Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Ansvarig utgivare: Hanna Toll
Språket som får dig att bli kompis med ett företag
Företag vill att du ska känna lojalitet och använder därför ofta ett informellt språk i kommunikationen med dig som kund. Dessutom vill de mäta din kundupplevelse. Hur betygsätter du det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Företag har sen 80-90-talet jobbat med att förmänskliga sig själva för att göra sig mer tillgängliga, säger Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.Företag vill att du ska betygsätta din upplevelse som kund”Du har aktiverat ditt kort. Hur var din upplevelse av att aktivera kortet? Betygsätt med 1-5 stjärnor.”– Den här typen av ”upplevelser” är ett fackbegrepp inom marknadsföring som har läckt ut till privatkunder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om företagskommunikationDet pratas om leveransupplevelse och kundupplevelse. Varför använder företag ordet upplevelse på det här sättet?Vad är skillnaden på orden ”upplevelse” och ”erfarenhet”?Varför har företagskommunikation blivit mer informell?Får det personliga tilltalet från företag oss kunder att bli mer lojala?Fungerar ett mer positivt språk ur ett företagsperspektiv?Ordet ”konsultant” används av en kundtjänst, vad betyder det och varför används det?Hur kommunicerar företag dåliga besked?Hur vanligt är uttrycket “vända mejlet” och är det typiskt för säljare att använda det?Mer om företagskommunikation och språkLäs! Krönika: Din upplevelse har blivit dagens sanning när språket slirar av Sara Kristoffersson från Dagens Nyheter (november 2023)Läs! Ledarkrönika Jag har fått nog av att betygsätta mina ”köpupplevelser” av Karin Pihl från Göteborgs Posten (februari 2022)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.
1/29/2024 • 30 minutes
Så blir du bättre på att prata om öl
Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur sunkhak ska definieras och om det finns motsvarigheter till en stor stark i andra språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån.– Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om ölVarifrån kommer ordet öl?Varför säger en del “långburk” om 50 cl ölburkar?Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar?Finns det motsvarigheter till uttrycket “en stor stark” i andra språk?Hur ska ett sunkhak definieras?Varifrån kommer ordet sylta?Varför kan öl kalla för bärs?Vad finns det för slangord för folköl?Varför heter nya öl så långa konstiga namn? Lär dig mer ölspråkKrönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen av Jenny Högström, (från GP november 2023).Artikel om Ölets historia från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Högström, Göteborg-Postens idé- och kritikredaktör. Programledare Emmy Rasper.
1/22/2024 • 30 minutes
Språket avslöjar – det här är de vanligaste språkfrågorna
Det kommer flera tusen mejl till Språket varje år. Hör vilka språkfrågor som är lyssnarnas vanligaste och vad språkvetarna önskar att människor vill veta om språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finns det ett glapp mellan det som språkvetare tycker är intressant och det som folk vill veta? Den frågan vill Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, ha svar på och har därför kategoriserat mejl som kommit in till programmet Språket. Resultatet hör du i veckans avsnitt.Dessutom hör vi om vad språkvetare runt om i hela världen tycker att allmänheten borde veta om språk.– Vi fick 3500 svar från språkvetare i hela världen, säger Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet som har undersökt vad språkvetare globalt tycker att allmänheten borde veta om språk.Har du en språkfråga? Mejla [email protected]är dig mer om språkfrågor och vad människor borde kunna om språkArtikel Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? av Susanna Karlsson, från Humtank (från november 2023)Akademisk artikel What should everyone know about language? av Tomas Lehecka, Åbo Akademi och Jan-Ola Östman Helsingfors universitet, (från december 2022)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Programledare Emmy Rasper.
1/15/2024 • 30 minutes
Så kommer AI att förändra människors språk
AI kan kännas som magi, men bakom kulisserna finns stora mängder text. Vilka är texterna som språkmodellerna bakom AI får sin kunskap ifrån? Och vad händer när människor lär sig språk av en AI? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En AI kan idag komponera musik, skapa konstverk och skriva uppsatser. Det är resultatet av att låta en språkmodell lära av enorma mängder text.Vad händer när vi människor använder AI, kommer AI att förändra vårt språk?– Ja, jag tror det. Men så är det väl alltid? När tryckpressen uppfanns och började användas påverkade det också människors språk, säger Ariel Ekgren, forskare vid AI Sweden, som varit med och tagit fram den första nordiska språkmodellen GPT-SW3.Den nordiska språkmodellen har bland annat lärt sig av texter från svenska myndigheter, forum som Familjeliv och Flashback och uppsatsportalen Diva.Språkfrågor om AI, chatgpt och språkmodellerHur hanterar den nordiska språkmodellen språklig variation? Vilken av de två korrekta stavningarna ”symtom” eller ”symptom” väljer den och varför?Är det korrekt att säga att AI kan språk?Hur kommer människors språk och skrift påverkas av AI?Finns det ett problem med att vi tillåter AI att kalla sig själv för ”jag” eller borde vi hitta på ett nytt pronomen?Varför är vi artiga mot AI?Kommer översättningstjänster göra att ingen behöver lära sig flera språk?Lär dig mer om språk och AIArtikel Få bättre svar från Chat GPT – så blir du en proffsig promptare från Dagens Nyheter (från maj 2023)Mer info om den nordiska språkmodellen GPT-SW3 från AI Sweden.Nyheter om AI från Sveriges Radio.Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ariel Ekgren, forskare från AI Sweden. Programledare Emmy Rasper.
1/8/2024 • 30 minutes
Etymologiska förklaringar som är fel
Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrån som är fel. Språkvetare Ylva Byrman slår hål på etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrån är många gånger svårt. Begreppet ”av omstritt ursprung” förekommer ofta i ordbokssammanhang och betyder att det finns flera olika troliga förklaringar till ett ords ursprung.– Ett ords ursprung förlorar sig, för det allra mesta, i historiens dunkel, säger Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB, den historiska ordboken.Är alla etymologiska förklaringar i SAOB rätt?– Nej, det är de ju inte. Vissa förklaringar är skrivna för över 100 år sedan och det har hänt en del sen dess.Etymologiska förklaringar som Ylva Byrman ifrågasätterUttrycket ”Nu är det kokta fläsket stekt” kommer ifrån att när man stekte kokt fläsk så krympte fläsket. (Från Dagens Nyheter)Ordet Pain riche är belagt sedan 1940 och svensk bildning av det franska pain och riche .Från Svensk ordbok)Att på brev betyder attesteras och inte attention. (Från boken Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström, sidan 167 ”att att står för attesteras men av många yngre felaktigt kommit att utläsas som attention med engelskt uttal.Uttrycket ”ta höjd för” som metafor har kommit i svenskan genom segling. (Från Språkrådets frågelåda.)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB. Programledare Emmy Rasper.
1/1/2024 • 30 minutes
Fredrik Lindström dödar nyordslistan
Nyordslistan är här men vad har Fredrik Lindström emot den? Emmy samlar honom, Sara Lövestam och Lydia Sandgren för att analysera de nya orden och sammanfatta språkåret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har Fredrik blandat ihop mörtar med amöbor? Kan ordet vild börja användas i en vidare bemärkelse och hur många i panelen skulle behöva bubbelhoppa oftare?Kommer ordet tant få Sara Lövestam att bli mer dödsföraktande vid trappavsatser och staket? Och hur har föräldraledigheten påverkat Lydia Sandgrens språk?Nyordslistan skapar intressanta reflektioner från panelen som analyserar språkåret som gått.Dessutom testas deras ordkunskaper genom de gamla nyordslistorna.Vill du läsa hela årets nyordslista hittar du den här.Äldre listor hittar du på hemsidan för institutet för språk och folkminne.Medverkande:Fredrik Lindström, populärhistorikerSara Lövestam, språkvetare och författareLydia Sandgren, författare och psykologProgramledare:Emmy Rasper
12/27/2023 • 30 minutes
Språktomtarna svarar på extra juliga språkfrågor
Julen är också en tid för språkliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar på sig tomteluvorna och reder bland annat ut varför vi kallar vi skarpsill för ansjovis? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkfrågor som hör julen tillVarifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël?Varför sjunger en del ”lusse lelle” och andra ”lusse lella” och vad betyder det?Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först?Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse?Ska man skriva ”God jul och Gott nytt” år eller ”God Jul och Gott Nytt År”?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
12/18/2023 • 29 minutes, 59 seconds
Allt du vill veta om arabiska
Arabiska är ett av världens största språk och det nästa största* språket i Sverige. Dags att lära sig mer om arabiska? Då har du kommit rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arabiska har 28 konsonantljud men bara tre vokalljud, eller sex om man räknar långa och korta.– För en svensktalande person som lär sig arabiska är konsonanterna det svåra, då man går från ett enklare till ett mer komplicerat system. Och för en arabisktalande person som lär sig svenska är vokalerna väldigt svåra på samma sätt, säger Andreas Hallberg, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion.Språkfrågor om arabiskaVilka språkljud finns i arabiska som inte finns i svenska?Arabiskans skriftspråk och talspråk skiljer sig väldigt mycket åt, hur påverkar det de som har arabiska som modersmål?I vilka sammanhang används standardarabiska?Hur många talade varianter av arabiska finns det och hur olika är dom?Varför finns en bokstav på arabiska i fyra olika versioner?Ska arabiska efternamn som börjar med al skrivas med stor eller liten bokstav?Kommer ordet madrass från arabiska?När började arabiska siffror användas i Sverige?Kommer arabiskan påverka svenskan?Vilka språkfrågor diskuteras inom arabiskan just nu?Lär dig mer om arabiskaLäs! Boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion, av Andreas Hallberg, från 2022.Upptäck World Arabic Language Day, från UNESCO.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Andreas Hallberg, universitetslektor vid institutionen för språk och litteraturer, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion. Abdelaziz Maaloum, reporter på Sveriges Radios arabiska redaktion. Programledare Emmy Rasper.* Det förs ingen officiellt statistik i Sverige över vilka språk som talas. Forskare gör däremot olika uppskattningar och under 2020 verkar det som att de största minoritetsspråken är arabiska, finska, somaliska, dari, persiska, tigrinja, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), polska, turkiska och spanska, enligt Institutet för språk och folkminnen. Läs mer här!
12/11/2023 • 30 minutes
Språkdebatterna förr var minst lika riviga som idag
Årets de, dem och dom-debatt har stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste språkdebatterna från förra århundradet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket.”De som verkligen lärt sig stavat känner sig så oerhört förolämpade av att man vill ändra något på deras vanor som de tror representerar den verkligen kulturen. Särskilt gäller det här äldre folk. Men stavningsreformer görs inte för de äldres skull utan för det växande släktets. Generationsegoismen är det egentligen skälet mot reformer och framåtskridande.”Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943.Språkdebatter från förr som hörs i SpråketEtt förslag om att stava sje-ljudet med bokstaven z från 1943.Debattörer: Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet.Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete.Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ”Riktig svenska”Pluralformer av verb skulle inte längre användas i skriftspråket i riksdagens protokoll från 1952.Kommenteras av Erik Wellander.Råd till riksdagsledamöter om att skriva enklare och tydligare från 1965.Debattörer:Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd.Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker.Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.Dagens Nyheter skippar frökentiteln och kallar istället alla kvinnor för fru, från 1965.Debattörer:Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter.Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor.Mer om språkdebatter från förrLäs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970Språkvetare Henrik Rosenkvist, född 1965, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper, född 1983.
12/4/2023 • 29 minutes, 59 seconds
Språket som kan avslöja om du är en mördare
DNA och fingeravtryck är kända metoder för att knyta en person till ett brott. Men idag används också språklig analys av text och tal för att avvärja brott, hitta misstänkta och få fram bevis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Området kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera språket i terroristers manifest, få fram vems röst som hörs på en inspelning eller vem som har skrivit en text.– Det är viktigt att man inte tror att det går att jämföra med DNA eller fingeravtryck, det finns inget röstfingeravtryck, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om forensisk lingvistikVad finns det för kända rättsfall där språklig analys använts för att knyta en person till ett brott?Kan språkliga analys förhindra brott?Vad finns det för språkliga markörer som gör att det kan finns misstanke om att någon ska begå ett brott?Hur fungerar det när man gör talarjämförelser, alltså när man försöker identifierar vems röst det är som hörs på inspelning?Författare som Agatha Christie och Conan Doyle lät ofta sina karaktärer Miss Marple och Sherlock Holmes analysera text och tal för att hitta mördaren, finns det likheter i de språkliga metoderna och de som används idag?Varför heter det skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt?Finns det ord från förbrytarslang som kommit in i allmänspråket?Lär dig mer om forensisk lingvistikLäs! Artikel Verbala fingeravtryck – lingvistisk sakkunskap i brottsutredningar från Språkbruk (från 2015)Läs! Krönika Språkpolis på riktigt: ord kan fria eller fälla av Mikael Parkvall (från SvD 2020)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Lisa Kaati, universitetslektor vi data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Fanny Carlström Plaza, forensiker på Nationellt forensiskt centrum. Programledare Emmy Rasper.
11/27/2023 • 30 minutes
Så avbryter du utan att vara otrevlig
Att ett samtal mellan två människor flyter beror på att vi medvetet eller omedvetet sänder ut signaler om vems tur det är att prata. Men vad händer när nån bryter mot samtalets trafikregler? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om vi inte hade haft trafikregler så hade vi krockat för ingen hade vetat vem som skulle väja i en korsning. I samtalet finns också regler för hur vi pratar med varandra, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.Vi kan förutspå om någon snart har pratat klart genom att läsa av till exempel intonation och kroppsspråk.Språkfrågor om att prata, avbryta och samtalsanalysGår det att avbryta någon på ett trevligt sätt?Varifrån kommer uttrycket att ”hålla låda”?Hur kommer det sig att deltagarna i Språket så sällan avbryter varandra?Hur kan eh-ljudet användas för att avbryta eller hålla kvar ordet?Kan det anses trevlig att avbryta i vissa språkkulturer?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
11/20/2023 • 29 minutes, 59 seconds
Katastrofer och ungdomar skyndar på språklig förändring
Förändringar i språk går ofta oerhört långsamt. Men inte alltid. Det finns språkliga förändringar som kan ske under din livstid och omständigheter som kan skynda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En gemensam nämnare för när språkförändringar kan gå snabbt är katastrofer, för ofta leder katastrofer till stora folkomflyttningar eller att många människor dör, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Andra faktorer som kan påverka språkförändringar är en stark ungdomskultur, mycket kontakt med andra språk och en språkvård med ambitionen att skriftspråket ska likna talspråket.Språkfrågor om språkförändringarFörändras svenskan snabbare än andra språk?Vad påverkar hur snabbt ett språk förändras?Vilka konsekvenser kan betydelseförändringar eller betydelseförskjutningar få?Zona ut eller zooma ut? Varför finns det två uttryck för att tappa fokus som låter väldigt lika men ändå är olika?Varför har betydelsen av ordet tuff förändrats?Hur ute är det att säga att något är ”så 2017”?Läs mer om språkförändringarLäs! Avhandling om reklamspråk och avlexikalisering av Einar Korpus (från 2003).Läs! Artikel om Jenny Myrendals forskning om att förhandla om ords betydelse (från 2015).Läs! Artikel Ett språk i förändring från ISOF (från 2020).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
11/13/2023 • 30 minutes
Rätt och fel i språket har blivit komplicerat
Språkvården borde bli bättre på att säga vad som är rätt och fel i språket, tycker en del lyssnare. Men språkvården är idag mer resonerande än förr och vill helst inte stämpla någons språk som fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Lena Lind Palicki är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm.– Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet. Språkfrågor om språkvården och rätt och fel i språketHar språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket?Vilka är ”språkvården”?Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag?Hur fungerar språkvård i andra länder?Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska?Läs mer om språkvårdLäs! Språkrådet rekommenderar, från Språkrådet (från 2023).Läs! Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet. Tarja Larsson, språkvårdare, finska vid Språkrådet. Programledare Emmy Rasper.
11/6/2023 • 30 minutes
Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok
Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel.I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning.En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk.Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-taletHur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning?Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes?Hur bestämdes sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda?Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel?Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus?Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket?Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel?Läs Gustav Vasas bibelLäs! En faksimil av Gustav Vasas bibel som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
10/30/2023 • 30 minutes
Kronprinsessan pratar inte som överklassen
Det finns språkliga markörer som är signifikanta för överklassens språk, men det är inte alltid överklassen använder dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en ganska stor kontrast mellan kronprinsessan Victoria och prinsessans Madeleines tal, säger Jenny Öqvist som forskar om klass och språk.Prinsessan Madeleines använder flera överklassdrag i sitt språk, som ett dämpande eller surrande i-ljud, även kallat Lidingö-i och ett öppet och främre långt a-ljud. Men kronprinsessan Victoria använder knappt några sådan markörer alls i sitt språk.Språkfrågor om klass och språkHur låter överklasspråk?Kan man göra en språklig klassresa?Vad är Lidingö-i och håller det på att sprida sig?Har ordet smutt gått från att vara ett överklassord till att bli ett ord för medelklassen?Hur har överklassen på 1600-talet och 1700-talet påverkat de svenska dialekterna?Varför använder överklassen fåniga smeknamn?Varför säger kung Carl Gustaf ofta ”man” som sig själv?Läs, lyssna och titta på mer om språk och klassSe! Jenny Öqvist prata om överklasstockholmskan (från UR 2016).Läs! Artikel om hur drottning Elizabeth II förändrade sitt språk på engelska (från BBC 2022).Läs! Avhandling om Viby-i även kallat Lidingö-i på engelska av Fabienne Elina Westerberg (från University of Glasgow 2020)Läs! Avhandling om franska lånord i svenska dialekter av Karin Hallén (från ISOF 2001)Läs! Boken Internatskolorna: att fostra en elit av Petter Sandgren från 2015.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som har forskat om språk och klass. Programledare Emmy Rasper.
10/23/2023 • 30 minutes
När språkvetenskapen blir science fiction
Robot, cyberspace och atombomb är ord som kommer från sci-fi-litteraturen, och språk är inte sällan en viktig del av handlingen inom science fiction och fantasy. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkets återkommande språkexpert Susanna Karlsson är en inbiten sci-fi-läsare och intresserar sig särskilt för den science fiction där språkvetenskap är den vetenskap som ligger till grund för handlingen och fiktionen.Susannas Karlssons tre science fiction-boktipsSnow crash av Neal Stephenson.The left hand of darkness av Ursula K. Le Guin.Babel, an arcane history av R. F KuangSpråkfrågor om science fiction och fantasyHar det funnits försök att komma på en svensk översättning av ”science fiction”?Vilka ord har gått från att vara science fiction-relaterade till att handla om verkliga saker?Vad spelar sapir-whorf-teorin för roll i science fiction?Hur går det till när språk konstrueras för fantasy och science fiction?Hur ska man hantera tempus och grammatik under tidsresor?Läs, lyssna och se mer om språk inom science fiction och fantasySe! David J Peterson som konstruerat språk för bland annat Game of Thrones recenserar hur bra skådespelarna är på att prata språken (från Vanity Fair 2019)Se! Filmen Arrival om en språkvetare som kommunicerar med utomjordingar (från 2016).Lyssna! Snedtänkt med Kalle Lind Om subkulturen science-fiction (från april 2020).Läs! Nationalencyklopedin om Sapir–Whorf-hypotesen.Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
10/16/2023 • 30 minutes
Därför kommunicerar vi fortfarande med broderi
Röv i korsstygn så kan ett nutida broderi se ut. Men att brodera, väva och sy är gamla textila hantverk med över 1000 år gamla ord och termer. Välkommen till en språklig syslöjdslektion. Att brodera budskap är en tradition som förändrats över tid, från sedliga citat på väggbonader, via 70-talets diskussioner om förspilld kvinnokraft till nutidens broderade aktivism.Var alla broderade budskap förr av typen ”Hem ljuva hem”?– Nej, kvinnor har använt broderande för att göra sina röster hörda under flera hundra år. Det har varit ett sätt för kvinnor att säga vad de ville under en tid då de i övrigt var belagda med en politisk och social munkavle och skulle tiga i församlingen, säger Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om broderade budskap förr och nu.Språkfrågor om broderi och andra textil hantverkVad är skillnaden på broderi och brodyr?Hur används uttrycket att ”brodera ut texten”?Varifrån kommer de olika betydelserna av mönster?Vad betyder ”singlade” i singlade bollar?Varifrån kommer vävningstermerna sked, varp och skyttel?Läs och lyssna mer om broderade budskap och textilt hantverkLyssna! Så mår broderiet 2020 – Instagramtrend, mjuk aktivism och kafferep P1 Kultur reportage från 2020.Läs! Älskad, ratad reportage från tidningen Hemslöjd om broderade bonaden från 2018Se! Bilder på singlade bollar från DigitaltMuseum.Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper.
10/9/2023 • 30 minutes
Språkreglerna du lärt dig som är fel
Så blev du lurad av din svensklärare. Språket synar språkreglerna som många lärt sig i skolan och avvisar flera av dem som helt fel. Välkommen till en riktig lektion i grammatik och svenska. – Föreställningen att man aldrig får sätta ut kommatecken innan ”och”, är inte bara lite fel den är superfel, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Det räcker att läsa första meningen i förordet av Svenska akademiens ordlista för att se att den regeln inte stämmer. Inte heller stämmer regeln att man aldrig ska börja en mening med ”och” eller ”men”.– ”Men” är en alldeles utmärkt meningsinledare om man vill signalera en motsättning till det som påstods i förra meningen, säger Ylva Byrman.Språkregler som språkets lyssnare har fått lära sig i skolan som är felBörja inte en mening med och eller men, om man inte har fått nobelpriset i litteratur.Sätt inte ut kommatecken före och.Sätta ut kommatecken vid varje ny sats i en mening.Bryt inte mot subjektsregeln.Läs mer om språkregler som (faktiskt) stämmerBoken Svenska skrivregler, redaktör Ola Karlsson från Språkrådet (utgiven 2017).Artikel Subjektsregeln finns inte, av Olle Josephson (från SvD juni 2002)Avhandling Kontroll i svenskan, om subjektsregeln, av Benjamin Lyngfelt (från 2002)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.
10/2/2023 • 30 minutes
Så fuckar ordet fuck med svensk grammatik
Fuck är världens kändaste svordom och har blivit en del av svenskan. Men ordet används nästan aldrig i sin ursprungliga betydelse utan har istället blivit ett förstärkningsord med egen grammatik. Ibland använder vi fuck eller fucking förstärkande på ett sätt som inte fungerar med motsvarande svenska förstärkningsord. – Man kan säga “jag fucking klarade det”, men inte “jag fan klarade det”, så det är ett syntaktiskt konstruktionslån från engelskan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om fuck och svordomar i mediaHur gammalt är ordet fuck och var kommer det ifrån?Hur är lagstiftningen i USA och Storbritannien gällande svordomar och hur skiljer det sig från hur det fungerar i Sverige?Hur ser Sveriges Radio på svordomar i radio?Hur används orden fuck, fucka och fucking i svenska språket?Vilka fuck-uttryck från engelska använder vi inte i svenskan?Hur används fuck i andra språk, som norska, danska och isländska?Läs, lyssna och se mer om fuck och svordomarFöredrag från Kristy Beers Fägersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning vid Södertörns högskola: "Fucking svenska” om svordomar på engelska i svenska från Forskartorget (från oktober 2015).Magisteruppsats ”Dåligt och onödigt av public service” En textanalytisk studie av svärande och språkliga normkonflikter i public service av Vanja Vinter, från Linnéuniversitetet (från 2021).Se Svordomsvisan av Magnus och Brasse från Krogshowen Varning för barn från SVT (från 1976).Artikel: Svordomen fuck sprids över världen från Uppsala universitet (från juni 2019).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
9/25/2023 • 30 minutes
Därför bråkar runstensforskarna
Att läsa runskrifter som är över 1000 år gamla är ofta inget problem, men hur budskapen på runstenarna ska tolkas är svårare. Runorna på Rökstenen orsakar mest debatt just nu. – Det man bråkar om är hur man ska uppfatta vad som står men också i vilken ordning runorna ska läsas. Det finns 28 olika rader på Rökstenen och det är inte givet i vilken ordning de ska läsas, säger runforskaren Marco Bianchi från Uppsala universitet.En annan runstensnyhet är den så kallade Svingerudsstenen som nyligen hittades i Norge.– Den kan få oss att skriva om våra introduktionsböcker i runologi, säger Marco Bianchi.Det som är speciellt med Svingerudsstenen är att den är daterad till år 0-250 e Kr. Det skulle göra den till den äldsta runstenen och kanske även den äldsta runinskriften i världen.– Den kan få oss att omvärdera även hur gamla andra runstenar är, säger Marco Bianchi.Språkfrågor om runstenar, runskrift och fornnordiskt språkHar sättet runor skrevs på något med hur sammansatta ord används i dagens svenska?Varför bytte man från den äldre till den yngre futharken? Och vad hände med språket när man bytte runalfabet?Går det att säga något om hur människor förr talade utifrån runskrifter?Är det verkligen så att alla människor i Norden kunde förstå varandra år 500-800 e Kr?Finns det någon koppling mellan runorna och det feniciska alfabetet?Läs, lyssna och lär mer om runor, futharken, runstenar, Rökstenen och SvingerudstenenLäs mer om Runor och runstenar hos Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet ansvarar för kulturarv.Söktjänsten Runor där du kan söka efter runstenar och runinskrifter.Forskningsprojekt Rök runestone revisited, från Göteborgs universitet, som undersöker nya tolkningar av Rökstenens runskrifter.Artikel Rökstenens hemligheter dyrkas upp från Populär Historia (från mars 2021).Artikel om Svingerudstenen från Riksantikvarieämbetet (från januari 2023).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marco Bianchi, runforskare och universitetslektor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.
9/18/2023 • 30 minutes
Därför är stress bra för språket
Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare. – Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.Ordet stress – en nykomling med för bred definitionOrdet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.– Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.– Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål. Språkfrågor om stress och ord för att skynda sigVarifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?Hur påverkas språket av stress?Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?Läs och lyssna mer om ordet stressArtikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.
9/11/2023 • 30 minutes
Hemligheten bakom en naturlig röst
En oväntad betoning eller ett röstläge som sjunker på fel ställe kan få lyssnaren att reagera. Språkmelodi och intonation är avgörande för hur vi uppfattar vad någon säger. När vi pratar med varandra använder vi oss av språkmelodi och intonation för att signalerar vad som är viktigt, vad som hänger ihop och när vi är på väg att att sluta prata.– Intonationen och språkmelodi fungerar som vägvisare i samtalet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.När människor pratar med varandra hemma vid köksbordet fungerar ofta intonationen helt perfekt. Men när det talade ordet förbereds, skrivs ner och framförs i monolog kan språkmelodi och intonationer hamna fel.– Det handlar om skillnaden på hur tal och skrift fungerar. Det skrivna språket har ofta en mer komplicerad syntax med fler bisatser medan det talade språket oftare har en ganska enkel huvudsats som följs av en annan enkel huvudsats,Det manusstyrda talet i radioNär radioreportrar spelar in det de säger i ett nyhetsinslag följer de ett skrivet manus. Det kallas att ”sätta en prata” på radiospråk.– Det kan vara rätt svårt för du har ju faktiskt en text framför dig som du läser ifrån men du ska inte läsa den utan du ska prata in den, säger Andreas Liljeheden Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.En del lyssnare reagerar på att radioreportrar låter olika beroende på om de pratar i ett nyhetsinslag eller i ett direktsänt samtal.– Det upplästa radiospråket är en skrivet språk som förmedlas genom en röst, det är inte talspråk egentligen, säger Susanna Karlsson.– Det är lättare att prata naturligt om du har någon att prata med än om du ska prata med ett papper, säger Andreas Liljeheden.Språkfrågor om språkmelodi och intonationVarför går en del, ofta tjejer, upp i slutet av men mening och vad signalerar det?Varför är ”mm” inte ett ord i Svenska akademiens ordbok och vad kan mm betyda beroende på hur det uttalas?Varför låter reportrar på ett sätt i nyhetsinslag och på ett annat sätt i direktsända samtal?Varför har en del reportrar på radio en intonation som går neråt?Vad händer med det som sägs om intonationen känns fel?Varför är det populärt att läsa upp dikter med en monoton stämma som varken går upp eller ner?Läs, lyssna och se mer om språkmelodi och intonationFilm Hur fungerar språkmelodi Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien förklarar (Från UR 2020)Artikel om uptalk: The unstoppable march of the upward inflection? (från BBC 2014)Artikel om uptalk: The Real Purpose of Uptalk Is to Get You to Shut Up and Listen (från The Cut 2017)Film: In a World om en röstcoach från 2013.Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Programledare Emmy Rasper.
9/4/2023 • 30 minutes
Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser. Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag. – Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.Namnsdagar förr och idagFörr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor. Finns ingen officiell namnlängdDet finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen. – Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagarVarifrån kommer ordet kalas?Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?Läs mer om födelsedagar och namnsdagarArtikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.
8/28/2023 • 30 minutes
Kroppsdelarna vi älskar att prata om
Huvudet på skaft, fingerfärdig, magkänsla och gå på knäna är bara några av många uttryck i svenskan som har med kroppen att göra. Men varför gillar vi att använda kroppen som metafor? – Kroppen är så primär, vi har den med oss överallt. Så vi har mycket metaforik i språket som kommer från kroppen, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om kroppenVarför säger man muskulös om någon som har mycket muskler? Varifrån kommer uttrycket “på rak arm”?Hur gamla är uttrycken “mellan tummen och pekfingret”, “att höfta” och “tumma på kvalitén”?Varför säger vi ögonvrå men mungipa? “Han har fina mustascher” eller “han har fin mustasch” - vad är rätt?Flatulens betyder att någon har problem med gaser, men vad kan en person som lider av flatulens kallas? Flatulist, flatulatör eller flatulant?Läs mer om kroppen och språketSe bilder på män som lyfter stolar på rak arm (från Svenska YLE, 2015)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
8/21/2023 • 30 minutes
De, dem och dom, götaregeln och swisha
Språket svarar på publikens frågor direkt från Vetenskapsfestivalen. Hur känns det att bara svara på språkfrågor utan att få tid att förbereda sig?– Lite småläskigt, jag vill ändå framhålla att vi vanligtvis förbereder oss ganska mycket inför Språket, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.– Ja, jag håller med Susanna, jag kan inte heller svara spontant på allt och som forskare vill vi ju vanligtvis kunna stå för det vi säger i radio, så om vi säger fel så är det jobbigt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Språkfrågor från publiken på VetenskapsfestivalenHar Götaregeln dött ut?Hur borde anglicismer regleras i svenskan?Finns det i Sverige, utöver älvdalskan, dialekter som kan klassas som språk?Hur kommer det sig att wrist (handled) och vrist (fotled) låter så lika men betyder olika saker?Vad betyder hult i ortnamn?Är det troligt att det kommer införas stavningsreformer i nutid?Vad tycker Henrik Rosenkvist om de, dem och dom-debatten?Enligt vissa ska det svischas istället swishas - vad tycker Språket?Om ni magiskt kunde genomföra en språklig förändring vad skulle det vara?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.Programmet spelades in inför publik under Vetenskapsfestivalen i Göteborg den 21 april 2023.
7/7/2023 • 29 minutes, 5 seconds
Säsongsavslutning och utvärdering
Vi följer upp några av säsongens mest engagerande språkfrågor och rättar oss själva. Vad blev fel och vad borde vi ha lagt till? Vilket avsnitt tycker språkvetarna blev bäst?– Jag tycker att avsnittet Därför älskar vi svenska språket som handlar om vad som är bäst med svenskan blev väldigt bra. Det var lite feelgood, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, tycker att det bästa programmet från säsongen var avsnittet Snus påverkar ditt språk.– Det fanns mycket att säga om snus, oväntat mycket.Avsnitt och språkfrågor som tas upp för utvärderingAllt du vet om namn är fel. Lyssnaren Jacek har hört av sig om polska artighetsformer och har ett tillägg till det som sas.Emmy berättar om hur lyssnarna har namngett sina barn, djur och robotdammsugare.Dialekterna: Ryktet om vår död är starkt överdrivetLyssnaren Hans beskriver dialektrikedomen i Kalmar län och Henrik Rosenkvist ger en förklaring till varför det finns så mycket dialektal variation i området.Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskarLyssnarna har hört av sig och känner igen uttrycket att gå och kladda i betydelsen att gå och köpa godis.Ordet cool är inte längre cooltMånga lyssnare har hört uttrycket "kopiera ut" i betydelse att "skriva ut".Dessutom hör vi svaret på frågan: Hur lyssnar du på Språket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.
6/19/2023 • 30 minutes
Stavningskontrollens vanligaste misstag
Rättstavningsprogrammen är en del av vår vardag, vare sig du skriver i ordbehandlingsprogram, ett sms eller ett inlägg på sociala medier. Men stavningskontrollerna kan inte alltid stava. – Jag rekommenderar alla att inte ha på det här med röda streck samtidigt som man skriver, det stör ju. Låt rättstavningsprogrammet gå igenom din text när du har skrivit klart, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Det finns inte mycket forskning kring hur stavningskontroller påverkar vårt skrivande eller språk. – Jag tror att vi alla tar för givet att det hjälper, och det gör det nog för de flesta. Men vi vet nästan ingenting om det, säger Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.Det finns dock studier som visar att vissa människor kan påverkas negativt att de röda strecken.– De röda strecken kan bli ett visst hinder för dem som har svårigheter att skriva till exempel om man har dyslexi eller afasi. Det tar en massa kraft att stanna upp och titta på strecken, säger Åsa Wengelin.Samtidigt finns det studier som Åsa Wengelin varit med och gjort som visar att människor med afasi som använt stavningskontroller blev bättre på att stava även utan stavningskontroller.– Det finns ett par liknande studier med samma resultat och jag tror att det kan beror på att man ser de rättstavade orden, det handlar om frekvens, men vi vet inte exakt varför det hjälper, säger Åsa WengelinSpråkfrågor om rättstavningsprogram och stavningskontrollerEn lyssnares stavningskontroll felmarkerar "de frågor" är det rätt?Ska det stavas sektoransvar eller sektorsansvar?En lyssnares stavningskontroll felmarkerar istället och vill att det ska stå i stället, vad är rätt?Hur bra är rättstavningsprogram på särskrivning?En lyssnarens stavningskontroll kräver ett dels efter ett annat dels, är det rätt?Läs mer om stavningskontroller, rättstavning och skrivreglerBok: Svenska skrivregler, från Språkrådet (från 2017).Språkrådets frågelåda, där kan du söka efter språkfrågor.Svenska.se, där kan du söka i SAOL, SO och SAOB.Studie som Åsa Wengelin refererar till om stavningskontroll och afasi (från januari 2022)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.Programledare Emmy Rasper.
6/12/2023 • 29 minutes, 59 seconds
Därför älskar vi svenska språket
Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan "Vad är det bästa med svenskan?". Hör en hyllning till svenskan och hur språket lät på Gustav Vasas tid. "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."Lyssnaren Simon."Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.“Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “Lyssnaren Dan."Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."Fredrik Lindström, författare och komiker. “Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Språkfrågor om svenska språketVad utmärker den svenska språkmelodin?Varför böjer inte svenskan verb efter person?Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?Hur viktigt är modersmålet?Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?Läs mer om svenskans språkmelodiBok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974) Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012) Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020) Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, tillträdande chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.Programledare Emmy Rasper.
6/5/2023 • 29 minutes, 59 seconds
Orden vi använder för att förolämpa varandra
Kränkande språk kan vara skällsord som luder, pucko, fikus eller stolle. Men också att säga din idiot, ditt as eller din jävel. Hör om grammatiken och historien bakom några vanliga tillmälen. Förolämpningar är ett känsligt ämne men det är också själva tanken med förolämpningar, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.– Skällsorden har sin funktion i språket. När man är arg på någon och vill säga något nedsättande då måste man ha vissa ord för det. Måste de vara förnedrande?– Ja. Precis som att vi har ord för att hylla någon så har vi ord för att berätta hur illa vi tycker om någon. Språket har vi för att uttrycka alla våra känslor, inte bara de fina känslorna, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om skällsord och förolämpningarVarifrån kommer ordet "stolle" i betydelsen en dum person och har det något med den tyska kakan "stollen" att göra?Varför säger man din eller ditt istället för du i förolämpningar? Som till exempel ditt as, din idiot eller ditt rövhål. På andra språk använder man formen du, som “you asshole” på engelska eller “du Arschloch” på tyska.Varifrån kommer skällsordet "fikus" för en homosexuell man?Hur har ordet "luder" bytt betydelse över tid?Har det skånska nedsättande ordet "fyle", i betydelsen "en grupp människor", något att göra med "fyle" från den antika grekiskan, som betydde stam?Varifrån kommer skällsordet "pucko" och kan det ha någon koppling till den persiska förolämpningen "kalepook" som betyder ungefär dumhuvud?Läs mer om tillmälen, skällsord och kränkande ordBok: Kapten Haddocks ordbok, från alabasterskalle till ökenråtta, författare Björn Wahlberg (från 2020)Video: Tennisspelaren Jonas Björkman skriker "luder" med mera till en domare (från 2007)Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.
5/29/2023 • 29 minutes, 59 seconds
Så parar sig ord med andra ord
Avhållsamhet är inget som svenska ord håller på med, tvärtom parar de gärna ihop sig med andra ord. Men exakt hur går det till? Finns det inga restriktioner? Och vad är grejen med teleskopord? Enligt Guinness rekordbok är svenskans längsta ord "nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljninssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten".– Men det är ju bara att lägga till "anteckning" till det ordet så har vi ett ännu längre ord, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Kan man lägga ihop hur många ord som helst?– Ja, i princip finns ingen gräns, sen kan man ju diskutera om det är funktionellt, säger Susanna Karlsson.En annan form av sammansättningar, som ofta nybildas, är teleskopord som hemester, brunch och covidiot. – De drar till sig uppmärksamhet med hjälp av ordlekar. Av olika skäl tycker vi att det är kul, säger Daniel Kjellander som skrivit en avhandling om teleskopord.Språkfrågor om sammansättningarVad gör vokalerna o, u och a i sammansättningarna kvinnofientlig, gatunamn och kungamakt?Vad är teleskopord? Vilket är det mest etablerade teleskopordet i svenskan? Varför nybildar vi gärna teleskopord?Vilka regler gäller för foge-s? Varför har det smugit sig in foge-s i sammansättningar som arvsskifte och skogsvaktare, det korrekta är väl arvskifte och skogvaktare?Har det blivit vanligare att fast sammansatta verb löses upp? Som att säga att en “bok spelar ut sig i” istället för att en “bok utspelar sig i”?Får man skapa hur långa ord som helst?Vad finns det för regler för sammanskrivningar av ord som innehåller namn?Läs vidare om sammansättningar och teleskopordTeleskopordens funktion och betydelse pressmeddelande om Daniel Kjellanders avhandling från Umeå universitet (från maj 2022).Språkkrönika: Teleskopord en populär ordbildningstyp av Karin Skagerberg, Dagens Nyheter (från mars 2022)Teleskopord i det vegetariska matsortimentet, krönika av Lena Lind Palicki, Svenska Dagbladet (från februari 2023)Språkkrönika: När ska man foga med s? av Patrik Hadenius, Dagens Nyheter (från juni 2017).Bok Svenska skrivregler redaktör: Ola Karlsson, Språkrådet (från 2017)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Daniel Kjellander, universitetsadjunkt på Linköpings universitet, som skrivit sin doktorsavhandling om lexical blends och teleskopord. Programledare Emmy Rasper.
5/22/2023 • 30 minutes
Teckenspråket – allt du velat veta
Tror du att alla tecken motsvaras av ett ord i talspråket? Att teckenspråkstalare från olika länder förstår varandra? Att teckenspråk inte är lika nyanserat som talspråket? Då tror du fel. Klicka här för en transkribering av avsnittetTeckenspråkets dag firas den 14 maj och sen tre år tillbaka utser Språkrådet årets tecken samma dag. 2022 års tecken blev "hybridmöte".– Vi har fått in många olika förslag till tecken. Och i år så fastnade vi för hybridmöte som är ett nyskapat tecken och ett gammalt tecken, säger Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.Att det är just den 14 maj som uppmärksammas beror på att det var den dagen 1981 som riskdagen slog fast att det svenska teckenspråket är dövas förstaspråk.– Kännedomen om teckenspråk är stor idag, men kunskapen är fortfarande väldigt grund. Den sträcker sig ofta till att kunna bokstavera sitt namn och kanske något enstaka tecken, säger Tommy Lyxell.Finns det missuppfattningar om teckenspråk?– Ja, det finns de som tror att det är ett symbolspråk ungefär som kinesiska tecken och att ett tecken motsvarar en fras. Sen finns det de som tror att det bygger på svenska talspråket, att man använder svensk grammatik och lägger till några tecken och så blir det teckenspråk, men så är det inte säger Tommy Lyxell.Språkfrågor om teckenspråkHur fungerar teckenspråkets grammatik?Kan tecken för verb böjas i olika tempus?Kan adjektiv kompareras?Hur fungerar ansiktsmimiken i teckenspråket?Finns det tecken för alla ord som finns i en svensk ordbok?Hur fick teckenspråket status som förstaspråk för döva?Vad finns det för "falska vänner" mellan teckenspråken i Danmark och Sverige?Förstår teckenspråkstalare från olika språkområden varandra?Vad finns det för "ord" från teckenspråket som skulle kunna förenkla talspråket?Vilket tecken används för att säga förlåt?Vad är TAKK-tecken?Läs och se mer om teckenspråkLär dig mer om svenskt teckenspråk från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen. Svenskt teckenspråkslexikon från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet TegnTube ett projekt om de nordiska teckenspråken.Här kan du läsa och se en film om årets tecken 2022 "hybridmöte".Tv-programmet Upp med händerna från 1974 finns att se på SVT Play.Teckenspråkets historia – förklarad på 60 sekunder SVT (från maj 2021).Artikel om teckenspråksforskningens historia och status från Stockholm universitet (från 2022)Information om Tecken som AKK (TAKK) från Specialpedagogiska skolmyndighetenGäst: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Institutet för språk och folkminnen. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
5/15/2023 • 30 minutes
Så botar du din språkliga irritation
Symtom: Du får akut klåda av anglicismer. Det skär i öronen varje gång nån säger eh. Du får kramp i språknerven av "tack snälla". Diagnos: Du lider av språklig irritation. – En sak som har visat sig funka är att lära sig lite mer om fenomenet som man irriterar sig på, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket.Språkfrågor som irriterar Varifrån kommer uttrycket "Tack snälla!" och kan det verkligen användas i alla sammanhang?Varför säger en del "Varsågoda" till en person, är det inte fel?Varför skriver svenska butiker sale?Är "konklusion" en anglicism?Varför använder människor eh-ljud i sitt tal?Läs och lyssna mer om språket som störSpråket som stör mest artikel från Språktidningen (från april 2022)Särskrivningar och hen irriterar mest i svenska språket poddavsnitt 36 från Språktidningens podd (från april 2022).Ibland har man inte mycket annat val än att ge upp, krönika av Mikael Parkvall från Svenska Dagbladet (från maj 2023)Svar på en massa språkfrågor som irriterarVarför säger folk tänker istället för tycker? Svar: I avsnittet Sommarens språkliga godisskål (lyssna från 24:18).Varför besvarar vissa ett tack med "ingen fara"?Svar: I avsnittet Hur besvarar man ett tack (lyssna från 05:10).Varför säger många säger "Ja men.." eller "Nej men..." i början av en mening?Svar: I avsnittet: Det är lätt att säga nej. Inte (lyssna från 14:45), i avsnittet Så förstår du politikens språk (lyssna från 18:05) och i avsnittet Nä men, vi är elva man på plan (lyssna från 05:35).Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit?Svar: I avsnittet Gnällprogrammet – lyssnarnas största språkliga irritationsmoment (lyssna från 07:20).Varför blandar folk ihop personliga possessiva och reflexiva pronomen, till exempel hans och sin?Svar: I avsnittet Här är svaren på de klassiska språkriktighetsfrågorna (lyssna från 6:33) och i avsnittet Det är bara take it or leave it (lyssna från 15:24)Varför säger folk öppna upp och stänga ner?Svar: I avsnittet: Öppna upp och stänga ner (lyssna från 00:40)Varför används ordet kontext, är det inte samma sak som sammanhang?Svar: I avsnittet I vilken kontext kan ordet kontext användas? (lyssna från 08:39)Varför säger folk liksom?Svar: I avsnittet Skräporden som gör kommunikationen bättre (lyssna från 23:00) och i avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 01:35). Varför uttalar en del egentligen som ejenkligen?Svar: I avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 13:44)Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
5/8/2023 • 30 minutes
Allt du vet om namn är fel
Men alla har väl ett förnamn? Ja, nästan alla. Men namnskicken i världen skiljer sig åt och det går inte att förutsätta att alla har förnamn och efternamn enligt svensk tradition. – Många tror att alla har förnamn och efternamn men det inte ens helt sant i Sverige och absolut inte sant om vi rör oss i världen. I vissa kulturer i Indonesien finns det till exempel inga efternamn, säger Sverker Johansson, aktuell med boken "Hur var namnet?"Språkfrågor om förnamn, efternamn och smeknamnHar alla människor ett förnamn?Har alla människor ett efternamn? Hur skiljer sig det polska sättet att ge människor smeknamn från det svenska?Går det trender i namn?Hur tänker föräldrar när de ska ge sina barn namn?Vad är egentligen ett andranamn?Vad är en aptonym?Läs och lyssna mer om namnLär dig mer om förnamn, artikel från Institutet för språk och folkminnenFolk som heter som sina jobb, artikel från Göteborgs-Posten (november 2020)Sök hur många som har ett visst namn via Skatteverket.Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitetGäst Sverker Johansson, lingvist och författare. Programledare Emmy Rasper.
5/1/2023 • 30 minutes
Författarnas makt över språket förr och nu
Förr skrev språkvetare brev till Selma Lagerlöf för att försöka få igenom språkförändringar. Men dagens språkvård har inga ambitioner att förändra författares språk. Under början av 1900-talet sågs litteraturen som ett verktyg för att förändra språket och det fick dåtidens språkvetare att aktivt försöka få författare att anamma idéer om att modernisera skriftspråket.– Flera språkvetare ansåg att skriftsvenskan var stel och konstlad, och man ville att skriftspråket skulle närma sig talspråket, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet.Just nu pågår ett forskningsprojekt under ledning av David Håkansson vars syfte är att undersöka just hur litteraturen under 1830-1930 gjorde svenskan modern.– Vi fick en enklare meningsbyggnad, pluralböjningen av verb slopades, och kortformer av ord gjorde entré, som att skriva mor istället för moder, säger David Håkansson.Författares språk inte längre norm för skriftspråketEfter 1930 förändrades synen på vilket skriftspråk som skulle ses som norm och tidningarnas texter blev istället intressanta för språkvetare och språkvården.Att språkvetare eller en representant från Språkrådet skulle höra av sig till en nutida författare för att få den att förändra sitt sätt att skriva är otänkbart idag.– Jag hade blivit obstinat och sur om någon hörde av sig till mig på det sättet. Det var storsint av Selma Lagerlöf att överväga ändringsförslagen. Jag är inte säker på att jag hade varit förmögen att ta till mig det, säger författaren Lydia Sandgren, vars debutroman Samlade verk kom ut 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.Läs och lyssna mer om litteraturens inflytande över språketSpråkliga förändringar i Gösta Berlings saga artikel från Litteraturbanken av Carin Östman.Språktidningens podd avsnitt 44 Språkrådets nya rekommendationer (från januari 2023) med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och Maria Bylin, en av redaktörerna för boken Språkrådet rekommenderar.Gäster: David Håkansson, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Ulrica Skagert och Jessica Söderlund från bokcirkeln Verkö bok och bubbel.Lydia Sandgren, författare, vars debutroman Samlade verk 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.Programledare Emmy Rasper.
4/24/2023 • 30 minutes
Så gör du inte fel med “att”
"Att" är ett krångligt litet ord. Egentligen är "att" två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan "att" få för sig att försvinna ur meningar. – Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att. Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.” Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om attVarför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?Finns det dialektala varianter av "att"?Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktionBoken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.
4/17/2023 • 30 minutes
Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar
Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra. – Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter. – Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.Språkfrågor om godisVarför heter det godis och när började ordet användas?Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?Läs och lyssna mer om godisMer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemmaSocker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell. Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.Programledare Emmy Rasper.
4/10/2023 • 30 minutes
Barn lär sig utländska språk allt tidigare
I de flesta europeiska länder börjar barn lära sig ett främmande språk redan i lågstadiet. Hör vilket land som är bäst i klassen på flerspråkighet och hur svensk språkundervisningen kan bli bättre. EU vill att du ska kunna minst tre språkInom EU finns ett mål om att alla EU-medborgare bör behärska minst två språk förutom det egna modersmålet. En ny rapport från EU som kartlagt språkundervisningen i Europa visar att färre än 60 procent av eleverna som går i högstadiet eller motsvarande läser ett andra främmande språk. Däremot är det många unga i Europa som läser ett första främmande språk redan i lågstadiet, nästa alltid engelska, och undervisningen börjar i yngre åldrar nu jämfört med 2013. Hör nyheten från Ekot om språkundervisningen i Europa.Så kan undervisningen i ämnet moderna språk bli bättre– Det är viktigt att vi får in det muntliga i klassrummet, säger Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, som gjort en studie som visar att elever som läser spanska i skolan skriver bättre än de pratar.Eleverna fick själva fick rapportera vad de gjort mest och minst under lektionerna och uppgav då att det de gjort minst var att lyssna och prata det språk de skulle lära sig. Att det skrivna språket dominerar i undervisningen i ämnet moderna språk visar även en granskning från Skolinspektionen från december 2022.– Det talande språket är en egen genre som skiljer sig från skrivet språk och vi måste förbereda eleverna för att kunna lösa verkliga situationer. Man kan inte gå runt med en skriven dialog i fickan och läsa upp den, säger Berit Aronsson.Läs och lyssna mer om språkundervisning"Breddade språkkunskaper viktiga för Europas framtid" artikel om EU-rapporten från Universitets- och högskolerådet. (april 2023)Rapporten från EU som har kartlagt hur språkundervisningen är runt om i Europa heter Key data on teaching languages at school in Europe (från mars 2023)Rapporten från Skolinspektionen om utbildningen i moderna språk heter Skolans arbete för kvalitet i undervisningen i moderna språk (från december 2022)Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäster: Jens Möller, journalist Sveriges Radio. Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.Programledare: Emmy Rasper.
4/3/2023 • 30 minutes
Inga små och gulliga diminutiver i svenskan
Diminutivsuffix, en förminskningsform som gör betydelsen av ord mindre, finns i många språk men saknas i svenskan. Hör om vad vi gör vi istället och varför -is inte kan räknas som diminutiv. Flera europeiska språk har suffix som går att lägga i slutet av ord för att skapa mindre varianter av ursprungsordet. Tyskan har till exempel -chen och -lein och italienskan -ino och -etto med flera. Men i svenska språket finns inget diminutivsuffix.– Men att svenskan saknar diminutiv håller jag inte med om, vi har prefix som vi använder som diminutiver, som till exempel pytte, mini, mikro och de uttrycker också diminutiv, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk.Språkfrågor om diminutivHur definieras diminutiv?Saknar svenskan diminutiv?Hur skapas diminutiv i olika språk?Är det en form av diminutiv att säga “prateliprata” eller “köpeliköpa”, eller vad är det för fenomen?Är -is, som i bebis, föris, hemlis och grattis ett diminutivsuffix?Har det funnits diminutivsuffix i svenskan förr?Vad finns det för personnamn som är diminutiver?Läs och lyssna mer om diminutiv och -isTjänis, knäppis och brallis; om suffixet -is i modern svenska uppsats av Gunlög Josefsson, professor vid språk och litteraturcentrum Lunds universitet från 2002. Lista från Wikipedia på hur olika språk skapar diminutivLista från Svenska akademien om namns ursprung och betydelse där det går att söka efter namn som är diminutiverKrönika Formen som gör allt gulligt av Sara Lövestam, Språktidningen. (från 2019)Språkkrönika: Mammis undrar var bebis nappis är av Karin Skagerberg, Dagens-Nyheter. (från 3 oktober 2021)Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.
3/27/2023 • 30 minutes
Det här är det svenskaste ljudet
Sje-ljudet i ord som stjärna, sjö och skjorta är näst intill unikt för det svenska språket. Hör om hur det svenska sje-ljudet kom till och om varför sje-ljudet har så många olika stavningar. I slutet av 1800-talet ville en grupp som kallade sig för Nystavarna ändra stavningen av sje-ljudet. De ville att alla sje-ljud skulle stavas med sj, alltså sjärna, sjorta, sjed, sjidor och sjoklad. Så blev det inte, istället har vi många olika stavningar av sje-ljudet i svenska.– Det var en ordentlig debatt från 1860-talet och fram till tidigt 1900-tal. Det var ungefär samma argument som används idag om de, dem och dom "varför ska vi sitta och traggla det här? Kan vi inte bara göra det enkelt?", säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språketDäremot fick Nystavarna igenom två andra stavningsreformer som är norm idag. 1906 skickades ett kungligt cirkulär till folkskolorna som förordade att stava v-ljud med v och inte längre med fv eller med hv och att stava alla t-ljud skulle med t och inte med dt.Språkfrågor om sje-ljudetVarför stavas sje-ljudet på så många olika sätt?Har det funnits förslag på någon stavningsreform för att förenkla stavningen av sje-ljudet?Hur många olika sje-ljud finns det egentligen?Varför uttalar en del sje-ljudet i sjukhus med samma sje-ljud som finns i ordet dusch? Och är det ett finare sätt att säga sje på?Varför uttalar en del ordet choklad med ett tje-ljud?Varför stavas ordet genre som det gör?Läs och lyssna mer om sje-ljudetArtikel om hur sje-ljudet från Språkbruk av Martin Persson, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet. Sju, dusch, Mars och tjock i tre generationer (16 mars 2023)65 sätt att stava sje-ljud, en lista från Språket från 2010Här kan du lyssna på det internationella fonetiska alfabetet IPASymboler för de olika sje-ljudenɧ-ljud (det bakre eller mörka sje-ljudet som finns i tex stjärna)ʂ-ljud (det främre eller ljus sje-ljudet som finns i norrländskt stjärna eller i ordet dusch)symbol för tje-ljudetɕ-ljud (tje-ljudet som finns i tjära och kärna) Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.
3/20/2023 • 30 minutes
Snus påverkar ditt språk
Snusa, röka och vejpa är verb och olika sätt att idag få i sig nikotin. I flera tusen år har människan använt tobak och det har satt spår i språket. Ordet nikotin kommer från det franska ordet "nicotine" och från namnet på den franska ambassadören i Portugal Jean Nicot, som nån gång under 1500-talet tog tobaken till Frankrike.Men nu har det svenska snuset kommit till Frankrike, unga människor har börjat snusa och fransmännen pratar om trenden "le snus".– De som själva använder snus säger "le snus" men gemene man säger nog fortfarande "tabac à priser" alltså tuggtobak, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Men den franska medierapporteringen om det svenska snuset kan göra att ordet får fäste i språket.– Det är mycket möjligt att det svenska inlånet fäster sig i franskan och vinner mark på bekostnad av "tabac à priser", säger Ylva Byrman.Språkfrågor om snus och cigaretterFransmän har börjat prata om “le snus”, men hur bra funkar det svenska ordet snus i franska språket?Snus är fuktigt så varför säger man snustorr?Vad gör ordet snus i ordet snusförnuftig?Vad betyder snus i orden snusnäsduk, snusbordslitteratur, snusmumrik, snuspedant och snusmoral?Varifrån kommer uttrycket “en pris snus” och har det blivit mindre vanligt?Har fimpa något med det franska “fume pas” att göra?Vad betyder luffarbloss och hur har det använts?Vad finns det för olika slangord för den sista biten på en cigarett?Varifrån kommer uttrycket att “bomma en cigg”?Varifrån kommer vejpa som betyder att röka e-cigaretter ?Läs och lyssna mer om tobak, snus och vejpandeCaroline Kernen, Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga rapporterar som det franska "le snus" (19 januari 2023)Artikel: Nya populära tobaksprodukten bland unga i Frankrike: Snus (från Göteborgs-Posten 6 januari 2023)Tv-inslag från franska BFMTV om snus (från 5 januari 2023)Inslag från Sveriges Radio Göteborg om vejpande: Rektorerna larmar: Mellanstadiebarn använder e-cigaretter (från 2 februari 2023)Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.
3/13/2023 • 30 minutes
Därför skämtar myndigheter på sociala medier
Myndigheters skämt och kommunikation i sociala medier kan vara ett effektivt sätt att nå ut till medborgare. Men vad händer med förtroendet om språket blir för informellt? Den finska skatteförvaltningen har satsat stort på sina sociala medier och lanserat karaktären “Epic tax guy” och nu senast webbplatsen “Happy taxpayer” som ska lyfta fram skattefinansierade tjänster.– Det är inte så mycket kopplat till sakligt innehåll utan mer ett sätt att få uppmärksamhet. En del gillar det jättemycket och en del tycker att det är oseriöst, säger Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet, som forskat om myndigheters kommunikation på sociala medier.Även svenska myndigheter kan skämta, svenska Skatteverket la ut en post på sociala medier när ormen Sir Väs fångats in om att inte glömma att anmäla folkbokföringsadress vid flytt.– Det tyckte många var kul och det är ett bra exempel för det innehöll ett budskap som är i linje med den egna verksamheten, säger Andreas Nord.Finns risker med att myndigheter uttrycker sig för informelltSpråket i offentlig verksamhet regleras i Språklagen och ska vara “vårdat, enkelt och begripligt.” Enligt Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, finns det risker med att uttrycka sig för informellt som myndighet. – Det kan ge intryck av att det är en verksamhet som det går att förhandla med eller som man är kompis med. Men så är det inte, även om tilltalet är hjärtligt så ändrar det inte på några regler, säger hon.Språkfrågor om formellt och informellt språkEtt företag som erbjuder digitala brevlådor använder ordet “viktigheter” i sin kommunikation. Är viktigheter verkligen ett ord och vad ger det för intryck att använda det?Är epiteten storebror och lillebror neutrala ord att använda i nyhetsrapportering om kriminella eller blir det för familjärt?Hur kommunicerar svenska myndigheter på sociala medier?Hur kommunicerar medborgare med myndigheter i sociala medier?Har x ersatt ks även i formella sammanhang, som till exempel att skriva tillbax, lixom och oxå?Lyssna och läs mer om informellt och formellt språkKrisinformation.se, en del av MSB myndigheten för samhällsskydd och beredskap bad om ursäkt för ett svar som de skrivit till medborgare på twitter. (från Resumé 17 mars 2021)Finska skatteförvaltningens instagram, webbplatsen Happy taxpayer och låten EPIC TAX PARTY Original mix.Tv-programmet Världens modernaste land avsnitt tre med Fredrik LindströmAntologin "Hej, det är från försäkringskassan!" från 1988, redaktör Orvar Löfgren. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitetProgramledare Emmy Rasper.
3/6/2023 • 30 minutes
Så förstår du ekonomispråket
Inflationen har fått priserna att stiga och har gjort att många vill veta mer om pengar och ekonomi. Men det ekonomiska språket kan vara svårt att förstå. Fackspråk och svengelska kan ställa till det när människor från börsen, banker och finansvärlden kommunicerar med personer utanför ekonomins område. Men det är inte bara ord och uttryck som momentum, "risken är på uppsida" och "vi ska växa bolaget" som ställer till det.– Aktie är ett otroligt ogenomskinligt ord, om vi bara ser det på en boksida utan förkunskap är det helt omöjligt att förstå vad det betyder, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor om ekonomispråketVad betyder momentum som används i ekonomirapporteringen?Varifrån kommer orden bank, saldo och konto?Vad har ordet skatt för ursprung och kan det ha någon koppling till arabiska ordet zakat?Varifrån kommer ordet inflation och uttrycket att det kan "gå inflation i" något?Varför används uttrycket "vi ska växa företaget med..." eller "vi ska växa vinster med..."?Har ordet räkenskap något med skåp att göra?Vad ordet aktie för bakgrund?Rättelse: I avsnittet sägs att ordet "aktie" inte finns på norska och danska. Det är fel. Ordet ”aktie” finns både i danska (”aktie”) och norska (”aksje”). Henrik Rosenkvist hälsar "Också en språkexpert kan ibland bli vilseledd av föråldrade ordböcker och opålitliga nätsidor."Ekonomiska ord och begrepp som förklaras i programmetmomentum"risken är på uppsidan""underliggande affär"produktportföljmanageralågkonjunkturbankkontosaldoskattinflation"växa företaget"räkenskapaktieLyssna och läs mer om ekonomispråkInslag från Ekonomiekot: Hur mycket förstår du av ekonomispråket? (från juni 2011)Analyser och rapportering från Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot.Gäst: Kristian Åström, ekonomikommentator Sveriges Radio.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.
2/27/2023 • 30 minutes
Ukrainare har slutat prata ryska
Innan den ryska invasionen var Ukraina ett tvåspråkigt land. Idag har språken ukrainska och ryska blivit en del av kriget. Att inte prata ryska ses som en protesthandling. Ukraina har varit ett tvåspråkigt land där ukrainska och ryska har existerat parallellt både i offentligheten och inom familjer. I landet är ukrainska officiellt språk och ryska det största minoritetsspråket.Kriget har förändrat språksituationen i UkrainaI tunnelbanan i Kiev ropas stationerna ut på ukrainska och engelska. Ukrainska politiker, med ryska som modersmål, har slutat prata ryska offentligt. Ukrainska soldater försöker identifiera ryska soldater genom att be dem uttala det ukrainska ordet "palianytsia", som innehåller ett fonem som ryskspråkiga har svårt att uttala.– Det ryska språket har blivit en symbol för den ryska invasionen och den ryska ockupationsmakten och i och med det har ryskan förlorat sin ställning som ett språk som man vill prata i Ukraina, säger Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina.– Tvåspråkigheten har påverkats av kriget på så sätt att människor vill ta avstånd från det ryska och då aktivt väljer ukrainska som sitt huvudspråk, säger Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet.Hör om språksituationen i Ukraina ett år efter den ryska invasionen.Språkfrågor om ukrainska och ryskaVad betyder den ukrainska ortnamnsändelsen -ivka?Kommer ordet Ryssland från Roslagen och har ordet ruskigt något med Ryssland att göra?Lyssna och läs mer om ukrainska och ryskaHör mer av Lubna El-Shantis rapportering i Sveriges Radio. Artikel om de ukrainska språklagarna "Många ryskspråkiga är ledsna över den ukrainska enspråkspolitiken" (från YLE, 25 januari 2022).Artikel om skillnader mellan ukrainska och ryska "Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska" (från Språkbruk, Institutet för de inhemska språken, 13 april 2022)Gäster: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina. Thomas Rosén universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet. Sanna Witt, docent i slaviska språk och lektor i ryska vid institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska på Stockholms universitet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
2/20/2023 • 30 minutes
Ordet cool är inte längre coolt
Ungdomsspråk och slang förändras i snabb takt. Det som var inne nyss kan snart vara hopplöst ute. Lär dig vad gähda, ajde och ströga betyder och varför du absolut inte ska använda ordet cool. – Det värsta jag vet är när vuxna använder ordet cringe, säger Belmin Nuhic, 23, programledare på Juniornyheterna.Han förklarar att ingen ung person använder orden, cringe, cool eller swag längre och berättar vad de mer gångbara orden gähda, ströga och ajde betyder.Många av de ord som unga använder idag kommer från kulturella fenomen som sociala medier, epadunk och gaming. Språkbruk som är typiskt för en speciell åldersgrupp kallas kronolekt.– Det är egentligen två saker, dels hur ditt språk avslöjar din ålder, men också hur ditt eget språk förändras över tid, det kan handlar om hur stämbanden förändras, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.Språkfrågor om ungdomsspråkVarför säger barn "kopiera" ut när de ska skriva ut och mandala när de menar målarboksbild?Har det blivit vanligare att säga exakt?Vilka ord och uttryck är inne bland 20-åringar?Vilka ord som tidigare var inne har blivit ute?Vad har ordet cool för historia?Hur använder barn och ungdomar orden noob, slay och snitcher?Vad är bitchblicka och vilken spridning har ordet?Lyssna och läs mer om slang och ungdomsspråkLouise och Julia poddar, avsnittet: Podden för dig som är coolSäger du ”gähda” eller ”fest”? Kronolekten avslöjar din ålder (artikel från Sydsvenskan 17 januari 2023.)P3-svengelskan leder oss mot systemkollaps (krönika från Jonna Sima Aftonbladet 17 januari 2023)Lär dig mer om förortssvenska från Institutet för språk och folkminnen.Språkvetare: Susanna Karlsson, 46,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Belmin Nuhic, 23, programledare och reporter på Juniornyheterna, Sveriges Radio.Programledare Emmy Rasper, 40.
2/13/2023 • 30 minutes
Dialekterna: Ryktet om vår död är starkt överdrivet
Dialekternas död är ett återkommande ämne i språkdiskussioner. Språket gör en hälsokontroll på de svenska dialekterna och konstaterar att dialektutjämning till trots är oron för utplåning överdriven. – Det finns fler dialektala variationer än de flesta tror, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Bristande forskningsintresse, en språklag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus på dialekternas utjämning säger han är anledningar till att många tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar.– Man har bara fokuserat på dialekternas utjämning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att åka ut i fältet och undersöka saken, säger Henrik Rosenkvist.Veckans språkfrågorVilka svenska dialekter har blivit mest utjämnade och vilka har bevarats bäst?Kunde människor från olika delar av Sverige förstå varandra förr när dialekterna var mer utpräglade?Vid vilken ålder fästs ens dialekt?Är det vanligt att överdriva sin dialekt när man skämtar?Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?Lyssna och läs mer om dialektutjämning och dialektPoddserien När gotländskan tystnarArtikeln Tillfälligt varietetsskifte som social resurs (från sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att läsa.Inslag i Studio Ett "Håller Youtube på att förändra den svenska dialekten?"Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien När gotländskan tystnar. Programledare Emmy Rasper.
2/6/2023 • 30 minutes
Felen du gör med dubbleringar
Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som orsaken till varför, backa bak, CD-skiva och AT-tjänstgöring. Veckans språkfrågorVad är skillnaden på tautologi och pleonasm?Varför har det blivit vanligare att skriva “även fast” och är det fel?Formuleringar som “orsaken till varför” och “orsaken beror på” förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?Är uppmaningar som “sluta skjut” och “passa på att njut” språkligt korrekta?Är “enkätundersökning” ett onödigt ord?Läs mer om tautologiKapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
1/30/2023 • 30 minutes
Språket special: Mina föräldrar är analfabeter
Ordet analfabetism har blivit känsligt, många pedagoger och forskare undviker det helt. Men problemet finns kvar. Att inte kunna läsa och skriva i ett informationssamhälle är ett funktionshinder. Det här specialavsnittet av Språket i P1 handlar om det alltmer känsliga ordet analfabetism. Hur är det att vara barn till föräldrar som inte kan läsa och skriva? Vem är egentligen analfabet och vad är det bästa sättet att knäcka bokstavskoden för en som är vuxen?I programmet hörs:Gulistan Kavak, socionom och skolkurator som skrivit böckerna "Analfabetism : det osynliga funktionshindret" och "Min mamma kan inte läsa och skriva"Noor Mohamed Noor, med flera elever på SFI i Kviberg i Göteborg.Ivana Eklund, föreläsare och utbildningskonsult inom bland annat svenska som andraspråk."Språket special: Mina föräldrar är analfabeter" är gjord av Emma Engström i januari 2023.
1/23/2023 • 30 minutes
Så äger språket
Språket frossar i språkligt ägande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen Obehöriga äga ej tillträde. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande använder -a för att markera genitiv. Veckans språkfrågorHur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga äga ej tillträde" har lyckats överleva så långt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvällspromenad (med -s). Finns det rätt och fel när det gäller foge-s?Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa säger busshållsplats i stället för busshållplats?Hur används genitivformerna dens respektive dess?Vilka regler gäller för namn som innehåller genitiv, t ex Borgholms kyrka?I vilka sammanhang används a- för att markera genitiv?Är bevarade genitivformer från fornnordiskans dagar något specifikt för en del av Sydsverige?I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel från 2009 uppgavs att a-genitiv då var på väg bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?Finns det något som skulle kunna vända trenden och rädda kvar a-genitiven?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.Programledare Jens Möller.
1/16/2023 • 30 minutes
Skrattet som smittar
Hahaha...!!! Skratt kan kännas glatt och smittande. Andra skratt uttrycker t ex nervositet. I Språket om humor i vardag och offentlighet samt humorns roll i maktspel. Jodå, det blir även en del skratt! Veckans språkfrågorÄr pappaskämt en modern företeelse, vet man vilket som var det första kända pappaskämtet?På vilka sätt kan man försöka utöva makt genom humor?Finns det tecken på att kvinnliga komiker har blivit mer accepterade idag än för 10-15 år sedan?När det gäller humor är det lätt att associera till offentlig komik t ex på scen eller i tv. Men vilka funktioner kan humor och skratt ha i vardagliga samtal bekanta emellan?Vad händer när någon försöker vara rolig, på en scen eller i vardagslivet, men ingen skrattar?Vad betyder ordet vits?Vad är "språkvetarförklaringen" till varför det kan uppstå humor i en ordvits?Är det sant att göteborgare håller ordvitsandet vid liv?Det finns många olika sorters humor, som slapstick, satir, parodi m m. Finns det viss typ av humor som ses som "finare" än annan?Finns det språkligt baserad humor som är universell, eller är verbal humor begränsad till t ex vissa regioner och språkområden?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Hanna Söderlund, humorforskare och lektor i svenska vid Umeå universitet.Programledare Jens Möller.
1/9/2023 • 29 minutes, 59 seconds
Så föds och dör vi - rent språkligt
På smällen och valpa, avlida och dö. Språket kopplat till livets början och slut är ibland förvirrande och tabubelagt. Och födelsens mirakel tycks ha gett förvånansvärt få avtryck i svenska språket. Veckans språkfrågorAtt barn föds är bokstavligt talat det mest ursprungliga i mänskligt liv, hur har det färgat språket?Vem är det som blir "förlöst" vid en förlossning; är det barnet, modern eller kanske båda två?Att pilta sägs vara en snabb förlossning där barnmorskan inte hinner få på sig handskar och därför tar emot barnet med sina bara händer. Vad är bakgrunden till begreppet pilta?Vad är den ursprungliga betydelsen av jordemor, alltså ett äldre ord för barnmorska?Vilka ord finns för barnmorska på olika språk?En kvinna kan amma sitt barn. Men hur korrekt är det att säga att barnet ammar?En kvarleva är ju en rest av någon död. Varför heter det då kvarLEVA?Flera lyssnare har reagerat på att medier ofta använder verbet dö i stället för t ex avlida, gå bort, omkomma eller stupa. Varför används dö på det sättet?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.
1/2/2023 • 30 minutes, 12 seconds
Orden som präglade "Språkåret 2022"
Sporttvätt, epadunk och hungersten - där har vi några av årets nyord. Språkets inbjudna panel diskuterar den pinfärska nyordslistan samt analyserar språkåret 2022. Vi önskar GOTT NYTT SPRÅKÅR 2023! Här kan du läsa pressmeddelandet om 2022 års nyordslista.I Språkets nyårspanel ingår:Sofia Tingsell, språkvårdare m m på Språkrådet.Patrik Hadenius, chef för Norstedts förlag och tidigare chefredaktör för Språktidningen.Susanna Karlsson, Språkets återkommande expert samt docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.Musiken som spelas i avsnittet är Ragga Epa med Dvnk1.
12/27/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Språktomten serverar svar
Inför jul bjuds på en språklig gott-och-blandat-påse. Hör frågor och svar om bl a anglicismer och frasen med det sagt. Därtill excellerar vår egen språktomte i parallellhomonymi vad kan det vara? Veckans språkfrågorEn lyssnare har skrivit ner hundratals engelska uttryck från senaste säsongen av tv-såpan Farmen. Varför väcker anglicismer och engelska ord i svenska språket så starka känslor?Svenskans såg och engelskans saw har samma två betydelser på båda språken (verktyget man sågar med och preteritumformen av verbet se). Finns det fler liknande fall, och finns det någon benämning för ord som har samma dubbla betydelser på olika språk?Hur kommer det sig att vi i svenskan använder negationer i positiva fraser, t ex "nej, vad kul!"? Eller "kan inte du räcka mig saltet?" Varför är vi negativa helt i onödan?Finns det någon regel för vad man kallar ortsbor i en stad, till exempel göteborgare eller Trollhättebo?Flera lyssnare upplever frasen "med det sagt" som en trend bland t ex politiker och journalister. Vad har uttrycket för innebörd?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.
12/19/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Så talar vi om tiden
Ställtid, historiskt presens och middag som tidsangivelse. Språket handlar om hur vi talar om tiden, som vissa tycker går alltför fort. Fast gästen Bodil Jönsson hävdar bestämt att vi har gott om tid! Veckans språkfrågorHur bra är vårt språk är på att fånga och beskriva tid?Kan man verkligen använda ordet "historisk" när något händer för första gången, t ex att det för första gången väljs en kvinnlig ledare i något land?Är användandet av historiskt presens, till exempel inom polisen, ett försök att underlätta förståelsen för människor som kan ha svårare att förstå komplexa meningar med olika tidsformer?Om man använder middag som tidsangivelse, betyder det då ungefär mitt på dagen eller den senare tid då flesta äter middag?Vad är ställtid?Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid kom 1999 och sålde snabbt i hundratusentals exemplar. Vilket behov fyllde den boken just då?En lyssnare uppfattar det som att hans barn och deras kompisar pratar fortare än vad hans egen generation gör. Samtidigt upplevde lyssnaren det som att hans mor-och farföräldrar pratade långsammare än vad hans generation gör. Pratar generationerna snabbare och snabbare?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Bodil Jönsson, fysiker och författare till flera böcker om tid.Programledare Jens Möller.
12/12/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Därför är danskan svår att förstå
Många vokalljud och outtalade konsonanter - det är ett par av trösklarna för svensktalande som vill förstå danska. Fast Åsa Nilsson, som studerar danska, har blivit helt förälskad i vårt grannspråk! Veckans språkfrågorHur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att hitta ett gemensamt nordiskt språk?Skulle norska, svenska och danska ansetts som dialekter om Norge, Sverige och Danmark vore ett land?Det finns många "falska vänner" mellan svenska och danska. T ex betyder danskans værelse inte varelse, utan rum. Är de "falska vännerna" ofta samma gamla ord som har kommit att få olika betydelser på svenska och danska, eller är det vanligare att det är ord med helt olika bakgrund som bara råkar låta ungefär likadant?Vilka är utmaningarna för en svensktalande som vill lära sig danska?Hur många vokalljud finns på danska?Hur är det danska talsystemet uppbyggt?Vad säger forskningen om språkförståelsen mellan svenskar och danskar?För ungefär tio år sedan blev det stor uppmärksamhet kring professor Dorthe Bleses studie om att danska språkets många vokaler och få konsonanter bidrar till att det tar något längre tid för danska barn att utveckla sina språkkunskaper jämfört med många andra barn. Vad finns för tankar kring den studien idag?Slutledet i namnet Sverige är danskans ord för rike - rige. Bär vårt land namnet Sverige och inte Svea rike tack vare våra grannar i söder, och är det läge att byta benämningen på vårt land till svenska och kalla nationen Sverike?Språkexpert Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Medverkar gör även danskstudenten Åsa Nilsson och danskläraren Allan Hansen, båda knutna till Stockholms universitet.Programledare Jens Möller.
12/5/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Prefix & suffix - små men mäktiga
Prefix och suffix är små orddelar med makt att helt ändra ords betydelse. I Språket möter vi forskaren som har undersökt suffixet -ande, och programledare Jens missförstår ordet kontraaltskrockande. Veckans språkfrågorVad är definitionen på prefix?Varför heter det oväder, det borde ju betyda att det inte är väder?Prefixet o- används ofta för att ge ett ord motsatt betydelse, som i intressant/ointressant. Fast det gäller inte rolig/orolig. När slutade rolig att betyda lugn på svenska?Finns det exempel än orolig där o-prefixet kan förvirra?Vad är bakgrunden till begreppen plastpappa och plastmamma, och vad lägger en för värdering i att lägga till plast- som prefix?Louise Holmer har skrivit en doktorsavhandling om det mångsidiga suffixet -ande. Hur används det?År 1900 valde redaktionen för SAOL att stryka de flesta ord som slutar på -ande ur ordlistan. Varför?Hur vanligt är det att dagens skribenter använder -ande kreativt för att skapa nya ord?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Medverkar gör även Louise Holmer, som har skrivit doktorsavhandlingen Neutrala substantiv på -ande i text och ordbok.Programledare Jens Möller.
11/28/2022 • 30 minutes, 13 seconds
På jakt efter jägares språk
Jaktlagen är vår "kanske mest konservativa språkmiljö", enligt Språkets expert, med bl a många bevarade dialektformer. Hör jaktuttryck som har färgat allmänspråket samt om olika syn på dagens jaktspråk. Veckans språkfrågorVilken är bakgrunden till ordet skåre, alltså ett skydd eller kamouflage vid stränder när man jagar sjöfågel?Att skamma ett vildsvin innebär att skadeskjuta det. Varifrån kommer ordet?Varför kallas samma jaktaktivitet pass i södra Sverige, men post i norra delen av landet?Vilka jaktuttryck har sökt sig in i allmänspråket?Vilka typiska exempel finns på hur icke-jägare missförstår ord eller uttryck kring jakt?Vad betyder vildnaden?Hör en diskussion om olika syn på jaktbegrepp som viltvård och populationsbegränsning.I södra Östergötland finns äldre jägare som använder ordet fredja. Vilket är ordets ursprung och hur och var det använts?På engelska betyder ordet endling den sista individen av en art som är på väg att försvinna. Vilket ord kan använda för detta på svenska?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Magnus Rydholm, kommunikationschef på Svenska Jägareförbundet.Camilla Bergvall, ordförande för Djurens Rätt.Programledare Jens Möller.
11/21/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Stresstålig och nyfiken - så ska tolken vara
Rättstolkar, vårdtolkar, teckenspråkstolkar, EU-tolkar... Att snabbt översätta mellan olika språk är ett ansvarsfullt uppdrag som kräver stresstålighet och nyfikenhet - och stor språkkompetens, förstås! Veckans språkfrågorI vilka olika sammanhang i Sverige händer det att man använder tolk?Vad säger forskningen om de största svårigheterna när det gäller att tolka mellan olika språk?Om man behöver använda tolk t ex under ett sjukvårdsbesök - hur säker kan man vara på att tolken verkligen översätter det som sägs och inte tar bort eller lägger till viktig information? **Hur vanligt är det i Sverige idag att barn måste tolka åt sina föräldrar?EU:s tolkar i Bryssel måste lyssna på och förstå avancerade resonemang, samtidigt som de säger vad personen sa för några sekunder sedan. Hur klarar hjärnan av det "dubbelarbetet"?EU satsar motsvarande 11-12 miljarder kronor per år för att tolka och översätta mellan unionens 24 officiella språk. De pengarna skulle kunna användas till annat om EU hade ett gemensamt officiellt språk. Varför är flerspråkigheten värd så mycket?Vad behöver man kunna, och hur behöver man vara som person, för att fixa att jobba som tolk?Hur lätt eller svårt är det att hitta svenska tolkar till Bryssel?Vilka utbildningsvägar finns för den som vill börja jobba i Sverige som t ex rättstolk eller vårdtolk?Hur kan en tolk göra för att översätta ord som är typiska för ett land, till exempel svenskans vabba eller norskans russebuss?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Medverkar gör även Stefanie Selmer och Daniel Pashley, som båda är tolkar vid EU-kommissionen i Bryssel.Programledare Jens Möller.** Muntlig tolkning bör ske enligt god tolksed, som är definierad av Kammarkollegiet. Susanna Karlsson talar i avsnittet om god translatorssed, vilket gäller skrivna översättningar. De relevanta skrivningarna i tolk- och translatorsseden är dock snarlika.
11/14/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Ortnamn som ger inblick i forntiden
I ortnamn kan vi finna flertusenåriga språkliga spår. Hör om bakgrunden till det jämtländska namnet Namn - jo, byn heter Namn. Och filmhjälten Rambo sägs ha tydlig koppling till ett svenskt ortnamn. Veckans språkfrågorEnligt en undersökning från Språktidningen tycker svenska folket att Morgongåva är landets vackraste ortnamn. Hur har samhället väster om Uppsala fått sitt namn?Språkvetenskapligt, varför är det intressant att ta reda på vad vi har kallat olika platser och varför?I Västsverige finns orter som Lerum, Naum, Vedum, Tanum och Kvänum. Vad betyder -um?Varför heter det Östersjön när det ju är en del av världshavet?Varför har prickarna fallit bort på ostkusten men inte på västkusten?Vad har filmhjälten Rambo för koppling till Ramberget i Göteborg?Hur kan en jämtländsk by ha namnet Namn?En plats som heter Dödre, har den med döden att göra?Forskaren Josefin Devine har, som en del av sin doktorsavhandling, undersökt runt 150 namn på fäbodar i socknarna Hackås och Oviken i Jämtland. Vilka är de vanligaste orden som ingår i fäbodnamnen?Jämtland var länge norskt, först i mitten av 1600-talet blev landskapet en del av Sverige. Hur mycket av det norska arvet märks i Jämtlands ortnamn?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Josefin Devine, forskningsarkivarie på Institutet för Språk och Folkminnen som har gjort en doktorsavhandling om ortnamn i två socknar i Jämtland.Programledare Jens Möller.
11/7/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Det smakar fågel, doftar jord
Vi har få svenska ord för att beskriva dofter, något fler för smaker. Kanske är en utveckling på gång? Språket handlar även om en ny bok som samlar hundratals språkliga uttryck kring mat och dryck. Veckans språkfrågorSvenska språket saknar ord för att berätta hur det luktar. Hur kan man få veta mer om språk och dofter samt vilka ord man i svenskan använder för att gestalta luktsinnet?Om man har svagt luktsinne kan man knappast säga att man luktar dåligt utan att bli missförstådd. Varför finns det inget verb för förmågan att känna dofter?I vilken mån pågår arbete för att utveckla den språkliga terminologin kring smaker och dofter?Det finns olika åsikter huruvida det är bra eller dåligt om något "smakar fågel". Vad finns det för bakgrund till uttrycket och hur används det idag?Varifrån kommer ordet kantarell, och vad kallades svampen i Sverige innan Linné gav den sitt vetenskapliga namn**?Vissa filmjölksprodukter sägs ha "spritsig smak". Kan man använda ordet spritsig på det sättet?I förordet till nya boken Maten i vårt språk står att det är "lätt att skapa nya metaforiska uttryck utifrån mat som ämnesområde". Om det stämmer, varför är det så?På vilket sätt är matuttryck intressanta, rent språkligt?I uttrycket mums filibaba betyder ju mums att något smakar gott. Men vad betyder filibaba?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Carl Ahlstrand, författare och språkkonsult.Programledare Jens Möller.** OBS! I programmet nämns att Linné gav kantarellen ett vetenskapligt namn. Namnet idag är Cantharellus cibarius. Linné kallade dock den gula svampen Agaricus cantharellus. Det nuvarande namnet uppkom först på 1800-talet. Språket beklagar den delvis felaktiga uppgiften.
10/31/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Så snackar vi slang på jobb och i förort
Rövsmör och jetski, vad betyder det? Språket handlar om mustig yrkesjargong och förortsslang. Hör om rörmokares ofta grova slanguttryck och varför s k affrikativt uttal kan vara viktigt i förorten. Veckans språkfrågorVad räknas som slang?Frilla är ett gammalt ord för konkubin/älskarinna. Numera är det ofta slang för frisyr. Har orden samma ursprung?Vad är orsak till de namn på fiskarter som nu används som slangord bland ungdomar, som lax, röding och torsk?Hur kommer det sig att slanguttrycken bäng och bänger tycks ha i princip motsatta betydelser - någon som är knasig/dum respektive något som är riktigt bra?Vad spelar den s k förortsslangen för roll för gymnasieungdomar i invandrartäta förorter?Vad kan det få för effekt för unga i förorten om de använder "fel språk i fel situation"?Vad är förortsslang?Vad betyder rövsmör?Rörmokarslang kan vara ganska grov. Finns det annan yrkesjargong i Sverige som låter på liknande sätt?I vilken mån utvecklas idag ny yrkesjargong?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Karin Senter, som har disputerat vid Uppsala universitet med avhandlingen Att göra förort: Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrundProgramledare Jens Möller.
10/24/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Därför är det tufft att lära sig franska
Vad krävs för att en svensk i Frankrike ska uppfattas som infödd fransos? I veckans Språket hör vi ett delvis överraskande svar. Dessutom om programledarens tveeggade känslor inför franska språket. Veckans språkfrågorHur ser franskans ställning ut i svenska skolan idag?Hur har franskans ord för trumma (tambour) kunnat bli tambur på svenska?Ordet miljö kommer ju från franska (millieu) där det betyder ungefär mitten. På franska talar man snarare om omgivningen, l'environnement, i de frågor som vi benämner som miljöfrågor. Kan ni reda ut varför?Flygskam är ett modernt svenskt ord som sägs ha letat sig in i franska språket. Vilka äldre ord har franskan lånat in från svenska eller andra skandinaviska språk?Stockholms universitet har studerat i vilken mån svenskar som har flyttat till Frankrike i vuxen ålder talar så god franska att de kan uppfattas som infödda fransoser. Vilka är de huvudsakliga slutsatserna i studien?Vilka är de svåraste språkliga nötterna att knäcka för svenskar som vill bli fullt bekväma med franska språket?På en skylt vid ingången till en svensk stormarknad stod "entrè". Varför använder man här grav accent i stället för akut accent?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet.Programledare Jens Möller.
10/17/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Så vill lobbyister påverka språket
Skärpt språklag och högre status för minoritetsspråk - det är exempel på frågor som "språklobbyister" driver. Språket handlar om organisationer och privatpersoner som försöker påverka språkpolitiken. Veckans språkfrågorVad är en språklobbyist?Vilka är de viktigaste språkpolitiska aktörerna i Sverige?Hur stor roll har riksdag och regering som språkpolitiska aktörer?Vad vill organisationen Språkförsvaret försvara, och mot vad?Hur försöker katalanska och samiska organisationer påverka EU språkpolitiskt?Vilka exempel finns på samiska ord som svenskan har lånat?Har de svenska dialektorden gatt och syta koppling till sydsamiskans galkedh och syjhtedh?Finns några tecken på att allmänhetens passion för språk är på väg att falna?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitetövriga medverkande:Per-Åke Lindblom, ordförande för SpråkförsvaretMarga Payola, internationell koordinator för katalanska Internacional Plataforma per la LlenguaElle Merete Omma, ansvarig för EU-enheten på SamerådetProgramledare Jens Möller
10/10/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Språklig förenkling som är svår
Kasus och personböjning av verb är grammatiska egenheter som har nötts bort från svenskan. Blir vårt språk allt enklare, och i så fall varför? Språket gräver i olika aspekter av språklig komplexitet. Veckans språkfrågorFlera av Språkets lyssnare har fått intrycket av att vårt språks grammatik var mer komplex eller avancerad förr. Är det korrekt?Hur kommer det sig att analfabeta medeltidssvenskar hade ett behov av fler kasus än vi har idag?När "peakade" den svenska grammatiken och var som mest komplex?Finns det några teorier om hur snabbt språkliga förändringar kan gå, till exempel hur snabbt ett oregelbundet verb kan ändras och få regelbunden böjning?Om vi backar 700-800 år, hur sa man då i Sverige "jag är" och "vi är"?Vilka mekanismer låg bakom att pluralformerna för verb alltmer försvann ur svenskan?Vilka exempel finns på historiska språkförändringar som har lett till högre språklig komplexitet?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Adam Horn af Åminne, som har disputerat med en avhandling om personböjning av verb i nordiska språk.Programledare Jens Möller.
10/3/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Historisk ordbok som ser framåt
Språket handlar om den historiska ordboken SAOB, vars framtid nyligen var hotad. Vår språkexpert förklarar hur en ordbok kan få hjärtat att banka. Och hur är det med förkortningarna i ordlistan SAOL? Veckans språkfrågorNär uppskattas SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) vara klar?Ordet inföding blev definierat av SAOB 1933 som i första hand en person av "färgad eller ociviliserad eller halvciviliserad ras". Hur känns den definitionen idag?För den språkintresserade allmänheten, vilken blir den enskilt viktigaste förbättringen av SAOB när den har uppdaterats?Jobbet med SAOB startade på 1800-talet. Hur gick det då till när man skulle hitta alla ord och deras definitioner?Vad avgör vilken sorts förkortningar som tas upp i Svenska Akademiens Ordlista? Varför finns till exempel bh men inte hb?Hur går det till när ord till nya upplagor av ordböcker väljs ut? Vem nominerar ord och vem beslutar om de kommer med?När kom historiens första ordbok ut?Flera av Språkets lyssnare klagar över att SAOB idag är svårläst med tättskrivna sidor och många förkortningar. Kommer SAOB bli mer läsbar framöver?Författaren Pip Williams menar att den engelska ordboken Oxford English Dictionary var jävig till förmån för mäns upplevelser när den skapades för över 100 år sen. I vilken mån kan det stämma även för åtminstone delar av SAOB?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitetövriga medverkande:Bodil Rosqvist, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens OrdbokMats Malm, ständig sekreterare Svenska AkademienPip Williams, författare till romanen De förlorade ordens bokProgramledare Jens Möller
9/26/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Dialekter så in i Norden
Språket bjuder in till nordiskt mästerskap i dialekter. Bland annat undrar vi i vilket nordiskt land man kan hitta de flesta och mest särpräglade dialekterna. Vi tar även upp en riktig skitfråga. Veckans språkfrågorVilken kan sägas vara den nordiska dialektfrågan nummer 1 just nu?Hur kan det komma sig att grannländerna Sverige och Norge har så diametralt olika syn på dialekter, och vad gör det för folksjälen?En lyssnare pekar på att man i Norge kan höra många olika dialekter på tv/radio, vilket fallet inte är på samma sätt i Sverige. Samtidigt finns i Sverige särpräglade dialekter som bondska. Är det Norge eller Sverige som har flest speciella dialekter?I vilket av de nordiska länderna finns de flesta och mest särpräglade dialekterna?Hur mycket finns av dialekter inom det finska språket?En lyssnare från Värnamo-trakten noterade att hennes mormor i sin dialekt använde ord som finns i danska och norska. Är detta ett personligt drag eller finns det småländska dialekter som har plockat en hel del från våra grannspråk?Vad är skillnaden mellan en dialekt och ett språk?I vården i Umeå kan anställda hjälpa äldre människor "på klo", alltså toaletten. Dessutom finns det dialektala uttrycket "gubba", vilket betyder att bajsa. Varifrån kommer detta?Älvdalska klassas i Sverige som en dialekt, men en expertgrupp inom Europarådet sade häromåret att älvdalskan bör klassas som ett språk. Finns några tecken på faktisk förändring när det gäller älvdalskans officiella status i Sverige?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
9/19/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Därför engagerar tidningens språk
Dagens Nyheters chef vill att läsare fortsatt ska höra av sig och "reagera på slappa formuleringar eller språkliga fel" i tidningen. Språket undersöker tidningsspråket i en tid efter korrekturläsarna. Veckans språkfrågorVarför är det så många journalister som inte verkar känna till att adjektiv slutar på -e när det beskriver någon av manligt kön och -a när det är någon av kvinnligt kön?Hur ofta hör Dagens Nyheters läsare av sig med synpunkter på tidningens språk?Hur många av tidningens anställda arbetar huvudsakligen med rent språkliga frågor?Vilken typ av forskning sker i Sverige om utvecklingen av mediernas språk, till exempel efter att korrekturläsarna försvann från tidningarna?Vad är bakgrunden till ordet sykofant, som tycks ha blivit vanligare i medierna efter Rysslands invasion av Ukraina?Vad är ursprunget till uttrycket "i ju med detta" som i viss tidningstext har använts i stället för "i och med detta"?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter. Programledare Jens Möller.
9/12/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Retoriken som formar politiken
Har alla politiker gått i "slingerskola"? frågar en av Språkets lyssnare. Inför valet analyserar vi politikernas retoriska knep för att få fram sina budskap och undrar hur politiker kan "ta ansvar". Veckans språkfrågorHar alla politiker gått i "slingerskola"?Varför förväntas politiker ofta "ta ansvar" för misslyckanden genom att avgå i stället för att försöka reda upp situationen?Vilka har varit de vanligaste orden som partierna har använt i sina valmanifest genom historien?Vissa som inte sympatiserar med Socialdemokraterna kallar dess medlemmar för "såssar". Hur kommer det sig?I vilken mån påverkar sociala medier, med sitt ganska kortfattade språk, den påstådda polariseringen i den politiska debatten?Vad går att säga, med vetenskaplig grund, om hur det politiska språket och retoriken påverkar hur folk väljer att rösta?Medverkande Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Gunilla Almström Persson, lektor vid Stockholms universitet, som forskar om språk och makt. Programledare Jens Möller.
9/5/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Så förstår du politikens språk
Blåbrun och hjärtland ses som exempel på ord som sticker ut under årets valrörelse. Språket fokuserar på politisk retorik inför det kommande valet och diskuterar t ex vad en "hög politiker" är. Veckans språkfrågor:Vilka ord och uttryck har hittills satt prägel på valrörelsen?Vad har hänt språkpolitiskt i Sverige på senare år?Hur OK är det att skriva eller säga "hög politiker", borde det inte vara "högt uppsatt politiker"?Är "icke-västlig" en term från kalla krigets dagar, eller när började man se på världen som västlig och östlig?Varför är det så vanligt att politiker och andra ofta inleder sina svar på frågor med "ja men..." eller "nej men…"?Gäster i programmet är Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio Ekot samt Magnus P. Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet som forskar om bland annat politikens språk.Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
8/29/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Sär skrivning sär skilt irriter ande
Lång hårig sjuk sköterska. Språket handlar om särskrivning, svenskans kanske största irritationsmoment. Fast hur ofta leder särskrivning till rena missförstånd, och var det verkligen bättre förr? För mer än var femte svensktalande är särskrivning det språkfenomen som irriterar mest, enligt Språktidningens undersökning våren 2022.Veckans språkfrågorVarför är särskrivningar så irriterande för så många?Har det funnits historiska trender när det gäller särskrivning, och hur kommer det sig i så fall att detta har förändrat sig över tid?Ska uttryck som i natt (inatt) och i morgon (imorgon) särskrivas eller inte?I programmet medverkar Anna Heuman, som nyligen disputerade vid Örebro universitet med en avhandling om hur användare i sociala medier agerar "språkpoliser" i relation till bl a särskrivningar. Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
8/22/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Sommarens språkliga godisskål
I Språkbiten, "Språkets lillasyster", besvaras språkfrågor hela sommaren i P1. Här kan du redan nu ta del av samlade språkliga samtal kring t ex hen, regimer och att få en kvinna på fall. SpråkfrågorVad är orsaken till att alla inte pratar samma språk?Var går gränsen mellan en regering och en regim?Varifrån kommer uttrycket "att få en kvinna på fall"?Finns språkligt samband mellan att klippa på skrå, dvs diagonalt i tyg, och skrå som i hantverksskrå?Hur ser ordningen ut i alfabet som inte är latinska?Finns en ny betydelse i "sukta"?Håller "tänker" på att ta över från "tycker" och "tror"?Hur översätter man ordet hen till t ex engelska, tyska och franska?Hur stora är möjligheterna att avslöja en persons identitet genom att räkna frekvensen av vissa ord och uttryck som vederbörande använder?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
7/2/2022 • 36 minutes, 39 seconds
Språkligt bubbel om festliga drycker
Inför midsommar bubblar Språket om festliga, starka drycker. Det blir historik, nutid och problematisering kring suputer, likörer och ölbryggning. Självklart finns även alkoholfritt alternativ! Veckans språkfrågorVarifrån härstammar uttrycket spik nykter?Vad betyder -ut i suput, är det samma slutled som i drasut?I Bellmans Bort allt vad oro gör används ordet likör generellt för alkoholhaltiga drycker. Har betydelsen förändrats med tiden?När började vi tala om bruk, riskbruk och missbruk när det gäller alkohol?Vad är ursprungsbetydelsen av brygg- i ordet brygghus?Kan man brygga vin?Går det att säga påtår även om andra drycker än kaffe?Hur har betydelseförskjutningen av ordet färdknäpp skett - från lite alkohol så att man klarar sig på resan till att ha sex för att framkalla en förlossning?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
6/20/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Trafikspråk som väcker känslor
Vissa vill absolut värna ordet järnväg. Andra vill undvika det negativa uttrycket "att vara ute och cykla". Vi pratar om trafikens språk, ett ämne som engagerar många av Språkets lyssnare. Veckans språkfrågorVad är ursprunget till hållplats som benämning för stopp för buss och annan kollektivtrafik?Varifrån kommer det negativt laddade uttrycket "att vara ute och cykla"?Finns det transportrelaterade uttryck som riskerar att snart gå ur tiden?Hur väl passar verbet "köra" när man framför en båt eller ett flygplan?Enligt lyssnare hörs dagligen i radio uttryck som tågstation och tågräls. Är ordet järnväg på väg att utrotas?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet samt Anica Stenberg vid Sveriges Radios trafikredaktion. Programledare Jens Möller.
6/13/2022 • 30 minutes, 12 seconds
De + dem blir dom - om språkpolisens röda skynke
"Jag såg de när dem gick på vägen". Känslorna flödar ofta när folk rör ihop subjekts- och objektsformer av tredje person plural. I Språket om en möjlig stavningsreform där dom ersätter de och dem. Veckans språkfrågorFlera av Språkets lyssnare har reagerat på det de ser som felaktig användning av pronomenet dem, alltså objektsformen av tredje person plural. Har det blivit vanligare att det här felet dyker upp?Skulle en dom-reform leda till en förflackning av språket?Vilket är det viktigaste argumentet för att genomföra en reform där dom ersätter de och dem?Vad krävs för att genomföra en stavningsreform, vilka bestämmer?Vilka tidigare stavningsreformer har genomförts i Sverige?Angående possessiva pronomen sas i tv "president Macron besökte Marseille som ett led i hans presidentvalskampanj". Skulle inte "...sin presidentvalskampanj" ha passat bättre?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
6/6/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Brudar & gubbar - viktigt vad vi kallar varandra
Får man säga "bruden" till en kvinna? Varför kallas fotbollsspelande pojkar "gubbar"? Finns kvinnliga gentlemän? I Språket om hur vi benämner varandra och vad det betyder t ex för våra maktrelationer. Veckans språkfrågorÄr "Tjena, brudar!" ett sexualiserande sätt att omtala eller tilltala flickor och kvinnor? Eller är det neutralt, skämtsamt eller kanske rentav stärkande?Varför blir fotbollsspelande pojkar som inte ens har kommit i puberteten ofta kallade "gubbar" av tränare m fl när de är ute på fotbollsplanen?Vad händer med de i mitt tycke neutrala orden flicka och pojke, håller de ställningarna i språkbruket?Finns en motsvarighet till gentlemän för kvinnor?Ordet väninna betonar att ens kvinnliga vän står en nära. Finns motsvarande för manliga vänner?Är det språkligt korrekt att säga att ett damlag i ishockey med en spelare utvisad är "en man mindre"?En lyssnare upplever ordet tjej som "en diminutiv, en förminskning, urtvättning, utsuddning av betydelsen kvinna eller flicka". Finns det något nedvärderande i att kalla en person tjej?Vad betyder det för maktförhållandena oss emellan vilka termer vi använder när vi benämner varandra?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
5/30/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Därför är det änna gôtt med göteborgska
Änna, parra och dekadarier - Språket handlar om göteborgskan förr, nu och i framtiden. Dialektforskaren Lars-Gunnar Andersson är orolig över att unga inte förstår vissa typiskt göteborgska uttryck. Veckans språkfrågorVad betyder uttrycket "inga dekadarier" och var kommer det ifrån?Sophie Elkan skrev en historisk roman om John Hall den yngre, som levde runt sekelskiftet 1800. Hur kan John Hall den yngre ha låtit, skulle man tycka att han talade göteborgska om det gick att höra honom? Och hur lät vanligt folk i samma stad i samma tid?Det engelska ordet chat betyder samtal eller småprat. Det liknar det göteborgska tjôta, vilket också kan betyda småprat. Kan det vara så att chat och tjôt är besläktade?Det finns exempel på hur barn som pratar t ex göteborgska snabbt byter till stockholmska eller mälardalska när de leker. Hur vanligt är denna typ av dialektbyten och vad är orsaken?Hur ser utbredningsområdet ut för göteborgska?Dessutom diskuteras frågor som dialekters olika prestige och framtiden för den klassiska Göteborgsdialekten. Programmet spelades in inför publik den 5 maj 2022 i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
5/23/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Så kan myndigheter skriva så vi förstår
Enligt språklagen ska myndigheter använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Ändå finns svåra byråkratord som avaktualisering och anhängiggöra. Språket handlar om kanslisvenska och klarspråk. Veckans språkfrågorArbetsförmedlingen har just prisats av Språkrådet för sitt klarspråksarbete. Samtal om hur myndigheten har jobbat för att göra sina texter mer begripliga.Under senare år har jag noterat att man i media och bland politiker nästan aldrig använder ordet problem. Allt är numera utmaningar. Varför?Är arbetskraftsreserv ett olämpligt ord att använda i offentlig verksamhet?EU:s lagtexter är ofta är svåra att förstå. Där finns långa meningar, många bisatser och ibland ord som sällan används i svenska. Beror detta på dåliga översättningar i Bryssel?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marianne Ek, språkvårdare vid Arbetsförmedlingen. Programledare Jens Möller.
5/16/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Krigets språk – det betyder de militära begreppen
Annektering, krigföring och krigsinvalider. Vi pratar om krigets språk apropå invasionen av Ukraina. Språkexpert Henrik Rosenkvist ser även humor och kreativitet i militärt språkbruk. Veckans språkfrågorKan sanktionera betyda både att godkänna något och att införa sanktioner, dvs en straffåtgärd, mot någon?Vad är det för likheter och skillnader mellan orden invasion, ockupation och annektering?Finns det en vettig översättning till svenska av det engelska begreppet "fear mongering", att medvetet sprida skräck i en befolkning?Får man säga krigsinvalid på svenska, eller bör det ersättas av ett mer "politiskt korrekt" begrepp?Varför heter det "krigföring" i ordböckerna medan nästan alla andra sammansatta ord med krig som förled har ett foge-s?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
5/9/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Humor och poesi – översättarens svåraste jobb
Lost in translation? Språket handlar om svåra val inom översättning. Vi snackar ordvitsar, dikter och översättarens frihet. Veckans språkfrågorHar ordet översättning att göra med manuell typsättning i forna tiders tryckpressar?Vid översättning av lyrik, blir det då en ny dikt eller en version av originaldikten?Inom sjukvården kan tolkar lämna vissa ord, t ex magnetkamera, oöversatta från svenska. När bör översättaren eller tolken insistera på att hitta en bra översättning av ordet?Hur fri bör översättaren vara i relation till t ex meningsbyggnad i originalspråket?När kan kulturella eller samhälleliga skillnader motivera att översättaren justerar vissa begrepp så att de blir mer lättbegripliga i Sverige?Är det okej att översätta till okej i svensk undertext till en film som utspelar sig för mer än 100 år sedan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Niclas Hval, översättare samt lärare i litterär översättning på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
5/2/2022 • 30 minutes, 12 seconds
När språkliga fel blir nya sanningar
Språkliga missförstånd och feltolkningar av ords ursprung kan generera helt nya ord i svenskan. Fenomenet kalls folketymologier och har skapat ord som coollugn och handburgare. Veckans språkfrågorHur uppkommer en folketymologi?Kan ordet byfåne vara ett folketymologiskt missförstånd av det franska bouffon i betydelse narr eller gycklare? Varifrån kommer ordet pariserhjul på svenskan, på andra språk heter det vanligtvis inte något med Paris, är det en missuppfattning som ligger bakom?Hur kommer det sig att så många använder ordet omständig istället för det enligt ordböckerna korrekta omständlig?Har adjektivet gräslig något att göra med substantivet gräs?Vore det inte roligare och bättre att säga mumsbit istället för munsbit, mördbultad istället för mörbultad, höron istället för öron och frilufsliv istället för friluftsliv? Dessutom: Han blir programledare för Språket resten av 2022Sist i avsnittet avslöjas vem som tar över programmet när Emmy Rasper nu går på föräldraledighet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
4/25/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Det bästa och mesta språkprogrammet
Att komparera adjektiv kan vara lätt, lättare och lättast eller avancerat, mer avancerat och mest avancerat. Välkommen till det mesta och bästa avsnittet av Språket om adjektivens böjning. Veckans språkfrågorVarför säger och skriver en del “mer arg” eller “mer rolig” istället för argare och roligare?“Sveriges mesta krigarkung” och “90-talets mesta sexsymbol”, varifrån kommer uttrycket med mesta och är det korrekt?Kan ordet unik kompareras?Hur ska man förstå ordet “rättare” i uttrycket “rättare sagt”, vanligtvis kompareras väl inte rätt?Har det blivit vanligare att komparera adjektiv som slutar på -isk med -are eller -ast, som till exempel förrädiskare?Dessutom Susanna Karlssons komparationsordlistaVad betyder positiv, komparativ och superlativ?Vad är morfologisk komparation, perifrastisk komparation och suppletiv komparation?Vad är metakomparation?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
4/18/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Trendiga tantblommor får växtspråket att blomstra
Pelargon, begonia och näva. Språket botaniserar bland krukväxters namn och ger sig ut i trädgården till dressade gräsmattor och pallade äpplen. Veckans språkfrågorHur vanligt är det att säga träd eller fönsterträd istället för krukväxter?Hur har växter som pelargon, geranium och näva fått sina namn?Varför heter det plantskola och varför kan man säga att man skolar om plantor?Varifrån kommer ordet palla, som i att palla äpplen?Att dressa gräsmattan – kommer det från betydelsen att klä den, att ge den dressing eller något helt annat?Är det någon betydelseskillnad på att vattna och bevattna?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
4/11/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Därför heter Järvsö inte Järvsö i Hälsingland
"Det finns inte kaffe, eh?" den frågan kan du få om du befinner dig i Bollnäs, Hudiksvall eller Järvsö. Språket reser till hälsingemålet och pratar om dörj, kuse och eh-ljud. Veckans språkfrågorVarför kallar man spindel för dörj i Delsbo i Hälsingland?En lyssnare från Hälsingland är oense med sin man från Stockholm om ordet kuse, betyder det insekt eller häst?Mola i betydelsen äta mycket används i Hälsingland, var kommer det ifrån och finns det på fler ställen i landet?På en rekig stol har limmet släppt i fogarna, är rekig ett dialektalt ord från Hälsingland?I hälsingemål är det vanligt att lägga till ett eh-ljud i slutet på meningar med inte i, som till exempel “inte har du en penna, eh?” eller “färjan har inte kommit än, eh”, vad är det för fenomen?Orten Järvsö uttalas lokalt “jasche”, varför skiljer sig stavningen så mycket från uttalet, varifrån kommer ortnamnet och har det något med järvar att göra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
4/4/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Att ord dör = språket är levande
Att ord försvinner ur allmänspråket är ett tecken på att språket är levande, säger professor Henrik Rosenkvist. Men vilka ord ligger i riskzonen för att dö och kan ett ord återuppstå från det döda? Veckans språkfrågorKan fler än lyssnaren Emma och hennes två kompisar börja använda det gamla ordet pörsa i betydelsen “skratta undertryckt och skrockande”?Vilken typ av ord är det som riskerar att försvinna ur språket?Ordet skäkta hade förr tio olika betydelser, men idag används det knappt alls, hur kan det bli så?Har hundens hässjande något att göra med att hässja hö?Varför kallades hembiträden för jungfru, vad hände med måttet jungfru och används ordet till något idag?Är ordet rumphugget på väg att försvinna?När försvann kasusböjning och pluralböjning av verb i talspråket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
3/28/2022 • 30 minutes, 12 seconds
"Som ett brev på posten" – inte längre snabbt och tillförlitligt
Förr betydde det går som tåget att något var punktligt idag har verklighet kommit ikapp uttrycket. Vilka fler uttryck har fått nya betydelser och hur kan bokstavligen betyda bildligt? Veckans språkfrågorHar används uttrycket “som ett brev på posten” idag?Hur är det möjligt att ordet bokstavligen nu kan användas för att uttrycka något bildligt?Betyder ”blomma ut” att nå sin fulla potential eller att vissna?Hur har uttrycket ”hänga ihop som ler och långhalm” gått ifrån att vara ett ironiskt uttryck till att betyda att något hänger ihop på ett bra sätt?Vad innebär det att någon tillhör begåvningsreserven?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
3/21/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Skräporden som gör kommunikationen bättre
Då, så, ba, va, liksom och typ är ord som irriterar många lyssnare. Men är orden onödiga? Nej, säger språkprofessorn, tvärtom är diskurspartiklar viktiga för talspråket. Veckans språkfrågorAnvänds så på ett onödigt sätt? Till exempel i den här meningen “Ur miljö- och klimatsynpunkt så kommer det att bli ett händelserikt år.” Eller “Igår så städade vi.”Varför använder ni i programmet Språket ordet då som utfyllnadsord? Kan ni försöka dra ner på då-andet? Varifrån kommer fenomenet att lägga till ett på som i exemplen blåser på, fryser på och steker på?Är ”så att säga” och ”helt enkelt” finare utfyllnadsord än typ, ba och liksom och är det en klass- bildningsfråga vilka utfyllnadsord människor använder?Varför säger folk liksom?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
3/14/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Kvinnor och män talar olika språk (ibland)
Internationella kvinnodagen får lyssnarna att ställa frågor om ordet jämställdhet, skillnaden i kvinnor och mäns språk och hur djupa eller ljusa röstlägen påverkar vår uppfattning om pålitlighet. Veckans språkfrågorI vilka språk talar män och kvinnor olika, alltså där enstaka ord, ändelser och fraser är förknippade med ett visst kön?Vad betyder egentligen ordet killgissning och var kommer det ifrån?När ersattes ordet jämlikhet med jämställdhet? Och vad har orden för olika definitioner idag?Kan man verkligen säga ”mest jämställd”, är det inte antingen jämställt eller inte?Hur mycket av röstläget bestäms av ens fysik och hur stor del beror på sociala faktorer?Vad har vi för fördomar kopplat till olika röstlägen?Varför är det så mycket vanligare att skriva Göteborgssonen jämfört med Göteborgsdottern?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
3/7/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Ukrainska och ryska – språken mitt i kriget
Ukrainska är det officiella språket i Ukraina men nästan en tredjedel av befolkningen har ryska som sitt förstaspråk, bland annat president Volodymyr Zelenskyj. Gäster: Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, som även undervisar i ukrainska och ryska. Kerstin Kronvall, frilansjournalist för bland annat YLE som länge bevakat Ryssland och Ukraina. Sofia Hoas, ordförande i Föreningen Svenskbyborna som jobbar för att bevara det här svenska arvet i Ukraina. Programledare Emmy Rasper.
3/1/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Rymdspråket – från gamla gudar till Wasp-189b
Vem som bestämde att planeter skulle få namn från gudar som Jupiter och Mars vet vi inte. Idag är rymdspråket strikt reglerat men mytologinamnen fortsatt populära för nya stjärnor, månar och planeter. Veckans språkfrågorI svenskan har vi romerska gudar som planeter, men hur många andra språk har det? Och finns det äldre svenska eller fornnordiska namn på planeterna?Begreppet tunglet eller tungl är fornnordiska för måne eller himlakropp, var kommer ordet ifrån?Hur namnges planeter och nya upptäckter i rymden idag?Använder astronauter begrepp som upp och ner eller styrbord och babord i rymden?Varifrån kommer uttrycket stjärnstopp?Det finns astronauter och kosmonauter, men finns det fler nauter?Varifrån kommer namnet på vår galax Vintergatan och varifrån kommer andra språks benämningar som till exempel Milky Way?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
2/21/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Prepositionssystemet är i rörelse
Har prepositionerna blivit aktivister som vill byta plats och uppgifter med varandra? Frågan ställs i veckans Språket som handlar om de små men viktiga prepositionerna. Veckans språkfrågorFinns den ökad osäkerhet kring vilken preposition som ska användas när?Har användningen av prepositionen "kring" blivit vanligare och i så fall varför?Bör man skriva “tröjor till kvinnor” eller “tröjor för kvinnor”?Vad är skillnaden på att dö i, av eller med covid-19?Kan man skriva “jag känner förtroende och stöd hos dig” eller måste alla prepositioner finnas med som i “jag känner förtroende för och stöd hos dig”?Vad är skillnaden på att “vara i stan” och att “vara på stan”?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
2/14/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Repris: Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G
Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Avsnitt från 15 februari 2021. Detta avsnitt är en repris av det här avsnittet från 2021.
2/7/2022 • 30 minutes, 20 seconds
Får man inte säga Vitryssland, Bombay och Peking längre?!
Det händer att länder och städer byter namn och vissa namnändringar är mer kontroversiella än andra. Språket guidar dig genom Mumbai, Beijing, Belarus, Eswatini och Nordmakedonien. Veckans språkfrågorVem bestämmer vad ett land ska heta?Vad finns det för officiella regler kring länders namn?Hur gick det till när Sveriges Radio och andra medier slutade använda Vitryssland för att istället säga Belarus?Varför kan länder eller städers namnbyten väcka känslor?Hur kommer det sig att Peking nu kallas Beijing?Varför heter staden Bombay också Mumbai?Hur har Calcutta blivit Kolkata?Hur gick det till när landet Burma bytte namn till Myanmar?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Olausson, språkvårdare på Sveriges Radio, Sveriges Television och UR. Programledare Emmy Rasper.
1/31/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Så blev militären bäst på akronymer
Inom försvarsmakten är ords exakta betydelse viktig och dubbeltydighet uppskattas ej. Följ med Språket på en militär visitering av akronymer, kommandon och språk utan emotioner. Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet mönstring?Lumpen i betydelse värnplikt, var kommer det ifrån?Malaj användes inom det militära för handräckningsvärnpliktig, men varför sa man just malaj?Vad är utmärkande för det militära språket?Varför används många akronymer inom försvaret?Vad ska ett rum där vapen förvaras kallas, är det militära ordet kassun rätt?Har ordet polimasa någon militär koppling?Har det militära språket påverkat allmänspråket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst David Bergman, major och doktor i psykologi från Försvarshögskolan. Programledare Emmy Rasper.
1/24/2022 • 30 minutes, 13 seconds
Därför behöver du fortfarande kunna stava
Spelar det nogån rlol om en txet är rtätsavtad elelr itne? Ja, säger Språkets expert Henrik Rosenkvist som på fritiden letar korrekturfel i morgontidningen. Veckans språkfrågorVad är korrekturläsning?Vad betyder tryckfelsnisse och tidningsanka?Vad har hänt med yrket korrekturläsare?Ordet "utav" förekommer allt oftare i texter men ska det inte vara “av”?Vilka är de vanligaste korrekturfelen i texter?Hur kommer det sig att människor kan stava rätt i vissa sammanhang men inte i andra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
1/17/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Orden som avslöjar din ålder
Vet du vad kautschuk betyder men inte vad ordet simp står för, då är du nog en av Språkets äldre lyssnare. Språket bjuder in till språkliga möten över generationsgränserna. Veckans språkfrågorVad kan man lära av ett språkligt utbyte mellan generationer?Är det verkligen så att ord blir utslitna och ersätts av andra? Är uttrycket "att hänga" i betydelsen "att umgås" ett nytt sätt att använda ordet hänga?Varför har en del börjat säga “en fena på något”, heter det inte “fena på något” utan “en”?Varifrån kommer fenomenet att säga “nunu” eller “härhär” istället för bara nu och här? Och är det något som bara yngre personer gör?Varför anser många att anglicismer är dåligt och är det en generationsfråga?Varför kallar vissa sin partner eller käresta för baby och när började det användas i svenskan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
1/10/2022 • 30 minutes, 12 seconds
Därför kan man säga jätteliten, skitgod och sjukt frisk
De kallas förstärkningsord eller förstärkande förled och kan ge extra kraft åt budskap men också skapa irritation. Ett jättejättebra avsnitt av Språket om orden som förstärker. Veckans språkfrågorHåller ordet diametralt på att bli ett allmänt förstärkningsord för att markera stora skillnader?Varför kan man säga skvatt galen men inte skvatt glad, och vad betyder skvatt?Varifrån kommer ordet himla och hur länge har det använts?Varför är jätte ett så vanligt förstärkande förled?Har jätte tappat i värde, så att man nu måste säga jättejätte?Var används bål som förstärkande förled och var kommer ordet ifrån?Ordet ärke används i både ärkebiskop och ärkefiende vad betyder ärke?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
1/3/2022 • 30 minutes, 11 seconds
Språkets nyårspanel diskuterar språkåret 2021
Vilka ord finns med på nyordslistan? Vem ska ta ansvar för att fler lär sig svenska i Sverige? Borde ordet Norénjul finnas med i SAOL? Språkets nyårspanel ger svaren. I nyårspanelenSusanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och ny återkommande språkexpert i Språket i P1. Sara Lövestam, författare, språkvetare och språkkrönikör i Svenska Dagbladet.Tomas Riad, ledamot i Svenska akademien och professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.
12/27/2021 • 30 minutes, 12 seconds
Julhälsningar på olika språk och en rimmad jul
Språket önskar God jul med julhälsningar från världens olika hörn och julklappsrim från 30-talet till idag. Veckans språkfrågorVarifrån kommer seden att skriva julklappsrim?Vad är poetisk licens?Man kan rimma julskinkan och rimma verser till julklapparna. Är det samma ord eller två ord med olika ursprung?Vad har hänt med hälsningsfrasen “En fröjdefull jul”? Språket får julkort med julhälsningar på olika språkFrån:Cecilia Uddén, MellanösternAndreas Liljeheden, BrysselFilip Kotsambouikidis, GreklandJohanna Melén, MoskvaJohan Mathias Sommarström, Istanbul. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
12/20/2021 • 30 minutes, 12 seconds
Därför förstår du som svenskspråkig inte isländska
Grammatiken är fornnordisk men ordförrådet modernt och utan lånord. Språket blickar åt nordväst och får bland annat reda på vad isländskan har gemensamt med arabiskan. Veckans språkfrågorVarför är isländska intressant för att förstå svenskans historia?Vad har isländska för bokstäver i sitt alfabet som inte finns i det svenska?Det finns ett ll-ljud i isländska som också finns i walesiskan, hur kommer det sig att språken har ett likadant språkljud?Elefant heter fíll på isländska och fil på arabiska, har språken en koppling?Flytväst heter björgunarvesti på isländska, men vad betyder björgunar?Det isländska ordet för gravid är ólétt, har svenskan haft ett liknande ord som till exempel olätt?Varför har vissa språk som isländska, färöiska och tyska bevarat kasusböjning av substantiv och personböjning av verb medan till exempel svenska inte har gjort det?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Anna Hannesdóttir, professor emerita i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
12/13/2021 • 30 minutes, 12 seconds
Sockerchock med marängsviss, fromage och tårtor
Det strösslas med franska influenser och lånord när Språket öppnar dörren till tårtorna, kakorna och desserternas värld. Veckans språkfrågorHar ordet dessert som betyder efterrätt något att göra med de engelska desert för att överge och desert som betyder öken?Har ordet ganasch för hästkind någon etymologisk koppling till ganache som betyder chokladkräm och som kan används i tårtsammanhang?Hur ska efterrätten marängsviss uttalas?Hur kommer det sig att franska fromage betyder ost men på svenska används för en efterrätt?Kex kommer från engelska cake, men cake kan betyda tårta och har inte så mycket med kex att göra, hur hänger det hop?Vilket ursprung har det svenska ordet kräm, som kan används i fruktkräm och handkräm, och hur kommer det sig att ordet cream på engelska betyder grädde?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
12/6/2021 • 30 minutes, 13 seconds
När det skaver i språkkänslan
Det gnisslar, spjärnar emot och känns inte rätt. Vissa språkliga uttryck kan uppfattas som motsägelsefulla, ologiska eller helt enkelt fel. Språket tar upp lyssnarnas skavigaste språkfunderingar. Veckans språkfrågor Varför skriver en del "kan inte underskattas" när de menar att något inte kan överskattas?Är det verkligen riktigt att säga “du har fyra val”? Borde det inte vara ett val, som har olika alternativ?Hur ska ordet alternativ användas korrekt? Man kan säga: “Du har inget alternativ, du måste gå till skolan.” Men också “Nu när du mår lite dåligt så har du två alternativ. Antingen så går du till skolan eller så stannar du hemma”. Betyder det att ett alternativ egentligen betyder inget alternativ?Hur kan man missförstå någon rätt?Varför säger man “han dömdes mot sitt nekande?” Skulle det vara bättre med ”trots sitt nekande”?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper
11/29/2021 • 30 minutes, 12 seconds
Bitch, hynda och byracka – hundarna får bära hundhuvudet
Hundens status har förändrats, från vakthund i hundkojan till en älskad familjemedlem inne i värmen. Men i språket lever de nedsättande hunduttrycken och orden kvar. Veckans språkfrågorVarifrån kommer rasnamnen mops, pudel, corgi, dalmatiner och tax?Är hundpall ett ord? Kan tik användas både om vuxna hundar och valpar?Varifrån kommer uttrycken hundår och att "bära hundhuvudet"? Och varför är hunduttrycken negativa?Varifrån kommer de dialektala orden för hund som rakka, rakke, rattjin, sjäppa och ynda?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
11/22/2021 • 30 minutes, 12 seconds
Kan katter prata dialekt?
Katter har funnits med människor i flera tusen år och det märks i språket. Kattuttryck finns det i mängder och orden för katt i de svenska dialekterna är många. Mjau! Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "det vete katten?"Hur kommunicerar katter med varandra och med oss människor?Vad kan man göra för att förstå sin katt bättre?Varifrån kommer det dialektala ordet fräss för hankatt och vad finns det för fler dialektala varianter för katt?Hur vanligt är det att kalla honkatter för kissa?Håller orden matte och husse på att försvinna och ersättas med mamma och pappa?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Susanne Schötz, docent vid fonetik vid Lunds universitet och kattkommunikationsexpert. Programledare Emmy Rasper.
11/15/2021 • 30 minutes, 12 seconds
Därför uttalar alla andra fel
Olika uttal kan irritera. Men hur kommer det sig att människor kan uttala ord så olika? Språket öppnar munnen och reder ut hur ö-ljudet påverkas av r och varför en del säger interjuv. Veckans språkfrågorVarför uttalar en del ö och u likadant så att glögg blir glugg och lögnare blir lugnare?Varför har ö så många olika uttal och hur påverkas ö av r-ljudet?Bördig eller bödig - vad är rätt stavning på det göteborgska ordet som betyder ungefär hygglig?Hur ska moppen (städredskapet mopp) och moppen (fordonet moppe) uttalas och varför skiljer det sig åt i olika dialekter?Varför säger en del interjuv?Ska bruksort uttalas med kort eller långt u-ljud?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Gross, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan väst. Programledare Emmy Rasper
11/8/2021 • 30 minutes, 13 seconds
Bonusfamiljens nya relationsord
Språkets lyssnare bjuder på sina bästa nyord för familjemedlemmar som existerar men inte har etablerade benämningar. Vad sägs om brormor, moffling, dotterbror eller näskon? Veckans språkfrågor
Vad ska jag kallas i relation till min sons halvsyskon? Och vad kan jag kalla min sons halvsyskon? Förslag: brormor och sonbror.
Vad kan barn som inte är biologiska syskon men ändå ingår i samma familj kallas? Förslag: näskon eller sviskon.
Vem är jag i relation till min frus barnbarn? Förslag: moffling.
Hur ska orden anhörig och närstående definieras och användas?
Kan vi hitta på ett svenskt ord som liknar engelskans grandparents eller norskans besteforeldre? Förslag: låna in bästaföräldrar.
Hur väl fungerar de äldre orden frände och fränka för allmänna släktingar idag?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
11/1/2021 • 30 minutes, 12 seconds
Vad tycker Gud om grammatiskt genus?
Historiskt har kristendomen haft stort inflytande över svenskan. Men nu kanske svenskan påverkar Gud? I veckans avsnitt diskuterar vi hur grammatik kan inverka på föreställningen om Gud. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet gud och har den nån koppling till god?
Varför stavas Gud ibland med versalt G?
Hur svårt är det att översätta texter från hebreiska till svenska?
Hur kommer det sig att man i Tyskland fortfarande använder Luthers bibelöversättning och att man i Storbritannien läser King James Bible, men att vi i Sverige inte använder Gustav Vasas bibelöversättning från 1540-talet?
Varför förekommer både "den helige Ande" och "den heliga Anden"? Varför säger de flesta "gode Gud" och inte "goda Gud"? Och spelar adjektivböjningar någon roll för uppfattningen om Gud?
Kommer uttrycket “sent ska syndaren vakna” från ett kristet sammanhang?
Varför översätts namnen i bibeln till olika språk och hur uttalades Jesus namn från början?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sören Dalevi, biskop i Karlstad stift och författare till Barnens bästa bibel. Programledare Emmy Rasper.
10/25/2021 • 30 minutes, 12 seconds
Gå, promenera, spankulera, traska, strosa...
Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk. Veckans språkfrågor
Varför finns det så många ord för att beskriva att någon rör sig till fots?
Varifrån kommer orden lubba och kubba i betydelsen att springa?
Varför finns inget bra ord för det engelska power walk? Kan vi lansera ett nytt?
Varför kan man använda orden kvista, pinna, sticka och laga som rörelseverb?
Varifrån kommer uttrycket “knallar och går”?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
10/18/2021 • 30 minutes, 12 seconds
Så räknar du på andra språk
Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer orden örti och förton i betydelsen många?
Är det verkligen korrekt att säga att 20 är en siffra, borde det inte kallas ett tal?
Varför har olika språk olika talsystem?
Hur fungerar de danska och franska talsystemen?
Varför finns det en regel om att man ska skriva siffrorna ett till tolv med bokstäver?
Vad är en femfemma?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
10/11/2021 • 30 minutes, 12 seconds
Orden som saknas i svenskan
Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag. Saknade ord som tas upp i avsnittet
Hyff. Ett ord från det svenska teckenspråket som betyder ungefär för säkerhets skull. Kan användas i formuleringar som “jag ska bara hyffkissa innan vi går”.
Ett svenskt ord för det engelska early adopter. Förslag: snabbanammare, tidig användare och tidiganammare.
Motsatsen till favorit. Förslag: värstahat, ofavorit, sämsta.
Femtona och sjuttona och så vidare. Ord för att beskriva personer födda till exempel 2015 och 2017.
Ett exklusivt och ett inkluderande vi, som gör det tydligt vilka som berörs av ett vi. Förslag: vig för ett inkluderade vi.
Ett svenskt ord för feedback. Förslag: återkoppling, respons eller reaktion.
Ett svenskt ord för engelskan community. Förslag: det går inte att översätta rakt av, men i olika sammanhang kan samhälle, grupp, krets, sfär och församling fungera.
Dugnad. Ett ord från norskan som betyder att man går samman och hjälps åt.
Varmna. Ett ord som är motsats till att svalna eller kallna.
Dessutom: Vad krävs för att ett ord ska gå från att vara ett “hittepå-ord” till att betraktas som ett “riktigt ord”?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare, språkvetare, domare i Lantzkampen med mera, som skrivit en krönika i Språktidningen om lexikala luckor. Programledare Emmy Rasper.
10/4/2021 • 30 minutes, 12 seconds
Vem säger tjena, god dag och hallå?
Vem du är och vem du träffar spelar roll för vilken hälsningsfras du använder. Språket handlar om orden vi säger när vi ses eller hörs. Dessutom: Vad har hänt med klassikern "God dag"? Veckans språkfrågor
Hur har "God dag" gått från att vara en artig hälsningsfras till att uppfattas som skämtsamt?
Vad är det som avgör vilken hälsningsfras vi använder i olika situationer?
Har svenskan extra många hälsningsfraser?
Hänger det japanska “moshi moshi” ihop med “morsning korsning”?
Behövs en ny hälsningsfras för äldre? Det tycker en lyssnare som helst inte vill svara på hur han mår.
Varifrån kommer hälsningsordet tjenare?
Dessutom: I avsnittet om hus och hem efterlyste vi fler ord för det som kan kallas kattvind (ett utrymme som finns i hus med snedtak). Vi fick in en massa förslag, som vi berättar om i det här avsnittet.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
9/27/2021 • 30 minutes, 12 seconds
Därför heter frisörsalongerna som de gör
Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr. Veckan språkfrågor
Varifrån kommer ordet frisyr?
Hur många olika ord kan det finnas för en så kallad överkamning eller Robin Hood-frisyr?
Hur har ordet tofs fått en ny betydelse, från frisyren till själva hårbandet?
Var kommer ordet kalufs ifrån?
Varför heter frisyren - som är som en valk i nacken - svinrygg?
Varför har en del frisörsalonger skämtsamma namn?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
9/20/2021 • 30 minutes, 13 seconds
Det har blivit vanligare!
Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden. Veckans språkfrågor
Har ordet stycken blivit vanligare, i formuleringar som "fem stycken glassar"?
Har det blivit vanligare att säga "lyssna till" istället för "lyssna på"?
Har addera blivit vanligare? I recept kan det stå "addera socker" istället för "ha i socker" eller "lägg i".
Var det vanligare med hårda k-ljud förr i tiden?
Har ordet absolut blivit vanligare?
Har det blivit vanligare att säga "jag tillhör en av dem"?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
9/13/2021 • 30 minutes, 13 seconds
Förkortningar – förenklar eller försvårar?
De är tänkta att förenkla men kan ibland snarare förvirra och försvåra. Vilka skrivregler gäller för förkortningar? Och kan man verkligen göra ett verb av en förkortning? Veckans språkfrågor
Bör förkortningar alltid skrivas ut?
Kan man förkorta ”på grund av” med p.gr.a eller är det bara p.g.a som gäller?
Ska man alltid ha punkter i förkortningar?
Ska initialförkortningar skrivas med gemener eller versaler, vd eller VD, it eller IT?
Vad har hänt med förkortningen o.s.a. som nu kan användas som verb i meningar som till exempel “jag har osat till festen”?
Är det korrekt att använda h som förkortning för timma i svenska texter?
Har ordet te något att göra med en portugisisk förkortning från 1600-talet?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
9/6/2021 • 30 minutes, 12 seconds
Korv, sausage, pølse och wurst – maträttens status har påverkat orden
Språket gör ett matprogram helt utan recept. Istället bjuds det på nya definitioner av kött, många ord för korv och svar på varför äpplet gett namn till andra frukter. Veckans språkfrågor
Hur kommer det sig att orden för korv skiljer sig så mycket åt i olika språk?
Varför har just äpple givit namn åt andra grönsaker och frukter?
Vad händer med betydelsen av kött och hur ska ordet definieras?
Hur hänger orden fläsk, flesh (på engelska) och fleisch (på tyska) ihop och varför betyder de inte exakt samma sak?
Varifrån kommer namnet aladåb för maträtten i gelé?
Varifrån kommer uttrycket att "ge igen för gammal ost"?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
8/30/2021 • 30 minutes, 12 seconds
Vad är fel med meningen “Vardagsrummet huserar en öppen spis”?
Hus, byggnader och mäklarannonser står i fokus i säsongspremiären av Språket. Varför gillar mäklare prepositionen "om"? Och vad menas egentligen med frågan "Var håller han hus?"? Veckans språkfrågor
Hur ska verbet husera användas och vad är skillnaden på att husera, husa, hysa och härbärgera?
Varför kan man fråga “Var håller han hus?” när man undrar vad någon befinner sig?
Vad är skillnaden på ett hus och en byggnad?
Inom arkitekturen pratas det om byggnation och rumslighet, men är det korrekta ord att använda?
I mäklarannonser kan det stå “en lägenhet om 78 kvadratmeter, med en månadsavgift om 3500 kronor”, varför används prepositionen om istället för på?
Varifrån kommer ordet kattvind och finns det fler ord för samma utrymme?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
8/23/2021 • 30 minutes
Här är svaren på de klassiska språkriktighetsfrågorna
I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor. Veckans språkfrågor
Heter det “de är större än oss” eller “de är större än vi”?
"Hon ska sälja hennes väska." Har fler börjat blanda ihop possessiva och reflexiva pronomen? Och kan det leda till missförstånd?
Vad har hänt med var och vart?
Varför säger en del “jag hjälper han" istället för "jag hjälper honom"?
Vilka regler gäller för användningen av innan och före?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
6/21/2021 • 29 minutes, 59 seconds
Det inkluderande språket
Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt. Veckans språkfrågor
Vad är ett inkluderande språk?
Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk?
Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk?
Ordet same är det som rekommenderas men samtidigt finns namnen Lappland och Lapporten kvar, hur ska man hantera det?
Finns det ett annat ord att använda istället för indian? På engelska heter det till exempel first nations och native americans.
Är det mer inkluderande att använda en som pronomen istället för man?
Är det bättre att säga “en person med”, som till exempel "en person med en synskada", än att säga "en synskadad person"?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet som bland annat forskar och skriver om inkluderande språk. Programledare Emmy Rasper.
6/14/2021 • 30 minutes
Nej, icke och ej – Språket hyllar negationerna
Negationer är roliga ord som kan yttra sig på olika sätt och påverka andra delar i språket. Negationer är dessutom grundläggande för vårt sätt att tänka, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor
Vad betyder “icke obetydlig påverkan”? Och vad händer med uttryck som innehåller dubbla negationer?
Hur ska man svara på frågor med inte i, som till exempel “ska vi inte ha möte nästa vecka?"
Hur besvarar man frågor med negationer i på andra språk?
Är det artigare med negerande frågor?
Varför säger en del meningar som “Vi måste undvika att folk inte dör”?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
6/7/2021 • 30 minutes
Två nya ordböcker – en fest för ordboksfantaster!
En nya upplaga av Svensk ordbok har kommit och dessutom något så ovanligt som en helt ny etymologisk ordbok. Hör hur lexikograferna resonerar om vilka ord som platsar i ordböckerna. Veckans språkfrågor
Vad är nytt i den nya upplagan av Svensk ordbok (SO) utgiven av Svenska akademien?
Varför finns ord som träningsarmband och blåljuspersonal med medan väggmadam och desktoppare har tagits bort?
Vad kallas fenomenet när ett uttryck innehåller ett ord som inte längre finns i bruk?
Hur går det till när man skriver en ordboksdefinition?
Vad är definitionen av orden storarummet, finrum och vardagsrum, och hur har användningen av orden förändrats?
Hur går det till när man skriver en etymologisk ordbok?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Emma Sköldberg, huvudredaktör för Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien och professor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Staffan Fridell, författare till den etymologiska ordboken Ordklok och professor emeritus i nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.
5/31/2021 • 30 minutes, 1 second
Mycket snack och mycket hockey
Ishockey-VM 2021 pågår och Språket ger sig ut i hockeyrinken. Vad gör ord som slottet och kassen på isen? Hur jobbar en hockeykommentator med språket? Radiosportens Magnus Wahlman ger svar. Veckans språkfrågor
Vad är speciellt med språket som används för att kommentera ishockey?
Vilka uttryck behöver man ha koll på för att förstå en ishockeymatch?
Vad betyder "hänga en kasse" och var kommer uttrycket ifrån?
Varför säger en del kommentatorer “lika på ett” när ställningen är 1-1?
Vad är tekning, i betydelsen nedsläpp, för ord?
På engelska finns ordet deke eller deking som betyder fint eller finta, det låter likt tekning men har orden någon koppling?
Varför pratar man om slottet i ishockeysammanhang?
Hur används ordet situation i hockeyn och har ordet fått en ny betydelse?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Magnus Wahlman, ishockeykommentator Radiosporten. Programledare Emmy Rasper.
5/24/2021 • 30 minutes, 1 second
17 maj: Vi snakker norsk!
Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på. Veckans språkfrågor
Vilka är de vanligaste språkfrågorna som kommer in till det norska språkprogrammet Språksnakk?
Varför irriterar sig norrmän på uttrycket “i forhold til”?
Varför har norska och svenska ibland olika genus på substantiv, som till exempel en kamera på svenska och ett kamera på norska?
Hur funkar norskans tregenussystem?
Har ordet kone, som på norska betyder fru, funnits i svenskan?
Hur är statusen för nynorskan i Norge?
Varför har orden stygg, rar, rolig, artig, snål olika betydelser på svenska och norska?
Här kan du lyssna på Språksnakk!
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster Klaus Sonstad, programledare för Språksnakk. Ellen Andenæs, språkforskare och språkexpert i programmet Språksnakk. Programledare Emmy Rasper.
5/17/2021 • 30 minutes, 1 second
Hör ni mig? Nån har glömt mjuta!
Pandemin har gjort att många samtal har flyttat över till videomöten. Språket berättar om digitala tummar upp, hur fördröjningar får oss att avbryta och hur man kan känna närhet via en skärm. Veckans språkfunderingar
Vad är den främsta anledningen till att samtal under fysiska möten och videomöten skiljer sig åt?
Hur fungerar turtagning, alltså växlandet mellan vem som pratar, i fysiska samtal?
Hur fungerar turtagning i digitala möten? Och hur kan man underlätta turtagning i videmöten?
Vad finns det för sätt att ge återkoppling i ett samtal under videomöten utan att störa?
Hur viktig är ögonkontakten för samtal?
Hur går det att skapa närhet i digitala möten?
Hur kan man bäst kommunicera med barn under videomöten?
Språkforskare: Mattias Heldner, professor i fonetik och föreståndare för fonetiklaboratoriet på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Anna Martín Bylund, universitetslektor vid Linköpings universitet, som bland annat studerat hur närhet kan skapas i videosamtal mellan familjemedlemmar. Programledare Emmy Rasper.
5/10/2021 • 30 minutes
Adjö, farväl, vi ses, hej då och på återseende
Vi ses när vi råkas! Nu ska vi nog ta och bege oss. Hur låter det när du lämnar ett samtal eller sällskap? Språket handlar om ritualerna och fraserna vi använder för att ta avsked. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet avsked som i ett farväl men också som i att bli avskedad från jobbet?
Vad betyder egentligen frasen “tack för mig” och när passar den att använda?
Hur vet vi att det är dags att avsluta ett samtal?
Varför använder vi ofta fraser som “vi ses” när vi ska säga hej då?
Är uttrycket “tack som kom” rätt att använda?
Varifrån kommer bege i uttrycket “bege sig”?
Att säga “mors!” som avskedsfras, var kommer det ifrån?
Varifrån kommer uttrycket “att kasta in handduken”?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Inga-Lill Grahn, interaktionsforskare och universitetslektor med inriktning mot sociolingvistik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
5/3/2021 • 30 minutes
Professionella schackspelare säger inte "Schack!"
Kan du spela schack med en elefant, biskop eller galning? Ja! Veckans Språket handlar om schackpjäsernas ursprung, hur schackspelare pratar och om kortspelsjargong. Veckans språkfrågor
Hur har schackpjäserna fått sina namn och hur kommer det sig att löparen är uppkallad efter olika saker på olika språk?
Finns det en schackjargong som bara inbitna schackspelare förstår?
Är schack en sport enligt ordboksdefinitionen?
Hur ska orden sport och idrott definieras, finns det nån betydelseskillnad mellan orden?
En lyssnare har hört uttrycket “blask i given” vid kortspel, men vad är blask?
”Fina päplor” har en lyssnares pappa sagt när han fått bra kort, vad betyder päplor?
”Oj vad du russlar!” har en lyssnare hört vid kortspel, varifrån kommer uttrycket?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Axel Smith, stormästare i schack och redaktör för tidskriften Schack. Programledare Emmy Rasper.
4/26/2021 • 30 minutes
Ha tummen mitt i munnen – och andra ihopblandade uttryck
Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre. Veckans språkfrågor
Varför blandas uttryck ihop?
Vilka är det som blandar ihop uttryck?
Finns det några uttryck som är mer i riskzonen för hopblandning?
Vad är katakres?
Varför tror en del att etablerade uttryck är fel?
Finns det felaktiga uttryck som har blivit de rätta?
Uttryck som tas upp i programmet
Bita i det sura gräset
Sticka ut halsen
Inte satt i sten
Kusten är grön
Nu är vi ute på halt vatten
Det är många små bäckar som vi behöver skruva i
Brandmannen blev alldeles uppeldad av tanken
Tidens tand läker alla sår
Vända kappan under galgen
Det tåget har seglat
Få sig ett gott spratt
Dra alla över en kant
Ta skeden dit man kommer
Vara blindgalen
Så länge det finns vin finns det hopp
Kasta in handsken
Jag bränner dom broarna när jag kommer till dom
Smaken är som baken – olika
Inte skarpaste skeden i hönshuset
Det är inget att hoppa i julgranen för
Ropa inte hej förrän du bränt hela bron
Göra två flugor på smällen
Andan i halsgropen
Ana ugglor i mossen
Alla våfflors dag
Man måste ha tungan i rätt mun
Mellan pungen och pekfingret
Mer kött mellan benen
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
4/19/2021 • 30 minutes
Let's Dance med Språket!
Språket virvlar ut på dansgolvet, svänger sina lurviga och drar en vals. Dessutom om vilket som är det effektivaste språket för att lära sig att dansa. Veckans språkfrågor
Syftar vals i uttrycket "dra en vals" på dansen eller en roterande cylinder?
Varifrån kommer uttrycket "svänga sin lurviga" och vad är det som är lurvigt?
Hur kommunicerar danslärare när de lär ut dans?
Hur hänger danserna polonäs, polska och polka ihop? Vad har de med Polen att göra och har ordet polkagris nån koppling till dans?
Man kan "tråda in i dansen", men vad betyder egentligen tråda?
Vad betyder det skånska ordet kasedans?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Leelo Keevallik, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet. Programledare Emmy Rasper.
4/12/2021 • 30 minutes
Grammatiska regler du redan kan men inte känner till
Välkommen till en lektion i vardagsgrammatik. På schemat: ordföljd i bisats, prepositionsobjekts relation till adjektiv, adjektiviska pronomen och nya former av preteritum. Veckans språkfrågorVarför kan man säga “jag är arg på dig” men inte “jag är kär på dig”? Eller varför fungerar adjektiv ihop med prepositionsobjekt på olika sätt?Varför sätts "inte" före första verbet i svenska bisatser?Håller det på att skapas en ny preteritumform av lägga? Lagg istället för la?Heter det en eller ett rap?Varför är det inte rätt att skriva min egna soffa? Hur fungerar adjektiviska pronomen?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
4/5/2021 • 30 minutes
Är bokstaven C helt onödig?
Bokstaven c uttalas som k eller s och har egentligen ingen funktion i alfabetet. Ändå finns den i ord som corona, cancer och covid. Ord som lika gärna hade kunnat stavas korona, kanser och kovid. Veckans språkfrågor
Vad har bokstaven c för historia?
Är c en onödig bokstav? Den uttalas nästan alltid som s eller k.
Varför använder svenskan ck medan norskan skriver kk?
Varför stavas inte konsert med ett c i mitten, koncert?
Vad har hänt med orden dedicera och indicera, en del stavar och uttalar orden med ett k istället för ett c?
Hur ska orden chans och charter uttalas?
Varifrån kommer det skämtsamma cirkus istället för cirka?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
3/29/2021 • 30 minutes
Orden som har två helt motsatta betydelser
Ord med två motsatta betydelser kan kallas kontronym, janusord eller autoantonym, och kan skapa missförstånd. För vad betyder det att en bastu är delad eller att något klickar? Veckans språkfunderingar
Delad bastu är det en gemensam bastu eller en separat bastu?
Mot kan användas i betydelsen att vara motståndare till något, men också för att jobba mot ett mål.
Betyder klicka att något fungerar eller inte fungerar?
För jävlig! Kan användas både för att säga att något är jättebra eller jättedålig.
Vad betyder att bestrida en kostnad?
Hur kommer det sig att vederlägga ofta används fel?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
3/22/2021 • 30 minutes
Kämpa järnet! Tung som bly. Vilket guldprogram!
Språket plockar fram periodiska systemet och hittar metalluttryck i svenskan. Varför använder vi bly, guld och järn för beskriva saker som är tunga, ädla och hårda? Veckans språkfrågor
Uttrycket heter ”tung som bly” men bly är långtifrån den tyngsta metallen, varför används bly på det här sättet?
Varför kan man säga ”ge järnet” eller ”kämpa järnet” och vad betyder järn i de här sammanhangen?
Hur används guld i berömmande uttryck?
Varifrån kommer uttrycket att "gå och skrota" och vad betyder det egentligen?
Hur ska metallen platina uttalas?
Varifrån kommer uttrycket "en pärla bland juveler"?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
3/15/2021 • 30 minutes
"Ett språk är en dialekt med en armé och en flotta"
Vad är ett språk och vad är en dialekt? Veckans avsnitt handlar om när definitionerna spelar stor roll och om när språk blir politik. Veckans språkfrågor
Vad definierar en dialekt och ett språk?
När blir språk politik?
Vad skiljer älvdalska från svenska?
Vad görs för att hålla älvdalskan vid liv?
Varför vill många älvdalingar att älvdalska ska klassas som ett minoritetsspråk?
Tycker Sveriges regering att älvdalska är ett språk eller en dialekt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Björn Rehnström och Ulla Schütt från föreningen för älvdalskans bevarande Ulum Dalska. Programledare Emmy Rasper.
3/8/2021 • 30 minutes
Se språket ur ett fågelperspektiv!
Fåglar finns runt omkring oss inte bara i luften och på marken utan även i språket. För visst kan man skriva som en kråka och vara full som en kaja? Språket skådar fågelspråket. Veckans språkfrågor
Man kan skriva som en kråka, ha en handstil som liknar kråkfötter, sätta en kråka, ha en snorkråka, sjunga barnsången Prästens lilla kråka och ha en frisyr som ett kråkbo. Varför finns det så många kråkor i språket?
Varifrån kommer det skånska order alika för kaja? Och varför säger man “full som en kaja”?
Skulkig eller skulka används av fågelskådare för att beteckna en fågel som är svår att se på grund av att den gömmer sig, varifrån kommer ordet?
Det heter tranbär på svenska och cranberries på engelska, tranor på svenska och cranes på engelska, hur har cr blivit tr och har ordet lyftkran något med tranor att göra?
Kalkon betyder från Calcutta, på engelska heter samma fågel turkey som i Turkiet och på portugisiska heter kalkon peru, varför har fågeln kalkon så många olika namn som har med länder att göra?
Vad har ordet driftkucku för ursprung?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
3/1/2021 • 30 minutes
Välkommen till en lektion i svenska
Svensklärare ställer språkfrågor till Språket. Och vi tar reda på hur ämnet svenska har förändrats över tid och vad som är viktigast att lära sig på svensklektionerna. Veckans språkfrågor
Vad är mest korrekt svensklärare eller svenskalärare? Hur kommer det sig att båda varianterna förekommer?
Hur ska man förklara för elever att konståkning är ett substantiv? Vilken metod är bäst för att ordklassbestämma ett ord?
Vad är det viktigaste att lära sig i ämnet svenska i grundskolan?Hur har ämnet svenska förändrats över tid?
Uttrycket "vilket menas med” har börjat dyka upp i elevers texter, vad är det för formulering?
Hur ska ordet incident förstås och användas?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Ann Boglind, pensionerad svensklärare med 32 års erfarenhet, tidigare även lärarutbildare, författare till läroböcker för både skola och högskola och lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
2/22/2021 • 30 minutes, 1 second
Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G
Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Veckans språkfrågor
Varför heter det super G?
Varifrån kommer ordet slalom och varför heter det samma sak på så många språk?
Varför används snöblind ibland istället för ordet flatljus och vad har engelskans whiteout med saken att göra?
Varför används ordet pjäxa på svenska?
Kan skidra eller skida användas i betydelse att åka skidor?
Varifrån kommer ordet valla?
Varför heter valla fart på franska?
I Norrbotten på 50-talet kunde orden brunk och fant höras i skidsammanhang, i betydelserna avstamp vid backhoppning respektive spann på skidor. Är orden dialektala eller finns de på fler ställen i landet?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
2/15/2021 • 30 minutes
K*k, kn*lla, f*tta – lär dig om könsordens historia
Ord för sex och kön var tabubelagda i offentliga sammanhang fram till 1960-talet. Men orden är mycket gamla och välanvända. I flera hundra år gamla brev och dikter hittar vi knulla, kuk och fitta. Veckans språkfrågor
Varför kan ord för könsorgan vara laddade och varför kan de anses vara fula?
När började könsorden förekomma i offentliga texter och ordböcker?
Vad har ordet blygdläpp för bakgrund och har det något med ordet skam att göra?
Vad har ordet kuk för etymologi?
Varifrån kommer uttrycket kuka ur?
Varför finns det så många metaforer för snopp och snippa?
Vad har ordet knulla för historia?
Varifrån kommer bola i betydelsen ha samlag?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor på institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskolan. Programledare Emmy Rasper.
2/8/2021 • 30 minutes
Ooooooooooooo
Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer. Veckans språkfrågor
Hur gammal är bokstaven o?
Hur kommer det sig att vissa ord som börjar med o blir motsatsord och andra inte? Oväder betyder till exempel inte motsatsen till väder.
Varför kan man säga okomme i Norrbotten i betydelsen att någon inte har kommit?
Används o mer i vissa delar av landet?
Finns det några regler för hur o ska uttalas?
Vad är en olukt, och hur kan ordet användas?
Har ordet oavsett fått en ny betydelse?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
2/1/2021 • 30 minutes
Kan vi tala med hästar?
Hästar förstår fler ord än vi kanske tror, säger hästkommunikationsexperten Charlotte Lundgren. Språket rider in i stallet och pratar om hästkommunikation och ord som snopp, skimmel och vojlock. Veckans språkfrågor
Hur gamla är uttrycken "inte ha alla hästar hemma", "något i hästväg" och "inte skåda given häst i mun"?
Hur går det till när hästar och människor kommunicerar?
Varifrån kommer hoppla, ptro och smackljudet som används för att få hästen att börja röra på sig?Används samma typ av ljud för att kommunicera med hästar i andra språk?
Det finns många ord för hästars färger som till exempel black, skimmel och fux, varför säger man så?
Vad är en snopp i hästsammanhang?
Varifrån kommer orden schabrak och vojlock?
Varifrån kommer ordet valack, som betyder kastrerad hingst?
Efterlysning: Vad kallar du det ljud som hästar gör av välbehag och som på engelska heter det nicker? Mejla [email protected]
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Charlotte Lundgren, kommunikationsforskare vid Linköpings universitet, som studerar kommunikation mellan häst och människa. Programledare Emmy Rasper.
1/25/2021 • 30 minutes
Somna med Språket!
Vi har nåtts av informationen att många lyssnar på Språket när de ska sova. Det här avsnittet är till er. Språkvetare Ylva Byrman svarar på språkfrågor om sömn. God natt! Veckans språkfrågor
Sova över tolkar de flesta som att sova hos någon annan men det finns de som använder det i betydelsen att försova sig, varför är det så?
Vad betyder sova på aga eller sova på ag?
Sova tills blodet ruttnar säger en lyssnare och hennes familj när de har sovit länge, men är det fler som känner igen uttrycket?
Kan det dialektala dôrma, som betyder falla i djup sömn eller svimma, ha nån koppling till det franska dormir?
Är det nån skillnad på att lägga sig i eller på sängen?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
1/18/2021 • 30 minutes
Ombudsman, smörgåsbord och flygskam – svenskan går på export!
Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Veckans språkfrågor
Ombudsman, smörgåsbord och fartlek är svenska ord som finns i engelskan, finns det fler svenska ord som andra språk har plockat upp?
Vilka språk har svenskan lånat ut flest ord till?
Vad är det som gör att vissa ord kan spridas till andra språk?
Hur är det med engelska ord som stool och board, de liknar svenska ord, men var kommer de ifrån?
Under vilka tidsepoker exporterade svenskan flest ord till andra språk?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
1/11/2021 • 30 minutes
De svenska naturnamnen är ett mysterium
Ekman, Lindberg och Bergström är vanliga efternamn i Sverige. Naturnamnen uppkom på 1600-talet och blev mer frekventa under 1800-talet, men ingen vet exakt varför. Veckans språkfrågor
I mitten av 1800-talet började man ge sina barn namn som Emerentia, Konstantia, Ottilia, Regina, Tekla, Theodor, Reinhold, Leonard, Levin, Eugén och Elfton, hur kom det sig?
Hur gammalt är det att stava sonnamn med x, som Erixon? Och varför började man göra det?
Varför har vi naturefternamn i Sverige? Och varför är en del träd, som tall och poppel, mindre vanliga i naturnamnen?
Efternamnet Nordell kommer från byn Nor men vad betyder dell?
Hur kommer det sig att svenskan har så få yrkesefternamn jämfört med till exempel tyskan och engelska där namn som Müller, Miller, Schumacher, Smith, Fassbender, Thatcher och Carpenter är vanliga?
Hur ska genitiv skrivas på förnamn som slutar på -ce som Alice?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
1/4/2021 • 30 minutes
2020 – ett språkligt rekordår
I januari var det få som kände till ord som flockimmunitet, superspridare och coronafrisyr. Nu när året är slut har vi lärt oss rekordmånga nya ord. Över hälften av orden på Språkrådet och Språktidningens nyordslista är coronarelaterade och årets arbete har varit annorlunda än tidigare år.
– Coronapandemin har gjort ett enormt avtryck i nyordsflödet. Det är i nivå med ordflödet som uppkom i samband med andra världskriget, säger Ola Karlsson, språkvårdare i svenska på Språkrådet.
I avsnittet hör du även en återutsändning av "Språket i krisens spår" från 4 maj 2020.
Här finns nyordslistan!
12/28/2020 • 40 minutes, 42 seconds
Kluriga ord och uttryck i julsångerna
Flera klassiska jullåtar innehåller ett ålderdomligt språk, böjningsformer från förr och poetiska uttryck. Språket i P1 sjunger upp och hjälper dig att tolka julsångernas texter. God jul! Veckans språkfrågor
Varför böjer man god som goder i Goder afton?
Vad betyder strofen "änglars här slår sin rund" i andra versen av Stilla natt?
Varför finns det så många varianter av Staffansvisan?
I julsången O helga natt sjungs olika versioner av meningen "uti din slav du ser en älskad broder", varför är det så?
I texten till Jul, jul, strålande jul finns meningen "över de släkten som gå till ro,över de ungas dagande bo", vad betyder de ungas dagande bo?
Vad betyder hjärtligt sinn och skalkar som det sjungs om i julsången Nu så kommer julen?
Vad betyder Ritsch ratsch fili-bom-bom-bom?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
12/21/2020 • 30 minutes
Gnällprogrammet – lyssnarnas största språkliga irritationsmoment
Språkpoliser, se hit! Vi går igenom de vanligaste synpunkterna på språkfel som ni lyssnare har skickat in. Veckans språkfrågor
Varför har ordet utmaning börjat användas istället för problem?
Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit?
Varför har uttryck för uppräkning och jämförelse en tendens att tappa sitt andra led? Dels-dels, ska vara "jag hade att välja på dels äpplen och dels päron" men nu ser man ofta att dels istället följs av "men också".
Hur ska adjektiv böjas efter kön? Nya eller nye? Kära eller käre? Och varför ser man ibland meningar som "den nye utrikesministern Ann Linde"?
Komma till bukt med förekommer i text och tal, men den rätta varianten är väl få bukt med? Går det att stoppa den här språkliga förändringen?
Hur kommer det sig att man irriterar sig på andras språkanvändning?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
12/14/2020 • 30 minutes
Lär dig tolka ortnamnens betydelser
Flera svenska ortnamn är över 1000 år gamla och bra ledtrådar till hur svenskan lät förr. I veckans avsnitt tar vi oss runt i Sverige och dechiffrerar namn på orter, vattendrag och städer. Veckans språkfrågor
Varför har en del orter smeknamn? Som till exempel Tôrke för Torekov, Eken för Stockholm och Peking för Norrköping.
Vad betyder ortnamnet Ho, som också finns i namn som Hofors och Hosjö?
Hur hänger namnen Helsingborg, Helsingör och Helsingfors ihop och har det något med Hälsingland att göra?
I Ångermanland och västra Dalarna finns nästan 50 namn på ställen som slutar på -sillret. Vad är det för ord?
Hur kommer det sig att vattendrag ofta namnges i bestämd form till skillnad från ortnamn? Det heter Vänern, Östersjön och Mälaren men inte Karlstaden, Göteborgen och Varberget.
Varför uttalas Kristianstad som krisjaʹnnsta? Och hur kommer det sig att man säger väschöta och össchöta istället för västgöta och östgöta?
Hur ska orten Tjust eller gatan Tjustgatan uttalas och var kommer ordet ifrån?
Namnet Blåsut finns på olika ställen i landet, både som platser och gator, men vad betyder det?
Vad betyder Rönninge som finns i många ort-, stadsdels- och bynamn?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
12/7/2020 • 30 minutes
Så blir du en hobbyspråkforskare del 2 – Om SAOB, Hellquist och etymologi
Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 2. För att kunna trycka på länkarna nedan behöver du titta på den här sidan via Sveriges Radios webbsida och inte via SR Play eller andra poddtjänster.
Vad har ordet för historia och etymologi?
Här hittar du svar!
SAOB hittar du via Svenska.se.
Bra att komma ihåg:
SAOB är den historiska ordboken och rätt om du vill får reda på mer om ett ords historia.
Ordboken är ännu inte färdigställd, hittills finns uppslagsord från a till och med väva.
Titta längst upp till höger, när du slagit upp ett ord via svenska.se, där står tryckåret. Artiklarna om ord som börjar på alfabetets första bokstäver är skrivna för 100 år sedan och det kan påverka informationen.
SAOB täcker språket från 1520-talet fram till i dag.
Här finns mer info om hur du kan söka i SAOB
En hjälpsida från SAOB.
Böcker
Handledning till Svenska Akademiens ordbok, skriven av Carl-Erik Lundbladh finns som pdf via länken.
Svenska språket under sjuhundra år, skriven av Gertrud Pettersson, Studentlitteratur, 2005.
Här hittar du svar!
Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Finns som digital faksimilutgåva via projekt Runeberg. Finns även som sökbar källa via Språkbanken Texts sökverktyg Karp.
Bra att komma ihåg:
Hellquists etymologiska ordbok kom ut 1922 och har sedan dess tryckts i sju upplagor.
Söderwalls ordbok över svenska medeltidsspråket och Schlyters ordbok över det svenska lagspråket handlar om det fornsvenska språket. Finns att söka i via Karp.
Bra att komma ihåg:
Söderwalls ordbok är tänkt att täcka ord från 1200-talet fram till 1500-talet.
Bokstäverna j och å fanns inte i fornsvenskan, ord som börjar med j eller å hittas istället under i respektive a. Den isländska bokstaven Þ, thron, finns med för alla ord som börjar på th.
Dahlgrens glossarium över föråldrade eller ovanliga ord och talesätt. Finns att läsa via Litteraturbanken.
Bra att komma ihåg:
Dahlgrens glossarium gavs ut 1914 och innehåller ord som inte ingår i standardspråket.
Nordiska ordböcker som kan vara till hjälp
Ordbog over det danske Sprog, dansk historisk ordbok som redogör för ord från 1700-talet till 1950.
Nynorskordboka og Bokmålsordboka
Ordbok över Finlands svenska folkmål
Är det här ett dialektalt ord?
Här hittar du svar!
Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz. Finns som faksimil via Projekt Runeberg här.
Bra att komma ihåg:
Gavs ut 1862-1867 men är ännu adekvat.
Täcker alla svenska dialekter.
Att veta hur ett äldre eller dialektalt ord ska stavas kan vara knepigt. Då får man använda sin fantasi och intuition och prova sig fram med olika alternativ.
Syd- och västsvensk dialektdatabas via Isof, Institutet för språk och folkminnen.
Bra att komma ihåg:
Institutet för språk och folkminnen har i uppdrag att sprida kunskap om dialekter och kan även svara på en del frågor. Mer info finns här.
I programmet deltar:
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Bo Wendt, huvudredaktör för Svenska akademiens ordbok, SAOB.
Programledare Emmy Rasper.
11/30/2020 • 30 minutes
Så blir du en hobbyspråkforskare del 1 – Om SAOL, Korp och nutida språkfrågor
Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 1. Vad är rätt och fel i det samtida språket?
Här hittar du svar!
Svenska skrivregler från Språkrådet.
Språkriktighetsboken från Språkrådet.
Språkrådets frågelåda - här finns frågor och svar.
Svenska.se här kan du söka i SAOL, SO och SAOB.
Bra att komma ihåg:
SAOL är den ordlista där du kan se hur ett ord stavas och böjs och uttalas, och ofta vad de betyder.
Svensk ordbok (SO) är en definitionsordbok. Där kan du läsa beskrivningar av vad ord betyder och hur de används.
SAOB är en historisk ordbok över det svenska skriftspråket från 1500-talet till idag. (Vi kommer att prata mer om SAOB i nästa avsnitt.)
Frågor som handlar om ord och uttrycks användning och frekvens
Här hittar du svar!
I sökverktyget Korp som görs av Språkbanken Text finns en massa korpusar samlade.
En annan källa är KB:s tidningssök som du hittar här: Svenska dagstidningar via Kungliga biblioteket.
Bra att komma ihåg:
En korpus är en sökbar textsamling. Det kan till exempel vara tidningstexter, myndighetstexter eller texter från sociala medier. Vad du kan få fram för information beror på vilken typ av korpus du söker igenom.
Du kan göra olika typer av sökningar i Korp, till exempel jämförelsesökningar eller ordbildssökningar, men sökningarna kan kräva att du läser på om hur man gör. Här finns en användarhandledning.
Ett lemgram är ett ords samtliga böjningsformer, och gör det möjligt att i en och samma sökning söka efter till exempel både "hund", "hundar", "hundarna" och så vidare.
I programmet deltar:
Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Louise Holmer, biträdande forskare och doktorand vid institutet för svenska språket vid Göteborgs universitet och medlem i SAOL-redaktionen.
Lars Borin, professor i språkvetenskaplig databehandling, medgrundare av Korp och föreståndare för Nationella språkbanken.
Programledare Emmy Rasper.
11/23/2020 • 30 minutes
Här är höstens språkliga trender 2020
Språkets lyssnare har trendspanat bland modeord och populära uttryck. Ylva Byrman förklarar varför formuleringar som förslag till personlighet" och rimligt är vanliga på twitter. Veckans språkfrågor
Har hint blivit vanligare än antydan?
Varför struntar folk i att sätta ut skiljetecken i texter på sociala medier?
Hur har narrativ börjat användas på ett nytt sätt?
Vad har hänt med uttrycket i all ära?
Vad är bakgrunden till twitterformuleringarna: rimligt, frågar åt en kompis och förslag till personlighet?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
11/16/2020 • 30 minutes, 1 second
Din sakramentskade fårskalle!
Ilska är en känsla som gett upphov till många kraftfulla ord och uttryck. I veckans Språket ger vi oss in i bråkspråket och medlar bland vred, sned, sakramentskad och rascha. Veckans språkfrågor
Finns det språkforskning om ilska i språk?
Vad är bakgrunden till att vred eller sned kan betyda arg?
Varifrån kommer rascha, i betydelsen ilska?
Sakramentskad är synonymt med förbannad, men sakrament betyder helig handling, hur hänger det ihop?
Har uttrycket att ligga i luven på varandra något att göra med det dialektala ordet luvar för pojkar?
Är att bli eld och lågor något positivt eller negativt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
11/9/2020 • 30 minutes
Varför finns det så många typsnitt?
Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt. Veckans språkfrågor
Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen?
Varifrån kommer orden gemen och versal?
Varför användes begreppet tryckbokstäver förr?
Vad betyder zweibel i kasten?
Varför heter det typsnitt och varifrån kommer typsnittsnamnen?
Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt?
Varför har comic sans blivit ett kontroversiellt typsnitt?
Hur länge användes frakturstil i Sverige?
Har andra alfabeten, som till exempel det kyrilliska och grekiska, lika många typsnitt som det latinska alfabetet?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Carolina Laudon, typsnittsdesigner. Programledare Emmy Rasper.
11/2/2020 • 30 minutes
Språket i juridiken som avgör allt
Orden i lagtext och juridiska avtal styr människors ekonomi, frihet och framtid. Men vem bestämmer över det juridiska språket? Och varför vill jurister skriva deckare? Veckans språkfrågor
Vad betyder begreppen “skäligen misstänkt” och på “sannolika skäl misstänkt”? Och kan man ändra dem till något tydligare?
Vem bestämmer över det juridiska språket?
Heter det målsägande eller målsägare och varför uttalar en del det som mål-säjande eller mål-säjare?
Varför heter det åklagare men inte att åklaga utan att åtala?
Ska man tolka det som står eller det som avses i juridisk text?
Gör kravet på exakthet i det juridiska språket att det ofta kan uppfattas som krångligt?
Varför är det många jurister som blir författare?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Malin Persson Giolito, författare och jurist. Programledare Emmy Rasper.
Här finns Svarta listan som nämns i avsnittet.
Vill du veta mer om distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen som nämns lyssna på det relaterade avsnittet nedan.
10/26/2020 • 30 minutes
Många pluralformer retar ett flertal
Blir du irriterad av "fråger" istället för "frågor"? "Minutrarna" istället för "minuterna"? Skaver det i öronen av "safarisarna"? Då är det dags att bli en pluraldetektiv istället för en språkpolis! Veckans språkfrågor
Är muffins singular eller plural eller både och?
Hur ska vi hantera ord med s-plural i bestämd form?
Heter det flera partner eller flera partners?
Är det okej med pluralformerna metrar, sekundrar och minutrar eller bör det alltid heta meter, sekunder och minuter?
Varför säger en del vecker, blommer och fråger?
Hur ska vi hantera latinska ord som centrum, spektrum och forum i plural på svenska?
Språkvetare Ylva Byrman universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
10/19/2020 • 30 minutes
Västmanländska – en gnällig icke-dialekt?
Dialekten i Västmanland liknar på många sätt rikssvenskan och kan därför vara svår att definiera. Men ord som oggig och palta är det mest västmanlänningar som förstår. Veckans språkfrågor
Finns det något som utmärker västmanländskan?Vad är tjåla för ett ord och hur kommer det sig att det betyder hångla i Köping och prata strunt i Lindesberg?Kan entoppig accent 2 hänga ihop med gnälligheten som finns i viss västmanländska?Är palta i betydelsen att kladda ett dialektalt ord från Västmanland och vad har ordet för bakgrund?
Hitta på och leta på istället för hitta och leta – Varför använder västmanlänningar så många "på"?Vad har ordet oggig för bakgrund?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Här är en länk till Dialektkartan som nämns i avsnittet.
10/12/2020 • 30 minutes
Baka en kaka utan subjekt och objekt
"Ta sex ägg, knäck och vispa upp." Receptspråk kännetecknas av många imperativer och färre objekt och subjekt. Språket gräddar orden i ugnen och tar allt med en nypa salt. Veckans språkfrågor
Finns det ett speciellt receptspråk?
Krusudd – vad är det för måttenhet och var kommer ordet ifrån?
Vad är bakgrunden till uttrycket en nypa salt i betydelsen att inte ta något på allvar?
Varför säger man grädda bröd?
Vad är ursprunget till ordet durkslag?
Varifrån kommer uttrycket tårta på tårta?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
10/5/2020 • 29 minutes, 59 seconds
Därför är det svårt att förstå vad läkaren säger
På sjukhus trängs språken medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språket tar fram stetoskopet och undersöker ord som förbryllar. Veckans språkfrågor
Varför heter det bondförkylning?
På en neurokirurgisk klinik använder vårdpersonalen både konfusionell eller konfusorisk för att beskriva att en patient är förvirrad, men vilken variant bör de använda?
Vilka är de största språkliga utmaningarna för utländska läkare som ska jobba i en svenska språkmiljö?
Vad är “svenskt latin”?
Vad betyder det att ett sjukhus har intagit stabsläge? Och varför används just det ordet?
Varifrån kommer uttrycket “Om du hör klapprande hovar bör din första gissning vara att det kommer en häst och inte en zebra.” Och varför används uttrycket just inom vården?
Varifrån kommer orden sjukhus, lasarett och hospital?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Emil Molander, adjunkt i svenska som andraspråk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.
9/28/2020 • 30 minutes
Polisens främsta vapen – språket
Hur jobbar svensk polis med språket? Vilka ord väljer de bort och hur tänker de kring sina inlägg i sociala medier? Hör polisen Johan berätta om sitt viktigaste arbetsredskap. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet polis?
Vad är dumsnut för ord och betyder snut alltid polis?
Varför kallas polisens bilar för radiobil?
Vilka ord försöker polisen att undvika?
Vad betyder egentligen känd av polisen eller social oro?
Hur jobbar polisen med sin kommunikation i sociala medier?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Kockum, polis och kommunikationschef på polisregion mitt. Programledare Emmy Rasper.
9/21/2020 • 30 minutes, 1 second
Svenskan kryllar av grekiska ord
Helikopter, teater, kyrka och bibliotek är bara några av alla ord som kommer från grekiskan. Språket har anor och har haft stort inflytande över de västerländska språken. Veckans språkfrågor
Många ord kommer ifrån grekiska eller latin men var antikens greker intresserade av språkhistoria?
Hur kommer det sig att vi använder ordet apotek på svenska medan det engelska ordet är pharmacy?
Hur hänger orden pedagog, logoped och ortoped ihop med pedal och pedikyr?
Kommer ordet jota, i uttrycket “han fattade inte ett jota”, ifrån Bibeln?
Varför använder svenskan och andra germanska språk bokstaven k från grekiskans kappa för att beteckna k-ljudet, och inte c som redan fanns i det latinska alfabetet?
Dessutom: Hur är det att som tvåspråkig lära sig sitt modersmål på nytt? Intervju med Konstantin Economou kommunikationsforskare vid Linköpings universitet som återupptäckt grekiskan med hjälp av sms.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborg universitet. Programledare Emmy Rasper.
9/14/2020 • 30 minutes
Värmländska är inte en dialekt
Strir, tölig, skärsvallig och jålig är ord som kan höras i Värmland, men värmländska är egentligen inte en dialekt utan flera, säger professor Henrik Rosenkvist. Veckans språkfrågor
Varför pratas det olika dialekter i Värmland?
Varifrån kommer ordet skvatt i betydelsen rädd?
Vad betyder schärsvallig/skärsvallig/skärsvôlig/sjärsvôllig och var kommer det ifrån?
Vad är jålig för något och vad kommer det ifrån?
Hur har finskan påverkat värmländskan?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
9/7/2020 • 30 minutes
Varför heter växter som de gör?
Skogsfru, gullpudra och ögontröst är några växtnamn som finns i den svenska floran. Språket ger sig ut på promenad i de snåriga växtnamnens historia. Veckans språkfrågor
Hur hänger de olika betydelserna av ordet häck ihop?
Vad är skillnaden mellan räfsa och kratta?
Får man säga att man liar ängen och vad är egentligen ett orv?
Hur har svenska växter fått sina namn?
Hur ska växten alunrot sägas i plural?
Varför heter kålrot swede på engelska?
Varför heter gräset timotej just så?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Ottosson, programledare Naturmorgon i P1. Programledare Emmy Rasper.
8/31/2020 • 30 minutes
Här är korsordets hemliga språkregler
Möt hjärnan bakom korsordet och lär dig knepen som korsordskonstruktörer använder för att få dig på villospår. Veckans språkfrågor
Hur jobbar en korsordskonstruktör?Varför förekommer orden ria, and, uer, ara or och orv ofta i korsord?
Hur stora krav kan man ställa på korrekthet i korsord? Kan man verkligen säga att rårakor är synonymt med raggmunk, och åla med krypa?
Vilken betydelse har Svenska Akademiens ordlista för korsordskonstruktörer?
Hur mycket får man fuska när man löser korsord?
Vad är rätt - äppelskrutt eller äppelskrott?
Ordet tryt, imperativ av tryta, är ett godkänt ord i alfapet men används ordet? Och hade det varit okej i ett korsord?
Lyssnaren Helena fick höra av sina föräldrar att cyrk var ett ord när de spelade alfapet, men blev hon lurad?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Svante Drejenstam, korsordskonstruktör. Programledare Emmy Rasper.
8/24/2020 • 30 minutes
Barn ställer frågor om språk
Barn, precis som vuxna, ställer frågor utifrån sina egna observationer. Men barn kan vara friare i tanken och ställa språkfrågor som vuxna inte har tänkt på, säger Henrik Rosenkvist. Veckans språkfrågor
Varför säger man att människor är långa men andra saker är höga? (från Leo 7 år)
Varför finns dialekter (från Nilo 11 år)
Hur hänger orden jobba och jobbig ihop och vilket av dem kom först? (från elever på Kålgårdsskolan i Jönköping)
Finns det några regler för hur i och på används för att benämna tid, som till exempel i onsdags, i höst, på onsdag eller på sommaren? (från elever på Lövgärdesskolan i Göteborg)
Varför finns det båda stora och små bokstäver? (från Ella)
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
8/17/2020 • 30 minutes
Största möjliga tyssstnad!
Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra. Veckans språkfrågor
Varför stönar många och säger "ööhh" och "äähh" när de inte vet vad de ska säga?
Hur kan man använda tystnad och paus som maktmedel?
Varför tar vissa journalister i radio och tv paus på konstiga ställen?
Varför säger man "schhh!" för att få tyst på någon, och hur kan det fungera så bra?
Ska det vara imorgon eller i morgon, mellanrum eller inte? Finns det någon regel?
Vilka skrivtecken finns det för paus i musiken?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Sandra Ottander, röst- och talpedagog. Gäst Emelie Sigelius, programledare i Klassisk förmiddag i P2. Programledare Emma Engström.
6/15/2020 • 30 minutes
Hemester och de korta resornas språk
I sommar verkar det bli korta resor snarare än långväga semester. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på orden "hemester" och "wanderlust". Och så reder vi ut varför det står "motet" på vägskyltar. Veckans språkfrågor
Vad kommer det svenska ordet som uttalas ecksprä (exprès) från? Det hördes förr i sammanhanget att göra en onödig resa.
Vad betyder motet vid trafikplatser, och var kommer det från?
Hur vanligt förekommande är ordet hemester?
Varför ropar flygplatspersonal ut: "Resandes till Umeå..."? Ordet resandes känns fel där, hur har det blivit så?
Varför heter det byta buss och inte byta bussar?
Var kommer ordet kos i uttrycket flyga sin kos från? Och kan man använda det i andra sammanhang än att fara iväg?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
6/8/2020 • 30 minutes
Det är lätt att säga nej. Inte.
Hur uttrycker vi ja och nej hur saker är och inte är? Det är krångligare än man kan tro. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. Och så visar det sig att nej inte alltid betyder nej. Veckans språkfrågor
Varför är ordet inte så krångligt? Och varför används det i meningar som Kan inte du komma hit?
Varför har franskan ordet pas – som betyder steg -- för att uttrycka hur något inte är?
Varför säger man det vete fan eller jag vete fan för att säga jag vet inte?
Vad är bakgrunden till den retoriska exempelmeningen Har du slutat slå din fru?
Hur kommer det sig att många säger Ja men... och Nej men...i början av en mening?
Betyder inte obefogad samma sak som befogad?
Kan något vara ävet? Det finns ju uttrycket inte oävet. Och vad kommer uttrycket från?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
6/1/2020 • 30 minutes
Så känner du igen översättningssvenska
Varje dag möts vi av översatta texter. Risken är stor att de är skrivna på översättningssvenska. Översättaren Alexander Katourgi förklarar fenomenet, och Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarfrågor om översatta ord. Veckans lyssnarfrågor
När jag ställer larmet på telefonen kan det stå "Larmet är inställt på 16 min från nu". Det är väl inte riktig svenska?
Hur tillförlitliga är översättningstjänster som Google translate?
När kan maskinöversättning börja fungera perfekt?
Hur kommer det sig att ordet kritisk har fått betydelsen viktig?
Vad är översättningssvenska?
Används ordet rekapitulera på rätt sätt i svenskan?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Aarne Ranta, professor vid Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, och Alexander Katourgi, översättare. Programledare Emma Engström.
5/25/2020 • 30 minutes
Borgarbrackor och andra modeord
Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig? Veckans språkfrågor
Varför heter den korta jackan bolero? Har det något med kompositören Maurice Ravels musikstycke Boléro att göra?
Vad har brackor i ordet borgarbrackor för betydelse? Och har ordet brats någon koppling?
Varför började gymnastikskor kallas sneakers?
Hur viktigt är det för modeindustrin att sätta namn på trender och plagg?
När och varför dök ordet trosor upp?
Vad är bakgrunden till att man säger ärm istället för arm – som i skjortärm?
Var kommer paj i skinnpaj ifrån?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Hanna Wittrock, socialantropolog och lärare i modevetenskap på Textilhögskolan i Borås. Programledare Emma Engström.
5/18/2020 • 30 minutes
Lyssnarnas bästa: Väntering, badboll eller lagghjul – vad heter symbolen?
Vad kallar man väntesymbolen på en dator, undrar en lyssnare. Ylva Byrman hittar en uppsjö förslag och lindrar även ett typiskt fall av partikelirritation. Veckans språkfrågor
I vår familj kallar vi väntesymbolen på en dator eller liknande för väntering. Vad säger andra?
Varför säger vissa testa på? Det heter väl prova på men bara testa?
Varför uttalas relegera och delegera olika? (det första med sje-ljud och det andra med g-ljud)
Var kommer ordet petrifierad från?
Vad gör egentligen den som facebookar? Och hur funkar verben som kommer från sociala medier?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
5/11/2020 • 30 minutes
Språket i krisens spår
Kriser påverkar språket, skapar nya ord och sätter fokus på begrepp vi inte har hört tidigare. I spåren av coronapandemin har vi lärt oss att en rekommendation inte alltid är ett tips och att det går att sätta ett corona framför nästan alla ord. Veckans språkfrågor
Vilka nyord har coronakrisen gett upphov till?
Under pandemin hörs ofta uttrycket äldre äldre. När blir man det? Och varför inte bara använda ordet gammal?
Är karantän och isolering utbytbara?
Varför säger man bunkra om att köpa många mat i mängder, det borde väl heta hamstra?
Varför säger man social distansering, är det inte fysisk distansering det handlar om?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion. Programledare Emma Engström.
5/4/2020 • 30 minutes, 1 second
Finlands svenska är vår
Vi blickar österut. För det har talats svenska i Finland åtminstone sedan medeltiden, men vad utmärker egentligen finlandssvenska? Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarnas frågor. Möt också lyssnaren som är trött på svenskars attityd gentemot finlandssvenska. Veckans språkfrågor
Vad skiljer finlandssvenska från svenska med finsk brytning?
Hur uttalar man sporten padel på standardsvenska? För en finlandssvensk känns det naturligt att säga "paadel", medan många svenskar säger "paddel".
Hur kommer det sig att finlandssvenskar har lättare att skilja på de och dem än svenskar?
Hur ska man tolka det finlandssvenska uttrycket månne inte?
Varför böjer finlandssvenskar vissa verb annorlunda?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
LÄS MER: Finska Yle listar lyssnarnas bästa finlandismer.
4/27/2020 • 30 minutes
Så pratar vi om pengar
Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk. Veckans språkfrågor
Varför säger man soffan kostar nog lite när man menar att den är dyr?
Varför har uttrycket skära guld med täljkniv så många varianter?
Har ordet rabatt, som i nedsatt pris, och trädgårdsrabatt samma bakgrund?
Kan man säga ett billigt pris, eller är varor billiga och priser låga?
Finns det ett bättre ord för blipp eller blippa om den nya betalningsformen?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Lyssnarnas synonymer till pengar
Balubas
Cash
Cashiluring
Daler
Deg
Flis
Fyffe
Fyrk
Geld
Klös
Klöver
Kontanter
Kosing
Kulor
Leuter
Lovor
Lubriks
Lusidorer
Monedas
Monetas
Mynt
Pant
Para
Parra
Penningar
Pistoler
Pix
Pluring
Riksdaler
Sekiner
Skånepesetas
Spänn
Storkovan
Stålar
Stålbjörns
Växel
Valörer
Sillöga = äldre slang för en tioöring
Blejd = äldre slang för tjugofemöring
Småskrammel = småpengar
Grossel = småpengar
Feckebôs = småpengar
Grus = småpengar
Korvöre = väldigt liten slant
Kotia = äldre slang för en enkronasedel från början av 1900-talet
Bagis = en krona
Bagare = en krona
Halvsläng = en femtiolapp (eller en femhundrakronorssedel)
Bergman = en tvåhundrakronorssedel
Annie Lööf = en femhundrakronorssedel
Röding = en femhundrakronorssedel
Papp = tusen kronor
Tuss = tusen kronor
Storsläng = en tusenkronorssedel
Lax = en tusenkronorssedel
Lakan = en tusenkronorssedel
Långsjal = en tusenkronorssedel
4/20/2020 • 30 minutes, 1 second
Vrickade tungvrickare avslöjar språket
Överallt där det finns människor som pratar finns tungvrickarramsor. I veckans avsnitt bjuder vi på ramsor på flera olika språk. Vad gör dem svåra att uttala? Och vad har tungvrickarramsan för funktion? Veckans språkfrågor
Vad är en tungvrickarramsa och varför är den svår att uttala?
Vad har ramsorna för ursprungligt användningsområde?
Har innehållet någon koppling till deras geografiska ursprung?
Finns det något som heter laxask?
Är svenska tungvrickare mindre avancerade än i de stora språken?
Varför är tungvrickare populära i Polen?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
4/13/2020 • 30 minutes, 2 seconds
Gudar och himlakroppar i kalendern
Det handlar om dagarna och månaderna, alltså allt det som ryms i en kalender. Henrik Rosenkvist svarar på varför veckodagarna heter som de gör och om det har funnits egna nordiska namn på månaderna. Veckans språkfrågor
Heter det oxdragarveckor eller oxveckor?
Varför heter veckodagarna som de gör? Hur gör andra språk?
Varför är bara vissa månader också tilltalsnamn? Och har månaderna uppkallats efter namn på personer?
Finns det andra nordiska namn på månaderna?
Var kommer ordet fasta ifrån?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
4/6/2020 • 30 minutes, 1 second
Jiddisch – en dramatisk historia
Kring förra sekelskiftet kunde man höra jiddisch på gatorna i Sverige. Men hur är situationen idag? Möt Salomon Schulman, jiddischtalare sedan barnsben, och sångerskan Louisa Lyne, som lärde sig jiddisch som vuxen. Veckans språkfrågor
Var kommer jiddisch ifrån?
Var är det mest levande idag?
Vilken är den största missuppfattningen om jiddisch?
I vilken omfattning talas jiddisch som förstaspråk i Sverige idag?
Vilka lånord från jiddisch finns i svenska språket?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Salomon Schulman, läkare, översättare och författare, och Louisa Lyne, sångerska. Programledare Emma Engström.
Titlar i avsnittet
Roman: Kådisbellan, Roland Schütt (1989)Film: Menashe, Joshua Z Weinstein, på SVT play till 12 april (2017)Tv-serie: Hunters, David Weil, Amazon prime video (2020)Låt: Trern, Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye (2019)
3/30/2020 • 30 minutes
Lyssnarnas bästa: Hur stavas orden?
Det handlar om språkfenomen som lyssnarna upplever är nya. Det blir ord som helt enkelt inte går att stava och ett irriterande "att" som dyker upp överallt. Veckans språkfrågor
Ordet ekivok, när blev det ett ord för sexuell anspelning? Är det samma på andra språk?
Heter det min hood eller mitt hood?
Varför har det blivit vanligare att folk säger och skriver "eftersom att"?
Hur stavas verbformen av catering? Kejtra, cejtra eller catera?
Vad betyder sjoksa? Hur vanligt är det? Och hur ska det stavas?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
3/23/2020 • 30 minutes
Tillbaka till framtiden med språket
Hur snart är strax? Är förr alltid dåtid? Det handlar om hur vi pratar om det som ännu inte har hänt. Och så frågar vi forskaren Pelle Söderström hur bra språkhjärnan är på att spana in i framtiden. Veckans språkfrågor
Vilka språkliga knep finns i svenskan för att prata om framtiden?
Hur passar ordet förr in i det framåtblickande uttrycket förr eller senare? Det är väl ett ord om något som redan har hänt?
Hur väl kan vi förutsäga vad en person kommer att säga härnäst?
Varför säger man numera det kortare tjugo-tjugo om ett årtal som kommer, men tjugohundra tjugo om ett årtal som har varit?
Snart, strax, om en stund. Var kommer de tidsuttrycken från, och har de tidigare varit mer exakta?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervju med Pelle Söderström, forskare i neurolingvistik vid Western Sydney University. Programledare Emma Engström.
3/16/2020 • 30 minutes
Synonymer – lika men inte samma
Det handlar om synonymer, orden som nästan betyder samma sak. Hur tänker de som gör orddelen på högskoleprovet när de väljer ord? Och så gör Ylva Byrman ett experiment för att se om texter alltid blir bättre av synonymer. Veckans språkfrågor
Finns det exakta synonymer?
Vilket ord i svenska har flest synonymer?
Betyder ordet textur verkligen konsistens?
Är ordet sparsmakad synonym med kräsen?
Blir texter alltid bättre av många synonymer?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH, och Maria Johansson, konstruktör av orddelen i högskoleprovet, vid Umeå universitet. Programledare Emma Engström.
3/9/2020 • 30 minutes, 1 second
Lyssnarnas bästa: Apskaft och offerkoftor
Vi väljer bland nya lyssnarfrågor. Har Blekingedialekten ett ord för pinsamhet som saknas i rikssvenskan? Och så tittar Henrik Rosenkvist närmare på orden apskaft och offerkofta. Veckans språkfrågor
Är ordet apskaft etablerat och vad har det för historia?
Varför läser man allt oftare att något är ett femtontal? Hur många menar man då?
Hur vanligt förekommande är ordet offerkofta?
Var kommer det blekingska verbet respektive adjektivet nyter/nytigt från? Och finns det något bra rikssvenskt ord för att man inte vill göra något eftersom det är pinsamt?
Vad kommer ordet taka ifrån i det juridiska begreppet taka händer?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
3/2/2020 • 30 minutes
Sjöfararspråket håller streck
Båtsäsongen är under uppsegling. Vi kastar loss ett avsnitt om sjöfararspråket och hur det för fulla muggar har äntrat vardagsspråket. Veckans språkfrågor
Hur har sjölivet påverkat allmänspråket?
Hur kan sjö betyda både hav och insjö?
Hur ser traditionen för båtnamn ut nu och historiskt?
Vad har ordet krabb, som i uttrycket krabb sjö, för bakgrund?
Ordet ia som i efterdyningar, var kommer det från?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
"I en förhandlingssituation är det inte alltid så att förväntningarna håller streck. Förhandlingarna strandar, och en konflikt är under uppsegling. Parterna avfyrar verbala bredsidor och försöker ramma varandra och skjuta varandras argument i sank.
Man kan också gå på en mina själv, kanske tvingas stryka flagg och ligga i lä ett tag – eller göra en kovändning för att inte få skamfilat rykte."
Ur journalisten och den före detta sjömannen Torbjörn Dalnäs sammanställning av sjötermer i vardagsspråket, bland annat publicerad i boken Havets ord (2014).
2/24/2020 • 29 minutes, 59 seconds
Släkten är värst (att benämna)
Det handlar om hur vi benämner släktband. Är svenskan mer eller mindre noggrann med familjerelationer än andra språk? Och vilken roll spelar familjen för vilket smeknamn man får? Veckans språkfrågor
Isländskan har särskilda ord för de olika kombinationerna förälder/barn. Mor och dotter heter mæðgur, mor och son mæðgin. Far och son heter feðgar, far och dotter feðgin. Har det funnits även i svenskan?
I svenskan finns de specifika orden kusin, syssling och brylling. Vilka andra språk är lika noggranna som svenskan? Och finns det språk som har fler ord för nivåerna i släktträdet?
Vilken roll spelar familjen för hur vi får våra smeknamn?
Varför använder man ordet farbror – som tydligt betyder fars bror – för att beskriva en gammal man?
Vad ska vi kalla vår dotters mans föräldrar?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
2/17/2020 • 30 minutes
Vårda språket! Men hur?
Svenska språket ska vårdas, det enligt ett statligt beslut. Men hur intensiv ska vården vara? Där går åsikterna isär. I veckans avsnitt tittar vi på språkvården förr och nu, och låter Språkrådet möta debatten. Veckans språkfrågor
Varför kan språkexperter så sällan säga hur ett ord bör uttalas?
Hur var språkvården förr?
Vad är språkvård idag?
Varför behöver språket vårdas?
Hur påverkas Språkrådets rekommendationer av att det är en del av en statlig myndighet?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Tingsell, språkvårdare på Språkrådet, som är organiserat inom Institutet för språk och folkminnen. Programledare Emma Engström.
Biografin om Bertil Molde som nämns i programmet är skriven av Sven-Göran Malmgren och Birgitta Agazzi och har den preliminära titeln "Bertil Molde. Språkvårdare och folkbildare". Utkommer senare i år.
2/10/2020 • 30 minutes, 1 second
Lyssnarnas bästa: konsultsvenska och dickadarier
Redaktionen tar upp några av lyssnarnas bästa frågor. Henrik Rosenkvist går till botten med uttryck som "vi vill fred" och "vi växer ditt företag", och nosar upp ett alternativt ursprung till ordet "dönicke". Veckans språkfrågor
Varför uppstår uttryck som "vi vill fred" eller "han vill kärlek"? Det låter konstigt.
Det finns chefssekreterare, chefsadministratör och chefsdirigent, men hur förhåller de sig till varandra, och varför ska det vara ett foge-s?
Vad är bakgrunden till ordet dickadarier? Och är det besläktat med det tyska ordet döneken?
Ett konsultföretag annonserar: "Vi växer ditt företag". Kan man uttrycka sig så?
Vad händer om man tar bort bokstaven o från ogin, otymplig, ofantlig och ohemul? Det vill säga, finns orden gin, tymplig, fantlig och hemul?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
2/3/2020 • 30 minutes
Fem svårigheter för nya svensktalare
Hur svårt är det att lära sig svenska? För vilka språkgrupper är det klurigast? I det här avsnittet listar Henrik Rosenkvist de fem största hindren att ta sig över för den som är ny i språket. Veckans språkfrågor
Vilka språktalare har svårt respektive lätt att lära sig svenska?
Hur troligt är det att sj-ljudet (7-ljudet) och tj-ljudet (20-ljudet) kan stavas enklare i framtiden? Kan vi låna tydligare tecken från andra språk, som till exempel turkiskan?
När det uppstår nya substantiv i svenskan, som tweet och aina, hur vet man om de är ett-ord eller en-ord, det vill säga vilket genus de har?
Kommer den svenska ordföljden att förändras på grund av att många som är nya i språket bryter mot den?
Hur svårt är svenska språket att lära sig generellt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
De fem svåraste sakerna att lära som ny i svenskan, enligt Henrik Rosenkvist:
Att uttala sj-ljudet (7-ljudet).
Att lära sig ordföljden och där skilja mellan huvudsats: V2-regeln (verbet på andra plats, den så kallade subjekt-verb-objekt-ordningen) respektive bisats: BIFF-regeln (I bisats kommer inte före det första verbet).
Att uttala u och y.
Accent, det vill säga att lära sig uttala ordpar som stegen och stegen, tomten och tomten, anden och anden.
Om substantiv är en-ord eller ett-ord, det vill säga genus.
1/27/2020 • 30 minutes
Din atletiska guide till gymspråket
Att gå på gym är inte bara tungt. Det kan vara svårt att tränga igenom de många ord och begrepp som är unika för gymkulturen. Ylva Byrman ger oss bakgrunden till några av de svenska och engelska termerna, och föreslår nya. Veckans språkfrågor
Varför heter alla övningar på gym numera något på engelska och inte de svenska benämningar som redan finns?
Vad är bakgrunden till ordet valvstupstående?
Kan man säga atlet om idrottsmän, till exempel friidrottare?
Vad kommer det svenska ordet hantel från?
Finns det ett svenskt ord för kettlebell?
Vad betyder burpee, klova, discogymma och räckhäv?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Clara Fröberg, träningsinstruktör. Programledare, Emma Engström.
Med i avsnittet finns ett klipp från kortfilmen "Frisksport", av Karl-Erik Alberts från 1939, SVT Öppet arkiv.
Ord som förekommer i avsnittet
räckhäv – chins/pull ups (eng)
discogymma
klova
burpee (eng) – specialare
hantel – dumbbell (eng)
skivstång – barbell (eng)
kettlebell (eng) – Ylva Byrmans svenska alternativ: kittelklot (inspirerad av engelskan), rysshantel/ryssklot (inspirerad av ryska ursprunget), klotvikt eller öglehantel (inspirerad av formen), svingklot (inspirerad av användning). Emma Engströms favorit: kaffekula (inspirerad av ett språkligt missförstånd)
1/21/2020 • 30 minutes
Romani – från Indien till sociala medier
Romani har talats i Sverige i åtminstone 500 år. I veckans avsnitt får Språket besök av den nya läsambassadören Bagir Kwiek, som ska få fler att läsa och känna till romska berättelser. Men vad är hans egen språkbakgrund och varför brinner han för romani? Veckans språkfrågor
När regerade romani, det vill säga när och varför blev det modernt att ta in romska ord i svenskan?
Om man jämför med samiska, hur många romska lånord finns det i svenska?
Varför innehåller just Jönköpingsdialekten ord på romani?
Hur kan man se romernas historia i språket?
Lästips:
Romani i svenskan: storstadsslang och standardspråk, Gerd Carling. 2005
Ordbok över svensk romani. Resandefolkets språk och sånger, Lenny Lindell & Kenth Thorbjörnsson-Djerf. 2008. Inledning och grammatik och bearbetning av Gerd Carling.
Romer – 500 år i Sverige. Språk, kultur och identitet, Gerd Carling, Mikael Demetri, Angelina Dimiter-Taikon, Lenny Lindell, Allan Schwartz. 2016
Länktips:
https://www.minoritet.se/
https://riksarkivet.se/motkallorna/meromromerochresande
https://www.isof.se/sprak/minoritetssprak/romska.html
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Bagir Kwiek, Sveriges läsambassadör, utnämnd av Kulturrådet. Programledare Emma Engström.
1/13/2020 • 30 minutes
Skånska – en dialekt i förändring
Skånska pratas av cirka en miljon svenskar. Ändå är den fortfarande en av de minst omtyckta dialekterna. Henrik Rosenkvist svarar på om skånska "r" är på väg att försvinna och så pratar vi med journalisten som skickades till talpedagog när tittare inte förstod vad hon sa. Veckans språkfrågor
Hur är skånskans status?
Vad är bakgrunden till det skånska ordet dons för brunn?
Vad finns kvar av skånskan om man tar bort tungrots-"r"?
Är den ”äkta” skånskan med skorrande ”r” utrotningshotad?
Vad är ursprunget till ordet pågasnöre? Är det nedsättande att kalla någon det?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Gäst Elaf Ali, journalist.
1/6/2020 • 30 minutes
Nyårsspecial: Orden vi minns och helst glömmer 2019
En eminent panel diskuterar den kritiserade språkvården och språklagen som fyllde 10 år året som gick. Dessutom: allt om nyordslistan 2019 och hur det gick för nyorden sedan. Veckans innehåll
Varför domineras Språkrådets och Språktidningens gemensamma nyordslista av ord om klimat och digitala fenomen?
Vilka ord på nyårslistan säger mest om 2019?
Vilka ord är lättast att glömma från året som gick?
Vilka nyord vill lyssnarna lyfta fram?
Hur gick det för orden sedan?
Svensk språkvård kritiseras ibland för att vara för flat. Ligger det något i kritiken?
Vad har Sveriges första språklag fått för betydelse efter att ha funnits i 10 år?
Panelen: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen. Ola Wikander, författare och forskare i bland annat klassisk hebreiska vid Lunds och Uppsala universitet. Programledare Emma Engström.
Nyordslistan 2019
AanimojiantivaxxareartdödenASMRaspludd
Bbenimbeteendedesign
Ccybersoldat
Ddeepfakedeplattformeringdigital tvillingdra åt helvete-kapital
Eeldost
Ffimpomat
GGretaeffektengrönt körfält
Hhjärtslagslaghundvisslahybridkrig
Iikigaiimmersiv
Kklimatdiktaturklimatnödlägeklimatstrejkkälltillit
Llågaffektivt bemötande
Mmenskonst
Nnattborgmästare
Ppopcornhjärna
Ssharentingsmygflygasyssna
Ttågskryta
Vväxtbaserat kött
Öövervakningsekonomi
12/30/2019 • 30 minutes, 1 second
Julfrågor från 20 år av Språket
Veckans avsnitt tar dig med på en tur i programmets historia. Temat är julens ord och uttryck och redaktionen utlovar flera kära återhöranden. Veckans språkfrågor
Vad har julmust med must att göra?
Varför säger man tomte i Sverige och nisse i Norge?
Vad betyder egentligen texten i luciasången?
Vad står verbet braska för i talesättet Anders braskar, julen slaskar, alternativt Anders slaskar, julen braskar?
Vad betyder ordet fnyk, som i att det fnyker snö?
Var kommer den skånska traditionen julaknudor (julknutor) från?
Vad är egentligen ett julbord, det kan man säga om ett dekorationsbord utan mat också?
Vad är den historiska bakgrunden till ordet jul?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska, samtliga vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström, Emmy Rasper och Anna-Lena Ringarp.
12/23/2019 • 30 minutes, 1 second
Lyssnarnas bästa: freebejsa, gensare och granatäpple
I veckans avsnitt väljer redaktionen några av lyssnarnas bästa frågor. Ylva Byrman börjar i drogernas och våldets värld, mellanlandar på Guernsey, reder ut ett vanligt deckarord och hittar farliga och ofarliga granater. Veckans språkfrågor
Hur kommer det sig att vissa säger freebejsa (från engelskans freebase) i betydelsen att improvisera? Det är ju ett sätt att knarka?
Vad är bakgrunden till ordet gensare, alltså en typ av varm tröja?
Varför säger man att ge smörj om att slå någon?
Var kommer ordet kommissarie från och hur blev det en tjänstegrad inom polisen?
Hur hänger vapnet handgranat, frukten granatäpple och ädelstenen granat ihop?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
12/16/2019 • 30 minutes, 1 second
Språket tittar djupt i glaset
Får det lov att vara en dricka, drick, dryck eller drink? Henrik Rosenkvist reder ut ord och begrepp om drickbara vätskor. Det visar sig också att den sista slatten har något magiskt över sig. Veckans språkfrågor
Heter det energidryck eller energidricka? Och vad är skillnaden mellan dryck och dricka?
Varifrån kommer uttrycket ta pojken, om att dricka upp det sista i glaset?
Vad är en kobbel?
Varför skriver många att glaset är fyllt till bredden, det heter väl brädden?
Vad är te, egentligen? Räcker det att man har lagt växtdelar i varmt vatten?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
12/9/2019 • 30 minutes
Omg! Svenskarna talar svengelska
Engelskan dundrar in i svenska språket och lämnar kvar en massa låneord. Henrik Rosenkvist reder ut hur lånen går till och berättar om falska vänner och låtsasengelska. Veckans språkfrågor
Hur blev after work ett svenskt uttryck?
Varför har adressera, addera och affektera fått delvis nya betydelser i svenskan?
Varför används det engelska ordet influencer och hur etablerat är det?
Kan man verkligen översätta surreal med surrealistisk?
När dök ordet potthål upp i svenskan och varför är det så populärt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
12/2/2019 • 30 minutes
Expertsnack – användbart eller onödig jargong?
Det handlar om fackspråket, alltså orden och uttrycken för kunskap vi lär oss på jobbet eller när vi nördar i ett ämne. Och så uppmärksammar vi en modern 50-åring: ordet dator. Veckans språkfrågor
Vab, apt (arbetsplatsträff) och prao. Har svenska fler förkortningar än andra språk?
Kan fackspråk bli för svårt?
Vad är skillnaden mellan material och materiel? Hur ska man använda orden?
Hur myntades den svenska termen dator?
Ska det heta cirkularitet eller cirkuläritet?
I matematiken är ordet ty en fackterm. Hur blev det så? Och vilka ordklasser kommer fackspråket från?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Intervju med Åsa Holmér, fackspråkvårdare på Språkrådet.
11/25/2019 • 30 minutes, 1 second
Superlativ och annat översvallande språk
När maten är som godast och färgerna som starkast. Då tar vi till superlativen. Ylva Byrman guidar oss till adjektivens yttersta gräns. Veckans språkfrågor
Vad betyder superlativ?
Varför säger vissa "Hans betydelse går inte att underskatta!”. Det ska väl vara överskatta?
Hur böjer man adjektiv? Ska det till exempel vara mer och mest intressant, eller intressantare och intressantast?
Hur går det till när god blir jättegod och snygg blir ursnygg? Finns det trender för förstärkande förled?
Vad är absolut superlativ?
Varför kan man inte säga lila, lilare, lilast?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
11/18/2019 • 30 minutes
Bondska – jakten på den hotade dialekten
I delar av norra Sverige pratas bondska. En samling kluriga dialekter som nu får nytt liv efter att ha motarbetats historiskt. Henrik Rosenkvist berättar om en dialektal skatt. Veckans språkfrågor
Varför kallas de särskilda dialekterna i norra Sverige för bondska?
På pitemål säger man "i" istället för "jag". Är det besläktat med engelskans "I"?
Varför betonar man samma vokal två gånger i många ord i bondska? Till exempel låter ett ord som stann (stanna) som sta-a-nn?
Är det unikt för bondska att dela upp verbet behöva och stoppa in andra ord? Som i ”Jamen då be-du väl egentligen int’-höv bilen?”
Varför säger man han om till exempel hunden, katten, stolen? Och hur fick standardsvenska andra genus än bondska?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
Musik i programmet: Euskefeurat "Nö'bert vä ve", Erk & Imchibeat "Nalta".
11/11/2019 • 30 minutes, 1 second
Så tar barnen plats i språket
Varför är ordet dum synonymt med barnslig? Är det dags att sluta att använda barnmetaforer för att kritisera andra? Diskussion mellan Henrik Rosenkvist och journalisten Ylva Mårtens. Godis, mellis och dagis. När kom de första substantiven med ändelsen -is i svenskan? Och varför hänger de ofta ihop med företeelser i barnens sfär?
På vilket sätt påverkar barn och unga allmänspråket?
Varför använder vi ord som sandlåda, dagisbarn och lekstuga för att kritisera andra vuxna?
Vad är bakgrunden till uttrycket ajabaja?
Varför har ordet dum två betydelser, en för barn och en annan för vuxna?
Vad säger lyssnarna om ordet kraja?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Ylva Mårtens, journalist och tidigare redaktör för programmet Barnen i P1. Programledare Emma Engström.
LÄSTIPS: Boken som Henrik Rosenkvist nämner i avsnittet heter "Metaphores we live by" (1980) av lingvisten George Lakoff och filosofen Mark Johnson.
11/4/2019 • 30 minutes
Älskad, saknad. Orden om döden.
Har vi de rätta orden för döden? Ylva Byrman svarar på efterlysningar och tittar närmare på dödsannonser. Och så hälsar vi på hos en begravningsentreprenör. Veckans språkfrågor
Finns det ett alternativt ord för dödsbo, som är bättre för de anhöriga?
Varför heter det stryka med?
Hur har dödsannonserna förändrats?
När används orden död respektive avliden i medier?
Finns det ett bättre uttryck än borgerlig begravning?
Vad är en likbjudare?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
10/28/2019 • 30 minutes, 2 seconds
Svart på vitt om skiljetecken
Skiljetecken ger en paus för ögat i läsningen. Men hur använder man dem bäst? Ylva Byrman jagar komman, gissar om snedstreck, varnar för semikolon och sätter punkt. Veckans språkfrågor
Varför sätter många ett snedstreck före sitt namn? Är det typiskt svenskt?
Var ska frågetecknet sitta?
Varför är det så många kommatecken i äldre texter?
Kommer det nya skiljetecken?
Hur använder man semikolon rätt?
Vad betyder det egentligen när man skriver ut tre punkter?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
10/21/2019 • 30 minutes
Är det rätt att säga fel?
Det handlar om att säga fel och att missuppfatta ord. Lyssnarna och Henrik Rosenkvist delar med sig av egna och andras felsägningar. Veckans språkfrågor
Är det fel att säga ögonlockarna eller är det dialekt?
Vem bestämmer vad som är rätt och fel i språket?
Hur blir fel rätt?
Är det en missuppfattning att säga att man döper djur?
Varför säger vissa påhyvla när det heter pådyvla?
Har ordet dekadens bytt innebörd? Eller missuppfattas det?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
10/14/2019 • 30 minutes, 2 seconds
Vikingarna är tillbaka
Vad lever kvar i språket från vikingatiden? Och hur hade vikingarna pratat idag? Henrik Rosenkvist läser vikingapoeten Egil Skallagrimsson och ger fyra ledtrådar till varför det heter "viking". Veckans språkfrågor
Vad vet man om hur fornnordiska lät?
Fanns sj- och tj-ljud före medeltiden, alltså när man skrev med runor?
Vilka ljudbildningar från vikingatiden har försvunnit och vilka lever kvar?
Var kommer ordet viking från?
Hur reste ordet harfanger – fjälluggla – från vikingarnas Norden till Frankrike och blev harfang på franska?
Hur hänger ordet slaver ihop med ordet slavar? Hur är orden kopplade till vikingarnas räder?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Anne Bjørnstad, manusförfattare till tv-serien Beforeigners, HBO Nordic. Programledare Emma Engström.
10/7/2019 • 30 minutes, 1 second
Hälsofeber – så säger vi om sjukt och friskt
Det är förkylningstider och vi tar tempen på ord och uttryck om mående. Ylva Byrman guidar mellan "pestiga" ord, nysningsfraser och önskningar om hälsa. Veckans språkfrågor
Hur hänger verbet hälsa ihop med substantivet hälsa? Vilka kopplingar finns det på andra språk?
Kan man säga "friskna till" och "sjukna in" eller är det bara "tillfriskna" och "insjukna" som gäller?
Vilka spår har sjukdomen pest satt i språket?
Varför säger vissa beskonad, när det heter förskonad?
Är det dialektalt att säga "ta febern" istället för "ta tempen"?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.
9/30/2019 • 30 minutes
Politiskt språk med stort P
Det handlar om ord och begrepp i politiken. Ylva Byrman listar de vanligaste partiorden. Vi reder ut hur ordet utanförskap blev politiskt. Och så bjuder politikreporter My Rohwedder på nyord. Veckans språkfrågor
Hur och varför används uttrycket på någons planhalva i politiken?
När blev utanförskap ett politiskt signalord?
Vilka nya ord dök upp i samband med regeringsbildningen efter valet 2018?
Vilka partier kallar sig Partiet med stort P?
Vilka är de mest utmärkande orden i partiernas valmanifest sedan slutet av 1800-talet?
Är ordet högerradikal en självmotsägelse?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst My Rohwedder, politikreporter på Ekot och bisittare i Sveriges Radios podd Det politiska spelet. Programledare Emma Engström.
9/23/2019 • 30 minutes
Är du go eller? Göteborgska eller?
Säger göteborgare "eller" oftare än andra? Henrik Rosenkvist berättar om det västsvenska hopkok av dialekter som idag kallas göteborgska. Och så visar sig Göteborgsvitsen ha ett överraskande arv. Veckans språkfrågor
Förutom ordet bamba för matsal, vilka ord och uttryck är typiska för göteborgskan?
Var kommer fraserna "Är du go eller?" och "Hallå eller!" från?
I Göteborgstrakten används kraj eller krajja i betydelsen sönder eller att något går sönder, men används orden även på andra ställen i landet?
Knävelhänt betyder fumlig, men hur spritt är det?
Varför finns det en koppling mellan göteborgskan och ordvitsar?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
9/16/2019 • 30 minutes
Så är du artig på svenska
Förr funkade "Skulle jag kunna be att få?" Nu har uttrycket blivit ålderdomligt. Hur vi pratar för att vara artiga förändras. Henrik Rosenkvist guidar genom trevlighetsmarkörer i språket. Veckans språkfrågor
Har uttrycket "jag skall be att få" blivit mindre vanligt och vad kan man säga istället för att be om något på ett artigt sätt?
Varför är skyltar med uppmaningar så omständligt skrivna? Som till exempel "rastning av hundar förbjuden" istället för "hundar får inte bajsa här".
Är negationer som "kan du inte ge mig fjärrkontrollen?" även vanliga på andra språk?
Är svenskan ett mindre vänligt språk än andra språk?
Uttrycket "vänta kvar" kan höras i telefonköer. Är det ett korrekt uttryck och vad har hänt med "vad god dröj"?
Har ordet trevligt fått en mindre trevlig betydelse?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
9/9/2019 • 30 minutes
Hur ska emojier användas?
Gula gubbar som ler, pussa och kräks. Frukter och grönsaker som blir till sexuella inviter. Hur ska emojier och smileys användas och tolkas? Ylva Byrman reder ut vett och etikett för symbolspråket. Veckans språkfrågor
Vilken funktion har emojier när vi kommunicerar?
Hur ska man veta vad alla emojier betyder?Är emojier och smileys ett universellt språk? Eller kan tolkningen av en emoji skilja sig i olika länder?
Kommer emojier och smileys bli en del av det offentliga språket?
Hur förhåller sig språkvården till emojier?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
9/2/2019 • 29 minutes, 59 seconds
Så har djuren påverkat språket
Det sägs att språk skiljer människan från djur. Men ändå pratar vi med djuren och ger dem förnamn. Hur länge har vi gjort det och varför har vi så många uttryck med djur i? Veckans språkfrågor
Räv, fox, renard och zorro - Hur kommer det sig att fyra indoeuropeiska språk har fyra olika ord för djuret räv?
Varifrån kommer ordet geting och var i landet används orden visping eller vesping?
Varifrån kommer namnen Brunte för hästen, Missan för katten, Karo eller Fido för hunden och räven Mickel?
Vad har vi traditionellt gett djur för namn? Vilka är vanliga djurnamn idag och hur har djurnamnen förändrats över tid?
Kommunicerar vi med djur på olika sätt i olika språk, eller finns det något gemensamt?
Björntjänst, stolt som en tupp, flitig som ett bi och syndabock - I svenskan finns många liknelser och uttryck som har med djur att göra. Är det likadant på andra språk och har det blivit ovanligare att använda uttryck med djur i?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
8/26/2019 • 30 minutes
Orkestrerade språkfrågor om musik
Är musik ett språk? Varför pratas det så mycket italienska i musikvärlden? Ylva Byrman tar ton och förklarar bakgrunden till musikaliska språkfunderingar. Veckans språkfrågor
Varför stavas klaver utan accenttecken över e?
Varifrån kommer uttrycket att trampa i klaveret?
Varför heter det trumpetare och inte trumpetist, när det heter pianist, trombonist och så vidare?
Verbet orkestrera, i betydelsen samordna, används ibland i nyhetsrapportering i negativa sammanhang, hur har det blivit så?
Hur ska förkortningen av ordet mikrofon stavas, mic, mik eller mick?
Varför har britterna ett notsystem där de pratar om hemidemisemiquaver? Och vad betyder orden hemi, demi och semi?
Hur kommer det sig att det finns så många italienska begrepp i musikens värld?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
8/19/2019 • 30 minutes
Fotbollsspråket dribblar in i allmänspråket
Ett riktigt stolpskott och att ha öppet mål är uttryck från fotbollen. Säsongens sista Språket passar fram fotbollssnacket och är först på bollen angående fotbollsspelares nya sätt att prata. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet hattrick?
Varför betyder stolpskott något dåligt när det egentligen är ett ganska bra skott?
Vilka ord och uttryck från fotbollen har kommit in i allmänspråket?
Vad är det senaste fotbollsspelare brukar säga i intervjuer?
Vilka ord eller uttryck kommer vi att få med oss från fotbolls-VM i Frankrike 2019?
Varför heter det damfotboll och inte kvinnofotboll eller tjejfotboll?
Är 11-mannaplan ett ord som borde bytas ut för att det kan uppfattas som att det bara är män som får spela på planen?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Kristoffer Bergström, sportjournalist Aftonbladet. Programledare Emmy Rasper.
6/17/2019 • 30 minutes
Kärlekens språk – orden för de stora känslorna
Hur lät kärleksförklaringar för 5000 år sedan och vad kallar kärlekspar varandra i dag? Henrik Rosenkvist berättar om forsior, fjällor och läser tusentals år gamla handböcker om kärlek. Veckans språkfrågor
Varför är substantivet kärlek och verbet älska olika ord på svenska, när det på engelska heter love och to love, och på tyska liebe och lieben?
Betyder orden förälskad och kär olika saker?
Vilket begrepp kan användas för att titulera personen man är kär i när flick- och pojkvän upplevs för barnsligt?
Vad betyder fjälla och var kommer ordet ifrån?
Hur kan en offentlig kärleksförklaring låta?
Hur pratade man om och till sin kärlek förr i tiden?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
6/10/2019 • 29 minutes, 59 seconds
Uråldrig aktivitet har gett oss kluriga hantverksord
I alla tider har människor tillverkat saker med händerna. Henrik Rosenkvist berättar om bakgrunden till hantverksord som fogsvans, dreja, knyppla och städ. Veckans språkfrågor
Verbet dreja används både av keramiker och seglare men har dreja lera någon koppling till segeluttrycket att dreja bi?
Det heter urmakare, sadelmakare, kakelugnsmakare, verktygsmakare men varför heter rörmokare inte rörmakare?
Var kommer ordet städ, som i smidesstäd ifrån, och hänger det ihop med verbet städa, som i att städa hemma?
Varifrån kommer ordet fogsvans?
Har människor börjat säga läder när de menar skinn, och vad är egentligen ordens betydelser?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
6/3/2019 • 30 minutes, 1 second
Då kaninmat – nu "It's vegan!"
Redan på 1800-talet rådde förvirring kring begreppen vegansk och vegetarisk. Språket reder ut begreppen och pratar om grönsaksordet legymer och varför vi använder franska namn på sallader. Veckans språkfrågor
Finns det tydliga definitioner av vegansk, vegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk? Var kommer orden ifrån och vem bestämmer hur de ska användas?
Vad är rätt adjektivform av vegan? Både vegan och vegansk används.
Det äldre ordet legymer betyder grönsaker på svenska, men det engelska ordet legumes betyder baljväxter. Varför har orden olika betydelser? Har ordet försvunnit ur svenskan idag och var kommer det ifrån?
Vad är den korrekta stavningen på ordet mâche/maché/mâché och hur ska salladen uttalas?
Varför säger man "ta kål på"?
Är rå och färsk synonymer eller har orden olika innebörd?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
5/27/2019 • 30 minutes
Så lär du dig nya språk bäst
Som en god EU-medborgare bör du kunna minst två språk förutom ditt modersmål, det tycker EU. Men hur står det till med språkkunskaperna i Europa och hur lär man sig bäst ett nytt språk? Veckans språkfrågor
Varför har vissa personer "språköra" och lätt för att lära sig språk?
Hur lär man sig ett nytt språk på bästa sätt?
Vilka språkfamiljer finns i Europa?
Förstår fransmän, italienare och spanjorer varandra på samma sätt som danskar, svenskar och norrmän? Varför låter ordet för barn så olika på de europeiska språken?
Hur kan man översätta de engelska uttrycken "preaching to the converted" eller "preaching to the choir" till svenska?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska. Gäst Anders Agebjörn, doktorand i svenska som andra språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
5/20/2019 • 30 minutes
Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?
Uttryck för att beskriva tiden har förändrats i takt med teknikens utveckling. Hur pratade människor om tiden innan klockorna fanns? Och varifrån kommer uttryck som "alla tiders" och "i grevens tid"? Veckans språkfrågor
En karttjänst på nätet skriver att en väg är 18 minuter saktare än en annan, borde det stå 18 minuter långsammare? Eller är sakta och långsam helt synonyma?
I Danmarks är uttrycket "Alla tiders!" vanligt i betydelsen att vara nöjd, men hur används uttrycket i svenskan, och var kommer det ifrån?
Varifrån kommer uttryckt "I grevens tid" och hur länge har det funnits?
Varifrån kommer ordet blecket, som i tidsangivelsen "Vi ses vid 10-blecket"?
Hur pratade människor om tiden innan klockor fanns?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.
5/13/2019 • 29 minutes, 59 seconds
Kälta, ty och fridens liljor – döende ord och uttryck
Vem bestämmer vilka ord som ska anses vara ålderdomliga och vad är det som gör att vissa ord dör? Henrik Rosenkvist berättar om ord på hospis. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet kallprat?
När anses ett ord vara utdött? Och vem bestämmer vilka ord som anses vara ålderdomliga?
Vad betyder egentligen ordet ty och hur ska det användas?
Används kälta i betydelsen tjata idag och är det dialektalt?
Varifrån kommer uttrycket Fridens liljor som kan avsluta ett brev eller mejl?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.
5/6/2019 • 30 minutes, 3 seconds
Språket från Vetenskapsfestivalen 2019
Från en scen i Nordstan i Göteborg svarar Språket på frågor om olika uttal av vokaler i dialekter, och varför vissa dialekter lever vidare medan andra försvinner. Språkfrågor
En lyssnare från Hälsingland undrar om na i meningen Ge na tidningen är ett äldre ord för henne?
Hur kommer det sig att vissa gamla dialekter kan bita sig fast i en liten ort och bevaras?
Åker språkforskare runt och spelar in dialekter som är på väg att försvinna?
En lyssnare från Kronoberg undrar hur det kommer sig att han uppfattar sina egna r-ljud medan andra tycker att det låter som att han undviker bokstaven r.
Vad händer med barnens dialekt när de vuxna i en familj pratar en annan dialekt än den som finns på orten där familjen bor?
Hur kommer det sig att vokaler som o, u och ö uttalas olika i olika dialekter?
Vad har hänt med uttalet av ä och ö, och varför har det stockholmska e-uttalet av ä börjat försvinna?
Språkvetare Jenny Nilsson, dialektforskare från Institutet för språk och folkminnen och Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg.
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
5/1/2019 • 38 minutes, 34 seconds
Ett helvetes jävla program
Svordomarna fuck och shit har blivit vanliga i svenskan, vilket har fått de svenska jävlar och fan att uppfattas som kraftfullare. Varning utfärdad: I veckans Språket används svordomar. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer satfläsk och vad betyder det?
Är god språkvård samma sak som att inte svära?
Får man svära i tv och radio?
Har svordomar blivit vanligare i offentliga sammanhang?
Vilka svordomar används mest i media?
Förekommer svordomar i alla språk?
Hur svor man förr i Sverige?
Svär kvinnor och män olika mycket och på olika sätt?
Språkvetare Ylva Byrman. Gäst Kristy Beers Färgersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning från Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper
4/29/2019 • 30 minutes
Värt och ovärt – nygamla uttryck i svenskan
"Det är så värt att ha påsklov!" "Det är ganska ovärt att få en förkylning." Ylva Byrman förklarar hur värt och ovärt används idag och hur betydelserna har förändrats. Veckans språkfrågor
Hur gammalt är uttrycket att sova sked eller att skeda?
Hur nytt är det att säga att något är värt eller ovärt?
Är det rätt att rätta någon som säger att den vill ha en till smörgås?
När började vi säga vi hörs? Har det något med telefonernas existens att göra?
Hur stor inverkan får minoritetsspråk på majoritetsspråk?
Varför har politiker börjat säga att de hedrar en överenskommelse, borde det inte heta att de håller överenskommelsen?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
4/22/2019 • 30 minutes
Det ligger dig i fatet!
Lyssnaren Julia undrar över uttrycket "att något ligger en i fatet". Vad ligger på fatet och varför är det ett hinder? Henrik Rosenkvist tar oss till 1600-talet och berättar om andra uttryck med fat. Veckans språkfrågor
Varför används orden dyngrak och aprak i betydelsen att vara full och vad har ordet rak med berusning att göra?
Vad kallas något som är från Dalarna, Närke eller Medelpad?
Varifrån kommer uttrycket ligga i fatet och är det ett ålderdomligt uttryck?
Finns det en språklig term för att beskriva avsaknaden av ett ord?
Vad är ursprunget till ordet snäll och hur kan det komma sig att det tyska ordet schnell har en helt annan betydelse?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
4/15/2019 • 30 minutes
Hur pratar vi om kroppen?
Arm, huvud och öga är några av svenskans äldsta ord. I veckans avsnitt går vi igenom kroppsord, uttryck med kroppsdelar i och kroppsspråk. Veckans språkfrågor
Hur kommer det sig att många kroppsdelar heter exakt eller nästan likadant på svenska som på engelska?
Har orden arm och armé någon koppling och hur gamla är orden?
Varifrån kommer uttrycken att visa framfötterna och att få något om bakfoten?
Hur har uttrycket att höfta till något uppkommit och vad har det med höfter att göra?
Är kroppsspråk ett språk?
Vilka gester är universella?
Vilka kroppsljud förutom tal och sång har betydelser i svenskan?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
4/8/2019 • 30 minutes
Kan alla svenskar prata franska?
De franska lånorden i svenskan är så många att Språkets franska lyssnare Mèlodie tycker att vi egentligen kan franska. Ylva Byrman berättar om tre historiska perioder då franskan vällde in i svenskan. Veckans språkfrågor
Varför har svenskan så många lånord från franska?
Vad är en gallicism?
Varför har det blivit vanligare att säga luva istället för kapuschong, och vad är skillnaden på luva och huva?
Vi ses innan dess, vad är dess för ett ord i det sammanhanget?
Varifrån kommer ordet urbota?
Vad betyder gum i brudgum, och finns det något annat ord att använda vid samkönade vigslar?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
4/1/2019 • 30 minutes
Är det omodernt att prata om goda solchanser?
Under förra sommarens torka var det många som önskade regn. Hur jobbar SMHI med neutralt väderspråk och hur språkligt nyskapande kan meteorologerna vara? Veckans språkfrågor
Jag tror det hätter, sa lyssnaren Annas farmor, från södra Småland, när solen snart skulle visa sig. Finns ordet i andra dialekter?
I Bohuslän kan man säga att det är blägg ute när havet är helt stilla. Var kommer ordet ifrån?
Meteorologer använder ordet flingaur om moln som släpper snö istället för regn. Är det ett nytt ord?
En lyssnare har hört vindsvag i en väderrapport, är liknande sammanslagningar med substantiv och adjektiv vanliga i språket och finns det fler exempel?
Om vinden är sydlig går den norrut, men om trafiken går i sydlig riktning går den söderut, varför är det så här?
Varför benämns vädret ofta som risk för regn och solchanser, borde inte väderspråket vara neutralt?
Varför finns inte ordet solna som motsats till mulna?
Efterlysning: Det saknas ett ord för vädret som förekommer på det mörka halvåret och som innebär att det inte regnar men ändå känns i hela ansiktet att det är fuktigt. Vad heter detta väderslag?
Språkvetare Ylva Byrman. Gäst Charlotta Eriksson, meteorolog SMHI. Programledare Emmy Rasper.
3/25/2019 • 30 minutes
Behövs orden för att uppfatta färger?
Du kan vara grön av avund och rösta på blåa partier. I veckans språket berättar vi om färgers symbolik, historia och betydelse. Veckans språkfrågor
Varför kunde ordet blått förr användas för det vi idag kallar svart?
Vilka färgnamn finns i olika språk?
Varför har skär blivit mindre vanligt och rosa mer vanligt?
Uppfattar vi färger olika beroende på om vi har ord för dem eller inte?
Fanns inte ordet lila när orden rödklöver, rödbeta, rödkål, blåklint, blåklocka, blåsippa och blåmärke kom till?
Varför säger man grön av avund?
Varför kallas Stockholms politiska styrning för grönblått och inte blågrönt?
Varför använder vi färger för att beskriva politiska partier och ideologier?
Varför står rött för vänsterpartier och blått för högerpartier i Europa medan det är tvärtom i USA?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Gäst Per Törnqvist, marknadschef Caparol. Programledare Emmy Rasper.
3/18/2019 • 30 minutes
Språkblandning och kortspel bakom ordet sonika
En fråga om ordet sonika får Henrik Rosenkvist att lägga mer tid på en lyssnarfråga än vad han nånsin har gjort tidigare, och till slut hamnar han bland kortspelare i Venedig på 1600-talet. Veckans språkfrågor
Vad har hårbalsam, balsamvinäger och balsamering av en kropp gemensamt?
Uttalet av bokstaven o ställer till det för lyssnaren David som inte har svenska som modersmål, finns det några regler för hur o-ljudet ska uttalas?
Var kommer ordet sonika ifrån?
Varför finns uttrycket få sina fiskar varma?
Snickaren Cattis använder ordet liva för saker som ska ligga i linje som till exempel karmen ska liva med färdig vägg. Var kommer uttrycket ifrån?
Vad betyder flukt i uttrycket att slänga en flukt?
Språkvetare: Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
3/11/2019 • 30 minutes
En gräddfil rakt in i räkmackan
I svenskan används minst två metaforer från matens värld för att beskriva privilegierades förmåner. Ylva Byrman förklarar hur räkmackan och gräddfilen har fått utvidgade betydelser. Veckans språkfrågor
Varför används gräddfil och räkmacka som metaforer för att få fördelar eller förmåner?
Varifrån kommer uttrycket ta höjd för?
Varför säger man att något sker på öppen gata och vad är motsatsen?
Hur uttalas malplacerad?
Villhöver i betydelsen att vilja ha något så mycket att det känns som att man behöver det, verkar vara ett nytt ord, men när började det användas?
Hur har uttrycket jag betackar mig fått betydelsen att man verkligen inte vill ha något?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
3/4/2019 • 30 minutes
Vem heter bouba och vem heter kiki?
Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi. Veckans språkfrågor
Kan man säga en krispig kyla, eller ett krispigt vin? Är inte ordet krispigt något som har med ett ljud att göra?
Varför verkar vissa ord vara ihopkopplade med en form eller andra sinnesintryck?
Varför används uttrycket blåögd om en person som anses vara naiv eller godtrogen?
Kommer hälsningsfrasen todelo från engelskans att gå på toaletten och borde det istället användas för att säga jag är strax tillbaka?
Hur kommer det sig att ordet pax, som betyder fred på latin, kan användas i betydelse att paxa något.
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
2/25/2019 • 30 minutes
Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.
Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska. Veckans språkfrågor
Varför heter det tjugo och inte tvåtio när de andra talen heter trettio, fyrtio och så vidare?
Var sitt exemplar eller vars ett exemplar, vad är rätt?
En lyssnare har läst Elin Wägners Norrtullsligan i en upplaga från 2011 och undrar över användningen av de och dem och mig i meningarna:"Fröken Stenberg och två till blev uppsagda för dem försökt uppvigla kamraterna" och "Men mig var en dåre och älskade honom". Varför skrev Elin Wägner så?
Dialekten i Piteå, bondska, låter olik standardsvenskan och en del ord verkar bara finnas i pitemålet. Lyssnaren Jonas undrar vad följande ord och uttryck har för bakgrund:Åssit som betyder ingenting. Fuse för ladugård. Nalta som betyder lite grann. Och att säga vöre vale? istället för hur blir det?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
2/18/2019 • 30 minutes, 1 second
Trippelbongo, prickig korv och minijumbo
Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Veckans språkfrågor
Hur många olika namn för spelkulor finns det runt om i landet?
Varifrån kommer slangordet bast i betydelsen år?
Varför skriver en del anledningen till varför? Lyssnaren Peter tycker att det borde heta anledningen till att?
Blir språk enklare med tiden, eller är förenklingen en illusion? Händer det att språk blir mer komplicerade?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
2/11/2019 • 29 minutes, 59 seconds
Säg havremjölk om du vill!
Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt. Veckans språkfrågor
Vad har nyckel för språklig historia? Och används begreppet nyckelbarn, som blev stort på 60-talet, fortfarande idag? Nu och då eller då och då, vad är rätt?
Vad betyder kliniskt rent? Rent som på en klinik? Hur har kliniskt blivit ett förstärkningsord?
Grooming har två betydelser, manlig skönhetsvård och ett brott som innebär att ta kontakt med barn i sexuellt syfte, hur kan ordet ha så olika betydelser?
Soygurt finns sedan tidigare och nu syns ordet havregurt, men vad är gurt för ett ord och vad kallas det här sättet att bilda nya ord?
Språkvetare Ylva Bryman. Programledare Emmy Rasper.
2/4/2019 • 30 minutes
Kritiker kritiserad för kritik
Ger kritiker alltid negativ kritik eller kan kritik vara positivt? Ylva Byrman vrider och vänder på kritiks betydelse. Veckans språkfrågor
Varför säger man din idiot och inte du idiot?
Orden hemsk och inhemsk låter lika men betyder olika saker, har orden någon koppling?
Ordet kritik kan betyda omdöme men att ge kritik uppfattas ofta som att ge negativ kritik, hur ska ordet tolkas?
Vad har ordet läskigt för bakgrund och hur kan det tidigare ha betytt något bra?
När ersattes äggviteämne med ordet protein?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
1/28/2019 • 24 minutes, 59 seconds
Klä på dina substantiv!
Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser? Veckans språkfrågor
Var kommer verbet nagelfara ifrån och har det någon koppling till skeppet Nagelfar från nordisk mytologi?
"Se till att skicka det där till kund", säger lyssnaren Kalles kollegor. Är det verkligen ett korrekt sätt att uttrycka sig på?
“Ja, jag ska nog vara hemma i vinter, äss det blir som jag nu ser det.” skrev författaren Elin Wägner i ett brev. Vad är äss för ett ord?
Har uttrycket i mjugg i betydelsen i smyg någon gemensam bakgrund med ordet mugglare från Harry Potter?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
1/21/2019 • 25 minutes
Vem vill vara en lyckans ost?
Att vara en ost var från början en nedsättande beskrivning. Henrik Rosenkvist tar oss med till liknande uttryck i våra grannspråk och hittar lyckans potatisar, svampar och grisar. Veckans språkfrågor
Vad härstammar uttrycket lyckans ost ifrån? Och varför är det just ost som används?
Att tumma på reglerna kan betyda både att man lovat att följa reglerna och att man frångått dem. Vad har verbet tumma för bakgrund?
Efterlysning: Puttekulor, stenkulor och spelkulor är några namn på samma sak, men finns det fler?
Vad är ursprunget till uttrycket halta och lytta, och vad betyder lytta?Hur kan man förklara uttrycket äga rum?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
1/14/2019 • 25 minutes
När de såg stjärnan blev de ganska glada
Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket. Veckans språkfrågor
Ganska betyder enligt SAOL tämligen eller relativt. Men i danskan betyder ordet helt eller alldeles. Har ordet ganska ändrat betydelse i svenskan?
Ska det heta en taco eller en tacos?
Är ordet stereotypiskt ett etablerat ord eller bör man egentligen använda stereotypt?
Varifrån kommer uttrycket att hålla kväll?
Språkvetare Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
1/7/2019 • 24 minutes, 31 seconds
Julfrågor och nyårsfunderingar från åren som gått
När ska man säga Gott slut! och vem var Knut som avslutar julen? Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist svarar på en samling frågor om jul och nyår. Språkfrågor i programmet
Varifrån kommer ordet pumla för julkula?
Var kommer ordet gröt ifrån?När och hur kom ordet mys in i svenskan?
"Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen maten rara?
När ska man säga Gott slut?
Vem är Knut och vad har han med julen att göra?
Språkvetare Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Frågorna och svaren i programmet kommer från avsnitt från 23 december 2014, 22 december 2015 och 20 december 2016.
12/31/2018 • 24 minutes, 29 seconds
Språket dokumentär: Striden om hen
Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det. Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag.
Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon har många tyckt genom åren, men ingen språkvetare trodde att hen skulle kunna etableras. De kallade det ”en besvärlig operation” och ”praktiskt ogenomförbart”.
Det skulle dröja till tiden strax före millennieskiftet innan personer som inte identifierar sig som kvinna eller man började använda hen som pronomen om sig själva. Men språkvården höll sig fortsatt skeptisk.
Sen kom 2012, året som kom att kallas henåret. En barnbok och en debattartikel blev startskottet för en het debatt som pågick under hela året och gjorde att hen blev hatat, älskat och känt för allmänheten.
Åren efter började hen användas i fler och fler sammanhang, som i nyhetstexter och hos myndigheter, och 2015 kom hen med i Svenska akademiens ordlista.
Det här är berättelsen om hur pronomenet hen tog sin i svenska språket.
I dokumentären hörs:
Karin Milles, språkdocent och lektor vid Södertörns högskola som forskat om feministiska språkreformer.
Dag Dunås, son till Rolf Dunås som står bakom det första skriftliga belägget av hen.
Lena Lind Palicki, universitetslektor vid Stockholms universitet, tidigare språkvårdare Språkrådet.
Daniel Wojahn, lektor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om språkaktivism.
Vio Szabo, kommunikatör.
Nasim Aghili, dramatiker, tidigare chefredaktör för kulturtidskriften Ful.
Karl Dalén, journalist Dagens Nyheter.
Åsa Widell Tillberg, tidigare redaktionschef Dagens Nyheter.
Mats Johansson, tidigare språkvårdsansvarig och redaktionschef nyhetsbyrån TT.
"Språket dokumentär: Striden om hen" är gjord av Emmy Rasper i december 2018.
12/25/2018 • 41 minutes, 25 seconds
Snö, julmust och generationsskillnader
Lagom till jul samlas hela trion - Henrik Rosenkvist, Ylva Byrman och Emmy Rasper - i studion och svarar på vinterspråkfrågor. Veckans språkfrågor
Vad skiljer sig i olika generationers språk?
Varför säger en del att det snögar?
Kyl ner och värma upp, varför är det just kyla som kopplas ihop med ner?
I Kalixtrakten används ordet andren för skidor och andyrja för skidspår, vad kommer orden ifrån?
I Västergötland kan takdropp heta ôfsadrôpp, varifrån kommer ordet ôfs?
Vad betyder must, måste det ha med äpplen att göra och hur kommer det sig i så fall att det heter julmust?
Språkvetare Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
12/24/2018 • 24 minutes, 29 seconds
Rackarns bananer och attans bananer!
Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor
Var kommer begreppet rackarns bananer ifrån och varför används just bananer i olika uttryck?
Att säga eller hur? kan både vara en fråga och ett bekräftande. Hur kan det ha blivit så?
Har uttrycket att backa någon blivit vanligare och var kommer det ifrån?
Hur används ordet vän idag och har konnotationerna förändrats över tid?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
12/17/2018 • 24 minutes, 29 seconds
Fem över halv tio eller 25 minuter i tio?
Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över. Veckans språkfrågor
När började adressera användas i betydelsen att ta tag i, som i uttrycket att adressera ett problem?
En lyssnare hart hört meningen budgeten kan innehållas och undrar om det är korrekt eller kanske lite väl byråkratiskt?
Varifrån kommer metaforen att slå i glastaket? Och finns det fler uttryck för att beskriva samma fenomen?
Varför säger vi fem över halv och inte 25 minuter i?
Hur ska datum skrivas korrekt?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
12/10/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?
Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Veckans språkfrågor
Varför är det vissa namn som återkommer i nedsättande uttryck med namnändelse, som Slarvmaja och Strulpelle?
Var kommer efternamnet Flatterskalle ifrån? Varför är det ett trefaldigt leve som gäller i Skåne och ett fyrfaldigt leve i resten av landet, och hur kommer det sig att vi säger ett fyrfaldigt leve?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
12/3/2018 • 24 minutes
Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?
I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem? Veckans språkfrågor
Går det att använda ordet bitti i fler sammanhang än i imorgon bitti?
Hur har rekommendationen för kommatering ändrats sen Pippi Långstrump gavs ut på 40-talet?
Varför stavas ljud, ljus, ljung och andra ord som uttalas j med lj?
Säger man vart tredje år eller var tredje år?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
11/26/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Domma bullarna är goda!
Demonstrativa pronomen ställer till det för lyssnaren Peter som fått höra att han pratar "barnspråk" när han säger domma. Henrik Rosenkvist slår i grammatikböckerna. Veckans språkfrågor
Blåmesen är allt annat än mesig, så varifrån kommer ordet mesig?
Är det fel att säga domma istället för de här eller dessa?
Varifrån kommer uttrycket att få på hypen?
Påståendet konsumenter luras kan ha två motsatta betydelser, hur kan dubbeltydigheten ha uppstått och finns det fler verb som fungerar så här?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
11/19/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Repris: Sova är ett av svenskans äldsta verb
I höstmörkret är verbet "sova" ett ord som ligger nära till hands och faktum är att det har 7000 år gamla rötter. Henrik Rosenkvist tar oss med till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket yttermera visso?
Vilket är det äldsta ordet i svenskan?
Varför heter det ekonomiskpolitisk men inte, till exempel, utrikiskpolitisk?
Är det korrekt att säga att man har löftat något när man har avgivit ett löfte?
Finns det ett släktskap mellan den svenska matematiktermen täljare och engelskans tally, som betyder räkna?
Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper
Avsnittet är en repris från 12 mars 2018.
11/12/2018 • 24 minutes, 28 seconds
Namnam, shhhooo, mjau, kuckeliku!
Hur pratar du med bebisar? Antagligen med ikonicitet, det vill säga användandet av ord som låter som de betyder. Språkforskaren Johanna Schelhaas har studerat vuxnas bebisspråk. – Föräldrarna använder ikoniska ord för att få uppmärksamhet från sina bebisar, säger Johanna Schelhaas amanuens och masterstudent i lingvistik på Stockholms universitet.
Veckans språkfrågor
Är det samma laga som används i uttrycken laga mat och laga något, och vad har ordet för ursprung? När introducerades ordet bebis i svenskan och vad användes för att beskriva småttingarna tidigare?
Varför kan man säga flera ungdomar men inte flera barndomar?
Varför används uttrycket man blir ju mörkrädd i betydelsen att man oroas av en samhällsförändring?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
11/5/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Hur uttalas huvudstaden i Katalonien?
Barcelona kan uttalas med ett ch-ljud eller rs-uttal på svenska. Är det ena mer rätt än det andra och hur kommer det sig att vi uttalar vissa ord olika? Veckans språkfrågor
Vad betyder en sägning och har det blivit vanligare?
Vad är skillnaden i betydelse mellan nogsamt och noggrant och hur gamla är orden?
Hur ska Barcelona uttalas?
Varför uttalar en del ordet intressant med ett ng-ljud?
Kan verkligen manifestation och demonstration användas synonymt?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
10/29/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Gurka på svenska och agurk på norska, hur är det möjligt?
För att förstå varför bokstaven a befinner sig längst fram i agurk och sist i gurka tar Henrik Rosenkvist med oss till 1400-talets grekiska och vidare genom tyska och holländska till Martin Luther. Veckans språkfrågor
Att hamna i skottgluggen i betydelsen att råka ut för kritik kan verka ologiskt. Hur kan det vara så här? En eller ett finger, vad är rätt genus? Sitter, står och ligger används olika på svenska och engelska och en engelskspråkig lyssnare undrar hur orden ska användas i svenska. Varför heter det gurka på svenska men agurk på norska? Råka kan användas dialektalt i betydelsen hitta, men hur gammalt är det och var används det idag? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
10/22/2018 • 24 minutes, 31 seconds
Kungligt att vara en kålsupare
Uttrycket "lika goda kålsupare" går tillbaka till slutet av 1500-talet, Henrik Rosenkvist berättar om Gustav Vasas son Hertig Karl och hans smak för kål. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer paj i betydelsen trasig och hur spritt är det i Sverige?
Hur ska verbet kränga användas och kan man kränga av sig ett par sandaler?
Var kommer uttrycket lika goda kålsupare ifrån?
På tjeckiska ändras substantivet ändelse beroende på räkneordet, varför är det så? Och varför har vi ett annat system i svenskan?
Vad är valhänt för ord och har det något med valar att göra?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
10/15/2018 • 24 minutes, 28 seconds
"Vi ska se över våra rutiner, sånt här får inte hända."
Offentliga ursäkter kännetecknas ofta av opersonligt språk och försök att förskjuta ansvar. För vad betyder egentligen uttryck som "det är olyckligt" och "vi beklagar om någon tagit illa vid sig"? Veckans språkfrågor
Orden barnmorska, engelskans midwife, norskans jordmor och tyskans hebamme betyder samma sak men orden liknar inte varandra, hur kommer det sig? Och vad betyder -morska i barnmorska?
Hur har språkundervisningen i grundskolan ändrat inriktning sen 40-talet och är det mindre fokus på rätt och fel?
Har olyckligt fått en ny innebörd eller varför använder företagsledare ordet när de ska be om ursäkt?
En finlandssvensk lyssnare tycker att "det får stå för dig" låter bakvänt och att det istället borde heta "det får du stå för". Vad har uttrycket för bakgrund? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
10/8/2018 • 24 minutes, 24 seconds
Hur definierar du ordet bröst?
Det krävs en större språklig kompetens för att förstå ordboksförklaringar av enkla vardagsord än att veta vad orden betyder, säger Ylva Byrman efter att ha slagit upp orden bra, ful, vacker och bröst. Veckans språkfrågor
Är umami ett adjektiv eller substantiv?
Hur förklarar man ful för ett barn och hur beskrivs tillsynes enkla ord i ordböcker?
När kom spinndoktor in i svenskan och används det i andra sammanhang än i politiska?
Har fortfarande börjat användas istället för ännu?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
10/1/2018 • 24 minutes, 30 seconds
En man på en häst och andra homografer
Det finns flera ord som delar både stavning och uttal med andra ord. Vi pratar homonymer, homofoner och homografer och Henrik Rosenkvist berättar vilket språk i världen som har flest homofoner. Veckans språkfrågor
När kom ordet dans in i svenskan?
Varför kan man säga både "jag är och handlar" och "jag handlar"?
Är det typiskt för svenskan med homonymer, ord som stavas och låter likadant men betyder olika saker, eller finns fenomenet även i andra språk?
Varför finns bokstaven C i det svenska alfabetet?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
9/24/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Svenskans exotiska harbortfall
Att utelämna ordet "har" går bra i en del meningar på svenska. Men det är en unik regel som finns i få andra språk och som uppkom i svenskan på 1600-talet utan att någon vet varför. Veckans språkfrågor
"Ingen ska vara skadad" är ett påstående där ska signalerar ett antagande, men ska kan i andra sammanhang betyda något bestämt. Hur hänger det ihop?Hur länge sedan är det ordet omnibuss var i bruk och när började vi säga buss?Varför kan vi i svenskan ibland ta bort ordet har ur en mening utan att betydelsen förändras?
Det dialektala sinnu betyder arg i Västerberslagen, men varför heter det sinnu i singular och sinnuga i plural?Varifrån kommer ordet kassako?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
9/17/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Varför förändras språket?
Att förutsäga språkförändringar är lika svårt som att ge en exakt prognos för väder eller ekonomi. Men det finns ledtrådar. – Språkförändring bygger på att det under lång tid finns en variation i uttryckssätt, förändring är att det ena sättet vinner mark, säger Ylva Byrman.
Veckans språkfrågor
Vad betyder beforska och beskoga, och är det en trend att skapa ord som börjar med be-? Hur sker språkförändringar som till exempel att inte skilja på var och vart? Varifrån kommer uttrycket kreti och pleti? Varför kallas champagne eller mousserande vin för skumpa, var kommer p:et ifrån och borde det inte förkortas skumma eller skummis istället? Att kalla en klänning för blåsa eller festblåsa, var kommer det ifrån? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
9/10/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Många svenskar förstår inte orden i det politiska språket
Politiker pratar om bonus malus, samhällskontraktet och gymnasielagen. Men en stor del av väljarna vet inte vad orden betyder, visar en ny undersökning. Trots att de tillfrågade har svårt att definiera specifika ord ur den politiska debatten anser 70 procent att det är ganska eller mycket lätt att förstå vad politiker säger. Det är fler än förra valet då drygt hälften uppgav att det var lätt att hänga med i politiska debatter.
– Det inte helt enkelt att hitta en given förklaring till det, men det kan handla om karaktären på frågorna som är aktuella i årets val, säger Mats Elzén på Novus.
– Förra valet handlade om mycket om landets ekonomi medan det i år är mer fokus på konkreta frågor som lag och ordning eller integration. Det kan göra det lättare för väljare att förstå.
Så här många förstår inte orden
Jobbskatteavdrag: 4 av 10
Gymnasielagen: lite mer än 7 av 10
Bonus malus: 7 av 10
Talmansrunda: 8 av 10
Samhällskontraktet: 8 av 10
Läs mer om Novus undersökning här!
Språkkrav och språkplikt
I årets valrörelse har flera partier lagt fram förslag om att få fler att lära sig svenska, samtidigt som man bland annat vill höja kraven på dem som utbildar sig.
Medan Socialdemokraterna kallar de hårdare tagen för språkplikt, benämner Moderaterna sitt förslag som språkkrav.
– Det bygger på en förenklad bild av språkinlärning som en närmast mekanisk process vilket endast bygger på individens vilja, säger Maria Rydell, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet med inriktning svenska som andraspråk.
I september disputerar hon på en avhandling om synen på språklig kompetens och olika perspektiv på muntlig bedömning inom SFI. Hon har tidigare även arbetat som SFI lärare.
– Språkinlärning hos vuxna är en tidskrävande och komplex process som påverkas av en mängd olika faktorer.
Programledare och producent: Emmy Rasper.
9/3/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Stocka kortleken! Eller, vad säger du?
Sanna från Hälsingland säger "stocka leken", men hennes sambo från Jämtland har aldrig hört uttrycket. Ylva Byrman reder ut ordet stocka och vi efterlyser fler kortblandningsord. Veckans språkfrågor
Vad är bytta för ord som förekommer i kullerbytta och skvallerbytta?
I Hälsingland är att stocka kortleken samma sak som att blanda. Var kommer ordet stocka ifrån och finns det andra ord för att blanda en kortlek?
Hur ska fler och mer användas och håller användningen på att förändras?
Varifrån kommer uttrycket att vara uppe tidigt och skafta, och vad är egentligen att skafta?
Dessutom: Ylva Byrman har åkt tåg i sommar och efterlyser prepositionerna i tågutropen.
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
8/27/2018 • 24 minutes, 33 seconds
Stor, mer större och mest störst?
En hybridform av sätten att komparera adjektiv har upptäckts av en lyssnare. Henrik Rosenkvist reder ut hur adjektiv bör kompareras och varför vissa säger mer större. Veckans språkfrågor
Varför säger vissa mer godare, vad kallas fenomenet grammatiskt och har det blivit vanligare?
Varifrån kommer uttrycket hallego?
Heter det min god man eller min gode man?
Varför används orden svart och vit i samband med arbeten?
Varifrån kommer uttrycket att knyta sig i betydelsen att gå till sängs?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
8/20/2018 • 24 minutes, 20 seconds
Vill du ha en mat till middag?
Vissa substantiv är odelbara och kan ge huvudbry om man försöker sätta en eller ett framför. Henrik Rosenkvist berättar om sådana ord och säger att han vill ha många matar till middag. Veckans språkfrågor
Vad är det för skillnad på att räkna och att beräkna?
Varför låter det konstigt att prata om en eller ett mat?
Hur kommer det sig att just orden farbror och tant ibland används om äldre personer?
Kan smutta betyda smidigt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper
6/18/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Glasskål, glassskål, glas-skål, glass-skål
Trippeltecken i svenskan är ovanligt, ofta tar vi bort en konsonant om det redan finns två av samma sort. Men vad gäller egentligen? Veckans språkfrågor
Kan man någonsin sätta tre likadana konsonanter efter varandra i ett ord?
“Det finns” i Göteborg och “där finns” i Skåne - är det samma uttryck?
Kan man höra skillnad på bebisjoller i olika länder?
När uppstod begreppet fredagsmys?
Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper
6/11/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Är divan lat eller bara lite dryg?
Det råder delade meningar om hur ordet divalater skall uttalas. Ylva Byrman reder ut vad som är mest vedertaget och hur viss förvirring kan ha uppstått. Veckans språkfrågor
Varför stämmer inte alltid formen överens mellan frågan och svaren i orddelen på högskoleprovet?
När uppstod begreppet folkkär?
Hur skall ordet divalater uttalas egentligen?
Varifrån kommer uttrycket få kalla fötter?
Vad är det för skillnad mellan orden teknik och teknologi?
Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper
6/4/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Varför gassar solen?
Ordet gassa har ovisst ursprung enligt Svenska Akademiens Ordbok, det tycker Henrik Rosenkvist är spännande och letar fram en möjlig etymologi till ordet. Veckans språkfrågor
Varför ger Språkrådet ut nyordslistan varje år?
Varifrån kommer uttrycket ”det är bra som det är” när man tex inte vill ha mer kaffe?
Var kommer ordet gassa ifrån?
Vad betyder mas i masugn, hänger det ihop med dalmas?
Hur funkar det med olika namn på bymän och bykvinnor i Dalarna?
Språkvetare: Henrik Rosenkvist Programledare: Emmy Rasper
5/28/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Förste gubbörste, knörvsler och hobbis
Påhittade ord används ofta internt i familjer, men kan skapa förvirring när de sipprar ut i ett mer offentligt sammanhang. Veckans språkfrågor
Hur uppkom ordet vinstvarning, för när ett företag går sämre än väntat?
Vad är en kontronym och hur vanliga är de i svenskan?
Hur hänger de olika betydelserna av ordet ackord ihop?
Noter visar ju hur gammal musik skall låta, men vet vi hur olika ord uttalades förr i tiden?
Är förste gubbörste ett spritt dialektalt uttryck, eller ett familjepåhitt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
5/21/2018 • 24 minutes, 29 seconds
Usch, vad soligt! Nu ska jag bränna mig.
Kommer att och ska kan ibland ersätta varandra, men inte alltid. Ylva Byrman förklarar varför och tar oss med till verbfrasers aktion och subjekts planering. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ändelsen –iter, när man pratar om ortsbor som till exempel malmöiter?
Vad betyder verbet zlatanera och hur vanligt är det att en person ger upphov till ett ord?
Varför är orden för årstiden vår så olika i germanska språk?
Finns det en regel för när något ”ska” respektive ”kommer att” hända?
Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper
5/14/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Hur uttalas psykolog egentligen?
Ord som börjar med ps- kan uttalas med ett tydligt p-ljud, eller helt utan. Lyssnaren Jennifer tycker att p-uttalet har blivit vanligare och undrar nu vad som är rätt. Veckans språkfrågor
Varför heter det att man avhärdar växter, när de skall vänjas vid att stå utomhus?
Är du större än jag eller större än mig?
Ska bokstaven p uttalas i ord som psykolog och pseudohändelse?
Finns det ett mer modernt alternativ till ordet skolkamrat?
Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper
5/7/2018 • 24 minutes, 20 seconds
Tjocka på ditt ordförråd
Går det att förbättra sitt ordförråd på något annat sätt än att läsa mycket? Henrik Rosenkvist försöker tipsa om möjliga genvägar. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet kafferep?
Kan man utöka sitt ordförråd utan att läsa så mycket?
Vilket ursprung har det göingska uttrycket hinsian?
Varför lägger man ofta till tex någonstans efter en fråga som “Var bor du?”, som ju fungerar för sig själv?
Vad skiljer förkortningar från akronymer?
Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper
4/30/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Nya familjer kräver nya ord
Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra? Lyssnaren Emma använder ordet "barnfar", men inte är helt nöjd. Henrik Rosenkvist ger en exposé över relationsord i världen. Veckans språkfrågor
Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra?
Vem syftar hennes på i "Stina hälsade på hennes mamma"?
Hur uppkommer helt nya ord?
Varifrån kommer ordet lösöre?
Hur har uttalet av a i stockholmska förändrats genom åren?
Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper
4/23/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 2
Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen? – Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends.
Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap.
– Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden.
Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet.
Veckans språkfrågor
Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis?
Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning?
Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning
E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö?
I panelenJoel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges RadioTheres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitetJan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd.
ReporterErik Espeland
SpråkvetareOla Karlsson
ProgramledareEmmy Rasper
4/16/2018 • 24 minutes, 30 seconds
De och dem kan vara överflödiga
Det är en av de mest infekterade språkfrågorna just nu. Räcker det inte med bara dom? För den som inte tycker det, kommer Ylva Byrman med minnesknep för att hålla reda på dessa problematiska pronomen. När började ordet skitnödig användas i betydelsen ängslig eller stel?
Varifrån kommer ordet pytteskinn för hur huden uppför sig när man fryser?
Varför har vi de och dem i skriftspråket och inte bara dom?
Varför kan man inte säga tåga om att åka tåg, när det heter flyga, cykla, etc?
Finns det någon regel för hur nya engelska lånord skall stavas på svenska?
Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper
4/9/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Hur snabbt pratar vi när?
Språkvetare Ylva Byrman reder ut hur vår talhastighet förändras genom livet, apropå äldre filmer och dagens ungdom. Är man bygglovshandläggare, eller bygglovhandläggare?
Är namnet på leksaken lego och ordet legosoldat besläktade?
Pratar ungdomar snabbare än äldre?
Varför har det andra ordet i namn som tex Indiska oceanen liten bokstav i svenskan?
Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper
4/2/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Vem språkforskade för 4000 år sedan?
Så länge det har funnits skriftspråk har det också funnits abstrakta tankar om språk, menar professor Henrik Rosenkvist. Men vad forskade man om på den tiden? Veckans språkfrågor
Är det korrekt att använda ord som evakuera reflexivt, som i ”de var tvungna att evakuera sig”?
Varifrån kommer ordet pussgurka?
Varför uttalas till exempel stadsplanering med kort a, men bostadsrätt med långt a?
Hur länge har man forskat om språk?
Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper
3/26/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld?
Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket? I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor.
– Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster?
– Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio.
Så hur fungerar egentligen den här typen av tjänster? Kommer vi någon gång kunna förlita oss på att en telefon förstår precis vad vi säger? Och hur påverkas vårt språk av vi lever i en digitaliserad värld?
I panelen Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio
Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet
Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd.
Medverkande Staffan Larsson, professor i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet
Programledare Emmy Rasper
3/19/2018 • 24 minutes, 20 seconds
Sova är ett av de äldsta orden i svenskan
För 7000 år sedan hade människor ett ord för att sova som är besläktat med det svenska verbet sova. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket yttermera visso?
Vilket är det äldsta ordet i svenskan?
Varför heter det ekonomiskpolitisk men inte, till exempel, utrikiskpolitisk?
Är det korrekt att säga att man har löftat något när man har avgivit ett löfte?
Finns det ett släktskap mellan den svenska matematiktermen täljare och engelskans tally, som betyder räkna?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
3/12/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Vilket vidunderligt vidunder
På svenska är substantivet vidunder ett monster och adjektivet vidunderligt något fantastiskt. Hur kan orden ha så olika betydelse när de är så lika? Veckans språkfrågor
Varför säger man vd:ar och inte vd:er om verkställande direktörer?
Varför har vidunder och vidunderlig så olika betydelse i svenskan?
Hur uppkommer ord som islamofobi och homofobi?
Finns ett gammalt svenskt ord som låter som engelskans queer och betyder samma sak?
Är det rätt att säga att man knaprar in på den som ligger före i en tävling?
Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper
3/5/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Trindsnö, drivis, skotta och pumsa
Det är omöjligt att säga hur många ord för snö det finns, säger Ylva Byrman. Det verkar också finnas väldigt många för snöröjningsredskap. Vi reder ut begreppen. Programledare: Emmy Rasper. Veckans språkfrågor
Varför pumsar man i snö i Hälsingland?
Borde inte snöskyffel heta snöskotta?
Ungefär hur många ord för snö det finns i svenskan?
Hur många ord för is har SMHI?
Varifrån kommer uttrycket ”sa svinskiten”?
Finns det ett specifikt ord för kattunge, såsom killing, kulting och kalv hos andra djur?
Språkvetare Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper
2/26/2018 • 24 minutes, 20 seconds
Sjung ut om du har svårt att tala
Tal och sång har väldigt lite med varandra att göra och det kan vi dra nytta av, berättar Henrik Rosenkvist i veckans upplaga av Språket. Veckans språkfrågor
Hur kan man sjunga utan brytning, när man talar med brytning?
Kan man gömma någonting utan avsikt?
Är orden nämnd och nämna släkt med varandra?
Varifrån kommer det dialektala ordet begla för att glo?
Varför blev ordet torsk en benämning på någon som köper sex?
Språkvetare professor Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper
2/19/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Varför säger man man istället för jag?
Att vara artig, generalisera och distansera kan vara anledningar till att använda man som pronomen, säger professor Henrik Rosenkvist i veckans Språket. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket djungeltrumman?
Hur vanligt är det dialektala ordet sisare för sax och är det släkt med engelska?
Vad skiljer formuleringarna kan inte uteslutas och är osannolikt som förekommer i försvarsdebatten?
Varför säger man ofta man och inte jag när man pratar om sig själv?
Hur vanligt är det att dialekter har andra personliga pronomen än i standardspråket?
Språkvetare professor Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper
2/12/2018 • 24 minutes, 30 seconds
På Japan och i Island
Öar och länder föregås vanligtvis av de olika prepositionerna i eller på. Ofta är det lätt att veta vilken som är rätt. Men inte alltid! Ylva Byrman tar oss med till Sri Lanka, Jylland och Kuba. Veckans språkfrågor
Kan "klassmarkörer" i språk vara liknande i olika länder?
Vad betyder uttrycket full patte?
Gifta sig och att ta gift - finns det något samband?
Varför kallas polisen ibland för aina?
Finns det någon regel för i/på när det gäller platser som också är öar?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
2/5/2018 • 24 minutes, 20 seconds
Skämskudden räddar dig från sekundärskam
Är skämskudde ett unikt svenskt ord? Ja, kanske, säger Ylva Byrman och tar oss tillbaka till ordets ursprung. Veckans språkfrågor
Vad innebär det att hata på någon?
Hur och när uppkom ordet skämskudde?
Finns det något samband mellan orden gäst och gast?
Dabba - är det att dansa, göra bort sig eller både och?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
1/29/2018 • 24 minutes, 30 seconds
En makalös vante är en värdelös vante
Är ordet makalös bara ett fancy ord för singel? Det är en av veckans frågor som får språkvetare Ylva Byrman att börja prata om vantar. Veckans språkfrågor
Har det funnits en skrivregel för bindestreck i sammansatta ord?
Varifrån kommer ordet penta som används om vissa tjejer i Skåne?
Finns det fler språk än engelska och svenska som använder ordet ärende?
Kan ordet makalös användas för att beskriva en person som är singel, eller ensam vante?
Finns det en manlig motsvarighet till begreppet nymfoman?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
1/22/2018 • 24 minutes
Vad är rätt och fel?
Många letar efter språkregler för att få förklaring till varför språk används som det gör. Men det är inte alltid det finns regler, berättar Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor
"Hon blev så rädd, så att hon riktigt for tillsammans", skrev Selma Lagerlöf i Dunungen. Men vad betyder egentligen att "fara tillsammans" i det här sammanhanget?
Vad är skillnaden mellan orden omständig och omständlig, och är båda korrekta?
Lyssnaren Per-Olof undrar om man verkligen kan använda uttrycket "jag beklagar min frånvaro", och om finns det någon språkregel som styr det här?
När använder man prepositionen över och när använder man under när det handlar om tid?
Orden och och att uttalas båda ofta som å i talspråk. Men ordet att kan inte alltid uttalas som å i talspråk. Varför är det så?
Språkvetare professor Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper
1/15/2018 • 24 minutes, 30 seconds
Vilket språk har minst antal tecken i sitt alfabet?
Antalet bokstäver i olika alfabet varierar från tolv till över 70 tecken. Henrik Rosenkvist berättar vad det beror på och vilket språk som bara har tolv bokstäver. Veckans språkfrågor
Är ordföljden "Fulla fickorna med sten" eller "Jag har fulla munnen med pepparkakor" dialektal och kan ordföljd vara dialektal?
Vad betyder lunda i annorlunda och ingalunda?
En del språk har många olika uppsättningar av räkneord, varför är det så och vilket språk har flest räkneord?
Antalet tecken i olika alfabet varierar, men hur få tecken går det att ha i ett naturligt språk?
"Sa och sa!" säger Karl-Bertil Johnssons far Tyko i det populära tv-programmet. Men varifrån kommer uttrycket "sa och sa", och finns det liknande uttryck där man upprepar ett ord och där innebörden av det ursprungliga ordet förändras?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
1/8/2018 • 24 minutes, 29 seconds
Vad hände 2017 ur ett språkligt perspektiv?
Ny namnlag, valår, språkakrobater och en kontroversiell kyrkohandbok. Bara några av de ämnen som tas upp i Språkets julspecial. 2017 – ett språkligt mellanår? Eller hände det egentligen ganska mycket? I Språkets julspecial diskuterar språkpanelen året som gått, siar in i framtiden och berättar vilka ord som kommer användas under valåret 2018.
Vi hör också journalisten Karin Thunberg, skådespelaren Mia Skäringer, forskaren Emma Frans, Socialdemokratiske ministern Anna Ekström och Liberale partiledaren Jan Björklund berätta vilka ord de har börjat använda under året som gått.
Panelen diskuterar
Namnlagen2017 kom en ny namnlag som bland annat gör det möjligt att byta efternamn hur många gånger man vill. Vad kommer vi se för nya efternamn? Och kan man heta vad som helst?
Kommande nyordVad tar vi med oss för ord från 2017?
SpråkakrobaterPanelen utser tre personer som utmärkt sig språkligt under 2017.
Svenska kyrkans nya kyrkohandbokVarför är språket i Svenska kyrkans kyrkohandbok så kontroversiellt?
Finland – 100 år av självständighetHur är finskans status i Sverige?
ValårVad betyder det för språket? Hur kommer politiker prata?I panelenAnna Malin Karlsson, professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik vid Uppsala Universitet.Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, tidigare chef för Språkrådet.Sara Lövestam, författare och grammatikapostel.
ReportrarSofia Blad och Jonathan Eklund.
ProgramledareEmmy Rasper
Research och slutproduktionMoa Strand, Erika Libeck Lindahl och Susanne Ehlin.
12/25/2017 • 54 minutes, 30 seconds
Adjö, på återseende och andra mer eller mindre slutgiltiga farväl
En lyssnare har fått lära sig att ordet adjö är olämpligt för att det har med gud att göra, och Ylva Byrman förklarar ordets egentliga innebörd. Veckans språkfrågor
Just nu är Sara Danius Svenska Akademiens ständiga sekreterare. Men Svenska Akademien byter ju sekreterare då och då, så varför kallas sekreteraren för ständig?
Finns det någon koppling mellan det svenska ordet pregnant och engelskans pregnant?
Har ordet rappare något med det gamla antika ordet rapsod att göra.
När kom ordet adjö in i svenskan?
Varifrån kommer uttrycket serr och vad betyder det?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
12/18/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Kung = kön eller kvinna?
En lyssnare undrar varifrån ordet kung kommer, och Henrik Rosenkvist ger oss en historisk exposé. Veckans språkfrågor
Betyder det bondska ordet leot samma sak som ordet lär?
När och varifrån kommer ordet kung?
Är det vanligare med femininformen av adjektiv när vi tar in lånord från franskan, och vad beror det på i så fall?
Har orden burgen eller burgna något gemensamt med ordet börd?
Hur länge har vi haft supradentaler i svenska språket och vad fyller de för funktion?
Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper
12/11/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 2
Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen? – Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends.
Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap.
– Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden.
Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet.
Veckans språkfrågor
Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis?
Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning?
Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning
E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö?
I panelenJoel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges RadioTheres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitetJan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd.
ReporterErik Espeland
SpråkvetareOla Karlsson
ProgramledareEmmy Rasper
12/4/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 1
Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket? I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor.
– Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster?
– Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio.
Så hur fungerar egentligen den här typen av tjänster? Kommer vi någon gång kunna förlita oss på att en telefon förstår precis vad vi säger? Och hur påverkas vårt språk av vi lever i en digitaliserad värld?
I panelen Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio
Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet
Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd.
Medverkande Staffan Larsson, professor i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet
Programledare Emmy Rasper
11/27/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Hur pratade man på 40-talet?
En lyssnare har reagerat på två uttryck i SVT-serien Vår tid är nu som han inte tror härstammar från 40-talet, och Henrik Rosenkvist förklarar att det är fler än så och varför. Veckans språkfrågor
Är det okej att använda ett annat språk än det man hade på 40-talet i en serie som utspelar sig på 40-talet?
Hur lång får en förkortning vara?
Uppstår fler dialekter när grupper av människor är isolerade från andra?
Varifrån kommer ordet granne, och har det något med danskans nabo att göra?
Vad betyder egentligen kufisk?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
11/20/2017 • 24 minutes, 30 seconds
SPECIAL: Kvinnliga yrkestitlar i Frankrike – helt rätt eller en barbarisk modernisering?
Alla yrkestitlar ska ha feminina varianter det tycker feminister i Frankrike, men Franska akademin håller inte alls med. I Frankrike pågår just nu en het debatt om yrkestitlar. På franska finns många yrken i feminina former. Men inte alla, och nu kräver många feminister att precis alla yrken ska få feminina titlar.
Vi har haft en liknande debatt i Sverige, men där enades man om en könsneutral linje.
Kan denna debatt komma att väckas i Sverige igen? Och kan språket hjälpa till att sudda ut orättvisor mellan könen och öka jämställdheten?
Reporter Johan Tollgerdt
Medverkande Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskolaAnders Agebjörn, doktorand vid Göteborgs universitetElianne Viennot, universitetslärare och feministJulie Miville Dèchêne, Quebecs regering vid Unesco i Paris
Programledare Emmy Rasper
11/13/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Dataspel, datasal och andra ord i gråzonen mellan data och dator
En lyssnare undrar varför vissa blandar ihop orden data och dator, men Ylva Byrman menar att det finns en gråzon i språket. Hur ska man veta vilken komparation som är korrektast, eller mest korrekt?
Vad är skillnaden i betydelse mellan orden data och dator?
Vem kolliderar med vem när två fordon krockar?
Vad betyder egentligen ordet någonsin?
Vad kommer ordet dugga, som i skolsammanhang syftar till ett mindre omfattande prov, ifrån?
11/6/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Peppra, ta i trä, och andra sätt att fördriva otur
En lyssnare frågar varför vi säger peppar, peppar, ta i trä, och Ylva Byrman tar oss in i magins värld. Veckans språkfrågor
Varför säger vi sch när ni vill att någon ska vara tyst?
Varifrån kommer uttrycket peppar, peppar, ta i trä?
Vad betyder egentligen ordet jinxa?
Varifrån kommer uttycket brädan ligger i vater?
Medis, Fältis, Dippan och Grönan är alla smeknamn för platser i Stockholm, men vad är det som avgör om platsen ska sluta på –is eller –an?
10/30/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Imperativ, interjektioner och konjugationer - eller bara hundspråk?
En lyssnare undrar varför vi säger "hopp" till våra hundar istället för "hoppa", och Henrik Rosenkvist ger oss en utförlig förklaring. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet rammelbuljong?
Vad betyder ordet frakligt?
Vad står mästare för i ordet vaktmästare?
Varför säger vi ofta hopp istället för hoppa när vi pratar med hundar?
Vad betyder egentligen uttrycket med omnejd?
10/23/2017 • 24 minutes, 29 seconds
Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga
Femåriga Nils undrar vad täckt betyder i ordet otäckt, och språkvetare Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 1800-talet. Veckans språkfrågor
Vad betyder täckt i ordet otäckt?
Vilken är den korrekta användningen av ordet käpphäst?
Varför är vi känsligare för hur vokaler uttalas än konsonanter?
Vad är egentligen geråd för något?
Men eller fast? Hur vet man vilket ord som är korrekt i vilket sammanhang?
Dessutom svarar Ingmar Söhrman, professor i romanska språk vid Göteborgs Universitet, på frågan Hur stor skillnad är det mellan språken spanska och katalanska?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
10/16/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Om skillnader mellan naturliga och formella språk
En lyssnare säger att han vill svara ja eller nej på frågan om han ska ta bilen eller bussen, men får rapp över fingrarna av språkvetare Ylva Byrman. Veckans språkfrågor
På vilket sätt skiljer sig orden problematik och problem åt?
Ska du ta bussen eller bilen? Borde inte det logiska svaret på den frågan vara ja eller nej?
Vad är den egentliga skillnaden mellan dialekt och slang?
Varför kallar man människor som inte vågar bada för badkruka?
Varifrån kommer ordet rudis? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
10/9/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?
Enligt språkvetare Ylva Byrman är ordet statusuppdatering helt Facebook-specifikt, men uppdaterade man inte status på saker och ting även före sociala mediers tid? Veckans språkfrågor
När började vi använda ordet uppdatering på sättet vi gör i sociala medier idag?
Varifrån kommer ordet flygel, och varför används det både som benämning på ett musikinstrument och inom politiken?
Vad har ordet eskalera för historia, och är det alltid något som ökar? Varifrån kommer uttrycket med hela svenska folket, och måste det alltid innebära något positivt?
Dessutom hör vi lyssnarna Åsa, Gunilla, Ola och Torbjörn berätta om hur de uttalar sina namn utomlands, något som diskuterades i ett tidigare avsnitt av Språket: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/947756?programid=411 Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
10/2/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia
I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia. Veckans språkfrågor
Drömma, tömma, bedöma? Varför stavas inte bedöma med två m?
Vad betyder ändelsen –ome i ortnamnen Askome, Derome och Bjerome?
Vad betyder strätet, som ibland används som ändelse på både gator och sund?
Varför hade runskriften två olika symboler för bokstaven r?
Varför böjer man inte verb i thailändskan?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
9/25/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Är namne ett eget ord eller en böjningsform?
En lyssnare har uppmärksammat det ibland problematiska med att ha en namne, och undrar hur detta ord egentligen uppkommit, och Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till fornsvenskan. Veckans språkfrågor
Hur kommer det sig att ordet beivra, som ju låter positivt, betyder något negativt?
”Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.” Så står det i 1917:års översättning av den svenska Bibeln. Men vad betyder skäppa?
Är namne ett eget ord eller en böjningsform? Och vilken böjningsform är det i så fall?
Hur kommer det sig att träden heter alm, ask och asp men stavas med ä när de förekommer i ortnamn som Älmhult, Äsklanda och Äsperyd ?
Varför har vi i svenskan olika teckenkombinationer för samma eller liknande sje-ljud?
Dessutom kommenterar språkvetare Henrik Rosenkvist en ny undersökning om ungas ordförståelse.
Programledare Emmy Rasper.
9/18/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Varför ändrar vi uttalet på våra namn när vi är utomlands?
En lyssnare har observerat att många svenskar ändrar uttalet på sina namn när de är utomlands för att låta mer internationella, och enligt språkvetare Ylva Byrman kan detta vara en framgångssaga. Veckans språkfrågor
Varför kan man salta pastan, peppra potatisen och bröa formen, men inte citrona fisken?
Varifrån kommer orden gage och gig, som båda används i samband med artisters spelningar?
Varför ändrar svenskar ofta uttalet på sitt namn när de presenterar sig för någon utomlands?
Dessutom om betoningar i radiosammanhang. Lyssnaren Sven tycker att det har blivit vanligare att det hörs att reportrar läser ur sina manus, snarare än pratar fram innehållet, men stämmer det? Och vad är egentligen en bra betoning? Det svarar Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges Radio och SVT, på.
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
9/11/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Han har så gott om klöver att jag tror jag får spader!
Flera olika uttryck innehåller ord som klöver, spader och ruter, och härleder gärna tankarna vidare till en kortlek. Men har uttrycken verkligen med kortspel att göra? Veckans språkfrågor
Vad är funktionsvariation för ord och varför används det?
Hur uppkom fenomenet att använda ordet mulligt som adjektiv för något positivt eller härligt?
Vad är det för skillnad på orden hy och hud?
Varifrån kommer uttrycket jag tror jag får spader? Och har det något med kort att göra?
Dessutom om uttryck som ni lyssnare använder när ni blir rädda eller förvånande.
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
9/4/2017 • 24 minutes, 30 seconds
”Gudars skymning!” och andra uttryck för jordens undergång
Rädslan för jordens undergång har satt sina spår i språket. En lyssnare undrar varifrån uttrycket gudars skymning kommer och språkprofessor Henrik Rosenkvist tar oss till 1800-talets operavärld. Veckans språkfrågor
Heter det veckovill eller veckovild, och varför?
Vad har orden bestick och bestickning för samband?
Hur snabbt utvecklas svenskan?
Varifrån kommer uttrycket gudars skymning?
Är det språkligt korrekt att använda ordet lär som ersättning för måste eller bör, eller är det dialektalt?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
8/28/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Om sig och kring sig - ett uttryck med många betydelser
Språket är tillbaka med nya avsnitt, och en lyssnare har uppmärksammat att uttrycket om sig och kring sig kan betyda olika saker för olika personer. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket sätta griller i huvudet på någon, och har det något med syrsor att göra?
Vad betyder egentligen uttrycket om sig och kring sig?
Varför säger man väcka misstroende? Ligger misstroendet och sover?
Varför finns det ingen supinumform för stinka?
Ordet byrå kan ha två betydelser på svenska - en möbel och ett kontor. Varför är det så och har betydelserna någon koppling?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
8/21/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Får glada och ledsna gubbar utropstecken att se otrevliga ut?
En lyssnare upplever att användandet av smileys gjort att utropstecken verkar otrevliga, men Ylva Byrman tror snarare att det har med avsaknaden av smileys att göra. Veckans språkfrågor
Vad är det för refräng folk tänker på när de ska lämna en plats, och hur länge har man tänkt på dessa refränger?
Har användandet av smileys gett skiljetecken en ny innebörd?
Är asocial en synonym till kriminell?
Se till horisonten. Sett ur min horisont. Kan man se både till och från horisonten?
Kan man säga att något tillkommer när något ingår?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
Nu har Språket sommaruppehåll och är tillbaka igen med nya avsnitt den 21 augusti. I sommar sänds repriser av Språket i P1.
6/19/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Vad har målade konstverk med målvakter att göra?
Inom sportjournalistik används ofta ordet målvaktstavla, när målvakten gör en tabbe. Något som en Språketlyssnare reagerat på: Vad är det för tavla målvakten har målat? Veckans språkfrågor
Vart tog ordet vart, i betydelsen blev, vägen?
Varför heter det målvaktstavla? Har det något med konst att göra?
Vad betyder normal, exempelvis i uttrycket misshandel av normalgraden?
Varifrån härstammar ordet rackartyg, och hur kommer tyg in i bilden?
Vad betyder ordet kalmera, och hur ska man böja det?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
6/12/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Vent, jeg skal bare hente Noora sin sykkel
TV-serien SKAM har gjort att Språket fått in många frågor kring det norska språket. En av dem handlar om norskans garpegenetiv, men det visar sig att det finns svenska dialekter med liknande former. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket så småningom?
Har norskans garpegenetiv, att exempelvis säga Anna sin cykel istället för Annas cykel, funnits i någon liknande form i svenskan?
I en bok från -43, som utspelar sig i militär miljö, har en lyssnare vid flertalet tillfällen stött på ordet lusen - alltid i bestämd form. Vad är det för lus?
När uppkom lundensiskan, och hur gick det till?
Varifrån härstammar det göteborgska ordet mocklis, som betyder ungefär någon som har tur?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
6/5/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Bränna sig på en nässla = nällad = pigg och förväntansfull?
Nällad betyder egentligen att bränna sig på en nässla. Men också att bli pigg och förväntansfull. Emmy blir förbryllad över denna liknelse, men Henrik tar fler likartade exempel som ordet kåt. Veckans språkfrågor
Två lyssnare har frågor om sången ”Vintern rasat” eller ”Längtan till landet” som den också heter:Vintern rasat ut bland våra fjällar, borde det inte vara fjäll? Och vad menas med drivans blommor? Sko, skona, skoning. Har dessa ord en gemensam historia? Används prefixet tvär-, som i att utföra något väldigt raskt, någon annanstans än i Norrland? Varifrån härstammar ordet nällad, som i Skåne betyder peppad eller förväntansfull?
Hur går det till när man bestämmer att en preposition som betecknar en riktning ska styra genitiv, som i uttrycket till sjöss?
Finskans kasussystem, med illativ, essiv och allativ, skiljer sig ganska mycket från det svenska. Men har det funnits ett liknande system i svenskan?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
5/29/2017 • 24 minutes, 29 seconds
Öppna upp och stänga ner. Onödiga partikelverb eller väsentliga för språkförståelse?
En lyssnare undrar varför vissa säger öppna upp och stänga ner när det borde räcka med öppna och stänga, men förklaringen gör henne mindre irriterad. Veckans språkfrågor
Har uttryck som öppna upp och stänga ner någon speciell betydelse och har uttrycken blivit vanligare?
Varför har preteritum ersatt imperfekt?
Är det någon skillnad på predikatsfyllnad och predikativ?
Australisk, australiensk, australiensisk. Vad är korrekt?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
5/22/2017 • 24 minutes, 15 seconds
Språket på Vetenskapsfestivalen
Fikonspråk, synd och gôrbra är språkliga fenomen som togs upp när Språket besökte Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Inspelning från fredag 12 maj 2017. Medverkande Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Emmy Rasper, programledare.
Språkfrågor
Varifrån kommer orden soffpotatis och hurtbulle?
Ordet förr kan användas på olika sätt, till exempel "Det var bättre förr" och "Ju förr desto bättre". Hur hänger de olika förr ihop?
Ordet synd kan användas i ett religiöst perspektiv och är då ett dramatiskt och starkt ord. Men i uttrycket "Det var ju synd" betyder ordet otur och är mindre dramatiskt. Är det samma ord vi talar om?
Fikonspråk, rövarspråket och andra hemliga språk, varför finns de och hur har de uppkommit?
Går det att uttrycka känslor på enkla språk som Esperanto?
Varför säger folk eftersom att istället för eftersom?
Varifrån kommer uttrycket gôr, som i gôrbra, ifrån?
Varifrån kommer uttrycket kors i taket?
5/18/2017 • 43 minutes, 44 seconds
Vart har ordet kickers tagit vägen?
När filmen Stockholmsnatt kom ut i slutet av 80-talet blev Paolo Roberto ansiktet utåt för begreppet kickers. Men vad är kickers för ord egentligen? Veckans språkfrågor
Är det sant att många ord som börjar på sl-, inom både svenskan och engelskan, är nedsättande?
När uppkom ordet kickers, finns det kvar och vad är det egentligen?
Vad menas med civilsamhälle? Tidigare var civil motsats till militär men vad betyder det idag?
I dagarna har också en ny upplaga av Svenska skrivregler kommit ut, Språkrådets rekommendationer för hur man skriver och utformar svenska texter - en slags handledning för alla som skriver svenska i olika sammanhang. Den förra versionen kom ut 2008 och nu har det alltså kommit en uppdatering. Men varför då? Vår reporter Erika Libeck Lindahl har pratat med Ola Karlsson, Språkvårdare vid institutet för språk och folkminnen och huvudredaktör för den nya utgåvan.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
5/15/2017 • 24 minutes, 29 seconds
Avstängda flygmotorer och avklippta svansar
En lyssnare har en fråga kring ordet kupera, som betyder ungefär stänga av eller klippa av. Men i slutändan är det språkvetaren Henrik Rosenkvist som lär sig något nytt. Veckans språkfrågor
Har det engelska uttrycket don’t be so heedless något att göra med det sydsvenska uttrycket var inte så hialös?
Var det Ingemar Bergman som myntade uttrycket vargtimmen?
Vad har egentligen ordet kupera för ursprung, och har det något att göra med att exempelvis slå av en TV?
Vad betyder ordet vard?
Ökar eller minskar användningen av tungrots-r, och när dök det upp i svenskan?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Missa inte Språket på Vetenskapsfestivalen i Göteborg fredag den 12 maj klockan 18:00-19:00, där programledare Emmy Rasper svarar på publikens språkfrågor tillsammans med språkvetarna Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman.
Läs mer här: http://vetenskapsfestivalen.se/for-alla/program/event/20557
5/8/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Varför har gotlänningar ett eget r-ljud?
Vi har två dominanta r-ljud i Sverige. Tungrots-r, som främst används i södra Sverige, och tungspets-r, som är vanligare i övriga landet. Men en lyssnare har lagt märke till ett tredje r-ljud. Veckans språkfrågor
Vad har ordet raritet för ursprung?
Varifrån kommer ordet någon och vad betyder det egentligen?
En lyssnare har hört meningen "För regeringen är prognosen mumma" i en ekotsändning. Vad betyder ordet mumma?
Varifrån härstammar det småländska ordet vonne och är det bara småländskt?
Varför liknar det gotländska r-ljudet det amerikanska, och varför uttalar gotlänningar alla bokstäver i exempelvis ordet stjärna?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
5/1/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Branschspecifika ord – eller fluffig bullshit?
På arbetsplatser kan vissa ord och uttryck få en intern betydelse som inte alltid är begriplig för människor utanför just den branschen. Framdrift, drifta och tonalitet är exempel på sådana ord. Veckans språkfrågor
Finns det några andra branscher än IT-branschen som använder sig av ordet drifta?
Existerar det norska ordet framdrift i svenskan?
Vad är den exakta betydelsen av tonalitet?
Varifrån kommer begreppet faktoid?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
4/24/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Vad är det som gör att vi kan identifiera olika språk?
Med hjälp av den virala succén The great language game har forskare lyckats kartlägga vilka faktorer som gör att vi kan särskilja eller tror oss kunna särskilja olika språk. Du vet hur tyska låter och kan antagligen skilja det från språket franska. Men vad är det för faktorer som gör att vi människor kan särskilja olika språk från varandra?
– Det vi använder för att kategorisera ett ljud till ett språk är många olika saker, men till stor del handlar det om typiska uttal, melodi och ord, säger Hedvig Skirgård, doktorand i lingvistik vid The Australian National University i ett inslag av reporter Elias Arvidsson.
Du hittar hela undersökningen här.
Veckans språkfrågor
Vad innebär egentligen ordet respekt, och är det något man ska göra sig förtjänt av eller är det ett utgångsläge som sedan kan förändras till det bättre eller det sämre?
Hur gör man när man kryper till korset? Vem kryper, och I vilket syfte?
Vad betyder ordet beckna, och har det något med becknaväskor att göra, som används för snabb narkotikaförsäljning på stan? Polisen kommer att öka bevakningen. Polisen kommer öka bevakningen. Varför har användandet av ordet att minskat, och finns det några rekommendationer om hur det bör användas?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
4/17/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Varför kan vi säga till skogs men inte till kyrks?
Till sjöss men inte till kyrks. Till skogs men inte till jobbs. Hur ska man veta vad som är språkligt korrekt och inte? Enligt Henrik Rosenkvist har det med fornnordisk grammatik att göra. Veckans språkfrågor
Nu ska jag till sjöss. Vad heter det när man böjer sjö på det här sättet, och varför kan man inte säga exempelvis nu ska jag till jobbs?
Varför anpassar skåningar ibland sin dialekt i radio och tv?
Varifrån kommer orden utantill och innantill?
Vad betyder ävet i uttrycket inte oävet, och varför kan man varken använda ävet eller oävet som fristående ord.
Hur länge har vi använt hälsningsfrasen hej, och finns det någon tid i historien då vi använt hejdå som hälsningsfras?
Dessutom en uppdatering om ordet rul, som vi pratade om i Språket den 6 mars och som vi har fått många lyssnarkommentarer om.
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
4/10/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Musar, möss och universella ord
Mus är ett av världens äldsta ord och det används på liknande sätt i många olika språk. Men i flera tusen år har det också varit en benämning på det kvinnliga könsorganet. Veckans språkfrågor
Vilka är de äldsta orden och finns det några gemensamma ord för alla världens språk?Varifrån härstammar uttrycket jag är sje på’t som betyder ungefär jag är less?
Hur uppkom ordet fruktan? Har det något med frukt att göra?
Vad är det för skillnad på starkhet och styrka?
Spirituell. Spiritistisk. Spiritualistisk. Vad betyder orden och varför blandas de ibland ihop?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
4/3/2017 • 24 minutes, 28 seconds
Vad gör tankstrecken i löpsedlarna?
Kvällstidningar använder sig ofta av tankstreck i sina löpsedlar för att skapa dramatik. Men är det språkligt korrekt att göra så? Veckans språkfrågor
Den nerslagne ligger på marken, medan den nedslagne hänger med huvudet. När ska man använda ner respektive ned, och varför?
Ibland används uttrycket vi måste ta hand om våra gamla, och det har fått en lyssnare att reagera. Tillhör de äldre någon och i så fall vem?
Blådåre, stendum och skogstokig. Varför använder vi oss av just de här förleden för att beskriva någon som är obegåvad eller konstig?
Finns det en ökad användning av tankstreck i medier, och varför använder vi det?
Varifrån kommer uttrycket jiddra?
Är en sak alltid ett fysiskt ting eller kan det vara exempelvis en företeelse?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
3/27/2017 • 24 minutes, 28 seconds
Vita huset har uttalat sig
Bryssel och Vita huset kan ibland uttala sig i media. Men egentligen är det ju en person från regeringen som då uttalat sig. Begreppet heter metonymi och mer om fenomenet blir det i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor
”Jag ska gå inom affären och handla”. Kan man säga så? Vad innebär det i så fall?
Vad är egentligen en tralla?
När började svensk media använda uttrycket no go-zon?
Varför översätts nepotism till svågerpolitik när det sällan handlar om just svågrar?
Vad kallas det när en plats blir ett begrepp för något annat?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
3/20/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Plötsligt så fanns ordet plötsligt. Men hur kom det till?
Ordet för något oväntat som inträffar väldigt hastigt härstammar ursprungligen från ett plask, men hur gick det från plask till plötsligt? Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet grundplåt och har det ens med plåtar att göra?Vad är egentligen plötsligt för ord och vad finns det för synonymer?Vad betyder ordet hugfästa och hur kan man använda det?Varifrån kommer uttrycket på pin kiv och har det något samband med uttrycket att lida pin?Hur använder man sig av vokativ i Sverige i dag?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
3/13/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Vad är det här? Är det en rul?
Ett slarvigt ihoprullat täcke vid sängkanten. Eller en bunt med kläder. Finns det ett ord för det? Ja, enligt lyssnaren Sarah finns ordet rul. Men var kommer det ifrån och är det ens ett ord? Veckans språkfrågor
I lastbilsbranschen används en del engelska lånord, hur kom de in i svenska språket? Eheru, emedan, emellertid. Vad fyller e:et för funktion och var kommer det ifrån? Vad betyder ordet rul och vad finns det för dialektala variationer? En lyssnare har läst en annons från 1888, och undrar över ord som mångtärdad och slyna. Ofarlig. Ineffektiv. När ska man använda o- respektive in- som prefix för negation, finns det någon regel?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
3/6/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Semla + tallrik + varm mjölk = hetvägg. Men varför heter det så?
Mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker. Vi pratar såklart om semlor! Snart är fettisdagen här, och i Språket pratar vi om att äta dem med sked i varm mjölk. Men varför kallas det för hetvägg? Veckans språkfrågor
Varför kallar man en semla i varm mjölk för hetvägg?
Hur gammalt är uttrycket bae? Och betyder det babe eller är det en akronym för before anyone else?
Vad exakt innebär ordet snubbig och vad har ordet för ursprung?
Är ordet popsnöre menat som en komplimang eller en förolämpning, och vad kommer ordet ifrån?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
2/27/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Finns det något samband mellan att vara naken och att vara galen?
Spritt språngande galen eller naken - är vedertagna begrepp. Men kan man säga att någon är spritt språngande glad? Och vad betyder egentligen spritt språngande? Veckans språkfrågor
Varifrån kommer uttrycket röka som en borstbindare?
Varför kallar vi den som dricker för mycket för suput?
Vad är skillnaden mellan skamlig och skamlös?
Hur används egentligen uttrycket spritt språngande?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
2/20/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Vad har digerdöden med genusböjning av substantiv att göra?
Förr var alla substantiv i svenskan maskulina, feminina eller neutrala. Så är det inte längre och enligt Henrik Rosenkvist kan det ha med digerdöden att göra. Veckans språkfrågor
När man väver kan man med en svepande rörelse skapa ett så kallat skäl. Hänger detta på något sätt ihop med ordet svepskäl?
I svenskan böjer vi inte substantiv efter genus på samma sätt som i till exempel norska och tyska. Varför är det så?
Använder vi Oxfordkomma i det svenska språket?
Borrata hål. Skivata tomater. Dubbata däck. Är det här västgötska fenomenet dialektalt eller är det någon äldre form som lever kvar?
Vad betyder klämma lagg?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
2/13/2017 • 24 minutes, 30 seconds
På medeltiden kunde alla stava
Svenskans stavningsregler och språkliga normer är relativt nya företeelser. Så hur var det förr? Kunde man stava fel på medeltiden? Nja, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Veckans språkfrågor
Kunde man stava fel på medeltiden?
Att havet suger behöver inte betyda samma sak som att något suger. Hur har det blivit så?
"Hött är med intet bött, dock icke på alla rum" är ett citat från Olaus Petris domarregler, men vad betyder meningen?
Jag blev påkommen. Jag påkom en idé? Partikelverb kan snurra till det när man vill lära sig svenska.
Vad ska man göra när man ska krya på sig? Och varifrån kommer ordet krya?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
2/6/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk
Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger fram. Veckans språkfrågor
Varifrån kommer ordet bimbo och hur hänger dagens betydelse ihop med det italienska ordet bimbo som betyder pojke?
Vad innebär det när man säger att något flyttas fram i tiden?
Nu ska du få se på andra bullar. Varför säger vi så? Och vad betyder det egentligen?
Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
1/30/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Varför pratar meteorologer om ost?
Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker? Veckans språkfrågorAnvänds ordet säkerställa mer nu än förr, och i så fall varför?Varför säger meteorologer nordost istället för nordöst?Säger man veckor eller vecker? Räkor eller räker? Frågor eller fråger?Finne är både en person från Finland och ett annat ord för acne. Är det bara ett olyckligt sammanträffande eller finns det en koppling?Vad är egentligen en huggsexa?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
1/23/2017 • 24 minutes, 29 seconds
Hur många är ett par stycken?
Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor
Vad betyder ordet ska, och hur ska det användas?
Vad är det för skillnad på ramla och trilla?
Hur många är egentligen ett par, och är det fler eller färre än ett par stycken?
Jalu är ett fransk låneord, men det betyder inte samma sak överallt i Sverige. Hur kommer det sig?
Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a? Veckans språkfrågorVarför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt"?Varför slutar så få svenska mansnamn på a. Och varför slutar många flicknamn i Norge på e?I Jämtland använder vissa en förstavelse innan namn, till exempel kan man säga "a Kari" och "n Erik". Varifrån kommer det sättet att prata?I Västerbottnisk dialekt bildas infinitiv genom att verbets rotmorfem får en extra likadan vokal. Till exempel kasta som blir kä'äst eller ka'ast. Var kommer det ifrån?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
1/3/2017 • 24 minutes, 29 seconds
Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!
2016 gav oss ord som filterbubbla och trumpifiering. Diskussionen om de, dem och dom blev åter aktuell och arabiskan gick kanske om finskan som Sveriges andra största språk. Språkets nyårsspecial frågar Anna Kinberg Batra (M), Jonas Sjöstedt (V), David Lagercrantz, Sandra Beijer och Ginna Lindberg om vilka ord de har börjat använda under året och vilka ord de har tröttnat på.Vad har hänt hos de fem minoritetsspråken under året som gått? Reporter Erik Espeland ger en lägesrapport.I Språkets nyårspanel medverkar Anna-Malin Karlsson - professor i svenska språket, Patrik Hadenius - chefredaktör för Språktidningen och Olle Josephson - professor i nordiska språk.Vilka ord från nyordslistan är mest intressanta?Varför är debatten om de, dem och dom åter aktuellt och varför är den så känslig?2017 firar du-reformen 50 år, hur har den påverkat Sverige?Arabiskan växer som språkgrupp i Sverige, hur påverkar det landet och svenskan?Programledare Emmy Rasper.Reporter Erik Espeland.
12/27/2016 • 29 minutes, 30 seconds
När kom ordet mys in i svenskan?
Språket tar sig an några av julens viktigaste ord: julmys, julsofta och jullöka. Dessutom besöker vi Kalle Anka-översättaren Stefan Diös och pratar om långtbortistan och läskeblask. Orden långtbortistan och läskeblask kommer från Kalle Anka-serier. Språkets reporter Erik Espeland har träffat översättaren Stefan Diös som tar oss med på en språklig resa i Ankeborg.Veckans språkfrågorNär och hur kom ordet mys in i svenskan?Att skriva mysteriskt istället för mystiskt - är det något ni sett länge eller något som dykt upp först på sistone?Kan ni förklara skillnaden mellan softa och löka? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
12/20/2016 • 24 minutes, 30 seconds
Är det blått så är det blått?
Går färger att komparera? Ja, säger Ylva Byrman och ger flera exempel på att de flesta uppfattar att en färg kan vara mer eller mindre och att vi kan säga saker som "Han hade världens blåaste ögon." Veckans språkfrågorEn lyssnaren har hört ordet parklek som synonym till lekpark, hur har det kunnat bli så?Går det att komparera färger?Vad kallas fenomenet när en person flätar ihop händerna för att kunna ge en kompis ett fotsteg?"Utbildning mot Hemvärnet" får man anta är en utbildning som leder till en placering i hemvärnet, men ordet mot går även att tolka som motstånd. Hur kan det vara så här rörigt?Dessutom ger vi en uppdatering kring frågan om törna från ett tidigare avsnitt.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
12/13/2016 • 24 minutes, 29 seconds
Jag såg våran hund!
Att skriva våran och eran istället för vår och er, som är det rekommenderade, kan ha sin förklaring i gamla ackusativformer från fornsvenskan och tiden innan 1400-talet. Mer om det i veckans avsnitt. Veckans språkfrågorDet dialektala ordet hång, hur spritt är det och vad kommer det ifrån?Vad är det som ska beläggas i uttrycket stopp och belägg?Er och vår är de rekommenderade formerna, men hur kommer det sig att vissa skriver erat och vårat?Att vara förfördelad är något negativt men fördel är något positivt, hur hänger det ihop?Hur kommer det sig att de flesta språk på svenska slutar på -ska? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
12/6/2016 • 24 minutes, 29 seconds
Du är något på spåren!
Vi ger oss ut i naturen och pratar om stigar, sjöar och träsk. Lyssnaren Anders funderar på ordet stig och om det har ett samband med det latinska uttrycket vestigia terrent (spåren förskräcker). Veckans språkfrågorVarför får vissa vattensamlingar namnet sjö, medan andra kallas tjärn och åter andra får beteckningen hav?Stig, som i skogsstig, varifrån kommer ordet?Varifrån kommer ordet tutte?Ord kan ha suffixet -tion och andra ord kan ha suffixet -ering, och en del ord tycks kunna ha båda suffixen, som till exempel vaccinering och vaccination. Är det någon betydelseskillnad mellan vaccinering och vaccination? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper