mikroskopiska svampar kan bryta ner matavfall och sedan själva utgöra råvaran för hållbara textilier. Vi möter Akram Zamani vid Högskolan i Borås som arbetar med just det. Mikroskopiska svampar i naturen arbetar hela tiden med att bryta ner organiskt material, och nu gör de samma sak med brödavfall i labbet på Högskolan i Borås. Samtidigt är svampar fiberrika, och kan därför på samma sätt som lin eller ull vara en råvara för att framställa textilier. Akram Zamani, docent i resursåtervinning, hoppas att det fyraåriga forskningsprojektet ska leda långt i arbetet med att ta fram både textilier och sjukvårdsmaterial som förband och kirurgtråd gjord av svamp. Programmet är en repris från den 11 mars 2020. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck<a class="internal-link" href="mailto:camilla.widebe
01/07/202019 minutes 48 seconds
Episode Artwork

Mattias Lundberg pusslar ihop musik av återfunna notskrifter (R)

Hur lät musiken i Sverige för ett halvt årtusende sen? Ofta finns notskrifter i olika delar på olika håll, och för en musikforskare som Mattias Lundberg kan det vara rena detektivarbetet att få ihop helheten. Den musik som fortfarande spelas och som är skriven för längesedan kan ha satts ihop från många olika gamla källor, av musikvetare. Det insåg Mattias Lundberg när han som tonåring lärde sig spela orgel av kantorn hemma i Åtvidaberg. Men aldrig hade han trott att man kunde leva på att ägna sig åt sådant – det skulle man få göra på fritiden, trodde han. Som professor i musikvetenskap vid Uppsala Universitet är det just att leta i sådana gamla notskrifter han ägnar sig åt, vid sidan av att undervisa studenter. Nyligen lyckades han från olika källor få ihop en bild av hur den tidigaste svenska musik som har en känd svensk upphovsman skulle låta. Resultatet blev att Missa Lauda Hierusalem av Bertil Kellner, daterad 1598, i december 20
24/06/202019 minutes 47 seconds
Episode Artwork

Kärnkraftsmotståndaren som blev kärnfysiker (R)

Ane Håkansson röstade nej till kärnkraft i folkomröstningen 1980. Sedan ändrade hans liv kurs. Nu hoppas han på anslag för att utveckla en ny generation av kärnkraft, med avfall som kan återvinnas. I och med klimatfrågan har den svenska debatten om kärnkraften åter tagit fart. Ska vi fortsätta att avveckla? Reparera den befintliga kärnkraften? Eller till och med satsa på ny kärnkraft? Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik, är en tydlig kärnkraftsförespråkare. Här får han ge sin syn på kärnkraften. Vetenskapsradion sänder också reportage i På Djupet, med andra aspekter av frågan om kärnkraftens framtid i Sverige. Klotet tar upp frågan om kärnkraftens avveckling. I programmet hörs professorn i tillämpad kärnfysik Ane Håkansson. Programmet är en repris från februari 2020. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin.sverigesradio.se <p class="byline" style="text-align: rig
16/06/202019 minutes 37 seconds
Episode Artwork

Fredrik modellerar nätverken – för både sjukdomar och roliga historier

Fredrik Liljeros är sociolog och finner gemensamma nämnare mellan spridning av sjukdomar, roliga historier och politiska rörelser. Alla följer de våra nätverk. Hur en smitta sprids beror till stor del på hur vi träffas, hur våra nätverk och vanor ser ut. Spridningsmönstret kan beskrivas som en kurva. Och likadan som kurvan för en infektionssjukdom ser ut, ser kurvan för en rolig historia ut. Fredrik Liljeros har i sin forskning gått från att se hur folkrörelser sprids, till att analysera smittors vägar. Nu hoppas han snart kunna arbeta med covid-19. Programledare: Camilla [email protected]
09/06/202019 minutes 51 seconds
Episode Artwork

Han jobbar för världens barnhälsa från källarkontoret (R)

Stefan Swartling Peterson är professor i global hälsa och hälsochef på FN:s barnfond Unicef. Från radhuskällaren i Uppsala försöker han hjälpa afrikanska länder att hitta bästa vägen genom coronakrisen. Normalt sitter Stefan Swartling Peterson i New York, i ett kontor med utsikt över East River. Nu klämmer han in sig i ett litet källarrum där han har webbmöten med sina 100 medarbetare. Särskilt fokus har han på länderna i Afrika söder om Sahara, inte minst Uganda, där han själv bott och arbetat i flera år. Landet har stängt ner efter kinesisk modell, och det innebär för många att de sitter fast inne i slummen där det inte ens går att tvätta händerna, och att barnen blir utan skolundervisning. Men globala organisationers satsning på afrikansk sjukvård kan ge den en förstärkning som kommer att få betydelse också bortom den pågående pandemin. Programmet är en repris från den 8 april 2020. <p
02/06/202019 minutes 55 seconds
Episode Artwork

Erik forskar om coronavanorna: Nu vill vi sänka garden!

Vi har hittat nya vanor under coronapandemin. Vilka vi vill fortsätta med framöver och vilka vi vill komma bort ifrån undersöker psykologen Erik Wästlund i en internationell enkät. Enkätundersökningen "Corona och nya vanor" tog in svar under två veckors tid via sociala medier världen över. 1200 personer svarade; ungefär hälften av dem i Sverige. Erik Wästlund, docent i psykologi vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet sammanställer nu tillsammans med doktoranden Sture Nöjd resultaten och de ska vara färdiga i sommar. Men lite om vad de funnit kan Erik Wästlund berätta redan nu. Vi är skärmtrötta och sugna på kramar och att på att träffas som vi gjorde förr. Många uppskattar möjligheten att jobba hemifrån, men alla gillar det definitivt inte. Vi tröstäter och tröstdricker oss genom pandemin, och många vill sluta med alkohol och onyttig mat. Och så längtar vi efter att kunna slappna av och våga åka bussen igen, utan a
26/05/202019 minutes 43 seconds
Episode Artwork

Marianne frågar om livet i riskgruppen äldre

Hur är livet för de många äldre i Sverige som på grund av coronaviruset måste begränsa sina kontakter väldigt mycket? Det söker forskare i Lund, bland andra Marianne Granbom, svar på. Av Sveriges befolkning är 15% 70 år eller äldre. Det är dem forskargruppen vid Lunds universitet fokuserar på i projektet "Att tillhöra riskgruppen – Coronapandemins konsekvenser för äldres hälsa och vardag". Forskarna följer under den pågående pandemin 17 individer med djupintervjuer för att få inifrånperspektiv på en tillvaro som för många över natt blev väldigt annorlunda. Marianne Granbom, doktor i hälsovetenskap vid äldreforskningscentrat CASE vid Lunds universitet, menar att restriktionerna påverkar många äldres vardag och mående på sätt som kommer att få långtgående konsekvenser – kanske till och med mer än själva virusspridningen. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg <p class="bylin
18/05/202019 minutes 55 seconds
Episode Artwork

Sara ser förvandlingen i närbild

Hur förvandlar man en svart sörja från skogsindustrin till ett klart rinnande biobränsle att tanka bilen med? Det försöker Sara Blomberg reda ut. Till sin hjälp har hon synkrotronen Max IV i Lund. Sara Blomberg arbetar vid institutionen för kemiteknik vid Lunds Universitet och därför väldigt nära till Max IV som togs i drift för bara några år sedan. Här accelereras elektroner till höga hastigheter och när strålen böjs av bildas det röntgenljus som används i experimenten. Hon reser också till andra anläggningar och gör sin forskning där. När Sara har stråltid vid en synktrotron blir det arbete mer eller mindre dygnet runt. Det gäller att utnyttja tiden väl, och hon är alltid nyfiken på vilka resultat hon ska få ut. Programledare: Camilla [email protected]
12/05/202019 minutes 49 seconds
Episode Artwork

Charlotte fann att krigargraven innehöll en kvinna

Arkeologen Charlotte Hedenstierna-Jonson väckte stort rabalder häromåret efter genanalyser av en krigargrav i vikingastaden Birka. Hon hade funnit att den som vilade i graven var en kvinna. Graven upptäcktes redan i slutet av 1800-talet och har hela tiden setts som en typisk krigargrav, bland annat beroende på mängden vapen i den. Att den som lagts till vila där var en kvinna tydde analyser av benen på för flera decennier sedan. Och det bekräftades av en DNA-analys publicerad i en studie Charlotte Hedenstierna-Jonson ledde. Forskningen fick stor uppmärksamhet av medier världen över och studien ifrågasattes för sina slutsatser. Men vad innebär det att det är en kvinna i graven? Programledare: Björn Guné[email protected] Producent: Camilla
05/05/202019 minutes 52 seconds
Episode Artwork

Astronomen som stack ut hakan

Som ung doktorand, precis i början av karriären, la astronomen Anders Johansen fram en ny teori om hur planeter bildas. Nu visar observationer i rymden att han tycks ha rätt. Tidigare i vår kom data från den amerikanska sonden New Horizons som studerat asteroiden Arrokoth. Forskarna konstaterat att den verkar ha kommit till precis så som Anders Johansen, numera professor i Lund, beskrivit planetbildning. Också flera andra studier har visat att hans datormodelleringar verkar visa rätt. Men att som ung forskare lägga fram en ny teori och argumentera för den var inte lätt, konstaterar Anders Johansen nu när han ser tillbaka. Här hittar du&nbsp;studien om hur småplaneter kan bildas&nbsp;genom tvåströmsinstabilitet. Här är&nbsp;<a class="external-link" href="https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/2012
28/04/202019 minutes 53 seconds
Episode Artwork

"Svårt att vara kritisk när det är landskamp i corona"

Sverige gör på annorlunda sätt än många andra länder i coronakrisen. Och det kan ta emot att kritisera, för nu pågår en landskamp i corona. Det säger kriskommunikationsforskaren Bengt Johansson. Kriskommunikation till ett lands medborgare fyller tre funktioner: att informera om hur individen ska hantera krisen, att granska och utkräva ansvar av ansvariga myndigheter och politiker och att kommunicera hur samhället bearbetar och tar sig igenom krisen. I den långvariga coronakrisen pågår allt detta samtidigt, säger kriskommunikationsforskaren Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Han har aldrig tidigare upplevt att en kris så totalt tar över hela medielandskapet.&nbsp;Bengt Johansson har många gånger sökt ekonomiska anslag för att studera hur samhällskriser kommuniceras – men utan att i förväg veta vilka kriser han kommer att studera. När coronakrisen kom var
21/04/202019 minutes 51 seconds
Episode Artwork

Bästa lösenordet ska du skämmas för (R)

Glöm alla rekommendationer om lösenord som blandar små och stora bokstäver, siffror och specialtecken! Det saknas vetenskaplig grund för dem, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde. Q*rG69!EL – ungefär sådär ser lösenord ofta ut. Men ett sådant lösenord är enligt Marcus Nohlberg riktigt dåligt. Du glömmer det själv, samtidigt som en dator knäcker koden nästan lika enkelt som om det vore en helt vanlig mening. Det avgörande för om ett lösenord är bra är inte komplexiteten utan längden, säger han. Hans råd efter att ha analyserat existerande forskning kring lösenordsstrategier är att det bästa lösenordet för de flesta av oss är en fras med fyra ord enligt principen 4P: privat, personlig, praktisk och provocerande. Välj lösenord du skäms för. Hela poängen med ett lösenord är ju att ingen ska se det! Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg <
14/04/202019 minutes 43 seconds
Episode Artwork

Han jobbar för världens barnhälsa från källarkontoret

Stefan Swartling Peterson är professor i global hälsa och hälsochef på FN:s barnfond Unicef. Från radhuskällaren i Uppsala försöker han hjälpa afrikanska länder att hitta bästa vägen genom coronakrisen. Normalt sitter Stefan Swartling Peterson i New York, i ett kontor med utsikt över East River. Nu klämmer han in sig i ett litet källarrum där han har webbmöten med sina 100 medarbetare. Särskilt fokus har han på länderna i Afrika söder om Sahara, inte minst Uganda, där han själv bott och arbetat i flera år. Landet har stängt ner efter kinesisk modell, och det innebär för många att de sitter fast inne i slummen där det inte ens går att tvätta händerna, och att barnen blir utan skolundervisning. Men globala organisationers satsning på afrikansk sjukvård kan ge den en förstärkning som kommer att få betydelse också bortom den pågående pandemin. Programledare:Camilla
07/04/202019 minutes 55 seconds
Episode Artwork

Polarforskaren som vill rädda kulturminnen i kylan

Skrot eller kulturminne? Det frågar sig polarforskaren Dag Avango. Senast besökte han lämningarna från Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1901-03. Hur kan byggnader bevaras i en smältande framtid? Dag Avango har nyss kommit hem från en två månader lång resa till Antarktis. Hur kan hus och husgrunder från Otto Nordenskjölds expedition bevaras som kulturminnen, när permafrosten smälter och smältvatten eroderar marken? Dag Avango forskar om hur sånt som kan tyckas vara skrot och ruiner kan bli till kulturminnen och attraktioner. Programledare:Thomas Öberg Producent: Camilla [email protected]
31/03/202019 minutes 51 seconds
Episode Artwork

Hon hittar fossil från dinosaurisernas tid i barnens sandlådor

När Elisabeth Einarsson var åtta år bestämde hon sig för att bli paleontolog. Nu hittar hon spår från dinosauriernas tid i sandlådorna i Kristianstad, tillsammans med förskolebarnen. Där Kristianstad ligger nu var det för 80 miljoner år sedan havsbotten. På stränderna strövade dinosaurier och i vattnet simmade mosasaurier och svanhalsödlor. Eftersom inlandsisen inte nådde ner hit finns spåren kvar, och när sandlådorna fylls på kan fossil följa med: Hajtänder och musselskal från dinosauriernas tid. Elisabeth Einarsson har i sin forskning både letat fossil och provat sätt att föra ut kunskapen i förskolorna. Genom att prata dinosaurier med barnen, och visa dem hur lång jordens historia är jämfört med människans, vill hon väcka deras intresse för naturvetenskap. Programledare: Camilla [email protected]
24/03/202019 minutes 51 seconds
Episode Artwork

Hans genanalyser tecknar bilden av mammutarnas tid

Han skulle vilja resa i tiden och åka på safari i mammutarnas Sibirien, för 20 000 år sedan. Med det nya paleogenetiska laboratoriet i Stockholm kommer professor Love Dalén så nära man kan. För 20 000 år sedan vandrade mammutar på den sibiriska stäppen. Där fanns också hästar, noshörningar och bisonoxar. De jagades av vargar, järvar, grottlejon och sabeltandade tigrar. När rester av de här djuren hittas nu, kan genanalyser av dem hjälpa till att teckna bilden av det svunna landskapet och dess invånare. Ett nyöppnat paleogenetiskt laboratorium där Love Dalén är en av forskningsledarna ger extra goda möjligheter till det. Programledare: Björn Guné[email protected] Producent: Camilla [email protected]
17/03/202019 minutes 51 seconds
Episode Artwork

Hennes svampar gör textil av gammalt bröd

Mikroskopiska svampar kan bryta ner matavfall och sedan själva utgöra råvaran för hållbara textilier. Vi möter Akram Zamani vid Högskolan i Borås som arbetar med just det. Mikroskopiska svampar i naturen arbetar hela tiden med att bryta ner organiskt material, och nu gör de samma sak med brödavfall i labbet på Högskolan i Borås. Samtidigt är svampar fiberrika, och kan därför på samma sätt som lin eller ull vara en råvara för att framställa textilier. Akram Zamani, docent i resursåtervinning, hoppas att det fyraåriga forskningsprojektet ska leda långt i arbetet med att ta fram både textilier och sjukvårdsmaterial som förband och kirurgtråd gjord av svamp. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradi
10/03/202019 minutes 46 seconds
Episode Artwork

Bästa lösenordet ska du skämmas för

Glöm alla rekommendationer om lösenord som blandar små och stora bokstäver, siffror och specialtecken! Det saknas vetenskaplig grund för dem, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde. Q*rG69!EL – ungefär sådär ser lösenord ofta ut. Men ett sådant lösenord är enligt Marcus Nohlberg riktigt dåligt. Du glömmer det själv, samtidigt som en dator knäcker koden nästan lika enkelt som om det vore en helt vanlig mening. Det avgörande för om ett lösenord är bra är inte komplexiteten utan längden, säger han. Hans råd efter att ha analyserat existerande forskning kring lösenordsstrategier är att det bästa lösenordet för de flesta av oss är en fras med fyra ord enligt principen 4P: privat, personlig, praktisk och provocerande. Välj lösenord du skäms för. Hela poängen med ett lösenord är ju att ingen ska se det! Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg <
03/03/202019 minutes 47 seconds
Episode Artwork

Deboras möten med fåglar skvallrar om jordbrukets förändring

Biologen Debora Arlt har ägnat många år åt att studera stenskvättor. Det har både lett till många fina fågelmöten och till insikter om hur naturen påverkas av vårt sätt att bruka marken. Stenskvättan är en 15 centimeter stor fågel som gillar att sitta på stenar och som har ett svart T-mönster på stjärten när den flyger iväg. Debora Arlt som jobbar på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet har jobbat flera år med att ta reda på hur lätt den har att hitta mat och hur bra den lyckas med att föda upp sina ungar. Hon har ofta spanat på den från håll med kikare och ibland har hon fått krypa in under stora stenar vid åkrar och ängar för att hitta deras bon. Eftersom stenskvättorna ringmärks går det att känna igen enskilda individer och lära känna deras personliga egenheter. Den långa tidsserien med mätdata om stenskvättorna gör också att det går att dra slutsatser om vad som händer med den och andra fåglar i
25/02/202019 minutes 51 seconds
Episode Artwork

Kärnkraftsmotståndaren som blev kärnfysiker

Ane Håkansson röstade nej till kärnkraft i folkomröstningen 1980. Sedan ändrade hans liv kurs. Nu hoppas han på anslag för att utveckla en ny generation av kärnkraft, med avfall som kan återvinnas. I och med klimatfrågan har den svenska debatten om kärnkraften åter tagit fart. Ska vi fortsätta att avveckla? Reparera den befintliga kärnkraften? Eller till och med satsa på ny kärnkraft? Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik, är en tydlig kärnkraftsförespråkare. Här får han ge sin syn på kärnkraften. Vetenskapsradion sänder också reportage i På Djupet, med andra aspekter av frågan om kärnkraftens framtid i Sverige. Klotet tar upp frågan om kärnkraftens avveckling. I programmet hörs professorn i tillämpad kärnfysik Ane Håkansson. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin.sverigesradio.se ProducentPeter Normark<a class="internal-link" hr
18/02/202019 minutes 37 seconds
Episode Artwork

Henrik utvecklar vete som tål försaltad jord (R)

Allt mer mark i världen förstörs av salt från havet. Henrik Aronsson har på plats i Bangladesh sett hur illa försaltad mark kan se ut. I sin forskning vill han ta fram grödor som kan klara av saltet. Salthaltiga jordar&nbsp;där det inte längre går att bedriva ett effektivt jordbruk utgör ungefär sju procent av jordens odlingsbara mark och arealerna ökar, skriver Henrik Aronsson i sin presentationstext på Göteborgs universitets hemsida. Ett jordbruksland som är svårt drabbat av ett översvämmande hav är Bangladesh. Där är en miljon hektar obrukbara under den torra säsongen. Därför arbetar Henrik Aronsson&nbsp;och hans forskargrupp med molekylärt baserad förädlingsteknologi för att få fram nya, salttoleranta, lokalt anpassade vetesorter på ett snabbare och precisare sätt än tidigare. Som fri forskare ser Henrik Aronsson en möjlighet att genom tillämpad forskning kunna hjälpa människor. Vi hör om bakgrunden i det frikyrkliga Gnosjö, löpni
11/02/202019 minutes 29 seconds
Episode Artwork

Mattias Lundberg pusslar ihop musik av återfunna notskrifter

Hur lät musiken i Sverige för ett halvt årtusende sen? Ofta finns notskrifter i olika delar på olika håll, och för en musikforskare som Mattias Lundberg kan det vara rena detektivarbetet att få ihop helheten. Den musik som fortfarande spelas och som är skriven för längesedan kan ha satts ihop från många olika gamla källor, av musikvetare. Det insåg Mattias Lundberg när han som tonåring lärde sig spela orgel av kantorn hemma i Åtvidaberg. Men aldrig hade han trott att man kunde leva på att ägna sig åt sådant – det skulle man få göra på fritiden, trodde han. Som professor i musikvetenskap vid Uppsala Universitet är det just att leta i sådana gamla notskrifter han ägnar sig åt, vid sidan av att undervisa studenter. Nyligen lyckades han från olika källor få ihop en bild av hur den tidigaste svenska musik som har en känd svensk upphovsman skulle låta. Resultatet blev att Missa Lauda Hierusalem av Bertil Kellner, daterad 1598, i december 20
04/02/202019 minutes 59 seconds
Episode Artwork

Sara söker svaren på universums mysterier

Vad består allting av och hur funkar världen egentligen? Sara Strandberg ägnar sitt liv åt att försöka bidra med pusselbitar till svaret på sådana frågor, med hjälp av partikelacceleratorn LHC. Den stora partikelacceleratorn LHC accelererar protoner som krockar i Atlasdetektorn, och ur spåren i detektorn läser Sara Strandberg ut vilka partiklar som bildats och vilka egenskaper de har. Drömmen är att upptäcka så kallade supersymmetriska partiklar eller mörk materia. Men även på vägen mot en sådan stor upptäckt tycker Sara Strandberg att hon ständigt lär sig något nytt om universum. Reportaget har sänts en gång tidigare, under programrubriken Vetandets värld.&nbsp; Programledare: Camilla [email protected]
28/01/202019 minutes 44 seconds
Episode Artwork

Designforskaren Maja Gunn vill utmana våra normer (R)

Maja Gunn är utbildad modedesigner och har i sin forskning försökt tänja på gränserna att med kläder och design utmana heteronormen, vårt könsstereotypa sätt att klä oss. Som när hon klädde en man, en väldigt hetero man, i tydligt feminina kläder, i ett projekt som varade under ett år.Det var ett forskningsprojekt som egentligen kom till lite av en slump – Maja Gunn hade bara tänkt låta honom prova lite gränsöverskrivande feminina kläder till en kommande kollektion, men hans reaktion fick henne att vilja utforska mer.I ett annat projekt har hon jobbat med brandmäns uniformer, och utgått från kvinnliga önskemål om en sportbehå, när hon tog fram en sorts skyddstopp för både kvinnor och män. Och så har hon jobbat med sin egen tolkning av "den lesbiska skjortan", en rutig flanellskjorta.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesrad
30/12/20169 minutes 27 seconds
Episode Artwork

"Om alla kunde lite mer kemi skulle världen vara lite bättre" (R)

Ulf Ellervik vann en manustävling för sex år sedan och fick ge ut boken Ond kemi. Sen dess har det kommit fyra till och han brinner för att lära oss mer om kemi. Men skriva gör han på fritiden det är forskare som är hans jobb. Han är professor i bioorganisk kemi och forskar om kolhydrater på cancerceller, både för att bättre förstå hur cancercellerna fungerar och för att kunna hitta nya mediciner. Men när han skriver böcker kan det handla om allt från giftmordens kemi, till kemin bakom kärlek och glass.Lena [email protected]
23/12/20169 minutes 24 seconds
Episode Artwork

Paolo åker hem till folk på kvällen och forskar om hur de sover i sina egna sängar (R)

Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.Det var i hans egen familj intresset för sömn grundlades. När han var liten hade han egna sömnproblem som ingen tog på allvar. Och en farbror fick höra att han var besatt av demoner fast han egentligen hade en sömnsjukdom.Lena [email protected]
16/12/20169 minutes 29 seconds
Episode Artwork

Med passion för det okända mikroskopiska livet (R)

Under sommaren har biologen Sarah Atherton åkt runt i hela Sverige för att kartlägga plattmaskar. De finns nästan överallt men trots det vet vi väldigt lite om dem. Projektet är en del av det svenska Artprojektet som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet håller i. Det handlar om att ta reda på var plattmaskarna finns och vilka arter som finns.Sarah Atherton har själv sin bas vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, och hon beskriver det som en passion att ta reda på mer om den här typen av små djur.Intresset väcktes när hon började plugga biologi på universitetet. Då fick hon upp ögonen för att det här är djur som kan leva på ett sätt som kan verka både främmande och fascinerande för oss människor.– Jag visste att jag ville ägna mig åt den här sortens djur som kan göra de här fantastiska sakerna och har de här egenskaperna.Sara Sällström<a href="mailto:[email protected]" class="internal-link" target="_s
09/12/20169 minutes 17 seconds
Episode Artwork

Paolo åker hem till folk på kvällen och forskar om hur de sover i sina egna sängar

Paolo D'Onofrio är sömnforskare och studerar sömnlöshet och sömnproblem. Han har ett bärbart sömnlabb i väskan och åker hem till folk och mäter deras sömn hemma. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt. Då blir det bättre resultat eftersom de ser hur de har det med sömnen på riktigt.Det var i hans egen familj intresset för sömn grundlades. När han var liten hade han egna sömnproblem som ingen tog på allvar. Och en farbror fick höra att han var besatt av demoner fast han egentligen hade en sömnsjukdom.Lena [email protected]
27/11/20169 minutes 29 seconds
Episode Artwork

För Rachel Pettersson är stål möjligheternas material

Vi förväntar oss hela tiden mer och mer av de material som finns omkring oss. Det menar Rachel Pettersson som har 30 års erfarenhet av forskning om stål. Rachel Pettersson berättar att hon fick goda möjligheter att utforska sitt intresse för teknik och naturvetenskap tack vare att hon gick på en flickskola i England. Där fanns ingen uppdelning mellan vad pojkar och flickor förväntades vara intresserade av. På universitetet upptäckte hon sedan att materialvetenskap var det hon ville satsa på snarare än teoretisk fysik.&nbsp;Idag är hon forskningschef på stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. Hon hoppas att vi ska fortsätta att ta fram nya stålsorter som kan göra att vi får ett mer hållbart samhälle. Och så går hon ofta omkring med både magnet och lupp i handväskan.Sara Sällströ[email protected]
20/11/20169 minutes 13 seconds
Episode Artwork

Maria Jenmalm forskar om varför allt fler av oss blir allergiska

Grundläggs allergier redan när vi är nyfödda bebisar? Eller kanske redan i fosterlivet? Ja, det tror Maria Jenmalm som forskar om allergier vid Linköpings universitet. Maria Jenmalm är professor i experimentell allergologi och intresserar sig för varför så många barn blir allergiska - och vad som kan göras för att förebygga allergier. Maria Jenmalm är igång med flera studier där grundantagandet är att allergiska besvär grundläggs mycket tidigt. I en planerad studie, som ännu är i sin linda, ska barn som föds med kejsarsnitt få tarmbakterier från mamman på sig direkt efter födseln. Detta eftersom studier tyder på att det är bra om små spår av förälderns tarmflora överförs till barnet vid födseln för att förebygga framtida allergier. Det här sker helt av sig självt vid vaginala födslar, men inte vid kejsarsnitt. Hör också Maria Jenmalm berätta om tillfällen när forskarlivet har känts förtvivlat och hon har varit redo att ge upp. För det har hänt åtskilliga gång
13/11/20169 minutes 19 seconds
Episode Artwork

Malin Aronsson vill förstå järvarnas sociala liv

Efter mycket funderande kom Malin Aronsson på att det var forskning om vilda djur hon ville ägna sig åt. Och stort fokus ligger på järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa. I ekologen Malin Aronssons forskning ligger stort fokus på vårt största mårddjur järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa. – De är ju lite långa och har korta ben, så de skumpar nästan fram. Den ser ut lite som en groda, säger Malin Aronsson. Hon följer järvarnas rörelser för att försöka förstå hur de samspelar med varandra, och vilken betydelse det har för hur många de är och var de finns någonstans. Hon har även studerat lodjur som precis som järven är ensamlevande och revirhävdande djur. Men det var först efter en lång tids funderande som hon kom på att det var det här hon ville göra. Den första utbildningen hon hoppade på efter gymnasiet var civilingenjör och den andra var jägmästare. Programmet är en repris
11/11/20169 minutes 19 seconds
Episode Artwork

Litteratursociologen Karl Berglund: "Vi läser deckare för att bli trygga"

Nära varannan bästsäljare är en svensk deckare. Ändå är det en del av litteraturen väldigt få har forskat om. Karl Berglund ville få svar på frågan varför de svenska deckarna plötsligt tog över. Bland litteraturvetare har intresset för deckare varit svalt. De forskar hellre om "den goda litteraturen", "den estetiskt intressanta litteraturen", säger Karl Berglund. Men han tycker att det är nästan befängt att den litteraturen som alla läser är det så få litteraturvetare som vill forska om.Snart disputerar han och två delar av hans avhandling har redan publicerats som böcker. I den  senaste skriver han om hur böckerna marknadsförs - Mordförpackningar.Lena [email protected]
30/10/20169 minutes 18 seconds
Episode Artwork

Tore Curstedts medicin har räddat livet på minst en halv miljon - medlet var inte klart första gången det gavs till en nyfödd (R)

Tore Curstedt var en av två forskare som tog fram ett medel som räddat livet på över en halv miljon för tidigt födda. Men när en nyfödd fick det första gången var medlet inte färdigt eller godkänt. Det handlar om ett ytaktivt ämne som gör att lungblåsorna i de inte färdigutvecklade lungorna kan hålla sig uppe och ta in luft. Tore Curstedttog tillsammans med kollegan Bengt Robertsson fram medlet och det räddade för första gången livet på en pojke år 1983. Pojken hade dött om han inte fått medlet. Men hur tänker Tore själv om att ett inte färdigt medel användes på barn utan att vara godkänt? Vilka är de avgörande skillnaderna från dagens Macchiarini-fall? I båda fallen talades det om "vital indikation", sista utvägen för en som håller på att dö. Lena [email protected]
23/10/20169 minutes 26 seconds
Episode Artwork

Sömnforskare Christian Benedict: "Kroppen är som en orkester - alla delar måste fungera"

Som nybliven pappa började Christian Benedict fundera över vad som händer i kroppen när vi inte får sova ordentligt. I dag arbetar han som sömnforskare vid Uppsala universitet. Hur påverkas vi av sömnbrist? Det är en fråga som sömnforskare Christian Benedict har spenderat många nätter på sömnlaboratoriet för att få svar på. Han menar att det är dags att vi börjar se kroppen som en helhet, där alla delar måste fungera för att vi ska må bra.&nbsp;Agnes Faxé[email protected]
16/10/20169 minutes 15 seconds
Episode Artwork

Läkaren Björn Olsen: "Jag är världens ende medicinske ornitolog"

Läkaren och forskaren Björn Olsen kombinerar två stora intressen i sitt yrkesliv: fåglar och infektionssjukdomar. Han säger att han borde kalla sig medicinsk ornitolog, en specialitet som inte finns. Björn Olsen arbetar som läkare vid Akademiska sjukhuset. Där driver han bland annat en klinik för utredningar av fästingburna sjukdomar. Han forskar också om infektionssjukdomar som professor vid Uppsala universitet. Han har otaliga gånger citerats och intervjuats i ämnet smittsamma sjukdomar, inte minst när fågelinfluensan och svininfluensan har dominerat rubrikerna.Björn Olsen säger sig blir arg och ledsen av dumhet i organisationer. Han ser också en skönhet, säger han, i att rasera egna och andras vetenskapliga "sandslott".Lisen [email protected]
09/10/20169 minutes 39 seconds
Episode Artwork

"Man känner sig väldigt liten när man står bredvid en glaciär"

Nina Kirchner älskade matte, och snö och is. Av en slump hittade hon en perfekt karriär där hon kunde kombinera allt det. Hon blev glaciärforskare. Hon&nbsp;ägnar sig åt&nbsp;teoretisk glaciärforskning, och forskar mycket om modeller över glaciärernas förändring. Så en hel del av jobbet handlar om ekvationer, datorer och beräkningar. Men varje år åker hon på en fältresa, oftast till Svalbard eller Grönland. Då jobbar man på ett annat sätt och det handlar om praktiskt arbete, mätningar och problemlösning. Men även om att laga mat på forskningsfartyget.Lena [email protected]
02/10/20169 minutes 22 seconds
Episode Artwork

"Om alla kunde lite mer kemi skulle världen vara lite bättre"

Ulf Ellervik vann en manustävling för sex år sedan och fick ge ut boken Ond kemi. Sen dess har det kommit fyra till och han brinner för att lära oss mer om kemi. Men skriva gör han på fritiden det är forskare som är hans jobb. Han är professor i bioorganisk kemi och forskar om kolhydrater på cancerceller, både för att bättre förstå hur cancercellerna fungerar och för att kunna hitta nya mediciner. Men när han skriver böcker kan det handla om allt från giftmordens kemi, till kemin bakom kärlek och glass.Lena [email protected]
25/09/20169 minutes 24 seconds
Episode Artwork

Angela Christiano forskar om en hårsjukdom hon själv har

När hudforskaren Angela Christiano själv fick en sjukdom där håret började falla av ändrade hon forskningsinriktning och började forska om den. Angela var 30 år när hon fick sjukdomen alopecia areata, en automimmun sjukdom, Hon var då redan forskare i dermatologi, så hon hade många kunniga kolleger att fråga. Men trots att hon var på ett av världens bästa universitet, Columbia University, visste de inte särskilt mycket om alopeci, varken om orsaker eller förlopp. Och det fanns inga botemedel, bara möjlighet att tillfälligt bromsa det hela med. Det var helt enkelt en sjukdom man inte forskat så mycket om.Lena [email protected]
18/09/20169 minutes 34 seconds
Episode Artwork

Professor Marina Xaba-Mokoena var först med det mesta

Marina Xaba-Mokoena fick chansen att utbilda sig till lungläkare i Sverige på 60-talet och startade senare en medicinsk fakultet i Transkei i Sydafrika som idag har utbildat tusentals läkare. Tack vare toppbetyg och ett SIDA-stipendium fick Marina Xaba-Mokoena år 1966 möjlighet att läsa till läkare vid Karolinska institutet i Stockholm. Nu är hon tillbaka i Sverige för att fira 50-års jubileum med sina gamla kursare.– När jag återvände till Transkei var jag den första kvinnliga, svarta överläkaren. Men man kan inte komma ifrån att det största jag gjort för Transkei och Sydafrika var att starta den medicinska fakulteten som nu har utbildat 2000 läkare.Niklas [email protected]
11/09/20169 minutes 16 seconds
Episode Artwork

Designforskaren Maja Gunn vill utmana våra normer

Maja Gunn är utbildad modedesigner och har i sin forskning försökt tänja på gränserna att med kläder och design utmana heteronormen, vårt könsstereotypa sätt att klä oss. Som när hon klädde en man, en väldigt hetero man, i tydligt feminina kläder, i ett projekt som varade under ett år.Det var ett forskningsprojekt som egentligen kom till lite av en slump – Maja Gunn hade bara tänkt låta honom prova lite gränsöverskrivande feminina kläder till en kommande kollektion, men hans reaktion fick henne att vilja utforska mer.I ett annat projekt har hon jobbat med brandmäns uniformer, och utgått från kvinnliga önskemål om en sportbehå, när hon tog fram en sorts skyddstopp för både kvinnor och män. Och så har hon jobbat med sin egen tolkning av "den lesbiska skjortan", en rutig flanellskjorta.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesrad
04/09/20169 minutes 27 seconds
Episode Artwork

Med passion för det okända mikroskopiska livet

Under sommaren har biologen Sarah Atherton åkt runt i hela Sverige för att kartlägga plattmaskar. De finns nästan överallt men trots det vet vi väldigt lite om dem. Projektet är en del av det svenska Artprojektet som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet håller i. Det handlar om att ta reda på var plattmaskarna finns och vilka arter som finns.Sarah Atherton har själv sin bas vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, och hon beskriver det som en passion att ta reda på mer om den här typen av små djur.Intresset väcktes när hon började plugga biologi på universitetet. Då fick hon upp ögonen för att det här är djur som kan leva på ett sätt som kan verka både främmande och fascinerande för oss människor.– Jag visste att jag ville ägna mig åt den här sortens djur som kan göra de här fantastiska sakerna och har de här egenskaperna.Sara Sällström<a href="mailto:[email protected]" class="internal-link" target="_s
28/08/20169 minutes 17 seconds
Episode Artwork

Erika Sigvardsdotter: Att studera de som är utanför, lär oss något om samhället

Kulturgeograf Erika Sigvardsdotter blev intresserad av migrationsfrågor när hon cyklade till Moldavien med ett gäng kompisar. Efter upplevelsen av de stora migrationsströmmarna ur Moldavien skrev hon sin avhandling om papperslösa i Sverige. ldag forskar Erika Sigvardsdotter kring flyktingars psykiska hälsa vid Röda korsets högskola i Stockholm.– En viktig fråga som jag ställer mig är hur kan jag förstå hur en annan person upplever saker och ting. Det kan vara svårt men man kan försöka och det kan finnas parallella upplevelser som hjälper mig förstå hur en annan människa har det.Niklas [email protected]
20/08/201610 minutes
Episode Artwork

Armita Golkar vill bota rädslor

Psykologiforskare Armita Golkar ville från början bli fotbollsproffs, men valde istället den akademiska banan. Armita Golkars mål är&nbsp;att fortsätta som lagspelare i forskarvärlden. Detta&nbsp;för att bättre förstå mänskligt beteende och mer specifikt öppna upp för en framtida bot mot rädslor. Idag gör hon psykologiska experiment vid Karolinska institutet och är delaktig i forskargruppen Emotion lab.Förra året 2015 tilldelades Armita Golkar priset till yngre forskare i psykologi, ett pristigefullt pris instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Priset innebär bland annat en stor fördel när det ska sökas pengar till nya forskningsprojekt.– Som fotbollsspelare var jag defensiv innermittfältare. Som forskare har jag nog kvar lite av
13/08/20169 minutes 59 seconds
Episode Artwork

Historiker David Larsson Heidenblad avslöjar miljöfrågans genombrott

David Larsson Heidenblad spelar strategikortspel för att "träna hjärnan" och forskar för närvarande på hur miljöfrågan slog igenom i slutet av 1960-talet. År 2012 doktorerade David Larsson Heidenblad med avhandlingen "Vårt eget fel" som handlar om likheterna mellan 1600-talets religiösa föreställningar om syndastraff och 2000-talets kollektiva skuldbeläggning för klimatförändringarna. Sedan dess har han studerat miljöfrågor ur ett historiskt perspektiv.– Det var inte så längesedan jag upptäckte att 13 december 1967 är ett jätteviktigt datum i världens miljöhistoria.Niklas [email protected]
06/08/20169 minutes 59 seconds
Episode Artwork

Musikforskaren Nick Braae: "Det finns inte en Queen-låt jag tycker illa om"

Nick Braae från Nya Zeeland blir snart doktor i Queen. För när han skulle doktorera i musik ville han ta reda på vad det är som gör "queen-soundet" så speciellt. Nu mot slutet av forskningen när avhandlingen egentligen är klar har Nick Braae varit ute på en flera månader lång turné i Europa och Usa, som han finansierar helt själv. Han föreläser och är med på olika musikkonferenser. Och då har han märkt att intresset för Queen är stort - nästan alla tycker om Queen oavsett om man är forskare i klassisk musik, popmusikforskare eller inte forskar alls.Lena [email protected]
30/07/20169 minutes 33 seconds
Episode Artwork

"Första året ska man bara tänka 'surviving'" (R)

Anders Kottorp är forskare i arbetsterapi och intresserad av hur vi klarar av vardagstekniken när vi blir äldre. Forskningen har han tagit med sig till Chicago, där han nu bygger upp sin forskargrupp. Men det har inte bara varit lätt att flytta ensam till USA. Och den största omställningen handlar om vardagslivet, i ett land som vi ofta tror är mer likt Sverige än det är.– Även om jag har kommit hit som en lyxinvandrare med fast anställning och hög lön har det varit intressant att för första gången i livet uppleva hur det är att komma som immigrant. Innan man har ett social security number och kommit in i systemen, säger han.Lena [email protected]
23/07/20169 minutes 39 seconds
Episode Artwork

"Jag tänker fortfarande wow när jag tittar på celler i mikroskop" (R)

Maria Thereza Perez har forskat länge om ögon och ögonsjukdomar. Den senaste tiden har hon börjat samarbeta med nanofysiker och de är ett spännande material på spåren - ett material där synceller kan växa och som de hoppas ska kunna användas till näthinneimplantat. Det var lärare i São Paolo, Brasilien, där hon växte upp som inspirerade henne. Egentligen hade hon tänkt bli läkare men när hon läst halvvägs fastnade hon för ögat och ögats fysiologi tack vare en entusiastisk lärare. Fortfarande, många år senare, vid Lunds universitet, tänker hon tankar som hon vet grundlades hos den läraren.Lena [email protected]
16/07/20169 minutes 33 seconds
Episode Artwork

Tumlande start på ett forskarliv till sjöss (R)

I veckans program möter vi marinbiologen Johanna Stedt, 26 år. Hon är i början av ett förhoppningsvis långt forskarliv om tumlare, som reporter Björn Gunér fick en snabb glimt av i Skåne. Vi träffar henne i en båt vid Kullahalvön i nordvästra Skåne. Jacob Schenström som kör båten styr mot en flock fiskmåsar som kretsar ovanför vattenytan. Måsarna&nbsp;kan vara en signal om att här kan det finnas tumlare, eftersom de tycker om att äta samma fiskar.Men det&nbsp;krävs lite tur. Det&nbsp;är&nbsp;inte alltid man får se tumlare vid en tumlarsafaritur, även om det här nog är Sveriges bästa ställe för att se djuren.Vi får se uppåt 15 av de här små valarna som är väldigt lika delfiner men med rundad trubbig nos. De gör också korta besök vid ytan och&nbsp;visade oss snabbt bara en bit av rygg och fena.Johanna Stedt har sett många tumlare här, och även observerat dem med hjälp av särskilda undervattensmikrofoner, så kallade hydrofoner, i sitt masterarbete.Nu
09/07/20169 minutes 15 seconds
Episode Artwork

Sepideh Olausson forskar om existentiell hemlöshet och intensivvård (R)

Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården. På högskolan i Borås arbetar Sepideh Olausson som post doc med ett forskningsprojekt kring patientkomfort. Mycket behöver bli bättre - för intensivvårdsrummets miljö med blinkande maskiner, höga ljud, skarpt ljus och stressad vårdpersonal kan bli en mycket traumatisk upplevelse för en svårt sjuk patient.Programmet sändes första gången 23 augusti 2015.Ylva Carlqvist [email protected]
02/07/20169 minutes 19 seconds
Episode Artwork

Matz Berggren kartlägger havets hemligheter (R)

Den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Matz Berggren har ägnat sitt liv åt att kartlägga arterna som finns där under ytan. Matz Berggren växte upp inåt landet i Västmanland, men är idag forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han bor nära havet i Fiskebäckskil och har promendavstånd till jobbet. Taket på Loven centrum för marina metenskaper skymtar på andra sidan kullen från hans lummiga trädgård. Arbetet lämnar honom nästan aldrig och hans mål är att kartlägga och studera konsekvenserna av att främmande kräftdjur från Asien blir allt vanligare utmed västkusten.Programmet är en repris från i augusti 2015 - men Havs- och vattenmyndighetens rapporteringsverktyg <a class="external-link" aria-label="&amp;#214;ppnas i nytt f&amp;#246;nster" href="https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/arter/frammande-arter/rappen---rapportering-av-vattenorganismer.html" target="_blank"
24/06/20169 minutes 25 seconds
Episode Artwork

Rolf Ohlsson om arvsmassans integritet och att se in i dödens svarta hål

Rolf Ohlsson forskar kring arvsmassan och hur den vecklar sig på ett avancerat sätt. När det går fel kan det leda till cancer. En sjukdom som han själv nu drabbats av. Rolf Ohlsson är professor i genomets integritet på Karolinska institutet i Solna. Hans titel är konstig, tycker Vetenskapsradions Annika Östman, men titeln har sin förklaring. När arvsmassan inte lyckas behålla sin integritet kan det ske byten av delar i den, så kallade mutationer, vilket kan leda till cancer. Just en sådan cancer som Rolf Ohlsson själv har drabbats av. Hans cancer är väldigt ovanlig, men drabbar lymfkörtlarna och kan i också gå in i benmärgen.Hans forskningsfält kallas epigenetik, och handlar om hur det kommer sig att gener slås av och på när de påverkas av yttre faktorer. Ett fält som det nu sätts stora förhoppningar till, men när Rolf Ohlsson började med det för 25 år sedan var det ett ovanligt forskningsfält.Annika Östman<a class="internal-link" href="mailto
17/06/20169 minutes 6 seconds
Episode Artwork

Denis Gaidashevs kamp mot de olösta ekvationerna

Matematikforskare Denis Gaidashev försöker knäcka ett av matematikens viktigaste olösta problem. En grupp ekvationer för mer exakta modeller av till exempel turbulens, tornados och havsströmmar. Amerikanska Clay Mathematics institute har&nbsp;lovat&nbsp;en miljon dollar till de matematiker som lyckas knäcka Navier-Stokes ekvationerna. En lösning på ekvationerna kommer vara användbart vid till exempel tillverkning av nya fartyg och flygplan.– Att arbeta med ekvationer är en kamp och kampen kan pågå under flera månader, men slutligen känner man ett stort behag: problemet är löst.Niklas [email protected]
05/06/20169 minutes 16 seconds
Episode Artwork

Ruth Palmers bananflugor kan avslöja behandlingar mot barncancer

Att studera bananflugor har lett Ruth Palmer till större förståelse för det som orsakar olika cancersjukdomar. Slumpen har följt Ruth Palmer, professor i biokemi, på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Efter att ha börjat sin forskarkarriär kom hon slumpmässigt in på spåret mot bananflugors genetik. Samma slump styrde senare in hennes forskning på bananflugor till att handla om barncancer. Ruth Palmers upptäckter blev prisbelönade med Göran Gustafsson-priset i molekylär biologi 2016.Daniel [email protected]
29/05/20169 minutes 16 seconds
Episode Artwork

20-åriga Stefan Buijsman är Sveriges yngsta forskare

Stefan Buijsman tog sina första högskolepoäng när han var tolv, läste Kant när han var 13 och började på universitetet när han var 15. Nu är han troligen Sveriges yngsta doktor någonsin. Bara 20 år gammal är holländaren Stefan Buijsman nu doktor i matematikfilosofi vid Stockholms universitet.– För mig är det inte så konstigt, jag är van vid att vara yngst. Det känns kul med all uppmärksamhet, för det ger mig en chans att prata om min forskning.Stefan Buijsman sökte sig till Sverige för att få jobb som forskare i fiolosofi och till Stockholms universitet som hade gott rykte för sin filosofiska forskning. Han kom in direkt och på ungefär nio månader skrev han sin avhandling som handlar om olika teorier kring vad matematiken är för något egentligen; och hur vi lär oss matte.– I min avhandling upptäckte jag att vi bara har teorier som gäller för professionella matematiker, inte för vanliga människor. Vi använder matematiken nästan varje dag
19/05/20169 minutes 18 seconds
Episode Artwork

Sten Stymne vill rädda landsbygden genom att göra åkern till kemifabrik

Han kan göra motorolja från genmodifierade jordbruksgrödor. Han vill rädda haven från utfiskning genom att låta bönder odla raps som producerar fiskolja. Som student i Stockholm gick han i demonstrationstågen mot USA:s krig i Vietnam. Det var proggen som gällde. Intresset för musiken falnade men inte samhällsengagemanget. 1976, när forskare genom genmodifiering lyckades skapa insulinproducerande bakterier, vaknade Sten Stymnes fascination för den nya teknikens möjligheter.Sedan dess har ha byggt upp en forskargrupp på 25 personer på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Fokus har varit att skapa genmodierade jordbruksgrödor som kan producera värdefulla fetter.En del av forskningen handlar om att, i samarbete med den tyska kemikoncernen BASF, ta fram en raps som producerar fiskolja. 2020 är det tänkt att den grödan ska vara klar för att lanseras på marknaden, och Sten Stymne hoppas att den agrara fiskoljan ska kunna ersätta marin fiskolja och d
15/05/20169 minutes 10 seconds
Episode Artwork

Malin Aronsson vill förstå järvarnas sociala liv

Efter mycket funderande kom Malin Aronsson på att det var forskning om vilda djur hon ville ägna sig åt. Och stort fokus ligger på järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa. I ekologen Malin Aronssons forskning ligger stort fokus på vårt största mårddjur järven med de stora tassarna och det lustiga sättet att springa.– De är ju lite långa och har korta ben, så de skumpar nästan fram. Den ser ut lite som en groda, säger Malin Aronsson.Hon följer järvarnas rörelser för att försöka förstå hur de samspelar med varandra, och vilken betydelse det har för hur många de är och var de finns någonstans. Hon har även studerat lodjur som precis som järven är ensamlevande och revirhävdande djur.Men det var först efter en lång tids funderande som hon kom på att det var det här hon ville göra. Den första utbildningen hon hoppade på efter gymnasiet var civilingenjör och den andra var jägmästare.Sara Sällström<br
08/05/20169 minutes 19 seconds
Episode Artwork

Sonia Sunny vill forska om kvinnors hälsa i Sverige

Forskaren Sonia Sunny flyttade från Indien till Sverige för ett och ett halvt år sedan. Drömmen är nu att skaffa yrkeslegitimation och sedan fortsätta forskningen om kvinnors hälsa här i Sverige. Just nu går Sonia Sunny på programmet Korta Vägen vid Folkuniversitetet i Göteborg. Målet med Korta vägen, att så snabbt som möjligt fixa jobb till utländska akademiker när de fått uppehållstillstånd i Sverige.– Min dröm är att få jobba på Göteborgs universitet som lektor och att få fortsätta forska kring kvinnors hälsa. Jag vill jämföra kvinnors hälsa i Indien med kvinnors hälsa här i Sverige.Niklas [email protected]
01/05/20169 minutes 27 seconds
Episode Artwork

Hjärtläkare Johan Sundström: Min vision är att ha så kul som möjligt på jobbet

Hjärtläkaren Johan Sundström hade tidigare som vision att bli professor innan han fyllde 50. Han skiftade fokus till "att ha roligt på jobbet" och blev professor vid 45. Johan Sundström balanserar forskarlivet genom att grotta ner sig i stora datamängder från befolkningsstudier och att arbeta kliniskt som hjärtläkare på Akademiska sjukhuset:–&nbsp; Jag gillar att sitta med två meter statistikkod och trycka på enter och så rasslar det till. Om man får en kick av att sitta där med gamnacke, och missa lunchen, då ska man ju fortsätta med det tycker jag.Just nu driver Johan Sundström också ett nytt nationellt projekt som kallas för "The Swedish Cohort consortium" - eller cohorts.se. Tanken är att alla svenska befolkningsstudier där forskare följt en viss del av befolkningen under en viss tid – ska kunna sammanställas med hjälp av ett nytt digitalt verktyg.Då kommer alla befolkningsstudier som gjorts kunna analyseras samtidigt – och forskarna
24/04/20169 minutes 29 seconds
Episode Artwork

Annica Ekman har labbet bland molnen

Med en fascination för väder och vind vill meteorologiprofessorn Annica Ekman förstå hur jordens klimat fungerar. För att förstå hur jordens komplicerade klimat fungerar använder sig Annica Ekman, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, av datormodeller. Det räcker inte med att titta på enstaka moln för att förstå hur allting hänger ihop, utan alla moln och vindar och havströmmar ska simuleras. Det var med hjälp av klimatmodeller som hon var med och gjorde upptäckten av hur minskade utsläpp av kylande luftpartiklar i Europa förvånansvärt höjde temperaturen vid Arktis.- Det visar att vad vi gör här påverkar också andra delar av världen, vi kan inte tro att det bara påverkar oss, säger Annica Ekman.Daniel [email protected]&nbsp;
17/04/20169 minutes 28 seconds
Episode Artwork

Genetiker Kristiina Tammimies kombinerar familjeliv med framgångsrik forskarkarriär

Kristiina Tammimies prisades nyligen i samband med internationella kvinnodagen för sin forskning om de genetiska faktorerna bakom autism. Framöver hoppas Kristiina Tammimies kunna använda sina genetiska fynd kring vad som orsakar autism och kombinera dem med de individuella problem och unika förmågor som personer med autism faktiskt kan ha. Detta för att få en bättre helhetsförståelse för funktionsnedsättningen.&nbsp;Tack vare en stöttande sambo som följt med henne i forskarlivet från Finland till Sverige, vidare till Kanada och sedan tillbaka till Sverige igen, har hon kunnat fullfölja sina drömmar om att göra karriär som forskare.– En sak som ligger mig varmt om hjärtat är att visa att kvinnliga forskare också kan göra karriär och samtidigt bilda familj.Niklas [email protected]
10/04/20169 minutes 20 seconds
Episode Artwork

Carl-Johan Haster utforskar rymdens mest extrema händelser

Att kunna studera de mest extrema förhållanden som finns i hela universum, har alltid lockat Carl-Johan Haster, doktorand i astrofysik vid universitet i Birmingham i Storbritannien. Carl-Johan Haster är kanske den ende svensk som varit med i forskningen bakom genombrottet som offentliggjordes i februari 2016: att man kunnat uppmäta gravitationsvågor. Men det vardagliga arbetet är inte lika glamoröst i ett enkelt rum han delar med andra unga forskare på universitetet. Det svåraste för Carl-Johan har varit att våga tro på sig själv.– På konferenser träffar jag ju forskare som hållit på med mitt forskningsområde mer än dubbelt så länge som jag. Då kan det vara svårt våga föra fram sin åsikt och säga att det här tror jag händer. Men när man väl gör det, märker man att de faktiskt är intresserade av att höra även vad en doktorand tänker.– I och med att det vi håller på med är så nytt, är det inte säkert att någon annan har ett bättre svar, eller ett svar över huvud
03/04/20169 minutes 27 seconds
Episode Artwork

Erika Sigvardsdotter: Att studera de som är utanför, lär oss något om samhället

Kulturgeograf Erika Sigvardsdotter blev intresserad av migrationsfrågor när hon cyklade till Moldavien med ett gäng kompisar. Efter upplevelsen av de stora migrationsströmmarna ur Moldavien skrev hon sin avhandling om papperslösa i Sverige. ldag forskar Erika Sigvardsdotter kring flyktingars psykiska hälsa vid Röda korsets högskola i Stockholm.– En viktig fråga som jag ställer mig är hur kan jag förstå hur en annan person upplever saker och ting. Det kan vara svårt men man kan försöka och det kan finnas parallella upplevelser som hjälper mig förstå hur en annan människa har det.Niklas [email protected]
27/03/20169 minutes 35 seconds
Episode Artwork

Robert Glinwood studerar insekternas hemliga språk

För många kan det se ut som kaos, men när Robert Glinwood lyfte på en sten i mormors trädgård och kikade på myrorna som irrade omkring, såg han struktur i deras beteende. Efter det var han fast. Som barn visste inte Robert Glinwood att man kunde jobba med det han faktiskt ägnade mycket tid åt, att studera insekter. Men idag är det precis vad han gör. På Sveriges Lantbruksuniversitet forskar han på hur växter och insekter kommunicerar med hjälp av kemiska ämnen, med målet att skydda grödor från skadedjur.Karin [email protected]
20/03/20169 minutes 32 seconds
Episode Artwork

Fysiker Annica Black-Schaffer: Man kan säga att elektronerna dansar

Fysiker Annica Black-Schaffer utvecklar material till framtidens kvantdatorer som kan bli oändligt mycket snabbare än dagens datorer. Hon älskar struktur och vill aldrig har tråkigt. Annica Black-Schaffer vid Uppsala universitet prisades nyligen för sin forskning på materialet som kan bli grunden för framtidens kvantdatorer. "For women in Science"-priset&nbsp;delades för första gången ut i Sverige i&nbsp;samband med internationella kvinnodagen 2016. Priset på 150 000 kr syftar till att lyfta fram lovande kvinnor i början av deras forskarkarriär inom naturvetenskap, teknik och matematik.– Inom mitt fält är bara tio procent av de aktiva forskarna kvinnor. Sedan kan man ju diskutera om det är ett problem eller inte. Men ignorerar man hälften av befolkningen så ignorerar man ju h
13/03/20169 minutes 22 seconds
Episode Artwork

Säkerhetsforskare Lars Strömberg - hemligheternas man

Lars Strömberg återvände till Kungliga tekniska högskolan på 90-talet efter 20 år som professor i USA. Sedan dess har han forskat och föreläst om it-säkerhet och biometrisk identifiering. Han började samarbeta med FRA i sjunde klass, har arbetat för en FBI-agent i USA, levererat fingersensorer i guld till shejken av Kuwait och varit med i utvecklandet av de nya EU-passen. Få forskare har varit med om så mycket som Lars Strömberg vid KTH under sitt forskarliv.– Jag måste säga att det har varit otroligt intressant!– Jag ger mina studenter och doktorander samma råd som jag ger mina barn och barnbarn: pyssla med det som ni tycker är intressant. För är du intresserad av det du jobbar med, spenderar du mer tid med det och du blir duktig på det. Så ta inte ett jobb bara för att mamma och pappa säger det, utan fundera på vad du verkligen är intresserad av.Niklas Zachrisson<a class="internal-link" href="mailto:nikla
06/03/20169 minutes 27 seconds
Episode Artwork

Armita Golkar vill bota rädslor

Psykologiforskare Armita Golkar ville från början bli fotbollsproffs, men valde istället den akademiska banan. Armita Golkars mål är&nbsp;att fortsätta som lagspelare i forskarvärlden. Detta&nbsp;för att bättre förstå mänskligt beteende och mer specifikt öppna upp för en framtida bot mot rädslor. Idag gör hon psykologiska experiment vid Karolinska institutet och är delaktig i forskargruppen Emotion lab.Förra året 2015 tilldelades Armita Golkar priset till yngre forskare i psykologi, ett pristigefullt pris instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Priset innebär bland annat en stor fördel när det ska sökas pengar till nya forskningsprojekt.– Som fotbollsspelare var jag defensiv innermittfältare. Som forskare har jag nog kvar lite av
28/02/20169 minutes 24 seconds
Episode Artwork

Historiker David Larsson Heidenblad avslöjar miljöfrågans genombrott

David Larsson Heidenblad spelar strategikortspel för att "träna hjärnan" och forskar för närvarande på hur miljöfrågan slog igenom i slutet av 1960-talet. År 2012 doktorerade David Larsson Heidenblad med avhandlingen "Vårt eget fel" som handlar om likheterna mellan 1600-talets religiösa föreställningar om syndastraff och 2000-talets kollektiva skuldbeläggning för klimatförändringarna. Sedan dess har han studerat miljöfrågor ur ett historiskt perspektiv.– Det var inte så längesedan jag upptäckte att 13 december 1967 är ett jätteviktigt datum i världens miljöhistoria.Niklas [email protected]
21/02/20169 minutes 27 seconds
Episode Artwork

Antropologen Kristina Grünenberg vill undersöka våra gränser

Antropologen och migrationsforskaren Kristina Grünenberg ska i sommar starta sitt drömprojekt om gränser och ny gränskontrollteknik. Biometrisk identifiering utgår från kroppen som det nya sanningsdokumentet för vem vi är. Kristina Grünenberg ska undersöka hur biometrisk identifiering vid gränskontroller utvecklas i gränslandet mellan politik, teknisk utveckling och kommersiella intressen. Vad innebär det att använda kroppen som det nya passet, kroppen som den "objektiva sanningen" om personers identitet? Hör henne berätta om sitt nya projekt och hur det var att leva med bosniska flyktingar på 90-talet.Niklas [email protected]
14/02/20169 minutes 25 seconds
Episode Artwork

Musikforskaren Nick Braae: "Det finns inte en Queen-låt jag tycker illa om"

Nick Braae från Nya Zeeland blir snart doktor i Queen. För när han skulle doktorera i musik ville han ta reda på vad det är som gör "queen-soundet" så speciellt. Nu mot slutet av forskningen när avhandlingen egentligen är klar har Nick Braae varit ute på en flera månader lång turné i Europa och Usa, som han finansierar helt själv. Han föreläser och är med på olika musikkonferenser. Och då har han märkt att intresset för Queen är stort - nästan alla tycker om Queen oavsett om man är forskare i klassisk musik, popmusikforskare eller inte forskar alls.Lena [email protected]
07/02/20169 minutes 33 seconds
Episode Artwork

Obesvarad ”kärlek” mellan manliga politiker i biografier

Politisk bromance. Så vill Margaretha Fahlgren beskriva det förhållande mellan förre statsministern Göran Persson och hans finansminister Pär Nuder som kommer fram i deras biografier. Margaretha Fahlgren är professor i litteraturvetenskap&nbsp;och just nu på&nbsp;med en studie&nbsp;om politiska biografier. En sak som hon noterar är en ganska ojämlik relation mellan en tidigare svensk statsminister och hans finansminister.Margaretha Fahlgren har också mycket fokus på genusfrågan, ett intresse som vaknade när hon som ung forskare i Uppsala mötte stela patriarkala strukturer, säger hon. I Norge hade man på den tiden kommit längre på genusområdet, och en vistelse där satte henne på kurs. Idag är hon tillbaka i Uppsala som professor i litteraturvetenskap på universitet, där hon tidigare också varit vicerektor och dekan.Björn Guné[email protected]</
31/01/20169 minutes 19 seconds
Episode Artwork

Feng Zhang ville förstå mer om vännens depression

Feng Zhang är med och utvecklar den nya genkniven som utsågs till 2015 års viktigaste forskningsupptäckt. Det började med att en vän fick depression och han ville förstå mer om psykiatriska sjukdomar. Genkniven&nbsp;CRISPR/Cas9 har&nbsp;både lett till en het patentstrid och etiska debatter. Själv vill Feng Zhang använda genkniven för att förbättra behandlingarna av psykiska sjukdomar.Han kom till USA från Kina som 11-åring, och efter en omvälvande filmupplevelse med Jurassic Parc blev han helt tagen av möjligheten som kunskapen om gener kan ge. Han har nu som 34-årig professor i biomedicinsk ingenjörskonst vid MIT i Boston varit med och utvecklat genkniven CRISPR/Cas9. En kniv som han menar kan vara farlig, eftersom den kan användas till att förändra mänskliga embryon men där han tror att den fungerar bättre till att skapa nya typer av försöksdjur och öppnar möjligheten att förändra genetiska sjukdomar hos vuxna. Han har grundpatentet för kniven i USA, men är le
24/01/20169 minutes 21 seconds
Episode Artwork

Tv-ekologen gick på tvärs med miljörörelsen och valde bort livet som folkkär

Han kanske hade kunnat bli en ny Arne Weise i rutan men istället för att försöka bli folkkär har Torbjörn Fagerström ställt sig på barrikaderna och förespråkat den impopulära gmo-tekniken. Torbjörn Fagerström, professor i teoretisk ekologi, dök upp de svenska tv-apparaterna på 80-talet i det populära programmet Fråga Lund. Han var en av sex lärda i en panel från Lunds universitet som svarade på kluriga frågor från tittarna.Vid sidan av att sprida biologisk ekologisk vetenskap till en vetgirig tv-publik gjorde sig den populäre tv-ekologen med tiden allt mer impopulär. Han engagerade sig nämligen&nbsp;i växtförädlingsfrågan, i klartext gmo-frågan, på ett sätt som gick stick i stäv med miljörelsen i Sverige och Europa.Nya jordbruksgrödor kan utvecklas med hjälp av genmodifiering, genmodifiering som kan handla om att forskare tar gener från en art och stoppar in i en annan för skapa nya önskvärda egenskaper. Företrädare inom miljör
17/01/20169 minutes 9 seconds
Episode Artwork

Hjärnforskaren Joseph LeDoux skriver rocklåtar om hjärnan

Joseph LeDoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband Amygdaloids som spelar hjärnlåtar. Jospeh LeDoux forskar vid New York University, och även om han ofta har kallats rädsleforskare, så forskar han faktiskt inte om rädslor, säger han. Han studerar hur hjärnans omedvetna system hanterar faror och hot, bland annat i hjärndelen amygdala.– Rädsla är det vi känner när det äntligen går upp för den medvetna hjärnan att det finns en fara, men det är inte den känslan jag studerar, säger han. Utöver att skriva böcker och medverka i tv-program om hjärnan, bland annat, försöker han också nå ut med kunskap om hjärnan och medvetandet på ett lite ovanligare sätt.På senare tid har han tagit upp ungdomens rockdrömmar, och bildat ett band – Amygdaloids. Men nästan alla bandmedlemmarna är hjärnforskare och de skriver låtar om hjärnan.Programmet sändes första gången i oktobe
10/01/20169 minutes 47 seconds
Episode Artwork

Ögonforskaren Erik Warrant: "När man lär känna dyngbaggar är de de sötaste djur man kan tänka sig"

Eric Warrant har studerat dyngbaggars sätt att orientera i månsken och stjärnljus, och hur nattfjärilar kan se så bra. Och varför jättebläckfiskar har så enorma ögon jämfört med andra djuphavsdjur. Eric Warrant &nbsp;brinner för att forska om&nbsp; ögon och syn och hur naturen genom evolutionen har hittat så många olika lösningar. Han är både fysiker och entomolog (insektsforskare) – en kombination som ingen hade hört om när han ville läsa det för över 30 år sedan i Australien. Det är&nbsp;ett val han inte ångrar eftersom han använder sig av båda områdena som ögonforskare på framför allt insekter.I Sydafrika gjorde han och bland andra Marie Dacke en sensationell upptäckt om dyngbaggars ögon, som hamnade i tidskriften Nature. (De två forskar fortfarande tillsammans och Marie Dacke ansvarar numera för dyngbaggeforskningen).Programmet sändes första gången i september 2015.<p class="by
03/01/20169 minutes 29 seconds
Episode Artwork

Emma studerar känselceller i huden: "De med många hårsäckar har oftare sex"

Emma Jönsson vill veta hur vi upplever smekningar. Hon har sett att de som har mest hår på huden också uppger att de har sex oftare. Förklaringen är troligen så enkel som att de har fler nervceller som känner av beröring, så att de njuter mer av det, säger Emma:– Och så leder det ena till det andra.Nyligen presenterade hon sina resultat på världens största neurokonferens i Chicago. Det är en utåtriktad del av forskarlivet som hon gillar.– Vi är på väg bort från den tid då forskare kunde sitta bakom en pappershög och inte ha så mycket social kompetens, säger hon.Emma Jönsson är doktorand i neurovetenskap vid Göteborgs universitet.Programmet sändes första gången i november 2015. Lena [email protected]
27/12/20159 minutes 26 seconds
Episode Artwork

Dane Clemenson - hjärnforskare som gillar datorspel

Dane Clemenson forskar om att orientera sig i datorspelens landskap kan påverka hjärnan på liknande sätt som att orientera sig i verkliga världen. Dane Clemenson forskar alltså inte om datorspelens skadeverkningar - utan om hur de kan påverka våra hjärnor på ett bra sätt. Det handlar om tredimensionella spel, och hans studier visar att den del av hjärnan som vi använder när vi letar oss fram i verkligheten, lär oss saker och kommer ihåg, också kan påverkas och förändras när vi orienterar oss fram och lär oss hitta i datorspelens fantasivärldar.Lena [email protected]
20/12/20159 minutes 29 seconds
Episode Artwork

William Campbell har respekt för parasiter

Nobelpristagaren William Campbell växte upp med fem kor i den lilla byn Ramelton i Irland. Det gjorde att han fick respekt för parasiter, en insikt som ledde till en upptäck av läkemedlet ivermektin, som räddat miljontals människor från flodblindhet och elefantiasis. William Campbell menar att ett problem är att många känner avsky för parasiter. Själv älskar han dem, och tror inte att de egentligen vill skada någon. Han fascineras över deras liv, och själv skulle han vilja vara många slags parasiter, men till att börja med leverflundran den som kom att starta hans intresse för parasiter. Nu bor han i North Andover utanför Boston på amerikanska östkusten, efter ett långt yrkesliv inom läkemedelsbolaget Merck.
13/12/20158 minutes 46 seconds
Episode Artwork

Nobelpristagaren Tomas Lindahl forskar vidare på deltid

77 år gammal fortsätter årets svenske nobelpristagare i kemi, Tomas Lindahl, med lite deltidsforskning hemma i radhuset i London, bland vacker konst, orientaliska mattor och med katten som sällskap. Tomas Lindahl berättar om flytten till England och vad forskningsnationen Sverige kan lära av britterna. Monty Python passar Tomas Lindahls sinne för humor, han tycker det är viktigt med brittisk humor i labbet men strängt religiösa forskare har han svårt att samarbeta med. Tomas Lindahl har en positiv syn på framtiden. Han gick ur statskyrkan för länge sedan, han tror på naturvetenskapen.
06/12/20159 minutes
Episode Artwork

Klimatarbete på en bräda

Han halkade in på sin forskningsbana om klimat på ett bananskal, säger han, och dessförinnan gled han genom London och Lund på sin skateboard. Idag arbetar han med fokus på klimatet och menar att omställningen till ett hållbart samhälle inte behöver bli så värst svår.Lars J Nilsson är professor i energi och miljö vid Lunds tekniska högskola och har forskat inom området under hela den tid som världen långsamt på allvar har vaknat till klimatfrågan.
29/11/20159 minutes 20 seconds
Episode Artwork

Pia Steensland vill ha bättre medicin mot alkoholberoende

Det handlar om att förstå sig på belöningssystemet i hjärnan när Pia Steensland försöker ta fram ett nytt läkemedel mot alkoholberoende. Hon hoppas kunna hjälpa många människor med sin forskning. Det var när hon frågade den svenske nobelpristagaren Arvid Carlsson om hon kunde få använda sig av en läkemedelssubstans som han tagit fram, som Pia Steenslands forskning om alkoholberoende tog fart. Idag jobbar hon vid Karolinska institutet och har nyss gjort ett första försök med den nya läkemedelssubstansen på människor. Och lusten att hålla på med experiment och stå i labbet fick hon med sig redan i skolan.Sara Sällströ[email protected]
22/11/20159 minutes 21 seconds
Episode Artwork

"Första året ska man bara tänka 'surviving'"

Anders Kottorp är forskare i arbetsterapi och intresserad av hur vi klarar av vardagstekniken när vi blir äldre. Den forskningen har han nu tagit med sig till Chicago, dit han nyss flyttat, till University of Illinois där han bygger upp sin egen forskargrupp. Men det har inte bara varit lätt att flytta ensam till USA. Och den största omställningen handlar om vardagslivet, i ett land som vi ofta tror är mer likt Sverige än det är.– Även om jag har kommit hit som en lyxinvandrare med fast anställning och hög lön har det varit intressant att för första gången i livet uppleva hur det är att komma som immigrant. Innan man har ett social security number och kommit in i systemen, säger han.Lena [email protected]
15/11/20159 minutes 39 seconds
Episode Artwork

Emma studerar känselceller i huden: "De med många hårsäckar har oftare sex"

Emma Jönsson vill veta hur vi upplever smekningar. Hon har sett att de som har mest hår på huden också uppger att de har sex oftare. Förklaringen är troligen så enkel som att de har fler nervceller som känner av beröring, så att de njuter mer av det, säger Emma:– Och så leder det ena till det andra."Nyligen presenterade hon sina resultat på världens största neurokonferens, i Chicago. Det är en utåtriktad del av forskarlivet som hon gillar.– Vi är på väg bort från den tid då forskare kunde sitta bakom en pappershög och inte ha så mycket social kompetens, säger hon.Emma Jönsson är doktorand i neurovetenskap vid Göteborgs universitet.Lena [email protected]
08/11/20159 minutes 26 seconds
Episode Artwork

Anna-Sofia Maurin får tänka så det knakar när hon metafysik-forskar

Filosofen Anna-Sofia Maurin halkade in på sitt ämne när hon träffat sin gamla filosofilärare på jazzklubb. Hon har en sorts hatkärlek till forskningen som är svår och kräver mycket av hjärnan. Hon&nbsp;har i sin tidigare forskning undersökt hur man ska förstå egenskaper hos objekt, som till exempel gulheten hos ett höstlöv. Men som ung så var det framförallt den filosofiska metoden som gjorde störst intryck på henne.Från början var det tänkt att filosofikurserna bara skulle fylla ut en utbildning i filmvetenskap för Anna-Sofia Maurin. Men sättet på vilket man angriper problem i filosofi - att man med ett kritiskt tänkande strukturera om en djungel av information till en vacker engelsk trädgård av information - fick Anna-Sofia att bli kvar inom filosofin istället. Dessutom ville hon reda ut vad det innebär när någonting genomgår en förändring.För ett par år sedan tillträdde hon som professor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet, och nu sysslar hon med frågor som rör
01/11/20159 minutes 33 seconds
Episode Artwork

Hon trivs med att pyssla om cellerna

Malin Parmar är professor och stamcellsforskare vid Lunds universitet och försöker hitta behandlingar mot Parkinsons sjukdom. Att få cellerna att trivas lika bra på labbet som hon själv, och att förmå dem att utvecklas till just de celler en patient behöver, tillhör hennes utmaningar. Möt Malin Parmar i Forskarliv. Programmet sänds söndagen den&nbsp;26 oktober klockan 8.50.
25/10/20159 minutes 35 seconds
Episode Artwork

"Jag tänker fortfarande wow när jag tittar på celler i mikroskop"

Maria Thereza Perez har forskat länge om ögon och ögonsjukdomar. Den senaste tiden har hon börjat samarbeta med nanofysiker och de är ett spännande material på spåren - ett material där synceller kan växa och som de hoppas ska kunna användas till näthinneimplantat. Det var lärare i São Paolo, Brasilien, där hon växte upp som inspirerade henne. Egentligen hade hon tänkt bli läkare men när hon läst halvvägs fastnade hon för ögat och ögats fysiologi tack vare en entusiastisk lärare. Fortfarande, många år senare, vid Lunds universitet, tänker hon tankar som hon vet grundlades hos den läraren.Lena [email protected]
18/10/20159 minutes 33 seconds
Episode Artwork

Etnologen Charlotte Hagström: Jag lever med cyklar hela tiden just nu

Charlotte Hagström är etnologiforskare. Hennes drivkraft är att få veta varför vi gör som vi gör - varför vi väljer att cykla, hur vi väljer namn eller har fredagsmys till exempel. Hon hade ingen tanke på att bli forskare från början, men hennes drivkraft att få svar på frågor fick henne att börja. Som kulturvetare får hon ofta försvara sin forskning eller höra saker som "är det det här mina skattepengar går till?". Samtidigt är folk väldigt intresserade av att höra svar på just de frågor hon forskar om. Lena [email protected]
11/10/20159 minutes 18 seconds
Episode Artwork

Hjärnforskaren Joseph LeDoux skriver rocklåtar om hjärnan

Joseph LeDoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband Amygdaloids som spelar hjärnlåtar. Jospeh LeDoux forskar vid New York University, och även om han ofta har kallats rädsleforskare, så forskar han faktiskt inte om rädslor, säger han. Han studerar hur hjärnans omedvetna system hanterar faror och hot, bland annat i hjärndelen amygdala.– Rädsla är det vi känner när det äntligen går upp för den medvetna hjärnan att det finns en fara, men det är inte den känslan jag studerar, säger han. Utöver att skriva böcker och medverka i tv-program om hjärnan, bland annat, försöker han också nå ut med kunskap om hjärnan och medvetandet på ett lite ovanligare sätt.- på senare tid har han tagit upp ungdomens rockdrömmar, och bildat ett band – Amygdaloids. Men nästan alla bandmedlemmarna är hjärnforskare och de skriver låtar om hjärnan.Lena Nordlund<a href="mailto:lena.nordlund@sverigesradio
04/10/20159 minutes 47 seconds
Episode Artwork

Egor Babaev tänkte slänga forskningsartikeln i papperskorgen

Egor Babaev forskar om supraledare, material som leder ström helt utan motstånd. Men när han som ung forskare beskrev en dittills okänd typ av supraledare, fick han rejält mothugg. Då var han nära att slänga forskningen i papperskorgen &ndash; nu har den prisbelönats. Det var efter ett besök i Sverige som student som ryske Egor Babaev blev sugen på att bo och bedriva forskning här. Han tog sin doktorsexamen vid Uppsala Universitet. &ndash; Där fick jag som ung forskare stor frihet att bedriva mitt arbete som jag ville. Den möjligheten hade jag nog inte fått i Ryssland på samma sätt, där är det mer hierarkiskt, konstaterar han. Nu arbetar Egor Babaev på Tekniska Högskolan i Stockholm. Tidigare i år fick han Göran Gustafsson-priset, som ges till särskilt lovande yngre forskare. Prisjuryn lyfter fram att Egor Babaev beslrivit en tredje typ av supraledare: utöver de som kallas typ 1 och typ 2, med olika magnetiska egenskaper, har han kommit fram till att d
27/09/20159 minutes 38 seconds
Episode Artwork

Ögonforskaren Erik Warrant: "När man lär känna dyngbaggar är de de sötaste djur man kan tänka sig"

Eric Warrant har studerat dyngbaggars sätt att orientera i månsken och stjärnljus, och hur nattfjärilar kan se så bra. Och varför jättebläckfiskar har så enorma ögon jämfört med andra djuphavsdjur. Eric Warrant &nbsp;brinner för att forska om&nbsp; ögon och syn och hur naturen genom evolutionen har hittat så många olika lösningar. Han är både fysiker och entomolog (insektsforskare) – en kombination som ingen hade hört om när han ville läsa det för över 30 år sedan i Australien. Ett val han inte ångrar eftersom han använder sig av båda områdena som ögonforskare på framför allt insekter.Här nedanför länkar vi till ett äldre program, kanske första gången Eric Warrant var med i Vetenskapsradion, i Vetandets värld från 2002. I Sydafrika gjorde han och bl a Marie Dacke en sensationell upptäckt om dyngbaggars ögon, som hamnade i tidskriften Nature. (De två forskar fortfarande tillsammans och Marie Dacke ansvarar numera för dyngbaggeforskningen)
20/09/20159 minutes 29 seconds
Episode Artwork

Tumlande start på ett forskarliv till sjöss

I veckans program möter vi marinbiologen Johanna Stedt, 26 år. Hon är i början av ett förhoppningsvis långt forskarliv om tumlare, som reporter Björn Gunér fick en snabb glimt av i Skåne. Vi träffar henne i en båt vid Kullahalvön i nordvästra Skåne. Jacob Schenström som kör båten styr mot en flock fiskmåsar som kretsar ovanför vattenytan. Måsarna&nbsp;kan vara en signal om att här kan det finnas tumlare, eftersom de tycker om att äta samma fiskar. Men det&nbsp;krävs lite tur. Det&nbsp;är&nbsp;inte alltid man får se tumlare vid en tumlarsafaritur, även om det här nog är Sveriges bästa ställe för att se djuren. Vi får se uppåt 15 av de här små valarna som är väldigt lika delfiner men med rundad trubbig nos. De gör också korta besök vid ytan och&nbsp;visade oss snabbt bara en bit av rygg och fena. Johanna Stedt har sett många tumlare här, och även observerat dem med hjälp av särskilda undervattensmikrofoner, så kallade hydrofoner, i sitt masterarbete.
12/09/20159 minutes 15 seconds
Episode Artwork

Bo Algers - om vikten av att känna en ko

Bo Algers trodde att han skulle bli en veterinär som opererade hundar. Men när han lärde känna lantbrukets djur som personligheter och kännande varelser, blev hans spår istället att forska kring deras välfärd och miljö - ett engagemang som fört honom ut i debattens hetluft. - Debattartiklar ger bara genomslag om man tar i ordentligt. Men att många akademiker är försiktiga med det, tror jag beror på att så stor del av forskningen idag är externfinansierad, och forskarna själva är beroende av anslagsgivarna. Det är ett stort problem, säger Bo Algers.
06/09/20159 minutes 27 seconds
Episode Artwork

Matz Berggren, marinbiolog: "Vi har bättre kartor av månen än av djuphaven"

Marinbiolog Matz Berggren kartlägger arter i havet och vad de kan ställa till med om de kommer från främmande miljöer. För den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Matz Berggrens växte upp inåt landet i Västmanland, men är idag forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han bor nära havet i Fiskebäckskil och har promendavstånd till jobbet. Arbetet lämnar honom nästan aldrig och hans mål är att kartlägga och studera konsekvenserna av att främmande kräftdjur från Asien blir allt vanligare utmed västkusten.Niklas [email protected]
30/08/20159 minutes 25 seconds
Episode Artwork

Sepideh Olausson forskar om existentiell hemlöshet och intensivvård

Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården, och vad som kan göras för att förbättra deras välbefinnande. På högskolan i Borås arbetar Sepideh Olausson som post doc med ett forskningsprojekt kring patientkomfort. Mycket behöver bli bättre - för intensivvårdsrummets miljö med blinkande maskiner, höga ljud, skarpt ljus och stressad vårdpersonal kan bli en mycket traumatisk upplevelse för en svårt sjuk patient.Ylva Carlqvist [email protected]
23/08/20159 minutes 19 seconds
Episode Artwork

Misse Wester vet hur vi tänker om risker

Misse Wester är doktor i psykologi och undersöker hur vi människor tänker kring risker. Hon är intresserad av allt ifrån hur vi beter oss när det börjar brinna, till hur vi resonerar om miljöfrågor. Hon är med i många tvärvetenskapliga projekt, via sina två arbetsplatser Kungliga Tekniska Högskolan och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). Det finns många fördomar om hur människor beter sig i en krissituation eller hur de resonerar kring risker som inte alls stämmer, berättar hon. – Människor är kloka, och vår första instinkt är att hjälpa andra.Förtydligande: Misse Wester&nbsp;är doktor i psykologi men inte legitimerad psykolog.&nbsp; Tobias [email protected]
14/06/20159 minutes 10 seconds
Episode Artwork

Forskningen fick honom arresterad i Ryssland

Den finske forskaren Seppo Knuuttila har avslöjat miljöbovar i Ryssland men det var han själv som blev arresterad där under sitt arbete. Korruptionen i det stora grannlandet verkar sakna gränser, precis som de övergödande näringsämnena, som Seppo Knuuttila jagat, inte känner några gränser. Det som släpps ut på den ryska sidan gränsen rinner ut i Finska viken och orsakar övergödning i Knuutilas hemtrakter. Och idag är han inte längre välkommen till Ryssland som forskare. Vetenskapsradion har tidigare uppmärksammat de övergödande utsläppen från ryska hönsfarmer utanför St Petersburg. Den som upptäcke utsläppen utanför Ryssland var den finske miljöforskaren Seppo Knuuttila, som vi möter i dagens Forskarliv. Han berättar om hur jakten på de ämnen som orsakar döda bottnar och algblomning i Östersjön förde honom till Ryssland, och hur han där mötte myndigheternas misstro efter sina upptäckter, hur han till och med hamnade i häkte, en upplevelse han inte rekommendera
07/06/20159 minutes 9 seconds
Episode Artwork

Från kråkungar till bäbisar - djurpsykologen Ben Kenward blev barnpsykolog

Ben Kenward forskade förut om kaledoniska kråkors verktygsanvändning vid universitetet i Oxford. Men egentligen är det ganska likt att vara psykologiforskare på riktigt små barn, säger han. I båda fallen måste man vara påhittig i hur man lägger upp försöken, för man kan inte förklara, och varken djur eller bäbisar kan svara på frågor. Hans rum är fullt av lådor, verktyg, dockor och brädspel, allt attiraljer som han använder i sin forskning.Lena [email protected]
31/05/20159 minutes 28 seconds
Episode Artwork

Marie Curie fick Tomoko Ohta att bli forskare

Tomoko Ohta drömde tidigt om att bli forskare. Och nu vid 81 års ålder har hon fått det prestigefyllda Crafoordpriset för sina banbrytande insatser inom genetiken. När Tomoko Ohta var ung läste hon biografier om stora vetenskapspersonligheter som Marie Curie. Hon tyckte att det verkade vara ett spännande liv och hittade till slut sin bana inom genetiken. Under lång tid har hon arbetat på National Institute of Genetics i sitt hemland Japan. Det var där hon började med den forskning som sedan helt kom att förändra forskningens syn på genetisk variation. Fram till 1960-talet trodde forskarna nämligen att skillnader som kan uppstå mellan generna hos olika individer måste vara ganska liten. Tanken var då att avvikande genvarianter skulle vara skadliga och försvinna genom naturligt urval. Men Tomoko Ohta la fram en teori som förklarade varför det inte behöver vara så. Och även om hon är pensionär sedan flera år tillbaka går hon fortfarande till forskningsinstitutet varje dag för at
24/05/20159 minutes 11 seconds
Episode Artwork

Max Ortiz Catalan har tagit fram unik protes

Max Ortiz Catalan var robotutvecklare på ett stort företag i Mexico City, men kände att han ville göra något mer viktigt. Så han flyttade till Göteborg och började forska. Idag har hans forskning om proteser som styrs av hjärnan fått stor uppmärksamhet i världen. Han driver två projekt, som båda, på skilda sätt handlar om att hjälpa personer som förlorat en arm eller ett ben, i en olycka eller på grund av sjukdom. Det ena går ut på att minska så kallad fantomsmärta genom att personen får styra en datorsimulerad version av den förlorade kroppsdelen med hjärnan och nerverna, och det andra, det som egentligen är hans huvudprojekt handlar om att utveckla en protes som styrs av hjärnan och som sitter helt integrerad ihop med skelett, nerver och muskler.
17/05/20159 minutes 32 seconds
Episode Artwork

Överlevde förintelsen - har jobbat med dödsfall och mord i hela sitt liv

Jovan Rajs var rättsläkare och har haft med flera av de mest kända brottsfallen i Sverige att göra, som det mycket omdiskuterade styckmordet på 1980-talet, fallet Osmo Vallo och lasermannen. Men han har också en barndom som överlevare av förintelsen. Som elvaåring hamnade han i Bergen-Belsen. Då hade resten&nbsp;av hans&nbsp;familj redan dödats. Att en person med så mycket i bagaget, en så tragisk barndom, väljer att ha så mycket med döda att göra, som rättsläkare, kan verka förvånande. &nbsp;&ndash; Men rättmedicin handlar inte så mycket om döden, det handlar om livet, säger Jovan Rajs. Lena [email protected]
10/05/20159 minutes 29 seconds
Episode Artwork

Bättre solbränsle med skräddarsydd molekyl

Hon kom till Sverige som tioåring på flykt undan inbördeskriget i Jugoslavien. Nyfikenheten drev henne till fysiken och vidare till katalysforsking på det amerikanska toppuniversitetet Stanford. Aleksandra Vojvodic är en av teoretikerna i ett internationellt forskarlag vid elituniversitetet Stanford,. Gruppen&nbsp; försöker bland annat skapa artificiell fotosyntes och hitta nya effektiva katalysatorer för den kemiska industrin. Aleksandra Vojvodic räknar fram hur idealmolekylen ser ut, sedan framställer kollegorna den i laboratoriet. Efter det&nbsp; är det upp till bevis - oftast visar testet i laboratoriet att något behöver räknas om. Så&nbsp; bollas problemet i flera omgångar mellan teoretiker och experimentalister, allt i syfte att skräddarsy den perfekta molekylen för varje tillämpning. Reporter: Ulrika Björkst&eacute;n
03/05/20159 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Gunno Renman vet värdet av rent vatten

Han skulle gärna bli av med några flaskor sprit, som står i ett hörn av sitt arbetsrum. Vi är hos Gunno Renman, som är professor vid avdelningen för mark och vattenteknik på KTH i Stockholm och flaskorna får han som gåvor under sitt miljöarbete i Östeuropa. Men vattenprovtagarna, som står bredvid flaskorna, är han rädd om. Gunno Renmans&nbsp;miljöintresse vaknade när gruvbolaget i hans ungdom förorenade Vindelälven där han bodde. Redan då var hans tanke snarare att sådana problem måste lösas, än att kritisera miljöbovarna. Idag har han forskat fram ett filtermaterial som ska installeras i stor skala vid en beryktad kycklingfarm i Ryssland, för att förhindra att fosfor från kycklingarnas gödsel läcker ut i Östersjön och bidrar till övergödningen där. Och nu ett antal decennier senare är Gunno Renman inte bara professor vid KTH i Stockholm, han är också professor vid Lantbruksuniversitetet i Warszawa och tillbringar mycket tid i Polen som fortsätter att vara viktigt för
26/04/20159 minutes 18 seconds
Episode Artwork

Gunilla Jarlbro: Jag föddes nog som feminist

Gunilla Jarlbro forskar på genus inom media. Intresset för jämställdhet startade tidigt och utvecklades under andra vågens kvinnorörelse på 60- och 70-talen. Idag är hon professor i medie-och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon förklarar själv att hennes arbete är en slags demokratiforskning. Vi förstår omvärlden mycket via media, berättar hon. Att inte kvinnor på samma sätt som män representeras i media tycker hon är lite "fubbigt" - alltså orättvist. Men att forska på genus är inte alltid lätt. Gunilla Jarlbro har utsatts för en del hat på grund av sin forskning. Tove Nord&eacute;[email protected]
19/04/20159 minutes 12 seconds
Episode Artwork

Fatumo Osman utbildar barnmorskor i Somalia - på distans från Falun

Fatumo Osman är sjuksköterska och doktorand vid Högskolan i Dalarna i Falun. Hon forskar om hur man ska kunna utveckla föräldrastödet för somaliska föräldrar i Sverige. Men utöver sitt arbete med avhandlingen är hon med och driver ett SIDA-finansierat projekt att utbilda barnmorskor i Somalia, på distans från Falun. Det går ut på att utbilda färdiga barnmorskor till barnmorskeutbildare, så att de i sin tur kan utbilda fler barnmorskor på plats. För bristen är stor, efter att Somalia länge varit krigsdrabbat. Både barnadödligheten och mödradödligheten är hög, och barnmorskorna behövs verkligen. Fatumo och hennes kolleger i projektet har skött det mesta av utbildningen via dator från Falun, men ungefär var sjätte månad har de åkt ner till studenterna. Nu skriver de uppsats och september tar de examen. Då åker Fatumo och&nbsp;hennes kolleger ner igen. Utbildningen bedrivs i Somaliland, som utropat sig självständigt men inte erkänts av andra länder. Det räknas all
12/04/20159 minutes 35 seconds
Episode Artwork

"Krokodiler har djurvärldens mest spännande hjärtan"

Michael Axelsson intresserar sig för hjärt- och kärlreglering i djurens värld. Vad är det för skillnade på en fisk som lever i ett hav i minusgrader och en som simmar runt i fyrtio plusgrader? Och varför svimmar inte girafferna när de lyfter på huvudet efter vattendrickning - en höjdskillnad på kanske fem meter? Det handlar om grundforskning för att förstå hur hjärt- och kärlregleringen går till. Till exempel hur krokodilen har löst det, med en extra aortabåge, så att blodet inte alltid behöver flöda via lungorna. Krokodilerna kan aktivt reglera klaffarna för hur blodet ska flöda och är det enda kända exemplet på det i djurvärlden. För Michael Axelsson är krokodilerna favoritdjur &ndash; det var dem han började studera som doktorand och de har också ovanligt spännande hjärtan. På doktorandtiden hade de krokodiler i en bassäng på institutionen och opererade dem på Sahlgrenska sjukhuset. Idag studerar de hellre djuren i sina hemmiljöer. Lena Nordl
05/04/20159 minutes 27 seconds
Episode Artwork

Anna Höglund: Monstren är viktiga för oss

Anna Höglund är litteraturvetare och forskar om monster i litteraturen, men också i filmen. Hon är intresserad av vad monstren har och har haft för roll i vår kultur, både förr och nu. Litteratur om monster tillhör en genre inom litteraturen som inte alltid haft så hög status. Det räknas som fantastisk litteratur, eller fantastik, och hit hör också fantasy och science fiction. I början fick hon försvara sin forskning en hel del. En gång fick hon till exempel som svar på en anslagsansökan att de inte tittat på den eftersom de bara behandlade seriösa ämnen. Anna Höglund är övertygad om att man kan lära sig minst lika mycket om en tid och ett samhälle genom att studera den här sortens litteratur som den mer realistiska. Monstren speglar våra rädslor, vår&nbsp;kultur och normer, och vilka monster som är mest populära i en viss tid varierar. Anna Höglund hör till Linn&eacute;universitetet i Växjö. Lena Nordlund<a href="mailto:lena.nordl
29/03/20159 minutes 27 seconds
Episode Artwork

Astrofysikern Maria Sundin: "Hästar och galaxer är egentligen ganska lika"

Astrofysikern Maria Sundin har forskat länge om galaxer och deras rörelser. Men de senaste åren har hon utvidgat sitt forskningsområde till att också handla om hästsport. Det kan tyckas som&nbsp;väldigt olika områden, men samma tekniker som man använder för att studera galaxers rörelser kan man dra nytta&nbsp;av vid studier av&nbsp;häströrelser, berättar Maria Sundin. Och tekniker som materialfysiker använder kan också fungera när man vill studera vad som är fel med en hästhov. Det här är en del av Chalmers forskningssatsning på idrottsteknologi, där Maria Sundin alltså ägnar sig åt hästsportsforskning. Lena [email protected]
22/03/20159 minutes 21 seconds
Episode Artwork

Barnläkaren Andreas Ohlin: "Jag räddar inte livet på ett sjukt spädbarn genom att vara snäll"

Andreas Ohlin jobbar med nyfödda barn och forskar om bakterieinfektioner. Han vann en tävling i att berätta om sin forskning på tre minuter. På en rockklubb kom han in på scenen i läkarkläder medan Thåström sjöng "små, små barn" i högtalarna. Nyfödda med sina outvecklade immunsystem är väldigt känsliga för bakterier &ndash; också ganska harmlösa bakterier, som våra hudbakterier kan bli väldigt farliga om de kommer in i blodbanan och leder till blodförgiftning. Extra utsatta är de för tidigt födda som får dropp och mediciner genom slangar. För via nålen och droppslangen kan bakterier ibland ta sig in. Men den smittorisken kan minskas på ett väldigt enkelt sätt - genom att&nbsp;gnugga kopplingen mellan slangen och nålen med sprit i 15 sekunder. På engelska kallas det "scrub the hub". Barnläkare får ofta höra att de är de snällaste bland läkarna. Men&nbsp;Andreas Ohlin&nbsp;skulle hellre vilja bli beskriven som handlingskraftig och&nbsp;kompetent än snäll. <
15/03/20159 minutes 25 seconds
Episode Artwork

Barnmorskan Margareta Widarsson: "Papporna känner sig exkluderade"

Margareta Widarsson, är barnmorska och barnsjuksköterska. Hon doktorerade om det stöd blivande och nyblivna föräldrar får från vården. Och papporna känner sig utestängda, visade det sig. I de intervjuundersökningar hon gjorde visade det sig att papporna känner sig mer utanför än de borde - ibland knappt sedda till exempel på mödravårdscentralen. Samtidigt finns det flera studier som visar på pappornas viktiga roll inför och under förlossningen - de flesta mammor säger att han är deras bästa stöd. Och då är det ju synd om de inte blir inkluderade från början, säger Margareta Widarsson. För en som jobbat mer än 30 år i vården och kan sitt jobb kan det vara svårt att bli nybörjare igen. Det var mycket som var tufft med att doktorera, men hon klarade det, säger Margareta Widarsson. Lena [email protected]
08/03/20159 minutes 26 seconds
Episode Artwork

Anna-Karin Tornberg: "Det är otroligt vackert när man ser logiken i matematiken"

Anna-Karin Tornberg forskar om matematik, och är professor i numerisk analys. Det innebär att hon forskar om algoritmer och modeller som beskriver verkligheten. Hon forskar om algoritmer som används i olika sorters simuleringar som har med vätskor att göra och ofta är jobbar hon ganska tvärvetenskapligt. Nu till exempel söker hon pengar till ett projekt, för att försöka lösa problem åt forskare inom ett helt annat ämnesområde - inom nanobioteknik. De forskarna håller på med analyssystem i mikroskala, inne i vattendroppar, något som kallas droppbaserad mikrofluidik, och Anna-Karin Tornbergs forskargrupp vill hitta modeller som beskriver hur de fungerar, så att de kan lösa de problem de har idag. Anna-Karin växte upp i Kiruna och hade aldrig hört talas om att man kunde doktorera eller bli forskare. Så det gick stegvis. Först började hon plugga i Uppsala &ndash; för att Stockholm verkade för stort &ndash; och hamnade sedan i Houston, Texas. Hon har också bott och forskat
28/02/20159 minutes 28 seconds
Episode Artwork

Han forskar om hur man blir bäst i skid-VM

Michail Tonkonogi är professor i medicinsk vetenskap, och idrottsfysiolog vid Högskolan i Dalarna i Falun. Nästan utanför fönstret pågår skid-VM, som är vetenskapligt intressant för honom. Hans forskargrupp har nämligen studerat vilka av alla olika faktorer som gör en till en riktigt bra längdskidåkare och de har studerat både den norska och svenska eliten. Michail Tonkonogi var forskare i idrottsfysiologi i Moskva när Sovjetunionen föll. Då blev det omöjligt att fortsätta forska. Men i Sverige fanns en legend inom idrottsforskningen, fysiologen PO Åstrand på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Utan att kunna ett ord engelska, och med knackig svenska sökte han upp forskarna på GIH och fick börja, oavlönad. Det var mycket han fick lära sig från grunden, inte bara språket, men han beskriver sig som en tävlingsmänniska som gärna övervinner svårigheter. Att han till en början jobbade utan lön och inte gav upp säger han beror på hur han såg på forskarna på GIH: &
21/02/20159 minutes 21 seconds
Episode Artwork

Sophie Scott forskar om skratt

Sophie Scott är en av få forskare som intresserar sig för skratt. När en av hennes kolleger skrev en spydig kommentar på hennes pappersbuntar vid skrivaren blev det tydligt att skratt inte står så högt i kurs som forskningsområde. Men elakheten blev till ett bra skämt, för hon är också ståupp-komiker på fritiden. Det är inte så många som intresserar sig för positiva emotioner, eller känslor, inom psykologin. Men Sophie Scott säger att de är viktigare än vi tror&nbsp;för vår kommunikation. Hon är professor i kognitiv neurovetenskap, vid University College of London. Det hon särskilt&nbsp;intresserar sig för är hur vi uttrycker känslor med rösten, särskilt positiva känslouttryck och alltså allra mest skratt. Hobbyn som ståupp-komiker ger henne&nbsp;också ny kunskap för sin forskning. I programmet hör du också om&nbsp;när hon tänkte onda tankar om ett tonårsgäng men räddades av forskningen. Lena Nordlund<a href="mailto:lena.nordlund@s
14/02/20159 minutes 22 seconds
Episode Artwork

Hon bytte balett mot banbrytande bakterier

Emmanuelle Charpentier har under sin tid vid Umeå universitet gjort en upptäckt som av vissa anses kunna leda till ett Nobelpris. Det handlar om hur bakterier försvarar sig och hur gener kan förändras. Nu använder forskare i hela världen hennes metod. Bakteriologiprofessor Emmanuelle Charpentier växte upp i Paris förorter. Hon hade gärna blivit balettdansös, men i stället fångade bakterier hennes intresse. Nu har hon upptäckt exakt hur det går till när halsflussbakterier försvarar sig mot anfallande virus. Den kunskapen visade sig vara mer eftertraktad än hon kunde ana. För hon skapade därmed en ny slags molekylär kniv, som effektiv, snabbt och lätt kan förändra gener hos växter, djur och mänskliga celler. En metod som på forskarspråk förkortas till CRISPR/cas 9. Annika Östman
07/02/20159 minutes 16 seconds
Episode Artwork

Jonas Frisén, stamcellsforskare i världsklass, gjorde Dylan-bus

Jonas Frisén är professor och stamcellsforskare, och har fått mycket uppmärksamhet i världen, sedan han för första gången i slutet av 1990-talet såg att stamceller bildas i den vuxna mänskliga hjärnan. Men i höstas blev han uppmärksammad för en helt annan grej, ett akademikerbus. Som hängivet Bob Dylan-fan började han och en kollega smyga in Dylan-citat i forskningen.Jonas Frisén gillar inte att vara i ett labb, utan trivs bäst när han får sitta och klura på hur man ska lösa olika problem. Och det kan han&nbsp;numera som ledare för en stor forskargrupp på Karolinska institutet.Programmet sändes första gången den 31 januari 2015.Lena [email protected]
31/01/20159 minutes 51 seconds
Episode Artwork

Jurassic Park fick Johan Lindgren att bli forskare

Johan Lindgren är Sveriges ende mosasaurieforskare. Mosasurier är de ofta jättestora ödlor som levde i haven under dinosauriernas tid och dog ut samtidigt som dem, och det var när Johan Lindgren i gymnasieåldern såg filmen Jurassic park som han bestämde att han ville bli forskare på urgamla djur. Repris från den 25/1. världen är det inte heller många som ägnar sig åt de här jättedjuren, medan det finns tusentals dinosaurieforskare. Det gör forskningsområdet så mycket roligare eftersom de känner varandra och det finns mer att forska om, säger Johan Lindgren, som själv gjort flera stora upptäckter som hamnat i ansedda tidskriften Nature. Forskningsområdet är väldigt tvärvetenskapligt - ibland liknar det någon sorts precisionsstenhuggeri, ibland är det matemati.kemi och ibland fysik, vilket gör att man hela tiden får samarbeta med forskare inom andra områden. Lena [email protected]</stro
25/01/20159 minutes 30 seconds
Episode Artwork

Hon skriver bok om aktiveringsinspektörerna - en bortglömd yrkesgrupp

Åsa Lundqvist forskar i sociologi och har den senaste tiden ägnat sig åt en grupp tjänstemän som var viktiga under 1960-talet, för att få ut kvinnor i yrkeslivet. Det var ett forskningsområde hon ramlade över av en slump. När Åsa Lundqvist intervjuade en kvinna i ett annat projekt nämnde hon att hon jobbat som aktiveringsinspektör. Det var en yrkesgrupp Åsa aldrig tidigare hört talas om, trots att de verkar ha varit viktiga för familjepolitiken på 1960-talet. Det fick henne att vilja skriva en bok om denna bortglömda del nutidshistoria. Lena [email protected]
17/01/20159 minutes 31 seconds
Episode Artwork

Bill Hansson samlade kadaver hemma på gräsmattan

Bill Hansson ville redan som fyraåring bli djurforskare och som några år äldre dissekerade han påkörda djur hemma på tomten. Idag har han blivit en riktig höjdare inom europeisk grundforskning med ansvar för 10 000 anställda inom biologisk och biomedicinsk forskning på olika Max Planck-institut. Förra året blev han nämligen utsedd till vicepresident för det stora tyska forskningsinstitutet Max Planck-sällskapet, en av de viktigare organisationerna för grundforskning i världen. Det är första gången en som inte är tysk får den titeln. Och det betyder att han numera är ansvarig för all deras forskning inom biologi och biomedicin på nästan 30 olika Max Planck-institut. Plus flera center och samarbetspartners över hela världen, som han ska hålla kontakt med och hinna besöka under de närmsta sex åren. Reporter: Lena [email protected]
10/01/20159 minutes 31 seconds
Episode Artwork

Från usla betyg till Nobelpris

Han var inte klassens ljus precis, Shuji Nakamura, under sina barnaår. Betygen var i botten och att han skulle sluta som Nobelpristagare var det nog få som anade då. &minus; Jag bodde på en liten ort och ville vara ute och klättra i bergen eller vara på stranden med mina kompisar, någon tid för att plugga fanns inte, berättar han. Men i andra klass fick han av sin pappa lära sig hur man löser matteproblem. Och det hade han fallenhet för, därför blev matte snart ett favoritämne. Tillsammans med teckning. &ndash;&nbsp;Både konst och vetenskap måste kan komma på något eget, gå på sina egna id&eacute;er. Där är de ganska lika, konstaterar Shuji Nakamura som numera inte har mycket tid till just teckningen eftersom han lägger så mycket av den på forskningen. Tillsammans med två andra japaner fick han 2014 års Nobelpris för att ha uppfunnit LED-lampan. Camilla [email protected]<
03/01/20159 minutes 14 seconds
Episode Artwork

Nobelpristagaren Eric Betzig älskar att byta karriär

Eric Betzig hade inga planer på att ägna livet åt att vara forskare. Faktum är att han faktiskt sade upp sig efter att ha inlett en lovande forskarkarriär, trots det får han ett av årets Nobelpriser. Eric Betzig fick årets kemipris för att ha utvecklat mikroskop som gör det möjligt att se enskilda molekyler inuti celler, något som länge ansågs vara teoretiskt omöjligt. Men Betzig ser sig själv som fysiker och ingenjör, inte som kemist. Harn&nbsp;har för länge sedan tröttnat på det mikroskop han får priset för, och har precis blivit klar med att utveckla ett helt nytt. Nu håller han och hans fru, som också är forskare vid Janelia research campus utanför Washington, på att utveckla ytterligare en ny typ av mikroskopteknik. Den här gången inspirerade av hur teleskop kan se igenom tunna moln på himlen. Själv tror Eric Betzig att han nog kommer att tröttna på det också, och kanske lämna hela forskarvärlden igen. I programmet medverkar Eric Betzig</s
27/12/20149 minutes
Episode Artwork

Hiroshi Amano tar bara ledigt på nyårsafton

Hiroshi Amano forskar alla dagar på året utom på nyårsafton då han åker till sin mamma och säger gott nytt år. De nya tekniska framsteg han gör på labbet kan få en avgörande betydelse för att lösa Japans svåra energisituation.Japan brottas med stora miljöutmaningar som engagerar Hiroshi Amano. Sedan kränkraftshaveriet i Fukushima 2011 är alla japanska kärnkraftverk nedstänga, och landet tvingas till stor import av fossila bränslen som smutsar ner miljön.Hiroshi Amano fick i år Nobelpriset i fysik tillsammans med Isamu Akasaki och Shuji Nakamura för uppfinningen av den blå lysdioden, som är grunden för dagens ledlampor som är mycket mer energisnåla än glödlampor och lysrör.Amano har räknat ut att om alla japaner bytte ut sina gamla lampor mot ledlampor skulle landets el-förbrukning minska med över sju procent.
20/12/20149 minutes 13 seconds
Episode Artwork

Filosofi fick flygplansbyggaren att bli forskare

 Jag är en sådan som vandrat runt, säger John O'Keefe om sin tidiga karriär när det inte alls var självklart att han skulle bli hjärnforskare i London. Uppvuxen i ett arbetarhem i Bronx, New York,&nbsp;ville han bli ingenjör och bygga flyg eller rymdfarkoster.&nbsp;Och han hann jobba både taxichaufför, inom aktiehandeln,&nbsp;inom filmindustrin&nbsp;och som flygplanskonstruktör innan han började läsa filosofi och tänkte om. &ndash;&nbsp;Jag ville få svar på de stora frågorna, som väcktes under filosofikurserna, säger John O'Keefe, som lämnade flygindustrin och började läsa psykologi. Efter att ha doktorerat i Kanada, hamnade han i London, och han har varit kvar på samma ställe sedan 1967. Men nu, efter mer än 40 års forskning om hjärnans hippocampus och platsminnet, vill han också gå tillbaka till sin första kärlek - amygdala, som har med många sociala frågor att göra. Lena [email protected]
13/12/20149 minutes 23 seconds
Episode Artwork

Molekyler spåras i Moerners källare

Nobelpristagaren i kemi W.E. Moerner trivs som fisken i vattnet på Stanforduniversitetet, där det är nära mellan olika forskningsgrenar.  Det är det jag gillar allra bäst, samarbetet med forskare på andra områden, säger han. Han var först i världen med att detektera en enskild molekyl, och det framsteget banade väg för den högupplösta mikroskopi som belönas med årets Nobelpris i kemi. Nu handlar W.E. Moerners forskning både om att vidareutveckla metoderna och om att i samarbete med andra forskare studera till exempel bakterieceller och mänskliga celler, som förändras vid sjukdom. Camilla Widebeck har besökt honom i laboratoriet som finns under marknivå, för att experimenten mår bäst av det.
06/12/20149 minutes 5 seconds
Episode Artwork

Freud banade väg för Edvard Mosers hjärnforskning

Ett intresse för psykologi och mekanismer i hjärnan som kan kopplas till vårt beteende. Det blev startpunkten för medicinpristagaren Edvard Mosers forskning om hur vårt lokalsinne fungerar. Edvard Moser växte upp på en ö i havsbandet och ingen i hans omgivning var så värst vetenskapligt intresserad. Men&nbsp;redan i tidiga tonår visste&nbsp;Edvard Moser att&nbsp;det var forskare han skulle bli. Hans föräldrar skaffade honom böcker om allt han intresserade sig för. Och det var tunga vetenskapliga områden som universum,&nbsp;kärnfysik och biokemi. Efter&nbsp;gymnasiet flyttade han till Oslo och prövade att studera&nbsp;biokemi, men det&nbsp;blev för mycket plugg. I stället läste han Freud och blev mer intresserad av psykologi. Ungefär samtidigt träffade han blivande hustrun&nbsp;May-Britt som också läste psykologi. De&nbsp;intresserade sig båda för de mekanismer i hjärnan som kunde kopplas till vårt beteende. Där saknades kunskap, tyckte paret.
28/11/20149 minutes 5 seconds
Episode Artwork

Råttmys, choklad och Nobelpris

Startpunkten för Nobelpristagaren May-Britt Mosers forskarkarriär kan ha varit barndomens möte mellan en liten flicka och en... snigel! Nu ägnar hon sig åt att locka råttor med choklad för att se hur deras hjärnceller beter sig. Som liten flicka låg May-Britt Moser på marken och tänkte "wow" när hon såg en snigel äta ett blad. Vad var det som som fick snigeln att äta just det bladet och inte ett annat, undrade hon. Hon är&nbsp;född med förstoringsglas sade en släkting om den unga May-Britt Moser, i&nbsp;stället för med skidor som andra norrmän. Men May-Britt växte upp på en liten ö vid kusten där det inte var så mycket skidåkning. På en annan ö i närheten bodde Edvard Moser och honom lärde hon känna på gymnasiet. Han var skolans duktigaste elev, säger hon. Några år senare blev de tillsammans. Hon beskriver det som en gåva att få samarbeta med en så ambitiös person som Edvard Moser.&nbsp; Men vad gör henne själv till en sådan framgångsrik forskare?&nbsp
21/11/20149 minutes 18 seconds
Episode Artwork

Stefan Hell gjorde det omöjliga - och fick Nobelpris

I början var det ingen som tog Stefan Hell, en av årets tre nobelpristagare i kemi, på allvar. Han påstod nämligen att det måste gå att överlista den 100 år gamla regeln för hur bra mikroskop kan förstora objekt. &nbsp;Omöjligt, sa fysikersamhället. Men Stefan Hell fick rätt till slut.Stefan Hells väg till Nobelpriset har varit lång. Han växte upp i en tysktalande stad i kommunistdiktaturens Rumänien. I ett nyckfullt politiskt system som godtyckligt kunde ta ifrån dig hus och egendom lärde han sig snart att utbildning är den värdefullaste tillgång en människa kan äga.Som tonåring kom han till dåvarande Västtyskland och blev snart intresserad av optik. Det var ett forskningsområde som stått i stort sett stilla i 100 år. Gränsen för hur mycket det&nbsp;var möjligt&nbsp;att förstora ett objekt var uppnådd och gick inte att ta sig förbi, enligt gällande uppfattning.Men Stefan Hell var övertygad om att det på något sätt måste gå.&nbsp;Men ingen&nbsp;trodde på
15/11/20149 minutes 13 seconds
Episode Artwork

Åke Bergman: Jag är en kemikaliedetektiv

Miljökemiprofessor Åke Bergman är ett känt namn bland forskare och kemikalieindustrifolk, med ett cv som är långt som en Sverigekarta.  Karriären fram till dagens topposition på Swetox har varit lång. Men nu när pensioneringen närmar sig är han i högform.Han syns och hörs i många sammanhang, miljökemiprofessorn från Stockholms universitet. Nu är han också chef för det nyskapade Swetox med huvudkontor i Södertälje.– Jag är en kemikaliedetektiv, säger Åke Bergman som inte tar ett nej som ett avslag.Det är nämligen inte lätt att få reda på hur nya kemikalier är uppbyggda. Företagshemligheter, säger industrin. Dumheter, säger Åke Bergman som menar att vi måste få veta vad vi stoppar i oss och om det är skadligt.Så han larmar och står i, både akademiskt och medialt. Han deltar gärna i publika sammanhang, från film– och tv-medverkan till folkbildande uppträdanden.Åke Bergman har flera internationella engagemang inom det område som handlar om hur v
08/11/20149 minutes 16 seconds
Episode Artwork

Gunnar Kratz bygger nya penisar och vaginor

Gunnar Kratz är professor i plastikkirurgi. Han varvar forskning och klinikarbete och tycker att det bästa är när han som kirurg får använda sig av något han själv varit med och forskat fram. Som till exempel de odlade urinrör som används när man bygger upp en ny penis vid könskorrigering. Forskningsområdet är brett och det handlar om allt från sårläkning, till odling av ny vävnad. Nu tycker Gunnar Kratz att det är extra spännande med de upptäckter om att många celler hos en vuxen människa kan byta skepnad åtminstone på labb. En hudcell kan bli en broskcell, till exempel. Kanske är det rentav så att det sker av sig själv i våra kroppar, till exempel vid skador, spekulerar Gunnar Kratz. &ndash; Det är en hisnande tanke, säger han. Lena [email protected]
01/11/20149 minutes 19 seconds
Episode Artwork

Anna Hedlund bodde med ansvariga för folkmord

Socialantropologen Anna Hedlund bodde i tre månader i hutumilisens läger i Demokratiska republiken Kongo och intervjuade både dem som deltagit i folkmordet i Rwanda och den yngre generationen som fått ärva samma världsbild. Hennes forskning handlar om att försöka förstå förövarna bättre. Under folkmordet i Rwanda dödades närmare en miljon människor, framför allt tutsier. Efter det flydde minst lika många hutuer till grannländerna, många av dem till Kongo-Kinshasa. 20 år senare lever hutumilisen fortfarande i läger där, i ett av världens mer våldsamma hörn, och för strider mot olika grupper. Många var barn eller inte ens födda när folkmordet inträffade. Andra var med. Men målet för dem alla är att komma tillbaka till Rwanda. Anna Hedlund deltog i det vanliga livet och intervjuade samtidigt flera av de boende i lägret. De direkta frågorna om våldsutövandet ställde hon inte här, utan till avhoppade gerillamedlemmar där hon kunde få andra svar.&nbsp;Totalt sett var hon 15
25/10/20149 minutes 18 seconds
Episode Artwork

Från halsbränna till global hälsa

Helena Nordenstedt är forskare i global hälsa på Karolinska institutet och läkare på Danderyds sjukhus. Hon har tidigare forskat om sjukdomar i strupen och magen, men en hjäpinsats som hon var med i i Kongo fick henne att byta spår. Nu är hon på väg till Liberia för att hjälpa ebolasjuka. &ndash; Tidigt under mina läkarstudier åkte jag till Tanzania och gjorde intervjuer om malaria och sen dess har jag saknat att arbeta med hälsa ur ett globalt perspektiv. Jag har studerat halsbränna länge nu&nbsp;och lärt mig mycket av det, men nu känns det jättebra att jobba med bredare hälsofrågor, säger Helena Nordenstedt. Den&nbsp;20 oktober reser Helena till Bryssel för&nbsp;utbildning,&nbsp;och därefter tar hon sig vidare till Monrovia i Liberia. &nbsp;
18/10/20149 minutes 3 seconds
Episode Artwork

Per Becker, riskforskare: "Intresset väcktes under den stora svälten i Etiopien"

Per Becker forskar om riskreducering vid Lund universitet. Det handlar om hur man ska kunna förebygga katastrofer, framför allt de som har med ett förändrat klimat att göra, som till exempel torka, översvämningar, stormar, men även jordbävningar och andra stora katastrofer. En av de svåraste frågorna med riskreducering är hur man motiverar folk att investera i förebyggande säkerhet innan det har börjat gå illa. Så länge inget har hänt, eller bara har hänt enstaka gånger har vi svårt att motivera oss till att investeringar i säkerhet. Oavsett om det handlar om att undvika framtida översvämningar genom bättre dagvattensystem i Sverige eller förebyggande smittskydd i ett fattigt eboladrabbad land i Afrika, säger Per Becker.
11/10/20149 minutes 16 seconds
Episode Artwork

Daniel Västfjäll vill veta vad som gör oss mänskliga

Daniel Västfjäll doktorerade i både akustik och psykologi samtidigt. Idag är han professor i psykologi och väver ihop båda områdena i sin forskning, som handlar om känslor, musik och beslutsfattande. Senast kom en studie om empati och vår vilja att hjälpa. Men han forskar också om vad olika ljud och musik väcker för känslor. För en utomstående kanske det kan verka lite spretigt, men för Daniel Västman handlar allt om en och samma fråga &ndash; vad gör oss mänskliga, vad gör oss speciella som människor? Lena [email protected]
04/10/20149 minutes 25 seconds
Episode Artwork

Fåglarna flyttade in i en tioåring

Under en lektion i femte klass slog det plötsligt till för Susanne Åkesson: som i ett slag var hon helt fascinerad av fåglar och deras beteende. Idag är hon professor i zooekologi i Lund med fokus på fåglars flyttmönster. Samma dag som lektionen gjorde den 10-åriga flickan sin första fågelskådarexkursion på egen hand med anteckningsblock och nylånad facklitteratur från biblioteket. Det hon såg den dagen minns hon tydligt än idag. 39 år senare är hon professor i zooekologi i Lund och koordinator för linn&eacute;centret Canmove, som studerar djurs rörelser, med fokus på flyttmönster. Tornseglare är hennes favorit bland fåglarna, en fågel som lever nästan hela sitt liv i luften och ibland inte landar på flera år! I Ekologihusets fasad ryms 144 tornseglarholkar som arkitekten fick rita in från början, och som det går att titta in i genom luckor och med "övervakningskameror".Men mest uppmärksamhet har Susanne Åkesson fått för en studie om varför zebran är randig. <p cla
27/09/20149 minutes 22 seconds
Episode Artwork

Paul Sereno har hittat dinosaurier på fem kontinenter

Paul Sereno har hittat fler dinosauriesorter än de flesta, och är en av forskarna bakom en ny studie om att den största rovdinosaurie som någonsin funnits, spinosaurien, troligen var ett vattendjur. Han är en kändispaleontolog som beskrivs som självupptagen av andra forskare, och har hittat så många dinosaurier att man nästan skulle kunna börja tvivla på om det är sant. Men det är&nbsp;sant &ndash; alla finns och är vetenskapligt publicerade och på labbet ligger originalfossil både av Tyrannosaurus rex, Spinosaurus och en superkrokodil med ett två meter långt huvud. För samtidigt som han brinner för populärvetenskap och vill synas på många håll ser han till att ha vetenskapligt på fötterna inför sina forskarkolleger, säger han. Lena [email protected]
20/09/20149 minutes 29 seconds
Episode Artwork

Predrag Petrovic försöker förstå hur psykoser ser ut i hjärnan

Predrag Petrovic är hjärnforskare inom det som kallas kognitiv neuropsykiatri. Han vill förstå psykiatriska tillstånd genom att förstå hur hjärnan bearbetar information. Speciellt intresserad är han av psykoser och borderline personlighetsstörning. Och vad placeboeffekten är för något. Och om alla har olika sätt att uppfatta verkligheten. . Som ung ville han ha svar på livets stora frågor och redan efter gymnasiet bestämde han sig för att han ville ägna sig åt en av dem - vad är medvetande? Och det gör han på sätt och vis idag, i sin forskning om hur hjärnan fungerar vid olika psykiska tillstånd. Han trivs också med den del av jobbet som går ut på att arbeta kliniskt med patienter, men det han verkligen brinner för är själva forskningen. Lena [email protected]
13/09/20149 minutes 14 seconds
Episode Artwork

Patricia Gray fick dvärgschimpans att jamma med Peter Gabriel

Patricia Gray är konsertpianisten som gick över till att forska om apors rytmkänsla. Hon leder ett forskarprogram om biomusik och vill förstå hur musikalitet uppstår. Bland annat vill hon veta om dvärgschimpanser, bonoboer, har rytmkänsla, och har lagt ner en hel del forskning på att jamma med bonoboer på ett zoo. I ett annat experiment fick hon världsartisten Peter Gabriel att improvisera med en dvärgschimpans som är välkänd i forskarvärlden, Panbanisha. Lena [email protected]
06/09/20149 minutes 18 seconds
Episode Artwork

Han fascineras av de enkla bakteriernas komplexitet

Farshid Jalalvand forskar om luftvägsbakterier och är snart färdig doktor i mikrobiologi. Han snubblade in på detta ämnesområde, efter att först ha velat bli läkare, men säger att han snubblade helt rätt. På Skånes universitetssjukhus i Malmö försöker han förstå mekanismerna hos en viss luftvägsbakterie och hoppas att kunskaperna ska kunna leda till ett vaccin. Att en så "enkel" organism som en bakterie kan vara så komplicerad, fascinerar honom. Farshid Jalalvand brinner för att föra ut sina kunskaper även utanför labbet, och tycker att han har en plikt som forskare att göra det. Han både bloggar och skriver på Twitter om forskning och mikrobiologi. Lena [email protected]
30/08/20149 minutes 28 seconds
Episode Artwork

Laserfysikern Ursula Keller: "För mycket jämlikhet gör allt mediokert"

- För mycket jämlikhet och ingen kan bli riktigt bra, allt blir mediokert, säger Ursula Keller, den första kvinnliga professorn i fysik vid ärevördiga tekniska högskolan i Zürich. För att få verkligt intressanta resultat, måste man satsa på de allra bästa forskarbegåvningarna. Den som inte håller måttet får helt enkelt acceptera att bli utkonkurrerad, menar hon. När vi träffar henne pågår en flera dagar lång utvärdering av det stora forskningssamarbete hon leder. Det handlar om höghastighetslasrar och nya mätmetoder som kan avslöja detaljer från materians inre. Lika full av självförtroende, och lika avog som Ursula Keller är mot tanken på jämlikhet inom forskningen, lika brinnande engagerad är hon när det gäller jämställdhetsfrågor. Att hon själv skulle bli forskare var långt ifrån självklart. Som ung kvinna i åttiotalets Schweiz, och dessutom med arbetarbakgrund, var studier vid den prestigefyllda tekniska högskolan i Z&uuml;rich knappast ett naturligt val. M
23/08/20149 minutes 14 seconds
Episode Artwork

Han samlar mollusker i världshaven

Anders Warén på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm är en av världens främsta experter på snäckor och musslor. Han har själv beskrivit 300 för människan nya arter av mollusker. - Att hitta nya arter är vardagsmat, nya släkten däremot är ovanligare, säger han. Anders War&eacute;n&nbsp;har deltagit i expeditioner världen runt och samlat mollusker från världshaven. Han är specialiserad på de&nbsp;mollusker som lever vid varma källor i djuphaven. Trots att han är pensionerad fortsätter han sitt arbete med att beskriva nya arter och undersöka hur de lever. &ndash; Genom att analysera maginnehållet på snäckor kan man få fram information om hur de lever, det är ett pilligt jobb att titta&nbsp;i magsäcken på en snäcka som är två millimeter, berättar Anders War&eacute;n entusiastiskt. Pelle [email protected]
20/06/20149 minutes 7 seconds
Episode Artwork

"Ni svenskar kommer nog aldrig att förstå"

Det säger statsvetare Steven Schier om den amerikanska synen på politiker. Han är professor i statskunskap, vid Carleton College, USA, och specialintresserad av svensk politik. Som student läste han om det svenska välfärdssystemet, som fick honom extra intresserad Sedan dess har han också hållit många universitetskurser om svensk politk. 1981 hörde han Olof Palme i Washington, men det är först nu som han har fått möjligheten att komma till Sverige. Poltikintresset började tidigt. Hans första politiska minne är av president Dwight Eisenhower från 1950-talet från när han bara var fem år gammal. Och som åttaåring klädde han ut sig till John F Kennedy när de gick på sin godis eller busvandring på Halloween. Lena [email protected]
14/06/20149 minutes 26 seconds
Episode Artwork

Katastrofen vid Hillsborough Stadium gjorde honom till fotbollsforskare

Torbjörn Andersson är fotbollsforskare vid Malmö högskola. Han skriver om fotbollens kulturhistoria i Sverige . Men det var katastrofen vid Hillsborough Stadium 1989, där 96 Liverpoolanhängare dog, som fick honom att inse att man kan forska om fotboll. Efter katastrofen stod det i tidningarna att olyckan berodde på huliganism. Torbjörn Andersson, som då läst kulturvetenskap och samtidgt var passionerat intresserad av engelsk fotboll, ilsknade till för det stämde inte alls. När han blev uppmanad att skriva en kulturartikel om händelsen kom han i kontakt med brittisk fotbollsforskning. Det var då han insåg att han skulle kunna ägna sig åt sitt stora intresse som forskare. Nu har han i tjugo års tid forskat om om fotbollens kulturhistoria och kommer snart ut med andra delen av en bok om svensk fotbollskultur : Sparka fotboll, bondjävlar! Det handlar om vad fotbollsklubbarna har betytt i olika svenska samhällen - för identiteten, känslan för orten och också rivaliteten me
07/06/20149 minutes 16 seconds
Episode Artwork

Han väntar på svar från rymden efter 10 år

I nästan hela sitt yrkesliv har Anders Eriksson arbetat med rymdsonden Rosetta, som under de senaste 10 åren varit på väg genom rymden på jakt efter kometen den ska utforska. I sommar når sonden fram, och om allt går som det ska så får han och hans kolleger runtom i Europa svar på många frågor om vårt solsystem. På Anders Erikssons arbetsrum på Institutet för rymdfysik i Uppsala är det lite extra stökigt i år. För nu har den rymdsond där han har ett instrument med vaknat ur en lång dvala i rymden och börjat skicka bilder och signaler hem till jorden. "Vi har vetat sedan 2004 när sonden lyfte att det skulle bli en arbetstopp i år" säger han. Men just i år sker också flera kritiska steg där det finns viss risk att sonden går förlorad och att arbetet varit förgäves. Hur ser han på det? Björn Gun&eacute;[email protected]
31/05/20149 minutes 16 seconds
Episode Artwork

Hjärnforskaren Rafael Yuste: Obama valde vårt projekt

Rafael Yuste, neurobiolog vid Columbia University i New York är en av forskarna bakom BRAIN Initiative, det stora hjärnforskningsprojekt som Obama-administrationen ska satsa många miljoner dollar på i minst tio år. Flera forskargrupper ska samarbeta och forska fram nya tekniker för att vi ska kunna kartlägga och förstå hur varenda en av de mer än 100 miljarder nervceller vi har i hjärnan kommunicerar och hur de fungerar tillsammans. I år ska de första dryga 100 miljonerna dollar delas ut. 2015 är det tänkt att anslagen dubblas till 200 miljoner. Och en av hjärnorna bakom projektet är alltså Rafael Yuste, spanskfödd hjärnforskare som forskat i New York i 26 år, bland annat hos svenske nobelpristagaren Torsten Wiesel vid Rockefeller University. Lena [email protected]
24/05/20148 minutes 58 seconds
Episode Artwork

"Utan problem, inget att lösa" säger Craig Venter

Craig Venters forskning har ofta skapat rubriker. Han var en av de ledande bakom kartläggningen av den mänskliga arvsmassan. Dessutom först i världen med att skapa syntetiskt, alltså konstgjort, liv. Idag driver han tre olika privata organisationer som ägnar sig åt genetisk spjutspetsforskning på närmast science fiction-nivå. &ndash; Visst stöter vi på motgångar och det är frustrerande, men det är ju det som experimenterande handlar om. Om det inte fanns problem så skulle det inte finnas något att lösa, säger Craig Venter. Michael [email protected]
17/05/20149 minutes 1 second
Episode Artwork

Max Tegmark, fysikforskare med dubbelliv

Max Tegmark, svensk fysiker verksam i USA, är besatt av de allra största frågorna. Han har fått gömma undan sitt sökande efter de märkligaste svaren bakom forskning som haft större utsikter att gå hem i de vetenskapliga finrummen. Allt är matematik. Och all matematik som finns har också en motsvarighet i den fysiska världen. Så lyder Max Tegmarks verklighetsbeskrivning. Har han rätt finns det mängder av parallella universum - varav en del med helt andra naturlagar än vårt. Men forskning på det temat har länge ansetts så spekulativ, att han ägnat sig åt dubbla forskarkarriärer. En som bygger på klara och enkla mätvärden och som ingen kan avfärda. Och så en annan, till en början på fritiden - med de frågor han verkligen brinner för. Camilla [email protected]
10/05/20149 minutes 14 seconds
Episode Artwork

Agnes Wold: Det viktigaste är redan gjort

Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet. På 1990-talet blev hon och forskarkollegan Christine Wennerås världsberömda när de gjorde vetenskap av könsdiskrimineringen i medicinska forskningsrådet, och fick det publicerat i ansedda tidskriften Nature. Det började med att de, trots fina meriter, inte fick forskningsassistent-tjänster som tillsattes av Medicinska forskningsrådet. 22 av 26 tjänster gick till män, trots att runt 40 procent av de sökande var kvinnor. När Wold och Wennerås begärde fram ansökningarna visade det sig att många av kvinnorna som ratats hade fler forskningsmeriter. De skrev de först debattartiklar men gick sedan vidare och gjorde en riktig vetenskaplig studie av hur urvalet hade skett. Idag forskar hon om allergi och tror att hon är orsaken på spåren. Skulle hon komma på det skulle det nog vara ännu viktigare och större, säger hon. Lena Nordlund<a href="mailto:lena.nordlund@sverig
03/05/20149 minutes 13 seconds
Episode Artwork

Bronwen Currie, marinbiolog, oroar sig för gruvbrytning på havsbotten

Bronwen Currie och Lena Nordlund träffades i hotellpoolen på en konferens. Bronwen Currie är marinbiolog på Namibias marina forskningsinstitut och har jobbat med havs- och fiskefrågor i hela sitt liv. Nu oroar hon sig för vad framtidens gruvdrift på havsbotten kan föra med sig. Flera gruvföretag ligger nämligen i startgroparna &ndash; prospektering pågår &ndash; och just utanför Namibia vill de bryta fosfat. Men havet här är så speciellt, och Bronwen Currie tror att det kan få stor&nbsp;inverkan&nbsp;på till exempel fisktillgången - en annan viktig näring. Institutet hon jobbar på hör till regeringen, som nu har infört ett tillfälligt stopp för den sortens gruvdrift&nbsp;till&nbsp;man vet mer om konsekvenserna. Bronwen Currie tycker att politikerna i Namibia tar miljöfrågorna på allvar, men hon säger att hon som forskare också har en viktig roll - att förklara sambanden för politiker och ekonomer. Många forskare tar för givet att alla andra ska förstå det som är själv
26/04/20149 minutes 12 seconds
Episode Artwork

Narkomanen som blev doktor

Christer Ahlman tillhörde den första generationens ungdomsnarkomaner på 1960-talet i Göteborg. Men han tog sig ur både missbruk och kriminalitet. Idag är han nästan 70 år och med de erfarenheterna som grund har han skrivit en avhandling i socialt arbete. Christer Ahlman växte upp i ett fattigt arbetarhem i Majorna i Göteborg, och hamnade i de tuffaste kriminella gängen i Göteborg. De gjode inbrott, stal, och slogs. Som tonåring på 1960-talet blev han också en del&nbsp;av den första generationens ungdomsnarkomaner. Det var en brokig samling av konstnärer, kriminella och prostituerade. Men efter en tid på Tidaholmsfängelset och flera års drogbruk lyckades han ta sig ur det, utan den professionella hjälp man idag får på behandlingshem. Vid 70 års ålder har han nu doktorerat i socialt arbete vid Göteborgs universitet.&nbsp;Han&nbsp;vill visa att det finns alternativa vägar att ta sig ur missbruk. Med rätt stöd kan det fungera utan att man går den utstakade vägen.<
19/04/20149 minutes 10 seconds
Episode Artwork

Elza Dunkels forskar om barn och internet

I mer än femton år har Elza Dunkels vid Umeå universitet studerat barns och ungas vanor på internet. Hon tycker att den alarmistiska bild som målas upp av nätmobbning och pedofiler på nätet behöver nyanseras och att föräldrars oro ibland kan ställa till det. En orolig förälder som vill övervaka vad barn gör på nätet bygger inte upp ett förtroende. Då&nbsp;får man inte heller reda på vad som händer, anser Elza Dunkels. Forskning visar att vuxnas oro motverkar säkerheten hos unga. Hon har gjort mängder av intervjuer med barn om deras internetvanor och är nu bland annat inblandad i en bok om nätmobbning.
12/04/20149 minutes 12 seconds
Episode Artwork

Maria Genander söker hårets ursprung

Maria Genander vill förstå kroppens ursprungliga celler, stamcellerna, och tittar därför närmare på där håret kommer upp - hårsäcken. Hon är gästforskare vid Rockefeller University i New York och har en härlig utsikt, även om hon oftast tittar ner i mikroskopet. Det var inte alls självklart för Maria Genander från Täby att börja forska. Båda hennes&nbsp; föräldrar jobbade i bankvärlden. Maria var intresserad av medicin, men skulle inte ha tålamod att möta sjuka människor varje dag. Det gjorde att hon valde biomedicin i Uppsala. Under en sommarforskarskola kom hon sedan i kontakt med forskning, och på den vägen har hon fortsatt. Hon har hela tiden varit inriktad på att förstå våra ursprungliga celler, stamcellerna. Hon har valt att titta på de celler som finns i hårsäcken, där våra hår kommer upp. Kanske blir hon rik en dag &ndash; om hon råkar förstå vad skallighet beror på. Annika Östmanannika.ostma
05/04/20149 minutes 14 seconds
Episode Artwork

Elisabet Lindgren - en pionjär som inte längre får mothugg

Elisabet Lindgren är läkaren som tidigt insåg att klimatfrågan är sammanflätat med hälsofrågor. Nu är hon en av de stora experterna, rådgivare åt WHO, europeiska smittskyddsinstituet och svenska regeringen. När hon började forska om klimatets påverkan på fästingburna sjukdomar fick hon mycket mothugg. Men idag är det nästan ingen som ifrågasätter att sjukdomar kommer att bre ut sig till nya områden när det blir varmare i världen. Lena [email protected]
29/03/20149 minutes 4 seconds
Episode Artwork

Sue Moore ser klimatförändringarna med egna ögon

Sue Moore är oceanograf och ekolog vid NOAA, amerikanska havs- och väderinstitutet. Hon har forskat om marina däggdjur i Arktis i över trettio år - en period då havsisarna krympt med närmare 30 procent. Hon kallar det "det nya normala", som vi måste vänja oss vid.&nbsp;Berings sund kommer vara öppet längre tid varje år, det blir varmare vattentemperaturer och mindre is. Det har redan hänt, och vi kommer inte att komma tillbaka till hur det var förut. Lena [email protected]
22/03/20149 minutes 13 seconds
Episode Artwork

Mandela och brevvän ledde till forskning

När Marianne Millstein var i tioårsåldern på 1980-talet blev hon väldigt tagen av nyheterna från Sydafrika, om protesterna innan Nelson Mandela frigivits. Hon skaffade en brevvän, en vit jämnårig sydafrikan som kallade Mandela för terrorist. Det väckte ett engagemang som gjorde att hon nu är forskare inom kulturgeografi, med specialitet på demokratisering i Sydafrika Nu har&nbsp;Marianne Millstein&nbsp;forskat om Sydafrika i över 20 år och tillbringat mycket tid i en förstad till Kapstaden &ndash; Delft &ndash; ett township som byggdes samtidigt som Sydafrika blev demokrati. Där studerar hon hur vanliga människor försöker påverka politiken, bland annat genom att bilda föreningar för bättre och fler bostäder. Delft är en ganska fattig och kriminell del av Kapstaden och ibland önskar Marianne Millstein att hon valt en lugnare plats att studera. Lena Nordlund [email protected]
15/03/20149 minutes 10 seconds
Episode Artwork

Svante Pääbo lär känna gamla människosläktingar

Svante Pääbo var med och byggde upp ett helt nytt forskningsområde - det att analysera urgammalt DNA från människosläktingar. Det som började med olydig smygforskning på fritiden har gjort honom och hans forskargrupp i Leipzig världsledande. Från smyganalyserade av mumier i Uppsala, blev Svante Pääbo forskaren som leder ett forskningsinstitut, Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig i Tyskland. Där har man&nbsp;specialiserat sig på att förstå vad som gör människan unik bland andra primater och tidiga människosläktingar. Nu har han också precis gett ut en populärvetenskaplig bok om sitt ovanliga jobb "Neanderthal Man - In Search of Lost Genomes" som kommer på svenska senare i år. I programmet berättar han om hur han blev just specialiserad på gammalt DNA, och vad som driver honom. Men också lite om tankarna på att ha en känd pappa som höll sonen hemlig i alla år. Lena Nordlund<a href="mailto:len
08/03/20149 minutes 29 seconds
Episode Artwork

Peder Olofsson - Nerver styr hans liv

Peder Olofsson blev forskare i New York. Han ägnar sig åt hur nerver kan styra vårt immunförsvar. Ett nytt forskningsfält med stora möjligheter. Han&nbsp;jobbade tidigare som narkosläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Nu forskar han i New York vid Feinstein Institute. Där finns den starkaste gruppen inom det nya forskningsområdet kring den antiinflammatoriska reflexen. Det handlar om hur kroppens längsta nerv kan styra immunförsvaret. Men han har också andra intressen, som musik och att återvinna burkar i ett arkivskåp! Reporter Annika Ö[email protected]
01/03/20149 minutes 12 seconds
Episode Artwork

Emma Ternman vill veta hur kor sover

Emma Ternman är agronom och sömnforskar på kor. Man misstänker nämligen att i moderna ladugårdar där korna går lösa får korna som är längst ner i rang inte sova tillräckligt. Ofta undanskuffade från mjölkningsmaskinen får de passa på när de andra korna har lagt sig.Som doktorand har&nbsp;Emma tillbringat många nätter i SLUs ladugård, eller kostall, som det heter. Hennes försökskor får nio elektroder fästa på sig under ett dygn, sju i pannan och två på halsen, för att mäta hjärnaktivitet, ögonrörelser&nbsp;och muskelrörelser. Man vet nämligen inte så mycket om hur mycket kor sover, så först gäller det att ta reda på hur mycket en ko sover om den får sova så mycket den vill.Lena [email protected]
22/02/20149 minutes 29 seconds
Episode Artwork

Andreas Andersson vågsurfar och kollar koraller på jobbet

Första gången Andreas Andersson snorklade på ett korallrev på ön Tonga var han fast. Det förändrade hans liv. Nu är han framgångsrik korallforskare på Scripps havsforskningsinsititut i Kalifornien. Världshaven har redan blivit uppvärmda och försurade av koldioxidutsläppen. Om det fortsätter så blir det allt svårare för koraller att kunna göra kalk till sina skal. Utanför Bermuda på vintern kan Andreas Andersson redan se hur korallreven börjar lösas upp, men exakt vad som kommer att hända i framtiden vet inte forskarna ännu. Johan [email protected]
15/02/20148 minutes 57 seconds
Episode Artwork

Alasdair Skelton studerar jordbävningar i grundvattnet

Alasdair Skelton ville bli geolog redan som barn, när han växte i trakten av Loch Ness. Nu studerar han jordbävningar på Island och hoppas kunna förutspå dem med hjälp av förändringar i grundvattnet. Sammansättningen i grundvattnet ändrar sig nämligen när det uppstår sprickor i jordskorpan och de förändringarna vill forskarna dra nytta av. Det var en lärare som väckte Alasdair Skeltons intresse, och idag tittar han på stenar vart han än kommer. Där vi andra bara ser en gråsten kan han se en hel historia om jordens ursprung. Alasdair Skelton är professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet. Lena [email protected]
08/02/20149 minutes 27 seconds
Episode Artwork

Danica Kragic vill ha robotar som gör tråkigt hemarbete

Danica Kragic är professor i datalogi på KTH, och forskar om robotar. Hon vill ha robotar som hjälper oss hemma, i vardagen. Hon hoppas på att kunna utveckla robotar som hjälper till med tråkiga hushållsarbeten som vi gör mekaniskt utan att lägga ner vår själ i dem, sådant som att plocka undan leksaker, eller vika tvätt. Eller laga mat om man tycker det är tråkigt. Hon hoppas också att vi ska kunna få hemrobotar som kan hjälpa oss när vi blir gamla, eller hjälpa en förälder som är ensam hemma att hinna&nbsp;både laga mat och vara sällskap och övervakare åt ett barn i badkaret. De här frågorna har hon börjat tänka på på ett annat sätt sen hon fick barn för sex år sedan, eftersom sonen har en hjärnskada och alltid kommer att behöva extra hjälp. Lena [email protected]
01/02/20149 minutes 24 seconds
Episode Artwork

Marius Sommer forskar om timing i sportens värld

Marius Sommer är doktorand i idrottspsykologi inne på slutspurten med sin avhandling. Han forskar om timing inom sport, och hur en viss sorts timingträning kan göra både fotbolls- och golfspelare bättre. Och nu ska han dessutom till OS i Sotji som mental tränare åt snowboardslandslaget. Disputationen är i mars, men han har bara en vecka på sig till slutseminariumet. Så han har tagit med sig sovsäcken till jobbet och räknat ut hur många timmars sömn&nbsp;han&nbsp;minst behöver&nbsp;för att fortfarande fungera. &ndash; Det är lite ironiskt att&nbsp;jag som forskar om timing nu har det så stressigt, säger han, men det är lättare med timing på millisekundnivå än när det handlar om år. Extra stressigt blev det eftersom Marius Sommer mitt i slutspurten fick det här extra uppdraget &ndash; att följa med svenska snowboardslandslaget som mental coach på vinter-OS i Sotji. Han har nämligen själv en bakgrund som snowboardproffs. Han var rankad 6:a i världen och tävlade f
25/01/20149 minutes 23 seconds
Episode Artwork

Francesco Gentilis alger äter koldioxid och avloppsvatten

Francesco Gentili kom från Italien till Umeå för att forska för femton år sedan. Att han skulle bli algforskare visste han inte då, men han hade redan formats som forskare när han som barn tillbringade mycket tid i morföräldrarna växthus. Han forskar om hur man ska odla mikroalger i stor skala, alger som ska kunna leva av det som vi annars förorenar naturen med &ndash; avloppsvatten och koldioxid från rökgaser. Han spenderar mycket tid vid Umeås värmeverket där han har sin pilotanläggning&nbsp;&ndash; ett samarbetesprojekt mellan universitetet, energimyndigheten och Umeå kommun m fl. 2012 invigdes den nya pilotanläggningen med fyra odlingsbassänger, på marken, men innan dess tillbringade han dagar och kvällar i ett växthus på värmeverkets dag, där han också har två algodlingsbassänger. Lena [email protected]
18/01/20149 minutes 33 seconds
Episode Artwork

Rajita Sinha, dansande stressforskare

Rajita Sinha har tre professorstitlar och ett eget stressforskningsinstitut vid Yale i USA. Men allt började med dans i forna hemlandet Indien. Numera är hon chef för Yale Stress Center i New Haven och forskar om hur stress påverkar våra beroenden av alkohol och droger, bland annat. Hon har lärt mycket av hur dansare tolkar känslor och har också genom åren fört in nya tankesätt inspirerade av indisk tradition i sin forskning. Vetenskapsradions Annika Östman träffade henne i New Haven.
11/01/20149 minutes 16 seconds