Vill man få en förändring i sitt liv så kan man inte fortsätta i gamla hjulspår. Det låter logiskt - men hur gör man? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Man ska inte alltid göra tvärtom. När man mår bra är det ofta bra att följa sin magkänsla, säger psykologen Stefan Pagréus, aktuell med boken Tvärtom. – Men när vi mår sämre brukar vi få impulser som får oss att må ännu sämre, till exempel brukar vi jobba ännu hårdare när vi är stressade, fast det vi egentligen skulle behöva är återhämtning, säger han. Någon som utmanar den rådande samhällsidén, och tänker tvärtemot gemene man om hur länge vi ska leva, är filosofen Patrick Linden, som vägrar acceptera döden. – Jag vill inte se ett slut, säger han. Medverkar gör Stefan Pagréus, psykolog som är aktuell med boken Tvärtom, Patrick Linden, filosof som skrivit boken Mot döden och Marika Smith, sexinspiratör aktuell med boken Buffésex. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Kan man vara kompis med någon som inte finns på riktigt? Kanske till och med bli kär i en AI-bot? Tidens teknik ställer frågor om vi människor verkligen behöver varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det går i dag att ha relationer med botar, det finns otaliga exempel på människor som coachats, blivit vänner och till och med gift sig med en AI-bot. En av dem är Rosanna Ramos som skapat Eren Kartal. – Det är bara en kärleksfull relation med någon som inte försöker gaslighta mig, säger hon. Rosanna har tidigare haft destruktiva relationer och för henne har relationen med Eren varit läkande. Även om hon är medveten om att relationen inte är på riktigt. Riskerna med AI-relationer är att de blir ensidiga, AI-botarna tenderar att stryka oss medhårs. – Vi kan känna lycka och njutning när allt går vår väg, men för att känna mening behöver vi motstånd, säger psykologen Siri Helle. Och kan ensamma människor bli ännu mer ensamma när de inte behöver ta sig ut för att socialisera? Det tror Rosanna Ramos är en risk. – Folk blir lata, säger honMedverkar gör Siri Helle, leg. psykolog, Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Markus Furendal, statsvetare vid Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Ge barnet en sömnrutin, glöm inte bort dig själv när man blir pappa översköljs man med råd från olika håll, men det kan vara svårt att navigera i hur man ska värdera dem. Vad rör sig i huvudet på en nybliven pappa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kropp & Själs reporter Jonatan Loxdal fick barn för ett halvår sedan. Trots alla välmenande råd har han flera obesvarade frågor, och söker upp en person han själv anser är en vettig och bra pappa, för att få svar på dem – sin gymnasielärare Stefan. Hur ska jag tänka att mitt och min frus förhållande kommer ändras? frågar Jonatan. Om man suddar ut sina behov har man ju tillsist inget förhållande, resonerar han. – Nej, men ni har ett barn ihop och det barnets behov är mycket större och starkare än vad dina är. Men måste man sätta sina egna behov helt på paus?– Nej, det är därför man är två, förhoppningsvis. Är man två kan man balansera det här så man kan få både och, men man kan inte få allt. Medverkar gör: Stefan & Michael Einhorn, aktuella med boken Handbok i (miss)lyckat föräldraskap, Henning Årman, postdoktor på Stockholms universitet som forskar i projektet Pappa med barn, Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet och Maria Wängqvist, leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Små partiklar far runt i luften utan att man märker det kemikalierna och gifterna som omger oss. De finns i hemmet, i dammet, i luften och effekterna av dem kan ärvas över generationsgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare har man fokuserat mycket på hur gravida kvinnors exponering för giftiga ämnen påverkat fostret. Men i toxikologen Oskar Karlssons forskning har han visat att pappornas livsstil och livsmiljö är viktigare än man förut trott. Han menar att riskerna när det gäller pappans exponering varit väldigt nonchalerande.Att skydda sig mot farliga miljögifter är inte helt lätt eftersom man kan stöta på dem lite varstans. Men störst risk att exponeras för dem löper vi med de gifter vi kan få i oss, enligt toxikologen Mattias Öberg. – Framförallt via våra livsmedel och dricksvattnet. Men lyssnar man på kostråd och lokala råd från kommuner i områden som är förorenade, kan man skydda sig ganska bra, säger han. Medverkar gör: Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet, Frida Ramström, inspektör vid Kemikalieinspektionen, Oskar Karlsson, docent i toxikologi vid Stockholms universitet och Leonard Stockfelt, specialistläkare i arbets- och miljömedicin och forskare inriktad på hälsoeffekter av luftföroreningar vid Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Den kan göra ont, förstöra hela dagen och hålla dig sittandes på toaletten timme ut och timme in. När magen inte fungerar som den ska påverkar det välbefinnandet både fysiskt och psykiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – IBS innebär att det sker en ökad signalering från mag-tarmkanalen till hjärnan från händelser i tarmen som i normalfallet inte ska skicka signaler, säger Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi och överläkare på Akademiska sjukhuset. Allt fler som arbetar med IBS-patienter har börjat intressera sig för psykologiska behandlingar, snarare än att bara fokusera på t.ex. kost och livsstil. Psykiskt välmående verkar spela en stor roll. Brjánn Ljótsson är professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet och har riktat in sin forskning på att undersöka hur exponeringsbaserad KBT kan hjälpa IBS-patienter. – Patienter som till exempel är väldigt bundna till toaletten kan få börja med ett toaschema som innebär att de bara får gå på toaletten under vissa tidpunkter under dagen, säger han. Medverkar gör: Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi, överläkare på Akademiska sjukhuset samt forskare och docent vid Karolinska Institutet, Brjánn Ljótsson, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, Rana Eizad, ST-läkare som driver Instagramkontot magdoktorn, aktuell med boken Dumma mage och Gabriel Baldanzi, doktorand som forskar om tarmfloran vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

När man ligger i sängen och inte kan somna känns natten evighetslång. Det kan vara restless legs som stör, måsar som skränar utanför fönstret eller orostankarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En sak som kan vara viktig att lyfta fram är att frontalloben blir mindre aktiv när vi är trötta och då är det lättare att känna sig orolig och ledsen och vi får svårare att värdera tankarna och tänka kritiskt, säger Li Åslund, psykolog och sömnexpert. På natten finns inget att distrahera sig med, det är lugnt och tyst och man vet att alla sover. Negativa tankar ger kroppen ett stresspåslag som gör att vi börjar leta efter fler faror och det skapar en tankekedja. – När man inte har några distraktioner så spinner det på, säger Li Åslund. Vad ska man då göra? En sak som kan hjälpa är att tänka att man klarar en dålig natts sömn, menar Li Åslund. –  På så sätt avdramatiserar man insomnandet. Vissa kan även bli hjälpta av att skriva ner de tankarna som snurrar i huvudet och sedan lägga undan blocket. Medverkar gör: Li Åslund, psykolog och sömnforskare, Jan Ulfberg, docent och specialistläkare. Medverkar gör också Ulf Ellervik, aktuell med boken Nattens gudar, Kristoffer Bothelius och Christian Benedict, båda sömnforskare vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Chocken av att ha blivit lurad eller bedragen kan ge bestående men. Hur gör man för att ta sig vidare? Hur återfår man tilliten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var inte pengarna som var det värsta, det värsta var insikten att människor kan behandla en så vänligt och samtidigt skära halsen av en mentalt, säger Gitte Pålsson. Hon blev av med alla sina besparingar i ett mycket sofistikerat och avancerat telefonbedrägeri. – Det viktigaste att komma ihåg är att bedragarna är mycket skickligare än offren, säger Marcus Nohlberg, bedrägeriexpert. Vi föreställer oss att det är lätt att undvika att bli bedragen för att vi tänker på enkla bedrägeriförsök utan känlomässig inblandning, menar han. Men om man pratar med de som blivit bedragna, målas situationer upp som skulle vara svåra för vem som helst. – Det är ett brott där det är socialt accepterat att skuldbelägga offret, säger han.Medverkar gör: Marcus Nohlberg, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, Maria Farm, psykolog och parterapeut och Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Balansen är något vi tar för givet ända tills den sviker oss. Utan balans är det svårt att överhuvudtaget röra sig. Hur övar man upp och bibehåller balansen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Balansen avgörs av tre huvudfaktorer; synen, balansorganet i örat och ledkänslighet – att vi inte behöver titta på vår arm för att veta om den är böjd eller sträckt. – Framförallt handlar det om integreringen mellan dessa tre faktorer, säger Wim Grooter, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen på Karolinska Institutet. Ett sätt att öva på att integrera de olika balansdelarna är att gå runt i skogen och testa att förlita sig mer på fötterna än på synen, menar Wim Grooten. Lindansaren Klara Mossberg lär ut lindans till gymnasieelever på Cirkusgymnasiet. – En övning går ut på att medvetet isolera vilken del vi balanserar med, t.ex. att stå på ett ben men utan att använda armarna för att hålla balansen och att ha knät rakt, säger hon. Medverkar gör: Tobias Wibble, läkare och postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Wim Grooten, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen på Karolinska Institutet och Klara Mossberg, lindansare och cirkusartist som lär ut balans på Cirkusgymnasiet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Är du den som knäpper med fingrarna för att påkalla servitörens uppmärksamhet eller den som säger ifrån när någon spottar på trottoaren? Hur vet man vad som är okej och inte i det sociala samspelet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Den bästa utgångspunkten är att komma ihåg att vi delar på det offentliga rummet, säger vett- och etikettexperten Mats Danielsson. Med det menar han att en bra regel att ha för sig själv är att inte ägna sig åt sådant som vi inte själva kan tolerera att andra gör på publika platser, så som på bussen eller tåget, i en park eller i trafiken.  Hur vi är mot våra medmänniskor visar sig dessutom ha stor betydelse. I alla fall vad det gäller återkommande möten i vardagen. Cecilia Henning har forskat på detta och har myntat begreppet “tunna band”. – Det är de relationer som inte räknas till vänskapskategorin, utan de möten man har med exempelvis grannar och som innebär att man känner sig mindre ensam, säger hon. Medverkar gör: Mats Danielsson, vett-och etikettexpert, Jenny Rickardsson, leg. psykolog vid Karolinska institutet och Cecilia Henning, docent i socialt arbete. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Genom historien har präster, orakel och filosofer i olika grad setts som vägvisare, de som sitter på svaren om livets viktiga frågor. Vem står för visdomen idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen. Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar. Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga. – Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid. Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

P1:s hälsojournalistiska program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1:s hälsojournalistiska program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1:s hälsojournalistiska program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1:s hälsojournalistiska program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Synen på de som har Downs syndrom har förändrats mycket över åren, men fortfarande är diagnosen omgärdad av fördomar. Hur kan man leva med Downs syndrom i dagens Sverige? I det här programmet möter vi 7-åriga Liv och 25-åriga Johan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johan har precis flyttat hemifrån, och han är en av få personer med Downs syndrom som har ett riktigt jobb, på den ordinarie arbetsmarknaden.Han får frågan om vad det roligaste med hans jobb är.– Det är att fylla på vattenflaskorna, svarar han.Johan arbetar som bistrobiträde och förutom att han är ansvarig för vattenflaskorna, plockar han disk. Och att han, trots sin diagnos, kunnat etablera sig på arbetsmarknaden grundar sig i ett starkt engagemang från hans föräldrar.– Det är en målmedveten satsning från mig och min man. Jag tror Johan var ungefär ett år när jag första gången tänkte tanken ”det måste finnas en plats för honom i det vanliga samhället”, säger Johans mamma Katarina Rahm.Medverkar i programmet gör:Solveig Laine, vars lillebror, Dag, med Downs syndrom växte upp på institution på 50 och 60-taletMickan Lüning från Svenska DownföreningenUlrika Wester Oxelgren,  barnläkare och barnneurolog i Uppsala. Hon har varit med och arbetat fram det medicinska vårdprogrammet som finns i Sverige för uppföljning för barn med Downs syndrom.  7-åriga Liv som har Downs syndromLivs mamma Karen Flö, hennes storasyster Nora och pappa Daniel Bjugård.Johan Rahm som i restaurangen på Fotografiska museet, och hans mamma Kristina Rahm.Programledare och reporter Stina NäslundProducent Alice LööfProgrammet är förinspelat

Det händer hemska, oförutsedda saker varje dag. Det kan vara plötslig sjukdom, ett grovt brott eller en olycka. Hur de som finns i närheten reagerar kan spela stor roll det kan rädda liv. Är du beredd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En solig dag, i en idyllisk liten kuststad vid havet, händer det värsta man kan tänka sig. En helt främmande gärningsperson gör en tioårig flicka mycket illa. Men flickan, som heter Kenley, har tur. För det finns andra människor i den här staden, som vill hjälpa henne – som agerar, samarbetar och gör rätt.– Jag tror inte att det går en dag utan att jag tänker på dem. För utan dem hade jag inte haft henne, säger Annelie, som är mamma till Kenley, om de personer som räddat hennes dotters liv.Mitt på eftermiddagen blir Kenley illa knivhuggen i bröstkorgen av en för henne okänd kvinna. Kenley tar sig bort från platsen och ber en man hon möter om hjälp. Han, och ytterligare två pensionärer, kommer spela en livsavgörande roll i hur de agerar.– Det är så många saker som går rätt, som klaffar. Det är väldigt skrämmande att tänka på det, för det är så många saker som har gått så bra. Och det har varit mycket roligare att utreda ett mordförsök, än ett mord, säger Jonas Fjällgren, utredare på stadens polisstation.Medverkar gör:Annelie, mamma till KenleyJonas Fjällgren, utredare på Polisen i ÄngelholmPer Cachrimanidis, kirurg på Helsingborgs lasarettHelen Alexandersson, gruppchef på Polisen i ÄngelholmSenare i programmet hörs;David Fredman, driftansvarig för SMS-livräddare i Sverige.Christer Melén som överlevde ett hjärtstopp på väg från jobbet en vinterdag 2021Catarina Svantesson, SMS-livräddare som var med och räddade Christer MelénProgramledare och reporter Stina NäslundProducent Alice LööfProgrammet är förinspelat

Glad som en lärka eller arg som ett bi. Det är väldigt olika hur mycket vi påverkas av vårt humör. Medan en del har en positiv grundinställning verkar andra se oförrätter vart de än vänder blicken. Men hur ska man göra när man inte kan kontrollera sin ilska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En sak vi gör i behandlingarna är att kartlägga i vilka situationer man blir arg. Deltagarna får göra en tio-i-topp-lista över mest ilsketriggande situationer och får sedan öva på dem, säger Johan Bjureberg, som forskar på känsloreglering vid Karolinska institutet.De första resultaten av den så kallade “ilskestudien” publicerades år 2022, där Johan är ansvarig forskare. – Det finns vissa situationer som verkar vara stora triggers för många, där är trafiken i topp, men även hushållssysslor, säger han. En mildare form av ilska är det som kallas för att man blir “hangry”. Alltså när man tappar humöret i takt med att blodsockret sjunker. En som mycket väl vet hur det känns är fd. utrikesministern Ann Linde (S). – Jag har ju ett ganska häftigt humör, men efter många år i politiken och diplomatin får man lära sig att hantera det, säger hon. Medverkar gör: Johan Bjureberg, docent och psykolog vid Karolinska institutet som forskar på känsloreglering och Susanna Tagesdotter Hagstrand, psykolog, aktuell med boken Växa tillsammans – att ta hand om parrelationen under småbarnsåren. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Cancer är ett ord förknippat med lidande, osäkerhet och död. Men i det här programmet ska vi rikta ljuset mot alla de framsteg som faktiskt görs när det kommer till behandling av olika cancerformer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag har dansat tango med döden, säger Angelica Selander som överlevt en svår form av matstrupscancer – mot alla odds. Hon tjatade sig till immunterapi, en behandling som då inte var godkänd för Angelicas cancersort. Men som gjorde att hon överlevde. – Jag tänkte; vågar jag berätta det här nu, nästan? Det var så stark eufori, berättar hon om när hon fick beskedet att all hennes cancer var borta. Det är närmare fyra år sedan nu. Frågar man professionen om hur framtidens cancerbehandlingar kommer att se ut får man ett, nästan entydigt, svar. Cancerbehandlingar går mer och mer mot att den ska vara anpassad individuellt för varje patient.  Medverkar gör: Martin Bergö, prorektor på Karolinska institutet, Samir El Andalousi, professor i biomolekylär medicin och avancerad terapi vid Karolinska Institutet, Oscar Wiklander, onkolog och forskare på Karolinska institutet. Medverkar gör också Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska institutet, Michel Sadelain, immunolog som står bakom tekniken car-t och Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Absolut närmsta relationen, komplicerad och sårig eller icke-existerande. Syskonrelationer kan se ut på alla möjliga sätt. Det är relationer med hög potential om de funkar, men som vi kanske jobbar allra minst på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Syskonrelationen är livets äldsta relation, förutsatt att man får leva och ha hälsan. Den sträcker sig från vaggan till graven, säger Moa Herngren, författare, aktuell med boken Syskonfejden. Kopplingen till ett syskon är också en av få relationer i livet vi inte väljer, den är något vi måste förhålla oss till hela livet vare sig vi vill det eller inte, och oavsett om relationen är bra eller inte. Men hur viktigt är det för välmåendet att ha syskon? Inte alls, säger psykologen Martin Forster. – Det gäller om vi tittar på gruppnivå. Den forskning som finns visar mycket små skillnader vad gäller hälsa, hur man mår och hur man utvecklas, säger han. Han fortsätter. – Om något talar forskningen till fördel för endabarn, de har både mer vänner, presterar bättre i skolan och är lite rikare än de som har syskon. Medverkande är Moa Herngren, författare, Martin Forster, leg. psykolog och fil. dr. i psykologi vid Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef för Svenska tvillingregistret och forskare inom medicinsk genetik, Karolinska institutet och Paolo Parini, läkare på Karolinska Universitetssjukhuset och ledare för de svenska kliniska forskarna i projektet dAIbetes. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Det blir allt vanligare att injicera botox och fillers i ansiktet, och marknaden har reglerats, men är långt ifrån perfekt. Något som få kunder tänker på är vad som händer om ingreppet blir misslyckat vems ansvar är det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En person som får många frågor om att hjälpa patienter som av olika skäl inte är nöjda med sina ingrepp är plastikkirurgen Alberto Falk Delgado på Karolinska sjukhuset. – Vi har en begränsad förmåga att hantera skönhetsingrepp, så i den offentliga vården där jag jobbar skulle det isåfall tränga undan annan akut vård, säger han. Men vem har då ansvaret för när något går fel? Den största anledningen till att man söker vård efter ett ingrepp är att man inte är nöjd av kosmetiska skäl, men ibland kan problemen vara medicinska. – Jag tycker att det rimliga om man utför ett typ av ingrepp är att ansvara för att man har rätt utrustning och såklart motmedlet som krävs vid en akut komplikation, men också kompetensen att hantera mer långvariga komplikationer, säger Alberto Falk Delgado. Medverkande är Alberto Falk Delgado, docent och sektionschef på Medicinsk enhet för plastikkirurgi och kraniofacial kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset, Anna Rostedt Punga, professor i klinisk neurofysiologi som forskar om lång- och kortsiktiga risker vid botoxinjicering vid Uppsala universitet, Madelaine Levy, journalist på Svenska Dagbladet och Anna Bäsén, journalist på Läkemedelsvärlden. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Du kanske själv har haft svårt att få tag i någon av dina mediciner på senaste tiden. Det är inte så konstigt, det är just nu rekordmånga läkemedel som är slut. Vad beror det på och hur ska det lösas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Mitt alkoholberoende har satt mig i långa perioder av nedstämdhet. Det säger Kristina, som vi kallar henne. Hon har ett alkoholmissbruk, som hon försökt bli kvitt på egen hand, men inte lyckats. När hon sökte sig till psykiatrin fick hon Antabus utskrivet, ett läkemedel som ger obehagliga symtom som illamående och hjärtklappning när det kombineras med alkohol. Det har hjälpt, tycker Kristina. Men den senaste tiden har det varit svårt att få tag i medicinen. – Det känns väldigt osäkert att inte ha Antabus som man vet är ett ordentligt skydd, säger hon. Det kan finnas olika orsaker till att olika läkemedel tar slut hos tillverkaren. Till exempel att efterfrågan blir större än företaget räknat med. – Det är inte läkemedelsföretagens ansvar att se till att läkemedel fördelas jämlikt över alla länder, säger Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi. Medverkande är Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi och ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor, Mårten Lindström, överläkare i kardiologi och ordförande för läkemedelskommittén i Region Jönköpings län och Shai Mulinari sociolog som forskar på marknadsföring och transparens inom läkemedelsindustrin vid Lunds universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Många tänkare har genom historien försökt begripa sig på och tolka drömmar. Än finns inget tydligt svar. En central fråga som kvarstår och som delar forskarkåren är om drömmarna har en funktion eller inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vissa forskare tänker på drömmar som ett brus, en slaggprodukt, som beror på att vi inte kan stänga av hjärnan ens när vi sover, säger drömforskaren Katja Valli. Hon fortsätter. – I det andra forskarlägret tror man att drömmar visst har en funktion. Vissa menar att drömmar bidrar till en god mental hälsa, medan andra tror att evolutionen sett till att vi i drömmar övar oss på farliga situationer som är ovanliga i verkliga livet. Vaktmästaren Peter, som drömmer ofta och mycket, är mer inne på det första forskarlägrets teori.– Vi drömmer för att rensa hjärnan på en massa intryck, så vi orkar med morgondagen, säger han. Medverkar i programmet gör Pontus Wasling, hjärnforskare & läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, David Marcusson-Clavertz, docent inom psykologi vid Linnéuniversitetet, María González, samtalsterapeut med fokus på drömmar och socialantropolog och Katja Valli, drömforskare vid Högskolan i Skövde. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Det är tydligt från expertisens håll: Barn äter inte av sig själva, de måste lära sig hur man gör. I det här ämnet är lärarna oftast deras föräldrar. Ska man insistera på att all mat på tallriken äts upp, hur mycket ska man tänka på näring och hur vet man när man behöver söka hjälp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det finns ju aspekten att du som förälder vill att ditt barn ska äta och om man ser att barnet inte kan så gör man det man måste för att få i barnet energi, säger Kajsa Lamm, logoped. Så hur ska man tänka? En del av att skapa positiva känslor och utforskandet av mat är att äta måltiderna tillsammans, säger dietisten Sara Ask. – Man måste komma ihåg att man själv är sitt barns viktigaste förebild. Det handlar om att barnet ska kunna härma, känna sig trygg och se hur de stora gör i dens familj, fortsätter hon. Medverkar i programmet gör Kajsa Lamm, logoped, Sara Ask, dietist och Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet.  Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Mitt i kullerbytta-gate och floden av larmrapporter om barn med usel kondition står de där, med visselpipa och i träningsoverall, idrottslärarna. Men hur ska de göra för att rädda nästa generation? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det har blivit ett ökat tryck på idrottslärarna att lära barnen sådant som de förut lärde sig på fritiden. Rami Aro är idrottslärare och en av de personer som står bakom debattartikeln där han, tillsammans med representanter från Svenska gymnastikförbundet, larmade om att barn inte kan göra kullerbyttor. – Men det handlar inte bara om kullerbyttan, utan generellt om rörelser, som att gå baklänges och stå på ett ben. Det är färre barn som kan det i dag, säger han.Medverkar i programmet gör Rami Aro, idrottslärare, Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och Karin Sjödin, aktuell med avhandling om friluftslivet inom skolidrottsämnet.  Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Att närma sig en annan människa på ett romantiskt sätt innebär att visa sig sårbar, både i den första kyssen och i det första grälet. Hur är det att göra det med en kamera i ansiktet? Kan äkta känslor uppstå i en realityserie? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var mycket tankar fram och tillbaka, men tillslut landade jag i att oavsett hur det går är jag bekväm med det här, och att jag gör det för att jag verkligen vill träffa någon på ett unikt sätt, säger Emilia Holmqvist som deltog i årets säsong av tv-serien Love is blind. I Love is blind dejtar deltagarna varandra bakom varsin skärm, väljer ut den de klickar bäst med och sedan om de ska förlova sig. Först efteråt får de se varandra för första gången.Dejting-reality är en genre som exploderat de senaste åren med en rad olika koncept. Allt från program som Bachelor/Bacholorette där ett tjugotal personer kämpar för en enda man/kvinna, till Gift vid första ögonkastet där experter försöker matcha så kompatibla kärlekspar som möjligt. Daniella Gordon var terapeut i programmets första tre säsonger och hon säger att hon såg det som ett experiment.– Det var en så kul och skruvad idé, men jag ställde mig ju givetvis frågan om jag som seriös terapeut ska göra en sådan här sak?, säger hon. Medverkar i programmet gör Daniella Gordon, samtalsterapeut, Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och Emilia Holmqvist, deltagare från Love is blind. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

De senaste veckorna har fenomenet soft girl debatterats på kultursidorna ett ideal som vänder blicken bort från prestationer och arbetsliv. Vad är det en reaktion på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag har ett jobb och jag älskar mitt jobb. Jag tycker det är kul, men det är inte hela mitt liv, säger Mina, som beskriver sig själv som en kvinna med mycket feminin energi. Hon beskriver hur hon varit tvungen att vara den klassiska “duktiga flickan” som får bra betyg i skolan och sedan satsar på karriären. I samband med soft girl-trenden har hon vågat säga vad hon egentligen tycker om det. – Jag har alltid känt att jag orkar liksom inte, för som kvinna ska man dels heltidsarbeta och dels ta hand om barn. Jag tyckte det var skönt att folk vågade säga att de ville ha det på ett annat sätt, säger Mina.  Medverkar i programmet gör Siri Helle, psykolog, Victoria Carlsson Wahlgren, utredare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Magdalena Petersson McIntyre, konsumtionsforskare vid Handelshögskolan i Göteborg och Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Ett självmord lämnar ofta efter sig en grupp människor med obesvarade frågor frågor om hur det blev som det blev och om man hade kunnat göra mer för att förhindra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helena Reje lämnades i chock efter sin mammas självmord. – Jag har varken förr eller senare träffat någon som var mer levnadsglad än vad min mamma var, och det är nog så de flesta skulle beskriva henne, säger Helena. Enligt psykiatern Christian Rück är det i många fall svårt, eller till och med omöjligt, att veta om någon kommer att ta sitt liv. – Vi kan såklart förutse en förhöjd risk för vissa personer och behandla dem, men det är inte säkert att det är dem som skulle tagit livet av sig ändå. Av tio miljoner svenskar kommer tre vara döda i suicid i morgon. Det är väldigt svårt att avgöra vilka dem är, säger han. Medverkar i programmet gör Ullakarin Nyberg, psykiater, Christian Rück, psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska institutet, aktuell med boken Ett liv värt att leva och Michael Westerlund, forskare inom internet och suicid vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentFör dig som behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.seDu kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.

Nytt kan man inte kalla det manliga muskelbergsidealet, men klart är att det blivit vanligare att män strävar efter svällande biceps och sexpack än det varit tidigare. Gymmet har blivit en mer och mer självklar del i mångas liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En stor del till varför jag tränar är för att jag tror att det gör mig till en mer attraktiv partner, säger Kalle när Kropp & Själs reporter Ninos Chamoun träffar honom utanför gymmet efter ett träningspass. Och Kalle verkar definitivt inte vara ensam om det. Enligt manlighetsforskaren Lucas Gottzén, som just nu bland annat studerar mäns beteende på dejtingappar, har “den manliga blicken” som tidigare varit riktad mot kvinnor, nu vänts tillbaka mot mannen själv. Män har blivit mer medvetna om hur de ser ut. Lucas säger att han tycker sig se att muskler är viktigt – men muskler på rätt sätt. – Historiskt sett har män inte drabbats av att utseendet spelar roll. Det har mer handlat om pengar, fast jobb osv. Nu har de mer och mer en kvinnlig blick på sig, att det handlar om att visa upp en snygg version av sig själv, säger han. Medverkar i programmet gör William Apró, forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan, Tommy Lundberg, docent i fysiologi vid Karolinska institutet, Lucas Gottzén, professor i ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet som forskar om män och manlighet och Sebastian Lindvall, filmkritiker. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Många som lever med en partner som blivit sjuk beskriver en enorm ensamhet. Folk drar sig undan och istället för att vara ett kärlekspar har relationen reducerats till vårdtagare och vårdare. Vad händer egentligen med kärleken när den man älskar blir en annan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag visste i teorin vad en psykos är, men det är något helt annat med att veta i teorin och att fattar när det händer i ens eget liv, att någon man tycker mycket om blir en helt annan människa, säger författaren Åsa Moberg, som under 12 år levde tillsammans med Adam som hade bipolär sjukdom. Det kan vara smärtsamt att inse att kärlek inte kan bota sjukdom, och att den sjuka aldrig kommer bli frisk. Det kanske rentav blir värre, som i fallet med demens. – Många befinner sig i en så belastad situation att anhörigskapet är allt de ägnar sin vakna tid åt. Det finns också en oro för hur länge man ska orka, säger Marcus Falk Johansson, aktuell med en avhandling om demens och partnerskap. Medverkar i programmet gör Philip Bäckmo, parterapeut och terapeut, Marcus Falk Johansson, socionom och doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Dalarna och Martina Nelson, psykolog och författare till boken Vem hjälper den som hjälper?. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Ett starkt ljus, en tröskel som uppenbarar sig och oändlig kärlek. Upplevelserna hos dem som får nära döden-upplevelser i samband med hjärtstopp verkar likna varandra och för många innebär det en livsförändrande erfarenhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en av de största gåvorna jag fått, säger Jeanette Hedström, som hade en nära döden-upplevelse när hon som 22-åring var med om en bilolycka.– Jag har fått en helt annan syn på livet, fortsätter hon. Oavsett vad som händer i hjärnan och kroppen när man får hjärtstopp verkar det vara vanligt att man efter en nära döden-upplevelse direkt ändrar livsåskådning. Ett exempel på det ger Peter Strang som är cancerläkare och professor i palliativ medicin. Han berättar om en patient han mött som efter en nära döden-upplevelse sa att hon nu vet var det verkliga livet finns. – … och det är inte här på jorden. Från att ha stark dödsångest blev hon helt euforisk, säger han. Medverkar i programmet gör Peter Strang, cancerläkare och professor i palliativ vård vid Karolinska instituret, Hans Zingmark, läkare vid Hallands sjukhus som gjort en studie om nära döden-upplevelser, Niklas Nielsen, professor i kliniska vetenskaper vid Lunds universitet och Etzel Cardeña, professor i parapsykologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Plötsligt lever vi i en tid där vissa av våra evolutionärt supersmarta funktioner ligger oss i fatet. Förmågan att snabbt inse vilken föda som innehåller mest energi, och som varit så viktig för vår överlevnad, driver oss idag till sjukdom. Hur har det blivit så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Miljön vi lever i har radikalt förändrats. Det är inte samma regler som gäller längre, säger Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken Hunger: hur du överlistar en uråldrig kraft i en tid av överflöd. Idag är det nästan för enkelt att äta i vår del av världen, menar experterna. Numer blir vi ständigt stimulerade att äta mer av något som vår kropp egentligen inte behöver. – Det är såklart lättare att hålla sig till en balanserad kost när man har lugn och ro att planera, när man är i sommarstugan, långt från stormarknader, till skillnad från när man stressat igenom dagen och inte alls tänkt på vad man ska äta, säger Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap. Medverkar i programmet gör Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken Hunger, Ylva Trolle Lagerros, obesitasforskare vid Karolinska institutet och Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Skäggväxt, mensrubbningar och svårigheter att bli gravid är alla symtom på hormonstörningen PCOS. Alla symtom förvärras av övervikt. Grundorsaken är oklar, men den drivande faktorn är höga nivåer av manligt könshormon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. PCOS står för polycystiskt ovariesyndrom. Diagnosen är också vanligare än vad man kan tro. Drygt en av tio kvinnor, mellan 10-15 %, har PCOS. En av dem är 23-åriga Louise.– Jag har fått oönskad hårväxt, på ställen där en typisk kvinna inte brukar få så mycket hår som syns, berättar hon. En PCOS-diagnos ställs utifrån tre kriterier varav två måste vara uppfyllda; rubbad menscykeln, förhöjda nivåer av manligt könshormon och ett speciellt utseende på äggstockarna. – Övervikt är också väldigt vanligt i den här gruppen, 50 % har fetma. Men det ingår inte som ett diagnosstörning, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi. Medverkar i programmet gör Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska institutet, Angelica Lindén-Hirschberg, professor i gynekologi, Karolinska institutet och Liselotte Videla, expertpatient med PCOS. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Att kräkas är en av kroppens viktigaste försvarsmekanismer den funktion som både larmar om att något är fel och som hjälper till att få bort det giftiga ur kroppen. Det kan framkallas av åksjuka, infektion eller graviditet varför spyr vi av så olika saker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Allt regleras i kräkcentrumet i hjärnan. Det verkar vara nästan samma reaktion i kroppen oavsett trigger, säger Lennart Svensson, professor i molekylär virologi.När signalerna väl kommit till kräkcentrumet talar nya signaler om för kroppen att den behöver spy. Reflexen går inte att stoppa. Det är nog ingen som tycker att det är härligt att kräkas. Men för vissa är motståndet så stort att det utvecklas till en fobi. Så blev det för Rebecca Ejdemo.–  Jag började ifrågasätta allt jag åt och frågade ”är ni säkra på att det ni har lagat är bra?”. Och mina föräldrar blev ju så trötta på mig tillslut, säger Rebecca som lidit av kräkfobi, eller emetofobi, sedan hon var liten. Vi förstår att det kan ta emot att lyssna på ett helt program om illamående när man lider av kräkfobi. Därför har vi lyft ut Rebeccas historia ur programmet. Lyssna via klippet nedan. Medverkar i programmet gör Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet, Catarina Flink, mikrobiolog vid Livsmedelsverket och Liv Svirsky, psykolog och psykoterapeut.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Lasse hittar lyckan i sorgen efter sin dotters död, sorgen är som en portal till minnena. Anki fann kraft att starta Missing people efter att hennes styvson Tony försvann. Kanske är sorgen inte bara mörker vad finns egentligen att hämta där? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – För mig är sorgen en rätt komplex känsla. Men den är ren på så sätt att den får oss att tänka på vad som är viktigt i livet och sålla bort det oväsentliga, säger psykologen och psykoterapeuten Anna Kåver. – Det finns många som skäms över att de är glada ibland, samtidigt som de sörjer, och då kommer man in på det här med att sörja randigt, fortsätter hon. Uttrycket att “sörja randigt” brukar användas för att beskriva att man sörjer lite i taget. Att varken trycka undan känslorna eller att fastna och begravas i alla mörka känslor. – Evolutionärt sett är sorgen en biprodukt, som inte har någon given funktion, annat än att den hjälper oss att knyta an till varandra och skapa band mellan oss, säger psykologen Isabel Petrini. Medverkar i programmet gör Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, Isabel Petrini, psykolog och Elmir Omerovic, professor i kardiologi vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Locka, pocka eller bjuda in. Hur förför man någon i den digitala eran när de flesta tittar ner i mobilen istället för in i sin partners ögon? Och vilka hemliga fantasier finns därute? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Flera säger att det vackraste som finns är att bli förförd av en kvinna  – att hon tar hela ansvaret, säger Åsa Kalmér, författare till boken Naket - hans mest intima, där hon intervjuat män om deras sexualitet. Samtidigt kan ordet förförelse låta tungt och prestationsfyllt, säger sexinspiratören Marika Smith. – På samma sätt som det kan vara lekfullt tror jag att många drar sig för att förföra, för att man tänker på stereotypen av en man som har en ros mellan tänderna, fortsätter hon. – Jag tycker man ska göra det på ett hederligt sätt, genom att bjuda in istället för att tänka att man ska lura någon att bli kåt.Medverkar i programmet gör Åsa Kalmér, författare till boken Naket - hans mest intima, Kalle Norwald, sexolog, Marika Smith, sexinspiratör och Stefano Foconi, författare till boken Om kärlekskonsten. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Plikten framför allt var förre kungen Gustav VI:s valspråk. Men vad betyder plikt för människor i Sverige på 2020-talet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med ett alltmer spänt omvärldsläge har frågan om plikt återigen aktualiserats. I ett forskningsprojekt på Marie Cederschiöld högskola har man undersökt svenskarnas försvarsvilja. Där har man visat att 9 av 10 svenskar är redo att göra det som krävs för att försvara Sverige om det skulle behövas – och vilka värderingar och erfarenheter man har verkar spela en väldigt liten roll. – Det är nästan ingen skillnad i befolkningen, alla vill ställa upp, säger Magnus Karlsson, som lett forskningsprojektet. Någon som tänkt mycket på plikt under den senaste tiden är den debuterande författaren och poeten Amer Sarsour. I hans bok Medan vi brinner ska huvudpersonen Omar åka till Italien för att hämta sina kusiner till Sverige. – Plikt är inte bara ord, plikt är handling. Annars är det bara en känsla. Du måste alltid svara mot en slags handling, säger Amer Sarsour. Medverkar i programmet gör Magnus Karlsson, professor i civilsamhällesvetenskap på Marie Cederschiöld högskola, Amer Sarsour, poet och författare till boken Medan vi brinner och Sofia Jeppsson, docent i filosofi vid Umeå universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Äntligen befinner sig Sverige återigen i rymdhändelsernas centrum! Men närvaron i rymden väcker stora och besvärliga frågor inom hälsoområdet som måste lösas om vi en dag vill åka till Mars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av de områden som det ofta pratas om som en stor utmaning är immunförsvaret. Genom studier har man nämligen kunnat se att immunförsvaret försämras på ungefär hälften av alla astronauter som befunnit sig i rymden, men än så länge vet man inte vad det beror på. – Vår arbetshypotes är att immuncellerna, som på jorden känner av om vi till exempel är infekterade, i avsaknad av gravitation inte känner av det lika bra, säger Lisa Westerberg, som forskar vid Karolinska instituten om varför immunförsvaret försämras vid rymdvistelse. En annan nöt som är utmanande att knäcka är hur man på bäst sätt ska kunna träna i rymden – framförallt hur man ska träna upp och bibehålla styrka i benen. Hans Berg kom på den första styrketräningsmaskinen för rymdresor, som byggdes i Tyskland år 2007, och nu jobbar han och hans forskargrupp med att utveckla den maskinen så den blir lättare och bättre. – För att bibehålla muskelvolym måste man träna ganska tungt och det är omöjligt i tyngdlöshet. Men det finns andra saker än tyngder som kan generera kraft, säger han. Medverkar i programmet gör Lisa Westerberg, forskare inom rymdmedicin vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, Hans Berg, som doktorerat på muskelförtvining i rymden vid Karolinska institutet och Dag Linnarsson, professor i baromedicin på Karolinska institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Den nyinköpta romanen ligger på nattduksbordet, men motivationen att öppna den uteblir. På något konstigt sätt är det mer lockande att scrolla på mobiltelefonen. Känner du igen dig? Du är inte ensam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskning visar nämligen att brittiska kontorsarbetare i dag bara kan hålla fokus på en arbetsuppgift i tre minuter. Det skriver journalisten Johann Hari i sin nya bok “Stulet fokus”. – Vi befinner oss i en enorm uppmärksamhetskris, där vår uppmärksamhet stulits från oss, säger han. Hjärnforskare Sissela Nutley som studerat barn och skärmar stämmer in i att det stora problemet inte nödvändigtvis är skärmarna i sig, utan att problemen uppstår när vi försöker multitaska. – På skärmarna får vi massa information samtidigt; flera olika flikar i webbläsaren, hur mycket klockan är och batteriprocenten till exempel. Och det man har sett är att de personer som ofta multitaskar har svårare att koncentrera sig även när de ska göra en sak i taget, säger Sissela Nutley. Medverkar i programmet gör Sissela Nutley, hjärnforskare på Karolinska Institutet och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap. 

Badet kan vara en plats för både kroppslig och själslig rening, motion, gemenskap och självklart den personliga hygienen. Hur ofta tvättar du dig? Och varför är hygienvanor en så laddad fråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Hollywood-paret Mila Kunis och Ashton Kutcher för några år sedan avslöjade att de inte duschar varje dag delades kändiseliten i två läger. Ena sidan där vissa själva bekände färg, och gick ut med att de inte heller tvättar sig varje dag och den andra sidan som tyckte att skådespelarparets duschvanor var helt förskräckliga. – Asså du måste ju tvätta dig varje dag, annars luktar du ju illa, konstaterar en stockholmare som Kropp & Själs reporter träffar ute på stan. Flera vi pratar med betonar vikten av att vara hel och ren och att känna sig fräsch. Men det finns också andra viktiga parametrar med att bada och duscha. Speciellt i offentligheten – på badhus. – Det finns inga markörer. Allt vad titlar, yrken och status heter tar man av sig när man går in i ett badhus, säger Ulrica Nordström, författare till boken Nordiska bad. – Jag har sett det när jag rest runt i Norden. Badet är en plats man är på, på lika villkor, som människor. Medverkar i programmet gör även Cecilia Svedman, Överläkare inom yrkes- och miljödermatologi på Skånes universitetssjukhus, Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet och Susanne Sütterlin, med dr, klinisk mikrobiolog och ST-läkare i barnmedicin i Uppsala.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Svetten bryter fram i pannan och snart viker sig nog benen. I det här läget kan det kännas lockande att ge upp men vissa besitter förmågan att kämpa igenom både mjölksyra och smärta. De har en sak gemensamt: pannben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Baksidan är att man ibland får för sig att framgång får kosta hur mycket som helst, och har man inte den mentala tuffheten som pannbenet kräver ses man istället som skör och svag, säger Göran Kenttä, idrottspsykolog på Gymnastik- och idrottshögskolan. Att ha pannben ses som en värdefull egenskap framförallt inom elitidrotten – att besitta förmågan att fortsätta kämpa trots att det tar emot. Men i vilken grad kan man egentligen tänka sig till resultat?– Det mentala är en outforskat område, svaret är att man i dagsläget inte riktigt vet när orken egentligen är slut, säger Göran Kenttä.Besläktat med ”att ha pannben” är personligsdraget grit som karaktäriseras av att ha driv, fullfölja projekt och att inte ge upp vid motgångar. Grit myntades av den amerikanska psykologen Angela Duckworth, som i sin forskning såg hur skolelever med hög grit bland annat hade större sannolikhet att fullfölja sin gymnasieutbildning. – Duckworth har visat att det även spelar in för högre utbildning och korrelerar med om man håller ut i sitt äktenskap eller inte, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.Medverkar i programmet gör Göran Kenttä, idrottspsykolog på Gymnastik- och idrottshögskolan, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet och Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Skarven är en perfekt lucka att reflektera över tiden som går. Innan vi lämnar 2023 helt och hållet ska vi ta en titt i backspegeln och följa upp några ämnen som avhandlats i Kropp & Själ under året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkar i programmet gör: Sven Andreasson, professor på Karolinska Institutet och alkoholläkare på Mottagningen för alkohol och hälsa i Stockholm, Caroline Elmér, urolog, Thomas Lindegård, tennistränare och Ida Hult, futurist, framtidsetnolog och strateg. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är förinspelat. 

Safta, sylta och lär dig laga mat utan recept. Kropp & Själ-redaktionen tillbringar mellandagarna med två avslappnande sysslor: läser böcker och lagar mat. Lyssna och inspireras! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Böcker från avsnittet: Alice Lööf har läst Det växer saft och sylt överallt av My FeldtMattias Lindgren har läst Den sista kokboken av Amanda NordlöwUlrika Hjalmarson Neideman har läst Matarvets trådar: från antik fisksås till svenskt fredagsmys Stina Näslund har läst Svamparnas förunderliga liv: vad en svampplockare behöver veta om underjorden av Anders Dahlberg och Anna Froster.

Händerna är trollkarlens viktigaste arbetsredskap och finmotoriken i handen är ren hjärngympa med alla komplicerade nerver. Kropp & Själ tar fasta på kroppsdelarna vi lätt tar för givet händer och fötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag brukar skoja och säga “don’t touch the money makers”, säger trollkarlen Caroline Ravn. Hon fortsätter:– Jag skulle gärna åka skidor, jag skulle gärna åka skridskor, men jag vågar inte. Vad händer om jag bryter ett finger eller bryter handen? Det är ju verkligen det här jag lever på. Händerna är komplicerade konstruktioner och har ett stort utrymme i hjärnan med många nervceller som går åt för att åstadkomma handens finmotoriska möjligheter, säger handkirurgen Göran Lundborg. – Handen har av filosofer betraktats som en slags yttre hjärna, eller en förlängning av hjärnan . Man har till och med sagt att handen är den synliga delen utav hjärnan, säger han. Medverkande: Göran Lundborg, professor emeritus i handkirurgi, Lena Maria Vendelius, mun- och fotmålande konstnär och sångerska och Carina Reinholdt, överläkare i handkirurgi på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

Ultraljud, KUB, NIPT, moderkaks- och fostervattenprov. Alla är exempel på det som kallas för fosterdiagnostik, där man kan få reda på om avvikelser på fostret. Men hur ska man tolka och tänka kring resultatet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det vi skulle kunna jobba på är från vårdens sida säga att det finns olika skäl till att göra fosterdiagnostik – det ena är att kunna avsluta graviditeten, det andra är att vara förberedd, säger Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset. Fosterdiagnostik kan också användas för att upptäcka skador på fostret som går att operera redan innan förlossning. Peter Lindgren jobbar med det. – Vi gör ungefär 150 sådana här operationer per år på Karolinska, säger Peter som är överläkare inom fostermedicin på Karolinska institutet. Medverkande: Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset, Peter Lindgren, före detta överläkare inom fostermedicin på Karolinska universitetssjukhuset och Nina Asplin, ultraljudsbarnmorska och doktor i medicinsk vetenskap med anknytning till Strömstad akademi.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

Är huvudvärken bara huvudvärk, eller är det något värre? Många kan nog känna igen sig i oron över att något i kroppen inte är som det ska. Men för vissa blir ångesten så stark att de inte ens kan ta sig hemifrån av rädsla för att bli smittade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anna Dahlqvist har varit livrädd för att få cancer i hela sitt liv. – När det har varit som värst har det präglat mina dagar, som att gå i ett filter av ångest, säger hon. En dag händer det som hon fruktat och lagt ner så många timmar på att oroa sig för – hon får beskedet att hon har cancer. – På något sätt hade jag nog i min fantasi tänkt att efter beskedet stängs en dörr, efter det är det bara mörker. Och det var mörker, men det gick ändå att åka hem, det gick att äta middag, det gick att ta hand om barnen. Det gick att leva, säger Anna. Annas cancerbesked tog bort hennes rädsla för sjukdomen – den botade hennes hälsoångest. Att känna en viss oro för sjukdomar är bra för oss. Det gör att vi söker vård i tid när något är fel. Men för en liten procent av befolkningen blir den här oron extrem och påverkar livskvaliteten.– Det kan antingen handla om att man blir så paralyserad av oro att man får svårt att fokusera på  andra saker, eller att man faller in i olika vanor för att hantera sina problem, söka vård ofta eller söka information hos anhöriga eller på internet, säger Erland Axelsson, psykolog och forskare.Gäster i programmet är: Erland Axelsson, psykolog och forskare på Liljeholmens universitetsvårdcentral och Karolinska institutet, Emelie Uggla, programledare för podden “ Är jag sjuk?” och Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi på Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

Elak, beräknande och grandios så beskrivs ofta narcissisten i både media och i populärkulturen. Men är det verkligen hela sanningen? Det finns ett stort lidande, säger Peder Björling, överläkare på Psykiatri sydväst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu testas det första behandlingsprogrammet för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom på Psykiatri sydväst i Stockholm.Sandra* har precis avslutat sin behandling. Hon har fått många nya insikter. – Jag har alltid trott att jag hatar människor. Jag har alltid sett mig som någon slags extrem misantrop. Men jag har förstått i min behandling att jag hatar inte människor, jag är jätterädd för dem, säger hon. Men går narcissism att bota?–  Det att behandla en narcissist, men om det går att bota och ta bort det helt, det är mer osäkert, säger Niki Sundström, psykolog och vårdenhetschef på Psykiatri Sydväst. – Men att man kan må betydligt bättre efter en behandling tycker jag vår erfarenhet visar. Gäster i programmet är: Peder Björling, medicinskt ledningsansvarig överläkare på Personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge, Monica Emanell, psykolog och Katarina Howner, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och docent vid Karolinska Institutet.*Sandra är ett fingerat namn. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

Hur mogen är en tonåring att själv styra över sina beslut och sin tid? Var går gränsen mellan att vara en engagerad förälder och att gå över till att vara kontrollerande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Kontrollerar alla andra föräldrar sina barns Whats App-konversationer och är jag den enda som inte gör det? Är jag en dålig mamma?Kropp & Själ fick ett meddelande från lyssnaren Frida. Hon undrade om det är rätt eller fel att kontrollera sin tonårings sociala medier, och att, via GPS, hålla koll på var hon befinner sig.Hur mycket är sunt att kontrollera sin tonåring och när går det över gränsen? Medverkar i programmet gör Liria Ortiz, psykolog och författare, Petra Krantz Lindgren, beteendevetare och Armita Golkar, docent i psykologi vid Stockholms universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

Räknar du din ålder efter födelsedatum - eller hur du känner dig? Din biologiska ålder kan både vara lägre och högre än din kronologiska. Ibland känner jag mig som 12 år och ibland som 75, berättar 18-åriga Tuva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Biologisk ålder är ett begrepp som blev känt för en större allmänhet i och med pandemin men som fortsatt att användas. Vad är det egentligen? Och på vilket sätt skiljer sig den biologiska åldern från den kronologiska? Biologisk ålder kan funka som ett alternativ till att mäta årsringar och födelsedatum och istället titta på dina värden och hur kroppen mår. Finns det en vettig användning för det eller är det mest ett bot mot dödsångest?Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

Vad hjälper dig att hitta din väg i livet? Modern forskning, personliga vittnesmål eller de gamla grekerna? Självhjälpen finns precis överallt men vilken väg ska du välja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Självhjälp, till skillnad från annan litteratur, har ett syfte – att ge dig kunskap så att du ska kunna ta hand om dina egna problem. Det är en del av vår “expertkultur” menar psykologen och författaren Siri Helle. Men det kan också ställa till det för oss:– Om man kommer in med rätt kunskap i rätt tid så är det helt fantastiskt. Man får hjälp att hantera sina besvär. Men det kan bli en ond cirkel, en uppsjö av råd pekar i olika riktningar och som inte bygger på forskning. Det blir att man konsumerar mer och mer och blir mer hjälplös och blir ännu mer beroende av experter. Det centrala för självhjälp är att du på egen hand ska kunna överkomma livets svårigheter. Fokuset ligger på dig som individ, inte på samhället eller en struktur. Samtidigt som det ger en möjlighet så kan det också komma med ett högt pris menar Siri Helle:– Det låter som att alla är sin egen lyckas smed. Du kan också. Och då blir det verkligen ett skuldbeläggande av de som lever i social utsatthet och mår psykiskt dåligt. Gäster i programmet:Siri Helle, psykolog och författare till självhjälpsboken Känslofällan. Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet, aktuell med självhjälpsboken Ta din tid: Gör mindre men bättreProgramledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

Dådet vid Mälarhöjden IP, när en 18-åring sköts till döds, skedde samtidigt som hundratals barn och vuxna befann sig på platsen. Idrottsplatsen som ska fungera som tryggt och positivt laddat område blir nu det motsatta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dådet vid Mälarhöjden IP, när en 18-åring sköts till döds, skedde samtidigt som hundratals barn och vuxna befann sig på platsen. Idrottsplatsen som ska fungera som tryggt och positivt laddat område blir nu det motsatta. – Det här meningslösa och besinningslösa våldet har nått ett område i samhälle som borde vara fredat och skyddat, berättar Thomas Lindegård som jobbar på Mälarhöjdens Tennisklubb, ett stenkast ifrån gräsplätten där dödsskjutningen skedde.När Libaan Warsame började nattvandra 2018 så hade han inte en tanke på att hans egen son, två år senare, skulle bli offer för det eskalerade våldet. Libaans son Hanad, blir skjuten och dör den 29 december 2020.Trots den personliga tragedin så slutade inte Libaan Warsame med sitt engagemang. Vänner och grannar uppmanade honom till att flytta ifrån området och att bara se efter sig själv och sin familj.– Men om vi i samhället, vi människor, börjar fly när det händer något sånt här, då har vi inget samhälle, då har vi inget land. När det är svåra tider så måste man hitta ett sätt att kämpa om man vill ha ett samhälle som är gott, säger Libaan Warsame.Istället för att fly engagerar sig Libaan Warsame ännu mer i närområdet och startar föreningen Stoppa Skjutningen med syftet att hjälpa andra som också förlorat sina barn.Många känner sig maktlösa inför sprängningar och skjutningar i bostadsområden, shoppingcentrum och på idrottsplatser. Ställen där vi borde vara trygga. Hur kan engagemang mota bort känslan av rädsla och maktlöshet?Gäster i programmet:Libaan Warsame, grundare av föreningen Stoppa Skjutningen.Ida Kriisa, nattvandrare.Kata Nylén, leg. psykolog, driver Klimatpsykologerna, jobbar mycket med engagemang. Dominika Vergera Polanska, docent i sociologi vid Södertörns högskola. Har studerat sociala rörelser och engagemang. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

När ska man skilja sig? När man har kommit fram till att det är det bästa man kan göra. Eller, det enda man kan göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så svarar psykologen och parterapeuten Allan Linnér. Men vägen dit, till att ta det oåterkalleliga steget är allt annat än lätt, menar han.– Alla skilsmässor föregås av ett visst mått av vånda och osäkerhet. Kanske också av skuld och skam. Och finns det barn inblandade så kommer det ha bäring på frågor om ansvar och med vilken rätt man tar detta steg.Det handlar om orden som för alltid förändrar livskartan och den framtid man trott legat och väntat, nämligen ”jag vill skilja mig”. En mening som kan komma både för tidigt och för sent, men som aldrig går obemärkt förbi. När är det egentligen läge att ta det steget i en relation man inte trivs i? Gäster i programmet:Anna Bennich, psykolog och parterapeut. Författare till Vägen genom skilsmässa.Christian Daun, journalist och författare till Upplösningstillstånd – Rapport från en skilsmässa.Allan Linnér, psykolog, par och familjeterapeut. Medförfattare till Kärlekens koreografi.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

Anders ska göra en rörelse som han alltid gjort. Han ska gå från knäna till på fötterna, men det tar bara stopp istället kommer smärta. Är det farligt eller bara en del av vårt naturliga åldrande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Aaaajjjj! Där kom den, den brännande smärtan i nacken. Men vad gör du nu? Är det farligt eller inte? Smärta är en oundviklig del av livet, men hur ska vi leva med den?– Rädsla för smärta, det är inbyggt i oss, säger ortopedspecialisten Soheila Zhaentaan. Den är befogad. Man ska ha den. När man bryter en hand så ska den hållas i stillhet tills du kommer till en läkare. Men problemet med kroppen är att den inte skiljer på farlig och ofarlig smärta.Det där plötsliga ryggskottet, det ömmande knät, den elaka stelheten på morgonen eller artrosen i axeln. Har alla vuxna människor ont? Hur ont ska det göra? Och när vet man om smärtan är farlig eller om den bara ska uthärdas? Det handlar om piller och smärtlindring, men också om smärta som aldrig upphör och att röra på sig trots det onda.Lyssna på reportaget om Anders och hans väg till att inte låta smärtan styra hans liv. Vi får även följa med på stötvågsbehandling, en relativt ny typ av behandling mot olika typer av idrottsskador.Gäster i programmet:Sohiela Zhaentaan, medicine doktor, ortopedspecialist, aktuell med boken Kroppssmart. Michail Tonkonogi, professor i idrottsfysiologi vid Dalarnas högskola.Rickard Wiksell, professor i klinisk hälsopsykologiProgramledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

Christer ska ta ner ett akvarium. Urban ska ansa en björk med motorsåg. Det går fort, på en sekund är golvet/marken full av blod. Men båda har tur. De har människor i närheten som vet hur man får stopp på en kraftig blödning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När olyckan sker är det viktigt att personer runt om vet vad som ska göras. Varje sekund är viktig. Det här är en kunskap som vi behöver sprida, menar läkaren Rickard Ånell.– Att stoppa blödningar var något som var och varannan person kunde i bondesamhället. Men någonstans har vi glömt denna livsviktiga och grundläggande kunskap, säger Rickard Ånell, läkaren som också jobbat inom försvarsmakten.– Tidigare kunde alla tända en eld i skogen och stoppa en blödning. Så ser det inte ut idag.Det handlar om 3000 människor som dör varje år till följd av ett akut trauma. Många gånger hinner de dö innan de ens kommit in till sjukhuset. De som kan göra något åt det här är förbipasserande, den som råkar vara i närheten av den skadade.  – Bara det att man har tänkt eller ens föreställt sig att man skulle kunna komma i en sådan här situation gör en mer förberedd. Att man kan eventuellt hamna i det här. Vi utbildar ju journalister och människor som åker till riskzoner. Men kanske är det större risk att något sådant sker i hemmet.På “Stop the bleed-kurser” får deltagarna öva på att stoppa ett kraftigt blodflöde och sätta en tornquet, ett band som snörar av blodtillförseln. Kropp & Själs Mattias Lindgren går kursen där de iscensätter en skadeplats. Det har skett en bilolycka och kvinnan som sitter i förarsätet är skadad. Vår reporter Mattias ska är först på plats – hur kommer det att gå?Gäster i programmet:Rickard Ånell, läkare och forskare som jobbat inom försvarsmakten. Han har utbildat såväl militären som civila i hur man stoppar blödningar i över 25 år.  Carl-Oscar Jonson, biträdande professor vid Linköping universitet. Verksam vid katastrofmedicinskt centrum i Linköping. Mattias Günther, narkosläkare på Södersjukhuset och forskningsgruppledare för experimentell studie av fysiskt trauma.Jonas Evander, psykolog som genom KBT-behandling hjälper människor att bli av med sin blodfobi. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

En tribal i svanken, fjärilen på skuldran eller ett ankare på underarmen. Vad berättar din tatuering om dig? Ring in till programmet och berätta! 08-215 216, eller mejla oss. Edit: Växeln är stängd. I detta direktsända telefonväkteri får du möjlighet att ringa in och berätta om bakgrunden till kroppskonsten du bär. Har du en tatuering? Vad betyder din tatuering för dig? Har du någon gång ångrat din tatuering? Hör av dig till oss med din historia! Ring in, 08-215 216, och var med direkt i programmet eller skriv till oss på [email protected]. Med tatueringen har vi kunnat definiera och smycka vår personlighet genom att använda vår hud som en projektionsduk. Helena Meyer, som är journalist och författare till boken Tatuering, menar att vi gillar att pryda saker – det gäller även huden på vår kropp. – Vi har en väldig lust att dekorera saker och vi vill signalera vilka vi är. Men det ligger likväl alltid en tanke bakom varje tatuering, säger Helen Meyer. Den kanske äldsta tatuerade kroppen man har hittat har tillhört mumien Etsy som är över 5000 år gammal och vi har fortsatt att tatuera oss sedan dess. Fram till rätt så nyligen så var tatueringen något permanent som man inte kunde ångra – den satt för livet. Men idag tar allt fler människor bort sina tatueringar med hjälp av laserbehandling.Förändrar det vår inställning till bläcket vi perforerar våra hudar med? Och vad vet vi egentligen om färgerna vi tatuerar oss med? Hur farliga är de?Gäster i programmet:Helena Meyer, journalist och författare till boken Tatuering Leo Fredén, laserterapeut Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på LäkemedelsverketProgramledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanShang Imam är producent

Du tänker att du vet vem du är, men vad är egentligen det du kallar för jag? Finns det en plats i kroppen där jaget sitter eller handlar det om en känsla? Och vad händer om jaget blir suddigt? Det handlar om det där som vi direkt vet vad det är, ända tills vi måste förklara det – nämligen vårt JAG. Till vår hjälp i studion har vi hjärnforskaren Predrag Petrovic som kan berätta vilka sjukdomar som gör att jaget kan hamna i upplösning. Men hur hanterar man förlusten av sitt jag? – Livet som vi kände det är inte längre där. Det uppstår en förvirring som vårt psyke avskyr, säger psykoanalytikern och filosofen Johan Eriksson.Hur går man då tillväga för att beskriva något som upplevs så flyktigt som ens jag?– Man får ha klart för sig att det här är något abstrakt som vi försöker fånga. Det går ju inte att säga att någon har en sanning om det här, säger psykologen och forskaren Kristina Elfhag.– Våra färdigheter ingår i jaget och för att bli en fungerande människa så behöver vi bygga upp vårt jag. Följ med när vi besöker spädbarnslabbet i Uppsala för att undersöka huruvida vi föds med ett jag. Vi träffar även en “Agnes” som har en sällsynt diagnos som får henne att tro att hon är död. Gäster i programmet:Predrag Petrovic, psykiater och hjärnforskare vid Karolinska institutet.Kristina Elfhag, psykolog och forskare vid Stockholms Universitet.Johan Eriksson, filosof och psykoanalytiker.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Vissa är underbart goda, andra dödligt giftiga. I år plockar vi dem i mängder i svampkorgen. Men många svampar kan vi inte se med blotta ögat. De kan vara hälsosamma men också ta livet av oss. Vi hittar svampen i oss, på oss men också överallt där vi befinner oss. Den svamp vi vanligtvis tänker på är den fruktkropp vi ser och plockar i skogen. Och då är det viktigt att ha koll på vilka som är ätliga och inte kan förväxlas med de riktigt giftiga. Men svampen är så mycket mer än så, berättar mykologen Hanna Johannesson.– Vi står till exempel inför en stor utmaning i och med antibiotikaresistensen hos bakterier. Och det är ju svampar som producerar antibiotika som en del av sin livsstil när de konkurrerar med bakterier. Här har svampen stor potential.Samtidigt står vi inför ett hot med ökad risk för svampinfektioner som kan vara livshotande. Man talar om detta i samband med klimatförändringarna men även med en åldrande befolkning. Det är nämligen de sköraste som är mest känsliga för svampinfektioner och hos dem kan de orsaka farliga infektioner.– Vi måste jobba med naturen och inte mot den – och det måste vi göra idag. Vi försöker motverka svamparna i naturen och då angriper de oss – det slår tillbaka direkt. Svampar kan, förutom inom antibiotikautvecklingen, hjälpa oss med hållbar energi och matproduktion. Men hoten som kommer med svampen kommer också för att vi själva skapar problemen, som sen svamparna slår tillbaka mot, säger Hanna Johannesson.Gäster i programmet:Hanna Johannesson, professor vid Kungliga vetenskapsakademien och vid Stockholms universitet. Forskar om svamp och har gjort det i hela sitt livConstantin Urban, professor i immunologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå Universitet. Forskat på hur vårt immunsystem reagerar på svampinfektion och svampceller. Erik Lindeman, överläkare vid Giftinformationscentralen.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Atjoooo! Nysningen kom från ingenstans och nu känner du hur den varma vätskan sprider sig mellan benen. Du är chanslös. Det spelar ingen roll hur mycket du kniper för kisset läcker och du har panik. – Det här kallas inkontinens. Trycket på buken ökar när man hoppar, skrattar eller nyser och det är svårt att hålla emot. Inkontinens har ett stort spektrum. Det kan handla om någon droppe till att man måste bära inkontinensskydd, berättar Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin.Det kan upplevas både skamligt och livsbegränsande när kroppsfunktioner sviker. Kissar på sig är det många som gör, men det är få som pratar om det. Drygt en halv miljon människor i landet söker vård för inkontinens men mörkertalet är stort. Eva Samuelsson har träffat många som inte har vågat söka hjälp.–  Många skuldbelägger sig själva och tänker att de är slöa eller att det är ens eget fel att man läcker. Man känner sig äcklig. Så varför kissar vi på oss? Hjälper verkligen knipövningar och vad har botox och fillers med inkontinens att göra? Det handlar om inkontinens, från vaggan till graven. Gäster i programmet:Tryggve Neveus, professor i pediatrik vid Uppsala universitet. Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin, senior professor vid Umeå universitet.Caroline Elmér, specialistläkare i gynekologi och urologi.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Vad händer egentligen bakom den där dörren i det slutna terapirummet? På ytan är den ena patient och den andre terapeut. Hur ser relationen mellan dem ut? Och hur mycket ska man klicka? Vad händer egentligen bakom den där dörren – i det slutna terapirummet? På ytan är den ena patient och den andre terapeut. Patienten ska öppna upp och berätta om sina innersta tankar för att i slutänden må bättre – men hur nära ska man komma varandra? Kristina Taylor är ordförande i Psykologförbundet och har genom sitt arbete kunnat följa svårigheterna med gränsdragningar i terapirummet på nära håll.– Psykologen är där i sin yrkesroll och ska därför vara professionell och inte privat. Samtidigt måste psykologen vara en genuin människa, sig själv, helt enkelt. Det är en ständig avvägning mellan att vara för personlig eller distanserad. Det är ett hantverk som är svårt. Att romantik och sex är förbjudet är självklart – men kan man bli bästis med sin terapeut?Vad är utmärkande för relationen som uppstår i terapirummet? Hur skiljer sig den relationen från till exempel vänskap? Vad händer om det uppstår romantiska känslor? Och hur avgörande är just denna relation för utgången för det terapeutiska arbetet?– Det vet vi inte mycket om idag. Vi vet att vissa mår sämre av terapi. Men vi vet inte om det är terapin som sådan, eller om det är terapeuten som orsakat detta. Förmodligen är det något i samspelet eller matchningen i behandlingsformen. Du kanske går i en terapiform som inte passar för dig, eller så är det något i relationen som inte funkar för dig, förklarar psykologen och forskaren Alexander Rozental.Gäster i programmet:Elin Wesslander, psykolog och författare till Terapeutens misstag.Alexander Rozental, psykolog och biträdande professor vid Luleå Tekniska Högskola.Kristina Taylor, psykolog och ordförande i Psykologförbundet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Kaffedrickandet har djupa rötter i den svenska folksjälen, men nya tider betyder nya vanor. Dryckens rykte har svärtats med tal om cancer och sömnproblem och det har även beskrivits som en drog. – Tidigare trodde man att koffein var farligt för hjärtat men det stämmer inte, säger Bertil Fredholm som är professor emeritus i farmakologi. – Normala kaffekonsumenter har snarare bättre överlevnad i hjärt-kärlsjukdom än de som inte druckit kaffe alls. Så hur gick det till när kaffet blev svenskens nationaldryck? Det svarta guldet, som det också kallats, väg hit från de etiopiska högslätterna har en snirklig historia. Men när det väl etablerades i Sverige på slutet av 1800-talet så var det här för att stanna. Vi i Sverige och våra grannar i Finland är de som dricker mest kaffe i världen. Mathistorikern Richard Tellström menar att det finns politiska och religiösa motiv bakom denna kaffe-vurm.– Vi ser att kaffet ersatte ölet som umgängesdryck och detta var något som var starkt påhejat av både näringslivet, som ville ha nyktra arbetare men även nykterhetsrörelsen som var en stark kraft i slutet på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Kaffet fick stå som symbol för det egalitära umgänget. Länge trodde man att kaffe var skadligt för oss men nu vet vi att det är precis tvärtom, det kan till och med vara hälsofrämjande, särskilt när det kommer till Parkinson. Den upptäckten gjorde Bertil Fredholm i sin forskning.– Det finns några studier där vi jämför de som dricker kaffe med dem som inte dricker. Det har en positiv effekt vid hjärt- kärlsjukdomar. Men det kan även minska risken för att drabbas av typ 2-diabetes och att insjukna i Parkinsons sjukdom.Det svarta guldet som är djupt förankrat i den den svenska folksjälen fyller flera viktiga funktioner – som pausförhöjare, vuxensymbol och morgonritual. Men helt ohotat är inte kaffet idag, i en allt snabbare värld där energidrycker av olika slag är omåttligt populära hos den yngre befolkningen. Kommer vi se kaffet knuffas bort som favoritdryck till förmån för energidryckerna? Gäster i programmet:Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet.Richard Tellström, författare och mathistoriker.Rikard Landberg, professor i livsmedelskunskap vid Chalmers tekniska högskola.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Handen på hjärtat, vet du verkligen vad sepsis är? Blodförgiftning kanske du tänker? Det stämmer delvis. Vid sepsis har kroppens immunförsvar satts ur spel. Hur kan en vanlig infektion plötsligt bli ett livshotande tillstånd? – Vid blodförgiftning tänker man att man måste ha bakterier i blodet. Men då tänker man fel. Man missar två tredjedelar av patienterna som har en livshotande infektion och riskerar att dö, säger Adam Linder som är infektionsläkare och sepsisforskare.– Därför bör man använda sepsis. Vi säger ju inte sockersjuka om diabetes. Vi säger inte fallandesjuka, vi säger epilepsi. Men att använda ordet rätt kan rädda liv. Enligt forskarna kallas det för en bortglömd folksjukdom med hög dödlighet. Ändå är kännedomen kring sepsis låg. Sepsis är alltså mer än bara blodförgiftning, som man trodde förr. Det handlar om en infektion i kroppen som sätter immunförsvaret ur spel. Och det är inte själva infektionen som är det allvarliga utan det är händelseförloppet som dragits igång. När forskare beskriver sjukdomstillståndet så liknas den vid en atombomb. Du slår ut faran, men du skadar dig själv lika mycket.– Det är inte bakterierna som skadar och dödar personen. Utan det är personens egna immunförsvar i ett desperat försök att ta bort sjukdomen, säger Adam Linder. Gäster i programmet:Kristoffer Strålin, docent och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.Adam Linder, Infektionsläkare och sepsisforskare vid Skånes Universitetssjukhus. Anna Norrby-Teglund, professor i infektionsmedicin vid Karolinska Institutet.Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska Institutet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Där ligger den, den stora bajskorven mitt på gatan. Blä! Du rynkar på näsan, du kisar. Kanske sträcker du ut tungan. Vi gör en grimas som har ett evolutionärt syfte att skydda oss från fara. Dina äckelkänslor är till för att hålla dig frisk. Innan virus och bakterier når kroppen kan du genom ditt beteende undvika eventuella smittor, för att du just äcklas. Du tar ett extra varv runt den där bajskorven som ligger på trottoaren, du rynkar på näsan när du sniffar på den gamla mjölken i kylen och kanske håller du andan när du kliver in på den offentliga toaletten. – Man ser det nu som en del av immunförsvaret, den här reflexen inför ruttnade saker är väldigt bra för oss, särskilt om man är allätare som människan. Det håller oss friska, berättar evolutionsforskaren Patrik Lindgren. Vårt äckel är alltså evolutionärt viktigt för oss, för vår överlevnad, men det kan också leda oss fel. Vi kan äcklas över saker som vi inte alls behöver vara rädda för eller undvika. Det kan vara kulturellt, som maten som äts i ett annat land, eller moraliskt. Jonas Olofsson som är professor i psykologi har forskat på hur vårt äckel bland annat är kopplat till vad vi tycker och tänker. Att äcklas över något eller någon kan vara allt annat än oskyldigt menar han:– Det är ett starkt avståndstagande och stigmatiserande att anse att folk luktar illa. Det här är inte oskyldiga känslor. Det här har genom historien haft stora effekter, Under slavhandeln så motiverad man att man behandla människor illa, man dehumaniserade andra människor genom att säga att de var äckliga, att t. ex. luktade illa.Så hur ska vi navigera bland våra äckelkänslor? När behöver vi dem och när ska vi bemöta dem kritiskt? Vad gör våra äckelkänslor för oss idag?Äckel är en av de där grundkänslorna som hjälper oss att överleva genom historien. Men äckel kan också leda oss fel. Så vad gör äckelkänslorna för dig idag?Gäster i programmet: Jonas Olofsson, professor i psykologi, Stockholms UniversitetPatrik Lindenfors, evolutionsforskare vid Stockholms Universitet.Samuel West, psykolog och kreativitetsforskare, medgrundare till Museum of disgusting food.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt

Hur lång är en minut? Tänk efter känn efter! Vår tidsuppfattning är en förmåga som de flesta av oss tar fullständigt för givet. Samtidigt finns det människor som är helt blinda inför tidsbegreppet. Att vänta i två minuter kan då kännas som ett hav av tid.– Tid är ett enormt abstrakt format och det är inte förrän människan är runt sju år som hon får en uppfattning om vad tid är. Därför är det lite skrattretande att se föräldrar be en treåring att skynda sig. Den har ju ingen aning om vad det innebär att skynda sig för den är helt och hållet i nuet, berättar psykologen Bo Heljskov Elvén. Vår tidsuppfattning har inget att göra med att kunna klockan. Det handlar inte heller om en känsla, som man ofta uttrycker det – utan det är en kognitiv förmåga. Man kan redan i 10-årsåldern se tydliga tecken om någon har problem med tidsuppfattningen. Men konsekvenserna kan bli enorma senare i livet, menar Kajsa Lidström Holmqvist som är docent i arbetsterapi och hjälper personer med störd tidsuppfattning. – Man har sett att det har stor betydelse för att få och bibehålla ett arbete. I och med att man inte blir klar med saker i tid, man har svårt att planera och organisera sin arbetstid. Många sliter väldigt hårt för att kompensera för sina svårigheter, men när man kommer hem är man helt slut, så då fallerar mat, städning, att betala räkningar. All energi har gått åt att kompensera på jobbet. Det leder till konflikter, både med ens partner och ens barn. Är du en person som alltid kommer i tid? Blir du därför galen på de som alltid är sena? Bo Hejlskov Elvén ser problemen med att många alltid utgår ifrån att alla ska vara som en själv. – Vi måste fastställa att det här inte handlar om vilja eller olust. Det handlar om förmåga. Och man behöver hjälp. Men vi borde också fascineras och förundras över det vi tar för givet, som att ha en tidsuppfattning som stämmer överens med vår omgivning. Gäster i programmet: Kajsa Lidström Holmqvist, docent i arbetsterapi vid Örebro Universitet. Bo Hejlskov Elvén, psykolog med inriktning på barn med NPF. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och äldreforskare.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Att lägga huvudet på kudden, stänga av sinnena och bäras in i drömmen kan låta så enkelt? Men vad händer egentligen när vi når den djupaste sömnfasen och hur viktig är djupsömnen för vår hälsa? Kropp & Själs Stina Näslund har mätt sin sömn i två års tid. Hon har upptäckt att hon sover alldeles för lite djupsömn enligt mätaren. Men vad betyder det?– Under djupsömnen befästs det som vi lärt oss under dagen. Under djupsömnen rensas hjärnans vävnad från skräp och så får vi bättre immunförsvar, berättar sömnforskaren Christian Benedict från Uppsala universitet.Elitsoldaten Petra Malm minns mörka vakna nätter när hon tjänstgjorde i Afghanistan. Att kunna hålla sig vaken är avgörande för en soldat, men också att kunna sova när man får möjlighet.Ett riktigt djupt sömntillstånd hamnar vi i under narkos. Hur skiljer sig den kemiska sömnen från vårt naturliga sömntillstånd?–  Det är en kontrollerad medvetslöshet som vi försätter patienten i med hjälp av olika läkemedel, säger Maja Ewert är narkosläkare i Region Halland. Då sjunker puls och blodtryck till den grad att man inte uppfattar smärta och stress under en operation till exempel. Så vad är egentligen djupsömn och på vilket sätt behöver vi den? Är den viktigare än andra sömnfaser eller spelar det ingen större roll att Stinas sömnklocka mäter att hennes djupsömn är undermålig? Det tar vi reda på i detta program när vi möter den djupaste sömnen.Programledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam.

Han har vit rock. Han vet hur jag mår. Han vet hur du mår. Han vet hur alla i hela kvarteret mår. Han drar ut en låda, plockar upp en ask, klistrar på lappen med ditt namn på. Men vem är han, apotekaren? Apotekaryrket har funnits i mer än tusen år men det var på 1600-talet som det ena efter det andra, än mer exotiska apoteket, slog upp portarna här i Sverige. Apotekaren vägde, malde och pipeterade. Varorna kom inte sällan från andra sidan jorden. Elefantbete, mumie, lakrits och opium kunde preparaten som fanns att köpa innehålla. Men sedan dess har en hel del hänt, med synen på sjukdom och bot, och vilka medel vi tar till.Monsif Ben Hamou har gått det fem år långa apotekarprogrammet och är idag chef för ett apotek i Stockholm.– Det ser enkelt ut utifrån men det vi gör är en helhetskontroll. Vi ser om dosen är rätt, om läkemedlet är rätt eller om det interagerar med andra läkemedel. Dialogen med kunden är också viktig. I den kan man upptäcka om det är misstänkt missbruk eller misstänkt att kunden med flit vill överdosera, berättar han.Yrket har gått från att vara tillverkar-kemist, till att vara mer läkemedels-kommunikatör idag, säger Tove Hedenrud, professor i samhällsfarmaci och undervisar på Apotekarprogrammet i Göteborg.– När de första svenska apoteken öppnade använde man doft och smak och den effekt ämnena hade på kroppen. Man hade ingen uppfattning om vad diagnoser eller molekyler var. säger Hjalmar Fors, vetenskapshistoriker vid Karolinska Institutet.Det var  först på 1800-talet som man började förstå vilket som var det verksamma ämnet i växtdroger och separera ut det. – Man fick fram mediciner som till exempel gav smärtlindring utan att ge ett rus, berättar Daniel Berg, doktor i ekonomisk historia. Programledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam

J är 19 år och blir invaderad av främmande varelser. Robert tatuerar en segerkrans runt huvudet, han ska vinna OS och ta kontroll över hela världen. Men de vet inte att de har drabbats av en psykos. Dagens Kropp & Själ undersöker tillståndet psykos. Ungefär tre till fem procent av befolkningen har någon gång haft en psykotisk episod. Den första psykosen uppträder ofta i sena tonåren eller början av tjugoårsåldern och den som drabbas får ofta hallucinationer och paranoia.För Robert ledde den första psykosen till en längre tids sjukhusvistelse. När han insjuknade pendlade han mellan en fantastisk upplevelse av att vara filmstjärna och viktig, och att vara förföljd och jagad. Idag äter Robert medicin och har inte varit sjuk på årtionden. Han har jobb och familj och tycker det är viktigt att berätta att det går att bli frisk och leva ett bra liv trots att man drabbas.– Man vet att patienter med psykossjukdomar har en ökad frisättning av dopamin när olika stimuli sker, allting blir viktigare, säger Predrag Petrovic. Då måste du ha en ny förklaringsmodell för varför det är så viktigt, så uppkommer vanföreställningar.J har behandlat sig själv med meditation, men psykoserna kommer allt tätare och han blir allt mer suicidal. Han är rädd, och ser att den enda vägen är att komma härifrån. Trappas upp.Han har haft det så här i mer än 40 år och avskärmat sig från omgivningen.Lidande och risken för suicid motiverar omfattande insatser från sjukvården, säger Simon Kyaga, som är psykiater.Gäster i programmet: Predrag Petrovic, psykiater, forskare och författareSimon Kyaga, psykiater och författareProgramledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam

Tänk dig att du dör. Men får en ny chans. Du vaknar till liv. Du är samma person, i samma kropp som innan. Har samma erfarenheter, intressen, tycker och känner likadant. Men du kan inte prata. Mathilda är 26 år och när hon bor i Australien, i Melbourne. En fredag eftermiddag står hon i en provhytt. Hon prövar kläder i ena sekunden, i nästa vaknar hon upp på golvet, hon kan inte resa sig. Hon försöker kravla sig ut och skrika på hjälp, men skriket fastnar inombords och det kommer inget ljud ur hennes mun. Hon har fått en stroke. I fyra dagar är Mathilda i koma.– När jag vaknade upp befann jag mig i ett litet rum. Det var ljust ute. Jag kunde inte prata, alls. Det var då jag insåg allvaret och tänkte, antingen ger jag upp eller så ger jag järnet. Men så tuppade jag av igen. Idag har det gått 15 år sen olyckan i provhytten när Mathilda, bara 26 år gammal, drabbades av en stroke. Eftersom hon var övertygad om att få tillbaka talet så övade hon konstant. Överallt runtom henne sattes post-it lappar upp med text på som hon skulle orda. Det kunde stå bok, mugg och andra ord som hon skulle behöva i sin vardag. Hon får hjälp av logopeder men är också helt dedikerad och övar på egen hand med hjälp av sin omgivning. Resan tillbaka till talet tar år och hon övar fortfarande. Men idag Mathilda prata. – Att få tillbaka talet känns som en befrielse. Att kommunicera, är en befrielse. Kan man inte det så blir man lidande. Och jag har fått tillbaka talet. Jag har hittat nya vägar i hjärnan som var döda tidigare. Det är ju helt otroligt!Varje år drabbas 20 000 människor i Sverige av stroke. Av dessa får närmare 4000 personer afasi på grund av den syrebrist som uppstått i hjärnan vid insjuknandet. I Kropp & Själ i P1 kommer vi titta närmare på rätten till kommunikation uppställd som en av våra mänskliga rättigheter. Vad finns det för hjälp att få när man förlorat talet och hur går man tillväga? Gäster i programmet:Mathilda Cederlund, lärare vid afasicenter i Stockholm.Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet.Kajsa Söderhielm, logoped och forskare vid Karolinska Institutet.Reportage:Mattias Lindgren tar oss med på en lektion i språkstimulans vid Afasicenter.Ninos Chamoun träffar Daniel Urdell som kommunicerar via ögonrörelse och skärm. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Här kan du lyssna på hela berättelsen om Anna:Anna på Amiralsgatan - Kaliber i P1Hit kan du vända dig för att få mer information och hjälp:AfasiförbundetHjärnfonden1177 - AfasiDart - kommunikationsstöd

Vore det inte för hästarna hade vi inte överlevt, säger Anneli Norberg som arbetat med travhästar i över trettio år. Vi går på djupet och tar reda på vad travsporten egentligen handlar om. Travet som ofta beskrivs som en folkrörelse genomgår just nu kulturella förändringar. På flera travbanor sker allt spel på hästar digitalt vilket minskat antalet besökare. Vi besöker Solvalla travbana för att få en inblick i kulturen, utövarna, spelarna och vad interaktionen med hästarna bottnar i. Vi hälsar på hos det tidigare travparet Erik Svensson och Anneli Norberg som arbetat med travsport i årtionden.– Erik har fått fem hjärnblödningar. Hästarna betyder allt för honom. De ger ju allt, säger Anneli.Anna María Pálsdóttir har forskat på hästundertsödd terapi och menar att relationen mellan häst och människa är mer än bara spel och tävlan.– Det kan vara allt ifrån att man stärks fysiskt, man får en träning som man annars inte skulle få. Men det handlar också om självkänsla och egenmakt. Att vara med hästar kan stärka tron på sig själv som människa, säger hon. Många tycker att det är läskigt att närma sig hästen och känner ett motstånd till en början. Andra tror att det ska vara enkelt, så visar det sig vara svårt.För Niclas som är en travfantast vilar en sorg över digitaliseringen av spelet på hästar. Med digitalisering följer att allt färre folk kommer till tävlingarna. Publiken har tappat den fysiska kontakten med hästarna.– Förr i tiden hade också alla sina hästar i träning på travbanan och de bodde här. Nu bor man på gårdarna istället. Det har helt enkelt avfolkats på travbanan. Det är bara negativt, säger han.Mats Grieff, professor i historia, har följt travets utveckling i sin forskning.– Man har tappat den fysiska kontakten med hästarna. Den sociala faktorn är borta och all spel sker nu på mobilen. Grieff ser hur distansen mellan dom som spelar på hästar och själva hästen är större än tidigare. – Något fundamentalt börjar gå förlorat.Häng med när Kropp & Själ djupdyker in i travsportens universum – en värld full av människor, hästar och relationer. Gäster i programmet:Mats Greiff, professor i historia vid Malmö universitetPer Binde, spelforskare vid Göteborgs Universitet Anna María Pálsdóttir, Universitetslektor i naturbaserade och naturunderstödda interventioner, vid Sveriges lantbruksuniversitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamHuvudreporter och exekutiv producent: Ninos Chamoun

Anna-Greta är 28 år. Hon arbetar som folkskollärarinna, men något händer. Hon skriker högt mitt i natten och stör grannarna. Hon skickas till ett sjukhem. Efter år av plågsamma behandlingar blir hon lobotomerad. På den här tiden kallades lobotomi för en mirakelmetod som fick obotligt sjuka att bli friska. Men priset är högt.Dagens Kropp & Själ undersöker vad som har hänt sedan Anna-Greta insjuknade för snart 100 år sedan. Vilka framsteg har gjorts inom medicinen, psykiatrin och även i synen på psykiska sjukdomar?Mats Konradsson föddes två generationer senare och insjuknade i schizofreni i slutet av 80-talet. Med hjälp av mediciner har lyckats hålla sina psykoser i schack. Men det kräver också en hel del av omgivningen. Hans syster Åsa har ständig jour. Dessutom har hon ägnat hela sitt yrkesliv åt sjukdomen. Många sjuka får än i dag inte den vård som de har rätt till. Vården är ojämlik och många sjuka faller mellan stolarna, de får inte rätt medicin trots att det finns en rad behandlingsmöjligheter idag.Medverkande: Mats Konradsson, konstnär med diagnosen schizofreni.Åsa Konradsson Geuken, anhörig, docent i farmakologi och forskare i neurovetenskap och neuropsykofarmakologi med fokus på Schizofreni.Ylva Wächter, psykiater som arbetar med psykossjukdomar. Programledare: Stina NäslundProducent: Shang ImamOm du mår dåligt, har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig:MIND – Självmordslinjen1177 – SjukvårdsupplysningenAnhöriga eller drabbad – här finns mer information: Hjärnkoll: hjarnkoll.seRSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa): rsmh.seNationellt Nätverk för Nydebuterad Psykos: schizofreniforbundet.se/verksamhet/nnnpSchizofreniförbundet:schizofreniforbundet.seSveriges fontänhus riksförbund: sverigesfontanhus.seLecturing minds: https://lecturingminds.com/

Vill du bli kär i någon som tar disken eller någon som tar dig med storm? Föredrar du hemmakvällar, eller weekendresor till Paris, passion eller småputtrigt samliv? Ideal och verklighet går inte alltid ihop när det kommer till kärlek. Ibland kan själva idén om den omtumlande, konfliktfyllda och rentav depressiva kärleken, ställa till det för oss.— När jag blev ombedd att skriva en text om kärlek i samtiden så tänkte jag, vad kan jag säga som ingen redan har sagt om kärlek? Jag tog ner alla romaner, böcker, musik om kärlek, eller svårigheten att få till det och plöjde allt på ämnet, säger Emma Engdahl, professor i sociologi.Hon insåg att varje gång hon läste om kärlek så uttrycktes samtidigt något om depression, enligt henne lever vi ett samhälle som idealiserar den depressivt älskande.– Människor vill ha en emotionellt komplex människa, säger Emma Engdahl. Finns det plats för den mysiga, självklara och vardagsnära kärleksrelationen som bara puttrar på lite i dagens ”tindersjuka” samtid? Kanske ser vi rentav en slags revansch för just den sortens kärlek menar psykologen och parterapeuten Fredric Bohm. — Det vi ser idag är en motreaktion mot detta. Titta på unga idag. De har färre sexuella förbindelser, vill gifta sig tidigt och skaffa barn. “Villa, Volvo, vovve” är inte längre ett skällsord.Poddaren och komikern Bianca Meyer har tröttnat på att söka den passionerade kärleken. Hon skulle hellre vilja leva med en vän.Gäster i programmet: Emma Engdahl, professor i sociologi vid Karlstad universitet. Fredric Bohm, psykolog, socionom och parterapeutBianca Meyer, poddare och komiker Reportage om vad vi kan lära oss av medeltidens höviska kärleksideal av Simon Sarnecki Reporter Sebastian Hedlund söker svaret på frågan: vad är äkta kärlek? Programledare, Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent, Shang Imam

Jag är värdelöshmm vore kanske gott med en glassåh pass på här kommer en bil i rasande fartusch vad den här skjortan sitter åt Det handlar om våra tankar i Kropp & Själ i P1. Vi frågar oss varifrån alla dessa tankar som far igenom huvudet kommer ifrån? Är vår inre röst den sanna rösten eller kan vi strunta i att lyssna på våra egna tankar?– Tankar i sig är betydelselösa. Det är hur vi hanterar dem som blir avgörande för hur vi mår, säger psykologen Peter Myhr. – Problemet är inte att vi har tankar. Vi ska tänka! Problemet är när de hänger kvar och vi inte kan släppa dem.Det är ofta när vi inte kan släppa våra tankar som vi blir plågade. Så till den grad att vi upplever att vi känner oss alldeles maktlösa inför dem. Kay Pollak, regissör och författare, menar att vi kan med vår egen kraft göra oss fria inför dessa hotfulla tankar.– Jag kan träna mig i att tänka på tankar som ger mig energi, glädje och hopp. Och jag kan tänka mig att låta bli de tankar som sänker mig. Gäster i programmet: Peter Myhr, psykolog med inriktning mot metakognitiv terapiSiri Helle, psykolog och författareKay Pollak, regissör, författare och föreläsareSinziana Ravini, psykoanalytiker och författareProgramledare, Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent, Shang Imam

Säg testosteron å många tänker aggressivt, virilt å våldsamt. Men är det verkligen vad testosteronet gör med oss? Och varför presenteras hormonet som en mirakelkur som hjälper mot allt möjligt? – Folk tänker att här har vi en quick fix, säger överläkare och hormonspecialisten Mikael Lehtihet. Vi läser tidningar och tror att vi ska vara kåta och ligga hela tiden. I själva verket har vi ganska lite samliv, i snitt mindre än en gång i veckan. Stefan Arver, docent vid Karolinska institutet ser en tilltagande marknad för olika kosttillskott som t.ex. bockhornsklöver, som påstås boosta testosteronnivåerna och bidra till bland annat en ökad sexlust.– Retoriken är förförisk. Folk köper sina grejer och kan uppleva en placeboeffekt bitvis. Sen kommer den tråkiga verkligheten, där vi som arbetar inom vården har ganska bra koll och förståelse för hur testosteron fungerar och när man har symptom på brist. Säg testosteron och många tänker aggressivt, virilt och våldsamt. Men är det verkligen vad testosteronet gör med oss? – Testosteron gör inte dig aggressiv som man. Som människa blir man snarare tvärtom. Låga testosteronnivåer gör dig däremot trött och gnällig, berättar Stefan Arver.– Kommer man över tröskelvärdet som är ganska lågt så händer ingenting. Det som händer är att man tappar hår och blir finnig – man blir inte kåtare. Gäster i programmet:Angelica Lindén Hirschberg, gynekolog och professor vid Karolinska Institutet.Mikael Lehtihet, överläkare och docent vid St. Görans sjukhus.Stefan Arver, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki gör ett testostoron-test. Vad kan man utröna från hans provresultat och kommer hans flickvän att reagera negativt på resultatet. Sebastian Hedlund tar reda på vilka gränsvärden som gäller för kvinnliga idrottare. Varför finns det ens en gräns, och hur fungerar testosteroner hos kvinnor?Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

P1:s hälsojournalistiska program. Kollektivboende förknippar många med 70-tal, storfamilj och stark ideologi, men på 2020-talet ser kollektivet annorlunda ut. Anställda inom tech-branschen bor i en sovsal i innerstan och överallt poppar nya kollektiv för seniorer, miljövänner eller barnfamiljer upp. Finns det perioder i livet när kollektivt boende är överlägset? Men hur är det med alla konflikter?Sverige är det land i världen med flest ensamhushåll, håller detta på att förändras? Enligt psykologen Paula Richter, som dessutom själv bor i ett kollektiv, så är kollektivt boende hållbart för framtiden.– Vi kan till exempel dela på verktyg. Det här är en del av en delningsekonomi som är nödvändig för den omställning som vi måste göra. Det är ju resursslöseri med egen slagborr eller en egen tvättmaskin. Det blir också enklare att laga och reparera eftersom vi delar på kostnaderna. Kan kollektivboendet också vara lösningen på ensamheten? – Det ger de boende en naturlig möjlighet att göra saker gemensamt. Det blir lättare när man bor så här. Vill någon spela spel så finns det alltid någon att ta tag i. Det är enkelt att göra saker tillsammans. Och när vi hamnar i kriser så ser vi efter varandras behov. Vi vet ju att vi behöver få tröst, stöd och styrka, tillsammans med varandra, berättar Paula Richter.Men konflikterna då? De är oundvikliga, grundarna till ett av Sveriges äldsta kollektiv Skogsnäs i Ångermanland säger så här:– Det är väldigt mycket praktiskt jobb för att få det här att gå ihop. Men faktum är att det praktiska jobbet är ingenting gentemot att lära sig att leva socialt ihop, säger Göran “Lillis” Mårskog, som har bott på Skogsnäs i över 50 år. Gäster i programmet: Pernilla Hagbert, forskare vid Urbana och Regionala studier vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Paula Richter, specialistpsykolog med inriktning mot barn och unga som själv bor i ett kollektivhus.Katarina Billman, organisationspsykolog som medverkade i realityserien Robinson 2020. Reportage:  Vår reporter Sebastian Hedlund besöker det mytomspunna kollektivboendet i Skogsnäs som funnits i drygt 50 år. Hur mycket har det här klassiska kollektivet förändrats?Simon Sarnecki hälsar på i Gamla Stan där främst unga människor bor i ett slags Co-living koncept. Ett av de nyare tillskotten till de kollektiva boendeformerna. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Att ett glas rött om dagen är bra för din hälsa, har du väl hört? Det ska visa sig vara helt fel det finns inget hälsosamt drickande av alkohol. Ett glas rödvin om dagen kan motverka hjärt- och kärlsjukdomar, så har det låtit ett tag. Alkoholen som under stora delar av 1900-talet sågs som en samhälls- och hälsofara har alltmer kommit att ses som relativt ofarlig, så länge man dricker måttligt. – Det fanns en föreställning som växte fram för över hundra år sen att alkohol under en viss gräns var harmlös – en bild som förstärktes ju mer åren gick. Man menade att viss konsumtion till och med var nyttig, berättar professorn och alkoholläkaren Sven Andréasson. Särskilt rödvin har ibland lyfts fram som rik på nyttiga antioxidanter. Men nu tyder allt mer på att alkoholen, även i måttliga mängder, ökar risken för en rad folksjukdomar, inte minst cancer. Psykologen och alkoholforskaren Sara Wallhed Finn:– Det vi kan se vad gäller cancer är att för varje glas mer man dricker i veckan så finns det en ökad risk för vissa typer av cancer. Redan i höst kommer Socialstyrelsen gå ut med nya riktlinjer kring gränsen för skadlig alkoholkonsumtion. Så vad är det vi vet nu som vi inte visste tidigare? Och är det så att det bara är dåligt med alkohol? Gäster i studion: Emma Frans, epidemiolog och författare, aktuell med boken Expertparadoxen. Sven Andréasson, alkoholläkare och professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska Institutet.Sara Wallhed Finn, psykolog och alkoholforskare vid Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki går ut bland uteserveringar och frågar folk hur de ser på sitt drickande och om de har ett hum om hur pass hälsoskadligt det är. En ny typ av nykter livsstil verkar ha kommit för att stanna. Det undersöker reportern Sebastian Hedlund när han träffar en person som valde nykterheten redan i tonåren. Vad var det med det nyktra livet som lockade?Producent, Shang Imam.

Vi står inför ett medicinsk paradigmskifte, säger överviktsläkaren Ylva Trolle Lagerros om den nya aptitreglerande medicinen som fått stor uppmärksamhet. Hungerkänslan, suget efter mat, påverkas av den verksamma substansen semaglutid som inom kort kommer att finnas i flera läkemedel mot fetma.Men även om vi kanske för första gången har ett effektivt läkemedel för viktminskning så kvarstår de ofta starka känslor vi har inför vår kropp. Vi tuktar den, vi pressar den och arbetar hårt för att passa in i normen. Ändå räcker det inte alltid och kritiken växer nu mot hur överviktiga personer behandlas både i samhället i stort och inom sjukvården. En av dem är kroppsaktivisten och författaren Karin Kajjan Andersson. – Det finns uppfattningar om att tjocka är en samhällsbörda, att man är en tickande bomb, en epidemi. Vi är en börda och ett hot för våra medmänniskor. Det här kraftfulla fördomspaketet får konsekvenser för en människa på en rad olika sätt.Forskaren och författaren Erik Hemmingsson talar om en utbredd viktmobbning och en dietkultur som invaderat samhällskroppen.Vad kan vi göra för att sluta kriga mot kroppen?Gäster i studion: Erik Hemingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan.Karin Kajjan Andersson, kroppsaktivist och författare. Ylva Trolle Lagerros, överläkare på överviktscentrum och docent vid Karolinska Institutet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Reportage: Simon Sarnecki tar ett grepp om vår bantningshistoria som sträcker hela vägen tillbaka till de gamla grekerna. Och liksom många andra kommer vår andra reporter, Sebastian Hedlund, på att han vill komma i form inför Beach 2023, men alldeles för sent. Nu vill han undersöka om han kan träna sin hjärna istället för sin kropp, och på så vis lära sig att acceptera hur han ser ut. Kommer det att funka?Producent: Shang Imam

Inom den medicinska forskningen har AI länge varit illa ansett. Nu är t.o.m- pionjärerna förvånade över att det funkar så bra. Men skulle du vilja gå i terapi hos en AI-bot? Filosofen Jonna Bornemark menar att man måste se till människans förmåga att tillskriva föremål liv. Det gäller även när vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten mänsklighet.– Vi är inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar våra hemligheter med den. Detsamma gäller med AI. Här finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget självmedvetande. I den här typen av terapi måste vi vara medvetna om att den vi möter är oss själva. Den andra är en chimär.AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse som var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever. – Vi pratade inte om AI när vi skulle lansera maskinen 2016 för vi insåg snabbt att det skulle låta för futuristiskt vilket skulle göra personalen mer skeptisk. Men ändå hade man farhågor om att den här datorn skulle ersätta lärare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man istället ett hjälpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras “verktygslåda”Även Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt rädslor och kritiska röster när man använt AI-teknik inom till exempel terapi. – Dels är det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels måste vi berätta att det inte finns någon etablerad AI-terapi i Sverige idag. Men Carlbring ser stora fördelar med AI:s inträde inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hjälp av AI få handledning i realtid. Men då pratar man om internetbaserade behandlingar som sker på distans. Med hjälp av AI kan terapeuten få en större överblick över hela personen och snabbt se mönster i hur personen utvecklas. Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte går lika snabbt som människor verkar tro och att vi därför inte borde vara oroliga.– Vi har länge varit i en hype-fas pådriven av managementkonsulter som menade att AI skulle lösa alla problem. Men där är vi inte på ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ersätta någon inom vården utan man kan i bästa fall se det som ett ”stetoskop”, ett verktyg, snarare än en biträdande läkare. Gäster i studion:Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet. Mattias Nilsson, forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum på Karolinska institutet. Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet för Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.Reportage: Våra reporter Sebastian Hedlund går i terapi hos en AI-bot, WYSA och träffar en mänsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss på en historisk resan med AI för att se var vi befinner oss idag. Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent, Shang Imam

Genom att busa kan du utveckla din kreativitet och och våga ta risker rädslan för att misslyckas blir mindre. Men vad händer när det lekfulla buset övergår i elakhet eller penalism? – Bus är lite som vuxnas karneval under medeltiden. Det är lite upproriskt. När barn busar i sin lek så är det mer en lek som ifrågasätter normer och beteenden, säger Margareta Öhman, psykolog och lekforskare.– Det är ett sätt att göra motstånd mot vuxnas norm. I sin avhandling skrev psykologen Samuel West om vilken roll leken har på arbetsplatsen. Men han stötte tidigt i sin forskning på en en paradox – att leken till sin natur inte kan kan vara resultat- eller målfokuserad. Då upphör den nämligen att vara en lek.– Man uppnår ju inget med lek. Det är trams och kul. Därför skulle man tro att de inte passar in på företag där hela strukturen för en organisation handlar om att uppnå mål. Å ena sidan är leken per definition inte produktiv, å andra sidan är den engagerande, kreativ och skapar psykologisk trygghet, en nödvändighet för att människor ska trivas på en arbetsplats. Men så fort det finns en målsättning med leken eller buset så upphör det automatiskt att vara lekfullt. Det är därför det är så svårt att hålla på med lek på jobbet trots att det skulle behövas, menar psykologen Samuel West. Men alla är inte heller särskilt roade av vare sig lek eller bus.  Är du en sån som skrattat åt ett practical joke eller känner du dig bara obekväm? Och vad beror det på? Det tar vi reda på i Kropp & Själ – Därför ska du busa.Gäster i programmet:Margareta Öhman, psykolog och lekforskareLisa Langseth, regissör och dramatikerSamuel West, psykolog och fil. doktor i Kreativitet och lekfullhetProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamReportrar: Ninos Chamoun och Simon Sarnecki

Vore det inte för hästarna hade vi inte överlevt, säger Anneli Norberg som arbetat med travhästar i över trettio år. Vi går på djupet och tar reda på vad travsporten egentligen handlar om. Travet som ofta beskrivs som en folkrörelse genomgår just nu kulturella förändringar. På flera travbanor sker allt spel på hästar digitalt vilket minskat antalet besökare. Vi besöker Solvalla travbana för att få en inblick i kulturen, utövarna, spelarna och vad interaktionen med hästarna bottnar i. Vi hälsar på hos det tidigare travparet Erik Svensson och Anneli Norberg som arbetat med travsport i årtionden.– Erik har fått fem hjärnblödningar. Hästarna betyder allt för honom. De ger ju allt, säger Anneli.Anna María Pálsdóttir har forskat på hästundertsödd terapi och menar att relationen mellan häst och människa är mer än bara spel och tävlan.– Det kan vara allt ifrån att man stärks fysiskt, man får en träning som man annars inte skulle få. Men det handlar också om självkänsla och egenmakt. Att vara med hästar kan stärka tron på sig själv som människa, säger hon. Många tycker att det är läskigt att närma sig hästen och känner ett motstånd till en början. Andra tror att det ska vara enkelt, så visar det sig vara svårt.För Niclas som är en travfantast vilar en sorg över digitaliseringen av spelet på hästar. Med digitalisering följer att allt färre folk kommer till tävlingarna. Publiken har tappat den fysiska kontakten med hästarna.– Förr i tiden hade också alla sina hästar i träning på travbanan och de bodde här. Nu bor man på gårdarna istället. Det har helt enkelt avfolkats på travbanan. Det är bara negativt, säger han.Mats Grieff, professor i historia, har följt travets utveckling i sin forskning.– Man har tappat den fysiska kontakten med hästarna. Den sociala faktorn är borta och all spel sker nu på mobilen. Grieff ser hur distansen mellan dom som spelar på hästar och själva hästen är större än tidigare. – Något fundamentalt börjar gå förlorat.Häng med när Kropp & Själ djupdyker in i travsportens universum – en värld full av människor, hästar och relationer. Gäster i programmet:Mats Greiff, professor i historia vid Malmö universitetPer Binde, spelforskare vid Göteborgs Universitet Anna María Pálsdóttir, Universitetslektor i naturbaserade och naturunderstödda interventioner, vid Sveriges lantbruksuniversitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamHuvudreporter och exekutiv producent: Ninos Chamoun

Många tycker ju att det är läskigt och känner ett motstånd. Andra tror att det ska vara enkelt så visar det sig vara svårt, berättar Emma Stenström om hon har följt när de bubbelhoppar. Att byta bubbla kan handla om allt ifrån att möta en meningsmotståndare till att träffa en person som inte ingår i ditt naturliga sammanhang. Genom att söka sig bortom sin sfär och sina åsiktsbubblor så utsätter man även sin egen världsbild för en granskning och det kan leda till att man inte lika lätt avvisar någon som inte tänker likadant som en själv, säger Stenström. Syftet är humanistiskt, att försöka förstå den andra personens åsikter och varför den tycker som den tycker.– Vi är snabba att döma när vi istället borde försöka se människan bakom åsikten.Att sociala kontakter är bra vet vi redan men man har också sett att en mångfald bland ens social kontakter ökar välmåendet. Just mångfalden är också nödvändig om man vill bygga ett motståndskraftigt samhälle. Vi skulle t.ex. kunna undvika konflikter och om vi hade en större förståelse för varandra. Det låter lätt men kan vara väldigt svårt säger läkaren och författaren Stefan Einhorn som menar att våra åsikter är mycket resistenta mot förändringar.– Våra åsikter skapas genom en växelverkan mellan vårt inre liv och vår omgivning och när vi väl har vårt ”åsiktspaket” så sitter det hårt fast i vårt medvetande. Men det innebär inte att det inte går att förändra. Vi behöver vara medvetna om att vi har dessa fixa idéer och om hur världen är uppbyggd, och inte ta dessa ”tankesystem” som något naturligt, säger Stefan Einhorn som tycker att det ska ses som en merit att kunna ändra åsikt.– Vi sitter fast i ett åsiktssystem som vi inte får ta för givet. Människan måste ha åsikter, det är vår riktning i livet. Samtidigt leder åsikter till våld, ovänskap och krig. Vi måste därför ha en mer ödmjuk inställning till såväl våra som andras åsikter.  Gäster i programmet:Emma Stenström, docent i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Aktuell med boken ”Bubbelhoppa”.Stefan Einhorn, läkare och författare. Aktuell med boken ”Tillåt mig tvivla”.Bo Isenberg, docent i sociologi vid Lunds Universitet.Reportage: Simon Sarnecki träffar Qaisar Mahmoud, författare och managementkonsult till vardags, som i sin bok ”En av dem” berättar  om hur han under tre månaders tid tog värvning som matbud på cykel, för att förstå en verklighet långt från hans egen. Stadsbarnet Ninos Chamoun skickas ut på landsbygden för att hänga med bönder på bönders vis. Han åker Björkvik i Södermanland, med 436 invånare för att se om det går att överbrygga klyftan mellan stad och land.  Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.

Det är en myt att gamla är mer ensamma i Sverige än i andra länder, säger seniorforskare och professor i psykiatri, Ingmar Skoog. Studier visar att äldre kring medelhavet, som i Italien och i Spanien, inte bara upplever en större ofrivillig ensamhet, utan är deprimerade i större utsträckning än våra äldre i Sverige.– Vi har flest ensamboende men minst upplevd ensamhet. Vi blandar ofta ihop social isolering och ensamboende.Men det finns fortfarande äldre i landet som lider av ofrivillig ensamhet. Det handlar om att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, menar äldreforskaren Lena Dahlberg.– Bara för att vi inte har lika stor andel ofrivilligt ensamma som i Italien  innebär det inte att det finns äldre som lider av känslan av ensamhet. Det handlar om 10-15% av den äldre befolkningen som känner av denna ofrivilliga isolering. Det är en plågsam känsla och ett viktigt problem som har konsekvenser för såväl den egna hälsan som samhället, i form av kostnader.För att kunna göra något åt den ofrivilliga ensamheten måste vi först förstå vad det är vi pratar om – hur ser ensamheten ut och vad kan vi göra åt den?Carin Lennartsson är sociolog och äldreforskare på Karolinska Institutet och leder nu en världsunik forskning på äldre personers levnadsförhållanden och hälsa.– Vi ser att det handlar om en social ensamhet, en emotionell ensamhet och en existentiell ensamhet. Dessa tre typer av lidande kräver olika insatser och därför måste vi ha en bättre förståelse av vad det är vi pratar om när vi pratar om ensamhet.Gäster i programmet:Carin Lennartsson, sociolog och äldreforskare vid Karolinska Institutet.Lena Dahlberg, docent i socialt arbete vid Högskolan Dalarna.Ingmar Skoog, seniorforskare och professor i psykiatri vid Göteborgs Universitet.Reportage:Ninos Chamoun träffar Carin Vestin som ska fylla 85 år. Hon är en av alla ensamboende äldre i landet. Men upplever hon en ofrivillig ensamhet?Vi får även hänga med på seniordans med vår reporter Simon Sarnecki. Hit kommer äldre för att träffas och dansa till bland annat disco-takter. Vilken typ av ensamhet botas med den här träffen?Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Programmet är direktsänt.

Att sätta ord på känslor och tankar är en hörnsten inom det terapeutiska arbetet. Genom att formulera sig så kan få syn på sitt känslor. Men när det talade ordet står i vägen kan man istället skriva. Det menar psykologen och författaren Jenny Jägerfeld som har ägnat sig åt terapeutisk skrivande med klienter.– Det kan var kaotiskt och oförutsägbart. Men man vågar benämna det som är det allra svåraste. Man sätter ord på det. Ibland har jag gett klienter uppgiften att skriva 4 gånger, 20 minuter om dagen. Det handlar om att skriva oavbrutet utan att lyfta pennan från pappret. Man skriver också vad man känner i kroppen. Terapeutens roll är då att hjälpa till och sortera i alla känslor. För de som känner att det kan vara svårt att prata kan det vara förlösande att få skriva.– Det ska komma från det innersta. Det behöver inte vara korrekt. Man ska bara skriva för sin egen del och försöka frigöra sig från en bedömningsinstans, säger Jenny Jägerfeld. På kvinnoanstalten Hinseberg har författaren och skrivpedagogen Magnus Utvik hållit i skrivcirklar för de intagna som resulterat i en nyutgiven antologi, Hälsningar från Hinseberg. Ju längre tiden gick så insåg Magnus Utvik att skrivandet hade ett terapeutiskt syfte och innebörd för deltagarna. – Grammatik och det som hör till andra skrivcirklar blev sekundärt på skrivarcirklarna på anstalten. Det viktiga för deltagarna var att upptäcka på vad man hade på insidan, och att bli sedd. När jag insåg detta slutade jag att försöka vara en duktig lärare och började istället fokusera på vad kvinnorna ville berätta.Jenny Jägerfeld uttrycker att skrivandet kan ge klienten/patienten en ”berättelse” av sitt liv. Det kan hjälpa de personer som känner att de har en kaotisk idé om sitt liv.– Man behöver ha en berättelse, något att utgå ifrån när man ska jobba med sig själv. I skrivandet kan man få ordning på alla dessa minnesfragmenten som upplevs som kaotiskt. Ibland spelar det inte roll att det är exakt sant. Men man får en utgångspunkt och då kan känslan av kaos upphöra. Dagboken är en form som använts inom terapeutiskt skrivande. Men det kan även visa sig ha terapeutiska funktioner att läsa någon annans dagbok. När skribenten Sara Abdollahi läste Lars Noréns dagböcker så kom hon till insikter om sig själv, trots att författaren och hon själv till synes inte hade mycket gemensamt.– Jag såg Lars Noréns texter som otrevliga och märkte att jag gillade det. Han var både kritisk och bejakande. Det kändes så ärligt och i hans texter fick jag syn på mig själv.Hon menar att det terapeutiska i skrivandet handlar om att få nedteckna det som inte sägs. – Tankarna får vandra och man får en paus från allt babbel och brus. Det är så mycket som står i vägen i samtalet för att nå något djupare. Dit når jag istället genom att skriva.Gäster i programmet:Jenny Jägerfeld, psykolog och författare.Magnus Utvik, författare och skrivpedagog som leder skrivcirkel på Hinsebergs-anstalten.Sara Abdollahi, kritiker och essäist. Reportage:Vår reporter Simon Sarnecki går i skrivterapi för den danska terapeuten Anette Aggerbeck för att se hur han själv påverkas. Dessutom möter en av deltagarna i skrivcirkeln på Hinsebergsanstalten, Judith, vars texter finns med i antologin Hälsningar från Hinseberg. Programledare: Stina Näslund.Producent: Shang Imam.

Forskning har pekat på stillasittandet som ett problem men är verkligen all fysisk aktivitet bra? Har kontorsråttor automatiskt sämre kondition än byggarbetare? Svaret är nej, men varför är det så? – När vi tittat på de mer manuella yrkena, arbetarna, så såg vi att mer än hälften inte hade tillräckligt bra kondition för att klara sina yrken, säger Elin Ekblom Bak, lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Hon har tillsammans med sina kollegor gjort en studie som tar upp vad som kallas för den ”fysiska aktivitetsparadoxen”. Det innebär att fysisk aktivitet som görs på arbetet inte alltid har samma positiva konditions- och hälsoeffekter som fysisk aktivitet som utförs på fritiden.Det finns arbetsplatser med fysiskt krävande yrken som har obligatorisk träning på arbetstid. Vatten- och avloppsteknikern Stefan jobbar på en sådan.– Det är ju väldigt lyxigt att kunna få till två timmars träning på arbetstid, säger han. Men vad är egentligen kondition och hur gör man för att förbättra den? Och varför är den så olika hos olika personer? Det kommer vi att undersöka i veckans Kropp & Själ i P1.Gäster i programmet: Elin Ekblom Bak, lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan och Conny Karlberg, chef för träning, tester och rådgivning på Bosön. Länk till konditionstestProgramledare: Stina Näslund.Reporter Ninos Chamoun besöker en arbetsplats som infört obligatorisk träning på arbetstid.Reporter Simon Sarnecki tar konditions-tempen på folk runt och omkring torget i Kärrtorp i södra Stockholm.Reporter Linnea Vennström träffar Jonatan som springer flera mil utan att vila.Producent: Shang Imam.

Lisas dotter sa upp kontakten med henne för några år sedan, Kjells fru begärde skilsmässa. Det de har gemensamt är att både Lisas och Kjells förlorade relationer återuppstod efter en tid isär. Vad är det som krävs och hur gör man för att återförenas? – Det är ju fruktansvärt att jag som mamma gjort mitt barn så illa att hon inte längre vill ha kontakt med mig, säger Lisa. Lisa upplever dotterns beslut att bryta kontakten med sin mamma, som en blixt från klar himmel.  Men efter ungefär ett år, när chocken och den totala sorgen mojnat, reser sig Lisa och tittar sig i spegeln. Hela sitt liv har hon gömt undan sina känslor, men nu inser hon att det är dags att släppa fram dem och börja reflektera. Det leder henne ut på en själslig resa, tillbaka till sin egen barndom. Hon letar svar på vad som gått fel i hennes och dotterns relation genom att titta på sin relation till sin egen mamma. – Förståelsen för henne gav mig en ökad vilja att försonas, säger hon. Det är skitjobbigt, men vilken befrielse det är att komma ut på andra sidan. Men vad innebär det egentligen att återförenas? – Återförening är något annat än att gå tillbaka i tiden, säger prästen Emma Audas. Återförening kräver ett arbete, vi kan inte kalla det försoning om vi sopat något under mattan. Gäster i programmet: Emma Audas, teolog och präst i Svenska kyrkan, Liria Ortiz, psykolog och Lance Cederström, existentiell terapeut. Programledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam och Alice Lööf. 

Anna-Greta är 28 år. Hon arbetar som folkskollärarinna, men något händer. Hon skriker högt mitt i natten och stör grannarna. Hon skickas till ett sjukhem. Efter år av plågsamma behandlingar blir hon lobotomerad. På den här tiden kallades lobotomi för en mirakelmetod som fick obotligt sjuka att bli friska. Men priset är högt.Dagens Kropp & Själ undersöker vad som har hänt sedan Anna-Greta insjuknade för snart 100 år sedan. Vilka framsteg har gjorts inom medicinen, psykiatrin och även i synen på psykiska sjukdomar?Mats Konradsson föddes två generationer senare och insjuknade i schizofreni i slutet av 80-talet. Med hjälp av mediciner har lyckats hålla sina psykoser i schack. Men det kräver också en hel del av omgivningen. Hans syster Åsa har ständig jour. Dessutom har hon ägnat hela sitt yrkesliv åt sjukdomen. Många sjuka får än i dag inte den vård som de har rätt till. Vården är ojämlik och många sjuka faller mellan stolarna, de får inte rätt medicin trots att det finns en rad behandlingsmöjligheter idag.Medverkande: Mats Konradsson, konstnär med diagnosen schizofreni.Åsa Konradsson Geuken, anhörig, docent i farmakologi och forskare i neurovetenskap och neuropsykofarmakologi med fokus på Schizofreni.Ylva Wächter, psykiater som arbetar med psykossjukdomar. Programledare: Stina NäslundProducent: Shang ImamOm du mår dåligt, har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig:MIND – Självmordslinjen1177 – SjukvårdsupplysningenAnhöriga eller drabbad – här finns mer information: Hjärnkoll: hjarnkoll.seRSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa): rsmh.seNationellt Nätverk för Nydebuterad Psykos: schizofreniforbundet.se/verksamhet/nnnpSchizofreniförbundet:schizofreniforbundet.seSveriges fontänhus riksförbund: sverigesfontanhus.seLecturing minds: https://lecturingminds.com/

För mer än trettio år sedan träffades sju män på en kurs. De skulle jobba med sin manlighet. De bildade en mansgrupp och satte upp tydliga regler för deras träffar. De kallade sig Gentlemannatjurarna. Förra veckan firade gruppen 35-års jubileum, och Kropp & Själ fick vara med. Vad har hänt med gruppen under den här tiden och med medlemmarna? Hur har de kunnat hålla den vid liv så länge?De senaste årtiondena har vi sett mansgrupper komma och gå. Från 70-talets velourmän till samtidens raw-man. Men vilken funktion fyller egentligen mansgruppen och varför väcker det så mycket känslor? De hyllas och de hånas, som nu senast i Svt-dokumentären Tre pappor. Historiken Helena Hill menar att detta inte är något nytt.– De här männen i ”Befria mansrörelsen” på 70-talet ändrade ordentligt synen på män och maskulinitet genom att prata om att de ville visa sig sårbara och att de hade nära till känslor. De möttes i grupper och på läger där de skulle vara nära såväl fysiskt som relationsmässigt. Detta väckte debatt och männen blev förlöjligade i media. Man sa att de skulle tappa sin maskulinitetMen vad är det med manlig gemenskap som verkar så svårt och samtidigt väcka så mycket känslor? Varför verkar behovet av mansgruppen fortfarande finnas? Är det svårare för män att hitta vänner? Att visa sig sårbara? Klara Godecke har forskat på just manlig vänskap och menar att det är ett underbeforskat område.– Inom feministisk forskning så har man sett mäns vänskap som farlig, å ena sidan. Att män håller varandra om ryggen, att den är homofobisk och sexistisk. Å andra sidan ser man den som lovande – män får bli nåt annat och utveckla nya sätt att vara nära. Men enligt författaren Patrik Lundberg så kostar det för män att visa sig just sårbara.– Det är status bland kvinnor att vara en sårbar man. Men att bland män ser man på dessa som könsförrädare.I Kropp & Själ får vi vara med när Gentlemannatjurarna firar sitt jubileum. Det handlar om manlig gemenskap, om manlighetskrisen som pågått ända sedan 1800-talet sida vid sida med kvinnorörelse jämlikhetsprojekt. Hur långt har vi kommit?Gäster i studion,
 Klara Godecke, genusvetare som forskat på manlig vänskap, vid Stockholms universitet genusvetenskap.
Helena Hill, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola som forskat om mansrörelsen i Sverige på 1970 och 80-talet.
Patrik Lundberg, journalist och författare. Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang ImamReportrar: Mattias Lindgren och Ninos Chamoun träffar Gentlemannatjurarna

Bakom ett till synes oskyldigt recept på skurna pepparkakor kan rymmas en berättelse om trygghet men också om död. Det handlar om smaker, historia och känslor i Kropp & Själ i P1. Ring in 08-215 216! I ett direktsänts telefonväkteri kommer vi att fråga lyssnaren om vilka recept som traderats i deras familj och vad kan dessa recept avslöja om familjens historia i sin tur. Det här kommer att bli ett program som både doftar och känns. Det kan handla om recept som traderats inom familjen, och om historier och personliga relationer kopplade till dem. Våra lyssnare får möjlighet att berätta om just sin familjs traderade recept och om hur minnen, relationer och traditioner väcks till liv av det.I studion har vi en panel bestående av Suzanne Osten, dramatiker, Allan Linnér, psykolog (fd radiopsykolog) och Richard Tellström, mathistoriker, som kommer att svara och reagera på de berättelser och recept som kommer fram i programmet. Efter programmet kommer vi att ställa samman alla recept på våra sociala medier.Ring in direkt till programmet och dela ditt recept och prata med vår panel: 08-215 216. Du kan även mejla oss på [email protected]: Stina NäslundProducent: Shang ImamGäster i programmet:Suzanne Osten, dramatiker Allan Linnér, psykologRichard Tellström, måltidsforskareReportage: Ninos Chamoun gör en matresa som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden.

Tänk dig att du dör. Men får en ny chans. Du vaknar till liv. Du är samma person, i samma kropp som innan. Har samma erfarenheter, intressen, tycker och känner likadant. Men du kan inte prata. Mathilda är 26 år och när hon bor i Australien, i Melbourne. En fredag eftermiddag står hon i en provhytt. Hon prövar kläder i ena sekunden, i nästa vaknar hon upp på golvet, hon kan inte resa sig. Hon försöker kravla sig ut och skrika på hjälp, men skriket fastnar inombords och det kommer inget ljud ur hennes mun. Hon har fått en stroke. I fyra dagar är Mathilda i koma.– När jag vaknade upp befann jag mig i ett litet rum. Det var ljust ute. Jag kunde inte prata, alls. Det var då jag insåg allvaret och tänkte, antingen ger jag upp eller så ger jag järnet. Men så tuppade jag av igen. Idag har det gått 15 år sen olyckan i provhytten när Mathilda, bara 26 år gammal, drabbades av en stroke. Eftersom hon var övertygad om att få tillbaka talet så övade hon konstant. Överallt runtom henne sattes post-it lappar upp med text på som hon skulle orda. Det kunde stå bok, mugg och andra ord som hon skulle behöva i sin vardag. Hon får hjälp av logopeder men är också helt dedikerad och övar på egen hand med hjälp av sin omgivning. Resan tillbaka till talet tar år och hon övar fortfarande. Men idag Mathilda prata. – Att få tillbaka talet känns som en befrielse. Att kommunicera, är en befrielse. Kan man inte det så blir man lidande. Och jag har fått tillbaka talet. Jag har hittat nya vägar i hjärnan som var döda tidigare. Det är ju helt otroligt!Varje år drabbas 20 000 människor i Sverige av stroke. Av dessa får närmare 4000 personer afasi på grund av den syrebrist som uppstått i hjärnan vid insjuknandet. I Kropp & Själ i P1 kommer vi titta närmare på rätten till kommunikation uppställd som en av våra mänskliga rättigheter. Vad finns det för hjälp att få när man förlorat talet och hur går man tillväga? Gäster i programmet:Mathilda Cederlund, lärare vid afasicenter i Stockholm.Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet.Kajsa Söderhielm, logoped och forskare vid Karolinska Institutet.Reportage:Mattias Lindgren tar oss med på en lektion i språkstimulans vid Afasicenter.Ninos Chamoun träffar Daniel Urdell som kommunicerar via ögonrörelse och skärm. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Här kan du lyssna på hela berättelsen om Anna:Anna på Amiralsgatan - Kaliber i P1Hit kan du vända dig för att få mer information och hjälp:AfasiförbundetHjärnfonden1177 - AfasiDart - kommunikationsstöd

Skammen är det som får oss att visa hänsyn och vårda sociala relationer, men skammen är också det som gör att vi undviker och gömmer oss och inte söker hjälp. Hur gör vården för att nå dem? När trollen kliver fram i ljuset så spricker dem. Den här frasen brukar användas som analogi för skammen – lyft fram skammen och den kommer att upplösas. Men är det verkligen så enkelt? Lotta Strömsten är lektor i klinisk psykologi vid Umeå Universitet och forskar på skam:– Skammen är direkt kopplat till vår överlevnad och de första levnadsåren. Vi regleras av skam och drivs av att ha en plats i flocken, i gruppen. Vi skulle inte klara oss ensamma. Därför är skams-signalen så stark och gör att man omedelbart vill korrigerar sitt beteende. Vi vet vad skammen gör. Den får oss att vilja gömma oss och hindrar oss från att sträcka ut en hand och be om hjälp. För det mesta är det ju bara en själv som blir lidande. Du går tex runt för länge med svampen mellan tårna, eller hemorrojder i rumpan. Men i vissa fall så blir omgivningen drabbad när den som är sjuk inte söker vård. Så är fallet med missbruk men även när det kommer till våldsförbrytare och sexualförbrytare. Dessa personer har långt till att blotta sig och be om hjälp – och kanske även i avsaknad av sjukdomsinsikt. Lotta Strömsten menar att det är viktigt att vårdpersonalen i dessa avseenden måste vara tränade och utbildade i hur skammen verkar. Men de behöver även har koll på sin egen skam:– Man måste vara medveten om sina egna skamkänslor för att inte överföra skam. Det är inte meningen att man rädda personen och bekräfta och rättfärdiga det den känner. Patienten behöver få prata om sina skamliga upplevelser med någon som lyssnar och låter dem finnas och inte försöker rycka upp personen ur ”skamhålet”. Man behöver någon som klättrar ner med en i hålet och vågar vara där. Gäster i programmet:Lotta Strömsten, lektor i klinisk psykologi vid Umeå Universitet.Christoffer Rahm, forskare vid Karolinska Institutet och chefsöverläkare i psykiatri.Johanna Lätth, psykolog, specialist i klinisk forensisk psykologi och Kriminalvårdens expert i sexualbrottsfrågor.Reportage:Ninos Chamoun träffas Maria G Nilsson som vill vara ansiktet utåt för hemorrojder.Mattias Lindgren besöker Robert Bohman som jobbar på en klinik som vill sänka skamtröskeln för människor med beroendeproblematik. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Programmet är förbandat.

Vad är egentligen en vän och hur bygger man vänskapsrelationer? Och vilken betydelse har just vänskap för vår mentala och fysiska hälsa? Det tar vi reda på i Kropp & Själ i P1. Vänskap är livsviktigt. Det finns forskning som visar att ensamhet förkortar en människas livslängd lika mycket som alkoholism eller rökning av 15 cigaretter om dagen. Men hur gör man? Vad är det där kittet som gör att man känner att det här är ju en riktig vän? Hur bygger man en genuin vänskapsrelation?– Vänskap är intressant för att det är fundamentalt för vårt välmåendet och är central del för ett bra liv. Men samtidigt som vänskap känns angeläget är det lätt att försumma, säger Pär Flodin, psykiatrisk epidemiolog och medförfattare till boken Länge leve vänner:– I den rikare delen av världen så är det just det som fattas oss mest, vänskap. Det steg vi behöver ta för att öka vår lycka handlar inte om pengar och arbete, utan potentialen till lycka ligger i att fördjupa sina nära relationer. En möjlig anledning till att vänskap försummas är att den hamnar längre ner i hiererkin av relationer, efter parrelationen och den biologiska familjerelationen. Men så borde det inte vara menar psykoanalytikern Maria Yassa. Enligt henne kan en vän vara lika mycket av en livskamrat som en partner:– Alla relationer har inom sig det sprängstoffet som är förväntan. Oavsett vilken relation vi är i så finns det en förväntan att den andra ska ge oss allt. I vänskapen verkar det däremot finnas en social acceptans inbyggd att den andra inte kan ge oss allt. Därför kan den relationen te sig mognare. Vänskap är en jätteviktig relation, inte ”kärlek light” som vissa kallar den. Så vad är en vän och hur gör vi för att behålla och fördjupa vänskapsrelationen? Det tar vi reda på i Kropp & Själ I P1 – Formeln för vänskap.Gäster i programmet:Maria Yassa, psykoanalytiker och psykolog.Lina Liman, journalist och författare till boken Konsten att fejka arabiska.Pär Flodin, forskare i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, medförfattare till Länge leve vänner. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.

Den alarmistiska nyheten kom för knappt ett år sedan: svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU? Forskare gick ut och ville stämpla varor med varningstext. Men vad är egentligen ultraprocessad mat? Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt? Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla:– Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet. Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten – delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden:– Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet – detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid. Gäster i programmet: Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker.Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg.Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.Programledare är Ninos Chamoun.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.

Gustav faller i sömn plötsligt och okontrollerat. Han försöker dölja det för kollegorna. Men de ser att han sover framför datorskärmen. I Kropp & Själ om trötthet som inte går att sova sig fri ifrån. När Frida pluggade kunde hon inte äta lunch med sina klasskompisar. Hon letade upp en brits att vila på. Hon hade svårt att läsa. Texten hoppade. Men hon lyckas läsa om sina egna besvär. Hon förstår att hon är hjärntrött och att alla slag hon fått mot huvudet varit upprepade hjärnskakningar.Ungefär 200 000 personer i Sverige lider av hjärntrötthet. Många gör det i det tysta och utan att få rätt hjälp.Gäster i studion är Lars Rönnbäck, neurolog och Birgitta Johansson, neuropsykolog, båda experter på hjärntrötthet.Programledare: Stina Näslund

När Cynthia målar försvinner tid och rum. Mats vet aldrig vad som ska komma ur hans penna, den är som en direktlänk till hans inre liv. För Nicki är kreativiteten livsviktig för att bearbeta sorg. Ända sedan antiken har man pratat om det galna geniet. På senare tid har sambandet mellan kreativitet och psykiska diagnoser bekräftats av svenska forskare.Men för att bli maximalt kreativ behöver man hitta en jämvikt mellan det sjuka och friska. Förutom att tänka fritt och oväntat, så behöver vi ett driv och en förmåga att planera, strukturera och genomföra.I Kropp & Själ undersöker vi vad kreativitet är.Gäster i studion är bland andra Simon Kyaga, psykiater och kreativitetsforskare och David Bäckström, neurolog som skrivit boken ”Fantasi och Donia Saleh, författare. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.Lyssna gärna på vårt program "Jakten på fantasin". Efter en hjärnoperation förlorade vår programledare Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen. Klicka här för att lyssna!

10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då? Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice LööfDetta är en repris från hösten 2022.

En vän dör plötsligt. En dotter rycks hastigt bort. Sorg är alltid svårt att gå igenom, men om den kommer oväntat kan den bli extra smärtsam. Hur gör man för att ta sig vidare? Människor strömmar till minnesstunden för en ung man som hastigt gått bort. En av dem är Kropp & Själs reporter Alice Lööf. Hon är ovan vid döden, känner sig osäker och bortkommen. En kvinna tar hennes arm och visar henne en tradition av gemenskap kring sorg. Det blir startskottet för en undersökning av sorgens väsen.I Eritrea syns det och hörs det på den som sörjer, berättar Elsa Zere. Hon har egen erfarenhet, för elva år sedan dog hennes då 18-åriga dotter. För Elsa har det varit viktigt att sörja ihop med andra som kan trösta och dela smärtan.Sorg kan också vara ett sätt att växa som människa, en chans vi behöver ta, det kan bli en gåva, säger en av Finlands sista gråterskor Pirkko Fihlman.Hon gråter för både levande och döda med en klagosång som har gamla anor. I sitt hem har hon samlat fotografier, på människor efter att de dött, skrivit sorgkväden till dem och sjunger för dem.I programmet möter vi också forskaren Ulrika Kreicberg som studerat hur länge en sorgeprocess pågår och hur den kan se ut. Och så visar designern Tora Kirchmeier hur tidigare generationer har signalerat och symboliserat döden med hjälp av färg och tyg. Programledare och reporter är Alice Lööf.Producent Stina Näslund.Programmet är förinspelat.

Skrik, bråk och hårda ord. Plötsligt tar känslorna över och konflikten, som egentligen var ganska liten, urartar till ett sårigt gräl. Går det för två känslostarka personligheter att ha meningsfulla och trygga relationer med varandra? Gäster i programmet: Cecilia Fyring, psykolog och parterapeut, Siri Helle, psykolog som skrivit boken Känslofällan och Sophie Steijer, överläkare i psykiatri som skrivit boken Borderline personlighetssyndrom: symtom, diagnos och behandling. Programledare: Ninos ChamounProducent: Alice LööfDetta är en repris från tidigare i år.

Kropp & Själ-redaktion har läst böcker i år igen! Vad har galenskap med kreativitet att göra? Skulle neandertalare dansa på Nobelbanketten? Och vad är egentligen ett hem? Böckerna vi läst är: Europas mödrar – de senaste 43 000 åren av Karin BojsLex THX av Maria JosephsonEkvilibrium av Simon Kyaga och Jonas MattsonHalima om de sina av Salad Hilowle God jul och gott nytt år önskar vi er!

Krig, klimathot, vintermörker och pandemi. Det är svårt att inte påverkas av den oroliga omvärlden vi lever i. Men varför är så svårt att hålla kriserna på avstånd? Och hur ska man göra för att hantera känslorna? Ett av 2021 års nyord var doomscrolling, eller domedagsskrollande, alltså att man inte kan låta bli att överkonsumera negativa nyheter. Under pandemins första och värsta period gick psykologer ut och rådde allmänheten till att kolla på nyheterna en gång om dagen, inte att sitta och ständigt uppdatera sig om antalet IVA-inläggningar och smittotal. – Vi människor är evolutionärt utrustade med ett negativt filter. Hot och faror har varit extra viktigt för oss att bry oss om för att säkra överlevnaden. Det är det som gör att vi bland annat är intresserade av true crime, säger psykologen Siri Helle. – Om det är ett problem för en att man gör på det här sättet är det viktigt att ersätta det med något annat, som ger glädje. Det ger automatiskt mindre tid till att leta efter hemska nyheter, säger hon. Gäster i programmet: Siri Helle, psykolog, Kata Nylén, psykolog och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker och författare. Programledare: Ninos ChamounProducent: Alice Lööf

Genom alla tider har människan varit gravid och fött barn men hur vi gör det, var vi gör det och med vilka förutsättningar har förändrats genom seklerna. Vad har gått förlorat i och med moderniseringen, och vad finns kvar? Ofta, när det kommer till graviditeter, pratas det om de fysiska förändringarna som sker och att förbereda sig på en verklighet med en utökad familj. Sällan pratas det dock om de existentiella tankarna som en graviditet kan medföra. Det ville filosofen Jonna Bornemark ändra på, och skrev boken jag är himmel och hav. – Det enklaste exemplet är frågan: Är jag en eller två när jag är gravid? Inget av de alternativen kändes sant, det var att säga för mycket. Jag behöver inte köpa två biobiljetter när jag ska gå på bio, men samtidigt finns det två hjärtan. När börjar den där samhörigheten? Är jag någonsin ensam när jag är gravid? Det tänker jag är en existentiell erfarenhet som vi inte pratar om, säger hon. Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare till boken jag är himmel och hav och Anna-Karin Wikström, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet.  Programledare: Ninos ChamounProducent: Alice Lööf

I dag möts man sällan av rubriker om överbelamrade IVA-avdelningar, presskonferenser om restriktioner eller prognoser för när pandemin kommer vara över. Annat var det för bara ett år sedan, nu är det som om pandemin är bortblåst för de allra flesta av oss. Men så finns det de som blev kvar, de som drabbades av postcovid och fortfarande lider i sviterna av covid-19-viruset. Hur är läget för patienterna, forskningen och viruset nu? – Jag är fortfarande påverkad väldigt mycket, säger Veronika, som är en av de som fått diagnosen postcovid.Hon berättar att hon fortfarande, två år efter insjuknandet, är hemmabunden. Hon inte kommer utanför dörren varje dag, och när hon väl gör det gäller det oftast vårdbesök. – Jag försöker ibland att ha ett normalt liv och typ bestämmer med någon kompis, amen jag behöver ändå handla, jag vill försöka strosa runt lite. Men det kostar, varje gång. Gäster i programmet: Malin Nygren Bonnier, fysioterapeut och docent vid Karolinska Institutet, Christer Lidman, överläkare och specialist på infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhusets postcovid-mottagning i Huddinge, Jessica Alm, enhetschef på NPC-center vid Karolinska Institutet och David Krabbe, psykolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.  Programledare: Ninos ChamounProducent: Alice Lööf

Livet är fullt av uppoffringar att jobba för att försörja familjen istället för att vara med familjen, eller att ta hand om barnen och sedan stå där med noll kronor i pensionskassan. Vad det än är kokar det ner till ett val man gjort en gång i tiden. Vi frågar oss: Var det värt det? Prästen Ted Harris menar att uppoffringar i vissa sammanhang är nödvändiga, men att det inte behöver betyda att man inte ångrar dem senare. – Jag växte upp i ett traditionellt, frikyrkligt, bokstavstroget, kristet hem. Jag upptäckte att den världen var inte en värld där jag ville vara kvar, det var för begränsande. Men för att komma vidare var jag tvungen att lämna det sammanhanget, komma bort från min familj, min mamma mina syskon och ge mig själv rymd att bli Ted. Det var en uppoffring, säger han. Martin Bengtsson är fotbollsproffset som la av. Att bli fotbollsspelare var något han valde redan som 8-åring. Men det var ett val som innebar att han även valde bort barndomen. Redan som 17-åring skrev Martin på kontrakt för den italienska proffsklubben Inter. Till en början var det väldigt roligt, men sedan börjar det gå utför. Tillslut blir det så illa att han kommer att ta ett drastiskt beslut. – Den här berättelsen har två nivåer för det ena handlar om hur miljön ser ut i den här klubben och hur spelare behandlas, men den andra delen handlar ju ganska mycket om att i samma veva hände något existentiellt i att befinna sig i den här drömmen och successivt inse att man var en tonåring som var sökande, berättar han. Gäster i programmet: Jonna Lappalainen, filosof vid Södertörns högskola, Irena Makower, psykolog och Ted Harris, präst. Programledare: Ninos Chamoun

Att sova borde vara världens enklaste syssla. Men faktum är att ganska många har så stora problem med sömnen att de tar hjälp av tabletter. Vad händer den dagen man inte kan sova utan? – I början sa min läkare att jag skulle ta dem vid behov, och när jag förklarade för min läkare efter en tid att behovet är varje natt, då sa hon att då får du ta dem varje natt, säger Maria*, som varit beroende av sömnmedicin. Tillslut sov hon inte trots att hon tog maxdosen. Det blev bara värre och värre, berättar hon.– Jag är nog inte den enda som, vid 4-5-tiden på morgonen, när man börjar bli desperat, tar en halv tablett till och överskrider sin dos, vilket jag gjorde, berättar hon.Det verkar finnas ett glapp mellan forskarvärlden och den praktiska läkarprofessionen när det gäller förskrivning av sömnmedicin. På forskarnivå råder det konsensus kring att det som gäller vid sömnbesvär är KBT-behandling, men ändå är det många som, likt ”Maria”, får sömnmedicin på recept.– Alla internationella riktlinjer har kommit fram till att det är KBT, och inte medicin, som ska användas i första hand mot sömnproblem. KBT kan ha lite biverkningar i början i form av att man blir trött, men det försvinner sedan. Tillskillnad från med sömnmedicin där det är precis tvärtom, säger Susanna Jernelöv, psykolog och docent vid Karolinska institutet. Gäster i programmet: Susanna Jernelöv, psykolog och docent vid Karolinska institutet, Niklas Preger, överläkare och sektionschef på Beroendecentrum Stockholm och Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska institutet. *Maria heter egentligen något annat.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Den senaste tiden har bastuns vara debatterats flitigt med tanke på de stigande elpriserna och de ändliga resurserna. Men det finns andra aktualiteter på ämnet, till exempel vad bastandet kan ha för hälsofördelar. Vad kan man vinna på en varm kroppstemperatur? – När vi sätter oss i bastun blir vi varma, och eftersom kroppen vill ha en konstant temperatur börjar vi svettas, de ytliga kärlen vidgas och hjärtat slår snabbare. Det är ungefär samma effekt som när vi sticker ut och springer, säger Hans Hägglund, bastudoktor, överläkare och professor. Det som han beskriver, stimulerar i sin tur hormonsystemet, nervsystemet och immunförsvaret. Man kan också se att blodtrycket går ner och att det finns en antiinflammatorisk effekt. – Om man tittar på registerstudier från Finland visar de att bastubad minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens, säger Hans Hägglund. En trogen bastubadare är Peter Lindgren som vi träffar vid bybastun i Norrbo utanför Ockelbo. De är en liten grupp män som traditionsenligt bastar varje lördag klockan 17.– Det är framförallt gemenskapen, ibland är vi tre stycken, men oftast fem och det är ju trevligt att sitta och prata, säger han. Gäster i programmet: Hans Hägglund, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor vid Uppsala universitet, Jens Linder, matskribent, som skrivit en bok om bastu och Abram Katz, professor i idrottsvetenskap vid GIH.  Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Ömmande bröst, mens och kroppsbehåring. Alla har upplevt puberteten och haft varierande upplevelser av den kroppsliga förändringen. Men hur är det när man gör en ovanligt tidig eller ovanligt sen debut? – På gruppnivå har man kunnat se att tjejer som kommer i puberteten tidigt har en ökad risk för depression, att blir utsatta för sexuella trakasserier och även att de får barn tidigare, säger Therése Skoog, professor i psykologi vid Göteborgs universitet. De senaste åren har det rapporterats om att puberteten kommer allt tidigare, framförallt bland flickor i västvärlden. Om det verkligen stämmer är dock omtvistat. – Det är inte helt lätt att forska på det här eftersom det kräver att friska personer utan anledning ska ställa upp på ganska intima undersökningar, säger Olle Söder, professor i barnendokrinologi vid Karolinska institutet. Han fortsätter:– Det har framkommit den typen av resultat i olika studier, att puberteten kryper ner i åldrarna, men de studierna har inte gått att upprepa. Därför är det svårt att slå fast, säger han. Gäster i programmet: Therése Skoog, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, Olle Söder, professor i barnendokrinologi vid Karolinska Institutet och Anton Holmgren, barnläkare och forskare. Programledare: Ninos Chamoun

Skrik, bråk och hårda ord. Plötsligt tar känslorna över och konflikten, som egentligen var ganska liten, urartar till ett sårigt gräl. Går det för två känslostarka personligheter att ha meningsfulla och trygga relationer med varandra? – Om man är en känslostark person kan det lätt bli väldigt intensivt när något är viktigt för en, säger psykologen och parterapeuten Cecilia Fyring. – Jag har träffat par som inte alls känner igen sig i den person man blir i relationen. En dans i otakt – så skulle den här typen av relationer kunna beskrivas. Att man får väldigt starka känslor, men är dålig på att uttrycka det man egentligen vill säga, menar Cecilia Fyring.– Det blir mycket mer sekundära känslor än primära. Låt säga att man inte känner sig uppskattad, det är den primära känslan, men det kommer ut som kritik och ilska istället, dvs de sekundära känslorna, säger hon. Gäster i programmet: Cecilia Fyring, psykolog och parterapeut, Siri Helle, psykolog som skrivit boken Känslofällan och Sophie Steijer, överläkare i psykiatri som skrivit boken Borderline personlighetssyndrom: symtom, diagnos och behandling. Programledare: Ninos ChamounProducent: Alice Lööf

Synen brukar kallas för det viktigaste sinnet, eftersom närmare 70 % av kroppens sinnesceller finns i näthinnan. Så hur ska man göra för att ta hand om sina ögon på bäst sätt? – Om ögonen ska må bra måste man undersöka dem med jämna mellanrum, det är det nog många som missar, säger Tony Pansell, optiker på S:t Eriks ögonsjukhus. Glaukom, gråstarr och sjukdomar i gula fläcken. Det finns många saker som kan drabba ögonen. En mindre allvarlig synnedsättning är dock myopi – närsynthet. Det finns inte så mycket man kan göra åt det när det väl utvecklat sig, förutom att använda glasögon eller linser, men en studie har visat att utomhusvistelse som barn kan göra att man har lägre risk att bli närsynt. – Man tror att det är det naturliga ljuset utomhus som skyddar ögat, säger Pelsin Demir, som är en av de forskare som står bakom studien. Gäster i programmet: Tony Pansell, optiker som forskar på Karolinska institutet, Anders Kvanta, ögonkirurg på S:t Eriks Ögonsjukhus och professor på Karolinska institutet, Pelsin Demir, optiker och doktor inom biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitet och Branka Samolov, ögonkirurg och forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus. Programledare: Ninos ChamounProducent: Alice Lööf

Då och då bevittnar vi saker som får det att knyta sig i magen, när man märker att något inte står rätt till men inte kan vara hundra procent säker. Hur ska man göra för våga dryfta sin oro när insatsen kanske är så hög som en vänskap, sitt arbete eller bara förnedring till allmän beskådan? Det kan vara oförklarliga blåmärken, personlighetsförändring och isolering. Vissa av de situationer som kan vara svåra att agera i handlar om när man misstänker att någon utsätts för våld i nära relation. – Ett klassiskt råd till någon som ska ta upp en sådan här oro med någon närstående är att utgå från sig själv, säger psykologen Anna Bennich. – Säga att ”jag är lite orolig för dig, jag känner inte igen dig längre” istället för att gå på och säga att ”du borde lämna din partner!”, det kan snarare få personen att bli mer isolerad. Anna Bennich menar också att en viktig sak att förmedla till en närstående som man misstänker far illa är att visa att man står kvar, oavsett. – Man tar sig inte ur en våldsam relation på egen hand, och då är det jätteviktigt att man känner att man har någon att ringa som bryr sig. Även om det kan ta väldigt lång tid från det att man säger ifrån till att personen faktiskt lämnar, säger hon. Gäster i programmet: Anna Bennich, psykolog, Brian Palmer, socialantropolog vid Uppsala universitet, Per Bauhn, filosof och Andreas Wedeen, psykolog som skrivit böcker om rättshaveristiskt beteende. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice Lööf

10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då? I flera studier har man kunnat visa att det finns samband mellan hur snabbt någon går och hur länge den personen kommer leva. En av de studierna står Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik bakom. – Vi har tittat på människor som är över 80 år gamla. Genom studien har vi kunnat se att det innebär en mycket förhöjd risk om man inte kan gå överhuvudtaget och det andra vi kunnat se är att man har en mycket högre risk för dödlighet de kommande åren om man går långsammare än 0,5 km/h, säger han. Han fortsätter.– Det var väldigt överraskande att gränsen visade sig vara så tydlig. Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice Lööf

Vardagen rullar på med liknande rutiner för de flesta av oss. Men utan att man hade kunnat förutse det, händer det något som vänder upp och ner på allt. Plötsligt blir man bonuspappa eller får reda på att ens bakgrund är en annan än den man trodde. Kropp & Själ är på Bokmässan och träffar författare som alla har saker att säga om att möta livsförändringar. Nicolas Lunabba har skrivit boken Blir du ledsen om jag dör? som handlar om hur han lät en ung kille flytta in hos honom för att bo på hans soffa. – Rent krasst handlade det om att jag inte ville att han skulle dö, det var instinkten. För han var inte bara vild, han var odräglig, säger han. Medverkar i programmet gör: Nicolas Lunabba, författare till boken Blir du ledsen om jag dör?, Patrik Lundberg, författare till Adoptionerna, Frida Boisen, författare till Våga våga, Jenny Jägerfeld som skrivit Min storslagna kärlek, Torbjörn Flygt, författare till Slugger, Peter Alestig, som skrivit Världen som väntar och Kayo Mpoyi, författare till boken En övning i revolution. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice LööfProgrammet är förinspelat. 

Ilska beskrivs ofta som att det svartnar för ögonen, susar i öronen och att ansiktet byter färg. Det är en del av livet, ett sätt att markera sina gränser, speciellt när vi är små. Men när är raseriet ett tecken på något annat än den naturliga utvecklingen? Hur ska vuxenvärlden agera? – Jag vill jämföra det med en panikattack, du blir lätt illamående, skakig. Det är en känsla som är otroligt jobbig att ha, säger Molly*, 14 år, som tidigare har haft problem med raseriutbrott. Man brukar prata om trotsåldern – det vill säga den ålder när barn både testar och sätter gränser, ibland genom att bli arga. Då är barnet ungefär mellan 2 och 4 år, och även om utbrotten kan vara jobbiga, brukar det beteendet betraktas som sunt och övergående. Men för vissa barn går inte ilskan över. Forskare har undersökt sambandet mellan aggressivitet i unga år och kriminalitet i vuxen ålder, och sett kopplingar mellan den lilla procent barn som har ett allvarligt utåtagerande beteende och problem med uppförande, psykisk ohälsa och så småningom kriminalitet när de blir äldre. En av forskarna som undersökt detta är Björn Hofvander, psykolog och docent i rättspsykiatri. – Vi vet genom forskningen att vi måste ingripa och ge stöd. Sedan vet vi också att stödet måste riktas till de barn som har störst problem, för där är effekten störst, säger han. Han fortsätter. – Det är en liten del i samhället som står för en väldigt stor del av konflikter, våld och bråk. Det som har störst inverkan är om man fokuserar på att förändra beteendet. Inriktar man sig bara på självkänsla eller stöd i familjen, men glömmer beteendet, får man inte lika bra effekt. Gäster i programmet: Björn Hofvander, psykolog och docent i rättspsykologi,   Stina Hindström, psykolog och Clara Linnros, psykolog, psykoterapeut och författare till boken De kallar det trots. *Molly heter egentligen något annat. Programledare och producent: Alice Lööf

Trettio sekunders ögonkontakt leder antingen till våld eller sex, lyder ett känt citat från den amerikanska utvecklingspsykologen Daniel Stern. Vissa experter menar dock att det inte ens behövs så lång tid för att det ska bli obekvämt utan att det kan räcka med så lite som tre sekunder. – Oftast är det tre sekunders ögonkontakt, sedan tittar vi bort, tre sekunders ögonkontakt sedan tittar vi bort, i ett vanligt samtal, säger Bo Hejlskov Elvén, psykolog. Men till personer vi har ett närmre förhållande till kan ögonkontakten givetvis vara längre än så, fortsätter han. Då gäller det ofta kärlekssituationer. När man raggar på krogen till exempel. – Jag kan nog uppfattas som flirtig mot personer som jag inte menar att vara flirtig mot, just för att jag tittar på folk så mycket generellt, jag kanske råkar titta lite för länge på någon till exempel, säger Malin*, som använder just blicken mycket när hon raggar. Hur gör du när du ser någon som du gillar?– Då tittar jag lite mer intensivt på den personen, det blir som ett tyst hej kan man väl säga. Det är inte som att jag vänder bort blicken utan jag håller nog kvar blicken ganska länge, säger hon. Gäster i programmet: Jens Edlund, samtalsforskare vid KTH, som leder projektet ”Ögonkontakt i samtal”, Kim Astor, doktorand i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet och Bo Hejlskov Elvén, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf*Malin heter egentligen något annat.

Det kan ta emot att lära sig något helt nytt, att släppa det bekväma lunket och kasta sig ut i det okända. Att vara nybörjare kan komma med en rädsla för att göra bort sig. Men vad kan man vinna om man skulle ha modet att testa? – En nybörjare har massa alternativ, medan en expert bara har två eller tre, säger Per Holmlöv, 81 år gammal och ständig nybörjare – nu senast inom måleri. – Jag är i slutfasen av mitt liv. Jag kan inte springa längre, jag kan inte klättra längre, jag kan inte vandra i fjällen längre, jag kan inte segla längre. Men då kan jag istället måla hästar, hundar, fjäll och hav och på så sätt återuppleva det, förklarar han. Ofta jämförs inlärning med stigar som blir till motorvägar i hjärnan, ju mer vi gör någonting. – Lär du dig nya saker under en längre tid modellerar du om hjärnan på sikt, säger Johan Mårtensson, neuropsykolog och hjärnforskare. Gäster i programmet: Johan Mårtensson, neuropsykolog och hjärnforskare, Ulrica Norberg, journalist och författare som skrivit boken Nyfiken – Väck ditt inre geni och Tom Vanderbilt, som skrivit boken Nybörjare: kraften & glädjen i att lära sig nya saker.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf

Fram till ganska nyligen rådde det fettskräck i väst man skulle äta så lite fett som möjligt. Men så vände vindarna och fettet kom in i värmen. Vad är egentligen fördelarna med fett? Och vad händer när man enligt rådande ideal deffar eller bantar bort alla fettreserver? – En vanlig kropp ser inte ut på det sättet.För Mikael Rydén är svaret tydligt. Han är professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning.– Vi är utvecklade för att klara svält, vi måste ha ett lager av fettväv. Sedan är det olika var den sätter sig, till exempel kan kvinnor ha mycket fettväv på stuss och lår, men då är den mindre aktiv och mer godartad, den har inte samma negativa effekt på kroppens insulinkänslighet, säger han. Gäster i programmet: Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning på Karolinska institutet, Kirsty Spalding, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska institutet, Sarah Sjöström, simmare och Kristina Andersson, näringsfysiolog.  Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

Ibland säger munnen ja även fast hjärnan säger nej, när rädslan för att verka otrevlig och tråkig tar över. Det kan vara svårt att veta var den egna gränsen går på jobbet, i relationer till anhöriga och till och med till försäljare. – Att jag blir lurad att köpa något som ville ha eller som jag tänkt att köpa. Vi 75-plussare har mycket prylar vi inte behöver, säger Bengt som sitter i solen på Liljeholmstorget i Stockholm. Tonen i rösten är glad, men det han pratar om är egentligen något allvarligt. Det handlar om att kunna säga nej, både för sin egen skull och vissa gånger även för andras.– Jag tror man ska ha i åtanke att de allra flesta blir tacksamma om någon börjar säga i från i en obehaglig situation. Till exempel under ett möte på jobbet där alla tänker samma sak, då kan man bli tacksam om någon stiger fram och säger ifrån, säger Åsa Kruse, psykolog och författare till boken ”Att sätta gränser för sig själv och andra”. Hon fortsätter:– Men det är klart att det är en balansgång, man kan ju inte alltid sätta gränser i alla sammanhang. I bästa fall kan man göra det i samförstånd med andra.Gäster i programmet: Åsa Kruse, psykolog, David Waskuri, psykolog och Ida Flink, psykolog som forskar om sexuell smärta och har skrivit boken Du, jag och sex. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice LööfProgrammet sänds direkt.

En tvångsmässig blinkning med ögat, ofrivilliga harklingar, skratt, skrik och svordomar. Ibland gör kroppen rörelser eller ljud utan att man själv riktigt valt det. Sker ticsen däremot ofta och under långa perioder kan det handla om Tourettes syndrom. Under de senaste årens pandemi har läkare runt om i världen märkt en ökning av unga som söker hjälp för sina tics. Konstigt nog är majoriteten av patienterna tonårstjejer och de flesta har en sak gemensamt: sociala medier-plattformen TikTok.Filmer med hashtaggen "tourettes" har över fem miljoner visningar. I filmerna berättar kända influencers om sina tics, och visar även hur de både verbala och fysiska ticsen yttrar sig. Studier visar nu att personer utvecklat ett liknande beteende som det som syns på TikTok. Frågan är då: Kan man bli smittad av tics?Nja, det vore att förenkla. Nanette Mol Debes är överläkare och klinisk lektor på Tourettesmottagningen vid Köpenhamns universitetssjukhus.– Det är viktigt att skilja på Tourettes syndrom och det här funktionella ticsliknande beteendet, som vi har bestämt att vi ska kalla det internationellt, därför att både orsaken till symtomen och behandlingen är olika, säger hon.Nidbilden av en person med Tourettes syndrom är en person som okontrollerat svär och säger fula ord vid opassande tillfällen, men Pelle Sandstrak, som själv har Tourettes vill nyansera den bilden.– Det är en sådan klyscha. Tourettes behöver inte vara att man säger något eller låter överhuvudtaget, det kan också vara ryck eller tvångsmässiga rörelser, säger han.Gäster i programmet: Pelle Sandstrak, föreläsare och författare, Helene Ringberg, psykolog och Niklas Dahl, överläkare och professor i klinisk genetik vid Uppsala universitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducenter: Olivia Sandell & Alice Lööf

Kan man förutse framtiden genom noggrann planering? Vad kan effekterna bli av att överplanera? Hur spelar vår upplevelse av tid in i vår planering? Daniel Berg kämpade i många år för att få pengar till sin forskning. När han väl fick det var lyckan total. Han planerade i detalj när och hur han skulle arbeta, men verkligheten blev en annan. Nu sitter han hjälplös med tio färgkodade kalendrar och sliter sitt hår – han måste kämpa för att förmå sig att sätta sig vid datorn och faktiskt jobba. Han tror det är fel på hans hjärna och att han behöver medicinering. Men enligt experterna är svaret på hans prokrastinerande mycket enklare än så. Veckans Kropp & Själ handlar om att planera, förutse hur sitt framtida jag kommer att känna och den komplexa upplevelsen av tid.Gäster: Karl Bergström, psykolog, Helena Granström, författare, Alexander Rozental, forskare och psykolog. Programledare: Ninos Chamoun.Producent: Alice Lööf.Programmet är förbandat.

En armhävning varje gång man gått på toaletten, femton minuters skärmfri tid direkt efter man vaknat eller ta en kort promenad när middagsdisken är klar. Det här är exempel på det som kallas för mikrovanor alltså små vanor, som kanske inte ger jättestor effekt omedelbart, men har större effekt på lång sikt. Plus är lättare att hålla. Detta i en kontrast till de senaste årens mer extrema hälsotrender som å ena sidan kan ge snabba resultat, men innebär vanor som är svåra att hålla i längden. Med de små vanorna menar vissa att man skapar hållbara vanor, utan att anstränga sig särskilt mycket. Den amerikanska samhällsvetaren och författaren BJ Fogg kallar det för mikrovanor.– Det finns många människor som berättar att de har negativa tankemönster, att de säger till sig själva att de gör ett dåligt jobb och att de vill sluta med det, och frågar: ”Kan mikrovanor hjälpa?” Och svaret är: ”Ja!”, säger han.Anders Rosengren, läkare och författare till boken ”Hela livet” är inne på samma spår.– Med småvanor blir man mer och mer medveten om hälsan. Folk tycker det är stimulerande med stora, mer extrema projekt, och det kan funka för en del, men för många kan det leda till stor besvikelse att man inte lyckas uppnå målen. Problemet är att man då har större fokus på målet än att ändra sin kurs i livet. Och då gäller det att skifta fokus från målen till vilka värden som är viktiga för oss.– Det är kombinationen mellan information om hälsa och existentiella frågor som är det centrala, visar vår forskning, säger Anders Rosengren.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.Programmet är en repris från den 14 september 2021.

Doften av nystekta pannkakor, sommarens första syrén eller smaken av kokt hummer. Vad väcker barndomsminnen till liv? Och vad betyder barndomsminnena för vårt vuxna jag? En som levt mycket i sina barndomsminnen är författaren Karolina Ramqvist, aktuell med boken Bröd och mjölk.– Jag har tänkt att jag har haft bra minne, men däremot minns jag inte stora delar av livet som ung vuxen. Kanske är det så att mina starka barndomsminnen konkurrerar med de från vuxenlivet som då kändes mindre viktiga? säger hon.Ibland ställs man inför situationer där man minns samma händelse olika.Enligt psykoterapeuten Maria Yassa är det flera faktorer som spelar in i hur ett visst minne utformas.– Till exempel påverkar dagsformen hur man minns någonting, säger hon.Och fortsätter:– Inom psykoanalysen pratar man om efterhandsverkan, alltså när man är med om en sak, får en erfarenhet, men förstår den mer och mer varefter tiden går.Gäster i programmet: Karolina Ramqvist, författare, Görel Fred, psykoterapeut, Maria Yassa, psykolog och psykoanalytiker och Pontus Wasling, hjärnforskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet är en repris från 12 april 2022.

Att-göra-listan, inköpslistan, topplistan, listan kan göras lång över listor vi skriver. De kan underlätta vardagen, få stora mål att kännas överkomliga men också skapa ångest, onödig stress eller väcka ilska. Kropp & Själ denna vecka handlar om listorna som vi omger oss med, och vilken funktion de fyller i livet. Oskar har slutat skriva listor på fritiden för att särskilja ledig tid från arbetstid då allt noga spaltas upp. Åsa tycker vi kan slänga borde-listorna och fokusera på det som är viktigast och roligast. Fredrik och Kristofer älskar listor och lever på att skriva dem. För Sebastian blev listorna vägen ut ur missbruk och kriminalitet. Han kunde se sitt eget beteende och ta ansvar för det när han spaltade upp det som han tidigare varit irriterad på och rädd för. Medverkande: Oskar Henrikson, organisationspsykolog, Psykologifabriken, Åsa Alberius Munkhammar, neuropsykolog, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Fredrik Strage, musikjournalist, Kristofer Andersson, kulturjournalist och Sebastian, som driver stödboende samt är behandlingsansvarig på behandlingshem.Programledare är Stina NäslundProducent Ulrika Hjalmarson Neideman

Elitidrottare och världsmästare i tennis när man passerat 80 år - hur går det ihop? Witold Bajera och hans jämnåriga medspelare Roffe, Göran och Börje spelar WM för superseniorer på Mallorca. Livet efter 80 kan vara fyllt av ålderskrämpor, vänners begravningar och tankar om att livet börjar lida mot sitt slut.Men skulle det kunna vara precis tvärt om? Skulle man kunna rita om ålderstrappan och istället för att ta steg för steg nedåt fortsätta uppåt och på 90-årssteget byta ut käppen mot en guldmedalj?Stina Näslund följer den 84 år gamla tennistränaren och elitidrottaren Witold Bajera under ett års tid för att ta reda på hemligheten bakom hans framgångar.- Nej, inte tänker jag på döden och på begravningar. Det slutar när det slutar. Ibland tittar jag mig i spegeln och säger fy vad gammal du är. Men jag bara skrattar, jag har inga andra tankar, berättar han.Programledare är Stina Näslund.Producent är Clara Lowden. Programmet är förinspelat.

Vissa samtal är en balansgång över en tunn lina spänd över manegen. En enda nyck, ett fel valt ord kan göra att allt stjälper. Det krävs mod och fullständig närvaro. Men det finns dem som vågar, som vigt sina liv åt att försöka nå andra människor genom samtal. Hur får man en människa att välja livet framför döden eller att upphöra med ett våldsamt beteende? Vad säger man till någon om orden kommer bli de sista i personens liv? Och hur är det att vänta på ett samtal som aldrig blir av?Psykologen Anna Kåver har under många år bedrivit samtal med med suicidala patienter.- Min uppgift blir då att på olika sätt försöka få patienten in i en ambivalens kring sitt rigida beslut. ”Jag vill dö, men kanske vill jag också leva, lite”. Det fröet vill jag fånga och försöka få att blomma upp, säger hon.Christer Tessman har lång erfarenhet som förhandlare hos polisen, han har pratat gärningsmän ur situationer där de hållit gisslan eller barrikaderat sig.- Man går in i någon slags bubbla med den här personen. De vill ju ha makten, de vill ju ha kontrollen. Det är ju de som vill ställa kraven hela tiden. Men deras krav har ingen annan kanal ut än till mig, berättar han.Jeanette Reiskog jobbar på SOS alarm. Ibland händer det att personen hon pratar med avlider på andra sidan linjen.- Jag kan ju bara hoppas att de kände nån viss tröst i samtalet med mig. Man har till och med fått ett gott skratt ibland ska du veta, berättar hon.Polisen Per, som egentligen heter något annat, stämmer träff med hotaktörer, män som förföljer eller trakasserar kvinnor. Genom samtal får han dem att hitta en egen vinning i att sluta.- Jag måste visa med kroppsspråket att jag inte är något hot. Röst och tonläge måste bjuda in till ett samtal. Vissa individer har ju löst alla sina konflikter med våld, eller verbala hot och kan gå nära en eller ta i en. Då får man inte gå, man måste sitta kvar, berättar Per.Lenas dotter växer upp i ett fosterhem. Kontakten har varit sporadisk genom åren. Men Lena vill inte vänta längre, hon vill berätta för dottern om varför det blev som det blev.- När man inte visste hur man skulle vara som mamma så var det ju inte lätt att vara det. Men jag var det ändå. Jag gjorde så gott jag kunde, säger Lena, som egentligen heter något annat.Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog, Christer Tessman, förhandlare hos polisen, Jeanette Reiskog, SOS Alarm, ”Per”, polis, ”Lena”, privatperson.Programledare är Clara Lowden.Producent Alice Lööf.Programmet är förinspelat.Hit kan du vända dig angående självmord eller om du mår dåligt:· Jourhavande medmänniska 08 702 16 80· Bris – Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatta på bris.se· Självmordslinjen tillgänglig via chatt och telefon 90 101· Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60· Riksförbundet SPES - SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, 020-18 18 00 kl 19-22 kvällstid· Vårdguiden 1177, ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vårdHär hittar du en lista på flera stödlinjer:https://mind.se/hitta-ratt-kontakt/jourer-och-linjer-om-du-behover-prata/

Livet på 2020-talet är sprängfyllt av val, bara att köpa bröd i matbutiken erbjuder en uppsjö av alternativ. Men det finns en sak vi inte kan välja, och det är vår kropp. Kropp & Själ den veckan är en tillbakablick över några reportage vi sänt under det gångna året som handlar just om vår relation till den egna kroppen. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman och Alice LööfProducent är Alice Lööf.Programmet är förinspelat.

För 20 år sedan skrattades det åt folk som pratade om ett evigt liv i dag börjar det mer och mer ses som en möjlighet. Om man optimerar, mäter och anpassar så verkar man kunna pusha fram dödsdagen med flera år. Men hur gammal vill du egentligen bli? Peter Ottsjö har ett svar på den frågan – 123 år. Men egentligen skulle han vilja bli så gammal som möjligt, anledningen till att han svarar 123 år är att det dokumenterat äldsta människan som levt blev 122 år. – Det skulle vara roligt att slå det rekordet, säger han. Och fortsätter:– Det andra skälet är att det skulle bli jämnt och fint, för jag fyller 123, år 2100, så det känns rätt passande. Äldreforskaren Ingmar Skoog vill även han bli så gammal som det går. Han säger att vi är dåliga på att föreställa oss hur vi kommer känna och må när vi når en viss ålder. – Om jag föreställde mig att jag skulle ha den konditionen jag har nu när jag är 68 år gammal när jag var 20, så skulle jag nog tänkt att jag inte skulle vilja leva nu, säger han. Gäster i programmet: Ingmar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.

Förväntar man sig att något ska göra ont, kan det göra ännu ondare. Tror man att man ska få biverkningar av en viss medicin, är det mer sannolikt att man får det. Är det vi som lurar oss själva? Nja, det är snarare kraften i placeboeffekten. – Hjärnan är en slags maskin som hela tiden försöker förstå sin omvärld, säger hjärnforskaren Predrag Petrovic. Det är inte lätt för våra hjärnor att förstå all information som vi matas med hela tiden, och för att förstå omvärlden på bästa sätt är det optimalt om man vet hur omvärlden såg ut sekunden innan och sekunden efter. – Hjärnan skapar förväntan på olika vis, och det behöver inte ske medvetet. Till exempel om du tittar på en blå fåtölj och sedan tittar bort, så förväntar du dig när du tittar på fåtöljen igen att den ska vara blå, förklarar Predrag Petrovic. Det finns en rad områden där man testat placeboeffekten och sett hur kraftfull den kan vara – läkemedel, biverkningar från läkemedel och till och med kirurgi. Men placebo funkar inte på alla åkommor. – Jag brukar säga att gränsen går vid sjukdomar som inte står under kontroll av det centrala nervsystemet, säger Karin Jensen, forskare som är aktuell med boken Hoppets anatomi.  – Till exempel regleras inte benbrott av hjärnans processer, inte heller cancer. Och därför finns minimal chans att de ska påverkas. Däremot kan det ha effekt när det handlar om smärta och psykisk sjukdom. Det tycker jag är viktigt att förstå, för det tar död på oron att placebo skulle vara något mystiskt, säger hon. Gäster i programmet är Karin Jensen, smärt- och placeboforskare vid Karolinska Institutet, aktuell med boken Hoppets anatomi, Predrag Petrovic, hjärnforskare vid Karolinska institutet och Suzanne Gieser, leg. psykoterapeut och doktor i idé- och lärdomshistoria. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

Hämnden har funnits med människan i alla tider och är en grundpelare i många berättelser. Den finns också i vår vardag, både som realitet och i våra fantasier. Hur kommer det sig att vissa personer agerar på sin hämndlystnad och andra inte? ”Planerar du hämnd – gräv två gravar” är ett ordspråk som förklarar hur destruktiv hämden är. Hämnd tenderar att förgöra den som hämnas och den som blir offer för hämnden. Suzanne Kaplan är psykolog och skrivit boken ”Hämnd eller uppgörelse”.– Vissa har lättare att ta till hämnd eller fantisera om det. Dels kan man bära på en sårbarhet från tidigare i livet, att man blivit nedtryckt av föräldrar eller mobbad i skolan. Man bär på en revanschlystnad och då är man beredd att trycka till den som kränkt en på något sätt, säger hon.Hon säger att kärnan i att vi så lätt dras till hämndfantasier är att vi är väldigt känsliga för att inte känna oss i balans med oss själva. Vi reagerar lätt på småsaker utan att tänka. Det kan vara på jobbet och i relationer. Hämnden må vara ljuv i stunden men i det långa loppet löser den ingenting. – Det är en kortvarig tillfredställelse, inget permanent som gör att man mår bättre. Det finns den klassiska idén: När man väl hämnas finns det dåliga kvar. Hämnden är inte lösningen på det ursprungliga problemet, säger filosofen Karim Jebari. Han nämner också vikten av att förstå skillnaden mellan straff och hämnd. – Det är en viktigt filosofisk poäng. Hämnd är alltid personlig, medan ett straff är opersonligt. I ett rättsystem finns ingen personlig relation mellan domaren och den straffade, säger han. Gäster i programmet: Karim Jebari, filosof, Suzanne Kaplan, psykolog och Amir Rostami, kriminolog. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Det rinner utmed ryggen, kladdar ner mobilen och formar LP-skivor under armarna - den varma årstiden är också fylld av svett. Den kroppsliga funktionen som varit avgörande för människan överlevnad, men som i dagens samhälle kan innebära ett stort lidande. – Jag försökte alltid backa och säga att jag inte gillar att kramas. Och det tror ju många på, att jag inte gillar närhet. Så jag fick köra på det, säger Metha som lider av överdriven svettning, så kallad hyperhidros. Hon är ordförande för patientföreningen för hyperhidros och pratar gärna om skammen många känner för sin egen svett. – Man ska inte skämmas. Jag har förstått att det psykiska måendet är katastrof hos väldigt många på grund av att de svettas så mycket. Också hört historier om att folk inte vill gå ut på somrarna, de tycker att värme överhuvudtaget är fruktansvärt. Det blir ju som ett handikapp, säger hon. Gäster i programmet: Alexander Shayesteh, överläkare och biträdande lektor inom dermatologi på Umeå universitet, Niklas Dahl, överläkare och professor i klinisk genetik vid Uppsala universitet och Johan Lundström, luktforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf & Ninos Chamoun.

När det känns som om marken skakar under fötterna och hela ens värld känns överväldigande och stor är det lätt att en känsla av otrygghet smyger sig på. Men vad kan man göra för att lugna sitt oroliga inre? Vad gör du? ”Jönssonligan och havregrynsgröt”, ”Ringer en vän”, ”Kollar på rederiet och påtar bland mina växter”. När vi frågade våra följare på Instagram vad de gör för att känna sig trygga fick vi väldigt många svar. Trygghet är en baskänsla, ett av våra basala behov vi har för att kunna må bra. Inom arbetslivet så pratar man ofta om comfort-zones eller bekvämlighetszoner på svenska. Då ofta i termer om att man ska lämna den, men hur gör man egentligen för att hitta den?– Var känner du dig trygg? Med vilka? Med vilka aktiviteter? Vad känns som återhämtning? Efter vilka aktiviteter känner du att du får energi? Vad tar energi?, säger psykologen Oskar Henriksson, och fortsätter: – Jag misstänker att trygga aktiviteter och platser är sådana som återkommande varit positiva för en person utan ambivalens. En välbekant serie som Vänner är alltid trevlig. Men en ny tv-serie vet jag inte något om, den kanske har massa jobbiga dippar? Gäster i programmet: Oskar Henriksson, psykolog, Katarina Blom, psykolog och Richard Tellström, måltidsforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt. 

Ny teknik med gentestning har lett till etiska frågor. Vill man veta om man kommer utveckla en sjukdom eller inte? Detta dilemma berör bland annat den ärftliga sjukdomen Huntingtons. Någon som stått inför just den här frågan är Roland Brynjestål. Huntingtons sjukdom har funnits i hans släkt länge – hans pappa dog i det, hans farmor också. I dag tror man även att hans gammelfarmor hade sjukdomen.– Det var ju på 40-50-talet när man inte visste var det var. Så när hon var i fas fyra, som man kallar det, så gömde de mer eller mindre undan henne i någon gammal lada typ. Det låter ju sjukt, säger han.Huntingtons sjukdom är speciell på det sättet att det är en monogenetisk sjukdom. Om man har huntingtongenen så är risken 50 % att den förs vidare till ens barn.Roland har levt hela sitt liv med tron om att han kommer att utveckla sjukdomen. Först ville han inte testa sig. Men när han väl bestämde sig för att ändå göra det kom beskedet som en chock. Det var negativt.–  Det var en väldigt konstig tom känsla. Mest tror jag att det var för att man levt så länge och sett anhöriga få sjukdomen, varför ska inte jag få den nu då? Det var väldigt jobbigt, också när alla runt omkring var så jublande glada, säger han.Gäster i programmet: Åsa Petersén, professor och överläkare i psykiatri vid Lunds universitet, Edvard Smith, professor i molekylär genetik vid Karolinska institutet och Martin Paucar, läkare och specialist i neurologi vid Karolinska universitetssjukhuset.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

Vi människor vill gärna kunna förklara varför saker är som de är hur våra kroppar fungerar och vad forskningen kommit fram till genom att undersöka världen. Men det finns fortfarande mycket som som vi inte kan förklara. Hur kan vi göra för att förhålla oss till det vi inte känner till? Kropp & Själ är på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, som i år har temat Det okända. Ett exempel på en mystisk, okänd sak som vi inte vet allt om än, är vårt medvetande.– Det svåraste med medvetandet är hur vi ska få ihop det med vår materialistiska världsbild, menar filosofen Alva Stråge.Pontus Wasling, neurolog och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, medverkar också i diskussionen.– Jag tror inte att vi alltid ska tro på vad vi ser och upplever, säger han.Gäster i programmet: Pontus Wasling, neurolog och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Alva Stråge, doktor i filosofi, Adrian Parker, professor i psykologi, Camilla Brudin Borg, lärare och forskare i litteraturvetenskap och Elias Mellander, lärare och forskare vid Handelshögskolan.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent är Alice Lööf.Programmet är förinspelat.

Att sörja en person som är här, men ändå borta. I våra grannländer Danmark och Norge säger man ventesorg om den känsla man som anhörig kan känna för en person som är obotligt sjuk, som psykiskt har försvunnit eller som är uppslukad av ett mångårigt beroende. Man skulle kunna ställa sig frågande till varför vi behöver ord att klä in alla tillstånd i. Men enligt filosofen Jonna Bornemark är det helt grundläggande.– Det är viktigt att veta att världen är större än våra ord. Det finns alltid känslor som blivit underverbaliserade, säger hon.Psykologen Christina Fischler är inne på samma spår.– Om man kan få en inramning på det som händer kan vi förhålla oss till det. Många patienter kommer till terapin med en stor resväska fylld med osorterad tvätt, och varje sak man tar upp och granskar kan man lägga i en viss hög och ju mer man kan lägga samman och säga det här hör ihop med det här, så det som känts obegripligt kan då brytas ner till mindre pusselbitar och bilda en helhet som man kan förstå, förklarar hon.En som känner igen sig i ordet ”väntesorg” är Anna Pella. Hon skriver just nu en bok med det namnet som handlar om hennes dotter Agnes som föddes med en hjärnskada läkarna inte trodde hon skulle överleva.I dag är hon 18 år gammal, men familjen lever fortfarande med vetskapen om att hon inte kommer att leva så länge.– Det har varit såhär från start, vi har aldrig haft det på något annat sätt med henne. Minsta förkylning kan bli livshotande. Varje morgon när vi går upp så vet vi inte hur det är, hennes andning blir sämre för varje dag som går.Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof, Christina Fischler, psykolog, Allan Linnér, psykolog och Anna Pella, journalist, författare och förälder till Agnes.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

Diarré, förstoppning, smärtor och gaser att ständigt ha problem med magen tär på personer med IBS, magsjukdomen som drabbar 10-15 procent av befolkningen, men som ingen vet vad den beror på. – Jag behöver alltid veta var närmsta toa finns, och i vissa sammanhang som man är i så finns det ingen, säger Emelie Lundros som har diagnosen IBS-D, alltså IBS med diarrésymtom.Hon fick sin diagnos 2005, men det skulle dröja 15 år innan hon, genom att träffa en dietist, hittade en metod som hjälpte henne – FODMAP-behandling.– Men kosten är bara en del av det. Så stresshantering, sömn och vilken typ av träning du gör, allt sånt spelar också roll, säger hon.Kosten är en viktig komponent i att hitta en hållbar behandlingsform för personer med IBS. Länge har man pratat om den så kallade FODMAP-dieten,som går ut på att utesluta fermenterbara kolhydrater. Men nu har en forskningsgrupp vid Chalmers tekniska högskola genomfört en studie där resultaten pekar åt ett annat håll.– Vi antog att personerna med IBS som deltog i studien skulle få olika typer av magproblem när vi provocerade dem med FODMAPS och gluten, men det blev inte så, säger Elise Nordin, som ligger bakom studien.Gäster i programmet: Greger Lindberg, överläkare och professor vid Karolinska institutet, Lisa Falk, leg. psykolog, Elise Nordin, doktorand vid avdelningen för livsmedelsstudier på Chalmers och Stine Störsrud, överdietist och medicinedoktor.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Har man en skyldighet att plugga till läkare om man är bra på naturvetenskap eller blir musiker för att man har absolut gehör? När OS-guldmedaljören i skridsko Nils van det Poel berättade att han väljer att lägga av med idrotten i karriärens absoluta peak var det många som blev förvånade. Har vi en plikt att göra det som vi är bra på? – Personligen sympatiserar jag med den uppfattningen. Man ska ta tillvara på de talanger man har, säger Charlotta Weigelt, professor i filosofi.– Talanger är gåvor som inte ska slösas bort, fortsätter hon. Är man priviligerad ska man göra sitt bästa.Psykologen Sofia Viotti håller dock inte med. Hon tycker att problemet i att när man satsar på det man är bra på så kan man tappa förmågan för återhämtning i det.– Det måste man vara medveten om. Sedan är det inte alltid så att det man är duktig på är speciellt roligt, säger hon och fortsätter:– Jag tänker att att vi nästan lurar in folk, i t.ex. gymnasieskolor, där man får välja exakt den inriktning man vill gå. Många är väldigt talangfulla inom kreativa saker, men det finns ju inte så många jobb inom det.Gäster i programmet: Charlotta Weigelt, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Sofia Viotti, psykolog och Göran Kenttä, idrottspsykolog vid GIH.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Doften av nystekta pannkakor, sommarens första syrén eller smaken av kokt hummer. Vad väcker barndomsminnen till liv? Och vad betyder barndomsminnena för vårt vuxna jag? En som levt mycket i sina barndomsminnen är författaren Karolina Ramqvist, aktuell med boken Bröd och mjölk.– Jag har tänkt att jag har haft bra minne, men däremot minns jag inte stora delar av livet som ung vuxen. Kanske är det så att mina starka barndomsminnen konkurrerar med de från vuxenlivet som då kändes mindre viktiga? säger hon.Ibland ställs man inför situationer där man minns samma händelse olika.Enligt psykoterapeuten Maria Yassa är det flera faktorer som spelar in i hur ett visst minne utformas.– Till exempel påverkar dagsformen hur man minns någonting, säger hon.Och fortsätter:– Inom psykoanalysen pratar man om efterhandsverkan, alltså när man är med om en sak, får en erfarenhet, men förstår den mer och mer varefter tiden går.Gäster i programmet: Karolina Ramqvist, författare, Görel Fred, psykoterapeut, Maria Yassa, psykolog och psykoanalytiker och Pontus Wasling, hjärnforskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Med stormfart dundrar ljuset in över vårt vinterbleka land. För vissa är denna årstid efterlängtad och man fylls med energi, för andra är den fylld med fasa och nysningar. Vad gör våren med dig? – Vi vet att ljuset har en nästan omedelbart uppiggande effekt. Men det kan också ställa till det för oss, berättar Arne Lowden, sömn och stressforskare. Han menar att de snabba ljusförändringarna gör att kroppens rytm kommer i olag och att vi kan få oregelbundna sömnvanor.Våren kommer med ljuset men är också slutet på en lång mörkerperiod. Den kan föra med sig en extra känslighet som påverkar vårt nervsystem. Det kan handla om allergier, trötthet och till och med depression. Samtidigt är det en ny årstid som är positiv där vi letar vårtecken var vi än befinner oss. Gäster i programmet: Helena Backlund Wasling, forskare i neurovetenskap vid Sahlgrenska akademien, Arne Lowden, ljus- och sömnforskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet, Dan Hasson, docent i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet .Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt. 

Oavsett om man hatar eller älskar skräck så verkar man inte komma undan den. Vad handlar människans fascination för skräck om och kan det finnas något läkande med att bli livrädd? – Skräckgenren handlar om att få utlopp för känslor. Att kunna experimentera och komma närmare livet, och i yttersta fall att komma närmare döden, säger författaren och dramatikern Sara Elfmark Berggren. Det sägs att man kan dela in mänskligheten i två typer – de som älskar skräck, och de som hatar skräck. Men är det verkligen så enkelt?– Det går inte att säga varför vissa gillar eller ogillar skräck, menar psykiatrikern Predrag Petrovic. Enligt honom kan det bero på att vissa personer får en större aktivering av belöningssystemet när de upplever skräck. Men miljön kan också vara avgörande för huruvida man lockas av skräck som underhållning. Enligt Bo Eriksson, historiker, så handlar inte skräck bara om rädsla. Det är också underhållning och en genre – skräcken hör till vår historia och kulturhistoria och har funnits lika länge som människor har lämnat konstnärliga spår efter sig.Gäster i programmet: Predrag Petrovic, överläkare i psykiatri och forskare i kognitiv neurovetenskap, KI, Sara Bergmark Elfgren, författare och dramatiker aktuell med spänningsromanen Grim, Bo Eriksson, docent i historia vid Stockholms Universitet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt. 

Porr, vibratorer och dildos hur intressant är en snabbis eller missionären när det finns så mycket annat att stimulera sig med? Samtidigt visar studier att vi sexdebuterar senare och att unga vuxna har allt mindre sex. Suzanne Larsdotter, sexolog, berättar om att hon hjälper par som har slutat ha sex.– Vår tidsanda har höga ideal för prestationer, och då även för sex. Vi borde istället fråga oss hur mycket sex måste vi ha? Kanske har vi mer kvalitativt sex?, säger hon.Men att ha blivit utkonkurrerad i sovrummet behöver inte alltid innebära ett problem säger Kalle Norwald, sexolog.– Det är ett problem om det uppstår ett lidande. Annars behöver man inte göra det till ett problem, menar han.Men sovrummet är sedan gammalt förknippat med intimitet och närhet. Så vad händer när vi förflyttar denna intimitet någon annanstans?–Jag tänker på hur mycket av det sexuella intima samlivet som placeras utanför den primära relationen, säger teologen Emma Audas.  Hon tror att många i vårt samhälle idag inte kan svara på frågan varför sex skulle vara exklusivt när nästan ingenting annat ska vara det.Gäster i programmet: Suzann Larsdotter, sexolog. Emma Audas, teolog och har skrivit avhandlingen Det heliga äktenskapet, Kalle Norwald, sexolog. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt. 

Högt blodtryck, hypertoni, är den sjukdom som bidrar till mest förlorade år av ett liv, i världen, säger Jonas Spaak, docent i kardiologi. Detta trots att sjukdomen är känd och går att behandla. Det finns egentligen bara ett sätt att ta redan på om du har högt blodtryck eller inte. Du måste ta ett test. Du kan nämligen gå med ett livshotande tillstånd utan att känna till det då symptomen inte behöver vara särskilt allvarliga. Det kan handla om dimsyn, lätt illamående och annat mer eller mindre vardagligt. Jonas Spaak:– Eftersom personen ibland inte har några symptom och inte känner sig sjuk kan det vara svårt att få de till att ta tester. Och nästa problem är att få de till att genomgå behandling. Mikael Elam vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset ser högt blodtryck som ett stort program som växer lavinartat:– Enligt WHO så är hjärtkärlsjukdom vår viktigaste sjukdomsgrupp och just högt blodtryck har utsetts till världens mest sjukdomsalstrande sjukdom.Gäster i programmet: Jonas Spaak, docent i kardiologi vid Danderyds sjukhus. Mattias Carlström, professor i kardiorenal fysiologi vid Karolinska institutet.Mikael Elam, professor i klinisk neurofysiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Medverkande: Ebba Malmqvist, forskare vid Lunds Universitet, Bo Jacobsson, professor i obstetrik och gynekologi, Daniel Wihlborg, psykolog.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt. 

En explosion så skulle vissa beskriva ökningen av adhd-diagnoser de senaste åren. Men att bli diagnosticerad med en neuropsykiatrisk funktionsvariation (NPF) kan vara laddat. För samtidigt som det kan innebära begränsningar för den enskilda individen, så kan det medföra en rad rättigheter som man inte har tillgång till utan en diagnos.– För individen är diagnosen viktig som en förklaringsmodell för att förstå sig själv, säger Lotta Borg Skoglund, forskare och överläkare i psykiatri. Hon tror att vi om 20 år inte längre kommer att ha några diagnoser – eller att vi har många fler, men att de har undergrupper. Hon fortsätter och säger: – Vi får så många diagnoser som vi förtjänar. Men ökningen av NPF är inget nytt, utan har varit konstant sedan diagnoserna kom på 90-talet, menar Björn Hejlskov, författare och psykolog. I och med den förändrade skolan så fick allt fler elever problem med att uppnå kraven.– Kraven på att elever ska ansvara för sin egen inlärning ökade och de som inte klarade det fick adhd-diagnoser. Men elevernas svårigheter har dock inte ändrats, utan det ökade antalet diagnoser är ett resultat av en ändrad skola, säger han. Samtidigt som det talas om en överdiagnosticering, så hamnar många mellan stolarna. Det finns grupper som snarare underdiagnosticeras, och bland de hittar vi ofta flickor och kvinnor. Kulturjournalisten Clara Törnvall, författare till boken Autisterna – kvinnor på spektrat, tillhör de som fått diagnosen autism i vuxen ålder och för henne har det varit avgörande i att kunna förstå sig själv. Gäster i programmet: Clara Törnvall, kulturjournalist och författare. Bo Hejlskov, författare och psykolog. Lotta Borg Skoglund, forskare, författare och överläkare i psykiatri.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.

Hör om lyssnarnas tankar kring invasionen av Ukraina och om psykologernas tips för att må bättre. I torsdags vaknade vi till ett krig i Europa och och allt som tidigare känts som sannolikheter blev plötsligt verklighet. Den världsordning som vi känner den är nu rubbad - igen.För vi trodde ju att det var över nu, undantagstillståndet som vi lärt oss att leva med under två års tid. Under den här tiden sattes livet delvis satts på paus, mycket ställdes in men framförallt så har vi inte kunnat ta något för givet utan vi har hela tiden haft med i beräkning att allt kan närsomhelst ändras – om vi kan åka till jobbet, när vi kan fira vår födelsedag eller om vi överhuvudtaget kan träffas utan risk för att smitta någon eller själva bli sjuka? Men nu sitter vi där igen med dagliga rapporter om dödstal på nyheterna –  men nu handlar det om kriget istället.Men såväl då som nu så pågår ju det lilla livet, det som du kallar ditt liv. Barn föds, människor blir förälskade, skilsmässor går igenom och mjölken tar slut. Vi fylls av motstridiga känslor och och livet kan te sig nästan surrealistiskt när bubblande glädje och lycka trängs med ilska oro och maktlöshet – alla de känslor som ett krig kan ge upphov till. Det uppstår ett slags känslovrål.I Kropp & Själ i P1 ska vi fånga upp just det här känslovrålet och vi vill höra ifrån dig som lyssnar. Vilka känslor har de senaste dagarna väckt hos dig? Hur påverkas du av kriget och all rapportering kring det? Och du som har erfarenheter av krig, vad väcker den stundande situationen i dig?Ring in till programmet i direktsändning för att prata om känslor i kriget : 08-215 216, eller skriv till oss på [email protected]. Medverkande i programmet: Allan Linnér, fd Radiopsykologen.Reyhaneh Ahangaran, psykolog med fokus på barn och unga.Anna Bennich, psykolog.Anna Kåver, psykolog och författare till boken Oro – att leva med tillvarons ovisshet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producenter är Shang Imam.Programmet sänds direkt.

Många som någon gång har blivit lurade känner igen känslan av skam som infinner sig efteråt och som kan göra det svårt att berätta för andra vad man varit med om. Att bli lurad och bedragen kan ge djupa sår som tar lång tid att läka. Investeringsbedrägerier, romansbedrägerier eller otrohet. Man kan känna sig dum för att man litade på någon som man, med facit i hand, borde aktat sig för. Ett råd som många experter ger för att man ska undvika att bli lurad är att om det låter för bra för att vara sant, så är det oftast det. Det säger även bedrägeriexperten Nina Jelver.– Generellt måste man vara försiktig. I alla bedrägerier använder de stress som en faktor, att det är väldigt bråttom att man tackar ja till exempel. Det man måste göra då är att be att få ringa tillbaka och lägg på luren. Man måste försöka att inte vara godtrogen och att inte ta folk på orden, säger hon.Det är skillnad på att bli lurad av någon man inte känner och av någon man känner väl, menar Philip Bäckmo som är parterapeut.– Ju närmre man är, desto större svek. Tänk att du levt med någon i 30 år och plötsligt får du reda på att hen haft en relation vid sidan av och levt ett dubbelliv… I en situation när man blir bedragen och det kommer som en fullständig överraskning, kan det bli en form av chocktrauma som vi vet kan lämna PTSD-symptom, säger han.Gäster i programmet: Philip Bäckmo, leg. psykoterapeut, Nina Jelver, bedrägeriexpert på Svensk handel, Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet och Görel Kristina Näslund, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Stackars kroppen. Denna trotjänare som alltid ställer upp, men som får utstå så mycket kritik. Klämmas in i för tighta kläder, bli granskad med oförlåtande blick. Som inte får åldras och som ständigt ska optimeras och putsas. Bli lite snyggare, enligt samhällets omöjliga ideal. Det är dags att sluta fred och bli vän med våra kroppar. En uppmuntrande tanke i pratet om kroppshat är att det verkar som att den egna kroppsuppfattningen blir bättre med åldern. Det visar en studie från The University of Queensland.Samtidigt är mer än hälften av alla människor missnöjda hela livet.Men hur ska man då göra för att nå acceptans? Överviktsforskaren Erik Hemmingsson säger att det varken finns någon universallösning som passar alla, eller att det är lätt, men att det går.– Att strunta i normerna kräver mycket styrka och trygghet. Man kan ta hjälp av sina vänner eller familj som kan spegla en och säga att det du håller på med inte är bra. Det kan hjälpa. Men att jaga samhällsidealen är helt befängt, och det viktigaste att komma ihåg är: Det är inget fel på din kropp, säger han.Gäster i programmet: Monika Björn, träningsexpert, Åsa Kalmér, debutförfattare till boken Naket, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och idrottshögskolan och Fiona Barlow, forskare på The University of Queensland.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Ska vi värna om den egna, fria viljan och tillåta dödshjälp eller beakta risken med att livet för människor med svåra och obotliga sjukdomar riskerar att värderas lägre om dödshjälp blir en möjlighet i Sverige? Diskussionen har återigen blivit aktuell och åsikterna är fortfarande många och starka, men tonläget verkar ha mjuknat. I januari publicerade Björn Natthiko Lindeblad ett inlägg på sociala medier, där han berättade att han gått ur tiden och att han fått hjälp att dö. Debatten lät inte vänta på sig.Argumenten mot handlar om rädslan för ett sluttande plan, alltså att allt fler med tiden skulle ha rätt till dödshjälp, Neuroförbundet lyfter fram oron för att man skulle sluta forska på t.ex ALS-patienter om alternativet med dödshjälp skulle finnas. Från Läkarförbundets sida är ett huvudbry i dag vem som skulle utföra dödshjälpen.Men faktum är att det verkar ha skett en förskjutning i attityder hos framförallt läkare gentemot dödshjälp under de senaste åren. I en undersökning gjord år 2020 var en större andel läkare positiva till dödshjälp än när en liknande undersökning gjordes 2007. Läkaren PC Jersild, som är för införandet av dödshjälp i Sverige upplever att debatten blivit mjukare.– Jag tycker att Läkarförbundet har mjuknat, de var väldigt hårda motståndare fram tills för några år sedan. Det känns överhuvudtaget som att det blivit lättare att prata om de här frågorna, säger han.Gäster i programmet: PC Jersild, läkare och författare, Torsten Mossberg, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet, Anna Lindblad, etikforskare vid Karolinska institutet och Staffan Bergström, läkare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Här under listar vi tre organisationer där du kan få hjälp om du mår dåligt. Självmordslinjen - Mind för psykisk hälsaTelefon: 90101Chatt: chat.mind.seMejl: [email protected] har öppet dygnet runt, varje dag. Vid akut självmordsrisk bör du ringa 112.SPES - Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes StödSPES telefonjour: 020 – 18 18 00, alla dagar 19.00 – 22.00Erbjuder även samtalsträffar, mm. Mer info på spes.se1177 - VårdguidenSjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning. Telefon: 1177Webb: www.1177.se

Många har någon gång tittat med kritiska ögon på den egna kroppen i spegeln eller börjat på någon diet men alla har inte drabbats av en ätstörning. Vad är det som gör att vissa utvecklar ett sjukligt förhållningssätt till mat och den egna kroppen? Det finns några olika kända anledningar, enligt forskningen. Orsakerna kan vara sociokulturella, psykologiska eller genetiska. Det sistnämnda gäller specifikt anorexi.– Bantning, som är en av de största riskfaktorerna, tycks trigga igång vissa genetiska förändringar. Det kan ibland vara ofrivilligt, jag har haft patienter som fått cancer, där behandlingen gör att de har svårt att äta, de äter då mindre och mindre och börjar utveckla anorexisymptom. Om man har den genetiska variationen verkar det triggas av att man äter mindre, säger Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi.När det gäller ätstörningar pratar man ofta om det som något som gäller barn och unga. Men en annan, lite mer dold, riskgrupp är mammor som tidigare haft en ätstörning. Enligt Anna Ehn som skrivit boken Mamma med ätstörning har en av tio gravida kvinnor en ätstörning.– Först och främst  handlar det om att kroppen förändras och växer vid en graviditet, det kan kännas jobbigt för många. Det blir ett väldigt fokus på kroppen, vikten och på vad man äter. Många kanske hanterar sina symtom under graviditeten, men när barnet är fött försvinner den motivationen. Efter graviditeten kan man triggas av föreställningen att man ska gå ner gravidkilona snabbt. Det finns en föreställning om att det inte ska synas att man varit gravid överhuvudtaget. Sedan innebär ju föräldraledigheten ycket tid ensam, att rutinerna förändrats och sedan finns även de höga förväntningarna på att vara den perfekta mamman, säger hon.Gäster i programmet: Erika Nyman Carlsson, doktorerar inom ätstörningsfältet, Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi och Anna Ehn, journalist och författare till boken Mamma med ätstörning.Behöver du eller en närstående stöd? – Hit kan du vända dig:Vårdguiden om ätstörningar. Ring 1177 eller gå till 1177.se.Frisk & Fri, riksföreningen mot ätstörningar.Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS.Tjejzonen, Sveriges största stödorganisation för tjejer i åldern 12-25 år.Shedo, ideell förening med syfte att sprida kunskap om ätstörningar och självskadebeteende.

Svettiga handflator, darrande knän och ytliga andetag. När nervositeten kommer krypande kan den vara svår att skaka av sig. Det kan kännas som om allt man gör för att bli kvitt den obehagliga känslan nästan gör den värre. Så hur ska man göra? Alla drabbas vi då och då av den förlamande känslan som nervositeten kan utgöra. Det finns då dem som vänder sig till det medicinska och väljer att ta en så kallad betablockerare – från början en hjärtmedicin, men som också verkar lugnande på skakiga nerver.Men om man inte vill vända sig till betablockerare finns det några andra knep. Jan Marcusson är professor och överläkare vid Linköpings universitet och utbildar blivande kirurger om prestationsångest och nervositet.– Det finns tyvärr ingen quick fix för att bota nervositet. Men en viktig aspekt är att ha god självkännedom, att veta vem man är och vilka resurser och begränsningar man har, säger han.Han fortsätter.– Sedan måste man också normalisera att bli nervös. Man måste förstå att det inte är något konstigt att bli nervös i en situation man aldrig varit med om tidigare.Gäster i programmet: Jan Marcusson, professor och överläkare vid Linköpings universitet, Kata Nylén, psykolog och Mikael Wallsbeck, idrottspsykologiskt rådgivare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Bilden av den typiska mamman som en bullbakande, trygg och omhändertagande figur har funnits under hundratals år. Förväntningarna på den perfekta mamman verkar inte ha förändrats trots att förutsättningarna gjort det. Hur kombinerar man moderskapet med ett yrkesliv i staden? Gäster i programmet: Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, Tova Winbladh, leg. psykolog som jobbar med föräldraskap och Elisabeth Elgán, professor i historia vid Stockholms universitet.

Nytt år, nya möjligheter. Ett årsskifte kan betyda stora planer på livsförändringar. Dricka mindre alkohol, banta eller klassikern börja träna. Det knepiga verkar vara att få nyårslöftet att hålla i längden, att inte ge upp efter första månaden. Så, hur gör man? Linda Bakkman, Örjan Ekblom och Sissela Nutley har tillsammans skrivit boken Hälsosegrar – den vetenskapliga vägen till ett friskare liv och de menar att man måste förändra vanor i små steg. Och är målet att få ett mer hälsosamt leverne finns det fler aspekter att ta in än bara kost och motion – nämligen hur hjärnan mår.Sissela Nutley forskar inom kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet och hon radar upp sju olika behov i det som hon kallar den mentala tallriksmodellen som är viktiga att tillgodose om man vill hitta ork och energi.– Sömn, hjärnvila, relationer, aktiviteter, fokustid, chilltid och såklart även motion, där en av de viktigaste aspekterna faktiskt är sömnen. Vi sover mindre övertid nu än för 20-30 år sedan. Det är lite lurigt, eftersom vi kanske inte märker av förlorad sömn direkt, men det kan få stora konsekvenser övertid, säger hon.Gäster i programmet: Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap och doktor i fysiologi och Sissela Nutley, forskare på Karolinska Institutet som disputerat i kognitiv neurovetenskap och hjärnans formbarhet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

De senaste åren har flera stora rättsfall uppmärksammats där barn utsatts för sexuella övergrepp på nätet. I fallen finns, tillskillnad från andra typer av brottsmål som rör sexualbrott, ofta stark bevisning i form av bilder och chattar. Bilder och chattar som offren i många fall skickat i största hemlighet för vuxenvärlden där polisförhör och rättegång känns som ytterligare ett övergrepp. Meja är 16 år och går första året i gymnasiet. Hon är i skolan när samtalet från hennes mamma kommer. Mamman berättar att hon har pratat med polisen och fått reda på att de hittat nakenbilder på Meja hos en man. Meja kallas till förhör. – Jag skäms. Det är så pinsamt att jag skickat nakenbilder, att jag visat upp min kropp för att få pengar, säger hon. Det har gått över ett år sedan en man kontaktade henne på Snapchat och erbjöd henne pengar om hon skickar nakenbilder. – Precis när man hade glömt av det blev man påmind om det igen. Det blev samma visa en gång till, säger hon. Meja är ett av många barn i ett stort brottmål.  I de här fallen är det ofta så att barnen inte berättar för vuxna vad de varit med om. Många gånger uppdagas det först när en gärningsperson åker fast. När polisen går igenom datorer, telefoner och hårddiskar hittar de bilder och kontakter till massvis med barn som blivit utsatta. Barn som nu tvingas berätta om det här för sina föräldrar, för polisen och ibland också vittna i rättegång. För en del är den processen minst lika jobbig, som när övergreppet skedde. I det här programmet har Kropp & Själs Stina Näslund undersökt hur det blir för barnen när brotten de utsatts för kommer upp i domstol, inför många vuxna ögon som granskar det allra mest privata. Programledare: Stina NäslundProducent: Alice LööfSTÖD OCH HJÄLP:Har du blivit utsatt?Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08–696 00 95Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343Larma om misstänkta övergrepp:Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: [email protected]Är du orolig för att begå övergrepp?Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88

När vi summerar 2021 här i Kropp & Själ så märks det att många program kretsat kring sökandet efter en identitet, suget efter att hitta fram till en egen väg i tillvaron. Därför ska vi i årets sista program ska blicka tillbaka på några av de samtal vi haft kring identitet och att hitta sin plats i tillvaron. Programledare och producent: Alice Lööf.

Är du också trött på det eviga scrollandet i mobiltelefonen och längtar efter inspiration för att plocka upp en gammal god bok? Följ med Kropp & Själ-redaktionen i vår hyllning till litteraturen när vi i veckans avsnitt ägnar oss åt att läsa just böcker på hälsotemat. Ninos Chamoun – Gud:Jakten av Joel HalldorfSebastian Hedlund – Burn av Herman Pontzer och Kuddboken av Sei ShōnagonMarcel Pacheco – Bättre än perfekt av Alexander RozentalUlrika Hjalmarsson Neideman – Incel av Stefan KrakowskiAlice Lööf – Nyfiken – Väck ditt inre geni av Ulrica Norberg

Vänskap ska vara något självklart, en av alla de saker i livet som bara ska flyta på och vara enkelt. Men hur gör man egentligen när man inte har några vänner? Hur skaffar man nya vänner som vuxen när många naturliga dörrar, så som fritidsaktiviteter och klasskamrater, har stängts? – Jag tycker det är viktigt att påminna sig om att det finns fler som vill ha vänner därute och att vi tenderar att underskatta hur bra andra människor tycker om oss, säger Frida Bern Andersson, psykolog och medförfattare till boken Länge leve vänner.Hon fortsätter.– Ett annat bra tips är att erbjuda sin hjälp. Hjälpa till när någon kollega ska flytta, låna ut en bok eller hjälpa till att lösa problem, säger hon.För 15 år sedan flyttade Christian Altenius från Stockholm till Skåne, och han insåg att han inte hade någon vän att umgås med. Det resulterade i att han startade föreningen Citypolarna – en aktivitetssajt där medlemmar kan boka in olika aktiviteter, som andra medlemmar kan haka på.– Jag tror att ett bra tips är att utgå från miljöer där man känner sig trygg, då är det lättare att vara socialt modig. Det är inte alla som trivs på krogen till exempel, och då kanske inte det bästa sättet att börja hitta någon att hänga med är att föreslå en AW, utan kanske snarare en aktivitet i en miljö där man känner sig mer hemma, säger han.I det programmet bjuder vi in lyssnarna i samtalet, som ska få berätta hur de har gått tillväga för att stifta nya bekantskaper.Gäster i programmet är Frida Bern Andersson, leg. psykolog och medförfattare till boken Länge leve vänner, Christian Altenius, grundare av Citypolarna och Anna Bennich, leg. psykolog som bland annat skrivit boken Att vinna över ensamheten.

Den kognitiva beteendeterapins fader är död. Hans namn var Aaron T. Beck och han avled i november 100 år gammal. Slutet på en era till viss del, men KBT lever i allra högsta grad vidare. Metoden, som skeptiker i början jämförde med hjärntvätt, har blivit folklig. Anna Kåver har arbetat med KBT sedan 70-talet och hon beskriver attityderna då, jämfört med i dag, som natt och dag.– När kom KBT in på marknaden uppfattades den av många som hård och mekanistisk. I början stod jag på barrikaderna och kämpade för den. Från det till i dag, när KBT finns på allas läppar, har steget varit jättelångt, berättar hon.KBT är under ständig utveckling. Det kommer hela tiden nya former – så som ACT och Meta. Men Dan Katz, psykolog och psykoterapeut, tycker inte att man ska förhasta sig.– Man får inte glömma bort vad forskningen har sagt, vilken metod som faktiskt har stöd. Det får inte bli en lekstuga utifrån vad behandlaren tycker är spännande. Det är lite av en psykologsjuka, säger han.En som har haft framgångar med alternativa behandlingssätt inom kognitiv beteendeterapi är Gerhard Andersson. Han har infört internetbaserad KBT.– Det är 23 år sedan, vi började 1998. I början var reaktionerna positiva, men sedan blev man misstänksam mot om det verkligen kunde vara lika bra att gå ett självhjälpsprogram på nätet, som att träffa en terapeut. Men forskningsstödet är så starkt att det inte går att argumentera emot, säger han.– Jag brukar säga att man ska tänka på internetbaserad behandling som ett komplement, att man kan blanda det med fysiska möten. I övriga samhället flyter det ju ihop, de digitala och de analoga tjänsterna.Gäster i programmet är Dan Katz, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, Anna Kåver, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare och Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet, leg. psykolog och leg. psykoterapeut.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

I pandemins början möttes sjukvårdspersonal av applåder, bakelser och lunchlådor. De var Sveriges hjältar. Men vad har hänt med den statusen nu? Barnmorskor säger upp sig från förlossningsavdelningar och inom vården gror ett missnöje. Rebecca har jobbat som barnmorska på förlossningen sedan 2007. Hon blev utbränd redan innan pandemin, och kom tillbaka när läget var ännu mer kaotiskt. Nu har hon fått nog. Hon är en av dem som sagt upp sig och ska nu istället jobba på ungdomsmottagning.– Jag började få hjärtklappning och tryck över bröstet, svårt att somna på kvällarna. Jag låg och funderade på jobbet, jag kunde inte släppa vissa patienter jag hade haft hand om. Det fanns vissa katastroftankar om det värsta tänkbara som skulle kunna hända på jobbet. Det slutade med att jag inte klarade av att gå till jobbet, utan jag blev sjukskriven, berättar hon.Barnmorskor och övrig vårdpersonal har larmat om överbelastningar i vården under många år, och i och med pandemin ändrades arbetssituationen drastiskt med hög arbetsbelastning och osäkerhet kring rutiner.Men pandemin har också fört med sig vissa positiva aspekter. I och med att man ville begränsa sjukhusbesöken för vissa patientgrupper har en del digitala innovationer fått sig en skjuts.– Det är bra för att det avlastar sjukvården och för att patienter slipper ta ledigt från jobbet t.ex. Men just nu är det extremt många pilotprojekt igång och det är där utmaningen kommer in, när man ska försöka göra ett avgränsat pilotprojekt till en regional eller nationell lösning, säger Erik Djäken, innovationsledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Gäster i programmet är Magnus Åkerström, forskare på Institutet för stressmedicin, Erik Djäken, innovationsledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Annika Wåhlin, vårdstrateg på Vårdförbundet. 

Viljan att veta var vi kommer ifrån är djupt rotad i oss. Vad betyder det att inte veta något om sina rötter, och hur är det att plötsligt få en helt ny biologisk familj? Att veta var man kommer ifrån kan vara viktig för den egna identiteten, menar Daniel Rosenlind, leg. psykoterapeut, som startat föreningen AEF, Adopterade etiopiers och eritreaners förening.– Man kan känna sig rotlös, ha problem med anknytning i nära relationer, man kan känna att man inte passar in, att man inte är hemma någonstans, säger han.En annan grupp där man undersöker vilken påverkan oklarheter kring ursprung kan ha, är barn som blivit till genom spermadonation. Claudia Lampic, professor i klinisk psykologi, forskar på området.Hur viktigt är det i identitetsskapandet att man vet vem som är ens donator?– Det vet man inte riktigt än. Det finns dels personer som tycker det är jätteviktigt att veta, att okunskapen känns som ett hål inuti, medan andra inte bryr sig alls. Men den gruppen vet vi ganska lite om, eftersom de som inte valt att söka någon information om sin donator inte finns i några register, säger hon.Gäster i programmet är Daniel Rosenlind, leg. psykoterapeut, Maria Molina och Claudia Lampic, professor i klinisk psykologi vid Umeå universitet.

Att be om ursäkt när man gjort något dumt är inte alltid så lätt. Det kan ta emot att erkänna att man gjort fel, det kan vara obehagligt och ibland kännas omotiverat. Men vad innebär det att be om ursäkt? Hur förlåter man andra och sig själv? – Förlåtelse är att man lyfter en börda från sina axlar. Det behöver inte involvera den man ber om ursäkt till, utan det är något man gör för sin egen skull, säger Barbro Holm Ivarsson, leg. psykolog och specialist på förlåtelsearbete.Henrik Ståhl blev mobbad under skoltiden, och vid ett tillfälle åkte Henrik med sina föräldrar hem till en av mobbarna för att försöka få slut på trakasserierna. Efter ett kort samtal säger mobbarens pappa åt honom att be Henrik om ursäkt. Henrik kallar det för ett ”förlåtelsespel”.– Ursäkten var ju avtvingad, och sedan pratade de vuxna lite lättat med varandra. Men det är ju väldigt svårt att avkräva barn sådant, speciellt barn som är mitt i det. Det var ju inte som att han ångrade sig på något fundamentalt plan , vilket sedan skulle bevisas eftersom att allt fortsatte dagen efter, berättar han.Gäster i programmet är Barbro Holm Ivarsson, leg.psykolog och specialist på förlåtelsearbete och Petra Krantz Lindgren, beteendevetare. 

Svenskarna är väldigt positiva till att donera organ. Ändå genomförs väldigt få organdonationer. Men med ett nytt lagförslag på bordet är experterna positiva. Det kommer innebära mindre osäkerhet för vårdpersonalen, säger Anna Forsberg, Europas enda professor i transplantationsvård. I lagförslaget föreslås bland annat att medicinska insatser ska få sättas in före döden, men bara om den inte kan vänta tills patienten är död. Den får inte medföra mer än ringa smärta eller skada och får inte hindra insatser för donatorns egen skull.Gabriella är född med en ovanlig genetisk sjukdom. När hon senare under livet gör en utredning visar den att hon bara har 40 % njurfunktion, och efter hennes andra förlossning blir läget akut och det slutar med att hennes bror Viktor donerar en av sina njurar till henne. – Att Viktor donerade en njure till mig, det är den största gåvan man kan få i livet, säger hon. Gäster i programmet är Anna Forsberg, Europas enda professor i transplantationsvård, Lunds universitet, Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Ur döden liv” och Linda Gyllström Krekula, verksamhetschef på Regionalt donationscentrum Stockholm Gotland.

En odefinierbar känsla av att något inte stämmer. Kalla det magkänsla eller ett sjätte sinne. Forskarna avvisar tanken på en slags magisk förmåga att se in i framtiden, och menar att det istället handlar om våra minnen igenkänning. Det kallas intuition. – Den här igenkänningen kan också ske helt omedvetet, men den påverkar oss så starkt att vi blixtsnabbt kan dra slutsatser och ta beslut utifrån den, och om någon sedan frågar: ”Varför gjorde du så?” kan svaret bli ”Jag bara kände”. Då menar man egentligen kände igen, säger psykologen Sara Henrysson Eidvall, som utgår ifrån nobelpristagaren Daniel Khanemans teori.Men det är många saker som kan spela oss spratt när vi fattar beslut baserat på vår intuition – till exempel fördomar. Vi tror att vi har erfarenhet av något och därmed vet hur det ligger till, men egentligen kan det vara att vi läst något i tidningen som får oss att fatta vårat beslut.I Khanemans teori delar han upp den beslutsfattande delen av hjärnan i två system. Där det ena är intuitionen, det dummare, lite mer impulsiva systemet och system 2 är det mer eftertänksamma där man måste tänka efter och värdera informationen från olika håll. Varför fattar vi då inte beslut enbart baserat på genomtänkta argument? Jo, för det tar väldigt mycket energi.– Och ibland kan vi ju faktiskt lita på vår intuition, menar Paul Hemeren, som är kognitionsvetare.– Frågan är bara när vi ska lita på den. Intuitionen spelar en stor roll i att människan har överlevt i tusentals år.Gäster i studion är Sara Henrysson Eidvall, Specialist i arbets- och organisationspsykologi, och leg.psykolog och Paul Hemerén, docent inom informationsteknologi med inriktning mot kognitionsvetenskap, Högskolan i Skövde. 

Låser upp mobilen, öppnar sociala medier och ser direkt flödet av perfekta ansikten och kroppar. Bilderna verkar aldrig ta slut. Öppnar kameran, ser det egna ansiktet på skärmen och börjar posera. Att bry sig om sitt utseende är ingen ny företeelse, men varför är vi så besatta? Finns det en djupare förklaring till vår längtan efter skönhet? – Redan som små barn lär vi oss att förknippa det vi tycker är fint med bra egenskaper, visar studier. Att en snygg person skulle vara lyckligare, mer socialt kompetent och snällare, säger Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Vi lever i en tid när vi kommunicerar med varandra genom bilder, där man kan bli rik på att lägga upp snygga foton på sig själv och få miljontals likes. Vi andra som ser de perfekta bilderna vill bli likadana. – Historiskt har det ansetts som en dödssynd att vara fåfäng. Det vackraste på en kvinna har varit att hon är omedveten om sin skönhet. Men nu har det helt vänts om. I dag ses det som empowering, och det är en superstor förändring med både positiva och negativa delar, säger Liv Strömquist, serietecknare och aktuell med boken "Inne i spegelsalen". Ibland går även jakten på skönhet för långt, som för dem som lider av dysmorfofobi (BDD). – Det som skiljer en person som har dysmorfofobi från en person som bara tänker mycket på sitt utseende är att en person utan dysmorfofobi inte får ångest av det, man tackar inte nej till saker på grund av sitt utseende, man tillbringar inte tre timmar framför spegeln innan man ska gå ut. Det begränsar en inte i vardagen, säger Jesper Enander, psykolog som forskar på just dysmorfofobi. Gäster i programmet är Liv Strömquist, serietecknare, aktuell med boken ”Inne i spegelsalen”, Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi vid Göteborgs universitet och Jesper Enander, psykolog som forskar på dysmorfofobi (BDD).

Tillbaka på kontoret igen efter drygt ett år av hemarbete. Se sina kollegor i 3D istället för 2D, gratis kaffe och spontana samtal. Underbart, tycker många. Men vad tycker våra hjärnor? Väl på kontoret kan vi känna oss tröttare, mer konfliktbenägna och lite socialt inkompetenta. Fanns det kanske något bra med det där året i hemmets trygga vrå? – Mest har jag saknat djupet i folks ansikten. Att gå från tvådimensionellt till tredimensionellt var jävligt chockerande första gångerna, säger Per som precis återvänt till arbetsplatsen. Men att vara tillbaka på kontoret igen kan också leda till bråk, menar Sara Bengtsson, docent i psykologi. – Antingen är man en person som upplever sig ensam, och då vill man gärna träffa sina kollegor igen, men kan känna sig lite orolig. Eller så gillar man att vara ensam, och då kan man ha en självbild av att man är lite bättre än andra, säger Sara Bengtsson. Hon fortsätter: – Båda typerna kan leda till sociala konflikter på arbetsplatsen, säger hon. Arbetsplatsen där Per jobbar är ett så kallat aktivitetsbaserat kontor, där olika rum är avsedda för olika aktiviteter. En metod som både risats och rosats. – Aktivitetsbaserade kontor är det bästa om vi utgår från hur människor fungerar, men företag gör det ofta inte på rätt sätt. Intentionen är  god, men när man sedan ska koppla det till realiteten så blir det ofta fel, säger Isabelle Sjövall, neurodesigner. Gäster i programmet är Aram Seddigh, docent i arbetsorganistationspsykologi vid Stockholms universitet, Isabelle Sjövall, neurodesigner och Sara Bengtsson, docent i psykologi vid University of East Anglia.

Du står barfota och spanar ut över ditt eget tropiska paradis, du är iförd galaklänning inför en hänförd publik eller kanske drejar du för fullt i din egen verkstad. De flesta av oss dagdrömmer om miljöer och situationer långt ifrån vår egen verklighet. Om ett annat liv, ett annat jobb på en annan plats. Dagdrömmande erbjuder en paus i vardag men kan ibland också hindra oss från att leva livet fullt ut. – Jag brukar drömma om att sitta på kåken, säger Linn som kan bli väldigt trött på alla beslut som dagligen ska fattas. Drömmarna kan komma i situationer när hon önskar att hon kunde få bli lämnad ifred. Det finns många olika typer av dagdrömmar: Den perfektionistiska, den narcissistiska, den kompensatoriska och givetvis den eskapistiska. – Dagdrömmande, som de flesta ägnar sig åt, kan både vara hämmande och sporrande i livet, menar psykologen Irena Makower. Regissören Manuel Concha är aktuell med filmen Suedi, som handlar om att skaffa sig en ny identitet och bli sedd som svensk. Han har hittat inspiration i sitt eget liv. – När jag var yngre drömde jag om känslan att gå in i en affär, eller på en nattklubb och ha blont hår och blå ögon, säger han. Gäster i programmet är Irena Makower, specialist i personlighetspsykologi, Sofia Wrangsjö, filosofisk praktiker och Manuel Concha, regissör och aktuell med filmen Suedi.

Det är ett genombrott, säger professor Malin Parmar om stamcellsforskningen som just nu bedrivs vid Lunds Universitet. I vår hoppas forskarna kunna börja testa metoden på patienter. Stamcellsforskning har pågått sedan 80-talet, men genombrottet ligger i att forskarna nu kan använda stamceller från embryon och styra dem mot dopaminceller. – Vi ersätter de celler som gått förlorade med nya friska celler. Det är varken bot eller broms utan det är en annan infallsvinkel. Själva sjukdomen fortsätter, men de nya cellerna gör att funktionsbortfallet blir mindre, säger Malin Parmar. Musikern och radiopersonligheten Uje Brandelius blev sjuk i Parkinson när han var 44 år gammal. – Det värsta med sjukdomen är att den är progressiv. Om allting var som det är nu i resten av mitt liv så skulle jag vara supernöjd och inte vara rädd eller ledsen överhuvudtaget. Även om jag är hyfsat påverkad så skulle jag känna att den här nivån är bra, men man vet att det alltid kommer en nivå till, och en till. Och det är det som gör mig ledsnast tror jag, säger han. Medverkar i programmet gör även bitr. professorn och överläkaren Nil Dizdar Segrell, Sara af Bjerkén, forskare vid Umeå universitet och Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet.

Vad är en vanligare källa till konflikt i en relation än just städningen? I Kropp & Själ den här veckan låter vi er som lyssnar ringa in och berätta om städningens plats i era relationer; bråk, känslor och lösningar. I studion för att diskutera detta är genusvetaren Fanny Ambjörnsson, som i boken ”Tid att städa”undersökt hur det kommer sig att en syssla som uppstår så stor del av allas vardag är så laddad. –  Det var spännande att se hur mycket man projiciera på städningen, både existentiella och kulturella frågor. Städningen är ett laddat stridsområde, som man ibland lyckats lösa genom att sätta upp olika scheman för vem som ska göra vad eller att man ger upp eller att man tillslut skiljer sig, säger hon. Gäster i programmet är även psykologerna Maria Farm och Björn Hedensjö. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.

Vad är rättvisa? Vad händer när man dör? Varför har jag inga kompisar? Det kan ta emot att prata med barn om saker som vi själva upplever är svåra. I Kropp & Själ undersöker vi hur man ska ta de knepiga samtalen på bästa sätt. Att vi undviker den här typen av samtal kan grunda sig i en instinkt att skydda barnen, att inte ”väcka den björn som sover” genom att ta upp saker som de själva inte börjat fundera över än, menar Maria Dufva, kriminolog och författare till boken Värsta bästa svårsnacket – Om porr, sex & samtycke. – Men om vi vuxna pratar om svåra ämnen är det en signal till barnen att vi kan ta sådana här samtal. Barn pratar med oss om det vi pratar med dem om, säger hon. Barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran menar att det är viktigt att man ser till att ha tid och att det inte känns stressigt. – Sedan tänker jag att man får ha lite is i magen. Det kan vara så att barn orkar prata om det jobbiga en liten stund och sedan vill de leka, och då ska vi låta dem göra det. Vi vill ofta lösa problem, men barn behöver få gå lite ut och in i de här ämnena, säger hon. För lite mer än ett år sedan fick Hugo och Noas mamma Anna beskedet att hon hade en elakartad tumör – bröstcancer. Anna valde att vara öppen mot barnen med sin sjukdom, men hon berättade inte allt. – Det är onödigt att bygga upp skräckscenarier för barn, tycker jag, utan det är bättre att de får ta in det som är, säger Anna. – Jag reagerade ledsamt, jag fattade först inte vad det var. Då tänkte jag liksom, kommer hon klara det här?, säger hennes son Noa, som idag är 8 år. Gäster i programmet är: Reyhaneh Ahangaran, barnpsykolog och författare till böckerna Känsloboken 1 & 2, Maria Dufva, kriminolog och författare, aktuell med boken Värsta bästa svårsnacket – Om porr, sex & samtycke och Viktor Johansson, docent i pedagogik vid Södertörns högskola. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.

En armhävning varje gång man gått på toaletten, femton minuters skärmfri tid direkt efter man vaknat eller ta en kort promenad när middagsdisken är klar. Det här är exempel på det som kallas för mikrovanor alltså små vanor, som kanske inte ger jättestor effekt omedelbart, men har större effekt på lång sikt. Plus är lättare att hålla. Detta i en kontrast till de senaste årens mer extrema hälsotrender som å ena sidan kan ge snabba resultat, men innebär vanor som är svåra att hålla i längden. Med de små vanorna menar vissa att man skapar hållbara vanor, utan att anstränga sig särskilt mycket. Den amerikanska samhällsvetaren och författaren BJ Fogg kallar det för mikrovanor.– Det finns många människor som berättar att de har negativa tankemönster, att de säger till sig själva att de gör ett dåligt jobb och att de vill sluta med det, och frågar: ”Kan mikrovanor hjälpa?” Och svaret är: ”Ja!”, säger han.Anders Rosengren, läkare och författare till boken ”Hela livet” är inne på samma spår.– Med småvanor blir man mer och mer medveten om hälsan. Folk tycker det är stimulerande med stora, mer extrema projekt, och det kan funka för en del, men för många kan det leda till stor besvikelse att man inte lyckas uppnå målen. Problemet är att man då har större fokus på målet än att ändra sin kurs i livet. Och då gäller det att skifta fokus från målen till vilka värden som är viktiga för oss.– Det är kombinationen mellan information om hälsa och existentiella frågor som är det centrala, visar vår forskning, säger Anders Rosengren.Gäster i programmet är Anders Rosengren, läkare, forskare och författare till boken Hela livet, Liria Ortiz, psykolog och Carl Cederström, författare, docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.

Pengar och privatekonomi är något som angår varenda en och något som vi alla måste förhålla oss till. Men alla klarar inte av det. Och även om många fixar att betala in hyran och räkningarna i tid, så skapar det ibland en hel del oro och ångest. Men varför är det så? Och kan man vara ekonomisk analfabet? – Ekonomisk analfabetism utgår i från att man upplever att man har svårt att betala sina räkningar varje månad, att man saknar grundläggande kunskaper, t.ex att man inte kan räkna, att man inte sparar och att man inte vet vad en fond är. Det säger Charlotta Bay, lärare och forskare i företagsekonomi, som just nu forskar om hur människor förhåller sig till pensionen och det orangea kuvertet. –  Jag tror att det finns en allmän uppfattning att ekonomi är något rationellt, något som man använder huvudet till, att man tänker fram ekonomi. Men pratar man med människor så märker man att det rör upp känslor som ilska, frustration, ångest, likgiltighet, eller glädje och lugn. Tydligt är att ekonomi nästan alltid framkallar känslor. Det är inte bara rationellt och intellektuellt utan i allra högsta grad emotionellt. Gäster i programmet är: Charlotta Bay, lärare och forskare i företagsekonomi, Patrik Wincent, beroendeterapeut och programledare för Lyxfällan och David Waskuri,  psykolog, specialist inom psykologisk behandling och psykoterapi, psykoterapeut vid Sveapsykologerna. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.

Saker, prylar, ting, objekt kärt barn har många namn. Men vad är det med saker som gör att vi kan utveckla så starka relationer till dem? Och hur kan sakerna hjälpa oss genom livet? Det frågar vi oss i veckans Kropp & Själ. – Saker är bärare av så mycket. Av klass, drömmar, längtan, tillhörighet, att särskilja sig och berätta saker om sig själv. Samtidigt så finns det i vår kultur i dag ett sånt prylförakt, säger Helena von Zweigbergk, som har skrivit boken Grejen med saker. Det är svårt att komma ifrån faktumet att våra saker betyder mycket för oss. Cecilia Fredriksson, som är professor i etnologi och konsumtionskultur menar att det som gör en pryl värdefull för oss inte sitter i själva saken utan inuti oss själva. – Saker känns ofta väldigt direkta och vi har ett speciellt förhållande till vissa saker. Men de att representerar också vissa saker för oss. En pryl berör oss inte bara fysiskt utan känslomässigt, säger hon. Någon som verkligen vet vad prylar kan betyda är Mats Westerman. Han samlar på bilar, och inte vilken bil som helst, utan en Volvo P1800. – Det är väl som när man blir kär i en tjej ungefär, det bara hugger till i hjärtat, det bara händer på en sekund, säger han. Men vad händer när det känslomässiga bandet till saker blir alldeles för starkt, och varje grej blir lika viktig? I programmet möter vi också Hanna Danmo, som lider av samlartvång och samlarsyndrom – hon har svårt att slänga saker. – Förutom tidningar och papper, så är det diverse prylar av olika slag, olika elektroniska saker, prydnadssaker. Det kan vara svårt att slänga mat och sådant också, även om den börjar bli gammal, säger hon. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.

Tänderna är något som angår oss alla, men något som många kanske inte har så bra koll på är att munhälsan påverkar resten av kroppen och kan vara roten till en rad allvarliga sjukdomar, så som hjärtinfarkt och cancer. – Om du slutar borsta tänderna blir du inte akut sjuk, utan det kan ta månader eller år innan skadorna upptäcks. Då kan det ha pågått länge utan att man märkt något eftersom de biologiska reaktionerna börjar väldigt snabbt, men det tar tid innan vi märker dem själva, säger seniorprofessor Björn Klinge. Tove Höglund är en av dem som haft problem med tandlossning. Hon hade skjutit upp tandläkarbesöket länge, mest på grund av ekonomiska skäl. Det drabbade henne hårt. – Det var fruktansvärt. Jag har alltid tyckt att jag är söt i ansiktet, och sedan så tittade jag mig i spegeln och så ser jag anskrämlig ut. Alltså sådär så att folk tittar två gånger, berättar hon. I det här programmet öppnar vi också upp för lyssnarna att ringa in eller maila in sina frågor om tänder och munhälsa. Frågor som besvaras av experterna Björn Klinge, Margaret Sällberg Chen och Matilda Forsberg. – Karies har vi ganska bra koll på i Sverige i dag, men däremot tror jag att det finns en del okunskap vad gäller inflammationer i tandköttet, säger Matilda Forsberg, som är tandhygienist vid Eastmaninstitutet. Gäster i programmet: Björn Klinge, seniorprofessor, Matilda Forsberg, tandhygienist och Margaret Sällberg Chen, tandläkare och professor i oral immunologi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Alla gör det, men få skulle erkänna det. Att skvallra om andra kan stärka gemenskapen, skapa intimitet och lära oss om gruppens informella regler. Men skvaller kan också såra när det används för att nedvärdera, frysa ut eller förminska. I vardagligt tal används ofta ordet skvaller som något negativt, men inom forskningen definieras det som ”informationsutbyte om personer som inte är närvarande”. Det behöver alltså inte vara något negativt som sägs, utan kan även vara både positivt och neutralt.  – Enligt studier så är det skvaller vi ägnar oss mest åt är neutralt, en del är positivt och en mindre del är negativt. Men det är det negativa vi tänker på när vi hör ordet ”skvaller”, för det är det vi är rädda att bli utsatta för, säger Måns Svensson, rättssociolog som intresserar sig för skvaller. Mia-Marie Hammarlin, som bland annat forskat om mediedrev, instämmer i vad Måns Svensson säger. – Vi uppmärksammar det negativa skvallret för att vi är problematiserande som art, de lätt pessimistiska individerna har gynnats evolutionärt, alltså vi som är lagom missnöjda, säger hon. Det hon reagerade på när hon forskade om just mediedrev, och kända personer som varit med om skandaler, var att personerna led av skandalerna längre än man kan tro. – Som nyhetskonsument ser man drev som något som drar förbi, vi intresserar oss för det en stund och sedan glömmer vi det. Men jag förvånades över hur långt lidandet varit för de som varit utsatta, ibland hade det pågått i flera år och i mångt och mycket varit livsomvälvande. De som utsatts hade känslor av ensamhet, utfrysning och beskrev det som att ”telefonen tystnar”. Gäster i programmet: Mia-Marie Hammarlin, universitetslektor och forskare inom kommunikation och journalistik vid Lunds universitet, Måns Svensson, rättssociolog vid Högskolan i Halmstad, Jenny Jägerfeld, psykolog och Kimmo Eriksson, professor i matematik, som lett en internationell studie om reaktioner vid normbrytande beteende vid Stockholms universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf Programmet sänds direkt.

Föreningsidrottandet bland barn och unga minskar. Vad får det för konsekvenser? Hur är man en stöttande idrottsförälder? Och spelar det någon roll senare i livet att vi en gång varit med i ett lag? Det frågar vi oss i dagens Kropp & Själ.  – Ofta tänker jag, när man gör insatser för att främja föreningsidrottandet, att man når den gruppen som redan tycker om att idrotta. Man skulle behöva nå den gruppen av personer som till exempel inte är med på idrotten i skolan. Skulle man kunna få den gruppen att engagera sig skulle det bli en större samhällsvinst, menar Johan R. Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på Centrum för idrottsforskning. De senaste åren har det skett en successiv minskning i deltagandet i föreningsidrotten bland både barn och tonåringar, men en ny trend visar att den största minskningen sker bland killar som är mellan 7 och 12 år gamla. Enligt Barbro Sundberg, som skrivit boken Föräldrar för framgång – Sätt guldkant på ditt barns idrottsupplevelse, har föräldrarna en väldigt viktig roll i att få sina barn att stanna kvar inom idrotten: – Grundläggande är - låt barnet ha kul! Som förälder bör du inte fokusera på om ditt barn till exempel gjorde mål eller liknande, utan snarare fråga om barnet är nöjd med sin insats. Gäster i programmet: Barbro Sundberg, författare, idrottslärare och mental coach, Johan R. Norberg, professor i idrottsvetenskap på Malmö universitet och utredare på Centrum för idrottsforskning, Oskar Henriksson, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

Sedan 50-talet har forskare och tänkare försökt att förklara vad wrestling egentligen är och vad det säger om oss människor. I Kropp & Själ använder vi oss av denna konstform som förklaringsmodell för dom svåra frågorna i livet: Vad är verkligt och varför delar vi upp världen i onda och goda? Professionell fribrottning mer känt som wrestling kan uppfattas som udda. Det är ett skådespel som går ut på att onda och goda karaktärer gör upp i en ringen. Till Sverige kom den här kulturen på 00-talet, då har den redan varit etablerad i stora delar av världen. Den franska författaren och litteraturforskaren, Roland Barthes, försökte tidigt förstå vad wrestling är. I sitt klassiska verk ”Mytologier" (Mythologies) från 1957 skriver han: wrestling should be looked at not as a scamming of the ignorant, but as spectacle; a mode of theatric performance for a willing, if bloodthirsty, audience. Vad säger denna konstform om oss människor? Daniel Berg, forskare vid Stockholms universitet: "Wrestling finns för att visa oss att resten är på riktigt”.Gäster i programmet: Eva-Lotta Hultén, journalist och författare till boken "Resan från mörkrets hjärta: om ondskan och godhetens mekanismer", Daniel Berg, forskare i ekonomisk historia vid Stockholm Universitet och Chiraz "The Armenian Gold" Moberg, wrestlingkommentator.Programledare är Ninos Chamoun.Producent: Clara Lowden.Programmet bandat.

Är du dömd till att för evigt vara sömnstörd eller är det något du kan ändra på? Och på vilket sätt kan en tacksamhets-dagbok påverka din vila? Kan du förbättra din sömn eller är du dömd till att sova för lite eller för mycket? Hur mycket sömn behöver en småbarnsförälder, vad händer med sömnen när du får en smäll mot skallen, och hur gör elitidrottarna för att sova optimalt? Det tar vi reda på i det här avsnittet av Kropp & Själ när programledaren Stina Näslund träffar forskare, elitidrottare och småbarnsföräldrar för att få ett svar på frågan. Men framför allt avslöjar Stina sitt egen tonårsliknande sömnbehov – hon skulle kunna sova hur länge som helst. Medverkande: Johan Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

Vi kan kalla honom för magsäcksartist Jimmy Hoffa. I nästan 20 års tid har han regelbundet svultit sig och bara levt på vatten i rekordlånga 40 dagar. Men hur hälsosamt är det och varför gör han det? Vi kommer att undersöka vad denna extrema typ av fasta gör med kroppen i allmänhet men i synnerhet med Jimmys kropp. I över ett halvår har Kropp & Själs programledare Stina Näslund har följt honom för att nu äntligen kunna ge honom den fällande domen. Är det nyttigt eller är det direkt skadligt? Medverkande: Jimmy Hoffa. Kerstin Brismar, läkare och professor i diabetesforskning, Karolinska institutet. Peter Arner, läkare och professor vid institutionen för medicin i Huddinge, Karolinska institutet. Carl-Magnus Brodén, läkare och specialist i mag och tarmsjukdomar, läkare, verksamhetschefGB Obesitas Skåne. Programledare: Stina Näslund Producent: Shang Imam

Vem är stark, vad är det som krävs för att kunna lyfta tunga föremål? Och hur stor roll spelar egentligen styrka i vår digitala era? Det djupdyker vi i i det här avsnittet av Kropp & Själ. Dessutom blickar vi hundra år tillbaka i tiden och hittar kraftkarlar och jättekvinnor som brottades med björnar och lyfte elefanter. Medverkande: Paula Junhov Rindberg, flerfaldig svensk och nordisk mästarinna i tyngdlyftning. Emma Pihl Skoog disputerade på avhandlingen ”Kraftkarlar och knockouts: Kraftsporter, kropp och klass i Sverige ca 1920–1960” vid Historiska institutionen, Stockholms universitet 2017. PT: Michael Paulsen. Sara Martinsson, författare till boken Knäböj: om kvinnor och styrketräning. Starka Joel Ögren som tränar strongman hemma i ladan. Programledare: Stina Näslund Producent: Shang Imam

Vi kan inte undgå att höra dem, vi kan inte undgå att se dem och känna doften av dem. Våra grannar är ofta dem som kommer oss närmast utan att de är våra närmaste. En ofrivillig form av intimitet. När Kropp & Själs Clara Lowden flyttar till ett hyreshus börjar oväntade saker hända. Hyreskontraktet är fullt av regler gällande tapetsering, men det saknas information om hur relationen mellan oss grannar ska se ut. Vi bor här tillsammans och genom det är vi något för varandra - men vad?Vi grannar besitter kunskap om varandra, ljuden och lukterna som sipprar mellan väggarna bildar ett pussel. Bråken, skratten, gråten, den brända middagen.Vi ser varandra i alla stadier, i alla skepnader av oss själva. Nyklippta, nyskilda, uppklädda, ledsna och sjuka. Men exakt vad den andre vet om oss, exakt vad den andra hört, kan vi bara ana. I trappuppgången nickar vi och säger hej när vi går förbi. Som om vi hade tystnadsplikt. Vi är för nära varandra för att låtsas om varandra. För annars.. hur skulle det bli?En dag händer något i hyreshuset som tvingar grannarna att kliva över den osynliga gränsen. ”En särskild konstruktion av avstånd och närhet, av likgiltighet och engagemang”. Så beskriver den tyske filosofen Georg Simmel vad grannskap är. - Det han sätter ord på är verkligen något som är kärnan i grannskapet, nämligen ambivalens. Vi kan inte undgå våra grannar men det är samtidigt väldigt svårt att möta dem. Det säger litteraturforskaren Irina Hron som forskar om grannens roll i litteraturen. - Grannen är en sorts projektionsyta, en person som har nästan samma adress, nästan samma väg hem, men inte helt. Vi är nästan lika varandra, men ändå inte. Och det kan vara irriterande. För det berör vårt behov av det privata, vårt behov av singularitet. Vi vill vara individer, vi vill vara individuella men så finns det plötsligt människor omkring oss som har nästan exakt samma lägenhet, som har nästan exakt samma väg hem, menar Irina Hron. Gäster: Irina Hron, docent i tysk litteratur som forskar om litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, Martin Dribe, professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Clara Lowden. Producent Stina Näslund. Programmet är förinspelat.

I dagens special lyssnar vi på det bästa från dom kärleksprogram vi gjort. Kärlek är ett återkommande tema i Kropp & Själ och det som du, lyssnare, tagit till hjärtat. I studion: Ulrika Neideman Hjalmarson och Ninos Chamoun. Programmet är bandat. Producent: Ninos Chamoun.

Att vara nöjd kan uppfattas som ambitionslöst och provocerande av omgivningen. Men är inte det vad varenda person i världen strävar efter? att vara nöjd och tillfreds med sig sig själv och sitt liv. I Kropp & Själ undersöker vi begreppet nöjd och den svåra vägen dit. Åsa Kruse, psykolog och författare till boken "Verklighetsglappet: att hantera sina krav och förväntningar", upplever att många personer brottas med att hantera kraven som ställs, från ens omgivning och sig själv. För ibland stämmer kraven och förväntningarna inte överens med den egna verkligheten. – Att känna sig otillräcklig är krävande. Samtidigt är det fult att vara nöjd och det handlar om idealen som finns i samhället. Vi ska inte vara nöjda för det signalerar att vi raderar ut vår utvecklingsvilja och att vi inte längre har några mål. Men det finns sätt att tänka och handla för att finna tillfredsställelse, säger hon.  I studion finns också psykologen Dan Katz med råd till dig som inte känner dig nöjd med livet. – Det viktigaste är att inte vänta på att något ska kännas "rätt”. Känslan är ofta en dålig kompass. Men det är svårt för vi lever i någon sorts teater som ska förställa det lyckade livet, säger han. Gäster: Åsa Kruse, psykolog och psykoterapeut och författare till boken "Verklighetsglappet", Bengt Brülde, professor, forskare och filosof, Göteborgs Universitet och Dan Katz, psykolog och författare. Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson.Producent: Ninos Chamoun och Alice Lööf.Programmet är direktsänt.

Många anser att lukter är kopplat till själ och minnen. Men vad händer när man inte kan känna lukt och smak? Lukten är ett sinne som sällan hamnar i centrum. Men i och med covid-19 har vikten av ett fungerande luktsinne blivit allt mer uppmärksammat. Gäster: Johan Lundström doftforskare och docent i psykologi vid Karolinska institutet, Jonas Olofsson docent i psykologi som forskar på luktsinnet, Mustafa Can, författare.

Människan är energisparande till naturen. Det är naturligt för oss att i första hand använda huvudet istället för benen. Det ligger också i vår natur att försöka överleva så länge som möjligt. Hur gör man då för att få träning till att bli en naturlig del av livet? Medverkande: Michail Tonkonogi, professor idrottsfysiologi Högskolan Dalarna, Mikael Nilsson, idrottspsykolog, Elin Bjärkstedt, fysioterapeut och personlig tränare, Karin Weman, universitetslektor Högskolan Halmstad. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Ninos Chamoun. Programmet är direktsänt.

Henrik Frenkel är en av många personer fått beskedet om att han har Alzheimers sjukdom. Och precis som många andra blev han feldiagnosierad. Men i och med ny svensk forskning kan det nu vara slut på felaktiga diagnoser. Men många frågor återstår kring gåtan Alzheimers. I banbrytande studie, ledd av professor och forskningsledare Oskar Hansson vid Lunds universitet, har forskare tagit fram en ny diagnosmodell som kan skilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 90 procents noggrannhet. Detta betyder att man sätta mycket säkrare diagnoser än tidigare. Men hur ska man integrera den nya kunskapen och tekniken inom vården? För Henrik Frenkel som fick en felaktig diagnos är det viktigt att inte släppa taget om patienten när diagnosen väl sätts och att fokusera på livsstilsfaktorer. Nu driver han en uppmärksammad blogg där han sprider kunskap kring sjukdomen och diagnosen. En av faktorerna är sömnen. Christian Bennedict, sömnforskare vid Uppsala Universitet gästar Kropp & Själ. I sin forskning har han sett en koppling med sömn och Alzheimers sjukdom. Gäster: Henrik Frenkel, journalist och poddare, Oskar Hansson professor och forskningsledare på minnesforskning vid Lunds universitet, Christian Bennedict, sömnforskare vid Uppsala universitet och Henrik Jörntell,professor och forskare vid Lunds universitet.Programledare: Ulrika Neideman Hjalmarson.Producent: Ninos Chamoun. Programmet är direktsänt.

Det finns dom som påstår att manligheten befinner sig i kris idag. Detta påstående hördes även på 1800-talet då mannen ansågs vara för vek och känslosam. Då dammande en grupp män av vikingafiguren som inspiration. I Kropp & Själ frågar vi oss vad som inspirerar dagens män. Lucas Gottzén, professor i ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet som forskat om män och manlighet, Jens Liljestrand, författare och kulturskribent i tidningen Expressen, Ted Hesselbom och Anna Lihammer, författare och historiker.

Vad händer när den grupp du definierar dig själv med går från att vara utskrattad till hyllad? Vill du försvara den från nya praktikanter eller är alla välkomna? Från den ena nörden till den andra, det är komplicerat. Nörden har gått från töntig till cool. Från skamlig till trendig. Idag är specialintressen och "att nörda ner sig" i något ett allmänt känt begrepp. Från kaffe-nördar till sticknings-nördar. Nördens tid är kommen. Men har denna revolution varit friktionsfri? Knappast. Vi hör nördar, forskare och psykologer om nördens identitet och om fördelarna och nackdelarna om att nörden nu är mainstream. Hör Eva Silvfers, forskare och professor vid Umeå universitet, forskningsprojekt "Nörden som grindvakt" om hur den "traditonella" nörden riskerar att exkluderas inom vissa områden nu när nörden är något folk strävar efter att vara. Sofia Ulver, konsumentforskare vid Lunds universitet, säger att nörden idag är allt mer kommersiellt gångbar än för 10 år sedan och att alla idag kan vara nördar. Begreppet nörd är urvattnat, men vad innebär det för nördens identitet? I studion: Teresa Axner, nördfeminist och medgrundare till gruppen "geek woman united!" och Karl Bergström, doktor i spel och psykolog. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt.

Idag finns en större medvetenhet om risken att hamna utanför och att känna sig som en "bluff". Vad krävs för att vi ska bli omtyckta av andra och inbjudna in i värmen? Enligt professorn, Lars-Johan Åge, finns två typer av popularitet. – Den ena är sund och den kallar han för omtyckthet och det handlar om nära relationer. Människor som vill träffa oss igen.  Den ytliga popularitet som är mindre sund handlar om anseende och makt över andra, säger han Enligt honom är att vara "äkta" ett sätt att bli omtyckt. Men vad innebär det att vara äkta? Enligt psykologen och forskaren Irena Makower är det bland annat att drivas av sina inre värderingar. – Den förlösande processen är väldigt lång idag. Jag känner 40-åringar som fortfarande söker, dom vill byta jobb eller ha kanske ha familj och det är många beslut. Det är lätt det blir ett perfektionistiska tänkande, man villl välja bästa livet. Men vad är det bästa livet? Idag känner människor allt mer krav och måsten från sin omgivning och samhället. – Man måste säkerställa att man lever upp till kraven. Det kan vara att det måste se ut på ett visst sätt hemma, eller att man måste vara på ett viss sätt. Det kan också vara att få andras godkännande för att fatta vissa beslut. Säkerställa att något är korrekt eller stilla inom sig själv, säger Alexander Rosental, psykolog och specialist på perfektionism. Gäster: Lars-Johan Åge, professor vid Gävle högskola som forskat inom förhandling, aktuell med boken Omtyckt, Alexander Rozental, psykolog och författare och Irena Makower, psykolog och författare.

Efter reseförbud och restriktoner på hemmaplan är det många som längtar efter att resa. Vad betyder resandet, för livet, den personliga utvecklingen och synen på världen? Är det extraordinära platser och vyer eller mänskliga möten som gett minnena? Vi träffar äventyraren Philip som har rest runt i Asien och gör det årligen för att komma bort från sitt jobb och sig själv. Hör också om psykologen Oskar Henrikson experiment på sin resa till Japan med sina vänner för att undvika konflikter. Gäster: Per J Andersson, författare och grundare till resemagasinet Vagabond, Lars Olson, minnesforskare på Karolinska Institutet och Oskar Henrikson, psykolog. Vi sänder direkt och programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Ninos Chamoun

Hemmastittare är elever som mår dåligt av att gå till skolan. I brist på andra ord kallas dom hemmasittare. Vilka är dom och hur kan man vända utvecklingen kring frånvaro från skolan? Lova var Hemmasittare. Hon ville inte gå till skolan. Hon mådde fysiskt dåligt bara på tanken att gå dit. I boken ”hon kallades hemmasittare” skriver Nadja Yllner om sin och sin dotters den tuffa resa. Hör deras historia om at ta sig ur en ond spiral. Vi möter också mamma Klara som har tre barn som alla haft svårt att vara i skolan i perioder. Alla tre har ADHD och två av dem har autism, vilket gör att de behöver anpassningar i skolan. Även hemma krävs strategier för att få vardagen att fungera. Allt från att äta frukost och klä på sig till att lämnas i skolan är utmaningar och för mamma Klara har barnens välmående blivit en heltidssysselsättning. Hur får Klara vardagen att gå ihop? – Något har fallerat. Det är ett samhällsproblem. Det säger Malin Gren Landell, om frånvaroproblematiken. Hon leder en internationell forskargrupp som söker svaren på dom svåra frågorna kring varför inte barn kan eller vill gå till skolan.Gäster i programmet: Malin Gren Langell, forskare, psykolog, Nadja Yllner, författare och Diana Gustafsson, verksamhetschef för Hikikomori, som ger stöd till hemmasittande unga vuxna att bryta sin isolering.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Ninos Chamoun.Programmet sänds direkt.

För första gången på länge ser vi ett trendbrott när det gäller inflyttningen till städerna. Färre flyttar in än ut. Och det är oftare yngre som väljer bort storstaden. Hur hittar man sig själv i en ny miljö och varför lockas unga av landsbygdslivet? Katrin flyttade tillbaka till barndomsbygden i Värmland efter många års stadsliv. Hon vill att hennes barn ska växa upp på mammas gata men hoppas att dom kommer lämna för något annat när dom blir äldre. – Det är ett inre uppror. Så beskriver Maxim Vlasov, universitetslektor i företagsekonomi vid Umeå universitetet , ”den nya gröna vågen”, som består av personer som lämnar staden för att starta småskaliga jordbruk. Detta inre uppror bottnar i att man vill förändra sig själv och sin omgivning. Klimatångest och en trötthet på tillväxthetsen är två faktorer som spelar in i beslutet att lämna staden för landsbygden. – Varför inte dra i handbronsen för storstadstillväxten? Det är en fråga som kulturgeografen Josefina Syssner ställer. Hör hennes svar i Kropp & Själ om att välja bort staden. Gäster: Maxim Vlasov, Josefina Syssner, Karin Smirnoff, författare. Programledare: Ulrika Neideman HjalmarsonProducent: Ninos Chamoun Programmet är direktsänt.

I Kropp & Själ tar vi avstamp i den expansiva sporten padel. Många utövare beskriver padel som den perfekta leken. Det är inte svårt att lära sig och det är en social och fysisk aktivitet. Men vad händer när lek blir allvar? Lekens betydelse är viktig för människor men var går gränsen? När upphör leken och allvaret kommer in? Ska man tro den nederländska kulturhistoriken Johan Huizinga är det när leken fyller ett syfte som på står utanför själva leken. När leken får en betydelse utanför leken blir den allvar. För då fyller den ett annat syfte. Leken är en lek så länge den står i centrum. – Leken fyller den här funktionen som en slags tillflyktsort. Det är en aktivitet som pågår bortom det vardagliga, bortom det egentliga livet. Det är en tillflyktsort med sina egna regler, med sina egna meningsfulla aktiviteter.", säger Isak Lidström, idrottshistoriker och gäst i Kropp & Själ. I studion hör vi också Mikeal Lindfelt, professor i systematisk telogi. Han ser likheter i människans sätt att relatera till idrottens betydelse med religon. – Det har att göra med vilken roll känslor har fått i vår moderna tid. Idrotten har samma roll som religionen, den formar människans tid, har makten över människans tid. När det är påsk är alla lediga. På samma sätt planerar jag mitt liv efter sporten, ingen får störa när jag ska se en match, säger han. Gäster i studion: Isak Lidström, idrottshistoriker, Malmö universitet, Mikeal Lindfelt,  professor i systematisk telogi, Åbo akademi och Calle Åkesson | Verksamhetschef | Svenska Padelförbundet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Ninos Chamoun.

REPRIS FRÅN 2020 Jag ska alltid ligga två steg före. Jag ska alltid vara skärpt. Det är en annan press på mig och jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det har med min härkomst att göra. Så beskriver barnmorskan Ayaan Hassan situationen på hennes arbetsplats. Diskussionen växer kring etniskt ursprung, hudfärg och dess betydelse för upplevelsen av sjukvården. Samtidigt visar forskning att det är svårt för vårdpersonal att prata om rasism på arbetsplatsen. Hur kommer det sig och vilka konsekvenser kan detta få? Vi tittar närmare på detta och på begreppet minoritetsstress. Psykologen Hanna Wallensteen har specialiserat sig på fenomenet: – Det handlar om en rädsla att inte få höra till, att inte vara likvärdig på grund av negativa föreställningar kopplade till ens identitet. Medverkar gör bland andra Hannah Bradby, professor i sociologi vid Uppsala Universitet och aktuell med forskningsprojektet Rasism i hälso- och sjukvården i Sverige. Dessutom hör du Anandi Hattiangadi, professor i filosofi vid Stockholms Universitet som bland annat forskar på omedvetna fördomar. Gäst i studion: Hanna Wallensteen, psykolog med fokus på minoritetsstress. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam

Skilsmässorna har ökat hos dem som är över 60. Vilka möjligheter och svårigheter kan en skilsmässa senare i livet innebära? Och hur gör man för att träffa någon ny? Efter 45 år tillsammans skiljde sig Hedwig från sin man. - Jag härdade ut i många år, dels var jag feg och dels ville jag vänta tills barnen flyttat hemifrån. Jag kunde lika gärna ha det jobbigt lite till för deras skull, resonerade jag. Man kasar runt i den bekväma bubblan och glömmer lätt bort sig själv, berättar hon.Efter skilsmässan köpte hon en motorcykel, något hon drömt om i många år.- Jag ville till sist sätta stopp och faktiskt leva de åren jag har kvar, berättar hon. När man levt länge med en och samma person kan steget att träffa någon ny vara svårt att ta. Åsa har tagit det steget. När hennes livs kärlek gick bort för tio år sedan fick hon tipset att skaffa dejtingappar och det har lett till många nya möten.Men den relation hon söker idag skiljer sig från vad hon tidigare velat ha. - När man är 75+ som jag är, då vet man vem man är och vad man vill, jag vill inte flytta ihop och börja om familjelivet. Jag känner inte en enda kvinna som dejtar som tänker flytta ihop med någon, det gör vi bara inte längre. Vi vill inte anpassa oss en gång till. Jag är inte så intresserad av någon ny mans barn eller familj, det får han ta hand om, jag har mina. Det grundar sig inte i att man hade ett dåligt äktenskap, men nu vill vi inte det, nu vill vi inte börja om, berättar Åsa. Gäster i programmet: Allan Linnér, psykolog, Kristina Elfhag, psykolog och forskare vi Karolinska institutet, Peter Öberg, professor i socialt arbetet vid Högskolan i Gävle. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

Varför är makt så njutbart för vissa, hur känns makt i kroppen och vilken sorts makt är viktigast att ha för att må bra? - Om jag ska gå in i ett rum och utstråla makt, då måste jag fixera min blick och min kropp mot den jag pratar med. Jag kan inte börja kolla runt och tänka ”oj där är det kakel och där är det tapet”. I sitt yrke som skådespelare har Alexander Salsberger behövt fundera på hur man gestaltar makt.- Det finns en del standardiserade tekniker att ta till, som att inte ha ett yvigt kroppsspråk. Jag fick lära mig på scenskolan att ska du ha status får du inte röra din kropp, du måste hitta din egen botten, ta långa pauser innan du pratar, var hellre fåordig än mångordig. Men det bygger också på en ganska schablonartad bild av makt, berättar han. Inom den sexuella praktiken BDSM* är makten central och något man förhandlar och kommunicerar om. Kennet utövar BDSM och han ser det som lek kring makt som sker i djupaste samförstånd.- Jag känner en tillfredsställelse av att ha kontroll. Den ordlösa kontakten mellan mig och den jag binder. Känslan av att kunna påverka, att det jag gör får någon slags effekt. Jag gör och hon reagerar på det jag gör, berättar han.- Jag har varit fascinerad av maktlekar och rep sen barnsben, tyckte att det var oerhört spännande att bli bunden och att binda redan då. BDSM är för mig ett lekland när det är som bäst, berättar Kennet. Alexi arbetar som domina, hennes kunder kontaktar henne för att de på olika sätt vill att hon ska dominera dem och förnedra dem. Vissa vill att hon ska förnedra dem offentligt, genom att spotta på dem eller tvinga dem att knyta hennes skor på öppen gata.- De vill känna sig som de gjorde när de var små och blev satta på plats, menar hon. Gäster i programmet: Henrik Fexeus, mentalist och författare, Charlotta Carlström, lektor i socialt arbete som forskat om BDSM, Sverker Sikström, professor i kognitiv psykologi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt. * BDSM är ett samlingsnamn för sexuella praktiker som kan inbegripa bondage, disciplin, dominans, underkastelse, sadism och masochism; ursprungligen en sammandragen initialförkortning av de engelska ordparen "bondage and discipline, dominance and submission, sadism and masochism.

Intresset för vad vi stoppar i oss har sällan varit större och de olika dieterna avlöser varandra i rampljuset. Men hur mycket kan man påverka näringsinnehållet i maten genom tillredning? Vad gör det för skillnad om jag äter min kokta potatis kall jämfört med om jag friterar den, hur får jag ut det mesta av min broccoli och vilket fett ska jag ha i stekpannan? Frågor som dessa får du svar på i programmet. Inom hemkunskapen har tillredningen av råvaror varit central. Från början handlade det om att kvinnorna skulle lära sig laga billig mat men också att de skulle kunna ta jobb och bidra till försörjningen. Men 1962 kom ämnet in i skolan och även pojkar fick lära sig laga mat. Fokus låg ofta på att tillreda för hållbarhet, det var vanligt med inläggningar och fermentering. Metoder som idag har fått ett uppsving igen. Gäster i programmet: Veronica Öhrvik, nutritionist och livsmedelsagronom, Malin Sandström, fysiker och vetenskapsskribent, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

Allt fler försök görs nu att behandla psykiatriska tillstånd med hjälp av psykedelia. Preparat som dragits med ett dåligt rykte sedan de upptäcktes i mitten av 1900-talet har börjat omvärderas. På 50- och 60-talet experimenterades det fritt med psykedelia i USA. I spåren av detta kom mycket kritik och forskningen på området ströps i början på 70-talet. Men de senaste tio åren börjar allt fler intressera sig för dessa substanser och deras verkan igen. Runt om i världen pågår studier kring hur psykedelisk behandling skulle kunna hjälpa patienter inom områden som beroende, trauma och depression.På Karolinska institutet i Stockholm pågår just nu en studie där man undersöker om det psykedeliska ämnet Psilocybin kan hjälpa patienter som lider av depression. - Depression drabbar många och det är inte alla som blir hjälpta av de behandlingar och mediciner som används idag, berättar Maria Beckman, en av de ansvariga för studien. I Holland drivs retreat där ämnet Psilocybin används som en del i en psykedelisk terapi. Tobias reste till ett sådant och tog ämnet tillsammans med en grupp.- Jag ville bryta mina destruktiva mönster. Jag har varit sträng mot mig själv och andra, ställt höga krav, så jag ville få hjälp att bli en schysstare person.Det hände saker med mig som skulle ta flera veckor att processa, berättar han. Gäster i programmet: Maria Beckman, psykolog och forskare vid Karolinska institutet, Predrag Petrovic, psykiatriker och forskare vid Karolinska institutet, Filip Bromberg, psykolog och ordförande i Nätverket för psykedelisk vetenskap. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

Acceptans presenteras ofta som en lösning på både fysisk och fysisk smärta. Vad vinner man på att lägga ner kampen och acceptera? Jennie Wadmans liv ställdes på ända när hon var 25. Hon fick ett slag i huvudet och kort därpå föll hon i en trappa och slog i huvudet igen.- Sedan den dagen har inget varit sig likt, livet sattes på paus, berättar hon. Hon fick svårt att koncentrera sig, kunde somna mitt under en middag. Så fort hon höjde pulsen fick hon feber.- Under lång tid var jag väldigt ledsen, jag ville bli den jag var innan skadan. Men någonstans insåg jag att jag inte kan tänka så. Jag fick bestämma mig för att lägga fokus på alla små framsteg och jämföra mig med när jag mådde som sämst istället för hur jag mådde innan skadan, berättar hon. För Linda Malm har tanken på acceptans varit skrämmande. Efter många års kamp för att bli förälder fick hon till sist ge upp den drömmen.- Det har varit en lång process att hitta acceptans, det handlar mycket om att släppa taget om hoppet, berättar hon. Anna Lundin fick även hon släppa drömmen om ett barn efter att ha försökt i åtta år.- Jag har lagt mycket kraft och tid på att försöka förstå vad acceptans är. Jag har insett att det är ett görande, vad jag gör i varje situation då jag blir triggad. När någon tar med sig sitt barn till jobbet eller när jag ser en barnvagn eller gravidmage, då kan jag känna mig ledsen och utanför. Jag har slutat kräva av mig själv att jag inte ska känna på det sätt jag faktiskt känner, berättar hon. Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog och författare, Richars Wicksell , psykolog och forskare i klinisk neurovetenskap Karolinska institutet, Annika Mörner, psykolog bl.a specialiserad på ofrivillig barnlöshet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

Mångsyssleriet har fått ett uppsving det senaste året, många har skaffat sig nya intressen eller blivit hemmafixare. Är det en renässans för den breda kompetensen vi ser? Efter en tid då specialisten ofta hyllats våras det nu för generalisten. Den nytänkande människan med gott självförtroende som kan lite om det mesta. I takt med digitaliseringen och teknikens framfart på många områden har det skapats en längtan efter värden som inte går att digitalisera. Mänskliga värden som kreativitet, flexibilitet och social färdighet. Och även pandemin har påverkat detta. - Generalistens tid är nu. När allt är osäkert och ingen vet vilken fot den ska stå på, då behövs generalisten. Det menar Linus Jonkman, författare och verksamhetsutvecklare. Lena Edlund har varit vaktmästare, teaterlärare, jobbat i butik, varit journalist, sångerska, jobbat med reklam, utvecklat en app, jobbat med turism, varit översättare, servitris och trumpetare på militärbegravningar i London. Nu lär hon sig bygga båtar. - Jag vill lära mig nya saker hela tiden. Jag är lättmotiverad, om någon föreslår något säger jag ja. Jag har alltid haft en grundmurad kärlek till mig själv och tycker att jag är bra på saker, berättar hon. För några år sedan köpte Finn Lindberg en stor tomt med en lite stuga. Han satte genast spaden i jorden och idag är platsen fylld av pågående projekt. En jordkällare, ett vindkraftverk, växthus, solpaneler och hönsgård. Till våren ska ha leda om bäcken för att skapa en damm för kräftor. - Jag är inte expert på någonting och det är det jag är expert på, att kunna lite om allt. Gäster i programmet: David Epstein, journalist och författare, Kata Nylén, psykolog, Linus Jonkman, författare och verksamhetsutvecklare, Johan Reunanen, managementkonsult. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

Flersamma relationer kan se ut på olika vis och bygger på en överenskommelse om att man vill ha kärlek eller sex med fler än en. Men vilka krav ställer det på relationerna? - Man måste våga vara helt naken med sina känslor på ett sätt som kan vara jobbigt och skrämmande. Det berättar Richard som lever flersamt. - Jag vill älska dem jag älskar på det sätt jag vill, berättar Cleo, som är förlovad med Richard och gift med en annan man, som i sin tur har två flickvänner. - Det blir en del familjemiddagar och ibland åker vi iväg och gör saker tex jag och min man och en av hans flickvänner. Högtider firar vi också tillsammans, berättar Cleo. Det är vanligt att personer som lever flersamt får frågan om de aldrig blir svartsjuka.- Om man tänker på svartsjuka som en stämning som ska undvikas till varje pris, då är det ett säkert sätt att utveckla en fobi för den. Men svartsjuka ingår i livet och om vi har ett utforskande förhållningssätt till den kan den vara utvecklande, berättar Martina Hallin som arbetar som existentiell coach och själv har erfarenhet av relationer som strider mot tvåsamhetsnormen. Gäster i programmet: Tanja Suhinia, psykolog, Martina Hallin, existentiell coach, samt Magnus Hübner som lever flersamt. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

En växande grupp människor har inte helt kunnat återgå till det vanliga livet efter sin infektion. Många har symptom som bland annat feber, orkeslöshet och nedsatt luktsinne. Läkaren Miriam drabbades av Covid-19 i våras och har fortfarande inte blivit bra.- Jag är väldigt trött, har svårt att koncentrera mig, har nervsmärta och fluktuerande feber. Jag har lyckats anpassa mig någorlunda till att jag har den här funktionsnedsättningen som sjukdomen inneburit. Men vissa dagar gråter jag och känner sorg över att det blivit så här. Jag skulle bara vilja ha tillbaka mitt liv, berättar hon. I ett direktsänt telefonväkteri vill vi höra från er som är långtidssjuka i Covid-19. Hur har ditt liv påverkats, hur ser din nya verklighet och hur gör du för att stå ut med ovissheten?Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00 Gäster i programmet: Malin Nygren Bonnier, fysioterapeut och docent vid KI, Anna Kåver, psykolog, Pia Lindberg, sjuksköterska Tyresö husläkarmottagning Lideta, Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin KI.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

I den moderna tillvaron är det ganska få av oss som sover, vaknar, äter och rör oss i takt med solen. Men ny forskning visar att hur vi disponerar vår tid har stora effekter på hälsan. Kanske är det dags att sluta stirra oss blinda på vad vi äter och hur vi tränar och istället tänka på när?Tajming är nämligen viktigare än man tror för att hålla sig frisk och sund och stryka kroppens funktioner medhårs, i enlighet med den inre klockan. Den inre biologiska klockan påverkar alla våra celler och kunskapen om den kan också hjälpa oss att förstå mer om olika sjukdomar och behandlingar.Celldelningen kan skilja sig över dygnets timmar och på så sätt kan man anpassa till exempel cancerbehandling till när den ger bäst effekt och minst biverkningar.Forskningsområdet kallas kronofarmakologi och är ganska nytt. - Dygnsrytmen reglerar alla våra gener. Vid en viss tid kanske läkemedlet inte har någon effekt för att vi har för lite eller för mycket av en viss genaktivitet till exempel, berättar Andrea Carmene Belin, forskare på instutionnen för neurovetenskap på Karolinska Institutet. Hon forskar om Hortons huvudvärk och undersöker om man skulle kunna behandla den bättre om medicinen ges vid en individanpassad tid på dygnet. Gäster i programmet: Satchin Panda, professor i kronobiologi, Johan Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden.

En sovande spädbarn som ler i sömnen, solens strålar genom snötäckta grenar eller ett konstverk som får oss att förundras. Vad består den här upplevelsen av och vad betyder den för vårt mående? I boken Granskogsfolk har David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, intervjuat människor om deras relation till skogen. Han menar att skogen för en del personer kan fylla en roll likvärdig en kyrkas. I det sekulariserade samhället saknas ofta ord för livets olika dimensioner, det finns ingen färdig vokabulär för det som sker med en när man bli hänförd, hamnar i sorg eller kris. I naturen kan man spegla sig själv och sitt känsloläge utan ord, menar han. Förundran kan också användas som ett verktyg i pedagogiken, vissa menar att det är grunden för allt lärande.Tove Jonstoij är författare och regissör samt medförfattare till en bok om förundrans roll i pedagogisk verksamhet. - Förundran är att ha kvar den ursprungliga förmågan att bli glatt överraskad av någonting man upptäcker, känner eller ser. Förundran rymmer också att ta ett kliv tillbaka och tänka ”kan det vara så här!”, berättar hon. Gäster i programmet: David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Sara Hammarkrantz, journalist och författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

För många har relationen till arbetet satts på prov under det gångna året där stora delar av vår vardag förändrats. Vilken roll spelar arbetet i våra liv och vad är meningen med att arbeta? Gränsen mellan arbete och fritid har för många suddats ut under den rådande pandemin. Hur påverkas man av att jobba hemma från soffan, vem blir man utan det dagliga småpratet med sina kollegor och hur effektiv blir arbetsdagen när Zoom-möten avlöser varandra? Den sociala situationen har förändrats för många, borta är de spontana samtalen med kollegor över skrivbordet eller vid kaffeautomaten. Bibliotekarien Caroline Åberg som jobbat hemifrån sen pandemin slog till brukar ha digital fikarast med sina kollegor. - Man sitter och stirrar på små rutor, det är ju inte så himla roligt. Att äta framför en kamera är inte heller så bekvämt. Man sitter mest och glor på varandra, berättar hon. Gäster i programmet: Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare samt författare, David Eklind Kloo, författare och projektledare på tankesmedjan Arena, Linus Jonkman, organisationsutvecklare, föreläsare och författare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

Vad krävs för att öppna sig för kärlek och ta emot den när den kommer? Hur vågar man ge sig hän och hur tar man emot starka känslor av kärlek från någon utan att känna sig kvävd? Vi hör Claes som blev blixtförälskad efter ha varit på en gudstjänst. – Där står en präst i kyrkan och säger att hon har förlorat sin gudstro. Då tänkte jag att det där måste vara en fantastisk person. Jag friade efter 6 veckor, säger Claes. Claes menar att han såg en ängel, han föll pladask och stärktes av kärleken. – Trots min kastratmedicin så lyckades vi bli ett riktigt par. Det var en medicinsk sensation som fick min läkare att skrika. Hör Anna och Harald som träffades under en tv-produktion. Idag är de lyckliga och har barn tillsammans. Men deras kärlek kostade på. Både hade nämligen partners när de träffades. – Det var såklart en fruktansvärd jobbig tid. Det var en stor sorg samtidigt om jag var extremt lycklig, säger Anna. Gäster i programmet: Philip Bäckmo, parterapeut och författare, Gabriella Schwilik, parterapeut inriktad på EFT. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden och Ninos Chamoun Programmet sänds direkt.

REPRIS. Hur kunde hon bli grundlurad av en pajas? Christina Herrström fick sitt liv söndertrasat av mannen hon bjöd in i sitt hem. Hade hon kunnat undvika det om hon upptäckt hans psykopatiska drag? Med hjälp av sina dagböcker har Christina Herrström kunnat kartlägga hur hon blev offer för mannen som hon kallar Ödeläggaren – en man med psykopatiska drag. Att bli offer för psykisk misshandel leder inte sällan till att den som misshandeln är riktad mot blir fråntagen och berövad sina mest grundläggande behov såsom trygghet, integritet, självkänsla och sociala sammanhang. Men det sker sällan över en natt – nedbrytningen av en människa sker successivt. Psykologen Anna Bennich betonar vikten av att det kan hända precis vem som helst. – Eftersom det är så pass skambelagt och så många som lider av detta i ensamhet och tysthet är det också ett viktigt ämne att lyfta. Kropp & Själ tittar närmare på hur den successiva nedbrytningen av en människa fungerar och hur en person som utsatts för psykisk misshandel tar sig vidare. Gäster i studion: Christina Herrström, författare, aktuell med boken Ödeläggaren, Anna Bennich, psykolog med fokus på bland annat att skapa hållbara relationer, Karolina Sörman, forskare i klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och har forskat på psykopati.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neidemann.Producent: Shang Imam. PROGRAMMET ÄR EN REPRIS FRÅN 2020.

Kropp & Själ blickar som vanligt tillbaka på året som gått och gör nedslag i några av de program vi sänt. År 2020 kommer för all evighet förknippas med den pandemi vi levt och lever i. Vi gör en återblick i dom program som, på ett eller annat sätt, formades av pandemin. Och som tidigare år har vi bjudit in Ida Hult, framtidsspanare, för att sia om det kommande året. Vilka trender kommer vi se inom området träning och hälsa? I programmet kommer du få höra hur tankarna gick precis i början av pandemin, vad experterna sa då. Vi hanterar också frågor om hur man hanterar isolering, ensamhet, distansering och andra överlevnadsstrategier. Det har varit en tuff tid för många, men för vissa har tandemin fört med sig något gott. Något som sker vid middagsbordet. Du hör bland annat: Psykologerna Dan Katz och Sara Widén om behovet av rutiner när man jämt är hemma. Stefan Balogh, psykolog och sexolog om vad gör man istället för en kram när man inte får ta på varandra och Roland Paulsen, författare, om hur man hanterar ovissheten. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Det är saligare att giva än att taga, sägs det. Vad händer inom oss när vi sträcker fram en gåva och hur är det att stå på andra sidan och ta emot? - Gåvan är ett värde man delar mellan sig. Den är aldrig neutral, den är alltid kopplad till förväntningar, menar Jonas Engman, etnolog och intendent på Nordiska muséet. Kropp & Själ skärskådar den stundande julklappsutdelningen. Hur påverkas relationer mellan människor när de ger varandra presenter? Varför vill man ge bort saker, hur får det en att må? Och hur ska man agera om det man ger blir helt fel eller om man verkligen avskyr den dyra present man just fått ta emot? I ett direktsänt telefonväkteri får lyssnarna dela med sig av sina historier om gåvorna de aldrig glömmer. Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Det går också bra att maila oss på [email protected] Gäster i programmet: Helena von Zweigbergk, författare, Anna Bennich, psykolog, Arvid Erlandsson, psykologiforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

Ett kallt dopp i havet eller en vinterpromenad iklädd sommarkläder? Att kyla ner sig en stund om dagen kan ha goda effekter på vårt välmående så väl psykiskt som fysiskt. Men hur klarar man kylan? Anna Danielsen tar ett dopp varje morgon. Hon och hennes man började med vanan i augusti och har sen fortsatt, trots att graderna krupit nedåt. - Jag läste om fördelarna med kalla bad. En timme efter att jag badat har jag fortfarande som en belåtenhet i kroppen. Känslan påminner och att springa ett pass, man får samma rush, berättar hon. Anna-Carin Nordin är världsmästare i 450 m vintersim och simmar ofta långa sträckor i kallt vatten. - Att lyssna på vad kroppen säger är A och O. Du domnar i händer och fötter, men om det börjar kännas i armar och ben, då måste du upp. För att ha koll på hur nedkyld hon är brukar hon testa om finmotoriken fungerar. - Om jag kan ta pincettgrepp med tumme och pekfinger, då vet jag att kroppen funkar, då kan jag fortsätta lite till, berättar hon. Kyla används även inom sjukvården. Barn som föds med hjärnskador har stor hjälp av att kylas ned till 33,5 grader. Och så handlar det om den bruna fettväven, som aktiveras vid kyla. En typ av fettväv som hjälper till att bränna vårt vanliga vita fett. Gäster i programmet: Helena Kubicek Boye, psykolog och författare, Fredrik Nyström, professor i internmedicin, Linus Olson, forskare i medicinsk teknik. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

Idag finns alla möjligheter att hacka sin egen kropp och hjärna. Biohacking handlar om att förändra sin egen inre och yttre miljö för ett hälsosammare och längre liv. Men vilka konsekvenser får det? Duscha kallt, sätt på dig glasögon som stänger ute blått ljus, mät dina blodsockernivåer och antalet steg du tar. För den som vill ta kontroll finns idag alla möjligheter till självoptimering, allt för att leva så hälsosamt och så länge det bara går. Men vad händer när man börjar se den naturliga döden som något som till varje pris ska skjutas upp så långt som möjligt? Och vilka konsekvenser får det när kontrollbehovet tar över? Gäster i programmet: Moa Petersén, docent i digitala kulturer, Maj-Lis Hellenius livsstilsprofessor, Nils-Erik Sahlin, professor i medicinsk etik, Mathias Zachau, personlig tränare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

Kan det finnas en poäng med att skydda sig från sanningen? Det finns lägen då förnekelse är det enda rätta för att klara av tillvaron. Är det en smart överlevnadsstrategi eller är det alltid bäst att se sanningen i vitögat? Att förneka en sjukdom eller ett brott kan få förödande konsekvenser för det mänskliga psyket. Men vad skulle hända om vi tog in allt som är sant? Förnekelse är inte bara ett sätt att fly sanningen, det är också en förutsättning för ett fungerande liv och en viktig grundsten i lekens värld. Gäster: Ulf Karl Olof Nilsson, mer känd som UKON, psykolog, psykoterapeut och poet, Liria Ortiz, psykolog, Peter Strang, professor i palliativ vård och överläkare på stockholms sjukhem och Johanna Lätth, psykolog.

Vården står inför stora utmaningar i och med att vi blir allt äldre. Hur kommer framtidens vård att se ut när resurserna är knappa och inte räcker till? En av lösningarna är att allt mer av den vård som bedrivs på sjukhusen ska förflyttas och komma in i våra hem. – Det finns ingen skattehöjning som kan försörja den ökning av 80+ som kommer att fördubblas inom 30 år. Systemet måste förändras i grunden, säger Mirjam Ekstedt, professor vid Linnéuniversitetet. I programmet medverkar barnmorskan och influencern Asabea Britton som födde sitt barn hemma i sällskap av familj, doulor och barnmorskor. Hör Asabea Britton berätta om sin hemmaförlossning som hon dessutom har delat på Instagram. I studion: Mirjam Ekstedt, sjuksköterska professor vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet, Göran Tomson, barnläkare och professor i internationell hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska Institutet och Maria Josephsson, medicinhistoriker, doktor i Idéhistoria, verksam vid Karolinska Institutet.

Vi har misslyckats med att förebygga självmord hos de yngre samtidigt som vi satsar mer än någonsin när det kommer till psykisk hälsa, säger psykiatern och suicidexperten Ullakarin Nyberg. Den senaste statistiken visar på en viss ökning av självmord bland unga. Samtidigt vet vi mer än någonsin om bakomliggande orsaker och möjliga åtgärder. Ny forskning försöker förstå mer om vad som leder fram till att en person tar sitt liv och hur man kan leva ett meningsfullt liv, trots svåra känslor av hopplöshet. I veckans Kropp & Själ kommer vi att försöka förstå bakgrunden till den här oroväckande statistiken. Medverkar i programmet gör bland annat två unga personer med erfarenheter av självmordsförsök. I studion: Ullakarin Nyberg, psykiater och suicidforskare vid Karolinska Institutet, Selene Cortes, sociolog och projektledare på föreningen MIND och Michael Westerlund, lektor vid JMK som har skrivit en avhandling med rubriken Självmord och internet. Om du har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig: MIND – Självmordslinjen 1177 – Sjukvårdsupplysningen UMO Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Har du förmågan att framgångsrikt hantera stora förändringar, motgångar eller risker? I så fall är du en resilient person. Ring in och berätta hur du överlever svåra tider: 08-215 216. – Folk med motståndskraft är mer hoppfulla, ser ljusare på tillvaron och har en större mening med det de gör, säger psykologen Kristin Öster när hon räknar upp några av de egenskaper som kännetecknar en person som har psykologisk resiliens. Resiliens handlar nämligen om psykologisk motståndskraft samt förmågan att återhämta sig. I Kropp & Själ kommer vi att undersöka vår förmåga att genomleva svåra stunder eller att studsa tillbaka från motgångar och svåra livshändelser. Hur gör vi bäst för att återhämtar oss? Ring in till oss och berätta om hur du gör för att landa på fötterna igen! Medverkande i programmet är bland andra renskötaren och fjällföraren Erik Sarri som var med vid livräddningsuppdraget efter flygolyckan i Kebnekaise. Alla ombord på Hercules-planet omkom. I studion: Caterina Cesaro, psykiater, knuten till Center för kris- och katastrofpsykologi, Gerry Larsson, senior professor i psykologi vid Försvarshögskolan och Kristin Öster, psykolog, Psykologifabriken. Programmet är ett telefonväkteri 08-215 216Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent Shang Imam

Leendet är kanske det viktigaste steget i spädbarnets utveckling och starten för att göra oss till sociala människor. Att le är att kommunicera. För utan omsorg från omgivningen dör barnet. Men vad är egentligen ett leende och går det att le på andra sätt än med munnen? Är ett leende alltid positivt eller finns det andra skäl till att dra på smilbanden? Hör Kropp & själ om smil, grin och andra leenden. Vi åker till Paris för att ta reda på hur man känner igen ett leende dolt bakom ett munskydd. Vår reporter Ninos Chamoun träffar en person som alltid har ett leende på läpparna – hör om vilka följder det får. Smittar leenden mer än andra ansiktsuttryck? Blir man glad av att le, och hur ler man med ansiktet täckt av ett munskydd? Gäster i studion: Per Naroskin, psykolog, aktuell med boken Leenden – en fälthandbok, Pia Risholm Mothander, psykolog och docent vid Stockholms universitet och Per Andréasson, doktor i psykologi, som har skrivit en avhandling om ansiktsuttryck. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Nej tack, jag avstår. Det är ett svar som dyker upp i allt fler sammanhang. Många väljer nu att välja bort. Att avstå från saker har blivit en livsstil. När Björn Natthiko Lindeblad bestämmer sig för att bli munk måste han ge bort allt han äger och betala av alla sina skulder. Det är ett krav för att han ska kunna gå med i klostret. – Jag blev förvånad över hur lätt i sinnet jag blev av att ge bort allt jag ägde. Det var jättehärlig att släppa taget om alla fysiska ägodelar, berättar Natthiko Lindeblad. Men väl i klostret så fanns det ännu fler påbud och krav – alla måste leva i celibat. Idag ser vi utrop lite här och var som uppmanar till att avstå från kött, gluten, barn och sex. En motpol till frosseriet och mer-av-allt-kulturen. Men vad ger det oss att helt avstå från en viss sorts njutning? Och gör självkontroll oss till bättre människor? Medverkande: Tidigare skogsmunken Björn Natthiko Lindeblad, aktuell med boken Jag kan ha fel, samt den amerikanska sexcoachen Taylor Johnson som förklarar varför han tycker att män ska hålla sig från att få utlösning. Studio: Lena Andersson, journalist och författare till Dottern – en berättelse om folkhemmets upplösning, Folke Tersman, professor i filosofi vid Uppsala Universitet, Lotfi Khemiri, läkare och beroendeforskare vid Karolinska Institutet samt Suzann Larsdotter, sexolog med fyra års teologistudier bakom sig. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt

Mycket frihet att utforska världen, ta eget ansvar och lära sig av sina misstag? Eller fasta regler och tydliga gränser för att skapa ramar och trygghet? Hur tänker du? Ring 08-215 216 och berätta! Rönen kring hur man på bästa sätt ska uppfostra sina barn förändras med jämna mellanrum och många föräldrar kämpar med att förhålla sig till sin egen barndom. När vissa väljer att ge barnen allt de själva saknade, väljer andra att gå i föräldrarnas fotspår och föra vidare reglerna från sin egen barndom. Vad säger experterna om vad som är det bästa förhållningssättet för att fostra trygga barn? Och hur tänker dagens föräldrar? Programmet är ett telefonväkteri: 08-215 216. Gäster i studion: Martin Forster, psykolog, Petra Krantz Lindgren, beteendevetare, samt psykologen och fembarnsmamman Tova Winbladh.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Jag ska alltid ligga två steg före. Jag ska alltid vara skärpt. Det är en annan press på mig och jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det har med min härkomst att göra. Så beskriver barnmorskan Ayaan Hassan situationen på hennes arbetsplats. Diskussionen växer kring etniskt ursprung, hudfärg och dess betydelse för upplevelsen av sjukvården. Samtidigt visar forskning att det är svårt för vårdpersonal att prata om rasism på arbetsplatsen. Hur kommer det sig och vilka konsekvenser kan detta få? Vi tittar närmare på detta och på begreppet minoritetsstress. Psykologen Hanna Wallensteen har specialiserat sig på fenomenet:– Det handlar om en rädsla att inte få höra till, att inte vara likvärdig på grund av negativa föreställningar kopplade till ens identitet. Medverkar gör bland andra Hannah Bradby, professor i sociologi vid Uppsala Universitet och aktuell med forskningsprojektet Rasism i hälso- och sjukvården i Sverige. Dessutom hör du Anandi Hattiangadi, professor i filosofi vid Stockholms Universitet som bland annat forskar på omedvetna fördomar. Gäst i studion: Hanna Wallensteen, psykolog med fokus på minoritetsstress.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Det gör att vi kan röra oss utan att ramla. Det hjälper oss att förhålla oss i rummet och känner av hur kroppsdelarna befinner sig i relation till varandra. Det handlar om balans i Kropp och Själ. Balanssystemet är livsviktigt för vår existens och när det sviktar riskerar vi att drabbas av bland annat yrsel och fallolyckor. Hör om kristallsjuka, balansträning, cheerleaders som trotsar balanslagarna och om varför yrsel är så starkt kopplat till ångestsystemet. Medverkar gör bland andra Christian Geisler, specialist på hörsel- och balansrubbningar, Eva Ekvall Hansson, lektor i fysioterapi, Lunds universitet, Tatjana Tomanovic, expert på kristallsjuka vid Karolinska universitetssjukhuset. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt

Har du en diger lista på egenskaper, intressen, bakgrund och utseende som du vill att en blivande partner ska leva upp till, eller går du bara på kemi och attraktion? Alla nya dejtingmöjligheter verkar inte gjort det lättare för oss att hitta en stadig kärlekspartner. Vilka krav är rimligt att ställa på en människa som man ska dela sitt liv med? – Vi vill hitta någon som påminner om oss själva, samtidigt som det ska gå fort och det är inte ett realistiskt krav om man vill ha en långvarig relation, säger sexologen Kalle Norwald. Komikern Jonatan Unge beskriver sig själv som sämst på kärlek och satsar numera på deltidskärlek. - Jag tror inte att jag kommer att hitta någon evig kärlek. Även om jag skulle vilja det. Vad letar du efter hos en partner? Har du en lista med önskemål eller måste det bara säga klick? Gäster i studion: Kalle Norwald, sexolog som medverkat i tv-programmet Gift vid första ögonkastet, Maria Farm, psykolog samt Jonatan Unge, komiker som längtar efter evig kärlek i en deltidsrelation. Medverkar gör också psykologen Egil Linge som tillsammans med journalisten Dan Josefsson skrivit Hemligheten som blivit lite utav en bibel för singlar som letar efter kärleken. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt

På en scen sitter fyra personer som blundar. De är hypnotiserade. Plötsligt reser sig en och börja kackla som en höna. Hon formar armarna till flaxande vingar. Publiken viker sig av skratt. Den här bilden delar nog många av vad hypnos är. Men framför allt tror folk att hypnos innebär en kontrollförlust, säger terapeuten Inger Lundmark. – Det är i själva verket tvärtom, man har full kontroll. Hypnos är inte på något vis en mirakelkur, men det är ett kraftfullt verktyg. Predrag Petrovic, docent i klinisk neurovetenskap, berättar om att hypnos istället kan användas i stället för narkos vid operation. – Det går ju inte att förklara på annat sätt än att det funkar. Det är något stort som händer inom oss vid hypnos. Men varför har vi ändå föreställningar om hypnos som mest liknar hokus pokus? Det ska vi besvara i veckans Kropp & Själ i P1. Medverkande i programmet är bland andra hypnotisören Erik Olkiewicz och psykologen och hypnosterapeuten Sven-Erik Levin. Gäster i studion: Predrag Petrovic, psykiatriker och docent i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Inger Lundmark, psykoterapeut och lärare i klinisk hypnos, Perjohan Lindfors, tarmläkare som skrivit en avhandling om hypnos vid behandling av IBS och tarmkänslighet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neidemann.Producent: Shang Imam.Programmet är direktsänt.

Hur kunde hon bli grundlurad av en pajas? Christina Herrström fick sitt liv söndertrasat av mannen hon bjöd in i sitt hem. Men hade hon kunnat undvika detta om hon upptäckt hans psykopatiska drag? Med hjälp av sina dagböcker har Christina Herrström kunnat kartlägga hur hon blev offer för mannen som hon kallar Ödeläggaren – en man med psykopatiska drag. Att bli offer för psykisk misshandel leder inte sällan till att den som misshandeln är riktad mot blir fråntagen och berövad sina mest grundläggande behov såsom trygghet, integritet, självkänsla och sociala sammanhang. Men det sker sällan över en natt – nedbrytningen av en människa sker successivt. Psykologen Anna Bennich betonar vikten av att det kan hända precis vem som helst. – Eftersom det är så pass skambelagt och så många som lider av detta i ensamhet och tysthet är det också ett viktigt ämne att lyfta. I Kropp & Själ kommer vi att titta närmare på hur den successiva nedbrytningen av en människa fungerar och hur en person som utsatts för psykisk misshandel tar sig vidare. Gäster i studion: Christina Herrström, författare, aktuell med boken Ödeläggaren, Anna Bennich, psykolog med fokus på bland annat att skapa hållbara relationer, Karolina Sörman, forskare i klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och har forskat på psykopati.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neidemann.Producent: Shang Imam.Programmet är direktsänt.

Jag är sjukskriven från jobbet och jag kan inte längre leka med mina barn. Jag blir för andfådd, men framför allt så orkar jag inte. En del patienter som blivit friska från Covid-19 fortsätter att ha besvär med andnöd, trötthet och problem med närminnet. Det gör att det är svårt att gå tillbaka till vardagslivet. Andnöd är svårt att behandla eftersom det är ett grundläggande varningssystem, säger Magnus Ekström, docent i lungmedicin: – Vi måste ju känna när vi kvävs och inte medicinera bort den signalen. Vad har pandemin lärt oss om lungorna? I veckans Kropp & Själ möter vi personer som lever med svår andnöd i sviterna av Covid-19 och om livet med en kronisk lungsjukdom. Gäster i studion: Magnus Ekström, docent i lungmedicin vid Lunds Universitet, Åsa Wheelock, docent i experimentell lungmedicin vid Karolinska institutet, Michael Runold, överläkare, specialiserad på lungsjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset och en av de ansvariga för forskningsstudien. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neidemann.Producent: Shang Imam.Programmet är direktsänt.

Framför dig har du två patienter och du måste nu välja vem av dem som ska få vård först. Vem du än väljer kommer någon att bli lidande. Hur gör du? Detta dilemma kan orsaka moralisk stress. Scenariot ovan är något som uppstår ofta för de som arbetar inom vården, berättar forskaren Martina Gustavsson, som studerar just moralisk stress hos människor som arbetar i katastrofområden: – I en kritisk situation kan det förekomma ett glapp mellan etiska teorier och verkligheten man står inför. Som vårdpersonal måste du fatta ett ett beslut och när nöden kräver det så hinner man inte rada upp för och emot, etik och moral. I sådana situationer kan man tvingas handla i strid med sina moraliska övertygelser, menar Niklas Juth, docent i medicinsk etik: – Man handlar på ett sätt som är fel för att omständigheterna tvingar en till det. Det moraliskt felaktiga handlandet är en konsekvens av felaktiga strukturer, regler eller helt enkelt brist på resurser. Moraliska dilemman och vad som händer när du trampar på din övertygelse handlar nästa Kropp & Själ om. Gäster i studion: Martina Gustavsson, forskare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid centrum för praktiskt kunskap, Niklas Juth, docent i medicinsk etik vid Karolinska Institutet. Medverkar i programmet gör även läkaren Staffan Bergström som, i ett uppmärksammat fall, assisterade en svårt sjuk man med att ta sitt liv, samt psykologen Filip Arnberg. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent, Shang Imam.Programmet är direktsänt.

Vad får en människa att lyfta sig och maximera sin förmåga? Är det benhårda krav eller är det lustfylld lek? Och hur mycket psykologi ligger bakom din prestation?  – Att pressa och piska sig kan fungera när det handlar enklare uppgifter och på kort sikt. Men på lång sikt kommer pressen leda till att du eventuellt drabbas av utmattning och till och med tappar i effektivitet. Det säger psykologen Sofia Viotti är inriktad på compassionfokuserad terapi (CFT). I Kropp & Själ ska vi utforska hur psykologi och prestation samspelar och vad du kan göra för att påverka din egen prestation. Gäster i studion: Göran Kenttä, lektor i idrottspsykologi vid GIH, Sofia Viotti, psykolog och författare till boken Utan press. Medverkar i programmet gör även bland andra kompositören Jakob Mühlrad och den finska e-sportpsykologen Mia Stellberg, om hur hon lyckades ta laget Astralis till toppen. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt

Semestern är över och nu drar skolorna igång, men osäkerheten är stor inför hösten. Kommer en andra smittovåg? Vad kommer att händer med alla som permitterats? Vad gör ovissheten med oss människor? Ingen lämnades oberörd av vårens pandemi då mycket plötsligt förändrades och det blev nästintill omöjligt att planera inför den närmaste framtiden. Runtom om i landet varslades och permitterades anställde och vissa samhällen försattes i total lock down – och befinner sig där än. Vad gör denna ovisshet med oss hur och ska vi förhålla oss till den? – I oron finns en insikt om att vår kunskap om världen är begränsad säger sociologen Roland Paulsen. – Det finns ett värde att erkänna att man upplever oro men samhälleligt sett borde vi vara mer fundersamma över varför folk mår allt sämre. Men när det kommer till att hantera ovisshet så menar ärkebiskopen Antje Jackelén att det varken är något vi ska distrahera oss ifrån eller ”destruera”.– Det funkar helt enkelt inte, utan vi måste våga kännas vid den här ovissheten. Utan att närma oss den så skulle vi beröva oss möjligheten att mogna som människor. Detta kommer nästa veckas Kropp & Själ i P1 handla om då vi gör plats för ovissheten och det oväntade som kommer av den. Gäster i programmet: Roland Paulsen, författare och sociolog, aktuell med boken Tänk om – en studie i oro, Antje Jackelén, ärkebiskop, aktuell med boken Otålig i hoppet, Patrik Hadenius, förlagschef på Nordstedts, författare till boken Paus. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.

Ena sidan hävdar att det kan orsaka alzheimer, den andra att det knappt är skadligt alls. Det handlar om skärmen och dess potentiella fara. Hur förhåller du dig? Ring in till programmet: 08-215 216. Men vad är egentligen fastställt om vad skärmen gör med oss? Och vad får de olika sidorna att inta så motstridiga ståndpunkter? Enligt psykologen Siri Helle är det just den tudelade debatten om skärmen som bidrar till problemet.– Det är väldigt svårt för de som behöver få hjälp att få en bild av det vetenskapliga läget. Det gäller i synnerhet föräldrar till barn och unga. Det som saknas är helt enkelt ett samtal om vad experterna i fråga är överens om. Så finns det ett enkelt svar frågan hur mycket skärm vi egentligen tål? Om vi frågar Siri Helle så blir svaret nej. Hur ser du på skärmtid? Begränsar du dig själv och dina barn eller låter du dem sväva utan begränsningar i den digitala rymden? Hör av dig till oss på [email protected] eller ring och var med direkt i programmet. Lyssnare kan ringa in direkt till programmet på nummer: 08-215 216.Gäster i programmet: Siri Hellre, författare och psykolog, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, Sissela Bergman Nutley, med. dr. neuropsykologi vid Karolinska Institutet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Programmet sänds direkt.

Att välja rätt väg bland alla möjligheter det moderna livet erbjuder är svårare än det låter. Rädslan för att välja fel förlamar, tänk om just din grej i livet väntar bakom nästa hörn. Hur hittar man mål och mening i sitt liv när fasen ung och lovande ligger bakom en? Möt Anna som fick ett tufft cancerbesked under sin graviditet, men vägrar att ge upp de små drömmarna i livet. Jan, nybliven pensionär som hittar mening i mötet med andra människor och Daniel som har gett upp tanken på att hitta meningen med stort M och har istället skaffat hund. Ett program om grubblerier och 30-årskrisande. I studion psykologen Katarina Blom och filosofen Erik Angner. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent Ulrika Hjalmarson Neideman

Viskande röster, ploppande bubbelplast eller krafsande ljud. Vissa människor upplever att specifika ljud kan ge dem en kittlande känsla som samtidigt får dem att slappna av. Fenomenet heter ASMR - Autonomous sensory meridian response - och har beskrivits som en orgasm för hjärnan. En del upplever effekten som ångestdämpande. Psykologen Jenny Jägerfeldt reagerade starkt positivt på vissa ljud redan som barn, men det var först i vuxen ålder hon fick kunskap om att andra kunde uppleva samma sak som hon. - Ljuden framkallar en "tinglande" känsla, som om det rann varmt vatten från hjässan och ner över ryggen. Jag blir lugn av dem, berättar hon. Luktar ditt kaffe blått? Eller har dina veckodagar och siffrorna i din portkod olika färg? Då är det troligt att du är synestet. Synestesi är en neurologisk funktionsvariation som innebär att hjärnan kopplar ihop olika sinnen.Extraordinära hjärnsensationer handlar nästa veckas Kropp & Själ om. Gäster i programmet: Jenny Jägerfeldt, psykolog, Josefin, pionjär inom ASMR, Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden. Programmet sändes direkt 21 januari 2020.

Kropp & Själ undersöker den mytomspunna anknytningsteorin. Hur nära måste man vara sin bebis för att den ska knyta an och bli trygg och hur reparerar man något som gick snett för trettio år sen? Emma växte upp med en alkoholiserad pappa och en medberoende mamma.- Jag fick en konstig anknytning till min pappa, i perioder var han frisk och i perioder väldigt frånvarande, berättar hon.Idag är hon själv småbarnsförälder och jobbar aktivt för att hennes barn ska få en trygg anknytning. En människas anknytningsmönster kan korrigeras i vuxen ålder, det menar psykoterapeuten Cecilia Hörnell Sunar. Hon arbetar med emotionellt fokuserad terapi, en form av parterapi som bygger på anknytningsteorin.- En kärlekspartner kan bli vår nya primära anknytningsperson, berättar hon. Gäster i programmet: Pia Risholm Mothander, psykolog och forskare vid Stockholms universitet, Elia Psouni, psykolog och forskare vid Lunds universitet, Cecilia Hörnell Sunar, psykoterapeut EFT. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden. Programmet sändes den 4 februari 2020.

Det är lätt att tänka att det man spolar ner i toaletten försvinner eftersom man inte ser det mer men det finns de som ser. Avloppsvattnet fungerar nämligen som ett slags sanningsserum. Följ med till reningsverket och hitta kokain i Gävlebukten, lär dig känna smaken av vårt viktigaste livsmedel, och så undersöker vi hur länge en människa kan överleva på bara vatten. I programmet kommer du även få höra vår programledare Stina prova på att bara dricka vatten i 4 dygn – en lyssningserfarenhet du inte vill missa. Medverkar i Kropp & Själ gör Lars Ståhle, överlevnadsexpert och läkare, Gunilla Hultgren Karell, vinkännare, Niklas Sundqvist, drifttekniker på Gästrike vatten, Johnny Gustavsson, drogsamordnare i Gävle kommun, Ulrika Davidsson, kostrådgivare och sist men kanske viktigast vår lyssnar Renée Andersson som hela programmet är tillägnat. Programledare: Stina Näslund Producent: Shang Imam Programmet är förinspelat.

Få tvivlar på att musik framkallar känslor hos oss människor. Men vad är det som händer i oss när vi blir djupt berörda av musik? Kan musik hjälpa oss att må bättre, eller göra hjärnan bättre på att räkna? I Kropp & Själs sommarspecial utforskar Erik Schüldt hur musiken påverkar hur vi mår. Från trumresan till pianoklinket. Medverkar gör bland andra musikprofessor Mattias Lundberg, musikpsykolog Alf Gabrielsson och musikern Peter Bryngelsson. Programledare: Eric SchüldtProducent: Ulrika Hjalmarson Neideman

Pedofil är ett ord som ofta väcker starka reaktioner. De allra flesta är män, men det finns också kvinnor som känner sexuell attraktion till barn. Lo har sedan tonåren varit sexuellt attraherad av barn. Hon har fantiserat om dem, skrivit och ritat. - Jag har försökt att inte tänka på barn när jag onanerar, men det blir bara frustrerande för jag vill tänka på dem. Det är svårt att kontrollera det kroppen vill, berättar Lo. Lo säger att hon aldrig gått över gränsen och förgripit sig på ett barn. Hon vet exakt var gränsen går och kommer aldrig att överträda den, menar hon.Men det finns andra som gör det, människor som passerar gränsen och begår sexuella övergrepp på barn. - Den samhälleliga bilden av vem som är en förövare är att det är en man, säger Isabella Kim, barnrättsjurist på Ecpat. Vi har svårt att acceptera att en kvinna kan ha ett sexuellt tändningsmönster mot ett barn, menar hon. Få kvinnor anmäls och döms för sexuella övergrepp och få söker hjälp. Men alla experter Kropp & Själ talat med vittnar om att de finns och troligen är långt fler än vad som syns i statistiken. En väsentlig del av offren för sexuella övergrepp uppger att de blivit utsatta av en kvinna. I programmet berättar 50-åriga Magnus om hur han under uppväxten utsattes för sexuella övergrepp av sin mamma. STÖD OCH HJÄLP: Har du blivit utsatt?Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08–696 00 95Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343Larma om misstänkta övergrepp:Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: [email protected] Är du orolig för att begå övergrepp?Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88

Varje dag klockan 14:00 under FHM:s presskonferens får vi höra det antalet döda i Covid-19 i Sverige. Döden har äntrat vår vardag på ett oundvikligt sätt och verkar inte lämna oss i första taget. Idag är döden så närvarande i våra liv att vi till och med ändrar vårt beteendemönster för att undvika risken att smitta eller att bli smittade, att döda eller att själva dö. Vi har slutat hälsa som vi brukade, vi har slutat träffa nära och kära och vi kan inte ens med säkerhet närvara vid en begravning om vi skulle vilja.Men vad gör det med oss att plötsligt leva med döden så nära inpå? Jenny-Ann Gunnarsson är utbildad döds-doula och är en döende persons följeslagare vid livets slut. Som döds-doula ledsagar hon in en person in i döden och ser till den döendes bästa. – Om vi vågar prata om det vi tycker är svårt, så kanske det är lättare att leva fullt ut – men också lättare att dö, säger Jenny-Ann. Men döden har inte alltid varit så enkel att hantera för Jenny-Ann. Det var när hennes egen mamma dog som något oväntat hände henne. Hon beskriver det som att hon blev hög på döden. I programmet tar vi dig även till en kyrkogård i corona-tider. Gäster i programmet: Lance Cederström, existensiell psykolog, Martina Montelius, dramatiker och Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska Institutet. Programledare: Stina NäslundProducent: Shang Imam.Programmet är förinspelat.

Många människor längtar efter en stark och meningsfull gemenskap men vad händer när den gemenskapen går överstyr? Vi tittar närmare den på starka relationer till en grupp och vem som går med i sekten. Du hör Thomas Anroth, författare till "Mina tio orimliga år som frälst" berätta om hur allting började för honom – i badkaret. Och vi pratar med f.d. gängkriminella Peter Svensson som idag jobbar med att hjälpa folk som vill hoppa av. Gäster i programmet: Helena Löfgren, psykoterapeut och tidigare medlem i Moon-sekten, Marco Nilsson, docent i statsvetenskap vid Jönköpings Universitet, har studerat aktiva jihadister.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Programmet sänds direkt.

Plötsligt händer det den stora, passionerade och omtumlande kärleken som fyllt upp en totalt tar slut. Men hur kommer det sig att kärleken tar slut? Programmet är ett telefonväkteri. När du blev förälskad så fanns det inte ens som en möjlighet, att kärleken på något sätt skulle upphöra. Men nu står du inför den krassa verkligheten som innebär just det – kärleken har tagit slut. Hur var det för dig – har du upplevt en stark kärlek som sedan en dag var slocknad? Hör av dig till oss på [email protected]  eller ring och var med direkt i programmet. Lyssnare kan ringa in direkt till programmet på nummer: 08-215 216. Gäster i programmet: Daniella Gordon, psykoterapeut och aktuell med podcasten ”Kärlek på allvar, Allan Linnér, psykolog och författare. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Programmet sänds direkt.

Runtom i landet ligger patienter nedsövda i respiratorvård. De är förlagda i koma tills de är friska nog att väckas. Vad händer när man söver ner patienter, och hur känns det? Hur är det att vakna upp efter att ha legat i koma? Patienter har vittnat om paranoida föreställningar och hemska mardrömmar efter att de väckts. Gäster: Per Hamid Ghatan, överläkare vid Akademiska Sjukhuset, Sigridur Kalman, professor i anestesi vid Karolinska Institutet, Malin Blom, tidigare patient som legat i koma. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Programmet sänds direkt.

Vissa blir dödssjuka, andra knappt blir förkylda av samma virus. Hur kommer det sig? Och kan du göra något åt det? hur kan det komma sig vad kan du göra Gäster i studion: Klas Kärre, professor i molekylär immunologi på Karolinska Institutet, Mattias Forsell, docent i immunologi på Umeå Universitet, Petter Brodin, barnläkare och docent i immunologi på Karolinska Institutet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam

Många för en till synes evig och omöjlig strid mot extrakilon som omärkligt smyger sig på. Kamp eller kapitulering vilken är bästa taktiken inför trivselvikten? I Kropp & Själ tar vi oss an trivselvikten och dess eventuella faror. Är dessa extra kilon farliga för vår hälsa och något vi ska kämpa för att bli av med? Eller kan vi luta oss tillbaka och öppna chipspåsen? Gäster i studion: Mai-Lis Hellenius, livsstilsforskare (KI), Erik Hemmingsson, överviktsforskare (GIH) och Anki Sundin, näringsfysiolog. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Du kanske har sett det hur människor låter deras armbågar nudda varandra. Eller hur de liksom gör en high-five, men med fötterna. Vad gör vi nu när vi inte kan röra vid varandra som förr? I Kropp & själ i P1 pratar vi om beröring, eller snarare bristen på beröring. Vad betyder det egentligen att någon tar i en? Och vad kan bristen på beröring ge för konsekvenser? Pandemin har satt sig i vårt kroppspråk och vi är hindrade att göra det mest självklara, nämligen att ta i varandra eller att hälsa med en kram. Hör lyssnares berättelser om hur de förhåller sig till beröring och att inte bli berörd. Gäster: Helena Backlund Wasling, hjärnforskare, Stefan Balogh, arbetsterapeut och sexolog, Katarina Blom, psykolog.

Plötsligt kom uppmaningen: Jobba hemifrån om du kan! Träningsanläggningar stänger, restauranger gapar tomma och alla dina planer måste ställas in, inte minst fjällresan. De rutiner och ritualer som ditt liv hittills bestått av är som bortblåsta. Kan du leva utan rutiner eller måste du skapa nya? Och är det ens möjligt? Gäster: Sara Widén, psykolog och adjunkt vid Karolinska Institutet, Dan Katz, psykolog, Anne-Christine Hornborg, professor i religionshistoria vid Lunds universitet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Människan har varit besatt att hitta sanningen med hjälp av tekniken. Tekniken har också hjälp människan att uppleva autentiska känslor i en världs som där man låtsas. Men om man slutar låtsas är man då sann mot sig själv? I dagens kropp & Själ funderar vi över begreppen sanning och lögn, äkta och fejk. Varför är sanningen är så viktig för att vi ska kunna känna tillit och trygghet, till andra och till samhället omkring oss? Finns det en sanning om sakernas tillstånd och går det att hitta sitt eget sanna jag? Gäster: Åsa Wikforss, filosof, Björn Thuresson, professor datavetenskap KTH och Johan Eriksson, psykoanalytiker.

Krisen har gett några ett omättligt sug efter mat och fått andra att tappa aptiten. Frågan är om den här perioden av isolering kommer att förändra våra ätvanor på något bestående sätt? Blir det ett uppsving för hemmamiddagen som dagens höjdpunkt? Väntar en ny våg av matnörderi och pånyttfödda kökskonstnärer? Eller kommer vi att  laga mindre mat själva framöver, när vi vant oss vid bekväma hemleveranser och suktar efter att få lämna hemmet. Gäster: Mats-Eric Nilsson, författare och matdebattör, Sofia Ulver, forskare LU, Richard Tellström, måltidsforskare och Per Styregård, matskribent.

När influensers var ett nytt fenomen anklagades dom för att vara ytliga. Idag är tonen en helt annan. Självutlämnande inlägg varvas med en total öppenhet kring psykisk ohälsa. Och dom som konsumerar det, älskar det. Gäster: Sissela Nutley, hjärnforskare, Magdalena Petersson Mc Intyre, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap GU, Nicolas Fälth, socionom och Jonas Colliander, forskare i marknadsföring vid Handelshögskolan i Stockholm.

"Hemma är inte där du bor, utan där du är förstådd", skrev en tysk poet för många år sedan. Hör Sirous som med tankekraft återskapat sitt bombade barndomshem och Valentina som återvände hem men fann inte vad hon trodde. Kropp & Själ dyker ner i vad som är känslan av ett hem. Gäster: Jonna Bornemark, filosof från Södertröns högskola, Mia Farm, psykolog, Svante Lundgren, docent vid religionshistoria från Lunds universitet, Erik Olsson, professor i internationell migration och etniska relationer.

Hur tar dig igenom den här speciella tiden vi befinner oss i? När många vanliga rutiner och sammanhang plötsligt är avskurna: vem blir du i krisen? Gäster: Tove Whalund, psykolog och forskare på KI, Patrik Lindenfors, forskare och författare till boken "Det kulturella djuret" och Sara Bondesson, lektor försvarshögskolan.

På senare år har sockret pekats ut som den stora boven och orsaken till fetmaepidemin. Socker är orsaken bakom en rad sjukdomar och det finns dom som jämför sockret med gift. Men kan vi gå så långt att klassa sockerberoende som en sjukdomsdiagnos? Vissa experter menar det. Andra inte. Gäster: Kerstin Brismar, Professor i diabetesforskning på Karolinska institutet,  Erik Hemmingsson, överviktsforksare och docent på GIH och Sara Ask, barndiets.

Vi tar ett brett grepp kring viruset från människans relation till epidemier i historien till dagens hälsoångest av ett nyhetsflöde som pågår dygnet runt. Vi har besökt 11313-centralen i Piteå där personer dagligen svarar på allmänhetens frågor kring viruset. Och så reser vi till Frankrike som är världens mest vaccinskeptiska land. Gäster: Anders Tegnell, Johan Von Schreeb, Kata Nylén, Niklas Arnberg, Maria Bergstrand och Dick Harrison. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.

Allt fler män väljer att sterilisera sig samtidigt som forskare menar på att mäns spermakvalité blivit allt sämre. Hör om männens beslut om att operera bort sin fertilitet och om dom män som tagit den andra vägen till "det goda faderskapet". Studio: Lars Henningsohn, överläkare och urolog, Karolinska, Niklas Envall, tidigare barnmorska på RFSU, nu lärare på barnmorskeutbildningen Högskolan Dalarna och Roger Klinth, som har forskat om familjepolitik och fäder, numera är rektor vid Ersta Sköndahl högskola. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.

Johan sitter på en restaurang och trummar nervöst på det manus han skrivit. Han väntar på sin bror. Johan har missbrukat alkohol och kokain i många år. Nu när han är nykter ska han gottgöra sin bror. Hör om det svåraste samtalet i Johans liv i Kropp & Själ. Vågar du inte göra slut med din partner i rädsla för att såra den? Vet du inte hur du ska ta upp det faktum att din vän dricker för mycket? Vilka verktyg behövs för att kunna ha ett svårt samtal och vad är konsekvenserna av att undvika det svåra? Kropp & Själ om svåra samtal. I studion: Liria Ortiz, psykolog, Ted Harris, präst och filosof och Gunnel Ryner, beteendevetare. Programledare: Ulrika Hjalmarson Nedieman

Hur kan en relation gå från något vackert och berikande till något som får dig att må dåligt och ifrågasätta dig själv? I en dålig kärleksrelation så gör man ju slut i det läget men hur gör man för att avsluta en vänskap på ett bra sätt? I studion: Mats Hilte, lektor socialhögskolan och författare till "Den moderna vänskapen", Ingalill Roos, psykoterapeut och författare till boken "Energitjuvar", Elin Liljero Eriksson, journalist och författare till "Underbara krångliga vänskap". Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.

Finns det skäl att inte betrakta högfungerande autism som en begränsning? kan den också innebära några fördelar? Är en diagnos per automatik en svaghet? Kan det också vara en styrka och en speciell tillgång för en person om bara de rätta förutsättningarna ges? I dagens Kropp & Själ pratar vi om högfungerande autism, det som också kallas för Aspergers syndrom. Vi hör från vuxna autister om deras upplevelser och tankar samtidigt vi sätter fingret på var forskningen inom området befinner sig just nu. I studion: Katarina A. Sörngård, specialist i neuropsykologi och författare till ”Autismhandboken” som riktar sig till vuxna med högfungerande autism. Serena Hasselblad, redaktör för boken "Autism inifrån – speglingar av ett autistiskt vi". Lena Nylander, överläkare vid Lunds Universitetssjukhus.

Vad gör det med en människa att vara inlåst och fasthållen mot sin vilja? Och vad händer när samma människa ska återvända till samhället efter flera års av isolering? Vi möter Johan som var fångad i öknen i fem år, Kristin som vid 23 års ålder blev stockholmssyndromet med hela världen och Victor som var fysisk begränsad i 13 år. Vi hör med experter om vad begreppet klaustrofobi innehåller och hur det kan yttra sig hos personer. Samt om svårigheterna att återanpassa till samhället efter ha varit en del av en sekt i många år. I Studion: Per Carlbring, professor i psykologi och Helena Löfgren, psykoterapeut. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Kropp & Själ undersöker den mytomspunna anknytningsteorin. Hur nära måste man vara sin bebis för att den ska knyta an och bli trygg och hur reparerar man något som gick snett för trettio år sen? Emma växte upp med en alkoholiserad pappa och en medberoende mamma.- Jag fick en konstig anknytning till min pappa, i perioder var han frisk och i perioder väldigt frånvarande, berättar hon.Idag är hon själv småbarnsförälder och jobbar aktivt för att hennes barn ska få en trygg anknytning. En människas anknytningsmönster kan korrigeras i vuxen ålder, det menar psykoterapeuten Cecilia Hörnell Sunar. Hon arbetar med emotionellt fokuserad terapi, en form av parterapi som bygger på anknytningsteorin.- En kärlekspartner kan bli vår nya primära anknytningsperson, berättar hon. Gäster i programmet: Pia Risholm Mothander, psykolog och forskare vid Stockholms universitet, Elia Psouni, psykolog och forskare vid Lunds universitet, Cecilia Hörnell Sunar, psykoterapeut EFT. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

Hur ser livet ut efter en hjärtinfarkt och hur kan man lära sig leva med rädslan för att det när som helst kan hända igen? Hjärtinfarkt drabbar ungefär 25 000 personer i det här landet varje år och det är fortfarande en av de absolut vanligaste dödsorsakerna. Men statistiken går åt rätt håll i alla mätningar, färre drabbas och fler överlever. Frank drabbades av en hjärtinfarkt för några år sedan. - Jag kände att det var väldigt orättvist. Jag är varken överviktig eller rökare. Men jag har det i generna, berättar han. Frank klarade sig bra. Men han berättar att han nu lever med rädslan för att få en till hjärtinfarkt.- Får jag värk i överkroppen på grund av att jag har sprungit eller målat så tänker jag direkt - är det på gång nu igen? Man lever med en tickande bomb, man vet inte vad som kommer hända, berättar han. Gäster i programmet: Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet, Jan Nilsson professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, Martin Ratz, bokaktuell, Jakob Ratz Endler, läkare och bokaktuell. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

Viskade röster, ploppande bubbelplast eller krafsande ljud. Vissa människor upplever att specifika ljud kan ge dem en kittlande känsla som samtidigt får dem att slappna av. Fenomenet heter ASMR - Autonomous sensory meridian response - och har beskrivits som en orgasm för hjärnan. En del upplever effekten som ångestdämpande. Psykologen Jenny Jägerfeldt reagerade starkt positivt på vissa ljud redan som barn, men det var först i vuxen ålder hon fick kunskap om att andra kunde uppleva samma sak som hon. - Ljuden framkallar en "tinglande" känsla, som om det rann varmt vatten från hjässan och ner över ryggen. Jag blir lugn av dem, berättar hon. Luktar ditt kaffe blått? Eller har dina veckodagar och siffrorna i din portkod olika färg? Då är det troligt att du är synestet. Synestesi är en neurologisk funktionsvariation som innebär att hjärnan kopplar ihop olika sinnen.Extraordinära hjärnsensationer handlar nästa veckas Kropp & Själ om. Gäster i programmet: Jenny Jägerfeldt, psykolog, Josefin, pionjär inom ASMR, Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

En ny yrkesroll tar allt större plats i vården, så kallade peer supporters. Det kan handla om före detta patienter i psykvården med kunskap om vad stigma och utsatthet innebär i praktiken. I Stockholm finns flera peer supportrar som jobbar i öppen verksamhet inom Socialpsykiatrin.Ingalill Massiani är peer supporter inom Socialförvaltningens projekt Bostad först. - Det som jag har mest gemensamt med de klienter jag träffar är att jag har en stor erfarenhet av att leva i utanförskap, ett liv som få kan relatera till. Det är där jag jag gör den största nytta, berättar hon. Daniel Ungman är före detta missbrukare och han har ingalill Massiani som sin peer supporter. - Jag är rätt så van vid att mina ord inte väger något, folk tycker att jag gjort fel. Men när jag är med Ingalill blir jag som vem som helst, berättar han. Hör även om doulor som arbetar sida vid sida med barnmorskan, som stöttar och ger den där lilla extra omsorgen som vårdpersonalen inte alltid hinner med. Och så har vi rest till Zambia där man sedan länge arbetar med själverfarnas kompetens i vården. Gäster i studion: Elizabeth Argentzell, doktor i vårdvetenskap Lunds universitet, Sonny Wåhlstedt, projektsamordnare peer support på NSPH, Hanna Nelson, doula. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.Programmet sänds direkt.

REPRIS FRÅN HÖSTEN 2019. Försöker du förstå och tolka tankarna, jobbar du för att kontrollera dem eller låter du dem bara fladdra förbi medan du koncentrerar dig på annat? Hör om olika terapeutiska metoder för att förhålla sig till tankar.En ny terapimetod testas nu i Sverige. På bara fyra dagar behandlas personer med tvångssyndrom. De lär sig styra sina tankar genom att exponeras för sina innersta rädslor. Kropp & Själ har varit på plats på ångestenheten vid Psykiatri Nordväst och träffat patienter och behandlare inom det nya projektet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Kropp & Själ blickar tillbaka på året som gått och gör nedslag i några av de program vi sänt. 2019 var ett år då mycket fokus inom hälsoområdet låg på förändring. Vissa av oss har svårt med förändringar, de kan göra ont och krånglar till det. Men även om vi på alla sätt och vis klamrar oss fast vid det vi känner till så går det ju inte att stoppa tiden, att undvika förändring.Och då är den andra taktiken att istället omfamna förändringen. Leta efter något nytt, fräscht och annorlunda i allt.Är förändring ett nödvändigt ont - eller det som gör oss till människor? Trendspanaren och framtidsforskaren Ida Hult avslöjar vilka trender vi kan vänta oss på hälsoområdet 2020. Gäst i programmet:Ida Hult, trendspanare och framtidsforskare.Programledare Är Ulrika Hjalmarson Neideman.

I vår tid högaktar vi effektivitet, har höga ambitioner och strävar efter optimering. Men samtidigt blir allt fler sjuka av stress och utmattning. Kanske är det dags för lathetens revansch? Bella vill göra så lite som möjligt för att spara så mycket energi som det går. - Jag är inte en aktiv människa. Det handlar om närvaro, jag är inte närvarande i stunden om jag hela tiden vet att jag sen ska göra något annat. Vårt samhälle är så organiserat, man förlorar spontaniteten, berättar hon.Bellas lathet har lett till att hon effektiviserat sin tillvaro. Hon brukar äta kall ravioli direkt ur burken, eller färdig soppa direkt ur förpackningen för att spara på disken.Hon har även effektiviserat sina morgnar.- Jag har pressat ner tiden det tar för mig att vakna och komma iväg från en halvtimme till 15 min. Det är skönt satt sova och jag äter inte frukost på morgonen. Kanske kan jag få ner tiden till 10 min, säger hon. Gäster i programmet: Kerstin Jeding, psykolog Stressmottagningen, John Axelsson, professor i psykobiologisk sömnforskning, Alexander Rozental, psykolog och forskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.

Plötsligt känner man inte igen personen som möter en i spegeln. Är det här jag? Blev det inte mer än så här? Ålderskris brukar vi kalla det - och ofta skämtar vi bort den. Men kanske är det just de där kriserna som får oss att utvecklas som människor. Hur gör man för att släppa sitt gamla jag och gå vidare? Psykologen och forskaren Kristina Elfhag menar att vi måste prata mer om de utvecklingssprång som sker i vuxenlivet. - Det är inte bara barnet som går igenom faser, även i vuxenlivet passerar vi skeden och faser där vi upplever dissonans. Då behöver vi förstå vår tillvaro och oss själva på ett nytt sätt. Överskrida oss själva och gå mot ökad komplexitet, menar hon. Ett sätt att gå från en fas i livet till en annan kan vara att omskola sig till ett annat yrke. Michaela befann sig mitt i karriären som konstnär när något började skava. - Jag kände mig inte behövd som konstnär. Om jag inte gick till jobbet var det ingen som ringde och frågade vart jag var, berättar hon. Så en dag bestämde hon sig och sökte till sjuksköterskeprogrammet. - Behovet av kollegor och sammanhang var det som gjorde att jag tog steget.  Gäster i programmet: Kristina Elfhag, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm, Elisabeth Serrander, existentiell psykoterapeut, Johan Waara, psykolog KBT. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.

Sporten innebandy föddes i Sverige för femtio år sen och har gått från skolgårdshobby till exportidrott. Hur har resan sett ut? När innebandy-entusiasten Peter Eriksson flyttade till Filippinerna såg han att sporten fanns i landet, men att de spelade på väldigt låg nivå. Han fick idén att starta ett filippinskt landslag och började leta efter spelare i Sverige med koppling till Filippinerna. Alexander Wärendh, vars pappa är från Filippinerna, hade spelat fotboll, men aldrig tävlat i innebandy. En dag får han ett meddelande på sociala medier från Peter. En förfrågan om att börja i det filippinska landslaget. - Dagen efter beställde jag en innebandyklubba. Jag tänkte att antingen är det här något jag kommer prata om resten nav mitt liv eller så kommer jag aldrig nämna det för någon. Beroende på hur det går, berättar han. I november kom laget fyra i SEA games.Gäster i programmet: Gittan Ahonen Gunnarzon, innebandyexpert, Lucas Öijvall, lagkapten Filippinska landslaget, Marit Tholvsen, optiker som forskat om ögonskador relaterade till innebandy. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Clara Lowden.

Vilka strategier finns för att stå ut med obehag, ovisshet, smärta, kaos och leda? Hur kan man tänja sina gränser för vad psyket och kroppen klarar av? Alex lever med kronisk smärta. För att stå ut har han utvecklat olika metoder. Att distrahera sig med musik och promenader är en. Men också att ge efter. - Man måste släppa på kontrollen, ibland kan det vara värt att vara lite vårdslös mot sig själv, berättar han. Stefan Thomsson tränar skidlandslaget, en stor del av träningen handlar om att lära sig stå ut. - Man är trött redan efter 1 km. Men har nio kvar. Då gäller det att stycka upp sträckan i olika fokusbiutar. Att leva här och nu när det är som mest jobbigt, det är nyckeln till att stå ut, berättar han. Gäster i programmet: Jenny Rickardsson, psykolog, Alva appelgren, forskare i kognitiv neurovetenskap, Stefan Thomsson, tränare skidlandslaget. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet är ett direktsänt telefonväkteri. Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.

För en del kvinnor blir en graviditet vägen ut ur ett drogberoende och början på ett nytt liv. Men det finns många hinder på vägen för både mor och barn. Sofie hade använt droger i 20 år när hon upptäckte att hon var gravid. Hon var för sjuk för att ta sig ur sitt beroende på egen hand och i takt med att magen växte blev hon allt tröttare och allt sämre. Hon sov i grovsoprum och trapphus och när väktare kom för att köra bort henne bad hon dem på sina bara knän att få stanna och vila lite till.Men en dag hände något som skulle förändra Sofies liv för alltid. Gäster i programmet: Sofie Hedenberg från KRIS, Anna-Karin Ekstrand, enhetschef Rosenlunds mödravårdsteam och Agnes Dahl, kurator Rosenlunds mödravårdsteam. Programledare är Stina Näslund.Producent Clara LowdenTekniker Krister OrretegProgrammet är förinspelat. Är du gravid och har ett riskbruk, skadligt bruk eller ett beroende av alkohol eller droger? Rosenlunds Mödravårdsteam erbjuder stöd och hjälp. https://www.beroendecentrum.se/vard-hos-oss/sarskilt-for-kvinnor/

Många människor i Sverige lever idag med minnen av krigsupplevelser, eller har anhöriga som gör det. Kan man ärva ett krig, psykologisk och biologiskt? Och hur går man vidare efter traumat? - Att springa mitt i natten till ett skyddsrum och vara omgiven av främmande människor. De vuxnas kroppshållning, ögonen som vittnade om skräck och oron i luften. Det är ett minne som kommer följa med mig så länge jag lever. Det berättar Ermin som flydde från kriget i Bosnien 1992. Upplevelser av krig kan föras vidare till kommande generationer, både biologisk och psykologisk, visar forskning. Jessicas föräldrar flydde till Sverige från Libanon i början på 90-taletHennes mamma återhämtade sig aldrig från de traumatiska upplevelser hon fick utstå och föräldrarnas minnen av kriget har präglat Jessicas liv.- Det har varit svårt att veta vad man kan prata om. men det har också legat ett ansvar på mig och mina bröder att ta vara på den chansen våra föräldrar gav oss när de tog oss till Sverige. Att utbilda oss, ta körkort och lyckas i livet. Lite som att vi står i skuld till dem, berättar hon. Gäster i programmet: Ermin Skoric, krigserfaren Bosnien, Frida Johansson Metso, psykolog och författare, Jessica Artoun, barn till krigserfarna föräldrar Libanon, Torsten Santavirta, forskare i nationalekonomi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

En egen stund i badrummet, morgon och kväll. Små burkar och flaskor med serum, oljor och väldoftande krämer för hundratals kronor. Plötsligt talar alla om sin hudvårdsrutin. Hudvård har blivit en del av den identitetsbyggande konsumtionen.- Det är en form av meditation för mig att öppna badrumsskåpet, låsa dörren. Livet är stressigt och oförutsägbart på så många sätt och hudvården är en källa till stillhet för mig. Det är meditativt. Det berättar Carin Hellman, skönhetsredaktör på tidningen Elle. Men handlar smörjandet och sprayandet om något mer än önskan om en slät och rosig hy? Och klarar sig huden lika bra utan? Gäster i studion:Johanna Gillbro, forskare och författare, Petra Kjellman, hudläkare och specialist i dermatologi, Mona Ståhle, professor och överläkare Karolinska institutet. Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman.

Kan man byta sexualitet mitt i livet? Vad skulle din partner säga? Hur skulle dina barn reagera? Hör fyra unika berättelser om skam, förnekelse och uppenbarelse. När Birgitta står i köket och steker pannkakor får hon frågan av sin dotter: Mamma, är du lesbisk?Birgitta svarar nej. Men Birgitta är inte helt ärlig. Hon är 40 år, har man och barn men hon vet att något saknas. Så hon bestämmer sig att utforska sin lesbiska sida. Det visar sig vara svårare än vad hon tror. Hur känns det att komma ut sent och vara sexuellt oerfaren vid 40? Hör personer som kommit ut i mogen ålder i Kropp & Själ. Om svårigheterna att gå från en heteronormativ värld till något helt annat. Gäster: Mia Kilström, psykolog, Anna Siverskog, forskare, Marika Carlsson, Komiker och författare och Birgitta Silfverskiöld, jurist. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Vågar du säga att du känner dig ensam? I dagens Kropp & Själ träffar vi personer som upplevt ensamhet och som nu väljer att prata om det. I Storbritannien finns det en ensamhetsminister. Nu höjs röster om att något liknande behövs i Sverige. För ensamheten kostar samhället pengar menar experterna. Men är ensamhet en sjukdom? Det finns de som är beredda att stå ut med nästan vad som helst, för att tanken på att bli ensam är så skrämmande. Men vad skulle hända om man på allvar började betrakta ensamhet som en sjukdom? Något man lider av – istället för något man är? Som depression, ätstörningar eller alkoholberoende. Skulle man kunna få umgänge på recept utskrivet på vårdcentralen? Gäster i programmet: Anna Bennich, psykolog, Lissa Nordin, socialantropolog, Peter Strang, läkare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Färska rapporter från USA visar att det kan finnas ett samband med hundratals sjukdomsfall och användning av e-cigaretter. Vad säger egentligen forskningen om hälsoeffekterna kring den populära prylen? E-cigaretten lanserades som ett skonsamt alternativ till rökning, som en slags sluta-röka produkt. Men idag verkar det som om den också starkt bidragit till att fostra en helt ny generation nikotinister. Vad vet vi idag om farorna med vejping och vem är målgruppen för nikotin med tuggummismak? Gäster: Magnus Lundbäck, hjärtläkare och docent i kardiologi vid Karolinska institutet, Louise Adermark, docent i neurobiologi vid universitetet i Göteborg och Tove Sohlberg, tobaksforskare vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

I vilka situationer känner du dig maktlös? Vad gör det med en människa att uppleva att man inte kan göra något för att påverka sin situation? Finns det vägar ut ur maktlösheten? Gäster i programmet: Jonas Mosskin, psykolog, Natalie Davet, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap, Åsa Österlund, kbt-terapeut och sjukgymnast och Dona Hariri jurist och författare till boken Fatta lagen. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Det är sommar och varmt. Mia jobbar på en restaurang och är påväg mot uteserveringen med mat till några gäster. Det är fullt med folk. Men Mia hinner inte längre än till dörren mot uteserveringen. Plötsligt viker sig ena handleden. Och alla tallrikar faller i golvet. Några månader och läkarbesök senare vet Mia att hon kommer dö. Idag kämpar Mia för personer med liknande sjukdomar. Mia är en av ca 800 personer som har sjukdomen ALS i Sverige. Samtidigt som Mias muskler försvagas har en forskargrupp Umeå gjort unika fynd genom att studera ett specifikt tyskt spädbarns celler. Var befinner sig forskningen idag kring den grupp neurodegenerativa sjukdomar som kallas ALS? Även om det inte finns något botemedel mot ALS, finns det mycket man kan göra för att ge patienterna en enklare och bättre tillvaro. Men så har det inte alltid varit. Du hör också om den tekniska revolutionen med hjälpmedel kring ALS. Gäster i programmet: Ulrika Nordström, forskningsingenjör, Karin Forsberg, neurolog och Caroline Ingre, ALS-forskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Reportrar: Sara Olsson, Alice Lööf. Programmet sänds direkt.

Är du med eller inte? ”Vi som älskar Putin”"Vi som inte vill ha varg" "Vi som inte varit i rymden” Idag finns grupper för allt från säregna hobbies till politisk aktivism. På sociala medier manifesterar sig vårt behov att tillhöra en gemenskap. Även om ingen ser oss vill vi vara med i ett större sammanhang. För ingen vill bli utstött och hamna i kylan. Eller? Kan det vara så att det något starkare kan uppstå i ensamheten och utanförskapet? Kan ett underläge stärka den egna identiteten? Kan det bli farligt? I Kropp & Själ från bokmässan dyker vi ner i ett filosofiskt samtal kring känslan av utanförskapet. Vad gör det med oss? Gäster: Titti Persson, Fredrik Svenaeus, Linda Skugge, Mathias Ortlieb, Katia Wagner och Jacob Hirdwall.

Chilipepparn är mer än bara het. Den kan också lindra din fysiska smärta och fungera som bantningspiller. Hur kan något som irriterar också bidra till att lindra smärta? Försäljningen av starka såser har skjutit i höjden dom senaste åren. En trend som vuxit fram är att utmana varandra i att äta extremt stark chili i så kallade ”chiliutmaningar”. I programmet hör du Paul Rozin, professor i psykologi, som har dedikerat sitt yrkesliv för att försöka förstå människans attraktion till chilipepparn. Han menar att människan har en förkärlek till att plåga sig själv. Gäster i programmet: Peter Zygmunt, professor i farmakologi vid Lunds Universitet , Jonas Borssén, författare och gastronom och Stefan Branth, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Relationen med våra föräldrar brukar beskrivas som den viktigaste i livet, men hur blir det om det som normalt betraktas om livslånga band bryts i förtid? Att bryta med en förälder eller kanske hela sin släkt kan innebära både lättnad och saknad, ensamhet och frihet. Vad är det för komponenter som spelar in när ett uppbrott med det egna blodet tar form? Medverkande; Kadir Meral, författaren till "Pojken som följer sin skugga", Caroline Cederquist, aktuell med boken "Jag andas alltså finns jag" och Görel Fred, psykoterapeut, specialiserad på familjeterapi.

Försöker du förstå och tolka tankarna, jobbar du för att kontrollera dem eller låter du dem bara fladdra förbi medan du koncentrerar dig på annat? Hör om olika terapeutiska metoder för att förhålla sig till tankar. En ny terapimetod testas nu i Sverige. På bara fyra dagar behandlas personer med tvångssyndrom. De lär sig styra sina tankar genom att exponeras för sina innersta rädslor. Kropp & Själ har varit på plats på ångestenheten vid Psykiatri Nordväst och träffat patienter och behandlare inom det nya projektet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

Plötsligt en dag har hemmet blivit tyst. Där det tidigare alltid var fullt ös och stök är det nu tomt och stilla. När barnen flugit ut kan många föräldrar ställa sig frågan: Vad händer nu? För de flesta som har barn kommer det en dag då barnen flyttar hemifrån. När de är redo att ta steget ut i vuxenlivet och klarar sig själva i vardagen så börjar en ny epok i livet för de föräldrar som blir kvar. Nu är det slut med skjutsande till fotbollsträningar och pusslande med tid, framtiden är fylld med massa egentid vilket kan vara både härligt och skrämmande. I ett direktsänt telefonväkteri ber vi lyssnarna höra av sig och berätta om fasen i livet då barnen lämnar boet. Slussen öppnar tisdag kl 10 och numret är 08-215 216

Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen endometrios. Det innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern och det kan orsaka svåra smärtor. För Ida, 32 år, sattes livet på paus. Smärtor och trötthet till följd av sjukdomen gjorde det svårt för henne att gå ut och handla, ännu mindre jobba och träffa vänner. Efter en tids behandling fick hon beskedet att det inte fanns mycket mer att göra. Länge har sjukdomen legat i skymundan men de senaste åren har allt fler uppmärksammat diagnosen och situationen för de många patienter som lever med den. Programmet gästas av Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi, Matts Olovsson, professor i obstetrik och gynekologi, Christina Liffner, ordförande i Endometriosföreningen och Sebastian Gidlöf, forskare vid Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Barn som pratar obehindrat hemma men som i andra sammanhang, till exempel på förskolan blir helt tysta. Selektiv mutism debuterar ofta i förskoleåldern och innebär att barnet inte förmår prata i vissa situationer. Emma var fyra år när hon plötsligt tystnade. Hon som tidigare pratat mest av alla barn på förskolan kunde nu inte få fram ett ord. Men hemma pratade Emma på som vanligt och tillsammans med sin mamma Kitt Nehag berättar hon om sina erfarenheter. I studion möts Jan Ringler, psykolog, Zhiwar Naeimiakbar, logoped och Johanna Henriksson, psykolog och samtalar om varför vissa barn drabbas och vad man kan göra för att hjälpa. I programmet hörs också författaren Pauline Wågström som skrivit om sina erfarenheter kring selektiv mutism.

Konsten att förföra är lika gammal som människan själv, men hur visar man intresse för någon utan att gå över den andres gräns? Diskussionen om samtycke vid sex och metoo-debatten, har den påverkat det sexuella spelet mellan människor? Och har mobilapparna tagit död på krograggningen? Dejtingcoachen Linnea Molander menar att slitna raggningsrepliker är överskattade, det viktiga är att man utstrålar inre trygghet när man närmar sig en potentiell partner. Hon tipsar om att öva sig i sinnlighet och flirta mer i vardagen. Även i en fast relation är flirtande och lekfullhet ett sätt att behålla lusten. Sex borde vara kravlöst och inte handla om prestation, säger psykologen Johanna Ekdahl som gästar programmet, tillsammans med sexlogen Kalle Norwald och psykologen Ida Flink. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

Tänk om du inte är så lyckligt gift som du inbillar dig? Och har du valt ditt yrke för att du verkligen vill ha det - eller för att leva upp till någon annans förväntningar på dig? Självbedrägeri är någon som de flesta av oss ägnar oss åt i olika grad. Men hur tar man sig ur sitt självbedrägeri när sanningen är svår att bära? Och vad fyller självbedrägeriet för funktion, kan det vara bra att ibland ”fake it until you make it” även inför sig själv?

REPRIS Otrohet kan se ut på många olika sätt och sällan beror den på att man är missnöjd med sin partner. Ändå är partnern den som får hela sin tillvaro krossad när otroheten avslöjas. Att bli bedragen av den person som man trodde att man var närmast  - det är svårt att inte ta det personligt. Kan man förlåta en otrohet? Vi hör ofta om den som efter en otrohet lämnar relationen till omgivningens applåder, som börjar träna och äntligen tar tag i sin livsdröm. Otroheten blir en vändpunkt. Men kan man stannar kvar i relationen och få det bra, kanske till och med bättre än innan? Ellen träffar Anders på nätet, de blir kära och snart har hon lämnat Danmark och flyttat till hans gård i Skåne. Efter ett par månader blir hon gravid. Och det är ungefär då hon börjar ana oråd, det verkar som att Anders döljer något. Och det visar sig att hon har rätt. I en otrohet hittar du samma mått av drama som i en operaföreställning - passion, hemlighetsmakeri, lögner, skuld och hämndbegär, det menar parterapeuten Esther Perel. Hon har uppnått rockstjärnestatus med sin podcast där hon håller terapisessioner med par, otrohet är ett återkommande tema. Gäster i programmet: Kalle Norwald, sexolog, Jan Aronsson, existentiell terapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet är en repris från dec 2018

REPRIS Samtal mitt i natten, blomsterbud till jobbet och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den? - Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online. Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom. Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte har något bra svar på varför det blev som det blev. Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam. Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011. I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka. Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet är en repris från april 2019

REPRIS från 2018 Vad innehåller begreppet förälder idag, vilka normer och föreställningar finns? Flerföräldraskap handlar om att fler än två personer skaffar barn ihop och delar på ansvaret. Otto och Anna vill ha ett barn. Men de har sett relationer gå i kras under småbarnsåren, bråk mellan föräldrarna och barn som hamnar i kläm.Därför har de bestämt sig för att hitta en medförälder att dela ansvaret med. På så sätt skulle allt fokus kunna vara på barnet och föräldraskapet blir frikopplat från deras egen romantiska relation. Nu har  de börjat föräldradejta. Vågar man gå på magkänsla eller hur gör man för att välja ut en förälder till sitt barn när valet görs helt utanför en förälskelse? Cal Orre och hens två medföräldrar skaffade barn för sex år sedan. Barnet har de ansvar för var tredje dag och alla bor i samma lägenhet. För att få vara delaktiga på samma premisser har de med hjälp av jurister fått uppfinna sina egna ramar för vad en familj kan vara. Hör också om Klara som gärna vill vara gravid och bära ett barn, men när barnet väl är fött vill hon vara mer som en faster. Vad säger längtan om att vara förälder utanför tvåsamhetsnormen om vår samtid? Gäster i programmet: Cal Orre, flerförälder, Otto & Anna, blivande flerföräldrar, Erik Mägi, jurist samt Anna Bennich Karlstedt, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är en repris från hösten 2018.

De är överallt: på reklampelarna, på löpsedlarna och i sociala medier. Vi lever i känslornas tid. Men vad är känslor? Hur går det till när de uppstår i oss? Och är känslor alltid sanna? – Känslor är inte vår reaktion på omvärlden – det är vår konstruktion av den. Amerikanska psykologiprofessorn Lisa Feldman Barrett har mottagits som närapå en rockstjärna i USA, i alla fall för att vara vetenskapsman. Hennes teori kullkastar tidigare uppfattningar om att känslor skulle vara universella och att känsloreaktioner är en sorts reflexer. Istället, menar hon, är det din hjärna som skapar känslorna. Synsättet har beskrivits som en intellektuell orgasm och ett paradigmskifte, men också galna idéer från någon som aldrig upplevt känslor. Vid en föreläsning erbjöd sig till och med en man i publiken att lappa till henne för att visa hur känslor verkligen fungerade. I Kropp & Själ berättar hon vad teorin innebär och vilka långtgående konsekvenser det kan få för hur vi ska se på oss själva och världen kring oss. I programmet medverkar även Hanna Sahlin, forskare i emotionsreglering, och skådespelaren Bahar Pars gästar studion för att visa hur hon skapar känslor i sitt arbete. Dessutom ett kritiskt inlägg från skribenten Niklas Wahllöf som menar att vi lever i en nyromantisk tid där vi hela tiden ska uppleva starkare och starkare känslor. Programledare: Gustav Asplund.

Semester är tid för återhämtning. Men vad är bästa sättet hängmattan eller träningsresan? Hur växlar du över från stress till vila? Och hur kommer det sig att endast Sverige svensk semesterstress har? I över 40 år har vi haft det i lagen – fem veckors betald semester. Den lär inte bli längre än på ett tag. Så hur utnyttjar du den tiden för att bäst koppla av? Vi söker svaret i ett kolonilottområde i södra Stockholm där odlarna tar semester för att svettas med spaden i hand. Men när stress är ett allt ökande problem i samhället, är det alltid så lätt att bara slå på av-knappen när semestern träder in? Det handlar om att planera, säger stressforskaren Dan Hasson, men också att vara vänlig mot sig själv, så att inte återhämtning ska bli ytterligare ett krav. Att semester skapar så stor stress för svenskar idag bottnar i vår historia, menar historikern Jenny Björkman, eftersom den blivit en så stark del av vår identitet. Men kanske också för vad semesterlagstiftningen syftade till, annat än återhämtning. För ekonomihistorikern Aurora Lewén som studerat snacket inför vår första semesterlag 1938 är saken klar – på semestern skulle vi uppleva något annat utöver det vanliga. Dessutom tar vi pulsen på den ständigt växande trenden träningsresor – 50% av svenskarna vill träna på semestern – och får ett möjligt svar på varför den är så populär hos framför allt kvinnor. "Vår tids husmorssemester," säger etnologen och genusforskaren Karin S. Lindelöf som tillsammans med Annie Woube nyligen skrivit boken "I tjejers spår – för framtids segrar".

Nyligen avled en ung norsk kvinna av rabies - efter att ha tagit hand om en övergiven hundvalp på semesterresan. Rabies är ett aggressivt virus som är svårt att stoppa när det väl fått fäste. Smiddskyddsläkare menar att människor som reser måste lära sig mer om den här faran. Den norska kvinnan  är inte den enda, hör om det senaste svenska fallet som fortfarande är färskt i minne hos intensivvårdsläkare och smittskyddspersonal. - Hon hade väldigt mycket saliv, det rann längs hennes haka och den saliven fick jag på mina händer, berättar läkare Eva Sjöblom Printz som vårdade patienten.- Hennes salivation och blodtrycket som åkte upp och ned fick oss alla som var på salen att tänka att det här är något som vi aldrig har sett förut, vi kände inte igen symptomen, berättar hon. Sjukdomen finns över hela världen, och i Sverige jobbar vi för att hålla den på avstånd. En enda smuggelhund som bär på smittan kan få förödande konsekvenser. Gäster i studion är Anna-Lena Hammarin, biomedicinsk analytiker och expert på rabies, Folkhälsomyndigheten, samt Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet. Programledare är Stina Näslund.

Att göra bort sig kan vara förenat med en stor skam. Hur gör man för att gå vidare efter sin blunder och inte fastna i ältandet av något som ändå inte går att göra om? I ett direktsänt telefonväkteri frågar vi lyssnarna - har du gjort bort dig riktigt ordentligt någon gång?Eller har du varit i någon knepig social situation där du inte vetat hur du ska bete dig? Där det känns som att vad du än gör blir du bortgjord. I studion finns psykologen Maria Farm och Sofia Larsson - expert på vett och etikett Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

Ungefär var tionde person i Sverige äter idag medicin mot depression, många fortsätter i decennier. Men hur länge ska man äta medicinerna, hur vet man när det är dags att trappa ner och hur gör man?  - Jag vill leva ett liv utan mediciner, berättar Sheila som ätit SSRI sen hon var 16. Efter ett uppbrott med sin pojkvän slutade hon gå till skolan och låg mest hemma. Hon sökte hjälp och fick rådet att börja med antidepressiva. - När jag kom in till kliniken var jag upprörd, hade mycket känslor. Av medicinen blev jag lugnad, jag kände inte av de starka känslorna. Just då var det en bra grej men efter hand kan jag se det negativa. Medicinen mattar ut känslor åt båda håll, jag blir varken riktigt glad eller riktigt ledsen längre, berättar hon. Idag är Sheila 21 och vill sluta med medicinen. - Jag vet inte hur mina känslor skulle te sig utan medicinering. Jag hade velat vara i kontakt med mina känslor till fullo, berättar hon.Sheila har försökt trappa ner men utsättningsymtomen  var så starka att hon avbröt nedtrappningen. - Jag fick myrkrypningar, något som kändes som elstötar genom kroppen, illamående, yrsel och huvudvärk, berättar hon. Gäster i programmet: Göran Högberg, specialist i allmänpsykiatri, Lise-Lotte Risö Bergerlind, chef Kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen, Kersti Ejeby, verksamhetschef Gustavsbergs vårdcentral, Mats Adler, överläkare på Psykiatri sydväst, Huddinge sjukhus. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

Att höra röster i sitt huvud är en erfarenhet som ofta hänger samman med psykisk sjukdom, men inte alltid. Hur kan man lära sig att leva med sina röster och var kommer de ifrån? – Varje dag har jag rösthallucinationer. Rösterna mobbar mig, de är elaka. De kan säga ”håll käften” eller ”det var rätt åt dig”. Det berättar Elinor som började höra röster som 16 åring i samband med att hon fick diagnosen schizofreni.– Det är störande och energikrävande, jag blir väldigt trött, berättar hon. Även personer utan psykiatrisk diagnos kan höra röster. För Elin började det när hon brutit upp efter en lång relation och flyttade till en rum i en ny stad. Hon störde sig på grannarna - som visade sig inte vara hemma. På 80-talet började psykiatriforskarna Marius Romme och Sandra Escher intressera sig för patienter som hörde röster. Tänk om rösthörande kunde vara något positivt, att rösterna kunde hjälpa patienten att må bättre? Gäster i programmet:Lena Flyckt, specialist i allmän psykiatri och forskare vid Karolinska institutet,  Elin Engström, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Nika Söderlund, kurator i psykosvården och doktorand i socialt arbete Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

Tiden är något man på ett eller annat sätt måste förhålla sig till. Både det faktum att den går men också att vi alla måste samverka kring de tidsramar vi sätter upp. - Tid är en valuta, en tillgång man har, man ska inte ge bort den för lättvindigt. Pengar kan man alltid få igen men tiden får man aldrig tillbaka. Det menar Victor som intervjuas i programmet. Det är för många en ständig balansgång mellan att fylla sin tid för mycket - och därigenom bli stressad - och att fylla sin tid med så pass mycket saker att livet ändå känns stimulerande i någon mån. Hör om tidscoachen som lär sina klienter att stryka i kalendern, hör om hur en utmätt tid kan höja ens känsla för livskvalitet. Och hur hanterar man en tidsoptimist på jobbet? Gäster i programmet: Bodil Jönsson, fysiker, författare och professor emerita vid Lunds universitet, Peter Strang, professor i Palliativ medicin vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Stockholms Sjukhem, Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

Att läkemedelsföretag vill sprida smittor genom vaccin eller att AIDS skapades i ett laboratorium. Konspirationsteorierna är många, men vad är det som gör att folk tror på på dem? Tobbe kallar sig själv konspirationsteoretiker och hans teorier bottnar i en misstro på människor med makt. Att världens ledare skulle iscensätta en alienattack för att svetsa samman jordens befolkning och därigenom öka globaliseringen, är en av de konspirationsteorier som Tobbe tror på. - Stora filmbolag släpper katastroffilmer som ett sätt att förbereda folk. Jag skulle inte bli förvånad om vi blev attackerade av ”aliens”, för det bästa sättet att ena folk är när det kommer ett hot utifrån. För mig är det ganska logiskt, berättar han. En konspirationsteori är en mängd antaganden som bygger på varandra och därigenom skapar en logik. Vår hjärna gillar inte att allt skulle vara en slump utan tycker om att hitta samband mellan a och b. Och hos en konspirationsteoretiker kan enskilda händelser få större logiskt värde än de egentligen har. Gäster i programmet: Pontus Wasling, Hjärnforskare och läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Kent Werne, journalist och författare, Jakob Carlander, psykoterapeut och författare. Medverkar gör även Roger Antonsen, matematiker vid Oslos universitet samt Jaron Harambam, socialantropolog vid Amsterdams universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

En av de sju dödssynderna är frosseri. Men vilken status har frossandet idag och hur får man en sund relation till mat i en tid då maten finns omkring oss i överflöd?   En situation som kan framkalla frosseri är när man står inför en buffé. - Där finns det hela tiden något nytt att testa och smaker som kontrasterar mot den förra tuggan: Sött mot salt, rött mot grönt, varmt mot kallt. Det säger Stefan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska institutet.Både att unna sig och att avstå kan ge njutning, oavsett om det handlar om mat, berusningsmedel, konsumtion eller sex.- För mig är njutning ett starkt ord, det är förenat med starka känslor. Men den onyttiga njutningen är inte okej idag, säger författaren Carl Michael Edenborg som på olika sätt utforskat ämnet. Gäster i programmet: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola, Malin Haawind, journalist och författare, Åsa Palmkron, specialist i psykiatri som skrivit om mindful eating. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Många av oss tillbringar en stor del av vår vakna tid på arbetet. Vilka konsekvenser får det för vår identitet? Och vad händer när yrkesrollen krockar med den man känner sig som egentligen?   Tobias Kollin är tredje generationens elektriker.- Jobbet är en stor del av mig. Det är inte bara ett yrke utan också ett intresse, säger han.Som liten drömde Tobias om att bli fotbollsstjärna eller skidåkare. Men redan i gymnasiet tog han samma väg som sin bror, pappa, farbror och farfar och klev så småningom in i familjeföretaget.- Efter jobbet är jag pappa, men när barnen somnat jobbar jag ofta lite till. Man är aldrig riktigt ledig, berättar han.Arbete kan spela en stor roll för vår sociala status, frågan ”vad jobbar du med?” kommer ofta tidigt i en konversation med en ny bekantskap. Men i en tid då arbete är så tätt sammankopplat med vem man är - hur påverkas ens identitet när man blir arbetslös?Gäster i programmet: Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet, Camilla Thunborg, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, Tora Nord, forskare i arbetsvetenskap, Högskolan i Borås. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Alla handlingar man gör i livet får konsekvenser och ibland kan frågan om man verkligen valde rätt ligga och gnaga. Ånger är en känsla som kan vara svår att skaka av sig, men den fyller en funktion.   Åsa ångrar att hon stannade kvar på krogen den där kvällen.- Tänk om jag inte gjort det. Då hade fyra år av mitt liv sett annorlunda ut, berättar hon. Zacke ångrar att han inte hörde av sig till sin bror oftare. Nu är det försent. I ett telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna - Vad ångrar du mest?Är det att du aldrig vågade visa att du var kär i den där jobbarkompisen? Ångrar du att du lyssnade på fel person när du valde utbildning eller lät du en chans att bli rik rinna mellan fingrarna? Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216. Gäster i programmet: Liria Ortiz, psykolog, Katarina Blom, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

Den moderna människan längtar efter att klättra i träd, somna under bar himmel och äta sig mätt på det naturen ger. Vad står denna längtan för? Och på vilket sätt kan naturen vara läkande?  Percys liv i stan höll på att ta knäcken på honom, han drev ett företag och jobbade jämt. - Jag var ständigt stressad, kunde aldrig sitta ner utan att somna, berättar han. En kväll i bilen bakom ratten händer något som får Percy att inse att det inte går längre. Han bryter med sin tidigare livsstil och flyttar ut på landet. Genom närheten till naturen har han återfått lugnet. - Att bara ligga och titta upp i trädkronorna, jag blir lugn i kroppen. Och att veta att jag bara kan gå ut och göra en eld om jag känner för det.   Gäster i programmet: Patrik Grahn, professor vid SLU i Alnarp som forskat om trädgårdsterapi, Eva Sahlin, fil. dr i miljöpsykologi anställd vid Institutet för stressmedicin, Torbjörn Selin, överlevnadsexpert, Ernils Larsson, doktorand i religionshistoria vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

Hur påverkas vi av att bära på en mörk hemlighet? Sanningen kan vara förlösande, men den kan också vara tyngre än vi mäktar med.  Ibland finns hemligheterna djupt bevarade i familjen. Så var det för Julie Lindahl som hela sin barndom anande att något inte stod rätt till.- På familjeträffarna var det vissa ämnen som vi inte fick beröra. Hemligheten låg som en dimma mellan oss i familjen, berättar hon.Som vuxen började hon släktforska och upptäckte något som skulle förändra hennes syn på familjen för alltid.  Curt bar på en hemlighet i årtionden, av rädsla för att bli övergiven av familj och vänner. - Jag isolerade mig mycket så att jag skulle slippa hålla uppe fasaden. Hemligheten avslöjas en dag när hans barn tittar på ett tv-program, det handlar om en pojke som har en pojkvän. Curt bryter ihop. - Jag kände att jag måste få vara mig själv, berättar han. Gäster i programmet: Esbjörn Hagberg, f.d biskop och själavårdare, Sandra Guteklint, psykolog, Jorge Lintrup, släktforskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

När den svenska sjukvården har dåliga besked till föräldrar finns det utländska vårdföretag som ger nytt hopp. Hur ska man som förälder till ett cancersjukt barn förhålla sig till dessa alternativ?   När Kristoffer och Giedre Nordströms dotter Linnéa är 5 år drabbas hon av cancer. En hjärntumör som växer snabbt. Hon behandlas och opereras men det ser mörkt ut, läkarna ger henne 6-9 månader kvar att leva. I Sverige finns ingen mer behandling att ge, överlevnadschanserna är obefintliga. Men föräldrarna vill inte ge upp hoppet utan tar reda på vilka behandlingar som finns utomlands. - Vi satte gränsen att det skulle finnas någon slags evidensbaserad medicin i botten, att det måste vara en behandling byggd på forskning. Men vi har stött på många som försöker sälja på oss behandlingar med allt från magnetsängar till kristallterapi och eteriska oljor. Om du inte har satt någon gräns från början är det väldigt lätt att börja hoppas och tro på även sånt här, berättar Kristoffer Nordström. De hittar en behandling som ges på en klinik i London, problemet är bara att den kostar 70-80 tusen kronor och måste ges varannan vecka. De tar då ett beslut - att starta en crowdfunding kampanj för Linnéa. - Vi kände oss tvungna att starta en insamling, det var det enda alternativet vi hade, berättar Kristoffer Nordström. Hör Kropp & Själ om dilemmat som föräldrar till svårt sjuka barn ställs inför.Vad gör det med föräldrarnas sorg och privatliv att leva publikt under en så svår tid? Kan föräldrarna uppleva krav eller förväntningar från dem som donerat pengar? Och kan trenden med crowdfunding göra att föräldrar känner sig pressade att starta insamlingar för att omgivningen annars ska påpeka att det inte ”gjort allt”? Gäster programmet: Anders Castor, barnonkolog Lunds universitetssjukhus, Ulrika Nylén, sjuksköterska, Eva Cirre, förälder.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman. Programmet sänds direkt.

Samtal mitt i natten, blomsterbud till ditt jobb och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den? - Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online. Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom. Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte hade något bra svar på varför det blev som det blev. Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam. Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011. I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka.Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Att köra cab med vinden i håret, resa bort utan hembiljett. Eller att hoppa av ekorrhjulet, lämna måsten och krävande relationer. Vad är det vi vill åt när vi drömmer om frihet? Kanske är den totala friheten allra härligast i fantasin, kanske är vi för mycket vanedjur för att kunna hantera en tillvaro helt fri från förpliktelser? Oskar och hans fru bestämde sig för att aldrig mer jobba för att de måste. Steg för steg lyckades de skala ner sin livsstil så att de resten av livet kan leva på besparingar och avkastning. Elisabet upplevde känslan av frihet för första gången som tonåring, när hon bröt sig ur sekten hon vuxit upp i. I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna: Vad innebär frihet för dig och när känner du dig fri?Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare, Oskar Lindberg, ekonom och författare, Per Johnsson, lektor i psykologi, Lunds universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

Rapport efter rapport larmar om att vi rör på oss för lite, stillasittandet har blivit en folksjukdom. Men hur vänder man utvecklingen och vem bär ansvaret?   Kropp & Själ har undersökt vad som görs för att undvika att vi vilar oss sjuka. En invånare i staden Sheffield i England är aktiv 30 min i veckan. Myndigheterna såg hur allt fler drabbades av övervikt, depression och diabetes. För att vända trenden har de nu tillsammans med branschorganisationer startat Move more plan - en hälsosatsning med målet att Sheffield ska bli den mest aktiva staden i England 2020.Appar som mäter rörelse, utbyggda lekparker och event där barnen hoppar hage ska få invånarna att femdubbla sin aktiva tid till 150 min i veckan.  Mogaskolan i Svenljunga är en av de skolor som den senaste tiden lagt in pulsträning på schemat. Träningen sägs höja elevernas betyg i matte, men metoden har kritiserats från fler håll för att inte ha vetenskaplig grund.  Men vilken väg är rätt att gå och hur får man människor att bli mer fysiskt aktiva i sin vardag? Gäster i programmet: Daniel Berglind, forskar om fysisk aktivitet vid Karolinska institutet, Örjan Ekblom, docent i fysiologi vid Gymnastik och idrottshögskolan, Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi, Göteborgs universitet, Anna Jansson, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

Pernilla har inte varit hos doktorn på fyra år. Hon äter starka mediciner som hon doserar och införskaffar på eget bevåg. Hon litar mer på självlärda profiler på nätet än på vården.   Nästan en halv miljon människor har diagnostiserats med underfunktion i sköldkörteln och får någon typ av medicin för det. En farlig överdiagnostisering säger läkare. En stor okunskap inom vården säger patienterna.  Kropp & Själ granskar klyftan mellan den svenska sjukvården och patienter som känner sig utelämnade åt att självmedicinera. Misstron mot läkare, endokrinologer och vårdcentraler är stor. På forum p