Winamp Logo
P2 Dokumentär Cover
P2 Dokumentär Profile

P2 Dokumentär

Swedish, Documentary, 1 season, 756 episodes, 4 days, 21 hours, 4 minutes
About
Starka berättelser om musik. Ansvarig utgivare: Elle-Kari Höjeberg
Episode Artwork

Märta Ramstens resa räddade svensk folkmusik

Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat”.Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.En P2 dokumentär från 2021 av Irma Norrman.
7/20/202456 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Sven-Bertil Taube – den siste estradören

I drygt 70 år var Sven-Bertil Taube en självklar del av svenskt kultur- och nöjesliv. Med sin speciella förmåga att berätta och gestalta var han en sann estradör i ordets bästa bemärkelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som barn till konstnären Astri och nationalpoeten Evert Taube var han liksom folkkär från början.Samtidigt som Sven-Bertil förvaltade det musikaliska arvet efter Evert gick han hela tiden sin egen väg. Karriären slingrade sig fram med toppar och dalar sedan 60-talet, när han och Ulf Björlin bröt normerna och gav visan ett nytt format med full orkesterklang.Sven-Bertil Taube återvände ständigt till sin publik, på Gröna Lund, på skivtallriken, på bioduken, i tv-soffan eller i teatersalongen. Han var en länk bakåt till en förfluten tid samtidigt som han själv drevs framåt av stor nyfikenhet, ständigt på väg mot nya mål och nya samarbeten.Hör honom själv minnas och berätta i denna dokumentär av Eva och Staffan Schöier.Research, ljudläggning och produktion: Eva SchöierPresentation: Staffan SchöierEn P2 dokumentär från 2021.
7/6/202457 minutes
Episode Artwork

Maria Callas – divan med brustet hjärta

Maria Callas offrade allt för konsten och kärleken men fick betala ett högt pris. Hör berättelsen om hur en oälskad flicka från stadsdelen Washington Heights i New York blev världens mest hyllade operastjärna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En januarikväll 1958 ska Maria Callas uppträda i Rom. De täta raderna av röda sammetsfåtöljer och de gyllene balkongerna är fyllda till sista plats. Publiken småpratar och skålar. Alla väntar på att andra akten ska börja – och på att Maria Callas ska omsluta dem med sin röst.Men på scen förblir det tomt. Under en lång stund händer ingenting. Plötsligt hörs en röst ur ett par spruckna högtalare: Föreställningen är inställd! En våg går genom bänkarna. Förvirring, besvikelse, ilska. Människor samlas utanför Maria Callas hotell och skriker. Hon får löpa gatlopp i pressen. Italienarna är rasande.Kanske är det nu det slår henne att publiken, pressen och kritikernas kärlek inte kommer att vara för alltid. Att det måste finnas annat i livet än att stå på scen, något som hon missar.Hela livet har hon varit operasångerskan La Callas. Nu vill hon bara vara kvinnan Maria. Men det blir inte som hon har tänkt sig.I programmet medverkar dramatikern Lucas Svensson och operasångarna Rickard Söderberg och Kerstin Avemo.En P2 dokumentär från 2021 av Moa Larsson på produktionsbolaget Ljudbang.Producent Ljudbang: Emma JankeProducent P2: Antonio de la CruzTekniker: Mikael Brodin
6/22/202457 minutes
Episode Artwork

Alla som inte kan sjunga – men sjunger ändå

Hela deras liv har de fått höra att de inte kan sjunga. Ändå står Olivia en dag på Sveriges allra största scen. Och Kristina, som inte fick vara med när alla skulle få sjunga i skolan, får äntligen ta ton i en kör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar också om körkonsulenten Jerker Leijon som på 90-talet startade en kör där alla – även de som inte kan sjunga – fick vara med. Och hundratals dök upp. Här förändrades tanken på vem som får vara med i en kör. Medverkande: Kristina - som inte fick vara med i skolkören men idag sjunger i Almakören. Olivia ”Lia” Larsson - artist. Rosie Kind - mamma till Olivia. Anna Märta Leijon - körpedagog, körledare, präst och tidigare gift med Jerker Leijon. Tommy Jonsson - körledare Almakören, en kör för alla. Tekniker: Mats Landberg. En P2 dokumentär från 2024 av Jonna Burén.
6/8/202457 minutes
Episode Artwork

Lisa Ekdahl – 90-talets mest oväntade succé

Det finns ett före och ett efter Vem vet, låten som på nolltid gör 22-åriga Lisa Ekdahl till den svenska vispopens starkast lysande stjärna. Men bakom scenen finns en annan berättelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det självbetitlade debutalbumet ”Lisa Ekdahl” släpps 1994 och säljer raskt i fler än 400 000 exemplar i Skandinavien. Plötsligt står Lisa Ekdahl på de största scenerna, sjunger med Monica Zetterlund, prisas och höjs till skyarna. Men bakom scenen finns en annan berättelse. En om en 22-åring, precis på väg att bli mamma. En om en nykomling som inför skivdebuten kastade bort allt och började om. Trots att skivan var klar, och att storbolaget stod och trampade.Med sin speciella mix av jazz, visa och brasilianska rytmer och sin särskilda sångstil blev Lisa Ekdahl en udda fågel på 1990-talets mer uppskruvade musikscen.I dag, 30 år efter genombrottet och nio album senare, fortsätter Lisa Ekdahl att skriva sånger, spela in skivor och turnera i så väl Skandinavien som i Frankrike, där hon har en hyllad jazzkarriär. I programmet medverkar, förutom Lisa Ekdahl, även Milton Öhrström, Kjell Andersson, Lars Winnerbäck och Peter Nordahl.  En P2 dokumentär från 2024 av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson. 
5/25/202457 minutes
Episode Artwork

Hur bluesen kom till Norden

En dokumentär om hur bluesen kom till Sverige och Finland med två amerikanska bluesartister på 70-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musikern och radioproducenten Thomas Henley berättar om Eddie Boyd (1914-1994) och Champion Jack Dupree (1910-1992) som flyttade till Finland respektive Sverige på grund av kärlek, och mötte en bättre publik och mindre rasism på europeisk mark. – Jag kan säga så här att de flesta afroamerikanska musiker som jag har träffat som har bott i Europa, Skandinavien, har upplevt en stor lättnad, säger den amerikanska bluesartisten Eric Bibb som bott i Sverige under många år. Vid sidan av Bibb medverkar också Eddie Boyds änka Leila Boyd, bluesmusikern, pianisten och sångaren Per ”Slim” Notini, musikproducenten Jonas Bernholm och konstnären Eva Acking som levde med Champion Jack Dupree. En P2 Dokumentär av Thomas Henley.
5/11/202456 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Glenn Gould – död men märkligt levande

Glenn Gould bemästrade Bachs Goldbergvariationerna till perfektionism. Hans pappa sa att han spelade piano i luften vid tre dagars ålder och fick barnsköterskan att utbrista att han nog skulle bli konsertpianist eller läkare. Men med tiden blev hans liv allt märkligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barndomen utspelade sig i en övre medelklassmiljö i Toronto och det lilla samhället Uptegrove, beläget vid en vacker sjö. Det var 50-tal när han slog igenom och tv-mediet behövde sitt innehåll. Glenn Gould var som gjord för denna tid, en karaktär som alla kunde leva med. Äldre redaktörer älskade musiken han spelade, medan yngre filmare tjusades av hans mörka lockar, gängliga gestalt och känsliga ansikte. Han såg ut som James Dean, men spelade 1700-talsmusik i konsertsalarna. Det är svårt att hitta fram till Glenn Gould. Det är som om hans liv redan har den perfekta bågen. Född begåvad, det enda barnet, älskad bortom sans och förnuft. Totalt gehör, snabbtänkt och verbal. Karriären tar fart och applåderna dånar, men snart tar de excentriska dragen tar över, liksom missbruket av piller. Glenn Gould utvecklar hypokondri och som en konsekvens därav strategier och ritualer för att överleva dagarna. Han debuterar med Goldbergvariationerna och slutar med en nyinspelning där han reviderar sin tolkning. Han dör vid nyss femtio fyllda. Medverkar gör Joakim Thelander doktor i sociologi och lektor i kriminologi på Högskolan i Kristianstad, radioproducenten Britt Edwall, Emil Svanängen som uppträder under namnet Loney Dear och pianisten Rolf Lindblom. En dokumentär från 2021 av Po Tidholm. Producent P2: Antonio de la CruzMixning: Staffan Schöier
5/11/202456 minutes, 57 seconds
Episode Artwork

Libba – gitarrvirtuosen som återuppstod

I början av 1900-talet skrev en liten flicka från North Carolina en låt som 50 år senare stals och gjorde stor succé. Det här är berättelsen om vad som faktiskt hände och vem Elizabeth Libba Cotten verkligen var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Berättelsen om folkgitarristen Elizabeth “Libba” Cottens (1893–1987) liv och öde har gått under den kommersiella radarn i flera decennier, trots hennes stora avtryck på den internationella musikscenen.Libba var vänsterhänt och som barn lärde hon sig därför att spela gitarr upp och ner. Men hon blev tvungen att lägga musicerandet på hyllan tillsammans med en handfull egenkomponerade låtar – däribland den tongivande folkklassikern “Freight Train”. Musik som enligt alla odds torde stanna på Libbas hemort Chapel Hill i sydöstra USA.Men ett halvt sekel senare tappar en flicka bort sin mamma mitt i julrushen på ett varuhus – något som ska komma att få oanade konsekvenser.Hösten 2023 gav sig musikern och dokumentärmakaren Catharina Jaunviksna av till USA för att resa i Libbas fotspår och ta reda på vem hon verkligen var, medan det ännu finns människor kvar i livet som kände henne.Medverkande:Alice Gerrard - musiker, folklorist och vän till Libba. Peggy Seeger - musiker, folklorist och vän till Libba. Brenda Evans - Libbas barnbarnsbarn. Yasmin Williams - musiker och fan. Dom Flemons - musiker, fan och folklorist. Jeff Place - senior archivist, Smithsonian Folkways Recordings. Robert Searing - historiker och curator, Onondaga Historical Association Museum. En dokumentär från 2024 skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE.Arkivmaterial från: Southern Folklife Collection - University of North Carolina at Chapel Hill, Smithsonian Folkways Recordings, “Me & Stella” (33mm film by Geri Ashur, 1978), Library of Congress, Seattle Folklore Society, Incl. the Ralph Rinzler & Alan Lomax archives.
4/13/202457 minutes
Episode Artwork

Överlevarkören i skolan

Går det att få tonåringar att ta in Förintelsens fasansfulla historia med hjälp av musik? Ja, anser musikläraren Lena Björk Franzén som har gjort ett pedagogiskt instrument av Jiddischkören. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jiddischkören består bland andra av flera som överlevde Nazitysklands fasor. - I Jiddischkören är det faktiskt flera som har suttit i läger och som har den historien med sig, i sitt bagage, och då tänkte jag att "det här får inte gå ur tiden utan att den nya generationen får möta de här människorna, ställa sina frågor till dem, se att det är en riktig människa som berättar. Då får det en stor genomslagskraft", säger Lena Björk Franzén som är musiklärare vid Stockholms internationella Montessoriskola. Följ med Eva Sjöstrand från Lördagsmorgon i P2 på en stark resa i tid och rum. Hör Elisabeth Kischinowsky Masur som när hon fyllde 17 år i Auschwitz firades av sina kamrater med en extra portion bröd - den finaste present hon kunde få. Hör också körens Julianna Weiss, Judith Gemler Axelsson, Marianne Bloch, Katrin Goldstein Kyaga och Arkadij Souris berätta och körens Helga Wikström diskutera med tonåringarna Klara Lindström, Amanda Andersson, Frida Mattsson Johansson, Sol Caballero och Nicholas Nilsson. En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.
3/16/202457 minutes, 21 seconds
Episode Artwork

Klockspelarna

Kyrkklockorna hörs över hela staden, men vilka är det egentligen som spelar på dessa gigantiska instrument som väger flera ton? Följ med upp för trånga, gamla torntrappor, högt upp ovanför takåsarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klockspelens melodier klingar i kyrkor och stadshus över hela Sverige. Ofta är musiken inspelad, men ibland framförs den faktiskt live av en klockspelare. Denna musiker spelar på klockor som tillsammans kan väga så mycket som 15 ton. Hur går det till?I det här programmet följer vi två klockspelare på vägen mot varsin konsert i två olika klocktorn.Michael Dierks spelar ofta psalmer och poplåtar under sina konserter i Tyska kyrkan i Gamla stan i Stockholm. Men nästa spelning ska bli något helt annat, då ska han framföra ett improviserat verk där han inte bara använder händerna, utan hela kroppen. Och med ett musikredskap som han själv har byggt ska han åstadkomma något som förmodligen aldrig gjorts tidigare.Den andre klockspelaren är Mats van der Geer, som är 24 år och bor i byn Vuollerim nära Jokkmokk. Han reser till Stockholm för att framföra en konsert på klockspelet i Klara kyrka. Ett klockspel som visar sig vara allt annat än lättspelat.En dokumentär från 2024 av Magnus Johansson, Iris Media.
3/15/202457 minutes
Episode Artwork

När Billie Holiday besökte Sverige

Billie Holiday har haft en tuff tid med narkotika, förlorad artistlicens och rubriker i skvallerpressen. Nu beger hon sig mot ett vintrigt Sverige, men kommer hon kunna leva upp till publikens och pressens förväntningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I januari 1954 lyfter ett SAS-plan från New York med slutdestination Stockholm och Bromma flygplats. Ombord sitter Billie Holiday, Buddy DeFranco Quartet, Beryl Booker Trio och Red Norvo Trio. Tillsammans bildar de ”Jazz Club USA”, en turnerande minifestival som ska besöka 23 europeiska städer på 24 dagar. I dokumentären får du följa truppens stora stjärna Billie Holiday genom fem vintriga svenska städer och pressens hårda domar.En dokumentär från 2024 av Theresia Billberg.
2/17/202457 minutes, 6 seconds
Episode Artwork

Per Nørgårds universum

Nordens kanske största nu levande tonsättare har kuf-förklarats för sin oändlighetsserie, men också skrivit musik till en Oscarsbelönad film och fått Danmarks hundar att yla vid tv-apparaterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av personer som står Per Nørgård nära tecknas en bild av tonsättaren.Vi djupdyker i hans kompositioner, idéer och liv – från små händelser till stora. Från uppväxten i Köpenhamn och somrarna på Langeland till oändlighetsserien och tredje symfonin som är med i Danmarks kulturkanon. Och så mötet med den schweiziske konstnären Adolf Wölffli som ställde Pers värld på ända.Medverkande: Ivan Hansen, skribent och Nørgårds assistent, Marie Lalander, regissör och livskamrat, Gunnar Eriksson, körledare och vän, Jeppe Nørgaard, son.En P2 dokumentär från 2024 av Katarina A Karlsson.
1/20/202457 minutes, 1 second
Episode Artwork

Stefan Nilsson – ett vemod i dur

Du har hört hans musik i Så som i himmelen, Skärgårdsdoktorn och Den goda viljan. Med sin nordiska klang berörde han folk i tv-soffor och biografer världen över. Och när Stefan blir sjuk 2023 sluter hela musiksverige upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stefan Nilsson var en av Sveriges mest produktiva filmmusikkompositörer. På meritlistan står ett 70-tal film- och tv-produktioner med namn som Ingmar Bergman, Bille August, Hasse Alfredsson och Kay Pollack. Han var också en skicklig pianist som rörde sig lika lätt och naturligt mellan jazz, klassiskt, pop och rock. I ett och ett halvt år låg hans låt Gabriellas sång på Svensktoppen. Men själv höll han sig helst i bakgrunden.I denna dokumentär får vi följa Stefans musikaliska väg genom livet, från hans första trevande toner på sin pappas piano, till musikscener över hela landet. Det är en sprudlande och nyfiken väg som plötsligt tog slut i maj av 2023 på grund av sjukdomen ALS.I programmet medverkar Tommy Körberg, Py Bäckman, Helen Sjöholm, Bille August, Örjan Fahlström, Lotta Hasselquist Nilsson och Stefans döttrar Martina och Josefina.En dokumentär från 2023 av Nicola Maniette.
12/23/202357 minutes
Episode Artwork

Ethel Smyth – den ofrivilliga kvinnorättskämpen

Ethel Smyth fick slåss för sin plats i konserthusen. Männen i musiklivet och hennes egen pappa tyckte inte att kvinnor skulle skriva musik. Men trots allt motstånd tog det lång tid för Ethel att närma sig suffragetterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kompositören Ethel Smyth föddes 1858 i Storbritannien. Uppväxten i en välbärgad familj kom med sina fördelar, men att en flicka som hon skulle ha en framtid som tonsättare ansågs absurt.Ethel Smyth kämpade hela livet för sin plats i musiklivet. Men motgångar hindrade henne inte från att skriva mässor, serenader och operor. År 1902 blev hon den första kvinnan att få en opera uppsatt på The Metropolitan i New York. Med tiden blev hon också en förkämpe för kvinnlig rösträtt och engagerade sig i suffragettrörelsen.Via Ethel Smyths egna memoarer ges vi en inblick i hennes tankar och liv. Med sin envishet och musikalitet har hon skapat musikhistoria, men under en lång period var hon ganska bortglömd.I programmet medverkar dirigenten Cathrine Winnes och Leah Broad, doktor i musikhistoria vid Oxfords universitet.En dokumentär från 2023 av produktionsbolaget Ljudbang. I redaktionen: Emma Janke, Laura Wihlborg och Klara Fredén.Inläsningar av Ellen Jelinek, Joel Valois och Ludvig Josephson.
11/25/202357 minutes
Episode Artwork

Berättelsen om storspelmannen Lapp-Nils

Född i en så kallad sockenlappssläkt skulle han ägna sitt liv åt att slakta och flå hästar och hundar. Men det var som fiolspelman som Nils Jonsson blev legendarisk, under artistnamnet Lapp-Nils. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Intet namn intager en så dominerande plats i spelmanskretsar i Jämtland som Lapp-Nils, och ingen har i så hög grad som han satt sin prägel på jämtländsk folkmusik.” Så skrev folkmusikupptecknaren Olof Andersson 1927. Och så är det fortfarande. Låtarna efter Lapp-Nils spelas, myterna lever och nya låtar i ”Lapp-Nils-stil” komponeras.En av hans låtar har också nått långt utanför folkmusikkretsarna: Den trallade Lapp-Nils-polska som Jan Johansson och hans medmusikanter improviserade till och som därefter fått den ena efterföljaren efter den andra.I den här dokumentären följer vi Lapp-Nils liv, möter musiker som håller minnet efter honom levande och lyfter tankar om kopplingen mellan svensk och samisk musik.Medverkande:Kjell-Erik Eriksson, fiolspelmanEwa Ljungdahl, sockenlappskunnig arkeologLeif Stinnerbom, fiolspelman och teaterchefLeif Ottosson, dragspelmanAnna-Karin Eng, fiolspelmanAlexa Gödde och Tua Wennerbrandt på Birka folkhögskolas folkmusiklinjeMalin Hülphers, chef för Estrad NorrUppläsare: Marcus Frånberg och Hans NybergEn dokumentär från 2023 av Ingela Hofsten. Ljuddesign och slutmix: Anders Olsén.
10/28/202357 minutes
Episode Artwork

Radiojazzgruppen – tillbaka till framtiden

Våren 2023 var det dags för ett kärt återseende när Radiojazzgruppen, under ledning av Nils Landgren, var tillbaka i nya konstellationer och med gammal och ny musik. Följ med oss tillbaka till när jazzen lämnade dansbanorna och samtidigt blev både friare och mer genomkomponerad. Utvecklingen av det som då var framtidens jazzmusik gick i olika riktningar. Ibland på kollisionskurs. På 1960-talet ville Sveriges Radio bidra till att göra jazzen till en mer seriös konstform – det gamla Radiobandet stöptes om och blev Radiojazzgruppen som nu 2023 alltså återuppstått.Men har Radiojazzgruppen varit död? Har den inte funnits hela tiden? Och vad är Radiojazzgruppen egentligen?Hör röster och musik ur arkiven och nygjorda intervjuer med jazzmusikerna Georg Riedel, Nils Landgren, Amanda Sedgwick, Ebba Åsman, Örjan Fahlström och Lars-Göran Ulander – om nutid, dåtid och framtid.  En dokumentär från 2023 av Eva och Staffan Schöier.
9/1/202356 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Lyssna på P2 Musikhistoria!

För dig som gillar P2 Dokumentär: Nu finns P2 Musikhistoria en ny podd om oväntade och spännande händelser ur den klassiska musikens historia. Programledare är kompositören Andrea Tarrodi. Nya avsnitt släpps lördagar jämna veckor.
5/24/202348 seconds
Episode Artwork

Ulf Peder Olrog – tjo och tjim och något annat

I mitten av 1900-talet kunde så gott som varenda svensk nynna en låt av Ulf Peder Olrog. Fraser som samling vid pumpen, du ska göra som Svensson gör och allting går att sälja med mördande reklam blev nästan som egna ordspråk. Ulf Peder Olrog var mer än enbart en schlagerkompositör. Han var också visforskare, radioman, översättare och upphovsman till Svenskt visarkiv. Mycket av det han skapade lever än i dag, mer är 60 år senare.Olrog växte upp i Nyköping och studerade under många år i Uppsala, där han så gott som hela livet fortsatte en evig resa mot en doktorsavhandling. Båda städerna har varit viktiga kulisser i hans schlagers. Här får vi för första gången en dokumentär som samlar alla delar av mannen som ständigt hade nya idéer på gång.Medverkande i programmet: Bengt Peder Olrog, sonLars Gurell, fd arbetskamrat på Sveriges RadioJohanna Broman Åkesson, musikvetareKarin Strand och Wiktor Johansson, Svenskt visarkivPeter J Lind, Olrog-entusiastIntervjuer från arkivet:Ulf Peder OlrogSven G Svensson, vänMargareta Kjellberg, vissångare och kollegaGeorg Eliasson, förläggare och radiomanBo Sundblad, vänEn dokumentär från 2023 av Malin Marcko, Iris Media.
4/20/202357 minutes
Episode Artwork

Gals and Pals – vårt öde att doa

Sex röster som på sextiotalet gav klang och musikalisk karaktär åt Hasse och Tage, Povel Ramel och Beppe Wolgers. Gals and Pals var med i revyer, gjorde egna shower och var huskör i tv:s popprogram Drop in! Gals and Pals var som man säger med överallt och stod också ett par gånger på tröskeln till en karriär i USA, påhejade av bland andra Harry Belafonte och Burt Bacharach. Gals and Pals signaturmelodi “Det är vårt öde att doa”  fick svensk text av Beppe Wolgers fanns med redan när de fick sitt genombrott 1964. Hör medlemmarna Kerstin Bagge och Monica Dominique med flera om Gals and Pals och om att sjunga tillsammans i grupp. Det här är en berättelse inte bara om musik och musikaliskt hantverk, utan också om sorg, glädje och ett genuint engagemang!En dokumentär från 2023 av Staffan och Eva Schöier.
4/6/202356 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

I familjen Öst föds man och dör på turné

I över 100 år fanns det en släkt som dominerade Sveriges musikliv släkten Öst. På dansbanor, i kyrkor och i Melodifestivalen underhöll de i generation efter generation. Men en septembernatt förändras allt. “Popgruppen Family Four i dödsolycka – sånggruppen är splittrad för alltid”.Den 2 september 1966 vaknar Sverige till en dramatisk nyhet. De fyra syskonen i Family Four – släkten Östs yngsta generation – har varit med i en olycka. Den dåligt surrade lasten från en lastbil har slungats in i deras turnébil. Lillasyster Inger är svårt skadad och mellanbrodern Stig är död.Det här blir en vändpunkt i historien om Sveriges mest musikaliska familj. En historia om spelglädje, fattigdom, kärlek, otrohet, religiös väckelse, död – och framförallt – massor av turnerande.I den här dokumentären får du möta:Jon-Erik Öst, fiolkung och anfader.Eric Öst, riksspelman och Jon-Eriks äldste son.Calle Öst, religiös sångare och Jon-Eriks andre son.Anna Öst, folk- och popsångerska och Jon-Eriks dotter.Inger Öst och hennes syskon i Family Four, Annas barn.Simon och Mauno Öst, Calles söner.Thore Härdelin, Jon-Eriks spelmanskollega.En dokumentär från 2023 av Jack Lantz.
3/23/202357 minutes
Episode Artwork

Ungerns oliktänkande möts i Judit Rajks salong

I Judit Rajks salong lever den samtida konsten och musiken som tvingats under jorden i Ungern. Den frispråkiga sångerskan och aktivisten öppnar dörren för landets oliktänkande. Sofia Nyblom reser till Budapest i oktober 2022, strax efter att ungerska regeringens sparkrav börjat slå mot kulturlivet – och EU-parlamentet hotar att frysa bidragen. Samma dag som hon landar inleds en ny våg av studentprotester. Och hon upptäcker att Ludwig van Beethovens Egmont-uvertyr än i dag – nära 70 år efter Ungernrevolten 1956 – ackompanjerar demonstrationerna i Budapest.I programmet möter vi sångerskan och konstnärliga aktivisten Judit Rajk och hennes vän tonsättaren György Kurtág, samt studenter och pedagoger vid berömda Franz Liszt-Akademien.Judit Rajk beskriver sig som änka efter en känd filmscenograf, arkitekt och politiker: Laszlo Rajk. I sin salong tar hon emot oliktänkande konstnärer som söker en fristad.– Jag bär min mans efternamn. Det säger allt, förklarar Judit Rajk.En dokumentär från 2023 av Sofia Nyblom.
2/16/202356 minutes, 57 seconds
Episode Artwork

När den finska tangon kom till Göteborg

Finländarna som arbetskraftsinvandrade till Göteborgpå 60-och 70-talen slet hårt påverkstadsgolven under veckorna. Men på helgerna var det dansgolven som gällde tangon blev snabbt omåttligt populär. När de finska orkestrarna spelade tango var alla uppe och dansade på dansrestaurangerna som fanns lite varstans i stan. Det taktfasta vemodet var högt älskat. Men i dag finns bara spillror kvar av den finska tangoepoken i Göteborg. Kari Matikainen är trummis i Mr. Cool, en av få orkestrar som fortfarande spelar tango. Han tar oss med på en spaning efter en tid som flytt. I programmet får vi också höra sångerskan Anna Heikkinen som söker sina finska rötter genom tangon, samt Esa Myllymäki och Maila Pikkarainen som kämpar för att hålla tangokulturen levande i Göteborg.  En dokumentär från 2023 av Anna Maria Höglund.
2/9/202356 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Skaramissalet – Sveriges äldsta bok

Den äldsta bevarade boken i Sverige är Skaramissalet från 1100-talet, som fungerade som mässbok i Skara domkyrka. Boken rymmer en rik musikalisk värld och ger en inblick i hur musiken lät för tusen år sedan. I Norden finns en lång tradition av att rista budskap i sten, ben och trä. Böcker där texten nedtecknats på ihopsatta ark började dyka upp i Sverige först när kristna missionärer kom hit i början av medeltiden till nyetablerade kloster och kyrkor.Sveriges äldsta bok Skaramissalet fördes till Skara omkring år 1150. Men varifrån kom den? Och hur kan en över 870 år gammal bok vara så välbevarad med läsbara noter som vi kan tyda än i dag?Skarabördiga musiketnologen Åsa Veghed fördjupar sig i bokens historia och musik i dokumentären Återföreningen – mysteriet om den gamla boken.En dokumentär från 2023 av Åsa Veghed.
1/26/202357 minutes
Episode Artwork

Minnen av Rachmaninovs andra pianokonsert

Varje pianokonsert har sin alldeles speciella inledning, men ingen har börjat så här, säger Roland Pöntinen om Rachmaninovs andra pianokonsert. Från tyst pianissimo till tunga klockor, följt av en mäktig flod i stråkmelodin. Sergej Rachmaninovs andra pianokonsert är ett av den romantiska musikens mest glittrande verk, älskad av både publik och pianister, med melodier som letat sig in i både populärmusik och Hollywoodfilmer.  För Ragna gav pianokonserten tröst när hon som ung drabbats av en tung familjetragedi. Och för Maggie dök den upp av en ren slump när hennes kärleksrelation hade kantrat och hon behövde tröst. Göran hittade pianokonserten på ett kassettband i Indien, men fick vänta många år innan han fick höra hur den slutar. Bandet var för kort.Rachmaninov skrev sin andra pianokonsert 1901 efter att ha genomgått hypnosterapi för att bota sin skrivkramp, med mantrat: ”Du kommer komponera med lätthet, en pianokonsert av yppersta kvalitet”.Men varifrån fick Rachmaninov idén att inleda med piano likt kyrkklockor? I programmet hör vi pianisten Roland Pöntinens tankar kring Rachmaninov som pianist och kompositör.En dokumentär från 2023 av Anton Karis.
1/14/202356 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Sven-Bertil Taube – den siste estradören

I drygt 70 år var Sven-Bertil Taube en självklar del av svenskt kultur- och nöjesliv. Med sin speciella förmåga att berätta och gestalta var han en sann estradör i ordets bästa bemärkelse. Som barn till konstnären Astri och nationalpoeten Evert Taube var han liksom folkkär från början.Samtidigt som Sven-Bertil förvaltade det musikaliska arvet efter Evert gick han hela tiden sin egen väg. Karriären slingrade sig fram med toppar och dalar sedan 60-talet, när han och Ulf Björlin bröt normerna och gav visan ett nytt format med full orkesterklang.Sven-Bertil Taube återvände ständigt till sin publik, på Gröna Lund, på skivtallriken, på bioduken, i tv-soffan eller i teatersalongen. Han var en länk bakåt till en förfluten tid samtidigt som han själv drevs framåt av stor nyfikenhet, ständigt på väg mot nya mål och nya samarbeten.Hör honom själv minnas och berätta i denna dokumentär av Eva och Staffan Schöier.Research, ljudläggning och produktion: Eva SchöierPresentation: Staffan SchöierEn dokumentär från våren 2021.
12/31/202257 minutes
Episode Artwork

Körrebellen Gunnar Eriksson

Gunnar Eriksson är körledaren som på 1960-talet förnyar svensk körmusik genom att placera den mitt i samhällsdebatten om kärnkraft, krig och fattigdom. Möt körprofessorn som gjorde uppror mot former och hittade ett eget sätt att bli en skapande dirigent. När de politiska vindarna blåser på 1960-talet återvänder Gunnar Eriksson nyutexaminerad från Ackis, nuvarande Kungliga musikhögskolan, till Västkusten. Han börjar som lärare på den nydanande musiklärarutbildningen Sämus, bildar Göteborgs kammarkör och inleder en bana som ska komma att förnya den svenska körmusiken och föra ut den i världen.Gunnar Eriksson låter musiken svinga sig mellan tidig musik, psalmer, visor, jazz och samtida modernistisk musik. Han har också en del i att vi svenskar sjunger Christmas Carols och utan honom hade vissångaren Olle Adolphson kanske aldrig börjat arrangera och göra körmusik.Från olika håll i världen hämtar Gunnar Eriksson musik ur notskatter och med Göteborgs kammarkör och Rilkeensemblen skapar han samarbeten som pågår än idag.I programmet medverkar förutom Gunnar Eriksson själv också hans körer och kollegor.En dokumentär från 2022 av Viveca Bladh.
12/9/202257 minutes, 24 seconds
Episode Artwork

Den föränderliga kvinnorösten

Visste du att flickor hamnar i målbrottet? Och att mens, barnafödande och klimakteriet kan påverka rösten avsevärt? Med stigande ålder ökar rädslan att behöva lämna scenen, att bli utpekad som färdigsjungen. Ellen, som går i nian på Adolf Fredriks musikklasser, tappade självförtroendet för några år sedan när hennes röst inte längre gick att kontrollera. Hon gick från att vara stolt över att kunna sjunga starkt i kören till att knappt våga sjunga alls.Till skillnad från killarnas målbrott är tjejernas hormonella röstförändringar okända för de flesta eleverna på skolan. Man pratar inte om det, säger eleven Marcella, som själv blev förvånad då hon över en sommar gick från att vara hög sopran till att bli alt. Operasångerskan Hillevi Martinpelto var i femtioårsåldern när rösten började kännas annorlunda. Hon trodde att karriären snart var över, men efter ett par år kom rösten tillbaka. Det var först då hon insåg att hon genomgått klimakteriet – och att det påverkat hennes röst. Kvinnors naturliga röstförändringar är fortfarande en väl bevarad hemlighet – till och med bland dem som har rösten som sitt levebröd. Hur har det blivit så? Och hur bryter man tystnadskulturen och höjer medvetenheten om kvinnoröstens föränderlighet? I dokumentären medverkar också operasångerskorna Johanna Rudström, Charlotte Hellekant och Ann Marie Backlund, samt doktoranden, sångaren och röstläkaren Pontus Wiegert.En dokumentär från 2022 av Theresia Billberg.Inläsning är gjord av Tanja Lorentzon.Producent: Moa Larsson för produktionsbolaget Ljudbang.
11/24/202257 minutes
Episode Artwork

Det högre ståndet – kvinnor i mansroller

I byxrollernas unika universum finns många kvinnliga operasångare som ägnar sina karriärer åt att gestalta killar. Men tror publiken på illusionen? Kanske krävs det mer än ett par byxor för att bli trovärdig. – Kan du tänka dig att du är Persbrandt? Hur går han? Studenterna stegar pompöst runt på scengolvet, där forskaren och operasångaren Tove Dahlberg peppar dem att ta ut svängarna. Hon har startat den banbrytande kursen Att gestalta byxroller på Stockholms konstnärliga högskola, institutionen för opera.Här prövas hur gestaltningen kan förändras av en strumpa i grenen och vilken skillnad det är på att kliva in i ett rum som tjej respektive kille. Via klyschor och schabloner finslipas detaljerna, som att våga släppa ut magen, andas ljudligt och sjunga lite fulare. På Kungliga operan finns Ola Eliasson, baryton, med stor vana av att möta byxroller. Vad kan han göra för att öka trovärdigheten hos sina kvinnliga motspelare? Och hur ofta har han själv fått spela tjej?  En dokumentär från 2022 av Anna Charlotta Gunnarson.
11/11/202257 minutes
Episode Artwork

Är det bara jag som är rädd?

Krig är ständigt närvarande i Per Feltzins tankar. Krigen då och kriget nu, när historien upprepar sig och 1920-talets låtar låter som om de skrevs igår. Med musikens hjälp berättar han om sin rädsla. ”Är det ingen annan än jag som är livrädd?” frågar sig Per Feltzin. Nu när Putin tycks använda Hitlers manual för att inleda ett stort krig. Nu när vi både upprustar och lever som vanligt. Nu när musik från världskrigens tider åter låter aktuell. Per Feltzin utgår också från sin egen familjehistoria med en farfar som stred och sårades i Verdun och en pappa som sårades svårt i andra världskriget.  I programmet hörs musik av bland andra Bach, Barber, Biber, Sjostakovitj, Ives, Gorecki, Lars Erik Larsson, Eisler och Jenkins samt med Cohen, Lautten Compagney, Motörhead och Tältprojektet med Totta Näslund.Ett program från hösten 2022 av Per Feltzin.(Per Feltzin har tidigare gjort andra radioinslag kring angränsande ämnen. "Andra världskriget, familjeminnen, tågresor och Bachs passionsmusik." och "Min pappa var en tysk soldat".)
11/5/202256 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Ulla Winblads ilska

Att bli omsjungen kan vara smickrande men också ge upphov till ilska. Särskilt när sångerna framställer en som hora. Bellmans Ulla Winblad är troligen den svenska musikhistoriens mest omsjungna kvinna. Bakom namnet fanns en verklig person, Maria-Christina Källström. Maria-Christina Källström skapade själv namnet Ulla Winblad. Ett alterego hon använde när hon var ute i Stockholms nöjesliv under 1700-talet – och där var hon ofta. Hon och Carl-Michael Bellman levde sina liv i samma stad och på samma gator. Han tog namnet Ulla Winblad och förde in det i epistlarna. Till en början gestaltade han henne som en gudinnelik ouppnåelig kvinna. Senare ändrade texterna karaktär och Winblad blev en kvinna som var lika mycket hora som madonna i Bellmans värld.Etnologen Rebecka Lennartsson som grävt i arkiven från den här tiden har sett en kvinna som inte hukade under fattigdom och det patriarkala klassamhället, utan som vågade sticka ut och utmana normerna. Men hon blev också utmanad själv, av självaste Bellman. Hur mycket var verkligt och hur mycket var dikt i hans epistlar?Att Ulla Winblads liv blev starkt påverkat av att hennes namn användes av Bellman står klart. Inom henne puttrade en ilska som kunde slå över i fysiskt våld när människor sjöng Bellmans sånger i hennes närhet. Under en period flyttade hon från Stockholm för att komma undan. Men det skulle visa sig att Bellmans sånger var kända över hela landet och förföljde henne vart hon än gick.En dokumentär från 2022 av Malin Marcko, Iris Media.
10/27/202257 minutes
Episode Artwork

Ralph Vaughan Williams – ett musikliv fullt av kontraster

Ralph Vaughan Williams var en kontrasternas man. Han tackade nej till att bli adlad, men skrev en hymn till drottning Elizabeths kröning. Och trots att han hatade krig anmälde han sig som krigsfrivillig. I oktober 2022 är det 150 år sedan den brittiske kompositören Ralph Vaughan Williams föddes. I dag är han främst förknippad med sitt pastorala sound. Men många av hans verk har ingenting med den idylliska engelska landsbygden att göra. Musiken är snarare präglad av krig, då komponerandet blev ett sätt för Vaughan Williams att bearbeta sina upplevelser från fronten vid första världskriget.Vaughan Williams liv var överhuvudtaget fullt av kontraster. Han var uttalad ateist, men fick uppdraget att sammanställa den engelska koralboken – som blev en bästsäljare. Han kom från en bemedlad upper-middle class-familj, men var medlem av Labourpartiet. Han växte upp på landsbygden och älskade naturen, men föredrog att bo i London.Vem var egentligen denne man, full av motsättningar och kontraster?I programmet medverkar dirigenterna Martyn Brabbins och John Storgårds, författaren och radioprogramledaren Andrew Green. Vi besöker Ralph Vaughan Williams barndomshem i grevskapet Surrey och köar med ståplatspubliken in till Royal Albert Hall.En dokumentär från 2022 av Albert Ehrnrooth.
10/12/202257 minutes
Episode Artwork

Brasilianska gitarrgudar

Häng med på en djupdykning i den brasilianska gitarrmagin! På festivaler, konserter och barer i Rio träffar vi några av landets främsta gitarrister som Yamandu Costa, Rosa Passos, Marco Pereira och Badi Assad. Åsa Veghed reser runt i Brasiliens spännande musikmiljöer och träffar artister. Här djupdyker vi i landets gitarrtradition som blev internationellt känd på 60-talet.En omarbetad dokumentär från 2009 av Åsa Veghed.
10/7/202256 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Björn Isfält – Sveriges främsta filmkompositör

Du har hört hans musik i filmer som Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter och Änglagård. Björn Isfält var en av de mest anlitade filmmusikkompositören i svensk historia och hans musik lever vidare. Björn Isfält föddes 1942 och växte upp i Linköping. Vid mitten av 60-talet kom han till Stockholm och började studera cello på Kungliga musikhögskolan. Genom en kompis mötte han Roy Andersson och snart hade han skrivit musiken till succéfilmen En kärlekshistoria.Uppdragen blev snabbt fler. Björn Isfält tonsatte en hel generations filmupplevelser, totalt över 30 långfilmer under tre decennier – och hans musik har stannat kvar.Rövarsången skrålas fortfarande av manskörer på landets teatrar och hans toner från Änglagård hörs ofta på bröllop, dop och begravningar. Björn Isfälts musik finns med genom många människor liv, från vaggan till graven.Ändå är han okänd som person.Björn Isfält gick bort i cancer 1997. Han var en av de mest anlitade filmkompositörerna i svensk filmhistoria, men många har aldrig hört hans namn. I den här dokumentären försöker vi komma närmare personen Björn Isfält. Hur arbetade han och vad har han betytt för nutida filmkompositörer – kan man finna spår av honom i dagens filmer?I programmet medverkar bland andra regissören Colin Nutley, kompositören och vännen Lasse Dahlberg, artisten Siw Malmkvist och Björn Isfälts barn, Jonas och Johanna Isfält.En dokumentär från 2022 av Nicola Maniette.
9/29/202256 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Klangen förvandlar fasornas fabrik

I Peenemünde vid Östersjöns kust tillverkade Hitlerregimen ohyggliga raketer. I dag är fabriken museum över ondskan. I maj 2022 gästades platsen av New York Philharmonic med världsartister. Peenemünde ligger på ön Usedom i norra Tyskland, 16 mil rakt söder om Simrishamn. I maj hölls en unik festival, en manifestation för fred, i öns gamla vapenfabrik, som efter järnridåns fall gjordes om till ett museum.En av de drivande var världsdirigenten Kurt Masur, som själv spelade en avgörande roll när Tyskland återförenades utan våld. Kurt Masur blev en hjälte, en institution, och många ville se honom som politiker – men han valde musiken. Han ledde sedan en av världens mest ansedda orkestrar, New York Philharmonic i många år, men glömde aldrig Usedom.Kurt Masurs dröm var att orkestern någon gång skulle spela i Peenemünde. I maj 2022, sju år efter hans död, blev drömmen verklighet. Idel världsartister som Anne Sophie Mutter, Thomas Hampson och Jan Lisiecki spelade en noga vald repertoar tillsammans med den 106 personer starka orkestern.Platsen bär en förskräcklig historia, men musik har kraft att förändra också en fasornas fabrik – som orkesterns första violinist Yulia Ziskel, själv med judiskt påbrå, uttrycker det: ”We really have to change the energy in this place – and I think we did”.En dokumentär från 2022 av Eva Sjöstrand.
9/16/202256 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Bakom kulisserna med dirigenten Christian Karlsen

Ena dagen står han på pulten under Skanstullsbron i Stockholm, andra dagen debuterar han vid anrika operahus ute i Europa. Christian Karlsen brinner för att förmedla musik oavsett tidsepok, plats och publik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Musik är det förstorade örats konst, säger dirigenten Christian Karlsen.Han är en engagerad förmedlare av ny musik men också en entusiasmerande förvaltare av de gamla klassikerna, som Haydn och Mozart. De senaste åren har han blivit ett allt mer välkänt ansikte genom sin medverkan i SVT:s Kontrapunkt. Christian Karlsen dirigerar regelbundet i Nederländerna och Storbritannien har bland annat turnerat i Asien med London sinfonietta. Precis innan pandemin bröt ut debuterade han på Deutsche Oper i Berlin och Frankfurt, och i det här programmet får vi följa med när han gör sin debut på Musikverein i Wien där han dirigerar uruppförandet av Chaya Czernowins verk Atara.Vi gör också nedslag vid festivalen Gränslandet under Skanstullsbron i Stockholm, i Umeå med norrskensmusik av Kaija Saariaho och i Eskilstuna, där skolungdomar får möta rysk avantgarde i form av Galina Ustvolskajas musik.I programmet medverkar förutom Christian Karlsen även kompositören och dirigenten George Benjamin, regissören Gunilla Johansson Gyllenspetz och skådespelaren Krister Henriksson.En dokumentär från 2022 av Kerstin Berggren.
8/20/202256 minutes, 43 seconds
Episode Artwork

Bakom kulisserna med dirigenten Christian Karlsen

Ena dagen står han på pulten under Skanstullsbron i Stockholm, andra dagen debuterar han vid anrika operahus ute i Europa. Christian Karlsen brinner för att förmedla musik oavsett tidsepok, plats och publik. – Musik är det förstorade örats konst, säger dirigenten Christian Karlsen.Han är en engagerad förmedlare av ny musik men också en entusiasmerande förvaltare av de gamla klassikerna, som Haydn och Mozart. De senaste åren har han blivit ett allt mer välkänt ansikte genom sin medverkan i SVT:s Kontrapunkt. Christian Karlsen dirigerar regelbundet i Nederländerna och Storbritannien har bland annat turnerat i Asien med London sinfonietta. Precis innan pandemin bröt ut debuterade han på Deutsche Oper i Berlin och Frankfurt, och i det här programmet får vi följa med när han gör sin debut på Musikverein i Wien där han dirigerar uruppförandet av Chaya Czernowins verk Atara.Vi gör också nedslag vid festivalen Gränslandet under Skanstullsbron i Stockholm, i Umeå med norrskensmusik av Kaija Saariaho och i Eskilstuna, där skolungdomar får möta rysk avantgarde i form av Galina Ustvolskajas musik.I programmet medverkar förutom Christian Karlsen även kompositören och dirigenten George Benjamin, regissören Gunilla Johansson Gyllenspetz och skådespelaren Krister Henriksson.En dokumentär från 2022 av Kerstin Berggren.
8/19/202256 minutes, 50 seconds
Episode Artwork

Loa Falkman: “Allt jag rör blir succé“

Loa Falkman har gjort det få lyckas med. Han har blivit både framgångsrik i den klassiska världen och brett folklig. Under 50 år har han intagit Kungliga operan, Broadway och Melodifestivalen. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. “Det är jag, Loa Falkman,en ädel och stark man,och allt som jag rör blir succé!“Loa Falkman är stjärnan i Malmö operas nya föreställning. 74-åringen står i en glittrande toreador-dräkt och sjunger en aria om sig själv.– Det finns så många fördomar om mig. Och allt stämmer, säger Loa.I programmet medverkar:Loa FalkmanPer Falkman, hans brorSolveig Faringer, hans klasskamratEn dokumentär från 2022 av Jack Lantz.
6/11/202256 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Loa Falkman: “Allt jag rör blir succé“

Loa Falkman har gjort det få lyckas med. Han har blivit både framgångsrik i den klassiska världen och brett folklig. Under 50 år har han intagit Kungliga operan, Broadway och Melodifestivalen. Hur gick det till? “Det är jag, Loa Falkman,en ädel och stark man,och allt som jag rör blir succé!“Loa Falkman är stjärnan i Malmö operas nya föreställning. 74-åringen står i en glittrande toreador-dräkt och sjunger en aria om sig själv.– Det finns så många fördomar om mig. Och allt stämmer, säger Loa.I programmet medverkar:Loa FalkmanPer Falkman, hans brorSolveig Faringer, hans klasskamratEn dokumentär från 2022 av Jack Lantz.
6/10/202257 minutes
Episode Artwork

Povel Ramel – sju decennier av komik och musik

Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder. I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.En dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.
5/28/202257 minutes
Episode Artwork

Povel Ramel – sju decennier av komik och musik

Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.En dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.
5/28/202256 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Hugo Alfvén, kärleken och sveken

Hugo Alfvéns bekräftelsebehov fick katastrofala följder för kvinnorna i hans liv. Men relationerna var också en avgörande drivkraft i hans konstnärskap och har lämnat direkta avtryck i musiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att kärleken spelade en central roll i Hugo Alfvéns skapande råder inga tvivel om. Han närmade sig varje kvinna som hon vore den enda, men klarade inte av att hålla sig borta från otrohet och svek. Den enda kvinnan han förblev trogen genom livet var mamma Lotten, som också var den som förde in musiken i Hugo Alfvéns liv. I intervjuer från radions arkiv hörs Alfvéns styvdotter Vibeke Krøyer berätta om mannen som krossade hennes mors, Marie Krøyers, hjärta. I programmet medverkar bland andra sopranen Elin Rombo, musikvetaren Tobias Lund och dirigenten Cecilia Rydinger.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hör också den första delen, “Hugo Alfvéns Midsommarvaka“, om hans mest populära verk.
5/7/202256 minutes, 48 seconds
Episode Artwork

Hugo Alfvén, kärleken och sveken

Hugo Alfvéns bekräftelsebehov fick katastrofala följder för kvinnorna i hans liv. Men relationerna var också en avgörande drivkraft i hans konstnärskap och har lämnat direkta avtryck i musiken. Att kärleken spelade en central roll i Hugo Alfvéns skapande råder inga tvivel om. Han närmade sig varje kvinna som hon vore den enda, men klarade inte av att hålla sig borta från otrohet och svek. Den enda kvinnan han förblev trogen genom livet var mamma Lotten, som också var den som förde in musiken i Hugo Alfvéns liv. I intervjuer från radions arkiv hörs Alfvéns styvdotter Vibeke Krøyer berätta om mannen som krossade hennes mors, Marie Krøyers, hjärta. I programmet medverkar bland andra sopranen Elin Rombo, musikvetaren Tobias Lund och dirigenten Cecilia Rydinger.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hör också den första delen, “Hugo Alfvéns Midsommarvaka“, om hans mest populära verk.
5/6/202256 minutes, 57 seconds
Episode Artwork

Hugo Alfvéns Midsommarvaka – internationellt spridd och älskad

Med Midsommarvaka blev Hugo Alfvén spelad långt utanför Sveriges gränser. Verket har kommit att förknippas med den svenska landsbygden, men är lika mycket en berättelse om Alfvéns dubbla relation till kärlek och fest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dag skulle både Hugo Alfvéns musik och de memoarer han lämnat efter sig kallas för autofiktion. Tonsättarens kaotiska privatliv lämnade personliga avtryck i musiken – och kärleken, havet och folkmusiken vars hans viktigaste motiv.I det här programmet fördjupar vi oss i Hugo Alfvéns mest populära verk, Midsommarvaka, och tonsättarens anknytning till Dalarna. Vi åker till Alfvéngården utanför Leksand och gör en tidsresa med Alfvéns “lill-piga” Ninna Tölfors, i dag 88 år.Kersti Jobs Björklöf minns barndomens midsommarfiranden hos Alfvéns i Tibble by,  i sällskap med spelmanslaget och hennes morbror, legendariske spelmannen Knis Karl Aronsson.Författaren Anders Carlberg kommenterar Alfvéns kontroversiella konsertframträdande i tyskockuperade Oslo 1941, och vi följer Midsommarvakans internationella spridning i film, populärmusik och genom Svenska baletten.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hör också del två, “Hugo Alfvén, kärleken och sveken”, som handlar om förföraren och naturromantikern Hugo Alfvén, sångerna och den fjärde symfonin.
4/30/202256 minutes, 48 seconds
Episode Artwork

Hugo Alfvéns Midsommarvaka – internationellt spridd och älskad

Med Midsommarvaka blev Hugo Alfvén spelad långt utanför Sveriges gränser. Verket har kommit att förknippas med den svenska landsbygden, men är lika mycket en berättelse om Alfvéns dubbla relation till kärlek och fest. I dag skulle både Hugo Alfvéns musik och de memoarer han lämnat efter sig kallas för autofiktion. Tonsättarens kaotiska privatliv lämnade personliga avtryck i musiken – och kärleken, havet och folkmusiken vars hans viktigaste motiv.I det här programmet fördjupar vi oss i Hugo Alfvéns mest populära verk, Midsommarvaka, och tonsättarens anknytning till Dalarna. Vi åker till Alfvéngården utanför Leksand och gör en tidsresa med Alfvéns “lill-piga” Ninna Tölfors, i dag 88 år.Kersti Jobs Björklöf minns barndomens midsommarfiranden hos Alfvéns i Tibble by,  i sällskap med spelmanslaget och hennes morbror, legendariske spelmannen Knis Karl Aronsson.Författaren Anders Carlberg kommenterar Alfvéns kontroversiella konsertframträdande i tyskockuperade Oslo 1941, och vi följer Midsommarvakans internationella spridning i film, populärmusik och genom Svenska baletten.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hör också del två, “Hugo Alfvén, kärleken och sveken”, som handlar om förföraren och naturromantikern Hugo Alfvén, sångerna och den fjärde symfonin. Sänds lördag 7 maj.
4/29/202256 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Musik som livsgnista på äldre dar

Energikick, tröst, sällskap, glädje och stöd. Musik är inte bara en källa till härliga upplevelser, utan kan också bidra till ett bättre liv både känslomässigt och socialt inte minst på äldre dar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Människor som har fått höra hela sitt liv att de inte kan sjunga blommar upp och hittar sin röst efter 70. Och som anhörig till en person med demens kan musik göra under för att skapa kontakt och närvaro. Men musik kan också vara smärtsamt, så det handlar om rätt musik vid rätt tillfälle.Musikvetaren och -terapeuten Katarina Lindblad intervjuar hobbymusiker och sångare på en restaurang med ”öppen scen”, besöker ett äldreboende, intervjuar två musikterapeuter, en professionell sångerska och två musikälskande män som har upptäckt vad musik kan göra för kontakten med en sjuk anhörig.De medverkande är:Bengtis Hansson, Johan Kallstenius, Palle Svanström – hobbymusiker och engagerade i organisationen MusikMacken.Stina Stensland – hobbysångerska på Gröna dalen.Ulrika Kron och Lis Jacobsson – musikterapeuter inom äldreomsorgen i Sundbybergs stad.Solveig Faringer – sångerska.Peter af Petersens – hängiven musiklyssnare och anhörig.Sten Fläder – hobbymusiker/gitarrist och anhörig.Några anonyma äldre och personal på ett äldreboende.En dokumentär från 2022 av Katarina Lindblad.
4/2/202256 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Musik som livsgnista på äldre dar

Energikick, tröst, sällskap, glädje och stöd. Musik är inte bara en källa till härliga upplevelser, utan kan också bidra till ett bättre liv både känslomässigt och socialt inte minst på äldre dar. Människor som har fått höra hela sitt liv att de inte kan sjunga blommar upp och hittar sin röst efter 70. Och som anhörig till en person med demens kan musik göra under för att skapa kontakt och närvaro. Men musik kan också vara smärtsamt, så det handlar om rätt musik vid rätt tillfälle.Musikvetaren och -terapeuten Katarina Lindblad intervjuar hobbymusiker och sångare på en restaurang med ”öppen scen”, besöker ett äldreboende, intervjuar två musikterapeuter, en professionell sångerska och två musikälskande män som har upptäckt vad musik kan göra för kontakten med en sjuk anhörig.De medverkande är:Bengtis Hansson, Johan Kallstenius, Palle Svanström – hobbymusiker och engagerade i organisationen MusikMacken.Stina Stensland – hobbysångerska på Gröna dalen.Ulrika Kron och Lis Jacobsson – musikterapeuter inom äldreomsorgen i Sundbybergs stad.Solveig Faringer – sångerska.Peter af Petersens – hängiven musiklyssnare och anhörig.Sten Fläder – hobbymusiker/gitarrist och anhörig.Några anonyma äldre och personal på ett äldreboende.En dokumentär från 2022 av Katarina Lindblad.
4/1/202256 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

P2 Dokumentär Musik som livsgnista på äldre dar 2022-03-26 kl. 12.03

Starka berättelser om musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
3/26/202256 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

När bomberna faller – om musikerna i krigets Ukraina

Tonsättare som komponerar i skyddsrum. En operasångerska som ger sånglektioner och skänker pengarna till armén. Musiker som kämpar vid fronten med musiken som vapen. Så ser musiklivet i Ukraina ut sedan den ryska invasionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag är inte pianist längre. Jag längtar efter att kriget ska ta slut, så att jag kan bli pianist igen, säger jazzpianisten Andrii Pokaz.I det här programmet möter vi tonsättarna som komponerar i skyddsrummen, operasångerskan som ger sånglektioner på internet och skänker pengarna till armén, och popstjärnan vars videor manar till motstånd.Intervjuerna är inspelade på invasionsdagen 24 februari, och under de första två veckorna efter den ryska attacken på Ukraina.Det är en berättelse om musiken och konsten som civilt motstånd, i ett land vars mångtusenåriga kultur genom historien gång på gång utsatts för ryska angrepp. Där ukrainska musiker drabbats av fängelsestraff, deportering och död för att de sjungit sina egna sånger och talat sitt eget språk.Nu kämpar de för att rädda arkiv, notmaterial, unika instrument och fältinspelningar av ukrainsk folkmusik och sina egna liv från bomberna.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hört i programmet:Ilyja Razumeiko /Roman Grigoriv: Agnus Dei ur operan Tjernobyldorf. Susanna Karpenko and Marichka Shtyrbulova.Igor Saenko: Why?! Igor Saenko, ackordeon. Ludwig van Beethoven: Symfoni nr 9. Kievs klassiska symfoniorkester, dirigent Herman Makarenko. Liveinspelning.Trad. ukrainsk folksång, Näktergalen. Daria Tymosjenko, sopran.Michael Verbitsky/ Pavlo Tjubinsky: Ännu lever Ukraina, Ukrainas nationalsång. Odessa Nationella Akademiska Operans kör, solister och orkester.
3/19/202256 minutes, 48 seconds
Episode Artwork

När bomberna faller – om musikerna i krigets Ukraina

Tonsättare som komponerar i skyddsrum. En operasångerska som ger sånglektioner och skänker pengarna till armén. Musiker som kämpar vid fronten med musiken som vapen. Så ser musiklivet i Ukraina ut sedan den ryska invasionen. – Jag är inte pianist längre. Jag längtar efter att kriget ska ta slut, så att jag kan bli pianist igen, säger jazzpianisten Andrii Pokaz.I det här programmet möter vi tonsättarna som komponerar i skyddsrummen, operasångerskan som ger sånglektioner på internet och skänker pengarna till armén, och popstjärnan vars videor manar till motstånd.Intervjuerna är inspelade på invasionsdagen 24 februari, och under de första två veckorna efter den ryska attacken på Ukraina.Det är en berättelse om musiken och konsten som civilt motstånd, i ett land vars mångtusenåriga kultur genom historien gång på gång utsatts för ryska angrepp. Där ukrainska musiker drabbats av fängelsestraff, deportering och död för att de sjungit sina egna sånger och talat sitt eget språk.Nu kämpar de för att rädda arkiv, notmaterial, unika instrument och fältinspelningar av ukrainsk folkmusik och sina egna liv från bomberna.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hört i programmet:Ilyja Razumeiko /Roman Grigoriv: Agnus Dei ur operan Tjernobyldorf. Susanna Karpenko and Marichka Shtyrbulova.Igor Saenko: Why?! Igor Saenko, ackordeon. Ludwig van Beethoven: Symfoni nr 9. Kievs klassiska symfoniorkester, dirigent Herman Makarenko. Liveinspelning.Trad. ukrainsk folksång, Näktergalen. Daria Tymosjenko, sopran.Michael Verbitsky/ Pavlo Tjubinsky: Ännu lever Ukraina, Ukrainas nationalsång. Odessa Nationella Akademiska Operans kör, solister och orkester.
3/18/202256 minutes, 57 seconds
Episode Artwork

Förklädd gud – ej för de starka men för de svaga

Om du sjunger i kör har du förmodligen sjungit Förklädd gud Sveriges mest älskade verk, med musik av Lars-Erik Larsson och text av Hjalmar Gullberg. Det skrevs för radiopubliken och sändes första gången 1940. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förklädd gud kom till under brinnande världskrig, i en tid då radions uppdateringar från Europa fyllde hemmen och behovet av tröst var stort. Över 80 år senare fortsätter verket att påverka människor. Men vad är det som gör det så speciellt? Följ med på en resa i Förklädd guds värld, från första tonen och ordet till de sista. Finns originalnoterna och uruppförandet kvar i radioarkiven? Och hur är det att sätta upp Förklädd gud under pandemin?I programmet medverkar kulturjournalisten Camilla Lundberg, Mark Levengood, sopranen Charlotta Huldt Ramberg, barytonen Marcus Jupither, körledaren för Con Brio-kören Liselotte Öhman och Jockum Ripma, samt Sveriges Radios medarbetare Fredrik Rådström och Claes Hollander.En dokumentär från 2022 av Antonio de la Cruz.
3/12/202256 minutes, 49 seconds
Episode Artwork

Demondirigenten Gergiev – utkastad från Väst

Han har kallats Putins vän och samtidigt anlitats flitigt av världens största konserthus och orkestrar. Men när Valerij Gergiev vägrar ta avstånd från Rysslands invasion i Ukraina tar det stopp. Nu vill ingen ha honom längre. I årtionden har Valerij Gergiev varit en av världens mest eftertraktade dirigenter. Med utgångspunkt i Sankt Petersburg och chefsdirigentskapet vid Marinskijteatern har han byggt upp sitt musikimperium och erövrat världens scener. Alla stora orkestrar och konserthus i Väst har velat ha honom – Metropolitan i New York, La Scala i Milano, Münchenfilharmonikerna, Wienfilharmonikerna och inte minst Sveriges Radio.Men efter Rysslands invasion av Ukraina kan ingen längre se förbi det stöd Valerij Gergiev öppet visat för Vladimir Putin. Samarbetena med konserthus i Väst sägs upp ett efter ett när Gergiev uppmanas att ta avstånd från Putins agerande men förblir tyst.På bara några dagar i månadsskiftet februari-mars 2022 har Valerij Gergiev gått från hett eftertraktad till ute i kylan.I programmet medverkar Anna-Karin Larsson, chef för SR Musik vid Sveriges Radio, klarinettisten Dag Henriksson, som spelat under Gergievs ledning i Sveriges Radios symfoniorkester, samt Markus Thiel, journalist vid den sydtyska tidningen Münchner Merkur.En specialdokumentär från 2022 av Jack Lantz.Ansvarig utgivare: Ella Petersson
3/11/202230 minutes, 26 seconds
Episode Artwork

Förklädd gud – ej för de starka men för de svaga

Om du sjunger i kör har du förmodligen sjungit Förklädd gud Sveriges mest älskade verk, med musik av Lars-Erik Larsson och text av Hjalmar Gullberg. Det skrevs för radiopubliken och sändes första gången 1940. Förklädd gud kom till under brinnande världskrig, i en tid då radions uppdateringar från Europa fyllde hemmen och behovet av tröst var stort. Över 80 år senare fortsätter verket att påverka människor. Men vad är det som gör det så speciellt? Följ med på en resa i Förklädd guds värld, från första tonen och ordet till de sista. Finns originalnoterna och uruppförandet kvar i radioarkiven? Och hur är det att sätta upp Förklädd gud under pandemin?I programmet medverkar kulturjournalisten Camilla Lundberg, Mark Levengood, sopranen Charlotta Huldt Ramberg, barytonen Marcus Jupither, körledaren för Con Brio-kören Liselotte Öhman och Jockum Ripma, samt Sveriges Radios medarbetare Fredrik Rådström och Claes Hollander.En dokumentär från 2022 av Antonio de la Cruz.
3/11/202256 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Jakten på Bo Hanssons legendariska orgel

Trots att han varit död i över tio år gör sig Bo Hansson plötsligt påmind när hans orgel oväntat dyker upp i en annons på nätet. Vem är det som säljer den, och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år är det 50 år sedan organisten Bo Hanssons album med musik inspirerad av författaren JRR Tolkiens fantasyepos ”Sagan om ringen” blev en enorm succé internationellt. Skivan har kallats ”en tidig klassiker i rymdrockgenren” och blev Sveriges största musikexport när den släpptes utomlands.Trots att Bo Hansson förde en anonym tillvaro under åren efter den otroliga framgången fram till sin död, så fortsätter hans egensinniga orgelmusik ständigt att återupptäckas av nya fans och inspirera nya generationer musiker.En vårdag 2021 gör Bo Hansson sig ytterligare påmind när hans legendariska orgel plötsligt ligger ute till försäljning på nätet. Vem säljer den, och var hamnar den?I det här programmet hör vi också Anders Lind på skivbolaget Silence berätta historien om hur ”Sagan om ringen” blev till och om hur Bo Hansson gjorde för att följa upp sin osannolika succéskiva.Medverkar gör även David Thyrén, lektor vid Kungliga musikhögskolan, Erik Petersson, lärare i musikteori och musikproduktion vid Kungliga musikhögskolan, och artisterna Lisa Pyk Wirström, Reine Fiske, Marcus Price, Mingus Price, Kajsa Magnarsson, Joakim Åhlund, Maria Arnqvist, Eric Malmberg och Patrik Kolar, som berättar om hur Bo Hansson har influerat deras musik.En dokumentär från 2022 av Patrick Stanelius.
2/26/202256 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Jakten på Bo Hanssons legendariska orgel

Trots att han varit död i över tio år gör sig Bo Hansson plötsligt påmind när hans orgel oväntat dyker upp i en annons på nätet. Vem är det som säljer den, och varför? I år är det 50 år sedan organisten Bo Hanssons album med musik inspirerad av författaren JRR Tolkiens fantasyepos ”Sagan om ringen” blev en enorm succé internationellt. Skivan har kallats ”en tidig klassiker i rymdrockgenren” och blev Sveriges största musikexport när den släpptes utomlands.Trots att Bo Hansson förde en anonym tillvaro under åren efter den otroliga framgången fram till sin död, så fortsätter hans egensinniga orgelmusik ständigt att återupptäckas av nya fans och inspirera nya generationer musiker.En vårdag 2021 gör Bo Hansson sig ytterligare påmind när hans legendariska orgel plötsligt ligger ute till försäljning på nätet. Vem säljer den, och var hamnar den?I det här programmet hör vi också Anders Lind på skivbolaget Silence berätta historien om hur ”Sagan om ringen” blev till och om hur Bo Hansson gjorde för att följa upp sin osannolika succéskiva.Medverkar gör även David Thyrén, lektor vid Kungliga musikhögskolan, Erik Petersson, lärare i musikteori och musikproduktion vid Kungliga musikhögskolan, och artisterna Lisa Pyk Wirström, Reine Fiske, Marcus Price, Mingus Price, Kajsa Magnarsson, Joakim Åhlund, Maria Arnqvist, Eric Malmberg och Patrik Kolar, som berättar om hur Bo Hansson har influerat deras musik.En dokumentär från 2022 av Patrick Stanelius.
2/25/202256 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Vad hände med Bångbro-Stina?

Hon utmanade den manliga dragspelsgenren och var den första kvinnliga dragspelaren som spelades in på skiva. På 30-talet blev Stina Karlsson Bångbro-Stina med hela svenska folket. Men plötsligt försvann hon från estraderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bångbro-Stina var ett stort namn i dragspelskretsar på 30-talet. Tillsammans med Albin Fernström spelade hon in stenkakor i London, kuskade runt i folkparkerna och spelades i radio, alltid med ett taktfast komp i dragspelsbasen.Men i slutet på 40-talet tycktes strålkastarljuset slockna. Vad hände? I den här dokumentären söker vi svaret på vad som egentligen fick Bångbro-Stina att lägga dragspelet på hyllan.  En dokumentär från 2021 av Peter Gropman, Iris media.
2/12/202256 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Vad hände med Bångbro-Stina?

Hon utmanade den manliga dragspelsgenren och var den första kvinnliga dragspelaren som spelades in på skiva. På 30-talet blev Stina Karlsson Bångbro-Stina med hela svenska folket. Men plötsligt försvann hon från estraderna. Bångbro-Stina var ett stort namn i dragspelskretsar på 30-talet. Tillsammans med Albin Fernström spelade hon in stenkakor i London, kuskade runt i folkparkerna och spelades i radio, alltid med ett taktfast komp i dragspelsbasen.Men i slutet på 40-talet tycktes strålkastarljuset slockna. Vad hände? I den här dokumentären söker vi svaret på vad som egentligen fick Bångbro-Stina att lägga dragspelet på hyllan.  En dokumentär från 2021 av Peter Gropman, Iris media.
2/11/202256 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Montserrat Caballé – århundradets genombrott

Hur kunde en stundtals hemlös flicka från Barcelonas fattigkvarter bli en berömd operasångerska? Svaret finns i en föreställning i New York 1965 då Montserrat Caballé slog världen med häpnad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den spansk-katalanska operasopranen Montserrat Caballé räknas som en av de sista stora divorna med en röst, nästan omänsklig, som gav henne epitetet La superba. Hennes samarbete med Queen-sångaren Freddie Mercury gjorde henne även berömd långt utanför operavärlden.Men vem var Montserrat Caballé? Och hur kunde en fattig flicka från Barcelona nå världens största operascener? Frågorna pekar oss i riktning mot Carnegie Hall i New York en kväll 1965.Medverkar i programmet gör sångarna Charlotte Huldt Ramberg, Fredrik Zetterström och Marcus Jupiter samt kulturjournalisten Camilla Lundberg.En dokumentär från 2022 av Antonio de la Cruz.
1/29/202256 minutes, 50 seconds
Episode Artwork

Montserrat Caballé – århundradets genombrott

Hur kunde en stundtals hemlös flicka från Barcelonas fattigkvarter bli en berömd operasångerska? Svaret finns i en föreställning i New York 1965 då Montserrat Caballé slog världen med häpnad. Den spansk-katalanska operasopranen Montserrat Caballé räknas som en av de sista stora divorna med en röst, nästan omänsklig, som gav henne epitetet La superba. Hennes samarbete med Queen-sångaren Freddie Mercury gjorde henne även berömd långt utanför operavärlden.Men vem var Montserrat Caballé? Och hur kunde en fattig flicka från Barcelona nå världens största operascener? Frågorna pekar oss i riktning mot Carnegie Hall i New York en kväll 1965.Medverkar i programmet gör sångarna Charlotte Huldt Ramberg, Fredrik Zetterström och Marcus Jupiter samt kulturjournalisten Camilla Lundberg.En dokumentär från 2022 av Antonio de la Cruz.
1/28/202256 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Visgiganten Evert Taube – diktaren och tiden

Evert Taube följde sin egen väg och var lika ofta ur tiden som i den. Drömmen om att bli erkänd författare och skriva den stora romanen fanns alltid där under tiden skrev han flera av våra mest älskade sommarvisor. Detta är del 3 i vår serie Visgiganten Evert Taube. De tidigare delarna finns nedan.Det är som att var än Evert befann sig så måste han skriva och berätta om det. En impressionist som i ord och ton målat allt från Fritiof Anderssons robusta äventyr till Rönnerdahls skimrande skärgårdsidyll.Pampas, Shanghai, Bohuslän och Stockholms skärgård, allt kunde blandas i samma visa.Genom radioapparaterna och turnéerna tog han för länge sedan världen in i folkhemmet. I vår tid kan visorna och berättelserna fortfarande väcka drömmar för den som vill ut, men också hjälpa den som kommit hit att förstå Sverige.I programmet hörs både Everts och andras röster ur arkiven. Medverkar gör också musikvetaren Johanna Broman Åkesson, kompositören och musikproducenten Peter Nordahl och musikerna Sofia Karlsson och Päyam Tabatabayi.Research, ljudläggning och produktion: Eva SchöierPresentation: Staffan SchöierEn dokumentär från 2021.
1/15/202256 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Visgiganten Evert Taube – diktaren och tiden

Evert Taube följde sin egen väg och var lika ofta ur tiden som i den. Drömmen om att bli erkänd författare och skriva den stora romanen fanns alltid där under tiden skrev han flera av våra mest älskade sommarvisor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta är del 3 i vår serie Visgiganten Evert Taube. De tidigare delarna finns nedan.Det är som att var än Evert befann sig så måste han skriva och berätta om det. En impressionist som i ord och ton målat allt från Fritiof Anderssons robusta äventyr till Rönnerdahls skimrande skärgårdsidyll.Pampas, Shanghai, Bohuslän och Stockholms skärgård, allt kunde blandas i samma visa.Genom radioapparaterna och turnéerna tog han för länge sedan världen in i folkhemmet. I vår tid kan visorna och berättelserna fortfarande väcka drömmar för den som vill ut, men också hjälpa den som kommit hit att förstå Sverige.I programmet hörs både Everts och andras röster ur arkiven. Medverkar gör också musikvetaren Johanna Broman Åkesson, kompositören och musikproducenten Peter Nordahl och musikerna Sofia Karlsson och Päyam Tabatabayi.Research, ljudläggning och produktion: Eva SchöierPresentation: Staffan SchöierEn dokumentär från 2021.
1/15/202256 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Bernstein: Jag älskar två saker, musik och människor

Jag älskar två saker, musik och människor, sa dirigenten och tonsättaren Leonard Bernstein, som med sin unika förmåga att dela med sig av musiken och sin kunskap var så mycket mer än en musiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För den stora allmänheten blev Leonard Bernstein på många sätt själva sinnebilden av en klassisk musiker när han på 50- och 60-talet stod på pulten framför de stora orkestrarna i direktsänd tv. Han kommunicerade musiken till en miljonpublik, berättade om hur musiken är uppbyggd och om kompositörer som Mahler, Sibelius, Stravinsky, Hindemith och Aaron Copland. Leonard Bernstein läraren var välsignad med en enastående pedagogisk förmåga. Många musiker har genom åren vittnat om hur betydelsefull Bernsteins gärning varit för dem i att välja en bana inom musikens värld. Johan Korssell reser till New York för att besöka platser som var centrala i Bernsteins liv. Han träffar dottern Jamie Bernstein i The Bernstein Family Apartment på Manhattan, beger sig till New York-filharmonikernas arkiv, möter musikkritikern och Bernstein-beundraren David Hurwitz och tar sig slutligen till Leonard Bernsteins grav i Green-Wood Cemetery i Brooklyn. En dokumentär från 2021 av Johan Korssell.
12/25/202156 minutes, 50 seconds
Episode Artwork

Bernstein: Jag älskar två saker, musik och människor

Jag älskar två saker, musik och människor, sa dirigenten och tonsättaren Leonard Bernstein, som med sin unika förmåga att dela med sig av musiken och sin kunskap var så mycket mer än en musiker. För den stora allmänheten blev Leonard Bernstein på många sätt själva sinnebilden av en klassisk musiker när han på 50- och 60-talet stod på pulten framför de stora orkestrarna i direktsänd tv. Han kommunicerade musiken till en miljonpublik, berättade om hur musiken är uppbyggd och om kompositörer som Mahler, Sibelius, Stravinsky, Hindemith och Aaron Copland. Leonard Bernstein läraren var välsignad med en enastående pedagogisk förmåga. Många musiker har genom åren vittnat om hur betydelsefull Bernsteins gärning varit för dem i att välja en bana inom musikens värld. Johan Korssell reser till New York för att besöka platser som var centrala i Bernsteins liv. Han träffar dottern Jamie Bernstein i The Bernstein Family Apartment på Manhattan, beger sig till New York-filharmonikernas arkiv, möter musikkritikern och Bernstein-beundraren David Hurwitz och tar sig slutligen till Leonard Bernsteins grav i Green-Wood Cemetery i Brooklyn. En dokumentär från 2021 av Johan Korssell.
12/24/202156 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Visgiganten Evert Taube del 1

Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här första delen berättar han själv om sin ungdom och den slingrande vägen fram till scenen. - Jag har nog snarare hållit mig till verkligheten i högsta grad, det är nog mera ett sätt att skriva, ett sätt att berätta som gör att det ofta verkar väldigt äventyrligt och otroligt ..."  Här följer vi med Evert Taube från barndomens Vinga till stadsliv i Stockholm och ut över haven "på den glittrande blåa ocean". Evert Taube föddes 1890 och växte upp på Vinga i Göteborgs inlopp. Familjen musicerade ofta och pappa Carl Gunnar läste berättelser och sjöng för Evert och hans syskon. Många var de skepp som passerade och barnen Taube fick höra dramatiska historier från världshaven, berättade av kaptener, lotsar och ibland även skeppsbrutna som räddats i nöd utanför Vinga. Evert fick på så sätt tidigt inspiration till sina visor.  Programmet är en repris från den 16 juni 2018. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.
12/23/202157 minutes
Episode Artwork

Deux Filles – elektrogudinnorna som försvann

När Deux Filles är på väg mot toppen inträffar den stora tragedin. Ett utbränt hus i Alger blir det sista spåret efter elektroduon, men exakt vad som hänt dem är höljt i dunkel. Fram till nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1982 dyker två unga, franska musiker upp på avantgardehimlen: Claudine Coule och Gemini Forque. Den innovativa duon kallar sig Deux Filles och deras liv är sedan tonåren sammanflätade av död och sorg, vilket också märks på deras album. Debutplattan ”Silence & Wisdom” väcker stort intresse hos den brittiska popeliten och jämförs i pressen med pionjärer som Jean-Michel Jarre och Brian Eno. Att två kvinnor producerar experimentell musik hör inte till vanligheterna i 80-talets konstkretsar och förutom de drömlika melodierna triggar också gruppens romantiska estetik många manliga journalisters fantasi.Deux Filles har framtiden för sig och festerna avlöser varandra, men runt hörnet väntar katastrofen. Inför sitt tredje album reser Coule och Forque till Nordafrika för att ladda batterierna. Där upphör alla spår. Tidningarna berättar om hur främlingslegionen hittat ett utbränt hus i Alger, men exakt vad som hänt tjejerna är en gåta. Fram till nu. En dokumentär från 2021 av Anna Charlotta Gunnarson. 
12/18/202156 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Deux Filles – elektrogudinnorna som försvann

När Deux Filles är på väg mot toppen inträffar den stora tragedin. Ett utbränt hus i Alger blir det sista spåret efter elektroduon, men exakt vad som hänt dem är höljt i dunkel. Fram till nu. 1982 dyker två unga, franska musiker upp på avantgardehimlen: Claudine Coule och Gemini Forque. Den innovativa duon kallar sig Deux Filles och deras liv är sedan tonåren sammanflätade av död och sorg, vilket också märks på deras album. Debutplattan ”Silence & Wisdom” väcker stort intresse hos den brittiska popeliten och jämförs i pressen med pionjärer som Jean-Michel Jarre och Brian Eno. Att två kvinnor producerar experimentell musik hör inte till vanligheterna i 80-talets konstkretsar och förutom de drömlika melodierna triggar också gruppens romantiska estetik många manliga journalisters fantasi.Deux Filles har framtiden för sig och festerna avlöser varandra, men runt hörnet väntar katastrofen. Inför sitt tredje album reser Coule och Forque till Nordafrika för att ladda batterierna. Där upphör alla spår. Tidningarna berättar om hur främlingslegionen hittat ett utbränt hus i Alger, men exakt vad som hänt tjejerna är en gåta. Fram till nu. En dokumentär från 2021 av Anna Charlotta Gunnarson. 
12/17/202157 minutes
Episode Artwork

Minnen av Bachs cellosviter

Redan när jag var åtta år och hörde bouréen ur tredje cellosviten visste jag att jag skulle kunna spela den på cello, säger Anne-Marie Tålig. Hon är inte ensam om att älska Bachs cellosviter men länge var musiken bortglömd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cellisten Pablo Casals hittade noterna till Bachs sex cellosviter i en musikaffär i Barcelona 1890. Vid den tiden ansågs inte cellon som ett soloinstrument. Författaren G.B. Shaw hävdade samma år att cellon lät som en instängd humla i en kruka.Casals tog tolv år på sig innan han vågade spela något ur sviterna offentligt. I dag tillhör de Bachs mest omtyckta och spelade verk. I det här programmet möter vi vanliga människor, vars liv kretsat kring cellosviterna sedan de hörde dem första gången. En dokumentär från 2021 av Anton Karis. 
12/11/202156 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Minnen av Bachs cellosviter

Redan när jag var åtta år och hörde bouréen ur tredje cellosviten visste jag att jag skulle kunna spela den på cello, säger Anne-Marie Tålig. Hon är inte ensam om att älska Bachs cellosviter men länge var musiken bortglömd. Cellisten Pablo Casals hittade noterna till Bachs sex cellosviter i en musikaffär i Barcelona 1890. Vid den tiden ansågs inte cellon som ett soloinstrument. Författaren G.B. Shaw hävdade samma år att cellon lät som en instängd humla i en kruka.Casals tog tolv år på sig innan han vågade spela något ur sviterna offentligt. I dag tillhör de Bachs mest omtyckta och spelade verk. I det här programmet möter vi vanliga människor, vars liv kretsat kring cellosviterna sedan de hörde dem första gången. En dokumentär från 2021 av Anton Karis. 
12/10/202156 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

700 dagar med corona – hur pandemin påverkade musiklivet

För vissa ställdes allt in. Andra kunde ställa om och lyckades bättre än någonsin. Men alla påverkades av covid-19, pandemin som vände upp och ned på Sveriges musikliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyårsafton 2019 får Världshälsoorganisationen, WHO, information om att Kinas mångmiljonstad Wuhan har drabbats av ett nytt virus. Vad man inte vet är att viruset snart kommer utvecklas till en global pandemi med över 250 miljoner människor smittade.En månad senare upptäckts det första covid-19-fallet i Sverige.I det här programmet reser Amanda Lindström genom halva landet och följer hur pandemin påverkat musiklivet. Hon möter professionella musiker och de som sjunger och spelar på fritiden, de som jobbar bakom scenen och de som sitter i publiken. En dokumentär från 2021 av Amanda Lindström. 
11/27/202156 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

700 dagar med corona – hur pandemin påverkade musiklivet

För vissa ställdes allt in. Andra kunde ställa om och lyckades bättre än någonsin. Men alla påverkades av covid-19, pandemin som vände upp och ned på Sveriges musikliv. Nyårsafton 2019 får Världshälsoorganisationen, WHO, information om att Kinas mångmiljonstad Wuhan har drabbats av ett nytt virus. Vad man inte vet är att viruset snart kommer utvecklas till en global pandemi med över 250 miljoner människor smittade.En månad senare upptäckts det första covid-19-fallet i Sverige.I det här programmet reser Amanda Lindström genom halva landet och följer hur pandemin påverkat musiklivet. Hon möter professionella musiker och de som sjunger och spelar på fritiden, de som jobbar bakom scenen och de som sitter i publiken. En dokumentär från 2021 av Amanda Lindström. 
11/26/202156 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Märta Ramstens resa räddade svensk folkmusik

Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat”.Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.
11/20/202156 minutes, 55 seconds
Episode Artwork

Märta Ramstens resa räddade svensk folkmusik

Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken. ”Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat”.Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.
11/19/202157 minutes, 26 seconds
Episode Artwork

Dagen Dan Andersson dog

Den 16 september 1920 dör den då relativt okände 32-årige Dan Andersson i en hotellsäng i Stockholm. Postumt blir han en av Sveriges mest sjungna och lästa diktare. Det här är berättelsen om hans sista dag i livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här dokumentären får du följa Dan Andersson under hans sista dag i livet. Från att han vaknar på morgonen hemma i Gonäs i Dalarna, till det tragiska slutet i Stockholm.Dan Andersson reser till huvudstaden för att söka en anställning. Hans hustru Olga är gravid med deras första barn och han behöver en fast inkomst för att försörja sin familj.Hans död på ett hotellrum i Stockholm blir mycket omtalad och leder under 1900-talet till att hans dikter uppmärksammas. ”Omkring tiggarn från Luossa” och ”Jungman Jansson” blir några av hans mest populära verk. Vad som inte är lika känt är att Dan Andersson även tonsatte flera av sina dikter. Några av melodierna har blivit svenska visklassiker.En dokumentär från 2020 av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.
11/13/202156 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Carmen – fjäril, femme fatale eller djävulen själv?

Carmen väntar inte på att bli vald av männen, hon väljer själv. Ibland beskrivs hon som sorgfri, flyktig och flirtig. Andra gånger som hård, ödestyngd och lidelsefull. Själv säger hon att hon är djävulen. Georges Bizets Carmen är en av tidernas mest spelade operor. Och kanske en av de mest kontroversiella. Vad har den betytt i olika länder och på olika scener genom tiderna? I programmet medverkar operasångerskan Miriam Treichel, som gjort flera Carmen-uppsättningar, och före detta operachefen Stefan Johansson, vars första kontakt med Carmen gjorde ett outplånligt intryck på honom som tioåring.En dokumentär från 2021 av Helen Ardelius. 
11/5/202157 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Carmen – fjäril, femme fatale eller djävulen själv?

Carmen väntar inte på att bli vald av männen, hon väljer själv. Ibland beskrivs hon som sorgfri, flyktig och flirtig. Andra gånger som hård, ödestyngd och lidelsefull. Själv säger hon att hon är djävulen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Georges Bizets Carmen är en av tidernas mest spelade operor. Och kanske en av de mest kontroversiella. Vad har den betytt i olika länder och på olika scener genom tiderna? I programmet medverkar operasångerskan Miriam Treichel, som gjort flera Carmen-uppsättningar, och före detta operachefen Stefan Johansson, vars första kontakt med Carmen gjorde ett outplånligt intryck på honom som tioåring.En dokumentär från 2021 av Helen Ardelius. 
11/5/202156 minutes, 55 seconds
Episode Artwork

Fläskkvartetten – en kärlekshistoria

Fläskkvartetten är bandet som revolutionerade vad både rockmusik och en stråkkvartett kunde vara när de startade på 80-talet. Med sitt elförstärkta stråksound tog de sig in i varenda vrå av Musiksverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Örjan Högberg, Jonas Lindgren och Mattias Helldén träffas redan på musikerutbildningenpå Stockholms musikhögskola tidigt 70-tal. Fröet till Fläskkvartetten börjar gro när de på rasterna kastar sig ner i skolans källarlokaler för att jamma. När cellisten Sebastian Öberg och bandets första slagverkare Johan Söderberg så småningom ansluter ger de ut sin första skiva.Fläskkvartetten har under många decennier gjort egen musik, anlitats av filmskapare och operahus både i och utanför Sverige och samarbetat med svenska stjärnor som Robyn, Thåström, Anne-Sofie von Otter och framförallt Freddie Wadling.Fläskkvartettens snart 40 år långa karriär är berättelsen om ett bands uppgång och fall med alla de ingredienser som långvariga relationer har – framgångar, kärlek, svek och uppbrott. En dokumentär från 2021 av Agneta Karlsson.Arkivklippen i programmet är hämtade ur Sveriges Radios arkiv och: ”Fläskkvartetten med Mats Ek i Paris”, en film av Isabella A Johanson & Cat Bengtsson, 2001.”Daily Live”, SVT, 1987.”Blå Ögon”, SVT, 2014.
10/23/202156 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Fläskkvartetten – en kärlekshistoria

Fläskkvartetten är bandet som revolutionerade vad både rockmusik och en stråkkvartett kunde vara när de startade på 80-talet. Med sitt elförstärkta stråksound tog de sig in i varenda vrå av Musiksverige. Örjan Högberg, Jonas Lindgren och Mattias Helldén träffas redan på musikerutbildningenpå Stockholms musikhögskola tidigt 70-tal. Fröet till Fläskkvartetten börjar gro när de på rasterna kastar sig ner i skolans källarlokaler för att jamma. När cellisten Sebastian Öberg och bandets första slagverkare Johan Söderberg så småningom ansluter ger de ut sin första skiva.Fläskkvartetten har under många decennier gjort egen musik, anlitats av filmskapare och operahus både i och utanför Sverige och samarbetat med svenska stjärnor som Robyn, Thåström, Anne-Sofie von Otter och framförallt Freddie Wadling.Fläskkvartettens snart 40 år långa karriär är berättelsen om ett bands uppgång och fall med alla de ingredienser som långvariga relationer har – framgångar, kärlek, svek och uppbrott. En dokumentär från 2021 av Agneta Karlsson.Arkivklippen i programmet är hämtade ur Sveriges Radios arkiv och: ”Fläskkvartetten med Mats Ek i Paris”, en film av Isabella A Johanson & Cat Bengtsson, 2001.”Daily Live”, SVT, 1987.”Blå Ögon”, SVT, 2014.
10/22/202157 minutes
Episode Artwork

Så revolutionerade Merit Hemmingson folkmusiken

Merit Hemmingson slog igenom stort i början av 70-talet. Med hammondorgel klädde hon den svenska folkmusiken i ett funkigt groove och tog sig in på topplistorna. Men efter några år försvann Merit från de stora scenerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med rötter i jazzen och lika delar lyhördhet som lekfullhet förnyade Merit Hemmingson den svenska folkmusiken. Albumtrilogin ”Huvva – svensk folkmusik på beat”, ”Trollskog – mer svensk folkmusik på beat” och ”Bergtagen”, som hon spelade in med producenten Bengt Palmers, sålde guld. – Det var totalt nytt. Ingen hade gjort något sådant tidigare, minns Merit själv. Succén var ett faktum. Turnéerna många och långa. Samtidigt fick Merit två barn som hon ville få mer tid med. Hon tog en paus, flyttade till Dalarna och lämnade tillfälligt rampljuset. Att sedan komma tillbaka var svårt. – Jag försvann från branschen, från Stockholm, media, allting. Det blev bara tyst. Från full rulle... till ingenting, säger Merit, som på senare år hittat tillbaka till folktonen och som bland annat valts in i Swedish Music Hall of Fame för sin musikgärning. I programmet medverkar förutom Merit Hemmingson också Bengt Palmers, Tobias Fröberg, Kalle Almlöf, Kjell-Erik Eriksson, Maritza Horn, Ola Salo och Martin Axén. En dokumentär från 2020 av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.
10/16/202156 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Musiken du inte väljer själv

Musiken finns överallt omkring dig, men det är inte du som väljer den. I butiken, hos tandläkaren och till och med i dina egna hörlurar har andra räknat ut vad som får dig att shoppa, koppla av och aldrig stänga av ljudet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ofta är musiken noga utvald för ett särskilt syfte. Med rätt musik ökade försäljningen av milkshakes med 15 procent på McDonalds. Klädkedjan Gant sålde 30 procent mer med en så kallad varumärkesnära musik, och kunderna stannade också längre i butiken. Även när du lyssnar via streamingtjänster är det andra som väljer vad du ska lyssna på. I en tid av tillgänglighet och överflöd har utbudet blivit för stort och oöverblickbart. Och när vi inte längre orkar göra aktiva val har andra börjat göra det åt oss. I programmet medverkar etnologen Elin Franzén, Roger Adolfsson, digital strateg på skivbolaget Naxos och före detta spellisteredaktör på Spotify, Rasmus Fleicher, forskare i ekonomisk historia, Ola Sars, vd på streamingtjänsten Soundtrack your brand och Anders Ekström, vd på Music in brands. En dokumentär från 2021 av Po Tidholm.
10/9/202156 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Musiken du inte väljer själv

Musiken finns överallt omkring dig, men det är inte du som väljer den. I butiken, hos tandläkaren och till och med i dina egna hörlurar har andra räknat ut vad som får dig att shoppa, koppla av och aldrig stänga av ljudet. Ofta är musiken noga utvald för ett särskilt syfte. Med rätt musik ökade försäljningen av milkshakes med 15 procent på McDonalds. Klädkedjan Gant sålde 30 procent mer med en så kallad varumärkesnära musik, och kunderna stannade också längre i butiken. Även när du lyssnar via streamingtjänster är det andra som väljer vad du ska lyssna på. I en tid av tillgänglighet och överflöd har utbudet blivit för stort och oöverblickbart. Och när vi inte längre orkar göra aktiva val har andra börjat göra det åt oss. I programmet medverkar etnologen Elin Franzén, Roger Adolfsson, digital strateg på skivbolaget Naxos och före detta spellisteredaktör på Spotify, Rasmus Fleicher, forskare i ekonomisk historia, Ola Sars, vd på streamingtjänsten Soundtrack your brand och Anders Ekström, vd på Music in brands. En dokumentär från 2021 av Po Tidholm.
10/8/202156 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Wilhelm Stenhammar: ”Jag längtar in i mig själv”

Tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar var ett nationalmonument kring förra sekelskiftet. Få personer har haft sådan betydelse för svenskt musikliv, men de inre striderna var många och egentligen var han för blyg för sin egen framgång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En passionerad drömmare och en personlig röst med en musik som kom långt inifrån. Så beskrivs Wilhelm Stenhammar, tonsättaren och pianisten som blev framgångsrik runt år 1900 och vars sånger och symfoniska verk lever kvar hos oss än i dag. Mest känd är han troligen för tonsättningen av ”Sverige”, av en del betraktad som vår egentliga nationalsång. Men färre känner nog till de inre konflikter som följde honom. Stenhammar hade en uppburen tillvaro som musiker och chefsdirigent för Göteborgs symfoniker, samtidigt som han levde ett bitvis självutplånande liv. Han var aldrig helt bekväm i rampljuset och fick inte heller samma internationella genomslag som sina nordiska grannar. ”Jag längtar in i mig själv” skrev Stenhammar i ett brev till sin vän Jean Sibelius. I år är det 150 år sedan Wilhelm Stenhammar föddes. Här går vi i hans fotspår tillsammans med författaren Magnus Haglund, barnbarnet Carl Wilhelm Stenhammar, sångerskan Anne Sofie von Otter och pianisten Bengt Forsberg. En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom. Sändes första gången i mars 2021.
10/2/202156 minutes, 50 seconds
Episode Artwork

Elza Soares – sambadrottningen från planeten hunger

Elza Soares en gång en fattig flicka från favelan i Rio har utsetts till årtusendets sångerska av BBC Radio. Sedan 50-talet har hon uppnått makalösa framgångar. Men hon har även stött på bottenlös sorg och stora motgångar. År 1930 föds Elza Gomes da Conceição i slumområdet Favela Moça Bonita i västra Rio de Janeiro. Familjen har inte mycket pengar och Elza har nio syskon. Alla måste hjälpa till i hushållet och Elzas uppgift är att hämta vatten i en närliggande brunn. Att bära vattenhinkar på huvudet är inte lätt och Elza brukar ge ifrån sig ett stön när hon bär de tunga hinkarna. Elzas pappa säger att hon kommer att förstöra sina stämband om hon jämrar sig. Själv tycker hon att det har ett gungigt sväng. Det är också jämrandet och den raspiga rösten som kommer att göra Elza Soares världsberömd. Som 11-åring blir hon bortgift och som 21-åring är hon änka med fem barn att ta hand om. Allt kunde ha blivit ingenting om det inte vore för en talangjakt hon söker sig till när hon står på botten. Programledaren häpnar över Elzas utmärglade utseende och frågar henne från vilken planet hon är. ”Samma planet som ni, planeten hunger”, svarar Elza. En dokumentär från 2021 av Rafaela Stålbalk Klose. Producent: Antonio de la Cruz
9/24/202156 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Elza Soares – sambadrottningen från planeten hunger

Elza Soares en gång en fattig flicka från favelan i Rio har utsetts till årtusendets sångerska av BBC Radio. Sedan 50-talet har hon uppnått makalösa framgångar. Men hon har även stött på bottenlös sorg och stora motgångar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 1930 föds Elza Gomes da Conceição i slumområdet Favela Moça Bonita i västra Rio de Janeiro. Familjen har inte mycket pengar och Elza har nio syskon. Alla måste hjälpa till i hushållet och Elzas uppgift är att hämta vatten i en närliggande brunn. Att bära vattenhinkar på huvudet är inte lätt och Elza brukar ge ifrån sig ett stön när hon bär de tunga hinkarna. Elzas pappa säger att hon kommer att förstöra sina stämband om hon jämrar sig. Själv tycker hon att det har ett gungigt sväng. Det är också jämrandet och den raspiga rösten som kommer att göra Elza Soares världsberömd. Som 11-åring blir hon bortgift och som 21-åring är hon änka med fem barn att ta hand om. Allt kunde ha blivit ingenting om det inte vore för en talangjakt hon söker sig till när hon står på botten. Programledaren häpnar över Elzas utmärglade utseende och frågar henne från vilken planet hon är. ”Samma planet som ni, planeten hunger”, svarar Elza. En dokumentär från 2021 av Rafaela Stålbalk Klose. Producent: Antonio de la Cruz
9/24/202156 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Sanningen bakom ”Kvartett vid tidens ände”

Få verk är så mytomspunna som Messiaens Kvartett vid tidens ände. Det berättas om pianotangenter som fastnade i kylan och ett uruppförande som sågs av flera tusen krigsfångar men vad är egentligen sant? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är den 15 januari 1941 och minusgrader i det nazistiska interneringslägret Stalag VIII-A nära staden Görlitz i sydöstra Tyskland. Krigsfångar från hela Europa står och huttrar medan de väntar på att musiken ska börja. Verket de ska få höra är en kvartett skriven av medfången Olivier Messiaen. Vid andra världskrigets start är han 30 år, försteorganist i en kyrka i Paris och ett stort tonsättarlöfte. I interneringslägret komponerar han ”Kvartett vid tidens ände” för klarinett, violin, piano och cello. Stycket har kommit att bli ett av världens mest mytomspunna vad gäller tillkomst och uppförande. Men hur gick det egentligen till när musiken skrevs? Och vad är sant om det första framförandet? I programmet hörs bland andra forskaren Rebecca Rishin, klarinettisten Martin Fröst och kardinal Anders Arborelius. En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom.
9/18/202156 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Luciano Pavarotti – bagarsonen som blev en världstenor

Luciano Pavarotti räknas av många som den främsta tenoren någonsin. Han tronar dessutom över tre svårslagna världsrekord. Men vad var det som var så speciellt med hans röst, som än i dag väcker vår förundran? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bagarsonen Luciano Pavarotti föddes i den lilla staden Modena i norra Italien 1935. När han gick bort 2007 var han en världstenor och räknades till en av de 20 internationellt mest kända personerna någonsin. Hör om hans fantastiska livsresa och om hans bejublade röst som än i dag berör människors innersta. I programmet medverkar journalisten Lasse Anrell och Operans pressansvarig Torbjörn Eriksson.  Operachefen Stefan Johansson berättar om sina möten med Pavarotti och Birgitta Svendén om hur det var att sjunga med honom på Metropolitanoperan i New York. P2-podden Mästerverkens Clara Törnvall och Johan Korssell diskuterar Pavarottis storhet. En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.
9/11/202156 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Luciano Pavarotti – bagarsonen som blev en världstenor

Luciano Pavarotti räknas av många som den främsta tenoren någonsin. Han tronar dessutom över tre svårslagna världsrekord. Men vad var det som var så speciellt med hans röst, som än i dag väcker vår förundran? Bagarsonen Luciano Pavarotti föddes i den lilla staden Modena i norra Italien 1935. När han gick bort 2007 var han en världstenor och räknades till en av de 20 internationellt mest kända personerna någonsin. Hör om hans fantastiska livsresa och om hans bejublade röst som än i dag berör människors innersta. I programmet medverkar journalisten Lasse Anrell och Operans pressansvarig Torbjörn Eriksson.  Operachefen Stefan Johansson berättar om sina möten med Pavarotti och Birgitta Svendén om hur det var att sjunga med honom på Metropolitanoperan i New York. P2-podden Mästerverkens Clara Törnvall och Johan Korssell diskuterar Pavarottis storhet. En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.
9/10/202156 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Maria Callas – divan med brustet hjärta

Maria Callas offrade allt för konsten och kärleken men fick betala ett högt pris. Hör berättelsen om hur en oälskad flicka från stadsdelen Washington Heights i New York blev världens mest hyllade operastjärna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En januarikväll 1958 ska Maria Callas uppträda i Rom. De täta raderna av röda sammetsfåtöljer och de gyllene balkongerna är fyllda till sista plats. Publiken småpratar och skålar. Alla väntar på att andra akten ska börja – och på att Maria Callas ska omsluta dem med sin röst. Men på scen förblir det tomt. Under en lång stund händer ingenting. Plötsligt hörs en röst ur ett par spruckna högtalare: Föreställningen är inställd! En våg går genom bänkarna. Förvirring, besvikelse, ilska. Människor samlas utanför Maria Callas hotell och skriker. Hon får löpa gatlopp i pressen. Italienarna är rasande. Kanske är det nu det slår henne att publiken, pressen och kritikernas kärlek inte kommer att vara för alltid. Att det måste finnas annat i livet än att stå på scen, något som hon missar. Hela livet har hon varit operasångerskan La Callas. Nu vill hon bara vara kvinnan Maria. Men det blir inte som hon har tänkt sig. I programmet medverkar dramatikern Lucas Svensson och operasångarna Rickard Söderberg och Kerstin Avemo. En dokumentär från 2021 av Moa Larsson. Producent Ljudbang: Emma JankeProducent P2: Antonio de la CruzTekniker: Mikael Brodin Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio P2.
9/4/202156 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Maria Callas – divan med brustet hjärta

Maria Callas offrade allt för konsten och kärleken men fick betala ett högt pris. Hör berättelsen om hur en oälskad flicka från stadsdelen Washington Heights i New York blev världens mest hyllade operastjärna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En januarikväll 1958 ska Maria Callas uppträda i Rom. De täta raderna av röda sammetsfåtöljer och de gyllene balkongerna är fyllda till sista plats. Publiken småpratar och skålar. Alla väntar på att andra akten ska börja – och på att Maria Callas ska omsluta dem med sin röst. Men på scen förblir det tomt. Under en lång stund händer ingenting. Plötsligt hörs en röst ur ett par spruckna högtalare: Föreställningen är inställd! En våg går genom bänkarna. Förvirring, besvikelse, ilska. Människor samlas utanför Maria Callas hotell och skriker. Hon får löpa gatlopp i pressen. Italienarna är rasande. Kanske är det nu det slår henne att publiken, pressen och kritikernas kärlek inte kommer att vara för alltid. Att det måste finnas annat i livet än att stå på scen, något som hon missar. Hela livet har hon varit operasångerskan La Callas. Nu vill hon bara vara kvinnan Maria. Men det blir inte som hon har tänkt sig. I programmet medverkar dramatikern Lucas Svensson och operasångarna Rickard Söderberg och Kerstin Avemo. En dokumentär från 2021 av Moa Larsson. Producent Ljudbang: Emma JankeProducent P2: Antonio de la CruzTekniker: Mikael Brodin Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio P2.
9/4/202156 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Maria Callas – divan med brustet hjärta

Maria Callas offrade allt för konsten och kärleken men fick betala ett högt pris. Hör berättelsen om hur en oälskad flicka från stadsdelen Washington Heights i New York blev världens mest hyllade operastjärna. En januarikväll 1958 ska Maria Callas uppträda i Rom. De täta raderna av röda sammetsfåtöljer och de gyllene balkongerna är fyllda till sista plats. Publiken småpratar och skålar. Alla väntar på att andra akten ska börja – och på att Maria Callas ska omsluta dem med sin röst. Men på scen förblir det tomt. Under en lång stund händer ingenting. Plötsligt hörs en röst ur ett par spruckna högtalare: Föreställningen är inställd! En våg går genom bänkarna. Förvirring, besvikelse, ilska. Människor samlas utanför Maria Callas hotell och skriker. Hon får löpa gatlopp i pressen. Italienarna är rasande. Kanske är det nu det slår henne att publiken, pressen och kritikernas kärlek inte kommer att vara för alltid. Att det måste finnas annat i livet än att stå på scen, något som hon missar. Hela livet har hon varit operasångerskan La Callas. Nu vill hon bara vara kvinnan Maria. Men det blir inte som hon har tänkt sig. I programmet medverkar dramatikern Lucas Svensson och operasångarna Rickard Söderberg och Kerstin Avemo. En dokumentär från 2021 av Moa Larsson. Producent Ljudbang: Emma JankeProducent P2: Antonio de la CruzTekniker: Mikael Brodin Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio P2.
9/3/202157 minutes
Episode Artwork

Fenomenet de tre tenorerna

José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti skapade en sällan upplevd hype kring opera när de på 90-talet sålde ut jättearenor tillsammans. Men hur kunde tre gigantiska egon komma överens om att dela scen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De tre tenorerna framträdde ihop för första gången den 7 juli 1990 i Rom. Konserten skulle samla in pengar till José Carreras leukemistiftelse, men blev därutöver också början på en global cirkus med konserter över hela världen och ett enormt kändisskap för de tre sångarna. I takt med att deras popularitet växte bland den breda publiken fick de allt mer kritik från operanördar och musikkritiker. Visst, operagenren nådde miljontals nya lyssnare, men många ansåg också att det mest handlade om pengar, upphovsrätt och publikfrieri. Klart är dock att de tre tenorerna lämnade efter sig ett svårslaget musikalisk arv där de klassiska operaariorna blev tillgängliga för fler. Men hur kom det sig att José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti valde att dela scen? Och går det att besvara den evigt återkommande frågan om vem som egentligen var bäst? Clara Törnvall och Johan Korssell från P2-podden Mästerverken vet vad de tycker. I programmet medverkar också journalisterna Cecilia Hagen och Lasse Anrell, operacheferna Stefan Johansson och Birgitta Svendén, samt pressansvarig på Operan Torbjörn Eriksson. Dessutom berättar P2:s musikläggare Ann Persson om sina möten med två av tenorerna. En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.
8/28/202156 minutes, 50 seconds
Episode Artwork

Fenomenet de tre tenorerna

José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti skapade en sällan upplevd hype kring opera när de på 90-talet sålde ut jättearenor tillsammans. Men hur kunde tre gigantiska egon komma överens om att dela scen? De tre tenorerna framträdde ihop för första gången den 7 juli 1990 i Rom. Konserten skulle samla in pengar till José Carreras leukemistiftelse, men blev därutöver också början på en global cirkus med konserter över hela världen och ett enormt kändisskap för de tre sångarna. I takt med att deras popularitet växte bland den breda publiken fick de allt mer kritik från operanördar och musikkritiker. Visst, operagenren nådde miljontals nya lyssnare, men många ansåg också att det mest handlade om pengar, upphovsrätt och publikfrieri. Klart är dock att de tre tenorerna lämnade efter sig ett svårslaget musikalisk arv där de klassiska operaariorna blev tillgängliga för fler. Men hur kom det sig att José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti valde att dela scen? Och går det att besvara den evigt återkommande frågan om vem som egentligen var bäst? Clara Törnvall och Johan Korssell från P2-podden Mästerverken vet vad de tycker. I programmet medverkar också journalisterna Cecilia Hagen och Lasse Anrell, operacheferna Stefan Johansson och Birgitta Svendén, samt pressansvarig på Operan Torbjörn Eriksson. Dessutom berättar P2:s musikläggare Ann Persson om sina möten med två av tenorerna. En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.
8/27/202156 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

P2 Dokumentär 2021-08-21 kl. 12.03

Starka berättelser om musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
8/21/202156 minutes, 50 seconds
Episode Artwork

Kulning och vallsång – en kvinnlig urkraft

Genom kulning och vallsång skapade kvinnor ett eget språk på fäbodvallarna. Rösten blev mer än ett kommunikationssätt, i vissa fall ett försvar. Traditionen har också lagt grunden till den folkmusik vi hör i dag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På fäbodvallar i 1500-talets Sverige var rösten inte bara ett arbetsredskap för att valla sina kor och getter, utan även ett vapen som kunde skrämma rovdjur, troll och rövare. Kvinnorna som kulade på fäbodarna har länge varit osynliga i den svenska musikhistorien, men i dag växer ett intresse för att tillskriva dem en större betydelse för dagens folkmusik. I det här programmet får vi komma närmare de kvinnor som höjt rösten i skogarna, på bergen och i fjäll. Vi tar även pulsen på hur vallmusiken mår i dag och talar med några av de som håller den gamla traditionen vid liv. I programmet medverkar Jenny Tiderman Österberg, sångerska och musiketnolog, Olof Misgeld, musiker och lektor i folkmusikteori, Maria Misgeld, musiker och pedagog i kulning, och Karin Ericsson Back, pedagog i kulning och röstyoga. Inläsningar är gjorda av: Oscar Schedin, Ulrika Bodén och Malin Foxdal. En dokumentär från 2021 av Theresia Billberg. Producent: Moa Larsson, produktionsbolaget LjudbangProducent P2: Antonio de la Cruz
6/19/202156 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Kulning och vallsång – en kvinnlig urkraft

Genom kulning och vallsång skapade kvinnor ett eget språk på fäbodvallarna. Rösten blev mer än ett kommunikationssätt, i vissa fall ett försvar. Traditionen har också lagt grunden till den folkmusik vi hör i dag. På fäbodvallar i 1500-talets Sverige var rösten inte bara ett arbetsredskap för att valla sina kor och getter, utan även ett vapen som kunde skrämma rovdjur, troll och rövare. Kvinnorna som kulade på fäbodarna har länge varit osynliga i den svenska musikhistorien, men i dag växer ett intresse för att tillskriva dem en större betydelse för dagens folkmusik. I det här programmet får vi komma närmare de kvinnor som höjt rösten i skogarna, på bergen och i fjäll. Vi tar även pulsen på hur vallmusiken mår i dag och talar med några av de som håller den gamla traditionen vid liv. I programmet medverkar Jenny Tiderman Österberg, sångerska och musiketnolog, Olof Misgeld, musiker och lektor i folkmusikteori, Maria Misgeld, musiker och pedagog i kulning, och Karin Ericsson Back, pedagog i kulning och röstyoga. Inläsningar är gjorda av: Oscar Schedin, Ulrika Bodén och Malin Foxdal. En dokumentär från 2021 av Theresia Billberg. Producent: Moa Larsson, produktionsbolaget LjudbangProducent P2: Antonio de la Cruz
6/18/202156 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Glenn Gould – död men märkligt levande

Glenn Gould bemästrade Bachs Goldbergvariationerna till perfektionism. Hans pappa sa att han spelade piano i luften vid tre dagars ålder och fick barnsköterskan att utbrista att han nog skulle bli konsertpianist eller läkare. Men med tiden blev hans liv allt märkligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barndomen utspelade sig i en övre medelklassmiljö i Toronto och det lilla samhället Uptegrove, beläget vid en vacker sjö. Det var 50-tal när han slog igenom och tv-mediet behövde sitt innehåll. Glenn Gould var som gjord för denna tid, en karaktär som alla kunde leva med. Äldre redaktörer älskade musiken han spelade, medan yngre filmare tjusades av hans mörka lockar, gängliga gestalt och känsliga ansikte. Han såg ut som James Dean, men spelade 1700-talsmusik i konsertsalarna. Det är svårt att hitta fram till Glenn Gould. Det är som om hans liv redan har den perfekta bågen. Född begåvad, det enda barnet, älskad bortom sans och förnuft. Totalt gehör, snabbtänkt och verbal. Karriären tar fart och applåderna dånar, men snart tar de excentriska dragen tar över, liksom missbruket av piller. Glenn Gould utvecklar hypokondri och som en konsekvens därav strategier och ritualer för att överleva dagarna. Han debuterar med Goldbergvariationerna och slutar med en nyinspelning där han reviderar sin tolkning. Han dör vid nyss femtio fyllda. Medverkar gör Joakim Thelander doktor i sociologi och lektor i kriminologi på Högskolan i Kristianstad, radioproducenten Britt Edwall, Emil Svanängen som uppträder under namnet Loney Dear och pianisten Rolf Lindblom. En dokumentär från 2021 av Po Tidholm. Producent P2: Antonio de la CruzMixning: Staffan Schöier
6/5/202156 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Glenn Gould – död men märkligt levande

Glenn Gould bemästrade Bachs Goldbergvariationerna till perfektionism. Hans pappa sa att han spelade piano i luften vid tre dagars ålder och fick barnsköterskan att utbrista att han nog skulle bli konsertpianist eller läkare. Men med tiden blev hans liv allt märkligare. Barndomen utspelade sig i en övre medelklassmiljö i Toronto och det lilla samhället Uptegrove, beläget vid en vacker sjö. Det var 50-tal när han slog igenom och tv-mediet behövde sitt innehåll. Glenn Gould var som gjord för denna tid, en karaktär som alla kunde leva med. Äldre redaktörer älskade musiken han spelade, medan yngre filmare tjusades av hans mörka lockar, gängliga gestalt och känsliga ansikte. Han såg ut som James Dean, men spelade 1700-talsmusik i konsertsalarna. Det är svårt att hitta fram till Glenn Gould. Det är som om hans liv redan har den perfekta bågen. Född begåvad, det enda barnet, älskad bortom sans och förnuft. Totalt gehör, snabbtänkt och verbal. Karriären tar fart och applåderna dånar, men snart tar de excentriska dragen tar över, liksom missbruket av piller. Glenn Gould utvecklar hypokondri och som en konsekvens därav strategier och ritualer för att överleva dagarna. Han debuterar med Goldbergvariationerna och slutar med en nyinspelning där han reviderar sin tolkning. Han dör vid nyss femtio fyllda. Medverkar gör Joakim Thelander doktor i sociologi och lektor i kriminologi på Högskolan i Kristianstad, radioproducenten Britt Edwall, Emil Svanängen som uppträder under namnet Loney Dear och pianisten Rolf Lindblom. En dokumentär från 2021 av Po Tidholm. Producent P2: Antonio de la CruzMixning: Staffan Schöier
6/4/202157 minutes
Episode Artwork

Svante Thuresson – hipp och folkkär

Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort i maj 2021, i en ålder av 84 år. I det här programmet hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svante Thuresson började som trumslagare men övergick till att sjunga. Under sina över 60 år i branschen turnerade han flitigt och tog sig till stora scener som Carnegie Hall och jazzklubben Birdland i New York. Han var med och sjöng i gruppen Gals and Pals och medverkade i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. År 1966 representerade han Sverige i Eurovision Song Contest med låten ”Nygammal vals” som han framförde tillsammans med Lill Lindfors. Vid sidan av det egna musicerande producerade Svante Thuresson också skivor med Cornelis Vreeswijk och Ann-Kristin Hedmark med flera. I det här programmet hör vi Svante Thuresson själv berätta – dels i en intervju gjord av Berit Nygren 2017, dels i sitt eget sommarprat från 2019. Producent P2: Antonio de la Cruz
5/29/202156 minutes, 50 seconds
Episode Artwork

Svante Thuresson – hipp och folkkär

Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort i maj 2021, i en ålder av 84 år. I det här programmet hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär. Svante Thuresson började som trumslagare men övergick till att sjunga. Under sina över 60 år i branschen turnerade han flitigt och tog sig till stora scener som Carnegie Hall och jazzklubben Birdland i New York. Han var med och sjöng i gruppen Gals and Pals och medverkade i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. År 1966 representerade han Sverige i Eurovision Song Contest med låten ”Nygammal vals” som han framförde tillsammans med Lill Lindfors. Vid sidan av det egna musicerande producerade Svante Thuresson också skivor med Cornelis Vreeswijk och Ann-Kristin Hedmark med flera. I det här programmet hör vi Svante Thuresson själv berätta – dels i en intervju gjord av Berit Nygren 2017, dels i sitt eget sommarprat från 2019. Producent P2: Antonio de la Cruz
5/27/202156 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Ett besök i Philip Glass-riket

Den amerikanske tonsättaren Philip Glass har skrivit över 25 operor, mängder av film- och teatermusik, orkesterverk, pianomusik med mera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2019 fyllde Philip Glass egen grupp The Philip Glass Ensemble 50 år och detta firades med en internationell jubileumsturné, som bland annat besökte Stockholm och Malmö.Många har säkert hört Philip Glass musik utan att tänka på det. Som till exempel den musik han skrev för succéfilmen ”Timmarna”.På 60-talet samarbetade Philip Glass med Ravi Shankar i Paris. Internationellt uppmärksammad blev han med den banbrytande operan ”Einstein on the Beach”, som han gjorde tillsammans med Robert Wilson.De senaste åren har hans operor ”Satyagraha” och ”Akhnaten” nått en stor publik. Folkoperan och Cirkus Cirkörs uppsättning av den första av dem fick Philip Glass själv uppleva på BAM i New York.– Jag hamnade med Philip bakom scenen och då sa han att han var glad att han fått leva och se den här uppsättningen, berättar tenoren Leif-Aruhn Solén i programmet.Nu är han aktuell med cirkusoperan ”Circus Days and Nights”, skriven direkt för Cirkus Cirkör.Medverkar i programmet gör dirigent Karen Kamensek, Cirkus Cirkörs Tilde Björfors, musikjournalisten Hanna Höglund och givetvis Philip Glass själv.En dokumentär från 2021 av Kerstin Berggren.
5/22/202156 minutes, 50 seconds
Episode Artwork

Ett besök i Philip Glass-riket

Den amerikanske tonsättaren Philip Glass har skrivit över 25 operor, mängder av film- och teatermusik, orkesterverk, pianomusik med mera. År 2019 fyllde Philip Glass egen grupp The Philip Glass Ensemble 50 år och detta firades med en internationell jubileumsturné, som bland annat besökte Stockholm och Malmö.Många har säkert hört Philip Glass musik utan att tänka på det. Som till exempel den musik han skrev för succéfilmen ”Timmarna”.På 60-talet samarbetade Philip Glass med Ravi Shankar i Paris. Internationellt uppmärksammad blev han med den banbrytande operan ”Einstein on the Beach”, som han gjorde tillsammans med Robert Wilson.De senaste åren har hans operor ”Satyagraha” och ”Akhnaten” nått en stor publik. Folkoperan och Cirkus Cirkörs uppsättning av den första av dem fick Philip Glass själv uppleva på BAM i New York.– Jag hamnade med Philip bakom scenen och då sa han att han var glad att han fått leva och se den här uppsättningen, berättar tenoren Leif-Aruhn Solén i programmet.Nu är han aktuell med cirkusoperan ”Circus Days and Nights”, skriven direkt för Cirkus Cirkör.Medverkar i programmet gör dirigent Karen Kamensek, Cirkus Cirkörs Tilde Björfors, musikjournalisten Hanna Höglund och givetvis Philip Glass själv.En dokumentär från 2021 av Kerstin Berggren.
5/21/202156 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Sven-Bertil Taube – den siste estradören

I drygt 70 år var Sven-Bertil Taube en självklar del av svenskt kultur- och nöjesliv. Med sin speciella förmåga att berätta och gestalta var han en sann estradör i ordets bästa bemärkelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som barn till konstnären Astri och nationalpoeten Evert Taube var han liksom folkkär från början.Samtidigt som Sven-Bertil förvaltade det musikaliska arvet efter Evert gick han hela tiden sin egen väg. Karriären slingrade sig fram med toppar och dalar sedan 60-talet, när han och Ulf Björlin bröt normerna och gav visan ett nytt format med full orkesterklang.Sven-Bertil Taube återvände ständigt till sin publik, på Gröna Lund, på skivtallriken, på bioduken, i tv-soffan eller i teatersalongen. Han var en länk bakåt till en förfluten tid samtidigt som han själv drevs framåt av stor nyfikenhet, ständigt på väg mot nya mål och nya samarbeten.Hör honom själv minnas och berätta i denna dokumentär av Eva och Staffan Schöier.Research, ljudläggning och produktion: Eva SchöierPresentation: Staffan SchöierEn dokumentär från 2021.
5/8/202156 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Sven-Bertil Taube – den siste estradören

I drygt 70 år var Sven-Bertil Taube en självklar del av svenskt kultur- och nöjesliv. Med sin speciella förmåga att berätta och gestalta var han en sann estradör i ordets bästa bemärkelse. Som barn till konstnären Astri och nationalpoeten Evert Taube var han liksom folkkär från början.Samtidigt som Sven-Bertil förvaltade det musikaliska arvet efter Evert gick han hela tiden sin egen väg. Karriären slingrade sig fram med toppar och dalar sedan 60-talet, när han och Ulf Björlin bröt normerna och gav visan ett nytt format med full orkesterklang.Sven-Bertil Taube återvände ständigt till sin publik, på Gröna Lund, på skivtallriken, på bioduken, i tv-soffan eller i teatersalongen. Han var en länk bakåt till en förfluten tid samtidigt som han själv drevs framåt av stor nyfikenhet, ständigt på väg mot nya mål och nya samarbeten.Hör honom själv minnas och berätta i denna dokumentär av Eva och Staffan Schöier.Research, ljudläggning och produktion: Eva SchöierPresentation: Staffan SchöierEn dokumentär från 2021.
5/7/202157 minutes
Episode Artwork

Jazz på svenska – Jan Johanssons odödliga succé

Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna. Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning.De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning.Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet ”Jazz på svenska” kom till.I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.Producent P2: Olle Björkman och Antonio de la CruzTekniker: Staffan Schöier
4/24/202156 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Maria Callas – divan med brustet hjärta

Maria Callas offrade allt för konsten och kärleken men fick betala ett högt pris. Hör berättelsen om hur en oälskad flicka från stadsdelen Washington Heights i New York blev världens mest hyllade operastjärna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En januarikväll 1958 ska Maria Callas uppträda i Rom. De täta raderna av röda sammetsfåtöljer och de gyllene balkongerna är fyllda till sista plats. Publiken småpratar och skålar. Alla väntar på att andra akten ska börja – och på att Maria Callas ska omsluta dem med sin röst. Men på scen förblir det tomt. Under en lång stund händer ingenting. Plötsligt hörs en röst ur ett par spruckna högtalare: Föreställningen är inställd! En våg går genom bänkarna. Förvirring, besvikelse, ilska. Människor samlas utanför Maria Callas hotell och skriker. Hon får löpa gatlopp i pressen. Italienarna är rasande. Kanske är det nu det slår henne att publiken, pressen och kritikernas kärlek inte kommer att vara för alltid. Att det måste finnas annat i livet än att stå på scen, något som hon missar. Hela livet har hon varit operasångerskan La Callas. Nu vill hon bara vara kvinnan Maria. Men det blir inte som hon har tänkt sig. I programmet medverkar dramatikern Lucas Svensson och operasångarna Rickard Söderberg och Kerstin Avemo. En dokumentär från 2021 av Moa Larsson. Producent Ljudbang: Emma JankeProducent P2: Antonio de la CruzTekniker: Mikael Brodin Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio P2.
4/10/202156 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Maria Callas – divan med brustet hjärta

Maria Callas offrade allt för konsten och kärleken men fick betala ett högt pris. Hör berättelsen om hur en oälskad flicka från stadsdelen Washington Heights i New York blev världens mest hyllade operastjärna. En januarikväll 1958 ska Maria Callas uppträda i Rom. De täta raderna av röda sammetsfåtöljer och de gyllene balkongerna är fyllda till sista plats. Publiken småpratar och skålar. Alla väntar på att andra akten ska börja – och på att Maria Callas ska omsluta dem med sin röst. Men på scen förblir det tomt. Under en lång stund händer ingenting. Plötsligt hörs en röst ur ett par spruckna högtalare: Föreställningen är inställd! En våg går genom bänkarna. Förvirring, besvikelse, ilska. Människor samlas utanför Maria Callas hotell och skriker. Hon får löpa gatlopp i pressen. Italienarna är rasande. Kanske är det nu det slår henne att publiken, pressen och kritikernas kärlek inte kommer att vara för alltid. Att det måste finnas annat i livet än att stå på scen, något som hon missar. Hela livet har hon varit operasångerskan La Callas. Nu vill hon bara vara kvinnan Maria. Men det blir inte som hon har tänkt sig. I programmet medverkar dramatikern Lucas Svensson och operasångarna Rickard Söderberg och Kerstin Avemo. En dokumentär från 2021 av Moa Larsson. Producent Ljudbang: Emma JankeProducent P2: Antonio de la CruzTekniker: Mikael Brodin Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio P2.
4/9/202157 minutes
Episode Artwork

Historien om världsorkestern i Flen

I sörmländska Flen har en unik orkester vuxit fram, med tolv nationaliteter och influenser från jordens alla hörn. Men hur utvecklar man en orkester där medlemmarna kan vara på plats ena veckan och utvisade nästa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världsorkestern har sedan starten 2015 hunnit bli utnämnd till ”Årets sörmlänning”, fått överraska kungen på hans födelsedag och spelat över hela Sverige och även utomlands. Målet är att spela bra musik men orkestern har också blivit en plats för integration, där nyanlända blandas med infödda svenskar. Den ständiga frågan är dock hur man håller liv i en orkester där medlemmarna kan vara på plats ena veckan och utvisade eller förflyttade nästa.  I programmet möter vi orkesterledaren Lutte Berg och några av orkesterns medlemmar när de repeterar i gamla Folkets hus Amazon i Flen. En dokumentär från 2021 av Malin Marcko. Producent: Antonio de la Cruz
3/27/202156 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Historien om världsorkestern i Flen

I sörmländska Flen har en unik orkester vuxit fram, med tolv nationaliteter och influenser från jordens alla hörn. Men hur utvecklar man en orkester där medlemmarna kan vara på plats ena veckan och utvisade nästa? Världsorkestern har sedan starten 2015 hunnit bli utnämnd till ”Årets sörmlänning”, fått överraska kungen på hans födelsedag och spelat över hela Sverige och även utomlands. Målet är att spela bra musik men orkestern har också blivit en plats för integration, där nyanlända blandas med infödda svenskar. Den ständiga frågan är dock hur man håller liv i en orkester där medlemmarna kan vara på plats ena veckan och utvisade eller förflyttade nästa.  I programmet möter vi orkesterledaren Lutte Berg och några av orkesterns medlemmar när de repeterar i gamla Folkets hus Amazon i Flen. En dokumentär från 2021 av Malin Marcko. Producent: Antonio de la Cruz
3/26/202156 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Wilhelm Stenhammar: ”Jag längtar in i mig själv”

Tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar var ett nationalmonument kring förra sekelskiftet. Få personer har haft sådan betydelse för svenskt musikliv, men de inre striderna var många och egentligen var han för blyg för sin egen framgång. En passionerad drömmare och en personlig röst med en musik som kom långt inifrån. Så beskrivs Wilhelm Stenhammar, tonsättaren och pianisten som blev framgångsrik runt år 1900 och vars sånger och symfoniska verk lever kvar hos oss än i dag. Mest känd är han troligen för tonsättningen av ”Sverige”, av en del betraktad som vår egentliga nationalsång. Men färre känner nog till de inre konflikter som följde honom. Stenhammar hade en uppburen tillvaro som musiker och chefsdirigent för Göteborgs symfoniker, samtidigt som han levde ett bitvis självutplånande liv. Han var aldrig helt bekväm i rampljuset och fick inte heller samma internationella genomslag som sina nordiska grannar. ”Jag längtar in i mig själv” skrev Stenhammar i ett brev till sin vän Jean Sibelius. I år är det 150 år sedan Wilhelm Stenhammar föddes. Här går vi i hans fotspår tillsammans med författaren Magnus Haglund, barnbarnet Carl Wilhelm Stenhammar, sångerskan Anne Sofie von Otter och pianisten Bengt Forsberg. En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom.
3/5/202156 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Wilhelm Stenhammar: ”Jag längtar in i mig själv”

Tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar var ett nationalmonument kring förra sekelskiftet. Få personer har haft sådan betydelse för svenskt musikliv, men de inre striderna var många och egentligen var han för blyg för sin egen framgång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En passionerad drömmare och en personlig röst med en musik som kom långt inifrån. Så beskrivs Wilhelm Stenhammar, tonsättaren och pianisten som blev framgångsrik runt år 1900 och vars sånger och symfoniska verk lever kvar hos oss än i dag. Mest känd är han troligen för tonsättningen av ”Sverige”, av en del betraktad som vår egentliga nationalsång. Men färre känner nog till de inre konflikter som följde honom. Stenhammar hade en uppburen tillvaro som musiker och chefsdirigent för Göteborgs symfoniker, samtidigt som han levde ett bitvis självutplånande liv. Han var aldrig helt bekväm i rampljuset och fick inte heller samma internationella genomslag som sina nordiska grannar. ”Jag längtar in i mig själv” skrev Stenhammar i ett brev till sin vän Jean Sibelius. I år är det 150 år sedan Wilhelm Stenhammar föddes. Här går vi i hans fotspår tillsammans med författaren Magnus Haglund, barnbarnet Carl Wilhelm Stenhammar, sångerskan Anne Sofie von Otter och pianisten Bengt Forsberg. En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom.
3/5/202156 minutes, 50 seconds
Episode Artwork

Sanningen bakom ”Kvartett vid tidens ände”

Få verk är så mytomspunna som Messiaens Kvartett vid tidens ände. Det berättas om pianotangenter som fastnade i kylan och ett uruppförande som sågs av flera tusen krigsfångar men vad är egentligen sant? Det är den 15 januari 1941 och minusgrader i det nazistiska interneringslägret Stalag VIII-A nära staden Görlitz i sydöstra Tyskland. Krigsfångar från hela Europa står och huttrar medan de väntar på att musiken ska börja. Verket de ska få höra är en kvartett skriven av medfången Olivier Messiaen. Vid andra världskrigets start är han 30 år, försteorganist i en kyrka i Paris och ett stort tonsättarlöfte. I interneringslägret komponerar han ”Kvartett vid tidens ände” för klarinett, violin, piano och cello. Stycket har kommit att bli ett av världens mest mytomspunna vad gäller tillkomst och uppförande. Men hur gick det egentligen till när musiken skrevs? Och vad är sant om det första framförandet? I programmet hörs bland andra forskaren Rebecca Rishin, klarinettisten Martin Fröst och kardinal Anders Arborelius. En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom.
2/13/202157 minutes
Episode Artwork

Sanningen bakom ”Kvartett vid tidens ände”

Få verk är så mytomspunna som Messiaens Kvartett vid tidens ände. Det berättas om pianotangenter som fastnade i kylan och ett uruppförande som sågs av flera tusen krigsfångar men vad är egentligen sant? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är den 15 januari 1941 och minusgrader i det nazistiska interneringslägret Stalag VIII-A nära staden Görlitz i sydöstra Tyskland. Krigsfångar från hela Europa står och huttrar medan de väntar på att musiken ska börja. Verket de ska få höra är en kvartett skriven av medfången Olivier Messiaen. Vid andra världskrigets start är han 30 år, försteorganist i en kyrka i Paris och ett stort tonsättarlöfte. I interneringslägret komponerar han ”Kvartett vid tidens ände” för klarinett, violin, piano och cello. Stycket har kommit att bli ett av världens mest mytomspunna vad gäller tillkomst och uppförande. Men hur gick det egentligen till när musiken skrevs? Och vad är sant om det första framförandet? I programmet hörs bland andra forskaren Rebecca Rishin, klarinettisten Martin Fröst och kardinal Anders Arborelius. En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom.
2/13/202156 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Minnen av Miles Davis album Kind of Blue

Ingen annan jazzskiva har sålt lika mycket som Kind of Blue. Musik som en viskning i örat från en kärlek, säger saxofonisten Gunnar Lindgren, som spelat låtarna från albumet fler gånger än Miles Davis själv gjort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fem låtar, inspelade under två vårdagar 1959 i New York. Musikerna trodde att det var vanlig dag på jobbet, men Miles Davis hade andra planer. När John Coltrane och de andra packat upp sina instrument fick de istället för färdiga låtar några skalor nerklottrade på papper. Miles ville åt något nytt – det spontana skapandet. ”Därför blev det så bra”, säger musikern Daniel Bingert, som när han spelade in sin senaste skiva provade samma metod som Miles Davis använde. Men vad hände egentligen när Gunnar Lindgren tidigt 60-tal upptäckte att Miles Davis råkade vara på samma flyg som honom på väg från Göteborg till Stockholm? En dokumentär från 2021 av Anton Karis.
1/30/202156 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Minnen av Miles Davis album Kind of Blue

Ingen annan jazzskiva har sålt lika mycket som Kind of Blue. Musik som en viskning i örat från en kärlek, säger saxofonisten Gunnar Lindgren, som spelat låtarna från albumet fler gånger än Miles Davis själv gjort. Fem låtar, inspelade under två vårdagar 1959 i New York. Musikerna trodde att det var vanlig dag på jobbet, men Miles Davis hade andra planer. När John Coltrane och de andra packat upp sina instrument fick de istället för färdiga låtar några skalor nerklottrade på papper. Miles ville åt något nytt – det spontana skapandet. ”Därför blev det så bra”, säger musikern Daniel Bingert, som när han spelade in sin senaste skiva provade samma metod som Miles Davis använde. Men vad hände egentligen när Gunnar Lindgren tidigt 60-tal upptäckte att Miles Davis råkade vara på samma flyg som honom på väg från Göteborg till Stockholm? En dokumentär från 2021 av Anton Karis.
1/30/202144 minutes, 3 seconds
Episode Artwork

Fela Kuti och de 27 fruarna

Afrobeat-grundaren Fela Kutis relation till kvinnor var avgörande i alla skeden av hans karriär. Det här är berättelsen om hur kvinnorna hans mamma och hans 27 fruar formade honom och hans musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den nigerianske musikern och människorättsaktivisten Fela Anikulapo-Kuti är mest känd som grundaren av afrobeat. Hans musik är en mix av nigerianska Yoruba-rytmer, highlife från Ghana och jazz och funk. Under sin karriär blev han trakasserad, misshandlad och fängslad på grund av sina provokativa texter som kritiserade Nigerias korrupta militärdiktatur. När Fela Kuti gick bort i sviterna av aids 1997 hade han hunnit spela in över 70 album, bevittna ett inbördeskrig och utropa en egen republik. Och gifta sig. Med 27 kvinnor. Samtidigt. Det här är berättelsen om hur kvinnorna formade Fela Kutis liv. I programmet hörs bland andra hans dotter Yeni Anikulapo-Kuti och tidigare flickvännen Sandra Izsadore. En dokumentär från 2021 av Rafaela Stålbalk Klose.
1/16/202156 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Fela Kuti och de 27 fruarna

Afrobeat-grundaren Fela Kutis relation till kvinnor var avgörande i alla skeden av hans karriär. Det här är berättelsen om hur kvinnorna hans mamma och hans 27 fruar formade honom och hans musik. Den nigerianske musikern och människorättsaktivisten Fela Anikulapo-Kuti är mest känd som grundaren av afrobeat. Hans musik är en mix av nigerianska Yoruba-rytmer, highlife från Ghana och jazz och funk. Under sin karriär blev han trakasserad, misshandlad och fängslad på grund av sina provokativa texter som kritiserade Nigerias korrupta militärdiktatur. När Fela Kuti gick bort i sviterna av aids 1997 hade han hunnit spela in över 70 album, bevittna ett inbördeskrig och utropa en egen republik. Och gifta sig. Med 27 kvinnor. Samtidigt. Det här är berättelsen om hur kvinnorna formade Fela Kutis liv. I programmet hörs bland andra hans dotter Yeni Anikulapo-Kuti och tidigare flickvännen Sandra Izsadore. En dokumentär från 2021 av Rafaela Stålbalk Klose.
1/16/202156 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Så revolutionerade Merit Hemmingson folkmusiken

Merit Hemmingson slog igenom stort i början av 70-talet. Med hammondorgel klädde hon den svenska folkmusiken i ett funkigt groove och tog sig in på topplistorna. Men efter några år försvann Merit från de stora scenerna. Med rötter i jazzen och lika delar lyhördhet som lekfullhet förnyade Merit Hemmingson den svenska folkmusiken. Albumtrilogin ”Huvva – svensk folkmusik på beat”, ”Trollskog – mer svensk folkmusik på beat” och ”Bergtagen”, som hon spelade in med producenten Bengt Palmers, sålde guld. – Det var totalt nytt. Ingen hade gjort något sådant tidigare, minns Merit själv. Succén var ett faktum. Turnéerna många och långa. Samtidigt fick Merit två barn som hon ville få mer tid med. Hon tog en paus, flyttade till Dalarna och lämnade tillfälligt rampljuset. Att sedan komma tillbaka var svårt. – Jag försvann från branschen, från Stockholm, media, allting. Det blev bara tyst. Från full rulle... till ingenting, säger Merit, som på senare år hittat tillbaka till folktonen och som bland annat valts in i Swedish Music Hall of Fame för sin musikgärning. I programmet medverkar förutom Merit Hemmingson också Bengt Palmers, Tobias Fröberg, Kalle Almlöf, Kjell-Erik Eriksson, Maritza Horn, Ola Salo och Martin Axén. En dokumentär från 2020 av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.
12/12/202056 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Så revolutionerade Merit Hemmingson folkmusiken

Merit Hemmingson slog igenom stort i början av 70-talet. Med hammondorgel klädde hon den svenska folkmusiken i ett funkigt groove och tog sig in på topplistorna. Men efter några år försvann Merit från de stora scenerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med rötter i jazzen och lika delar lyhördhet som lekfullhet förnyade Merit Hemmingson den svenska folkmusiken. Albumtrilogin ”Huvva – svensk folkmusik på beat”, ”Trollskog – mer svensk folkmusik på beat” och ”Bergtagen”, som hon spelade in med producenten Bengt Palmers, sålde guld. – Det var totalt nytt. Ingen hade gjort något sådant tidigare, minns Merit själv. Succén var ett faktum. Turnéerna många och långa. Samtidigt fick Merit två barn som hon ville få mer tid med. Hon tog en paus, flyttade till Dalarna och lämnade tillfälligt rampljuset. Att sedan komma tillbaka var svårt. – Jag försvann från branschen, från Stockholm, media, allting. Det blev bara tyst. Från full rulle... till ingenting, säger Merit, som på senare år hittat tillbaka till folktonen och som bland annat valts in i Swedish Music Hall of Fame för sin musikgärning. I programmet medverkar förutom Merit Hemmingson också Bengt Palmers, Tobias Fröberg, Kalle Almlöf, Kjell-Erik Eriksson, Maritza Horn, Ola Salo och Martin Axén. En dokumentär från 2020 av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.
12/12/202056 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Hur låter gud?

Gud och det gudomliga har skildrats i musiken i årtusenden. I allt från sufiska flöjter och judisk bönesång till Lars-Erik Larssons Förklädd gud. Men idén om hur gud ska gestaltas skiljer sig åt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur låter gud i musiken? Vi närmar oss frågan genom personliga berättelser och historiska exempel på försök att gestalta guds väsen. Samtida musiker och konstnärer berättar om sina erfarenheter och inspirationskällor. Musik gjord av vind eller guds andedräkt, noisemusik gjord av alla frekvenser och aftonbön klädd i popdräkt. Hör Malin Stenberg som regisserade Folkoperans uppsättning av kör- och orkesterverket ”Förklädd gud”, oudvirtuosen och musikvetaren Ahmad al Khatib, tonsättaren, musikern och konstnären Dror Feiler, samt folkmusikern och tonsättaren Sara Parkman. En dokumentär från 2020 av Marie Wennersten. I programmet hörs utdrag ur Folkoperans uppsättning av Förklädd gud med Folkoperans Vokalensemble. Arrangemang av Jonas Forssell. Recitation av Hjalmar Gullbergs text på romani: Nathalie Merchant.
11/21/202056 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Hur låter gud?

Gud och det gudomliga har skildrats i musiken i årtusenden. I allt från sufiska flöjter och judisk bönesång till Lars-Erik Larssons Förklädd gud. Men idén om hur gud ska gestaltas skiljer sig åt. Hur låter gud i musiken? Vi närmar oss frågan genom personliga berättelser och historiska exempel på försök att gestalta guds väsen. Samtida musiker och konstnärer berättar om sina erfarenheter och inspirationskällor. Musik gjord av vind eller guds andedräkt, noisemusik gjord av alla frekvenser och aftonbön klädd i popdräkt. Hör Malin Stenberg som regisserade Folkoperans uppsättning av kör- och orkesterverket ”Förklädd gud”, oudvirtuosen och musikvetaren Ahmad al Khatib, tonsättaren, musikern och konstnären Dror Feiler, samt folkmusikern och tonsättaren Sara Parkman. En dokumentär från 2020 av Marie Wennersten. I programmet hörs utdrag ur Folkoperans uppsättning av Förklädd gud med Folkoperans Vokalensemble. Arrangemang av Jonas Forssell. Recitation av Hjalmar Gullbergs text på romani: Nathalie Merchant.
11/21/202056 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Minnen av Beethovens violinkonsert

Beethovens enda violinkonsert uruppfördes i Wien 1806. Särskilt den långsamma mittensatsen har kommit att bli älskad. Kanske det vackraste som någonsin skrivits, säger Malin Broman, konsertmästare i Radiosymfonikerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rose från Sydafrika köpte violinkonserten på skiva första dagarna i frihet efter flykten från hemlandets apartheid. ”Varje gång jag hör början får den min själ att flyga!” berättar hon. John minns när han på skidresan i Alperna fick oväntat sällskap av en italiensk stjärnviolinist för att han råkat nynna på melodin ur violinkonsertens sista sats. En dokumentär från 2020 av Anton Karis.
11/7/202056 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Minnen av Beethovens violinkonsert

Beethovens enda violinkonsert uruppfördes i Wien 1806. Särskilt den långsamma mittensatsen har kommit att bli älskad. Kanske det vackraste som någonsin skrivits, säger Malin Broman, konsertmästare i Radiosymfonikerna. Rose från Sydafrika köpte violinkonserten på skiva första dagarna i frihet efter flykten från hemlandets apartheid. ”Varje gång jag hör början får den min själ att flyga!” berättar hon. John minns när han på skidresan i Alperna fick oväntat sällskap av en italiensk stjärnviolinist för att han råkat nynna på melodin ur violinkonsertens sista sats. En dokumentär från 2020 av Anton Karis.
11/7/202037 minutes, 20 seconds
Episode Artwork

Dagen Dan Andersson dog

Den 16 september 1920 dör den då relativt okände 32-årige Dan Andersson i en hotellsäng i Stockholm. Postumt blir han en av Sveriges mest sjungna och lästa diktare. Det här är berättelsen om hans sista dag i livet. I den här dokumentären får du följa Dan Andersson under hans sista dag i livet. Från att han vaknar på morgonen hemma i Gonäs i Dalarna, till det tragiska slutet i Stockholm. Dan Andersson reser till huvudstaden för att söka en anställning. Hans hustru Olga är gravid med deras första barn och han behöver en fast inkomst för att försörja sin familj. Hans död på ett hotellrum i Stockholm blir mycket omtalad och leder under 1900-talet till att hans dikter uppmärksammas. ”Omkring tiggarn från Luossa” och ”Jungman Jansson” blir några av hans mest populära verk. Vad som inte är lika känt är att han även tonsatte flera av sina dikter. Några av melodierna har blivit svenska visklassiker. En dokumentär från 2020 av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.
10/24/202056 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Dagen Dan Andersson dog

Den 16 september 1920 dör den då relativt okände 32-årige Dan Andersson i en hotellsäng i Stockholm. Postumt blir han en av Sveriges mest sjungna och lästa diktare. Det här är berättelsen om hans sista dag i livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här dokumentären får du följa Dan Andersson under hans sista dag i livet. Från att han vaknar på morgonen hemma i Gonäs i Dalarna, till det tragiska slutet i Stockholm. Dan Andersson reser till huvudstaden för att söka en anställning. Hans hustru Olga är gravid med deras första barn och han behöver en fast inkomst för att försörja sin familj. Hans död på ett hotellrum i Stockholm blir mycket omtalad och leder under 1900-talet till att hans dikter uppmärksammas. ”Omkring tiggarn från Luossa” och ”Jungman Jansson” blir några av hans mest populära verk. Vad som inte är lika känt är att han även tonsatte flera av sina dikter. Några av melodierna har blivit svenska visklassiker. En dokumentär från 2020 av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.
10/24/202056 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Zarah Leander – en kvinna som vet vad hon vill

I slutet av 30-talet sökte landets stora revyartist Zarah Leander lyckan i Europa. Hon blev den tyska propagandafilmens stora stjärna, men samarbetet med naziregimen kom nästan att kosta henne karriären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är historien om Zarah Leander, en artist som gick sin egen väg. Som blev älskad av många miljoner människor, och sedan bespottad och utstött. Men det är också historien om en kvinna som aldrig gav sig, och som aldrig vek sig för maktens män. En dokumentär av Eva och Staffan Schöier från 2020.
10/10/202056 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Zarah Leander – en kvinna som vet vad hon vill

I slutet av 30-talet sökte landets stora revyartist Zarah Leander lyckan i Europa. Hon blev den tyska propagandafilmens stora stjärna, men samarbetet med naziregimen kom nästan att kosta henne karriären. Det här är historien om Zarah Leander, en artist som gick sin egen väg. Som blev älskad av många miljoner människor, och sedan bespottad och utstött. Men det är också historien om en kvinna som aldrig gav sig, och som aldrig vek sig för maktens män. En dokumentär av Eva och Staffan Schöier från 2020.
10/10/202056 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Ikoniska barnlåtar: Är du vaken Lars?

Barnmusikpionjären Gullan Bornemark skapar en egen musiklek och börjar jobba interaktivt med barnmusik innan termen ens är uppfunnen. Låten Är du vaken Lars? blir snabbt populär genom radion på 60-talet. Det är genom egna program i Sveriges Radio som Gullan Bornemark presenterar radiolyssnarna för ”Är du vaken Lars?”. Låten är en av många som får möta sin publik på detta sätt då Gullan Bornemark under 60-talet leder musikprogram för och med barn i både Sveriges Radio och SVT. Det här är berättelsen om en låt som skrivs på tramporgel i sommarstugan, en text som anklagas för att vara snusförnuftig och en sexårig son som sjunger med sådan kraft att mikrofoner är överflödiga. Historien om Gullan Bornemarks låt ”Är du vaken Lars?” rymmer ett musikaliskt familjeföretag, ett enormt driv och en kompositör med stor respekt för barn och deras musikalitet. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?  En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson. Musiken som spelas i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
9/11/202031 minutes, 42 seconds
Episode Artwork

Ikoniska barnlåtar: Är du vaken Lars?

Barnmusikpionjären Gullan Bornemark skapar en egen musiklek och börjar jobba interaktivt med barnmusik innan termen ens är uppfunnen. Låten Är du vaken Lars? blir snabbt populär genom radion på 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är genom egna program i Sveriges Radio som Gullan Bornemark presenterar radiolyssnarna för ”Är du vaken Lars?”. Låten är en av många som får möta sin publik på detta sätt då Gullan Bornemark under 60-talet leder musikprogram för och med barn i både Sveriges Radio och SVT. Det här är berättelsen om en låt som skrivs på tramporgel i sommarstugan, en text som anklagas för att vara snusförnuftig och en sexårig son som sjunger med sådan kraft att mikrofoner är överflödiga. Historien om Gullan Bornemarks låt ”Är du vaken Lars?” rymmer ett musikaliskt familjeföretag, ett enormt driv och en kompositör med stor respekt för barn och deras musikalitet. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?  En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson. Musiken som spelas i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
9/11/202029 minutes
Episode Artwork

Ikoniska barnlåtar: Tigerjakt

På 80-talet gör rockbandet Mora Träsk succé på landets förskolor. Låten som tar med barnen på tigerjakt har med tiden blivit en självklar del av standardrepertoaren hos tusentals pedagoger. Leif Walter är lågstadieläraren och rockmusikern från Gävle som känner igen en hit när han hör den. Tigerjakten kom han över på en firmafest på 70-talet och låten har sedan dess visat vägen till försäljningsrekord, de stora arenorna och barnens hjärtan. Låten visar sig vara en ramsa som innan den blev en barnhit vandrat över världsdelar och genrer. Det här är berättelsen om hur rockbandet Mora Träsk blir en barnmusikduo som golvar Sverige genom att ge sig ut på tigerjakt med humor, riktad marknadsföring och stor kunskap om pedagogik. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?  En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson. Musiken som spelas i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
9/9/202029 minutes, 7 seconds
Episode Artwork

Ikoniska barnlåtar: Krakel Spektakel

På 1950-talet dyker barnbokskaraktärerna Krakel Spektakel och Kusin Vitamin upp på skiva. Duon som leker, skojar och hänger i gardiner etsar sig snabbt fast med omedelbara melodier och fyndiga rim. Krakel Spektakels och Kusin Vitamins historia går tillbaka till 1947, året då barnkultur-legendaren Lennart Hellsing ger dem liv i boken Nyfiken i en strut. Hellsings iver att väcka barns lust att sjunga, dansa och röra sig leder snart till att Krakel Spektakel och Kusin Vitamin även hamnar på skiva. Rösten till Kusin Vitamin görs av skådespelarna Yvonne Lombard (tal) och Astrid Söderbaum (sång), som tack vare liknande röstfärg kan dela på rollen. Lombard och Söderbaum har ljusa minnen av både inspelningarna och varandra. ”Jag hör på rösten att jag skrattar inombords, jag blir bara glad när jag hör det”, säger Astrid Söderbaum när hon lyssnar på en inspelning. Men bakom de till synes enkla visorna döljer sig en historia om status och klass och hur champagne och röda rosor blir vägen in i barnens vardagsrum. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?  En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson. Musiken som spelades i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
9/4/202034 minutes, 17 seconds
Episode Artwork

Ikoniska barnlåtar: Mitt lilla barn

Jojje Wadenius album Goda' Goda' med texter av Barbro Lindgren har gjort avtryck hos generationer av barn. Inspirationen till låten Mitt lilla barn kommer både från egna barndomsupplevelser och Paul Simons sound. I slutet av 1960-talet är Jojje Wadenius 23 år gammal. Han bor i en etta på Södermalm i Stockholm, hankar sig fram i jazzkretsar och testar olika saker musikaliskt. Barbro Lindgren är i 30-årsåldern och har fått sina första böcker utgivna. Av radioproducenten Inga-Lill Lindgren får de båda frågan om att skriva barnlåtar. De säger ja, och Jojje Wadenius tonsätter Barbro Lindgrens texter som målar upp spännande världar om att skrika som gorillor och binda fast folk vid den stora stenen. Barbro Lindgren berättar att hon ”knyckt vilt” ur både sin egen och sina söners barndomsår. Även Jojje har hämtat inspiration från sin egen verklighet. Introt på ”Mitt lilla barn” är influerat av Simon and Garfunkels album Sounds of Silence. Mängder av artister har genom åren samplat och låtit sig inspireras av och Jojje Wadenius och Barbro Lindgrens barnlåtar, melodier som än i dag är stora hos det uppväxande släktet. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?  En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson. Musiken som spelas i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
9/2/202036 minutes, 25 seconds
Episode Artwork

Ikoniska barnlåtar: Mitt lilla barn

Jojje Wadenius album Goda' Goda' med texter av Barbro Lindgren har gjort avtryck hos generationer av barn. Inspirationen till låten Mitt lilla barn kommer både från egna barndomsupplevelser och Paul Simons sound. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av 1960-talet är Jojje Wadenius 23 år gammal. Han bor i en etta på Södermalm i Stockholm, hankar sig fram i jazzkretsar och testar olika saker musikaliskt. Barbro Lindgren är i 30-årsåldern och har fått sina första böcker utgivna. Av radioproducenten Inga-Lill Lindgren får de båda frågan om att skriva barnlåtar. De säger ja, och Jojje Wadenius tonsätter Barbro Lindgrens texter som målar upp spännande världar om att skrika som gorillor och binda fast folk vid den stora stenen. Barbro Lindgren berättar att hon ”knyckt vilt” ur både sin egen och sina söners barndomsår. Även Jojje har hämtat inspiration från sin egen verklighet. Introt på ”Mitt lilla barn” är influerat av Simon and Garfunkels album Sounds of Silence. Mängder av artister har genom åren samplat och låtit sig inspireras av och Jojje Wadenius och Barbro Lindgrens barnlåtar, melodier som än i dag är stora hos det uppväxande släktet. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?  En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson. Musiken som spelas i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
9/2/202028 minutes, 36 seconds
Episode Artwork

Ikoniska barnlåtar: Idas sommarvisa

Finns det någon barnvisa som gjort större avtryck på svenskarna än Idas sommarvisa? I dag sjungs den på varenda skolavslutning, men från början var den mest ett mellanspel för att få ihop scenerna i en av filmerna om Emil i Lönneberga. Hur gick det till när Georg Riedel, jazzmusikern som bara gillade instrumentalmusik, fick uppdraget att skriva barnvisor till flera av Astrid Lindgrens filmer? Georg Riedel berättar om ett lite annorlunda samarbetssätt och om vikten av att kunna skrota en dålig idé. I intervjuer från Sveriges Radios arkiv hör vi också Astrid Lindgren beskriva sitt författarskap, sin syn på barn och sin relation till gamla svenska visor. Detta är berättelsen om hur djupaste allvar, ordkonst och ett otippat musikaliskt samarbete blir betydelsefullt för människor över hela världen. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?  En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson. Musiken som spelas i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
8/29/202030 minutes, 45 seconds
Episode Artwork

Ikoniska barnlåtar: Idas sommarvisa

Finns det någon barnvisa som gjort större avtryck på svenskarna än Idas sommarvisa? I dag sjungs den på varenda skolavslutning, men från början var den mest ett mellanspel för att få ihop scenerna i en av filmerna om Emil i Lönneberga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur gick det till när Georg Riedel, jazzmusikern som bara gillade instrumentalmusik, fick uppdraget att skriva barnvisor till flera av Astrid Lindgrens filmer? Georg Riedel berättar om ett lite annorlunda samarbetssätt och om vikten av att kunna skrota en dålig idé. I intervjuer från Sveriges Radios arkiv hör vi också Astrid Lindgren beskriva sitt författarskap, sin syn på barn och sin relation till gamla svenska visor. Detta är berättelsen om hur djupaste allvar, ordkonst och ett otippat musikaliskt samarbete blir betydelsefullt för människor över hela världen. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?  En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson. Musiken som spelas i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
8/29/202028 minutes, 49 seconds
Episode Artwork

Ikoniska barnlåtar: Banankontakt av tredje graden

Electric banana band erövrade svenska topplistor på 80-talet. Låten Banankontakt av tredje graden blev en omedelbar hit bland både vuxna och barn utan att så många fans la märke till textens budskap. ”Banankontakt av tredje graden” kom till som musikunderhållning i ett jullovsprogram på SVT. Lasse Åberg och Janne Schaffer berättar om hur Abba-influenser och tankar om miljöförstörelse blev den ultimata barnklassikern i en tid då bananer, djungelkostymer och barnmusiken blev cool. I dag samsas rockfestivaler och operahus om Banankontakt. Janne Schaffer och Lasse Åberg konstaterar att låtar för barn inte alls behöver vara okomplicerade och enkla för att landa rätt. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?  En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson. Musiken som spelas i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
8/28/202031 minutes, 16 seconds
Episode Artwork

Ikoniska barnlåtar: Banankontakt av tredje graden

Electric banana band erövrade svenska topplistor på 80-talet. Låten Banankontakt av tredje graden blev en omedelbar hit bland både vuxna och barn utan att så många fans la märke till textens budskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Banankontakt av tredje graden” kom till som musikunderhållning i ett jullovsprogram på SVT. Lasse Åberg och Janne Schaffer berättar om hur Abba-influenser och tankar om miljöförstörelse blev den ultimata barnklassikern i en tid då bananer, djungelkostymer och barnmusiken blev cool. I dag samsas rockfestivaler och operahus om Banankontakt. Janne Schaffer och Lasse Åberg konstaterar att låtar för barn inte alls behöver vara okomplicerade och enkla för att landa rätt. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?  En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson. Musiken som spelas i programmet hittar du under ”låtlistor” här ovanför.
8/28/202028 minutes, 6 seconds
Episode Artwork

Alternativfestivalen och schlagerprotesterna 1975

År 1975 blir avgörande för den svenska alternativa musikrörelsen. I protest mot Schlagerfestivalen samlas massor av människor för en alternativ festival, och de lyckas faktiskt förändra synen på schlagermusik i årtionden. Året är 1974. I Brighton hålls Eurovision Song Contest och det blir Abba som vinner med låten ”Waterloo”. Vinsten betyder att Sverige ska stå för värd för Eurovisionsschlagerfestivalen året efter. Samtidigt som Abba gör succé växer sig en kraft allt starkare. Det är en rörelse som är kritisk till musiktävlingar och topplistor och som vill sudda ut avståndet mellan musiker och publik. Rörelsen bestämmer sig för att anordna en egen festival som kommer förändra synen på schlagermusik. I programmet hörs bland andra Tjia Torpe och Håkan Lahger som var med och organiserade festivalen. En dokumentär från 2020 av Irma Norrman. Klippen i programmet kommer från SVT:s öppet arkiv, filmen ”Vi har vår egen sång” om Alternativfestivalen 1975 av Kinoki Produktion, från Ungdomsradion i P3, Ekot och Radiofynd.
6/27/202057 minutes
Episode Artwork

Alternativfestivalen och schlagerprotesterna 1975

År 1975 blir avgörande för den svenska alternativa musikrörelsen. I protest mot Schlagerfestivalen samlas massor av människor för en alternativ festival, och de lyckas faktiskt förändra synen på schlagermusik i årtionden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1974. I Brighton hålls Eurovision Song Contest och det blir Abba som vinner med låten ”Waterloo”. Vinsten betyder att Sverige ska stå för värd för Eurovisionsschlagerfestivalen året efter. Samtidigt som Abba gör succé växer sig en kraft allt starkare. Det är en rörelse som är kritisk till musiktävlingar och topplistor och som vill sudda ut avståndet mellan musiker och publik. Rörelsen bestämmer sig för att anordna en egen festival som kommer förändra synen på schlagermusik. I programmet hörs bland andra Tjia Torpe och Håkan Lahger som var med och organiserade festivalen. En dokumentär från 2020 av Irma Norrman. Klippen i programmet kommer från SVT:s öppet arkiv, filmen ”Vi har vår egen sång” om Alternativfestivalen 1975 av Kinoki Produktion, från Ungdomsradion i P3, Ekot och Radiofynd.
6/27/202056 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Scenskräck – en förlamande rädsla

Darrningar, kräkningar och flyktkänslor. Frédéric Chopin, Jenny Lind och Vladimir Horowitz var alla drabbade av förlamande scenskräck. Hur är det att livnära sig på att stå på scen när mötet med publiken orsakar ångest och panik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Scenskräck är ett så starkt obehag av att framträda inför människor att det kan bli till ett handikapp. I sin mest extrema form kan skräcken sätta stopp för en musikkarriär. Och det är vanligare än vad man kanske kan tro, även bland professionella musiker. Flera studier visar att 20 till 30 procent av alla orkestermusiker lider av någon form av ångestrelaterade besvär i samband med konserter. Många tar betablockerare, alltså medicin som minskar hjärtats maxpuls, innan de ska upp på scen. Mycket tyder dessutom på att skräcken ofta blir värre med åren. Hur fungerar egentligen scenskräck? Hur kommer man över det? Och är scenen verkligen lika viktig i dag när inspelningsteknik och digitala lösningar erbjuder möjligheter att uppträda på nya sätt? I det här programmet följer vi den unga lovande violinisten Isabel. Hon drömmer om en musikkarriär, men kämpar med scenskräcken. Vi möter också Fransisca Skoogh, legitimerad psykolog och en av Sveriges främsta konsertpianister. Som doktorand vid Lunds universitet forskar hon kring scenskräck och sitt förhållande till scenen. Musikprofessorn Mattias Lundberg ger en inblick i hur några av musikhistoriens rampfeberdrabbade kompositörer och musiker tacklade sin rädsla. Många tillhör våra mest kända ikoner: Glenn Gould, Leopold Godowski, Frédéric Chopin och Enrico Caruso. Vi får också veta hur man på 1800-talet försöka lindra skräcken med råa ägg, morötter – och opium så klart.  En dokumentär från 2020 av Joanna Górecka.
6/6/202056 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Scenskräck – en förlamande rädsla

Darrningar, kräkningar och flyktkänslor. Frédéric Chopin, Jenny Lind och Vladimir Horowitz var alla drabbade av förlamande scenskräck. Hur är det att livnära sig på att stå på scen när mötet med publiken orsakar ångest och panik? Scenskräck är ett så starkt obehag av att framträda inför människor att det kan bli till ett handikapp. I sin mest extrema form kan skräcken sätta stopp för en musikkarriär. Och det är vanligare än vad man kanske kan tro, även bland professionella musiker. Flera studier visar att 20 till 30 procent av alla orkestermusiker lider av någon form av ångestrelaterade besvär i samband med konserter. Många tar betablockerare, alltså medicin som minskar hjärtats maxpuls, innan de ska upp på scen. Mycket tyder dessutom på att skräcken ofta blir värre med åren. Hur fungerar egentligen scenskräck? Hur kommer man över det? Och är scenen verkligen lika viktig i dag när inspelningsteknik och digitala lösningar erbjuder möjligheter att uppträda på nya sätt? I det här programmet följer vi den unga lovande violinisten Isabel. Hon drömmer om en musikkarriär, men kämpar med scenskräcken. Vi möter också Fransisca Skoogh, legitimerad psykolog och en av Sveriges främsta konsertpianister. Som doktorand vid Lunds universitet forskar hon kring scenskräck och sitt förhållande till scenen. Musikprofessorn Mattias Lundberg ger en inblick i hur några av musikhistoriens rampfeberdrabbade kompositörer och musiker tacklade sin rädsla. Många tillhör våra mest kända ikoner: Glenn Gould, Leopold Godowski, Frédéric Chopin och Enrico Caruso. Vi får också veta hur man på 1800-talet försöka lindra skräcken med råa ägg, morötter – och opium så klart.  En dokumentär från 2020 av Joanna Górecka.
6/6/202056 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Anders Hillborg och ljuddjuret

Anders Hillborg är en av Sveriges mest framgångsrika kompositörer av nutida musik. I februari 2020 förbereds en festival helt tillägnad hans musik i London. Följ med bakom kulisserna! Den retrospektiva festivalen blir ett tillfälle för Anders Hillborg att själv se tillbaka på sin karriär och återuppleva många av de stycken han skrivit under åren. Från körstycket ”Lilla Sus grav” som han skrev för hand 1978, 24 år gammal, till orkesterverket ”Through Lost Landscapes” från 2019. Om rösten är urmaterialet för hans komponerande och kören är Anders Hillborgs klangliga laboratorium, så är orkestern hans musikaliska husdjur. Ljuddjuret som han kallar det. Klangdjuret som uppstår när uppemot hundra människor sitter i samma rum och spelar olika stämmor, samtidigt som de bildar en helhet. En dokumentär från 2020 av Sofia Nyblom.
5/16/202051 minutes, 6 seconds
Episode Artwork

Anders Hillborg och ljuddjuret

Anders Hillborg är en av Sveriges mest framgångsrika kompositörer av nutida musik. I februari 2020 förbereds en festival helt tillägnad hans musik i London. Följ med bakom kulisserna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den retrospektiva festivalen blir ett tillfälle för Anders Hillborg att själv se tillbaka på sin karriär och återuppleva många av de stycken han skrivit under åren. Från körstycket ”Lilla Sus grav” som han skrev för hand 1978, 24 år gammal, till orkesterverket ”Through Lost Landscapes” från 2019. Om rösten är urmaterialet för hans komponerande och kören är Anders Hillborgs klangliga laboratorium, så är orkestern hans musikaliska husdjur. Ljuddjuret som han kallar det. Klangdjuret som uppstår när uppemot hundra människor sitter i samma rum och spelar olika stämmor, samtidigt som de bildar en helhet. En dokumentär från 2020 av Sofia Nyblom.
5/16/202056 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Vem ska rädda musiken?

Våren 2020 är inget sig likt i musikbranschen. Coronapandemin breder ut sig i samhället och över en natt har konserter, spelningar och hela turnéer ställts in. Det här är berättelsen om när musiken tystnade. I mars 2020 när coronaviruset börjar sprida sig allt mer beslutar regeringen att stoppa alla offentliga sammankomster med mer än 500 deltagare. Beslutet slår ner som en bomb i musikbranschen. Från en dag till en annan har så gott som alla evenemang ställts in. Tusentals musiker blir utan uppdrag och inkomster. Vad händer när musiken tystnar? Och vem ska rädda musiken? Möt musikerna Isabella Lundgren och Jeanette Eriksson, samt röster från Kungliga operan, Musikerförbundet och jazzklubben Fasching i Stockholm. En dokumentär från 2020 av Irma Norrman.
4/25/202056 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Vem ska rädda musiken?

Våren 2020 är inget sig likt i musikbranschen. Coronapandemin breder ut sig i samhället och över en natt har konserter, spelningar och hela turnéer ställts in. Det här är berättelsen om när musiken tystnade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mars 2020 när coronaviruset börjar sprida sig allt mer beslutar regeringen att stoppa alla offentliga sammankomster med mer än 500 deltagare. Beslutet slår ner som en bomb i musikbranschen. Från en dag till en annan har så gott som alla evenemang ställts in. Tusentals musiker blir utan uppdrag och inkomster. Vad händer när musiken tystnar? Och vem ska rädda musiken? Möt musikerna Isabella Lundgren och Jeanette Eriksson, samt röster från Kungliga operan, Musikerförbundet och jazzklubben Fasching i Stockholm. En dokumentär från 2020 av Irma Norrman.
4/25/202056 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Vintersaga – vemodets nationalsång

Den har kallats för Sveriges inofficiella nationalsång. Vintersaga av Ted Ström görs ständigt i nya versioner och förekommer i så vitt skilda sammanhang som begravningar och påkostad bilreklam. Vintersaga är sången om landet där det blåser en iskall vind och vemodet rullar in. Texten tar oss med på en resa från drivisen i Kvarken till flämtande ljus i Visby hamn, bion i Pajala och Landsorts fyr där snöstormen drar in. Sången slår an någonting i oss, kanske en nationalkänsla. Snart 36 år efter att Monica Törnell gjorde Vintersaga till en hit vill vi fortfarande höra om det gråa, kalla och samtidigt också vackra. Möt arkitekturskribenten Dan Hallemar, statsvetaren Katarina Barrling, låtskrivaren Ted Ström och låtens mest kända uttolkare, Monica Törnell. Instrumentalversionen av Vintersaga som hörs återkommande genom programmet är skriven av Petter Granberg. En dokumentär från 2020 av journalisten och musikkritikern Po Tidholm.
4/10/202057 minutes
Episode Artwork

Vintersaga – vemodets nationalsång

Den har kallats för Sveriges inofficiella nationalsång. Vintersaga av Ted Ström görs ständigt i nya versioner och förekommer i så vitt skilda sammanhang som begravningar och påkostad bilreklam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vintersaga är sången om landet där det blåser en iskall vind och vemodet rullar in. Texten tar oss med på en resa från drivisen i Kvarken till flämtande ljus i Visby hamn, bion i Pajala och Landsorts fyr där snöstormen drar in. Sången slår an någonting i oss, kanske en nationalkänsla. Snart 36 år efter att Monica Törnell gjorde Vintersaga till en hit vill vi fortfarande höra om det gråa, kalla och samtidigt också vackra. Möt arkitekturskribenten Dan Hallemar, statsvetaren Katarina Barrling, låtskrivaren Ted Ström och låtens mest kända uttolkare, Monica Törnell. Instrumentalversionen av Vintersaga som hörs återkommande genom programmet är skriven av Petter Granberg. En dokumentär från 2020 av journalisten och musikkritikern Po Tidholm.
4/10/202056 minutes, 54 seconds
Episode Artwork

Ravi Shankar 100 år!

Sitarmästaren Ravi Shankar har mer än någon annan varit en ambassadör för klassisk indisk musik i västvärlden. Möt honom i ett samtal från 1998. I samband med att Ravi Shankar 1998 tilldelades det svenska Polarpriset och släppte sin självbiografi Raga Mala gjorde musikjournalisten Johan Scherwin en dokumentär om hans liv. Här hör vi ett telefonsamtal med den då ännu aktive Shankar, som vid tillfället befann sig i sitt hem i San Diego, Kalifornien. Programmet sändes första gången i maj 1998.
4/7/202028 minutes, 44 seconds
Episode Artwork

Ravi Shankar 100 år!

Sitarmästaren Ravi Shankar har mer än någon annan varit en ambassadör för klassisk indisk musik i västvärlden. Möt honom i ett samtal från 1998. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I samband med att Ravi Shankar 1998 tilldelades det svenska Polarpriset och släppte sin självbiografi Raga Mala gjorde musikjournalisten Johan Scherwin en dokumentär om hans liv. Här hör vi ett telefonsamtal med den då ännu aktive Shankar, som vid tillfället befann sig i sitt hem i San Diego, Kalifornien. Programmet sändes första gången i maj 1998.
4/7/202028 minutes, 42 seconds
Episode Artwork

Den oerHÖRDA kören – musiken som bara finns i stunden

Kören The17:s musik existerar bara i stunden. Den kan skapas av vem som helst, när som helst, var som helst men får aldrig någonsin bevaras eller höras av publik. Över hela världen engagerar sig tusentals personer i det som blivit en folkrörelse. En vårdag för 14 år sedan annonserade musikföreningen Fylkingen i Stockholm världspremiären för kören The17. Men för att få höra kören var man själv tvungen att sjunga i den, eftersom The17 aldrig uppträder inför publik. Sedan dess har nya 17-körer sjungit, hummat, lyssnat och ropat över hela världen. Körernas grundare är Bill Drummond, en skotsk konstnär, musiker och författare, känd som en av de två grundarna av musikduon The KLF som fick en rad superhits i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Duon avslutade dock sin karriär brutalt i det som kallats musikhistoriens största kommersiella självmord, när de som ett konstprojekt brände upp en miljon brittiska pund. The17 ses av många som ett resultat av att Drummond tagit avstånd från den kommersiella musikindustrin. Det han gör nu är musik som händer här och nu, varje dag med vem som helst som vill delta. Musik som inte finns bevarad. I programmet hörde vi även ett utdrag ur dokumentären Build a fire av Tor Billgren och Gustaf Görfelt från 2002 där även musikjournalisten Magnus Haglund intervjuades. Den här P2 Dokumentären är en utbyggd version av en Kulturdokumentär som Marie Wennersten gjorde för P1 2013.
3/21/202056 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Den oerHÖRDA kören – musiken som bara finns i stunden

Kören The17:s musik existerar bara i stunden. Den kan skapas av vem som helst, när som helst, var som helst men får aldrig någonsin bevaras eller höras av publik. Över hela världen engagerar sig tusentals personer i det som blivit en folkrörelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vårdag för 14 år sedan annonserade musikföreningen Fylkingen i Stockholm världspremiären för kören The17. Men för att få höra kören var man själv tvungen att sjunga i den, eftersom The17 aldrig uppträder inför publik. Sedan dess har nya 17-körer sjungit, hummat, lyssnat och ropat över hela världen. Körernas grundare är Bill Drummond, en skotsk konstnär, musiker och författare, känd som en av de två grundarna av musikduon The KLF som fick en rad superhits i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Duon avslutade dock sin karriär brutalt i det som kallats musikhistoriens största kommersiella självmord, när de som ett konstprojekt brände upp en miljon brittiska pund. The17 ses av många som ett resultat av att Drummond tagit avstånd från den kommersiella musikindustrin. Det han gör nu är musik som händer här och nu, varje dag med vem som helst som vill delta. Musik som inte finns bevarad. I programmet hörde vi även ett utdrag ur dokumentären Build a fire av Tor Billgren och Gustaf Görfelt från 2002 där även musikjournalisten Magnus Haglund intervjuades. Den här P2 Dokumentären är en utbyggd version av en Kulturdokumentär som Marie Wennersten gjorde för P1 2013.
3/21/202056 minutes, 49 seconds
Episode Artwork

Orkestern, del 4: Skörheten

Höstens sista konsert är här. Ett viktigt mål för hela Svenska kammarorkestern, men kanske särskilt för flöjtisten Alissa Rossius. Som solist i ett stycke av Mozart kan hon äntligen få sin revansch. Att vara musiker på högsta nivå är skört. Otaliga övningstimmar och slit ska mynna ut i en kort stunds lycka, känslan av att stå framför en fullsatt salong när allt stämmer. Men inget kommer gratis och alla timmar av övning kan snabbt gå förlorade om en olycka är framme. I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius. En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.
3/5/202022 minutes, 36 seconds
Episode Artwork

Orkestern, del 4: Skörheten

Höstens sista konsert är här. Ett viktigt mål för hela Svenska kammarorkestern, men kanske särskilt för flöjtisten Alissa Rossius. Som solist i ett stycke av Mozart kan hon äntligen få sin revansch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att vara musiker på högsta nivå är skört. Otaliga övningstimmar och slit ska mynna ut i en kort stunds lycka, känslan av att stå framför en fullsatt salong när allt stämmer. Men inget kommer gratis och alla timmar av övning kan snabbt gå förlorade om en olycka är framme. I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius. En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.
3/5/202022 minutes, 29 seconds
Episode Artwork

Orkestern, del 3: Festen

Svenska kammarorkestern bär på en hemlighet. För andra gången kommer musikerna att vara huvudrollsinnehavare den kväll då världens uppmärksamhet riktas mot Sverige en kväll då inget får gå fel. Ingen utom de invigda får veta varför en resa till Stockholm är inskriven i orkesterns kalender den 10 december. Svenska kammarorkestern ska återvända till Blå hallen för att spela när årets nobelpristagare firas. Inget får gå fel – men hur gör man för att hålla nerverna i schack? I orkestern finns musiker som kämpar mot nervositeten, mot illamåendet, yrseln och stressen som tränger sig på. Men det finns hjälp att få. I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius. En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.
3/5/202018 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Orkestern, del 3: Festen

Svenska kammarorkestern bär på en hemlighet. För andra gången kommer musikerna att vara huvudrollsinnehavare den kväll då världens uppmärksamhet riktas mot Sverige en kväll då inget får gå fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ingen utom de invigda får veta varför en resa till Stockholm är inskriven i orkesterns kalender den 10 december. Svenska kammarorkestern ska återvända till Blå hallen för att spela när årets nobelpristagare firas. Inget får gå fel – men hur gör man för att hålla nerverna i schack? I orkestern finns musiker som kämpar mot nervositeten, mot illamåendet, yrseln och stressen som tränger sig på. Men det finns hjälp att få. I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius. En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.
3/5/202018 minutes, 10 seconds
Episode Artwork

Orkestern, del 2: Konserten

I kväll gäller det. Svenska kammarorkestern och nya chefsdirigenten Martin Fröst gör sig redo att möta en fullsatt publik. Musikerna har övat för att prestera på topp, men på genrepet händer det som inte får hända. I en orkester är alla beroende av varandra. Helheten, laget är av högsta vikt, speciellt vid konserter. På kvällens program finns ett stycke av Mozart och redan under genrepet är en del åhörare på plats i salongen i Örebro konserthus. Men plötsligt händer något på scenen. ”Alla måste lämna salen”, ropar Martin Fröst. I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius. En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.
3/5/202024 minutes, 48 seconds
Episode Artwork

Orkestern, del 2: Konserten

I kväll gäller det. Svenska kammarorkestern och nya chefsdirigenten Martin Fröst gör sig redo att möta en fullsatt publik. Musikerna har övat för att prestera på topp, men på genrepet händer det som inte får hända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en orkester är alla beroende av varandra. Helheten, laget är av högsta vikt, speciellt vid konserter. På kvällens program finns ett stycke av Mozart och redan under genrepet är en del åhörare på plats i salongen i Örebro konserthus. Men plötsligt händer något på scenen. ”Alla måste lämna salen”, ropar Martin Fröst. I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius. En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.
3/5/202024 minutes, 41 seconds
Episode Artwork

Orkestern, del 1: Förändringen

Förändringens vindar blåser genom Svenska kammarorkestern. En ny chefsdirigent, den egensinnige klarinettisten Martin Fröst, är på ingång. Hur ska det nya samarbetet gå? Efter många år under Thomas Dausgaards ledning har stunden kommit. Svenska kammarorkestern i Örebro ska få en ny chefsdirigent – och inte vem som helst. Klarinettisten Martin Fröst är en frispråkig nytänkare inom den klassiska musiken. Redan vid det första mötet föreslår han stora förändringar i orkesterns arbete. I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius. En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.
3/5/202018 minutes, 11 seconds
Episode Artwork

Orkestern, del 1: Förändringen

Förändringens vindar blåser genom Svenska kammarorkestern. En ny chefsdirigent, den egensinnige klarinettisten Martin Fröst, är på ingång. Hur ska det nya samarbetet gå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter många år under Thomas Dausgaards ledning har stunden kommit. Svenska kammarorkestern i Örebro ska få en ny chefsdirigent – och inte vem som helst. Klarinettisten Martin Fröst är en frispråkig nytänkare inom den klassiska musiken. Redan vid det första mötet föreslår han stora förändringar i orkesterns arbete. I Orkestern går vi bakom kulisserna och följer den nya chefsdirigenten Martin Fröst, den konstnärliga chefen Gregor Zubicky, hornisten Terese Larsson, violinisten Robert Bruus, podieinspicienten Hasse Bystedt och flöjtisten Alissa Rossius. En serie i fyra delar från 2020 av Olivia Sandell för produktionsbolaget Banda.
3/5/202018 minutes, 3 seconds
Episode Artwork

Orlando – en feministisk hämnd

Med Orlando har den österrikiska tonsättaren Olga Neuwirth blivit historisk. För första gången på 150 år spelar den anrika statsoperan i Wien en nyskriven opera av en kvinnlig kompositör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När ”Orlando” får urpremiär i december 2019 är det som om en ny sorts opera – eller en ny sorts människa – ska födas på Wienoperan. På det konservativa operahusets scen står sångare iklädda experimentellt samtida mode och sjunger om kön och identitet i ett verk baserat på Virginia Woolfs roman. Men operan ”Orlando”, om adelsmannen som färdas genom århundradena och byter kön i jakten på sin konstnärliga identitet, handlar också om tonsättaren Olga Neuwirth själv. Hör henne berätta om det refuserade samarbetet med författaren Elfriede Jelinek som fick nobelpristagaren att aldrig mer vilja ha med musikvärlden att göra. Varför har det tagit så lång tid för en kvinna att få tillträde till Wienoperans scen? Operachefen Domnique Meyer förklarar sig och så möter vi den amerikanska mezzosopranen och världsstjärnan Kate Lindsay som sjunger huvudrollen i ”Orlando”. En dokumentär från 2020 av Sofia Nyblom.
2/15/202056 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Orlando – en feministisk hämnd

Med Orlando har den österrikiska tonsättaren Olga Neuwirth blivit historisk. För första gången på 150 år spelar den anrika statsoperan i Wien en nyskriven opera av en kvinnlig kompositör. När ”Orlando” får urpremiär i december 2019 är det som om en ny sorts opera – eller en ny sorts människa – ska födas på Wienoperan. På det konservativa operahusets scen står sångare iklädda experimentellt samtida mode och sjunger om kön och identitet i ett verk baserat på Virginia Woolfs roman. Men operan ”Orlando”, om adelsmannen som färdas genom århundradena och byter kön i jakten på sin konstnärliga identitet, handlar också om tonsättaren Olga Neuwirth själv. Hör henne berätta om det refuserade samarbetet med författaren Elfriede Jelinek som fick nobelpristagaren att aldrig mer vilja ha med musikvärlden att göra. Varför har det tagit så lång tid för en kvinna att få tillträde till Wienoperans scen? Operachefen Domnique Meyer förklarar sig och så möter vi den amerikanska mezzosopranen och världsstjärnan Kate Lindsay som sjunger huvudrollen i ”Orlando”. En dokumentär från 2020 av Sofia Nyblom.
2/13/202057 minutes
Episode Artwork

Medeltidsmusiken som gjorde succé – på 70-talet

År 1974 händer det omöjliga. Två unga musiker gör storsuccé med en hitskiva med något så konstigt som medeltidsballader. Medan duon Folk och rackare intar svensktoppen frälser de också en argsint sexåring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Jenny Teleman är sex år får hon stifta bekantskap med en äggskalsvit LP. ”Med rötter i medeltiden” går runt, runt på hennes systers grammofon. Två röster sjunger så det rasslar inombords om lera, oknytt, styva sjömän, uppror, djävulen, brännvin, döderskratt, svärd och konungagårdar. Skivan handlar om de som gjorde tvärsemot, de som vägrade och sa ifrån. Det är tung arsenal för en sprittande sexåring. Jenny Teleman bjuder hem Ulf Gruvberg och Carin Kjellman, som gjorde skivan, för ett samtal om bästa sortens mungiga och den råa klangen i medeltidsmusik. De pratar om hur man gräver i svenskt visarkiv, flörtar med danska högstadiebusar och får övervintrade kommunister att mjukna. Hur man gör en svensktoppsetta av en uråldrig halarvisa och varför man aldrig förstår vilken bra musik man gör när man gör den. En dokumentär från 2020 av Jenny Teleman.
2/1/202056 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Medeltidsmusiken som gjorde succé – på 70-talet

År 1974 händer det omöjliga. Två unga musiker gör storsuccé med en hitskiva med något så konstigt som medeltidsballader. Medan duon Folk och rackare intar svensktoppen frälser de också en argsint sexåring. När Jenny Teleman är sex år får hon stifta bekantskap med en äggskalsvit LP. ”Med rötter i medeltiden” går runt, runt på hennes systers grammofon. Två röster sjunger så det rasslar inombords om lera, oknytt, styva sjömän, uppror, djävulen, brännvin, döderskratt, svärd och konungagårdar. Skivan handlar om de som gjorde tvärsemot, de som vägrade och sa ifrån. Det är tung arsenal för en sprittande sexåring. Jenny Teleman bjuder hem Ulf Gruvberg och Carin Kjellman, som gjorde skivan, för ett samtal om bästa sortens mungiga och den råa klangen i medeltidsmusik. De pratar om hur man gräver i svenskt visarkiv, flörtar med danska högstadiebusar och får övervintrade kommunister att mjukna. Hur man gör en svensktoppsetta av en uråldrig halarvisa och varför man aldrig förstår vilken bra musik man gör när man gör den. En dokumentär från 2020 av Jenny Teleman.
1/31/202057 minutes
Episode Artwork

Beethoven och demonerna

Ludwig van Beethovens 32 pianosonater är en bibel i den klassiska musikvärlden. Men de innebär också ångest, demoner och blockeringar en nästan omöjlig börda att bära för unga pianister. Pianosonaterna utgör kärnan i den västerländska pianorepertoaren och är en ofrånkomlig del av varje pianists utbildning. Musiken ses som ett eldprov, ett måste, och världen över kämpar pianister med denna utmaning. Här följer vi tre pianister i närkamp med sonaterna i frågor om hur sonaternas speciella ställning också gör dem förknippade med rädsla, förlamning och demoner. Ett program om modet som krävs för att spela dem och de känslor som väcks när man utmanar den mest heliga repertoaren. Hör pianisterna Francisca Skoogh, David Huang, Per Tengstrand och studenten Maja Korp. En dokumentär från 2020 av Cecilia Josefson.
1/17/202057 minutes
Episode Artwork

Porrmässan – musikverket som gjorde skandal

Dödsmässan i Berwaldhallen orsakar demonstrationer, bombhot och moraldebatt. Musiker hoppar av, försök görs att stoppa föreställningen och kompositören Sven-David Sandström får gå under jorden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mitten av 70-talet beställer Sveriges Radio ett musikverk av poeten Tobias Berggren och den då okände tonsättaren Sven David Sandström. Åren går och när Berggren och Sandström kommer tillbaka har de komponerat ett jätteverk. De kallar det en dödsmässa för de barn som dog i förintelselägren. Musikverket är för två körer, barnkör, stor symfoniorkester och fyra operasolister. I mässan iscensätts våldtäkter på barn, med citat hämtade från porrfilmer, parodier på kristna texter blandat med snapsvisor. Under repetitionerna av verket vill representanter för både politiska partier och frikyrkan stoppa uppsättningen, musiker hoppar av och föräldrar till barn i barnkören förbjuder barnen att vara med. Berwaldhallen bombhotas och kompositören får gå under jorden. Sven-David Sandströms ”Requiem, De ur alla minnen fallna” kommer att bli det dyraste verk som Sveriges Radio någonsin beställt, ett verk som både gjorde skandal och succé. Det har aldrig uppförts igen. Sven-David Sandström, en av Sveriges mest kända tonsättare, gick bort i juni i år 2019 innan dokumentären var färdig. Reporter: Märta MyrstenerProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot Programmet sändes första gången i september 2019 som en P1 Dokumentär.
1/4/202056 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Porrmässan – musikverket som gjorde skandal

Dödsmässan i Berwaldhallen orsakar demonstrationer, bombhot och moraldebatt. Musiker hoppar av, försök görs att stoppa föreställningen och kompositören Sven-David Sandström får gå under jorden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mitten av 70-talet beställer Sveriges Radio ett musikverk av poeten Tobias Berggren och den då okände tonsättaren Sven David Sandström. Åren går och när Berggren och Sandström kommer tillbaka har de komponerat ett jätteverk. De kallar det en dödsmässa för de barn som dog i förintelselägren. Musikverket är för två körer, barnkör, stor symfoniorkester och fyra operasolister. I mässan iscensätts våldtäkter på barn, med citat hämtade från porrfilmer, parodier på kristna texter blandat med snapsvisor. Under repetitionerna av verket vill representanter för både politiska partier och frikyrkan stoppa uppsättningen, musiker hoppar av och föräldrar till barn i barnkören förbjuder barnen att vara med. Berwaldhallen bombhotas och kompositören får gå under jorden. Sven-David Sandströms ”Requiem, De ur alla minnen fallna” kommer att bli det dyraste verk som Sveriges Radio någonsin beställt, ett verk som både gjorde skandal och succé. Det har aldrig uppförts igen. Sven-David Sandström, en av Sveriges mest kända tonsättare, gick bort i juni i år 2019 innan dokumentären var färdig. Reporter: Märta MyrstenerProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot Programmet sändes första gången i september 2019 som en P1 Dokumentär.
1/4/202056 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Jenny Lind – världens första superstjärna

Under 1800-talet fick Jenny Lind smeknamnet Den svenska näktergalen. Ryktet om hennes storhet spred sig snabbt och hon blev världens första superstjärna med en internationell karriär. Hör hennes barnbarns barnbarn berätta. Operasopranen Jenny Lind fick sitt stora genombrott vid Kungliga teatern i Stockholm 1838, bara 17 år gammal. Några år senare lämnade hon Sverige för en lysande karriär vid stora operahus runt om i Europa. Felix Mendelssohn och Johannes Brahms älskade hennes sång och det var slagsmål om biljetterna när ”Den svenska näktergalen” uppträdde. Den nya tillvaron var en stor kontrast till Jenny Linds barndom. Hon föddes 1820, utanför äktenskapet, och blev genast bortlämnad till fosterföräldrar. Jenny älskade att sjunga och det var när hon satt i fönstret och sjöng hemma hos sina fosterföräldrar som det hände. Av en slump råkade en tjänsteflicka till en operadansös höra henne. Jenny fick en plats vid Kungliga teaterns elevskola i Stockholm och sedermera huvudroll efter huvudroll i mängder av stora operor. I programmet medverkar Jenny Linds barnbarns barnbarn Sarah Jenny Dunsmure, svenska Jenny Lindsällskapets ordförande Inga Lewenhaupt och Torsten Pettersson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Sarah Jenny Dunsmure avled en tid efter intervjuerna. All musik i programmet är sådan som Jenny Lind sjungit och alla citat är autentiska, men något moderniserade. De har lästs in av Unn Almqvist Danemo, Peter Danemo, Elias Krantz och Betty Törnkvist. En dokumentär från 2019 av Helene Almqvist.
12/28/201957 minutes
Episode Artwork

Jenny Lind – världens första superstjärna

Under 1800-talet fick Jenny Lind smeknamnet Den svenska näktergalen. Ryktet om hennes storhet spred sig snabbt och hon blev världens första superstjärna med en internationell karriär. Hör hennes barnbarns barnbarn berätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Operasopranen Jenny Lind fick sitt stora genombrott vid Kungliga teatern i Stockholm 1838, bara 17 år gammal. Några år senare lämnade hon Sverige för en lysande karriär vid stora operahus runt om i Europa. Felix Mendelssohn och Johannes Brahms älskade hennes sång och det var slagsmål om biljetterna när ”Den svenska näktergalen” uppträdde. Den nya tillvaron var en stor kontrast till Jenny Linds barndom. Hon föddes 1820, utanför äktenskapet, och blev genast bortlämnad till fosterföräldrar. Jenny älskade att sjunga och det var när hon satt i fönstret och sjöng hemma hos sina fosterföräldrar som det hände. Av en slump råkade en tjänsteflicka till en operadansös höra henne. Jenny fick en plats vid Kungliga teaterns elevskola i Stockholm och sedermera huvudroll efter huvudroll i mängder av stora operor. I programmet medverkar Jenny Linds barnbarns barnbarn Sarah Jenny Dunsmure, svenska Jenny Lindsällskapets ordförande Inga Lewenhaupt och Torsten Pettersson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Sarah Jenny Dunsmure avled en tid efter intervjuerna. All musik i programmet är sådan som Jenny Lind sjungit och alla citat är autentiska, men något moderniserade. De har lästs in av Unn Almqvist Danemo, Peter Danemo, Elias Krantz och Betty Törnkvist. En dokumentär från 2019 av Helene Almqvist.
12/28/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Gunnar Ekelöf och musiken

Det var ett helt oväntat fynd. En gammal resväska med initialerna G.E. Bland böcker, brev och anteckningar låg några gamla partitur. Det här är historien om Gunnar Ekelöfs hemliga tonsättardröm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunnar Ekelöf är en av landets mest älskade poeter genom tiderna. Det här är historien om hans hemliga dröm om att bli tonsättare, om längtan efter musiken och hur han lyckades hitta textens inneboende sång. Programmet berättar också om en märklig skivsamling som stått i princip orörd fram till i dag. En dokumentär från 2019 av Eric Schüldt.
12/21/201956 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Gunnar Ekelöf och musiken

Det var ett helt oväntat fynd. En gammal resväska med initialerna G.E. Bland böcker, brev och anteckningar låg några gamla partitur. Det här är historien om Gunnar Ekelöfs hemliga tonsättardröm. Gunnar Ekelöf är en av landets mest älskade poeter genom tiderna. Det här är historien om hans hemliga dröm om att bli tonsättare, om längtan efter musiken och hur han lyckades hitta textens inneboende sång. Programmet berättar också om en märklig skivsamling som stått i princip orörd fram till i dag. En dokumentär från 2019 av Eric Schüldt.
12/20/201957 minutes
Episode Artwork

Drömmen om Kalifornien

Under ett knappt decennium på 1960-talet var Kalifornien centrum för nya musikaliska strömningar. Musiker och ungdomar vallfärdade till USA:s västkust men plötsligt var allt över. I helgen är det 50 år sedan 1960-talet dog. Den 6 december 1969 arrangerades Altamontfestivalen i norra Kalifornien. Festivalen var tänkt att bli ett andra Woodstock men slutade med kaos och dödsfall, när Rolling Stones säkerhetsvakter från Hells Angels knivhögg en man i publiken. Tidigare samma höst hade Manson-morden ägt rum. Hippierörelsen tappade kraft. Under ett knappt decennium var Kalifornien centrum för nya musikaliska strömningar. Dokumentären ”Drömmen om Kalifornien” berättar historien om det kaliforniska soundet, från den bortglömda genren exotica som andra världskrigets hemvändande amerikanska soldater tog med sig från öarna i Stilla havet, till surfrocken och den psykedeliska trenden. Med rötterna bland beatniks, nature boys och revolterande studenter växte hippierörelsen fram med flower power och drömmen om en bättre värld och ett utvidgat medvetande. Grupper som The Beach Boys, The Mamas and the Papas och The Beatles blev den nya tidens superstjärnor. En P2 Dokumentär producerad av Eva Schöier och presenterad av Staffan Schöier.
12/7/201956 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Drömmen om Kalifornien

Under ett knappt decennium på 1960-talet var Kalifornien centrum för nya musikaliska strömningar. Musiker och ungdomar vallfärdade till USA:s västkust men plötsligt var allt över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen är det 50 år sedan 1960-talet dog. Den 6 december 1969 arrangerades Altamontfestivalen i norra Kalifornien. Festivalen var tänkt att bli ett andra Woodstock men slutade med kaos och dödsfall, när Rolling Stones säkerhetsvakter från Hells Angels knivhögg en man i publiken. Tidigare samma höst hade Manson-morden ägt rum. Hippierörelsen tappade kraft. Under ett knappt decennium var Kalifornien centrum för nya musikaliska strömningar. Dokumentären ”Drömmen om Kalifornien” berättar historien om det kaliforniska soundet, från den bortglömda genren exotica som andra världskrigets hemvändande amerikanska soldater tog med sig från öarna i Stilla havet, till surfrocken och den psykedeliska trenden. Med rötterna bland beatniks, nature boys och revolterande studenter växte hippierörelsen fram med flower power och drömmen om en bättre värld och ett utvidgat medvetande. Grupper som The Beach Boys, The Mamas and the Papas och The Beatles blev den nya tidens superstjärnor. En P2 Dokumentär producerad av Eva Schöier och presenterad av Staffan Schöier.
12/7/201956 minutes, 48 seconds
Episode Artwork

Drömmen om Kalifornien

Under ett knappt decennium på 1960-talet var Kalifornien centrum för nya musikaliska strömningar. Musiker och ungdomar vallfärdade till USA:s västkust men plötsligt var allt över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen är det 50 år sedan 1960-talet dog. Den 6 december 1969 arrangerades Altamontfestivalen i norra Kalifornien. Festivalen var tänkt att bli ett andra Woodstock men slutade med kaos och dödsfall, när Rolling Stones säkerhetsvakter från Hells Angels knivhögg en man i publiken. Tidigare samma höst hade Manson-morden ägt rum. Hippierörelsen tappade kraft. Under ett knappt decennium var Kalifornien centrum för nya musikaliska strömningar. Dokumentären ”Drömmen om Kalifornien” berättar historien om det kaliforniska soundet, från den bortglömda genren exotica som andra världskrigets hemvändande amerikanska soldater tog med sig från öarna i Stilla havet, till surfrocken och den psykedeliska trenden. Med rötterna bland beatniks, nature boys och revolterande studenter växte hippierörelsen fram med flower power och drömmen om en bättre värld och ett utvidgat medvetande. Grupper som The Beach Boys, The Mamas and the Papas och The Beatles blev den nya tidens superstjärnor. En P2 Dokumentär producerad av Eva Schöier och presenterad av Staffan Schöier.
12/7/201956 minutes, 48 seconds
Episode Artwork

Skivarkeologerna

Hur kan man vara beredd att gå i personlig konkurs i sin jakt på en skiva? Möt människor som maniskt samlar på gammalt inspelat ljud. Kanske av kärlek till en produkt, kanske av fascination för ett ljud som inte går att manipulera. Historierna som kretsar kring skivsamlande är många. De handlar till stor del om hur jakten tar sig uttryck, till exempel om samlare som hellre går i konkurs än missar att på auktion köpa en bluesskiva med Robert Johnson för en halv miljon kronor. P2 Dokumentär reser runt i Sverige och USA och träffar några av världens mest hängivna skivsamlare för att ta reda på vad som driver dem. Kanske ligger en del av fascinationen i stenkakan som produkt, tillverkad av schellack och kol och nästan helt organisk. Kanske handlar det om det direktinspelade ljudet utan mixningar och efterarbeten – ett ljud som helt enkelt inte går att manipulera. En dokumentär från 2019 av Ola Anderstedt.
11/30/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Skivarkeologerna

Hur kan man vara beredd att gå i personlig konkurs i sin jakt på en skiva? Möt människor som maniskt samlar på gammalt inspelat ljud. Kanske av kärlek till en produkt, kanske av fascination för ett ljud som inte går att manipulera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historierna som kretsar kring skivsamlande är många. De handlar till stor del om hur jakten tar sig uttryck, till exempel om samlare som hellre går i konkurs än missar att på auktion köpa en bluesskiva med Robert Johnson för en halv miljon kronor. P2 Dokumentär reser runt i Sverige och USA och träffar några av världens mest hängivna skivsamlare för att ta reda på vad som driver dem. Kanske ligger en del av fascinationen i stenkakan som produkt, tillverkad av schellack och kol och nästan helt organisk. Kanske handlar det om det direktinspelade ljudet utan mixningar och efterarbeten – ett ljud som helt enkelt inte går att manipulera. En dokumentär från 2019 av Ola Anderstedt.
11/30/201956 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Skivarkeologerna

Hur kan man vara beredd att gå i personlig konkurs i sin jakt på en skiva? Möt människor som maniskt samlar på gammalt inspelat ljud. Kanske av kärlek till en produkt, kanske av fascination för ett ljud som inte går att manipulera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historierna som kretsar kring skivsamlande är många. De handlar till stor del om hur jakten tar sig uttryck, till exempel om samlare som hellre går i konkurs än missar att på auktion köpa en bluesskiva med Robert Johnson för en halv miljon kronor. P2 Dokumentär reser runt i Sverige och USA och träffar några av världens mest hängivna skivsamlare för att ta reda på vad som driver dem. Kanske ligger en del av fascinationen i stenkakan som produkt, tillverkad av schellack och kol och nästan helt organisk. Kanske handlar det om det direktinspelade ljudet utan mixningar och efterarbeten – ett ljud som helt enkelt inte går att manipulera. En dokumentär från 2019 av Ola Anderstedt.
11/30/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Hans nya röst

Målbrottet kan bli dödsstöten för en gossoprans karriär. Möt den världsberömda norska gossopranen Aksel Rykkvin och sångaren Nino Ramsby som båda fått vänja sig vid en ny röst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Aksel Rykkvins väg genom målbrottet fick fans över hela världen att hålla andan. Skulle den fenomenala sångrösten klara att återuppstå som baryton, eller var den borta för alltid? – Det finns exempel på gossopraner som upplevt målbrottet som att möta väggen. De har känt att det varit stopp och att de inte kunnat sjunga längre. Jag har alltid tänkt att jag inte vill att det ska bli så för mig, säger Aksel Rykkvin. Även Nino Ramsby, som för många var känd som Nina Ramsby innan han påbörjade resan från att biologiskt vara kvinna till att fysiskt bli en man, har fått en ny röst. Med könskorrigeringen kom en stämma som tar mer plats. – Det var väldigt svårt att föreställa sig hur min mansröst skulle bli, säger Nino Ramsby. En P2 Dokumentär från 2019 om röster i förändring av Helen Ardelius, som tidigare bland annat gjort den prisbelönta dokumentären ”Norrmalmstorgsdramat”.
11/23/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Hans nya röst

Målbrottet kan bli dödsstöten för en gossoprans karriär. Möt den världsberömda norska gossopranen Aksel Rykkvin och sångaren Nino Ramsby som båda fått vänja sig vid en ny röst. Aksel Rykkvins väg genom målbrottet fick fans över hela världen att hålla andan. Skulle den fenomenala sångrösten klara att återuppstå som baryton, eller var den borta för alltid? – Det finns exempel på gossopraner som upplevt målbrottet som att möta väggen. De har känt att det varit stopp och att de inte kunnat sjunga längre. Jag har alltid tänkt att jag inte vill att det ska bli så för mig, säger Aksel Rykkvin. Även Nino Ramsby, som för många var känd som Nina Ramsby innan han påbörjade resan från att biologiskt vara kvinna till att fysiskt bli en man, har fått en ny röst. Med könskorrigeringen kom en stämma som tar mer plats. – Det var väldigt svårt att föreställa sig hur min mansröst skulle bli, säger Nino Ramsby. En P2 Dokumentär från 2019 om röster i förändring av Helen Ardelius, som tidigare bland annat gjort den prisbelönta dokumentären ”Norrmalmstorgsdramat”.
11/20/201957 minutes
Episode Artwork

Hitlers svenska musiker

Svenska musiker på tyska konsertscener inbjudna av nazister. Tyska orkestrar på charmturnéer i Norden. Hur gick det till när svenskt och tyskt musikliv räckte varandra handen under andra världskriget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera svenska musiker och tonsättare reste till Tyskland under andra världskriget. De förstod att de kunde göra fantastiska karriärer genom att fylla de luckor som uppstod efter försvunna judiska artister som flytt landet eller skickats till koncentrationsläger. Tonsättaren Kurt Atterberg och sångare som Set Svanholm, Joel Berglund och Zarah Leander sökte alla lyckan i 1940-talets Tyskland. Samtidigt åkte tyska musiker, bland annat Berlinfilharmonikerna, på charmturnéer i Norden som en del av nazisternas propagandavapen. I dag finns knappt några överlevande kvar som kan berätta hur det egentligen gick till när svenskt och tyskt musikliv räckte varandra handen under andra världskriget. Programmet tar avstamp i ett samtal med Anders Carlberg, författare till boken ”Hitlers lojala musiker”. En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.
11/9/201956 minutes, 50 seconds
Episode Artwork

Victor Jara och protestsångerna

Den chilenske protestsångaren Victor Jara blev under 1970-talet symbol för folkets kamp mot militärdiktaturerna i Sydamerika. Nu hörs hans musik återigen på Santiagos gator. När Pinochets militärjunta torterade och dödade Victor Jara 1973 bidrog de, högst ofrivilligt, till att ge den andinska protestmusiken uppmärksamhet världen över. Musiken hade fötts ur en vilja att omtolka och utveckla det inhemska musikarvet, men när diktaturerna tog över blev musikrörelserna Nueva canción i Chile och Nuevo cancionero i Argentina snabbt ett medel för att protestera mot förtrycket. Snart 50 år senare riktas världens uppmärksamhet återigen mot Chile och Victor Jaras musik. I landets huvudstad Santiago pågår sedan några veckor stora protester med hundratusentals deltagare, som kräver reformer för att minska landets ekonomiska ojämlikhet – och när orden inte räcker till tar musiken vid. Bilder och videoklipp från protesterna visar sjungande demonstranter, många med gitarrer, som framför Victor Jaras ”El derecho de vivir en paz”, ”Rätten till ett eget liv”. Med anledning av händelserna i Chile repriserar vi denna P2 Dokumentär, där vi träffar flera latinamerikanska folkmusiker som talar om betydelsen av musikrörelsen Nueva canción. Vi besöker också Argentinas huvudstad Buenos Aires där unga artister börjat låna in folkloristiska element i sin musik. Regissören Pablo Mensi berättar om hur diktaturen försökte använda folkmusiken av nationalistiska skäl, men hur folk nu har hittat tillbaka till den. En dokumentär från 2017 av Lars Lovén och Daniel Jadama.
11/2/201956 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Hitlers svenska musiker

Svenska musiker på tyska konsertscener inbjudna av nazister. Tyska orkestrar på charmturnéer i Norden. Hur gick det till när svenskt och tyskt musikliv räckte varandra handen under andra världskriget? Flera svenska musiker och tonsättare reste till Tyskland under andra världskriget. De förstod att de kunde göra fantastiska karriärer genom att fylla de luckor som uppstod efter försvunna judiska artister som flytt landet eller skickats till koncentrationsläger. Tonsättaren Kurt Atterberg och sångare som Set Svanholm, Joel Berglund och Zarah Leander sökte alla lyckan i 1940-talets Tyskland. Samtidigt åkte tyska musiker, bland annat Berlinfilharmonikerna, på charmturnéer i Norden som en del av nazisternas propagandavapen. I dag finns knappt några överlevande kvar som kan berätta hur det egentligen gick till när svenskt och tyskt musikliv räckte varandra handen under andra världskriget. Programmet tar avstamp i ett samtal med Anders Carlberg, författare till boken ”Hitlers lojala musiker”. En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.
11/2/201957 minutes
Episode Artwork

Victor Jara och protestsångerna

Den chilenske protestsångaren Victor Jara blev under 1970-talet symbol för folkets kamp mot militärdiktaturerna i Sydamerika. Nu hörs hans musik återigen på Santiagos gator. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Pinochets militärjunta torterade och dödade Victor Jara 1973 bidrog de, högst ofrivilligt, till att ge den andinska protestmusiken uppmärksamhet världen över. Musiken hade fötts ur en vilja att omtolka och utveckla det inhemska musikarvet, men när diktaturerna tog över blev musikrörelserna Nueva canción i Chile och Nuevo cancionero i Argentina snabbt ett medel för att protestera mot förtrycket. Snart 50 år senare riktas världens uppmärksamhet återigen mot Chile och Victor Jaras musik. I landets huvudstad Santiago pågår sedan några veckor stora protester med hundratusentals deltagare, som kräver reformer för att minska landets ekonomiska ojämlikhet – och när orden inte räcker till tar musiken vid. Bilder och videoklipp från protesterna visar sjungande demonstranter, många med gitarrer, som framför Victor Jaras ”El derecho de vivir en paz”, ”Rätten till ett eget liv”. Med anledning av händelserna i Chile repriserar vi denna P2 Dokumentär, där vi träffar flera latinamerikanska folkmusiker som talar om betydelsen av musikrörelsen Nueva canción. Vi besöker också Argentinas huvudstad Buenos Aires där unga artister börjat låna in folkloristiska element i sin musik. Regissören Pablo Mensi berättar om hur diktaturen försökte använda folkmusiken av nationalistiska skäl, men hur folk nu har hittat tillbaka till den. En dokumentär från 2017 av Lars Lovén och Daniel Jadama.
11/2/201956 minutes, 45 seconds
Episode Artwork

Saxofonerna, mina kära vänner

Med sina oborstade, punkiga improvisationer delar Mats Gustafsson jazzälskare i två läger. Vad alla är överens om är dock att han hittar ljud i saxofonen som få trodde fanns. Möt Mats Gustafsson, en av Sveriges mest produktiva jazzmusiker och ett internationellt namn inom fri form-jazzen. I P2 Dokumentär ”Saxofonerna, mina kära vänner” följer vi honom från Fasching och Dramaten i Stockholm, via mögliga hotellrum i USA och 300 frijazzdansande skolbarn i Texas, till skivsamlargrottan hemma i Österrike. Det handlar om musikerliv och kärleken till lurarna. En dokumentär från 2019 av Anton Karis.
10/26/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Saxofonerna, mina kära vänner

Med sina oborstade, punkiga improvisationer delar Mats Gustafsson jazzälskare i två läger. Vad alla är överens om är dock att han hittar ljud i saxofonen som få trodde fanns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Möt Mats Gustafsson, en av Sveriges mest produktiva jazzmusiker och ett internationellt namn inom fri form-jazzen. I P2 Dokumentär ”Saxofonerna, mina kära vänner” följer vi honom från Fasching och Dramaten i Stockholm, via mögliga hotellrum i USA och 300 frijazzdansande skolbarn i Texas, till skivsamlargrottan hemma i Österrike. Det handlar om musikerliv och kärleken till lurarna. En dokumentär från 2019 av Anton Karis.
10/26/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Den ofrivillige revolutionären

I november 1949 samlas åhörare i Konserthuset i Stockholm till en tribunal över tidens nya, svårtillgängliga musik. På den anklagades bänk sitter en man och ler. Det är tonsättaren Sven-Erik Bäck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sven-Erik Bäck blev en galjonsfigur för den musikaliska revolutionen i en tid då Måndagsgruppens radikala modernism tog över det svenska musiklivet. Hans strikt formalistiska verk fick symbolisera den nya svåra och allvarstyngda musiken. Så varför ligger en glättig musikalskiva av Bäck gömd längst in i Sveriges Radios grammofonarkiv? Hör historien om en tonsättare som sladdade runt i åttor med bilen på musikskolans uppfart och vars kast mellan spex och gravallvar förundrade alla som mötte honom. En dokumentär från 2019 av Jack Lantz. Medverkande: Gunnar Bucht, tonsättare, Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, Svante Bäck, son till Sven-Erik Bäck, och Åsa Hallerbäck Thedéen, violinist.
10/19/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Den ofrivillige revolutionären

I november 1949 samlas åhörare i Konserthuset i Stockholm till en tribunal över tidens nya, svårtillgängliga musik. På den anklagades bänk sitter en man och ler. Det är tonsättaren Sven-Erik Bäck. Sven-Erik Bäck blev en galjonsfigur för den musikaliska revolutionen i en tid då Måndagsgruppens radikala modernism tog över det svenska musiklivet. Hans strikt formalistiska verk fick symbolisera den nya svåra och allvarstyngda musiken. Så varför ligger en glättig musikalskiva av Bäck gömd längst in i Sveriges Radios grammofonarkiv? Hör historien om en tonsättare som sladdade runt i åttor med bilen på musikskolans uppfart och vars kast mellan spex och gravallvar förundrade alla som mötte honom. En dokumentär från 2019 av Jack Lantz. Medverkande: Gunnar Bucht, tonsättare, Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, Svante Bäck, son till Sven-Erik Bäck, och Åsa Hallerbäck Thedéen, violinist.
10/18/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Radikalen vid pianot

Han var svart, homosexuell och skrev musik med radikalt politiskt innehåll. Det tog lång tid för världen att ta till sig Julius Eastmans kompositioner men i dag har hans musik återupptäckts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amerikanske Julius Eastman dog 1990, endast 49 år gammal. Med titlar som ”Evil Nigger” och ”Gay Guerilla” var han en kompositör som ständigt provocerade publiken. Han blev censurerad och det skulle dröja innan hans pianostycken fick bredare genomslag, men på senare tid har hans musik upptäckts på nytt. P2-dokumentären "Radikalen vid pianot" ställer i ett större sammanhang frågor om pianot som symbol för den vita västerländska mannens upphöjda geni och hur denna symbol utmanats, historiskt såväl som i vår tid. I programmet medverkar också pianisten, tonsättaren och konstnären Eva Sidén och tonsättaren Malin Bång, som på olika sätt hämtar inspiration och söker efter intressanta ljud till pianot. En dokumentär av Cecilia Josefson.
9/28/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Radikalen vid pianot

Han var svart, homosexuell och skrev musik med radikalt politiskt innehåll. Det tog lång tid för världen att ta till sig Julius Eastmans kompositioner men i dag har hans musik återupptäckts. Amerikanske Julius Eastman dog 1990, endast 49 år gammal. Med titlar som ”Evil Nigger” och ”Gay Guerilla” var han en kompositör som ständigt provocerade publiken. Han blev censurerad och det skulle dröja innan hans pianostycken fick bredare genomslag, men på senare tid har hans musik upptäckts på nytt. P2-dokumentären "Radikalen vid pianot" ställer i ett större sammanhang frågor om pianot som symbol för den vita västerländska mannens upphöjda geni och hur denna symbol utmanats, historiskt såväl som i vår tid. I programmet medverkar också pianisten, tonsättaren och konstnären Eva Sidén och tonsättaren Malin Bång, som på olika sätt hämtar inspiration och söker efter intressanta ljud till pianot. En dokumentär av Cecilia Josefson.
9/27/201956 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Musik från galaxerna

Följ med på en resa i en röd Ferrari genom ett kosmiskt ljudlandskap via Milano och Kalifornien. Chaufför är astrofysikern och kompositören Fiorella Terenzi, som gör musik av radiovågor från rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fiorella Terenzis banbrytande forskning och kompositioner med rymdvågor var rätt i en tid när teknologins möjligheter verkade oändliga. Hon gav det stora outforskade universum ett soundtrack att dansa till och ville göra rymden tillgänglig för oss. För det blev hon hyllad av bland annat Rolling Stone Magazine där hon beskrevs som en mix mellan astronomen Carl Sagan och  Madonna. Men liksom många andra kvinnliga pionjärer inom forskning och ljudkonst har Fiorellas kompositioner fallit i glömska. En dokumentär av Sofia Neves och Linda Jensen Kidane. Producerad av Soundtelling.
9/21/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Musik från galaxerna

Följ med på en resa i en röd Ferrari genom ett kosmiskt ljudlandskap via Milano och Kalifornien. Chaufför är astrofysikern och kompositören Fiorella Terenzi, som gör musik av radiovågor från rymden. Fiorella Terenzis banbrytande forskning och kompositioner med rymdvågor var rätt i en tid när teknologins möjligheter verkade oändliga. Hon gav det stora outforskade universum ett soundtrack att dansa till och ville göra rymden tillgänglig för oss. För det blev hon hyllad av bland annat Rolling Stone Magazine där hon beskrevs som en mix mellan astronomen Carl Sagan och  Madonna. Men liksom många andra kvinnliga pionjärer inom forskning och ljudkonst har Fiorellas kompositioner fallit i glömska. En dokumentär av Sofia Neves och Linda Jensen Kidane. Producerad av Soundtelling.
9/20/201957 minutes, 7 seconds
Episode Artwork

Urhippien som fick en världshit

Sången Nature boy blev en världshit i slutet av 1940-talet, med den amerikanske sångaren Nat King Cole. Det här är berättelsen om mannen som skrev den urhippien och naturbarnet Eden Ahbez. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eden Ahbez levde sitt liv i grottor och hyddor med andra ”nature boys” i Los Angeles utkanter, och skapade genom åren sin egen livsfilosofi i harmoni med naturen omkring honom. ”Nature boy är berättelsen om mitt liv”, har Ahbez sagt. Han lämnade den kommersiella musikbranschen för att göra helt egen musik och skapade ett av de tidigaste konceptalbumen med ”Eden's Island” 1963. Med hjälp av den amerikanske konstkritikern och dokumentärfilmaren Brian Chidester berättar vi om en man som gick sin egen väg men ändå påverkade det som skulle bli hippierörelsen och den psykedeliska popmusiken. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Staffan Schöier.
8/31/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Urhippien som fick en världshit

Sången Nature boy blev en världshit i slutet av 1940-talet, med den amerikanske sångaren Nat King Cole. Det här är berättelsen om mannen som skrev den urhippien och naturbarnet Eden Ahbez. Eden Ahbez levde sitt liv i grottor och hyddor med andra ”nature boys” i Los Angeles utkanter, och skapade genom åren sin egen livsfilosofi i harmoni med naturen omkring honom. ”Nature boy är berättelsen om mitt liv”, har Ahbez sagt. Han lämnade den kommersiella musikbranschen för att göra helt egen musik och skapade ett av de tidigaste konceptalbumen med ”Eden's Island” 1963. Med hjälp av den amerikanske konstkritikern och dokumentärfilmaren Brian Chidester berättar vi om en man som gick sin egen väg men ändå påverkade det som skulle bli hippierörelsen och den psykedeliska popmusiken. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Staffan Schöier.
8/26/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Matteuspassionens dolda rum

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner – inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna, men varför?Bachexperten Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, har upptäckt att verket är uppbyggt som en hel katedral med perfekta proportioner räknat i antal takter, i lager på lager.Bachexperten Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, i sin tur säger att Bachs Matteuspassion är så stark att den talar direkt till oss - utan att vi känner till dess ursprungliga liturgiska sammanhang eller förstår ett enda ord om den framförs på originalspråket tyska - men vilken roll spelar då passionens språkliga rum?"Det är av avgörande betydelse", säger Dan-Olof Stenlund, professor emeritus i kördirigering. Han har framfört verket på svenska i 40 år, först i Engelbrektskyrkan i Stockholm och sedan tillsammans med Malmö kammarkör. Vid sidan av ovanstående tre får ni också höra vad sopranen Ida Falk Winland säger om verket och också höra två arior med henne.Musikexemplen är hämtade från ett uppförande med Dan-Olof Stenlund med kör och orkester från 2000 i Lund och Malmö, ett spår från albumet Matthäus-Passion under ledning av Philippe Herreweghe samt ett uppförande i Engelbrektskyrkan från 2008 med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister under ledning av Daniel Harding.En dokumentär från 2019 av Berit Nygren/Sveriges Radio P2
8/24/201956 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Matteuspassionens dolda rum

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad? Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner – inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna, men varför?Bachexperten Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, har upptäckt att verket är uppbyggt som en hel katedral med perfekta proportioner räknat i antal takter, i lager på lager.Bachexperten Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, i sin tur säger att Bachs Matteuspassion är så stark att den talar direkt till oss - utan att vi känner till dess ursprungliga liturgiska sammanhang eller förstår ett enda ord om den framförs på originalspråket tyska - men vilken roll spelar då passionens språkliga rum?"Det är av avgörande betydelse", säger Dan-Olof Stenlund, professor emeritus i kördirigering. Han har framfört verket på svenska i 40 år, först i Engelbrektskyrkan i Stockholm och sedan tillsammans med Malmö kammarkör. Vid sidan av ovanstående tre får ni också höra vad sopranen Ida Falk Winland säger om verket och också höra två arior med henne.Musikexemplen är hämtade från ett uppförande med Dan-Olof Stenlund med kör och orkester från 2000 i Lund och Malmö, ett spår från albumet Matthäus-Passion under ledning av Philippe Herreweghe samt ett uppförande i Engelbrektskyrkan från 2008 med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister under ledning av Daniel Harding.En dokumentär från 2019 av Berit Nygren/Sveriges Radio P2
8/24/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Barbara Strozzi – Venedigs udda fågel

Hon var en av den tidiga italienska barockens främsta kompositörer av vokalmusik. I år skulle hon ha fyllt 400 år. Hör den fascinerande historien om Barbara Strozzi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barbara Strozzi var ett stort namn i 1600-talets Venedig, en superstjärna. Hon gav ut sin musik under eget namn, medan andra kvinnliga kompositörer använde manliga pseudonymer. Det brukar förklaras med att hennes far Giulio Strozzi var en framgångsrik poet och att hon blev en person i sin egen rätt i de intellektuella diskussioner som han brukade ta med henne till i så kallade "akademier". Strozzis musik var dramatisk, känslosam och kvick och hon briljerade med sin sång, men vem var hon egentligen? Vi följer med musikjournalisten Viveca Bladh till dagens Venedig. I dokumentären medverkar också forskarna Ellen Rosand och Giada Viviani med flera. En P2 Dokumentär av Viveca Bladh.
8/17/201956 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Venedigs udda fågel

Hon var en av den tidiga italienska barockens främsta kompositörer av vokalmusik. I år skulle hon ha fyllt 400 år. Hör den fascinerande historien om Barbara Strozzi. Barbara Strozzi var ett stort namn i 1600-talets Venedig, en superstjärna. Hon gav ut sin musik under eget namn, medan andra kvinnliga kompositörer använde manliga pseudonymer. Det brukar förklaras med att hennes far Giulio Strozzi var en framgångsrik poet och att hon blev en person i sin egen rätt i de intellektuella diskussioner som han brukade ta med henne till i så kallade "akademier". Strozzis musik var dramatisk, känslosam och kvick och hon briljerade med sin sång, men vem var hon egentligen? Vi följer med musikjournalisten Viveca Bladh till dagens Venedig. I dokumentären medverkar också forskarna Ellen Rosand och Giada Viviani med flera. En P2 Dokumentär av Viveca Bladh.
8/15/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Barbara Strozzi – Venedigs udda fågel

Hon var en av den tidiga italienska barockens främsta kompositörer av vokalmusik. I år skulle hon ha fyllt 400 år. Hör den fascinerande historien om Barbara Strozzi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barbara Strozzi var ett stort namn i 1600-talets Venedig, en superstjärna. Hon gav ut sin musik under eget namn, medan andra kvinnliga kompositörer använde manliga pseudonymer. Det brukar förklaras med att hennes far Giulio Strozzi var en framgångsrik poet och att hon blev en person i sin egen rätt i de intellektuella diskussioner som han brukade ta med henne till i så kallade "akademier". Strozzis musik var dramatisk, känslosam och kvick och hon briljerade med sin sång, men vem var hon egentligen? Vi följer med musikjournalisten Viveca Bladh till dagens Venedig. I dokumentären medverkar också forskarna Ellen Rosand och Giada Viviani med flera. En P2 Dokumentär av Viveca Bladh.
8/15/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Queerkamp i 20-talets Berlin

Långt innan vår tids homosexuella frigörelse startade utanför nattklubben Stonewall i New York 1969 ägde en slags motsvarande frigörelse rum i 1920-talets Berlin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ola Anderstedt reser till Berlin för att besöka platser där allt hände för snart 100 år sedan och för att lyssna på hur den tidens frigörelse lät. Berlin var kanske den enda platsen i världen där någonting sådant kunde hända på den tiden. Tyskland hade förlorat kriget 1918 och det gamla kejsardömet hade krossats. Man började experimentera med det nya begreppet demokrati och 1919 föddes Weimarrepubliken som sedan kom att stappla sig fram i 14 år innan Adolf Hitler och nazisterna kom till makten 1933. Weimarrepubliken var ett politiskt experiment som hade ett mycket tillåtande socialt och politiskt klimat vilket gjorde en sexuell frigörelseprocess möjlig, och Berlin var en stad där allt detta kunde hända. I programmet medverkar musikhistorikern Kevin Clarke, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet Tiina Rosenberg, dragartisten och skådespelaren Robert Fux och samlaren av tysk 20-talsmusik Krister Niklasson. En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.
7/27/201956 minutes, 50 seconds
Episode Artwork

Queerkamp i 20-talets Berlin

Långt innan vår tids homosexuella frigörelse startade utanför nattklubben Stonewall i New York 1969 ägde en slags motsvarande frigörelse rum i 1920-talets Berlin. Ola Anderstedt reser till Berlin för att besöka platser där allt hände för snart 100 år sedan och för att lyssna på hur den tidens frigörelse lät. Berlin var kanske den enda platsen i världen där någonting sådant kunde hända på den tiden. Tyskland hade förlorat kriget 1918 och det gamla kejsardömet hade krossats. Man började experimentera med det nya begreppet demokrati och 1919 föddes Weimarrepubliken som sedan kom att stappla sig fram i 14 år innan Adolf Hitler och nazisterna kom till makten 1933. Weimarrepubliken var ett politiskt experiment som hade ett mycket tillåtande socialt och politiskt klimat vilket gjorde en sexuell frigörelseprocess möjlig, och Berlin var en stad där allt detta kunde hända. I programmet medverkar musikhistorikern Kevin Clarke, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet Tiina Rosenberg, dragartisten och skådespelaren Robert Fux och samlaren av tysk 20-talsmusik Krister Niklasson. En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt.
7/22/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Malin Byström bakom kulisserna

Sopranstjärnan Malin Byström har firat stora triumfer på senare år, däribland som grevinnan Madeleine i Richard Strauss opera Capriccio och den lade hon grunden till på ett gym. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Långa föreställningar som Capriccio kräver mer än bara den stora sångarförmåga, den fantastiska röst och den härliga skådespelartalang som Malin Byström besitter: - Jag har lärt mig hushålla med krafterna, jag har vattenglas utplacerade här och där och ibland insydda halstabletter i mina kostymer, avslöjar Malin i den här dokumentären av kulturjournalisten Kerstin Berggren som gjort nedslag i Byströms operaresa under närmare tio års tid. Vid International opera awards i London 2018 utsågs hon till årets bästa kvinnliga sångerska, men redan 2012 förutspådde tenorstjärnan Placido Domingo att hon mycket snart skulle erövra operavärlden på bred front. Sedan dess har hon medverkat i succéer som Salome, Wilhelm Tell, Arabella, Rosenkavaljeren, Fedora och nu senast Capriccio. Hon har sjungit bland annat på Kungliga Operan i Stockholm, Royal Opera House i London, i operahusen i Amsterdam och Madrid och på Metropolitan i New York, men i Malins värld finns förstås även konserterna, skivinspelningarna, repetitionerna, instuderingen av nya roller, resorna, hotellen, träningen och familjen. Allt började i hemstaden Helsingborg där en ung Malin fick smak för sång, musik och att stå på scenen. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
7/13/201956 minutes, 49 seconds
Episode Artwork

Malin Byström bakom kulisserna

Sopranstjärnan Malin Byström har firat stora triumfer på senare år, däribland som grevinnan Madeleine i Richard Strauss opera Capriccio och den lade hon grunden till på ett gym. Långa föreställningar som Capriccio kräver mer än bara den stora sångarförmåga, den fantastiska röst och den härliga skådespelartalang som Malin Byström besitter: - Jag har lärt mig hushålla med krafterna, jag har vattenglas utplacerade här och där och ibland insydda halstabletter i mina kostymer, avslöjar Malin i den här dokumentären av kulturjournalisten Kerstin Berggren som gjort nedslag i Byströms operaresa under närmare tio års tid. Vid International opera awards i London 2018 utsågs hon till årets bästa kvinnliga sångerska, men redan 2012 förutspådde tenorstjärnan Placido Domingo att hon mycket snart skulle erövra operavärlden på bred front. Sedan dess har hon medverkat i succéer som Salome, Wilhelm Tell, Arabella, Rosenkavaljeren, Fedora och nu senast Capriccio. Hon har sjungit bland annat på Kungliga Operan i Stockholm, Royal Opera House i London, i operahusen i Amsterdam och Madrid och på Metropolitan i New York, men i Malins värld finns förstås även konserterna, skivinspelningarna, repetitionerna, instuderingen av nya roller, resorna, hotellen, träningen och familjen. Allt började i hemstaden Helsingborg där en ung Malin fick smak för sång, musik och att stå på scenen. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
7/8/201956 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Musikskolan

Möt 13-årige Axel Gryspeert på den prestigefulla skolan Adolf Fredriks musikklasser, där eleverna ägnar sig åt musik fyra gånger så mycket som på en vanlig grundskola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Adolf Fredriks musikklasser grundades 1939 och bland alla kända svenska musiker, sångare och kompositörer som har gått där finns Jojje Wadenius, Molly Sandén och Nina Stemme. Skolans körer har uppträtt både på Eurovision song contest och för kung Carl Gustaf och drottning Silvia, och det är inte ovanligt att nationalscenen Dramaten eller olika filmbolag söker talanger här. Bland eleverna gror drömmar om musik- och artistkarriärer. Musik är livet för Axel Gryspeert. Han spelar piano och orgel och dirigerar. I den här dokumentären får vi följa Axel under några dagar i våras och i förberedelserna inför en konsert. Vi får också höra hur det är att gå på en skola där så många drömmer om att kunna leva på musik och vilka förväntningar och krav som skolans unga talanger möter. Vid sidan av Axel medverkar hans mamma Emma Gryspeert, dirigenten Tony Margeta samt eleverna Ella och Vilgott. En P2 Dokumentär av Joanna Górecka.
7/6/201956 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Musikskolan

Möt 13-årige Axel Gryspeert på den prestigefulla skolan Adolf Fredriks musikklasser, där eleverna ägnar sig åt musik fyra gånger så mycket som på en vanlig grundskola. Adolf Fredriks musikklasser grundades 1939 och bland alla kända svenska musiker, sångare och kompositörer som har gått där finns Jojje Wadenius, Molly Sandén och Nina Stemme. Skolans körer har uppträtt både på Eurovision song contest och för kung Carl Gustaf och drottning Silvia, och det är inte ovanligt att nationalscenen Dramaten eller olika filmbolag söker talanger här. Bland eleverna gror drömmar om musik- och artistkarriärer. Musik är livet för Axel Gryspeert. Han spelar piano och orgel och dirigerar. I den här dokumentären får vi följa Axel under några dagar i våras och i förberedelserna inför en konsert. Vi får också höra hur det är att gå på en skola där så många drömmer om att kunna leva på musik och vilka förväntningar och krav som skolans unga talanger möter. Vid sidan av Axel medverkar hans mamma Emma Gryspeert, dirigenten Tony Margeta samt eleverna Ella och Vilgott. En P2 Dokumentär av Joanna Górecka.
7/1/201957 minutes
Episode Artwork

Panflöjtsorkestern på Sergels torg

Vad hände egentligen med panflöjtsmusikanterna på Sergels torg i Stockholm? Under 1980- och 90-talen var de ett vanligt inslag i gatumiljön men en dag försvann de. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Panflöjtsmusikerna var under ett par decennier lika självklara och kända som de svartvita plattor de ofta stod och spelade på. Med musik som flöt ut över torg och genom bakgator lyckades de förflytta lyssnaren från storstadens betongdjungel till Andernas bergssluttningar, men en dag slutade flöjternas toner att eka längs med Drottninggatan. Panflöjtsmusikanterna hade försvunnit, och ingen visste vart de hade tagit vägen. Radioproducenten Mohamed El Abed försöker ta reda på varför musiken tystnade och vilka människorna bakom instrumenten egentligen var. Han pratar med regissören Manuel Cubas, musikerna Alejandro Vega, Juan Espinosa och Robin Payano samt fotografen Pia Johansson. En P2 Dokumentär av Mohamed El Abed/Soundtelling.
6/15/201956 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Panflöjtsorkestern på Sergels torg

Vad hände egentligen med panflöjtsmusikanterna på Sergels torg i Stockholm? Under 1980- och 90-talen var de ett vanligt inslag i gatumiljön men en dag försvann de. Panflöjtsmusikerna var under ett par decennier lika självklara och kända som de svartvita plattor de ofta stod och spelade på. Med musik som flöt ut över torg och genom bakgator lyckades de förflytta lyssnaren från storstadens betongdjungel till Andernas bergssluttningar, men en dag slutade flöjternas toner att eka längs med Drottninggatan. Panflöjtsmusikanterna hade försvunnit, och ingen visste vart de hade tagit vägen. Radioproducenten Mohamed El Abed försöker ta reda på varför musiken tystnade och vilka människorna bakom instrumenten egentligen var. Han pratar med regissören Manuel Cubas, musikerna Alejandro Vega, Juan Espinosa och Robin Payano samt fotografen Pia Johansson. En P2 Dokumentär av Mohamed El Abed/Soundtelling.
6/13/201950 minutes, 18 seconds
Episode Artwork

Livet enligt Clara Schumann

Hon gjorde en exceptionell karriär som konsertpianist i 1800-talets Europa medan hon försörjde man och flera barn. För Clara Schumann fanns inget större än att leva för konsten. "Jag kan inte tänka mig en större glädje än att fortsätta att leva för konsten”, sade Clara Schumann som föddes för i år 200 år sedan. Varken flera barn eller en man som blev alltmer deprimerad tycks ha hindrat henne från att leva det liv hon ville leva. Kulturjournalisten Negar Josephi tecknar ett porträtt av en kvinna som bröt ny mark som konsertpianist, som till en början också skrev egen musik och som sedan övergick till att lyfta fram verk av andra - däribland hennes tonsättande make Robert Schumann och den gode vännen Johannes Brahms. Vissa hävdar att Clara Schumann inte stod långt efter 1800-talets megastjärna Franz Liszt i konsten att spela piano. I dokumentären medverkar dirigenten Cathrine Winnes, pianisten Anna Christensson och Sara Norling, programledare på P2.  En P2 Dokumentär av Negar Josephi.
6/5/201957 minutes
Episode Artwork

Minnen av Allan Petterssons sjua

Det gör fortfarande ont att höra vissa bitar av den, fast det är 40 år sedan, säger en kvinna om första mötet med Allan Petterssons sjunde symfoni ett av vår tids mest älskade stycken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Den sista kvarten är bland det mäktigaste, mest magnifika man kan tänka sig”, säger en annan i den här dokumentären om vilka intryck som symfonin gjort på olika människor.Det handlar till exempel om Uno som fick vara med om ett oväntat promenadmål en majnatt på Skånegatan i Stockholm – Allan Petterssons gamla lägenhet! – och om hon som drabbades av symfonin första gången i telefon och om varför det blev tradition att använda sjuan när fritidshemmen på Södermalm i Stockholm firade Halloween.Möt också Gianmattia från Turin som drömmer om att få dirigera sjuan för en italiensk publik, och hör också vad en katt i Våxtorp tyckte om musiken.Själv sa Allan Pettersson så här om sjuan: ”Det är mitt eget liv, det välsignade, det förbannade”.En dokumentär från 2019 av Anton Karis.
6/1/201956 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Minnen av Allan Petterssons sjua

Det gör fortfarande ont att höra vissa bitar av den, fast det är 40 år sedan, säger en kvinna om första mötet med Allan Petterssons sjunde symfoni ett av vår tids mest älskade stycken. ”Den sista kvarten är bland det mäktigaste, mest magnifika man kan tänka sig”, säger en annan i den här dokumentären om vilka intryck som symfonin gjort på olika människor.Det handlar till exempel om Uno som fick vara med om ett oväntat promenadmål en majnatt på Skånegatan i Stockholm – Allan Petterssons gamla lägenhet! – och om hon som drabbades av symfonin första gången i telefon och om varför det blev tradition att använda sjuan när fritidshemmen på Södermalm i Stockholm firade Halloween.Möt också Gianmattia från Turin som drömmer om att få dirigera sjuan för en italiensk publik, och hör också vad en katt i Våxtorp tyckte om musiken.Själv sa Allan Pettersson så här om sjuan: ”Det är mitt eget liv, det välsignade, det förbannade”.En dokumentär från 2019 av Anton Karis.
5/29/201957 minutes
Episode Artwork

Livet enligt Clara Schumann

Hon gjorde en exceptionell karriär som konsertpianist i 1800-talets Europa medan hon försörjde man och flera barn. För Clara Schumann fanns inget större än att leva för konsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Jag kan inte tänka mig en större glädje än att fortsätta att leva för konsten”, sade Clara Schumann som föddes för i år 200 år sedan. Varken flera barn eller en man som blev alltmer deprimerad tycks ha hindrat henne från att leva det liv hon ville leva. Kulturjournalisten Negar Josephi tecknar ett porträtt av en kvinna som bröt ny mark som konsertpianist, som till en början också skrev egen musik och som sedan övergick till att lyfta fram verk av andra - däribland hennes tonsättande make Robert Schumann och den gode vännen Johannes Brahms. Vissa hävdar att Clara Schumann inte stod långt efter 1800-talets megastjärna Franz Liszt i konsten att spela piano. I dokumentären medverkar dirigenten Cathrine Winnes, pianisten Anna Christensson och Sara Norling, programledare på P2.  En P2 Dokumentär av Negar Josephi.
5/25/201956 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Jag måste sjunga annars dör jag

Ragnar Ulfung är den norske tenoren som blev en av Sveriges främsta operasångare. I den här dokumentären blickar han, som 92 år fyllda, tillbaka på sin långa karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en resa som förde honom från de fattiga arbetarkvarteren i Oslo till världsscener som Metropolitanoperan i New York och La Scala i Milano, för att inte tala om succéerna på Kungliga operan i Stockholm. Här finns det unika samarbetet med Ingmar Bergman, här finns den banbrytande rollen som Gustav III och här finns hyllningarna från den ryskfödde tonsättaren Igor Stravinskij, men framför allt är det här en berättelse om vad opera är och vad som händer när sångaren träder in på scenen. För det är där, i mötet mellan ord, musik och publik som de allra största känslorna föds – de undertryckta, de förbjudna, de mörka och de ljuvliga. Radiojournalisten Eric Schüldt tecknar ett porträtt av sin morfar operasångaren Ragnar Ulfung, som hela tiden har haft förmågan att leva livet fullt ut, han som med fantasins hjälp inte bara trädde in i roller, utan snarare blev de personer som han skulle gestalta. I grunden finns en förmåga till förvandling. Det som är så svårt, men som människan kanske drömt om i alla tider. Musiken hämtas från operorna Pajazzo, Carmen, Rigoletto, Maskeradbalen, Rucklarens väg, La Boheme och Elektra. En P2 Dokumentär av Eric Schüldt.Producent Clara Törnvall.
5/19/201956 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Fem myror och Bengt Ernryd

Möt mannen bakom de oförglömliga låtarna i tv-succén Fem myror är fler än fyra elefanter, kompositören och jazzmusikern Bengt Ernryd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Fem myror är fler än fyra elefanter” var det första barnprogrammet som lärde ut bokstäver och siffror på ett underhållande sätt, med musiken som ett bärande element.Första avsnittet sändes den 19 november 1973.Här berättar Bengt Ernryd hur han tänkte vad gäller ”O-låten”, varför siffran 14 hakar upp sig, varför han använde dragspel i låten ”Hipp som happ” och hur det kom sig att Magnus Härenstam sjöng i falsett i låten om bokstaven M och mycket mer.Samtidigt är musiken till ”Fem myror ...” bara en mindre del av all musik som Ernryd har skrivit. Under cirka 40 år var han till exempel musikchef på Stockholms stadsteater och vid sidan av det har han skrivit musiken till ett 100-tal teaterpjäser, ett 20-tal spelfilmer och många tv-serier däribland ”Raskens”.Här lär vi också känna Ernryd som jazzmusiker och trumpetare och får höra vad som hände under hans tonsättarstudier på Kungliga musikhögskolan på 60-talet. Vid sidan av Ernryd medverkar konstnären och illustratören Owe Gustafson och tonsättaren och musikern Gunnar Valkare.Programmet är en uppfräschad repris av ett program som sändes första gången den 5 juni 2016.Av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.
5/18/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Fem myror och Bengt Ernryd

Möt mannen bakom de oförglömliga låtarna i tv-succén Fem myror är fler än fyra elefanter, kompositören och jazzmusikern Bengt Ernryd. ”Fem myror är fler än fyra elefanter” var det första barnprogrammet som lärde ut bokstäver och siffror på ett underhållande sätt, med musiken som ett bärande element. Bengt Ernryd berättar hur han tänkte vad gäller exempelvis ”O-låten”, varför siffran 14 hakar upp sig, varför han använde dragspel i låten ”Hipp som happ” och hur det kom sig att Magnus Härenstam sjöng i falsett i låten om bokstaven M. Samtidigt är musiken till ”Fem myror ...” bara en mindre del av all musik som Ernryd har skrivit genom åren. Under 40 år var han till exempel musikchef på Stockholms stadsteater och vid sidan av det har han skrivit musiken till ett 100-tal teaterpjäser, ett 20-tal spelfilmer och många tv-serier – däribland också ”Raskens”. I den här dokumentären lär vi också känna Ernryd som den jazzmusiker och trumpetare han är och får höra vad som hände under hans tonsättarstudier på Kungliga musikhögskolan på 60-talet. Vid sidan av Ernryd medverkar konstnären och illustratören Owe Gustafson och tonsättaren och musikern Gunnar Valkare. Programmet är en omgjord repris av ett program som sändes första gången den 5 juni 2016. En P2 Dokumentär av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.
5/16/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Jag måste sjunga annars dör jag

Ragnar Ulfung är den norske tenoren som blev en av Sveriges främsta operasångare. I den här dokumentären blickar han, som 92 år fyllda, tillbaka på sin långa karriär. Det är en resa som förde honom från de fattiga arbetarkvarteren i Oslo till världsscener som Metropolitanoperan i New York och La Scala i Milano, för att inte tala om succéerna på Kungliga operan i Stockholm. Här finns det unika samarbetet med Ingmar Bergman, här finns den banbrytande rollen som Gustav III och här finns hyllningarna från den ryskfödde tonsättaren Igor Stravinskij, men framför allt är det här en berättelse om vad opera är och vad som händer när sångaren träder in på scenen. För det är där, i mötet mellan ord, musik och publik som de allra största känslorna föds – de undertryckta, de förbjudna, de mörka och de ljuvliga. Radiojournalisten Eric Schüldt tecknar ett porträtt av sin morfar operasångaren Ragnar Ulfung, som hela tiden har haft förmågan att leva livet fullt ut, han som med fantasins hjälp inte bara trädde in i roller, utan snarare blev de personer som han skulle gestalta. I grunden finns en förmåga till förvandling. Det som är så svårt, men som människan kanske drömt om i alla tider. Musiken hämtas från operorna Pajazzo, Carmen, Rigoletto, Maskeradbalen, Rucklarens väg, La Boheme och Elektra. En P2 Dokumentär av Eric Schüldt.Producent Clara Törnvall.
5/15/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Det sista folkmusikhaket

Mitt i Etiopiens huvudstad Addis Abeba ligger Fendika. Det är ett azmari bet, en folkmusikklubb, och en av de sista i sitt slag. Nu försöker dess ägare rädda det undan rivning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi följer Melaku Belay som växte upp på gatan och som senare köpte Fendika och utvecklade det till ett nav i Addis Abebas musikliv. Nu tvingas han använda all sin uppfinningsrikedom för att försöka rädda det, där det ligger mellan rivningstomter och nya skyskrapor. Vi träffar också sångerskan Nardos Tesfau, musikläraren Alemayehu Fanta, och musikerna Girum Mezmur och Daniel Lemma. En P2 Dokumentär av Lars Lovén.
5/12/201956 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Det sista folkmusikhaket

Mitt i Etiopiens huvudstad Addis Abeba ligger Fendika. Det är ett azmari bet, en folkmusikklubb, och en av de sista i sitt slag. Nu försöker dess ägare rädda det undan rivning. Vi följer Melaku Belay som växte upp på gatan och som senare köpte Fendika och utvecklade det till ett nav i Addis Abebas musikliv. Nu tvingas han använda all sin uppfinningsrikedom för att försöka rädda det, där det ligger mellan rivningstomter och nya skyskrapor. Vi träffar också sångerskan Nardos Tesfau, musikläraren Alemayehu Fanta, och musikerna Girum Mezmur och Daniel Lemma. En P2 Dokumentär av Lars Lovén.
5/10/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Operan om Hilma af Klint

Konstnären Hilma af Klint (18621944) har fått stor uppmärksamhet på senare år, till och med en opera. Det här är dokumentären om den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hilma af Klint var en pionjär i det abstrakta måleriet. Hon efterlämnade omkring 1300 nonfigurativa verk som ingen utomstående hade fått se före hennes död. I sitt testamente skrev hon också att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän 20 år efter hennes död, men det skulle ändå komma att dröja in i våra dagar innan hennes konstnärliga betydelse blev synlig. 2013 visade Moderna Museet i Stockholm den dittills mest omfattande retrospektiva utställningen av henne, med cirka 230 verk, och i samband med den fick operasångerskan och producenten Mette af Klint idén till en opera. Hon upplevde musik och rörelse i många av Hilmas verk och insåg att tonsättaren Benjamin Staern med sin unika förmåga att kombinera färger och toner borde göra honom extra lämplig som kompositör. Kulturjournalisten Kerstin Berggren har i flera månader följt arbetet med kammaroperan "Hilma - an opera about hidden art" som hade urpremiär på Moderna Museet i Stockholm den 9 mars 2019 följt av en internationell premiär på Guggenheim-museet i New York i mitten av april samma år. I dokumentären medverkar Benjamin Staern, regissören Mira Bartov som skrivit librettot, Mette af Klint som gestaltar Hilma, operasångaren Fredrik af Klint som gör rollen som både sin farfar Hilmas brorson Erik och antroposofen Rudolf Steiner samt Eriks son Johan af Klint som tillsammans med sin far tog hand om Hilmas målningar. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
4/27/201956 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Operan om Hilma af Klint

Konstnären Hilma af Klint (18621944) har fått stor uppmärksamhet på senare år, till och med en opera. Det här är dokumentären om den. Hilma af Klint var en pionjär i det abstrakta måleriet. Hon efterlämnade omkring 1300 nonfigurativa verk som ingen utomstående hade fått se före hennes död. I sitt testamente skrev hon också att hennes livsverk inte fick visas offentligt förrän 20 år efter hennes död, men det skulle ändå komma att dröja in i våra dagar innan hennes konstnärliga betydelse blev synlig. 2013 visade Moderna Museet i Stockholm den dittills mest omfattande retrospektiva utställningen av henne, med cirka 230 verk, och i samband med den fick operasångerskan och producenten Mette af Klint idén till en opera. Hon upplevde musik och rörelse i många av Hilmas verk och insåg att tonsättaren Benjamin Staern med sin unika förmåga att kombinera färger och toner borde göra honom extra lämplig som kompositör. Kulturjournalisten Kerstin Berggren har i flera månader följt arbetet med kammaroperan "Hilma - an opera about hidden art" som hade urpremiär på Moderna Museet i Stockholm den 9 mars 2019 följt av en internationell premiär på Guggenheim-museet i New York i mitten av april samma år. I dokumentären medverkar Benjamin Staern, regissören Mira Bartov som skrivit librettot, Mette af Klint som gestaltar Hilma, operasångaren Fredrik af Klint som gör rollen som både sin farfar Hilmas brorson Erik och antroposofen Rudolf Steiner samt Eriks son Johan af Klint som tillsammans med sin far tog hand om Hilmas målningar. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
4/26/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Hi tech-orgeln och gravöppningen

När St Petri kyrka i Malmö skulle få en av världens mest moderna orglar gjorde arkeologer en upptäckt som skrev om Malmös historia. Det här är en berättelse om hur den senaste tekniken på orgelområdet mötte Medeltiden. Den handlar om hur en 14 meter hög och 25 ton tung orgel, med sex manualer och styrning via touchscreen-skärmar, skulle byggas in i S:t Petris kor från år 1319. Orgelns tyngd gjorde att korets golv behövde säkras och under 2018 gjorde arkeologer fynd som skrev om Malmös historia: i en grav mer än två meter under korgolvet hittades skelettet efter en 40-årig kvinna som kan ha varit den allra första malmöbon. - Fyndet visar att det är mycket sannolikt att staden Malmö är äldre än vi hittills vetat, säger Malmös tidigare stadsantikvarie, arkeologen Anders Reisnert i programmet. I dokumentären medverkar också organisten Carl Adam Landström som varit drivande i projektet, prästen Albin Tanke, kyrkorådets ordförande socialdemokraten Claes Block, fastighetstekniker Magnus Friberg, arkeologerna Rikard Hedvall, Caroline Arcini och Sofia Lindberg samt geofysikern Sara Johansson. Orgeln invigdes den 27 april under en orgelfestival i St Petri och konserter därifrån sänds i mitten av maj 2019 i P2 Live.  En P2 Dokumentär av Lotta Malmstedt.
4/21/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Hi tech-orgeln och gravöppningen

När St Petri kyrka i Malmö skulle få en av världens mest moderna orglar gjorde arkeologer en upptäckt som skrev om Malmös historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är en berättelse om hur den senaste tekniken på orgelområdet mötte Medeltiden. Den handlar om hur en 14 meter hög och 25 ton tung orgel, med sex manualer och styrning via touchscreen-skärmar, skulle byggas in i S:t Petris kor från år 1319. Orgelns tyngd gjorde att korets golv behövde säkras och under 2018 gjorde arkeologer fynd som skrev om Malmös historia: i en grav mer än två meter under korgolvet hittades skelettet efter en 40-årig kvinna som kan ha varit den allra första malmöbon. - Fyndet visar att det är mycket sannolikt att staden Malmö är äldre än vi hittills vetat, säger Malmös tidigare stadsantikvarie, arkeologen Anders Reisnert i programmet. I dokumentären medverkar också organisten Carl Adam Landström som varit drivande i projektet, prästen Albin Tanke, kyrkorådets ordförande socialdemokraten Claes Block, fastighetstekniker Magnus Friberg, arkeologerna Rikard Hedvall, Caroline Arcini och Sofia Lindberg samt geofysikern Sara Johansson. Orgeln invigdes den 27 april under en orgelfestival i St Petri och konserter därifrån sänds i mitten av maj 2019 i P2 Live.  En P2 Dokumentär av Lotta Malmstedt.
4/21/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Matteuspassionens dolda rum

Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach är ett av världens mest spelade verk, inte minst i påsktider men varför? Kan en förklaring finnas i verkets arkitektoniska uppbyggnad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bachs Matteuspassion fortsätter att gripa tag i oss, fast vi befinner oss långt ifrån det liturgiska sammanhang den en gång skrevs för, fast det finns en uppsjö av tolkningar och passioner – inte bara på Matteus- utan också på Markus-, Lukas- och Johannesevangelierna.  Det visar sig att Bach tänkte som en arkitekt redan på kompositionsstadiet, medan han tonsatte den text som ligger till grund för verket av poeten Christian Friedrich Henrici aka Picander.Följ med in i Matteuspassionens dolda rum med musikjournalisten Berit Nygren, sopranen Ida Falk Winland, Bachexperterna Ruth Tatlow, docent knuten till Uppsala universitet, och Markus Rathey, professor i musikhistorisk praktik vid Yale school of Music, USA, samt professor em i kördirigering Dan-Olof Stenlund.Musikexemplen är bland annat hämtade från ett uppförande med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och solister som Ida Falk Winland och Anne Sofie von Otter under dirigent Daniel Hardings ledning, i Engelbrektskyrkan i Stockholm 2008.En P2 Dokumentär av Berit Nygren/Sveriges Radio P2.Litteraturtips:Butt, John: Bach's Dialogue with Modernity: Perspectives on the Passions (Cambridge University Press; Reprint edition (February 16, 2012) - mer här.Rathey, Markus: Bach's Major Vocal Works: Music, Drama, Liturgy (Yale University Press; 1 edition 2016) - mer här.Tatlow, Ruth: Bach's Numbers: Compositional Proportion and Significance (Cambridge University Press, 2015, 2016) - mer här.
4/14/201956 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Vinylskivans återkomst

Så här på Record store day repriserar vi den här dokumentären om hur det våras för vinylskivorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vinylskivan konkurrerades i princip ut av CD-skivan på 80- och i början av 90-talet, och från mitten av 90-talet till mitten av 00-talet var den mest en angelägenhet för privata samlare. I samma veva kom streamingtjänsterna, vilket även påverkade CD-försäljningen och många skivbutiker stängde för gott, men sedan hände något. Vinylförsäljningen har ökat flera år i rad och utgör nu - även om andelen är förhållandevis liten - cirka 4 procent av den totala försäljningen av musik. Gamla vinyl-original efterfrågas och klassiker pressas upp på nytt, men framför allt nyproduceras mycket vinyl av dagens artister. Våren 2018 fick Sverige till och med en vinylfabrik, men varför detta intresse? För att få svar besöker musikjournalisten Håkan Persson skivmässor och presserier, pratar med skivsamlare och skivbutiker, musiker, gravörer, matristillverkare om nyutgåvor och original, vinylens charm, vurm och värde med vanvettiga priser på nätet och fantastiska fynd i loppisbackarna. I dokumentären medverkar musikern Mikael Åkerfeldt, Stefan Jakobsson skivbutiken Pet Sounds, Mikael Englund skivbutiken Mickes Skivor, Stefan Dimle på skivbolaget Mellotronen, Calle Schewen på skivbutiken och distributören Sound Pollution, designern och skivsamlaren Beatrice Edling, skivgravören Peter Dahl, Lars Mossberg på Sveriges Radio, Jocke Walther om matrisering och skivpresseri, Daniel Trygg på skivbutiken Hot Records, Solna, Lisa Lanå Bolin som skrivit en tre-betygsuppsats om vinylskivan, L-P Anderson som är arrangör av Sunjays skivmässor i Solna och Huskvarna och Mats Flygare som tillverkar plastomslag till vinylskivor. Programmet är en repris från 2017. En P2 Dokumentär av Håkan Persson.
4/13/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Bossa novans historia del 4

Fjärde och sista delen om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här träffar vi två svenska bossa nova-entusiaster. Det är sångerskan och gitarristen Petra Ahlmark och skivsamlaren Lars Crantz som har allt av värde med bossa nova. 1960- och 70-talen kom den brasilianska musiken, framför allt i form av samba och bossa nova, att inspirera många svenska artister. Sångerskan Monica Zetterlund sjöng bossa nova med svenska texter av Hasse å Tage och Beppe Wolgers och trubaduren Cornelis Vreeswijk upplevde Rio de Janeiro under inspelningen av filmen "Svarta palmkronor". Han satte en svensk text på en av Chico Buarques låtar som på svenska blev "Deidres samba". Lill Lindfors och Sylvia Vrethammar uppträdde i Rio de Janeiro bland gräddan av brasilianska artister. Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 4 augusti 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novan i Sverige". En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.  
4/7/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Bossa novans historia del 4

Fjärde och sista delen om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här träffar vi två svenska bossa nova-entusiaster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är sångerskan och gitarristen Petra Ahlmark och skivsamlaren Lars Crantz som har allt av värde med bossa nova. 1960- och 70-talen kom den brasilianska musiken, framför allt i form av samba och bossa nova, att inspirera många svenska artister. Sångerskan Monica Zetterlund sjöng bossa nova med svenska texter av Hasse å Tage och Beppe Wolgers och trubaduren Cornelis Vreeswijk upplevde Rio de Janeiro under inspelningen av filmen "Svarta palmkronor". Han satte en svensk text på en av Chico Buarques låtar som på svenska blev "Deidres samba". Lill Lindfors och Sylvia Vrethammar uppträdde i Rio de Janeiro bland gräddan av brasilianska artister. Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 4 augusti 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novan i Sverige". En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.  
4/7/201956 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Bossa novans historia del 3

Tredje delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här träffar vi den andra generationens bossa nova-musiker som har hela världen som spelplan. Det är sångerskan, gitarristen och kompositören Joyce Moreno, sångaren och låtskrivaren Pierre Aderne och den brasilianska sångerskan och gitarristen Rosa Passos, men vi träffar också skivbutiksinnehavaren Carlos Alberto Afonso. Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 28 juli 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Vem spelar bossa nova idag?". En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.
4/6/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Bossa novans historia del 3

Tredje delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här träffar vi den andra generationens bossa nova-musiker som har hela världen som spelplan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är sångerskan, gitarristen och kompositören Joyce Moreno, sångaren och låtskrivaren Pierre Aderne och den brasilianska sångerskan och gitarristen Rosa Passos, men vi träffar också skivbutiksinnehavaren Carlos Alberto Afonso. Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 28 juli 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Vem spelar bossa nova idag?". En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.
4/6/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Bossa novans historia del 2

Andra delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här står poeten Vinicius de Moraes och kompositören Antonio Carlos Jobim i centrum. I det här programmet medverkar skivaffärsinnehavaren Carlos Alberto Afonso, sångerskan och kompositören Joyce Moreno, sångaren och kompositören Chico Buarque, Antonio Carlos Jobims son Paulo Jobim och hobbypianisten Gibar. Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 21 juli 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novans radarpar". En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.
3/31/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Bossa novans historia del 2

Andra delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här står poeten Vinicius de Moraes och kompositören Antonio Carlos Jobim i centrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet medverkar skivaffärsinnehavaren Carlos Alberto Afonso, sångerskan och kompositören Joyce Moreno, sångaren och kompositören Chico Buarque, Antonio Carlos Jobims son Paulo Jobim och hobbypianisten Gibar. Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 21 juli 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novans radarpar". En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.
3/31/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Bossa novans historia del 1

Första delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här handlar det om åren 1958-65 då bossa novan var ny och het. Bossa novan föddes 1958, bland annat med att radiostjärnan Elizeth Cardoso sjöng in musik av Antonio Carlos Jobim och Vinicius de Moraes och sedan då Joao Gilbertos första soloskiva kom ut. Bossa var ett modeord, ett sätt att röra sig med taktkänsla. I det här programmet medverkar sångerskan och kompositören Joyce Moreno, skivaffärsinnehavaren Carlos Alberto Afonso, César Vilela som gjorde skivomslag på skivbolaget Elenco och arkitekten Carlos som besöker Afonsos butik. Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 14 juli 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novans heta era 1958-1965". En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.  
3/30/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Bossa novans historia del 1

Första delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här handlar det om åren 1958-65 då bossa novan var ny och het. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bossa novan föddes 1958, bland annat med att radiostjärnan Elizeth Cardoso sjöng in musik av Antonio Carlos Jobim och Vinicius de Moraes och sedan då Joao Gilbertos första soloskiva kom ut. Bossa var ett modeord, ett sätt att röra sig med taktkänsla. I det här programmet medverkar sångerskan och kompositören Joyce Moreno, skivaffärsinnehavaren Carlos Alberto Afonso, César Vilela som gjorde skivomslag på skivbolaget Elenco och arkitekten Carlos som besöker Afonsos butik. Det här är en repris av ett program som sändes första gången den 14 juli 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novans heta era 1958-1965". En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.  
3/30/201956 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Den gåtfulle Maurice Ravel

Den franske tonsättaren Maurice Ravel älskade att umgås men ingen kunde komma honom riktigt nära. Vad var det som gjorde honom så oförmögen att knyta an till andra människor? Fanns där ett tabu han inte kunde bryta? Var det något i relationen till mamman som spökade? Om Maurice Ravels barndom vet vi mycket litet, men vi vet att han växte upp i ett borgerligt hem där det var vanligt att barnen togs omhand av andra än sina riktiga mödrar. Som vuxen valde han att leva ensam, men han var oerhört noggrann med sitt utseende och kunde missa konserter, tåg eller möten för att han inte kunde bestämma vilken slips han skulle ha på sig. Ravel föddes 1875 och dog 1937. I programmet medverkar genushistorikern Audur Magnusdottir och psykologen Egil Linge. Uppläsare som Mimi Godebski är Emelie Alm och som Alexis Roland-Manuel Morgan Larsson.  Programmet är en repris från "Musikmagasinet" i P2 den 1 augusti 2011 där det ingick i serien "Tonsättare och deras mammor". En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
3/24/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Den gåtfulle Maurice Ravel

Den franske tonsättaren Maurice Ravel älskade att umgås men ingen kunde komma honom riktigt nära. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad var det som gjorde honom så oförmögen att knyta an till andra människor? Fanns där ett tabu han inte kunde bryta? Var det något i relationen till mamman som spökade? Om Maurice Ravels barndom vet vi mycket litet, men vi vet att han växte upp i ett borgerligt hem där det var vanligt att barnen togs omhand av andra än sina riktiga mödrar. Som vuxen valde han att leva ensam, men han var oerhört noggrann med sitt utseende och kunde missa konserter, tåg eller möten för att han inte kunde bestämma vilken slips han skulle ha på sig. Ravel föddes 1875 och dog 1937. I programmet medverkar genushistorikern Audur Magnusdottir och psykologen Egil Linge. Uppläsare som Mimi Godebski är Emelie Alm och som Alexis Roland-Manuel Morgan Larsson.  Programmet är en repris från "Musikmagasinet" i P2 den 1 augusti 2011 där det ingick i serien "Tonsättare och deras mammor". En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
3/24/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

De omusikaliska

Uppskattningsvis fyra procent av befolkningen är omusikalisk. Hur är det att tillhöra dem? Det är frågan i den här dokumentären. I det här programmet undersöker musikern Peter Bryngelsson  omusikalitetens natur, vad den beror på och hur den yttrar sig. Musikexemplen är hämtade alltifrån sångerskan Florence Foster Jenkins, som blev känd i New York på 30- och 40-talen för en falsksång som hon inte var medveten om, till den svenske popartisten Håkan Hellström. I programmet medverkar Peters bror Olle Bryngelsson, konstnären Magnus Lönn, konstadministratören Helen Engman, musikern Mukiryan Abubakr, operasångaren Lars Clevemann och militären Kent Löving. Programmet är en repris från den 25 november 2018.  En P2 Dokumentär av Peter Bryngelsson.
3/17/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

De omusikaliska

Uppskattningsvis fyra procent av befolkningen är omusikalisk. Hur är det att tillhöra dem? Det är frågan i den här dokumentären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet undersöker musikern Peter Bryngelsson  omusikalitetens natur, vad den beror på och hur den yttrar sig. Musikexemplen är hämtade alltifrån sångerskan Florence Foster Jenkins, som blev känd i New York på 30- och 40-talen för en falsksång som hon inte var medveten om, till den svenske popartisten Håkan Hellström. I programmet medverkar Peters bror Olle Bryngelsson, konstnären Magnus Lönn, konstadministratören Helen Engman, musikern Mukiryan Abubakr, operasångaren Lars Clevemann och militären Kent Löving. Programmet är en repris från den 25 november 2018.  En P2 Dokumentär av Peter Bryngelsson.
3/17/201956 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Barbro Hörberg – med ögon känsliga för grönt

Hon klev in och förnyade musiklyriken i en tid när scenen dominerades av manliga trubadurer och textförfattare.Barbro Hörberg levde bara i 43 år men blev ändå en av våra mest älskade vissångerskor och kompositörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barbro Hörberg hann ge ut en handfull egna LP-skivor och samarbeta med många av våra mest folkkära artister och författare, däribland Lill-Babs, Georg Riedel, Lars Forssell, Beppe Wolgers och Povel Ramel, innan hon gick bort 1976.Här tecknas hennes porträtt av författaren Alexandra Sundqvist som också har gett ut en biografi med titeln ”Barbro Hörberg – med ögon känsliga för grönt”. I dokumentären medverkar vännen och artistkollegan Barbro 'Lill-Babs' Svensson i en exklusiv intervju till boken (Ordfront förlag, 2017), basisten och kompositören Georg Riedel, Tomas Adolphson och Anders Falk i duon Adolphson & Falk, Barbro Hörbergs dotter Liza Stenvinkel och väninna Birgitta Lundholm.En P2 Dokumentär av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.Producent Clara Törnvall.
3/16/201956 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Vad händer med den samiska musiken? Del 2

Jon-Henrik Fjällgrens medverkan i Melodifestivalen 2019 är bara ett av de senaste exemplen på hur den samiska musikscenen sprakar, bubblar och växer. Det här är det andra av två program om det. I det här programmet medverkar rapparen Nils-Rune Utsi aka SlinCraze, sångerskan Elle Márjá Eira, Jan Fjällgren - pappa till Jon-Henrik Fjällgren som också medverkade i Melodifestivalen 2017, skådespelaren och artisten Ingor Ántte Áilu Gaup och regissören Rolf Degerlund. Programmet är en repris från 2017 då folk från hela Sápmi samlades i Trondheim för att fira att det då var 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls. En P2 Dokumentär av Malin Winberg.
3/10/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Vad händer med den samiska musiken? Del 2

Jon-Henrik Fjällgrens medverkan i Melodifestivalen 2019 är bara ett av de senaste exemplen på hur den samiska musikscenen sprakar, bubblar och växer. Det här är det andra av två program om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet medverkar rapparen Nils-Rune Utsi aka SlinCraze, sångerskan Elle Márjá Eira, Jan Fjällgren - pappa till Jon-Henrik Fjällgren som också medverkade i Melodifestivalen 2017, skådespelaren och artisten Ingor Ántte Áilu Gaup och regissören Rolf Degerlund. Programmet är en repris från 2017 då folk från hela Sápmi samlades i Trondheim för att fira att det då var 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls. En P2 Dokumentär av Malin Winberg.
3/10/201956 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Vad händer med den samiska musiken? Del 1

Jon-Henrik Fjällgrens medverkan i Melodifestivalen 2019 är bara ett av de senaste exemplen på hur den samiska musikscenen sprakar, bubblar och växer. Det här är det första av två program om det. I det här programmet medverkar sångerskan och musikern Sofia Jannok, relativt nya artisten Kalle Urheim, sångerskan och musikern Marja Helena Fjellheim Mortensson och kompositören och musikern Svante Henryson. Programmet är en repris från 2017 då folk från hela Sápmi samlades i Trondheim för att fira att det då var 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls. En P2 Dokumentär av Malin Winberg.
3/9/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Vad händer med den samiska musiken? Del 1

Jon-Henrik Fjällgrens medverkan i Melodifestivalen 2019 är bara ett av de senaste exemplen på hur den samiska musikscenen sprakar, bubblar och växer. Det här är det första av två program om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet medverkar sångerskan och musikern Sofia Jannok, relativt nya artisten Kalle Urheim, sångerskan och musikern Marja Helena Fjellheim Mortensson och kompositören och musikern Svante Henryson. Programmet är en repris från 2017 då folk från hela Sápmi samlades i Trondheim för att fira att det då var 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls. En P2 Dokumentär av Malin Winberg.
3/9/201956 minutes, 50 seconds
Episode Artwork

Barbro Hörberg – med ögon känsliga för grönt

Hon klev in och förnyade musiklyriken i en tid när scenen dominerades av manliga trubadurer och textförfattare.Barbro Hörberg levde bara i 43 år men blev ändå en av våra mest älskade vissångerskor och kompositörer. Barbro Hörberg hann ge ut en handfull egna LP-skivor och samarbeta med många av våra mest folkkära artister och författare, däribland Lill-Babs, Georg Riedel, Lars Forssell, Beppe Wolgers och Povel Ramel, innan hon gick bort 1976.Här tecknas hennes porträtt av författaren Alexandra Sundqvist som också har gett ut en biografi med titeln ”Barbro Hörberg – med ögon känsliga för grönt”. I dokumentären medverkar vännen och artistkollegan Barbro 'Lill-Babs' Svensson i en exklusiv intervju till boken (Ordfront förlag, 2017), basisten och kompositören Georg Riedel, Tomas Adolphson och Anders Falk i duon Adolphson & Falk, Barbro Hörbergs dotter Liza Stenvinkel och väninna Birgitta Lundholm.En P2 Dokumentär av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.Producent Clara Törnvall.
3/8/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Berit Alette Mienna och den förbjudna jojken

Jojken har gått från att ha varit stämplad med djävulens emblen till att ha blivit trendig och når idag en miljonpublik världen över, och få andra personifierar denna resa som Berit Alette Mienna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som sjuåring skickades Berit Alette Mienna iväg på internatskola och fick stora delar av sin identitet och sitt musikaliska arv borttryckt. Föraktet mot det samiska och förnorskningspolitiken blev sedan en drivkraft för Berit och idag är hon en erkänd artist och jojklärare. I den här dokumentären får hon förverkliga en av sina stora drömmar sedan barnsben: att få uppträda i den majestätiska domkyrkan i Trondheim i Norge, Nidarosdomen. Vid sidan av Berit Alette Mienna medverkar den norska artisten Øystein Dolmen och Berits lillasyster Liv Eli Holmestrand. Programmet är en repris från 2017. En P2-dokumentär av Malin Winberg.  
3/3/201957 minutes, 1 second
Episode Artwork

Ludwig Göranssons väg till Oscarsgalan

Ludwig Göransson från Linköping blev över en natt en av världens mest efterfrågade filmmusiktonsättare. Följ med till hans studio i Los Angeles och till hemstaden där allt började på 1980-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från 2019 års Oscarsgala gick Ludwig Göransson hem med en statyett för musiken till den afrofuturistiska storfilmen ”Black Panther”. Det var första gången en svensk belönas med en Oscar för bästa originalmusik, och här öppnar Ludwig Göransson dörren till musikaliska koder i filmen. Sitt förnamn har han efter sin klassiska tonsättarkollega van Beethoven, och sin musikaliska bana började han med att planka Metallicariff tillsammans med pappa. Här besöker vi Ludwig Göranssons studio i Los Angeles och hör honom berätta om de första tuffa åren i USA, hur ett nattligt möte med den senegalesiska världsstjärnan Baaba Maal ledde fram till musiken i ”Black Panther” och om uppdraget att skriva musik till den nya Star Wars-serien ”The Mandalorian”. Vi hälsar också på hemma hos Ludwigs pappa Tomas Göransson, gitarrlärare i kommunala musikskolan, för att ta reda på hur allting började i Linköping på 1980-talet. En dokumentär från 2019 av Christel Valsinger.Producent: Clara TörnvallLjudtekniker: Peter Flodby
3/2/201956 minutes, 54 seconds
Episode Artwork

Ludwig Göranssons väg till Oscarsgalan

Ludwig Göransson från Linköping blev över en natt en av världens mest efterfrågade filmmusiktonsättare. Följ med till hans studio i Los Angeles och till hemstaden där allt började på 1980-talet. Från 2019 års Oscarsgala gick Ludwig Göransson hem med en statyett för musiken till den afrofuturistiska storfilmen ”Black Panther”. Det var första gången en svensk belönas med en Oscar för bästa originalmusik, och här öppnar Ludwig Göransson dörren till musikaliska koder i filmen. Sitt förnamn har han efter sin klassiska tonsättarkollega van Beethoven, och sin musikaliska bana började han med att planka Metallicariff tillsammans med pappa. Här besöker vi Ludwig Göranssons studio i Los Angeles och hör honom berätta om de första tuffa åren i USA, hur ett nattligt möte med den senegalesiska världsstjärnan Baaba Maal ledde fram till musiken i ”Black Panther” och om uppdraget att skriva musik till den nya Star Wars-serien ”The Mandalorian”. Vi hälsar också på hemma hos Ludwigs pappa Tomas Göransson, gitarrlärare i kommunala musikskolan, för att ta reda på hur allting började i Linköping på 1980-talet. En dokumentär från 2019 av Christel Valsinger.Producent: Clara TörnvallLjudtekniker: Peter Flodby
3/1/201957 minutes
Episode Artwork

Pionjären Elfrida Andrée del 2

Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfrida Andrées fotspår och berättar här om hennes kamp, livet igenom. Elfrida Andrée kämpade för kvinnors rättigheter och för allas rätt till musik. Hon föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929. Programmet är en repris från den 6 mars 2016 då det hade rubriken "Att leva är att kämpa – Elfrida Andrée del 2/2". En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.
2/17/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Pionjären Elfrida Andrée, del 2/2

Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfrida Andrées fotspår och berättar här om hennes kamp, livet igenom. Elfrida Andrée kämpade för kvinnors rättigheter och för allas rätt till musik. Hon föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929. Programmet är en repris från den 6 mars 2016 då det hade rubriken "Att leva är att kämpa – Elfrida Andrée del 2/2". En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.
2/17/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Pionjären Elfrida Andrée, del 2/2

Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfrida Andrées fotspår och berättar här om hennes kamp, livet igenom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elfrida Andrée kämpade för kvinnors rättigheter och för allas rätt till musik. Hon föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929. Programmet är en repris från den 6 mars 2016 då det hade rubriken "Att leva är att kämpa – Elfrida Andrée del 2/2". En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.
2/17/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Pionjären Elfrida Andrée del 1

Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfridas Andrées fotspår och börjar i hennes barndoms Visby. Andrée föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929. Programmet är en repris från den 28 februari 2016 då det hade rubriken "Kära Gamla Visby - Elfrida Andrée del 1/2". En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.
2/16/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Pionjären Elfrida Andrée, del 1/2

Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfridas Andrées fotspår och börjar i hennes barndoms Visby. Andrée föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929. Programmet är en repris från den 28 februari 2016 då det hade rubriken "Kära Gamla Visby - Elfrida Andrée del 1/2". En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.
2/16/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Pionjären Elfrida Andrée, del 1/2

Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfridas Andrées fotspår och börjar i hennes barndoms Visby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Andrée föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929. Programmet är en repris från den 28 februari 2016 då det hade rubriken "Kära Gamla Visby - Elfrida Andrée del 1/2". En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.
2/16/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Thirteen moons – den bortglömda orkestern

Kring många nedlagda band finns det en väv av myter som håller minnet vid liv, men inte kring 1980-talsorkestern Thirteen Moons. De är nog mest bortglömda. Historiens alla beståndsdelar finns ändå där: den blygsamma starten, löftet om succé, misslyckandena, avhoppen, återföreningarna, spriten, tomheten, vänskapen och döden, och - inte minst - ett fantastiskt debutalbum som så här över 32 år senare låter tidlöst och nära. Men det blev inte som de hade tänkt sig. ”Den bortglömda orkestern” är en berättelse av journalisten och musikkritikern Po Tidholm om det svenska 80-talsbandet Thirteen Moons, deras enda chans och den glömska som följde. Bandet bestod av saxofonisten Mats Gunnarsson som avled 2014, gitarristen Anders Holm och Göran Klintberg som sjöng. Vid sidan av Holm och Klintberg medverkar också skivbolagsdirektören Per Kviman, artisten Kajsa Grytt och författaren Bengt Ohlsson. En P2 Dokumentär av Po Tidholm.
2/10/201956 minutes, 57 seconds
Episode Artwork

Thirteen moons – den bortglömda orkestern

Kring många nedlagda band finns det en väv av myter som håller minnet vid liv, men inte kring 1980-talsorkestern Thirteen Moons. De är nog mest bortglömda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historiens alla beståndsdelar finns ändå där: den blygsamma starten, löftet om succé, misslyckandena, avhoppen, återföreningarna, spriten, tomheten, vänskapen och döden, och - inte minst - ett fantastiskt debutalbum som så här över 32 år senare låter tidlöst och nära. Men det blev inte som de hade tänkt sig. ”Den bortglömda orkestern” är en berättelse av journalisten och musikkritikern Po Tidholm om det svenska 80-talsbandet Thirteen Moons, deras enda chans och den glömska som följde. Bandet bestod av saxofonisten Mats Gunnarsson som avled 2014, gitarristen Anders Holm och Göran Klintberg som sjöng. Vid sidan av Holm och Klintberg medverkar också skivbolagsdirektören Per Kviman, artisten Kajsa Grytt och författaren Bengt Ohlsson. En P2 Dokumentär av Po Tidholm.
2/10/201956 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Luthando Qave och en vit operavärld

Möt den sydafrikanske operasångaren Luthando Qave som blev den första svarta sydafrikanen att sjunga på The Met i New York, 2011, och dit kom han från Sverige. Sverige har en särskild plats i Luthando Qaves hjärta. Det var här han gick Operahögskolan i Stockholm 2008-2011, och det var här han fick Anders Walls Giresta-stipendium på 100 000 kr och kunde studera ett år vid Metropolitanoperans program för unga artister. På The Met sjöng han bland annat Härolden i Othello och Fiorello i Barberaren i Sevilla. På senare år har han bland annat sjungit greven i Figaros bröllop, Marcello i La Bohème och Leporello i Don Giovanni, och samma dag som denna P2 Dokumentär sänds den 9 februari 2019 sjunger han Silvio i Pajazzo/Pagliacci på Göteborgsoperan direktsänt i P2 Live. - Jag har gjort en fantastisk resa, säger Luthando Qave som föddes i Östra Kapprovinsen i Sydafrika i folkgruppen Xhosa. Qave växte upp i slutet av apartheidregimen och kunde för det första få lära sig att läsa noter först när han var 19 år. För det andra behövde han kämpa mot fördomar, både bland svarta och vita, som att en svart man inte kunde sjunga opera och att det var en konstform för vita. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan/Tollan Media.
2/9/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Luthando Qave och en vit operavärld

Möt den sydafrikanske operasångaren Luthando Qave som blev den första svarta sydafrikanen att sjunga på The Met i New York, 2011, och dit kom han från Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har en särskild plats i Luthando Qaves hjärta. Det var här han gick Operahögskolan i Stockholm 2008-2011, och det var här han fick Anders Walls Giresta-stipendium på 100 000 kr och kunde studera ett år vid Metropolitanoperans program för unga artister. På The Met sjöng han bland annat Härolden i Othello och Fiorello i Barberaren i Sevilla. På senare år har han bland annat sjungit greven i Figaros bröllop, Marcello i La Bohème och Leporello i Don Giovanni, och samma dag som denna P2 Dokumentär sänds den 9 februari 2019 sjunger han Silvio i Pajazzo/Pagliacci på Göteborgsoperan direktsänt i P2 Live. - Jag har gjort en fantastisk resa, säger Luthando Qave som föddes i Östra Kapprovinsen i Sydafrika i folkgruppen Xhosa. Qave växte upp i slutet av apartheidregimen och kunde för det första få lära sig att läsa noter först när han var 19 år. För det andra behövde han kämpa mot fördomar, både bland svarta och vita, som att en svart man inte kunde sjunga opera och att det var en konstform för vita. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan/Tollan Media.
2/9/201956 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Italien, Muti och populismen

Världsdirigenten Riccardo Muti har vigt sitt liv åt italiensk musik, som Verdis. Det här är en dokumentär om hur det är att brinna för musiken när det italienska kulturlivet knakar i fogarna. Riccardo Mutis engagemang tar sig rent konkreta uttryck. Under en föreställning av Giuseppe Verdis "Nabucco" 2011 vände han sig till publiken på Rom-operan och bad dem sjunga med i "Fångarnas kör", som en politisk markering mot neddragningarna av bidrag till det italienska kulturlivet under Berlusconi-regeringen. Riccardo Mutis hustru Cristina Muti påverkar också den italienska scenen, inte minst i egenskap av konstnärlig ledare för en festival med klassisk musik i staden Ravenna vid Adriatiska havets kust. I den här dokumentären berättar de båda hur de gör för att hålla både historien och sina framtidsdrömmar vid liv i det populistiska Italien. Vid sidan av dem medverkar musikern Patrizia Bovi som också forskar i tidig musik, jazzpianisten och kompositören Stefano Bollani, operasångaren Luca Salsi samt musiker ur Mutis ungdomsorkester Luigi Cherubini. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom.
2/3/201956 minutes, 55 seconds
Episode Artwork

Italien, Muti och populismen

Världsdirigenten Riccardo Muti har vigt sitt liv åt italiensk musik, som Verdis. Det här är en dokumentär om hur det är att brinna för musiken när det italienska kulturlivet knakar i fogarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Riccardo Mutis engagemang tar sig rent konkreta uttryck. Under en föreställning av Giuseppe Verdis "Nabucco" 2011 vände han sig till publiken på Rom-operan och bad dem sjunga med i "Fångarnas kör", som en politisk markering mot neddragningarna av bidrag till det italienska kulturlivet under Berlusconi-regeringen. Riccardo Mutis hustru Cristina Muti påverkar också den italienska scenen, inte minst i egenskap av konstnärlig ledare för en festival med klassisk musik i staden Ravenna vid Adriatiska havets kust. I den här dokumentären berättar de båda hur de gör för att hålla både historien och sina framtidsdrömmar vid liv i det populistiska Italien. Vid sidan av dem medverkar musikern Patrizia Bovi som också forskar i tidig musik, jazzpianisten och kompositören Stefano Bollani, operasångaren Luca Salsi samt musiker ur Mutis ungdomsorkester Luigi Cherubini. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom.
2/3/201956 minutes, 47 seconds
Episode Artwork

Hur bluesen kom till Norden

En dokumentär om hur bluesen kom till Sverige och Finland med två amerikanska bluesartister på 70-talet. Musikern och radioproducenten Thomas Henley berättar om Eddie Boyd (1914-1994) och Champion Jack Dupree (1910-1992) som flyttade till Finland respektive Sverige på grund av kärlek, och mötte en bättre publik och mindre rasism på europeisk mark. – Jag kan säga så här att de flesta afroamerikanska musiker som jag har träffat som har bott i Europa, Skandinavien, har upplevt en stor lättnad, säger den amerikanska bluesartisten Eric Bibb som bott i Sverige under många år. Vid sidan av Bibb medverkar också Eddie Boyds änka Leila Boyd, bluesmusikern, pianisten och sångaren Per ”Slim” Notini, musikproducenten Jonas Bernholm och konstnären Eva Acking som levde med Champion Jack Dupree. En P2 Dokumentär av Thomas Henley.
2/2/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Hur bluesen kom till Norden

En dokumentär om hur bluesen kom till Sverige och Finland med två amerikanska bluesartister på 70-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musikern och radioproducenten Thomas Henley berättar om Eddie Boyd (1914-1994) och Champion Jack Dupree (1910-1992) som flyttade till Finland respektive Sverige på grund av kärlek, och mötte en bättre publik och mindre rasism på europeisk mark. – Jag kan säga så här att de flesta afroamerikanska musiker som jag har träffat som har bott i Europa, Skandinavien, har upplevt en stor lättnad, säger den amerikanska bluesartisten Eric Bibb som bott i Sverige under många år. Vid sidan av Bibb medverkar också Eddie Boyds änka Leila Boyd, bluesmusikern, pianisten och sångaren Per ”Slim” Notini, musikproducenten Jonas Bernholm och konstnären Eva Acking som levde med Champion Jack Dupree. En P2 Dokumentär av Thomas Henley.
2/2/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Stormen på Kungliga operan

En sångare på Kungliga operan döms för sexuellt ofredande av minderårig, men trots chefens utfästelser om nolltolerans gentemot sexuella trakasserier får han komma tillbaka. Det är då det börjar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Diskussionernas vågor går höga, möten avlöser varandra och kristerapeuter kopplas in. Det är som ett starkt kraftfält av olika värderingar och åsikter. Det här är en dokumentär om vad som händer när chefers metoo-löften prövas i verkligheten, hur en arbetsplats påverkas av att en medarbetare har dömts för ett sexualrelaterat brott och huruvida man måste förlåta en person som har avtjänat sitt straff. I dokumentären medverkar den utsatte pojkens mamma, Kungliga operans chef Birgitta Svendén och operasångerskan Emma Vetter samt den dömde sångaren och andra anonymt genom andras röster. En P2 Dokumentär av Cecilia Josefson.Producent Clara Törnvall.
2/2/201956 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Stormen på Kungliga operan

En sångare på Kungliga operan döms för sexuellt ofredande av minderårig, men trots chefens utfästelser om nolltolerans gentemot sexuella trakasserier får han komma tillbaka. Det är då det börjar. Diskussionernas vågor går höga, möten avlöser varandra och kristerapeuter kopplas in. Det är som ett starkt kraftfält av olika värderingar och åsikter. Det här är en dokumentär om vad som händer när chefers metoo-löften prövas i verkligheten, hur en arbetsplats påverkas av att en medarbetare har dömts för ett sexualrelaterat brott och huruvida man måste förlåta en person som har avtjänat sitt straff. I dokumentären medverkar den utsatte pojkens mamma, Kungliga operans chef Birgitta Svendén och operasångerskan Emma Vetter samt den dömde sångaren och andra anonymt genom andras röster. En P2 Dokumentär av Cecilia Josefson.Producent Clara Törnvall.
2/1/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Mozarts frånvarande mamma

Idag den 27 januari för 263 år sedan föddes Wolfgang Amadé Mozart. Mycket har sagts om hans dominante pappa, men vad betydde hans mamma för honom? Ja, mycket har sagts om Mozarts far, violinisten och kompositören Leopold Mozart - som förresten föddes för 300 år sedan i år - men desto mindre om hans mor Anna Maria Pertl. Under några år från det att han var i sexårsåldern åkte Mozarts far runt med sitt underbarn till son, men vad betydde det för den unge Mozart att vara skild från sin mor under långa perioder? Fick han ens vara barn? Det är frågan i det här programmet. I programmet medverkar psykologen Egil Linge och genushistorikern Audur Magnusdottir. Uppläsare som Mozarts pappa är Tommy Johansson och som Mozarts mamma Annelie Malmborg Cooper. Programmet är en repris från "Musikmagasinet" i P2 den 15 augusti 2011 där det ingick i serien "Tonsättare och deras mammor". En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
1/27/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Mozarts frånvarande mamma

Idag den 27 januari för 263 år sedan föddes Wolfgang Amadé Mozart. Mycket har sagts om hans dominante pappa, men vad betydde hans mamma för honom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ja, mycket har sagts om Mozarts far, violinisten och kompositören Leopold Mozart - som förresten föddes för 300 år sedan i år - men desto mindre om hans mor Anna Maria Pertl. Under några år från det att han var i sexårsåldern åkte Mozarts far runt med sitt underbarn till son, men vad betydde det för den unge Mozart att vara skild från sin mor under långa perioder? Fick han ens vara barn? Det är frågan i det här programmet. I programmet medverkar psykologen Egil Linge och genushistorikern Audur Magnusdottir. Uppläsare som Mozarts pappa är Tommy Johansson och som Mozarts mamma Annelie Malmborg Cooper. Programmet är en repris från "Musikmagasinet" i P2 den 15 augusti 2011 där det ingick i serien "Tonsättare och deras mammor". En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
1/27/201956 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Herta Fischers livgivande piano

Möt konsertpianisten Herta Fischer som i tonåren fick se nazismen växa fram i Österrike, men som flydde med sin mor och så småningom fann ett nytt liv i Solna. Herta Fischer föddes den 5 maj 1920 i Wien och visade redan som tvååring tecken på musikalitet. Hon tog ut "Blinka lilla stjärna" på ett litet dockpiano, debuterade som konsertpianist redan i sjuårsåldern och fick tidigt pianolektioner av bland andra Bruno Walter. Sin första turné till Sverige gjorde Fischer i Sverige 1936. Då nazister hade gått bärsärkagång i Wiens judiska kvarter och Nazityskland annekterade Österrike 1938 förstod hon och hennes mor vad som var på gång och flydde till Sverige. Att de fick stanna berodde på en svensk folkpartistisk riksdagsledamot som tidigare hade hört Hertas pianospel. – Man ansåg att jag var viktig för landets kulturliv, berättar Herta Fischer som med åren också blev en kulturpersonlighet och aktiv politiker för Västerpartiet i Solna. Herta Fischer avled den 24 januari 2019, alltså bara två dagar innan det här programmet skulle sändas, i en ålder av 98 år. Programmet är en repris från den 20 april 2014 med rubriken ”Herta Fischer – musikdrama under ett turbulent 1900-tal” och sänds den här gången inför Förintelsens minnesdag den 27 januari. En P2 Dokumentär Jan Hammarlund.
1/26/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Herta Fischers livgivande piano

Möt konsertpianisten Herta Fischer som i tonåren fick se nazismen växa fram i Österrike, men som flydde med sin mor och så småningom fann ett nytt liv i Solna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Herta Fischer föddes den 5 maj 1920 i Wien och visade redan som tvååring tecken på musikalitet. Hon tog ut "Blinka lilla stjärna" på ett litet dockpiano, debuterade som konsertpianist redan i sjuårsåldern och fick tidigt pianolektioner av bland andra Bruno Walter. Sin första turné till Sverige gjorde Fischer i Sverige 1936. Då nazister hade gått bärsärkagång i Wiens judiska kvarter och Nazityskland annekterade Österrike 1938 förstod hon och hennes mor vad som var på gång och flydde till Sverige. Att de fick stanna berodde på en svensk folkpartistisk riksdagsledamot som tidigare hade hört Hertas pianospel. – Man ansåg att jag var viktig för landets kulturliv, berättar Herta Fischer som med åren också blev en kulturpersonlighet och aktiv politiker för Västerpartiet i Solna. Herta Fischer avled den 24 januari 2019, alltså bara två dagar innan det här programmet skulle sändas, i en ålder av 98 år. Programmet är en repris från den 20 april 2014 med rubriken ”Herta Fischer – musikdrama under ett turbulent 1900-tal” och sänds den här gången inför Förintelsens minnesdag den 27 januari. En P2 Dokumentär Jan Hammarlund.
1/26/201956 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Visgiganten Evert Taube del 2

Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här andra delen reser Evert hem, med en skatt i bagaget, och berättar själv om det. - Mina lustigaste visor var lika levnadsglada som jag själv innerst inne var full av trots … Året är 1915 och första världskriget har just brutit ut. När Evert stiger i land i Göteborg 1915 är han en annan person än då han mönstrade på några år tidigare. Klädd i lackskor, damasker och cheviotkostym och med en tunn mustasch. Tangons huvudstad Buenos Aires har gjort starka intryck på Evert och de argentinska manéren och artighetsfraserna har han med sig hem. Han har också med sig en visskatt inspirerad av sjömansliv, kreolska sånger och tango. Programmet är en repris från den 17 juni 2018. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.
1/20/201956 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

P2 Dokumentär Visgiganten Evert Taube del 2 2019-01-20 kl. 14.00

Av Eva Schöier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
1/20/201956 minutes, 54 seconds
Episode Artwork

P2 Dokumentär Visgiganten Evert Taube del 1 2019-01-19 kl. 12.03

Av Eva Schöier Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
1/19/201956 minutes, 55 seconds
Episode Artwork

Allmusikgruppen Solar Plexus

Solar Plexus verkade mitt i 70-talets musikliv, på högsta musikaliska nivå och rörde sig ledigt mellan poesi och politik, schlager och symfoni, folkmusik och fusionsjazz. I den här dokumentären träffar musikjournalisten Håkan Persson några av gruppens medlemmar, nästan 50 år efter starten, närmare bestämt: Monica och Carl-Axel Dominique, Tommy Körberg, Georg "Jojje" Wadenius och producenten Chris Bell. Gruppen bildades i Huddinge 1970 under namnet Bäska Droppar men bytte ganska snart namn till Solar Plexus och fanns i två olika sättningar. 1970-72 bestod gruppen av Monica Dominique på orgel och sång, Carl-Axel Dominique på piano och träblås, Georg "Jojje" Wadenius på gitarr, bas och sång och Tommy "Slim" Borgudd på trummor. Då Wadenius fick erbjudande om att spela med den amerikanska gruppen Blood Sweat & Tears ersattes han av Tommy Körberg på sång, gitarr och slagverk och Bosse Häggström på bas. Solar Plexus rörde sig mitt emellan melodifestivaler och 70-talsprogg, inte hemma i något läger, men musikaliskt hemma överallt och gav ut följande album: Solar Plexus (1972), Solar Plexus 2 (1973), Det är inte båten som gungar, det är havet som rör sig (1974) och Hellre gycklare än hycklare (1975). En P2 Dokumentär av Håkan Persson.
1/13/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Allmusikgruppen Solar Plexus

Solar Plexus verkade mitt i 70-talets musikliv, på högsta musikaliska nivå och rörde sig ledigt mellan poesi och politik, schlager och symfoni, folkmusik och fusionsjazz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här dokumentären träffar musikjournalisten Håkan Persson några av gruppens medlemmar, nästan 50 år efter starten, närmare bestämt: Monica och Carl-Axel Dominique, Tommy Körberg, Georg "Jojje" Wadenius och producenten Chris Bell. Gruppen bildades i Huddinge 1970 under namnet Bäska Droppar men bytte ganska snart namn till Solar Plexus och fanns i två olika sättningar. 1970-72 bestod gruppen av Monica Dominique på orgel och sång, Carl-Axel Dominique på piano och träblås, Georg "Jojje" Wadenius på gitarr, bas och sång och Tommy "Slim" Borgudd på trummor. Då Wadenius fick erbjudande om att spela med den amerikanska gruppen Blood Sweat & Tears ersattes han av Tommy Körberg på sång, gitarr och slagverk och Bosse Häggström på bas. Solar Plexus rörde sig mitt emellan melodifestivaler och 70-talsprogg, inte hemma i något läger, men musikaliskt hemma överallt och gav ut följande album: Solar Plexus (1972), Solar Plexus 2 (1973), Det är inte båten som gungar, det är havet som rör sig (1974) och Hellre gycklare än hycklare (1975). En P2 Dokumentär av Håkan Persson.
1/13/201956 minutes, 55 seconds
Episode Artwork

I huvudet på Peter Mattei

Peter Mattei är en av vår tids största operasångare, med titelrollen i Mozarts "Don Giovanni" som ett av sina paradnummer. I den här dokumentären hör vi Mattei sjunga redan som 6-åring. Peter Mattei har gjort ”Don Giovanni” åtskilliga gånger med olika regissörer. Bland dem finns den engelske teaterlegendaren Peter Brook i Aix-en-Provence 1998, då Peter Mattei fick sitt stora internationella genombrott. Matteis scenkonst kännetecknas av äkta sångarglädje, en sagolik barytonröst och ett härligt skådespeleri, och han sjunger lika entusiastiskt när han exempelvis tolkar sånger av Mahler och Schubert som amerikanska evergreens och argentinsk tango på turné i Norrbotten. I den här dokumentären utvecklar han sina tankar om sången och rösten, om det hårda arbetet som ligger bakom olika rolltolkningar och om samarbetet med olika regissörer, däribland Michael Haneke. Dokumentären är en mosaik av en nygjord och ett antal äldre intervjuer som kulturjournalisten Kerstin Berggren gjort med den idag 53-årige Mattei under 25 år - i New York, Paris, Wien, Aix-en-Provence och på andra ställen, för att inte tala om Luleå de drygt fyra milen norr om Piteå där han föddes en sommardag 1965. I programmet medverkar också Metropolitanoperans chef Peter Gelb och den franske regissören Patrice Chéreau. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
1/12/201956 minutes, 57 seconds
Episode Artwork

I huvudet på Peter Mattei

Peter Mattei är en av vår tids största operasångare, med titelrollen i Mozarts "Don Giovanni" som ett av sina paradnummer. I den här dokumentären hör vi Mattei sjunga redan som 6-åring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Mattei har gjort ”Don Giovanni” åtskilliga gånger med olika regissörer. Bland dem finns den engelske teaterlegendaren Peter Brook i Aix-en-Provence 1998, då Peter Mattei fick sitt stora internationella genombrott. Matteis scenkonst kännetecknas av äkta sångarglädje, en sagolik barytonröst och ett härligt skådespeleri, och han sjunger lika entusiastiskt när han exempelvis tolkar sånger av Mahler och Schubert som amerikanska evergreens och argentinsk tango på turné i Norrbotten. I den här dokumentären utvecklar han sina tankar om sången och rösten, om det hårda arbetet som ligger bakom olika rolltolkningar och om samarbetet med olika regissörer, däribland Michael Haneke. Dokumentären är en mosaik av en nygjord och ett antal äldre intervjuer som kulturjournalisten Kerstin Berggren gjort med den idag 53-årige Mattei under 25 år - i New York, Paris, Wien, Aix-en-Provence och på andra ställen, för att inte tala om Luleå de drygt fyra milen norr om Piteå där han föddes en sommardag 1965. I programmet medverkar också Metropolitanoperans chef Peter Gelb och den franske regissören Patrice Chéreau. En P2 Dokumentär av Kerstin Berggren.
1/12/201956 minutes, 50 seconds
Episode Artwork

Möt tonsättaren Britta Byström

Britta Byström är en av Sveriges mest spännande och nyskapande tonsättare. Redan i tonåren började hon att komponera musik, och har nu som 41-åring en diger lista av verk och priser bakom sig. I det här programmet berättar Byström om konstverk och författarskap som hon hämtar inspiration ifrån. Vi lyssnar bland annat på hennes verk "Invisible cities" och "The Baron", båda inspirerade av den italienske författaren Italo Calvino, och hör om "Games for souls" - ett stycke utan dirigent som Britta Byström skapat tillsammans med violinisten och konsertmästaren i Sveriges Radios symfoniorkester Malin Broman. Det är i orkestermusiken Byströms skapande ligger. Hon har skrivit för rena stråk- och blåsorkestrar, för sopran, countertenor, kör eller violin och stråkorkester, men också sceniska verk som kammaroperan "Om man blivit av med sitt bagage" med libretto av Niklas Törnlund från 2003 eller verket "Gállábartnit" för två solister, en berättare, tre dansare, kör och sju instrument med text av Rawda Carita Eira från 2015. Det här är berättelsen om en tonsättare, gränsöverskridande inspiration och om att arbeta alldeles nära dissonansen. Programmet är en repris från den 16 september 2018. En P2 Dokumentär av Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar/Umami produktion.
1/6/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Möt tonsättaren Britta Byström

Britta Byström är en av Sveriges mest spännande och nyskapande tonsättare. Redan i tonåren började hon att komponera musik, och har nu som 41-åring en diger lista av verk och priser bakom sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här programmet berättar Byström om konstverk och författarskap som hon hämtar inspiration ifrån. Vi lyssnar bland annat på hennes verk "Invisible cities" och "The Baron", båda inspirerade av den italienske författaren Italo Calvino, och hör om "Games for souls" - ett stycke utan dirigent som Britta Byström skapat tillsammans med violinisten och konsertmästaren i Sveriges Radios symfoniorkester Malin Broman. Det är i orkestermusiken Byströms skapande ligger. Hon har skrivit för rena stråk- och blåsorkestrar, för sopran, countertenor, kör eller violin och stråkorkester, men också sceniska verk som kammaroperan "Om man blivit av med sitt bagage" med libretto av Niklas Törnlund från 2003 eller verket "Gállábartnit" för två solister, en berättare, tre dansare, kör och sju instrument med text av Rawda Carita Eira från 2015. Det här är berättelsen om en tonsättare, gränsöverskridande inspiration och om att arbeta alldeles nära dissonansen. Programmet är en repris från den 16 september 2018. En P2 Dokumentär av Pernilla Ståhl och Johan Chandorkar/Umami produktion.
1/6/201956 minutes, 54 seconds
Episode Artwork

Moondog – mystiker med mörkerseende

Det här är berättelsen om tonsättaren, musikern och poeten Louis Hardin alias Moondog som gick från tidvis hemlös gatumusiker till hyllad kompositör. Under mer än 30 år var Moondog en av New Yorks verkliga profiler. Från slutet av 40-talet till mitten av 70-talet höll han till i hörnen av 6:e avenyn och 53:e eller 54:e gatan. Där kunde han spela på sin egenuppfunna trimba eller deklamera sin poesi och filosofi eller bara stå blick stilla med vikingahjälm på huvudet, spjut i handen och skägg ner till midjan som "The Viking of 6th Avenue". Moondog var sedan tonåren blind och skrev både poesi och musik i punktskrift där han satt på gatan. Under perioder var han hemlös, och många förbipasserande såg en utsatt gatumusiker och tiggare. Få visste vilken mångfacetterad och hyllad kompositör han var. Den sista delen av sitt liv tillbringade han i Tyskland, och därifrån gjorde han flera konsertresor till Sverige. Moondog gick bort 1999 men hans musik är starkt närvarande än idag. Hör Moondog själv berätta om sitt komponerande, sin tro på talmystik och sin vilja att skapa ett allkonstverk inspirerat av den nordiska mytologin. Hör också musikerna Stefan Lakatos, Carl Myrén och Iiris Viljanen nysta i vad det är som gör hans musik så säregen. Programmet är en repris från den 18 mars 2018. En P2-dokumentär av Marie Wennersten.
1/5/201956 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Moondog – mystiker med mörkerseende

Det här är berättelsen om tonsättaren, musikern och poeten Louis Hardin alias Moondog som gick från tidvis hemlös gatumusiker till hyllad kompositör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under mer än 30 år var Moondog en av New Yorks verkliga profiler. Från slutet av 40-talet till mitten av 70-talet höll han till i hörnen av 6:e avenyn och 53:e eller 54:e gatan. Där kunde han spela på sin egenuppfunna trimba eller deklamera sin poesi och filosofi eller bara stå blick stilla med vikingahjälm på huvudet, spjut i handen och skägg ner till midjan som "The Viking of 6th Avenue". Moondog var sedan tonåren blind och skrev både poesi och musik i punktskrift där han satt på gatan. Under perioder var han hemlös, och många förbipasserande såg en utsatt gatumusiker och tiggare. Få visste vilken mångfacetterad och hyllad kompositör han var. Den sista delen av sitt liv tillbringade han i Tyskland, och därifrån gjorde han flera konsertresor till Sverige. Moondog gick bort 1999 men hans musik är starkt närvarande än idag. Hör Moondog själv berätta om sitt komponerande, sin tro på talmystik och sin vilja att skapa ett allkonstverk inspirerat av den nordiska mytologin. Hör också musikerna Stefan Lakatos, Carl Myrén och Iiris Viljanen nysta i vad det är som gör hans musik så säregen. Programmet är en repris från den 18 mars 2018. En P2-dokumentär av Marie Wennersten.
1/5/201957 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Var Anonymus Fru Musica? Del 2

"Anonymus" brukar det stå på verk som skapats i äldre tider och saknar kända upphovspersoner. Idag vet vi att många av dem var kvinnor. Här i del två handlar det om kvinnor som också var rika. Här handlar det närmare bestämt om adliga kvinnor, i synnerhet trobaritzerna i den sydfranska regionen Provence. Möt grevinnan av Dia Beatrix och drottning Blanche av Frankrike för att inte tala om de italienska tonsättarna Maddalena Casulana (1500-talet) respektive Francesca Caccini och Barbra Strozzi (1500-1600-talen) varav en till och med var operatonsättare!  Programmet är en repris från senast den 1 juli 2018. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
12/30/201856 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Var Anonymus Fru Musica? Del 2

Anonymus brukar det stå på verk som skapats i äldre tider och saknar kända upphovspersoner. Idag vet vi att många av dem var kvinnor. Här i del två handlar det om kvinnor som också var rika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här handlar det närmare bestämt om adliga kvinnor, i synnerhet trobaritzerna i den sydfranska regionen Provence. Möt grevinnan av Dia Beatrix och drottning Blanche av Frankrike för att inte tala om de italienska tonsättarna Maddalena Casulana (1500-talet) respektive Francesca Caccini och Barbra Strozzi (1500-1600-talen) varav en till och med var operatonsättare!  Programmet är en repris från senast den 1 juli 2018. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
12/30/201856 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Var Anonymus Fru Musica? Del 2

Anonymus brukar det stå på verk som skapats i äldre tider och saknar kända upphovspersoner. Idag vet vi att många av dem var kvinnor. Här i del två handlar det om kvinnor som också var rika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här handlar det närmare bestämt om adliga kvinnor, i synnerhet trobaritzerna i den sydfranska regionen Provence. Möt grevinnan av Dia Beatrix och drottning Blanche av Frankrike för att inte tala om de italienska tonsättarna Maddalena Casulana (1500-talet) respektive Francesca Caccini och Barbra Strozzi (1500-1600-talen) varav en till och med var operatonsättare!  Programmet är en repris från senast den 1 juli 2018. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
12/30/201856 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Var Anonymus Fru Musica? Del 1

"Anonymus" brukar det stå på verk som skapats i äldre tider och saknar kända upphovspersoner. Idag vet vi att många av dem var kvinnor. Här i del ett handlar det om de som också var nunnor. Vi stiftar bekantskap med bland andra världens tidigast kända kvinnliga tonsättare Kassia (800-talet e Kr) men också med Hildegard av Bingen (1100-talet e Kr). Vid sidan av dessa två finns musik av inte mindre än ett 20-tal kvinnor fram till och med 1600-talet inspelade på cd. Programmet är en repris från senast den 30 juni 2018. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
12/29/201856 minutes, 57 seconds
Episode Artwork

Var Anonymus Fru Musica? Del 1

"Anonymus" brukar det stå på verk som skapats i äldre tider och saknar kända upphovspersoner. Idag vet vi att många av dem var kvinnor. Här i del ett handlar det om de som också var nunnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi stiftar bekantskap med bland andra världens tidigast kända kvinnliga tonsättare Kassia (800-talet e Kr) men också med Hildegard av Bingen (1100-talet e Kr). Vid sidan av dessa två finns musik av inte mindre än ett 20-tal kvinnor fram till och med 1600-talet inspelade på cd. Programmet är en repris från senast den 30 juni 2018. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
12/29/201856 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Hildegards av Bingen syner

Tonsättaren Hildegard av Bingen var en av medeltidens mest inflytelserika nunnor. Hon fick starka uppenbarelser från Gud, enligt henne själv - eller för att hon som ung skildes från sin moder? Det är frågan i det här programmet från den 4 augusti 2011 i "Musikmagasinet" i P2, där det ingick i serien "Tonsättarmammor". Hildegard av Bingen föddes 1098 som familjens tionde barn och hade syner redan som barn. Som vuxen skrev hon ner och samlade sina syner i boken "Scivia", men hon skrev också dikter och böcker om medicin vid sidan av musik och hon bedrev politisk lobbyverksamhet. Hildegard visste redan som barn att hon skulle bli bortlämnad till ett kloster och kontakten med mamman var troligtvis inte den närmaste i den nobla familj det handlade om. I det här programmet tolkas hennes syner bland annat ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv, av psykologen Egil Linge och historikern Audur Magnusdottir. Uppläsare är Erika Libeck Lindahl. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
12/23/201856 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Hildegard av Bingens syner

Tonsättaren Hildegard av Bingen var en av medeltidens mest inflytelserika nunnor. Hon fick starka uppenbarelser från Gud, enligt henne själv - eller för att hon som ung skildes från sin moder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är frågan i det här programmet från den 4 augusti 2011 i "Musikmagasinet" i P2, där det ingick i serien "Tonsättarmammor". Hildegard av Bingen föddes 1098 som familjens tionde barn och hade syner redan som barn. Som vuxen skrev hon ner och samlade sina syner i boken "Scivia", men hon skrev också dikter och böcker om medicin vid sidan av musik och hon bedrev politisk lobbyverksamhet. Hildegard visste redan som barn att hon skulle bli bortlämnad till ett kloster och kontakten med mamman var troligtvis inte den närmaste i den nobla familj det handlade om. I det här programmet tolkas hennes syner bland annat ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv, av psykologen Egil Linge och historikern Audur Magnusdottir. Uppläsare är Erika Libeck Lindahl. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
12/23/201856 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Hildegard av Bingens syner

Tonsättaren Hildegard av Bingen var en av medeltidens mest inflytelserika nunnor. Hon fick starka uppenbarelser från Gud, enligt henne själv - eller för att hon som ung skildes från sin moder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är frågan i det här programmet från den 4 augusti 2011 i "Musikmagasinet" i P2, där det ingick i serien "Tonsättarmammor". Hildegard av Bingen föddes 1098 som familjens tionde barn och hade syner redan som barn. Som vuxen skrev hon ner och samlade sina syner i boken "Scivia", men hon skrev också dikter och böcker om medicin vid sidan av musik och hon bedrev politisk lobbyverksamhet. Hildegard visste redan som barn att hon skulle bli bortlämnad till ett kloster och kontakten med mamman var troligtvis inte den närmaste i den nobla familj det handlade om. I det här programmet tolkas hennes syner bland annat ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv, av psykologen Egil Linge och historikern Audur Magnusdottir. Uppläsare är Erika Libeck Lindahl. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
12/23/201856 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Radiokören i händerna på Peter Dijkstra

Möt Peter Dijkstra som i början av juni 2018 tog farväl som chefsdirigent för Radiokören. Peter Dijkstra var Radiokörens chefsdirigent i elva år. Bara den legendariske körledaren Eric Ericson innehade posten längre, närmare bestämt i 30 år. I dokumentären berättar Dijkstra bland mycket annat om tillgången och bördan av att ha ärvt både Ericsons post och ledarskapet för en världskänd institution. Vid sidan av Dijkstra medverkar tonsättaren Jacob Mühlrad, professorn i kördirigering och musikvetaren Jos van Veldhoven i Haag samt sångarna Annika Hudak och Thomas Köll. Programmet är en repris från den 2 juni 2018. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom.
12/22/201856 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Radiokören i händerna på Peter Dijkstra

Möt Peter Dijkstra som i början av juni 2018 tog farväl som chefsdirigent för Radiokören. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Dijkstra var Radiokörens chefsdirigent i elva år. Bara den legendariske körledaren Eric Ericson innehade posten längre, närmare bestämt i 30 år. I dokumentären berättar Dijkstra bland mycket annat om tillgången och bördan av att ha ärvt både Ericsons post och ledarskapet för en världskänd institution. Vid sidan av Dijkstra medverkar tonsättaren Jacob Mühlrad, professorn i kördirigering och musikvetaren Jos van Veldhoven i Haag samt sångarna Annika Hudak och Thomas Köll. Programmet är en repris från den 2 juni 2018. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom.
12/22/201856 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Överlevarkören i skolan

Går det att få tonåringar att ta in Förintelsens fasansfulla historia med hjälp av musik? Ja, anser musikläraren Lena Björk Franzén som har gjort ett pedagogiskt instrument av Jiddischkören. Jiddischkören består bland andra av flera som överlevde Nazitysklands fasor. - I Jiddischkören är det faktiskt flera som har suttit i läger och som har den historien med sig, i sitt bagage, och då tänkte jag att "det här får inte gå ur tiden utan att den nya generationen får möta de här människorna, ställa sina frågor till dem, se att det är en riktig människa som berättar. Då får det en stor genomslagskraft", säger Lena Björk Franzén som är musiklärare vid Stockholms internationella Montessoriskola. Följ med Eva Sjöstrand från Lördagsmorgon i P2 på en stark resa i tid och rum. Hör Elisabeth Kischinowsky Masur som när hon fyllde 17 år i Auschwitz firades av sina kamrater med en extra portion bröd - den finaste present hon kunde få. Hör också körens Julianna Weiss, Judith Gemler Axelsson, Marianne Bloch, Katrin Goldstein Kyaga och Arkadij Souris berätta och körens Helga Wikström diskutera med tonåringarna Klara Lindström, Amanda Andersson, Frida Mattsson Johansson, Sol Caballero och Nicholas Nilsson. En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.
12/16/201857 minutes
Episode Artwork

Närkontakt med Birgit Nilsson

Med diamantringen på ena handen och skurtrasan i den andra förenade 1900-talets främsta operasångerska två världar. I den här reprisen berättar vi åter om Birgit Nilsson som skulle ha fyllt 100 i år. Birgit Nilsson föddes den 17 maj 1918 och dog den 25 december 2005. I den här reprisen från senast den 10 juni 2018 lär vi känna hennes dubbla natur genom personer som på olika sätt stod henne nära: mångåriga vännen, operasångerskan och journalisten Margareta Dellefors, pianisten och ackompanjatören Lars Roos och operasångaren Plácido Domingo, en av Birgits favoritmotspelare och första mottagaren av The Birgit Nilsson Prize. Dessutom medverkar prästen som förrättade Birgit Nilssons begravning Fredrik Westerlund, operadramaturgen Stefan Johansson, operasångerskan och en av Birgits elever Elisabeth Meyer-Topsøe samt Mattias Enn som fick en sånglektion av Birgit Nilsson som 13-åring och därefter brevväxlade med stjärnan under många år. De två sistnämnda är aktuella med varsin nyutkommen bok om henne. Sist men inte minst medverkar Birgit Nilsson själv i en rad klipp där hon kommenterar sin karriär och sin röst. En P2 Dokumentär av Britta Svanholm Maniette i samarbete med radioproducenten Marie Wennersten.
12/15/201856 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Närkontakt med Birgit Nilsson

Med diamantringen på ena handen och skurtrasan i den andra förenade 1900-talets främsta operasångerska två världar. I den här reprisen berättar vi åter om Birgit Nilsson som skulle ha fyllt 100 i år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Birgit Nilsson föddes den 17 maj 1918 och dog den 25 december 2005. I den här reprisen från senast den 10 juni 2018 lär vi känna hennes dubbla natur genom personer som på olika sätt stod henne nära: mångåriga vännen, operasångerskan och journalisten Margareta Dellefors, pianisten och ackompanjatören Lars Roos och operasångaren Plácido Domingo, en av Birgits favoritmotspelare och första mottagaren av The Birgit Nilsson Prize. Dessutom medverkar prästen som förrättade Birgit Nilssons begravning Fredrik Westerlund, operadramaturgen Stefan Johansson, operasångerskan och en av Birgits elever Elisabeth Meyer-Topsøe samt Mattias Enn som fick en sånglektion av Birgit Nilsson som 13-åring och därefter brevväxlade med stjärnan under många år. De två sistnämnda är aktuella med varsin nyutkommen bok om henne. Sist men inte minst medverkar Birgit Nilsson själv i en rad klipp där hon kommenterar sin karriär och sin röst. En P2 Dokumentär av Britta Svanholm Maniette i samarbete med radioproducenten Marie Wennersten.
12/15/201856 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Närkontakt med Birgit Nilsson

Med diamantringen på ena handen och skurtrasan i den andra förenade 1900-talets främsta operasångerska två världar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Birgit Nilsson föddes den 17 maj 1918 och dog den 25 december 2005.Här lär vi känna hennes dubbla natur genom personer som på olika sätt stod henne nära: mångåriga vännen, operasångerskan och journalisten Margareta Dellefors, pianisten och ackompanjatören Lars Roos och operasångaren Plácido Domingo, en av Birgits favoritmotspelare och första mottagaren av The Birgit Nilsson Prize.Dessutom medverkar prästen som förrättade Birgit Nilssons begravning Fredrik Westerlund, operadramaturgen Stefan Johansson, operasångerskan och en av Birgits elever Elisabeth Meyer-Topsøe samt Mattias Enn som fick en sånglektion av Birgit Nilsson som 13-åring och därefter brevväxlade med stjärnan under många år. De två sistnämnda är aktuella med varsin nyutkommen bok om henne.Sist men inte minst medverkar Birgit Nilsson själv i en rad klipp där hon kommenterar sin karriär och sin röst.En P2 Dokumentär av Britta Svanholm Maniette i samarbete med radioproducenten Marie Wennersten.
12/15/201856 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Världssopranen Nina Stemme

Ett av världens största konstmusikpris - Birgit Nilsson-priset - tilldelades den 15 maj 2018 operasångerskan Nina Stemme. I dokumentären berättar Stemme om den passion som göder hennes konstnärskap. - Det är en eld inuti mig, som ibland övergår till begynnande härdsmälta, säger Stemme och fortsätter: - Jag försöker känna att jag sjunger med hela kroppen - att varenda cell är engagerad. En gång i tiden fick hon inte ens tillträde till körerna i Adolf Fredriks musikklasser och det sångliga självförtroendet var inte så stort. - Jag tyckte jag sjöng ganska fult, men sjunga skulle man ju göra - för det hade jag gjort sedan jag var 9 år, säger Stemme och berättar om sin förvåning när hon fick sin första sångliga framgång vid high school i USA. Det var en framgången som ledde till sångstudier, men tidigt valde hon att prioritera familj och barn - även om inte operacheferna fann valet lika självklart, säger hon. Sofia Nyblom träffade Nina Stemme strax efter det att hon hade genomfört fyra Wagners "Ring-cykler" våren 2017 på Kungliga Operan i Stockholm samt inför nypremiären på operan Turandot i San Francisco samma år. I programmet medverkar röstcoachen Leif Lundberg samt regissörerna Staffan Valdemar Holm och Christoph Loy. Vi hör dessutom operachefen Matthew Shilvock vid San Francisco Opera och Sveriges generalkonsul i Los Angeles Barbro Osher beskriva intrycken av Ninas första Brynhilde. Programmet är en repris senast från den 19 maj 2018. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/Munck.
12/9/201856 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Världssopranen Nina Stemme

Ett av världens största konstmusikpris - Birgit Nilsson-priset - tilldelades den 15 maj 2018 operasångerskan Nina Stemme. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dokumentären berättar Stemme om den passion som göder hennes konstnärskap. - Det är en eld inuti mig, som ibland övergår till begynnande härdsmälta, säger Stemme och fortsätter: - Jag försöker känna att jag sjunger med hela kroppen - att varenda cell är engagerad. En gång i tiden fick hon inte ens tillträde till körerna i Adolf Fredriks musikklasser och det sångliga självförtroendet var inte så stort. - Jag tyckte jag sjöng ganska fult, men sjunga skulle man ju göra - för det hade jag gjort sedan jag var 9 år, säger Stemme och berättar om sin förvåning när hon fick sin första sångliga framgång vid high school i USA. Det var en framgången som ledde till sångstudier, men tidigt valde hon att prioritera familj och barn - även om inte operacheferna fann valet lika självklart, säger hon. Sofia Nyblom träffade Nina Stemme strax efter det att hon hade genomfört fyra Wagners "Ring-cykler" våren 2017 på Kungliga Operan i Stockholm samt inför nypremiären på operan Turandot i San Francisco samma år. I programmet medverkar röstcoachen Leif Lundberg samt regissörerna Staffan Valdemar Holm och Christoph Loy. Vi hör dessutom operachefen Matthew Shilvock vid San Francisco Opera och Sveriges generalkonsul i Los Angeles Barbro Osher beskriva intrycken av Ninas första Brynhilde. Programmet är en repris senast från den 19 maj 2018. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/Munck.
12/9/201856 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Den sjungande revolutionen

Revolutioner ackompanjeras ofta av sång och musik, men den roll som sång och musik spelade för de baltiska staternas frigörelse från Sovjetunionen i synnerhet Estlands var exceptionell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa säger att "den sjungande revolutionen" var ett mirakel, och att det var andra gången i mänsklighetens historia efter Jerikos murar som musiken gjorde ett så starkt avtryck i vår värld. Sångerna kunde vara vilka som helst men det var sånger som alla kunde, och det är omtvistat vem eller vilka som egentligen startade alltihop. - Andra får säga vad de vill men det var Tallinns punkare som startade, säger filmaren, journalisten och festivalarrangören Tiina Mägi som nämns som en viktig doldis i den sjungande revolutionen. Följ med Marie Wennersten på en resa tillbaka till de tre åren mellan 1988 och 1991 då 100 000-tals ester sjöng för självständighet, för det fria livet. I programmet medverkar också punkaren Tiina som vågade hissa den estniska trikoloren i rådhuset, vis- och rocksångaren Ivo Linna, kompositören, violinisten och sångerskan Maarja Nuut, konstnären och satirikern Heinz Valk, radiojournalisterna Tiia Teder och Erkki Berends, Estniska skolans fd rektor, körledaren och –sångaren Jaan Seim, samt översättarna Eva-Tiina Põlluste och Gustaf Hertsius. En P2 Dokumentär av Marie Wennersten.
12/8/201856 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Den sjungande revolutionen

Revolutioner ackompanjeras ofta av sång och musik, men den roll som sång och musik spelade för de baltiska staternas frigörelse från Sovjetunionen i synnerhet Estlands var exceptionell. Vissa säger att "den sjungande revolutionen" var ett mirakel, och att det var andra gången i mänsklighetens historia efter Jerikos murar som musiken gjorde ett så starkt avtryck i vår värld. Sångerna kunde vara vilka som helst men det var sånger som alla kunde, och det är omtvistat vem eller vilka som egentligen startade alltihop. - Andra får säga vad de vill men det var Tallinns punkare som startade, säger filmaren, journalisten och festivalarrangören Tiina Mägi som nämns som en viktig doldis i den sjungande revolutionen. Följ med Marie Wennersten på en resa tillbaka till de tre åren mellan 1988 och 1991 då 100 000-tals ester sjöng för självständighet, för det fria livet. I programmet medverkar också punkaren Tiina som vågade hissa den estniska trikoloren i rådhuset, vis- och rocksångaren Ivo Linna, kompositören, violinisten och sångerskan Maarja Nuut, konstnären och satirikern Heinz Valk, radiojournalisterna Tiia Teder och Erkki Berends, Estniska skolans fd rektor, körledaren och –sångaren Jaan Seim, samt översättarna Eva-Tiina Põlluste och Gustaf Hertsius. En P2 Dokumentär av Marie Wennersten.
12/7/201856 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Psalmen som blev en världshit

O Store Gud är en av världens mest kända psalmer, och från början svensk. Det här är berättelsen om hur den kom till och hur den blev så spridd i världen. ”O Store Gud” bygger på en svensk traditionell folkmelodi och fick sin mest spridda text av Mönsteråsaren Carl Boberg i slutet av 1800-talet. Boberg skrev den efter att ha varit med om ett åskoväder över Kalmarsund. Sedan översattes den till tyska 1907 följt av ryska, vilken hördes av en amerikansk missionär som i sin tur översatte den till engelska. Psalmen spreds över världen, men i Sverige förde den under många år en undanskymd tillvaro. Ja, den var nära att glömmas bort då den engelska översättningen av sången, ”How great thou art”, fick en framträdande roll under väckelsepredikanten Billy Grahams möten på 1950-talet. Sedan spelade Elvis Presley in den och resten är, som man brukar säga, historia. Vi besöker Carl Bobergs hembygd och träffar ordföranden för O Store Gud-sällskapet Ulf Eriksson, men vi träffar också musikforskaren Karin Karlsson, tidigare ekonomichefen i Svenska missionsförbundet Göran Johansson liksom pianisten, sångaren och låtskrivaren Per-Erik Hallin som turnerade med Presley - hör bland annat hur Presley reagerade när han fick veta att sången kom från Sverige! Programmet är en repris senast från 23 juli 2017. En P2 Dokumentär av Mikael Olofsson. O store Gud, när jag den värld beskådar,som du har skapat med ditt allmaktsord, Hur där din visdom leder lifvets trådar,och alla väsen mättas vid ditt bord; Då brister själen ut i lofsångsljud: O store Gud! O store Gud! Då brister själen ut i lofsångsljud: O store Gud! O store Gud! Den första versen ur Svenska missionsförbundets sångbok 1889.
12/2/201856 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Psalmen som blev en världshit

O Store Gud är en av världens mest kända psalmer, och från början svensk. Det här är berättelsen om hur den kom till och hur den blev så spridd i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”O Store Gud” bygger på en svensk traditionell folkmelodi och fick sin mest spridda text av Mönsteråsaren Carl Boberg i slutet av 1800-talet. Boberg skrev den efter att ha varit med om ett åskoväder över Kalmarsund. Sedan översattes den till tyska 1907 följt av ryska, vilken hördes av en amerikansk missionär som i sin tur översatte den till engelska. Psalmen spreds över världen, men i Sverige förde den under många år en undanskymd tillvaro. Ja, den var nära att glömmas bort då den engelska översättningen av sången, ”How great thou art”, fick en framträdande roll under väckelsepredikanten Billy Grahams möten på 1950-talet. Sedan spelade Elvis Presley in den och resten är, som man brukar säga, historia. Vi besöker Carl Bobergs hembygd och träffar ordföranden för O Store Gud-sällskapet Ulf Eriksson, men vi träffar också musikforskaren Karin Karlsson, tidigare ekonomichefen i Svenska missionsförbundet Göran Johansson liksom pianisten, sångaren och låtskrivaren Per-Erik Hallin som turnerade med Presley - hör bland annat hur Presley reagerade när han fick veta att sången kom från Sverige! Programmet är en repris senast från 23 juli 2017. En P2 Dokumentär av Mikael Olofsson. O store Gud, när jag den värld beskådar,som du har skapat med ditt allmaktsord, Hur där din visdom leder lifvets trådar,och alla väsen mättas vid ditt bord; Då brister själen ut i lofsångsljud: O store Gud! O store Gud! Då brister själen ut i lofsångsljud: O store Gud! O store Gud! Den första versen ur Svenska missionsförbundets sångbok 1889.
12/2/201856 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Ale Möllers väg

Utbränd och förvirrad i tidigt 1980-tal, efter en tid som folkmusiker i Grekland, återvänder Ale Möller till Sverige. Här anträder han vägen till den musik som han kan kalla sin egen. Ale Möller föddes 1955 i Skåne, började spela gitarr i 10-årsåldern och fick sitt första musikerjobb i en Peter Oskarson-uppsättning av Tolvskillingsoperan som 15-åring. Han övergick allt mer till trumpet, hamnade i Malmös proggkretsar och i Kabaréorkestern som kompade Mikael Wiehe. Efter en tid som resande musiker under Tältprojektet och som multiinstrumentalist i Filarfolket fick han för sig att lära sig bouzouki, startade en grekisk orkester och samarbetade med Mikis Teodorakis. Efter en uppslitande kris återvände han från Balkan till Sverige, på jakt efter en musik att kalla sin egen. Den fann han i de svenska traditionernas hjärta, i Dalarna. ”Ale Möllers väg” handlar om några få men mycket betydelsefulla år av Ale Möllers musikerliv. Vi hör också litet ur verket "Xenomania" som Sveriges Radio P2 Live beställde av Ale Möller och som uruppfördes på Urkult-festivalen den 3 augusti 2018 direkt i P2 Live. I dokumentären medverkar, förutom Ale Möller själv, också de gamla kollegerna Per Gudmundson och Lena Willemark. Programmet är en repris från den 29 juli 2018. En P2 Dokumentär av Po Tidholm.
12/1/201856 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Ale Möllers väg

Utbränd och förvirrad i tidigt 1980-tal, efter en tid som folkmusiker i Grekland, återvänder Ale Möller till Sverige. Här anträder han vägen till den musik som han kan kalla sin egen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ale Möller föddes 1955 i Skåne, började spela gitarr i 10-årsåldern och fick sitt första musikerjobb i en Peter Oskarson-uppsättning av Tolvskillingsoperan som 15-åring. Han övergick allt mer till trumpet, hamnade i Malmös proggkretsar och i Kabaréorkestern som kompade Mikael Wiehe. Efter en tid som resande musiker under Tältprojektet och som multiinstrumentalist i Filarfolket fick han för sig att lära sig bouzouki, startade en grekisk orkester och samarbetade med Mikis Teodorakis. Efter en uppslitande kris återvände han från Balkan till Sverige, på jakt efter en musik att kalla sin egen. Den fann han i de svenska traditionernas hjärta, i Dalarna. ”Ale Möllers väg” handlar om några få men mycket betydelsefulla år av Ale Möllers musikerliv. Vi hör också litet ur verket "Xenomania" som Sveriges Radio P2 Live beställde av Ale Möller och som uruppfördes på Urkult-festivalen den 3 augusti 2018 direkt i P2 Live. I dokumentären medverkar, förutom Ale Möller själv, också de gamla kollegerna Per Gudmundson och Lena Willemark. Programmet är en repris från den 29 juli 2018. En P2 Dokumentär av Po Tidholm.
12/1/201856 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

De omusikaliska

Hur är det att tillhöra de fyra procent av befolkningen som är omusikaliska? Det är frågan i den här dokumentären. Musikern Peter Bryngelsson undersöker omusikalitetens natur, vad den beror på och hur den yttrar sig. Musikexemplen är hämtade alltifrån sångerskan Florence Foster Jenkins, som blev känd i New York på 30- och 40-talen för en falsksång som hon inte var medveten om, till den svenske popartisten Håkan Hellström. I programmet medverkar Peters bror stödpedagogen Olle Bryngelsson, konstnären Magnus Lönn, konstadministratören Helen Engman, musikern Mukiryan Abubakr, operasångaren Lars Clevemann och militären Kent Löving. En P2 Dokumentär av Peter Bryngelsson.
11/25/201856 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

De omusikaliska

Hur är det att tillhöra de fyra procent av befolkningen som är omusikaliska? Det är frågan i den här dokumentären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musikern Peter Bryngelsson undersöker omusikalitetens natur, vad den beror på och hur den yttrar sig. Musikexemplen är hämtade alltifrån sångerskan Florence Foster Jenkins, som blev känd i New York på 30- och 40-talen för en falsksång som hon inte var medveten om, till den svenske popartisten Håkan Hellström. I programmet medverkar Peters bror stödpedagogen Olle Bryngelsson, konstnären Magnus Lönn, konstadministratören Helen Engman, musikern Mukiryan Abubakr, operasångaren Lars Clevemann och militären Kent Löving. En P2 Dokumentär av Peter Bryngelsson.
11/25/201856 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Det finska dirigentundret

Jorma Panula, Leif Segerstam, Okko Kamu, Esa-Pekka Salonen, Sakari Oramo, Susanna Mälkki, Eva Ollikainen - ovanligt många internationellt kända dirigenter kommer från Finland, men varför? Ett av de senaste exemplen är Klaus Mäkelä som vid blott 22 fyllda blir chefsdirigent och konstnärlig rådgivare för Oslofilharmonikerna från säsongen 2020/21 - men hur kommer det sig att Finland har kunnat få fram ovanligt många internationellt erkända dirigenter i förhållande till sin befolkning på 5,5 miljoner? För att få svar på frågan träffar vi den idag 88-årige Jorma Panula som sägs vara urfadern till dagens finska dirigentgenerationer och pratar om hans hemliga recept för att utbilda så många världsdirigenter som han har under drygt 40 år som pedagog. Vi hör också den finska musikjournalisten och författaren Vesa Sirén redogöra för begreppet "finskt musikunder", alltså det fenomen som dirigentundret är en del av, dirigenterna Okko Kamu, Susanna Mälkki, Sakari Oramo och Eva Ollikainen berättar om hur en finsk dirigent uppfattas ute i världen,  musikjournalisten Camilla Lundberg berättar om hur många svenskar både beundrar och retar sig på "de finska pinnarna" och orkestermusikerna Bengt Rosengren, Saara Nisonen Öman och Ingegerd Kierkegaard från Radiosymfonikerna delar med sig av sina tankar om de finska dirigenterna. Programmet är en repris senast från den 12 maj 2018. En P2 Dokumentär av Tuomas Ojala.
11/24/201856 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Pianovirtuosen Clara Schumann

Stora musikpersonligheter har också varit små. Det här programmet handlar om hur ett stumt skilsmässobarn med en pådrivande pappa blev den fantastiska pianisten och tonsättaren Clara Schumann. Clara Schumann (1819-1896) hette från början Wieck och fick sitt efternamn när hon gifte sig med tonsättaren Robert Schumann. I programmet medverkar psykologen Egil Linge och genushistorikern Hanna Markusson Winkvist. Som uppläsare hörs Dan Berglund och Jonas Olofsson som Claras pappa Friedrich Wieck, Torben Kulin som Robert Schumann och Malva Sigelius Kulin som Clara Schumann. Programmet är en repris från den 7 oktober 2012 i "Musikmagasinet" i P2 som ingick i serien "Tonsättarpappor". Det sänds inför en helafton i Clara Schumanns musikvärld på Berwaldhallen i Stockholm den 23 november, en konsert som också direktsänds i P2 Live. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
11/18/201856 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Pianovirtuosen Clara Schumann

Stora musikpersonligheter har också varit små. Det här programmet handlar om hur ett stumt skilsmässobarn med en pådrivande pappa blev den fantastiska pianisten och tonsättaren Clara Schumann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Clara Schumann (1819-1896) hette från början Wieck och fick sitt efternamn när hon gifte sig med tonsättaren Robert Schumann. I programmet medverkar psykologen Egil Linge och genushistorikern Hanna Markusson Winkvist. Som uppläsare hörs Dan Berglund och Jonas Olofsson som Claras pappa Friedrich Wieck, Torben Kulin som Robert Schumann och Malva Sigelius Kulin som Clara Schumann. Programmet är en repris från den 7 oktober 2012 i "Musikmagasinet" i P2 som ingick i serien "Tonsättarpappor". Det sänds inför en helafton i Clara Schumanns musikvärld på Berwaldhallen i Stockholm den 23 november, en konsert som också direktsänds i P2 Live. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.
11/18/201856 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Operabögarna

Vad är en operabög? Det frågar sig Ola Anderstedt i den här dokumentären. I ett par årtionden har det varit känt att homosexuella män kanske i högre grad än heterosexuella män söker sig till operamusik. Begreppet "opera Queen" har det skrivits mycket om, till och med avhandlats akademiskt i framför allt engelskspråkiga länder av bland andra den amerikanske kulturkritikern Wayne Koestenbaum och dramatikern Tony Kushner. I Sverige har operadramaturgen och docenten i teatervetenskap Göran Gademan skrivit boken "Operabögar" från 2003. Vid sidan av honom möter vi en av grundarna av föreningen "Operabögarna" Roger Wallén och genusforskaren och professorn Tiina Rosenberg. Det blir förstås också mycket musik, med Maria Callas, Birgit Nilsson och andra. Programmet är en repris från den 11 augusti 2018. En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt. Mixning och teknik Anders Olsén.
11/17/201856 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Operabögarna

Vad är en operabög? Det frågar sig Ola Anderstedt i den här dokumentären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ett par årtionden har det varit känt att homosexuella män kanske i högre grad än heterosexuella män söker sig till operamusik. Begreppet "opera Queen" har det skrivits mycket om, till och med avhandlats akademiskt i framför allt engelskspråkiga länder av bland andra den amerikanske kulturkritikern Wayne Koestenbaum och dramatikern Tony Kushner. I Sverige har operadramaturgen och docenten i teatervetenskap Göran Gademan skrivit boken "Operabögar" från 2003. Vid sidan av honom möter vi en av grundarna av föreningen "Operabögarna" Roger Wallén och genusforskaren och professorn Tiina Rosenberg. Det blir förstås också mycket musik, med Maria Callas, Birgit Nilsson och andra. Programmet är en repris från den 11 augusti 2018. En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt. Mixning och teknik Anders Olsén.
11/17/201856 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Beppe Wolgers värld del 2

Den här helgen 2018 skulle poeten, textförfattaren, underhållaren och skådespelaren Beppe Wolgers ha fyllt 90 år. I den här andra delen handlar det bland annat om hur han blev folkkär. Beppe Wolgers blev folkkär efter sin debut som skådespelare. – Jag undrar om det inte vände efter min roll i filmen Hugo och Josefin, jag är inte någon aktör men det var en speciell roll som passade mig precis, har han sagt. Beppe jobbade gärna hemma, nära familjen. De inspirerade inte bara till hans texter utan också medverkade i hans TV- och radioprogram och filmer. Wolgers skulle ha fyllt 90 den 10 november 2018. Han dog den 6 augusti 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.
11/11/201856 minutes, 57 seconds
Episode Artwork

Beppe Wolgers värld del 2

Den här helgen 2018 skulle poeten, textförfattaren, underhållaren och skådespelaren Beppe Wolgers ha fyllt 90 år. I den här andra delen handlar det bland annat om hur han blev folkkär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beppe Wolgers blev folkkär efter sin debut som skådespelare. – Jag undrar om det inte vände efter min roll i filmen Hugo och Josefin, jag är inte någon aktör men det var en speciell roll som passade mig precis, har han sagt. Beppe jobbade gärna hemma, nära familjen. De inspirerade inte bara till hans texter utan också medverkade i hans TV- och radioprogram och filmer. Wolgers skulle ha fyllt 90 den 10 november 2018. Han dog den 6 augusti 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.
11/11/201856 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Beppe Wolgers värld, del 1

Som ung kämpade han med stamning, övervikt och ouppfyllda drömmar, men nyfikenheten på livet drev honom framåt. Hör Beppe Wolgers berätta om barndomens Dalarö och vägen in i 50-talets nya visvärld. Beppe Wolgers rörde sig både i centrum och i utkanten av Sveriges nöjes- och kulturliv. Han var en stor man med ett stort hjärta och modet att vara sig själv. Genom att använda sina svagheter lyckades han skapa skön, avspänd konst. Beppe berättar om sin barndom och vägen in i 50-talets nya visvärld med Lars Forssell, Pär Rådström och Olle Adolphson. Beppe och Monica Zetterlund möts på jazzklubben Nalen och Beppe börjar skriva svenska texter till amerikanska jazzstandards. Beppe Wolgers var född 1928 och dog 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.
11/10/201856 minutes, 57 seconds
Episode Artwork

Beppe Wolgers värld, del 1

Som ung kämpade han med stamning, övervikt och ouppfyllda drömmar, men nyfikenheten på livet drev honom framåt. Hör Beppe Wolgers berätta om barndomens Dalarö och vägen in i 50-talets nya visvärld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beppe Wolgers rörde sig både i centrum och i utkanten av Sveriges nöjes- och kulturliv. Han var en stor man med ett stort hjärta och modet att vara sig själv. Genom att använda sina svagheter lyckades han skapa skön, avspänd konst. Beppe berättar om sin barndom och vägen in i 50-talets nya visvärld med Lars Forssell, Pär Rådström och Olle Adolphson. Beppe och Monica Zetterlund möts på jazzklubben Nalen och Beppe börjar skriva svenska texter till amerikanska jazzstandards. Beppe Wolgers var född 1928 och dog 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier/Munck, presenterad av Stefan Wermelin.
11/10/201856 minutes, 50 seconds
Episode Artwork

Jakten på den försvunna jiddischskatten

Under Kristallnatten för 80 år sedan, mellan den 9 och 10 november 1938, förstördes skivbolag och originalinspelningar med judiska artister. Musiken var förlorad för alltid. Trodde man. 1992 får skivsamlaren Rainer Lotz veta att det någonstans ute i världen finns över 250 skivor som försvunnit under den mörkaste delen av Tysklands historia. Han ser det som sin uppgift att hitta varenda en. Där och då började en decennielång jakt på en förlorad musikskatt. - Jag hittade skivor över hela världen och tydligen var det älskade ägodelar, för i vissa fall var det allt de hade med sig när de flydde, säger Lotz som framför allt letade efter musik som hade getts ut av skivbolagen Semer och Lukraphon i Berlin under 1930-talet. Idag spelas musiken igen, och Rainer Lotz är stolt. - Vi kunde rädda musiken och återuppliva den här kulturen. På ett sätt har var vi besegrat döden, säger Lotz. I programmet medverkar också musikern Alan Bern som idag spelar den försvunna musiken och musikerna Deborah Strauss och Miriam Camerini. En P2 Dokumentär av Dawn Anthony.
11/4/201856 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Jakten på den försvunna jiddischskatten

Under Kristallnatten för 80 år sedan, mellan den 9 och 10 november 1938, förstördes skivbolag och originalinspelningar med judiska artister. Musiken var förlorad för alltid. Trodde man. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1992 får skivsamlaren Rainer Lotz veta att det någonstans ute i världen finns över 250 skivor som försvunnit under den mörkaste delen av Tysklands historia. Han ser det som sin uppgift att hitta varenda en. Där och då började en decennielång jakt på en förlorad musikskatt. - Jag hittade skivor över hela världen och tydligen var det älskade ägodelar, för i vissa fall var det allt de hade med sig när de flydde, säger Lotz som framför allt letade efter musik som hade getts ut av skivbolagen Semer och Lukraphon i Berlin under 1930-talet. Idag spelas musiken igen, och Rainer Lotz är stolt. - Vi kunde rädda musiken och återuppliva den här kulturen. På ett sätt har var vi besegrat döden, säger Lotz. I programmet medverkar också musikern Alan Bern som idag spelar den försvunna musiken och musikerna Deborah Strauss och Miriam Camerini. En P2 Dokumentär av Dawn Anthony.
11/4/201856 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Urartad musik

Mängder av judiska tonsättare och andra fick sina verk förbjudna i Nazi-tyskland. Deras musik kallades "entartete", på svenska "urartad" eller "degenererad". Dokumentären kretsar kring tre av de mest framstående judiska tonsättare som drabbades av den nazistiska kulturpolitiken under 1930-talet och framåt – Alexander Zemlinsky (1871-1942), Franz Schreker (1878-1934) och Erich Wolfgang Korngold (1897-1957). I programmet samtalar Musikrevyns i P2 programledare Johan Korssell med skivproducenten och musikforskaren Dr Michael Haas som inledde skivbolaget Deccas satsning på "Entartete Musik" i början av 90-talet, Korngoldexperten Brendan G. Carroll, dirigenten Marc Albrecht, Schrekerexperten Dr Christopher Hailey och den brittiske tenoren John Daszak som sjungit stora roller i operor av både Zemlinsky och Schreker. Vi träffar också Korngolds barnbarn, violinisten Kathrin Korngold-Hubbard i Portland, Oregon, USA och hör mer om hennes berömda farfar. Korngold prisades flera gånger, bland annat för musiken till filmerna "Anthony Adverse" (1936) och "Robin Hood" (1938). Efter kriget var hans många konsertverk och operor bortglömda, men Korngolds opera "Die tote Stadt" gör åter succé i uppsättningar världen över, så också många av Zemlinskys operor, exempelvis "Dvärgen" som spelas regelbundet. En P2 Dokumentär av Johan Korssell.
11/3/201857 minutes
Episode Artwork

Urartad musik

Mängder av judiska tonsättare och andra fick sina verk förbjudna i Nazi-tyskland. Deras musik kallades "entartete", på svenska "urartad" eller "degenererad". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dokumentären kretsar kring tre av de mest framstående judiska tonsättare som drabbades av den nazistiska kulturpolitiken under 1930-talet och framåt – Alexander Zemlinsky (1871-1942), Franz Schreker (1878-1934) och Erich Wolfgang Korngold (1897-1957). I programmet samtalar Musikrevyns i P2 programledare Johan Korssell med skivproducenten och musikforskaren Dr Michael Haas som inledde skivbolaget Deccas satsning på "Entartete Musik" i början av 90-talet, Korngoldexperten Brendan G. Carroll, dirigenten Marc Albrecht, Schrekerexperten Dr Christopher Hailey och den brittiske tenoren John Daszak som sjungit stora roller i operor av både Zemlinsky och Schreker. Vi träffar också Korngolds barnbarn, violinisten Kathrin Korngold-Hubbard i Portland, Oregon, USA och hör mer om hennes berömda farfar. Korngold prisades flera gånger, bland annat för musiken till filmerna "Anthony Adverse" (1936) och "Robin Hood" (1938). Efter kriget var hans många konsertverk och operor bortglömda, men Korngolds opera "Die tote Stadt" gör åter succé i uppsättningar världen över, så också många av Zemlinskys operor, exempelvis "Dvärgen" som spelas regelbundet. En P2 Dokumentär av Johan Korssell.
11/3/201856 minutes, 52 seconds
Episode Artwork

Sorgesångarna

Sång och musik kan trösta många som mist någon nära. Den här dokumentären handlar om de som kan hjälpa en i sörjandet som sångarna på en begravning idag eller gråterskorna i finska Karelen förr. På den svenska landsbygden förr i tiden hette det att man "sjöng ut" den döde. I vår tid finns de ritualerna inte kvar men vilken roll spelar sången och musiken idag? Att sjunga på en begravning är det finaste som finns, säger sångerskan Anna Ihlis i Gagnef. Hon är tredje generationen i en familj som sjunger och spelar på begravningar. - Man är en trösteperson, säger hon. Alla är så oskyddade en stund. Vi träffar också Pirkko Fihlman som tagit upp den ortodoxa traditionen med gråterskor från finska Karelen, att vara en kanal för de andras sorg, ta på sig deras smärta. Konstnärsduon Shakeit Lab - Maria Johansson-Josefsson och Tove Sahlin - har gjort en sång- och dansföreställning om döden, en besvärjelse som också är ett accepterande – "Det är som det är." En P2 Dokumentär av Katarina Wikars. Lyssna också på Katarina Wikars närmare reportage från gråterskekursen i Helsingfors i P1 Kultur tisdag den 30/10 -18.
10/28/201856 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Sorgesångarna

Sång och musik kan trösta många som mist någon nära. Den här dokumentären handlar om de som kan hjälpa en i sörjandet som sångarna på en begravning idag eller gråterskorna i finska Karelen förr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På den svenska landsbygden förr i tiden hette det att man "sjöng ut" den döde. I vår tid finns de ritualerna inte kvar men vilken roll spelar sången och musiken idag? Att sjunga på en begravning är det finaste som finns, säger sångerskan Anna Ihlis i Gagnef. Hon är tredje generationen i en familj som sjunger och spelar på begravningar. - Man är en trösteperson, säger hon. Alla är så oskyddade en stund. Vi träffar också Pirkko Fihlman som tagit upp den ortodoxa traditionen med gråterskor från finska Karelen, att vara en kanal för de andras sorg, ta på sig deras smärta. Konstnärsduon Shakeit Lab - Maria Johansson-Josefsson och Tove Sahlin - har gjort en sång- och dansföreställning om döden, en besvärjelse som också är ett accepterande – "Det är som det är." En P2 Dokumentär av Katarina Wikars. Lyssna också på Katarina Wikars närmare reportage från gråterskekursen i Helsingfors i P1 Kultur tisdag den 30/10 -18.
10/28/201856 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Poeten som tog sitt liv

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Tonsättaren Tebogo Monnakgotla berättar om sitt arbete med operan om Jean-Joseph Rabearivelo, i den här dokumentären från den 7 maj 2017. Då hade Monnakgotla skrivit fem musikstycken inspirerade av den franskspråkige poeten Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv och planerade för en helaftonsopera om honom. Det blev en kortopera med titeln "Jean-Joseph" som hade urpremiär på Kungliga operan den 19 oktober 2016. Vi möter också barytonen Luthando Qave som sjunger om Rabearivelos självmord, författaren och dramaturgen Magnus Florin och Richard Serrano som är professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.  
10/27/201856 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Poeten som tog sitt liv

Vad är det som fascinerar med en aristokratisk franskspråkig poet från Madagaskar som tog sitt liv 1937? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tonsättaren Tebogo Monnakgotla berättar om sitt arbete med operan om Jean-Joseph Rabearivelo, i den här dokumentären från den 7 maj 2017. Då hade Monnakgotla skrivit fem musikstycken inspirerade av den franskspråkige poeten Jean-Joseph Rabearivelos dikter och liv och planerade för en helaftonsopera om honom. Det blev en kortopera med titeln "Jean-Joseph" som hade urpremiär på Kungliga operan den 19 oktober 2016. Vi möter också barytonen Luthando Qave som sjunger om Rabearivelos självmord, författaren och dramaturgen Magnus Florin och Richard Serrano som är professor i franska och jämförande litteratur vid Rochesteruniversitet i New Jersey. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.  
10/27/201856 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Megastjärnan Franz Liszt del 2

Pianovirtuosen och tonsättaren Franz Liszt var en av 1800-talets mest kända personer i Europa. Här är den andra delen av hans fascinerande livsresa återberättad av Bodil Asketorp. I den här andra delen följer vi honom ända till graven. På vägen får vi också med en del skrönor - ehuru sanna - och vi hör om den framtidsman han blev, den avantgardetonsättare han blev efter att ha lämnat det kringflackande virtuoslivet och bosatt sig i Weimar 1848. Det är då han skriver sina Faust- och Dantesymfonier och de tolv symfoniska dikterna. På 1860-talet bosätter han sig i Rom, här tonsätter han bland annat sina stora oratorier "Elisabethlegenden" och "Kristus". Vi får också bekanta oss med Liszt, pianoläraren, han som aldrig tog något betalt för sina lektioner. Franz Liszt föddes den 22 oktober 1811 och dog den 31 juli 1886. Programmet är en repris från den 30 oktober 2011 då det var 200 år sedan han föddes, och den 30 juli 2017. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
10/21/201856 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Megastjärnan Franz Liszt del 2

Pianovirtuosen och tonsättaren Franz Liszt var en av 1800-talets mest kända personer i Europa. Här är den andra delen av hans fascinerande livsresa återberättad av Bodil Asketorp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här andra delen följer vi honom ända till graven. På vägen får vi också med en del skrönor - ehuru sanna - och vi hör om den framtidsman han blev, den avantgardetonsättare han blev efter att ha lämnat det kringflackande virtuoslivet och bosatt sig i Weimar 1848. Det är då han skriver sina Faust- och Dantesymfonier och de tolv symfoniska dikterna. På 1860-talet bosätter han sig i Rom, här tonsätter han bland annat sina stora oratorier "Elisabethlegenden" och "Kristus". Vi får också bekanta oss med Liszt, pianoläraren, han som aldrig tog något betalt för sina lektioner. Franz Liszt föddes den 22 oktober 1811 och dog den 31 juli 1886. Programmet är en repris från den 30 oktober 2011 då det var 200 år sedan han föddes, och den 30 juli 2017. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.
10/21/201856 minutes, 57 seconds
Episode Artwork

Megastjärnan Franz Liszt del 1

Pianovirtuosen och tonsättaren Franz Liszt var en av 1800-talets mest kända personer i Europa. Här är den första delen av hans fascinerande livsresa återberättad av Bodil Asketorp. Franz Liszt var ungraren som inte talade ungerska och från början pojken som ville bli präst, men som blev en av de största pianovirtuoserna genom tiderna i Europa! Legendfloran kring Liszt är vildvuxen. "Lisztomanin" var en hysterisk farsot i hela Europa med mycket "sex and drugs" - ja, i alla fall många kvinnor och mycket cognac. I den här första delen hör vi om hans barn- och ungdom, studierna i Wien och Paris, Parissalongerna, kärleken till och resorna med Marie d'Agoult och "lisztomanin" på 1840-talet. Franz Liszt föddes den 22 oktober 1811 och dog den 31 juli 1886. Programmet är en repris från den 23 oktober 2011 då det var 200 år sedan han föddes, och den 29 juli 2017. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.  
10/20/201856 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Megastjärnan Franz Liszt del 1

Pianovirtuosen och tonsättaren Franz Liszt var en av 1800-talets mest kända personer i Europa. Här är den första delen av hans fascinerande livsresa återberättad av Bodil Asketorp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Franz Liszt var ungraren som inte talade ungerska och från början pojken som ville bli präst, men som blev en av de största pianovirtuoserna genom tiderna i Europa! Legendfloran kring Liszt är vildvuxen. "Lisztomanin" var en hysterisk farsot i hela Europa med mycket "sex and drugs" - ja, i alla fall många kvinnor och mycket cognac. I den här första delen hör vi om hans barn- och ungdom, studierna i Wien och Paris, Parissalongerna, kärleken till och resorna med Marie d'Agoult och "lisztomanin" på 1840-talet. Franz Liszt föddes den 22 oktober 1811 och dog den 31 juli 1886. Programmet är en repris från den 23 oktober 2011 då det var 200 år sedan han föddes, och den 29 juli 2017. En P2 Dokumentär av Bodil Asketorp.  
10/20/201856 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Jazzladyn som försvann

Jazzhistoriens längsta time out har jazzpianisten Birgit Lindbergs frånvaro från jazzscenen kallats. Det skulle ta mer än 30 år från det att hon lämnade jazzlivet för ett liv i Västerbottens inland till dess att hon gav ut sin första skiva i eget namn, ”My foolish heart” (1999). Som ung spelade Birgit Lindberg på både Nalen och Chinateatern i Stockholm men under en turné i början av 60-talet händer något. Den då 24-åriga Birgit blir kär i en man i Lycksele, gifter sig och kommer att föda nio barn - men hon slutar aldrig att spela piano och att skriva musik hemma på kammaren. Då hon träffar gitarristen Anders Färdal faller allt på plats och tillsammans med honom har hon gett ut flera skivor. Den senaste heter ”Damn that cat” (2015). "Jazzladyn som försvann" är en berättelse om att försvinna men ändå vara kvar. I programmet medverkar också skådespelaren, pjäsförfattaren och sångaren Hans-Ola Stenlund som arbetat med Birgit Lindberg i flera olika produktioner sedan 1997. En P2 Dokumentär av Filippa Armstrong.