Winamp Logo
Vetenskapspodden Cover
Vetenskapspodden Profile

Vetenskapspodden

Swedish, Sciences, 1 season, 206 episodes, 6 days, 8 hours, 28 minutes
About
Berättelserna inom vetenskapen som hjälper oss förstå forskningen och vår vardag. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic
Episode Artwork

Så ser riskerna ut för extremväder i sommar

I semestertider tittar vi upp mot skyn. Blir det hett eller blött, eller kan vi hoppas på något mitt emellan, istället för de extremväder som har blivit vanliga i nyhetsrapporteringen sommartid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu vässas prognoserna och sätten att hantera hetta eller skyfall med stora vattenmängder.I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, Björn Gunér.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
6/20/202444 minutes
Episode Artwork

Stören släpps ut i Göta älv – efter hundra år som utdöd där

Den kan bli flera meter lång och väga uppåt ett halvt ton. Stören har funnits sen dinosauriernas tid, sen kom vi människor och fiskade ut den på många håll. Nu ska Göta älv få tillbaka den atlantiska stören. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den atlantiska stören fiskades ut i Sverige i början av 1900-talet och betraktades som utrotad hos oss. Men efter noggranna förberedelser ska fisken släppas ut i Göta älv, som bevisligen har använts av stören som lekplats. I Vetenskapspodden hör: Lisa Henkow, fältreporter Naturmorgon, och Sara Sällström.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
6/13/202444 minutes
Episode Artwork

Slipp trafikkaoset – snabb elfärja testas i Stockholm

När elfärjan accelererar höjer den sig över vattenytan och flyger fram. Ner under ytan sticker stag till bärplan som håller upp båten och ger den minimalt vattenmotstånd. Nu ska båten testas i trafik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En snabb och energisnål elfärja som kan ta en till jobbet är nog attraktivt för många resenärer. Vattenvägarna i Stockholm har stor oanvänd potential, menar forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Nu kommer ett pilotprojekt för att testa den här tekniken på sjön. I höst kan man prova att åka den snabba bärplansfärjan mellan Ekerö och Stockholm.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Peter Normark Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
6/6/202444 minutes
Episode Artwork

Här är robot-ormen för att söka efter liv på Saturnus måne

En drös ormliknande robotar släpps ner på Saturnus måne Enceladus. Efter eget huvud borrar de sig genom öppningarna i isskorpan, ner i havet som döljer sig därunder. För att hitta främmande liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Visionerna för den självstyrande tekniken kan vara hisnande, men också jordnära. Nu utvecklas autonoma drönare för att både utforska rymden och användas i våra jordiska gruvor.Men medan entusiasmen är stor bland utvecklarna av de självstyrande drönarna, har det gått trögt för de som vill ta fram självkörande bilar. Efter att ha satsat över 100 miljarder kronor, lade Apple nyligen ner sitt försök att skapa en bil som kör på egen hand. I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér och Sara Sällström.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
5/30/202444 minutes
Episode Artwork

Superhästar från labbet – så har klonerna ändrat hästsporten polo

På poloplanen i Buenas Aires står åtta tillsynes identiska hästar med sina ryttare. De hyllar Cuartetera, en legendarisk polohäst som dött. Hon lever vidare, menar annonsören, för hästarna på poloplanen består av Cuarteteras kloner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här utspelade sig i november 2023 under en hyllningsceremoni till polohästen Dolfina Cuartetera, där man alltså ställde fyra Cuartetera-kloner mot klonernas avkomma. Hästpololaget La Dolfina gick senare till final i december med hjälp av åtminstone två kloner till den här legendariska hästen. Dolfina förlorade finalen, men för tredje året i rad blev hästklonen Cuartetera B06 utsedd till bästa häst i argentinska Polo-mästerskapet. I de flesta ridtävlings-sammanhang är det inte tillåtet med kloner eller genredigering. Men i argentinsk hästpolo får man använda klonade hästar. Ett av företagen som framställer klonade hästar försöker dessutom genredigera klonerna för att få fram ännu snabbare och starkare hästar. I Vetenskapspodden hörs: Katarina Sundberg, Gustaf Klarin och Sara Sällström.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
5/23/202444 minutes
Episode Artwork

Planetjägaren med sikte på Planet Nio

I solsystemets utkanter roterar den blåskimrande planeten Neptunus. Men bortom den finns en mängd isiga objekt som beter sig märkligt. Påverkas dom av en nionde planet? Professor Michael Brown tror det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan om den nionde planeten har varit ett kaninhål för många forskare och planetjägare att ramla ner i. Så finns ens Planet Nio? Nu kan vi vara brännande nära ett svar, tror Michael Brown, professor i planetär astronomi vid Caltech, California Institute of Technology. I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Blenda Setterwall Klingert.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
5/16/202444 minutes
Episode Artwork

Lenas gård står på uranfyndighet: ”Blir det gruva får vi alla flytta”

Regeringen vill bygga ut kärnkraften och klimatministern pratar om att vara självförsörjande på uran. Brytning av uran på svensk mark, kan det bli verklighet? Gruvplanerna för omställningens skull ritar upp nya konfliktlinjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Jämtlandsområdet där bolag vill se gruvor finns redan kulturbygd, och i byarna där är många rädda för att deras Jämtland ska försvinna om gruvan blir verklighet.Redan på 1960-talet bröts uran i Ranstadsverket, i nuvarande Falköpings kommun, men projektet avbröts på grund av bristande lönsamhet. Idag visar området hur pass mycket sådan här verksamhet påverkar natur och miljö. I Vetenskapspodden hörs: Daniel Värjö, reporter Klotet, Camilla Widebeck och Lars Broström.Producent: Peter Normark
5/9/202444 minutes
Episode Artwork

Dödliga skjutningar ökar – svenska kirurger lärs upp i Soweto

En 17-årig pojke är skjuten i magen. Han körs till sjukhuset och har förlorat mycket blod. Han är ett av tusentals offer för skjutvapenvåldet i Sydafrika, dit svenska läkare åker för att lära sig hantera dessa skador, som blir allt vanligare i Sverige också. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det dödliga skjutvapenvåldet fortsätter att öka i Sverige, enligt Rättsmedicinalverket. Skottskador ställer särskilda krav på dom kirurger, läkare och sjuksköterskor som ska vårda dem.Svenska Regioner skickar vårdpersonal till Chris Hani Baragwanath-sjukhuset i Soweto, för att tränas på skott och stickskador. Sjukhuset tar emot bland de flesta skottskadade patienterna i världen. I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, Global hälsokorrespondent.Poddledare: Lars BroströmProducent: Peter Normark
5/2/202444 minutes
Episode Artwork

Europas natur ska återskapas – Sverige inte med på tåget

Timmerstockar glider nerför en norrländsk älv. Låter kanske naturligt, men timmerflottningen var tuff mot naturen. Nu ska skadad natur återställas, enligt ett EU-lagförslag som alla trodde skulle klubbas men som plötsligt stoppades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Återskapa en femtedel av natur som förstörts, det är målet före EU:s lagstiftning. Men kritikerna menar att åtgärderna skulle inkräkta på marker där vi behöver odla skog och spannmål. Lagen stoppades, men kan plockas upp igen framåt sommaren. Samtidigt pågår redan arbete i Sverige med att både återställa och skydda natur. I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Stefan Nordlund.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
4/25/202444 minutes
Episode Artwork

Din digitala tvilling – testas för att du ska må bättre

Är det mödan värt att gå ner de där extra kilona? Låt din digitala tvilling ta smällen först, så ser du på förhand hur livsstilsförändringar skulle påverka just dig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Man kan också tänka sig en digital tvilling av en sjukdom som man testar olika läkemedel på. Eller varför inte en digital tvilling av en regnskog, en stad eller hela Arktis? Med Artificiell intelligens kan sådana modeller bli användbara för att se vad som sker när platser förändras.Vi hör vetenskapsjournalisterna Tomas Lindblad och Ylva Carlqvist Warnborg.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
4/18/202444 minutes
Episode Artwork

Satelliternas krig – nu ska Sveriges rymdsäkerhet stärkas

Du flyger över havet och plötsligt försvinner flygplanets GPS-position. Störningar i GPS-navigeringen drabbar flygtrafiken kring Södra Östersjön och misstankarna riktas mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att störa ut satelliter, ta kontroll över dem, eller till och med förstöra dem är ett växande hot i kommande konflikter. Nu vill Försvarsmakten skicka upp egna satelliter för att stärka Sveriges rymdförsvar.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Camilla Widebeck och Peter Normark.ProducentPeter Normark
4/11/202444 minutes
Episode Artwork

Så ska naturen fyllas med djurliv igen (R)

Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda. I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.Podden är en repris från 1 februari i år. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
4/4/202444 minutes
Episode Artwork

Marcus och rymdapan – båda försöksdjur för långa rymdfärder

Astronauten Marcus Wandt och schimpansen Ham har båda utsatts för vetenskapliga tester, för att se hur vi ska klara de riktigt långa rymdresorna. Men för apans del var det knappast frivilligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marcus Wandts förmågor testades ombord på ISS för att se om olika situationer och utrymmen påverkade hans förmåga att minnas, tänka och agera. En resa till Mars tur och retur tar drygt 500 dagar. Därför behöver man veta hur och var astronauterna agerar som allra bäst. Men för att våga skicka ut människor i rymden till att börja med, så skickade man djur först, som apor och hundar. Dessa fick utstå en hel del inför och under sina färder.I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Peter Normark och Camilla Widebeck.ProducentPeter Normark
3/28/202444 minutes
Episode Artwork

Laxen som dör i odlingarna – djuren känner mer än man trott

I Norge odlas lax som aldrig förr. Men miljontals laxar dör i sina kassar. Nu vet vi att fiskar kan känna både smärta och stress. Så varför skulle vi inte bry oss om fiskarna lika mycket som andra djur som vi håller? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drygt 60 miljoner laxar dog förra året i de havsbaserade odlingarna längs den norska kusten, enligt det norska veterinärinstitutets fiskhälsorapport. Det är en sjättedel av den odlade laxen.Vi människor dödar fler fiskar än vi dödar djur av något annat slag. Kanske går det lättare om man tänker att de inte upplever något i samband med att de blir fångade och dödade. Men forskning visar att fiskar upplever smärta. Kan det påverka hur vi behandlar dem? I Vetenskapspodden hörs: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1, Sara Sällström och Stefan Nordberg från vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
3/21/202444 minutes
Episode Artwork

Skamfyllda bedrägerier vässas med AI-teknik

En vänlig röst i telefonen säger att du håller på att bli avlurad pengar från banken men att han kan hjälpa dig. Eller det kommer ett sms från ditt barn som behöver låna pengar. Så börjar ofta ett telefonbedrägeri. Men nästa variant är svårare att genomskåda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu kommer de klonade rösterna som lurar en att tro att det är ens dotter eller nära vän som ringer. Kombinerar man också med en video av personen, så blir det svårt att skilja bluff från verklighet.Spektakulära exempel på AI-genererade så kallade Deepfakes har lett till att bedragarna kommit åt enorma summor pengar. Frågan är vad som händer med tilliten i samhället när allt går att fejka?I Vetenskapspodden hörs: Linda Aktén, reporter SR, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsjournalist, Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
3/14/202444 minutes
Episode Artwork

Ihjälslagen stenåldersman var en tidig resenär

Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.PODDLEDARE: Camilla WidebeckMEDVERKANDE: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.PRODUCENT: Peter Normark
3/7/202444 minutes
Episode Artwork

Maten som ger dig längre liv – så klimatsmart är den

Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?I Vetenskapspodden hörs: Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter NormarkProgrammet är en repris från 18 januari 2024.
2/29/202444 minutes
Episode Artwork

Så används Charpentiers genkniv mot Skelleftesjukan

Den ärftliga nervsjukdomen Skelleftesjukan är nu en av de första sjukdomarna där man provar behandling med genkniven CRISPR Cas-9. Och fler står på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förhoppningarna är stora på att gentekniken ska kunna göra oss friskare, men farhågor har också följt genteknikens utveckling.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Tomas Lindblad frilansande vetenskapsjournalist.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
2/22/202444 minutes
Episode Artwork

Vasaloppet – pannben att orka och vett att bryta

Vasaloppsstarten närmar sig och runt om i landet förbereder sig tusentals åkare. De hugade kan också satsa på de andra loppen i den så kallade Svenska Klassikern, men hur väl förberedd bör man vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Långlopp som Vasaloppet kan vara påfrestande och utsätta kroppen för extrema situationer. Hur pass tar kroppen stryk av ett långlopp? I Vetenskapspodden hörs: Vetenskapsredaktionens Lena Nordlund, Stefan Nordberg, Lars Broström.Poddledare: Björn GunérProducent: Peter Normark
2/15/202444 minutes
Episode Artwork

Vinterns snökaos döljer ett smältande landskap

Nog har det varit mycket snö i vinter på många håll, men trenden är tydlig. Snön drar sig bort från många landskap. Istället åker vi skidor allt oftare på konstsnö. Till och med inomhus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men hur går det då med snöns magi? Och med kunskaper, kultur och levnadsvanor som byggts upp av att leva och arbeta i snö? I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, och Elsa Östlund från Vetenskapsredaktionen. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
2/8/202444 minutes
Episode Artwork

Så ska naturen fyllas med djurliv igen

Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda. I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
2/1/202444 minutes
Episode Artwork

Barnbarnen fick klimatforskaren James Hansen att bli aktivist

James Hansen är en smått legendarisk forskare för att han så pass tidigt varnade för klimatförändringen. Tanken på barnbarnen och frustrationen över att så lite görs drev honom till att bli aktivist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men vad händer när forskarna blir aktivister för att nå ut med sina budskap? Klimatförändringen ställer frågan på sin spets. Hur mycket kan en forskare debattera och demonstrera, utan att tappa sin trovärdighet? I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Björn Gunér, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter Klotet.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
1/25/202444 minutes
Episode Artwork

Maten som ger dig längre liv – så klimatsmart är den

Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?I Vetenskapspodden hörs: Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
1/18/202444 minutes
Episode Artwork

Marcus Wandt och rymdfararna – så bra klarar du en rymdresa

Marcus Wandt ska ut i rymden. Det är stridspiloter och ingenjörer som brukar väljas ut, lugna problemlösare, inga våghalsar. Med planer på resor till Mars, hur skulle man själv klara en rymdresa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Astronauten Marcus Wandt är i startgroparna för att resa till rymdstationen ISS. Där ska han bland annat vara försökskanin för forskning om sömn i tyngdlöshet och dessutom få mecka med rymdstationen.Hur skiljer sig rymdpionjärer som Neil Armstrong och Aleksej Leonov, från dagens rymdfarare? Och vad har de alla gemensamt?I podden hörs Sara Sällström, Björn Gunér och Lena Nordlund från vetenskapsredaktionen, som alla träffat astronauter och kosmonauter och berättar om deras öden och äventyr.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
1/11/202444 minutes
Episode Artwork

Kändisarnas hype av diabetes 2–medicinen – lett till brist

Programledaren Oprah Winfrey använder nya läkemedel mot sin övervikt. Hypen kring den nya diabetes 2-medicinen har lett till brist. Nu vädjas det för att diabetes 2-patienter ska prioriteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och ny alzheimermedicin och ett nytt malariavaccin väcker hopp för folkhälsan. Samtidigt gäller det att läkemedlen ska kunna användas på bred front. Och begravt i jorden finns kanske källan till fossilfri energi. Vätgas som jorden själv förnyar, kan det bli lösningen på framtidens energiförsörjning?Vetenskapspodden går igenom landvinningarna från året som gått, och blickar fram mot 2024. Medverkar gör: Harald Andersson och Gustaf Klarin från vetenskapsredaktionen, och Sara Heyman, SR:s Globala Hälsokorrespondent. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
12/31/202344 minutes
Episode Artwork

Nu finns kartan in i hjärnans mysterier

Trots stora satsningar på forskning om den mänskliga hjärnan vet vi ännu väldigt lite om hur den fungerar på detaljnivå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen publicerades ett 20-tal vetenskapliga artiklar som har beskrivits som ett slags atlas över hjärnas celler, ett litet steg framåt, men fortfarande är hjärnan till stora delar ett mysterium för forskningen. Vetenskapspodden om forskningsprojekt i USA och Europa med olika fokus. Och så om striden i medvetandeforskningen.Podden är en repris från 19 oktober 2023.I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Harald Andersson från Vetenskapsradion och frilansaren Tomas Lindblad.Poddledare: Björn GunérProducent: Marie Liljedahl
12/28/202344 minutes, 3 seconds
Episode Artwork

Fem saker du inte får missa om det nya klimatavtalet

Världens länder uppmanas bidra till en omställning från fossila bränslen. Det nämns nu för första gången i ett klimatavtal. Och det klubbades på ett möte där en oljechef var ordförande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mer förnybart, ordentlig energieffektivisering och en rörelse bort ifrån det fossila. Det är mål som nämns i det nya klimatavtalet. Kommer de att bli verklighet? Vetenskapsradions medarbetare som varit på plats på klimatmötet serverar dig det viktigaste därifrån tillsammans med kolleger på hemmaplan. Medverkande: Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Anders Wennersten, producent på Vetenskapsradion Klotet, Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet. Poddledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]
12/15/202344 minutes
Episode Artwork

Från sci-fi till cli-fi – så kan fantasin hjälpa oss i klimatkrisen (R)

Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss. Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.Poddledare: Björn GunérProducent: Marie LiljedahlPodden är en repris från den 2 november 2023.Böcker och filmer som nämns i podden:Böcker:”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja LundeFilmer: Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron Don´t look up - regi: Adam McKeyWall-E - regi: Andrew StantonHome (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie LaurentBoktips från lyssnare:”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler”Maya of the in-between” - Sita Bennett”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson ”Tyst jord” - Dave Goulson”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy”Weather” - Jenny Offill”The disaster tourist” - Yun Ko-eun”The future library” - Peng Shepherd”Second sleep” - Robert Harris”Monstersamhället” - Herman Geijer 
12/14/202343 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

AI-boomen – ett år av genombrott och besannade farhågor

Det rasslade till på riktigt för AI med en kraftfull chatbot som både skrämde och tjusade. Diskussionen om farorna med tekniken tog fart och Open AI:s Sam Altman hamnade i stormens öga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt som många lekte med att låta artificiell intelligens skriva roliga dikter, diskutera recept och lösa läxuppgifter, började det spricka i det ledande AI-företaget. De som sitter vid spakarna under AI-boomen sägs gå en balansgång mellan banbrytande teknikutveckling och fartblint vinstintresse.I Vetenskapspodden hörs: Sven Carlsson, SR:s teknikreporter, Harald Andersson, Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark  
12/7/202344 minutes
Episode Artwork

COP28 i Dubai - kan oljejättars engagemang leda till oväntade klimatframgångar?

Just nu pågår FN:s stora klimatmöte, COP28 i Dubai. Ett av världens rikaste oljeländer håller i ordförandeklubban. Kan en oljenationernas engagemang leda till oväntade klimatframgångar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ordförande för mötet är Ahmed Al Jaber, chef för det Förenade Arabemiratens statliga oljebolag Abu Dhabi National Oil Company och landets industriminister. Kritiken av val av land och Al Jaber som ordförande har varit stor och flera av miljöorganisationer har valt att stanna hemma. Andra menar att trycket på Förenade Arabemiraten är så stort så att de kommer bli tvungna att leverera resultat.COP28 - FN:s största och viktigaste klimatmöteMed 70 000 deltagare beskrivs mötet som det viktigaste sedan Paris 2015, då målet sattes att sträva att begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5 grader. Vad är det som står på årets agenda och kan intressekonflikter uppstå när en oljenation står för värdskapet? I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson från SR:s vetenskapsredaktion och Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent.Poddledare: Gustaf KlarinProducent: Marie Liljedahl 
11/30/202344 minutes, 1 second
Episode Artwork

Rekordvärmen – så spräcktes 2 graders-snöret

För första gången går den globala temperaturen 2 grader över förindustriella nivåer. Det gäller för några enskilda dagar i november, men 2023 går mot det varmaste året någonsin uppmätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senaste gången koldioxidhalten var så här hög var 3 till 5 miljoner år sedan. Då var temperaturen 2-3 grader varmare och havsnivån 10 till 20 meter högre än nu. Med varmare temperaturer blir extremvädren fler: hetta, torka, skyfall, översvämningar.Och med en ökad temperatur ökar risken för det som kallas tippningspunkter – där hela klimatsystem når en kritisk brytpunkt och läget stadigt förvärras och spär på klimatförändringarna.En lågt hängande frukt är metanutsläppen från industrier och gasledningar. Om de skruvades åt skulle det göra stor skillnad för att bromsa uppvärmningen. I Vetenskapspodden hörs Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Daniel Värjö, miljö- och klimatreporter Klotet, och Björn Gunér, producent På Djupet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
11/23/202344 minutes
Episode Artwork

Abort – om kvinnokamp som skapar förändring

På 60-talet åkte svenska kvinnor till Polen för att göra abort. Idag har Polen stränga abortlagar men nu finns majoritet där för att luckra upp dem. Samtidigt har abort gått från kirurgi till piller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På 60-talet var abort lagligt i Polen och svenska kvinnor åkte dit för att få en säker abort. När Polenresorna fick medial uppmärksamhet blev det startskottet på en svensk debatt om rätten till abort och till en ny abortlagstiftning 1975.Från kirurgisk abort till tabletter.Sedan 60-talet fram till idag har också metoderna för att utföra abort förändrats. Medicinska aborter, det vill säga tabletter som ofta kan tas i hemmiljö, har haft stor betydelse för både legala aborter och för de aktivister som hjälper kvinnor i länder där abort är förbjudet.Hör hur det kommer sig att abort fortfarande är en sådan laddad fråga runt omkring i världen.I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Cecilia Ohlén från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Marie Liljedahl
11/16/202344 minutes, 1 second
Episode Artwork

Oljan på våra stränder - så kan vi slippa den

Stränder nedsmetade med giftstinkande svart kladd, frivilliga som skyfflar ner svartkletig tång i säckar, och fåglar som rengörs fjäder för fjäder. Hur kommer det sig att oljeutsläppen inte går att förhindra och att metoderna att sanera inte verkar gå framåt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapspodden får vi en delvis dyster rapport från stränderna i Blekinge, men humöret är trots allt gott bland de frivilliga som är glada att göra en insats tillsammans. Vi konstaterar också att antalet stora oljeutsläpp i världen har minskat stadigt de senaste decennierna. Och så småningom kan behovet att över huvud taget ha olja ombord på fartyg upphöra.I Vetenskapspodden hörs: Mattias Pleijel, reporter; Anders Wennersten, producent miljöprogrammet Klotet. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Björn Guné[email protected]
11/9/202344 minutes
Episode Artwork

Från sci-fi till cli-fi - så kan fantasin hjälpa oss i klimatkrisen

Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss. Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.Poddledare: Björn GunérProducent: Marie Liljedahl 
11/2/202344 minutes, 1 second
Episode Artwork

Älgen och sillen – nationalklenoder med osäker framtid

Att då och då kunna träffa på skogens konung, eller att ha sill och strömming på midsommarbordet, känns som svenska självklarheter. Men de här nationalklenoderna är illa ute. Hur illa och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare menar att bestånden av sill och strömmingen i Östersjön riskerar en kollaps, och att fisket därför borde stoppas helt så att de kan återhämta sig. Men veckans nya fiskekvoter från EU går emot forskarnas rekommendationer. Det är svårt att veta hur alla de arter som är beroende av sill skulle klara sig utan den. Samtidigt är det fortfarande den vanligaste fisken i Östersjön, hur kan den då vara så hotad? Sara Sällström förklarar.Och älgen riskerar att bli rödlistad efter en stark minskning det senaste decenniet, efter att ha legat på toppnivåer som ingen hade kunnat drömma om för ett par hundra år sedan. Minskningen nu kopplas till ökad jakt, där skogsbolagens önskan att få ha sina tallplantor ifred från mumsande älgar är en drivande faktor. Det är jägarna som skjuter älgarna, men paradoxalt som det kan verka så vill många jägare se minskad jakt. Niklas Zachrisson som varit med på älgjakt berättar om hur den moderna digitala tekniken nu gör att både jägare och jakthundar har mängder av mobilteknik på sig och antenner som spretar åt alla håll, och om vilka delvis drastiska förslag som nu kommer för att både skogsbruk och älgjakt ska kunna fortsätta i stor skala. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Björn Gunér
10/26/202344 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Nu finns kartan in i hjärnans mysterier

Trots stora satsningar på forskning om den mänskliga hjärnan vet vi ännu väldigt lite om hur den fungerar på detaljnivå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I förra veckan publicerades ett 20-tal vetenskapliga artiklar som har beskrivits som ett slags atlas över hjärnas celler, ett litet steg framåt, men fortfarande är hjärnan till stora delar ett mysterium för forskningen. Vetenskapspodden om forskningsprojekt i USA och Europa med olika fokus. Och så om striden i medvetandeforskningen.I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Harald Andersson från Vetenskapsradion och frilansaren Tomas Lindblad. Poddledare: Björn GunérProducent: Marie Liljedahl  
10/19/202344 minutes, 3 seconds
Episode Artwork

Rekordvärmen – ett vykort från framtiden

Vi är på väg mot det varmaste året som någonsin uppmätts. Växthusgaserna vi släpper ut är huvudorsaken, förstärkt av El Niño. Men vulkanutbrottet i Tonga förra året kan också spela viss roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kraftiga vulkanutbrottet i Hunga Tonga förra året slungade upp enorma mängder vattenånga i atmosfären. Vattenånga som är en potent växthusgas. Men utbrottet verkar i i preliminära studier ha haft en marginell påverkan på temperaturen. Huvudanledningen till årets rekordtemperaturer är de mänskliga utsläppen av växthusgaser, förstärkta av väderfenomenet El Niño. Men ironiskt nog kan det lyckade arbetet mot luftföroreningar också gynna uppvärmningen. EU samlar för omställning från fossilt beroende. Samtidigt spjärnar många europeiska länder emot. Kolreserver och ny fossilutvinning i Nordsjön som trygghet i en osäker tid. Vad spelar det för roll om vi skyndar långsamt? I Vetenskapspodden hörs vetenskapsredaktionens Björn Gunér, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Daniel Värjö, reporter på Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
10/12/202344 minutes
Episode Artwork

Allt du behöver veta om årets Nobelpristagare

Lundaforskaren Anne L'Huillier blir den femte kvinnan någonsin som får Nobelpriset i fysik. Medicinpriset tilldelades också en kvinna, Katalin Karikó, för att ha banat väg för vaccin mot covid-19. Och så ett läckt kemipris och kvantprickar. Vetenskapspodden hjälper dig att förstå vad årets Nobelpris i medicin, fysik och kemi handlar om, och vilken nytta de har. Och så ger vi en inblick i redaktionens arbete en vecka då kemipriset avslöjas i förväg och då hela världen blick är på Sverige. Och hur det är att få tag på en alldeles nybliven nobelpristagare.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, Lena Nordlund och Björn Gunér från vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentMarie Liljedahl
10/5/202343 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Nobel – upptäckterna som ”gjort störst nytta”

Snart får vi veta vilka som får årets vetenskapliga Nobelpriser. Vi spanar på värdiga pristagarkandidater för i år och på tidigare fullträffar och bottennapp. En pandemi sveper över världen och på rekordtid tas ett vaccin fram med ny teknik. Nobelprisen ska gå till forskare som gjort mänskligheten den största nytta. Men hur lätt är det att avgöra vad som blir nyttigt eller inte? Att mixtra med material kan göra dem supraledande eller ge dem uppsugande förmågor som gör att de kan lagra koldioxid – förmågor som kan bli lösningar på våra stora världsproblem idag. Och att ändra i levande organismer kan ge dem nya egenskaper som kan vara oss till stor hjälp. Men det väcker också etiska frågor om hur pass mycket vi bör pilla i livets väv.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman och Lars Broström från vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark 
9/28/202344 minutes
Episode Artwork

De förgiftade: Ansvar måste tas för PFAS i vattnet

Vad händer när det vi trodde var nyttigt och vardagligt visar sig innehålla något farligt? Vem ska ta ansvar och hur kan vi se till så att något liknande inte händer igen? 2013 avslöjades det att invånare i Kallinge i Blekinge hade fått i sig höga halter av PFAS-kemikalier. Orsaken var det brandsläckningsskum som Försvarsmakten använt i deras närhet. Idag har många drabbats av olika sjukdomar som kan härledas till PFAS, men som inte går att koppla direkt i de enskilda fallen. I höst tar Högsta domstolen upp Kallingebornas fall.Liknade skandaler har skett på många håll genom åren. Hur ska vi i tid få syn på farorna? Och vem ska ta ansvar?I Vetenskapspodden hörs: Daniel Värjö och Annika Östman från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducenterMichael Borgert och Marie Liljedahl
9/21/202344 minutes
Episode Artwork

Här är svinen krya – trots afrikansk svinpest

I skogarna kring Fagersta dör vildsvin i afrikansk svinpest. Men i södra Afrika bär djur på viruset utan att bli sjuka. Den afrikanska svinpesten, som just nu lamslår verksamheten i skogarna kring Fagersta, har sitt ursprung i Afrika söder om Sahara. Där har den funnits så länge att vårtsvin som den infekterar inte alls blir sjuka av den. När den däremot når tamsvin – eller som nu sprider sig till svenska vildsvin – är den dödlig.Sjukdomsutbrottet är ett av många exempel på hur det kan gå när vi människor flyttar arter och sjukdomar över världen. I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Stefan Nordberg och Sara Sällström från SR:s vetenskapsredaktion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
9/14/202344 minutes
Episode Artwork

Marsresor och rymdbaser – så ska vi klara oss länge i rymden

Människor som bor på månen och Mars och bor där länge! Snart är vi där, om man får tro alla rymdresande nationer och entreprenörer. Men hur ska vi klara av att vistas så lång tid i miljöer som är så extrema, och så olika den värld vi kommer ifrån?I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, Björn Gunér, Sara Sällström, från Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentMichael Borgert
9/7/202344 minutes
Episode Artwork

Dammen som brast – så omformar kriget Ukrainas natur

Natten till den 6 juni i år kollapsar en enorm vattenreservoar i södra Ukraina. Människor, djur och hus spolas bort. När vattenmassorna sjunker undan har landskapet förvandlats till oigenkännlighet. Rysslands invasion har lett till svårt mänskligt lidande, men också stora miljöskador. Nu kartläggs de ekologiska skadorna och man hittar vägar för hur miljöerna ska återskapas. I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Gustaf Klarin, Sara Sällström, från Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark   
8/31/202344 minutes
Episode Artwork

Flykten från nyheterna när kriser dominerar

Om du skyr nyheterna så är du inte ensam. Sommarens bränder, översvämningar och krig påverkar oss. Berättelsen om världen i ett till synes permanent kristillstånd får många att vilja hitta nya vägar. Vi pratar om lösningar, stora som små – men också om när positiva nyheter går överstyr. Som när två koreanska forskare i sommar gav intrycket av att ha tagit fram ett supraledande material som skulle fungera i rumstemperatur. Något som om det vore sant skulle revolutionera jordens energiförsörjning. I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Emelie Bredmar och Harald Andersson från SR:s vetenskapsredaktion.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
8/24/202344 minutes
Episode Artwork

Grym massaker kastar nytt ljus över vikingarnas befolkning (R)

En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Stor inflyttning till Skandinavien rådde under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck, Emelie Bredmar och Björn Gunér, samt Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.ProducentPeter [email protected]
6/22/202344 minutes
Episode Artwork

Vinet och cigaretterna – vågen av förbud och skärpta råd (R)

Något har hänt i synen på alkohol. WHO säger att det inte finns någon säker gräns för drickande, bäst är att avstå helt. Kanada har skärpt sina rekommendationer. I Sverige är Socialstyrelsen på gång med nya riktlinjer också som kommer senare i år. Och vad gäller tobaken har Nya Zeeland drivit igenom ett förbud som andra länder börjat snegla på. Men vem ska bestämma vilka risker vi tar med våra liv?I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Lars Broström, programchef Vetenskapsradion.Podden är en repris från den 30 mars i år. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
6/15/202344 minutes
Episode Artwork

När järnvägen byggdes rasade människoben ur klippväggarna (R)

Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän. I grottorna i Atapuerca har man hittat flera olika förmänniskor som använt hålorna. Däribland den individ som kallas "den första europén". Man har också sett tydliga tecken på kannibalism bland våra förfäder, och senare på något som kan vara begravningsritualer för en halv miljon år sen.De senaste åren har DNA-tekniken kunnat ge nya svar om vilka dessa människor var och hur nära släkt de var med vår egen art och med neandertalarna som också vistats i grottorna.I podden hörs: Björn Gunér och Katarina Sundgren från Vetenskapsredaktionen SR, och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. Podden är en repris från 9 juni 2022.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
6/8/202344 minutes
Episode Artwork

Människan tar ett nytt stort tekniksprång

Vi lever mitt i ett tekniksprång. Ny teknik ska ställa om våra samhällen och artificiell intelligens har potential att förändra våra liv i grunden. Hur mycket kontroll har människan över sitt öde? Just nu pågår snabba och stora förändringar som väcker frågor om vad som är rätt kurs mot framtiden.  Vi samlar oss till en säsongsavslutning i Vetenskapspodden, med en extra blick på innovationslandet Sverige nu när nationaldagen är på uppsegling.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, producent Vetenskapsradion På djupet, Harald Andersson, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
6/1/202344 minutes
Episode Artwork

Så måste behandlingen av tjejer med ADHD förbättras

Pojkar och flickor med neuropsykiatriska funktionsvariationer behandlas olika av skola, vård och föräldrar, menar överläkaren i psykiatri Lotta Borg Skoglund. Vilket kan öka risken för ytterligare problem för tjejerna. Något som Olivia med ADHD har tankar om. Pojkar får snabbare sin diagnos och sätts på medicin. Medan flickornas beteende väcker frågor om deras sociala omständigheter. Kunskapen och forskningen om vad som sen händer med här tjejerna och unga kvinnorna när de blir samhällsplacerade, har visat sig bristfällig.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Cecilia Ohlén, programledare Vetenskapsradion Forskarliv.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
5/25/202344 minutes
Episode Artwork

Hans snilleblixt kopplar samman världens teknik

Johan Ullman utvecklade prototyper för trådlös teknik under slutet av 1980-talet. Blue Tooth finns nu i var och var annan elektronisk pryl över hela världen. Sverige firar 500 år sen Gustav Vasas kröning och blicken vänds mot den svenska självbilden. Svenskar som snillrika innovatörer och exceptionella demokrater, är en självbild som många gärna lyfter fram. Hur väl stämmer den bilden?Och när blicken på oss kommer utifrån istället, vad händer med svenskheten då?I Vetenskapspodden hörs: frilansjournalisterna Tomas Lindblad, Mats Carlsson Lénart och Ylva Carlqvist Warnborg.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
5/17/202344 minutes
Episode Artwork

AI:s gudfader Geoffrey Hinton överger sin skapelse

Gudfadern av artificiell intelligens, Geoffrey Hinton har lämnat Google och varnar nu för sin egen skapelse. Samtidigt gasar AI-utvecklingen på, och storföretagen oroas för att bli omsprungna av öppna communityn som är friare att experimentera. I Vetenskapspodden hörs: Sven Carlsson, teknikreporter Ekot, Harald Andersson, vetenskapsreporterPoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
5/11/202344 minutes
Episode Artwork

Så ska Sverige bli ett land drivet av vätgas

Ledningar med vätgas ska dras till Sveriges nya fossilfria industrier. Och av vätgasen kan vi göra bränslen till fartyg och flygplan. Men det slukar massor av el att ta fram vätgas. Hur ska elen räcka? Och hur går tänket kring säkerheten i en orolig tid? I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidbeckProducentPeter Normark
5/4/202344 minutes
Episode Artwork

Vårtecknen avslöjar det förändrade klimatet

En vippande sädesärla, bilen som sopar grus från gatan, gräsbrandsvarningen och pollensnuvan det är olika vad man ser som vårtecken. Men våren kommer allt tidigare i Sverige och det får konsekvenser för våra växter och djur. I Vetenskapspodden hörs: Tora Tomasdottir, meteorolog, Emelie Bredmark, vetenskapsreporter, Annika Östman, medicinreporter.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
4/27/202344 minutes
Episode Artwork

Tumult i riksdagen för återställandet av våtmarker

Vi har nog hört och sett dem allihop, klimataktionerna som stoppat trafiken i Stockholm, avbrutit riksdagsdebatter och Melodifestivalen. Vad ligger i slagordet Återställ våtmarkerna? Sverige är genomkorsat att grävda diken. Ursprungligen var Sverige ett land fullt av våtmarker. När vi ville odla mat och skog grävdes diken för att leda bort vattnet och torrlägga. Nu är det dags att proppa igen dikena igen, för torrläggningen visade sig drabba både djur, växter och klimat. Att återställa Sveriges våtmarker har kallats en "lågt hängande frukt" i klimatarbetet, men som i praktiken har visat sig mycket svårare att genomföra. I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
4/20/202344 minutes
Episode Artwork

Så söker man efter liv på Jupiters månar

Kan det finnas liv under isen på Jupiters månar? Snart är rymdsonden JUICE på väg för att ta reda på det. Det är den största europeiska rymdsatsningen någonsin. Att liv kan finnas där det är ogästvänligt vet vi redan från vår egen planet. Nu när livet måste värnas här på hemmaplan så finns en del spektakulära idéer om hur det skulle kunna göras med hjälp av rymdteknik.I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
4/13/202344 minutes
Episode Artwork

Elon Musk och experter varnar – bromsa AI

Utvecklingen av artificiell intelligens går nu så blixtrande fort att vi måste bromsa för att hinna tänka igenom vad det är för utveckling vi vill ha. Så resonerar forskare och experter i ett öppet brev. Men går det ens att styra utvecklingen? I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, vetenskapsreporter, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, SR.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
4/6/202344 minutes
Episode Artwork

Vinet och cigaretterna – ny våg av förbud och skärpta råd

Något har hänt i synen på alkohol. WHO sa nyligen att det inte finns någon säker gräns för drickande, bäst är att avstå helt. Några veckor senare skärpte Kanada sina rekommendationer. I Sverige är Socialstyrelsen på gång med nya riktlinjer också som kommer senare i år. Och vad gäller tobaken har Nya Zeeland drivit igenom ett förbud som andra länder börjat snegla på. Men vem ska bestämma vilka risker vi tar med våra liv?I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Lars Broström, programchef Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
3/30/202344 minutes
Episode Artwork

En sista skarp klimatvarning – nu stäms svenska staten

I veckan kom FN:s klimatpanels stora finalrapport som kallats en sista varning och en överlevnadsguide för mänskligheten. Samtidigt har en stämning mot svenska staten fått grönt ljus av tingsrätten. En stor grupp unga anser att staten inte gjort tillräckligt i klimatarbetet. Ungdomarna vill att staten görs skyldiga att vidta angivna åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Målet liknar stämningar i Nederländerna, Tyskland och Frankrike där unga målsägande fått gehör för att deras regeringar inte gjort tillräckligt i klimatarbetet.Samtidigt släpper alltså FN:s klimatpanel IPCC sin stora sammanfattande rapport om klimatförändringarna på jorden. Hur har deras rapporter påverkat beslut runt om i världen och hur ska deras arbete fortsätta, nu när risker finns att uppvärmningen når två, kanske till och med tre grader?I Vetenskapspodden hörs: Anna-Karin Ivarsson, reporter SR Klotet, Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
3/23/202344 minutes
Episode Artwork

Bråket om labbläckan som blev ett politiskt spektakel

Kongressförhör i USA har återigen eldat på teorin om att en kinesisk labbläcka orsakade pandemin. Något som tidigare New York Times-journalisten Nicholas Wade propagerat för. I tomrummet av viktig fakta har frågan politiserats. Närmare 7 miljoner dödsfall i pandemin världen över har rapporterats in till WHO. Att få reda på orsaken till pandemin är viktigt, inte minst med tanke på hur vi ska hantera nästa pandemi. Men, när klargörande fakta fortfarande saknas så har frågan blivit politisk teater istället.I Vetenskapspodden hörs: Tomas Lindblad, vetenskapsjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
3/16/202344 minutes
Episode Artwork

Tegnells triumf – låg överdödlighet under pandemin

Anders Tegnell har återkommit i tidningsrubrikerna den här veckan, statsepidemiologen som fick rockstjärnestatus under pandemin, men som många var starkt kritiska mot också. Nu visar det sig att Anders Tegnell hade rätt hela tiden skriver Alex Schulman i DN, bland annat. Det handlar om att det kom ny statistik från SCB i veckan: Sveriges överdödlighet under Coronapandemin - lägst i Europa.  Det var alltså inte så många fler som dog under pandemin än det brukar vara i Sverige. Skillnaden var större i alla andra europeiska länder. Så var den svenska strategin rätt då?I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
3/9/202344 minutes
Episode Artwork

Diabetes 2 – Mats tog rodret i sitt liv för att bli medicinfri

2013 fick Mats Michaneck diagnosen diabetes typ 2. En ögonöppnare vad gällde hans levnadsvanor. Han gjorde drastiska förändringar för att gå ner i vikt och stärka sin kropp, vilket gett goda resultat. En halv miljon svenskar har diagnosen diabetes 2, och i världen har diabetes 2-diagnoser fyrdubblats från året 1980 till 2014. Diabetes 2 är kopplat till övervikt, bristande matvanor och motion – livsstil med andra ord. Och är alltså något som personen med diagnosen kan påverka genom att göra livsstilsförändringar. Men det kan vara lättare sagt än gjort.I Vetenskapspodden hörs: Cecilia Ohlén, vetenskapsjournalist, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
3/2/202344 minutes
Episode Artwork

Så blev Rysslands angrepp mot Ukraina ett skyttegravskrig

När Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes talades det om att det skulle bli ett högteknologiskt krig. Nu påminner det mest om skyttegravarna i början av 1900-talet. Ett utnötningskrig där vinnaren kommer att bli den sida som har mest resurser och industriella muskler. Men vad händer med människorna som ska leva i denna utdragna konflikt?Dessutom utrustas nu nätets sökmotorer med artificiell intelligens. Snart kan vårt sätt att söka, handla och vara på internet helt ha förändrats. Vad händer då med hela Google-ekonomin?I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Björn Gunér, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
2/23/202344 minutes
Episode Artwork

Efter jordbävningen – byggtekniken som kunnat rädda liv

Förstörelsen efter jordbävningen i Turkiet och Syrien är nästan ofattbar. Men vissa byggnader i drabbade områden har klarat sig tack vare smart byggteknik. Samtidigt växer kritiken mot att inte fler byggnader varit jordbävningssäkrade. Nu står också vården inför en enorm uppgift. Att ta hand om alla skadade efter jordbävningen, samtidigt som den ordinarie vården också ska bedrivas. Hur gör man för att svara på alla rop på hjälp? Vi pratar också om klimatrelaterade katastrofer. Indiska staden Joshimath har drabbats av jordskred på grund av bland annat osäkra infrastruktursatsningar, men också ändrade nederbördsmönster, smältande glaciärer och permafrost.I Vetenskapspodden hörs: Sara Heyman, Global hälsokorrespondent, Marie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
2/16/202344 minutes
Episode Artwork

Sveriges varmare klimat förskjuts norrut – en meter i timmen

Den varmare klimatzonen klättrar norrut i Sverige, samtidigt som jättesatsningar på grön teknik görs för att bromsa klimatförändringen. Men räcker tekniken? Satsningarna på att spara el som kom i kölvattnet på Rysslands angreppskrig mot Ukraina, har gett utdelning: en vinst både för ekonomin och klimatet. Nåt som visar att livsstilsförändringar har stort potential, och är genomförbara, så länge plånboken är involverad.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter Klotet, Anna-Karin Ivarsson, reporter Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
2/9/202344 minutes
Episode Artwork

Rekordjakten på vår inavlade varg

Vi är mitt uppe i en storjakt på varg: 53 vargar har skjutits hittills i Sverige. Den svenska vargstammen är genetiskt sett inte frisk. Åtgärder krävs för att få variation i arvsmassan, men hur ska det gå till? SR Klotets Niklas Zachrisson har varit med på vargjakten. Kritik har kommit från forskarhåll vad gäller att jaga en genetiskt svag djurstam. Och i ett europeiskt perspektiv ter sig den svenska och norska vargjakten unik. I Sverige vill en bred politisk majoritet minska vargstammen ytterligare, ned mot 170 individer från dagens 460. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator SR, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
2/2/202344 minutes
Episode Artwork

El Niño – här är åtgärderna mot kommande extremväder

El Niño spås återvända i år och den gasar på den globala temperaturökningen. Kanske passerar vi Parisavtalets 1,5 gradersgräns redan nästa år. Fenomenet El Niño är kopplat till extremväder över hela jorden. I utsatta områden förbereder man sig nu för kommande värmeböljor, torka, stormar och översvämningar. Under La Niña trycker passadvindar runt ekvatorn varmt stillahavsvatten västerut, alltså bort från Sydamerika. Och under El Niño så kommer det varmare vattnet tillbaka och sprider ut sig. Det leder till höjda temperaturer och får stor effekt på vädret över hela jordklotet.Under El Niño blir det varmare och torrare i Indonesien och Australien. I Indien hålls monsunregnen tillbaka. Och i Södra Afrika blir det också mindre regn. Men det kan bli tvärtom på andra platser. Spanien får mer regn, och Centralamerika, södra USA och Östafrika riskerar att få översvämningar.På historiskt utsatta platser finns kunskap om hur man anpassar sig till hetta, torka och översvämningar. Och i Sverige satsar man på åtgärder där det finns risk för ytterligare översvämningar.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Camilla Widebeck, vetenskapsjournalist.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter [email protected]
1/26/202344 minutes
Episode Artwork

Gruvjättens lyckade PR-kampanj – om de sällsynta jordartsmetallerna

En svensk fyndighet av sällsynta jordartsmetaller uppmärksammades stort förra veckan. Gruvjätten LKAB släppte nyheten vältajmat under EU-mötet i Kiruna. Och både i Sverige och i EU talas det om att bryta beroendet av Kina. Lyckad PR-kampanj av LKAB eller ej. Sällsynta jordartsmetaller är viktiga i all möjlig form av elektronik, inte minst i teknik som behöver vara lätt, som i elbilar och vindkraftverk. Men att ge bilden av Norrland och Sverige som en förlöpare i EU:s klimatomställning, stämmer den bilden? Och hur grön blir den gröna omställningen egentligen? MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Vetenskapskommentator SR, Marie-Louise Kristola, Global klimatkorrespondent SR, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter Normark
1/19/202344 minutes
Episode Artwork

Grym massaker kastar nytt ljus över vikingarnas befolkning

Stor inflyttning till Skandinavien under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Björn Gunér, samt Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.ProducentPeter [email protected]
1/12/202329 minutes, 38 seconds
Episode Artwork

Kriget och hungern – så ska matosäkerheten brytas

Spara el, bryt fossilberoendet och mätta hungriga magar det är utmaningarna inför 2023. Torkan i Somalia har lett till många svältande. Och inte bara där, utan på många andra platser hotas matsäkerheten. Framför allt där det också sker väpnade konflikter. Krigen drabbar produktionen av mat, något som klimatförändringen underblåser med extremväder på redan känsliga platser. Förutom fredsförsöken, vad kan satsningar på stryktåliga grödor och lokal matproduktion åstadkomma för att vända utvecklingen? MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Gustaf Klarin, reporter Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
1/3/202344 minutes
Episode Artwork

Superteleskopet blickar bort medan jorden skriker på lösningar

I årskrönikan berättar vi om hur människan skickar upp teleskopet James Webb som blickar in i universums barndom, men här nere på jorden kan vi varken hålla sams eller låta bli att utplåna annat liv. Covidpandemin har många av oss nästan glömt - men på andra håll, som i Kina, är det nu smittalen rusar. Och abort förbjuds där den varit tillåten och tillåts där den varit förbjuden – med stora konsekvenser för hälsan hos kvinnor och flickor runt om i världen. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Björn Gunér, producent och reporter Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
12/28/202244 minutes, 17 seconds
Episode Artwork

Skjut schimpanser med ena handen – skydda djurarter med den andra

Fyra schimpanser sköts till döds efter att de tagit sig ut från sitt hägn i Furuviksparken, vilket väckte frågor om det rimliga i djurparkstanken. Samtidigt kom världens länder i veckan överens om en plan för att rädda livet på jorden. Målbilden vid Montrealmötet handlade om att stoppa och vända förlust av den biologiska mångfalden till 2030. Och leva i harmoni med naturen vid 2050. Högt ställda mål, men där man faktiskt lyckats få fram en handlingsplan. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator och Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
12/22/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

USA:s fusionsgenombrott – militärlabbet som ska ge oss evig energi

Nyheten om ett lyckat fusionsexperiment i Kalifornien har spridits över världen. Ett kliv mot ren fusionskraft, menar vissa. Men vad är det för ett labb som experimenterat, och vad kommer framsteget att användas till? Dessutom svenska studier med den aktiva substansen i magiska svampar. Kan psilocybin lindra depressioner? Och oro på universiteten över att AI-språkmodellen ChatGTP kommer att skriva studenternas uppsatser åt dem. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
12/15/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Häpnad och oro över chatboten som fått internet i spinn

En ny AI-chatt, Chat GPT, har kommit som kan svara på frågor, skriva dikter, musik, och ganska övertygande universitetsuppsatser. Ett redskap för fusk, men också en lätt oroväckande fingervisning om hur pass skarp AI är och kan bli i framtiden. Dessutom ska en svensk storsatsning försöka åstadkomma en kontrollerad fusionsreaktion. Stabil fusionskraft har varit en dröm i årtionden som svar på jordens behov av energi. Men hur tämjer man en energikälla som får stjärnorna att lysa? Och Nobelprisen delas ut i helgen. Vi pratar genikulten kring pristagarna och hur forskningsresultat kan hamna i politikens tjänst.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
12/8/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Växthusgasen som läcker utan att vi har koll

Växthusgasen metan läcker lite varstans ur rör och kopplingar har vi missat att hålla koll på den för att vi haft fokus på koldioxiden? Daniel Värjö har granskat metanläckorna Kaliber och Vetenskapsradion KlotetKina håller envetet fast vid sin noll-covid-politik men nu protesterar människor om återkommande nedstängningar.Fem gånger har stora delar av livet på jorden dött ut – och kommit igen, i nya former. Nu kan planeten vara på väg in i en sån förvandling igen, och denna gång är det vi som ligger bakom.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion, Daniel Värjö, reporter Vetenskapsradion.Poddledare: Gustaf KlarinProducent: Camilla Widebeck
12/1/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Bråket om rymdstenen avgörs i unikt rättsfall

En meteorit slår ner utanför Enköping och hittas av en rymdstensjägare. I veckan inleddes rättegången om vem som äger denna järnmeteorit som hittades 2020. Är det markägaren eller upphittarna som stenen tillhör? Ett unikt rättsfall som kan gå hela vägen till Högsta Domstolen. Och i Sverige och västvärlden fokuserar politiker och företag på att elbilarna ska ta oss ur transporternas fossilfälla. Men hur ser elbilarnas klimatpåverkan ut, egentligen? Japan satsar på vätgasteknik istället. Vad är vinsterna med det?Samtidigt ställs siktet in på Montreal-mötet där världens länder och företag ska enas om hur förstörelsen av naturen ska stoppas. Dessutom är kanske ett av världens svåraste matematikproblem på väg att lösas.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Sara Sällström, reporter Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
11/24/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Dyr månresa – samtidigt kräver fattiga länder klimatskadestånd

Artemisraketen kom äntligen iväg mot månen. Ett dyrt rymdprojekt som fått grönt ljus, samtidigt som diskussionen går het om att kompensera fattigare länder för klimatskador. Dessutom är det 40 år sedan det första fallet av HIV i Sverige. Lyckad behandling av HIV har lett till att viruset tycks ha fallit i glömska i västvärlden. Men några som aldrig glömmer är överlevarna från 1980-talets sjukdomsutbrott. Och i delar av Afrika är HIV ett stort problem.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet.PoddledareBjörn GunérProducentPeter [email protected]
11/17/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Dolda utsläpp avslöjas av artificiell intelligens

Klimatmötet i Sharm el-Sheikh är i full gång. Samtidigt hotas Egyptens tusenåriga jordbruksmarker av klimateffekter. Nu vet vi bättre vad som faktiskt är klimateffekter och mätmetoderna av utsläppen förfinas med hjälp av satelliter och artificiell intelligens. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios globala klimatkorrespondent. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
11/10/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Klostret dolde en hemlighet – världens äldsta stjärnkatalog

Ett utsuddat pergament från Katarinaklostret på Sinaihalvön har visat sig innehålla den förlorade stjärnkatalogen som den antika astronomen Hipparchos skapade. Med multispektral fotografi kunde forskare avläsa den dolda texten som ligger till grund för den västerländska astronomin. Dessutom förfasar sig många över ljudböckerna ökande dominans på bekostnad av läsandet. Men vad är det för skillnad på att läsa och lyssna egentligen?Och nu råder det ”brådska och möjligheter” i klimatfrågan, menar klimatminister Romina Pourmokhtari. Frågan är vilken roll Sverige ska spela på det kommande klimatmötet i Egypten.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
11/3/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Limma fast sig i E4:an – klimatkrisen och aktivisternas metoder

Tolv klimataktivister döms för sabotage efter att ha limmat fast sig på E4. För vissa är klimatfrågan en kris, andra vill inte sätta den etiketten. Trots olika syn ska man enas om en politik som bromsar uppvärmningen. Dessutom ska svensk forskning spetsas till, enligt den nya utbildningsministern Mats Persson. Vart ska pengar gå i så fall, och vilka riskerar att bli utan? Och nu räcker det med att ta 6000 steg om dan istället för de för vissa ouppnåeliga 10 000 stegen, för att nå goda hälsoeffekter. I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Emelie Bredmar, vetenskapsreporter.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
10/27/202243 minutes, 47 seconds
Episode Artwork

Miljödepartementet läggs ner – Ebba Busch blir klimatministerns chef

Miljödepartementet skrotas och hamnar under Näringsdepartementet i den nya regeringsbildningen, något som fått kritiker att reagera. Och Forskningsministern lyser med sin frånvaro. Vad gäller just miljöfrågor så ska strömmingfisket i centrala Östersjön öka, menar EU, trots forskarvarningar om utfiske av den för ekologin så viktiga strömmingen.Dessutom hör vi om barnen som för första gången i Sverige fått genterapi mot den svåra muskelsjukdomen Spinal muskelatrofi, SMA. Föräldrar är positiva än så länge, och den behandlande läkaren pratar om en revolution i behandlingen av den här livshotande sjukdomen.I podden hörs: Katarina Sundberg, Vetenskapsradions nyhetschef, Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsreportern Sara Sällström.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter [email protected]
10/20/202243 minutes, 35 seconds
Episode Artwork

Experten om ungas liv på nätet: “Vuxenvärlden har tappat bollen”

Ganska hårresande resultat från årets granskning av svenskarnas internetvanor. Dubbelt så många ungdomar har utsatts för negativa kommentarer och näthat, jämfört med förra mätningen. Oönskade kontaktförsök, obehagliga bilder har också ökat. Varför vet man inte på Internetstiftelsen, säger internetexperten Måns Jonasson, men den intensiva digitala användningen under pandemin kan vara en orsak. Organisationen Friends ser också att arbetet mot mobbing har kommit av sig. Föräldrarnas roll blir om möjligt ännu viktigare nu, men vad kan man göra?Dessutom om filosofen Bruno Latour som just gått bort och om möjligheten att reglera den högteknologiska världen vi lever i. Och om svänget i jazzens swing – vad är det som får det att svänga på förbaskat?I programmet hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsreporter, Harald Andersson, Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
10/13/202236 minutes, 36 seconds
Episode Artwork

Svante Pääbos Nobelpris – han plockade fram neandertalaren i oss

Äntligen! och Ja! hördes det när Nobelprisen utropades i veckan. Svenske forskaren Svante Pääbo som undersökt människans släktskap med neandertalaren var en populär pristagare. Också fysikpristagarna, som överbevisade Einstein om kvantmekaniken genom att visa att ljuspartiklar på långt avstånd från varann ändå kan höra ihop, fick många att jubla.Samtidigt fortsätter metanläckan vid Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Snart ska tre nya satelliter skickas upp som kan mäta klimatutsläpp på detaljnivå. Utsläppsbovarna kommer få det svårare att dölja klimatutsläpp som tidigare gått under radarn.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
10/6/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Nobelspecial – Prisa solkraften och de nya livräddande vaccinerna

Tänk om Nobelprisen går till utvecklarna av solcellerna så här i energikrisens tid, eller den nya vaccintekniken som hjälpte oss ut ur pandemin. Eller varför inte den lite oroande tekniken att kunna styra hjärnan med hjälp av ljus? Nobelprisen ska delas ut nu. Vi spanar på upptäckter som räddat tiotusentals liv och som kan göra oss oberoende av fossila bränslen. Dessutom forskning som kan ge oss fler svar om universums ursprung och människans egen uppbyggnad.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, Medicinreporter, Björn Gunér Producent för På Djupet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
9/29/202227 minutes, 23 seconds
Episode Artwork

Hunden som gett människor synen tillbaka

En kvinna med ärftlig blindhet har för första gången någonsin fått genterapi i Sverige, vilket kan ge henne syn tillbaka. Hundgener är nyckeln till behandlingen. I årtionden forskade man på Briardhundar med ärftlig blindhet. Forskningen lokaliserade den problematiska genen och fann att det var samma gen som gav upphov till sjukdomen hos människor. Nu har den upptäckten lett till en behandling som för första gången använts på ett svenskt sjukhus. Nu satsas på flera håll i Sverige för att spara på elen. Stadsbelysning som tänds och släcks efter rörelser kan göra stor skillnad för en stads elkonsumtion.  Dessutom har alla jordens myror kartlagts, vad ska det vara bra för?I Vetenskapspodden hörs: Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator och Katarina Sundberg, nyhetschef Vetenskapsradion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
9/22/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Nytt fynd i Birka – vikingarnas egna fartygsterminal

Om hela vikingaflottor skulle iväg till Svarta havet eller Brittiska öarna så krävdes ordentliga skepp. När Birka blomstrade skedde ett tekniksprång vad gäller skeppen. Nu har varvsplatsen hittats. Vi pratar också om avsmältningen av Grönlands isar och tundrans permafrost – en stor forskningsrapport menar att en del kritiska brytpunkter i klimatuppvärmningen redan kan vara passerade.Dessutom: VR-glasögon till fångarna på svenska fängelser. Skulle det kunna ge bättre resultat i behandlingen av dem som är våldsbenägna? I Vetenskapspodden hörs Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, och Annika Östman, medicinreporter.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
9/15/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Skärpta straff – så påverkas vården på fängelserna

Hårdare straff och fler brottslingar i fängelse. Så låter det i valdebatten. Men vad händer då med behandlingen innanför murarna? Fängelsevårdens behandlingar utgår oftast från KBT-metoder. Beläggningen ökar och kriminalvården får anstränga sig för att upprätthålla vården för den fjärdedel av internerna som söker vård.Och så här inför valet kan man tycka att det går rundgång i uttrycket “I vår polariserade tid”. Hur pass polariserade är vi svenskar egentligen, undrar forskningen.  Dessutom pratar vi om det stora tekniksprånget vi befinner oss i, där man helst bara ser fördelar med sin egen teknik och nackdelar med andras.I Vetenskapspodden hörs Annika Östman, medicinreporter och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareBjörn GunérProducentPeter [email protected]
9/8/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Så storsatsar vi oss ur energikrisen

Oppositionen vill riva upp förbudet mot att bryta uran i Sverige. Ett steg på vägen för en ny kärnkraftsatsning. Men hur skulle ett nytt kärnkrafts-Sverige se ut? Samtidigt säger experter att ett hundra procent förnybart elsystem är realistiskt. Med stigande elpriser och ett stundande val så ropas det på storsatsningar på olika kraftslag. Vetenskapspodden kollar på styrkorna och svagheterna hos de olika energiformerna. Och så får vi veta hur det känns att applådera på konserter där artisterna är digitala Abbatarer.I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Daniel Värjö och Anna-Karin Ivarsson från Sveriges radios vetenskapsredaktion.PoddledareBjörn GunérProducentPeter [email protected]
9/1/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Första kvinnan på månen – nästa steg för att nå Mars

På måndag skickas en jättelik raket mot månen. Det är ett första steg för Artemisprojektet som vill föra människan tillbaka till månen och använda den som bas för att resa till Mars. Orion heter rymdfarkosten som raketen ska slunga iväg. Den ska färdas bortom månen och återvända till jorden med data åt en framtida bemannad farkost. Siktet är inställt på att sedan kunna landa den första kvinnan på månen – ska det bli svenskamerikanska Jessica Meir?Mån- och Marsresor kan kännas avlägsna i det polariserade politiska klimatet som råder nu inför valet. Vi pratar om de stora ideologiernas verktyg för att tackla klimatkrisen, och om de ständigt ökande elpriserna.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter [email protected]
8/25/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Bluffar avslöjas i muséernas samlingar (R)

Den ikoniska blåbocken är utdöd och finns bara i några få exemplar på museum. Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade falska exemplar runt om på Europas muséer, med hjälp av DNA-teknik. Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. I ett slag blev de ännu mer sällsynta. Av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant.Programmet är en repris från 5 februari 2021.MedverkandeTobias Svanelid, SR Vetenskapsradion HistoriaBjörn Gunér, producentPoddledareLena Nordlund
8/17/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Mammut krossar rekordet för äldsta DNA-sekvensen (R)

Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder. Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen.Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt.Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika.Podden är en repris från 19 februari 2021.MedverkandeTorill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalistBjörn Gunér, Vetenskapspoddens producentPoddledareLena Nordlund
8/10/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Djurens förmågor kan ge lösningar för dövhet och rymdresor (R)

En av de märkligaste dagar Vetenskapspoddens Lena Nordlund haft på jobbet står hon och ser hur en svart mamba och små krokodiler körs i datortomograf på ett sjukhus, och sedan avlivas och obduceras. Djurens egenskaper ska undersökas. Experimenten och forskningen som gjort att djuren hamnat på dessa ovanliga platser handlar om att de har egenskaper som vi människor inte har och som vi vill lära av.Krokodiler har hårceller i örat som kan nybildas, vilket gör att de inte får sämre hörsel med åren, som vi. Det är det hörselforskaren Helge Rask-Andersen vill lära mer av.Och björnar får inte benskörhet eller njurproblem, trots att de ligger orörliga större delen av året, och inte heller behöver kissa på den tiden. Därför intresserar sig medicinforskare på Karolinska Institutet för dem.Podden är en repris från 18 juni 2021.PoddledareLena NordlundProducentBjörn Gunér
8/3/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Han fann meteoriten: ”Mitt livs största fynd” (R)

På lördagkvällen den 7 november 2020 såg många människor i Sverige ett kraftigt ljussken över himlen, och sedan hördes ett muller. Allt från kärnkraftsolycka, kriminellt sprängdåd, till grannen som kör epatraktor, trodde folk. En sådan här meteorit har aldrig förr hittats i Sverige. Och det är första gången sedan 1950-talet som det dimper ner en rymdsten där vi sett hur den faller. Det gör den extra värdefull, och geologen Andreas Forsberg som hittade meteoriten tycker det är viktigt att den inte hamnar i orätta händer.Astronomen Eric Stempels räknade sekunder och tänkte att "det var kanske en bolid" som strök över himlen. Alltså en ljusstark meteor.Dagen efter var han ute i upplandsskogarna och letade efter en nedfallen meteorit. Han var inte ensam - det kom fler meteoritjägare, också från andra länder. Det blev en kamp om vem som skulle hinna först. Men det blev alltså en passionerad meteoritletande geolog, Andreas Forsberg, som hittade stenen med hjälp av sin vän Anders Zetterqvist.Podden är en repris från 26 mars 2021.MedverkandeNiklas Clarksson, P4 UpplandProducentBjörn GunérProgramledareLena Nordlund
7/27/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Humlor är livsviktiga men har en mörk sida (R)

Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. Han vet vad som sker i deras bon i underjorden. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna. Björn Cederberg har också forskat om humlor i hela sitt liv. Han berättar om humlans viktiga roll som pollinatör, både för att vi ska få frukt och bär, och vackra blommor.Humlorna har länge varit på tillbakagång eftersom storskaligt jordbruk med monokultur och övrig markanvändning gjort att deras livsmiljöer krympt. Och nu gör klimatförändringarna att de får det ännu svårare. Anna Persson heter en forskare som nu låter allmänheten delta i ett projekt om hur klimatet påverkar humlorna, särskilt om våren kommer tidigare. Podden är en repris från 15 maj 2020.ProgramledareLena NordlundProducentBjörn Gunér
7/20/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Kjell stängdes in i det stora tunnelraset (R)

I över fyra dygn var Kjell och en kollega instängda i en nerrasad tunnel under Stockholm. Vatten och slam hade forsat in, och nu satt de i en luftficka utan kontakt med omvärlden. Hur undviker vi allvarliga ras nu när så många tunnlar byggs i tättbebyggda områden? Idag är Kjell Tudare 82 men minnena när han som 26-årig ingenjör fick tillbringa flera dygn i en blöt, kall tunnel är starka. Han och kollegan Sören blev kändisar när de äntligen räddades, i vad som blev en av de första direktsända mediehändelserna.Vi fördjupar oss i den svåra konsten att bygga tunnlar i tättbebyggda områden. Hur vet man att man inte går genom "dåligt berg" så att de rasar, som på Kjells tid? I Stockholm görs den största utbyggnaden av tunnelbanan på 45 år och ett av de områden de ska igenom är just det "dåliga berget" som rasade på 1960-talet. Men den här gången ska de använda frysteknik för att ta sig igenom det området.Podden är en repris från 21 maj 2021.MedverkandeBjörn Gunér, Vetenskapspoddens producentProgramledareLena Nordlund
7/13/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Så hittades de försvunna barnen i Argentina (R)

När PCR-tekniken var helt ny på 1980-talet användes den för att hitta de "stulna barnen" i diktaturens Argentina och para ihop dem med sina släktingar. Den knappt färdigutvecklade PCR-tekniken hjälpte genetikern Mary-Claire King att bistå alla de mormödrar som ville hitta sina stulna och försvunna barnbarn i Argentina. Det banade sedan väg för de tekniker som användes för att identifiera personer i massgravarna i Srebrenica, terrordådet vid World Trade Center och i tsunamin.Förutom Mary-Claire King hör vi kända människorättsaktivisten Estela de Carlotto, ordförande i organisationen av kämpande argentinska mor- och farmödrar, som sökte sin dotterson i 36 år.Vi hör också Thomas Parsons, vetenskaplig chef på den internationella kommissionen för försvunna personer, ICMP, och Rebecca Sjöstrand, som miste sin kusin i tsunamin, och under lång tid inte fick veta vad som hänt henne.Podden är en repris från 9 april 2021. ProgramledareLena NordlundProducentBjörn Gunér
7/6/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Infrusen valp kan vara världens första hund (R)

Ingen har någonsin sett en så välbevarad och samtidigt så gammal valp som tinade fram i tundran i Sibirien. Den är 18 000 år och har rosa tandkött och morrhåren kvar. På tundran i nordöstra Sibirien gjordes fyndet av en man som letade efter mammutar och mammutbetar. Men eftersom den var så välbevarad visste han inte om valpen dött alldeles nyss eller var äldre. Men ingen hade nog väntat sig att den skulle vara så gammal som 18 000 år, som forskaren Love Dalén kom fram till i sina analyser.Skulle det vara en hundvalp skulle det vara världens äldsta kända hund och kunna ge svar på fler frågor om hur det gick till när hunden, vårt äldsta husdjur, blev tam.Vi pratar också om mammutar, grottlejon och fjällrävar, som Love Dalén också forskar om. Han är expert på DNA-analyser på väldigt gamla djur.Podden är en repris från 14 feb 2020, med en viktig uppdatering där gåtan med valpen får sitt svar.MedverkandeBjörn Gunér, Katarina Sundberg och Lena [email protected]
6/29/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Därför får midsommarljuset dig att må bra (R)

Ny metod att mäta ljusmiljöer visar vilket ljus som får oss att må bra i vissa miljöer men vilja fly från andra. Ny konsthistorisk forskning om Zorns måleriteknik visar hur han lyckades skildra sommarnätter och havsglitter. Dessutom hur man bäst sover på ljusa sommarnätter. En ny metod att mäta ljusmiljöer har utvecklats för att imitera ljuset från en skymning i en tallskog eller en soluppgång på savannen. Målet är att bättre kunna studera hur ljus styr oss till olika beteende, både djur och människor.Vi hör också med sömnforskaren hur den som har svårt att sova ljusa, varma sommarnätter ska göra.Och så om midsommarvädret verkligen är ostadigare än övrigt sommarväder. Dessutom om hur det går till rent fysiologiskt när växter vänder sig mot ljuset.Podden är en repris från 25 juni 2021.ProgramledareLena NordlundProducentBjörn GunérLjudteknikerNisse Lundin
6/22/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Fler kärnvapen i framtiden – trots fördrag och skarpa uttalanden

Det ser ut att bli fler kärnvapen i världen. Samtidigt som avtal sluts och uttalanden görs om att kärnvapen måste undvikas. Krig och vapenskrammel kan man tycka att man fått nog av den här våren med Rysslands invasion av Ukraina. Nu verkar också trenden av minskade kärnvapen i världen brytas. Antalet kärnstridsspetsar kommer troligen att öka de närmaste 10 åren, enligt en ny rapport från det internationella fredsforskningsinstitutet, Sipri.Och risken finns att vi städar bort boplatser åt djur och insekter i vår nitiska städariver. Dessutom ska vi prata om kärleksnatten längs havets stränder – under tisdagens fullmåne var det dags för Östersjöns blåstång att föröka sig.
6/16/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

När järnvägen byggdes rasade människoben ur klippväggarna

Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän. I grottorna i Atapuerca har man hittat flera olika förmänniskor som använt hålorna. Däribland den individ som kallas "den första europén". Man har också sett tydliga tecken på kannibalism bland våra förfäder, och senare på något som kan vara begravningsritualer för en halv miljon år sen.De senaste åren har DNA-tekniken kunnat ge nya svar om vilka dessa människor var och hur nära släkt de var med vår egen art och med neandertalarna som också vistats i grottorna.I podden hörs: Björn Gunér och Katarina Sundgren från Vetenskapsredaktionen SR, och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
6/9/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Egyptisk skatt funnen – mumier med en färdplan till dödsriket

Nya mumiefynd har gjorts i Saqqara, Egypten. Med sig tros de döda ha fått en instruktion om hur man tar sig fram i dödsriket. De dödas bok. Samtidigt tycks något ha gått fel i vår nutida, västerländska inställning till döden, anser Lancetkommissionen. Döden måste tas tillbaka in i livet, menar de.  Och tanken på barnbarnen eller Kebnekaises smältande topp – vad får oss att vakna i klimatfrågan? Miljömötet 50+ har inletts i Stockholm.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Lena Nordlund från SR:s Vetenskapsredaktion, Sara Heyman, Global Hälsokorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]    
6/2/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Apkopporna som väckt vår oro för nya sjukdomsutbrott

Apkoppor klassas som allmänfarlig sjukdom och den sprider sig i Europa. Med coronapandemin i färskt minne ser vi lätt farorna med nya sjukdomsutbrott men finns det risk för att vi ropar varg? I Indien har det på sistone varit så hett att fåglar kollapsar mitt i flykten och faller till marken – och redan nu kommer forskningen som räknar ut i vilken mån det kan koppas till klimatförändringen. Hur har vetenskapen blivit så snabb på att göra sambanden? Och hur pass tillförlitlig är forskning som bygger på sannolikheter?Och så ska det handla om myror som överträffar hundar – i alla fall när det gäller att sniffa sig till cancer.I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Sara Sällström, Vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Globala klimatkorrespondent.Poddledare: Camilla WidebeckProducentPeter [email protected]
5/25/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Vintergatans svarta hål – ny bild fångar galaxens största hemlighet

För första gången har en bild tagits av det svarta hålet i mitten Vintergatan, vår egen galax. Radioteleskop har tagit bilden och gjort om ljuset till synliga frekvenser så vad berättar bilden egentligen? Svarta hål är en utmärkt experimentverkstad för krocken mellan kvantmekaniken och Einsteins relativitetsteori. Fysikerna hoppas att mer kunskap om de svarta hålen - och dit hör den nya bilden av vårt eget svarta hål -  ska jämka samman de paradoxer som finns i fysiken och ge oss en överhängande teori som kan förklara allt i universum.I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
5/19/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

PFAS i kött och mjölk – så dålig koll har vi i Sverige

De så kallade evighetskemikalierna PFAS kopplas till försämrat immunförsvar hos barn och är hormonstörande ämnen. I Danmark har man dragit öronen åt sig efter en giftskandal och drastiskt sänkt gränsvärdet för dessa ämnen. Men svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Nu vill Livsmedelsverket drastiskt sänka gränsvärdet för PFAS-kemikalier, som har använts bland annat för sina vatten- och fettavstötande egenskaper - i allt från kläder och elektronik, till brandskum. Vi har vetat i över 20 år att PFAS-ämnena är giftiga. Varför har det tagit sån tid att göra något åt dem?PFAS-kemikalierna börjar ta plats som en av de stora miljögiftskandalerna i historien, menar experter. I podden hörs: Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck, Vetenskapsredaktionen, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och skribent.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
5/12/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Rymdstationen ISS – därför hotar ett kallt krig i rymden

Ukrainakriget får det att krisa på den internationella rymdstationen, ISS. Ryssarna vill dra sig ur samarbetet. Experter pratar om ett nytt kallt krig i rymden. ISS har kallats för ett fredsprojekt och har i mångt och mycket varit ett lyckat internationellt samarbete mellan en rad olika länder. Där har astronauterna varit försökskaniner för forskning på hur människan reagerar på längre tid i rymdens tyngdlöshet, för att bättre förstå hur livet på till exempel en månbas skulle gestalta sig - eller på en resa till Mars. Verksamheten på rymdstationen har genomsyrats av tanken om utforskning för mänsklighetens bästa - inte olika nationers bästa. Kanske är det på väg att ändras nu.I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Camilla Widebeck från SR:s vetenskapsredaktion.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter [email protected]
5/4/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Macchiarini-skandalen – den nya rättegången

Nu inleds rättegången mot kirurgen Paolo Macchiarini som opererade in konstgjorda luftstrupar på patienter. Något som ledde till svåra skador och lidande, menar åklagaren. Det handlar om tre fall, samtliga som opererades med syntetiska luftstrupar på Karolinska Universitetssjukhuset och som sedan dog. Åtalspunkten är grov misshandel.Den förste patienten var Andemariam Beyene, en 36-årig eritreansk forskare bosatt på Island, som hade cancer i strupen. Han opererades i juni 2011 och lyftes fram på presskonferenser där operationen beskrevs i positiva ordalag. Men han fick väldiga problem med sin plaststrupe och en mängd komplikationer. Han dog 2014.I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsjournalisten Lena Nordlund som följde Macchiarini-skandalen när den briserade. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
4/27/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Ukrainsk forskare – stor oro för riskerna vid landets kärnkraftverk

Återigen lyfts oron för säkerheten vid de ukrainska kärnkraftsanläggningarna. De ryska styrkornas framfart vid Tjernobyl och Zaporizjzja har väckt frågor om den ryska strategin och risken för olyckor som ett strömavbrott. Kärnkraftsanläggningarna i Tjernobyl och Zaporizjzja var tidiga mål för den ryska invasionen. Olena Pareniuk, strålningsbiolog vid Ukrainas Vetenskapsakademi berättar om pressen på den ukrainska personalen och inte minst om sina reaktioner när hon såg filmupptagningar från de ryska styrkornas framfart vid anläggningarna.I podden hörs: Annika Östman, Björn Gunér, Sara Sällström från Sveriges radios Vetenskapsredaktion.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
4/21/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Shanghai nedstängt – ny coronavåg pressar kineserna

Kinas affärscentrum Shanghai har stängts ner. Nu kämpar Kina med sitt största utbrott av covid-19 hittills - trots sin nolltolerans-strategi, eller kanske på grund av den. I Shanghai har restriktionerna lett till brist på livsmedel. Barn har separeras från sina föräldrar för att sättas i särskilda karantänsavdelningar där vuxna i skyddsdräkter tar hand om dem. Hur långt kan den kinesiska befolkningen pressas för att upprätthålla nolltoleransen? Här hemma står folk inför att ta fjärde vaccinsprutan. Många undrar om värdet av att vaccinera sig ytterligare en gång, när de uppfattar smittan som mildare. Samtidigt lär oss forskningen allt mer om hur viruset verkar. Men det finns etiska frågor när det gäller studier där man medvetet spruta in viruset i försökspersoner.I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sverige radios vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter för Vetenskapsradion Hälsa, och Daniel Värjö, miljö- och klimatreporter för Sveriges radio Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
4/14/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Klippa fram ett superbarn – här går gränserna för genredigeringen

Att skapa starkare muskler eller ge möjligheten att få egna barn åt någon som det varit omöjligt för. Det låter som ett påsk-mirakel, men genredigering kan göra det möjligt. Nu höjs ett varningens finger för riskerna med att ändra i människans gener. Som att tekniken hamnar i fel händer. Hur långt kan generna manipuleras för att förbättra människans egenskaper och skydda oss mot sjukdomar? Och var ska vi själva sätta gränsen? Statens medicinsk-etiska råd har gjort en rapport som pekar på att vi måste ha tydliga regler för hur den här tekniken ska kunna användas, annars riskerar själva bilden av vad en människa är att rubbas. I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter, Daniel Värjö, reporter på SR KlotetPoddledare: Camilla WidebeckProducentPeter [email protected]
4/7/202244 minutes, 31 seconds
Episode Artwork

Ukrainas president ”ger upp” – så böjs sanningen av fejkade videos

Deep fake-videon när Ukrainas president kapitulerar är som ett aprilskämt, men med gravallvarliga konsekvenser. Tekniken att lägga ord och handlingar i mun på falska kopior av människor sätter vår tilltro till verkligheten i gungning. Kring första april är det många medier som brukar smyga in ett aprilskämt i sin rapportering, något som börjat kännas allt svårare att göra med tanke på beskyllningar om fejkade nyheter de senaste åren. Och inte minst nu under det propagandakrig som går hand i hand med Rysslands invasion av Ukraina. När Ukrainas President Volodymyr Zelensky kapitulerade i en så kallad Deep Fake-video som nyligen dök upp på nätet, kändes den potentiella skadligheten med den här tekniken påtaglig. Det retoriska kriget som följer Ukrainakrisen handlar också om terrorbalansen i vapenanvändningen. Hotet om biologiska vapen ställer USA mot Ryssland, två länder som har en historia av att utveckla biologiska stridsmedel. I podden hörs: Tomas Lindblad, frilansjournalist, Annika Östman, medicinreporter, Ulla de Verdier, programledare för Odla med P1.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter [email protected]
3/31/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Energi utan Putin – så mycket vinner vi på att spara

Om vi ska klara energiförsörjning i Europa utan rysk olja och gas krävs drastiska åtgärder. Europa betalar miljardbelopp till Ryssland varje dag för gasen, mest sårbart är Tyskland som genom sin energiomställning gjort sig beroende av rysk gas. Temperatursänkningar i offentliga byggnader, sänkning av hastighet när vi kör, och kanske återuppliva kärnkraft som varit på väg att läggas ner. Nu haglar förslagen på hur beroendet av rysk energi ska brytas. Energikriser har vi haft förut, och efter 70-talets oljekris rustade Sverige om på ett grundläggande sätt. Något som ledde till att vi jämförelsevis står bättre rustade i dagens kris än många andra länder. Det har också spelat roll för den svenska omställningen till hållbara energislag. Rättelse: James Webb-teleskopet har kostat 10 miljarder dollar att utveckla. Inte kronor.I podden hörs: Camilla Widebeck och Sara Sällström från vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter [email protected]
3/24/202244 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Flykten från Charkiv – kedjan av vänner tog Oleh ut

Växtforskaren Olesya Bezsmertna hör explosioner från hemmet i Kiev. Andriy Novikov är i Lviv och försöker rädda samlingarna på Naturhistoriska museet. Men hur har det gått för kollegan Oleh Prylutskyi som flydde Charkiv? Dessutom om Ukrainakrigets fortsatta globala verkningar: Ryssland står för en stor del av världsmarknaden när det gäller kritiska metaller som vanadin och skandium. Och i Ukraina finns hälften av världens produktion av neon, bland annat en stor anläggning i Mariupol. Neonlasrar behövs för framställning av mikrochip. Det kan ställa till stora problem när lagret tar slut,  kanske redan i april.I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Sällström och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen, SR. Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator.ProducentPeter [email protected]
3/17/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Så kan Rysslands krig i Ukraina leda till ett mer oberoende Europa

USA stoppar oljeimport från Ryssland och EU-kommissionen lyfter ett paket för att skynda på strypningen av rysk gas. Rysslands krig kan leda till att Europa snabbare bryter beroendet av fossil energi. Ukraina är ett land myllrande av biologisk mångfald och vidsträckta fält av bördig jordbruksmark, men har också stora lager av sällsynta jordartsmetaller. Nu hotas mångfalden och produktionen bromsas. Vad leder det till? I podden hörs Vetenskapsredaktionens Camilla Widebeck och Gustaf Klarin, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter på SR Klotet.ProducentPeter [email protected]
3/10/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Kriget i Ukraina – cyberattackerna och våldets upptrappning

Rysslands invasion av Ukraina tycks gå långsammare än man trott. Rädslan för värre vapenteknologi hägrar. Samtidigt kommer FN med sin stora klimatrapport. Vad händer när en kris överskuggar en annan? Förberedande cyberattacker har pågått i flera år för att bereda väg för den ryska invasionen av Ukraina. På samma sätt har Vladimir Putin bearbetat sitt folk med en egen historieskrivning som ska stärka hans argument för att invadera ett grannland.Putins syn på territorium och natur kan härledas till sovjetiska idéer om naturens värde i maktens tjänst. Naturförstörelse har följt hand i hand med den ryska historien. Kriget har också satt fokus på energifrågan, i Ryssland, Ukraina och Europa. När vi är så beroende av varandra – hur kan ett krig ens bli möjligt?FN:s klimatpanel släppte samtidigt sin stora rapport om konsekvenserna av klimatförändringen och vikten av att agera snabbt med anpassningar och bevarande av mångfalden av liv på planeten. I podden hörs: Camilla Widebeck och Björn Gunér från Vetenskapsredaktionen, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent.ProducentPeter [email protected]
3/3/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Fattiga mammor drivs till att köpa mjölkersättning

Nästan alla gravida i Kina, Vietnam och Storbritannien exponeras för aggressiva marknadsmetoder från mjölkersättningsföretag ett brott mot reglerna efter de stora skandalerna kring mjölkersättning. Metoderna inkluderar gratisprover till nyblivna mammor, och till och med att marknadsförarna själva infiltrerat mammagrupper på sociala medier och försökt påverka dem att köpa produkten. Sjukvårdspersonal är också en måltavla. De får presenter, anslag till forskning, till och med provision på försäljning. Vilket också är brott mot hur kampanjer för mjölkersättningsprodukter får bedrivas. Detta från en industri som omsätter cirka 500 miljarder kronor årligen.Över 800 000 fall av spädbarndöd kan undvikas om barnet börjar ammas inom en timme efter födseln. Amning stärker också immunförsvaret, vanliga barnsjukdomar går ner. Mödrarna får dessutom bättre skydd mot bröstcancer.I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Heyman, SR:s Globala hälsokorrespondent, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Forskarliv.ProducentPeter [email protected]
2/24/202243 minutes, 29 seconds
Episode Artwork

Rasbiologin – frågorna som leder vetenskapen vilse

Rasbiologiska institutet i Uppsala öppnades för 100 år sedan och kastar ännu en lång skugga. Övergreppen mot samerna och influensen på nazisterna som de svenska rasbiologerna stod för lever fortfarande i minnet. Idéerna sträcker sig också in i våra dagar. Inom genetiken finns forskare som till exempel intresserar sig för att jämföra folkgrupper och gör genetiska kopplingar mellan folkgrupp och utbildningsnivå.Som man frågar, får man svar. I det uttrycket ligger en betoning på hur viktig den vetenskapliga frågan är. Att innan man frågar, tänka: ”Vilka vetenskapliga frågor är relevanta?”.Pseudovetenskapen har inte så lite gemensamt med konspirationstänkandets idévärld. Man säger att man bara ställer obekväma frågor. Men frågorna är oftast valda för att passa ett förutbestämt svar. Och man har valt bort frågor som pekar åt ett annat håll än vad det förutbestämda svaret är. Dessutom har frågorna inte testats för relevans gentemot andra frågor.Vi hör också om Barroso, Portugal där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester. Vi diskuterar självlysande fiskar, och behandlingsmetoder mot panikångest som fungerar – men på lite olika sätt.I podden hörs: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Thomas Heldmark, reporter.ProducentPeter [email protected]
2/17/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Tysk energi i kläm i stormaktsspelet – så påverkas Sverige

Oron för rysk invasion i Ukraina ger amerikanska motreaktioner som sätter Tysklands energipolitik i kläm. Dessutom påverkas Sveriges elmarknad av de stora geopolitiska händelserna. För att slippa översvämningar som den i Gävleborg och den i Tyskland förra året, måste vi anpassa vårt samhällsbygge på en gång. Det menar Nationella expertrådet för klimatanpassning, som kom med sin första rapport nu i veckan.Sedan handlar podden om vår längtan efter husdjur under pandemin. Den har fått hundsmugglingen att öka - med risk för att sjukdomar överförs från djur till människa. En sjukdom med 100 procents dödlighet gör det viktigt att ha koll på hälsan hos hunden du köper.MEDVERKANDE: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios Globala hälsokorrespondent, Marcus Hansson, frilansreporter och Tysklandskännare.ProducenterBjörn Gunér, Peter Normark, Camilla Widebeck
2/10/202244 minutes, 20 seconds
Episode Artwork

Nu slopas restriktionerna – så påverkas du

Det börjar bli dags att öppna upp Sverige igen. Pandemin är inte över, men den är på väg in i en helt ny fas, säger statsminister Magdalena Andersson. Två år av restriktioner har satt sina spår. Vetenskapspodden uppmärksammar också att om Sverige haft kvar kärnreaktorerna i Ringhals eller haft en stor havsbaserad vindkraftspark, så hade vinterns skenande elpriser kunnat dämpas. Det menar Energiforsk. Vad säger det om elsystemet i Sverige?Ekot har granskat vården av unga med psykisk ohälsa, vi frågar oss varför unga mår dåligt idag, och vilka unga det rör sig om. Podden tittar närmare på kriget som verkar pågå virus emellan. Hur fungerar konkurrensen mellan virus, när till exempel influensan tycks ha försenat omikronvågen i Sverige?Till sist möter vi också en av världens mest framstående genetiker, Paul Nurse, som visar sig ha en minst sagt trasslig genetisk bakgrund.I podden hörs: Daniel Värjö, reporter på SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, samt Camilla Widebeck och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.ProducentPeter [email protected]
2/3/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Slutförvaret – ett historiskt beslut med stora konsekvenser

Regeringsbeslutet om slutförvaret dröjde under torsdagen. Vad innebär beslutet för kärnkraftensframtid och den hållbara energiförsörjningen i Sverige? Snart fattas också beslut om brytning av järnmalm i Kallak, Sveriges största gruvkonflikt har satt luppen på stora frågor som avfolkningen av inlandet och energiomställningen. Dessutom pratar vi om ultraprocessad mat – vad händer med maten när den genomgår den industriella processen? Hur påverkas våra kroppar av att äta den?Många vill försöka förutspå pandemins framtid – finns risken för en backlash när verkligheten inte vill överensstämma med prognoserna?MEDVERKANDE: Gustaf Klarin, Ulrika Björkstén, Niklas ZachrissonProducentPeter [email protected]
1/27/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Lättnader i testning och karantän – därför sker det nu

Känslan av övergångsfas i pandemin förstärks. Nu sänks karantänskravet, och testningen ses över också. När så många blir smittade får inte samhällets viktiga funktioner stanna upp. Dessutom finns en gräns för vår anpassningsförmåga. Även om vi som människor har förmågan att ändra på oss, till och med medvetet ”förbättra” våra personligheter, så finns gränser för hur långt begränsningar av vår personliga frihet kan gå.  Vi pratar också om myggor som modifierats med en dödsgen för att ta kål på honmyggor – och konsekvenserna för ekologin. Och intresset har varit stort för norrskenet som skådats ovanligt långt söderut i landet. Vad kan medborgarobservationer ge vetenskapen? I programmet hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och Sara Sällström och Lena Nordlund på Vetenskapsredaktionen.Podden leds av Gustaf Klarin.ProducentPeter [email protected]
1/20/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Så begränsas vår frihet för att dämpa omikronsmittan

De nya pandemirestriktionerna har fått debatten att blossa upp. Hur långt kan man gå i att inskränka människors rättigheter med tanke på hur läget ser ut med smittspridningen och vaccineringarna? Dessutom ställer sig regeringen positiv till att klassa kärnkraften som hållbar. Och så har ett genförändrat grishjärta transplanterats till en människa för första gången. I podden hörs: Vetenskapsredaktionens Camilla Widebeck och Sara Sällström. Dessutom SR:s vetenskapskommentator Ulrika Björkstén och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.ProducentPeter [email protected]
1/13/202244 minutes, 22 seconds
Episode Artwork

Ett nytt år – lärdomarna som tar oss genom kriserna

Rymdfarkosten som krockar bort asteroider, och det nya teleskopet som blickar mot stjärnorna. Nya storsatsningar för att lösa jordens problem. Blir 2022 året då vi får bukt på utsläppen? DART-projektet som går ut på att krocka en asteroid ur sin bana, kan vara början på ett planetärt skyddssystem. Och James Webb-teleskopet kommer att ta oss närmare svaret på frågan om universums ursprung och om det finns liv på andra planeter. Här på jorden finns redan förutsättning för liv i överflöd. Men frågan är om vi under året kan pressa ner utsläppen som hotar livets utveckling på vår planet. I podden hörs: Camilla Widebeck, Mona Hambraeus, Ulrika Björkstén, Björn Gunér.ProducentPeter [email protected]
1/6/202244 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

2021 – så kraftsamlade vi för att möta hoten

2021 var ett krisernas år då människor och forskning kraftsamlade. Vi har lyckats uträtta en hel del, men några har hamnat i skuggan när vi sökt akuta lösningar och börjat ställa om. Vi har upplevt ett andra år av en global pandemi, sett forskningen kraftsamla och ett nytt vaccin rullas ut i världens länder.  Samtidigt har klimatfrågan kommit upp på dagordningen på ett kanske tydligare sätt än tidigare - när forskningen ännu säkrare kunnat peka ut sambanden mellan koldioxidutsläppen och den globala uppvärmningen.I podden hörs: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Niklas Zachrisson, Sara Heyman.ProducentPeter [email protected]
12/30/202144 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Dune och Kubricks rymdodyssé – julfilmer med de stora frågorna

Det är inte de stora julfesternas år, men tid att krypa upp i läsfåtölj eller TV-soffa. Här är Vetenskapsradions bok- och filmtips för julen. Du kan prova en framtid med interplanetära resor, förundras över grodan som äter upp sina barn och spottar ut dem igen, eller få verklig insyn i hur en dement människa tänker. Vetenskapspoddens filmtips: The Father, En runda till, Dune, 2001 - A Space Odyssey. Vetenskapspoddens boktips: Empire of Pain, Patrick Radden Keefe, En amerikansk epidemi, Johan Cullberg, Blå & Przewalskis häst, Maja Lunde, På naturens axlar: hur tio miljoner arter räddar ditt liv, Anne Sverdrup-Thygeson.I podden hörs Camilla Widebeck, Sara Sällström, Lars Broström, Sara Heyman.ProducentPeter [email protected]  
12/23/202144 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Smittan ökar – så skyddad är du som redan haft covid

När omikron sprider sig explosionsartat i Norden, hur långvarigt skydd ger vaccinerna jämfört med en tidigare covidinfektion? Och nu vill företagen satsa på solkraft i Sverige. En stor solcellspark planeras i Skåne. Frågan är om anläggningar av den här typen kan samexistera med natur och jordbruk?I podden hörs: Camilla Widebeck, Lena Nordlund, Ulrika Björkstén, Niklas Zachrisson. ProducentPeter [email protected]
12/16/202143 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

JA till slutförvar – kan bli en renässans för kärnkraften

Nu har datum satts för regeringens beslut om slutförvaret av kärnavfallet, något som kan få stora konsekvenser för kärnkraften i Sverige och frågan om kärnkraftens roll i klimatkrisen. Dessutom har nya rekommendationer kommit för att föregå en smittvåg över julen. För att lösa mer lokala och privata frågor krävs nu ett civilkurage för att leva så smittsäkert som möjligt, menar forskare. Något som man också tänker extra på under Nobeldagen.I programmet hörs: Camilla Widebeck, Mona Hambraeus, Annika Östman, Lena Nordlund.ProgramledareGustaf KlarinProducentPeter [email protected] 
12/9/202144 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Omikron – därför väntas den ta över i Sverige

Den nya coronavarianten Omikron har börjat dominera i Sydafrika och mycket tyder på att den kommer att ta över i Sverige också. Frågan är om vi vågar hoppas på en mindre dödlig variant? Dessutom har beredskapen höjts för att införa nya rekommendationer och restriktioner redan nästa vecka. Och vaccinationsbevisen har visat sig fungera för att få vissa grupper i Europa att gå och vaccinera sig. Men andra grupper har snarare stärkts i att inte vilja vaccinera sig. Sedan har vi mött Nobelpristagare som varit ovanligt öppna. Pandemins isolering har fått flera av pristagarna att våga visa sina känsligare sidor.I programmet hörs: Camilla Widebeck, Vetenskapsradion, Ulrika Björkstén, Sveriges radios Vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios Globala hälsokorrespondent, Lena Nordlund, Vetenskapsradion.ProducentPeter [email protected] 
12/2/202137 minutes, 37 seconds
Episode Artwork

Hotet från asteroiderna – så krockas de bort från jorden

I veckan skickade NASA och Space X iväg DART en guldglimrande låda som ska ut i rymden och krocka en asteroid ur sin bana ett första rymdexperiment i planetförsvar. För risken finns att asteroider hamnar på kollisionskurs med jorden. Och mindre dramatiska planeträddare är de som tar fram mer stryktåliga grödor, som ska se till att vi får mat på bordet även i en klimatförändrad framtid. Dessutom gjorde även Albert Einstein misstag – de finns dokumenterade i några misslyckade uträkningar, som i veckan såldes på auktion för 11,7 miljoner euro.I programmet hörs: Björn Gunér, Ulrika Björkstén och Sara Sällström.ProducentPeter [email protected] 
11/25/202139 minutes, 20 seconds
Episode Artwork

Kycklingen rödlistad – därför slår branschen ifrån sig

Svenska kycklingen har rödlistats i Världsnaturfondens köttguide och branschen reagerade med skarp kritik. Båda sidor lutar sig mot egen forskning om hur djuren mår, men vem ska man tro på? Dessutom säger miljöprofessorn Johan Rockström sitt om det avslutade Klimatmötet och blickar framåt. Nu finns möjligheten att kontrollera ländernas nationella utsläppsplaner varje år. Och nettonollmålen för koldioxidutsläpp som stora industriländer kommit med kan ändå tolkas som att vi är på rätt väg.Och covidsmittan i Europa oroar – nu tas covidtestningen upp i Sverige igen och vaccinationsbevis ska införas. Frågan är hur julen blir i år. I programmet hörs: Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, och Gustaf Klarin, Björn Gunér och Niklas Zachrisson från Sveriges radios vetenskapsredaktion. ProducentPeter [email protected] 
11/18/202137 minutes, 15 seconds
Episode Artwork

USA och Kina i samarbete om klimatet - så starka är målen

Världens två största utsläppare ska samarbeta mer för klimatet, meddelar USA och Kina på COP26-mötet. Det handlar om kolomställning, metanutsläpp och bevarande av skog. Många gläds över att dialog inletts. Under kommande år ska utsläppsjättarna Kina och USA samarbeta kring en rad frågor som rör klimatet – och sträva mot att uppnå Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Frågan är hur de ska lyckas med det? Dessutom pratar vi om elflygets chanser att lösa klimatproblemen med våra flygresor, och vilka som offras när stora energiomställningar görs. I podden hörs: Camilla Widebeck, Mona Hambraeus, Björn Gunér och Ulrika Björkstén, från Sveriges Radios Vetenskapsredaktion. ProducentPeter [email protected] 
11/11/202144 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Bolsonaros Brasilien får det tufft att sluta avverka Amazonas

Det har skett en hel del på klimatmötet i Glasgow nya avtal för skogsskydd och för att minska metanutsläpp avtal som bland annat Brasilien skrivit på. Nu väntar de riktigt tuffa förhandlingarna. Minskningen av metanutsläpp har diskuterats tidigare i år och kunde tidigt avtalas om på Cop26-mötet. Men avtalet mot skogsskövling var lite mer överraskande, särskilt att Brasilien skrivit under, ett land där skövlingen av regnskog ökat under de senaste åren. Frågan är om landet kommer att leva upp till avtalet. I programmet hörs: Gustaf Klarin, Sara Sällström och SR Klotets Mona Hambreus. Dessutom Sara Heyman som berättar om den nya smittvågen av covid-19 i delar av Europa, och om hur lock down i Tyskland har påverkat unga människors psykiska hälsa. ProducentPeter [email protected]
11/4/202144 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Visselblåsaren: "Facebook gör hatet värre"

Visselblåsaren Frances Haugens kritik var hård i brittiska parlamentet. Instagram är den värsta plattformen för unga, sa hon. Och Facebook vill inte offra en uns av sin vinst för att satsa på säkerhet. Den tidigare Facebookanställda applåderade den brittiska Online Safety Bill-kommitténs planer på reglera Facebooks tjänster, bland annat genom att placera nya skyldigheter på företaget, och låta dem synas i sömmarna av den brittiska mediemyndigheten Ofcom. Frances Haugen menade också att Facebooks egna forskning beskrev att problemet liknade ett narkotikaberoende, där barn och unga blir olyckliga, inte kan kontrollera sitt användande av appen, och känner att de inte kan sluta använda den. Att upprepat titta på skönhetsidealiserade bilder är kopplat till en negativ upplevelse av ens egen kropp, lägre självkänsla och öppnar för ätstörda beteenden, det beskriver ett nytt forskningsunderlag från Karolinska Institutet till Statens medieråd.Förtydligande: I podden nämns att Sveriges vaccinationsgrad ligger på cirka 80 procent. Vi vill förtydliga att det gäller befolkningen 16 år och uppåt. I programmet hörs: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Lena Nordlund, och Sara Sällström - från Vetenskapsredaktionen på SR. ProducentPeter [email protected]
10/28/202144 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

"Ät en fladdermus och dö" – därför vågar forskare inte uttala sig

Virologen Danielle Anderson fick hotfulla email när hon faktagranskade en artikel om coronavirusets ursprung. Trakasserier har gjort många forskare ovilliga att ställa upp i debatten. Mailkorgar fulla med hat och elakheter, och mer koordinerade drev på nätet har gjort flera forskare osäkra på om de ska medverka i media. Något som går på tvärs med deras tredje uppgift: att informera allmänheten. Var hamnar vi om de som står för faktabaserad forskning inte längre vågar vara med i samtalet?Vi pratar också om i fall klimatoron är överdriven från miljöorganisationernas håll. Och om EU-förslaget att förbjuda djurförsök - hur kan man göra vetenskapliga experiment utan att använda djur? Rättelse: Ett uttalande i podden tillskrivs felaktigt Gunnar Cedersund vid Linköpings universitet. I själva verket är det Mattias Öberg, toxikolog vid Karolinska Institutet som hörs. Båda medverkar i Vetenskapsradions nyhetsfördjupning om alternativ till djurförsök. I programmet hörs: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Niklas Zachrisson och Björn Gunér. ProducentPeter [email protected]
10/21/202144 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Mirakelpillret mot covid – så bra fungerar det

Covidpillret Molnupiravir har kallats ett mirakelpiller, och kalla det vad man vill, men det ser lovande ut om det tas i ett tidigt skede. Och vulkanutbrottet på La Palma fortsätter med evakueringar som följd, men vulkaner runt om i världen skapar också nya levnadsförhållanden – på sikt. Dessutom tittar vi på en sällsynt sten som kan hjälpa oss i den gröna omställningen, en sten som finns vid Vätterns strand. Och Sveriges Radios Globala hälsokorrespondent Sara Heyman tar oss med till Bulgarien, där covid-vaccinationerna går som allra trögast – vad beror det på? I programmet hörs Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Sara Heyman och Niklas Zakrisson. ProducentPeter [email protected]
10/14/202144 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Så funkar planen för att rädda livet på jorden

Vad sägs om att naturskydda en tredjedel av planeten? Dessutom har klimatforskningen fått sitt adelsmärke efter årets Nobelpris i fysik - ett kvitto på att klimatmodellerna fått sitt stora genomslag. Redaktionen testar chili och mentol för att testa sitt känselsinne – allt i Medicinprisets anda. Och nu har det kommit ett vaccin mot malaria. Frågan är hur bra det fungerar. Medverkande: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Sara Sällström och Gustaf Klarin. ProducentPeter Normark
10/7/202142 minutes, 5 seconds
Episode Artwork

De räddade oss från pandemin - men får de Nobelpriset?

Blir det huggsexa om vem som får dela ut Nobelpris till forskarna bakom covid-vaccinet? Vi pratar också om ifall trädgårdsskötsel kan sabba klimatet. Medverkande: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter, och Camilla Widebeck, Björn Gunér och Gustaf Klarin, programledare och reportrar på Vetenskapsradion. Rättelse: För att få Nobelpriset måste man vara först med upptäckten och ha offentliggjort sin upptäckt. I Vetenskapspodden diskuteras om det räcker med en labbanteckning. Men det gör det alltså inte. Producent: Peter Normark Tekniker: Olle Sjöström
9/30/202138 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Så minskar du risken att dö av din övervikt

Motion är viktigare än viktnedgång för hälsan, visar en ny forskningsgenomgång. Men är det så enkelt? Vetenskapspodden tar också upp svampnätverket som är trädens hemliga kommunikationskanal, jättesatsningen på forskningsstationen ESS i Lund och WHO:s nya riktvärden för hur ren luften vi andas borde vara.Medverkande: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och chef på Vetenskapsradion, Björn Gunér, producent och reporter, Sara Sällström, redaktionsbiolog med ett ständigt öga på biologisk mångfald, och Camilla Widebeck, programledare och reporter.Producent: Nina Benner och Peter Normark
9/23/202139 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Nytt bud: Svenska barn ska erbjudas vaccin

Nu ska barn mellan 12-15 år kunna vaccinera sig mot Covid-19. Samtidigt skärps tonläget mot ovaccinerade vuxna. Hör också om turistraketen som lyft mot rymden. SpaceX-raketen med fyra rymdturister ombord har lyft för att färdas i rymden i tre dygn. Gör de privata rymdresorna nån nytta eller är detta bara miljardärernas nya leksak? Medverkande: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och chef på Vetenskapsradion, Gustaf Klarin, programledare och reporter, Camilla Widebeck, programledare och reporter, och Björn Gunér, vetenskapsreporter som följt rymdturismen sedan början. ProducentNina Benner [email protected]
9/16/202144 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Coronarestriktionerna ska bort – så blir det nya normala

Pandemirestriktionerna försvinner snart. Är coronaeländet över nu för Sveriges del? Hör också om konsten att plocka det perfekta äpplet och om undertryckta virus som tar revansch. Medverkande: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och chef på Vetenskapsradion, Gustaf Klarin, programledare i "Odla med P1" med koll på odlingsfrågor i stort och smått, Sara Sällström, redaktionsbiolog med ett ständigt öga på biologisk mångfald, och Camilla Widebeck, programledare och reporter. ProducentNina Benner [email protected]
9/9/202135 minutes, 41 seconds
Episode Artwork

Elitidrottare extra utsatta för psykisk ohälsa: "Känslan av att aldrig bli nöjd är en mörk motor"

Under OS berättade flera kända toppidrottare om sin psykiska ohälsa. Och nya spelfilmen Tigrar på bio skildrar ett ungt fotbollsproffs och hans väg från barndomsdröm till mardröm. Vi pratar om mental ohälsa inom elitidrott men också om hur måttlig fysisk aktivitet kan hjälpa mot psykisk sjukdom. – Perfektionismen, att alltid vilja bli bättre, är en otroligt stark motor, men det är också en mörk motor för du är aldrig riktigt nöjd med dig själv, säger forskaren i idrottspsykologi Göran Kenttä på Gymnastik- och idrottshögskolan GIH. Han forskar om mental ohälsa hos elitidrottare och är också kunskapsstöd åt Riksidrottsförbundet. Dessutom var han med och startade den första svenska kliniken för mental hälsa, för elitidrottare och elittränare, för några år sedan. Han berättar att vissa idrotter är mer utsatta än andra.I Vetenskapspodden hör vi också exfotbollsspelaren Martin Bengtsson som är den verkliga person filmen Tigrar handlar om. Men vi tittar också på en helt annan sida av psykisk hälsa och fysisk aktivitet, nämligen den där motion används som behandling MOT psykisk sjukdom. Vi får bland annat följa med på ett behandlingspass, något som kallas "braining", på en gräsmatta utanför Huddinge sjukhus. Medverkande: Björn Gunér, producentLena Nordlund, programledareJanne Jutila, ljudtekniker
9/3/202146 minutes, 22 seconds
Episode Artwork

Anthony Hopkins som dement kan hjälpa sjuka (R)

Nya filmen "The Father" är bara en i raden av kulturskildringar av demenssjukdom som kommit i år. Och enligt geriatrikprofessorn Lars-Olof Wahlund kan det hjälpa anhöriga att leva sig in i hur det är att vara dement. Johanna Hinteregger, som gjorde en radiodokumentär där hon följde sin mamma när hon fick en alzheimerdiagnos och tiden efter, är med i Vetenskapspodden. Vi hör Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, som i många år undersökt minnet och hjärnorna på friska frivilliga mellan 35 och 80, för att försöka förstå vilka som utvecklar demens och vilka som får ett extra bra minne när de blir gamla. Lars-Olof Wahlund talar om vikten av att sätta sig in i hur det är för en dement person och att tolka vad det de säger och gör verkligen står för. Och så tar vi upp forskning om nya sorters läkemedel och tidiga diagnosmetoder som just nu pågår. Programmet är en repris från april 2021. Medverkande: Johanna Hinteregger, frilansjournalist och Annika Östman, medicinreporter på VetenskapsradionProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren
8/27/202146 minutes, 21 seconds
Episode Artwork

Därför får midsommarljuset dig att må så bra

Ny metod att mäta ljusmiljöer ska visa vilket ljus som får oss att må bra i vissa miljöer men vilja fly från andra. Ny konsthistorisk forskning om Zorns måleriteknik visar hur han lyckades skildra sommarnätter och havsglitter så bra. Dessutom hur man bäst sover på ljusa sommarnätter. Vi fokuserar på ljus, midsommarväder och Zorn-måleri i den sista Vetenskapspodden före sommaruppehållet. Om lundaforskaren som utvecklat en ny metod att mäta ljusmiljöer, så att de ska kunna imitera ljuset från en skymning i en tallskog eller en soluppgång på savannen, på labbet. Målet är att bättre kunna studera hur ljus styr oss till olika beteende, både hos djur och människor. Vi hör också med sömnforskaren hur den som har svårt att sova ljusa, varma sommarnätter ska göra. Och så om midsommarvädret är sämre än övrigt sommarväder, rent statistiskt. Dessutom om hur det går till rent fysiologiskt när växter vänder sig mot ljuset. Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Nisse Lundin
6/25/202146 minutes, 3 seconds
Episode Artwork

"Mitt fel" att ormar och krokodiler körs in i datortomografen

En av de märkvärdigaste dagar Vetenskapspoddens Lena Nordlund haft på jobbet står hon och ser hur en svart mamba och små krokodiler körs i datortomograf på ett sjukhus, och sedan avlivas och obduceras. Och, får hon veta, det här är "hennes fel". Hörselprofessorn som är med förklarar att orsaken att allt detta sker nu är ett tidigare avsnitt av Vetenskapspodden. Men att de avlivas är inte Lenas skuld. Bläckfiskar på rymdresa och björnar i skiktröntgen hör vi också mer om i dagens avsnitt. Samtliga experiment och forskning som gjort att djuren hamnat på dessa ovanliga platser handlar om att de har någon egenskap som inte vi människor har och som vi vill lära av.Till exempel har krokodiler hårceller i örat som kan nybildas vilket göra att de inte får sämre hörsel med åren, som vi. Det är det hörselforskaren Helge Rask-Andersen vill lära mer av. Och björnar får inte benskörhet eller njurproblem, trots att de ligger orörliga större delen av året, och inte heller behöver kissa på den tiden. Därför intresserar sig medicinforskare på Karolinska Institutet för dem. Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Nisse Lundin
6/18/202146 minutes, 1 second
Episode Artwork

Därför låter ljudet på Mars som en rockkonsert på håll

Flera jordfarkoster skickar hem hälsningar från planeten Mars just nu, med oväntat innehåll. Ny Alzheimer-medicin godkänd i USA, vi fortsätter prata om glyfosat och daggmaskar. Serieproducerade, mindre kärnkraftverk diskuteras i bl a Finland. Rättelse:I programmet påstås felaktigt att bekämpningsmedlet glyfosat inte tas upp av glyfosatresistenta grödor, så kallade RoundupReady-grödor. En tjänsteman på Kemikalieinspektionen citerades felaktigt. Korrekt är att glyfosat tas upp av alla växter om det sprutas på växande gröda, men RoundupReady-grödor som är genmodifierade för att tåla glyfosat överlever. Det innebär att RoundupReady-grödor kan innehålla rester av glyfosat inne i växten. Vetenskapspodden med Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, och Camilla Widebeck, Sara Sällström och Gustaf Klarin, reportrar på Vetenskapsradion. Producent Nina Benner Tekniker David Hellgren
6/11/202146 minutes
Episode Artwork

En oväntat farlig covid-variant och dilemmat med vinsås

Den brittiska varianten av covid-viruset är farligare än vad man tidigare trott. Om konsten att koka en säker vinsås. Ogräsmedlet glyfosat gör sitt uttåg ur svenska trädgårdar. Vetenskapspodden med Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, och Camilla Widebeck och Gustaf Klarin, reportrar på Vetenskapsradion. Producent Nina BennerTekniker Nisse Lundin
6/4/202146 minutes
Episode Artwork

Så kan vi få veta om en labbläcka orsakade pandemin

Debatten om det var läckta virus från ett labb i Wuhan som orsakade pandemin har tagit ny fart. Delegationen från WHO i början av året fick inte fram data som kan avfärda den teorin, hävdar kritiska forskare, som vill se mer undersökningar. – Det här måste vara den viktigaste frågan som någonsin har ställts inom virologin, säger Tomas Bergström, virologiforskare och senior professor vid Göteborgs universitet, om att få svaret på hur pandemin uppstod.Han anser att labbteorin inte alls undersökts tillräckligt, och att det inte fanns rätt kompetens i den expertgrupp som för WHO:s räkning besökte Wuhan i början av året, för att undersöka var viruset kom ifrån. – Det fanns inte en enda person med de här kunskaperna, ingen duktig virolog med kunskap om virusgenetik, säger han. En eventuell labbläcka har diskuterats ända sedan pandemin började, men när WHO kom med sin rapport i slutet av mars i år, så var slutsatsen att det var osannolikt att viruset läckt ut från ett labb. Det mest troliga, enligt rapporten, är att viruset har kommit från fladdermus till människa via en mellanvärd, alltså en annan djurart, och det är också det som de flesta forskare fortfarande tror. Att diskussionerna om labbläckan nu tagit fart igen beror på flera saker – bland annat en underrättelserapport som börjat cirkulera om att tre personer på viruslaboratoriet i Wuhan insjuknade och fick vårdas på sjukhus för vad som kan vara symtom som liknar covid-19, något Wall Street Journal skriver om. Och i ett upprop i tidskriften Science i mitten på maj skriver forskare att det behövs mer djupgående undersökningar om virusets ursprung, eftersom det ännu inte finns bevis för någon av teorierna. För att kunna avfärda teorin om en labbläcka, eller se indicier på att det var en, skulle man behöva undersöka de genetiska sekvenser på virus som det forskades om på labbet och jämföra dem med tidiga virusprover som påträffats, till exempel på fiskmarknaden i Wuhan och hos patienter. Dessutom skulle blodprover från labbets personal behöva undersökas. Normalt lagras alltid sådana på säkerhetslabb just för att man ska kunna gå tillbaka i tiden och analysera vid eventuella sjukdomsutbrott. Virussekvenser på de virus som studeras finns också alltid lagrade men några sådana data har utomstående ännu inte fått se. Annat som vore intressant att undersöka och som ännu inte gjort är virussekvenser från blodprov i blodgivarbanker, som kan ge svar bakåt i tiden, eller om det sparats prover på avloppsvatten, som görs i många länder.Teorierna som nu diskuteras handlar om en oavsiktlig labbläcka, alltså en olyckshändelse, och inte något avsiktligt som också har förts fram tidigare, bland annat av USA:s förre president Trump. Rättelse: I det här avsnittet omnämns Anthony Fauci felaktigt som chef för det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC. Han är chef för National Institute of Allergy and Infectious Diseases, som är underställt myndigheten NIH, National Institue of Health. Medverkande: Tomas Lindblad, frilansjournalist, Hanna Sahlberg, Kinakommentator och Annika Östman, medicinreporterProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Nisse Lundin
5/28/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Kjell överlevde 4 dygn instängd i tunnelraset

I över fyra dygn var Kjell och en kollega instängda i en nerrasad tunnel under Stockholm. Vatten och slam hade forsat in, och nu satt de i en luftficka utan kontakt med omvärlden. Hur undviker vi allvarliga ras nu när så många tunnlar byggs i tättbebyggda områden? Idag är Kjell Tudare 82 men minnena när han som 26-årig ingenjör fick tillbringa flera dygn i en blöt, kall tunnel är starka. Han och kollegan Sören blev kändisar när de äntligen räddades, i vad som blev en av de första direktsända mediehändelserna. Hela Sverige hade följt dramatiken i radio och tv och när de kom upp stod en folksamling där och jublade. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i den svåra konsten att bygga tunnlar i tättbebyggda områden. Hur vet man att man inte går genom "dåligt berg" så att de rasar, som på Kjells tid? Vad finns det för tekniker att bemästra sådant. Och hur ser man till att staden ovanför inte rasar eller får nya sprickor i fasaden? I Stockholm görs den största utbyggnaden av tunnelbanan på 45 år och ett av de områden de ska igenom är just det "dåliga berget" som rasade på 1960-talet. Men den här gången ska de använda frysteknik för att ta sig igenom det området. I Oslo byggs Nordens längsta tågtunnel med jätteborr i stället för sprängning för att störa omgivningen så lite som möjligt. Och i Köpenhamn har de byggt sin tunnelbana genom mjuk sand och lera vilket är svårt på ett helt annat sätt. Medverkande: Björn Gunér, producentProgramledare: Lena NordlundLjudtekniker: Nisse Lundin
5/21/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Dave Goulson: "De gulliga humlorna har en mörk sida" (R)

Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. I Vetenskapspodden berättar han om vad som sker i deras bon i underjorden, när vi inte kan se dem. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna. Vi får också höra Sveriges motsvarighet, Björn Cederberg, som forskat om humlor i hela sitt liv, och som berättar om humlans viktiga roll som pollinatör, både för att vi ska få frukt och bär, och vackra blommor. Humlorna har länge varit på tillbakagång eftersom storskaligt jordbruk med monokultur och övrig markanvändning gjort att deras livsmiljöer krympt. Och nu gör klimatförändringarna att de får det ännu svårare. Humlor är en sorts insekter som har svårt för för mycket värme, och därför har de redan minskat dramatiskt i antal i södra Europa. Anna Persson heter en forskare som nu låter allmänheten delta i ett projekt om hur klimatet påverkar humlorna, särskilt om våren kommer tidigare. Hon säger att det inte är svårt att få folk att vilja delta eftersom vi gillar humlor och de har "star quality". Programmet är en repris från maj 2020. Medverkande: Ulla de Verdier och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren
5/14/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

När vi hjälper arter att utrota varandra

I Australien har till exempel agapaddan ställt till det enormt i naturen, och det finns många andra skräckexempel. Det är nästan alltid människan som ligger bakom när nya arter kommer in och slår ut många andra. Invasiva arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Ett av de värsta exemplen på när vi människor har förstört naturen på det här sättet är när nilabborren planterades in i Victoriasjön. Inte nog med att de naturliga fiskarna försvann, sjukdom och död ökade också bland människor på land, förutom att deras födkrok försvann. Agapaddan som hämtades till Australien från Sydamerika är ett annat av de värsta exemplen som visat sig hopplöst att bli av med. Ibland kommer de nya farliga inkräktarna från växt- och blomälskare som bara vill ha en ny vacker växt i trädgården. Ibland kommer de, som mårdhunden, själva vandrande över gränsen. Ulla de Verdier, från Odla med P1, som länge följt och rapporterat om vad invasiva arter ställer till med i och utanför trädgårdar i Sverige, medverkar i Vetenskapspodden, där vi fördjupar oss i de främmande invasiva arterna, som ses som ett av världens största hot mot artrikedomen. Medverkande: Ulla de Verdier, Odla med P1 och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producentProgramledare: Lena NordlundLjudtekniker: Nisse Lundin
5/7/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Därför kan ätstörningar vara svårare än någonsin att bli fri från

Det går nästan inte att förklara hur hemskt det är att ha en ätstörning, säger Julia Videgård, som nu är frisk, och kollega till oss på Vetenskapsradion. I dag finns det mycket på internet som driver unga djupare in i ätstörningar på ett sätt som vi som inte varit där har svårt att föreställa oss. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i det som somliga kallar "ett ätstört internet", alltså de algoritmer på nätet, som kan göra att personer med ätstörningar hamnar i en ond spiral och drivs längre in i ätstörningen. Det här är ett ämne som frilansjournalisten Lasse Edfast gjort tre minidokumentärer om, och han medverkar i Vetenskapspodden. 15-åriga Siri, som nu är frisk från sin anorexi, beskriver hur hennes mobil blev som "förgiftad", eftersom hon bara fick fler och fler förslag om sidor som triggade hennes ätstörning. Julia Videgård berättar att när hon blev sjuk för snart 10 år sedan så var det istället olika dieter som lyftes fram i medier, t ex 5:2-dieten, som fick henne att fastna. Trots att de vände sig till personer med övervikt och diabetes, och inte till en olycklig tonåring. Vi frågar diabetesforskaren Kerstin Brismar om forskarnas ansvar för att viktig medicinsk information inte tas upp av "fel" personer – de den absolut inte riktar sig till. Och så hör vi om hur ätstörningar kan botas, något som Lasse Edfast gjort program om i Vetenskapsradion på Djupet. Medverkande: Lasse Edfast, frilansjournalist, och Julia Videgård, VetenskapsradionProgramledare: Lena Nordlund  Producent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren
4/30/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Så avgör ditt blod hur du drabbas av pandemin

Blodet har spelat stor roll under pandemin - ovanliga blodbiverkningar har kopplats till två av vaccinen, vilken blodgrupp vi har kan spela roll för hur sjuka vi blir och behandling med blod från tillfrisknade hoppades många på i början. Kort sagt, det senaste året har vi insett att blodet är ännu mer komplicerat och viktigt än många av oss kanske visste tidigare. Vetenskapspodden handlar om blod och covid-19. Vi fördjupar oss i de ovanliga biverkningar med blödningar och blodproppar samtidigt som har kopplats till två av vaccinen. Vad beror de på och hur kommer det sig att de allra mest drabbar kvinnor, som är under 65 år? I början av pandemin hyste många stora förhoppningar till en sorts nödbehandling av svårt sjuka, med blodplasma från tidigare tillfrisknade. Det är en gammal metod som hade effekt under spanska sjukan och också använts vid ebola och sars till exempel. Det kallas konvalescent-plasma. Men det visade sig inte kunna hjälpa så många covidsjuka. Ändå finns det ett par patientgrupper där det är effektivt, berättar forskare. Tidigt kom också tecken på att personer med vissa blodgrupper antingen är mer skyddade eller mer utsatta för covid-19. Nu har flera studier bekräftat ett sådant samband, och vi hör mer om det. Blodgivningen har minskat under pandemin – sannolikt är vissa blodgivare oroliga att uppsöka blodcentralerna, trots att det införts många nya säkerhetsåtgärder. Vi hör också om blodgivningens historia - i slutet på 1800-talet var blodgivarna lamm och det var en riktig "hype" kring det i flera länder. Hur blev det så? Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Olof Sjöström
4/23/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Anthony Hopkins som dement kan hjälpa sjuka

Nya filmen "The Father" är bara en i raden av kulturskildringar av demenssjukdom som kommit i år. Och enligt geriatrikprofessorn Lars-Olof Wahlund kan det hjälpa anhöriga att leva sig in i hur det är att vara dement. Johanna Hinteregger, som gjorde en radiodokumentär där hon följde sin mamma när hon fick en alzheimerdiagnos och tiden efter, är med i Vetenskapspodden. Vi hör Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, som i många år undersökt minnet och hjärnorna på friska frivilliga mellan 35 och 80, för att försöka förstå vilka som utvecklar demens och vilka som får ett extra bra minne när de blir gamla. Lars-Olof Wahlund talar om vikten av att sätta sig in i hur det är för en dement person och att tolka vad det de säger och gör verkligen står för. Och så tar vi upp forskning om nya sorters läkemedel och tidiga diagnosmetoder som just nu pågår. Medverkande: Johanna Hinteregger, frilansjournalist och Annika Östman, medicinreporter på VetenskapsradionProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren
4/16/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

DNA-pionjär hjälpte mormödrar i Argentina hitta sina försvunna barnbarn

PCR har blivit ett vardagsord för oss under pandemin. Men färre vet att när tekniken var helt ny på 1980-talet användes den för att hitta "stulna barn" i diktaturens Argentina och para ihop dem med sina släktingar. I Vetenskapspodden hör vi hur den knappt färdigutvecklade PCR-tekniken hjälpte genetikern Mary-Claire King att hjälpa offer i militärdiktaturens Argentina - nämligen alla de mormödrar som ville hitta sina stulna och försvunna barnbarn. Och hur det sedan banade vägen för de tekniker som användes för att identifiera personer i massgravarna i Srebrenica och 9.11 och i tsunamin. Det handlar om hur DNA-tekniken kan hjälpa människor att få svar på en av de värsta frågor man kan behöva ställa - vart en älskad anhörig har tagit vägen. Förutom Mary-Claire King hör vi kända människorättsaktivisten Estela de Carlotto, ordförande i organisationen av kämpande argentinska mor- och farmödrar, som till slut efter 36 års letande hittade sin dotterson. Vi hör också Thomas Parsons, vetenskaplig chef på den internationella kommissionen för försvunna personer, ICMP, som bildades 1996 för att arbeta med identifieringen av döda i det forna Jugoslavien, och Rebecca Sjöstrand, som miste sin kusin i tsunamin, och under lång tid inte fick veta vad som hänt henne. Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: David Hellgren
4/9/202146 minutes, 30 seconds
Episode Artwork

Forskare låter tusentals festa för vetenskapens skull

I lördags hölls en konsert med 5000 i publiken, i Barcelona. Det var ett vetenskapligt experiment för att se om det går att ordna så stora publikevenemang på ett smittsäkert sätt. Tidigare har liknande gjorts i Nederländerna, och i lördags släppte de in 5000 på fotbollsläktare, också i vetenskapens namn. Samtidigt meddelade svenska regeringen att publiklättnaderna här, som var planerade, skjuts på framtiden, åtminstone till maj. Flera stora festivaler ställde in i veckan. Så i Vetenskapspodden fördjupar vi oss i de stora forskningsexperimenten med publik, och diskuterar om det överhuvudtaget går att trängas och ha roligt på ett smittsäkert sätt. Vi pratar med forskare i Spanien och Nederländerna, och statsepidemiolog Anders Tegnell ger sin syn på experimenten. Vi får också höra vad han tycker om de nya rön om hur vi bäst nyser, som kommit. Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin
4/1/202146 minutes, 6 seconds
Episode Artwork

"Jag har hittat många meteoriter, men det här är mitt livs fynd!"

En sådan här meteorit har aldrig förr hittats i Sverige. Och det är första gången sedan 1950-talet som det dimper ner en rymdsten där vi sett hur den faller. Det gör den extra värdefull, och geologen Andreas Forsberg tycker det är viktigt att den inte hamnar i orätta händer. På lördagkvällen den 7 november förra året såg många människor i Sverige ett kraftigt ljussken över himlen, och sedan hördes ett muller. Allt från kärnkraftsolycka, kriminellt sprängdåd, till grannen som kör epatraktor, trodde folk. Men få började, som astronomen Eric Stempels, räkna sekunder och tänka att "det var kanske en bolid". Dagen efter var han ute i Upplandsskogarna och letade efter en nedfallen meteorit. Han var inte ensam - det kom fler meteoritjägare, också från andra länder, trots resebegränsningar och corona. Det blev en kamp om vem som skulle hinna först - forskare, amatörgeologer, eller någon mest intresserad av att såga upp den i bitar och tjäna pengar. Men det blev inte Eric Stempels som hittade den, utan en passionerad meteoritletande geolog, Andreas Forsberg, med hjälp av sin kompis Anders Zetterqvist. Vetenskapspodden handlar om den spännande jakten, varför just den här rymdstenen är så unik och historisk, och vad vi kan lära oss av rymdstenar. Och hur vi ska undvika att vi går under, om det skulle komma en riktigt stor, som på dinosauriernas tid. Medverkande: Niklas Clarksson, P4 Uppland och Björn Guner, Vetenskapspoddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: Nisse Lundin
3/26/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Så har ungas sexliv förändrats under pandemin

Generation Covid har de börjat kallas, de unga som idag ser sin vardag och framtid påverkas av restriktionerna, som för dem ofta innebär större förändringar än för folk mitt i livet. De upplever ensamhet och stress inför framtiden när deras liv - och deras kärleksliv - sätts på paus. Känslorna blir starkare när man är ensam så mycket som man är nu, och man mår sämre av ensamheten, säger en ung tjej som tog studenten i våras. Och vilket stöd man då har hemifrån gör stor skillnad, säger flera forskare som har studerat dagens situation för unga, och som oroar sig för bestående effekter i form av ökande sociala klyftor. I södra Europa drabbas många nu hårt ekonomiskt när deras extrajobb försvinner, berättar två av våra korrespondenter, och om den ökade psykisk pressen där de ungas vanliga sätt att hantera stressen genom umgänge med andra försvinner. Dejtandet och kärlekslivet påverkas förstås också. I pandemins början trodde många att sexlivet skulle bli mer intensivt och barnafödandet gå upp när så många var hemma tillsammans. Men en amerikansk studie om sexvanor under covid-19-pandemin visar att sexlivet tvärtom har minskat hos de flesta, oavsett om de är i ett parförhållande eller singlar. Samtidigt kan situationen inspirera till en del kreativa lösningar, större förståelse för våra egna behov, och kanske ett bättre internetdejtande, hoppas en av forskarna bakom studien. Medverkande: Caroline Kernen, korrespondent med ungt perspektiv Marie Nilsson-Boij, sydeuropakorrespondentYlva Carlqvist Warnborg, vetenskapsjournalist Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren
3/19/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

"Gör inte om våra misstag" sa italienske läkaren, men det gjorde vi

Ett år har gått sedan covid-19 definierades som pandemi. Redan då varnade läkare från det hårt drabbade Italien, för att inte resten av världen skulle hamna i det allvarliga sjukdomsläge som de var i, med överfulla sjukhus och patienter som inte kunde få vård. – Jag vill berätta om de misstag som skedde här och att det här verkligen är en förfärlig sjukdom, så att resten av världen kan göra annorlunda än vi gjorde i början, sa läkaren Lorenzo D'Antiga från Bergamo i mars 2020. Men lärde vi av dem? – Det korta svaret är nej, säger Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Och det finns saker där vi hade kunnat inspireras mer från hur andra länder gjorde, säger statsepidemiolog Anders Tegnell. Testningen är ett sådant exempel, där det dröjde innan Sverige kom igång i stor skala:– Man kanske skulle ha gjort som danskarna gjorde, säger han i Vetenskapspodden. Lorenzo D'Antiga i Bergamo säger idag att när det gäller det rent medicinska området tog övriga världen snabbt till sig italiensk kunskap. Däremot blev det tydligt att ingen gjorde något åt att stoppa smittspridning förrän "smittan fanns i deras eget hus", som han säger. I Vetenskapspodden summerar vi vad forskningen lärt oss under året om att hindra smittspridning och får en utblick av Sveriges Radio korrespondenter på flera håll i världen. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Marie Nilsson-Boij, Sydeuropakorrespondent, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent  och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator.Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Olle Sjöström
3/12/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Felaktiga blåbockar och oäkta skallar – hon söker sanningen i museernas samlingar (R)

Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde. Nyligen kom ett pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet där det stod "DNA avslöjar falska blåbockar". Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. Och i ett slag blev de ännu mer sällsynta - av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.– Vi är stolta över vår blåbock, säger hon, och nu har den alltså blivit ännu mer vetenskapligt värdefull.Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant, i en studie där bland andra svenska paleogenetikern Love Dalén var inblandad. Till den historien hör också en gåta som involverar en kringresande elefant, ett elefantskelett i Florens, och en elefantteckning av självaste Rembrandt.I Vetenskapspodden diskuterar vi vad ny kunskap gör med gamla fynd, och tar dessutom upp rena förfalskningar som hamnade på museum utan att någon upptäckte sanningen.Programmet är en repris från 5 februari 2021.Medverkande: Tobias Svanelid, Vetenskapsradion Historia och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: David Hellgren
3/5/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Hon hjälper NASA ta rätt prover på Mars

Sandra Siljeström ingår i det forskarteam som ska hjälpa NASA att ta prover på Mars. För första gången ska nämligen Mars-prover tas hem till jorden i jakten på livstecken och då är det viktigt att det blir rätt prover. När NASAs Perseverance nu har landat på Mars har den som uppdrag att samla in prover som ska lagras i titan-aluminium-kapslar och så småningom transporteras tillbaka till jorden. Det är första gången någonsin vi tar hem material från den röda planeten, och tanken med det är att det ska gå lättare att analysera om det finns spår av liv där. Men eftersom det blir ganska få prover som reser hem igen är det viktigt att de är så bra som möjligt. Sandra Siljeström är astrobiolog och ingår i ett team på 15 personer som kallas "Returned sample scientists". De har som uppdrag just att välja ut optimala ställen att ta prover, som visar det forskare är intresserade av. Det dröjer tio år innan proverna kommer till jorden, men kanske är det då vi för första gången får ett bevis för att det har funnits liv på Mars. Om det inte går bättre och snabbare för den europeisk-ryska Mars-bilen i ExoMars-programmet. Den ska skickas upp först om två år, men har den skillnaden mot alla andra Marsfordon att den ska ta prover längre ner i marken - 2 meter ner kan de borra. Och de analysresultaten lär komma tidigare. I Vetenskapspodden hör vi mer om Sandras forskning och om "the insane engineering of the Persverance Rover" (som vi såg en film på Youtube som hette.) Medverkande: Björn Gunér och Lena NordlundTekniker: David Hellgren
2/26/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Så kan rekordgammalt mammut-dna hjälpa hotade djur idag

Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder. Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen. Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt. Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika. I den här gamla arvsmassan kan forskarna se hur anpassningen till ett kallare klimat gått till, och om artbildningen bidrog till denna anpassning. De har sett att nästan alla de mutationer som påverkar fettlagring, temperaturreglering, hårtillväxt, lägre köldkänslighet och dygnsrytm fanns redan hos mammutar som levde för drygt en miljon år sedan, långt innan den ullhåriga mammuten uppstod.I Vetenskapspodden diskuterar vi vad den här nya kunskapen om evolutionen och till exempel djurens klimatanpassning kan betyda för djur som lever idag. Att kunna analysera så gammalt dna kan lära oss mycket mer om hur djur påverkats under olika svåra perioder i historien, och det kan hjälpa till även i dagens bevarandearbete.Dessutom kan det här inspirera forskargrupper som arbetar med gamla människosläktingar att försöka analysera äldre förmänniskor än vad vi gjort idag. Medverkande: Torill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalist och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: David Hellgren
2/19/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Storfilm om vetenskaplig skröna - sanningen om "alkoholbristen i blodet"

Norske psykiatern Finn Skårderud skrev ett förord till en bok för 20 år sedan. En journalist tolkade texten som att vi alla föds med 0,5 promille för lite i blodet för att bli lyckliga, och skrev en artikel. Men hur ligger det till egentligen? En "avis-and" eller en tidningsanka kallar psykiatern Finn Skårderud det – den tolkning som gjordes av hans förord till en italiensk bok från 1800-talet om vinets psykologiska verkningar. För en journalist tolkade hans text som en vetenskaplig teori om att vi föds med en brist på alkohol i blodet och skrev en artikel med rubriken "Två glas vin gör dig helt normal". Det blev början till en långlivad vetenskaplig skröna, som nu har hamnat i Thomas Vinterbergs succéfilm "En runda till". Men som "upphovsmannen" Finn Skårderud har mått dåligt av i 20 år. I Vetenskapspodden tittar vi närmare på vetenskapen bakom och varför det är omöjligt att stanna kvar på den sköna nivå som den första berusningen kan ge. Vi fördjupar oss också i rapporten "Alkohol och coronapandemin" om vad alkohol betyder både för hur sjuka vi blir och för smittspridningen. Sven Andréasson, professor i socialmedicin och en av rapportförfattarna hörs i Vetenskapspodden.Liksom Markus Heilig, professor i psykiatri, som forskar om nya sätt att angripa alkoholberoende.Dessutom om efterspelet till smittspridningen i skidorten Ischgl i österrikiska Tyrolen. Många smittades på alkoholindränkta afterski-partyn med mycket trängsel. Medverkande: Caroline Salzinger, utrikeskorrespondent, Annika Östman, medicinreporter och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: Nisse Lundin
2/12/202146 minutes, 3 seconds
Episode Artwork

Felaktiga blåbockar och oäkta skallar – hon söker sanningen i museernas samlingar

Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde. Nyligen kom ett pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet där det stod "DNA avslöjar falska blåbockar". Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. Och i ett slag blev de ännu mer sällsynta - av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen - de andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag. Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken. – Vi är stolta över vår blåbock, säger hon, och nu har den alltså blivit ännu mer vetenskapligt värdefull. Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammal elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men får några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant, i en studie där bland andra svenska paleogenetikern Love Dalén var inblandad. Till den historien hör också en gåta som involverar en kringresande elefant, ett elefantskelett i Florens, och en elefantteckning av självaste Rembrandt. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad ny kunskap gör med gamla fynd, och tar dessutom upp rena förfalskningar som hamnade på museum utan att någon upptäckte sanningen. Medverkande: Tobias Svanelid, Vetenskapsradion Historia och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: David Hellgren
2/5/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Elvägar – från källarverkstad till verklig trafik på stora vägar

När ingenjören Gunnar Asplund började utveckla elvägar fick han höra att det var vansinnigt. Men nu vill regeringen ha 300 mil elvägar till år 2035. Och snart ska det byggas en längre testväg i Sverige världens första. – Det var det dummaste vi hört, sa de på Trafikverket när Gunnar Asplund kontaktade dem första gången, med sina tankar om att bygga elvägar i Sverige. Det var för mer än tio år sedan och Gunnar Asplund hade hoppat av en framgångsrik karriär på ABB och startat sitt eget företag inom elvägsutveckling, alltså vägar som laddar el till eldrivna bilar. Han testade sin teknik i en verkstad i Huvudsta, Solna. Men sedan dess har tongångarna ändrats, det har byggts flera teststräckor för riktiga bilar och Trafikverket har nu fått ett regeringsuppdrag att ta fram en plan för elvägar, en plan på att Sverige ska ha 300 mil elvägar år 2035. Somliga ser det som en teknik enbart för tung trafik eftersom det är där det är svårast att få eldrift enbart med laddningsbara batterier att fungera - batterierna blir alldeles för stora, tunga och dyra, och räcker inte för långkörningar, som det verkar idag. Men Gunnar Asplund och flera andra som arbetar med elvägar tror på de tekniker som också  kan fungera för personbilar – då skulle det inte behövas lika mycket laddningsinfrastruktur, med snabbladdare, och batterierna skulle inte behöva vara så stora. Billigare och miljövänligare i långa loppet, säger förespråkarna.Kritikerna säger att andra tekniker, både med bättre batterier och vätgasteknik, gör det dumt att låsa fast sig vid en elvägssatsning. I Vetenskapspodden förklarar vi hur det är tänkt och diskuterar vi för och nackdelar med tekniken. Och får höra om utvecklingen från Gunnar Asplunds snurrande elbana  i en källarlokal i Huvudsta, till den längre teststräcka på en vanlig trafikerad väg som nu ska byggas, antingen på väg 73 från Nynäshamn eller sträckan Örebro - Hallsberg. Den 1 februari ska Trafikverket komma med sin rapport till regeringen där vi får veta mer om hur det blir med elvägsplanerna. Medverkande: Victor Jensen, bevakar fordonsindustri på Ekot, Daniel Värjö, miljöprogrammet Klotet, och Björn Gunér, producent för Vetenskapspodden.Programledare: Lena NordlundTekniker: David Hellgren
1/29/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Försöken som forskarna inte lyckas upprepa

Blir man gladare av att aktivera "leendemuskler" med hjälp av en penna på tvären i munnen? Det visade en psykologistudie som la grund till den så kallade "facial feedback-teorin". Men den är en av alla studier som inte gick att upprepa och en del av det som kallas "reproducerbarhetskrisen" som skakat om forskarvärlden. För några år sedan kom en stor studie där flera forskare gått samman för att försöka göra om uppmärksammade psykologistudier och då visade det sig att cirka var tredje studie inte gick att upprepa med samma resultat. Att kunna återupprepa forskningsresultat är en av vetenskapens grundförutsättningar, så det här satte igång en stor diskussion. Det kallas "reproducerbarhetskrisen" eller "replikationskrisen" och kan få allvarliga konsekvenser - som både handlar om forskningsresurser i pengar och tid, och allmänhetens tilltro till forskning. Sedan de första uppmärksammade studierna om det här inom psykologi, har det visat sig att många andra vetenskapsområden har liknande problem, till exempel genetik och viss cancerforskning. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som skiljer de olika forskningsområdena – varför en del är mer drabbade än andra. Vi jämför till exempel med partikelfysiken och klimatforskningen som inte har de här problemen. Och vi diskuterar också hur man kan komma till rätta med det här och vilka förändringar som skulle behövas i den akademiska världen. – Forskningsfinansiärer kan bli bättre på att belöna de forskare som engagerar sig i att reproducera andras resultat, säger psykologiprofessorn Jonas Olofsson, eftersom det är en viktig verksamhet. Medverkande: Tomas Lindblad, frilansande vetenskapsjournalist, och Ulrika Björkstén, vetenskapsradions chef och vetenskapskommentatorProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin
1/22/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Så kan våra städer förändras av pandemin

Mer hemarbete, färre jobbresor och mindre kontor inne i städerna det kan bli några av de mer permanenta förändringarna efter pandemin. Och nya utmaningar för kollektivtrafiken om inte lika många kommer att vilja trängas på bussar och tåg. Men är det verkligen sant att allt fler flyttar från de stora städerna? Coronakrisens påverkan på staden var också temat på årets Transportforum, den stora konferensen om transportforskning, som hölls i digitalt i år. Så i Vetenskapspodden tittar vi närmre på vad som kommer att hända med våra städer framöver. Behöver vi bygga om dem för att de ska bli mer smittsäkra? Vi har pratat med Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Jönköping, som forskar om regionekonomi och är specialintresserad av städer, Lena Winslott Hiselius, docent Lunds universitet och forskningsledare på K2, Sveriges nationella centrum för kollektivtrafikforskning, Thomas Elmqvist, professor i naturresurshushållning, på Stockholm Resilience center som forskar om hållbara städer och Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad, KTH Arkitektur. Medverkande: Victor Jensen, reporter på Ekot med fokus på fordonsindustri och transporter, Marie-Louise Kristola, SRs klimatkorrespondent och Björn Gunér, Vetenskapspodden producent.Programledare: Lena NordlundTekniker: Olle Sjöström
1/15/202146 minutes, 1 second
Episode Artwork

De gör skillnad forskningsåret 2021

Månfärder, 200 nya vacciner och "supermiljöår" 2021 kommer det hända mycket inom forskningen. Som att USA går in i internationella klimatarbetet igen och rymdteleskopet James Webb skjuts upp i rymden för att avbilda galaxernas födelse. I Vetenskapspodden samlar vi kollegerna för att diskutera vad vi har att se fram emot under 2021. Och det händer mycket positivt på forskningsfronten. Många länder utlovar en "grön omstart" när hjulen ska börja rulla efter pandemin. Kanske blir det lättare att använda Crispr-tekniken inom växtförädling i EU-länderna. Och vem trodde att albatrossar kan bli fisketillsyningsmän? Tre rymdexpeditioner ska komma fram till Mars i år, och två ska gå till månen. Medverkande: Annika Östman, Ulrika Björkstén, Sara Sällström, Gustaf Klarin och Marie-Louise KristolaProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin
1/8/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Bea Uusma har läst det som ingen annan läst i Andrées dagbok

Bea Uusmas nya undersökningar av polarfararen Andrées dagbok är en av de spännande forskningshistorier som INTE handlar om corona. Skidåkningens viktiga roll får vår kultur, humlornas dramatiska maktkamper under jord och ett gåtfullt alligatorljud hör vi också om. – Jag har läst saker som ingen annan har läst förut, förutom han som skrev det 1897, sa Bea Uusma när vi intervjuade henne om hennes nya projekt – att med moderna tekniker undersöka den sköra och illa medfarna dagbok som hittades tillsammans med kvarlevorna av polarfararna, på Vitön. Den har legat inlåst i ett arkiv sedan den hittades på 1930-talet och ingen har undersökt den sedan dess. I årets tillbakablick tar vi också upp forskning om de stora bränderna, för året inleddes ju med dramatiska bränder i Australien, något som vi kanske nästan har glömt nu. Vasaloppet kördes som vanligt och vi fördjupade oss i skidåkningen som kulturarv och hur det ska gå med det när vintrarna blir varmare.  Vi pratar med idéhistoriker Sverker Sörlin, bland andra. Och insektsforskaren och humleälskaren Steve Goulson berättar om humlornas mörka och farliga liv. Dessutom om ett gåtfullt ljud från en alligator på helium, som delade både våra lyssnare och redaktionen. Programledare: Lena Nordlund och Björn GunérTekniker: Janne Jutila
1/1/202146 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Året då lukten av skit kan göra en glad

Ett år som inte liknar något annat har vi fått glädjas åt andra saker än vanligt. Som att, som Claes, plötsligt kunna känna skitlukten på promenaden när luktsinnet varit helt borta. Och kriser kan också göra oss godare och mer hjälpsamma, säger psykologiforskare. Vi tittar tillbaka på året som gått och inser att allt inte varit dystert. Kriser kan också locka fram goda sidor i oss människor, berättar psykologiforskaren Filip Arnberg. Vi minns också den kinesiske visselblåsande läkaren Li Wenliang som sågs som en coronamartyr i början av sjukdomsutbrottet. Och så får vi höra vad musiken gör i våra hjärnor och varför de sorgliga sångerna kan hjälpa oss att må bättre. Liksom varför det är bra att sjunga tillsammans på balkonger, ur ett hjärnperspektiv, enligt hjärnforskaren Elvira Brattico, som svängde om och började forska om musikens roll under pandemin. Dessutom om två vältränade och friska män som drabbades ovanligt hårt – Johan och Claes, men som nu är på väg tillbaka. Programledare: Lena Nordlund och Björn GunérTekniker: Nisse Lundin
12/25/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Lotten Collin: "Ekologiska odlare under dödshot i Amazonas"

Det är många som vill åt regnskogens värden, vissa för att tjäna stora pengar eller bara klara livhanken, andra för att njuta av naturprakten eller hitta framtidens läkemedel. Hur hittar vi rätt väg att bevara naturen och arterna? Forskare säger att vi är inne i en massutrotning av arter, orsakad av människor. Vilka arter är det viktigast att vi försöker rädda? Går det ens att välja? Kanske behöver vi inte göra det, för det går inte att rädda en enskild art i längden utan att också rädda miljön den lever i med alla de andra arterna där, säger flera forskare i veckans avsnitt. En som mött konflikterna i världens artrikaste miljö är Sveriges Radios nyligen hemkomna latinamerikakorrespondent Lotten Collin, som gjort programserien Drömmarnas Amazonas. Hon berättar om forskaren som säger att en liten blomma räddade hans liv, om borgmästaren som blev populär genom att avverka skog, och om kvinnan som odlar ekologisk frukt och uppmanar andra till hållbar odling, och som lever under dödshot. Själv har Lotten Collin knappt hunnit njuta av naturen under alla resor genom Amazonas eftersom hon har behövt fokusera på de konflikter som hotar mångfalden. Vi hör också om gerillaaktivism mot växtblindhet, om varför karismatiska men ganska välmående däggdjursarter får mest bevarandepengar, och så möter vi  naturjournalistikens grand old man, sir David Attenborough. Medverkande: Lotten Collin, tidigare latinamerikakorrespondent och Sara Sällström, reporter med fokus på biologisk mångfaldProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Janne Jutila
12/18/202050 minutes, 47 seconds
Episode Artwork

Nöden är uppfinningarnas moder - ett annorlunda Nobelprisår

När coronapandemin sätter stopp får man tänka nytt. Och det gäller såväl årets nobelpristagare och deras forskning, som teknikutvecklingen och nobelfirandet. Men det finns ljuspunkter och saker som rentav blivit bättre i år. Vetenskapsradion och Kulturradion sände på Nobeldagen, som vanligt, men utan närkontakt med medverkande och nobelpristagare. I sändningen får vi höra vad som blivit bättre i år, till exempel när det gäller forskningen om svarta hål vid Keck-observatoriet på Hawaii, enligt årets fysikpristagare Andrea Ghez. – Att få tid att tänka igenom saker har varit bra i år, säger pristagaren och fysiknestorn Roger Penrose. Och vi hör nobelkommitténs Ulf Danielsson om andra saker som blivit bättre för forskarna, och som nog kommer att leva kvar efter den här tiden. Och förstås, vad årets priser handlar om. Programledare: Karsten Thurfjell och Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Joel Löf
12/11/202046 minutes, 1 second
Episode Artwork

Hon ser coronautvecklingen före andra – i avloppsvattnet

Att mäta coronavirus i avlopp visar vart smittspridningen är på väg cirka två veckor innan det syns i covidteststatistiken. Anna Székely leder ett forskningsprojekt i Uppsala där de nu kollar avloppsvattnet i olika stadsdelar och ser stora skillnader. I Göteborg har de gjort den här sortens mätningar i flera år, på andra virus, bland annat för vinterkräksjukan, och har en upparbetad kontakt med smittskyddsläkare och sjukhus. Att lägga till analyser för Sars-cov2-viruset var inte en så stor apparat, berättar professorn Heléne Norder. Vi fördjupar oss också i polisens jakt på droger i avloppen i Malmö och en spännande verklig detektivhistoria i Stockholms avloppsnät – var kom allt silver ifrån? Och så hör vi Klas Östergren om varför "the London fatberg", den gigantiska proppen i Londons avloppssystem hamnade i hans senaste roman Renegater. Och vad det säger om mänskligheten. Medverkande: Lasse Edfast och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér Tekniker: Olle Sjöström
12/4/202046 minutes, 1 second
Episode Artwork

Hur längtan till dans, fest och trängsel ska få oss att stanna hemma

Kriskommunikation är en svår konst - extra svår eftersom somliga av oss är logiska och faktastyrda som Mr. Spock i Star Trek, och andra mer impulsstyrda som Homer Simpson. Nu satsar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB, på känslor och längtan efter allt vi inte får göra i dagsläget, i den kampanj med filmer för sociala medier som lanseras nästa vecka. Tanken är att längtan efter det vi inte får göra nu ska få oss att vilja följa riktlinjerna så att det livet kommer tillbaka fortare. Och MSB hoppas att vi själva ska lägga upp egna filmer av det vi längtar efter. Målgruppen är unga mellan 18 och 29, en grupp som är extra svår att nå och något man kämpar med i många länder. I Vetenskapspodden diskuterar vi vilken kommunikation som fungerar och hur vi ska förmås att ändra våra beteenden. Vi hör också instagramprofilen Hanapee som fått mycket uppmärksamhet för en livesändning hon gjorde tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala. Medverkande idag är Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist som fördjupat sig i beteendevetenskap, socialpsykologi och kriskommunikation när det gäller covid. Och utrikeskorrespondenterna Marie Nilsson Boij i Paris och Caroline Salzinger i Berlin som berättar hur covid-kommunikationen ser ut i deras länder. Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Olle Sjöström
11/27/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Han till vänster sköt isbjörnarna själv

Dagens polarforskare speglar sig gärna i arvet från polarfarare som Fridtjof Nansen. Och vi som inte varit med vill gärna höra dramatiska historier om isbjörnar och sprickande isflak, ofta hellre än om själva forskningen. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som skiljer polarforskning nu och då, vad som driver den och varför vi är så fascinerade av de gamla polarhjältarna. Pauline Snoeijs Leijonborg var en av forskarna på världens största Arktisexpedition, MOSAIK, en expedition som lyfte fram att de skulle härma Nansen och låta sig drivas med isen mot Nordpolen. Hon var också huvudpersonen i en P1 dokumentär som vi diskuterar. Vi hör också Bea Uusma, författare och forskare, som har ett som hon säger "marianergravsdjupt" intresse för en polarexpedition där allt gick fel – Andrée-expeditionen. – Den har allt man behöver, säger hon, Arktis, den existentiella människan i det stora sammanhanget, en otroligt sorglig kärlekshistoria och en gåta som nästan går att lösa. Hur kan inte alla människor i hela världen vara jätteintresserade av Andrée-expeditionen? I Vetenskapspodden får vi också höra om hennes senaste projekt, att med moderna tekniker försöka se mer av vad som står i den sista dagboken som Andrée hade i innerfickan när han dog. Den har inte undersökts på 90 år och legat inlåst i ett arkiv. Fram till nu. Historikern Dag Avango berättar om drivkrafterna bakom polarforskning, men också om hur det känns att som en del av ens arbete hamna i situationer när man tror man ska dö. Medverkande: Niklas Zachrisson, Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér  Tekniker: David Hellgren
11/20/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Därför har vetenskap förvandlats till politik

I ett polariserat USA har synen på vetenskap och forskning blivit väldigt politiskt laddad. Till och med munskydd har blivit en politisk symbol. Och forskarna har ofrivilligt hamnat på ena sidan. När Donald Trump blev president fick vi plötsligt se mängder av forskare som var ute och demonstrerade. Oro för vad Trump-administrationen skulle göra på statliga forskningsinstitutioner fick forskare att spara hemliga kopior av sina resultat av rädsla för att få dem konfiskerade. Vetenskapliga rådgivare och myndighetschefer byttes ut mot representanter för industrin och presidenten själv säger att om han hade lyssnat på forskarna så hade han sänkt ekonomin. Särskilt när det gäller klimatfrågan och pandemin har Trump närmast varit i krig mot forskarna. Och tidigt fick vi lära oss begreppet "alternativa fakta". I Vetenskapspodden diskuterar vi varför det blev så här och vad det kan få för konsekvenser för forskningen framöver. Och hur Joe Bidens planerade politik för coronahantering och klimatet skiljer sig från Donald Trumps. Medverkande: Kajsa Boglind, P4 Världen och tidigare Washington-korrespondent, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och chef för VetenskapsradionProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér     Tekniker: David Hellgren
11/13/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

När covid-19 drabbar dem vi aldrig trodde

Johan, 47, är vältränad och "aldrig" sjuk. Men så får han covid-19 och hans familj får samtal från läkarna om att vara beredda på att ta farväl. Och Claes, 68, tidigare löptränande och frisk, har symtom som varat i ett halvår. Nu, när antalet smittade, sjukhusinlagda och dödstalen i covid-19 går upp igen, fokuserar vi i Vetenskapspodden på dem vi inte trodde skulle bli så sjuka. Johan, 47, var så nära döden att läkarna ringde och bad familjen att göra sig beredda på att ta farväl. Han uppmärksammas i P4 Dokumentär i helgen, som finns att lyssna på redan nu. Han är inte det mest representativa fallet, relativt ung och vältränad och utan kända underliggande sjukdomar. Men covid-19 har slagit hårt mot många åldersgrupper. En studie över de första 260 patienterna som fick intensivvård för covid-19 på det sjukhus Johan vårdades visar att genomsnittsåldern är runt 60, men det har funnits patienter mellan 20 och 80 år. 80% av dem har legat i respirator, och tiden i respiratorn har variterat från en till över 70 dagar, med ett genomsnitt på 12 dagar. I Vetenskapspodden träffar vi också Claes, som har fått långtidssymtom som suttit i sedan i påskas. Han är välkänd från SVTs nyhetsredaktion, men också en kompis till Lena. Hon blev tagen när hon fick se honom berätta om sina problem i Rapport. Vi berättar också om nuläget - och pratar om vad vi har att vänta framöver. Medverkande: Ulrika Björkstén och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin
11/6/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Äckelkänslor kan rädda oss från sjukdomar

Det mesta vi blir äcklade av kan härledas tillbaka till någon sorts sjukdomsrisk. Så äckelkänslor är i grunden bra för oss. Och vi är också mycket bättre än vi tror på att känna av om andra är sjuka. Känslor av äckel och avsmak är troligen ett nedärvt försvar mot sjukdom, för att vi inte ska vidröra och äta vissa saker. Men det är ett lite trubbigt system som hellre larmar i onödan än för sällan. Därför blir vi också äcklade av sådant som inte alls är farligt för oss. Forskning visar att vi omedvetet kan känna av andra människors sjukdom, genom lukt och utseende och rörelsemönster, och att det får oss att vilja undvika de personerna. Och även om det inte handlar om direkta äckelkänslor, så är det samma del av hjärnan som aktiveras. Och när det nu har blivit tillåtet att sälja insekter som mat i Sverige, och kroppsvätskor har varit ett stort samtalsämne sedan coronaviruset började spridas som droppsmitta, ja då är det dags att fördjupa sig i den nyttiga känslan äckel. Varför skiljer det sig så mycket mellan vad vi i Sverige tycker är ok att äta jämfört med människor i Sydostasien? Hur kan vi komma över vårt äckel inför att äta insekter? Och så om det nyttiga med alla våra äckliga kroppsvätskor. Öronvax, till exempel, kan bära mer spännande fakta än du kanske visste. Medverkande: Peder Gustafsson, utrikeskorrespondent i Bangkok, och Björn Gunér, poddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: Olle Sjöström
10/30/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Bron och förbrödringen som kom av sig

När Öresundsbron invigdes för 20 år sedan fanns inga gränser för optimismen om hur den skulle förena folken på var sin sida sundet. Men snart visade bron hur olika vi är, och flyktingkrisen och Covid-19 har ökat avstånden. Broar är fantastiska, närmast magiska som symboler, säger etnologen Orvar Löfgren, och kanske är det därför som den omtalade "Guldbron" i Stockholm som nu invigs fått en sådan enorm uppmärksamhet. Men den kan förstås aldrig mäta sig med Öresundsbron som förbinder två länder, säger han. Samtidigt har bron mellan Malmö och Köpenhamn visat sig inte bara förbrödra, utan också lyfta fram tidigare osynliga men nu besvärliga skillnader mellan länderna, i allt från skattesystem till hur vi gör när vi diskar, säger han. "Bron" är också namnet på succéserien i tv, som fått uppföljare i många länder. Och nu visar forskning om seriens svenska och danska publik att den fick dem att känna stolthet och en sorts gemenskap i att tillhöra gränszonen mellan två länder. Men flyktingkrisen och coronapandemin har till stor del knäckt samhörighetskänslan. Blanketten som intygar om ett kärleksförhållande över gränsen för att få passera in, och militärer i en checkpoint mitt på bron var inte vad de flesta såg framför sig när bron invigdes för 20 år sedan. Medverkande: David Rasmusson, Danmarkkorrespondent, och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: David Hellgren
10/23/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Kan du lita på dina öron? Nej, visar alligatorbröl

Ett alligatorbröl har blivit en vattendelare - vi har helt olika åsikter om vilket bröl som är ljust och vilket som är mörkt. Men hur kan vi höra så olika, och vad är det som händer när hörseln lurar oss? Hur kan till exempel somliga bli överkänsliga för vanliga vardagsljud, som skrammel av disk och barnens röster, så känsliga så att det gör ont? Det kallas hyperakusi och är en medicinsk diagnos, och drabbade en av våra kolleger, Lars, som berättar vad som hände. Och hur kan ett ljud som bevisligen har högre tonhöjd och är ljusare än ett annat ändå uppfattas som helt tvärtom? Det blev tydligt när vi skulle göra radio om alligatorforskning och producent Björn uppfattade alligatorns bröl precis tvärtemot programledare Lena. När vi kollade på redaktionen och bland våra lyssnare visade det sig att väldigt många uppfattar ljuden "fel", alltså de låter på ett annat sätt än hur det verkligen är. Det är som en hörselns motsvarighet till den där randiga klänningen, som folk såg i olika färger. I Vetenskapspodden, under Hörselveckan, reder vi ut vad som händer och hur  hörselvillor fungerar. Och vi hör också mottagaren av Stora hörselpriset, som gett upphov till ett nytt forskningsområde - kognitiv hörselkunskap. Och så får vi veta mer om den alligatorforskning som fick IgNobelpriset och gav upphov till meningsskiljaktigheterna - vad forskarna egentligen ville veta när de gav heliumblandad luft till en alligator för att undersöka dess bröl. Medverkande: Lars Broström och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Guner Tekniker: Nisse Lundin
10/16/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Värt att ropa "äntligen!"

Tre av åtta vetenskapliga nobelpristagare är kvinnor, dessutom synnerligen aktiva och i femtioårsåldern. Två av priserna ropade vi "äntligen!" om, och alla tre priserna var begripliga. Eftersnack om ett ovanligt nobelår. Medicinpriset för upptäckten av hepatit-C-viruset har räddat miljoner liv, och i deppiga coronatider kan det vara upplyftande med en succéhistoria från virusforskning. Fysikpriset fick vetenskapsradions chef att vilja ropa äntligen, särskilt för den del av priset som gick till Roger Penrose, som gjort teorier om svarta hål, som bekräftar det Einstein gjort teorier om men själv inte riktigt trodde på. Penrose är en riktig nestor inom fysikvärlden, och han kom på hur det hela gick ihop redan på 60-talet. Hör också om hur viktigt det kan vara för en pratkvarn att hålla tyst några sekunder, i alla fall om man går bredvid en blivande nobelpristagare. Att priset någon gång skulle gå till genkniven eller gensaxen CRISPR-Cas9 har många trott. I år skedde det, och eftersom den ena av pristagarna, franska Emmanuelle Charpentier, var verksam i Umeå när hon gjorde sin upptäckt så är en liten del av kemipriset svenskt. Dessutom möter vi Jan-Olof Olsson från Malung, en lyssnare som är superintresserad av nobelpris och nobelpristagare. Han kan namnet och årtalet på varenda en sedan 1901. Medverkande: Annika Östman, medicinreporter, Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och Björn Gunér, producent.Programledare: Lena NordlundLjudtekniker: Nisse Lundin
10/9/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Kan vi äta bort vildsvinsproblemen?

Vildsvinsstammen har växt explosionsartat och myndigheter vill göra det lättare att sälja vildsvinskött, för att uppmuntra till ökad jakt. Men är det gott? I Vetenskapspodden testar vi vildsvin tillagat med experthjälp prisbelönte viltkocken Emil Lindfors hjälper till på distans, när producent Björn lagar köttet. För 40 år sedan fanns knapp några vildsvin alls, nu kan de vara över 300 000. De ställer till med stor skada i lantbruk och trädgårdar, och orsakar trafikolyckor. I Vetenskapspodden diskuterar vi det här och hör forskare som studerar vildsvinsutbredningen och hur vi ska komma till rätta med skadorna. Vi får också följa med på vildsvinsjakt, med en skadedrabbad lantbrukare. Och så hör vi forskare som studerar hur vildsvinsjakten bedrivs och skildras, som säger att det inom en ny och snabbt växande jakt också förekommer avarter – att oetisk jakt är vanligare vid vildsvinsjakt än jakt av annat vilt. Dessutom smakar vi vildsvinsfilé med fina tillbehör med recept vi fick av viltkocken Emil. Medverkande: Niklas Zachrisson, från miljöprogrammet Klotet, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent och Björn Gunér, poddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: Olle Sjöström
10/2/202046 minutes, 1 second
Episode Artwork

Därför missar du de flesta svamparna

Om du tycker det finns lite svamp i skogen i år kan du försöka trösta dig med att den mesta svampen inte går att se för våra blotta ögon. I själva verket finns det, året runt, mycket mer svamp på jorden än det finns djur på planeten, räknat i vikt. Men då handlar det framför allt om all den svamp som inte är vanliga matsvampar. Vetenskapspodden handlar om mångfalden av svamp, och vad den betyder för allt annat liv på vår planet. Vi hör om svamparna som dödar oss och de som räddar oss. Somliga har bytt livsstil när klimatet blivit varmare. Och så hör vi teorin om att det är svamparnas förtjänst att vi finns överhuvudtaget. Och det är en historia som utspelar sig för 66 miljoner år sedan, när jorden har krockat med en gigantiskt meteorit och de stora dinosaurierna just har dött. Medverkande: Sara Sällström och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Olle Sjöström
9/25/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Pandemin som inte blev som vi tänkt oss

Nästan all beredskap var inriktad på en kommande influensapandemi. Och så kom det en coronapandemi. Var det därför Sverige fick så stor smittspridning? En av frågorna som diskuteras i den här specialpodden som gjordes tillsammans med P3 Dystopia. I december förra året träffades Lena Nordlund och Anna Davour på en myskväll om pandemier. I en lokal med levande ljus och rutiga dukar där det serverades vin och öl diskuterade en nobelpristagare och en romanförfattare "Allt du skulle vilja veta om pandemier". Lokalen var full av kulturdamer och -herrar. Både Lena och Anna var där för varsitt planerat program om framtida sjukdomsutbrott, men ingen av dem kunde ana hur nära förestående det var. P3 Dystopias pandemiavsnitt sändes 22 januari, just som det började komma alltfler rapporter om spridningen av det nya coronaviruset. De framtidsscenarion som de målade upp i programmet, med svårt sjuka patienter som fick läggas i respirator blev spöklikt nära verkligheten. Samtidigt handlade det mesta om en influensapandemi, för det var det som forskare och experter alltid varnat för. Sveriges och hela Europas beredskap var mer inriktad på influensavirus än coronavirus. I Vetenskapspodden diskuterar vi hur det blir när en podd inriktad på framtida dystopier och katastrofer plötsligt börjar handla om nutiden. Och hur stor del av den stora smittspridningen i Sverige som kan bero på att vi var mer beredda på ett influensavirus än ett coronavirus. Medverkande: Anna Davour och Viktor Löfgren, P3 Dystopia, Emelie Rosén, Ekots grävgrupp och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentatorProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Lotta Linde-Rahr
9/18/202046 minutes, 1 second
Episode Artwork

Vi skär upp grodan. På scen inför publik. Och skrattar.

Att analysera humor är som att dissekera en groda, något man bör låta bli eftersom grodan dör och det äckliga resultatet intresserar få, har det sagts. Men är man vetenskapspoddare så är man. Veckans avsnitt är inspelat inför publik på Lund Comedy Festival, med forskare i panelen och med silvermedaljören i ordvits-sm och radiokollegan Christer Engqvist som sidekick. Varför är humor så viktigt i kristider, varför KAN vissa inte låta bli att dra ordvitsar, och varför har vissa så svårt att fatta dem? Varför har så stor del av amerikanska komiker judisk bakgrund, varför skrattar vi oftast åt sånt som inte är roligt, och har förresten djur humor? De frågorna får svar och det blir några skratt på vägen också. Programledare: Lena Nordlund Sidekick: Christer Engqvist Gäster från Lunds universitet: Joanna Doona, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap Mattias Osvath, docent i kognitiv zoologi Johan Åberg, universitetslektor i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap Producent: Björn Gunér  
9/11/202047 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Kan man tänka bort bullerstörningar?

Buller är farligt för hjärtat och blodtrycket, bland annat. Men hur är det med buller som man vant sig vid och inte tänker på? Är det lika illa som det som verkligen stör en? Det diskuterar vi i Vetenskapspodden. Under våren och sommaren har det varit tystare och lugnare på många platser, men samtidigt har hemarbete fått oss att störas av helt nya saker. Det märker akustiker Morteza Vinberg som bland annat gör störningsutredningar i folks hem. – Fler störs av sina grannar, eller förskolan utanför fönstret, säger han. Och på somliga håll bullrar det, som hos Lena, som bor under tre broar med ett ständigt trafikbrus. Men kan ett sådant brus vara mindre skadligt om man låtsas att det är havet, eller inte tänker på det? Det pratar vi om med miljömedicinforskaren Charlotta Eriksson.  Buller från flygplan har nästan helt försvunnit och det har gett nya möjligheter för de som forskar om flygbuller, säger akustikprofessorn Mats Abom. Och lite på samma sätt är det också för seismologer, som forskar om jordskalv och vulkaner. För lugnet har också gjorde att det skakar mindre vid jordytan och det synts i de seismiska mätningarna, vilket gör att de nu kan se sådant som inte har gått att urskilja ur bruset förr, berättar Björn Lund, seismolog. Medverkande: Mona Hambraeus och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Olle Sjöström
9/4/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Sitt rätt och håll kontakten på hemmakontoret

När nu många av oss ska jobba hemma hela hösten gäller det att se till att kroppen och psyket står pall. Efter sommaren har skador som har att göra med felaktiga arbetsställningar ökat, visar statistiken. Vi besöker fysioterapeuten och ergonomen Susanne Höglund, på Previa, som nästan bara tagit emot den sortens patienter efter semestern. Lena är en av dem – hon har plötsligt fått ont i axeln och kan inte lyfta ena armen. Kanske är det orsakat av, eller i alla fall förvärrat av, ett för högt skrivbord. Vi får vi konkreta tips, om hur vi ska göra arbetsplatsen hemma mer fungerande i längden. Dessutom hör vi om en av få studier som redan hunnit undersöka hur vi mer allmänt upplever att tvingas jobba hemifrån. Psykologen och ledarskapsforskaren Caroline Lornudd kommenterar studien. Medverkande: Lars Broström, biträdande redaktionschef, och Björn Gunér Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin
8/28/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Kö till naturen

Överfulla parkeringsplatser vid våra nationalparker och mer folk än vanligt där vi söker stillheten och lugnet. Det har varit en speciell sommar. Varför är naturen så viktig för oss och hur störs vår upplevelse av att trängas med andra? – I de intervjuer jag gjort om varför skogen är viktig, handlar svaren nästan alltid om intervjupersonerna själva och deras inre upplevelser, inte om skogen i sig, berättar religionsvetaren David Thurfjell som nyligen gett ut boken "Granskogsfolk – Hur naturen blev svenskarnas religion". Vårt ökade friluftsliv under coronapandemin riskerar att slita på naturen och det studerar kulturgeografen Andreas Skriver Hansen. Han tror att det kan behövas speciella tillfälliga lösningar just nu, för att naturen inte ska ta för mycket stryk, på vissa platser. Vi hör också skogsforskaren Ann Dolling som studerar skogens betydelse för vår hälsa. Medverkar gör Jenny Berntson Djurvall från programmet Naturmorgon, producenten Björn Gunér och programledaren Lena Nordlund. Ljudtekniker Janne Juutila.
8/21/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Behövs publiken för att Duplantis ska klara sex meter?

Det blir en konstig sommar, utan stora sporthändelser som fotbolls-EM och OS. Och friidrottstävlingen i Bislett hölls framför dockor och pappfigurer. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som händer med sport utan publik, och publik utan sport. Idrottshistoriker, etnologer och herrfotbollslandslagets psykologiske rådgivare är med i podden, där vi diskuterar tillsammans med Radiosportens Susanna Andrén hur våren har varit och hur den här sommaren blir. Många förknippar sommaren med stora idrottshändelser, men i år blir det alltså varken fotbolls-EM eller OS. Och fotbollsmatcherna spelas utan publik. Det påverkar också resultatet visar forskning. Under friidrottstävlingarna Impossible Games i Bislett vann Armand Duplantis mot närmaste konkurrenten som tävlade hemma i sin trädgård i Frankrike. Men Duplantis klarade inte försöket på 6.01. Han sa efteråt att det var spöklikt i den tomma arenan och att han saknade adrenalinet han brukar få av publiken. Publiken är med och skapar idrottsevenemang, och har genom historien också varit viktig. Och kan alltså påverka resultaten. Medverkande: Susanna Andrén och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundTekniker: Nisse LundinProducent: Björn Gunér
6/19/202046 minutes, 1 second
Episode Artwork

Dofternas högtid - men inte för alla

Så här års doftar det mer än någon annan tid. Men samtidigt har många drabbats av luktbortfall av coronaviruset. Så idag ägnar vi hela podden åt vårt mest styvmoderligt behandlade sinne. Men kan verkligen doften av grisurin vara sexuellt tilldragande? Luktsinnet är viktigt både för att överleva och må bra, men samtidigt det sinne som vi vet minst om. Vi diskuterar vad förlorat luktsinne vid covid-19 kan bero på, men också vad avsaknad av luktsinne betyder rent generellt. Studier har visat att det både kan leda till övervikt och depression, berättar Johan Lundström, luktforskare på Karolinska Institutet. Och så pratar vi kroppslukter, som Pentagon hoppas kunna använda sig av, men också dem vi försökt dölja sedan 1600-talet. Och om doften av grisurin, som är ett sexualferomon - kanske också för människor. Är vi rovdjur eller bytesdjur förresten, vi människor? Den frågan kan våra näsor också ge oss svar på, och så hör vi vilken doft luktforskaren Bill Hansson längtar efter, när han nu kliver av jobbet som vicepresident för Max Planck-instituten. Medverkande: Annika Östman och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin
6/12/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Anders Tegnell: "Tror det finns förbättringspotential i det vi gjort."

I veckan sa Anders Tegnell att de skulle gjort annorlunda i kampen mot coronaviruset om han hade vetat vad han vet idag och fått börja om. Hans uttalande hamnade genast i utländska medier och tolkades där på lite olika vis. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss, med hjälp av Ekots grävgrupp, i vad han sa, vad som ledde fram till Sveriges strategi och vad som gick fel. Varför landade vi i just den strategi vi gjorde, som skiljer sig så från de flesta andra länder? Vi hör bland andra Anders Tegnell, i en färsk intervju. Medverkande: Emelie Rosén, Daniel Öhman och Ulrika BjörksténProgramledare: Lena NordlundTekniker: Nils LundinProducent: Björn Gunér
6/5/202047 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Rosling: kärlek och statistik skyddar mot smittspridning

Hans Rosling bekämpade ebolaepidemin med "excel i ena handen och människokärlek i den andra" som han sa. Förtroende är A och O i smittskyddsarbete, och en brittisk historiker varnar nu för att språket vi använder kan ställa till det. Särskilt uttrycket "patient noll" som har en stigmatiserande historia. "Patient zero" var ett uttryck som kom till av misstag, när någon tolkade bokstaven O som en nolla i aidsepidemins tidiga historia. Och det ledde närmast till en demonisering av den kanadensiske flygvärd som snart blev kallad Patient noll i en vetenskaplig studie. Hans namn läckte ut och plötsligt publicerade medier både namn och bild och beskrev honom som mannen som tog aids till USA. Det stämde inte. Senare visades att den virusstam han bar på hade funnits i USA sedan 1960-talet och var spridd även hos andra. Mannen dog i aids och behövde aldrig vara med om de grova publiceringarna men de påverkade hans efterlevande starkt. Och nu har termen "patient noll" börjat användas om covid-19-fall. – Åh nej, inte igen, säger historikern Richard McCay från Cambridge University, som skrivit en lång artikel i nätttidskriften The Conversation om varför vi inte bör använda uttrycket. Det är otydligt, förvirrande och missvisande, tycker han, förutom att det är stigmatiserande på grund av historien om hur det uppkom. Vilket språk vi använder har med förtroende att göra, och i Vetenskapspodden får vi också höra Hans Rosling, från en inspelning under ebolaepidemin, där han förklarar hur viktigt förtroende är. Han berättar en historia om ett oväntat hinder i smittspårningsarbetet, som kunde lösas bara genom en lokal kollega som visste hur han skulle prata med de inblandade. I slutet av podden pratar vi också om klusterspridning av covid-19, som har börjat diskuteras alltmer. Medverkande: Camilla Widebeck och Annika ÖstmanProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren
5/29/202046 minutes, 3 seconds
Episode Artwork

Är Elon Musks nya rymdfarkost av rätta virket?

På onsdag (27 maj) ska Elon Musks nya rymdfarkost Crew Dragon ta två astronauter till Internationella rymdstationen ISS. Aldrig tidigare har en privatbyggd farkost tagit astronauter till ISS eller så långt ut i rymden. Det råder rymdfeber i USA och somliga ser det här som något av en spännande fortsättning på Apolloprogrammet. Det är första gången någonsin som ett kommersiellt företag tar människor till ISS och så här långt ut i rymden, vilket markerar starten på en ny era i rymdfarten. Från USA har inga astronauter kunnat lyfta sedan 2011 då transport med rymdfärjorna till ISS lades ner. Sedan dess har de varit hänvisade att köpa plats på de ryska Sojuz-farkosterna, för att komma till ISS. Astronauterna som är med om denna första provflygning heter Robert Behnken och Douglas Hurley. De är rutinerade och har båda åkt med rymdfärjan till ISS två gånger, men det var alltså mer än tio år sedan. Men den här gången är inte strålkastarljuset lika mycket på dem, som på superentreprenören Elon Musk, vars företag SpaceX alltså ligger bakom bygget av Crew Dragon. Vi hör bland andra astronaut Christer Fuglesang och rymdexperten Sven Grahn, om planerna. På onsdag den 27 maj är det planerat att Crew Dragon skjuts upp. Fotnot: Det är inte första gången en privatbyggd farkost tar en människa ut i rymden, vilket stod tidigare. Detta har justerats. Här kan ni höra vår tidigare rapportering om hur privata aktörer tog människor ut i rymden. Medverkande: Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér  Ljudtekniker: Nisse Lundin
5/21/202045 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Dave Goulson: "De gulliga humlorna har en mörk sida"

Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. I Vetenskapspodden berättar han om vad som sker i deras bon i underjorden, när vi inte kan se dem. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna. Vi får också höra Sveriges motsvarighet, Björn Cederberg, som forskat om humlor i hela sitt liv, och som berättar om humlans viktiga roll som pollinatör, både för att vi ska få frukt och bär, och vackra blommor. Humlorna har länge varit på tillbakagång eftersom storskaligt jordbruk med monokultur och övrig markanvändning gjort att deras livsmiljöer krympt. Och nu gör klimatförändringarna att de får det ännu svårare. Humlor är en sorts insekter som har svårt för för mycket värme, och därför har de redan minskat dramatiskt i antal i södra Europa. Anna Persson heter en forskare som nu låter allmänheten delta i ett projekt om hur klimatet påverkar humlorna, särskilt om våren kommer tidigare. Hon säger att det inte är svårt att få folk att vilja delta eftersom vi gillar humlor och de har "star quality". Medverkande: Ulla de Verdier och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren
5/15/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Tusentals beredda att bli smittade för forskningens skull

Under covid-19-pandemin har forskningen hamnat i ett undantagstillstånd. Sådant som tidigare varit helt oacceptabelt diskuteras nu på fullt allvar i forskarvärlden. Som att låta frivilliga friska smittas av viruset för att snabba på vaccinforskningen. – Jag ser det som att jag donerar min hälsa, säger Gavriel Kleinwaks, en av de runt 14 000 frivilliga som anmält sig till en uppropssida för sådan här forskning. Än så länge har ingen sådan här studie dragits igång, men det diskuteras på fullt allvar inom forskarvärlden, nu senast i tidskriften Science. Vi diskuterar också exempel på preliminära studier och lösa forskningsresultat som far över världen och slås upp som sanningar i den här tiden. Ett sådant exempel är nyheten om att över 200 personer i Sydkorea hade fått covid-19 en andra gång, trots att de nyss haft sjukdomen. Det visade sig bero på att testet gjorde utslag även på döda, inaktiva viruspartiklar som man har kvar efter att ha varit sjuk, så det stämde alltså inte. Dessutom tar vi upp ordkriget som blossat upp mellan USA och Kina, där Trump beskriver pandemin som en attack mot USA från Kina, en attack som är "värre än Pearl Harbour och World Trade Center". Med osäkra forskningsresultat och mycket ovisshet är det ett svårt läge för beslutsfattare och forskarvärlden, och aldrig tidigare har det producerats så många forskningsrapporter på så kort tid, om samma ämne. – Det gäller att försöka hitta de relevanta studierna, säger en av forskarna som går upp i ottan och går igenom nattens skörd av studier för att försöka hinna med. Medverkande: Ulrika Björkstén, Hanna Sahlberg och Annika ÖstmanProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Janne Jutila
5/8/202046 minutes, 1 second
Episode Artwork

Hjärnforskare : "Musik kan hjälpa oss genom krisen"

Musik är en av de få saker vi lätt själva kan ta till som individer, för att klara oss igenom den här krisen, säger forskaren Elvira Brattico. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i musiken roll i coronatider, både som tröstare, informationskanal och ett kitt som håller oss samman. Elvira Brattico är professor i neurovetenskap med musiks påverkan på hjärnan som forskningsområde. Hon säger att musik är effektivt för att reglera vårt humör och kan hjälpa oss just nu. När vi lyssnar på musik de gillar så sätter olika hjärndelar igång och kommunicerar, hjärndelar som har med belöningssystemet och motivering att göra. Det sker även om sångerna är sorgliga. De ledsna sångerna aktiverar också ett nätverk som kopplar ihop hjärndelar som har att göra med självreflektion och kontemplation - tankar om vilka vi är och vart vi är på väg i framtiden. – Att förstå vilka vi är och vår roll i världen kan vara viktigt just i osäkra tider som nu, säger Elvira Brattico. Vi pratar också med Sveriges Radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson om all bra musik som nu poppar upp på den afrikanska kontinenten och som samtidigt är ren information om hur vi ska bete oss för att minska smittspridning. Och så om all humoristisk coronamusik som produceras på många håll i världen. Vi får också höra lite av P2:s digitala kör som till slut blev över 700 medlemmar, som sjunger "Vintern ra" på distans. Och Vetenskapsradions kör klämmer också i med en tröstsång. Medverkande: Samuel Larsson och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Nils Lundin
5/1/202046 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Hemmaträning bra för immunförsvaret

Många rör sig mindre nu under coronakrisen än tidigare. Men motion kan ge snabba förbättringar på vår motståndskraft mot sjukdom, på flera sätt. Det gäller bara att hitta sin nivå och sin grej. För somliga är det ett discodanspass via internet, för andra att resa sig lite oftare från kontorsstolen. Vi har pratat med olika forskare om vikten av att röra sig nu under krisen, och det visar sig att det kan ske ganska snabba förändringar som hjälper oss. Och det handlar både om immunförsvaret, grundfysiken och psyket. Men för alla som har svårt att hålla motivationen uppe även i vanliga fall, kan det vara extra svårt nu när rutinerna rubbas, och de vanliga aktiviteterna kanske är inställda. Vi får bland annat hjälp av en motivationsforskare och en idrottsfysiolog att komma igång. Viktigt är att hitta sin egen nivå och sådant som håller i längden. Lena Nordlund, som tycker det är ganska tråkigt att träna (förutom att simma som hon inte gör nu) testar allt från travolta-moves i ett discopass från Australien, till yoga, tabata och "7 minute workout". Liksom att bara resa sig lite oftare från kontorsstolen och gå ut och gå med en låtsashund. Vi får också höra Sveriges Radios Asienkorrespondent, Peder Gustafsson, som varit på samma hotellrum i Auckland, Nya Zeeland, i över en månad, och berättar att det är lätt att bli lite håglös. Han tycker det är tråkigt att promenera när man knappt får lämna kvarteret. Medverkande: Lars Broström och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nils Lundin
4/24/202046 minutes, 3 seconds
Episode Artwork

Tegnell: "Tror vi kan lära mycket av Norges äldreomsorg"

Vetenskapspodden ägnar sig helt åt en längre intervju med statsepidemiolog Anders Tegnell. Om läget nu, varför vi misslyckats med att skydda de äldre, och vad vi har att vänta oss framöver. En försiktigt optimistisk Anders Tegnell tycker kurvorna i Stockholm går åt rätt håll. Men misslyckandet att skydda de äldre är något de måste jobba vidare med, både för att förstå vad som gick fel, och för att smittan inte ska fortsätta att spridas till  äldreboende och äldreomsorg dit det ännu inte nått. Anders Tegnell tror att det finns en hel del att lära av Norge och hur de gjort inom äldreomsorgen. Och det handlar både om hur den strukturellt är uppbyggd, och att de testade personalen mer i ett tidigt skede. Medverkande: Ulrika BjörksténProgramledare: Lena NordlundTekniker: Olle SjöströmProducent: Björn Gunér
4/17/202046 minutes
Episode Artwork

Måste döden i corona vara ensam?

Att behöva ligga ensam och dödssjuk på sjukhus är en rädsla för många. Idag råder besöksförbud på sjukhus och äldreboenden, där de mest utsatta för coronaviruset finns. Men vad gäller när det handlar om döende personer? Det finns inga enhetliga regler, och somliga sjukhus gör undantag när det handlar om dödssjuka. Då kan anhöriga få vara med. Men om man inte får det finns det många sätt att ändå få ett avsked utan att träffas rent fysiskt. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i varför reglerna finns och hur de hanteras. Och får råd om hur man ska göra när man inte får ses. Och så hör vi om de senaste siffrorna från Sverige som visar att det går att få en stillsam sista tid för de allra flesta som avlider i covid-19. Ett tungt ämne, men vi måste prata om döden ibland, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin på Karolinska Institutet. Medverkande: Jonna Westin och Annika ÖstmanProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nils Lundin
4/10/202046 minutes
Episode Artwork

Vanlig snuva eller coronavirus hos vårdens hjältar: hur bra är testerna?

Charlotte är intensivvårdssjuksköterska och blev sjuk med något som kunde vara covid-19. Eller vanlig förkylning. Hon fick vänta på att testa sig och kände att det var slöseri att hon var hemma, om det nu inte var coronaviruset. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i tester, vad de säger och inte, hur säkra de är och vad det precis nu godkända antikroppstestet kan betyda. Och så pratar vi om den alltmer aggressiva tonen mot de vi tycker gör något som kan sprida smitta. Hör om tjugoåringen som blev påhoppad på sociala medier när hon bad om hjälp för att kunna komma hem från Frankrike. – Det har jag aldrig sett förut, säger Johan Giesecke, WHO-rådgivare som har lång erfarenhet och varit med om fem epidemier. Medverkande: Ulrika Björkstén och Annika ÖstmanProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér Ljudtekniker: Nisse Lundin
4/3/202045 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Bergamo före och efter coronautbrottet

Vi hör röster från Bergamo, som nu är världens värst drabbade stad när det gäller antalet döda i Covid-19. Förr var det en välmående stad, dit många reste, bland andra poddens Lena Nordlund. Nu är det spöklikt tyst mellan de medeltida husen. Vi diskuterar hur det kunde bli så allvarligt så fort i norra Italien och särskilt i Bergamo. Och varför så många inom sjukvården blev smittade. Vi hör en av läkarna från det största sjukhuset, Papa Giovanni XXIII, i Bergamo, där hälften av de 1000 sängplatserna är fyllda med covid-19-patienter och alla intensivvårdsplatser är slut. Kan det bli så i Sverige? Och så jämför vi med Kina, där de säger att antalet nya dödsfall nu är lika med noll. Kan vi lita på siffrorna därifrån? Medverkande: Ulrika Björkstén, Björn Gunér och Hanna Sahlberg Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: David Hellgren
3/27/202046 minutes
Episode Artwork

Så tar du dig igenom coronakrisen

Prata med varandra, dela de goda exemplen och gå ut på promenader. Vi tar hjälp av en katastrofpsykolog för att förstå hur vi beter oss och hur vi borde bete oss. Vid tider av smitta sätter ett automatiskt psykologiskt beteendemässigt immunförsvar igång. Det gör att vi drar oss undan när vi är sjuka, men också att vi som är friska omedvetet försöker undvika  personer som vi tror är mer sannolika att smitta oss. Det här gör att vi blir mer avvaktande mot personer som inte är lika oss. Det är ett trubbigt system, som inte alltid leder oss rätt, och kan därför vara viktigt att vara medveten om. Vi pratar också om varför den svenska strategin skiljer sig så mycket från andra länders, och hur vetenskapliga olika bedömningar är. Och så går vi igenom forskningsläget från veckan som gått, och får en kemilektion i hur tvål kan vara så bra mot virus. Medverkande: Ulrika Björkstén och Katarina SundbergProgramledare Lena Nordlund Producent: Björn GunérTekniker: Olle Sjöström
3/20/202046 minutes
Episode Artwork

Djuren smittar oss i allt snabbare takt

Över 60 procent av alla infektionssjukdomar kommer från djur från början. Och bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran högre 75 procent. Vetenskapspodden om nya coronaviruset, djur och smittor. Vi diskuterar varför fladdermöss sägs ligga bakom så många smittor, och vad det är med vilddjursmarknaderna som gör att smittämnen sprids. Djursmittor började sannolikt dyka upp när vi började ha husdjur och leva närmare djur. Ibland hade vi ju till och med  djur inne i husen ibland. Men förr var konsekvenserna inte lika stora – kanske blev många i en by sjuka, eller rentav dog, men folk rörde sig inte lika mycket så grannbyn kanske klarade sig. Det är nu, med vår livsstil och vår folkmängd, som sådana smittor har börjat sprida sig allt snabbare. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, beskriver oss människor som en monokultur för smittämnen – alltså att vi, som blivit så många och finns överallt, är en idealisk livsmiljö som gör att smittämnena kan spridas. Och att djurens livsmiljöer krymper gör också att vi får vilda djur närmare oss, som vi tidigare inte varit i kontakt med. Medverkande: Hanna Sahlberg, Sara Sällström, Annika Östman och Lena NordlundProducent: Björn Gunér  Tekniker: Nils Lundin
3/13/202046 minutes
Episode Artwork

"Min pappa jobbade ihjäl sig"

I Japan har de ett eget ord för att jobba sig till döds, karoshi. Men är det här något som bara sker i Japan? Nej, det tror inte forskarna även om det finns stora skillnader i hur vi stressar som gör att det är ovanligare här. I Vetenskapspodden hör vi Nozumo och Shinubo Watanabe, vars pappa/make dog i det som kallas karoshi för 20 år sedan, när han bara var 40 år. Vi diskuterar vad som är så speciellt i Japan som gör att det är vanligare där. Men vi hör också om några svenska fall, som sannolikt var samma sak. Dessutom pratar vi med Agnès Parent-Thirion, som forskar om arbetsliv på forskningsorganisationen Eurofound. Hon berättar bland annat om det mycket uppmärksammade fallet i Frankrike, när anställda tog livet av sig på France Télécom – och där tre tidigare chefer dömdes till fängelse i december 2019 för att de mobbat personal för att få dem att sluta, en sorts extremfall av psykisk stress. Och så hör vi psykologen Anna Bennich som föreläser på företag för att få oss att stressa mindre och känna igen varningstecknen innan vi drabbas av sjukskrivning på grund av stress. Hugo Westerlund, forskare på Stressforskningsinstitutet, forskar bland annat om vilka yrken som är mest utsatta, och det är i de jobb där vi har mycket med människor att göra. – Det är ju lättare att koppla av från saker än det är från människor, säger han. Medverkande: Johan Bergendorff och Lena NordlundProducent: Björn Gunér Tekniker: David Hellgren
3/6/202046 minutes
Episode Artwork

Skidåkning – kulturarv på väg att tina bort

Hur ska det gå med längdskidåkning som bred, folklig sport om vi får fler snölösa vintrar? I Vetenskapspodden hör vi idéhistorikern Sverker Sörlin och snö och skidåkning som kulturarv och längdåkningsprofessorn HC Holmberg om hur man bäst tränar till Vasaloppet snöfattiga säsonger. Lena och hennes kompis Lotta är långt från elitmotionärerna som jagar snö, tränar i stakmaskiner på gym och åker rullskidor. De ger sig ut i spåren med kaffetermos i ryggsäcken för att få en mysig utflykt. Men i södra Sverige har det varit svårt de senaste säsongerna. Och för många av årets Vasaloppsåkare har årets träningssäsong varit extra svår. Somliga har inte alls lyckats träna på snö. I programmet hör vi elitmotionären Martin Höglund, som hoppas placera sig bland topp 500, som han gjorde förra året. Han berättar hur han lagt upp träningen, för där han bor har det inte varit någon snö alls i år. Idéhistorikern Sverker Sörlin pratar om snö som något existentiellt, men också något som kan väcka ett miljöengagemang. Men att vi är ett skidåkande folk med ett arv från Gustav Vasa är faktiskt lite av en myt. HC Holmberg är professor i idrottsvetenskap och har bidragit med mycket forskning om längdskidåkning genom åren, och tekniker att träna inomhus. Men han tycker också att skidåkning ska göras ute i skogen, eller i fjällen,  om det ska kännas riktigt bra. Medverkande: Lars Broström, Marie-Louise Kristola och Lena NordlundProducent: Björn Gunér  Tekniker: Janne Juuttila
2/28/202046 minutes
Episode Artwork

Viruset som hotar det kinesiska systemet

Läkaren som slog larm om coronaviruset, och sedan dog, har blivit en symbol för yttrandefriheten. Han kan vara den som orsakar kinesiska regimen dess värsta kris hittills. Bilden på läkaren Li Wenliang används i protesterna, särskilt en teckning där hans munskydd blivit täckt av taggtråd. I Vetenskapspodden diskuterar vi det kinesiska systemets roll i smittspridningen. Vi får veta hur viruset fungerar och sprids, vilka åtgärder som satts in och vilken vetenskaplig grund som finns för att det fungerar. Medverkande: Hanna Sahlberg, Annika Östman och Lena NordlundProducent: Björn Gunér
2/21/202046 minutes, 22 seconds
Episode Artwork

Infrusna valpen kan vara världens första hund

Ingen har någonsin sett en så välbevarad och samtidigt så gammal valp som den som nyligen tinade fram i tundran i Sibirien. Den är 18 000 år och har rosa tandkött och morrhåren kvar. På tundran i nordöstra Sibirien gjordes fyndet av en man som letade efter mammutar och mammutbetar. Men eftersom den var så välbevarad visste han inte om valpen dött alldeles nyss eller var äldre. Men ingen hade nog väntat sig att den skulle vara så gammal som 18 000 år, som forskaren Love Dalén kom fram till i sina analyser. Fortfarande vet forskarna inte om det är en hundvalp eller en vargvalp eller något däremellan. Skulle det vara en hundvalp skulle det vara världens äldsta kända hund och kunna ge svar på fler frågor om hur det gick till när hunden, vårt äldsta husdjur, blev tam. Men vi pratar också om mammutar, grottlejon och fjällrävar, som Love Dalén också forskar om. Han är expert på DNA-analyser på väldigt gamla djur. Medverkande: Björn Gunér, Katarina Sundberg och Lena [email protected]
2/14/202046 minutes, 4 seconds
Episode Artwork

"Det måste brinna oftare för att brinna mindre"

Australien är ett extremt land med extremt klimat, men där allt ändå är extra extremt nu. En brandhistoriker säger att de våldsamma bränderna beror på att vi fjärmat oss från elden och att det faktiskt brinner för sällan. Hör också hur det går med alla djuren med konstiga namn och för forskaren som blev tvungen att fly från sitt specialbyggda unika labb när lågorna kom närmare. Vi har intervjuat forskaren som säger att det måste brinna oftare för att brinna mindre, en brandhistoriker som också varit brandsoldat. Han är verksam i Arizona och har studerat bränder i hela sitt liv. Somliga säger att det som hänt i år i Australien visar vad som kommer hända i resten av världen senare, att Australien är "kanariefågeln i gruvan". Det uttrycket handlar om de kanariefåglar som togs ner i gruvor förr, för att det var de som först kände av giftig gas. De dog helt enkelt och då var det dags att ta sig ut. Somliga använder uttrycket om Australien, som med sitt läge och extrema klimat drabbas bland de första av ett varmare klimat. Miljoner djur har dött, och över 30 människor. Många har förlorat sina hem. Så naturligtvis är inte historien om forskaren Eric Warrant som i hast fick lämna sitt specialbyggda labb och som räddade den mest dyrbara utrustningen i bilen den allvarligaste. Men den gick ändå rätt in i hjärtat. Vi pratar också om de extra brandutsatta djuren, till exempel en sällsynt, svart kakadua, den långsvansade kängururåttan och dvärgpungsovaren. Det är djur som bara finns på begränsade områden och redan är utrotningshotade. När det brinner där kanske de helt dör ut. Medverkande:Björn Gunér, Marie-Louise Kristola och Lena [email protected]
2/7/202046 minutes, 10 seconds
Episode Artwork

Han ville visa världen att apor kan prata som vi

Herbert Terrace lät en schimpansunge växa upp i en hippiefamilj på Manhattan. Tanken var att lära den teckenspråk. Men en dag fick han backa på allt han sett i projektet. Vi har träffat forskaren bakom Project Nim, Herbert Terrace, som inledde ett psykologiexperiment om språkinlärning hos schimpanser 1973 och som skapat rubriker sedan dess. Som en retfull markering till tidens ledande lingvist, Noam Chomsky, döpte han apungen till Nim Chimpsky. Chomsky var övertygad om att språk är unikt mänskligt men Herbert Terrace var ganska säker på att han skulle lyckas motbevisa honom. Själv har han inte kunnat sluta tänka på försöket och har nu teorier om varför allt gick fel, och har precis skrivit en bok om det. Idag är han övertygad om att inga apor kan lära sig språk. Andra forskare vi pratat med är inte lika säkra. Medverkande: Lena Nordlund och Björn Guné[email protected]
1/31/202046 minutes