Winamp Logo
Ekots lördagsintervju Cover
Ekots lördagsintervju Profile

Ekots lördagsintervju

Swedish, Chat, 1 season, 548 episodes, 2 days, 10 hours, 20 minutes
About
En timme med intervju, analys & fördjupning av veckans stora politiska händelser. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
Episode Artwork

Nooshi Dadgostar (V): ”Ett av de största förändringsarbeten som vi genomfört”

Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets nyvalda ledare om partiets ändrade inställning till EU och förhållandet till den möjliga samarbetspartnern Magdalena Andersson (S). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under Vänsterpartiets kongress förra helgen antogs det första nya partiprogrammet på 20 år. Förändringsarbetet väckte het debatt inom partiet med över 1000 invändningar mot partiledningens förslag. Men Nooshi Dadgostar säger att processen varit positiv och att stödet för förändringsarbetet var stort, trots att många partimedlemmar tycker olika.”Jag hade väntat mig ännu fler motioner. Det är så det fungerar i Vänsterpartiet och det är därför det är så roligt att vara med.”Het debatt om avskaffandet av kapitalismEn av tankarna med det nya partiprogrammet är att bredare väljargrupper ska lockas med ett nytt tilltal. Istället för marxistiska termer som profit och produktionsmedel så talar man till exempel om sammanhållning och trygghet.”Människor måste begripa det vi säger och fler måste känna sig hemma i Vänsterpartiet” säger Dadgostar.En av de nya formuleringar som diskuterades mest på stämman var att Vänsterpartiet inte längre vill avskaffa kapitalismen, utan istället frigöra sig från den. Men i det nya partiprogrammet står också att “på samma sätt som kungar och drottningar inte längre styr världen kommer också kapitalismen en dag att vara historia”.Vill inte längre lämna EUSnart stundar det första EU-valet där Vänsterpartiet inte längre vill verka för att Sverige ska lämna unionen. Istället vill Vänsterpartiet fortsätta förändra EU inifrån. Nooshi Dadgostar anser att det finns flera frågor som idag kräver ett överstatligt samarbete, bland annat miljöfrågan.”Där ser ju vi att det är bra att EU sätter tydliga mål”, säger hon.Tecken på nytt samarbete med SocialdemokraternaAtt Magdalena Anderssons (S) besökte Vänsterpartiets kongress har väckt frågan om ett nytt samarbete inför nästa riksdagsval. Dadgostar var besviken på att Magdalena Andersson inte samlade laget inför riksdagsvalet 2022. Men nu ser hon signaler att Socialdemokraternas partiledare kommer vilja agera annorlunda inför valet 2026.”Jag tror att även hon har funderingar kring att göra något annat än det som hände 2022. Hon skulle redan nu behöva ta initiativ till den typen av samtal”, säger Nooshi Dadgostar.From the river to the seaPalestinafrågan har historiskt varit en viktig fråga för Vänsterpartiet. På kongressen var det flera partiföreningar som ville att partiet skulle öppna för andra alternativ än en tvåstatslösning. En av motionerna hade namnet ”From the river to the sea”. Uttrycket är laddat och kan enligt vissa palestinska aktivister uppmana till fred och frihet för alla palestinier i området mellan Jordanfloden och Medelhavet, medan andra tolkar slagordet som att man vill utplåna Israel. På frågan om vad Nooshi Dadgostar tycker om att vänsterpartistiska partiföreningar använder sig av så laddade uttryck säger hon sig känna till för lite om uttryckets bakgrund för att kunna svara. ”Om det skapar misstolkningar så är det inte bra”, säger hon. Vänsterpartiet stödjer fortsatt en tvåstatslösning. Gäst: Nooshi DadgostarProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Helena GissénTekniker: Ludvig MatzProducent: Stina Fischer
5/18/202435 minutes
Episode Artwork

Amanda Lind (MP): ”Bensinen kommer att behöva bli dyrare”

Amanda Lind, Miljöpartiets nya språkrör om Israel i Eurovision, tillväxt, reduktionsplikt och om varför nästan var tredje svensk ogillar dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amanda Lind är en politisk veteran med bakgrund som kultur- och demokratiminister. För två veckor sedan valdes hon till nytt språkrör för miljöpartiet, men redan innan hon tillträdde väckte hennes uttalande om ett tak på tillväxt stor uppmärksamhet. Israels medverkan i EurovisionLördagen den 11 maj står den israeliska artisten Eden Golan på Eurovisionscenen i Malmö. Vänsterledare Nooshi Dadgostar har tidigare sagt att hon inte tycker att Israel borde tillåtas delta. Den tidigare Kulturminister går inte lika långt”Jag är kluven där, för att jag har ju sagt att vi politiker inte ska lägga sig i ett enskilt kulturevenemang. Och samtidigt så väcker ju det här väldigt mycket känslor och det är en väldigt svår situation i Gaza”, säger Amanda Lind i Ekots lördagsintervju.Reduktionsplikten och priset vid pumpRegeringen Kristersson har tillsammans med Sverigedemokraterna sänkt reduktionsplikten för bensin och diesel till 6 procent. Reduktionsplikt innebär att bensinbolagen måste blanda i en viss mängd biobränsle i bensin och diesel för att på så sätt minska transportutsläppen.Amanda Lind anser att reduktionsplikten behöver höjas igen, men vill inte att personer i glesbygden ska få högre bränslekostnader.”Exakt hur vi utformar detta, det jobbar vi på och det måste vi titta på. Men att vi inte kan ha systemet exakt som det ser ut idag – fortsätta pumpa in fossila subventioner och sänka bensinkostnaderna lika på alla – och då också missa klimatomställningen”, säger Amanda Lind.Nivån på tillväxtenInnan Amanda Lind tillträdde gjorde hon en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter där hon bland annat sa att ”en ständig tillväxt på en planet med begränsade resurser är inte möjligt” och ”om inte politiken går in och sätter gränser för den ekonomiska utvecklingen kommer vi inte att klara omställningen”.I Ekots lördagsintervju säger hon att hon inte vill se en ”blind tillväxt”, men inte heller ett tak på BNP-nivån.”Allt beror på vad tillväxten består i. Vad är det som växer?”, säger Amanda LindGäst: Amanda Lind (MP)Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Helena GissénTekniker: Joachim PerssonProducent: Pontus Håkansson och Stina Fischer
5/11/202435 minutes
Episode Artwork

Svenskt Näringslivs vd: ”Kortare arbetstid är inte lösningen”

Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv är kraftigt emot förslaget om kortare arbetstid för att lösa dagens arbetsmiljöproblem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Striden om arbetstiden har blivit en het politisk fråga i Sverige. Allt fler röster höjs nu för att korta arbetstiden för att folk ska klara av att arbeta hela vägen. Men enligt Svenskt Näringsliv skulle det leda till lägre BNP-utveckling och sänkt välfärd.Synnerligen dålig idéSvaret på frågan hur vi ska komma till rätta med stress och dålig arbetsmiljö handlar enligt Jan-Olof Jacke istället om att utveckla ledarskap och skapa mer flexibilitet på arbetsplatserna. Beroende på vilka parametrar som används finns flera sätt att räkna ut den totala tiden svenskar arbetar. Om man räknar med föräldraförsäkring, semester och helgdagar så ligger Sverige enligt Jan-Olof Jacke redan långt ner på listan över total arbetat tid.“Om vi redan arbetar färre timmar per år än de allra flesta så är det en synnerligen dålig idé, om vi ska ta hand om alla utmaningar vi har framför oss, att vi skulle korta arbetstiden ytterligare.” Mer statligt stöd till Sveriges kärnkraftJan-Olof Jacke har beskrivit sig som närmast besatt av frågan om Sveriges energiförsörjning och säger att vi behöver all fossilfri el vi kan få. I juni kommer Svenskt Näringsliv med två rapporter om hur kärnkraften bör finansieras. Men redan nu säger Jacke att det kan krävas mer än de statliga garantier på 400 miljarder kronor som regeringen redan utlovat i Tidöavtalet för att en utbyggnad ska bli av. Detta trots att han tidigare sagt att kärnkraften bara ska byggas ut på marknadsmässiga grunder.Både Vattenfall och regeringen har flaggat för att det kommer att behövas mer stöd för att klara kärnkraftsutbyggnaden, men Jan-Olof Jacke är minst lika angelägen att vindkraften byggs ut snabbare och där tycker han inte att politikerna har gjort tillräckligt.Oroad över ett mer protektionistiskt EUOsäkerheten i omvärlden och pandemins efterverkningar har lett till att det talas mer om självförsörjning och ekonomiskt stöd till företag inom Europa - en industripolitik som av vissa betecknas som protektionistisk. Jan-Olof Jacke förespråkar jämnare spelregler när det gäller statsstöd inom EU. Han lyfter också fram att Sverige istället kan öka sin konkurrenskraft genom regelförenkling, kortning av tillståndsprövningstider och en utbyggnad av kompetensförsörjning och infrastruktur.
5/4/202434 minutes, 46 seconds
Episode Artwork

Annika Strandhäll (S): ”SKR:s siffror är rena fantasier”

Annika Strandhäll ger starkt stöd till Vårdförbundet i den pågående konflikten med Sveriges kommuner och regioner. Hon dömer ut SKR:s argument att minskningen av arbetstiden skulle bli för dyr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon är tidigare socialminister och numera ordförande för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Nu är Annika Strandhäll en av de socialdemokrater som ska lägga grunden för socialdemokraternas nya politik.Sågar SKR:s uträkningI en pågående konflikt med Sveriges kommuner och regioner (SKR) kräver Vårdförbundet bland annat sänkt veckoarbetstid med 3 timmar. Enligt SKR:s skulle en sådan åtgärd kosta 36,5 miljarder kronor, ett argument som Annika Strandhäll dömer ut.“Det finns inga som helst seriösa belägg för SKR:s siffror. Det är teoretiska modeller som bygger på förenklade antaganden.” Hon menar att SKR inte räknat in förenklad schemaläggning och andra åtgärder för att möta arbetstidsförkortningen samt att arbetstidsförkortning i andra sektorer och länder inte har lett till den typen av kostnader.Föreslår kortare arbetstidNu står det också klart att kortare arbetstid kommer att vara ett av förslagen på ny socialdemokratisk politik som ska läggas fram i början av sommaren. Annika Strandhäll leder arbetsgruppen om ett mer hållbart arbetsliv. Hon vill ännu inte presentera hur arbetstidsförkortningen ska se ut, men hon säger att det inte kommer handla om en extra semestervecka.”En katastrof tajmingmässigt”Annika Strandhäll har också väckt uppmärksamhet i debatten om den nya könstillhörighetslagen som röstades igenom i riksdagen förra veckan. Lagen innebär att det ska bli lättare att byta juridiskt kön. Snart går det att göra från 16 års ålder med målsmans godkännande och det krävs inte längre en könsdysforidiagnos utan det räcker med en vårdkontakt med läkare eller psykolog. En bred majoritet av riksdagspartierna var för lagen, även Socialdemokraterna, men Annika Strandhäll var emot förslaget. ”Jag tycker att detta tajmingmässigt, var något av en katastrof” säger hon och hänvisar till den stora ökningen av könsdysfori, vars orsaker inte ska vara tillräckligt utredda. Trots den tydliga ståndpunkten valde Annika Strandhäll att inte närvara vid riksdagsomröstningen.Gäst: Annika Strandhäll (S)Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Helena GissénTekniker: Joachim PerssonProducent: Stina Fischer och Gustav Franzén
4/27/202435 minutes
Episode Artwork

Carl-Oskar Bohlin (M) KU-anmälan: ”Jag hade kontakt med Klimat- och näringsdepartementet”

Hans tal om att det kan bli krig i Sverige blev en världsnyhet, och han säger att det är bråttom att rusta upp det civila försvaret. Så varför går det inte fortare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är den första ministern för civilt försvar sedan andra världskriget, och får mycket uppmärksamhet för sitt sätt att kommunicera. Nu ska det civila försvaret stå redo för en krig eller kris, men de stora satsningarna har fortfarande uteblivit jämfört med vad många menar behövs.KU-anmälan efter samtal med EnergimyndighetenEn kvinna tvingades sluta på sitt säkerhetsklassade jobb på Energimyndigheten efter att det kom fram att hon var med i klimatgruppen Rebellmammorna, vilket väckt en stor debatt om huruvida det var rätt eller fel. Kort därefter hörde Carl-Oskar Bohlin av sig till Energimyndigheten, vilket väckt frågor om hans inblandning i det enskilda fallet. MP och V har anmält honom till konstitutionsutskottet, inte minst för att Energimyndigheten ligger under ett annat departement.”Jag hade kontakt med klimat och näringsdepartementet som tillstyrkte att jag talade med deras generaldirektör”, säger han.Mindre pengar än vad som behövs enligt MSBMyndigheten för samhällsskydd och beredskap vill se satsningar på mellan 10 och 20 miljarder per år för att det civila försvaret ska fungera som det ska, vilket är långt mer än budgetens 5,5 miljarder, trots ytterligare 385 miljoner i vårändringsbudgeten. Men att det innebär att man väljer bort någonting av det MSB är inget han vill specificera.”Det vi gör är att arbeta brett över linjen för att öka förmågan i det civila försvaret, och man måste komma ihåg att det inte bara är staten som ingår i det civila försvaret, det är våra kommuner, det är våra regioner, men det är också näringslivet.””Förlegad lag” ställer till detMycket av det som enligt ministern och utredningar behöver göras, som trygghetszoner för el och värme, matförråd och säkra avloppssystem, är kommunernas ansvar. Men lagen som reglerar vad som staten ska göra, och vad som kommunerna ska göra, är förlegad, enligt ministern.”Det här är ett område där vi har en förlegad lagstiftning, den är tillkommen i en helt annan säkerhetspolitisk tid, den är från 2006, och här ser vi att vi behöver på ett tydligare sätt klarera ut ansvarsförhållandet mellan vad ska staten göra, och vad ska kommunen göra”, säger Carl-Oskar Bohlin.Gäst: Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats ErikssonTekniker: Christer Tjernell och Stina FagerbergProducent: Gustav FranzénIntervjun spelades in torsdag den 18 april 2024.
4/20/202435 minutes
Episode Artwork

Mats Persson (L) om cancelkultur: ”Forskare vittnar om det vi varnar om''

Utbildningsministern Mats Persson ifrågasätter högskolornas kurser i ölkunskap och hundars beteende. Hör om minskade anslag till folkbildningsförbunden och om hans kamp för att värna den akademiska friheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Liberalernas Mats Persson tillträdde som utbildningsminister 2022 med ansvar för forskning och högre utbildning. Han är ekonomie doktor i ekonomisk historia och tidigare regionråd för liberalerna i Skåne.Skriker efter arbetskraftUtbildningsministern har i en debattartikel i SvD uttryckt att han vill se färre fristående kurser på universitet och högskolor i framtiden. Genom sin politik vill han minska antalet kurser med hobbyliknande karaktär, som ölkunskap eller hundars beteende. I Ekots Lördagsintervju säger han att antalet fristående kurser har skett på bekostnad av befintliga program och att utbudet måste anpassas.''När jag pratar med företrädare för kommuner och regioner i sjukvården, de skriker efter arbetskraft. Industrin i den gröna omställningen skriker efter arbetskraft, ingenjörer med teknisk kompetens.''Utbildningsministerns debattinlägg kritiseras för att han som politiker vill påverka universitetens kursutbud genom att ställa utbildningar mot varandra. Svenska lärosäten beslutar på egen hand vilka utbildningar som ska erbjudas. Samtidigt säger utbildningsministern att regeringen kommer att rikta framtida budgetar så att tekniska utbildningar gynnas före distansutbildningar på fristående kurs.''Det återstår att se längre fram exakt hur fördelningen kommer att se ut men det här handlar om balansen, och vi tycker att det har varit en orimlig utveckling där vi ser att laborationer ställs in samtidigt som man har byggt ut sådana här utbildningar där bara varannan student tar sina poäng.''Programledare: Det här att du ger exempel på kurser som du tycker verkar oviktiga och ''hobbyartade''. Hur hänger det ihop med den akademiska friheten, att du pekar ut kurser som du inte tycker är tillräckligt viktiga?''Vi ska ha akademisk frihet i Sverige, det är jätteviktigt. Samtidigt är det här en verksamhet som du och jag och alla lyssnare är med och finansierar och då måste vi ha en diskussion kring hur vi använder våra pengar. Jag hör ingen som säger att vi inte behöver fler sjuksköterskor och ingenjörer. Så då ställer jag mig frågan, om nu fler ska bli sjuksköterskor och fler ingenjörer så måste väl utbudet på våra högskolor och universitet anpassas efter det. Annars förstår jag faktiskt inte hur det här ska gå ihop.''I Ekots Lördagsintervju säger Mats Persson att regeringen gör flera saker för att stärka den akademiska friheten genom att stärka det straffrättsliga skyddet för rektorer och professorer. Om man hotas så ska man likställas med andra samhällsviktiga funktioner i samhället. Studieförbund mister hundratals miljonerStudieförbunden får mindre pengar i budgeten för nästa år. I stället vill regeringen satsa på yrkesutbildning. Studieförbunden ser detta som ett dråpslag och kallar nedskärningen för en slakt av folkbildningen. ''Det är klart att den diskussionen som varit de senaste åren om mycket fusk och oegentligheter kring studieförbunden, det är klart att det inte har ökat drivkraften att skjuta till mer pengar till en verksamhet som uppenbarligen har haft mycket stora problem''.Programledare: Men är det bra då att skära ner för alla om några fuskar? ''Vi vidtar en rad åtgärder nu för att komma åt fusket i folkbildningen, vi skärper kraven mycket påtagligt.'' Huvudskälet till att folkbildningen har mindre pengar att röra sig med nu har inte med fusket att göra utan prioriteringar, säger Mats Persson. Cancelkulturen som hotLiberalernas Mats Persson har profilerat sig som utbildningsminister genom att ta ställning mot den så kallade cancelkulturen som han ser som ett hot mot den fria akademin. 2022 tillsatte han en utredning om tystnads- cancelkulturen på svenska lärosäten. Han vill att akademin ska vara en plats där det inte finns några förbjudna perspektiv eller förbjudna teorier som leder till att forskare kommer i kläm.Fler akademiker anser att ministern överdriver cancelkulturen vid de svenska lärosätena och anser att hoten kommer från annat håll, som från lobbyister och politiker. ''Det här att värdera om det ena hotet är större än det andra, jag tror inte att det är fruktbart. Och jag noterar att en del av de här remissvaren har fått mycket kritik från forskare själva som rent ut sagt har blivit förbannade, och i media agerat mot de här remissvaren därför att de inte stämmer överens med upplevelsen som de själva har.'' Mats Persson säger att akademin utsätts för både yttre och inre hot. ''En del anklagar ju mig och regeringen för att det här inte är ett problem, att vi bara hittar på det här problemet. När jag har följt debatten den senaste månaden så konstaterar jag att så är det ju inte. Det är ju flera enskilda forskare som vittnar om precis det vi varnar om.''''Akademin ska vara en plats där det inte finns några förbjudna perspektiv eller förbjudna teorier. Men på alldeles för många platser finns det diskussion om att man ska begränsa detta där enskilda forskare kommer i kläm.''Gäst: Mats Persson (L) utbildningsminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Katarina HelmersonTekniker: Hanna MelanderProducent: Catarina Spåre GustafssonIntervjun spelades in fredag den 12 april 2024.
4/13/202435 minutes
Episode Artwork

Jens Stoltenberg: ”Sverige måste investera mer”

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg om sina tio år vid posten och om politiken som väntar hans efterträdare, som får hantera många meningsskiljaktigheter inte minst om Trump vinner valet i november. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jens Stoltenberg är sedan 2014 Natos generalsekreterare. Innan dess var han bland annat statsminister i Norge, och nu är han inne på upploppet då han slutar i höst.Kunde gjort mer efter Krim2014 var ett år som präglades inte minst av att Ryssland annekterade Krim, och Nato avbröt alla formella samarbeten med Ryssland både militärt och civilt. På hösten samma år tillträdde Jens Stoltenberg som generalsekreterare, och i backspegeln ser han att man hade kunnat gjort vissa saker annorlunda, särskilt om man visste att den fullskaliga invasionen var planen från Ryssland.”Det var om vi ännu tydligare förstod i Nato att detta var Rysslands plan, och att vi då skulle ha investerat ännu mer i försvaret”, säger Jens Stoltenberg.Sverige måste investera merSverige är sen en månad tillbaka medlem i Nato, men förberedelserna har pågått mycket längre än så, både under tiden man övat tillsammans med Nato men också under ansökningsprocessen som drog ut på tiden, jämfört med Finland som ansökte samtidigt. Samtidigt har Nato haft möjlighet att planera för vilken roll Sverige kan spela, och det är i det perspektivet som Jens Stoltenberg tydligt pekar på att Sverige måste investera mer, inte minst in infrastrukturen.”Det måste investeras mer i infrastruktur, både militär och civil, för transporter, det gäller i hela Norden, för nu ser man Norden som ett operationsområde”, säger han.Trumps eventuella återkomstUnder sina tio år har han dessutom haft att göra med Donald Trump under de fyra åren Trump var president, något som Stoltenbergs efterträdare kan ta lärdom av. Inte minst då Donald Trump återigen ser ut att bli Republikanernas presidentkandidat, och Jens Stoltenberg själv har kallats för en Trump-viskare, alltså någon som hanterade Donald Trump särskilt väl. Han poängterar att han hade många meningsskiljaktigheter som politiker med Trump, som klimat och handel, men att han tog hans invändningar om att länder inte kommer upp till 2%-målet på allvar.”Jag sa att det var en viktig och riktig poäng, och jag har jobbat hårt för att fler Nato-länder ska investera mer”, säger han.Gäst: Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterareProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Jan AnderssonTekniker: Tor SigvardsonProducent: Gustav FranzénIntervjun spelades in torsdag den 5 april 2024.
4/6/202434 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Alice Bah Kuhnke (MP) ”Vi måste binda mer kol i skog och mark än vad vi släpper ut till 2040”

Miljöpartiets toppkandidat om hur hon vill skärpa EU:s klimatmål ytterligare och hur hon ska få med sig väljarna på det samtidigt som EU:s gröna partier backar i opinionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alice Bah Kuhnke är EU-parlamentariker sedan 2019. Innan dess var hon kultur- och demokratiminister. Hon är Miljöpartiets toppkandidat inför EU-valet den 9 juni.Vill se negativa utsläpp 2040EU:s övergripande klimatmål är att unionen ska bli klimatneutralt senast 2050. Kommissionen har kommunicerat att de kan komma att föreslå ett etappmål som innebär att nettoutsläppen ska minska med 90 procent till 2040. Parlamentets gröna partigrupp, där Alice Bah Kuhnke är vice ordförande, kräver i sitt valmanifest att EU ska gå längre och uppnå nettonollutsläpp 2040. Alice Bah Kuhnke går ännu längre och vill att EU ska vara nettopositivt till 2040, alltså att territoriet ska binda mer klimatgaser än vad länderna släpper ut.”Det är otroligt viktigt att vi gör det som vetenskapen kräver, och då måste vi minska utsläppen inte bara till nettonoll, utan vi i Miljöpartiet går också till val på att vi ska binda mer kol i skog och mark än vad vi släpper ut”, säger Alice Bah Kuhnke.”Mer rättvis omställning”Det har redan väckts kritik mot EU:s nuvarande klimatpolitik, bland annat protesterar bönder i flera länder mot höga bränslepriser. Sedan förra EU-valet har de gröna partierna backat i opinionen medan flera partier som motsätter sig klimatkraven går framåt. Alice Bah Kuhnke säger att de som drabbas ekonomiskt av till exempel höga bränslepriser behöver ersättas. ”Det vi måste bli ännu bättre på är dels att se verkligheten och arbeta fram politik som faktiskt är mer rättvis och sedan försöka nå ut med den”, säger Alice Bah Kuhnke. Hon vill förändra EU:s jordbruksstöd så att mer pengar går till mindre jordbruk än idag och i Sverige vill hon att reduktionsplikten ska göras om så att det blir dyrare att köra i städerna än på landsbygden och hon tycker att partiet behöver göra mer för att få med sig folk på omställningen, ett förslag som språkröret Daniel Helldén nyligen presenterade.Lag om våld mot kvinnorAlice Bah Kuhnke sitter i parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter och i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet. Under den här mandatperioden har EU enats om en lag om våld mot kvinnor, med förbud mot könsstympning, tvångsäktenskap och olika former av trakasserier i hela EU. Kritikerna menar att EU inte ska bestämma om sådana frågor, att det ska vara upp till medlemsländerna själva. Men Alice Bah Kuhnke håller inte med.”Det finns en stor poäng i att EU understryker vilka rättigheter som är viktigare och grundläggande för alla. Det blir ju också en push på de länder där man ser mellan fingrarna på de här brotten”, säger Alice Bah Kuhnke.Gäst: Alice Bah Kuhnke (MP), toppkandidat till EU-parlamentetProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Susanne PalmeTekniker: Jacob GustavssonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in torsdag den 28 mars 2024.
3/30/202435 minutes, 1 second
Episode Artwork

Tomas Tobé (M): ”Migrationspakten kommer inte att räcka”

Moderaternas toppkandidat i EU-valet om vad migrationspakten som han själv förhandlat fram kommer att innebära, om nya klimatmål till 2040 och EPA-traktorer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tomas Tobé har varit EU-parlamentariker för Moderaterna sedan 2019 och är partiets toppkandidat inför Europavalet den 9 juni. Hans viktigaste uppdrag under den här mandatperioden har varit som huvudförhandlare till en av delarna i den nya migrationspakten som parlamentet ska ta slutlig ställning till i april.I Ekots lördagsintervju säger han att migrationspakten kommer att innebära mer kontroll på migrationen till Europa, skärpt kontroll vid EU:s yttre gränser och mer samarbete mellan medlemsländerna vilket ska leda till att färre ekonomiska migranter kommer till Europa. Men han säger också att pakten inte kommer att lösa alla problem, och att det kommer att behövas fler avtal med länder utanför EU kring migration. Nyligen tecknade Italien ett avtal med Albanien om att asylsökande ska skickas dit och genomgå asylprocessen där. Tomas Tobé menar att det kommer att behövas fler avtal av olika slag med tredjeländer.”Jag tror också att vi kommer att behöva ha EU på plats i länder utanför Europa, det vill säga Frontex, gränsvakter. Jag tror vi ska titta på förslag som till exempel rör att om vi inte kan återvända en person till sitt hemland så kanske vi ska titta på möjligheten att ha återvändandecenter utanför Europa”, säger Tomas Tobé.Fler migranter i förvarEnligt migrationspakten ska de migranter som kommer från länder varifrån de flesta får avslag, som Indien och Bangladesh till exempel, genomgå en snabbasylprocess. Flera människorättsorganisationer befarar att de migranterna kan komma att låsas in i förvar, även barn. Tomas Tobé medger att fler i den gruppen kommer att frihetsberövas under asylprocessen för att de inte ska gå under jorden.”Vi kommer att begränsa rörelsefriheten, att röra sig utanför mottagandecenter, för en del personer där vi bedömer att de personerna kommer att avvika”, säger Tomas Tobé.Utsläppsmål till 2040EU-kommissionen har föreslagit att under nästa mandatperiod fatta beslut om att minska EU:s klimatutsläpp med 90 procent till 2040. Det ligger i linje med målet i klimatpaketet Fit for 55 och den Gröna given, som innebär klimatneutralitet till 2050. Men Tomas Tobé vill inte ställa sig bakom det förslaget, bland annat eftersom han befarar att det skulle innebära att mer svensk skog måste skyddas från avverkning för att utgöra kolsänka.”Jag tycker att det är rimligt att vi har ett etappmål, men jag tycker att det intressanta här är att vi ska diskutera HUR vi ska uppnå målen, det vill säga vad det betyder för svensk konkurrenskraft, vad innebär det för kärnkraftens villkor, och framförallt, vad betyder det för svensk skog?”, säger Tomas Tobé. Gäst: Tomas Tobé (M), toppkandidat till EU-parlamentetProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Susanne PalmeTekniker: Alma SegeholmProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 22 mars
3/23/202434 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Charlie Weimers (SD): ”Klimatmålen är inte realistiska”

Sverigedemokraternas toppkandidat om varför och hur han vill riva upp EU:s klimatpolitik och begränsa EU:s makt och om vilka han vill samarbete med efter valet den 9 juni. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Charlie Weimers var tidigare kristdemokrat men bytte parti till Sverigedemokraterna 2018. Året därpå blev han EU-parlamentariker för Sverigedemokraterna och är nu partiets toppkandidat inför Europavalet den 9 juni.Vill riva upp klimatpolitikenAlla länder som skrivit under Parisavtalet har förbundit sig att begränsa jordens uppvärmning till väl under två grader och att öka sina klimatambitioner efter hand. För att leva upp till Paris-avtalet har EU beslutat att unionen ska vara klimatneutral till 2050 och att utsläppen ska ner med 55 procent till 2030. Charlie Weimers har tidigare sagt att han vill riva upp EU:s stora klimatpaket Fit for 55 under nästa mandatperiod. I Ekots lördagsintervju säger han att EU:s klimatmålen är för högt ställda och att de behöver ses över.”För det första är inte målen realistiska, det är nästan inga länder som kommer att klara dem och de flesta kommer i praktiken att ignorera de här målen”, säger Charlie Weimers.Han tycker också att man bör se över om EU:s åtaganden gentemot Paris-avtalet kan klaras på andra sätt än genom den nuvarande klimatpolitiken, tex genom att EU betalar för att minska utsläppen i länder utanför EU och han vill att EU ska verka för ett globalt utsläppshandelssystem.Programledare: Men vi har ju förbundit oss, även från Europas håll, att uppnå vissa mål i Parisavtalet, då låter det som att du vill att det som Europa ska göra, de målen ska ändras? ”Jag är övertygad om att de kommer att ändras, därför att de inte är realistiska”Och du vill det också?”Ja, jag vill inte avindustrialisera Europa.”, säger Charlie Weimers.Bland de delar av klimatpaketet han vill dra tillbaka finns förbudet mot att sälja bensin- och dieselbilar från 2035. ”Jag är ju inte ensam om den uppfattningen, Moderaternas systerparti i Tyskland, CDU, de går till val om att riva upp förbudet mot förbränningsmotorer. Ute på kontinenten mullrar det i den här fråga”, säger Charlie Weimers.Men att ändra EU:s klimatpolitik är ingen enkel sak. Det skulle kräva att kommissionen först väljer att lägga fram nya lagförslag om att riva upp det klimatpaketet de nyligen fått igenom – efter år av förhandlingar – och att alla 27 medlemsländer och EU-parlamentet går med på det.Mer nej i SD:s EU-strategiCharlie Weimers vill att Sverige ska byta EU-strategi. Dels vill han att Sveriges regering ska bli tuffare i förhandlingarna med de andra medlemsländerna och oftare lägga in veto, och dels vill han i EU-parlamentet bygga allianser med parlamentariker från andra partier för att stoppa alla förslag som handlar om att fördjupa EU-samarbetet.I EU-parlamentet ingår Sverigedemokraterna idag i partigruppen ECR. Men enligt en granskning som nyhetssajten Europaportalen har gjort så röstar Sverigedemokraterna oftare som partigruppen ID, som ligger till höger om ECR, och där bland annat AfD, Alternativ för Tyskland ingår. Men Weimers säger att han inte vill ingå i ID, som han tycker är för pro-ryska, utan att han vill hellre samarbeta med EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår.Gäst: Charlie Weimers (SD), toppkandidat till EU-parlamentetProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Susanne PalmeTekniker: Heinz Wennin Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 15 mars.
3/16/202435 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

ÖB Micael Bydén: ”Försvaret av landet börjar närmare den östra fronten”

Överbefälhavaren om Natos krav på det svenska försvaret och om varför kraven kommer att öka avsevärt nästa år och om kritiken mot konsultfirman han registrerade i höstas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I torsdags den 7 mars blev Sverige Natos 32:e medlemsland. Direkt efter att medlemskapet var ett faktum skickade Micael Bydén ut en dagorder till alla anställda där han skrev att Försvarets uppdrag från och med nu lyder: Vi försvarar Sverige, våra allierade, och vår frihet att leva som vi själva väljer. Kring årsskiftet ska Sverige skicka en reducerad bataljon, några hundra soldater, till Lettland. Svenskarna ska vara del av en multinationell styrka, och de kan komma att bli indragna i strid. ”Det är ju därför man finns där. Dels är man där för att öva och träna och se till att man kan hantera olika situationer, men om situationen skulle kräva det så ska man självklart kunna nyttja de här styrkorna”, säger Micael Bydén. Nya krav på Sverige nästa årI och med Natomedlemskapet omfattas nu Sverige av Natos förmågemål, alltså det som Nato förväntar sig att Sverige ska bidra med. Var fjärde år fastställs de här målen för alla Nato-länder, men inget land är med i beslutet om de egna målen. Enligt Micael Bydén kommer det att bli en avsevärd ambitionshöjning i Sveriges nya förmågemål, något som framgår av ÖB:s militära mål till regeringen. Vilka indikationer har ÖB fått om de nya målen? ”Höga förväntningar, och där kraven är att initialt så ska vi kunna gå in i det som heter gemensamt luft- och robotförsvar, att vi kan ta ett större ansvar var det gäller de marina delarna, att vi jobbar med och skapar ett värdlandsstöd, det är ju exempel där vi kommer att behöva lägga mer resurser än vad som ligger i planen idag.”, säger Micael Bydén. De nya förmågemålen för Sverige kommer fastställas an Nato i början av nästa år. Om kritiken mot konsultbolaget: ”Jag är bara människa” I september går Micael Bydéns förordnade ut. Tidigare i år uppmärksammades att han i höstas registrerade ett konsultbolag för tiden efter att han slutar som ÖB. Det väckte omfattande kritik. I Ekots lördagsintervju svarar han för första gången på kritiken, han säger att han fick rekommendationen att det kunde vara bra att få företaget på plats i tid. ”Jag har lagt hela mitt yrkesverksamma liv i Försvarsmakten, jag har varit ÖB nu i åtta och ett halvt år. Min lojalitet, den ligger och hållet i mitt uppdrag, men jag är bara människa. Jag har ingen intention med bolaget, jag har ingen verksamhet. För mig känns det väldigt bra att ha det på plats för jag behöver inte tänka på det idag.”, säger Micael Bydén. Med tanke på alla reaktioner som har varit, det har kallats olämpligt och att det kan finnas intressekonflikter. Var det ett misstag, ångrar du att du startade företaget?”Det var väl inget eftersträvansvärt att finnas i media kring den här frågan. Hade jag vetat att det skulle gå så snabbt hade jag förmodligen väntat.”, säger Micael Bydén. Gäst: Micael Bydén, överbefälhavareProgramledare: Per Bergfors NybergKommentar: Mats Eriksson, försvarsreporter på EkotTekniker: Sophie AnderssonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredagen den 8 mars.
3/9/202435 minutes, 3 seconds
Episode Artwork

Karin Karlsbro (L): ”Vi lever i den farligaste tid som vår generation har upplevt”

Liberalernas toppkandidat i EU-valet om stödet till Ukraina, om relationen till SD och om att hennes regeringen bryter mot de klimatlagar hon varit med och stiftat i EU-parlamentet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 2019 är Karin Karlsbro Liberalernas enda EU-parlamentariker. Att få slut på Putins krig i Ukraina är den viktigaste frågan för henne, vid sidan av klimatet. Hon vill att Ukraina så fort som möjligt blir medlem i EU. ”Ska vi få ett fredligt Europa de närmsta 10-20 åren måste vi välkomna Ukraina och Moldavien i den europeiska familjen.”, säger Karin Karlsbro.Nej till samarbete med SD – och ECRInför riksdagsvalet 2022 tog Karin Karlsbro tydlig ställning mot att Liberalerna skulle samarbeta med Sverigedemokraterna. I och med Tidöavtalet ingår ändå Liberalerna i ett nära samarbete med Sverigedemokraterna. Idag säger Karin Karlsbro att det är bra att Liberalerna sitter i regeringen eftersom Sverigedemokraterna annars hade fått större inflytande, men att de fortsatt står långt ifrån varandra.”Det är en fråga som jag varit orolig för, om vi tar de frågorna som vi talar om nu, Europasamarbetet, klimatpolitiken, demokratifrågorna så vill ju Liberalerna ha ett starkt Europasamarbete för att stoppa Putin. Sverigedemokraterna vill ha ett svagt Europasamarbete, till och med att Sverige lämnar. Det skulle göra det ännu svårare att stoppa Putin.”Inför Europavalet den 9 juni ser den partigrupp i parlamentet som Sverigedemokraterna tillhör, ECR, ut att växa medan den liberala partigruppen Renew ser ut att få färre mandat. Karin Karlsbro säger bestämt nej till att samarbeta med ECR under nästa mandatperiod. ”Att organisera ett samarbete med ytterhögern i Europaparlamentet är inte aktuellt. Det står inte på kartan”, säger Karin Karlsbro.Ökande utsläpp i SverigeKarin Karlsbro sitter i parlamentets miljöutskott och handelsutskott och har bland annat arbetat med att ta fram klimattullar för varor som importeras till EU. Samtidigt som hon i parlamentet drivit på för EU:s klimatpaket Fit for 55 så har hennes regering i Sverige drivit en klimatpolitik som leder till ökade klimatutsläpp och till att Sverige inte når klimatmålen. Hur ser Karin Karlsbro på det?”Jag tycker inte att det är ok att man inte lever upp till EU:s krav, men det här ägnar vi ganska stor del av vår tid åt att analysera, vad som händer, tex när Tyskland avvecklar kärnkraften så gör det stor skillnad, och det gör att det blir svårare för oss att nå Europas klimatmål. Varje land som inte lever upp till sina åtaganden försvårar ju för det gemensamma åtagandet.”, säger Karin Karlsbro.Vill ha fler gruvor i EuropaI december röstade EU-parlamentet ja den så kallade kritiska råmaterialakten, som ska säkerställa EU:s försörjning av viktiga råmaterial, det handlar om 34 mineraler och metaller som är särskilt viktiga för den gröna och digitala omställningen. Bland annat ska minst tio procent av de råvarorna utvinnas inom EU senast år 2030. Karin Karlsbro röstade ja eftersom hon inte vill att EU ska vara beroendet av import av kritiska metaller från Kina och för att EU behöver ta eget ansvar för hur produktionen går till.I Sverige finns stora mineralfyndigheter i samiska områden, och nya gruvor där skulle kunna hota renskötseln. Det fanns ett tilläggsförslag till förordningen som innebar att FPIC skulle skrivas in i förordningen, en princip om att urfolk och lokalsamhällen ska ha fritt och informerat förhandssamtycke till tex en gruvetablering. En majoritet i parlamentet röstade ja till det men Karin Karlsbro röstade nej.”Just det ändringsförslaget handlade om ifall man skulle ge vetomöjlighet, och det ställer vi oss inte bakom”, säger Karin Karlsbro. När medlemsländernas regeringar sedan förhandlade om förordningen togs FPIC bort.Gäst: Karin Karlsbro (L) EU-parlamentariker och topp-kandidat till EU-parlamentetProgramledare: Ci Holmgren Kommentar: Helena Gissén, Ekots politikkommentator   Tekniker: Fabian BegnertProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 1 mars
3/2/202435 minutes, 4 seconds
Episode Artwork

Heléne Fritzon (S): ”Jag är en hårt arbetande gråsosse”

Socialdemokraternas toppkandidat om varför hon vill att EU ska göra större försvarssatsningar och anta skarpare klimatmål men inte reglera villkor för gig-arbetare. Och varför pratar hon så ofta om SD? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Heléne Fritzon har varit Europaparlamentariker sedan 2019 och är nu Socialdemokraternas toppkandidat inför EU-valet i juni. Hon sitter i parlamentets miljöutskott och säger att hon är mest stolt över EU:s klimatpaket, Fit for 55, som klubbades i år.Försvar och säkerhet dominerarOm klimatpolitik varit en stor fråga under nuvarande mandatperiod väntas försvar och säkerhet bli de stora under nästa, fokus väntas ligga på att säkra stödet till Ukraina och för att bygga upp EU:s försvarssamarbete. ”Sedan den 24 februari för två år sedan har det präglat dagordningen i i stort sett allting vi gör. Det är freds- och säkerhetspolitiken, och inte minst kraftfulla sanktioner mot Ryssland, som står på vår dagordning återkommande.”, säger Heléne Fritzon.Inom EU diskuterats nu att EU:s gemensamma försvarsfond skulle behöva öka – från knappt åtta miljarder euro till 100 miljarder euro. Ett sätt att klara det skulle vara att EU lånar pengar, något som bara hänt en gång tidigare, under pandemin. Sverige har hittills varit emot att öka EU:s utgifter, men Heléne Fritzon utesluter inte att EU skulle behöva låna pengar till gemensamma försvarsinsatser.”Det kan vara så att man måste låna delar av det, men vi kommer naturligtvis att jobba hårt för att vi ska klara att göra det i EU:s budget, i de olika instrument som vi har, så att vi kan säkra att vi inte äventyrar ekonomin i detta. Men högsta prioritet återigen har att skapa säkerhet och trygghet och så småningom att vi kan gå in i ett fredsarbete för Ukrainas del.”, säger Heléne Fritzon.Nej till PlattformsdirektivetI flera år har EU försökt stärka skyddet för så kallade gig-arbetare, som matbud och app-taxi-förare, som på pappret är egenföretagare och därför saknar rättigheter som arbetstagare har. Socialdemokrater från andra länder i EU-parlamentet har varit drivande till det så kallade Plattformsdirektivet. Men Heléne Fritzon och andra svenska socialdemokrater har också röstat nej, med hänvisning till att det skulle kunna påverka den svenska modellen. Varför vill hon inte att EU reglerar om bättre villkor för gig-arbetare, som inte omfattas av den svenska modellen? ”Vi gjorde ju den bedömningen att så som det förslaget såg ut så var det inte så att det skulle hjälpa utan det skulle snarare stjälpa. Det är för att det finns en konflikt om hur man ska betrakta just arbetstagarbegreppet. Så att precis som vi gjorde med minimilönerna, som vi debatterade väldigt intensivt för två år sedan, så röstade vi nej.”, säger Heléne Fritzon.Förra veckan föll förslaget i ministerrådet eftersom fyra länder röstade nej. Den svenska regeringen var för förslaget.Gäst: Heléne Fritzon (S), EU-parlamentariker och toppkandidat till EU-parlamentetProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Susanne Palme Tekniker: Stina FagerbergProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 23 februari.
2/24/202435 minutes, 5 seconds
Episode Artwork

Alice Teodorescu Måwe (KD) vill stärka EU:s säkerhet och minska överstatligheten

Kristdemokraternas nyvalda toppkandidat om hur hon vill att EU ska fokusera på fred, frihet och frihandel, om varför hon bytt parti Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Igår valdes opinionsbildaren Alice Teodorescu Måwe till Kristdemokraternas toppkandidat i EU-valet. De senaste 15 åren har hon arbetat som borgerlig opinionsbildare men hon har också haft uppdrag för Moderaterna och blev medlem i Kristdemokraterna först efter att hon fått frågan från Ebba Busch om att kandidera som EU-parlamentariker för några veckor sedan. Erbjudandet kom efter att den nuvarande parlamentarikern Sara Skyttedal petats från sin position som toppkandidat inför EU-valet den 9 juni. I Ekots lördagsintervju säger Alice Teodorescu Måwe att hon valde Kristdemokraterna därför att de vill begränsa EU-samarbetet, hon tycker inte att EU ska reglera om exempelvis sociala frågor eller om skogspolitik. Däremot vill hon att EU ska kunna reglera om AI och djurskydd. Och hon vill värna EU:s stöd till Ukraina. ”Det vi ska fokusera på är: hur skapar vi fred, frihet och frihandel? För det är det som också skapar legitimitet och förtroende för EU som institution och jag tror att Sverige skulle förlora väldigt mycket på att lämna EU, men jag tror att en sån diskussion – också bland borgerliga väljare – skulle kunna uppstå om man inte längre ser att EU fokuserar på det som EU ska göra”, säger Alice Teodorescu Måwe. ”Utvärdera migrationspakten”EU:s utrikes- och säkerhetspolitik beslutas inte av EU-parlamentet utan förhandlas främst mellan medlemsländerna i Ministerrådet, men Alice Teodorescu Måwe säger att hon framförallt vill driva på för att öka det säkerhetspolitiska samarbetet om hon skulle bli EU-parlamentariker.I veckan godkändes en preliminär uppgörelse om EU:s migrationspakt i parlamentets utskott efter år av förhandlade, pakten ska slutligen klubbas senare i vår. Men redan nu menar alltså Alice Teodorescu att den kan behöva göras om.”Jag tycker att man ska utvärdera migrationspakten när den har kommit på plats och sen får man se om det är ett långsiktigt hållbart system. Men den handlar ju framförallt om hur man ska omfördela migranterna mellan de olika länderna. I förlängningen är det viktigt att man har en gemensam syn på hur EU ska upprätthålla sina gränser.”, säger Alice Teodorescu. Gäst: Alice Teodorescu Måwe, Kristdemokraternas toppkandidat till EU-parlamentetProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentator Tekniker: Calle HedlundProducent: Maja Lagercrantz
2/17/202435 minutes
Episode Artwork

Maria Malmer Stenergard (M): ”Måste ner på lägre nivåer”

Migrationsministern om försämrade villkor för asylsökande och om idén att skicka de som fått avslag till återvändandehubbar utomlands. Och hur agerar hon efter avslöjandet om de iranska spionerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra året fick 102 000 personer uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsministern Maria Malmer Stenergard (M) tycker att det var för många. ”Vi måste ner på lägre nivåer. Ändå ser vi ju tydliga resultat av den förda politiken. Medan asylsökandet inom EU plus ökade med närmare 20 procent så minskade det med 25 procent i Sverige.”, säger Maria Malmer Stenergard och tillägger att hon gärna vill se fler högkvalificerade arbetskraftsinvandrare.Lägsta möjliga standard enligt EU-rättenMigrationsminister Maria Malmer Stenergard genomför nu den stora omläggningen av migrationspolitiken som ingår i Tidöavtalet. En inriktning är att begränsa asylsökandes rättigheter till EU:s rättsliga minimum. Bland annat utreds nu hur asylsökandes rätt att arbeta ska begränsas, att de ska tvingas bo på särskilda center under asylprocessen och inte få lämna ett utpekat område, att standarden i mottagandet ska sänkas och att de ska betala för mottagandet. Om den asylsökande underlåtit att fullgöra sin anmälningsskyldighet ska deras asylansökan kunna avskrivas.”Hela tanken med den här nya ordningen är att vi ska få ett mycket mer effektivt och snabbt system. Det är mer humant, det blir lättare för myndigheterna att identifiera dem som behöver extra stöd och som är mer utsatta.”, säger Maria Malmer Stenergard.Varför vill ni begränsa rätten att jobba för asylsökande?”Det sker ett skifte här där vi ser ett mycket stort värde i att ha en snabbare asylprocess där de som får ja, vilket är en liten minoritet, ska få alla möjligheter att komma in i det svenska samhället och naturligtvis också jobba, men där den stora majoritet som får nej ska få besked så fort som möjligt och verkställas mycket snabbare till det land de kom ifrån.”, säger Maria Malmer Stenergard.Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), migrationsminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Helena Gissén, Ekots politikkommentatorTekniker: Maria StillbergProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 9 februari
2/10/202435 minutes, 12 seconds
Episode Artwork

Emma Wiesner (C): Stöd till Ukraina kräver större EU-budget

Centerpartiets toppkandidat Emma Wiesner om hur hon vill öka stödet till Ukraina, reformera jordbrukspolitiken och skärpa klimatmålen. Och om varför hon inte vill att EU ska lägga sig i svensk skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 31-åriga Emma Wiesner är Sveriges yngsta EU-parlamentariker och sitter i EU:s miljöutskott. Hennes främsta prioriteringar är klimatet och stödet till Ukraina när hon nu ställer upp för en andra mandatperiod i EU-valet den 9 juni.Större EU-budget för UkrainaI veckan enades EU:s ledare om ge 50 miljarder euro under fyra år till Ukraina. Men Emma Wiesner vill att EU:s medlemsländer ska ge mycket mer. Att förhindra att Ryssland vinner kriget i Ukraina motiverar att utöka EU:s budget, säger Emma Wiesner, något som svenska politiker, inklusive centerpartister vanligen motsätter sig.”Fokuset i den svenska debatten har ju hamnat helt fel och det handlar snarare om hur budgetrestriktiv man kan vara. I det här läget så måste vi bredda perspektiven. Fred frihet, demokrati måste få kosta och där är det viktigt att alla EU-länder gemensamt steppar upp och garanterar tryggt, långsiktigt stöd.”, säger Emma Wiesner.I en debattartikel på DN Debatt skriver Emma Wiesner mfl att alla EU-länder bör ge lika stort stöd till Ukraina som de EU-länder nu ger mest i relation till sin ekonomi, som Estland. Det skulle för Sveriges del innebära en fördubbling.Klimatlås för länder som missar klimatmålUnder nästa mandatperiod ska EU besluta om nya klimatmål till 2040. Kommissionen väntas föreslå att klimatutsläppen ska minska med 90 procent till 2040, men Emma Wiesner kommer att verka för att de ska minska med 95 procent. Hon vill också införa ett klimatlås som ska göra att kommissionen kan hålla inne med t ex jordbruksstöd till länder som inte får ner sina utsläpp tillräckligt snabbt, på samma sätt som kommissionen idag kan stoppa pengar till länder som inte lever upp till rättsstatsprincipen.”Det här skulle göra det mycket tydligare. Centerpartiet har verkligen kämpat för demokratilåset, att länder som monterar ner rättsstatens principer ska inte kunna ta del av EU-budgeten och EU-medel och exakt samma princip borde gälla både gälla här. Det borde ju vara kristallklart att når man inte sitt klimatmål då får det ekonomiska konsekvenser och det kickar in ett paket som fryser EU-pengar.” säger Emma Wiesner.Intervjun spelades in i Stockholm fredagen den 2 februari. Emma Wienser medverkade från en studio i Umeå.Under de närmaste månaderna kommer alla riksdagspartiers toppkandidater att gästa Ekots lördagsintervju.Gäst: Emma Wiesner (C) kandidat till EuropaparlamentetProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Susanne PalmeTekniker: Heinz WenninProducent: Maja Lagercrantz
2/3/202435 minutes, 4 seconds
Episode Artwork

Jonas Sjöstedt (V): EU måste nå nettonoll till 2040

Jonas Sjöstedt om hur han vill driva på för hårdare klimatmål, Sverigepriser på el och mer vapenleveranser till Ukraina om han på nytt blir EU-parlamentariker för Vänsterpartiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Innan Jonas Sjöstedt blev partiledare för Vänsterpartiet var han Europaparlamentariker mellan 1995-2006. Nu gör han comeback i politiken och kandiderar för att få en av Sveriges 21 platser i Europaparlamentet efter EU-valet den 9 juni.Fokus på klimatetIdag finns bindande mål om att klimatutsläppen inom EU ska minska med 55 procent till 2030 inom ramen för EU:s klimatpaket Fit for 55. Under nästa mandatperiod kommer parlamentarikerna att få ta ställning till hur mycket utsläppen ska minska till 2040. Det talas om att kommissionen kommer föreslå 90 procent. Men Jonas Sjöstedt vill driva på för att målet ska vara nettonoll till 2040, fem år tidigare än Sveriges nationella klimatmål.Enligt EU:s miljöbyrå ser EU ut att missa målen till 2030 men Jonas Sjöstedt säger att ”vi måste försöka, det kan gå”. Han vill bland annat få till generella undantag från förbudet mot statsstöd på den gemensamma marknaden när det gäller klimatinvesteringar, och han vill avskaffa klimatskadliga subventioner. ”Det kommer att kräva både att man vässar den traditionella klimatpolitiken med de verktyg som finns där men det innebär också att EU måste ompröva en del saker som man har hävdat tidigare”, säger Jonas Sjöstedt som vill sitta i miljöutskottet och fokusera på klimatfrågor i parlamentet.Vill skicka mer vapen till UkrainaJonas Sjöstedt vill att Ukraina ska gå med i EU och han vill att EU ska skickar mer vapen till Ukraina, även Gripenplan. Han tycker också att EU också gemensamt ska handla upp mer ammunition från försvarsindustrin för att skicka till Ukraina.”När det gäller att stödja Ukraina så kommer vi att fortsätta en linje som innebär att vi ökar stödet och står fast. Ryssland får inte vinna det här kriget. Kommer det sådana beslut som spelar roll för Ukrainas försvar så kommer vi med all sannolikhet alltid att rösta för dem”, säger Jonas Sjöstedt.Gäst: Jonas Sjöstedt (V) kandidat till EuropaparlamentetProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach, politisk kommentator på EkotTekniker: Hanna MelanderProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in i Stockholm fredagen den 26 januari. Jonas Sjöstedt medverkade från en studio i Umeå.Under de närmaste månaderna kommer alla riksdagspartiers toppkandidater att gästa Ekots lördagsintervju.
1/27/202434 minutes, 57 seconds
Episode Artwork

Tobias Billström (M) om antalet civila dödsoffer i Gaza: ”Väcker frågor om den humanitära rätten har efterlevts”

Hur ser utrikesminister Tobias Billström (M) på Israels agerande i Gaza? Ska Sverige stödja militära insatser Röda havet? Och när blir Sverige medlem i Nato? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har nu gått över tre månader sedan Israel chockades av Hamas massakrer i södra Israel den 7 oktober. 1 200 israeler dödades och 253 personer kidnappades. Israel har sedan dess svarat med omfattande flygattacker och markstrider i Gaza. Enligt den Hamas-kontrollerade hälsomyndigheten har nu över 24 000 palestinier dödats.Skärper tonen mot IsraelUtrikesminister Tobias Billström (M) skärper tonen i regeringens hållning i konflikten. Han säger att oron nu växer över omfattningen av krigföringens konsekvenser i Gaza. Det är det stora antalet döda civila, 70 procent av de dödade är kvinnor och barn enligt FN, och de omfattande skadorna på civil egendom som har fått Tobias Billström att skärpa tonen.– Det reser frågor som både vi och andra stater har börjat ställa om den humanitära rätten har efterlevts i det här avseendet.Ni frågar er om det kanske är så att man inte följer folkrätten då, att civila inte skyddas i tillräckligt hög utsträckning?– Det går inte att komma ifrån att den typen av frågor har börjat ställas och de ställs inte bara av oss. Dom ställs också utav USA. Vi har sett hur den amerikanska presidenterna uttala den typen av åsikter och min utrikesministerkollega i USA, Antony Blinken, har också sagt att att Israel måste visa en större förståelse för vad det här får för konsekvenser när omvärlden tittar in och ser den här massiva förstörelsen och det omfattande antalet civila döda”, säger Tobias Billström.Tidigare har regeringen och utrikesminister Tobias Billström inte velat svara på om Israel skulle ha brutit mot folkrätten – enligt den måste krigförande länder skydda civila i möjligaste mån – utan hänvisat till de internationella domstolarnas pågående utredningar. Istället har regeringen understrukit Israels rätt att försvara sig. I Ekots lördagsintervju uttrycker han sig något annorlunda:– Vi står naturligtvis på Israels sida när det gäller staten Israels rätt att existera. Det är ingen tvekan om detta och självfallet, det här angreppet var det största massmordet på judar sedan Förintelsen. Men när det är sagt måste vi också i nästa andetag säga att att den här utvecklingen utav krigföringen reser frågor som kräver svar.Kritik mot NetanyahuBillström kritiserar också uttalandet från Israels premiärminister Benjamin Netanyahu när han sade att han motsätter sig skapandet av en palestinsk stat efter kriget mot Hamas:– Tvåstatslösningen är den enda möjliga lösningen på den här konflikten långsiktigt. En stat för israeler, en stat för palestinier som kan leva sida vid sida med varandra i fred och säkerhet, och att avfärda detta med en axelryckning eller säga att det det finns inte på bordet, det är inte bara en fråga om om vad Israel tycker utan det handlar ju om världssamfundet tycker, det handlar om vad USA, EU, FN, arabstaterna tycker om de här frågorna och världssamfundet har ju genom FN i resolution efter resolution uttalat sig till förmån för en tvåstatslösning, så det finns ingen tvekan om vad vägen framåt bör vara, säger Tobias Billström.Gäst: Tobias Billström (M), utrikesministerProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik FurtenbachTekniker: Maria Stillberg Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredagen den den 19 januari
1/19/202434 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Martin Holmgren, Kriminalvården: Största förändringen i modern tid

Om alla straffskärpningar i Tidöavtalet genomförs kommer svenska fängelser att ha i genomsnitt 35 000 fångar, jämfört med dagens ca 6 000. Sverige får i så fall flest fångar per capita i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Vi är mitt i kanske den största förändringen i modern tid för Kriminalvården. Vi har ju varit i ett läge nu i fler år där hela Kriminalvården är väldigt ansträngd på grund av beläggningsläget, antalet häktade och dömda, och samtidigt rustar vi nu för en ännu större utbyggnad.”, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren i Ekots lördagsintervju.Från 6 000 till 35 000 fångarKriminalvården har räknat på effekterna av Tidöavtalets reformer på straffområdet i en rapport som lämnades till regeringen strax före jul. Om alla 13 förslag på straffområdet genomförs – från dubbla straff för gängkriminella till slopad villkorlig frigivning – skulle antalet fångar på svenska fängelser alltså öka från 6000 till 35 000. Sverige skulle gå från att vara ett land med relativt få frihetsberövande till att ha flest i EU. Men Martin Holmgren säger i Ekots lördagsintervju att han inte tror att det kommer att bli 35 000 fångar de närmsta 10 åren. Han tror att det kommer att räcka med 27 000 platser på både fängelser och häkten under de närmsta tio åren, och det är det myndigheten nu planerar för.”35 000 är ett högt scenario som vi inte alls är säkra på. Vi är trygga med att vi har gjort våra bästa möjliga bedömningar, men det är teoretiskt. Det bygger till exempel på att regering och riksdag helt och hållet tar bort reglerna om villkorlig frigivning som skulle få stor effekt och det vet man inte hur det blir med det i slutändan till exempel”, säger Martin Holmgren.Men också en utbyggnaden från dagens 9000 till 27 000 platser på häkten och fängelser är historisk i sin omfattning och kommer att kräva extremt snabb byggtakt, fördubblad personalstyrka ökad budget från dagens 16 miljarder till runt 40 miljarder kronor per år. Slopad villkorlig frigivningEtt av förslagen som skulle öka behovet att anstaltsplatser är att slopa dagens ordning med villkorlig frigivning. Villkorlig frigivning innebär att de interner som sköter sig släpps efter två tredjedelar av strafftiden. Att ta bort det skulle innebära tusentals fler fängelseår och det skulle också kunna innebära en ökad säkerhetsrisk på anstalterna, när internernas morot att sköta sig försvinner.”Jag tror att det det kan finnas sådana risker och det tänker jag att det behöver man ta hand om och analysera i utredningsarbetet.”, säger Martin Holmgren.Dubbelbeläggning det nya normalaPå de nya anstalterna som ska byggas kommer internerna som regel att dela cell. Enligt Europarådets antitortyrkommité, CPT, bör dubbelceller vara minst åtta kvadratmeter stora, helst tio kvadratmeter. Men på grund av platsbrist har Kriminalvården börjat dubbelbelägga celler som är minst sex kvadratmeter.”Som jag läser Europarådets regelverk så är det så att går man under sex kvadratmeter är det presumtion för att det är tortyrliknande förhållanden. Och då måste det landet i så fall visa eller förklara att det inte är det, så att vi utgår från den gränsen, sex kvadratmeter. Men det är otroligt litet, det är tufft. Men vi behöver klara uppdraget – om inte vi kan ta emot häktade och dömda finns det ingen annan instans eller funktion i samhället som gör det”, säger Martin Holmgren.Gäst: Martin Holmgren, generaldirektör KriminalvårdenProgramledare: Katarina von Arndt Kommentar: Simon Andrén, kriminalreporter på EkotTekniker: Hanna Melander Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredagen den 12 januari
1/13/202435 minutes, 1 second
Episode Artwork

Så blir det politiska året 2024

Vilka frågor kommer att dominera svensk politik i år? Hur kommer EU-valet att märkas? Och vad blir roligast? Panelsamtal med Maria Wetterstrand, Mattias Karlsson, Ann Linde och Göran Hägglund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maria Wetterstrand är före detta språkrör för Miljöpartiet och vd för konsultbolaget Milton Europe som ger råd till företag och institutioner i den europeiska politiska miljön i Bryssel. Mattias Karlsson, landsbygdspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna och driver den konservativa tankesmedjan Oikos. Ann Linde, socialdemokrat och tidigare utrikesminister, numer rådgivare i utrikesfrågor på tankesmedjan FEPS Europe.Göran Hägglund, tidigare partiledare för Kristdemokraterna, nu styrelseproffs och ordförande i den pågående public service-utredningen.Programledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Joachim PerssonProgrammet spelades in på förmiddagen den 3 januari
1/3/202434 minutes, 54 seconds
Episode Artwork

Romina Pourmokhtari (L): Finns inte ett magiskt verktyg som löser klimatkrisen

2023 väntas bli det varmaste som hittills uppmätts på jorden, och effekterna av klimatförändringarna blir allt kraftigare. Vad gör regeringen för att uppnå Sveriges, EU:s och världens klimatmål? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag har regeringen presenterat sin klimathandlingsplan, som ska visa hur Sverige ska nå sina klimatmål. Klimat-och miljöminister Romina Pourmokhtari säger i Ekots Lördagsintervju att förhandlingarna med de andra samarbetspartierna har varit tuffa. – Det är ingen hemlighet att vi är olika partier med olika politik, och just klimatpolitiken är ju ett område där Liberalerna står en bit ifrån, specifikt då Sverigedemokraterna, men även Kristdemokraterna och Moderaterna.Klimathandlingsplanens övergripande syfte är enligt regeringen att nå målet nettonollutsläpp till 2045. Miljö- och klimatministern säger att planen innehåller ett 50-tal nya åtgärder som ska genomföras eller påbörjas under denna mandatperiod.Bland annat ska Sverige år 2027 införa EU:s nya utsläppshandelssystem, förslag på kompensatoriska åtgärder för företag och hushåll ska tas fram, och en utredning ska ta fram ekonomiska styrmedel för att sänka utsläppen. Med den här klimathandlingsplanen så har Sverige förutsättning att för första gången nå Sveriges klimatmål netto-noll 2045, säger hon. – Men absolut, utsläppen ökar de kommande två åren, på grund av reduktionsplikten. Gäst: Romina PourmokhtariProgramledare: Per Bergfors NybergKommentar: Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på EkotTekniker: Tor SigvardsonProducent: Hansjörg KisselIntervjun spelades in torsdagen den 21 december 2023
12/21/202335 minutes, 1 second
Episode Artwork

Håkan Olsson, Arbetsmiljöverket: Ökad press inför jul kan vara en faktor bakom dödsolyckorna

Efter en svart vecka med sju döda i arbetsplatsolyckor gör Arbetsmiljöverket tillräckligt för att leva upp till sin egen nollvision om noll dödsolyckor på arbetsplatser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I måndags rasade en bygghiss i Sundbyberg 20 meter ner och fem byggnadsarbetare dog. Och två personer omkom efter olyckor vid Northvolts batterifabrik i Skellefteå. Totalt har 61 personer mist livet i arbetsplatsolyckor i år – fler än i skjutningar.Håkan Olsson som är vikarierande generaldirektör för Arbetsmiljöverket säger att många faktorer kan spela in i att det skett så många tillbud under den senaste tiden och att de behöver analysera statistiken djupare, men att en förklaring kan vara ökad press inför jul.”Nu är vi ju i slutet på året. Nu ska allting vara färdigt och alla vill hem till julledighet och så vidare, det är en ökad press, det kan säkert vara en faktor just nu.”, säger Håkan Olsson.Under de senaste decennierna har svensk arbetsmarknad förändrats kraftigt, med avregleringar och ökad rörlighet över gränserna. I bland annat byggbranschen är det fler företag med kedjor av entreprenörer och underentreprenörer, en del av dem från andra länder. Flera hundra företag kan vara inblandade i ett bygge.”Vi kommer inte kunna inspektera oss till en bra arbetsmiljö”Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra fler fysiska, oanmälda kontroller än i dag. Uppdraget ingår i myndighetens regleringsbrev för nästa år. Men Arbetsmiljöverket pressas redan av kostnadsökningar. I somras stoppade de rekryteringar av nya inspektörer av besparingsskäl.Nu säger Håkan Olsson att Arbetsmiljöverket måste prioritera bort annat och bli bättre på att sikta in sig på arbetsplatser där det är störst risk, bland annat med hjälp av tips från andra myndigheter om företag som inte sköter sig. Men han tror att inspektionerna har begränsad effekt:”Det är klart att vi kan göra fler inspektioner men jag tror att är av största vikt att det är arbetsgivarna ute som har ansvar över arbetsmiljön, att det är där förändringen behöver ske. Vi kommer inte kunna inspektera oss till en bra arbetsmiljö på Sveriges arbetsplatser, fler behöver agera i den frågan”, säger Håkan Olsson.Gäst: Håkan Olsson, vikarierande generaldirektör Arbetsmiljöverket  Programledare: Cecilia Strömberg Wallin   Kommentar: Elinor Torp, författare och reporter på Dagens Arbete Tekniker: Rasmus AllanssonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in eftermiddagen den 15 december.
12/16/202335 minutes, 3 seconds
Episode Artwork

Vattenfalls vd Anna Borg: Kärnkraft inte lönsamt på kommersiell grund

Regeringen vill att Vattenfall ska bygga ny kärnkraft snabbt. Men bolaget måste agera affärsmässigt och generera vinst. Så blir det någon ny kärnkraft? Och hur går det med vindkraften? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu undersöker det statliga energibolaget Vattenfall förutsättningarna för att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige, och vilken typ av reaktorer de i så fall ska bygga. Vattenfalls vd Anna Borg säger att hon är öppen för både konventionella reaktorer och små modulära reaktorer, SMR, men att inget är bestämt än.”Det här är ju en process, det kommer att visa sig när vi vet mer och vi har fått in mer skarpa offerter ifrån de företag vi diskuterar med, så det är många steg kvar. Men vi vill gärna bygga ny kärnkraft och vi jobbar för fullt för att kunna göra det.”, säger Anna Borg.Statliga pengar förutsättning för ny kärnkraftI och med omställningen till fossilfri energi kommer elförbrukningen att öka kraftigt i Sverige. Regeringen och SD har presenterat en Färdplan för ny kärnkraft och varit tydliga med att de vill att Vattenfall ska bygga nya reaktorer i Sverige snabbt. Men enligt Vattenfalls ägardirektiv ska de agera affärsmässigt och generera vinst. Enligt Anna Borg är det inte lönsamt på kommersiell grund att bygga kärnkraft. För att det ska löna sig för bolaget behöver staten vara med och dela på den ekonomiska risken.”På kommersiell grund så kommer det inte vara möjligt att bygga de storskaliga reaktorerna, ens på lång sikt. Med de små modulära skulle det kunna vara kommersiellt gångbart att bygga på lite längre sikt, men inte på kort och medellång sikt.”, säger Anna Borg.Både regeringen och Vattenfall undersöker olika modeller för riskdelning mellan staten och kärnkraftsproducenter.Dyrare att byggaEnligt Internationella energirådet IEA är det mer än dubbelt så dyrt att bygga kärnkraft jämfört med att bygga havsbaserad vindkraft, och skillnaden kommer att bli ännu större på sikt.På senare tid har byggnadskostnaderna – för både kärnkraft och vindkraft – stigit kraftigt på grund av högre räntor och dyrare material. När det gäller vindkraft till havs påverkas kalkylerna också av Tidöpartiernas beslut att staten inte längre ska betala för anslutningsledningar ut till vindkraftsparker.Vattenfall har sedan 2002 planer på att bygga havsbaserad vindkraft vid Kriegers flak utanför Trelleborg men om bolaget måste stå för anslutningskostnaden blir det för dyrt att bygga, säger Anna Borg.”Jag tror att det blir svårt, det motsvarar närmare en tredjedel av projektkostnaden, så det är ju väldigt stora belopp.”, säger Anna Borg.Vattenfall har ännu inte fattat beslut om Krigers flak.Gäst: Anna Borg, vd Vattenfall  Programledare: Mikael Kulle   Kommentar: Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på EkotTekniker: Linus SjöholmProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredagen den 8 december
12/9/202335 minutes, 3 seconds
Episode Artwork

Daniel Helldén (MP): Socialdemokraterna kommer inte att vara med och subventionera ny kärnkraft

Hur hårt är Daniel Helldéns kärnkraftsmotstånd? Hur ska han samarbeta med Märta Stenevi? Och hur ser han på ekonomisk tillväxt, basinkomst och Miljöpartiets migrationspolitik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Daniel Helldén valdes till språkrör för Miljöpartiet på partiets kongress för två veckor sedan. Han efterträder Per Bolund och kommer att samarbeta med Märta Stenevi. Daniel Helldén var tidigare trafikborgarråd i Stockholm.Efter kongressen väckte han uppståndelse genom att säga att det inte kommer att bli någon ny kärnkraft i Sveriges, trots att regeringen har öppnat för statliga stöd och trots att energibolaget Vattenfall planerar för ny kärnkraft. Hur kan han vara så säker?”Det finns inga företag som skulle gå och bygga in det här, för det finns ingen lönsamhet, man kan inte se den framåt.”, säger Daniel Helldén.Men Svenskt näringsliv vd Jan-Olof Jacke reagerade ganska hårt på det och sade att näringslivet ser att de behöver all fossilfri el som de bara kan få. Så det verkar ju inte stämma?”Nej, organisationen Svenskt näringsliv säger det, men när jag är ute och träffar företag runt om i landet, och om man läser deras debattartiklar, så är det förnybart de vill ha, de vill ha det nu, de vill ha vindkraft, framförallt den havsbaserade. Därför att de vet också att kärnkraften, om den skulle komma, så ligger det så långt fram i tiden att vi redan är framme då vi ska ha avvecklat alla fossila drivmedel och energikällor.”, säger Daniel Helldén.”Vi är revolutionära”I sitt språkrsörstal på partikongressen sade Daniel Helldén att Miljöpartiet vill ändra förutsättningarna för samhället och att de är revolutionära i den meningen. Vad är det för radikala förändringar Daniel Helldén ser framför dig?”De stora sakerna är ju att vi måste ändra hela vårt energisystem, vi måste ändra våra transporter. Vi behöver ha en tydlighet i att det här innebär inte att så som vi lever idag per automatik är så som vi lever idag om 20 år. Och det här måste vi våga prata om”, säger Daniel Helldén.Basinkomst motiverat av AIMed utvecklingen av artificiell intelligens, AI, kommer många jobb att försvinna, skriver Daniel Helldén och två andra miljöpartister i ett förslag till riksdagen om att låta utreda om det behövs en garanterad inkomst för alla, utan villkor. Basinkomst, eller medborgarlön, har MP föreslagit flera gånger tidigare. ”Det som vi ser idag som det klassiska sättet att arbeta på kommer att förändras inom en ganska kort tid och det måste vi ha med oss i det här. Vad händer om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har idag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen.”, säger Daniel Helldén.Gäst: Daniel Helldén, språkrör Miljöpartiet Programledare: Cecilia Strömberg Wallin   Kommentar: Helena Gissén, Ekots politikkommentatorTekniker: Victor UbeiraProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 1 december.
12/2/202335 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Erik Thedéen: Fifty fifty att vi behöver höja räntan igen

Riksbankschef Erik Thedéen om veckans räntebesked och sannolikheten för nya räntehöjningar, om varför Riksbanken vet så lite om svenskarnas tillgångar och om Riksbankens makt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erik Thedéen har varit riksbankschef sedan januari i år. I torsdags presenterades han sitt femte räntebesked. Efter ständiga räntehöjningar sedan maj 2022 lämnades styrräntan oförändrad på fyra procent. Att inflationen sjunkit den senaste tiden och att kronans värde stärkts är positiva tecken. Men riskerna finns kvar och osäkerheten är fortsatt stor, framhåller Thedéen, enligt honom är det ”fifty fifty” att de behöver höja räntan med 25 punkter till längre fram.”Dels är det en insikt av att vi helt enkelt har haft fel tidigare, och haft fel alltid åt ett håll i den här räntehöjningscykeln, nämligen vi har trott att inflationen ska ge sig men den har överraskat uppåt och det måste man ha med sig, att det finns nåt i den här inflationsprocessen som vi inte riktigt verkar förstå.”, säger Erik Thedéen.Osäkerheter kring hur kronans värde utvecklas, ekonomins styrka och hushållens sparande är några faktorer som gör det svårt att avgöra om det blir en ny räntehöjning nästa år, säger Thedéen. Men han tror att räntehöjningsracet som pågått med åtta räntehöjningar i rad sedan maj 2022 är över.Saknar kunskap om hushållens tillgångarNågot som förvånat Riksbanken är att priser på tjänster inte sjunkit mer än de gjort, räntehöjningarna till trots. En förklaring kan vara att hushållen haft större buffertar än vad Riksbanken känt till, och att svenskarna därför kunnat spendera mer vilket gjort att företagen kunnat höja priserna.Riksbanken har länge framhållit att det behövs bättre statistik över hushållens tillgångar och skulder. När förmögenhetsskatten togs bort 2007 försvann också statistik över svenskarnas sparande och andra tillgångar. Det här gör det svårare för Riksbanken att beräkna effekterna av penningpolitiken.”Jag tycker att det är ett ganska stort problem. Dels för att försöka förstå efterfrågan för penningpolitiken. Men det är också ett problem för att utforma stabilitetsåtgärder. Om vi tar amorteringskravet, jag var ju tidigare chef för Finansinspektionen, det här ligger ju på Finansinspektionen. Ska man förstå risken med högt belånade hushåll, då är det väldigt bra att förstå om de också har ett sparande, för det är klart, då minskar ju risken. Och det vet vi alltså inte.”, säger Erik Thedéen.Förra året föreslog en statlig utredning att SCB ska börja samla in avidentifierad statistik över hushållens tillgångar och skulder. Men regeringen har ännu inte tagit förslaget vidare.”Det här är en stark önskan från Riksbanken och andra myndigheter, men det är ju ytterst politikerna som får bestämma”, säger Erik Thedéen. Gäst: Erik Thedéen, riksbankschefProgramledare: Johar Bendjelloul  Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator  Tekniker: Fabian BegnertProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in förmiddagen den 24 november.
11/25/202335 minutes, 5 seconds
Episode Artwork

Andreas Carlson (KD) om Natos krav på svensk järnväg

Infrastruktur- och bostadsministern om Natos krav på svensk infrastruktur, om Norrbotniabanan och tågstrulet mellan StockholmGöteborg. Och vad gör regeringen åt bostadsbristen och byggkrisen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För några veckor sedan skrev Försvarsmakten till regeringen om ”kritiska behov” av investeringar i den eftersatta svenska järnvägen. Som Nato-allierad behöver Sverige kunna transportera soldater och materiel, tex bandvagnar och artilleripjäser från hamnar i västra Norge och Sverige och vidare mot Finland. Därför prioriterar regeringen nu transportinfrastrukturen av just militär rörlighet och totalförsvarets behov, det säger Andreas Carlson som är infrastruktur- och bostadsminister sedan ett drygt år tillbaka. ”Vi gör stora satsningar på försvaret i budgeten och för att de satsningarna ska ha effekt så behöver också infrastrukturen ge möjligheter till det. Det är antingen en möjliggörare för de här insatserna eller en flaskhals.”, säger Andreas Carlson. Exakt vilka sträckor det handlar om kan inte Andreas Carlson säga, men det som har pekats ut tidigare är bland annat transporter från hamnar i Norge och Sverige, och vidare österut, för att bistå Finland.”Försvarsberedningen pekar på de norska hamnarna Narvik, Trondheim och sen i östlig riktning och även mer söderut, från Oslo och österut. Och även förstärkningar från Göteborg, Göteborgs hamn är en oerhört viktig hamn och kommer att vara väldigt viktig för livsmedelsförsörjning för både Norge, Finland och Sverige.”, säger Andreas Carlson. Fler barn vräksKristdemokraten Andreas Carlson har också ansvar för regeringens bostadspolitik. Under första halvåret i år berördes 345 barn av vräkning, barnen själva eller en förälder vräktes. Det är betydligt fler än året innan, enligt Kronofogden. Troligen är det inflationen med högre räntor och matpriser som har lett till att vräkningarna ökar. Öppnar för hyresgarantier Den förra regeringen tillsatte en utredning för att se hur fler skulle släppas in på bostadsmarknaden. Ett av förslagen är en ny sorts hyresgarantier. Andreas Carlson berättar att han vill gå vidare med det förslaget om hyresgarantier för barnfamiljer: ”Det är ett intressant förslag som vi bereder i högt tempo och som vi kommer att återkomma med besked om”, säger Andreas Carlson. Men han vill inte svara på om eller när han kommer med ett skarpt förslag om hyresgarantier. Vallöfte om startlån Före valet ville Kristdemokraterna införa startlån, som innebär att staten hjälper förstagångsköpare av en bostad att få bolån. Även det utreddes av förra regeringen. Varför har Andreas Carlson inte lagt fram något sådant förslag?”Det är färdigutrett och bereds på regeringskansliet. Och det som är viktigt att komma ihåg nu när vi har den mycket höga inflation som råder i Sverige är att varje åtgärd som övervägs måste viktas mot om den motverkar penningpolitiken, alltså om den riskerar att blåsa på ekonomin som kan göra att inflationen går upp ännu mer.”, säger Andreas Carlson. Tvärnit i byggbranschenHöga räntor och dyra byggmaterial i kombination med sjunkande bostadspriser har gjort att svensk byggindustri tvärnitat. Enligt Boverket behöver det byggas 67 300 bostäder varje år. För två år sen byggdes 70 000. Men under senaste året har bostadsbyggandet störtdykt och nästa år kommer färre än 20 000 bostäder att påbörjas. ”Det är mycket allvarligt och det synliggör ju behovet av strukturella åtgärder som kortar ledtider i byggprocessen, som förenklar och förbättrar regelverk och som tillgängliggör attraktiv mark att bygga på.”, säger Andreas Carlson. Gäst: Andreas Carlson (KD), Infrastruktur- och bostadsminister Programledare: Cecilia Strömberg Wallin  Kommentar: Anna Granath Hansson, bostadsforskare på NordregioTekniker: Alma SegeholmProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag 17 november
11/18/202334 minutes, 51 seconds
Episode Artwork

Harald Mix: Vi kommer ha enorma konkurrensfördelar

Affärsmannen Harald Mix är en av nyckelpersonerna i den gröna omställning av svensk industri. Men hur grönt blir stålet och hur påverkas satsningarna av sämre konjunktur, importerad malm och dyrare el? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Harald Mix är grundare till riskkapitalbolaget Altor och investeringsbolaget Vargas. Han ligger bakom flera av de stora industrisatsningarna inom den gröna omställningen i Sverige, som batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå och H2Green Steel som ska tillverka stål i Boden med ny teknik där kol byts ut mot vätgas i tillverkningen. Planen är att H2Green Steel ska producera 5 miljoner ton stål per år från 2030 – mer än Sveriges nuvarande årliga stålproduktion. Det kräver enorma mängder grön el och järnmalm.Sågas i kritisk rapporI veckan presenterades en kritisk rapport om satsningarna att producera ”grönt” stål i norra Norrland. Enligt rapporten finns grundläggande problem med H2Green Steels företagsupplägg. Men Harald Mix håller menar att rapportförfattarna saknar insyn i affärerna.”Jag är väldigt van att granskas. Varje finansieringsprocess innebär en enorm granskningsprocess och innan man kan mobilisera 50 miljarder plus i privat kapital föregås det av enorm granskning, dock baserad på fullständig fakta.”, säger Harald Mix om rapporten. Järnmalm är den viktigaste råvaran i stålproduktion. Från början var tanken att H2Green Steel skulle använda järnmalmspellets från svenska statliga gruvbolaget LKAB. Men H2Green Steel har inte fått något kontrakt med LKAB om att köpa malm. Kapaciteten på Malmbanan är för dålig, enligt LKAB. Därför kommer H2Green Steel istället att behöva importera fossil järnmalmspellets från Kanada och Brasilien, vilket även skapar fossila utsläpp i transporten. Harald Mix säger att han tror att de kommer kunna köpa malm av LKAB i ett senare skede.   ”Det är alldeles för mycket fokus på råvaruförsörjningsfrågan i den här.”, säger Harald Mix om rapporten.Men samtidigt, tanken var ju från början att ni skulle få er järnmalm från de svenska malmfälten, bara några mil från Boden, det var ju så allt presenterades.”Nej, jag skulle säga såhär, det är en utav komponenterna och jag tror att vi kommer att få malmen därifrån. För det vore dumt av svenska staten – det är ju ändå våra skattepengar – att betala kanske hundratals miljoner i ökade kostnader, ökat fossila utsläpp för att skicka det till Saudiarabien och Bahrain.”, säger Harald Mix. Önskelista från staten”Där staten kan spela en viktig roll är att se till att det finns förutsättningar när det gäller infrastrukturen, vad gäller elförsörjningen och kompetensförsörjningen. Men alla de här frågorna är på medellång sikt, så jag tror att att accelerera politiken och se till att vi får en ännu snabbare utbyggnad av den förnyelsebara energin, alltså vindkraften”, svarar Harald Mix på frågan vad politiken behöver bidra med för att underlätta den gröna omställningen.”Det som behöver ske egentligen är att se över våra tillståndsprocesser. Idag tror jag att Sverige har de längsta tillståndsprocesserna i Europa, det kan ta tio år från ansökan genom hela processen.”, säger Harald Mix.Han säger också att han bedömer att de politiska blocken vill ungefär samma sak i energipolitiken, att bygga ut elproduktionen och överföringskapaciteten, men han saknar en ”master plan” där viljan omsätts i praktik.Gäst: Harald Mix, grundare och delägare av riskkapitalbolaget Altor och investmentbolaget Vargas HoldingProgramledare: Johar Bendjelloul  Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator  Tekniker: Fabian BegnertProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 10 november.
11/11/202335 minutes, 6 seconds
Episode Artwork

Björn Eriksson: Vi behöver lära oss hur de nya viktnedgångsläkemedlen fungerar i verkliga livet

Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson om de nya läkemedlen mot övervikt och om bristen på läkemedel i Sverige och om hur bristen ska stoppas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På senare tid har det kommit flera uppmärksammade läkemedel som minskar aptiten och som är effektiva för viktnedgång. Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson, som har en bakgrund som hjärtläkare, inom läkemedelsbranschen och som sjukvårdsdirektör i Stockholm, tror att de nya läkemedlen kan komplettera andra åtgärder, som fysisk aktivitet, för att behandla övervikt. Och han tror att det inom kort kommer att komma ännu effektivare läkemedel. ”Vi ser på de nya folksjukdomarna, precis som vi gör inom cancerområdet, stora framsteg just nu som kommer sjukvård och oss som patienter tillgodo. Så det är väldigt mycket positivt som händer”, säger Björn Eriksson. I september var det drygt 11 000 personer i Sverige som ordinerades något av de nya viktnedgångsmedicinerna, som Saxenda, Wegovy och Mysimba, enligt datahälsoföretaget Iqvia. Läkemedlen kostar mellan 1 000 och 3 200 kr per månad, och de ingår inte i högkostnadsskyddet så patienterna får stå för hela kostnaden. Vanliga biverkningar är illamående och kräkningar, och effekterna på längre sikt är osäkra. Men potentialen är stor eftersom fetma är en folksjukdom som kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Björn Eriksson säger att det behövs mer forskning innan viktnedgångsläkemedlen används bredare.   ”Vi måste titta på hur kraftfulla är de här viktnedgångseffekterna i verkliga livet och får vi de här minskningarna av hjärtsjukdomar t ex, då kan det vara så att fler behöver det, men vi behöver följa upp och se innan man gör det här väldigt, väldigt brett.”, säger Björn Eriksson. Ozempic är ett diabetesläkemedel som även fungerar för viktnedgång. I våras var det flera diabetiker som blev utan Ozempic i Sverige eftersom läkare hade skrivit ut det till överviktiga patienter. ”Jag tycker att det ligger i ett läkaransvar att ge det till den med störst behov, det säger Hälso- och sjuvårdslagen väldigt tydligt”, säger Björn Eriksson.Brist på läkemedel i SverigeSenaste året har bristen på mediciner ökat i Sverige. Just nu fattas sju procent av medicinförpackningarna på landets apotek. När läkemedelstillverkarna får problem med leveranser eller efterfrågan i världen plötsligt ökar kan det uppstå brist. Det problemet vill Björn Eriksson åtgärda genom att Läkemedelsverket skaffar sig bättre koll på vilka läkemedel som finns i Sverige och var i landet de finns, och vilka läkemedel som är på väg in. För att säkra tillgången i en kris – som en pandemi eller krig – måste de viktigaste vaccinerna och medicinerna kunna tillverkas i Sverige, och då behöver svenska läkemedelsfabriker snabbt kunna ställa om produktionen till det som då behövs, menar Björn Eriksson. Läkemedelsverket håller just nu på att kartlägga den svenska medicintillverkningen. Gäst: Björn Eriksson, generaldirektör LäkemedelsverketProgramledare: Cecilia Strömberg Wallin  Kommentar: Anna Larsson, medicinreporter på Ekot Tekniker: Hanna MelanderProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 3 novemberRÄTTELSE: I intervjun nämns att runt 12 000 fick de nya läkemedlen mot övervikt i september i Sverige. Korrekt är att drygt 11 000 fick det.
11/4/202334 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Magdalena Andersson (S): Vi skulle ha gjort mer för att bryta nyrekryteringen

Om varför Socialdemokraterna inte lyckades stoppa gängkriminaliteten och desinformationskampanjer, om konflikten mellan Israel och Hamas och om Jamal El-Hajs förtalsanmälan mot moderat politiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Magdalena Andersson som var finansminister i Stefan Löfvens regeringar 2014-2021 och statsminister mellan 2021-2022, säger att de borde ha ha gjort mer för att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen.”Vi skulle behövt satsa mer på socialtjänsten, mer på fältassistenter. Kanske tittat mer på Danmark. Ulf Kristersson pratar mycket om att vi ska ha danska straff för svenska kriminella, men det som Danmark också har gjort är att satsa mycket bättre och tidigare på unga killar i riskzonen, alltså vi skulle ha kommit fram med program för att punktmarkera killar som är på glid, stötta familjer som är i riskzonen. Därutöver är det ju uppenbart att hela den marknadiseringen av HVB-hemmen för unga personer inte varit bra, där skulle det också ha behövts mer åtgärder. ”, säger Magdalena Andersson.Kriget mellan Israel och HamasEfter Hamas brutala terrordåd i Israel den 7 oktober har Israel svarat med omfattande militära attacker i Gaza och blockerat tillförseln av förnödenheter. Magdalena Andersson säger att hon inte kan svara på om hon tycker att Israels svar varit proportionerligt.”Jag tycker att ordet proportionerligt är svårt att förhålla sig till. (...) Jag tycker att man ska hålla sig till att det finns internationell rätt och då behöver alla parter hålla sig inom den internationella rätten. Det betyder att Israel har rätt att försvara sig men det betyder också att man är ansvariga för att skydda civila. Så det som är centralt här är att man håller sig till internationella rätten.Följer Israel internationell rätt nu?”Det har jag inte tillräckligt information som oppositionsledare, jag sitter ju inte med den informationen som finns i regeringskansliet, för att kunna uttala mig om det.”, säger Magdalena Andersson.Förtalsanmälan mot moderatDen socialdemokratiske riksdagsledamoten Jamal Al-Haj har polisanmält moderaten Fredrik Kärrholm för förtal efter att Kärrholm på plattformen X (fd Twitter) kallat Al-Haj för en “säkerhetsrisk” med “kopplingar till Hamas”. Magdalena Andersson säger att hon stödjer anmälan:”Jag tycker att det är bra att det här kan utredas. Det finns också enskilda jurister som påpekat att de anklagelser som den här moderaten kom med var väldig allvarliga och man i så fall ska ha väldigt gott på fötterna.”, säger Magdalena Andersson.Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för SocialdemokraternaProgramledare: Johar Bendjelloul  Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot Tekniker: Tobias CarlssonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredagen den 27 oktober.
10/28/202335 minutes, 12 seconds
Episode Artwork

Jimmie Åkesson (SD): ”Regeringen har hamnat fel”

SD-ledaren om varför han tycker att regeringen böjer sig för muslimska länder, om varför han vill att 13-åringar ska kunna låsas in på livstid och om hur orolig han är för klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I måndags dödades två svenskar och en skadades i ett terrordåd i Bryssel. Den misstänkte gärningsmannen ska enligt uppgifter ha motiverats av koranbränningar som ägt rum i Sverige. I somras höjde Säpo terrorhotsnivån, de bedömde att Sverige blivit ett prioriterat mål för våldsbejakande islamism efter desinformationskampanjer om Sverige som spridits i muslimska länder, bland annat om svenska koranbränningar. Regeringen har tillsatt en utredning om att polisen ska kunna neka demonstrationstillstånd för koranbränningar med hänvisning till säkerheten. Sverigedemokratiska företrädare har anklagats för att piska upp hat mot muslimer och Sverigedemokraterna har inte velat förändra lagen med motiveringen att man inte vill inskränka yttrandefriheten. Jimmie Åkesson tycker att regeringen har ”hamnat fel” i sin hantering av koranbränningarna. ”Man har velat balansera, av fullt förklarliga skäl, inte minst kopplat till Nato-processen, men där man inte har lyckats fullt ut med den balansen utan snarare gett intryck av att man böjer sig för den muslimska delen av världen, att man väljer att tillmötesgå fullt orimliga krav som ställs från den delen av världen. Och jag är inte säker på att jag hade agerat så om jag ingick i regeringen.”, säger Jimmie Åkesson. Vill slakta ”heliga kossor”Regeringen och Sverigedemokraterna har skärpt en rad straff och gett polisen nya verktyg i brottsbekämpningen – som möjligheten att kunna avlyssna utan brottsmisstanke. Nästa år ska visitationszoner och vistelseförbud införas. Jimmie Åkesson vill gå längre, bland annat vill han att polisen ska kunna besluta om utegångsförbud och låsa in människor utan att de är misstänkta för brott, att militär ska kunna sättas på gatorna vid t ex upplopp. En del av förslagen skulle innebära inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter. Jimmie Åkesson menar att vi behöver acceptera att rättssäkerheten försvagas:”Tyvärr är det så. Det är den verklighet vi lever i idag. Det är den verklighet som de gamla partierna har ägnat decennier åt att skapa. Nu är vi där och nu måste vi vara beredda att slakta gamla heliga kossor. Och det är klart att det kommer att inskränka på integriteten för en och annan, framför allt då för den som befinner sig i en gängkriminell miljö. Men jag tycker att det är försumbart i sammanhanget. För den otrygghet som de här människorna skapar för laglydiga människor, det lidande de utsätter sina brottsoffer för, det är mycket mycket mer värt än deras integritet.”, säger Jimmie Åkesson. Livstids fängelse för 13-åringar Regeringen har tillsatt en utredning om sänkt straffmyndighetsålder, från dagens 15 år, i och  enlighet med Tidöavtalet. Motiveringen är att den grova brottsligheten har krypit längre ner i åldrarna. Jimmie Åkesson säger alltså att 13 år en bra kompromiss och att 13-åringar även ska kunna dömas till livstids fängelse.”Min inställning är att Är man tillräckligt gammal för att begå ett grovt våldsbrott då är man också tillräckligt gammal för att ta konsekvenserna för det brott som man begått. Och då tycker jag inte att ¨ålder i sig har så stor betydelse.”Men frågan är om sänkt straffmyndighetsålder får ner brottsligheten. När man i Danmark sänkte straffmyndighetsåldern till 14 år, ökade sannolikheten för återfall i brott, och man höjde tillbaka till ”Det är ju i kombination med vad de får för typ av påföljd, naturligtvis. Men min utgångspunkt är att om farliga människor är inlåsta så utgör de längre inte någon fara för laglydiga människor.”, säger Jimmie Åkesson. Att hjärnan inte är tillräckligt utvecklad hos så unga människor, och förmågan att se konsekvenser, ska det inte spela in här? ”Nej, det tycker jag inte, det är inte den enskildes förmåga att se konsekvenser  som ska spela roll utan de konsekvenser som blir för andra människor som ska spela in här.””Klimatet långsiktigt allvarligt”2023 ser ut att bli det varmaste året som har uppmätts, det kan bli det första året som passerar 1,5 grads global uppvärmning, med extrema värmeböljor och skogsbränder på flera håll i somras. Sverige drabbades av ovädret Hans som orsakade översvämningar och spolade bort delar av Åre. Sverigedemokraterna är det enda parti som inte står bakom de svenska klimatmålen och ett av partiets viktigaste vallöften var att sänka priset på bensin och diesel. Hur orolig är Jimmie Åkesson för klimatförändringarna?”Långsiktigt är det ju en allvarlig situation som vi står inför och det är ju också därför som inte bara Sverige utan stora delen av världen gör så stora satsningar på att minska just utsläppen av koldioxid och andra gaser som har den effekten.”, säger Jimmie Åkesson. Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare för SverigedemokraternaProgramledare: Cecilia Strömberg Wallin  Kommentar: Katarina Helmerson, politikreporter på Ekot Tekniker: Matilda Eriksson Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 20 oktober 2023.
10/21/202334 minutes, 54 seconds
Episode Artwork

Johan Olsson, Noa: Långt över tusen personer kan utsättas för stora brott här och nu

Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa, om att fler anhöriga till gängkriminella mördas, om Foxtrotnätverket och om hur polisen ska få slut på våldet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan början av september har en kraftig våldsvåg dragit fram över framför allt Stockholm och Uppsala med sprängningar och skjutningar nästan dagligen. Flera av dödsoffren är anhöriga till gängkriminella – personer som inte själva är inblandade i brottslighet. Johan Olsson säger att nätverk har passerat gränsen för att ge sig på anhöriga, precis som det blivit vanligare med yngre gärningsmän. Han säger att ett stort antal människor kan vara måltavlor för gängvåldet.”Det här är rörlig materia hela tiden. De kriminella konflikterna rör sig, nya nätverk och nya allianser uppstår. Nätverken klyvs, de rör sig hela tiden. Så fort ett våldsbrott begås, så är det någon som utfört och beordrat det, då dyker det upp nya människor, det är viktigt att ha bilden att det är väldigt rörlig materia. Men när det gäller antalet personer vi jobbar med utifrån att de kan utsättas för stora brott här och nu, så är det väldigt många. Det finns ingen lista, det vill jag understryka. Men det är väldigt många. Vi pratar om långt över tusen personer som vi måste jobba hela tiden med och bedöma. “Foxtrotnätverket och Rawa MajidEn stor del av den pågående våldsvågen handlar om interna konflikter i det så kallade Foxtrotnätverket. Den man som pekas ut som ledare för nätverket, Rawa Majid, är turkisk medborgare och har länge befunnit sig i Turkiet. Hur ser Johan Olsson på att svensk polis inte lyckats komma åt honom där?”Det är en stor frustration när vi har svårt att få tag i personer som vi vill ha hem till Sverige, men att den situationen vi ser här och nu skulle gå att hänföra till en person och ett land, det är inte min bild, det är mer komplicerat än så.”, säger Johan Olsson.”Förstår att allmänheten är oroad”Johan Olsson har varit chef för polisens nationella operativa avdelning sedan 2020. Han arbetade dessförinnan inom Säpo. De senaste åren har polisen fått stora ekonomiska tillskott och många nya poliser har anställts, ändå har man inte lyckats bryta utvecklingen med den grova gängbrottsligheten. Klarar polisen den grundläggande uppgiften att värna tryggheten i samhället?”Vi har all förståelse för att allmänheten är oroad över den här våldsvågen som ju bara kan beskrivas som brutal och väldigt våldsam. Vi vill ändå understryka att vi gör allt vi kan och vi gör alltmer. Vi har i år stoppat åtminstone 80 attentat och sedan den senaste våldsvågen som började den 7 september så har vi förhindrat 30 sådana här attentat. Så det är en kurva som går åt rätt håll.”, säger Johan Olsson.”Våldet sjunker undan när mer pengar och mer personer försvinner ur gängen än vad som kommer in”Johan Olsson tycker att polisen varit framgångsrik under det senaste året. Han framhåller att andelen dödsskjutningar som lett till åtal har ökat med 50 procent och att polisen har beslagtagit dubbelt så mycket pengar som förra året.”Vi gör väldigt mycket, allt ifrån att förhindra brott till att slå mot de övre delarna av strukturerna i nätverken. Ändå sjunker våldet inte undan, och då blir frågan: varför gör det inte det? Det enkla svaret på det är: därför att de här gängen är väldigt stora. Och de fyller snabbt på med nya personer och genererar väldigt stora brottsvinster. Det här våldet kommer att sjunka undan, när mer pengar och mer personer försvinner ur gängen än vad som kommer in.”, säger Johan Olsson.Trots att Sverige ligger på topp i EU när det gäller dödsskjutningar så är inte den organiserade brottsligheten starkare här än i andra europeiska länder enligt Noa-chefen, skillnaden är att de kriminella i Sverige är mer våldsamma:”Det som särskiljer Sverige är ju mer skjutvapenvåldet och sprängningar. Varför det är så det har ingen forskare kunnat ge oss något svar på, vi har inte heller något absolut svar. Men det förefaller att vara så att de svenska kriminella nätverken har en norm där de väldigt lätt tar till våld, vi ser också att även när de försvinner utomlands till andra länder, så tar de med sig det här beteendet”, säger Johan Olsson.Flera nya verktyg till polisenSedan 1 oktober har polisen möjlighet till det som kallas preventiv avlyssning – alltså att ta del av samtal och meddelanden utan att den avlyssnade är misstänkt för brott. Nu finns också förslag om att polisen ska få bugga och genomföra husrannsakan i preventivt syfte. De ska också få större tillgång till olika typer av kameraövervakning. Och i veckan meddelade regeringen man ska skynda på lagar om vistelseförbud och visitationszoner så att de träder i kraft till februari respektive mars nästa år. I januari fick Polismyndigheten i uppdrag av regeringen att säkerställa ökad operativ förmåga att utreda och klara upp grova brott med koppling till kriminella nätverk.Gäst: Johan Olsson, chef för Noa, polisens nationella operativa avdelningProgramledare: Johar Bendjelloul  Kommentar: Simon Andrén, kriminalreporter på Ekot Tekniker: Linus SjöholmProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 13 oktober.
10/14/202335 minutes, 5 seconds
Episode Artwork

Muharrem Demirok (C): Vi har öppnat en bakdörr för gängkriminella

Centerledaren om varför han är självkritisk kring privatiseringar, om övervakning och personlig integritet och om partiets nya politik för kärnkraft, friskolor och dödshjälp. Det grova våldet från kriminella gäng har präglat Sverige den senaste tiden. Statsministern har bjudit in alla partiledare till det nationella säkerhetsrådet nästa vecka. Centerpartiledaren Muharrem Demirok välkomnar inbjudan till mötet: ”Jag tycker det är bra om vi kan kliva ut från rummet och visa enighet att nu är politiken samlade och vi är överens om att uppgiften ska lösas och alla är beredda att göra det som krävs.”, säger Muharrem Demirok.Självkritisk till privatiseringarCenterpartiet satt i alliansregeringar i åtta år och under förra mandatperioden samarbetade partiet med S-MP-regeringen i Januariavtalet. Centerpartiet har alltså haft reellt inflytande över svensk politik under lång tid. Finns det något som partiet borde ha gjort annorlunda för att undvika den nuvarande akuta situationen med kriminella gäng som mördar nästan dagligen? Muharrem Demirok säger att han är självkritisk till att Centerpartiet varit med om att genomföra privatiseringar på välfärdsområdet utan tillräckliga regleringar. Nyligen har exempelvis Ekobrottsmyndigheten visat att kriminella gäng etablerat vårdcentraler för att tvätta pengar och lura sig till skattemedel.”I all vår välmening att skapa frihet och valfrihet för människor, inte minst inom assistansersättningen, så har ju vi också omedvetet öppnat en bakdörr för gängkriminella att kliva in igenom och faktiskt tjäna stora summor, enorma summor, på välfärdsbrott. Det tar jag med mig, vad är det vi kan göra annorlunda?”, säger Muharrem Demirok.Ja till kärnkraftPå Centerpartiets stämma nyligen tog partiet fram ny politik på flera områden, bland annat när det gäller kärnkraft. Målet om 100 procent förnybar elproduktion byttes mot ett mål om 100 procent fossilfritt energisystem. Stämman tog också bort begränsningen om max tio kärnkraftsreaktorer. Är Centerns kärnkraftsmotstånd borta nu?”Det vi nu behöver förhålla oss till är nya förutsättningar, dvs att svensk elproduktion måste fördubblas och att klimatkrisens konsekvenser är mer akuta än någonsin. De två faktorerna gör att även Centerpartiet behöver göra en viss förflyttning. Jag ser ju att den energimix vi har nu, den kommer behövas för att vi ska fördubbla elproduktionen.”, säger Muharrem Demirok.Skadestånd till eleverMuharrem Demirok valdes till partiledare i februari och tog då över efter Annie Lööf. Han har framför allt profilerat sig på skolområdet, där han vill se hårdare tag mot oseriösa friskolor. Centerpartistämman beslutade att slopa kötid som urval till friskolor och att man ska kunna lotta när det finns fler sökande än platser till populära friskolor, vid sidan av syskonförtur och närhetsprincip. Möjligheten att ta ut vinst ska begränsas för friskolor med kvalitetsbrister. Men den begränsningen ska inte gälla andra företag som verkar inom välfärden. ”Nej, jag det ser inte behovet. Det vi har sett inom skolan är något helt annat, där har vi inte samma kontrollfunktioner och regelverk som inom omsorg eller vård.”, säger Muharrem Demirok.Centerpartiet beslutade också på stämman att elever ska kunna kräva skadestånd av skolor om de inte fått ordentlig utbildning. ”Det barn som har gått en utbildning utan att få lära sig om t ex andra världskriget har rätt till ersättning från skolan, den har rätt till skadestånd från huvudmannen. För då har man blivit lurad, då har huvudmannens uppgift inte varit att bedriva utbildning utan främsta målet har varit att lura skattekollektivet på pengar.”, säger Muharrem Demirok.Gäst: Muharrem Demirok, partiledare CenterpartietProgramledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotTekniker: Jakob LalérProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredagen den 6 oktober.
10/7/202335 minutes, 5 seconds
Episode Artwork

Ukrainas ambassadör: Stödet från väst är livsavgörande

Andrii Plakhotniuk, Ukrainas ambassadör i Sverige om motoffensiven, om varför Ukraina behöver Jas Gripen och om varför inte fler ukrainska flyktingar sökt sig till Sverige. Västvärldens stöd – det militära, ekonomiska, humanitära och politiska – är avgörande för Ukrainas existens och fysiska överlevnad. Det säger Ukrainas ambassadör i Sverige sedan 2020, Andrii Plachotnjuk.Ukrainas motoffensiv utmed den tusen kilometer långa frontlinjen har pågått i nästan fyra månader. Ambassadören säger att läget är ansträngt för ukrainsk militär, eftersom Ryssland har haft tid att förskansa sig. Att motoffensiven inte gått snabbare förklarar han med att Ukraina prioriterar de egna soldaternas överlevnad. ”Vår främsta prioritet är våra soldaters liv, självklart gör vi vårt bästa, men det är vår främsta prioritet som vi alltid bär med oss när vi gör allt för att befria vårt land.”, säger Andrii Plakhotniuk.”JAS Gripen blir motiverande för våra soldater”Sverige har hittills stöttat Ukraina med 25 miljarder kronor, varav 20 miljarder i militärt stöd. Som svar på frågan vad Ukraina behöver för stöd framåt svarar Andrii Plakhotniuk att de är djupt tacksamma för det de hittills fått, från skyddsutrustning i början till sofistikerade luftvärn och stridsvagnar, men att de nu behöver mer, och att de arbetar med den svenska regeringen för att få fler sofistikerade vapen. Framför allt behöver de Jas Gripen, för att Ryssland ska få ”fler och fler överraskningar på slagfältet”. Han ser också hoppfullt på möjligheten att så kommer att ske. ”När avtal om framtida stöd är färdiga kommer de definitivt att offentliggöras, med hänsyn tagen till Sveriges säkerhetssituation – eftersom Sverige är i en anslutningsprocess till Nato. När det är säkert kommer det att bli ett motiverande budskap till våra soldater.”, säger Andrii Plakhotniuk.”Det är nu eller aldrig”En konflikt kring spannmålsexport har lett till spänningar mellan Ukraina och Polen, som fram till nu varit mycket generös i sitt stöd till Ukraina. Nyligen meddelade Polens premiärminister Mateusz Morawiecki att landet slutar att skicka vapen till Ukraina. Andrii Plakhotniuk säger att han är medveten om att alla internationella stödpaket och vapenleveranser är krävande för givarländerna och att Ukraina just nu försöker bygga upp en egen vapenproduktion. Hur säker är han på att stödet från väst håller i sig?”Vi är säkra på det. För när ett kärnvapenland angriper ett annat land kan det inte tolereras av demokratiska stater och av den internationella rättsordningen. Så det är nu eller aldrig som vi alla måste svara tydligt att det här kriget måste avslutas och den angripande staten ställas till svars för allt som det har gjort.”, säger Andrii Plakhotniuk.Ukrainare i SverigeJust nu är drygt 38 000 ukrainare inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem enligt Massflyktsdirektivet, som ger ukrainska krigsflyktingar rätt till skydd inom EU. Totalt har runt 60 000 ukrainare sökt skydd i Sverige sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022. Ukrainas ambassad bistår ukrainare i Sverige och Andrii Plakhotniuk berättar att många av dem efterfrågar möjligheten att få svenskt personnummer och bank-id, för att underlätta tillvaron här.Gäst: Andrii Plakhotniuk, Ukrainas ambassadör i SverigeProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik Wadström, journalist på Sveriges RadioTekniker: Fabian BegnertProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in onsdagen den 27 september 2023.svars
9/30/202334 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Elisabeth Svantesson (M): Det kommer bli tufft

Finansministern frågas ut om ökande klimatutsläpp, underskott i sjukvården, skatterna och om varför regeringen inte satsar mer på det brottsförebyggande arbetet för att stoppa våldsvågen. I onsdags presenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) nästa års statsbudget. Hushållen kommer att stöttas med ett jobbskatteavdrag och sänkt skatt på bensin och diesel. Till det kommer mer satsningar på polis och kriminalvård - och redan beslutade pengar till försvaret, som får 27 miljarder mer nästa år. Kommuner och regioner får ett tillskott på 16 miljarder. Men hur mycket av det är nya miljarder och hur mycket är satsningar som byter namn?Sjukvården går back 2024Kommuner och regioner väntas få ett underskott på 28 miljarder nästa år. Det är framför allt regionerna, som ansvarar för sjukvården, som kommer att gå back. I flera regioner pratas det om anställningsstopp och nedläggning av akutmottagningar. Elisabeth Svantesson medger att det blir ett glapp på 12 miljarder om prognosen om underskott slår in.”Min poäng är att det här året och nästa år är tufft. Inte bara hög inflation utan dessutom är vi i en lågkonjunktur. Om jag hade gjort som en del ropar efter, gett ännu mer pengar till kommuner och regioner, det hade jag gärna gjort, men med en ännu större budget skulle vi driva på inflationen och nästa år och året därpå skulle man ha ännu större problem med ökade kostnader.”, säger Elisabeth Svantesson.10 procent ökade klimatutsläpp nästa årRegeringen lägger 5,6 miljarder kronor i budgeten på att sänka skatten på bensin och diesel nästa år, ungefär lika mycket som ökningen till rättsväsendet. Det tillsammans med minskad reduktionsplikt kommer att öka de svenska klimatutsläppen med nästan 4,4 miljoner ton under nästa år. Det motsvarar runt 10 procent av Sveriges samlade klimatutsläpp 2022. Varför kompenserar regeringen inte människor som drabbas av höga bensinpriser på ett sätt som inte uppmuntrar till ökade utsläpp?”För att säga det uppenbara: Vi har en målkonflikt, den förra regeringen arbetade med ett verktyg för att få ner utsläppen från transportsektorn, det var reduktionsplikten. Den har drivit upp priserna till nivåer som har blivit helt ohållbara för människor. Plus världsmarknadspris och kriget och allt detta sammantaget pressar väldigt många människor. Att lägga de här pengarna på att stötta hushållen plus en skattesänkning på inkomster och pension, det underlättar i en svår. Så därför gör vi detta.” säger Elisabeth Svantesson.Gäst: Elisabeth Svantesson (M), finansministerProgramledare: Cecilia Strömberg Wallin  Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotTekniker: Emilia MartinProducent: Maja Lagercrantz
9/23/202335 minutes, 5 seconds
Episode Artwork

Biståndsminister Johan Forssell (M): ”Biståndet ska främja svenska intressen”

Regeringens nya biståndspolitik innebär ökat fokus på Ukraina och närområdet, att bistånd ska villkoras för att främja svenska intressen, och att utrikeshandel ska spela en viktigare roll. Just nu förhandlar de fyra Tidöpartierna om den stora omläggningen av svensk biståndspolitik som ska presenteras senare i höst. Men redan nu berättar bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) om inriktningen. – Jag ser framför mig att Ukraina kommer att vara den största mottagaren av svenskt bistånd under många år framöver, säger Johan Forssell.”Trade for Aid”Förutom ökat fokus på Ukraina och närområdet kommer så vill regeringen också att utrikeshandel ska bli en viktig del i biståndet. Svenska företags ökande utrikeshandel ska bidra till att lyfta människor ur fattigdom – och biståndet ska främja svensk export, är tanken.– Vi måste som land bättre ta tillvara den oerhörda kompetens och förmåga som finns hos våra världsledande svenska företag. Det kan vara både för att hantera vissa problem, ta den gröna omställningen naturligtvis, men också det faktumet att behoven i värden är enorma, vi måste hitta sätt att mobilisera privat kapital, det finns inte en möjlighet att det här kommer att fyllas endast att biståndspengar, det fungerar inte.En invändning är att näringslivet kanske inte kommer att vilja verka i de fattigaste länderna där det inte finns marknader och affärsmöjligheter och inte heller rättssäkerhet och institutioner som behövs för att affärer ska kunna blomstra. Hur ska de här synergierna kunna uppnås i de fattigaste länderna?– Det är en väldigt bra fråga och det är något vi tittar på dagligen, för i många av de fattigaste länderna finns det stora systemproblem, det mest vanligt förekommande är ju korruption naturligtvis, säger Johan Forssell.”Måste finnas flexibilitet”Det finns internationella regler kring vad som får kallas bistånd i en statsbudget, regler som Sverige ställt sig bakom som medlem i OECD:s utvecklingskommitté DAC. I korthet så måste mottagarlandets behov stå i fokus - och inte givarlandet. Tycker biståndsministern att Sverige borde ta mindre hänsyn till DAC-reglerna? – Jag tycker att det ska finnas en flexibilitet därför att biståndet kan inte verka i ett helt eget universum, det ska vara en del i vår utrikespolitik - och det handlar också om att främja svenska intressen, säger biståndsministern.Villkorat biståndRedan i Tidöavtalet står att biståndet ska kunna villkoras med att stater, för att få svenskt bistånd, måste samarbeta kring migration, tex ta emot medborgare som utvisats från Sverige. Nu säger biståndsministern att det också skulle kunna bli aktuellt att dra in bistånd till regeringar eller andra aktörer som stödjer Rysslands krigföring i Ukraina:– Ja, det är en intressant tanke tycker vi, vi har ett arbete igång för att titta på det. Det ligger så klart i vårt intresse att vi jobbar med länder som inte undergräver den globala ordningen och inte undergräver vår egen säkerhetspolitik. Och det handlar i så fall inte om det humanitära biståndet utan om utvecklingsbiståndet, säger Johan Forssell.Gäst: Johan Forssell (M), bistånds- och utrikeshandelsministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator på EkotTekniker: Jakob LalérProducent: Maja Lagercrantz
9/16/202335 minutes, 4 seconds
Episode Artwork

Så vill chefen för Sis få stopp på våld och övergrepp på ungdomshemmen

Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör för Statens institutionsstyrelse, frågas ut om våldet mellan placerade barn och unga och övergreppen från den egna personalen. I veckan har Ekot rapporterat att våldet inne på Sis-hemmen mellan ungdomarna har blivit grövre och att personalen inte klarar av att skydda ungdomarna. Sedan flera år har Ekot också rapporterat om övergrepp från personalen, som otillåten isolering och sexuella övergrepp, som särskilt drabbar unga placerade tjejer. I IVO:s rapport från januari uppgav en av fyra placerade tjejer att personalen tafsat eller gjort andra sexuella handlingar mot de själva eller mot andra. Flera anställda män har dömts för att ha våldtagit placerade tjejer. Varför får Sis inte stopp på övergreppen på de barn som de ska skydda och vårda?– När det gäller sexuella övergrepp så är det en kriminell handling, det får inte och ska inte förekomma hos oss. Det polisanmäls, det utreds och medarbetaren jobbar inte under utredningstiden, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark.Men det har förekommit.– Efter de här granskningarna som var tidigare i år så gick jag ut oerhört tydligt i myndigheten, att det här är inte acceptabelt, är det så att en medarbetare är föremål för en polisutredning så jobbar man inte nära barn och unga. Och så är det idag.Vill kunna neka placeringarElisabet Åbjörnsson Hollmark säger att det blivit vanligare att de får ta emot barn och unga med allvarliga psykiatriska problem eller funktionsnedsättningar, barn som hon menar skulle behöva vård inom psykiatrin istället för att placeras på ungdomshem. Idag får Sis inte neka att ta emot placerade barn och unga.– Jag har ett väldigt färskt exempel på en dialog där det handlade om en pojke med Down syndrom som man ville placera hos oss där våra placeringshandläggare var väldigt nogsamma med att beskriva vilken miljö vi kan använda och vårda och behandla de här barnen och det kanske inte är så att det här är rätt miljö men det här barnet då, var väldigt våldsamt och då är det ju svårt, det finns ingen annan instans som egentligen får utöva de särskilda befogenheter som vi har, Elisabet Åbjörnsson Hollmark.Placerade och dömda På Sis ungdomshem tvångsvårdas omkring tusen barn och unga om året. Barnen kan ha allvarliga familjeproblem eller lida av psykisk ohälsa, missbruk eller vara inblandade i kriminalitet. Även unga under 18 som är dömda för brott till sluten ungdomsvård finns på Sis-hem.Gäst: Elisabet Åbjörnsson Hollmark generaldirektör för Statens institutionsstyrelse (SiS)Programledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Daniel Velasco, grävreporter på EkotTekniker: Matilda ErikssonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 8 september 2023.
9/9/202335 minutes, 7 seconds
Episode Artwork

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M): Så vill vi hindra att barn rekryteras av gängen

Regeringen vill att socialtjänsten ska gripa in oftare, tidigare och med mer tvång för att hindra att barn och unga dras in i kriminalitet. Men är tuffare tag alltid till barnets bästa? Sedan i somras har kommunerna ett uttalat brottsförebyggande ansvar. Regeringen vill att socialtjänsten ska kunna jobba mer förebyggande med barn tidigt, t ex genom att öppna fler familjecentraler. Familjer ska också kunna tvingas att ta emot vissa sociala insatser, som samtalsstöd och föräldrautbildning, även om de inte vill. Om de ändå vägrar så ska de kunna få sänkta bidrag, eller böter. Lagen om vård av ungaI Tidöavtalet mellan K, SD, KD och L står: ”Lagen om vård av unga (LVU) ska användas oftare för att skydda barn från utsatthet för våld, inklusive hedersrelaterat förtryck, eller för kriminella miljöer.”Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) säger att tvångsplacering ska vara en sista utväg, om andra insatser inte hjälper, men att det på kort sikt kan det vara nödvändigt att placera fler. – Långsiktigt är målet att färre ska omhändertas, men i den situation vi befinner oss just nu så är det så att vi behöver rädda barn undan kriminella nätverk, säger Camilla Waltersson Grönvall.Så just nu ska fler omhändertas?– Vi behöver sätta gränser och säkerställa att de här barnen och unga inte far illa och då kan LVU-omhändertagande vara en sådan åtgärd, ja. Gäst: Camilla Waltersson Grönvall (M), socialtjänstministerProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorTekniker: Mariette ParlingProducent: Maja Lagercrantz
9/2/202335 minutes, 3 seconds
Episode Artwork

Academedias vd: Friskolesektorn har anledning att vara självkritisk

Marcus Strömberg som är vd för Sveriges största friskolekoncern, Academedia, svarar på kritiken om vinstmaximering, glädjebetyg och sidoverksamhet. 100 000 förskolebarn och elever går i Academedias svenska skolor, som Pysslingen, Vittra och Praktiska gymnasiet. Marcus Strömberg har varit vd sedan 2005.Drygt 30 år efter friskolereformen har regeringen lagt flera förslag som kan ändra villkoren för friskolor. Bland annat vill skolminister Lotta Edholm (L) att de ska få lägre skolpeng per elev än kommunala skolor eftersom kommuner har ett bredare uppdrag än friskolorna. – Vi som sektor har anledning att vara självkritiska, vi har inte sopat framför egen dörr. Men sen har politiken under de här 30 åren inte heller vårdat den här reformen. Men nu tror jag att det finns möjlighet till det, säger Marcus Strömberg. GlädjebetygAcademedias gymnasieskolor sätter högre betyg än elevernas resultat på nationella prov i större utsträckning än både kommunala skolor och andra friskolor. Det visar en extern granskning som Academedia beställde efter medieavslöjanden om att lärare pressats att höja betyg inom av Academedias skolor.– Jag blir väldigt ledsen för varje sådant exempel och ser väldigt allvarligt på det, säger Marcus Strömberg.– Vi kommer nu att ha ett ännu tydligare regelverk där vi hanterar de här frågorna. Jag har precis fått resultatet på förra årets betygssättning och jag kan säga att det är stora skillnader så det här insatserna har gett resultat.Nej till anmälningspliktJust nu förbereder regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna ett förslag om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla om de möter papperslösa i sin verksamhet. Än är detaljerna oklara om vilka som kommer att omfattas av en eventuell anmälningsplikt. Men Marcus Strömberg säger att de inte kommer att uppmana personal på deras skolor att anmäla papperslösa– Jag tycker det är fel att lärare och skolpersonal ska ha som uppdrag att identifiera människor som inte har rätt att få vara i Sverige, säger Marcus Strömberg.Gäst: Marcus Strömberg, vd Academedia Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Katarina Helmerson, politikreporter EkotTekniker: Matilda Eriksson Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 25 augusti 2023.
8/26/202335 minutes, 7 seconds
Episode Artwork

Ylva Johansson: Behövs fler säkra vägar in i EU

EU-kommissionär Ylva Johansson ligger bakom både EU:s migrationspakt och förslaget som ska stoppa gromning och spridandet av övergreppsbilder på barn. Ännu en flyktingtragedi ägde rum i onsdags när en fiskebåt med migranter kapsejsade utanför Greklands kust. Enligt vittnen kan så många som 750 personer, varav många barn, ha funnits ombord när båten lämnade Libyen. Bara ett hundratal räddades. Kommer EU:s nya gemensamma migrationspolitik, som troligen träder i kraft nästa vår, kunna förhindra liknande olyckor? Eller kommer risken snarare att öka? Som EU-kommissionär för inrikes frågor har Ylva Johansson tagit fram det ursprungliga förslaget till en gemensam migrationspolitik. "Chat control" Ylva Johansson har också lagt fram ett förslag i kommissionen vars syfte är att upptäcka och förhindra sexuella övergrepp mot barn. Företag som driver tex sociala medier-tjänster ska enligt förslaget bli skyldiga att skanna kommunikation om det finns risk att användare delar övergreppsmaterial eller söker kontakt med barn för sexuella ändamål på sidorna. Kommer förslaget att rädda barn från övergrepp? Eller kommer förövarna bara att flytta över till darknet medan lagliga medborgares kommunikation massövervakas? Gäst: Ylva Johansson, EU-kommissionär för inrikes frågor sedan 2019, tidigare S-politikerProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Susanne Palme, Ekots EU-kommentatorTekniker: Linus SjöholmProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 16 juni. Ylva Johansson medverkade från en studio i Bryssel.
6/17/202334 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Lotta Edholm (L): Mindre pengar till friskolorna

Hårdare tag väntar landets friskolor, enligt skolminister Lotta Edholm. De kan få lägre skolpeng än kommunala skolor, mer kontroll och staten ska kunna tvångsförvalta friskolor som inte sköter sig. Just nu förhandlar Tidöpartierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna om ett antal förslag på skolområdet. Inom kort kommer regeringen att ge direktiv till flera utredningar. Två av de viktigaste förslagen handlar om en nationell skolpengsnorm och en ny friskolelag. Den liberala skolministern Lotta Edholm, som tidigare varit skolborgarråd i Stockholm och sedan suttit i styrelsen för en friskolekoncern, säger i Ekots lördagsintervju att stora förändringar väntar för friskolesystemet. "Det vi ser nu är ju en total omprövning av borgerliga och inte minst Liberalernas syn på friskolesektorn, så att det kommer att bli väldigt, väldigt stora förändringar."Lika skolpeng i alla kommunerIdag är det stora skillnader mellan hur mycket olika kommunerna lägger på skolan. Liberalerna vill egentligen förstatliga hela skolan, men de de fått igenom i Tidöavtalet är att införa en nationell skolpengsnorm, en minimisumma för hur mycket kommunerna måste betala per elev. Trots att skolorna enligt skollagen ska omfördela resurser efter elevernas behov så har likvärdigheten i svenska skolor försämrats under många år, med större skillnader i resultat mellan skolor och där barnens familjebakgrund fått större betydelse för deras skolresultat. Nyligen visade Pirls-undersökningen att 10-åringar med utländsk bakgrund har halkat efter rejält i läsförståelse, och att skillnaden i resultat mellan olika skolor också ökat. Nu vill regeringen alltså att alla kommuner ska satsa lika mycket på skolan - anpassat till varje kommuns förutsättningar. Men skolpengsnormen ska inte reglera hur mycket kommunerna ska omfördela pengar mellan de egna skolorna. Lägre skolpeng till friskolor Friskolor drivs av företag eller stiftelser men finansieras av skattepengar. Idag måste kommunerna ge lika stor skolpeng per elev till fristående skolor som de ger till de kommunala skolor. Eftersom kommuner har större ansvar än fristående skolor, som skyldigheten att erbjuda skolplats till alla elever, så ska utredaren se över hur kommunernas högre kostnader ska kompenseras, säger Lotta Edholm: – Kommunerna har ansvar för hela skolväsendet, att se till att det hela tiden finns skolplatser osv, och ansvar att ta emot elever om friskolor läggs ner. Det kommer ju med en kostnad. Hur stor den kostnaden är, det kommer utredaren nu att titta på. Jag föreställer mig att kommunerna kommer att ha en högre skolpeng per elev än vad friskolorna har. Är det det du vill, att kommunerna ska ha en högre skolpeng per elev än friskolorna? – Ja, det kommunala skolväsendet har kostnader som friskoleväsendet inte har.Gäst: Lotta Edholm (L), skolministerProgramledare: Cecilia Strömberg WallinTekniker: Christer TjernellProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 9 juni.
6/10/202335 minutes, 1 second
Episode Artwork

Gunnar Strömmer (M): Terrorlagen förbjuder inte opinionsyttringar i sig

Justitieminister Gunnar Strömmer om den nya terrorlagen, om hur fängelserna ska kunna ta emot dubbelt så många interner som idag och om hur läktarvåldet ska stoppas. Den 1 juni började den nya lagstiftningen, som straffar deltagande i en terroristorganisation, att gälla. Från och med nu kan den som “främjar, stärker eller understödjer” en terrororganisation straffas, även om handlingen i sig inte är kopplad till ett terrorbrott. Lagen fick skarp kritik från Lagrådet som avrådde regeringen från att lägga fram lagen. Kritiken går bland annat ut på att lagen är otydlig och att den skulle innebära en alltför långtgående kriminalisering.En ny terrorlag var en av punkterna som Sverige skulle uppfylla för att Turkiet skulle godkänna Sverige som Nato-medlem. Nu när lagen är på plats har den turkiske presidentens kommunikationschef Fahrettin Altun har skrivit på Twitter att han vill att lagen ska användas för att stoppa en planerad anti-Nato-demonstration i Stockholm på söndag den 4 juni där organisationen Rojavakommittéerna deltar.Är den turkiska tolkningen rimlig? Innebär lagen att myndigheter nu kan stoppa söndagens demonstration?"Lagen tar sikte i deltagande i en terroristorganisation och vad det betyder framgår ju av lagens bestämmelser och förarbetena till lagen och det ju tar sikte på att hjälpa eller stödja eller främja en terroristorganisation, utan att den insatsen behöver vara kopplad till en specifik terroristhandling. Däremot är det inte så att det är en lagstiftning som förbjuder opinionsyttringar i sig. En sådan fråga har ju gällt, 'får man man vifta med terroristflaggor?' och det får man ju, MEN, och det är i sig inget som kriminaliseras genom den här lagstiftningen, sen är det naturligtvis så att en flagga eller en symbol som är kopplad till en viss terroristorganisation kan ju förstås användas som ett bevis bland andra för att styrka en koppling till en organisation, men själva opinionsyttringen i sig kriminaliseras ju inte genom den här lagstiftningen", säger justitieminister Gunnar Strömmer.Dubbelt så många fångarKriminalvården har på regeringens uppdrag räknat på vad Tidöavtalets alla förslag om fler och hårdare straff och längre fängelsevistelser kommer att innebära för myndigheten. Slutsatsen är att dubbelt så många människor kommer att sitta i fängelse, jämfört med idag. Det kommer att behövas mellan 11 och 16 nya stora anstalter och tusentals mer personal, och Kriminalvården kommer att behöva dubbelt så mycket pengar i statliga anslag som idag. Hur ska det gå till när det redan i dag är trångt på anstalter och svårt att rekrytera personal?Gunnar Strömmer säger att anstalterna kommer att behöva förtätas, med fler modulhus på fängelseområdena och att fler interner ska dela cell. "Idag är det en fjärdedel som delar cell, och den fjärdedelen kan nog behöva bli en hälft eller kanske tre fjärdedelar", säger Gunnar Strömmer. Regeringen ska också undersöka om andra länder kan ta emot svenska interner.Är ni beredda att lägga de pengar som Kriminalvården har sagt behövs?"Det är ju min utgångspunkt som justitieminister. Jag har fått i uppdrag att förverkliga innehållet i en överenskommelse som i sin tur är baserat på en analys av hur samhället utvecklar sig och vi ska kunna vända den här utvecklingen", säger Gunnar Strömmer.Hur ska fotbollshuliganer stoppas?I förra veckan uppträdde supportrar våldsamt under en allsvensk fotbollsmatch mellan Djurgården och AIK. Bengaliska eldar och olagliga kraftfulla smällare (bangers) kastades in på planen, flera poliser och ordningsvakter skadades när de försökte hindra maskerade huliganer från att storma planen.Gunnar Strömmer säger att det är uppenbart att fotbollsklubbarnas strategi för att förhindra läktarvåld inte fungerar. Han säger att politiken kan se över regleringar kring tex kamerabevakning, maskeringsförbud och tillträdesförbud, men att arrangörerna och klubbarna också måste ta ansvar för att få slut på arenavåldet, bland annat genom att stänga av fler våldsamma supportrar."Varje polis som måste sättas in mot huliganer på en fotbollsmatch skulle egentligen kunna bekämpa gängkriminaliteten", säger Gunnar Strömmer.Gäst: Gunnar Strömmer (M), justitieministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Simon Andrén, rättsreporter på Ekot Tekniker: Christer TjernellProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades eftermiddagen in fredag den 2 juni.
6/3/202335 minutes, 6 seconds
Episode Artwork

Mikael Damberg (S): Regeringen är för passiv

Vilket är Socialdemokraternas ansvar om barn kommer hungriga till skolan? Och tycker den ekonomiskpolitiska talespersonen Mikael Damberg att de stora reformeras tid är förbi? Under de senaste månaderna har flera oppositionsföreträdare kritiserat regeringens politik genom att tala om föräldrar som inte har råd att ställa näringsrik mat på bordet och om barn kommer hungriga till skolan. Författaren Lena Andersson ifrågasatte nyligen politikernas argumentation i en omtalad krönika i SvD. Även fd finansminister Mikael Damberg har kritiserat regeringens politik med hänvisning till hungriga skolbarn. Men regeringen har bara styrt landet i sju månader, efter åtta år av socialdemokratiska regeringar. Om politiken har ett ansvar för hungriga barn, vilket ansvar faller då på det egna partiet? – Den ekonomiska krisen är inte orsakad av den här regeringen, den ekonomiska krisen är orsakad av ett krig i Europa, som har drivit upp inflationen och som skapat en matinflation på 20 procent i Sverige. Men det är regeringens ansvar att hantera krisen, där tycker jag att vi har en regering som är otroligt passiv och som gör fel prioriteringar, säger Mikael Damberg.Mer till kommuner och regionerSveriges kommuner och regioner, SKR, har flaggat för underskott på 24 miljarder nästa år och att staten behöver ge stora statsbidrag för att säkra välfärden. Varken regeringen eller Socialdemokraterna har ännu sagt hur mycket mer stöd staten ska ge. Socialdemokraterna har föreslagit tolv nya miljarder i generella statsbidrag i år, jämfört med regeringens sex miljarder. I Ekots lördagsintervju säger Mikael Damberg att det kommer att behövas betydligt mer än så nästa år.Kongressbeslut om höjd kapitalskattI partiets valanalys efterlyses politikutveckling för ökad jämlikhet. SSU kräver en mer offensiv reformpolitik för att stärka välfärden och stora investeringar i klimatomställningen. På Socialdemokraternas kongress 2021 beslutade partiet att verka för höjda kapitalskatter. I opposition behöver Socialdemokraterna inte anpassa sin politik efter samarbetspartier. Så varför kommer inte fler förslag? Är de stora reformernas tid förbi?Gäst: Mikael Damberg (S), ekonomiskpolitisk talespersonProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Tomas Nordenskiöld, politikreporter på Expressen Tekniker: Christer TjernellProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 26 maj.
5/27/202334 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

Trafikverkets gd: Väldigt bekymrad över vägstandarden

Roberto Maiorana, Trafikverkets generaldirektör, säger att pengarna inte räcker till för att underhålla de statliga vägarna. Och planeringssystemet som skapat tågstrul hoppas han ska vara i ordning i december. I veckan var det på håret att det bröt ut en tågstrejk, främst på grund av tågpersonalens missnöje med sena schemaändringar. En orsak till de sena ändringarna är Trafikverkets nya digitaliserade planeringssystem som sjösattes i december förra året. Systemet fungerar fortfarande inte fullt ut. Enligt EU-regler ska Trafikverket ge tågföretagen besked om ändringar, tex pga banarbete, 18 veckor i förväg, men nu kan det handla om några dagars framförhållning. Generaldirektör Roberto Maiorana tror att Trafikverket kommer att klara kravet på 18 veckors framförhållning i december i år.– Det är klart att vi förstod redan vid införandet att det här kunde ge oss utmaningar, men det har gett oss större utmaningar än vad vi hade förväntat oss, säger Roberto Maiorana.Syftet med det nya digitala planeringssystemet är att järnvägsspåren ska kunna utnyttjas bättre, med mer tågtrafik. Men införandet har alltså skapat stora problem i tågtrafiken det senaste året, för både tågföretag, anställda och resenärer - med sena besked om avgångar och schemaändringar för tågpersonal. Även näringslivet har drabbats då godstrafiken krånglat.Ber regeringen om två miljarder mer till vägunderhållVägar byggda före 70-talet som inte är anpassade till dagens tyngre fordon - i kombination med varmare vintrar - gör att många av de statliga vägarna är slitna. I årets budget fick Trafikverket en miljard extra till vägunderhåll. Men pengarna räcker ändå inte och nu har Trafikverket begärt 2 miljarder till för nästa år. I Trafikverkets budgetunderlag till regeringen står att "Nuvarande ekonomiska ramar innebär att vägnätet bryts ner i allt snabbare takt".– Under förra året investerade vi över 16 miljarder på förbättringsåtgärder men det blir för mycket ad hoc och nödreparationer och det gör att vägstandarden försämras på sikt och det är jag väldigt bekymrad över, säger Roberto Maiorana.– Vi vill ha bra vägar i Sverige och det blir ju till slut även kopplat till en trafiksäkerhet på väg.Kommer vi behöva acceptera att vissa vägar får hålla lägre standard än vad vi är vana vid?– Det blir ju i värsta fall en fråga om en prioritering och då blir det ett lågtrafikerat vägnät som kanske får stå i vägen för det. Men vi vill inte hamna där så därför jobbar vi med att få en förståelse för att vi behöver med medel. Och det här är något som är jätteviktigt för att vi ska få hela Sverige att fungera, säger Roberto Maiorana.Skenande kostnaderUnder flera år har Trafikverket kritiserats för dålig kostnadskontroll på infrastrukturprojekt. Enligt en granskning från Riksrevisionen 2021 så underskattar Trafikverket systematiskt kostnaderna för föreslagna investeringar. Och i Trafikverkets senaste förslag till infrastrukturplan stå det: ”De beräknade kostnaderna för ännu ej påbörjade investeringar i vägar och banor har i genomsnitt ökat med 50 procent sedan gällande plans fastställelse". Hur kommer det sig att de så ofta räknar fel?Gäst: Roberto Maiorana, generaldirektör på Trafikverket   Programledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus i tågplanering vid KTHTekniker: Oscar ThorProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 19 maj i radiohuset i Stockholm.
5/20/202335 minutes, 4 seconds
Episode Artwork

Tomas Tobé (M): I sista hand kan det bli tvång

EU-parlamentariker Tomas Tobé (M) har förhandlat fram EU-parlamentets förslag till gemensam migrationspolitik. Ska EU kunna bestämma hur många asylsökande medlemsländerna ska ta emot? EU är på väg att få en gemensam migrationspolitik. Och Moderaternas EU-parlamentariker Tomas Tobé spelar en nyckelroll som huvudförhandlare av den del av migrationspakten som gäller ansvarsfördelning av flyktingar och migranter mellan medlemsländerna.Bland annat innebär förslaget, som godkändes av Europaparlamentet den 20 april, att EU-länderna i framtiden ska ta ett gemensamt ansvar när det kommer väldigt många migranter samtidigt till ett medlemsland, som just nu i Italien och Grekland.I första hand ska solidariteten vara frivillig, men om inte tillräckligt många länder erbjuder sig att ta emot asylsökande så ska EU-kommissionen i slutändan få makt att fördela migranter med tvång, enligt förslaget.– Den stora förflyttningen som jag har säkerställt att Europaparlamentet har gjort är att gått från en situation där vi sade 'Bryssel ska ha en tvingande omfördelning av alla som kommer.' Nu har jag sagt att vi ska identifiera ett behov för vissa av de som kommer. Vi ska bygga det på frivillighet och flexibilitet, sen stämmer det, vi har lagt med ett sista tryck för att också säkerställa att medlemsländerna löser detta mellan varandra, säger Tomas Tobé.I sista hand så finns det möjlighet till tvång i ditt förslag?– I sista hand finns det ett sånt här tryck på medlemsländerna att komma överens, absolut, så är det, säger Tomas Tobé.Svenska regeringen emot tvångDen svenska migrationsministern Maria Malmer Stenergard leder nu förhandlingarna i Ministerrådet om den nya migrationspolitiken. Den svenska regeringen vill inte ha något inslag av tvingande omfördelning av asylsökande, men det ingår alltså i Europaparlamentets förslag som Tomas Tobé har förhandlat fram i Europaparlamentet, säger Tobé:– Det är den position som finns från Europaparlamentet och jag har samlat en bred majoritet för jag menar att det är bättre att vara med, säkerställa att få så stort svenskt inflytande som möjligt istället för att sitta vid sidan av. Och nu ska ju medlemsländerna landa ner i sin position men det här tror jag kommer bli en av de frågor som kommer diskuteras mycket, säger Tobé.EU-valet 2024I maj nästa år är det val till Europaparlamentet. Tomas Tobé kommer att ställa upp som kandidat även för nästa mandatperiod. Men vem vill han se som svensk kommissionär, och som ordförande för kommissionen?Gäst: Tomas Tobé (M), EU-parlamentariker   Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Susanne Palme, Ekots EU-kommentatorTekniker: Linus SjöholmProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 12 maj
5/13/202335 minutes
Episode Artwork

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD): Behövs skifte i hur vi ser på skydd av skog

Hur ska svensk skog klara skärpta miljökrav från EU samtidigt som regeringen skär ner på skyddet av värdefull natur? Ska kornas betesrätt begränsas? Och hur många vargar vill landsbygdsministern ha? Nyligen antog EU:s ministerråd en förordning som säger att EU-länderna ska lagra mer koldioxid i skog och mark och kan t ex åstadkommas genom att låta mer skog stå. Men i ministerrådets omröstning lade regeringen ner Sveriges röst. Trots det gick förslaget igenom och Sverige måste öka kolsänkan i skog och mark med ytterligare fyra miljoner ton till 2030. Just nu går utvecklingen åt motsatt håll, nettoupptaget av koldioxid har minskat de senaste åren, bl a pga ökad avverkning och granbarkborrens härjningar. Landsbygdsministern har ingen färdig plan för hur det ska gå till. Han betonar vikten av ett aktivt skogsbruk där träråvara används för att ersätta fossila produkter. – Om vi tar ner vår skog, om vi bygger långlivade träprodukter, sätter nya träd som tar upp mer koldioxid så är det en enorm kolsänka som vi aktivt kan använda, säger Peter Kullgren. Men det är saker som sker på lång sikt, kolsänkan ska ju öka på kort sikt, sju år, och enligt Skogsstyrelsen är det allra snabbaste sättet att minska avverkningen och öka gödslingen i skogen. – Och öka gödslingen i skogen, ja. De har ju också uppdrag att titta på hur vi ska öka tillväxten i skogen och det är något som vi följer väldigt noga. Värdefull skog försvinner varje år i Sverige, trots att riksdagen har slagit fast att värdefull skog ska skyddas. Ansvariga myndigheter anser att det behövs ökat skydd av produktiv skog med höga naturvärden. Även nya regleringar från EU innebär att värdefull natur ska skyddas. Men regeringen har dragit ned kraftigt på anslagen för skydd av värdefull natur, de minskade med 30 procent eller 550 miljoner kronor i höstbudgeten, och anslagen ska minska ännu mer de kommande åren. Landsbygdsministern säger att han tycker att det behöva ett skifte i hur vi ser på skydd av skog och att det är bättre att värna skog som redan har skyddats. – Jag tycker att det är bättre att vi värnar och tar hand om den skog som vi har skyddat, säger Kullgren. Men även till de åtgärderna drar ni ju ner på pengar?– Ja, det har vi gjort och det är klart att det är prioriteringar hela tiden som vi behöver göra i en budget. Men grundinställningen från den här regeringen är att vi vill se en stark äganderätt, ett aktivt skogsbruk, för det är både bra för klimatet och svensk ekonomi. Kornas betesrätt Kristdemokraterna har under flera år drivit frågan att lätta på beteskravet som säger att kor ska få beta utomhus under minst 2-4 månader per år, beroende på var i landet de finns. Förslaget att medge undantag från beteskravet för mjölkkor om vissa krav är uppfyllda för att upprätthålla djurvälfärden fanns bland annat med i Kristdemokraternas landsbygdspolitiska handlingsprogram från 2022.Nyligen tillsatte landsbygdsministern en utredning som ska analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Vill regeringen lätta på beteskravet? – Vi har inte gett något sådant specifikt uppdrag i den här utredningen, men däremot är djurvälfärden är i fokus. Men det är inget förslag som ligger på regeringens bord.Beteskravet nämns ju iallafall i direktiven till den här utredningen?– Ja, det är ju en sak som man skulle kunna titta på. Men då är det återigen viktigt att se vad på vad syftet var med den lagstiftningen, den kom ju till i en tid då de flesta mjölkkor stod uppbundna i en ladugård, så ser inte en modern mjölkgård ut idag. Det är lösdrift och robotar som mjölkar och ofta möjlighet att gå ut när man vill. Men det här är ingenting som är beslutat än så det får vi återkomma till. Hur många vargar ska vi ha? Regeringen vill kraftigt minska den svenska vargstammen, från de 465 individer som fanns i den senaste räkningen till 170-270 vargar. Årets vargjakt var rekordstor, 57 vargar sköts. Men det var ändå färre än de 75 som tilldelats. Nu har Peter Kullgren kallat till sig landshövdingar i län där det finns varg, men som inte hade licensjakt i årets vargjakt, t ex Stockholm, Västra Götaland, Sörmland och Skåne. Fokus för mötet är licens- och skyddsjakt. Det är Naturvårdsverket som beslutar vilka länd som får ha licensjakt, i år blev det län i mellansverige. Men landsbygdsminister Peter Kullgren vill höra hur andra varglän ser på frågan. Frågan är om han vill ha licensjakt i fler län än idag: – Det får vi väl se vart det tar vägen, säger Peter Kullgren i Ekots lördagsintervju. Den svenska vargstammen är inavlad. 2015 slog Naturvårdsverket fast att det behövs minst 300 vargar plus viss invandring för att ha en livskraftig population. I maj förra året fick Naturvårdsverket ett nytt uppdrag av den dåvarande regeringen, att utreda under vilka förutsättningar som vargstammen kan minskas till 170-270 vargar och ändå ha hög bevarandestatus, tex med hjälp av flyttning av varg.Gäst: Peter Kullgren (KD), landsbygdsministerProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Annika Digréus, miljöreporter på EkotProducent: Maja LagercrantzTekniker: Joar JonssonIntervjun spelades in på eftermiddagen den 5 maj 2023 i radiohuset i Stockholm.
5/6/202335 minutes, 3 seconds
Episode Artwork

Jimmie Åkesson (SD): "Tidöavtalet ska förverkligas"

Ett drygt halvår har gått sedan regeringen och Sverigedemokraterna enades om Tidöavtalet. Hur går samarbetet? Och hur mycket makt har egentligen partiet över regeringens politik? När Tidöavtalet presenterades en månad efter riksdagsvalet i höstas förklarades Sverigedemokraterna som den stora sakpolitiska vinnaren. Idag har sex månader, en höst- och en vårbudget passerat. Hur ser partiets ledare Jimmie Åkesson på samarbetet med regeringen nu?– Jag tycker att det går bra. Hittills går det väl ungefär som förväntat. Det är inte lätt att ta över regeringsmakten och att då för vår del inte sitta med i regeringen utan va ett stödparti men jag tycker att vi har fått de processer på plats som vi har sagt att vi ska ha fått vid det här laget, säger han i Ekots lördagsintervju.En av de största svårigheterna som på förhand pekades ut var Sverigedemokraternas samarbete med Liberalerna. Bland annat har Jimmie Åkesson (SD) kallat partiet för "genuint opålitligt" och partierna skiljer sig åt i många frågor, inte minst vad gäller klimatet. Men hittills fungerar samarbetet väl mellan partierna, enligt Sverigedemokraternas partiledare.– Än så länge går det bra. Sen är vi ju samtidigt fyra partier med fyra olika ingångar många gånger i olika frågor så det är klart att det blir en mandatperiod av förhandlingar.Johan Pehrson, Liberalernas partiledare, sa i en intervju nyligen att Tidöavtalet delvis har misstolkats, att det inte är en lista över saker som ska genomföras under mandatperioden utan snarare en slags arbetsplan eller inriktning. Men det är en beskrivning som Jimmie Åkesson (SD) inte håller med om.– Tidöavtalet är ju grundläggande för att regeringen kunde tillträda och sitter där den sitter så det ska naturligtvis genomföras.Sprickorna i regeringssamarbetet verkar dock vara fler än den mellan Liberalernas och Sverigedemokraternas syn på Tidöavtalet. De senaste veckorna har högt uppsatta Sverigedemokrater hotat att lämna samarbetet om man inte får som man vill i olika frågor, vilket skulle innebära en regeringskris. Men hur allvarliga är egentligen hoten?– Jag tycker inte att man ska se det som varningar utan det här är konstaterande av fakta. Om inte Tidöavtalet genomförs så har vi inte heller något samarbete, säger Jimmie Åkesson (SD).Men att ledande företrädare offentligt talar om möjligheten att hoppa av Tidöavtalet, är det en bra metod i ett politiskt samarbete?– Att använda just begreppet "regeringskris" är väl kanske inte så konstruktivt men man får också sätta det i det sammanhang som det yttrades och jag tycker att det är ganska uppenbart att det finns ingen förestående regeringskris.VallöftenEtt av Sverigedemokraternas stora vallöften inför valet förra året var att sänka bränslepriset kraftigt genom att bland annat helt slopa reduktionsplikten, det vill säga den andel biodrivmedel som blandas in i bensin och diesel. Priset vid pump skulle bli 10 kronor billigare för diesel och 6,50 kronor billigare för bensin. Men löftet till väljarna har hittills inte infriats.– Vi förhandlar om reduktionsplikten just nu och vår utgångspunkt är fortfarande EU:s mininivå, säger Jimmie Åkesson (SD).Ett annat krav som Sverigedemokraterna ställde innan valet var att en regering som partiet kan tänka sig stötta måste satsa minst 20 miljarder årligen på rättsväsendet.– Det är något en regering vi ska stödja måste vara med på, sa Jimmie Åkesson (SD) till Aftonbladet i augusti förra året.Men inte heller det "ultimativa kravet" har hållits. Istället ökade regeringen anslaget till rättsväsendet med knappt 5 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2023.Utöver de exemplen har ett antal Sverigedemokratiska förslag i Tidöavtalet kritiserats för att strida mot olika lagar, konventioner, regleringar och mot EU-rätt. Vad ska partiet göra om deras politiska förslag i hög grad stoppas från att förverkligas?– Det är klart att det måste man förhålla sig till men juridik är ingen exakt vetenskap, juridik är just juridik. Det är klart att vill man någonting politiskt så finns det oftast en möjlighet att ändra lagar så att det man vill också blir möjligt, säger Jimmie Åkesson (SD). VindkraftenI Tidöavtalet står det att "vindkraft har en viktig plats i energimixen" och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har sagt att Sverige behöver "mer vindkraft överallt". Vad tycker Sverigedemokraterna om den saken?– Vindkraft har jag ingenting emot, säger Åkesson (SD) och fortsätter, men jag har också varit tydlig med att min bedömning är att Sverige just nu behöver mer väderberoende kraftproduktion. Enligt en ny rapport från Energimyndigheten beräknas elbehovet kunna fördubblas till 2035, Svenska kraftnät gör en liknande analys och menar att elanvändningen förväntas öka kraftigt fram till 2027. Även Svenskt näringsliv stämmer in och beräknar i sin rapport att elanvändningen kommer att vara 60 procent högre år 2045 jämfört med dagens behov. För att möta det här behovet krävs, enligt Jimmie Åkesson (SD), planerbar energi.– Vi har idag ett överskott av väderberoende kraft. Problemet är när det inte blåser.Hur ska ni då få fart på kärnkraftsbyggandet?– Det tjatar jag om varje gång regeringen och inte minst energiministern men jag kan inte bedöma när man kan se ett första spadtag. Det tar tid att bygga kärnkraft.I veckan presenterades dessutom den statliga vindkraftsutredningen ”Stärkta incitament för utbyggd vindkraft” som tillsattes av förra regeringen men som nuvarande regering också har ställt sig bakom. Den kommer fram till att ekonomiska morötter till kommuner, lokalsamhälle och de som bor närmast vindkraftverk krävs för att man ska säga ja till nya vindkraftsetableringar. Också statsminister Ulf Kristersson stämde in och sa i en intervju med Svt att "man måste se till att kommunerna får vettiga incitament". Men Sverigedemokraternas partiledare håller inte med.– Alla vi som är engagerade i kommunpolitiken vet ju att det där förekommer ju redan på olika sätt med mutor och bygdepengar och allt vad de kallar det och det har ju inte hjälpt hittills, säger Jimmie Åkesson (SD).Armlängds avståndPå Dramaten i Stockholm kommer under våren två dragartister att hålla guidade visningar av teatern för barn mellan fem och sju år. Något som Sverigedemokraterna har kritiserat. "Varför låter Dramaten vuxna män i klänning guida barn?" skrev partiet bland annat på sitt Instagram-konto. Vad tycker Jimmie Åkesson om det uttalandet?– Det har ju varit en debatt under senaste halvåret om dragartister och deras olika behov av att samröre med barn på olika sätt med olika sexuella anspelningar och det är klart att det finns många som upplever det som märkligt och olämpligt, säger Åkesson (SD).I Tidöavtalet står det att “principen om armlängdsavstånd ska upprätthållas” i kulturpolitiken vilket brukar tolkas som att politiker sätter ramar med pengar och organisation men att man inte lägger sig i innehållet och konstnärliga bedömningar. Hur väl rimmar partiets återkommande kritik av dragartister som håller i olika kulturevenemang för barn med principen om armlängds avstånd? – Jag tycker inte att det nödvändigtvis står i strid med att man som politiker också har ett ansvar för hur skattepengar används. Men håller du med om den definitionen?– Både ja och nej. Jag menar att definitionen möjligen är mer komplex än så, säger Sverigedemokraternas partiledare.MaktenTrots sitt stora inflytande på sakpolitiken i Tidöavtalet och det utbredda samarbetet med regeringen är Sverigedemokraternas ledare inte nöjd. "Efter nästa val är vi antingen ett regeringsparti eller oppositionsparti", säger han till DN. Och nu säger Jimmie Åkesson (SD) också att han vill att samarbetet ska utvidgas redan innan nästa val.I Tidöavtalet står det att partiledarna kan besluta om nya samarbetsprojekt i slutet av det här året. Vill ni ha nya samarbetsområden med regeringen?– Det är klart att vi har ett intresse av att utvidga samarbetet med regeringen. Det är en förhandling som kommer ske under senhösten.Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare SverigedemokraternaProgramledare Johar BendjelloulKommentar: Pontus Mattsson, politikreporter EkotTekniker: Heinz Wennin och Fredrik BrofalkProducent: Felicia HassanIntervjun spelades in förmiddagen den 28 april i radiohuset i Stockholm och Kristianstad.
4/29/202334 minutes, 27 seconds
Episode Artwork

Rikspolischef Anders Thornberg: "Vi hade inget val"

Efter att regionpolischef Mats Löfving hittats död i sitt hem för två månader sedan kritiserades rikspolischef Anders Thornberg för hur han hanterat skandalen inom polisledningen. Nu svarar Anders Thornberg på kritiken. I december 2022 publicerade tidningen Expressen en granskning om påstådda oegentligheter inom den högsta polisledningen. Det handlade bland annat om att regionpolischef Mats Löfving skulle ha haft en relation med underrättelsechef Linda Staaf och att han därför skulle varit jävig i beslut som rörde henne när han var hennes chef på NOA.Efter omfattande mediebevakning tillsatte rikspolischef Anders Thornberg en utredning där juristen Runar Viksten skulle gå till botten med uppgifterna. Den 22 februari 2023 presenterade Viksten sin utredning på en presskonferens, hans slutsats var bland annat att Mats Löfving hade varit jävig och att rikspolischefen borde överväga att skilja honom från hans anställning. Enligt Viksten hade rikspolischefen inte gjort några fel. Anders Thornberg höll samma dag en presskonferens där han sade att han skulle hålla ett arbetsrättsligt samtal med Mats Löfving. Samma kväll hittades Mats Löfving död i sitt hem.Anders Thornberg har i efterhand kritiserats för att han tillsatte en utredning, trots att en brottsutredning om delvis samma saker redan pågick, och för att han utsåg utredaren som även skulle utreda honom själv. Thornberg har också fått kritik för att utredningen, med integritetskänsliga uppgifter, presenterades på presskonferenser. I Ekots lördagsintervju svarar Anders Thornberg på kritiken.KORRIGERING I intervjun säger programledaren att redaktionen haft direktkontakt med Linda Staaf angående uppgiften om kommunikationen mellan henne och rikspolischefen. Korrekt är att uppgiften kommer från en källa till Ekot.Skenande gängkriminalitetSverige har mest dödligt skjutvapenvåld i Europa och är det enda landet som har en ökande trend av skjutningar. Förra året sköts 61 människor ihjäl i Sverige. Gärningsmännen blir yngre och yngre, sprängningarna ökar och det har blivit vanligare att gängen ger sig på anhöriga till sina fiender. Bara cirka en fjärdedel av de dödliga våldsbrotten i en kriminell miljö klaras upp. Kan Polisen vända utvecklingen med den grova brottsligheten?  Låg uppklaringNyligen har Riksrevisionen granskat hur Polismyndigheten använder sig av särskilda händelser för att bekämpa grov kriminalitet. Insatserna kan göra mer skada än nytta om de pågår under en längre tid, är slutsatsen. Riksrevisionen har också kommit fram till att polisen blivit sämre på att klara upp så kallade mängdbrott, som stöld, skadegörelse, bedrägeri, misshandel.Mer pengar I årets statsbudget fick Polismyndigheten 37 miljarder kronor. Sedan 2018 har anslagen till polisen ökat med över 50 procent.Gäst: Anders Thornberg, rikspolischefProgramledare Cecilia Strömberg WallinKommentar: Simon Andrén, kriminalreporter, EkotTekniker: Tor SigdvardsonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in eftermiddagen den 20 april i radiohuset i Stockholm.
4/22/202335 minutes
Episode Artwork

Nooshi Dadgostar (V): De rödgröna har inte framstått som ett trovärdigt regeringsalternativ

Vilken plats har Vänsterpartiet i oppositionspolitiken ? Vilken roll spelar partiets Natokritik nu när Sverige är på väg in i alliansen ? Och varför blev det oenighet om partiets klimatpolitik? I förra veckan blev Finland medlem i Nato. Hur det blir med Sveriges medlemskap vet vi inte än, eftersom både Turkiet och Ungern fortfarande bromsar. Nooshi Dadgostar säger att den situation som Sverige har hamnat i nu är mycket olycklig. – Sverige måste vara mycket väl förberett när man går in i en sån här process på vad det innebär för våra relationer med andra länder och för Sveriges försvarsförmåga, säger hon. Nooshi Dadgostar anser att det svenska agerandet har brustit och det gäller såväl den förra Socialdemokratiska regeringen som den nuvarande högerregeringen.– Om en bred samhällspolitisk analys hade gjorts inför processen, hade man upptäckt att Turkiet brukar agera på det här sättet och skapa en ”utpressningssituation” för Sverige, säger hon.Finland har varit mer återhållsamt och behållit en större integritet i förhållande till Turkiet, säger hon.Destruktiva interndebatterNooshi Dadgostar har en delad känsla efter det senaste valet, säger hon. Det gick bra i regionalvalet, men riksdagsvalet var en besvikelse, där backade Vänsterpartiet från 8 till 6.7 procents väljarstöd. – Vi måste ha en större sammanhållning. Vi misslyckades med förankringen i partiet, säger hon nu.”Destruktiva interndebatter” skadade valrörelsen, enligt partistyrelsens eftervalsanalys. Och den nya inriktningen på klimatpolitiken som partiledningen beslutade om, kritiserades även av partiets klimatpolitiska talesperson.Vissa vänsterväljare tyckte att det ”skavde” när Vänsterpartiet i fjol röstade för en sänkt bränsleskatt.Oenigheten ledde till att den klimatpolitiska talespersonen, Jens Holm, lämnade uppdraget för att istället bli kommunpolitiker i Stockholm. I en tidningsintervju sa han att han blivit utpekad på ett sätt han tyckte var “orättvist och okamratligt”.– Om vi ska förmedla viktiga klimatbudskap så måste vi tala med en och samma röst, slår Nooshi Dadgostar fast.Hon säger att omläggningen av klimatpolitiken beror på att partiet har misslyckats med att få med sig det svenska folket på den stora klimatomställningen.Partiet planerar nu att lansera en klimatpolitik med inriktning på industrin och den stora samhällsomvandlingen som pågår i norra Sverige. Precis som när välfärden byggdes ut, så måste vi kommunicera vad vi ska ställa om till, säger Nooshi Dadgostar.– Vi kommer att titta på vilken infrastruktur som är industrivänlig men som också förbättrar välfärd och välstånd i norra Sverige.Regeringsbildningen ett misslyckandeI riksdagsvalet i fjol var det viktigaste målet för Vänsterpartiet att säkra en rödgrön regering. Nooshi Dadgostar kritiserar socialdemokraternas Magdalena Andersson för att inte samla oppositionen. – Där är vi bekymrade över att det inte finns en koalitionsledare som fungerar samlande och inte gjorde det heller under förra mandatperioden på ett tydligt sätt. Vi framstod inte som ett trovärdigt regeringsalternativ. Men de rödgröna partiernas misslyckade beror också på att Vänsterpartiet och Centerpartiet hade svårt att komma överens politiskt.– Centerpartiet, om och om igen, under hela förra mandatperioden, valde att inte sätta sig i rummet med oss och det skadade förtroendet för helheten, säger Nooshi Dadgostar. Nu har ju Centerpartiet fått en ny partiledare, Muharrem Demirok. Hur förändrad är dynamiken mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet?– Det får vi ju se. Vi är övertygade om att vi skulle kunna skapa ett starkt vänsteralternativ inför nästa val. Vad borde oppositionsledaren, alltså Magdalena Andersson göra, menar du ?– Det är klart att hon behöver agera som en koalitionsledare. Och samla sitt underlag och sitt lag för gemensamma politiska förslag framåt. Nu tycker jag att det är lite tidigt att diskutera den typen av mer strukturerade samarbeten, det kanske kommer längre fram åt valet, säger Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar. Lyssna på hela intervjun via länken under bilden.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Katarina HelmersonTekniker: Hanna MelanderProducent: Margareta Svensson
4/15/202335 minutes
Episode Artwork

Kerstin Bergeå, Svenska Freds: Ukraina har rätt att försvara sig

Hur ser en icke-militär väg ur kriget i Ukraina ut? Står Svenska Freds- och skiljedomsföreningen fast vid att det är fel beslut att skicka svenska vapen till Ukraina ? Svenska Freds- och skiljedomsföreningen är den största aktören i den svenska fredsrörelsen och firade 140 år den 2 april. Idag har organisationen 10 000 medlemmar. Svenska Freds tror på en värld utan krig och jobbar för nedrustning och mot vapenexport.När Ryssland genomförde sin fullskaliga invasion i februari förra året sa Svenska Freds att Sverige inte borde skicka vapen till Ukraina. Nu när kriget är ett faktum har frågan om vapenhjälp lagts på is.–Vi såg att Sverige skulle kunna ta en annan roll och vara medlande part i konflikten. Men nu är vi där vi är, och vi har valt att inte ta ställning i frågan, säger Kerstin Bergeå.Organisationen erkänner Ukrainas rätt till självförsvar, men har sagt nej till att skicka vapen dit. Här finns alltså en motsättning. Istället för att driva frågan om stopp för att skicka vapen till Ukraina säger Svenska Freds nu att deras roll är att driva frågor om nedrustning och medling. Men Kerstin Bergeå säger också att Rysslands invasion är folkrättsvidrig och att Ukraina har rätt att försvara sig.Att det är en svår fråga för fredsrörelsen om Ukraina ska få vapenhjälp eller inte, bekräftar Kerstin Bergeå. Vissa av föreningens medlemmar menar att det inte är fredsrörelsens roll att driva den frågan, andra menar att den här situationen är exceptionell. Vi har behövt samtala och ompröva och acceptera att vi inte har samma åsikt inom rörelsen och att det är ok, säger hon."Mer osäkert i Nato än utanför"Svenska Freds är emot ett svenskt Natomedlemskap och anser att regeringens beslut att söka medlemskap i försvarsunionen är "en historisk felprioritering" som leder till "ökade spänningar och militarisering". Kerstin Bergeå säger att är mer osäkert att var med i Nato än att stanna utanför.–Nato har presenterats som "den enda vägen", men fredlig konflikthantering fungerar, säger hon.--Svenska insatser har förhandlat fram vapenstillestånd i Yemen och Anna Lindh förebyggde ett utbrott av storkrig i Makedonien 2001. Det finns fredsröster som visar på alternativ. Sverige kan känna sig tryggare om vi investerar i fredsbyggande, nedrustning och avspänning i världen. Det tror jag skulle göra Sverige säkrare.Kan man inte verka både för avspänning och demokratisering och ha ett starkt militärt försvar?–Går vi in i Nato så accepterar vi att ha kärnvapen. Vi har inte alls pratat om vad det innebär. Det är en politisk allians och du måste hålla dig väl med dina alliansvänner, även om de bryter emot folkrätten. Små stater som vi verkar ha lite svårt att hävda oss inom Nato. Jag ser stor risk med att vi går med i den här kärnvapenalliansen så oreflekterat.Lyssna på hela intervjun genom att trycka på pilen under bilden.Gäst: Kerstin Bergeå, ordförande Svenska FredsProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Mats Eriksson, politik och försvarsreporter EkotTekniker: Tobias CarlssonProducent: Margareta SvenssonIntervjun spelades in torsdagen den 6 april.
4/8/202335 minutes
Episode Artwork

Jonas Gahr Støre: Norge kommer exportera olja och gas ett par decennier till

Hur förändras relationen mellan Sverige och Norge när Sverige går med i Nato? Börjar det bli dags för Norge att gå med i EU? Och hur länge ska Norge pumpa upp ny olja och gas? Jonas Gahr Støre har varit statsminister i Norge sedan 2021. Han är partiledare för Arbeiderpartiet och leder en regering tillsammans med Senterpartiet. Tidigare har han bland annat varit utrikesminister i Jens Stoltenbergs regering. I Ekots lördagsintervju välkomnar Jonas Gahr Støre att Finland nu blir medlem i Nato efter Turkiets ratificering under torsdagen, och han tror att Sverige kommer att bli medlem till Nato-mötet i Vilnius i juli, eftersom Sverige uppfyller alla krav. ”Sverige och Finland uppfyller kriterierna, det är färdigpratat”, säger Jonas Gahr Støre.Ökat samarbete med Sverige När både Finland och Sverige gått med i Nato hoppas Jonas Gahr Støre att det militära, ekonomiska och politiska samarbetet mellan länderna kommer att öka, exempelvis när det gäller industrierna som ingår i den gröna omställningen i norr. "När Norge nu ser att vår grannrelation till Ryssland har kylts ned och kommer att ha låg aktivitet de närmsta åren så har min signal som statsminister varit att vi ska öka intensiteten i samarbetet med Sverige och Finland i norr", säger Jonas Gahr Støre. Europas största gasleverantör Under det senaste året har Norge fått en viktigare roll som gasleverantör till Europa, när de flesta länder stoppar eller begränsat sin gasimport från Ryssland. Norge gjorde enorma vinster på sin gas under 2022 eftersom priset steg kraftigt som följd av Rysslands krig i Ukraina. Nyligen kom FN:s senaste klimatrapport som visar att utsläppen av växthusgaser måste minska mycket drastiskt om världen ska ha möjlighet att nå klimatmålen i Parisavtalet. Hur länge tänker då Norge fortsätta att pumpa upp olja och gas? Ett par decennier till, är statsministerns svar, och det är inte aktuellt att sätta något slutdatum. Gäst: Jonas Gahr Støre, Norges statsminister och partiledare för ArbeiderpartietProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Carina Holmberg, Sveriges Radios korrespondent i Norge Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på Jonas Gahr Støres statsministerkontor i Oslo fredag den 31 mars 2023.
4/1/202334 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Martin Kinnunen (SD): Vi kommer att vara delaktiga i regeringens klimatpolitik

Veckans IPCC-rapport är den tyngsta hittills från FN-panelen men hur ser Martin Kinnunen (SD) på rapportens slutsatser? Och vad vill Sverigedemokraterna göra för att minska Sveriges utsläpp? En av regeringens stora utmaningar är att minska Sveriges koldioxidutsläpp för att nå såväl de nationella- som EU:s klimatmål. De innebär bland annat att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären ska vara noll senast 2045 och att utsläppen ska ha minskat med 63 procent jämfört med år 1990 redan år 2030.– Vi har starka och ambitiösa klimatmål, säger Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).Men Sverigedemokraterna, regeringens samarbetsparti, står inte bakom de svenska klimatmålen utan vill istället rikta fokus mot att få ned utsläppen i andra länder, inte minst i Kina och Indien.– Det viktigaste är att se hur vi från svensk sida kan påverka utsläppen på global nivå, säger Martin Kinnunen (SD), miljö- och klimatpolitisk talesperson.Ett annat klimatmål som Sverige skrivit under, som en del av Parisavtalet från 2016, är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader - ett mål som forskare menar blir allt mer omöjligt att uppnå. Och Sverigedemokraternas Martin Kinnunen håller med:– Det ser fullständigt orealistiskt ut att nå just nu. Nu ligger vi snarare på en bana mot någonstans mellan 2-3 grader, säger han.Men är det inte ett problem att vi ser ut att missa målet?– Jag tror absolut att vi kommer ha bra möjligheter att komma närmare 2-gradersmålet men det hänger på teknisk utveckling och det hänger på om länderna verkligen kommer att göra det de har lovat.Hot om regeringskrisEtt av Sverigedemokraternas viktigaste vallöften till väljarna innan valet förra året var att sänka priset vid pump. Både bensin och diesel skulle bli billigare genom lägre moms, sänkt skatt och inte minst genom att reduktionsplikten, den andel biodrivmedel som måste blandas i bensin och diesel, skulle sänkas. Men priset på drivmedel har hittills inte sjunkit så mycket som Sverigedemokraterna lovade i valrörelsen.– Det är beklagligt att vi inte lyckats få till en större sänkning, konstaterar Kinnunen (SD).Hur hederligt var det att ge ett löfte till väljarna som ni inte kunde hålla?– Det är en avvägning där mellan att vara tydlig mot väljarna samtidigt som det är marknadskrafter och råvarupriser och så vidare som påverkar. Så det är komplext.Men förhandlingarna om vilken nivå som ska gälla för reduktionsplikten framöver, från och med 1 januari 2024, pågår fortfarande för fullt i regeringskansliet. Sverigedemokraterna hoppas att den ska sänkas ”till EU:s lägstanivå" men vad som egentligen är EU:s lägstanivå tolkas olika av de fyra Tidöpartierna. En siffra som brukar nämnas är sex procent för diesel, till skillnad från dagens 30,5 procent men enligt Sverigedemokraterna innebär EU:s lägstanivå istället noll procent, dvs att reduktionsplikten slopas helt, och nu hotar man med regeringskris om partierna inom Tidöavtalet inte kommer överens.– Vår utgångspunkt är att vi ska komma överens, men det är klart att det kan bli problem om vi inte gör det, säger Kinnunen (SD).Samtidigt konstaterar forskning att det är svårt att nå målen om minskade utsläpp utan mer biodrivmedel och att reduktionsplikten är avgörande för att nå Sveriges klimatmål.– Det pågår ett beredningsarbete i regeringskansliet där man försöker titta på de här frågorna men det är också svårt idag att veta konsekvenserna av att misslyckas med att uppnå kraven, säger Martin Kinnunen (SD).Skydda den svenska naturenFör Sverigedemokraterna är det viktigt att skydda den svenska naturen och miljön, det säger Martin Kinnunen (SD). Samtidigt har de röstat fram en budget som kraftigt skär ner på naturskötsel. Hur går det där ihop?– Det man ska komma ihåg är att miljöbudgeten de senaste 20 åren har svällt något otroligt och jag tror inte att det har resulterat i särskilt mycket bättre naturskydd. Vi kan inte bara fortsätta att öka skydd mer och mer, det kommer att påverka våra möjligheter till utveckling om vi fortsätter på den linjen så det är rimligt att börja dra ner här och det är rimligt att börja se över en hel del byråkrati och regleringar, säger Kinnuen (SD).RegeringssamarbetetDet har gått drygt fem månader sedan riksdagsvalet i september. Sverigedemokraterna ingår inte i regeringen men är genom Tidöavtalet högst delaktig i det politiska arbetet på regeringskansliet.– Vissa veckor är det lite sämre stämning och vissa veckor är det bättre stämning, så det går lite upp och ner, men generellt kan man säga att vi har kommit överens och att samarbetet går framåt, säger Kinnunen (SD).Och en fråga som varit omdebatterad inom regeringssamarbetet är huruvida Sverigedemokraterna kommer att delta i förhandlingarna om den nya klimathandlingsplan som regeringen ska ta fram under mandatperioden. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har inte velat ge ett tydligt besked om Sverigedemokraternas delaktighet men enligt Kinnunen (SD) är det självklart att partiet ska vara med i diskussionerna.– När departementet är färdiga, då lämnas arbetet vidare till samordningen och där kommer vi att vara delaktiga.Martin Kinnunen (SD) är också tydlig med att nuvarande samarbetsform inte är långsiktigt hållbar. Enligt honom kommer Sverigedemokraterna att ingå i regeringen framöver.– Så måste det bli. Det här var ett acceptabelt första steg men det är komplicerat att bedriva ett samarbete på det här sättet. Det är komplext att dels vara med i processerna i regeringskansliet och dels bedriva oppositionspolitik. Så det här är ett första steg men det är inte långsiktigt att organisera styret av Sverige på det här sättet, säger Martin Kinnunen (SD). Gäst: Martin Kinnunen (SD), miljö- och klimatpolitisk talesperson  Programledare: Pontus Mattsson Kommentar: Annika Digréus, miljö- klimatreporter på EkotProducent: Felicia HassanTekniker: Maria StillbergIntervjun spelades in fredag den 3 mars kl 10.00.
3/25/202334 minutes, 21 seconds
Episode Artwork

Parisa Liljestrand (M): Jag är kompromisslös om "armlängds avstånd"

Kulturdebatten har på sista tiden handlat mycket om ett armlängds avstånd som ska gälla mellan politiken och kulturens innehåll. Men vilken tolkning av begreppet gäller? Regeringens eller SD:s? En av de saker som Regeringen har lyft fram som särskilt viktiga i kulturpolitiken är principen om ett armlängds avstånd mellan politiken och kulturens innehåll.En allmän definition av armlängds avstånd är att politiken sätter ramar med pengar och organisation, men lägger sig inte i innehållet och konstnärliga bedömningar. Parisa Liljestrand håller med om den definitionen.–Kulturen ska vara fri, säger hon.Frågan om kulturens frihet och principen om armlängdsavstånd mellan politik och kulturens innehåll har debatterats på senare tid. Frågan har skapat förvirring om vad det är som gäller.Sverigedemokraternas ledande kulturpolitiker Alexander Christiansson har sagt att det är både en rättighet och skyldighet som folkvald att lägga sig i vilken kultur som finansieras med skattepengar.  Sverigedemokratiska politiker har även försökt stoppa skattefinansierad kultur som de inte uppskattar, som en sagostund med dragartister på ett bibliotek i Kalmar i höstas.Men politiker ska inte lägga sig i kulturens uttryck, säger kulturministern.–Nej men då håller man ju inte på armlängds avstånd. Och det är viktigt att det hålls, inte bara på nationell, utan också på regional och kommunal nivå. Varje gång man försöker gå in och bestämma över kulturens innehåll – då blir det inskränkningar i det som är vår öppenhet och demokratiHär är det du som har rätt och SD som har fel?Här är jag ganska kompromisslös. Det beror på när det beror på kulturens frihet så är det fastslaget i vårt gemensamma Tidöavtal. Där har alla partier som har gått med i överenskommelsen. Där har vi alla skrivit under på att leva upp till det och där finns detta redan reglerat. Förväntningarna på en kulturministerHittills har den nya regeringen dragit mer på kulturbudgeten med 1,1 miljarder. Framför allt är det de tillfälliga pandemistöden som har tagits bort, ett stöd som många menar skulle behövas extra mycket idag. Delar av kulturproducenterna har inte har fått tillbaka sin publik efter pandemin och dessutom har vi fått en skenande inflation.Men Parisa Liljestrand anser att regeringen har fattat riktiga beslut. Det är en fråga om prioriteringar, säger hon.Kulturministerns statssekreterare Karin Svanborg Sjövall skrev nyligen en artikel i tidskriften Axess - med rubriken “Dags att tänka nytt”. Hon skriver bland annat - om en “svällande kulturbyråkrati ute i landet, där strategier och kulturplaner idisslas till en för mig inte uppenbar nytta. Det finns väldigt mycket att städa upp.” Parisa Liljestrand säger att hon har börjat städa. Enligt henne har flera beslut blivit liggande efter den tidigare regeringen.Det gäller att våga fatta beslut, våga städa upp och se till att saker inte fastnar i byråkrati, säger hon och på frågan om antalet myndigheter som finns under Kulturdepartementet borde bli färre, svarar hon ja. Det är en fråga som hennes departement kommer att titta närmare på, eftersom det kan innebära att pengar kan frigöras. KulturkanonEtt av regeringens förslag är att Sverige ska få en kulturkanon, alltså ett slags rättesnöre eller en beskrivning av vad som kan betraktas som svensk kultur, eller ett gemensamt svensk kulturarv. Att en “fristående expertkommitté” ska ta fram en svensk kulturkanon, har slagits fast i överenskommelsen mellan regeringspartierna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna, i det så kallade Tidöavtalet.  Men nio av kulturlivets intresseorganisationer, bland dem Författarförbundet, Konstnärernas Riksorganisation, Fackförbundet Scen och Film, har skrivit under ett upprop MOT en kulturkanon. Även Svenska Akademien har sagt att de inte tänker medverka till en kulturkanon. Parisa Liljestrand är förvånad över motståndet men medger att arbetet bara är i startgroparna.Gäst: Parisa Liljestrand, kulturminister (M)Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentatorTekniker: Joar JonssonProducent: Margareta Svensson
3/18/202334 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Per Bolund (MP): Förbjud kärnvapen i Sverige

Miljöpartiet röstar nej till Nato-lagen och vill förbjuda kärnvapen i Sverige. Stödröster räddade partiet över riksdagsspärren. Borde de bli mer eller mindre radikala för att locka fler väljare? Miljöpartiet tycker fortfarande att Sverige inte ska gå med i Nato, men vill ändå inte att ansökan ska dras tillbaka, eftersom den redan är inlämnad och det finns en bred majoritet i riksdagen för ett Natomedlemskap. Kan man säga att Miljöpartiet har gått från att vara Natomotståndare till att vara Natokritiskt?"Vi kommer ju att vara fortsatt kritiska till mycket av Natos arbete. Framförallt så är det ju att Nato också bygger sin försvarspolitik på kärnvapen. Miljöpartiets syn är ju att en värld där vi har kärnvapen aldrig kommer att vara en säker värld. Därför kommer vi att fortsätta driva att Sverige ska skriva under FN:s kärnvapenkonvention och att vi ska vara en stark röst för att vi ska avveckla kärnvapen i världen. Och det tror vi hade varit lättare att göra utanför Nato, men kommer att fortsätta driva de frågorna när Sverige blir medlemmar.", säger Per Bolund.Förbud mot kärnvapenMiljöpartiet kommer att rösta nej till regeringen lagförslag som formellt ska möjliggöra svenskt medlemskap i Nato. Men man vill samtidigt inte dra tillbaka Sveriges Nato-ansökan.Partiet kommer att lägga ett eget förslag om att stifta en lag som förbjuder kärnvapen på svensk mark."Vi vill ju att det ska vara lagfäst som det är i Finland att Sverige inte ska kärnvapen på svenskt territorium, varken i fred- eller krigstid. Och det framgår inte av den här propositionen tillräckligt tydligt", säger Per Bolund.Regeringen vill inte gå in i Nato med några förbehåll, men i lagförslaget står att man inte ser några skäl för att ha kärnvapen eller permanenta baser i Sverige i fredstid,  och att det är länderna själva som bestämmer om de vill ha kärnvapen på sin mark. Men det är för vagt tycker Miljöpartiet, som vill se ett förbud."Vad händer om nästa regering har en annan uppfattning i den här frågan? Kommer man då att öppna upp för kärnvapen på svensk mark? Det har vi inga garantier för. Det är också för att kärnvapenländer riskerar att bli en måltavla i en konflikt på ett annat sätt", säger Per Bolund.Räddade av stödrösterI senaste riksdagsvalet fick Miljöpartiet 5,1 procent av rösterna. Men i opinionsmätningar före valet låg de under riksdagens fyra-procentspärr. Enligt nya beräkningar från statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet var det stödröster från framför allt socialdemokrater som gjorde att MP behöll sina riksdagsmandat.Men i Miljöpartiets valanalys finns inte mycket självkritik och det saknas förslag om hur partiet bör utveckla sin politik för att hitta nya väljare, det handlar mer om att partiet behöver förbättra sin kommunikation och varumärkesbygge. Tycker Per Bolund att politiken behöver förändras?"Ja, vi behöver ta fram nya politiska förslag och reformer", säger Per Bolund.Gäst: Per Bolund, språkrör för MiljöpartietProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentator: Fredrik Furtenback, inrikespolitisk kommentator EkotTekniker: Johanna CarellProducent: Maja Lagercrantz
3/11/202334 minutes, 32 seconds
Episode Artwork

Riksbankschef Erik Thedéen: Ytterligare räntehöjningar väntar

Sverige har den högsta inflationen på många år samtidigt som ekonomin krymper. Hur ska den nye Riksbankschefen få ner inflationen utan att knäcka hushåll och företag? Erik Thedéen blev chef över Riksbanken vid årsskiftet, i ett läge med både höga räntor och negativ tillväxt. Sedan i maj i fjol har Riksbanken höjt styrräntan från 0 till 3 procentenheter. Målet med höjningarna är att få ner inflationen, som idag ligger på 9,3 procent, till Riksbankens mål på 2 procent. Vid Erik Thedéens första räntebesked i februari höjdes styrräntan med 0,5 procentenheter, från 2,5 till 3 procent. Han aviserade då en ny höjning på 0,25 eller 0,5 procentenheter i april. Sedan dess har den underliggande inflationen stigit mer än förväntat, både i Sverige och i Euro-området. Men Erik Thedéen säger att aprilprognosen fortfarande står sig. – Den förväntan står sig väl ganska väl. Den är ju lite allmänt hållen då, men att det blir en höjning och att det blir 25 eller 50. Det sade jag då och det säger jag nu, säger Erik Thedéen. Riksbanken har fått kritik både från bedömare som menar att de kraftiga räntehöjningarna riskerar att slå ut hushåll och företag och att Riksbanken därför inte bör höja mer – och från de som tvärtom menar att Riksbanken borde höja snabbare för att få ner inflationen. Erik Thedéen säger att de gör en samlad bedömning av olika faktorer och att bedömningen just nu inte motiverar någon kursändring. – Inflationen är så mycket över målet och indikatorerna för svensk ekonomi än så länge är inte så dramatiskt negativa så att det skulle ändra de prognoserna vi har för styrränteförändringar, säger Erik Thedéen. Riksbankschefen menar att inflationen är så spridd i ekonomin att det motiverar fortsatt höjda räntor. – Det är inte bara att köttet gått upp eller mjölkpriserna gått upp, utan det är brett i stort sett överallt. Och det här gör ju också att uppgången i någon mening är svårare att bromsa. Så kraften i den här uppgången har förvånat Riksbanken och har förvånat all världens centralbanker. Två procents inflation till årsskiftetIdag ligger inflationen (KPIF) på 9,3 procent. Erik Thedéen säger att han tror att den kommer att sjunka snabbt under året. – Vi spår ju en ganska kraftig nedgång i inflationen, så vi tror ju att den börjar närma sig två procent redan till årsskiftet. Tittar du på KPIF, alltså det som inkluderar även energi, då är den nere på två procent redan till årsskiftet, enligt vår prognos, som är osäker. Tittar vi på den exklusive energi tar det nåt halvår till. Så det är en kraftig nedgång vi ser framför oss. "Farlig kombination" Svenska hushåll är högt belånade jämfört med hushåll i andra länder. Erik Thedéen tycker att människor ska dra lärdom av det senaste årets dramatiska händelser som lett till snabbt höjda räntor. Att ha hög belåningsgrad på sin bostad och rörlig ränta är en farlig kombination i ett sånt läge, tycker han. – Jag tror att vi behöver ha en ordentlig diskussion om skuldsättning och räntebindning och vad vi ska göra mer för att få en sund utveckling framåt, säger Erik Thedéen. Erik Thedéen blev riksbankschef vid årsskiftet, han var dessförinnan generaldirektör på Finansinspektionen. Han intervjuades i sin dåvarande roll i Ekots lördagsintervju i höstas. Gäst: Erik Thedéen, riksbankschef  Programledare: Katarina von Arndt  Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentatorProducent: Maja LagercrantzTekniker: Victor UbeiraIntervjun spelades in fredag den 3 mars kl 10.15. Intervjun är inte redigerad.
3/4/202335 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Pål Jonson (M): Därför skickar vi Leopard till Ukraina

Försvarsminister Pål Jonson (M) om det senaste vapenpaketet till Ukraina, om hur svensk säkerhet påverkas om Finland går in i Nato före Sverige och om hur kriget ska ta slut. Regeringen kommer att skicka Leopardstridsvagnar och luftvärnssystem till Ukaraina i ett nytt vapenpaket. I det ingår ett tiotal leopardstridsvagnar som ska fungera ihop med det femtiotal stridsfordon 90 som Sverige sedan tidigare har beslutat att skänka. Vapnen ska samordnas med bidrag från andra länder, bland annat med Leopardstridsvagnar som Tyskland gav klartecken till efter flera månaders debatt. I det nya svenska paketet ingår också delar till luftvärnssystemen Hawk och IRIS-T.– Ytterst handlar detta om att ukrainarna kommer att behöva både stridsvagnar och stridsfordon och kvalificerade artillerisystem för att kunna återta terräng, framför allt i Donbass. Nu har kriget hamnat i ett läge där kontaktlinjen är statisk men det är väldigt hög våldsanvändning och höga dödssiffror på båda sidor. Nu är det viktigt att Ukraina får förmågan att kunna återta terräng och där spelar stridsvagnar en central roll, säger Pål Jonson.Så påverkas svenska försvarsförmåganDet svenska försvaret håller på att byggas upp kraftigt. När regeringen skickar stora vapensystem till Ukraina betyder det att upprustningen av det svenska försvaret går ut på tiden. Men Pål Jonson menar att den risken är värd att ta eftersom det är ett centrals svenskt intresse att Ukraina vinner kriget mot Ryssland.– Den svenska försvarsförmågan har utvecklats positivt över tid och det gör den för att vi gör historiska satsningar på vår försvarsförmåga nu. Sen påverkar det här naturligtvis vår långsiktiga tillväxt när det kommer till materiel, men det påverkar också försvarsmakten såtillvida att man behöver arbeta en hel del med transporter och utbildning, och det påverkar försvarsförmågan. Men mot det ska ju mätas att att stödja Ukraina är att investera i vår egen säkerhet. För skulle Ryssland vinna det här kriget skulle det ha så katastrofala säkerhetspolitiska, geostrategiska och militära konsekvenser. Så det här är ju också ett sätt för oss att stärka vår egen säkerhet, säger Pål Jonson."Kommer sannolikt sluta vid förhandlingsbordet"Ryssland annekterade Krim redan 2014, den fullskaliga invasionen har pågått i exakt ett år. Hur tror försvarsministern att kriget kommer att avslutas?– Alla vill ha fred, men framförallt ukrainarna vill ha fred. Och det kommer sannolikt att sluta vid ett förhandlingsbord om det ska bli en långvarig fred. Men det måste vara en fred på ukrainarnas villkor och inte över deras huvuden. Ukrainarna måste gå in i en sån position utifrån en styrkeposition, är min position, så det är ukrainarna som äger den processen. Det Ryssland har påbörjat är ett olagligt och folkrättsvidrigt och oprovocerat krig, därför måste en fred vara på ukrainarnas villkor. Måste en fred innehålla att Ukraina får tillbaka hela sitt territorium, inklusive Krim?– Det tolkar jag är ukrainarnas strävan, men det är inte min roll att avgöra det utan det är ukrainarna själva som ska avgöra det, säger Pål Jonson.Gäst: Försvarsminister Pål Jonson (M)Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter på EkotProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Maja LagercrantzTekniker: Josef Reinhold
2/24/202335 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Chang Frick: ”Jag tror att den som är nyttig idiot är Ulf Kristersson”

Alternativmedieprofilen Chang Frick betalade tillståndsansökan för koranbränningen utanför Turkiets ambassad, en aktion som fick svenska Natoprocessen att tvärbromsa. Hur ser han på den konsekvensen? Chang Frick driver sedan 2014 den invandringskritiska nyhetssajten Nyheter Idag och är den så kallade alternativa medievärldens mest kände profil. Han har en bakgrund som sverigedemokratisk kommunpolitiker i Kristianstad. Han intervjuas av Johar Bendjelloul.Den senaste tiden är det inte hans publiceringar som varit i fokus utan hans roll i en demonstration - högerextremisten Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad. Chang Frick var med om att planera aktionen och betalade ansökan om demonstrationstillståndet. När Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan fick kunskap om aktionen sade han att Sverige inte ska förvänta sig något Nato-medlemskap. Sedan dess står processen stilla. Chang Frick säger att hans ursprungliga idé var att bränna en turkisk flagga utanför Turkiets ambassad. Så vad var det han ville uppnå med aktionen?– Det jag ville göra var att haka på det här initiativet som kom från vänstern att markera mot Turkiet. Jag ser det som ett jättebekymmer när, om det var statsminister Kristersson eller vem det var, som kallade Erdoğan för demokratisk eller folkvald ledare. I Turkiet fängslas oppositionspolitiker. Vi har hundratals oppositionspolitiker som fängslas. Journalister kan åka in i buren för att de är obekväma, säger Chang Frick.Avstannad NatoprocessAtt förhindra ett svenskt NATO-medlemskap är ett av Rysslands strategiska mål. Koranbränningen spelade på så sätt Ryssland i händerna. Den 31 januari samlade statsminister Ulf Kristersson de andra partiledarna för att samtal om säkerhetsläget, efter mötet sade statsministern att grupper och individer som genomför den här sortens aktioner blir nyttiga idioter för krafter som vill Sverige illa. Hur ser Chang Frick på risken att han varit en nyttig idiot för krafter som vill Sverige illa?– Jag tror att den som är nyttig idiot är Ulf Kristersson som kryper för Erdoğan, säger Chang Frick. Gäst: Chang Frick, grundare och ägare till nättidningen Nyheter IdagProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Pontus Mattsson, politisk reporter på EkotProducent: Maja LagercrantzTekniker: Christer Tjernell
2/18/202335 minutes, 3 seconds
Episode Artwork

Johan Pehrson (L): Utbildning ska mota arbetslösheten

Utbildning är viktigast för att få ner arbetslösheten, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L). Så varför skär regeringen ner på vuxenutbildningen? Johan Pehrson är arbetsmarknads- och integrationsminister och partiledare för Liberalerna. Han intervjuas av Cecilia Strömberg Wallin.Med höga inflation och svag konjunktur väntas arbetslösheten stiga framöver. Redan idag är 340 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen. Samtidigt är det brist på arbetskraft på många håll inom industrin och vården.Vad är din huvudingrediensen i ditt recept för att mota arbetslösheten?– Det är att fokusera på utbildning, att göra människor anställningsbara för de jobb som finns lediga. Det finns många arbeten i Sverige som är lediga, vi saknar ju busschaufförer, vi saknar tågchaufförer, poliser, människor i vården, säger Johan Pehrson.De här matchningsproblemen har ju funnits länge. Vad kommer ni göra annorlunda än den förra regeringen?– Vi tror att det är centralt att det är ett fokus på effektivitet i arbetsmarknadspolitiken, de insatser som görs ska vara väldigt arbetsplatsnära och det ska finnas förväntan att de ska leda på reguljära jobb i förlängningen, därför fokuserar vi t ex väldigt mycket på Nystartsjobb istället för Extratjänster som den förra regeringen var lite förälskade i. Vi fokuserar på Etableringsjobben som en del av omställningsstöden. Och vi satsar på praktikplatser.Men ni dar samtidigt ner på arbetsmarknadspolitiska program som man brukar säga behövs mer av när det är lågkonjunktur, så varför gör ni det? Det är för dem som står längre från arbetsmarknaden som behöver hjälp.– De insatser vi gör vi på arbetsmarknadsprogrammen och insatserna och lönebidrag och Samhall är på rätt många miljarder. Man ska komma ihåg att nu har vi haft en konjunktur som har gått åt rätt håll efter pandemin, där många har kommit in på arbetsmarknaden, etableringstiden har t ex kortats. Det är ju vi glada för och många reformer ligger bakom detta. Men avgörande är också att Arbetsförmedlingen ska få möjlighet att jobba med de personer som står längst från arbetsmarknaden. Och då har man tillför det här med kompletterande aktörer, de avlastar väldigt mycket, och det omställningsstöd som nu de facto är på plats som gör att personer både rustas och skyddas innan av människor som då är i jobb. Och om man då hamnar i arbetslöshet finns det mycket mycket hjälp till omställning utanför Arbetsförmedlingen.Mindre pengar till vuxenutbildningI regeringens statsbudget har man minskat det statliga stödet till vuxenutbildning med mer än en en miljard jämfört med förra året. Varför drar ni ner på pengar till utbildning om det är så viktigt?– Vi delar den bedömning som den tidigare regeringen gjorde som sade att nu är det dags, år 2023, att avsluta de omfattande satsningar som har gjorts för att hantera pandemin och nu återgår vi till nivåer som är mycket höga för både yrkeshögskolor och folkbildning i det breda perspektivet. Men det är klart att det är en minskning jämfört med pandemin. Men det borde ju vara rätt okontroversiellt, säger Johan Pehrson.Det "kärvar" i förhandlingarna med SD om arbetskraftsinvandringFörra året kom 27 000 arbetskraftsinvandrare från tredje land, utanför EU, till Sverige, bland annat IT-tekniker, ingenjörer  bärplockare och kökspersonal.Enligt Tidöavtalet ska man höja minimilönen för arbetskraftsinvandrare från runt 13 000 till omkring 33 000 kronor i månaden, den exakta siffran ska en utredning återkomma med. Syftet är att komma tillrätta med fusk och utnyttjande.Enligt uppgifter i Dagens Industri har förhandlingarna mellan samarbetspartierna om arbetskraftsinvandringen strandat för att Liberalerna och Sverigedemokraterna inte kan komma överens om vilka yrkesgrupper som ska undantas från det höjda lönekravet. Johan Pehrson säger att förhandlingarna kärvar för att partierna har olika ingångar i frågan.– Vi är ju överens om att det ska göras undantag, men det är där vi nu håller på att diskutera, för det vi var överens om mellan samarbetspartierna i Tidöavtalet, det var ju arbetsplanen, nu ska vi in i detaljerna, hur ska det här se ut? Och då vill jag inte föregripa den förhandlingen med dig här i radion. Men vi har de diskussionerna. Men Liberalerna står på industrins behovs sida. Men de kanske fortfarande tycker att det är för hög lönenivå och för få undantag. Men vi ser dem och framförallt hör jag dem.Kan Sverigedemokraterna också tänka sig undantag?– Ja, vi har ju den formulering som vi har i Tidöavtalet.Men nu då?– Som sagt, vi ska hedra det där avtalet.Gäst: Johan Pehrson (L), arbetsmarknads- och integrationsministerProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotProducent: Maja LagercrantzTekniker: Jacob Gustavsson
2/11/202334 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Maria Malmer Stenergard (M): Alla förslag ska genomföras

Ska lärare och läkare anmäla papperslösa? Vilka permanenta uppehållstillstånd ska återkallas? Och ska ukrainare som sökt skydd i Sverige få mer än 71 kronor per dag, migrationsminister Maria Malmer Stenergard? Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) frågas ut i Ekots lördagsintervju av Johar Bendjelloul.Enligt Tidöavtalet ska kommuner och myndigheter bli skyldiga att anmäla till Migrationsverket och Polisen om de kommer i kontakt med personer som vistas illegalt i Sverige - något som kritiker kallat för ett angiverikrav. Detta har väckt oro på många håll, bland annat bland lärare. Ska det åligga en lärare att anmäla sina elever? – Det här är en fråga som jag drivit länge. Jag tycker det är en viktig huvudprincip att alla myndigheter i det offentliga Sverige drar åt samma håll, i praktiken ser det dock ut så att det finns myndigheter som arbetar för att hitta och verkställa de som ska utvisas samtidigt som andra myndigheter i akt och handling bidrar till att de faktiskt kan stanna kvar i Sverige, genom att t ex betala ut bidrag. Och där vet jag när jag pratar med t ex handläggare på Migrationsverket att de har svårt att få information från t ex socialförvaltningen i en kommun som ändå vet var en person befinner sig. Det betyder att ju det beslut som en domstol har fattat om utvisning hjälper alltså inte en myndigheterna till att till fullo verkställa, säger Maria Malmer Stenergard.Om vi tar det konkreta exemplet kring lärare. Barn till papperslösa har ju rätt att gå i skolan i Sverige, men deras lärare skulle kunna bli skyldiga att anmäla till Polisen om barnen är i skolan.– Det jag beskrev var huvudprincipen. Jag tycker det är fullt rimligt att alla myndigheter jobbar tillsammans och att man som huvudregel ska dela information.Men det är många som arbetar i skolan...– Och också i vården som har varit uppe i debatten och här tycker jag att man ska vara ödmjuk inför att det här är en mycket svår fråga och därför har vi också sagt att det ska utredas på ett rättssäkert sätt. Och det kan vara aktuellt att göra undantag för de fall då det kan strida mot ömmande värden och jag tänker inte föregripa resultaten i den utredningen.Men ska grunden vara att det finns anmälningsplikt och sen kan det vara enstaka undantag?– Så ser jag det.Så grunden ska vara att i skolan och i sjukvården så är grunden att man ska anmäla om man stöter på en papperslös?– Nej grunden ska vara att myndigheter generellt i Sverige ska vara skyldiga att informera om de får vetskap om en person som inte följer ett utvisningsbeslut, sen kan man göra undantag för vissa kategorier, tex vårdpersonal.– Det här behöver närmare utredas. Det kanske är så att vissa fall i vården ska vara undantaget och i andra fall inte och jag vill inte föregripa det.Återkalla permanenta uppehållstillståndEnligt Tidöavtalet ska permanenta uppehållstillstånd mönstras ut - tillfälliga ska bli regel framöver. Idag lever nästan 300 000 människor i Sverige med permanenta uppehållstillstånd. Ska de förlora sina permanenta uppehållstillstånd och få dem omvandlade till tillfälliga?– Till att börja med så gäller det här bara för asylrelaterade uppehållstillstånd, många har ju uppehållstillstånd här som t ex arbetskraftsinvandrare eller studerande och det är då inte aktuellt i de fallen.Förslaget om att permanenta uppehållstillstånd som redan beviljats ska dras tillbaka - har väckt oro och frågor om rättssäkerheten, normalt kan myndighetsbeslut som gynnar den enskilda inte tas tillbaka. Saken ska nu utredas - men grundtanken är att av de som har asylrelaterade permanenta uppehållstillstånd idag, blir av med dem och stället ska söka medborgarskap. Samtidigt vill man höja kraven för att kunna bli svensk medborgare, det ska bland annat krävas att man talar svenska och har bott här i minst åtta år, istället för som idag fem år. – Tanken är att man ska hitta en individuell väg till medborgarskap, vad behöver den här individen för att kunna ta det fulla klivet in i samhället och därmed klara de krav som ställs för medborgarskap. Om man inte klarar det är det inte självklart vad som ska hända men det ska återigen en utredning titta på för det här är också komplicerade frågor, det är ett meddelat beslut som i så fall ska rullas tillbaka och jag vill betona att det här ska ske på ett rättssäkert sätt. Ser du nåt problem med att 300 000 människor i Sverige som varit trygga med att leva här plötsligt inte vet säkert om de kommer kunna få stanna?– Det gör jag. Jag träffade stora delar av civilsamhället igår, representanter för dem. Och de uttryckte just detta och det gör mig bekymrad. För människor som lever här på ett hederligt sätt och försöker lära sig svenska, bli självförsörjande och gör allt de kan för att komma in i samhället, de ska inte känna sig oroliga. Och har jag kommunicerat på ett sätt som skapat oro då tycker jag att jag ska tänka på hur jag ska kommunicera framöver för det är viktigt att människor känner drivkrafter att integreras, säger Maria Malmer Stenergard.71 kronor per dag till ukrainare och asylsökandeSedan 1994 får asylsökande 71 kr per dag för att köpa mat, kläder och hygienartiklar. De har inte rätt till SFI, undervisning i svenska för invandrare. Samma sak gäller de ukrainare som sökt skydd i Sverige undan kriget enligt EU:s massflyktsdirektiv. Migrationsministern öppnar i intervjun för att se över villkoren framöver.Gäst: Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M)Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Karin Runblom, politikreporter på EkotTekniker: Brady JuvierProducent: Maja Lagercrantz
2/4/202335 minutes, 4 seconds
Episode Artwork

Magdalena Andersson (S): Regeringen har gått längre än avtalet med Turkiet kräver

Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.I veckan sade Turkiets president Erdoğan att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdoğan hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?– Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?– Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.– Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?– Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?– Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.Vad tänker du på då?– Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdoğan är en muslimsk diktator, så att...Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?– Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt? – Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ”en successiv utfasning” av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?– Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?– Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid maktenJämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för SocialdemokraternaProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentatorProducent: Maja LagercrantzTekniker: Jakob Lalér
1/28/202335 minutes
Episode Artwork

Ebba Busch (KD): Jag lovade aldrig pengar före jul

En vecka före valet sade Ulf Kristersson (M) att hushållen ekonomi skulle räddas i god tid före jul, och att det var ett gemensamma vallöfte från M, SD, KD och L. Men energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att hon aldrig lovade det. Den andra september berättade och skrev Ulf Kristersson (M) på facebook om ett gemensamt vallöfte från alla partiledarna i hans politiska lag. Hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul. "Alla ska veta att före jul så kommer man få lindring för de höga elpriser som regeringen har skapat. Vi lämnar ingen i sticket."Men energi- och näringsminister Ebba Busch distanserar sig från det som Kristersson kallade ett gemensamt vallöfte. "Jag kan redogöra för vad jag har menat. Jag har aldrig försökt ge sken av att pengar skulle kunna finnas på kontot innan första november", säger Ebba Busch. Det hon lovade var inte pengar före jul, utan bara att "systemet" skulle vara på plats. De fyra partiledarna skrev i en gemensamma debattartikel i Dagens Nyheter att de skulle införa "ett högkostnadsskydd för hushåll och företag till den 1 november". Det var bara det hon lovade, säger hon nu.– Jag vet vad jag har tittat folk i ögonen har sagt. När jag har mött väljare och fått frågor har jag sagt att vi kommer inte kunna inte lova att pengarna kommer att vara på plats på kontot till första november eller innan jul, men vi kan lova att man i god tid vet vad som gäller och att vi har ett elstöd på plats, säger Ebba Busch. Men det här med att utfärda ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att göra det då, Ulf Kristersson? – Om ett högkostnadsskydd till första november, absolut. Och sedan har vi förklarat gott och väl varför vi har bytt modell… Men det här att hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul, ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att utfärda det? – Vi har som sagt presenterat i en gemensam debattartikel som jag har skrivit under exakt hur vi tänkte kring första november, säger Ebba Busch.Blocköverskridande energiöverenskommelseElbehovet i Sverige kan fördubblas till 2035, enligt beräkningar. Flera näringslivsföreträdare har på senare tid efterlyst en långsiktig överenskommelse om energipolitiken framöver för att våga investera. Men Ebba Busch planerar inte att bjuda in till en sådan.– Om Socialdemokraterna står för att kärnkraft är en nödvändig del av svensk energimix framöver då är vi ju framme vid den punkten och då tar jag gärna i hand om den frågan framåt.Vill du bjuda in till samtal om en ny energiöverenskommelse? Jag pratar jättegärna med Socialdemokraterna om den här frågan. (.... )Jag kan absolut självklart gärna sitta ner med partiledare Magdalena Andersson och ta henne i hand om den här frågan. Det jag tror företagarna efterlyser är ett parlamentariskt handslag...– De företagaren jag träffar, det sista de vill höra är att politiken stänger in sig i långa snicksnack, utan man vill ha leverans. Men nåt mer än att ni erbjuder Socialdemokraterna att rösta på er politik, någon typ av förhandling? – Jag erbjuder Socialdemokraterna att stå för det de tycker är rätt och riktigt för Sverige, jag uppfattar att de har svängt i fråga om kärnkraften, det välkomnar jag. Jag sätter mig gärna ner och har sagt att det behöver vi göra när vi inte hanterar akuta frågor."Vi har inte lämnat klimatmålen"Sverige ser inte ut att nå klimatmålen, bland annat klimatmålet för transporter som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Med den förra regeringens beslut om höjd reduktionsplikt kommande år beräknades målet att nås, men i och med att den nuvarande regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer målet inte nås, enligt Naturvårdsverket. Även regeringens egen budget konstaterar att målet inte kommer att nås. Men Ebba Busch säger att klimatmålen ligger fast.– Vi har inte lämnat de målen men vi kommer behöva att addera andra åtgärder för att lyckas nå det målet och det handlar primärt om att bana väg för elektrifiering.Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister, vice statsminister och partiledare för Kristdemokraterna. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Maja LagercrantzTekniker: Alma Segeholm
1/21/202335 minutes
Episode Artwork

Henrik Landerholm: Sverige är mer skyddat av Nato nu än tidigare

Den första nationella säkerhetsrådgivarens uppdrag är att samordna landets säkerhetspolitiska agerande. Hur ska det göra Sverige säkrare? Och hur ska det nya nationella säkerhetsrådet fungera? Det är Henrik Landerholm som har fått uppdraget som landets första nationella säkerhetsrådgivare. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska hantera frågor som rör krishantering såväl civilt som militärt. Han ska sitta i statsrådsberedningen, det vill säga nära statsministern.– Vi måste organisera oss för att se till att vi har möjlighet att se hoten, att tolka det som händer riktigt. Och göra klart för oss själva vad vi ska göra och skapa underlag för det, säger Henrik Landerholm.Den nya posten är opolitisk säger han. Tidigare har han varit riksdagsledamot för Moderaterna och har nära band till statsminister Ulf Kristersson. Att han fått tjänsten utan att den först har utlysts, har på förhand väckt kritik om möjlig vänskapskorruption.Försäkringar från NatoSen Ryssland inledde ett angreppskrig mot Ukraina den 24 februari förra året har omvärldsläget blivit mera allvarligt och svårhanterligt.Under konferensen Folk & Försvar som avslutades i veckan, varnade Natos chef Jens Stoltenberg men även ÖB Mikael Bydén för risken att kriget i Ukraina eskalerar till ett storkrig mellan Nato och Ryssland.– Bara risken, även om vi skulle bedöma den som liten, är ett tillräcklig stort problem, säger Henrik Landerholm. Det är en fördel att vidta så omfattande förberedelser som nånsin är möjligt.Tiden mellan Natoansökan och medlemskap har pekats ut som en tid av sårbarhet för Sverige.Men i söndags sa Natochefen Stoltenberg att ”Det är helt otänkbart att Nato inte skulle agera om Finlands och Sveriges säkerhet hotas”.Henrik Landerholms bedömning är att Stoltenbergs så tydliga offentliga uttalande innebär ett ökat skydd för Sverige.– Uttalandet från Stoltenberg är naturligtvis både politiskt och militärt förankrat i Nato och en tydlig signal om at vår säkerhet är bättre än vad många bedömare hade föreställt sig, säger han.Ett nytt nationellt säkerhetsrådDet har tidigare funnits ett säkerhetspolitiskt råd. Nu vidareutvecklas det genom inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd, som ska ledas av statsministern. I rådet ska även utrikesministern, försvarsministrarna, justitieministern och finansministern och partiledarna för regeringspartierna sitta.Målet är att ge en mer samlad lägesbild och att förse säkerhetsrådet och regeringen med underlag för att kunna fatta bra beslut snabbare.Enligt Henrik Landerholm behöver ett trettiotal personer rekryteras, utöver de 45 som finns i dagens krishanteringskansli och det före detta säkerhetspolitiska rådet.Gäst: Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivareKommentar: Mats Eriksson, politikreporter med inriktning på försvarsfrågor på EkotProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Margareta SvenssonTekniker: Alma Segerholm
1/14/202334 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Skogsstyrelsens GD Herman Sundqvist: Skogens miljömål kommer inte nås

EU-regleringar, FN-avtal och svenska miljömål pekar alla mot att mer svensk skog kommer att behöva skyddas framöver. Men hur ska Sveriges över 300 000 skogsägare förmås att avverka mindre? Granbarkborren har dödat 32 miljoner kubikmeter gran sedan 2018, att jämföra med de stora skogsbränderna sommaren 2018 som förstörde ca två miljoner kubikmeter skog.I veckan rapporterade Skogsstyrelsen att 40 procent av ungskogen i Norra Sverige är skadad, och då handlade det också om andra trädslag. 2021 avverkades rekords mycket skog i Sverige.Herman Sundqvist säger att miljömålet Levande skogar inte kommer att nås och att utvecklingen i skogen är negativ, men han lyfter samtidigt fram förbättringar som gjorts och som han tror kommer att slå igenom på sikt.– I en del avseenden mår den svenska skogen alldeles utmärkt och fungerar bra och i andra avseenden finns ganska stora svårigheter just nu, säger Herman Sundqvist.EU:s miljöpolitik krockar med svensk skogspolitikEU:s skogspolitik och FN-avtal innebär att mer svensk skog troligen kommer behöva skyddas framöver. Riksdagens miljömål för skogen, Levande skogar pekar åt samma håll.Samtidigt är avverkning den främsta inkomstmöjligheten för Sveriges över 300 000 skogsägare. I Ekots lördagsintervju föreslår Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist ett ersättningssystem till skogsägare som avstår från avverkning.– Det skulle ju kunna vara att en markägare får inte bara betalt för att genomföra olika skötselåtgärder som utvecklar och förstärker biologisk mångfald men det kunde också vara att en markägare får ersättning för att markägaren härbärgerar väldigt sällsynta eller hotade arter på sin mark också, säger Herman Sundqvist.För att Sverige ska nå de miljömål som riksdagen satt upp för skogen skulle mer skog med höga naturvärden behöva skyddas.Äganderätt står mot miljömålEU föreslår en förordning om restaurering av natur som innebär att 20 procent av unionens påverkade ekosystem ska återställas till 2030.För svensk del kan det här betyda att ytterligare runt en och en halv miljon hektar skogsmark ska skyddas. Enligt Skogsstyrelsen skulle det kosta runt 175 miljarder kronor att ersätta svenska skogsägare för det.I november beslutade EU om en annan förordning som också pekar mot att svenska skogsägare kan behöva låta mer skog stå, nämligen den som slår fast att Sverige behöver öka sin kolsänka, något som främst sker när växande skog binder koldioxid från vår atmosfär.I svensk skogspolitik betonas gång på gång äganderätten för skogsägare och skogsägarnas frihet under ansvar. Samtidigt ställer EU allt större krav på både klimatnytta och biologisk mångfald i den svenska skogen. Och det här skulle enligt Herman Sundqvist kunna balanseras genom att den som äger skog erbjuds andra sätt att tjäna pengar förutom virkesavverkning.– Äganderätten är grundlagsskyddad så jag tror att en väg som vi har föreslagit i vår fördjupade utvärdering av (miljömålet) Levande skogar är att försöka hitta incitament att tjäna pengar på sin skog på annat sätt, säger Herman Sundqvist.Intervjun spelades in den 22 december 2023. Gäst: Herman Sundqvist, generaldirektör på SkogsstyrelsenKommentar: Mona Hambraeus, Ekots reporter med fokus på miljö och klimatProgramledare: Kajsa BoglindProducent: Maja LagercrantzTekniker: Christer Tjernell
12/23/202234 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

EU-minister Jessika Roswall (M): Enighet mot Ryssland viktigast under ordförandeskapet

När Sverige blir ordförandeland i EU från årsskiftet ligger inre säkerhet, enighet kring sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina högst upp på agendan, säger EU-minister Jessika Roswall. På EU:s toppmöte i torsdags enades man om ett nionde sanktionspaket mot Ryssland. Men det var svårt att hålla ihop alla medlemsländernas regeringschefer under mötet. Under det svenska ordförandeskapet kommer den svenska regeringen jobba för att bibehålla den enighet som präglade EU efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Protektionism eller frihandel? Diskussionen om huruvida EU ska ge stöd till europeiska företag blir en annan stor fråga när Sverige är ordförande i EU efter årsskiftet. Det finns röster för att EU ska stötta företagen, som ett svar på USA:s satsning på klimatinvesteringar. Men den svenska regeringen, som ska hålla i ordförandeskapet, är egentligen emot den typen av stöd.– Vi tror ju inte att lösningen är statsstödskapprustning eller handelskrig eller något sånt, däremot är det ett högt tryck från många medlemsstater om att göra något för att stötta även europeiska företag. Hur detta kommer att landa vet inte jag men jag tror att det kommer att bli en stor fråga för det svenska ordförandeskapet att hantera, säger Jessika Roswall. En av regeringens prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet i EU är ökad konkurrenskraft genom frihandel och genom att vässa EU:s inre marknad.Men nu när ordförandeskapet närmar sig har statliga pengar till gröna investeringar i USA seglat upp som en av de stora frågorna. EU-länder som Frankrike kräver att europeiska företag ska få stöd som gör att de inte halkar efter, i januari ska kommissionen lägga förslag om bland annat en ny fond och öppningar för statsstöd.Så hur ska den svenska regeringen hantera den här frågan som ordförande? EU-minister Jessika Roswall tror att man kan använda frågan om företagsstöd till att lyfta regeringens linje om frihandel, inre marknaden och att stärka företag med forskning och utveckling:– Vi har halkat efter när det gäller våra företag, att vara konkurrenskraftiga och robusta och därför måste Europa prata mer om detta än vad man gjort de senaste åren. De här två sakerna kopplar i varandra. Det ger oss möjlighet att lyfta varför vi tycker att det är viktigt, lyfta frågan om konkurrenskraft på hög nivå och ha ett långsiktigt tänk när det gäller detta, säger Jessika Roswall.Grön omställning En annan av regeringens era prioriteringar under ordförandeskapet är grön omställning och energiomställning. Men den senaste veckan har Sverige  gått emot EU i flera miljöfrågor: Sverige ville ha kortare stopp för ålfiske, regeringen pausade miljöprövningen av småskalig vattenkraft, och regeringen har antagit en dystrare syn på förslaget om att restaurera naturen. Flera svenska ledamöter i EU-parlamentet har luftat en oro för att den nya svenska regeringen inte kommer att prioritera klimatet tillräckligt mycket som ordförande i EU. Jessika Roswall håller inte med om att den bilden har satt sig i Europa. Så hur drivande kommer regeringen att vara för att få igenom förslag på klimat- och miljöområdet? – Klimatfrågan är ju vår stora gränsöverskridande utmaning, var har en klimatkris. Det är därför som regeringen prioriterar grön omställning och vi har flera olika delar som vi kommer vilja jobba framåt med under ordförandeskapet, säger Jessika Roswall. Gäst: EU-minister Jessika Roswall (M)Programledare: Cecilia Strömberg WallinTekniker: Elvira BjörnfotKommentar: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator
12/17/202235 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

De vill ta över efter Annie Lööf (C) – utfrågning

Den 2 februari ska Centerpartiet välja ny partiledare efter Annie Lööf. Valet står mellan Elisabeth Thand Ringqvist, Daniel Bäckström och Muharrem Demirok. Hur vill de förändra partiet? Centerpartiet backade i samtliga kommuner i årets riksdagsval och partiledare Annie Lööf meddelade sin avgång strax efter valet. Hon fick intern kritik för att hon redan före valet berättade att hon kunde tänka sig att ingå i en S-regering. Centerpartiet vägval framöver blir avgörande för hur det politiska landskapet kommer att se ut inför nästa val. Vart vill de tre partiledarkandidaterna ta Centerpartiet? Daniel Bäckström: 47 år, uppväxt i Säffle i Värmland där han bor på en gård i Tveta. Tidigare mångårig kommunpolitiker i Säffle och regionpolitiker i Värmland, riksdagsledamot sedan 2014. Tidigare Centerpartiets försvarspolitisk talesperson, numer gruppledare i riksdagen och landsbygdspolitisk talesperson.Muharrem Demirok: 46 år, uppväxt i Vårby gård utanför Stockholm, bor numer i Linköping. Mångårig kommunpolitiker i Linköping. Ordförande för Åtvidabergs FF. Riksdagsledamot sedan i höstas. Centerpartiets talesperson i utbildningsfrågor. Partistyrelseledamot. Elisabeth Thand Ringqvist: 50 år, uppväxt i Sunne i Jämtland, bor numer i Stockholm. Arbetade i regeringskansliet under alliansregeringen. Företagare aktiv i flera bolag. Tidigare ordförande i Företagarna, Svenska Riskkapitalföreningen och Skärgårdsstiftelsen. Riksdagsledamot sedan i höstas. Andre vice gruppledare och näringspolitisk talesperson.Partiledarvalet Centerpartiets valberedning nominerade de tre kandidaterna den 7 november. Vid en extrainsatt partistämma i Helsingborg den 2 februari kommer partiets ombud att få rösta fram en av dem att efterträda Annie Lööf som partiledare för Centerpartiet. Gäster: Daniel Bäckström, Muharrem Demirok och Elisabeth Thand Ringqvist. Programledare: Johar BendjelloulProducent: Maja LagercrantzTekniker: Brady Juvier
12/10/202235 minutes, 12 seconds
Episode Artwork

ÖB Micael Bydén: Så blir Nato-landet Sveriges försvar

När försvaret växer och Sverige blir ett Nato-land kommer två procent av BNP i försvarsbudget inte att räcka, menar ÖB Micael Bydén. Men hur mycket pengar som behövs avgörs av politikernas ambitioner. Försvaret kommer att genomgå stora förändringar när Sverige bli en av 32 allierade i försvarsalliansen Nato. ÖB har i sina råd till regeringen skrivit att han vill att det nordiska samarbetet ska utvecklas och stärkas, och att Norden ska hänga ihop som ett försvarsområde i Nato, med gemensam ledning där Sverige kan leda de marina operationerna Östersjön. Svenska försvaret kan också bidra med soldater och stridsflyg i Baltikum, och bland annat patrullera luftrummet. – Vi kan Östersjön, vi kan Östersjön på ytan och under ytan. Vi kan också luftrummet över Östersjön. Och det här är en del där vi också har fått en rad frågor, vi vet att det finns kanske både önskemål och en inriktning att vi ska ta det här. Det här är ett område där vi skulle kunna visa handlingskraft och luta oss fram i ett tidigt skede och ta det ansvaret som en fullvärdig medlem, säger Micael Bydén. Två procent av BNP inte tillräckligt Försvarets budget har stadigt vuxit under senare år. Efter Rysslands storskaliga invasion i Ukraina i februari beslutade riksdagen att försvarsbudgeten ska höjas till två procent av BNP. Från årets budget på 75 miljarder kan det motsvara runt 120-130 miljarder kronor, beroende på hur BNP utvecklas. Före sommaren sade ÖB att försvaret inte skulle kunna komma upp i de beloppen förrän 2028.Men i samband med att ÖB presenterade sina militära råd om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 till regeringen så framkom att försvaret kommer att komma upp i två procent av BNP redan 2026 – men inte för att upprustningen går snabbare nu utan för att stigande priser och räntor gör att pengarna går åt snabbare. Och på sikt kommer försvaret alltså behöva mer än två procent säger ÖB.– Kravet på oss ökar ytterligare, vi ska investera i infrastruktur, vi ska bli fler människor, vi ska ersätta system och upphandla nya system och så vidare. Jag har också tydligt indikerat i det här underlaget att med stor sannolikhet kommer det behövas mer än två procent av BNP i nästa försvarsbeslut eller på lite längre sikt, säger Micael Bydén.Hur stor andel av BNP kan det handla om?– Svårt för mig att uttrycka, först och främst ska vi gå mot de ramar som nu är satta och de två procenten.Men ni måste väl ge den informationen till politikerna?– Svaret är mer än två procent av BNP, det är det jag indikerar nu, men det är beroende på vilken ambition... det är politiken som bestämmer vad vi ska göra och vad ambitionerna är.Svårt klara rekryteringen En av de största utmaningarna i försvarets upprustning blir att rekrytera tillräckligt med personal. Antalet anställda ska växa från dagens 70 000 personer till 120 000 år 2035. Svårigheten blir inte bara om att anställa ny personal, utan också att behålla den befintliga. Idag finns ett stort missnöje med lönerna för den militära personalen, som enligt facken har halkat efter under flera år. ÖB Micael Bydén, är gäst i Ekots lördagsintervju. Programledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Mats Eriksson, politikreporter på Ekot Producent: Maja LagercrantzTekniker: Monica Bergmark
12/2/202235 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

LKAB:s vd: Ska vi ha en grön omställning?

Jan Moström, vd för LKAB, säger att det krävs en helt annat politisk styrning om den gröna omställningen ska bli möjlig, dagens energipolitik räcker inte för att få fram de enorma mängder grön el som krävs. Det största projektet i den gröna omställningen i norra Sverige är HYBRIT, ett samarbetet mellan statliga gruvbolaget LKAB, stålbolaget SSAB och energibolaget Vattenfall som ska ersätta kol med vätgas i stålproduktionen. På så sätt ska en av landets största källor till klimatutsläpp nästan helt försvinna. Men bara HYBRIT kommer att kräva lika mycket el som halva Sveriges nuvarande förbrukning. Jan Moström säger att det krävs en helt annan politisk styrning för att få upp elproduktionen så att att den fossilfria och konkurrenskraftiga elen ska räcka – både till de nya industrierna i norra Sverige, och till övrigt näringsliv och till svenska hushåll.– Ska vi genomföra den gröna omställningen, jag säger ska vi, så kommer vi ju ersätta enorma mängder olja, kol och gas med elektricitet och jag tror att det har vi inte riktigt tagit till oss, vilka enorma mängder elektricitet vi behöver, det ska till ett rejält medvetenhetsskifte och förstå att vi kommer att behöva producera enorma mängder elektricitet med vind och kärnkraft och solkraft, säger Jan Moström.   De nya industrierna i norra Sverige kommer de närmsta åren behöva el från tusentals nya vindkraftverk, men Jan Moström säger att alla fossilfria kraftslag kommer att behövas. Den nya regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat flera satsningar på kärnkraft och samtidigt klargjort att vindkraft inte ska subventioneras. Jan Moström tycker inte att den energipolitik som finns på plats inte räcker: – Jag är ganska övertygad om att den inte räcker, säger Jan Moström. Är regeringens politik för ny vindkraft tillräcklig?– Det är svårt att säga att den är tillräcklig, jag skulle vilja omformulera det och säga att jag skulle gärna se absolut större prioritet och fokus på hur ska vi överhuvudtaget kunna producera konkurrenskraftig el under en väldigt lång period. Jag tror att vi behöver ha en sammanhållen politik, blocköverskridande. Den här typen av beslut går inte att omformuleras var fjärde år, säger Moström.  Hur viktig är det med den där långsiktig blocköverskridande överenskommelse?– Jag skulle säga att det är förmodligen en av de viktigaste frågorna som vi i modern tid har att ta ställning till, säger Jan Moström.Ny kärnkraft i anslutning till HybritOckså ny kärnkraft kan vara aktuell, Jan Moström öppnar för att bygga små modulära kärnkraftverk vid LKAB:s anläggningar, när den tekniken finns på plats.– Vi jobbar också och börjar se hur och under vilka förutsättningar kärnkraft kan vara konkurrenskraftig, alltså SMR:er.Skulle ni vilja se någon sådan vid någon av era anläggningar, om det blir tillåtet att bygga på på andra platser än idag? – Förutsatt att den är konkurrenskraftig och att vi får tillstånd. Sällsynta jordartsmetaller och fosforLKAB håller också på att utveckla teknik för att kunna utvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor ur gruvavfall från järnmalmsbrytning. Den gröna omställningen har kraftigt ökat efterfrågan av metaller som ingår i elmotorer, vindkraftsverk och batterier. Idag importeras det mesta från tex Kina. Jan Moström säger att han hoppas att LKAB i framtiden ska kunna leverera både sällsynta jordartsmetaller och stora mängder fosfor som behövs för att framställa konstgödsel till jordbruket.Gäst: Jan Moström, LKAB:s vdProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent Producent: Maja LagercrantzTekniker: Jakob Lalér
11/26/202235 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

LO: Cheferna kan inte få mer än arbetarna

Susanna Gideonsson som är LO:s ordförande kräver att cheferna i de största börsbolagen och i de statliga bolagen och myndigheterna nöjer sig med samma procentuella löneökning som LO. Inför nästa års lönerörelse har LO gått fram med krav om löneökning på 4,4 procent och en låglönesatsning. Samtidigt ligger inflationen på över nio procent. Varför ska LO:s medlemmar acceptera ett en så stor reallönesänkning? Susanna Gideonsson säger att LO tar ansvar för att inte driva på inflationen med alltför höga lönekrav. Men för att LO:s medlemmar ska acceptera det måste hela samhället ta samma ansvar. Direktörer kan inte få större procentuell löneökning än 4,4 procent, säger hon. "Skulle till exempel de 20 största börsnoterade bolagen säga 'Jajamensan, vi är beredd att ta vårt ansvar, alla våra ersättningar och arvorden, oavsett om det gäller vd:ar eller andra, kommer vi att hålla oss till märket'. Samma sak med politiken, om Kristersson skulle går ut och säga, 'Nu uppmanar vi våra myndigheter och statliga bolag, generaldirektörer och vd:ar, att hålla sig till märket', då skulle det vara en signal om att nu tar vi i hand på att nu får vi ner inflationen i Sverige och vi gör det gemensamt. Det är inte så att det bara är LO:s löneökningar som skulle riskera att spä på inflationen"LO:s relation till Socialdemokraterna – och till SverigedemokraternaÄnda sedan grundandet har LO en nära relation till Socialdemokraterna. De bedriver facklig-politisk samverkan och som LO-ordförande sitter Susanna Gideon i partiets verkställande utskott. LO anser att deras intressen gynnas av att ta kollektiv politisk ställning och att använda partipolitiken för att flytta fram medlemmarnas positioner. LO tagit ställning mot SD och i LO-förbunden Transport och Pappers kan man inte vara medlem om man är aktiv sverigedemokrat. Men i senaste valet röstade var fjärde LO-medlem på SD och hälften av Socialdemokraternas väljare är tjänstemän. Skulle LO kunna vinna på att bli partipolitiskt obunden, kanske få fler medlemmar? Susanna Gideonsson svarar att de såhär långt inte gjort den bedömningen. "Det är en fråga som avgörs i demokratisk ordning på våra kongresser. Vi behöver nog göra mer för att stärka arbetarnas röst i politiken överlag. Men vi ser inte att vi skulle få en större makt om vi avsäger oss det inflytande vi har idag att påverka ett partis politik", säger Susanna Gideonsson. Gäst: LO:s ordförande Susanna GideonssonProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Tomas RambergProducent: Maja LagercrantzTekniker: Stina Fagerberg
11/19/202235 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Jacob Wallenberg: Sämre tider väntar

Jacob Wallenberg, ordförande i Investor AB och i Svenskt Näringsliv, säger att vi behöver förbereda oss för sämre tider i världsekonomin inflationen är ett av de största orosmolnen. Pandemin, Rysslands krig i Ukraina, energikris och hög inflation har bäddat för det svåra ekonomiska läge som nu råder. Men ännu sämre tider väntar, säger Jacob Wallenberg och beskriver problem som handelskonflikten mellan USA och Kina och ökad protektionism i världen. Blocköverskridande uppgörelse behövs för ny kärnkraftJacob Wallenberg sade i en intervju i SVT i fjol att han skulle kunna tänka sig att investera i kärnkraft om rätt förutsättningar fanns. Sedan dess har regeringen presenterat flera förslag för att gynna kärnkraften. Men utöver de förslagen behövs också en blocköverskridande politisk uppgörelse om energin för att det ska vara intressant att investera i kärnkraft, säger Wallenberg."Jag tycker att förutsättningarna håller på att bli bättre. Men den här frågan är så stor för Sverige. Vi har ett dysfunktionellt energisystem idag. Det här påminner om de stora nationella frågorna där vi inte bara kan fatta beslut fyra år framåt och sedan vid nästa val kommer nya regler och förordningar. Här behövs en bred överenskommelse på parlamentarisk nivå, att man lägger fast spelreglerna långsiktigt", säger Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt Näringsliv Svår avtalsrörelseDen kommande avtalsrörelsen – och lönekraven där – kommer få stor betydelse för inflationen. Löntagarna uppmanas hålla nere lönekraven. Börsbolagens VD:ar har tidigare fått betydligt större löneökningar än andra. Börs-vd:arna i de 30 mest omsatta bolagen fick sina grundlöner höjda med nästan 10 procent ifjol. Jämfört med 2.6 procent för löntagarna i stort. Skulle det bli en bättre avtalsrörelse om löneökningarna var lika stora?"Jag vill inte genom att ge en bred kommentar här rycka undan mattan på ett antal direkta förhandlingar. Jag kan bara konstatera att det är viktigt att inflationen inte drar iväg som en konsekvens av avtalsförhandlingarna. Och det är självklart så att vi alla har anledning att reflektera över detta oavsett nivå i företagen. "Förutsätter att regeringen upprätthåller klimatmål" Just nu pågår FN:s klimatmöte i Egypten. Generalsekreteraren António Guterres sade häromdagen att vi är på väg mot ett "klimathelvete, med foten på gaspedalen"… "Highway to climate hell". Delar Jacob Wallenberg hans drastiska bedömning?"Jag delar bedömningen att det här är väldigt allvarligt. De företag som Investor jobbar med, där har vi gentemot dem satt upp det lägre 1,5C-målet i Parisavatalet som det mål som vi ställer på våra företag att de ska leverera på.", säger Jacob Wallenberg. Vad tycker du att politiken levererat på det här området, den senaste regeringen? "Om jag ska vara helt ärlig... Jag konstaterat att man har sagt att man ska upprätthålla de mål som är fastlagda och sedan ska man återkomma med eventuellt ytterligare mål, utveckling etc. Men jag upplever en tydlig ambition att driva åt samma håll och jag förutsätter att det är det som gäller" säger, Jacob Wallenberg.Gäst: Jacob Wallenberg, ordförande i Investor AB och i Svenskt NäringslivProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Pär Ivarsson, chef för Ekots ekonomiredaktion Producent: Maja LagercrantzTekniker: Hanna Melander
11/12/202235 minutes, 15 seconds
Episode Artwork

Tobias Billström (M): Medlemskap i Nato är det överordnade värdet

Natoanslutning och Ukraina är fortsatt de viktigaste frågorna i svensk utrikespolitik. Men den nya utrikesministern vill också fokusera mer på Norden, Baltikum och EU kanske på bekostnad av FN. Den moderate utrikesministern Tobias Billström, som tidigare var migrationsminister i alliansregeringen, säger att han just nu rekalibrerar utrikesförvaltningen. Inför statsminister Ulf Kristerssons möte med Turkiets president Erdoğan på tisdag tar Tobias Billström avstånd från den kurdiska milisen i Syrien YPG och deras politiska gren, partiet PYD. De har länge varit NATO:s och USA:s allierade i kampen mot IS i Syrien. Sverige har tidigare stött YPG och PYD men den nya regeringen har en annan syn på de båda kurdiska organisationerna, som Turkiet betraktar som terrorister."Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet. Det är viktigt att man klargör att det inte kommer att finnas några tvivelaktiga kontakter och det får inte finnas någon osäkerhet i det här samröret, säger Tobias Billström. Är då det överordnade värdet Sveriges relation till Turkiet just nu? "Det överordnade värdet är Sveriges medlemskap i Nato och vikten av att vi når framgångar i de förhandlingar som pågår mellan Turkiet å ena sidan och Sverige och Finland å den andra och det är viktigt att vi har ett gott förhållande i de här delarna", säger Tobias Billström.Mer fokus på närområdet i nya regeringens utrikespolitikUkraina och svensk Nato-anslutning ligger kvar som de viktigaste prioriteringarna i svensk utrikespolitik. Men jämfört med den förra regeringen vill den nya regeringen lägga en större tyngdpunkt på samarbetet inom Norden och Baltikum och EU. Man måste prioritera och det går inte att vara närvarande överallt, säger Billström. Betyder det då att regeringen kommer att lägga mindre kraft på FN-systemet? "När det gäller hur vi organiserar oss för att ta hand om FN-frågorna kan jag inte utesluta att det blir förändringar, men det arbetet pågår just nu", säger Tobias Billström.Gäst: Tobias Billström (M), utrikesministerKommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentatorProgramledare: Johar Bendjelloul Producent: Maja LagercrantzTekniker: Lotta Linde Rahr
11/5/202235 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Lena Hallengren (S): Tidöavtalet ställer grupper mot varandra

Sverigedemokraterna har fått för stort genomslag i den nya regeringens politik, det tycker Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren. Det är inte stramare migrationspolitik eller hårdare straff i sig som Lena Hallengren främst vänder sig emot. Men hon menar att Tidöavtalet, den överenskommelse som regeringen träffat med Sverigedemokraterna, bidrar till att splittra Sverige. "Jag menar att splittringen finns i den ton som man har, den hatretorik som ändå smyger sig in när man pekar ut enskilda grupper, människor med utländsk bakgrund", säger Lena Hallengren i Ekots lördagsintervju. Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering stramade kraftigt åt migrationspolitiken 2015. Lena Hallengren säger att hennes kritik mot den nya regeringens migrationspolitik inte bara är sakpolitisk. "Den kritik som vi har gentemot det här avtalet och SD:s avtryck i politiken handlar om människovärdet, rättsosäkerheten och att ställa människor och grupper mot varann." I kriminalpolitiken har S genomfört många straffskärpningar de senaste åren. Lena Hallengren säger att hon saknar välfärdssatsningar som kan förebygga kriminalitet bland i nya regeringens kriminalpolitik. "Vi är kritiska till att man inte har en politik som bryter segregationen, som ser till att bryta den nyrekrytering.", säger Lena Hallengren. Varsammare i oppositionLena Hallengren är också kritisk mot hur oppositionen agerade när Socialdemokraterna var regeringsparti. Socialdemokraterna kommer att agera annorlunda nu som oppositionsparti, det blir en mer återhållsam hållning vad gäller att bryta ut delar av regeringens budget, göra KU-anmälningar och misstroendeförklaringar framöver, enligt Lena Hallengren. "Det räcker inte med att göra ett Twitter-inlägg som man inte gillar, utan det ska ju vara allvarligt om man ska rikta ett misstroende mot ett enskilt statsråd, då ska man göra nåt som strider mot det som är ens skyldighet som statsråd.", säger Lena HallengrenKommer inte samarbeta med SverigedemokraternaSocialdemokraterna och Sverigedemokraterna har tillsammans majoritet i riksdagen. Men det är inte aktuellt att samarbeta eller söka aktivt stöd från SD för att få igenom förslag tillsammans. "Men om det skulle handla om frågor där vi har en väldigt tydlig socialdemokratisk ståndpunkt, och vi kommer till samma slutsats, så kommer vi förstås stödja den socialdemokratiska politiken men vi kommer inte sitta och vara strategiska och samarbeta med Sverigedemokraterna.", säger Lena Hallengren.Gäst: Lena Hallengren, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, fd socialminister Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Lova Olsson, politikreporter på EkotProducent: Maja LagercrantzTekniker: Elin Hagman Intervjun spelades in den 28 oktober 2022.
10/29/202235 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Klimatpolitiska rådet: Regeringen får svårt att nå klimatmål

Cecilia Hermansson som är ordförande i Klimatpolitiska rådet säger att sänkt reduktionsplikt kommer att göra det svårt för Sverige att minska växthusutsläppen tillräckligt snabbt. Regeringen har presenterat delar av sin klimatpolitik i Tidöavtalet. Av det framgår bland annat att regering och SD ska satsa på kärnkraft och minska reduktionsplikten, alltså tvingande inblandning av biobränslen i bensin och diesel. Miljödepartementet tas bort och klimatpolitiken flyttar in på Klimat- och näringslivsdepartementet. Vad betyder det för de svenska utsläppen på lång och kort sikt?Enligt Sveriges klimatmål ska Sverige inte ha några nettoutsläpp år 2045. Då ska utsläppen ha minskat med minst 85 procent från 1990. Resterande 15 procent ska kompenseras av koldioxidlagring. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Om regeringen minskar reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer det målet inte att nås. Enligt Naturvårdsverket kommer det leda till att Sveriges utsläpp ökar med ca 10 procent. Övriga satsningar kompenserar inte utsläppsökningar"Om man tar bort reduktionsplikten hamnar man i ett läge där man inte hinner fasa in de övriga åtgärderna, och vi riskerar då att inte nå 2030-målen", säger Cecilia Hermansson. Hon ser inte heller att andra klimatåtgärder i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen skulle kunna sänka utsläppen för att kompensera för de ökningar som ändrad reduktionsplikt kommer att orsaka. Klimatpolitiska rådet inrättades 2017 och är en del av det klimatpolitiska ramverket, där även de svenska miljömålen och klimatlagen ingår. Ekots lördagsintervju har bjudit in den nya klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L), och en rad andra statsråd, som alla avböjt. Intervjun spelades in 21 oktober 2022. Gäst: Cecilia Hermansson, ordförande Klimatpolitiska rådetProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Annika Digréus, Ekots miljöreporterProducent: Maja LagercrantzTekniker: Elin Hagman
10/22/202235 minutes, 15 seconds
Episode Artwork

Så förändras Sverige med Tidöavtalet

Panelsamtal med statsvetaren Jonas Hinnfors och ledarskribenterna Dick Erixon, Samtiden, Amanda Sokolnicki, DN, Linda Jerneck, Expressen och Lisa Pelling, Dagens Arena om den tillträdande regeringens politiska överenskommelse. En dryg månad efter valet presenterade M, KD, L och SD igår Tidöavtalet som beskriver vilken politik som regeringsunderlaget ska föra under mandatperioden. Lördagsintervjuns panel analyserar avtalets politiska innehåll och formen för samarbetet. Programledare: Johar BendjelloulProducent: Maja LagercrantzTekniker: Elin Hagman
10/15/202235 minutes, 12 seconds
Episode Artwork

Finansinspektionen: Nej till sänkta amorteringskrav

M, SD, KD och L vill på olika sätt begränsa amorteringskraven så att hushåll inte ska behöva amortera lika mycket som idag. Men Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen tycker att det är en dålig idé. Erik Thedéen har varit generaldirektör för Finansinspektionen i sju år och var med om att införa amorteringskrav i två steg. Amorteringskraven innebär att den som tar bolån på över 50 procent av bostadens värde måste amortera på lånen. Tanken med kraven är att hushåll inte ska ta för stora lån i förhållande till sin inkomst.I augusti gav S-regeringen Finansinspektionen i uppdrag att utvärdera amorteringskraven. Bakgrunden till regeringsuppdraget är att stigande priser för el, mat, bensin och höjda räntor pressar många hushåll. Under pandemin pausades amorteringskraven tillfälligt. De fyra partier som förhandlar om ett regeringssamarbete har också uttryckt att de på olika sätt vill pausa eller lätta på amorteringskraven. Finansinspektionen ska lämna sitt svar till regeringen nästa fredag, men redan nu säger Erik Thedéen i Ekots lördagsintervju att han inte tycker att regeringen ska ändra på amorteringskraven. Han menar att det skulle motverka Riksbankens försök att genom en stram penningpolitik få ner inflationen. Och vill man hjälpa de hushåll som drabbas värst av stigande priser och räntor så är sänkta amorteringskrav ingen träffsäker metod, enligt Erik Thedéen. "Det är bara hälften av hushållen som har bolån, och de har typiskt sett ganska goda inkomster. Så ska vi klara av de med lägst marginaler, då är det här en väldigt dålig åtgärd, då finns det många bättre åtgärder som finanspolitiken kan komma med", säger Erik Thedéen.Han framhåller att de hushåll som inte klarar att amortera på grund av ändrade ekonomiska förutsättningar pga arbetslöshet, sjukdom – eller väldigt höga elräkningar – kan söka om undantag från amorteringskraven från sin bank. Lågkonjunktur – och hög inflation Både hushåll och företag pressas av stigande kostnader och av inbromsningen i ekonomin. "Det här är ett väldigt bekymmersamt läge. Normalt sett när vi går in i en lågkonjunktur så går inflationen ner och penningpolitiken kan stimulera ekonomin. Det är inte det läge vi har nu utan nu stramar istället penningpolitiken åt för att få ner inflationen. Och samtidigt faller ekonomin.", säger Erik Thedéen.Hur orolig är då Erik Thedéen för Sverige ekonomi? "Jag är vaksam, och kanske lite extra vaksam. När det rör sig såhär mycket på räntor, på inflation, på aktier och bostadspriser – då kan det hända olyckor. När det sker så här stora förändringar, då kan det uppstå saker som vi inte kan förutse.", säger Erik Thedéen.De högt belånade kommersiella fastighetsbolagen som Finansinspektionen länge framhållit som en risk för den finansiella stabiliteten har på senare gått ner i värde. Men Thedéen ser inget hot just nu mot den finansiella stabiliteten eftersom bankerna är stabila. Riksbankschef efter nyårEfter årsskiftet tar Erik Thedéen över som riksbankschef efter Stefan Ingves. Vad tar han med sig in i den rollen? Gäst: Erik Thedéen, generaldirektör FinansinspektionenKommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Maja LagercrantzTekniker: Elin Hagman
10/8/202235 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Svenska kraftnät: I värsta fall kopplar vi ifrån elen

Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe om risken för frånkoppling i vinter, om Svenska kraftnäts ansvar för underdimensionerade stamnät och om det utlovade högkostnadsskyddet som de just nu utreder. I vinter kommer Sverige att vara nettoimportör av el fler dagar än vanliga vintrar, från 39 timmar en normal vinter till uppåt 150 timmar i vinter, enligt Svenska kraftnäts beräkningar. Möjligheterna att importera el har samtidigt försämrats, bland annat som en följd av kriget i Ukraina. Och om det inte går att importera el när Sverige lider brist kan Svenska kraftnät komma att koppla ifrån elen ett antal timmar de kallaste dagarna. "I värsta fall kommer vi från våra kontrollrum beordra våra nätägarna att koppla bort någon timma", säger Lotta Medelius-Bredhe.Högkostnadsskydd mot dyra elräkningarSvenska kraftnät håller just nu på att utreda hur högkostnadsskyddet mot höga elkostnader ska utformas. Det var S-regeringen som utlovade högkostnadsskyddet i augusti. Enligt regeringen kommer det att finnas 90 miljarder kronor i år och nästa år i så kallade flaskhalsavgifter att betala ut till hushåll och företag. Men enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos kommer Svenska kraftnät att få in hela 170 miljarder kronor i år och nästa år. Enligt uppdraget från S-regeringen ska Svenska kraftnät vara klara med sitt förslag för hur högkostnadsskyddet ska se ut den 15 november. Ulf Kristersson (M) vill att detaljerna ska vara klara redan den 1 november, men det kan Lotta Medelius-Bredhe inte lova, hon säger att de arbetar efter övergångsregeringens direktiv. "Vi skyndar oss så gott vi kan för att kunna leverera på det här senast den 15 november, och gärna tidigare", säger Lotta Medelius-Bredhe.Stamnäten räcker inte tillElpriserna är rekordhöga och prisskillnaderna mellan norr och syd likaså. Svenska kraftnät har fått kritik för att de varit för långsamma på att rusta upp och bygga ut stamnäten för el, eller transmissionsnäten, som ska fördela kraften där den behövs i landet. Det drabbar både hushåll och företag. Den gröna omställningen i norra Sveriges riskerar att försenas eftersom elöverföringen inte byggs ut i samma takt som företagen vill bygga ut sina projekt. Ett av många företag som drabbats är SSAB som planerar att bygga ett nytt elektrostålverk i Luleå inom HYBRIT-projektet för att tillverka fossilfritt stål. SSAB behöver en kraftledning mellan Svartbyn i Boden och anläggningen i Luleå. Men de har fortfarande inte fått tilldelning av Svenska kraftnätet vilket riskerar att försena projektet och därmed omställningen, enligt SSAB. Lotta Medelius-Bredhe säger att antalet företag som sökt om tilldelning de senaste åren i norra Sverige vida överstigit deras förväntningar och att de därför inte hunnit med. "Ingen prognosmakare har visat på den här dramatiska ökningen som vi ser", säger Lotta Medelius-Bredhe.Gäst: Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör Svenska kraftnätKommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan Programledare: Erika Mårtensson Producent: Maja LagercrantzTekniker: Tobias Carlsson
10/1/202235 minutes, 15 seconds
Episode Artwork

SJ:s vd: Jag ber om ursäkt till våra medarbetare

SJ:s vd Monica Lingegård säger hon känner ett stort ansvar för att statligt ägda SJ ska bli en bättre arbetsgivare. Varje dag ställer SJ in runt 30 tågavgångar. Främsta orsaken är brist på personal. Enligt fackförbundet Seko är många medarbetare missnöjda med kort framförhållning och slimmade scheman. Flera anställda som Ekot talat med säger att anställningsvillkoren gradvis försämrats på senare år och att situationen förvärrades ytterligare när ett nytt schemaverktyg infördes i november i fjol. Tågpersonalen får nu veta nästa månads schema två veckor i förväg och SJ kan ändra arbetstiderna från en dag till nästa. Hundra lokförare har sagt upp sig i årHittills i år har ca 100 lokförare sagt upp sig. Enligt Monica Lingergård har företaget samtidigt rekryterat 175 lokförare i år. Och med start i höst ska SJ utbilda 70 nya lokförare, de får betalt under utbildningen.SJ är ett statligt ägt bolag, enligt regeringens riktlinjer statliga bolag vara föredömen när det gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor. Monica Lingegårds medger att de inte lyckats när det gäller planeringen och de anställdas framförhållning och att hennes vision är att de anställda ska få scheman med tre månaders framförhållning. "Vi vet att det är kanske den viktigaste komponenten för våra medarbetare och där är vi inte tillräckligt bra. Jag kan bara be om ursäkt till våra medarbetare, för det är inte tillräckligt bra", säger Monica Lingegård.Dyrare än flygetSJ:s biljettpriser justeras efter tillgång och efterfrågan. När det finns få lediga sittplatser blir biljetterna dyrare. Med ett ökande intresse för att åka tåg efter pandemin och med många inställda avgångar är det svårare att hitta billiga biljetter. Är det ett problem för SJ att många tar flyget istället för tåget på grund av priserna? "Det viktigaste vi kan göra är att erbjuda fler att åka med SJ, det är den bästa insatsen vi kan göra. Det går att köpa biljetter till bra priser om man är flexibel och är ute i god tid", säger Monica Lingegård.Färre tåg kommer i tidPunktligheten har försämrats under det senaste året. Enligt SJ är de själva ansvariga för ca 20 procent av förseningstimmarna. Så vad är förklaringar till de förseningar de själva orsakar?Gäst: Monica Lingegård, VD SJ ABKommentar: Oskar Fröidh, tågforskare vid KTH.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Maja LagercrantzTekniker: Alma Segeholm
9/24/202235 minutes, 15 seconds
Episode Artwork

Experter: Så blir nya regeringens politik

Kriminolog Amir Rostami, nationalekonom Lars Calmfors och klimatforskare Mathias Fridahl om vilka förändringar vi kan vänta oss inom politiken för brott och straff, ekonomi, energi och klimat. Just nu pågår regeringsförhandlingar mellan M, SD, KD och L om hur politiken ska utformas och vilka som ska ingå i den nya regeringen efter riksdagsvalet den 11 september. Exakt vilken politik den nya regeringen kommer att föra vet vi alltså inte än. Men med hjälp av partiernas förslag analyserar lördagsintervjuns expertpanel hur politiken kan tänkas bli.Strängare straff med Ulf Kristerssons regeringGängkriminalitet har dominerat debatten i valrörelsen. Kriminolog Amir Rostami säger att det kommer att bli mer fokus på hårdare straff i kriminalpolitiken under kommande mandatperiod, särskilt när det gäller våldsbrott och sexualbrott. Partierna vill också göra det straffbart att ingå i kriminella gäng. När det gäller förebyggande åtgärder ligger fokus på socialtjänsten."Det blir ännu mer fokus på repressiva åtgärder, höjda straff, utvisning och gångkriminalitet. Där finns ganska stor konsensus mellan de fyra partierna partierna. Men det är egentligen ingen kursändring, tidigare regeringar har gått åt samma håll", säger Amir Rostami.Lägre skattNationalekonomen Lars Calmfors tror att skattesänkningar, bland annat på arbete, blir den största förändringen i den ekonomiska politiken. Calmfors är bekymrad över hur regeringen ska finansiera alla satsningar på tex försvar, pensioner, rättsväsende, vård och omsorg, och samtidigt leva upp till överskottsmålen."Alla de fyra partierna på Kristerssons sida har sagt att de vill sänka skattekvoten, så oberoende av hur den ekonomiska utvecklingen blir så tror jag det blir väldigt svår att inte leverera. Det man kan vara rädd för som ekonom är att man inte finansierar satsningarna fullt ut, det kan leda till för expansiv finanspolitik. Då kan Riksbanken tvingas höja räntan mer", säger Calmfors.Nedmonterad klimatpolitik och satsning på kärnkraftMathias Fridahl som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet säger att de fyra partierna kommer att underlätta för ny kärnkraft. Svårare blir att komma överens om ett riktat stöd till kärnkraft, där finns inte samma samsyn mellan partierna. Fridahl ser ett behov av en blocköverskridande överenskommelse om energin. När det gäller klimatet tror han att utsläppen kommer att öka i och med maktskiftet eftersom bensinpriserna kommer att sänkas och kraven sänkas i reduktionsplikten. Troligen försvinner också bonus malus-skatten och flygskatten."Jag tror att vi kan vänta oss en nedmontering av den existerande klimatpolitiken, särskilt de riktade stöden till klimatomställning, särskilt på de områden som inte täcks av EU:s system för handel med utsäppsrätter", säger Mathias Fridahl.Programledare: Erika MårtenssonProducent: Maja LagercrantzTekniker: Elvira Björnfot
9/16/202235 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Mikael Damberg (S): Vi går mot tuffare tider

Hur vill finansminister Mikael Damberg (S) hantera den höga inflationen? Hur ska han skapa ordning i budgetprocessen? Och är tystnad om förtryck i Turkiet priset man får betala för Nato-medlemskap? I onsdags yrkade regeringen avslag på sitt egen budgetförslag eftersom kompromissförslaget om höjda pensioner hade stoppats av oppositionen. Två dagar senare lämnade regeringen in ett nytt budgetförslag där pensionsförslaget ingick.För att regeringen ska få igenom sin budget i riksdagen nästa vecka behöver de stöd från den politiska vilden Amineh Kakabaveh. Hon har kommit med nya krav för att hon ska rösta ja nästa vecka, att Sverige lovar att inte exportera vapen till Turkiet och mer pengar till arbetet mot hedersförtryck. Hur säker är Mikael Damberg på att han får igenom sin budget?Inflationen i Sverige steg till 7,2 procent under maj månad. Det är den högst uppmätta nivån sen 1991. Regeringen har fått kritik för att man lagt många extraändringsbudgetar och fört en mycket expansiv finanspolitik även efter att pandemikrisen tagit slut och ekonomin fått fart. I Ekots lördagsintervju kritiserar Finansministern i sin tur andra partier för att de kommer med löften till väljarna utan att tala om hur de ska finansieras.– Det blir ett ganska brutalt och kallt uppvaknande efter valet, vi går mot tuffare tider, då måste vi i politiken prioritera mellan olika utgifter och medborgarna är alltmer plågsamt medvetna om att de också kommer att få en tuffare ekonomi framöver.För att finansiera ökade försvarssatsningar vill han se en beredskapsskatt. Mikael Damberg efterlyser nu en diskussion med övriga partier om hur satsningen på försvaret ska finansieras, han har själv föreslagit en beredskapsskatt.Om Mikael DambergNamn: Mikael Damberg, finansminister Ålder: 50 årBakgrund: Uppväxt i Solna, läste förvaltningslinjen vid Stockholms universitet. 28 år gammal blev han ordförande i SSU. Valdes in i riksdagen 2002. Tio år senare blev han gruppledare för Socialdemokraternas riksdagsgrupp. 2014 utsågs han till närings- och innovationsminister, 2019 till inrikesminister och när Magdalena Andersson blev statsminister 2021 fick han efterträda henne som finansminister.Gäst: Mikael Damberg, finansminister Kommentar: Jonas Hinnfors, statsvetare Göteborgs universitetProgramledare: Erika Mårtensson Producent: Maja LagercrantzTekniker: Jesper Timan
6/18/202235 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Ulf Kristersson (M): Lägger mig inte i hur regeringen sköter Natoförhandlingarna

Moderatledaren har ambitionen att leda en ny regering efter valet i höst. Men trots att partiets hjärtefrågor som brott och trygghet värderas högt bland väljarna lyfter inte partiet i opinionen. Så vilka chanser har Ulf Kristersson? Blir han statsministern som till slut får Turkiet att öppna dörren för ett svenskt Natomedlemskap – och hur långt ska Sverige vara berett att gå Turkiet till mötes?Men i nuläget vill Moderatledaren inte lägga sig i hur regeringen sköter förhandlingarna om ett svenskt Nato-medlemskap."Jag tänker inte överhuvudtaget gå in i de samtalen som jag vet regeringen nu för."Han vill heller inte säga vad han tycker om Moderaternas tidigare krav på ett förbud mot vapenförsäljning till Turkiet.Om Ulf Kristersson:Namn: Ulf Kristersson, partiledare ModeraternaÅlder: 58 årBakgrund: Född i Lund 1963 och uppvuxen i Torshälla utanför Eskilstuna. Ordförande i Moderata Ungdomsförbundet 1988–1992. Finanskommunalråd i Strängnäs och senare socialborgarråd i Stockholm. Socialförsäkringsminister åren 2010–2014 i Regeringen Reinfeldt. Blev partiledare för Moderaterna 2017.Gäst: Ulf Kristersson, partiledare ModeraternaKommentar: Tommy Möller, statsvetare Stockholms universitetProgramledare: Pontus MattssonProducent: Hansjörg KisselTekniker: Christer Tjernell
6/11/202235 minutes, 12 seconds
Episode Artwork

Karl-Petter Thorwaldsson (S): Ny kärnkraft kan behövas

Den gröna omställningen med fossilfritt stål och batterifabriker i Norrland gör att det kan behövas ny kärnkraft, vid sidan av vattenkraft och vindkraft. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson. Enligt Sveriges klimatmål ska vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. I norra Sverige växer en omställningsindustri med bland annat batterifabriker och produktion av rostfritt stål. Industrierna kommer att kräva enorma mängder el när de ska ersätta fossil energi i produktionen. Karl-Petter Thorwaldsson säger att det kan behövas ny modulär kärnkraft för klara de nya projekten.– Ja, det går iallafall inte att stänga dörren för ny kärnkraft. Enligt lag får man ju bygga ny kärnkraft i Sverige. Än så länge är det reglerat till de orter där vi har kärnkraft, det tror jag är en väldigt bra idé. Men vi har inte sett något seriöst företag som har sagt att de vill bygga för kostnaden är ungefär tre gånger så dyr som vindkraft. När Karl-Petter Thorwaldsson just blivit utsedd till näringsminister sade han att Socialdemokraterna älskar gruvor. Flera omstridda gruvärenden låg då på hans bord för beslut. I veckan fick Thorwaldsson kritik för uttalandet av ett enigt Konstitutionsutskott som menar att sådana uttalanden under en pågående prövning kan ge upphov till tvivel om att regeringens prövning är saklig och opartisk."Jag lärde mig av det KU sade att jag ska vara försiktigare med orden, men jag gillar ju starkt gruvor även idag, jag kan inte ändra vem jag är."Även regeringens beslut tidigare i år att ge tillstånd till ett gruvbolag bearbetningskoncession för att gå vidare med planerna på en malmgruva i Kallak i Jokkmokk har fått kritik från flera håll, bland annat handlar det om samernas möjlighet att bedriva rennäring i området och om miljökonsekvenser.– Det är så mycket som är på gång i norra Sverige att vi måste hitta ett bättre sätt att ha samtal mellan olika riksintressen, säger Karl-Petter Thorwaldsson.Om Karl-Petter Thorwaldsson:Namn: Karl-Petter ThorwaldssonÅlder: 57 årBakgrund: Var metallarbetare innan han gick in i politiken. Valdes till SSU-ordförande 1990 och satt på den posten i fem år, därefter var han bland annat ordförande i ABF och informationschef hos Socialdemokraterna. Mellan 2012–2020 var han LO:s ordförande. När Magdalena Andersson utsåg Karl-Petter Thorwaldsson till näringsminister i november 2021 var han senior rådgivare på stålbolaget SSAB.Gäst: Karl-Petter Thorwaldsson (S), näringsminister Kommentar: Eva Lövbrand, biträdande professor vid Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitetProgramledare: Pontus Mattsson Producent: Maja LagercrantzTekniker: Jesper Timan
6/4/202234 minutes, 32 seconds
Episode Artwork

Pensionsmyndighetens Daniel Barr: Pensionsgruppen har tjänat Sverige väl

Snart fattar riksdagen beslut om pensionerna och Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr är starkt kritisk till förslaget från regeringen. Pensionerna väntas bli en stor fråga i höstens val. Samtidigt riktar Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr stark kritik mot regeringens förslag om garantitillägg till de pensionärer som har lägst inkomst. Förslaget, som läggs fram tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, är enligt Daniel Barr för krångligt och riskerar att bryta mot principen i pensionssystemet att arbete ska ge mer pension.– I vårt remissvar har vi ett exempel där man i stället höjer garantipensionen, man kan i princip åstadkomma samma sak mycket billigare och enklare.Att pensionerna nu diskuteras öppet och inte längre inom den så kallade pensionsgruppen kan enligt Daniel Barr bli ett problem eftersom gruppens arbete syftat till att lyckas få till breda majoriteter i frågor rörande pensionerna. Daniel Barr anar nu ett skifte i hur det politiska arbetet med pensionerna kommer bedrivas framåt.– För att använda en sliten klyscha som används mycket de sista veckorna, så har nog pensionsöverenskommelsen och pensionsgruppen tjänat Sverige väl. Nu ser det ju ut som att den 30-årgia borgfreden som varit på pensionsområdet är slut och att man blåser till politisk strid kring de här frågorna.Den pågående politiska pensionsstriden har lett till en splittring inom Pensionsmyndighetens styrelse där generaldirektör Daniel Barr tillsammans med två ledamöter protesterat mot den egna styrelsen gällande regeringens förslag om garantipensioner.– Det här lägger en våt filt över relationerna som måste jobbas med.Om Daniel Barr:Namn: Daniel BarrÅlder: 60 årBakgrund: Utbildning inom finansiell ekonomi från handelshögskolan i Stockholm. Daniel Barr har sedan dess arbetat på Riksbanken, Sjunde AP-fonden och Riksgälden. Han har också varit politiskt sakkunnig i riksdagen och särskild utredare för insättningsgarantiutredningen under regeringen Persson.Gäst: Daniel Barr, generaldirektör PensionsmyndighetenKommentar: Birgitta Johansson, politikreporter EkotProgramledare: Mikael SjödellProducent: Parisa HöglundTekniker: Elvira Björnfot
5/28/202235 minutes, 10 seconds
Episode Artwork

Finanspolitiska rådets Lars Heikensten: Oroad över det ekonomiska läget

Finanspolitiska rådet kritiserar regeringen för att fortsätta låna till expansiv politik trots att pandemin är över. Ordförande Lars Heikensten om riskerna med politiken och om svenska miljardärer, klimatsatsningar och elprisbidrag. Lars Heikensten säger i Ekots intervju att han länge varit oroad över det ekonomiska läget med tanke på snabba prisökningar på finansiella marknader, pandemin, kriget i Ukraina och nu också den höga inflationen.– Det ska till mycket klokskap och en hel del tur om vi ska undvika allvarliga bekymmer framöver, säger den före detta riksbankschefen Lars Heikensten.I veckan presenterade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport där de granskat om regeringen följer det finanspolitiska ramverkets regler om strama budgetprocesser, överskottsmål och utgiftstak. Att regering och opposition allt oftare bryter mot reglerverken beskriver Lars Heikensten som att vara på ett sluttande plan.– Regeringen har lagt fram förslag som gör att man riskerar att spräcka utgiftstaket. Det är valår och i riksdagen är det ingen som står upp för det regelverk vi har, det gör inte det hela mindre oroande, säger Lars Heikensten.Under åren med låg inflation och minusräntor har röster höjts för att ändra på det finanspolitiska ramverket för att staten ska kunna låna mer till offentliga investeringar på exempelvis försvaret och klimatet. Rådet håller inte med, men tycker att man bör utreda om klimatinvesteringar eventuellt kan motivera att under ett antal år låta staten låna mer pengar än det nuvarande regelverket tillåter."Vi ser i andra länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin"Det pågår en debatt om att Sverige på kort tid fått fler miljardärer. Lars Heikensten menar att det är en följd av nya innovationer, globalisering, högt sparande och låga räntor som gjort att många kunnat låna till tillgångar som fastigheter som snabbt stigit i värde. Även politiska beslut har påverkat den utvecklingen, säger Heikensten.– Vi har idag ett skattesystem och transfereringssystem som i mindre uträckning utjämnar än vad vi hade tidigare och vi har en skola som är betydligt mindre jämlik än den var tidigare. Det finns ett antal områden där utvecklingen, till följd av politiska beslut, gått i fel riktigt om man bryr sig om det här med fördelningen av förmögenheter om inkomster i landet.Lars Heikensten säger att ojämlikheten fortfarande är mindre i Sverige är i de flesta andra länder men att ojämlikheten har ökat rejält här.– Vi har rätt stora grupper som har hamnat utanför samhället, det är det största fördelningsproblemet. Det handlar utlandsfödda, lågutbildade och människor som bor på gamla bruksorter, och så vidare. Man borde se över vad det får för betydelse för det politiska systemet. Vi ser i länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin, säger Lars Heikensten.Om Lars Heikensten:Namn: Lars HeikenstenÅlder: 71 årBakgrund: Disputerad civilekonom. Arbetade inom Finansdepartementet under Kjell-Olof Feldt på 1980-talet och senare på Handelsbanken innan han gick till Riksbanken där han var riksbankschef mellan 2003 och 2006. Därefter var han svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten. 2010-2020 var han vd för Nobelstiftelsen. Idag är Lars Heikensten ordförande i Finanspolitiska rådet.Gäst: Lars Heikensten ordförande Finanspolitiska rådetKommentar: Kristian Åström, ekonomikommentator på EkotProgramledare: Henrik TorehammarProducent: Maja LagercrantzTekniker: Monica Bergmark
5/21/202235 minutes, 13 seconds
Episode Artwork

Nooshi Dadgostar (V): Hotbilden mot Sverige kan öka om vi går med i Nato

Denna vecka avgörs om Sverige ska ta ett historiskt steg in i Nato efter Rysslands invasion av Ukraina. Men Vänsterpartiet tror att vår säkerhet skadas av ett Nato-medlemskap. Hur ser partiets säkerhetspolitiska alternativ till Nato ut? Samma dag som Nooshi Dadgostar intervjuas i Ekots lördagsintervju, den 13 maj, har regering och riksdagspartiernas representanter presenterat den säkerhetspolitiska analysen som ska ligga till grund för beslutet om Sverige ska gå med i Nato. Nooshi Dadgostar tycker att analysen är för tunn och saknar konsekvensanalyser om risker för Sverige med ett svenskt Nato-medlemskap."Vi kommer att riskera en eskalering i vårt närområde och i Östersjön som höjer motsättningarna och konflikterna. De finns risker för kärnvapeneskalering"Men vilka alternativ till Nato ser Nooshi Dadgostar? Och på vilka sätt begränsas Sveriges handlingsutrymme om vi går med i försvarsalliansen? Om Nooshi Dadgostar:Namn: Nooshi Dadgostar, partiledare VänsterpartietÅlder: 36 årBakgrund: Aktiv inom Ung vänster, kommunpolitiker i Botkyrka och var med och startade proteströrelsen Alby är inte till salu. Invald i riksdagen 2014. Ledde den statliga utredningen "Ett snabbare bostadsbyggande" 2017. Blev vice partiledare för Vänsterpartiet 2018 och partiledare 2020.Gäst: Nooshi Dadgostar, partiledare VänsterpartietKommentar: Mats Eriksson, politik- och försvarsreporter på EkotProgramledare: Henrik TorehammarProducent: Katarina von Arndt och Maja LagercrantzTekniker: Hanna Melander
5/13/202235 minutes, 11 seconds
Episode Artwork

Märta Stenevi (MP): Därför vill vi inte gå med i Nato

Hur ska Sveriges säkerhet garanteras utanför Nato om Finland går med? Varför vill Miljöpartiet inte ha en folkomröstning om svenskt Nato-medlemskap? Och hur smart var det att lämna regeringen? Till skillnad från Vänsterpartiet vill Miljöpartiet inte att frågan om ett svenskt Nato-medlemskap ska avgöras i en folkomröstning. Märta Stenevi vill att frågan ska debatteras i valrörelsen och avgöras efter riksdagsvalet i september. Den nuvarande processen, där Socialdemokraterna kan fatta ett avgörande beslut under de närmaste veckorna, tycker hon går för fort.Märta Stenevi betonar Sveriges självständighet att välja försvarssamarbeten och att verka för fred i världen som argument för att fortsätta stå utanför Nato.– Det som är viktigt är att vi inte blir fullvärdiga medlemmar i en kärnvapenallians och därmed begränsar våra möjligheter både att kritiserar medlemsländerna men också gör det svårare att arbeta för nedrustning."Det handlar om att vi vill kunna välja våra försvarssamarbeten"Miljöpartiet lämnade hastigt regeringen efter att M, SD och KD fått igenom sin budget i riksdagen i november. Sedan dess har regeringen fattat en rad beslut som gått emot partiets linje, som det om slutförvar av kärnkraft, utbyggnaden av Arlanda och grönt ljus till gruvan i Kallak. Under tiden har Miljöpartiets opinionsstöd fortsatt att minska från redan låga nivåer. Hur smart var det att lämna regeringen och hur ska de göra för att inte åka ur riksdagen i valet i höst?Om Märta Stenevi:Namn: Märta Stenevi, språkrör Miljöpartiet Ålder: 46 årBakgrund: Arbetade inom förlagsbranschen innan hon gick in i politiken. Efter förtroendeuppdrag i Region Skåne och Malmö stad blev hon Miljöpartiets partisekreterare 2019. I januari 2021 valdes hon till språkrör och utsågs kort därpå till Jämställdhets- och bostadsminister. Miljöpartiet lämnade regeringen i november 2021.Gäst: Märta Stenevi, språkrör MiljöpartietKommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på EkotProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Maja LagercrantzTekniker: Tim Kellerman
5/7/202235 minutes, 13 seconds
Episode Artwork

Johan Pehrson (L): Kärnvapen viktigt när diktaturer har dem

Det är dags för Liberalerna att bli tydligare om partiet ska öka antalet väljare med 100 procent, det säger den nytillträdda partiledaren Johan Pehrson. Hör honom i Ekots lördagsintervju. Det är ett stukat Liberalerna som den nytillträdda partiledaren Johan Pehrson har tagit över. Partiet har bara fem månader på sig att övertyga väljarna om en röst på Liberalerna när valdagen väl är här. Hur ska Johan Pehrson rädda Liberalerna?"Viktigt med kärnvapen när diktaturer som Ryssland har dem"Frågan om ett svenskt Natomedlemskap kan avgöras inom kort och Liberalerna har länge velat se Sverige i försvarsalliansen. Att ett Natomedlemskap kan innebära att Sverige hamnar under militäralliansens kärnvapensparaply är inte ett problem, enligt Johan Pehrson. - I en drömvärld önskar jag att de inte behövdes, men nu är det ingen drömvärld. nu är det en ganska brutal värld där den rena ondskan står mot demokratiers rätt att försvara sig.Om Johan Pehrson:Namn: Johan Pehrson, partiledare LiberalernaÅlder: 53Bakgrund: Invald i riksdagen 1998 men lämnade sen riksdagen och politiken 2015. 2018 återvände han till politiken och valdes återigen in i riksdagen. Johan Pehrson blev partiledare för Liberalerna i april 2022, i samband med Nyamko Sabunis avgång.Gäst: Johan Pehrson, partiledare LiberalernaKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Parisa HöglundTekniker: Andreas Ericsson
4/30/202235 minutes, 27 seconds
Episode Artwork

Anders Arborelius: Smärtsamt att vi kristna inte enas om kriget i Ukraina

Nu är påsken här och i Ukraina rasar kriget och miljoner människor är på flykt. Vad kan påven och den katolska kyrkan spela för roll i försöken att stoppa kriget? I Ryssland står den rysk-ortodoxa kyrkans högste ledare patriarken Kirill Vladimir Putin nära.Han har tidigare beskrivit Putins ledarskap som ett Guds mirakel och i samband med kriget har han välsignat de ryska trupperna.Påven har tagit ställning mot kriget – men vill samtidigt ha möjlighet att medla i kriget och har sedan det bröt ut samtalat både med Kirill och Volodymyr Zelenskyj. Vilket inflytande har påven på Putin?Om Anders ArboreliusNamn: Anders Arborelius, romersk-katolsk kardinal och biskop i Stockholms katolska stift sedan 1998Ålder: 72Bakgrund: karmelitmunk och författareGäst: Anders Arborelius, kardinal och biskop i StockholmKommentar: Joel Halldorf, kyrkohistoriker och skribent på Expressen. Programledare: Pontus MattssonProducent: Katarina von ArndtTekniker: Ludvig Widman
4/16/202235 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Ebba Busch (KD): Varför sköt inte polisen skarpt?

Det borde ha varit islamister och upprorsmakare som är skadade, inte svensk polis, säger Ebba Busch (KD). Hör henne i Ekots lördagsintervju. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) riktar nu kritik mot de regionala polisledningarna för hanteringen av upploppen i flera svenska städer under påskhelgen.Hon frågar varför poliserna på plats inte fick order om att gå tillbaka in under upploppen och varför de istället beordrades att retirera. Hon öppnar också för att polisen i situationer som denna använder sina tjänstevapen och skjuter skarpt.– När vi står i ett läge där någon vill döda den som står för att upprätthålla lag och ordning och skydda oss alla, då måste det vara möjligt för polisen att eskalera till den nivån som krävs, säger hon.“Problematiskt att Finland leder Natofrågan”Ebba Busch (KD) säger i den del av intervjun som handlar om ett eventuellt framtida Nato-medlemskap att statsminister Magdalena Andersson (S) låter Finland leda Sverige in i Nato.– Vi borde, oavsett vad vi tycker om ett Nato, ha en livskraftig diskussion mellan partierna om förutsättningarna för ett Nato-medlemskap och vilka krav i kan ställa på Nato, säger hon bland annat.  Om Ebba BuschNamn: Ebba Busch, partiledare KristdemokraternaÅlder: 35Bakgrund: Partiledare för Kristdemokraterna sedan 2015, invald i riksdagen 2018.Gäst: Ebba Busch, partiledare KristdemokraternaKommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på EkotProgramledare: Henrik TorehammarProducent: Anna PandolfiTekniker: Stina Fagerberg
4/15/202235 minutes, 17 seconds
Episode Artwork

Annie Lööf (C): Nej till strandskydd ställer till oreda i svensk politik

När och hur ska Sverige gå med i Nato och varför ska företag obegränsat kunna plocka ut vinster ur skolan? Hör Centerpartiets ledare Annie Lööf i Ekots lördagsintervju. Den senaste dryga månaden har kriget rasat i Ukraina och det har inneburit en rad frågeställningar för våra politiker på hemmaplan. Just nu är frågan hur Sverige ska agera i debatten om rysk olja och gas; ska beslutet fattas gemensamt på EU-nivå eller bör Sverige gå i bräschen och självständigt stoppa all import av gas och olja från Ryssland till Sverige?Centerpartiet var ett av de sex riksdagspartier som röstade emot Miljöpartiets förslag om importstopp men som nu ändrat sig, vad hände under den veckan som gick mellan omröstning i riksdagen till dess att bland annat Centerpartiet ändrade sig i frågan?Centerpartiet vill ha vinster i skolanVinster i skolan tros bli ett ämne som kan dominera valrörelsen i år. Centerpartiet vill ha kvar vinstuttag i skolan men understryker att det inte ska få ske på bekostnad av eleverna. Hur vill partiet göra för att garantera att vinstuttagen sker först när eleverna fått den utbildning de har rätt till?Mandatperioden går mot sitt slut och Centerpartiet har genom förhandlingar inom och utanför januariavtalet släppt fram två socialdemokratiska statsministrar. Är Annie Lööf nöjd med partiets vägval och det Centerpartiet har fått i utbyte?Om Annie LööfNamn: Annie Lööf, partiledare CenterpartietÅlder: 38Bakgrund: Invald i riksdagen sedan 2006 och ledare för Centerpartiet sedan 2011Gäst: Annie Lööf, partiledare CenterpartietKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator.Programledare: Johar BendjelloulProducent: Parisa HöglundTekniker: Joachim Persson
4/9/202236 minutes, 2 seconds
Episode Artwork

Jimmie Åkesson (SD): Ukrainska flyktingar ska inte stanna här permanent

Den ryska invasionen i Ukraina har fått Sverigedemokraterna att tänka i nya banor kring både sin försvars- och migrationspolitik. Hör partiledare Jimmie Åkesson i Ekots lördagsintervju. Svensk inrikespolitik har sen den 24 februari dominerats av kriget i Ukraina och de politiska partierna har i mer än en gång fått lägga tidigare principer bakom sig.I Ekots lördagsintervju frågar vi Sverigedemokraternas partiledare om några sådana exempel, till exempel partiets hållning i frågan om ett svenskt Natomedlemskap men också flyktingpolitiken.SD säger ja till svensk NatooptionSverigedemokraterna har förflyttat sig från ett tydligt nej till ett Natomedlemskap till att nu säga ja till en så kallad Natooption. Frågan är om partiet kommer sträcka sig till att förespråka ett ja till försvarsalliansen. Inte minst har detta aktualiserats sedan Moderaterna nyligen meddelade att partiet kommer skicka in en Natoansökan vid ett eventuellt regeringsskifte i höst. Står Sverigedemokraterna bakom en Natoansökan som bortser från hur Finland agerar?Sverigedemokraterna har tidigare förespråkat nettominus i asylinvandringen men har på grund av den pågående flyktingkrisen nu röstat för att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet inom EU. Det innebär att ukrainska flyktingar får välja vilket EU-land de vill fly till och därmed också få tillgång till bland annat sjukvård och sociala rättigheter.Hur resonerar Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna kring den nya flyktingsituationen och vad händer om kriget blir långvarigt?Om Jimmie ÅkessonNamn: Jimmie Åkesson, partiledare SverigedemokraternaÅlder: 42Bakgrund: Partiledare för Sverigedemokraterna sedan 2005, invald i riksdagen sedan 2010.Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare SverigedemokraternaKommentar: Pontus Mattsson, inrikespolitisk reporter på EkotProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Parisa HöglundTekniker: Tobias Carlsson
4/2/202235 minutes, 8 seconds
Episode Artwork

Mikael Ribbenvik: Vi är på väg att göra samma misstag som 2015

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik tror inte att frivillighet kommer att räcka för att få fram bostäder till alla flyktingar som väntas komma från Ukraina. Gäst: Mikael Ribbenvik, generaldirektör MigrationsverketKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Maja LagercrantzTekniker: Tobias Carlsson
3/26/202234 minutes, 55 seconds
Episode Artwork

Khashayar Farmanbar (S): Därför fortsätter Sverige köpa rysk olja

Priserna på el, bensin och diesel har ökat kraftigt i vinter. Hur mycket ska regeringen kompensera konsumenterna? Och varför stoppar inte Sverige import av rysk olja med tanke på kriget i Ukraina? Gäst: Khashayar Farmanbar, energi- och digitaliseringsministerKommentar: Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på ChalmersProgramledare: Mikael KulleProducent: Maja LagercrantzTekniker: Susanne Martinsson
3/19/202235 minutes, 13 seconds
Episode Artwork

Litauens utrikesminister: Därför måste Ryssland stoppas i Ukraina

Litauen har stått upp mot Ryssland och Kina på ett sätt som få andra länder vågat. Hur hotat är Litauen av Ryssland idag? Utrikesminister Gabrielius Landsbergis intervjuas i Vilnius av Pontus Mattsson. Gäst: Gabrielius Landsbergis, Litauens utrikesministerKommentar: Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitetProgramledare: Pontus MattssonProducent: Maja LagercrantzTekniker: Ludvig Widman
3/12/202234 minutes, 49 seconds
Episode Artwork

Aron Emilsson (SD): Utesluter inte svenskt Natomedlemskap

Kriget rasar i Ukraina och en miljon människor är på flykt. Vad vill Sverigedemokraterna att Sverige ska göra? Och hur ser partiet på ett svenskt Natomedlemskap? SD om svenskt medlemskap i NatoSverigedemokraterna har redan tidigare varit för en så kallad Natooption, dvs att den svenska regeringen ska uttala att Sverige kan gå med i Nato om vi själva vill, men hela tiden hållit fast vid sitt principiella motstånd mot att gå med i försvarsalliansen. Men Rysslands invasion av Ukraina gör att partiet nu är berett att ompröva den ståndpunkten, säger Aron Emilsson.I dag tycker alla de fyra borgerliga partierna att Sverige ska gå med i Nato. Om Sverigedemokraterna ansluter sig till den ståndpunkten skulle det innebära att det finns en majoritet i riksdagen för ett svenskt medlemskap.Gäst: Aron Emilsson, utrikespolitisk talesperson, Sverigedemokraterna Kommentar: Andreas Johansson Heinö, Timbro Programledare: Pontus Matsson Producent: Irma Norrman
3/4/202234 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Mats Melin: Regeringen borde tagit ledningen under pandemin

Folkhälsomyndigheten fick för stort inflytande i början av pandemin och regeringen borde valt mer kraftfulla och ingripande smittskyddsåtgärder. Coronakommissionens ordförande Mats Melin frågas ut. Gäst: Mats Melin, ordförande i CoronakommissionenKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentatorProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Maja LagercrantzTekniker: Behzad Mehrnoosh
2/26/202235 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Ulla Hamilton om friskolornas köer, skolpeng och vinster

Hur går friskolornas vinstutdelning ihop med skollagen som säger att alla elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt, Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund? Gäst: Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbundKommentar: Katarina Helmerson, politikreporter på Ekot Programledare: Mikael Kulle Producent: Maja LagercrantzTekniker: Maria Stillberg
2/19/202234 minutes, 41 seconds
Episode Artwork

Stefan Ingves: Underligt att vi har en av världens lägsta fastighetsskatter

Vilket ansvar har Riksbanken för växande klyftor mellan de som äger sin bostad och de som hyr? Varför tycker Ingves att regeringen behöver satsa mer på utbildning? Och måste han själv äga aktier? Gäst: Stefan Ingves, riksbankschef Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentatorProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Maja LagercrantzTekniker: Behzad Mehrnoosh
2/12/202235 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

ÖB Micael Bydén om säkerhetsläget

Hur ser ÖB Micael Bydén på säkerhetsläget i Europa och hotbilden mot Sverige? Och hur agerar Försvarsmakten om Ryssland trappar upp kriget mot Ukraina? Gäst: Överbefälhavare Micael BydénProgramledare: Mikael KulleProducent: Anna Pandolfi och Maja LagercrantzTekniker: Maria Stillberg
2/5/202235 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Lena Hallengren (S) om Coronakommissionen och vårdplatsbristen

Har regeringen försökt mörka information till Coronakommissionen? Vilken funktion fyller vaccinationsbevisen idag? Och vad tänker regeringen göra åt att Sverige har minst antal vårdplatser i EU? Gäst: Socialminister Lena Hallengren (S)Kommentar: Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas RambergProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Maja LagercrantzTekniker: Stina Fagerberg
1/29/202235 minutes, 9 seconds
Episode Artwork

Tre ekonomer: Så blir svensk ekonomi efter pandemin

Är den höga inflationen bara tillfällig? Varför har klyftorna ökat? Blir det en bostadsbubbla? Borde staten låna mer och borde politiken ta större makt över ekonomin i relation till Riksbanken? Gäster: Laura Hartman, chefsekonom LO, Annika Winsth, chefsekonom Nordea, John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, Kristian Åström, Ekots ekonomikommentatorProgramledare: Mikael SjödellProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fabian Begnert
1/22/202234 minutes, 54 seconds
Episode Artwork

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) om säkerhetsläget

Ryssland mobiliserar vid Ukrainas gräns och kräver säkerhetsgarantier. Putin talar om militärtekniska åtgärder. Vilka risker ser Hultqvist för Sveriges del och varför vill han inte ha en Nato-option? Gäst: Försvarsminister Peter Hultqvist (S)Kommentar: Thomas von Boguslawski, politikreporter på YLEProgramledare: Pontus MattssonProducent: Maja LagercrantzTekniker: Joachim Persson
1/15/202235 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

JK Mari Heidenborg om skadeståndet till en våldtäktsman REPRIS

Repris från 23 oktober 2021. En dömd våldtäktsman fick 840 000 kronor i skadestånd. Bröderna som felaktigt pekades ut som Kevins mördare nekades skadestånd. Hur motiverar Justitiekanslern besluten? Gäst: Mari Heidenborg, JustitiekanslerKommentar: Sandra Friberg, docent i civilrätt vid Uppsala universitetProgramledare: Monica Saarinen Producent: Maja LagercrantzTekniker: Jacob Gustavsson Programmet spelades in den 22 oktober 2021 och sändes första gången den 23 oktober 2021.
1/8/202235 minutes, 13 seconds
Episode Artwork

Nyamko Sabuni (L) om Liberalernas nya plats i politiken

Liberalerna vill sitta i en borgerlig regering efter nästa val. De kan samarbeta med Sverigedemokraterna men vill samtidigt stoppa deras inflytande. Hur ska det gå till, partiledare Nyamko Sabuni (L)? Gäst: Liberalernas partiledare Nyamko SabuniKommentar: Fredrik FurtenbachProgramledare: Pontus Mattsson Producent: Maja LagercrantzTekniker: Christer Tjernell
12/18/202135 minutes, 11 seconds
Episode Artwork

Irene Svenonius om förlossningskrisen

Efter larm och uppsägningar får förlossningsvården i Stockholm mer pengar - kommer det att räcka? Och hur snabbt kan fler erbjudas en tredje dos vaccin mot covid-19? Irene Svenonius (M), finansregionråd i Stockholm är veckans gäst i Ekots lördagsintervju.Kommentar: Sara Heyman, korrespondent med fokus på global hälsa.Programledare: Mikael SjödellProducent: Viktor MattssonTekniker: Jesper TimanEkots lö[email protected] 
12/11/202135 minutes, 34 seconds
Episode Artwork

Hur ska elkrisen lösas, Vattenfalls vd Anna Borg?

Rekordhöga elpriser, trånga nät och ett elbehov som bara ökar. Vad kan statliga Vattenfall göra åt saken? Är ny kärnkraft ett alternativ? Gäst: Anna Borg, vd på Vattenfall Kommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH Programledare: Mikael Sjödell Producent: Maja LagercrantzTekniker: Ludvig Widman
12/4/202135 minutes, 23 seconds
Episode Artwork

Martin Ådahl om Centerpartiets beslut

Centerpartiet släpper fram en socialdemokratisk statsminister, men stöttar inte regeringens budget. Vad har de vunnit på det? Martin Ådahl, ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiet är veckans gäst i Ekots lördagsintervju.Kommentar: Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Mikael SjödellProducent: Viktor MattssonTekniker: Ludvig [email protected] 
11/27/202135 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Eva Lindström: Risker när EU-miljarder ska ut snabbt

Eva Lindström, ledamot i Europeiska revisionsrätten, om risken att miljarderna i EU:s coronafond inte hamnar där de ska. Hur gröna blir investeringarna? Och om bedrägerierna i den egna myndigheten. Kommentar: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator Programledare: Mikael KulleProducent: Maja LagercrantzTekniker: Jesper Timan
11/20/202135 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

NOA-chefen om mördarna som aldrig grips

Hundratals skjutningar och över 40 döda hittills i år. Av de gängrelaterade skjutningarna är det få som klaras upp. Varför är det så, Johan Olsson? Johan Olsson, chef för Polismyndighetens nationella operativa avdelning och ställföreträdande rikspolischef är veckans gäst i Ekots lördagsintervju.Kommentar: Simon Andrén, rättsreporter på Ekot.Programledare: Mikael KulleProducent: Viktor MattssonTekniker: Joakim PerssonEkots lö[email protected]
11/13/202135 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Karin Tegmark Wisell svarar på coronakommissionens kritik

Dagen efter att hon utsågs till generaldirektör för Folkhälsomyndigheten kom coronakommissionens svidande kritik kring pandemihanteringen. Karin Tegmark Wisell svarar för första gången på kritiken. Programledare: Mikael SjödellKommentar: Daniel Öhman, granskande reporter på EkotProducent: Maja LagercrantzTekniker: Joakim Persson
11/6/202135 minutes, 15 seconds
Episode Artwork

Per Bolund (MP) om Cementas kalkbrytning på Gotland

Striden om Cementas verksamhet på Gotland går vidare. Snart måste regeringen, och Per Bolund (MP), fatta beslut om företagets kalkbrytning får fortsätta eller inte. Hör MP-ledaren om Cementa, klimatmötet i Glasgow, slutförvaret i Forsmark och relationen till Centerpartiet. Miljöpartiets språkrör och Sveriges miljö- och klimatminister Per Bolund är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare: Mikael KulleProducent: Viktor MattssonTekniker: Jacob Gustavsson Ekots lö[email protected]
10/30/202135 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Lorents Burman (S) om Northvolts betydelse för Skellefteå

Northvolts etablering i Skellefteå saknar motstycke i svensk historia, menar stadens kommunalråd. Men på vilket sätt? Batterifabriken öppnar snart och Skellefteås 73 000 invånare ska bli 100 000 år 2040, en tillväxt med 40 procent. Men klarar kommunen att leverera bostäder, skolor och kommunal service till alla som behöver? Skellefteås kommunalråd Lorents Burman (S) är gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattson/Maja Lagercrantz Tekniker: Jesper Timan 
10/16/202135 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Jimmie Åkesson om Lars Vilks och den fria konsten

SD-ledaren om Lars Vilks eftermäle, stötestenarna med M och KD samt den interna utredningen gällande Göteborgspolitikern Jörgen Fogelklou. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Pontus Mattsson, politikreporter på Ekot Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Tim Kellerman Ekots lö[email protected]
10/9/202135 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Kan (V):s industripolitik locka väljare, Nooshi Dadgostar?

Vänsterpartiet är just nu ute på turné i industriorter i landet. Vill partiet blir de nya Socialdemokraterna? Hur svarar hon på den interna kritiken om att partiledningens industrifokus går ut över klimatfrågan? Och hur kommer partiet att ställa sig till regeringens budget i riksdagen? Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar är gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Tomas Ramberg, Ekots politiska kommentator Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Matilda Eriksson 
10/2/202135 minutes, 36 seconds
Episode Artwork

Är långtidsarbetslösheten här för att stanna, Eva Nordmark (S)?

Långtidsarbetslösheten är historiskt hög i Sverige. Vad gör regeringen för att vända utvecklingen? Samtidigt är reformeringen av Arbetsförmedlingen i full gång. Vad får det för konsekvenser för de som är arbetslösa? Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är veckans gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Brady Juvier Ekots lö[email protected]
9/25/202135 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Maria Malmer Stenergard (M) om partiets flyktingpolitik

Efter den tillfälliga flyktinglagen fick Sverige i somras en ny migrationslagstiftning som är mer restriktiv än den tidigare. Människor på flykt får nu bara tillfälliga uppehållstillstånd. För att ta hit sina anhöriga krävs också att man har en bostad och att man kan försörja sin familj. Men den politiska striden om flyktingpolitiken är inte över. Moderaterna vill strama åt reglerna ytterligare, bland annat med ett volymmål för att minska invandringen till Sverige. Hur ska det fungera i praktiken? Maria Malmer Stenergard är Moderaternas migrationspolitiska talesperson och gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Ekots EU-kommentator Susanne Palme Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja LagercrantzTekniker: Matilda Eriksson Ekots lö[email protected]
9/18/202135 minutes, 15 seconds
Episode Artwork

Ann Linde (S) om relationen Sverige och Afghanistan

20 år efter 11 september har talibanerna tagit över Afghanistan. Den svenska evakueringen är avslutad och allt bistånd till staten stoppat. Hur ska svenska regeringens relation med talibanerna se ut? Och hur ska Sverige ta hem de man inte lyckades evakuera? Utrikesminister Ann Linde är gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Ewa Stenberg, politisk kommentator på Dagens Nyheter.Programledare: Mikael Sjödell Teknik: Heinz WenninProducent: Maja Lagercrantz
9/11/202135 minutes, 12 seconds
Episode Artwork

Har Tullen en chans mot smugglarna, Charlotte Svensson?

Det dödliga skjutvapenvåldet ökar i Sverige. Samtidigt visar den krypterade kommunikationstjänsten Enchrochat att narkotikasmugglingen till Sverige är mycket större än polisen tidigare känt till. Hur kommer alla vapen och all narkotika in i landet? Och varför är det så svårt för tullen att upptäcka knarket och dom illegala vapnen? Tullverkets chef Charlotte Svensson är gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Jani Sallinen, journalist på Svenska Dagbladet och en av författarna till den boken ”Vapensmederna”. Programmet spelades in den 3 september 2021. Programledare: Monica SaarinenProducent. Maja LagercrantzTekniker: Stina Fagerberg
9/4/202135 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Leif Johansson, Astra Zeneca

Astra Zenecas vaccin skulle rädda världen. Men kommer kritiken mot vaccinet att stå i vägen? Leif Johansson, styrelseordförande i Astra Zeneca, är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator på Sveriges Radio. Fördjupningen i Ekots lördagsintervju har utgått och därmed är programmet kortare än tidigare. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Lisa Abrahamsson Ekots lö[email protected]
8/27/202135 minutes, 14 seconds
Episode Artwork

Morgan Johansson om den politiska krisen

Sverige går mot en regeringskris, kan det undvikas? Som justitieminister har Morgan Johansson nyckelfrågan om fri hyressättning på sitt bord. Justitieminister Morgan Johansson (S) är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar och analys: Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, My Rohwedder, politikkommentator på Aftonbladet och Göran Eriksson, politikkommentator på Svenska Dagbladet. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Matilda Eriksson Ekots lö[email protected]
6/19/202157 minutes
Episode Artwork

ÖB Micael Bydén om försvarets upprustning – och pengarna

Försvaret i Sverige gör de kommande åren den största upprustningen på flera decennier. Flera nedlagda regementen ska öppnas igen och antalet värnpliktiga öka. Trots att försvaret får kraftigt ökade anslag verkar pengarna inte räcka till allt som är beställt, nya regementen, ubåtar och jasplan. Vad betyder det för vår försvarsförmåga? Och hur ser hotbilden ut just nu? Och vad händer i med Sveriges insats i Mali efter den senaste militärkuppen? Överbefälhavare Micael Bydén intervjuas i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter på Ekot med inriktning på försvarspolitik Dagens fördjupning handlar om hur nyanlända snabbare ska komma i arbete. Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare på SNS summerar forskningsprojektet Lärdomar om integration och Safa Zadany berättar om sina erfarenheter. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Victor Ubeira Ekots lö[email protected]
6/12/202157 minutes
Episode Artwork

Hur har pandemin skadat fotbollen, Karl-Erik Nilsson?

Snart avspark för herrarnas EM i fotboll. Hur påverkar pandemin mästerskapet och vilka konsekvenser har den inneburit för svensk fotboll? Karl-Erik Nilsson, ordförande för Svenska Fotbollförbundet och vice ordförande i UEFA är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Richard Henriksson, fotbollsexpert på Radiosporten. Därefter om avslöjandet om amerikanskt spionage mot svenska politiker. Varför spionerar vänligt sinnade stater på varandra? Samtal med Björn Marcusson, kommendörkapten och lärare i underrättelsetjänst vid Försvarshögskolan i Stockholm. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Jari Hänninen Ekots lö[email protected]
6/5/202157 minutes
Episode Artwork

Hur ska gängkriminaliteten bekämpas, Mikael Damberg (S)?

Sverige sticker ut när det gäller dödligt skjutvåld. Samtidigt som det minskar i andra europeiska länder ökar det i Sverige. Många unga rekryteras till gängen och få döms för brotten. Hur ska utvecklingen brytas? Regeringens 34-punktsprogram innehåller ökade befogenheter för polisen, skärpta straff och förebyggande åtgärder. Men vad av det kommer att fungera? Inrikesminister Mikael Damberg (S) intervjuas. Kommentar: Simon Andrén, Ekots rättsreporter. Dagens fördjupning handlar om EU:s klimatpolitik. Nyligen höjdes unionens klimatambitioner till noll nettoutsläpp år 2050. Hur de nya målen ska nås ska kommissionen föreslå i mitten av juli. Svante Mandell, chef för miljöekonomiska enheten på Konjunkturinstitutet, förklarar hur EU:s klimat politik fungerar och vad som kan komma att ändras. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Joel Löf
5/29/202157 minutes
Episode Artwork

Hur mycket makt kan SD få efter valet, Jimmie Åkesson?

2022 kan Sverigedemokraterna avgöra hur Sverige ska styras. Men var går partiets röda linjer? Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Ann-Cathrine Jungar, statsvetare vid Södertörns högskola. Därefter om marknadshyror och den omtvistade punkten i Januariöverenskommelsen om fri hyressättning i nyproduktion. Vad får det för konsekvenser? Samtal med Anna Granath Hansson, bostadsforskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Jari Hänninen Ekots lö[email protected]
5/22/202157 minutes
Episode Artwork

Hur ska Sverige nå klimatmålen, Johan Kuylenstierna?

Enligt Sveriges klimatmål ska Sverige vara klimatneutralt 2045. Men än så länge minskar utsläppen alldeles för långsamt för att målet ska nås. Klimatpolitiska rådet, som utvärderar regeringens politik, anser att det som regeringen hittills beslutat inte är tillräckligt. Men vad mer behöver göras? Och går det att nå målen? Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet, är gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent Dagens fördjupning handlar om "det nya normala" efter pandemin. Folkhälsomyndigheten har i en rapport till regeringen beskrivit hur restriktionerna steg för steg kan tas bort. Intervju med Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja Lagercrantz och Viktor MattssonTekniker: Maria Stillberg Ekots lö[email protected]
5/15/202156 minutes, 53 seconds
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med socialminister Lena Hallengren

Den svenska coronastrategin har och fortsätter att vara föremål för debatt. Fattade regeringen rätt beslut vid rätt tidpunkt? Socialminister Lena Hallengren (S) är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om migrationslagstiftningen och en ny humanitär skyddsgrund. Partierna träter om hur vid eller snäv en sådan ventil ska vara. Hur ser förslagen ut och vad betyder egentligen synnerligen och särskilt ömmande omständigheter? Hör Alice Petrén, migrationskorrespondent på Sveriges Radio, Maria Malmer Stenegard, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna och Rasmus Ling, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet. Programledare: Ci HolmgrenProducent: Viktor MattssonTekniker: Jesper Timan Ekots lö[email protected]  
5/8/202157 minutes
Episode Artwork

Vilken politik blir det efter nästa val, Elisabeth Svantesson (M)?

Ett nytt regeringsalternativ formerar sig till höger i svensk politik. Vilken politik blir det om Moderaterna och Kristdemokraterna samarbetar med Sverigedemokraterna? Vad mer än migrations- och kriminalpolitik kan partierna komma överens om? Elisabeth Svantesson är Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson och vice ordförande. Lördag 1 maj är hon gäst i Ekots lördagsintervju. Analys: Tommy Möller, professor i statsvetenskap Dagens fördjupning handlar om förslag från bland annat Sverigedemokraterna om att begränsa rätten till ekonomiska bidra för nyanlända eller personer som inte är svenska medborgare. Vilka effekter skulle förslaget få enligt forskningen? Intervju med Olof Åslund, nationalekonom vid Uppsala universitet och Frida Boräng, statsvetare vid Göteborgs universitet. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Matilda Eriksson  Ekots lö[email protected]
5/1/202157 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Klas Friberg, Säpo

Fyra år efter terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm så ser säkerhetshoten mot Sverige ut i dag. Enligt Säkerhetspolisen har hoten mot Sverige ökat. Hoten kommer både från andra länder och från våldsbejakande extremism. Så hur jobbar Säpo för att skydda Sverige? Säkerhetspolisens chef Klas Friberg är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Henrik Åkerman, rättsreporter på Ekot. Därefter om den svenska arbetsmarknaden. Hur allvarligt är läget? Samtal med Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Johanna Carell Ekots lö[email protected]
4/24/202157 minutes
Episode Artwork

Hur har MSB hanterat coronakrisen, Camilla Asp, vikarierande generaldirektör på MSB?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska vara navet i den svenska krishanteringen. Men hur har MSB hanterat coronapandemin? Och hur väl förberedda var vi när krisen kom? Mitt under pandemin lämnade den förre generaldirektören, Dan Eliasson MSB och Camilla Asp fick kliva in som vikarierande generaldirektör. Hur tycker hon att krisen har hanterats såhär långt? Och hur behöver beredskapen förändras inför nästa pandemi? Camilla Asp är vikarierande generaldirektör på MSB och gäst i Ekots lördagsintervju 17 april kl 12.55. Dagens fördjupning handlar om problem med biobränslen. Dagens Nyheters klimatreporter Alexandra Urisman Otto och granskande reporter Lisa Röstlund har i en artikelserie granskat biobränslen från skogen. I inslaget intervjuas också miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) och Markku Rummukainen, professor i klimatologi, ledamot i Klimatpolitiska rådet och i FN:s klimatpanel, som i en ny rapport väger skogens klimatnyttor mot varandra. Programledare: Ci HolmgrenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Jari Hänninen Ekots lö[email protected]
4/17/202157 minutes
Episode Artwork

Hur ska du ena partiet, Nyamko Sabuni (L)?

Liberalerna har öppnat för att sitta i en borgerlig regering, även om den behöver stöd av Sverigedemokraterna. Beslutet splittrar partiet. En del väljer nu att lämna partiet, medan nya medlemmar tillkommer. Går det att ena Liberalerna igen? Liberalernas partiledaren Nyamko Sabuni är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om covid-vaccinationerna där EU tycks ha hamnat på efterkälken. Varför? Samtal med Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar, Londonkorrespondent Daniel Alling och Susanne Palme, Ekots EU-kommentator. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Ove Smedberg och Tor Sigvardson Ekots lö[email protected]
4/10/202157 minutes
Episode Artwork

Jacob Spangenberg (C) om slutförvar av kärnkraftsavfall

Beslutet att bygga ett slutförvar av använt kärnbränsle ligger just nu på regeringens bord. Oppositionen är otålig och tycker att beslutet dröjer. Det tycker även Östhammars kommun, som i höstas sa ja till att bygga slutförvaret i Forsmark. Där ska det ligga flera hundra meter ner i berggrunden i 100 000 år. Varför är kommunen så angelägen om att få förvara det högaktiva avfallet i just Forsmark? Jacob Spangenberg (C), kommunalråd i Östhammar är gäst i Ekots Lördagsintervju. Analys: Annika Digreus, Ekots miljöreporter. Dagens fördjupning handlar om ett förändrat ideologiskt landskap inför valet 2022. Intervju med opinionsforskaren Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Christer Tjernell
4/3/202157 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Ann-Marie Wennberg Larkö, Sahlgrenska

Den aktör som klarat pandemin med störst förtroende är sjukvården i Sverige. Men hur länge klarar sjukvården att arbeta under så högt tryck? Sahlgrenska Universitetssjukhuset är Sveriges största sjukhus sett till antal anställda. Vad har dom lärt sig av pandemin som kan effektivisera vården i framtiden? Ann-Marie Wennberg Larkö, sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Anna Larsson, medicinreporter på Ekot. Därefter om Liberalerna som står inför ett viktigt vägval i regeringsfrågan. Partiet är djupt splittrat och bråket sker inför öppen ridå. Samtal med Ekots politikreportrar Lova Olsson och Karin Runblom. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Jari Hänninen Ekots lö[email protected]
3/27/202157 minutes
Episode Artwork

Håller svenska högskolor måttet, Matilda Ernkrans (S)?

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation så står det i regeringens nya forskningsproposition som snart ska behandlas av riksdagen. Men vilka är utmaningarna för att nå dit? Och hur ligger vi till idag? Och hur står det till med den akademiska friheten i Sverige? Högskole- och forskningsminister Matilda Ernkrans (S) i Ekots lördagsintervju. Analys med Mats Benner, professor på Forskningspolitiska Institutet Lunds Universitet Dagens fördjupning handlar om anti-coronarörelsen och konspirationsteorier kring pandemin. Intervju med Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Andreas Ericsson Ekots lö[email protected]
3/20/202156 minutes, 59 seconds
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Ebba Busch (KD)

Kan de borgerliga partierna hitta en gemensam syn på vilket stöd dom vill och kan få från Sverigedemokraterna? Intervju med Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch. Den politiska spelplanen ritas om sedan Liberalernas partiledning givit besked om att dom vill återgå till ett borgerligt samarbete efter nästa val. Men partiet är splittrat. Hur påverkas det borgerliga samarbetet av detta besked? Intervju med KD-ledaren Ebba Busch. Analys: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiske kommentator. Sedan frågar vi oss om det gjort någon skillnad för barn rättigheter i Sverige att barnkonventionen sen ett år tillbaka är svensk lag. Med Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder Ekots lö[email protected]
3/13/202157 minutes
Episode Artwork

Chefs-JO Elisabeth Rynning om coronarestriktionerna

Hur mycket kan våra medborgerliga fri- och rättigheter begränsas för att minska smittspridningen? Elisabeth Rynning, chefsjustitieombudsman, är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet. Därefter om Liberalernas vägval. Nu har partiet satt ner foten om januariavtalet och regeringsfrågan 2022 - så vad händer härnäst? Samtal med Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Jenny Madestam, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Jari Hänninen Ekots lö[email protected]
3/6/202157 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Christian Danielsson, chef EU-kommissionen Sverige

Hur har egentligen EU lyckats med sin vaccinationsstrategi? Flera länder utanför EU har redan vaccinerat stora delar av sin befolkning. Varför ser det inte likadant ut i EU? EU tycks ha hamnat på efterkälken när det gäller vaccinationer. EU har också hamnat på kollisionskurs med vaccintillverkare, som inte levererar som dom lovat. En del tycker att EU:s vaccinationsstrategi har blivit ett fiasko. Andra säger att små länder som Sverige inte hade fått vaccin på länge om inte EU haft en gemensam politik. EU-kommissionen har en av huvudrollerna i vaccinationsstrategin. Kommissionens chef i Sverige, Christian Danielsson, är veckans gäst. Analys: Susanne Palme, Sveriges radios EU-kommentator Sedan fördjupar vi oss i corona-stöden, vilka har vi haft och hur har de fungerat. Med Ekots ekonomi-kommentator Kristian Åström. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
2/27/202157 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Anders Ygeman (S)

Den kalla vintern sätter press på kraftöverföringen i Sverige. Hur ska elen nå fram till hushåll och företag även i södra Sverige när kärnkraften har börjat avvecklas? Sveriges energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Analys: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om Sveriges relation med USA. Många politiker hoppas på en nystart med Joe Biden i Vita huset, men hoppas de på för mycket? Samtal med Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot och Kajsa Boglind, tidigare Washingtonkorrespondent. Programledare: Ci HolmgrenProducent: Viktor MattssonTekniker: Christer Tjernell Ekots lö[email protected]
2/20/202157 minutes
Episode Artwork

Hur ska du vända mp-skutan, Märta Stenevi?

Miljöpartiet har länge brottats med låga opinionssiffror och lågt förtroende för språkrören. Nu tar Märta Stenevi över som nytt språkrör efter Isabella Lövin. Vad vill hon göra för att ge Miljöpartiet bättre genomslag? Som nybliven minister får hon ansvar för jämställdhet, bostäder och segregation i regeringen. Vad vill hon göra med den portföljen? Märta Stenevi (MP), färskt språkrör och ny jämställdhets- och bostadsminister i Ekots Lördagsintervju. Analys: Fredrik Furtenbach  Sedan om skogspolitiken - skyttegravarna är djupa men vad är det de inte kommer överens om och vilka intressen finns det i skogen? Med Ekots miljö- och klimatreporter Annika Digréus.  Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder  Ekots Lö[email protected]
2/13/202157 minutes
Episode Artwork

Valde Sverige rätt strategi, Stefan Löfven (S)?

Ett år med coronapandemin. Hur ser statsministern på de val som Sverige gjort? Och hur hanterar han konflikten med samarbetspartiet Liberalerna? Sveriges statsminister Stefan Löfven är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om den svenska abortlagstiftningen. Hur ska vi förstå Kristdemokraternas relation till frågan, och hur har det låtit sedan lagen kom till på 70-talet? Fördjupning med Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet och Lena Lennerhed, professor i idéhistoria på Södertörns högskola. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Jan Flodby och Maria Stillberg Ekots lö[email protected]
2/6/202157 minutes
Episode Artwork

Tobias Baudin, varför vill Kommunal ändra LAS?

I december anslöt sig Kommunal och Metall till den uppgörelse om arbetsrätten som slöts mellan Svenskt Näringsliv och PTK tidigare under hösten. Men beslutet väckte ilska hos flera av dom andra förbunden i LO, och LO:s styrelse anser dessutom att dom båda fackförbunden brutit mot LO:s stadgar. Vilka konsekvenser får splittringen om anställningsskyddet för LO? Och varför gör Kommunal en så annorlunda tolkning av uppgörelsen med Svenskt Näringsliv än dom andra LO-förbunden? Och hur har Corona-pandemin påverkat Kommunals medlemmar, där många arbetar inom äldreomsorgen. Kommunals ordförande Tobias Baudin i Ekots Lördagsintervju. Analys: Caroline Johansson, lektor i civilrätt på Uppsala universitet, som forskar om arbetsrätt. Sedan om det krisande Liberalerna - vad har de spelat för roll i den svenska politiska historien och kan det ge några ledtrådar till den kris de befinner sig i idag? Torbjörn Nilsson är professor i historia vid Södertörns högskola, och tar oss med på en resa tillbaka i 19-talets politiska historia. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
1/30/202157 minutes
Episode Artwork

Carl Johan Sonesson (M), regionråd Skåne

Skåne har drabbats hårdast i landet av Coronapandemin de senaste veckorna. Smittspridningen är fortfarande stor, även om den börjat minska, och sjukvården är pressad. I våras klarades sig Skåne lindrigare än andra, men varför sprids smittan så mycket nu? Har Skåne gjort något annorlunda än övriga landet? Regionrådet Carl Johan Sonesson (M) är gäst i Ekots Lördagsintervju. Analys: Karin Zillén, reporter på Sydsvenskan Fördjupning: Vilka etiska principer ligger till grund för prioriteringsordningen för vaccin mot covid-19? Intervju med Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik och föreståndare för Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet Därefter om krisen inom Liberalerna med Ekots politiska kommentator Tomas Ramberg. Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja LagercrantzTekniker: Johanna Carell
1/23/202157 minutes
Episode Artwork

Johan Carlson, folkhälsomyndigheten – ett år med corona

Det är ett år sedan coronaviruset slog till i Europa och Sverige. Nästan en halv miljon svenskar har nu gått igenom en covid-19-infektion och över 9 000 har avlidit, de flesta över 70 år. Coronakommissionen, som kom med sin första rapport i december, konstaterar att den svenska strategin misslyckats med att skydda de äldre.Folkhälsomyndigheten är den centrala expertmyndigheten. Vad drar de för slutsatser av året som gått?Folkhälsomyndighetens chef Johan Carlson är gäst.Analys: Ulrika Björkstén, Sveriges radios corona-kommentator.Sedan om vaccin-frågan och EU - kommer EU-strategin med gemensam upphandling att bli en framgångssaga eller en politisk flopp? Hör Ekots EU-kommentator Susanne Palme reda ut det europeiska blame game:et.Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
1/16/202157 minutes
Episode Artwork

Hur ska eleverna klara pandemin, utbildningsminister Anna Ekström (S)?

Sedan en månad tillbaka har gymnasieskolan distansundervisning, igen, och i ytterligare minst två veckor. Men hur påverkas elevernas lärande av detta? En del elever klarar det oväntat bra, medan många andra elever är oroliga för att dom inte klarar undervisningen. Vilket pris får dom unga betala för pandemin? Och vad händer med dom som har det särskilt svårt i skolan, när pandemin är över? Utbildningsminister Anna Ekström (S) i Ekots Lördagsintervju. Analys: Katarina Helmersson, politikreporter på Ekot. Sedan om generaldirektören Dan Eliasson avgång - varför fick han gå och hur politiserade är dagens generaldirektörer. Vi pratar med Fredrik Furtenbach och statsvetaren Jon Pierre om regeringens utnämningsmakt, som har en nyckelroll i den svenska byråkratin. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
1/9/202157 minutes
Episode Artwork

Kommer coronavaccinet att räcka, Richard Bergström?

Sverige har precis inlett vaccinationerna mot coronaviruset. Men hur ska en sådan massvaccination organiseras? Och vem bär ansvaret om något går fel? I julhelgen kom vaccineringen mot Covid-19 igång. Men vilka har utmaningarna varit? Och vad innebär vaccineringen för smittspridningen, i Sverige, i EU – och globalt?Sveriges nationella vaccinsamordnare Richard Bergström är veckans gäst i Ekots lördagsintervju.Därefter hör vi en analys av Ulrika Björkstén, Sveriges Radios coronakommentator och ett samtal mellan Ulrika Björkstén och Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.Programledare: Monica SaarinenProducent: Björn BarrTekniker: Jari HänninenEkots lö[email protected]
1/2/202157 minutes
Episode Artwork

Vilka konsekvenser får en ny migrationslag, Mikael Ribbenvik?

I sommar är planen att Sverige ska få en ny migrationslagstiftning. Migrationsverket talar om ett systemskifte. På vilket sätt? Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Alice Petrén, Sveriges Radios migrationskorrespondent. Därefter om coronadöden på våra äldreboenden. Vad måste göras för att det inte ska kunna hända igen? Samtal med Göran Johnsson, Nationell samordnare för ökad kvalitet i äldreomsorgen. Programledare: Yvonne ÅstrandReporter: My RohwedderProducent: Viktor MattssonTekniker: Tobias Carlsson Ekots lö[email protected]
12/19/202057 minutes
Episode Artwork

Fungerar den tysta diplomatin, Ann Linde (S)?

Den dödsdömde svensk-iranske KI-forskaren Ahmadreza Djalali sitter fängslad i Iran sedan fyra år. Hur ser arbetet med att få honom fri ut och funkar den "tysta diplomatin" fortfarande? Sedan om reseråden inför jul och nyår - regeringen råder till att endast resa om det gå ratt resa corona-säkert och att inte träffa nya människor - men hur ser UD på resor utomlands? Hör utrikesminister Ann Linde (S) i Ekots lördagsintervju. Analys: Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet och Iran-kännare. Sedan om turerna kring den omstridda gymnasielagen, den som ska ge ensamkommande som kom till Sverige under flyktingkrishösten 2015 möjlighet att stanna i Sverige för att gå klart gymnasiet. Hör fördjupningen i ämnet med bland andra Ekots politikreporter Karin Runblom.  Programledare: Yvonne ÅstrandProducent: My Rohwedder och Pontus Håkansson
12/12/202057 minutes
Episode Artwork

Hur får ni mer inflytande, Henrik Vinge (SD)?

Som gruppledare och vice partiordförande pekas han ut som en framtida partiledare. Hur ser Henrik Vinge själv på sin roll i SD? Och hur tycker han att partiet ska agera gentemot M och KD? Samtidigt befinner sig Sverige i en pandemi där den politiska oppositionen kämpar för att synas och höras. Vilka är SD:s förslag för att tackla covid-19? Henrik Vinge, gruppledare och vice partiordförande för Sverigedemokraterna är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om friskolorna och det politiska bråket om sekretessen. Hur hamnade vi är? Samtal med Katarina Helmersson, politikreporter på Ekot. Programledare: Yvonne ÅstrandProducenter: Viktor Mattsson och My RohwedderTekniker: Tobias Carlsson Ekots lö[email protected]
12/5/202057 minutes
Episode Artwork

Kan äldreomsorgen skydda de äldre från corona, Olivia Wigzell?

Återigen tar coronasmittan fart på många äldreboenden runt om i landet. Hur kommer det sig när vi vet hur illa det gick i våras? Vilka brister är kvar och vilka har åtgärdats? Socialstyrelsen är den myndighet som ska stötta kommuner och regioner med kunskap för att minska effekterna av pandemin. Hur har det gått?Olivia Wigzell är generaldirektör på Socialstyrelsen och gäst i Ekots Lördagsintervju.Analys: Sveriges radios coronakommentator Ulrika Björkstén. Sedan om relationen mellan staten och regionerna – vems är ansvaret för att testningen fungerar och vem bestämmer?En djupdykning i hur vårt statsskick är uppbyggt och vad det har betytt i frågan om ansvarsfördelningen mellan stat och region under pandemin.Med SKR-juristen Pål Resare och demokratiprofessorn David Karlsson.Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
11/28/202057 minutes
Episode Artwork

Hur ska Sverige bli fossilfritt, Vattenfalls vd Anna Borg?

Vid årsskiftet stänger Vattenfall kärnkraftsreaktorn Ringhals 1. Ringhals 2 stängdes redan ifjol. Efter beslutet att stänga ner reaktorerna har Vattenfall satsat på att bygga ut vindkraften. Och bolagets mål är att det ska gå att leva fossilfritt inom en generation. Hur ska det gå till? Vilka är utmaningarna? Vattenfalls nya vd, Anna Borg, är gäst i Ekots Lördagsintervju Kommentar: Ekots klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola Fördjupningen handlar om coronastrategin som skärptes i veckan. Behövs en särskild reglering i grundlagen för att underlätta styret vid civila kriser? Intervju med juristen Johan Hirschfeldt. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Jari Hänninen
11/21/202057 minutes
Episode Artwork

Vem vinner spelet om LAS, Susanna Gideonsson, LO?

För några veckor sedan sa LO:s styrelse enhälligt nej till den LAS-uppgörelse som däremot PTK och Svenskt Näringsliv ställde sig bakom. Nu ska regeringen tillsätta en LAS-utredning som bygger på den överenskommelsen - och inte på den statliga s.k. Toijer-utredningen. LO kräver att få inflytande över utredningen, men hur mycket kan dom egentligen få att säga till om? LO:s ordförande Susanna Gideonsson är gäst i Ekots Lördagsintervju. Analys: Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach.  Sedan om LO:s relation till sina medlemsförbund genom tiderna. Historikern Klas Åmark guidar oss genom konflikter och dramatik i fackföreningsrörelsen. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
11/14/202057 minutes
Episode Artwork

Martin Holmgren, chef Kriminalvården: Hur blev det kö till fängelset?

Platsbristen på svenska fängelser och häkten är akut. Dömda får idag vänta i flera månader på att avtjäna sitt straff. Kriminalvården har byggt ut landets häkten och anstalter och ska också bygga ett helt nytt fängelse i Kalmar. Men det kommer inte att stå klart förrän om sju år. Samtidigt skärps straffen för allt fler brott. Så hur ska Kriminalvården klara uppgiften? Och hur blev det sådan platsbrist? Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Veckans fördjupning handlar om den politiska och juridiska beredskapen att hantera en andra våg av coronapandemin i Sverige. Ekots politiska reporter Ci Holmgren reder ut. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Jari Hänninen
11/7/202057 minutes
Episode Artwork

Har PTK splittrat facket, Martin Linder?

Nyligen gjorde PTK och Svenskt Näringsliv en överenskommelse om anställningsskydd och omställning. LO däremot, sa nej till LAS-uppgörelsen. Det har skapat osäkerhet om vad som händer med den arbetsrättsutredning som presenterades i början på sommaren och som samarbetspartierna tillsatte. Hur tänker PTK? Varför vill dom utöka antalet undantag i turordningsreglerna, när LO säger nej? Vad får arbetstagarna i utbyte som gör det värt det? Martin Linder är ordförande i Unionen, och även ordförande för PTK, som förhandlar för 25 fackförbund inom tjänstemannasektorn. Analys: Anders Jelmin, arbetsmarkandsreporter Ekot. Sen om balansen på arbetsmarknaden: Oskar Nordström Skans professor i nationalekonomi vid Uppsala Universitet och Ola Bergström, professor vid Handelshöskoland i Göteborg var båda experter i Toijerutredningen och förklarar vad det betyder med balans på arbetsmarkanden. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
10/31/202057 minutes
Episode Artwork

Morgan Johansson (S) med dubbla uppdrag

Brottslighet och migration är två av de frågor som väljarna tycker är viktigast just nu. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson ansvarar för båda i regeringen. Och i båda frågorna måste han kompromissa med Miljöpartiet. Hur ska han tillmötesgå opinionen - och hur långt är han beredd att gå? Morgan Johansson (S), justitie- och migrationsminister intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Dagens fördjupning handlar om hur synen på brott och straff har förändrats sedan 1965 då brottsbalken började gälla. Och vilken effekt har hårdare straff på brottsligheten? Reportage med Bo Wennström, professor emeritus i rättsvetenskap och Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Jari Hänninen
10/24/202057 minutes
Episode Artwork

Vad händer efter covid-19, Rickard Gustafson, vd för SAS?

Flygbolagen befann sig i ett besvärligt läge redan före pandemin, när allt fler valde bort flyget av klimatskäl. Sedan kom viruset. I SAS senaste kvartalsrapport hade man förlorat 85 procent av sina passagerare.Finns det någon framtid för flyget, efter coronan?Hör SAS VD, Rickard Gustafson i Ekots Lördagsintervju Analys: Johanna Danielsson, vice VD på analysföretaget Kairos future. Sedan om det rekordlånga regeringsbildningen. I veckan kom boken och den statsvetenskapliga studien - 134 dagar - skriven av statsvetarna Jan Teorell, Hanna Bäck, Johannes Lindvall och Johan Hellström. Vi har pratat med Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap på Lunds universitet och hur Alliansen blev ett unikt problem i regeringsbildningen efter valet 2018. Programledare: Ci HolmgrenProducent: My Rohwedder 
10/17/202057 minutes
Episode Artwork

Hur skarpt är egentligen hotet, Nooshi Dadgostar (V)?

Vänsterpartiet säger att de är redo att fälla regeringen över arbetsrätten. Men kommer de verkligen att fullfölja sitt hot och vad händer i sådana fall efter det? Nooshi Dadgostar, tillträdande partiledare för Vänsterpartiet är veckans gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om en ny nationalekonomisk teori som omfamnas av vänstertänkare världen över. Kan sedelpressen finansiera reformer, eller blir det bara hyperinflation och kaos av alltihop? Henrik Torehammar grottar ner sig i Modern Monetary Theory tillsammans med Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Jari Hänninen Ekots lö[email protected]
10/10/202057 minutes
Episode Artwork

Vilken väg väljer (C), Annie Lööf?

I förra veckan presenterades årets statsbudget, med satsningar på över 100 miljarder. Nästan en tredjedel handlar om sänkta skatter och sänkta arbetsgivaravgifter. Klassiskt borgerlig politik, enligt Centerpartiets Annie Lööf. Men vad väntar för politik fram till valet, om samarbetet med regeringen fortsätter? Centerpartiets partiledare Annie Lööf intervjuas i Ekots lördagsintervju. Analys, Ekots politikkommentator Tomas Ramberg. Sedan om relationen mellan arbetsmarknadens parter och politiken. Exptermedlaren Claes Stråth tar med oss på en resa genom tiden efter Saltsjöbadsavtalet och fram till idag - hur likt olik är idag jämfört med 30-talet? Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
10/3/202057 minutes
Episode Artwork

Har regeringsmakten kostat för mycket, Isabella Lövin (MP)?

Isabella Lövin ska lämna regeringen och posten som språkrör för Miljöpartiet. Hon och hennes parti har tvingats till svåra kompromisser, och snart väntar fler tuffa beslut. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om vad ex-politiker kan och bör göra. Kan alla bli lobbyister? Accepterar väljarna det? Henrik Torehammar grottar ner sig i en engagerande fråga. Hör reportage med: Maria Rankka, tidigare M-politiker, Ann-Sofie Hermansson, tidigare S-politiker, Patrik Öhberg, statsvetare på Göteborgs universitet och Anna Tyllström, docent i företagsekonomi på Institutet för framtidsstudier. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Jari Hänninen Ekots lö[email protected]
9/26/202057 minutes
Episode Artwork

Boel Godner (S) - är Södertälje en förebild?

För tio år sedan var Södertälje en av Sveriges mest segregerade och utsatta kommuner, arbetslösheten var högst i landet, skolresultaten dåliga och den organiserade brottsligheten utom kontroll. Nu lyfts Södertälje fram som en förebild. Vad är det dom har gjort som andra har misslyckats med? Och är allt bra nu? Boel Godner (S) är kommunstyrelsens ordförande i Södertälje och gäst i Ekots Lördagsintervju. Analys av Lasse Wierup, krimreporter på Dagens Nyheter och författare. Sedan om miljöpartiets kommande språkrörsval - vad är det partiet söker efter i en ledare. Här tidigare språkrören Eva Goës och Marianne Samuelsson, samt Jenny Madestam som är docent i statsvetenskap vid Södertörns Högskola. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
9/19/202057 minutes
Episode Artwork

Hur mycket samarbete vill du ha, Ulf Kristersson (M)?

Moderaterna vill knäcka gängkriminaliteten, behöver de inte samarbeta med regeringen då? Och hur långt är M villiga att gå för att avsätta Löfven? Moderaternas partiledare Ulf Kristersson är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om Preem i Lysekil och Miljöpartiets trånga sits i regeringen. Hotar oljeraffinaderiet regeringssamarbetet? Samtal med Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Annika Digréus, miljöreporter på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Joachim Persson Ekots lö[email protected]
9/12/202057 minutes
Episode Artwork

Klarar polisen gängkriminaliteten, Mats Löfving?

Dödsskjutningar mellan kriminella gäng har ökat de senaste åren. Flera oskyldiga har hamnat emellan i gängkriget, senast i början av augusti när en 12-årig flicka sköts ihjäl i Norsborg. Vad har polisen för strategi för att komma åt brottsligheten? Mats Löfving, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa, är gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Simon Andrén, rättsreporter Ekot. Därefter handlar det om pandemins påverkan på drabbade länders ekonomi. Hur ser krispaketen ut i olika länder? Vi hör några av Ekots korrespondenter om läget i sina bevakningsområden: Björn Djurberg, Peking, David Rasmusson, Köpenhamn, Daniel Alling, London och Marie Nilsson Boij, Paris. Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot, reder ut vad den svenska regeringen valt att göra för att avvärja en akut kris och vilka långsiktiga åtgärder som kan sättas in. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
9/5/202057 minutes
Episode Artwork

Hur klarade regionerna pandemin, Anders Knape (M)?

Coronaviruset har satt sjukvården under hård press. Smittan spreds på landets äldreboenden. Det var svårt att få igång provtagning och smittspårning. Efter den turbulenta våren, vilka slutsatser drar regioner och kommuner idag? Coronapandemin har väckt liv i frågan vad vi ska ha regionerna till, om staten borde styra regionerna hårdare eller ta över ansvaret för sjukvården. Anders Knape (M), ordförande i SKR, Sveriges kommuner och regioner är gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Därefter fördjupning om de ekonomiska konsekvenserna av pandemin inför höstbudgeten. Kommer alla 73 punkter i januariöverenskommelsen kunna genomföras när de ekonomiska förutsättningarna förändrats? Reportage med nationalekonomerna John Hassler, Lars Calmfors och Torbjörn Hållö. Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politiska kommentator. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Johanna Carell
8/29/202057 minutes
Episode Artwork

Vad är ett långsiktigt smittskydd, Johan Carlsson?

Är munskydden det som ska hindra smittspridningen om ett nytt utbrott av covid-19 väntar nu när hösten är på intåg? Enligt WHO kommer coronaviruset att hålla oss i ett stadigt grepp de kommande 2-3 åren, sen kan en normalisering ske eventuellt. Hur lever vi på ett långsiktigt hållbart och smittsäkert sätt framöver? Intervju med Johan Carlsson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten. Veckans fördjupning handlar om de hatade kursbetygen i gymnasiet som nu verkar vara på väg bort, och det råder politisk konsensus i frågan, hur ovanligt är det? Reportage med Roger Haddad (L), Annika Hirvonen Falk (MP), Niels Paarup-Petersen (C) och Patrick Reslow (SD).  Fördjupande samtal med Tomas Wedin, forskare i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Programledare: Monica SaarinenProducent: Parisa HöglundTekniker: Ludvig Larsson
8/22/202057 minutes
Episode Artwork

När kan vi resa igen, EU-kommissionär Ylva Johansson?

Snart vankas semestertider och då kommer EU:s medlemsländer att öppna sina gränser igen. Senast i slutet på juni hävs gränskontrollerna mellan länderna. Men svenskarna är inte välkomna överallt. Den stora smittspridningen i Sverige avskräcker flera EU-länder från att ta emot oss. Hur mycket är den fria rörligheten värd då? Hur ska hon få Sverige att gå med på EU:s återhämtningsplan och hur går det med det nya flyktingavtalet? Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson intervjuas i Ekots Lördagsintervju Dagens fördjupning handlar om rasism mot afrosvenskar. Reportage med Ali Quraishi, Ubah Hassan, Leandro Schclarek Mulinari, Mattias Gardell, Joakim Ruist och Marie Demker. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Johanna Carell
6/13/202057 minutes
Episode Artwork

Överlever idrotten corona, Björn Eriksson?

Pandemin har slagit hårt mot den svenska idrotten. Vad händer nu när restriktionerna lättar? Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Bengt Skött, Radiosporten. Därefter om LAS-utredningen som vållar stor debatt. Hur stora är förändringarna som föreslås och hur tas de emot? Hör reportage med Anne Pihlo, Lärarnas Riksförbund i Borås, Hans Andersson, IF-Metall i Umeå, Jonas Grenfeldt, företagare i Falun och engagerad i Företagarna och Maria Henriksson, kommundirektör Kalix. Kommentar: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Jari Hänninen
6/6/202057 minutes
Episode Artwork

Hur påverkas biståndet av coronakrisen, Peter Eriksson (MP)?

Coronakrisen har slagit hårt mot ekonomier runt om i världen, och kanske hårdast mot de som var fattiga redan före krisen. Hur påverkas det svenska biståndet av corona? Samtidigt vill flera partier dra ner på biståndet, inte minst nu när Sverige behöver reparera sin egen ekonomi. Så hur starkt är stödet för att ha kvar ett bistånd på en procent av BNI? Biståndsminister Peter Eriksson (MP) intervjuas. Analys: Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet Dagens fördjupning handlar äldreomsorgen. Hur har dagens äldreomsorg vuxit fram, från ålderdomshem och långvård till särskilt boende och hemtjänst? Reportage med Marta Szebehely, professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet. Äldreomsorgen styrs av socialtjänstlagen som just nu ses över i en statlig utredning. Bör äldre få en egen särlagstiftning? Intervju med utredaren Margareta Winberg. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Victor Ubeira
5/30/202057 minutes
Episode Artwork

Har Sverige valt rätt coronastrategi, socialminister Lena Hallengren (S)?

Sveriges döda i covid-19 räknas i tusental. Har regeringen någonsin tvekat om den svenska linjen? Socialminister Lena Hallengren (S) är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om debatten om en coronakommission. Politikerna är överens om att Sverige ska ha en sådan, frågan är när. Vi blickar bakåt mot tidigare händelser för att se vilka lärdomar man drog då. Hör reportage med Per Molander, mångårig statstjänsteman och Marianne Eliasson tidigare justitieråd, båda med erfarenhet av att utreda kriser som präglat Sverige. Programledare: Ci HolmgrenProducent: Viktor MattssonTekniker: Jari Hänninen Ekots lö[email protected]
5/23/202057 minutes
Episode Artwork

Vad har du för relation till lobbyister, Nyamko Sabuni?

Det är snart ett år sedan Nyamko Sabuni valdes till ny partiledare för Liberalerna. Sedan dess har kräftgången för partiet fortsatt, opinionssiffrorna pekar alltjämt neråt. Nyamko Sabuni är också en av de partiledare som synts minst i medierna. Och nu ifrågasätts hennes kontakter med lobbyister. Vilken relation har hon till lobbyister? Och hur ska hon rädda partiet? Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni i Ekots Lördagsintervju kl 12.55 i P1. Analys: Tomas Ramberg, Ekots politiska kommentator. Därefter om distansundervisning. Samtidigt som svenska gymnasieskolan gick över till distansundervisning på grund av coronapandemin lade regeringen ett lagförslag om hur inslagen av distansundervisning ska öka i svenska skolan. Reportage med bland andra Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande på Lärarförbundet och Per-Arne Andersson, avdelningschef för Utbildning och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och regioner. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Josef Reinhold
5/16/202057 minutes
Episode Artwork

Varför samarbetar inte EU bättre under krisen, Hans Dahlgren (S)?

Den europeiska solidariteten har inte visat sig från sin bästa sida under coronapandemin. Vad säger det om EU:s förmåga att hantera en kris? EU-minister Hans Dahlgren (S) är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot. Därefter om de enorma krispaketen under krisen. Var kommer alla pengar ifrån? Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot, reder ut. Programledare: Ci HolmgrenProducent: Viktor MattssonTekniker: Fabian Begnert Ekots lö[email protected]
5/9/202057 minutes
Episode Artwork

Coronaspecial: Tre månader som förändrat Sverige

Hur hade Folkhälsomyndigheten agerat om dom hade vetat det de vet om corona idag? Vad har vården lärt sig av Covid-19? Hur länge kommer pandemin att pågå och vad händer sedan? Specialprogram med: Anders Tegnell, statsepidemiolog FolkhälsomyndighetenEmma Spak, chef för Hälso- och sjukvårdssektionen på SKREmma Öbrink, intensivvårdsläkare på Danderyds sjukhus Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, Karolinska institutet Programledare: Ci HolmgrenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Sandra Pettersson och Andreas Tosting 
5/2/202057 minutes
Episode Artwork

När är borgfreden över, Ebba Busch (KD)?

Politikerna är överens om att samarbete är viktigt under coronapandemin. Hur länge kan det hålla i sig? Vilken roll har man som opposition i en kris? Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om den svenska förvaltningsmodellen och varför regeringen lutar sig så mycket mot expertmyndigheterna under coronakrisen. Samtal med Shirin, Ahlbäck Öberg, docent i statskunskap vid Uppsala universitet. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Sandra Pettersson Ekots lö[email protected]
4/25/202057 minutes
Episode Artwork

Kan regeringen rädda jobben, Eva Nordmark (S)?

Aldrig tidigare har så många varslats om uppsägning. Över 80 000 har anmält sig som arbetslösa sedan början på mars. Samtidigt permitteras tiotusentals tillfälligt från sina jobb. För att hålla ekonomin flytande under coronakrisen har regeringen lagt flera stödpaket; företagen får hjälp att behålla sin arbetskraft med hjälp av bl.a. korttidsarbete och kreditgarantier. Och för dom som förlorar jobben ska det bli lättare att få A-kassa. Men om krisen blir långvarig, vad kan regeringen ta till då? Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) i Ekots Lördagsintervju. Analys: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator. Därefter om prioriteringar inom vården. Svensk sjukvård har på rekordtid ställt om för att kunna vårda covid-patienter. Men vad händer med övriga sjukvård när så mycket fokus läggs på Corona? Nästa vecka kommer Socialstyrelsen att presentera nationella principer för prioritering av sjukvården under covid19-pandemin. Thomas Lindén från Socialstyrelsen berättar hur läkare ska prioritera mellan patienterna om det blir brist på vårdplatser. Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja LagercrantzTekniker: Josef Reinhold 
4/18/202057 minutes
Episode Artwork

Hur mycket får coronakrisen kosta, Ulf Kristersson (M)?

Moderaterna vill satsa hundratals miljarder för att bromsa smittans ekonomiska effekter, men finns det en gräns för hur mycket skattebetalarna ska betala för att hjälpa företagen? Moderaternas partiledare Ulf Kristersson är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om datainsamling för att stoppa smittspridningen. Globala techjättar tycks tävla om att presentera behjälplig data och här i Sverige samarbetar Telia med Folkhälsomyndigheten. Vilka vinster - och vilka risker - finns det med det här? Reportage av frilansjournalisten Katarina Andersson med Nick Clegg, toppchef på Facebook, Anders Ygeman digitaliseringsminister (S) samt Joakim Larsson, kommunikationschef Google Sverige. Kommentar: Sven Carlsson, IT-reporter på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Josef Reinhold Ekots lö[email protected]
4/11/202057 minutes
Episode Artwork

Vad är det som händer i ekonomin, Urban Hansson Brusewitz?

Sverige står inför en synnerligen djup lågkonjunktur. Det skriver Konjunkturinstitutet i sin senaste prognos som de inte ens vill kalla prognos. Att försöka förutspå den ekonomiska utvecklingen är nämligen extremt svårt just nu, ingen vet hur länge pandemin håller i sig. Så hur vet man då vad som bör göras för att hålla ekonomin flytande? Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz är gäst i Ekots lördagsintervju. Analys: Christian Åström, Ekots ekonomikommentator. Därefter om krisberedskap. Coronapandemin har lett till brist på skyddsutrustning till den vårdpersonal som vårda covid-patienter. EU:s inre marknad fungerar inte när alla länder behöver samma varor samtidigt. Behöver vi nya beredskapslager? Fredrik Bynander är statsvetare på Försvarshögskolan. Anestesisjuksköterskan Ellinor Funegård arbetar vid ett av Sveriges två fältsjukhuset, som just nu är uppställt i Stockhomlsmässan i Älvsjö. Intervju med Camilla Asp, chef för avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på Myndigheter för samhällsskydd och beredskap, MSB. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Brady Juvier
4/4/202057 minutes
Episode Artwork

Gör regeringen tillräckligt för att rädda ekonomin, Per Bolund (MP)?

Coronakrisen slår hårt mot ekonomin i Sverige och hela världen. Hur långt är regeringen redo att gå för att bromsa fallet? Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om EU-samarbetets förmåga att hantera coronakrisen. Hör Chiara Lepora, Läkare utan gränser på plats i Lombardiet i norra Italien, Fabio Franchino, professor i statsvetenskap vid universitetet i Milano samt Enrico Letta, tidigare premiärminister i Italien. Kommentar: Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Stina Fagerberg och Jari Hänninen Ekots lö[email protected]
3/28/202056 minutes, 58 seconds
Episode Artwork

CORONA SPECIAL: Är åtgärderna proportionerliga?

Coronaviruset lamslår nu delar av det svenska samhället. Gymnasieskolor och universitet har stängt, äldre ska isoleras och de som kan uppmanas att arbeta hemifrån. Både den svenska och den globala ekonomin har tvärbromsat på grund av de restriktioner som införts för att stoppa Coronaviruset. Är åtgärderna proportionerliga mot det hot som viruset utgör? Och hur förberedda var vi för en pandemi och dess konsekvenser? Vad görs just nu inom vården för att hantera situationen? Ekots Lördagsintervjus specialprogram om Corona gästas av Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheterna, Olivia Wigzell, generaldirektör Socialstyrelsen, Johan Styrud, överläkare på Danderyd sjukhus, Johan Torgeby, vd SEB och Fredrik Bynander, statsvetare som forskar om krishantering vid Försvarshögskolan. Sändningstiden är förlängd till kl 12.55-14.00. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Astrid Ankarcrona
3/21/20201 hour, 5 minutes, 15 seconds
Episode Artwork

Vet regeringen hur coronasmittan ska hejdas, Morgan Johansson?

Det nya coronaviruset får stora konsekvenser för samhället. Har regeringen kontroll över situationen? Även om EU:s kommande förslag till ny flyktingpolitik. Vad vill regeringen med migrationspolitiken? Och vad vill Socialdemokraterna? Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot. Därefter mer om coronavirusets politiska och ekonomiska effekter. Hör samtal med Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Jari Hänninen
3/14/202057 minutes
Episode Artwork

Hur farligt är coronaviruset, Johan Carlson, GD på Folkhälsomyndigheten?

Allt fler smittas av det nya Coronaviruset. Hur säkra kan vi vara på att svenska myndigheter lyckas hitta de smittade? Hur många kommer att bli sjuka? Och hur farligt är viruset? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten är dagens gäst. Kommentar: Annika Östman, medicinreporter på Vetenskapsradion. Därefter blir det fördjupning om läget vid gränsen mellan Grekland och Turkiet. Hur vill svenska politiker att EU ska hantera krisen, och hur ska asylrätten garanteras om gränsen hålls stängd? Analys: Karin Åberg, doktorand i internationell rätt vid Göteborgs universitet Programledare: Ci HolmgrenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Christer Tjernell
3/7/202057 minutes
Episode Artwork

Hur mycket januariavtal tål facket, Marie Nilsson, IF Metall?

Fackförbunden är splittrade i avtalsrörelsen, hur besvärligt är det? Och var drar LO och IF Metall gränsen för C och L:s inflytande över regeringens politik? Marie Nilsson, ordförande för IF Metall och ledamot av Socialdemokraternas partistyrelse är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter som svensk narkotikapolitik och frågan om 1988 års kriminalisering av narkotikabruk. Hur motverkar man narkotikans skadliga effekter på bästa sätt? Hör reportage med socialminister Lena Hallengren (S), Karin Rågsjö hälsopolitisk talesperson (V) och Sara Lötbom, verksamhetsledare för KRIS i Stockholm. Kommentar: Therese Bergstedt, vetenskapsjournalist på SVT Nyheter. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Jari Hänninen
2/29/202057 minutes
Episode Artwork

Vad vill du med Arbetsförmedlingen, Maria Mindhammar?

Arbetsförmedlingen står inför stora förändringar. Fristående aktörer ska ta över rustning och matchning av arbetssökande. Samtidigt har myndigheten bantat rejält. Vad blir Arbetsförmedlingen nya roll? Samtidigt som Arbetsförmedlingen nu planerar för sitt nya uppdrag ska dom också få fler i arbete och utbildning. Klarar de det, trots att myndigheten blivit av med många medarbetare? Arbetsförmedlingens nya chef, Maria Mindhammar, är gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Sanna Drysén, reporter på Ekot Därefter fördjupning om bostadskrisen. Under den senaste tiden har flera medier rapporterat om en växande grupp hemlösa som inte har stora sociala problem men som inte har råd att skaffa en bostad. Behöver vi införa social housing, eller en social bostadssektor, i Sverige? Reportage med Per Bolund (MP) bostadsminister, Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna, Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Svenska allmännyttan. Kommentar: Micael Nilsson, expert på Boverket Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Astrid Ankarcrona
2/22/202057 minutes
Episode Artwork

Hur fri är konsten, Amanda Lind (MP)?

Den politiska principen om armlängdsavstånd till kulturen är högaktuell, bland annat efter en uppmärksammad utställning om nazism i Norrköping. Hur fri är den svenska kulturen? Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Linnéa Lindsköld, forskare i kulturpolitik vid Högskolan i Borås. Därefter om konservatismen som får mycket uppmärksamhet just nu. Pågår det en konservativ renässans i Sverige? Reportage med Joel Halldorf, docent i kyrkohistoria och skribent i kristna tidningen Dagen och Expressen, Dick Erixon, chefredaktör SD-ägda Samtiden samt Fredrik Hultman, moderat och projektledare för frihetlig konservatism på tankesmedjan Timbro. Kommentar: Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Joel Löf Ekots lö[email protected]
2/15/202057 minutes
Episode Artwork

Är det bra med tuffare tag mot brottslighet, Mia Edwall Insulander?

Polisen ska få fler möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i jakten på grova brottslingar och straffen ska bli strängare. Vad tycker Advokatsamfundet om det? Regeringen har presenterat ett 34-punktsprogram mot gängbrottslighet och oppositionen vill också se tuffare tag mot kriminella. Hittills har Advokatsamfundet uttalat sig emot många förslag med hänvisning till att de inskränker den personliga integriteten. Vad tycker Advokatsamfundets nya generalsekreterare Mia Edwall Insulander? Och behövs det inte extra tuffa åtgärder när bombattentat och skjutningar blir allt vanligare? Kommentar: Lova Olsson, politikreporter på Ekot. Därefter om identitetspolitik och representation. Vänsterpartiet ska välja ny partiledare och alla i partiet verkar överens om att det måste bli en kvinna. Men den främsta kandidaten Nooshi Dadgostar (V) menar att det inte ska spela någon roll vilken identitet nästa partiledare har. Reportage med Sten Widmalm, professor i statsvetenskap, Edda Manga, rasismforskare och Mattias Karlsson (SD) riksdagsledamot. Analys: Lova Olsson, politikreporter på Ekot. Programledare: Ci HolmgrenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Marie Persson
2/8/202057 minutes
Episode Artwork

Är SD inne i stugvärmen nu, Jimmie Åkesson?

Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson hade nyligen ett första möte för att diskutera samarbete mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna i Riksdagen. Efter tio års isolering i riksdagen var det ett viktigt möte för Sverigedemokraterna. Men vad innebär det för framtiden? Jimmie Åkesson (SD) i Ekots Lördagsintervju. Ekots Lö[email protected]
2/1/202038 minutes, 43 seconds
Episode Artwork

Hur stor är sjukvårdskrisen i Stockholm, Iréne Svenonius (M), finansregionråd?

Sjukhusen i Region Stockholm måste spara, över tusen anställda har varslats om uppsägning. Samtidigt vittnar sjukhuspersonal redan nu om en ohållbar situation. Läkare och sjuksköterskor anser att patienter blir lidande - och till och med dör på grund av personal- och resursbrist. Finansregionrådet Iréne Svenonius (M) har det högsta politiska ansvaret för sjukvården i Stockholm och hon är gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Samuel Åsgård, politikreporter på Dagens Samhälle. Därefter blir det fördjupning om biodrivmedel. Regeringens ambition är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Och för att komma dit behövs mycket biodrivmedel. Men hur bra är det för de globala klimatutsläppen? Reportage med miljöekonomen Björn Carlén som ingår i SNS:s Konjunkturråd, Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och Stefan Wirsenius, docent i Miljö- och resursanalys av jordbrukssystem på Chalmers tekniska högskola. Kommentar: Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Jesper Timan
1/25/202057 minutes
Episode Artwork

Varför lämnar du nu, Jonas Sjöstedt (V)?

Efter åtta år som partiledare för Vänsterpartiet väljer Jonas Sjöstedt att inte ställa upp för omval. Varför sker det nu och hur ser han på partiets framtid? Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommenar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om religiösa friskolor och politikens syn på religion. Är den inne i en förändringsfas? Reportage med David Sundtröm, rektor Kristna Skolan i Stockholm och Naima Ström rektor muslimska Cordobaskolan i Stockholm. Analys: Magnus Hagevi, statsvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Heinz Wennin och Stina Fagerberg
1/18/202057 minutes
Episode Artwork

Vad är Sveriges reaktion på nedskjutningen i Iran, Peter Hultqvist (S)?

Iran erkänner att man av misstag skjutit ner ett civilt flygplan, där flera svenskar fanns ombord. Vad betyder nedskjutningen för Sveriges relation till Iran, och hur påverkas säkerhetsläget i regionen? Under Peter Hultqvists tid som försvarsminister har Sverige närmat sig USA med bilaterala samarbeten. Hur pålitlig samarbetspartner är USA? Försvaret rustas dom kommande åren upp för att kunna möta väpnade angrepp mot Sverige. Men hur bra är vi på det som kallas hybridkrigföring? Hur skyddar vi oss mot desinformation och påverkanskampanjer? Försvarsminister Peter Hultqvist (S) är gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Beatrice Janzon, utrikesreporter på Ekot. Därefter om de ratade Tinder-männen som halkat efter utbildningsmässigt och yrkesmässigt och om högutbildade kvinnor som inte hittar någon att skaffa barn med. Reportage med Björn Werner, kulturchef på Göteborgsposten och Kristin McMillen, kulturjournalist på Dagens ETC. Analys: Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Viktor Bergdahl 
1/11/202057 minutes
Episode Artwork

Hur påverkas vi av ökad ojämlikhet, Per Molander?

Regeringen har tillsatt en jämlikhetskommission med uppdrag att ta fram förslag på hur Sverige långsiktigt kan minska klyftorna. Hur ska det gå till? Ojämlikheten har ökat mest i Sverige av alla OECD-länder sedan 90-talet. Hur kommer det sig och vilken påverkan har det på samhället? Per Molander, ordförande för Jämlikhetskommissionen är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Därefter om det politiskt dramatiska 2019, och 10-talet som ledde fram till det. Samtal med Ewa Stenberg, politikkommentator på Dagens Nyheter och Maggie Strömberg, politikreporter på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Jari Hänninen och Elin Hagman
1/4/202057 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Ulf Kristersson (M)

M-ledaren vill samarbeta med SD, hur långt kan samarbetet sträcka sig? Och varför har Moderaterna en annan syn på driften av Ringhals 1 och 2 än Vattenfall? Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Sedan om barnen till svenska IS-resenärer som sitter i läger i Syrien. Vad gör regeringen och varför är det så svårt att hjälpa barnen? Medverkande: Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent samt Henrika Åkerman, reporter på Ekot som bevakar frågan. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson
12/21/201957 minutes
Episode Artwork

Hur ska Polisen få stopp på gängen, Anders Thornberg, rikspolischef?

Efter höstens politiska debatt om gängkriminalitet; klarar Polisen av att stävja den allt grövre kriminaliteten? Och har Polisen de verktyg de behöver? Rikspolischefen Anders Thornberg är veckans gäst i Ekots lördagsintervju.Kommentar: Simon Andrén, Ekots rättsreporter.Fördjupning om Lagen om valfrihetssystem, LOV, med Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson (KD), Anders Forslund, arbetsmarknadsforskare på IFAU och Martin Kruse, inköpschef på Arbetsförmedlingen. Programledare: Monica SaarinenTekniker: Victor UbeiraProducent: Maja Lagercrantz
12/14/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med utbildningsminister Anna Ekström (S)

Enligt senaste Pisa-rapporten förbättrar svenska elever sina kunskaper i de ämnen som mäts. Samtidigt får svensk skola sämst betyg i Norden när det gäller likvärdighet. Hur ska regeringen lösa det? Utbildningsminister Anna Ekström (S) är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Katarina Helmerson, politikreporter på Ekot. Därefter om var bromsklossarna egentligen ligger i omställningen till ett klimatneutralt samhälle. Är det näringslivet eller politiken som håller tillbaka? Reportage av Marie Nilsson Boij med Alarik Sandrup, näringspolitisk chef på Lantmännen, Magnus Hall, VD för Vattenfall, Mattias Backmark, koncernfunktionschef för strategi och affärsutveckling på Preem samt Anders Ygeman (S), energi- och digitaliseringsminister. Kommentar: Annika Digréus, klimatreporter på Ekot. Programledare: Ci HolmgrenProducent: Viktor MattssonTekniker: Jari Henninen
12/7/201957 minutes
Episode Artwork

Hur ska ni klara ekonomin, Anders Knape (M), ordförande SKR?

Var tredje region och nästan var fjärde kommun gick med underskott förra året. De närmaste åren väntas bli ännu värre. Hur ska vård och skola klara sina uppdrag när skattepengarna ska räcka till allt fler? Samtidigt sjösätts den största omdaningen av Arbetsförmedlingen någonsin och fler än hälften av kontoren läggs ner. Hur påverkas kommunerna av det? Sveriges kommuner och landsting höll kongress i veckan och bytte då namn till Sveriges kommuner och regioner. Ordförande Anders Knape (M) är gäst i Ekots lördagsintervju 30 november 2019 kl 12.55 i P1. Kommentar: Tomas Ramberg, Ekots politiska kommentator Därefter ett reportage om förslaget att finansiera svensk sjukvård via privata sjukvårdsförsäkringar, som i Nederländerna. Förslaget förs fram av Benjamin Dousa, ordförande för Moderata ungdomsförbundet och av Stockholms finansregionråd, Irene Svenonius i hennes nya bok. Sedan om den nya EU-kommissionen som tillträder imorgon - vilken klimatpolitik tänker kommissionen föra? Analys: Annika Digreus, Ekots klimatreporter Programledare: Ci Holmgren Producent: Maja Lagercrantz  
11/30/201957 minutes
Episode Artwork

Är priset för samarbetet för högt, Magdalena Andersson (S)?

Inkomstklyftorna ökar i Sverige, vad ska regeringen göra åt det? Och hur förklarar Socialdemokraterna smärtsamma kompromisser i januariavtalet för besvikna väljare? Finansminister Magdalena Andersson (S) är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om Sverigedemokraternas landsdagar och de frågor partiet nu byter fot i. Hur mycket är partiet redo att kompromissa om? Reportage med SD-politikerna Mattias Karlsson, Mikael Strandman, Lisbeth Persson-Ekström och Tobias Andersson. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Mikael Derestam och Jari Henninen
11/23/201957 minutes
Episode Artwork

Vilken är Svenskt Näringslivs agenda, Jan-Olof Jacke, VD?

Regeringen och samarbetspartiernas överenskommelse ska göra det lättare att bli och lyckas som företagare i Sverige. Vad tycker Svenskt Näringsliv om dom politiska förslagen? Och var står arbetsgivarorganisationen svängt när det gäller klimatmålen och kärnkraften? Svenskt Näringslivs VD, Jan-Olof Jacke, i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator. Därefter om ubåtar, medier och desinformation. Vilket ansvar har svenska journalister när deras rubriker används i rysk desinformation?  Reportage med försvarsminister Peter Hultqvist och Svenska Dagbladets ställföreträdande ansvarige utgivare Martin Ahlquist. Kommentar av Ola Sigvardsson, Allmänhetens pressombudsman. Programledare: Monica SaarinenProducent: Maja LagercrantzTekniker: Marie Persson och André Stärnman.
11/16/201957 minutes
Episode Artwork

Varför gynnar inte klimatengagemanget MP, Isabella Lövin?

Trots det enorma klimatengagemanget har Miljöpartiet svårt att locka väljare - varför? Och varför ökar utsläppen med en miljöpartist som klimatminister? Miljöpartiets språkrör och miljö- och klimatminister Isabella Lövin är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Sedan om migrationsstriden inom Kristdemokraterna. Närmare bestämt om försörjningskrav vid anhöriginvandring där partiet är delat. Reportage med Lars Adaktusson, riksdagsledamot, Irene Oskarsson, gruppledare Aneby Kommun, Martin Hallander, ordförande KDU samt Hans Eklind, migrationspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Jari Hänninen
11/9/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Norges statsminister Erna Solberg

Hur ska Norge nå sina klimatmål samtidigt som oljan pumpas ur havet och tryggar den norska välfärden? Och hur ska hon hålla ihop en regering som höll på att spricka över frågan om vägtullar? Erna Solberg, Norges statsminister och partiledare för Høyre, är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Magnus Takvam, politisk kommentator på NRK. Därefter om klimatet. Greta Thunberg brukar säga att vi ska lyssna på forskarna, men vad säger klimatforskarna om Gretas uttalanden om klimatet? Reportage med Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Hur mycket kommer jordens medeltemperatur att öka? Och vad får det för konsekvenser att klimattoppmötet flyttas från Chile till Spanien? Kommentar: Marie-Louise Kristola, programledare på Vetenskapsradions miljöprogram, Klotet. Programledare: Ci Holmgren Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Joel Löf, Jan Flodby och Viktor Bergdahl 
11/2/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Urban Hansson Brusewitz, Konjunkturinstitutet

Enligt Konjunkturinstitutet är högkonjunkturen bakom oss. Samtidigt syns en rad mörka moln över världsekonomin. Vad kan och bör göras när lågkonjunkturen kommer? Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör för Konjunkturinstitutet är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot. Därefter om den svenska alkoholpolitiska debatten som får nytt syre. Är Sveriges restriktiva hållning på väg att luckras upp? Reportage med Benjamin Dousa, MUF, Kristina Yngwe, Centerpartiet och socialminister Lena Hallengren, Socialdemokraterna. Kommentar: Jenny Cisneros Örnberg, statsvetare och stf prefekt vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor MattssonTekniker: Stina Fagerberg och Joel Löf
10/26/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Ann Linde (S)

Med Turkiets invasion i Syrien och Storbritannien på randen till brexit har Sveriges utrikesminister Ann Linde fått en intensiv start. Hur blir det med brexit? Hur allvarlig är Turkiets offensiv för säkerhetsläget i regionen? Är en ny stor flyktingvåg att vänta i Europa? Och hur vill utrikesminister Ann Linde att Sverige agerar? Kommentar: Susanne Palme, EU-reporter och Daniel Alling, Ekots korrespondent i London. Därefter om Moderaterna som just nu håller partistämma i Västerås. Ett av förslagen på stämman är att partiet avskaffar den policy som förhindrar samarbete med Sverigedemokraterna. Hur långt har Moderaterna närmat sig Sverigedemokraterna? – Mycket, om man frågar Sverigedemokraterna. Reportage med Moderaternas partisekreterare, Gunnar Strömmer, Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof och Carl-Wiktor Svensson, moderat i Hultsfred. Kommentar: Tomas Ramberg, Ekots politiska kommentator. Programledare: Ci HolmgrenProducent: Maja Lagercrantz
10/19/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Louise Erixon (SD)

Sölvesborg har kallats Sverigedemokraternas skyltfönster. Hur stort avtryck kan partiet göra i kommunen? Louise Erixon (SD), kommunstyrelsens ordförande i Sölvesborg, är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Sedan om kommunernas välfärdsutmaningar. Är det kris? Reportage från Hedemora med bland annat kommunalrådet Christina Lundgren (C) och Ann-Ci Steneryd, fackförbundet Kommunal. Analys: Mikael Hellström, forskare vid Lunds universitet. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson
10/12/201957 minutes
Episode Artwork

Hur mycket mer kan C få igenom, Annie Lööf?

Centerpartiet ser sig som vinnare i samarbetet med regeringen. Hur mycket liberal politik tål samarbetet? Och ser de några risker med att göra om arbetsmarknadspolitiken? Centerstämman beslutade att partiet ska jobba för att förbjuda omskärelse av pojkar av andra skäl en medicinska. Hur ska partiledaren hantera en fråga hon inte tror på? Centerpartiets partiledare Annie Lööf är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om den biståndspolitiska debatten. Moderaterna gav diskussionen nytt syre med sitt utspel om att frångå enprocentsmålet. Hur fredat är det egentligen? Och hur fungerar de avräkningar regeringen gör från biståndet för flyktingmottagande? Reportage med Åsa Thomasson, policyansvarig på biståndsorganisationernas paraplyorgan Concord samt Karin Svanborg-Sjövall, vd för den liberala tankesmedjan Timbro. Kommentar: Erik Ridderstolpe, politikreporter på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson
10/5/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Anders Eka, ordförande Högsta domstolen

Politikerna har bråttom att skärpa straffen för att få stopp på det dödliga vapenvåldet. Hur ser domstolarna på den politiska debatten och de förslag som lagts fram? Anders Eka, ordförande i Högsta domstolen är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Johan Lindholm, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet. Därefter om Centerpartiet som håller stämma i Karlstad. Trots att C nu samarbetar med en gammal huvudmotståndare tycks partiet väldigt enat. Hur kommer det sig? Reportage av Maja Lagercrantz med Rickard Nordin (C), Madelaine Jakobsson (C) samt Malena Rosén Sundström, statsvetare vid Lunds universitet. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson
9/28/201957 minutes
Episode Artwork

Vad ska (M) göra till nästa val, Elisabeth Svantesson?

I veckan lägger regeringen fram en blocköverskridande statsbudget som förhandlats fram med Liberalerna och Centerpartiet. Budgeten innehåller både skattesänkningar för höginkomsttagare och en liberaliserad arbetsmarknad. Vad tycker Moderaterna om det? Och när Alliansen spruckit på nationell nivå, hur ser Moderaterna på sin roll i det nya politiska landskapet? Partiets ekonomisk-politiska talesperson och andra vice ordförande, Elisabeth Svantesson (M), intervjuas.Analys: Torbjörn Nilsson, politikreporter och skribent kopplad till Expressen. Sedan om relationen mellan politiken och public service - hur ser den ut? Men Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, samt Gunnar Strömmer (M), Angelika Bengtsson (SD), Lawen Redar (S) och Christer Nylander (L). Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
9/21/201957 minutes
Episode Artwork

Hur stoppa dödsskjutningarna, inrikesminister Mikael Damberg (S)?

Det dödliga skjutvapenvåldet har ökat i Sverige. Dom senaste veckorna har flera personer som inte själva varit inblandade i kriminella gäng fallit offer för våldet. Efter morden på två unga kvinnor häromveckan har dödsskjutningarna och gängkriminaliteten hamnat överst på den politiska dagordningen. Men vad behöver göras för att stoppa våldet? Regeringen har inlett samtal med partier över blockgränsen för att gemensamt hitta lösningar på det organiserade gängvåldet. Vad kan dom samtalen ge? Intervju med inrikesminister Mikael Damberg (S). Hör också Sofia Hegner, verksamhetschef, avhopparverksamheten på Fryshuset i Stockholm. Sedan fördjupar vi oss i utrikespolitik. Reportage om diplomatins vett och etikett och Annika Bergman Rosamund, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, intervjuas om hur feministisk den svenska utrikespolitiken varit sedan den lanserades för fem år sedan. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder och Karin Wickström Tekniker: Jari Hänninen
9/14/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Pekka Haavisto, utrikesminister Finland

För tre månader sen fick Finland en ny regering, en socialdemokratiskt ledd fempartiregering över blockgränsen. De Grönas Pekka Haavisto blev utrikesminister. De Gröna har suttit i både borgerligt och socialdemokratiskt ledda regeringar, och har lämnat två regeringar i protest mot utbyggd kärnkraft. Vilka utmaningar väntar den här regeringen? Pekka Haavisto, utrikesminister, intervjuas. Analys: Charly Salonius-Pasternak, forskare vid Utrikespolitiska Institutet i Helsingfors. Sedan fördjupar vi oss i den svenska migrationspolitiska historien. Henrik Malm Lindberg, forskare vid Delegationen för migrationssutdier, Delmi, guidar oss igenom den moderna migrationspolitiken och dess konflikter. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
9/7/201957 minutes
Episode Artwork

Var skaver regeringssamarbetet mest, Mats Persson (L)?

Han avgick som ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna eftersom han inte ville samarbeta med Socialdemokraterna. Häromveckan kom han tillbaka för att göra just det. Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter om dödsskjutningarna. Det talas om att en gräns har passerats - vad bör göras och har politiken svaret? Reportage om projektet Sluta Skjut i Malmö med Anna von Reis, chef för arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö. Samtal med Camila Salazar Atias, kriminolog och gängexpert på Fryshuset samt Oisin Cantwell, kriminalreporter och nyhetskolumnist på Aftonbladet. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson
8/31/201957 minutes
Episode Artwork

Hur vill regeringen göra Sverige mer jämställt, Åsa Lindhagen (MP)?

Flera studier visar att Sverige är världens mest jämställda land. Men var brister det i jämställdhet idag? Regeringen har bland annat pekat ut våld mot kvinnor och barn samt hedersvåld som områden där mer måste göras. Men vad? Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) intervjuas. Analys: Bayan Nasih, Nationella kompetensteamet på Länsstyrelsen i Östergötland. Hör också om hur den svenska statsapparaten förbereder sig inför Brexit. Reportage från Kommerskollegium och samtal med Ekots EU-kommentator Susanne Palme. Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder och Karin Wickström Tekniker: Mikael Derestam
8/24/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju TV4:s vd Casten Almqvist

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Den snabba omstöpningen av medielandskapet i både Sverige och världen leder till stora förändringar, nedläggningar och uppköp. Vad innebär Telias köp av TV4 för tittarna, hur ser han på Public service roll i framtiden och hur har Metoo och den turbulens TV4 hamnade i för två år sedan i samband med rörelsens födelse påverkat hans ledarskap? TV4:s vd Casten Almqvist är gäst i Ekots Lördagsintervju. Analys: Olle Lidbom, medieanalytiker och kommunikationschef på Nordstedts Förlagsgrupp. Sedan en titt tillbaka på det gångna politiska årets stora händelse, regeringsbildningen. Talmannen Andreas Norlén berättar om sina upplevelser och slutsatser kring den unika tiden. Programledare: Magnus ThorénProducent: My Rohwedder
6/15/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju - vem ska ta över Liberalerna?

Hur vill kandidaterna till partiledarposten rädda Liberalerna? Hör alla tre i Ekots lördagsintervju. Veckans gäster är Erik Ullenhag, Nyamko Sabuni och Johan Pehrson. Kommentar: Tomas Ramberg Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson
6/8/201957 minutes
Episode Artwork

Så kan splittrade EU samarbeta – Hans Dahlgren (S), EU-minister

EU-valet är över och nu börjar en ny mandatperiod med ett mycket mer splittrat Europaparlament där båda de stora partigrupperna, däribland den Socialdemokratiska, backat stort. Socialdemokraterna i Sverige kallade EU-valet ett ödesval och en folkomröstning om högerextremismen och populismen. Ändå gjorde partiet sitt sämsta val någonsin. Vilka slutsatser drar de nu? Och vilka konsekvenser får valresultatet? Hör EU-minister Hans Dahlgren (S) i Ekots lördagsintervju. Analys: Susanne Palme, Ekots Eu-kommentator. Sedan om skandalen som skakade om Sölvesborg i veckan. Hör Emilie Pilthammar (M) om hur hon ser på händelserna som fick henne att lämna politiken och sitt parti efter 20 år. Hör också kommunstyrelsens ordförande Louise Erixon (SD) och Paul Andersson (M) och framtiden för deras samarbete. Vi pratar också om Liberalernas kommande partiledarstrid. Tre kandidater har anmält sitt intressen - vad händer nu? Ekots politikreporter Katarina Helmersson berättar. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder Ekots lö[email protected]
6/1/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju EU-special

Europa går till valurnorna och Ekots lördagsintervju ägnar hela programmet åt valet till Europaparlamentet. Vilka frågor har dominerat valrörelserna runtom i Europa? Våra korrespondenter Margareta Svensson, Claes Aronsson, Daniela Marquardt och Milan Djelevic är med direkt. Hur har EU förändrats sedan förra valet och hur väl rustat är samarbetet inför framtiden? Samtal med Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Därefter om migrationsfrågan som dominerat EU-debatten de senaste åren. Samtal med Alice Petrén, migrationskorrespondent. Till sist om europeisk identitet. Finns det en sådan och vilken roll spelar den i sådana fall för EU-samarbetet? Samtal med Elisabeth Niklasson, doktor i arkeologi, verksam vid Stanforduniversitetet i USA och Mats Andrén, professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia BodströmProducent: Viktor Mattsson
5/25/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju om det stundande EU-parlamentsvalet

Med en dryg vecka kvar till EU-parlamentsvalet koncentrerar sig Ekots lördagsintervju helt på EU. Stöd till unga jordbrukare, vägar, forskning och film. Ekots lördagsintervju följer upp granskningen om var EU:s stödpengar hamnar i Sverige. Och vad används stödet till? Hör Yasmine El Rafie från SR:s data-redaktion Digitala Insatsstyrkan, och Johan Wullt presschef för EU-kommissionen i Stockholm. Hör också Madeleine van der Veer, samhällspolitiskt ansvarig, Världsnaturfonden,  Sofia Björnsson, jordbrukspolitisk expert på LRF och  Jonas Frycklund, biträdande chefekonom, Svenskt Näringsliv om vilka frågor de tycker är viktigast att driva i Europaparlamentet. Partiernas valkampanjer drog i gång i veckan, vi var med när moderaterna kampanjstartade i Gävle och undrar vad som egentligen skiljer sig mellan en EU-kampanj och en kampanj inför svenska val. Reportage och samtal med Kajsa Falasca, som forskar om politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Dessutom om frågorna som förekommer i EU-debatten,  men som egentligen hör hemma i den svenska riksdagen. Samtal med Ekots EU-kommentator Susanne Palme. Programledare: Cecilia Bodström Producent: Karin Wickström
5/18/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Maria Groop Russel, vd Dramaten

Dramatens förre vd tvingades bort, anklagad för att inte ha tagit frågor om arbetsmiljö på allvar. Hur ska nationalscenens nya ledare återskapa förtroendet hos sina medarbetare och hos allmänheten? Maria Groop Russel, vd för Dramaten är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Jenny Teleman, journalist på Sveriges Radios kulturredaktion. Därefter om försvarsberedningen. C, L, M och KD lämnar beredningen eftersom de är oense med Socialdemokraterna om finansieringen. Vad händer nu? Samtal med Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på Ekot. Programledare: Cecilia BodströmProducent: Viktor Mattsson
5/11/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju Daniel Helldén, trafikborgarråd för Miljöpartiet

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. På lördag har Miljöpartiet kongress i Örebro och väljer ett nytt språkrör. Partiet har problem, trots  det stora intresset för miljö och klimat tappar Miljöpartiet väljare.  Vad ska partiet göra för att locka fler väljare? Och varför väljer partiet på riksplanet att samarbeta med socialdemokraterna och i Stockholm med Alliansen? Daniel Helldén, trafikborgarråd för Miljöpartiet i Stockholm är gäst i Ekots lördagsintervju. Analys, Ekots politikreporter Maggie Strömberg. Sedan om första maj - Vad har arbetarrörelsens dag för betydelse idag och hur påverkar den frostiga relationen mellan Socialdemokraterna och LO firandet. Med Klas Åmark, professor emeritus i historia vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia BodströmProducent: My Rohwedder
5/4/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Ebba Busch Thor, Kristdemokraterna

Kristdemokraterna växer i opinionen men tar många väljare från Moderaterna, är det borgerlig kannibalism vi ser? Och vad betyder egentligen kristna värden i en svensk politisk kontext? Ebba Busch Thor, partiledare för Kristdemokraterna, är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Sedan om kärnkraftsdebatten. Varför pratas det så lite om slutförvaret? Frågan är inte klar än och nu hörs kritik mot rikspolitikernas fokus. Medverkande: Jacob Spangenberg (C), kommunstyrelsens ordförande i Östhammars kommun, Jenny Rees, presschef för Svensk Kärnbränslehantering AB och Johan Swahn, kanslichef för MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning. Kommentar: Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Programledare: Cecilia BodströmProducent: Viktor Mattsson
4/27/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med DN:s chefredaktör Peter Wolodarski

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. När Peter Wolodarski tog över Dagens Nyheter hade han  inte fyllt 35 år och tidningen var mitt inne i en digital transformation. Då hade DN inte en enda digital prenumerant – i dag är dom 160 000.  Hur han förändrat DN och hur ser han på pressetiken?  Det senaste året har tidningen klandrats av pressens opinionsnämnd tre gånger.   Analys: Therese Rosenvinge, producent för det mediegranskande P1-programmet Medierna. Sedan om skuldankaret och det finanspolitiska ramverket. Sveriges statsskuld ser ut att gå under skuldankaret i början av 2020-talet - vad får det i så fall för betydelse? Med finansminister Magdalena Andersson (S), Harry Flam som är ordförande för det Finanspolitiska rådet och Johan Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms Universitet.   Programledare: Cecilia BodströmProducent: My Rohwedder
4/20/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Mikael Sjöberg, Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen gör kraftiga nedskärningar och ska göras om i grunden. Går det för fort, och vad innebär det för dem som har svårast att få jobb? Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetsförmedlingen är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Sanna Drysén, reporter på Ekot som bevakar Arbetsförmedlingen. Sedan om första budgeten sedan överenskommelsen mellan den rödgröna regeringen och Centerpartiet och Liberalerna kom till stånd. Vilka är vinnarna och vad innebär det för samarbetet mer långsiktigt? Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Viktor Mattsson
4/13/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Skolinspektionens chef Helén Ängmo

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Skolinspektionen ska genom sin tillsyn säkerställa att barn och elever får en god och likvärdig utbildning, samt vidta åtgärder när så inte sker. Samtidigt har myndigheten kritiserats för att brista i sina uppföljningar, bland annat för att det finns omotiverade regionala skillnader. Hur ska Skolinspektionen se till att landets skolor håller måttet? Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen är gäst i Ekots Lördagsintervju 6 april kl. 12.55. Sedan om Moderaternas idéprogram. Hur ser de gamla ut och säger de något om vad vi kan vänta oss av det som nu ska arbetas fram? Analys: Bengt Hansell, skolreporter på Ekot under många år. Reportage av Viktor Mattsson med Maria Rankka, tidigare moderat politiker som arbetade med 2001 års idéprogram och även ska arbeta med det kommande samt Jenny Petersson, tidigare moderat riksdagsledamot som arbetade med idéprogrammet 2011. Därefter får vi också en rapport från Moderaternas Sverigemöte där vi har Ekots politikreporter Katarina Helmersson.   Programledare: My RohwedderProducent: Karin Wickström   Ekots lö[email protected]
4/6/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Anna König Jerlmyr (M)

När moderater i Skåne väljer Sverigedemokraterna omfamnar Moderaterna i Stockholm Miljöpartiet. Varför blev det så, och vad säger det om Moderaternas vägval? Anna König Jerlmyr (M), finansborgarråd i Stockholm, är veckans gäst i Ekots lördagsintevju. Analys: Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholm Universitet. Sedan om hur 73-punktsprogrammet genomförs i praktiken och hur Centerpartiet och Liberalerna gör för att hålla sin distans till regeringen. Medverkande: Michael Arthursson, partisekreterare Centerpartiet och Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson Centerpartiet. Analys: Fredrik Furtenbach, politisk kommentator på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson
3/30/201957 minutes
Episode Artwork

Kan (S) vinna tillbaks sjukvårdsfrågan, Lena Hallengren?

Enligt Socialdemokraternas eftervalsanalys har över hälften av väljarna lågt eller mycket lågt förtroende för (S) sjukvårdspolitik. Frågan är inte längre en vinnarfråga för partiet.  Missnöjet handlar bland annat om köer och väntetider till operation och behandling. Hur ska Socialdemokraterna återvinna väljarnas förtroende för socialdemokratisk sjukvårdspolitik? Analys Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Sedan samtal om vad som är den socialdemokratiska vägen framåt. Med Elin Norén (S), regionråd i Dalarna, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) kommunalråd Malmö och samtal i studion med Nina Wadensjö, chefredaktör för den socialdemokratiska tidningen Aktuellt i Politiken och Karina Cubillo, reformisterna. Hela programmet sänds från partiets kongress i Örebro.   Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
3/23/201957 minutes
Episode Artwork

Vilket klimatansvar tar SAS, vd Rickard Gustafson?

Flygets klimatpåverkan har mer än fördubblats sedan tidigt 90-tal. Kan detta fortsätta? Och hur ser SAS strategi ut i frågan? Flygbolaget SAS vd Rickard Gustafson är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Tomas Augustsson, flygreporter på Svenska Dagbladet. Sedan om hur partier hanterar skandaler på bästa sätt. Högaktuell fråga för Liberalerna som fått krishantera medieuppmärksamheten kring Cecilia Wikström och Emma Carlsson Löfdahl. Medverkande: Paul Ronge, kris- och mediekonsult, Jeanette Fors Andrée, kris- och mediekonsult samt Marie Grusell, medieforskare vid Göteborgs Universitet. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson Ekots lö[email protected]
3/16/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med finansmarknads- och bostads­minister Per Bolund (MP)

Hur ska skatterna ändras för att bostadsmarknaden ska fungera bättre? Och hur tänker sig Per Bolund att den gröna skatteväxlingen gå ihop med ökad jämlikhet? Per Bolund, finansmarknads- och bostadsminister (MP) och språkrörskandidat, intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Analys: Sören Granath, ekonomireporter på Ekot. Sedan fördjupar vi oss i politikernas egenintressen och hur de hanterar jävsituationer. Med kammarsekreterare Johan Welander, Claes Sandgren, professorn emeritus i civilrätt och som sitter i styrelseledamoten i Transparency International Sverige, samt ekonomen Peter Norberg. Vi gör också ett kort nedslag på Liberalernas riksmöte i Västerås. Med Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: My RohwedderReporter: Maja Lagercrantz
3/9/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Patrik Hofbauer, vd Svenska Spel

Vid årsskiftet avskaffades det statliga spelmonopolet. Hur ska Svenska Spel konkurrera på den nya marknaden och hur ser de på sitt sociala ansvar? Patrik Hofbauer, vd för statliga Svenska Spel, är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Analys: Bengt Hansell, journalist och expert på spelbranschen. Sedan om den långa striden om EU:s upphovsdirektiv som nu är inne i sin slutfas. Kritiker framhärdar att det kommer att ha ödesdigra konsekvenser för nätet som vi känner till det. Stämmer det? Samtal med Joel Westerholm, journalist på Ekot och expert på IT-frågor och Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson Ekots lö[email protected]
3/2/201957 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju inrikesminister Mikael Damberg (S)

Dödsskjutningar får inte bli det nya normala säger inrikesminister Mikael Damberg. Hur ska han stoppa skjutningarna? Och efter kritiken från vänster: var finns socialdemokraternas satsning på jämlikhet? Inrikesminister Mikael Damberg (S) intervjuas i Ekots Lördagsintervju Analys: Jari Kuosmanen, docent vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet och som har studerat hur avhoppasverksamhet fungerar. Samt om vårändringsbudgeten, med: Hans Hegeland, statsvetare och utskottsråd i riksdagen, Magdalena Andersson (S) finansminister, Emil Källström (C) och Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Reportage av Maja Lagercrantz Programledare: Cecilia StrömbergProducent: My Rohwedder Ekots lördagsintervju
2/23/201957 minutes
Episode Artwork

När ska tågen börja gå i tid, Lena Erixon, Trafikverket?

Fler och fler väljer att ta tåget. Samtidigt dras tågtrafiken med återkommande problem när det gäller punktligheten. Hur ska Trafikverket nå sina egna mål? Lena Erixon, generaldirektör för Trafikverket är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Tomas Augustsson, journalist på Svenska Dagbladet. Därefter om Socialdemokraterna i Göteborg och vad som beskrivits som ett nytt rosornas krig. Vad handlar det egentligen om och hur kommer det att sluta? Samtal med Erica Hedin, politikreporter på P4 Göteborg och Arne Larsson, politikreporter på Göteborgs-Posten. Vi besöker också Vänsterpartiets valkonferens inför EU-valet där delar av partiet tar strid för mer EU-kritik i valplattformen. Samtal med Inger Arenander, politikreporter på Ekot. Ekots lö[email protected]
2/16/201957 minutes
Episode Artwork

Moderaten Christian Sonesson, Staffanstorp väljer SD

Efter valet hamnade Moderaterna i Staffanstorp i blickfånget på grund av sitt politiska samarbete med Sverigedemokraterna, som går på tvärs med den moderata partilinjen. Moderaterna valde bort allianspartierna och har istället ingått ett politiskt samarbete med Sverigedemokraterna. Tillsammans ska de bland annat ta bort alla så kallade ”kulturella särkrav”, som skilda badtider för kvinnor och män och ritualslaktat kött. Tiggeri ska också förbjudas. Varför är SD en bättre samarbetspartner än allianspartierna? Och varför struntar kommunens moderater i partilinjen? Christian Sonesson (M) är kommunalråd i Staffanstorp och gäst i Ekots lördagsintervju.Sedan om beskeded i veckan att Liberalernas partiledare Jan Björklund inte ställer upp till omval i höst. Hur har hans tolv år som partiledare sett ut och betytt för partiets politiska inriktning. Hör Ekots politikreporter Lova Olsson och inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder Ekots lördagsintervju
2/9/201957 minutes
Episode Artwork

Ibrahim Baylan - vad vill (S) med näringspolitiken?

Regeringen har kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt skatt för företag och regelförenklingar. Kommer regeringen få en bättre relation med näringslivet nu? Näringsminister Ibrahim Baylan (S) är dagens gäst i Ekots lördagsintervju. Analys: Lena Andersson Skoog, professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet. Sedan om Moderaterna och deras ny-gamla roll som borgerligt oppositionsparti. Vilka frågor ska de driva nu och hur ska de positionera sig i riksdagen där allianser spruckit och nya lojaliteter tagit form? Medverkande: Lars Beckman, riksdagsledamot (M), David Josefsson, riksdagsledamot (M), Benjamin Dousa, förbundordförande MUF och Gunnar Strömmer, partisekreterare (M). Analys: Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson
2/2/201957 minutes
Episode Artwork

Ylva Johansson - hur (S)-märkt blir arbetsmarknadspolitiken?

Efter uppgörelsen mellan regeringen och (C) och (L) ska svensk arbetsmarknadspolitik styras om i flera viktiga delar. Bland annat ska Arbetsförmedlingen konkurrensutsättas, och arbetsrätten göras om. Samtidigt verkar också Socialdemokraterna ha övergivit sitt mål om lägst arbetslöshet i EU 2020. Ministern är dock densamma som före valet. Hur ska hon sy ihop den nya politiken? Och vad blir kvar den gamla? Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i Ekots Lördagsintervju. Analys: Anders Forslund, professor på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärderingen. Sedan om den nya regeringens utmaningar - hur brukar det gå med partier som ingår den här sortens samarbeten och hur ska de hinna? Med statsvetarna Elin Naurin, docent och Carl Dahlström, professor, båda vid Göteborgs Universitet.   Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
1/26/201957 minutes
Episode Artwork

Är du dörrmatta eller grindvakt, Jonas Sjöstedt?

Vänsterpartiet släppte fram Stefan Löfven med hot om att fälla honom i två frågor: arbetsrätten och hyrorna. Hur skarpt är hotet egentligen och hur mycket kan V faktiskt påverka politiken nu? Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt är gäst i Ekots lördagsintervju. Sedan om den föränderliga politiska spelplanen. Gamla allianser faller isär och nya tar form. Hur hamnade vi här? Statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson på Göteborgs Universitet lotsar oss från sent 1800-tal fram till våra dagar. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson
1/19/201957 minutes
Episode Artwork

Karl-Petter Thorwaldsson, LO, om regeringsbildningen

På måndag i nästa vecka ska talmannen lägga fram ett nytt förslag till statsminister som Riksdagen ska rösta om två dagar senare. Vad tycker LO om det avtal som nu ligger på bordet? En av dom möjliga statsministerkandidaterna är Socialdemokraternas Stefan Löfven, som sagt sig vara beredd att kompromissa om arbetsrätten med Centerpartiet. LO:s ordförande har sagt att han hellre ser ett nyval än att ändra i arbetsrätten på det sätt som Centerpartiet vill. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson sitter också i partiets Verkställande utskott. Hur långt är han beredd att ta strid?Analys: Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Sedan om hyresregleringen som också varit en knäckfråga i regeringsförhandlingarna mellan S, MP, C och L. Hör Ola Johansson (C) och Johan Löfstrand (S) om partiernas inriktning. Samt fastighetsekonomien Fredrik Kopsch, forskare vid Lunds Universitet.   Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder 
1/12/201957 minutes
Episode Artwork

Ulrika Modéer, med uppdrag att göra världen bättre

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) jobbar för att utrota fattigdom och minska ojämlikheter. Hur ska de lyckas med det? Ulrika Modéer är assisterande generalsekreterare och chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete. Hon är den högst placerade svensken i FN-systemet. Analys: Erik Halkjær, frilansjournalist specialiserad på utvecklings- och biståndsarbete. Sedan om de nya regionstyrena. Sedan valet i höstas har den landstingspolitiska kartan ritats om rejält. Hur ser det ut nu och varför? Medverkande: Kenneth Backgård, Norrbottens sjukvårdsparti och Elin Norén, Socialdemokraterna i Dalarna. Analys: David Karlsson, forskare i offentlig förvaltning på Göteborgs Universitet. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson
1/5/201957 minutes
Episode Artwork

När får vi en regering egentligen?

Det har gått mer än 100 dagar sedan valet och Sverige har ännu ingen regering. Vi summerar den politiska hösten 2018 och blickar framåt tillsammans med våra kunniga kollegor på Ekot. Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator, Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator, Lova Olsson, politikreporter, Inger Arenander, politikreporter, Ivan Garcia, politikreporter, Katarina Helmersson, politikreporter. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson
12/22/201857 minutes
Episode Artwork

Kan Skolverket bidra till en likvärdig skola, Peter Fredriksson?

Svensk skola ska ge alla elever en utbildning av hög kvalitet. Så står det i skollagen. Skolan ska dessutom utjämna livschanser och kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. Men enligt färska siffror från OECD går utvecklingen åt fel håll, likvärdigheten minskar.  Skolverket ska genom sin verksamhet främja likvärdigheten. Vad kan dom göra för att minska klyftorna mellan skolor och elever? Och vad beror den minskade likvärdigheten på?  Skolverkets chef Peter Fredriksson är gäst i Ekots Lördagsintervju. Analys: Emma Leijnse, skolreporter på Sydsvenska Dagbladet. Sedan om budgetprocessen. Hur gick det till när Sverige gick från att ha en av Europas sämsta budgetprocesser till en av de striktaste? Och hur står sig budgeten och budgetprocessen när den blir ett slagträ i den politiska debatten. Med Per Molander, arkitekten bakom den moderna budgetprocessen. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
12/15/201857 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Petra Lundh, Riksåklagare

Politikerna vill se fler kriminella bakom lås och bom, men är hela rättskedjan rustad för utmaningen? Och kommer slopad straffrabatt för unga verkligen att ha någon effekt? Riksåklagare Petra Lundh är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Stefan Wahlberg, chefredaktör för Dagens Juridik. Därefter reportage om Socialdemokraternas självbild som Sveriges maktparti med statsvetaren Malena Rosén Sundström samt S-veteranen Jan Larsson. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson
12/8/201857 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Maria Hemström-Hemmingsson, Försäkringskassan

Försäkringskassan har fått hård kritik för sitt arbete med att minska sjuktalen. Förra generaldirektören fick sparken i våras vad har ändrats med den nya ledningen? Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör Maria Hemström-Hemmingsson intervjuas i Ekots Lördagsintervju ANALYS: Therese Bäckman, doktor i offentlig rätt vid Göteborgs Universitet fördjupar från om den personliga assistansen. Sedan om den historiska veckan i politiken, hur historisk har den varit och vilken roll spelar listan politikska förhandlingar. Hör Claes Roxbergh, gruppledare för MP under förhandlingarna med Carlsson-regeringen 1990 och Ekots politiska reporter Inger Arenander om läget. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: My Rohwedder
12/1/201857 minutes
Episode Artwork

Är bolånekraven för höga, Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen?

De nya amorteringskraven får skäll för att stänga ute bland annat unga från bostadsmarknaden. Kostar de mer än vad de smakar? Och hur påverkas den svenska finansmarknaden av att regeringsbildningen drar ut på tiden? Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen, är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Analys av Sören Granath, ekonomireporter på Ekot. Därefter om skånska upprorsmakare. Både Moderaterna och Liberalerna har stött på patrull hos sina förbund i Skåne. Är detta en slump eller finns det en särskild rebellisk politisk kultur i södra Sverige? Reportage med skånepolitikerna Lars-Ingvar Ljungman (M), Carina Wutzler (M) samt Torbjörn Ekelund (L). Analys av Marie Demker, statsvetare vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Viktor Mattsson
11/24/201857 minutes
Episode Artwork

Lena Micko om (S) valförlust i kommuner och landsting

Samtidigt som regeringsförhandlingarna kärvar på riksplanet har dom flesta kommuner och landsting nu enats om hur dom ska styras. Idag återstår bara trettio kommuner och ett landsting där styret ännu är oklart. För några partier blev valet en besvikelse. Moderaterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna var förlorare. Varför gick det så dåligt för (S)? Och hur ska partiet återfå förtroendet? Lena Micko (S), ordförande i SKL, Sveriges Kommuner och Landsting i Ekots Lördagsintervju. Analys: Johan Wänström, statsvetare vid Linköpings universitet.Följ sedan med in i riksdagen under den historiska veckan som varit. Ekots politikreporter Maggie Strömberg berättar. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
11/17/201857 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Lena Ag, Jämställdhetsmyndigheten

I Sverige ska kvinnor och män ha samma rättigheter och skyldigheter - samma makt och möjligheter. Men hur ser verkligheten ut? Och hur ska den nya myndigheten konkret bidra till ökad jämställdhet? Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten är veckans gäst. Analys: Klara Reignö, forskare på Mälardalens högskola med jämställdhet och ledarskap som specialområde. Dessutom: Alliansen - är den död efter Ulf Kristerssons statsministeromröstning nästa vecka? Reportage med Göran Hägglund, tidigare partiledare för Kristdemokraterna, Anna-Karin Hatt, tidigare statssekreterare för Centerpartiet och Ulrica Schenström, ordförande Moderatkvinnorna. Analys: Ewa Stenberg, politisk kommentator på Dagens Nyheter. Programledare: Monica SaarinenProducent: Viktor Mattsson
11/10/201856 minutes, 44 seconds
Episode Artwork

Hur ska PostNord få tillbaka förtroendet, Annemarie Gardshol, vd?

För snart tio år sen gick svenska Posten och Post Danmark ihop och bildade den koncern som idag heter PostNord. Bolaget, som ägs av svenska och danska staten, har brottats med dålig ekonomi och låga förtroendesiffror. Kritiken har bitvis varit mycket hård mot kvaliteten på postutdelningen.  Annemarie Gardshol, chef för PostNord Sverige, har uppdraget att vinna tillbaka förtroendet. Hur ska det gå till? Analys: Peter Andersson, nationalekonom på Linköpings Universitet. Sedan om valet till europaparlamentet nästa år. Just nu är det nomineringstider i partierna och detta har bland annat lett till slitningar inom Moderaterna där Anna Maria Corazza Bildt strukits från listan och nu kämpar för sin plats. Hör henne och Sara Skyttedal (KD) om processen som kandidat till EP-valet. Samt journalisten och mångårige Brysselkorrespondenten Henrik Brors om vad som är den perfekta kandidaten till ett europaparlamentsval.   Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
11/3/201857 minutes
Episode Artwork

När är poliskrisen över, Anders Thornberg?

Få omorganisationer har fått så mycket uppmärksamhet som den inom Polisen. Hur illa är det nu och när får myndigheten rätsida på problemen? Rikspolischefen Anders Thornberg är dagens gäst i Ekots lördagsintervju. Analys: Henrika Åkerman, kriminalreporter på Ekot. Reportage: I Tyresö har Liberalerna brutit med Alliansen och istället tagit makten tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Samtidigt röstade Liberalerna i Munkedals kommun på en sverigedemokrat som kommunfullmäktiges ordförande. Vilken betydelse har sådana lokala beslut för politiken på riksplanet? Analys: Johan Wänström, statsvetare vid Linköpings universitet. Programledare: Monica SaarinenReporter: My RohwedderProducent: Viktor Mattsson
10/27/201857 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju Pehr G Gyllenhammar om läget i svensk politik

Nyligen tyckte flera av landets ledande näringslivsprofiler att Alliansen måste släppa rädslan för att samarbeta med Sverigedemokraterna. För att få igenom så mycket som möjligt av borgerlig politik måste Alliansen vara beredda att luta sig mot SD, tyckte profilerna. Släppa, det dom kallar, beröringsskräcken mot SD. Har dom rätt? Vi frågar en av näringslivets tungviktare under flera decennier, Pehr Gyllenhammar är gäst i veckans program.  Analys: Tomas Ramberg Sedan om budgetprocessen: för första gången kan en övergångsregering behöva lägga fram en budget till riksdagen. Vad betyder det och hur påverkar det politiska läget maktrelationen mellan riksdag och regering i frågan om budgeten? Hör statsvetarna Hans Hegeland och Johannes Lindvall, samt Ekots politikreporter Mats Eriksson om spelet bakom de kommande budgetmotionerna.  Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder
10/20/201857 minutes
Episode Artwork

Vad händer om den tillfälliga flyktinglagen förlängs, Mikael Ribbenvik, generaldirektör på Migrationsverket?

Sverige har sedan två år en tillfällig flyktinglag som bland annat gjort det svårare för asylsökande att ta hit sina anhöriga. Asylsökande får numera bara tillfälliga uppehållstillstånd. När lagen löper ut nästa år är det fortfarande oklart vad som ska hända. Ska lagen förlängas eller ändras? De politiska partierna är inte överens. EU har också svårt att enas om en gemensam politik. Vilka har konsekvenserna blivit av lagändringen? Och vad händer om den går tillbaka till hur det såg ut tidigare? Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik är gäst i Ekots Lördagsintervju. Vi utforskar också temat svekdebatt, något som kan drabba Centerpartiet och Liberalerna - oavsett hur de gör i regeringsfrågan. Reportage med Annika Billström, tidigare socialdemokratiskt finansborgarråd i Stockholm, Olof Johansson tidigare partiledare för Centerpartiet och Gunvor G. Ericson, miljöpartist och statssekreterare. Därefter samtal med Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap, om vad som skapar en svekdebatt och hur politiker kan hantera en sådan. Programledare: Monica SaarinenProducenter: Katarina von Arndt och Viktor Mattsson
10/13/201857 minutes
Episode Artwork

Hur stark är Sveriges röst i EU nu, Katarina Areskoug Mascarenhas, EU-Kommissionens Sverigechef?

Sverige står utan långsiktig regering samtidigt som EU har flera viktiga frågor på sitt bord. Britternas utträde ur unionen är mindre än ett halvår bort och ingen lösning finns i sikte när det gäller en gemensam migrationspolitik. Hur ska EU hantera dessa frågor med avgörande betydelse för unionens framtid? Och hur stark kan Sveriges röst vara, när det inte finns någon långsiktig regering i Rosenbad? EU-Kommissionens Sverige-chef Katarina Areskoug Mascarenhas är gäst i Ekots lördagsintervju. Sen om regeringsbildningen - vad har hänt och hur gör man för att få svar när inga politiker vill svara på journalisternas frågor. Med Ekots politikreporter Maggie Strömberg, samt reportage av Katarina Helmersson om vad en övergångsregering egentligen vill och kan göra.   Programledare: Ci HolmgrenProducent: My Rohwedder
10/6/201857 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju - bakom dom politiska kulisserna

Vi lever i ett spännande skeende. Statsministern har röstats bort av en majoritet i Riksdagen, en ny regering ska tillträda. Men vem leder den? Det politiska läget i Sverige är högst oklart. Vem ska få förtroende att bilda regering och på vilket mandat?  Och varför är regeringsmakten så åtråvärd när priset kan vara så högt? Vi ägnar hela programmet åt den politiska processen och vad som rör sig i partierna just nu. Journalister och statsvetare hjälper oss reda ut vad som pågår.
9/29/201857 minutes
Episode Artwork

Hur illa är det för svenska bönder, Palle Borgström, LRF?

I somras drabbades många bönder svårt av det varma och torra vädret. Men hur illa blev det? Och vad kan jordbruket bidra med för att minska utsläppen av växthusgaser? Vad vill jordbrukets intresseorganisation, LRF, göra för klimatet? Palle Borgström är ordförande i LRF. Analys: Lennart Wikström, tidningen Lantbrukets affärer. Vad har talmannen egentligen för makt och hur unik är en strid om talmansposten? Hör Hans Hegeland, utskottsråd i riksdagen. Sedan har vi varit i Sölvesborg, där Sverigedemokraterna nosar på makten i kommunen - men vad vill SD i kommunpolitiken? Hör: Louise Erixon, gruppledare SD i Sölvesborg, Michael Rubbestad (SD) och Emilie Pilthammar (Moderaterna i Sölvesborg). Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
9/22/201857 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju Mattias Karlsson (SD), gruppledare i Riksdagen 2018-09-15 kl. 12.55

"Vi har ingenting att frukta av ett extraval" säger Mattias Karlsson, Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen.
9/15/201856 minutes, 48 seconds
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju valspecial

Fram till valet den 9:e september kommer Ekots lördagsintervju att ha tre sändningar med temat VAL. Programmet sänds live från scen i Kulturhuset i Stockholm. Det är ett öppet event och alla som vill och kan är hjärtligt välkomna att komma och lyssna. Kl 12.55 från Kulturhuset i Stockholm. Efteråt finns det möjlighet att ställa frågor och mingla med Monica Saarinen och övriga deltagare. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
9/8/201857 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju valspecial

Fram till valet den 9:e september kommer Ekots lördagsintervju att ha tre sändningar med temat VAL. Den 1:a september handlar det om valspurt och partiledardebatter. Medverkande: Om valspurt sista veckan innan valet och opinionsmätningar hör vi: Lars Nord, professor i politisk kommunikation, Mittuniversitetet i Sundsvall Aron Etzler, partisekreterare vänsterpartiet Joakim Wallerstein, kommunikationschef sverigedemokraterna Peter Kullgren, biträdande partisekreterare kristdemokraterna Torbjörn Sjöström, VD för opinionsmätningsinstitutet Novus    I reportaget om hur partierna möter väljarna hör vi socialdemokraterna, kristdemokraterna och liberalerna   Och så samtal om partiledardebatterna. Varför är de viktiga och hur är det att vara med i hetluften? Hör: Lars Leijonborg, partiledare Folkpartiet Liberalerna 1997-2007 Ulrica Schenström, statssekreterare hos Fredrik Reinfeldt 2006-2007 och politisk debattör Klas Eklund, på 1980-talet talskrivare åt Olof Palme, numera Senior Economist vid advokatbyrån Mannheimer Swartling. Fredrik Söderquist, retorikexpert Södertörns Högskola. Programledare: Helena GrollProducent: Karin Lundbäck
9/1/201857 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju valspecial

Fram till valet den 9:e september kommer Ekots lördagsintervju att ha tre sändningar med temat VAL. Den 25 augusti kommer vi att prata om vallöften. Medverkande: Elin Naurin, docent och statsvetare vid Göteborgs universitetJohn Zanchi, valledare för socialdemokraternaMichael Arthursson, partisekreterare för centerpartiet I reportaget om det politiska mötet träffar vi sverigedemokraterna, centerpartiet, moderaterna och vänsterpartiet. Kajsa Falasca, är universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet i SundsvallGöran Hägglund, fd. partiledare för kristdemokraterna och nu styrelseproffsMaria Wetterstrand, fd. språkrör för miljöpartiet och nu vd för en konsultbyrå i Helsingfors     Programledare: Cecilia Strömberg Producent: My Rohwedder
8/25/201857 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Klas Friberg, SÄPO-chef

Främmande makter spionerar på oss. Samtidigt har Sverige varit naivt inför hotet utifrån, menar Säkerhetspolisen. Vilka länder ligger bakom spionaget mot Sverige? Hur går de tillväga? Och vad kan vi göra för att stoppa spionerna? Klas Friberg, chef för Säkerhetspolisen, intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Analys: Ekots rättsreporter Henrika Åkerman. Här även Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg och politikreporter Lova Olsson sammanfatta det politiska året, inför valrörelse och sommarlov. Sedan gör vi ett besök i Jönköping och pratar om 12-procentspärren. Om kristdemokraterna missar 4-procentspärren, finns det fortfarande en möjlighet att få mandat i riksdagen. Programledare: Mikael KulleProducent: My Rohwedder
6/16/201856 minutes, 45 seconds
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister (MP)

Det satsas mer på kultur än någonsin tidigare, enligt regeringen. Men prioriteras vissa grupper högre än andra? Och valet närmar sig - hur ser hoten mot demokratin ut? Möt Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister, som gått från partipolitiskt obunden till en av Miljöpartiets mest profilerade politiker, som i flera frågor varit tydlig med sina åsikter.  Analys av Emma Engström, kulturpolitisk reporter på Sveriges Radios kulturredaktion.  Hör också om SCB:s partisympatiundersökning som presenterades i veckan - vad betyder mätningen för partierna? Reportage av Karin Runblom, inrikespolitisk reporter och kommentar av Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator. Programledare: Mikael Kulle Producent: Karin Wickström Tekniker: Jari Hänninen och Pontus Jansson
6/9/201857 minutes
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju med socialminister Annika Strandhäll (S)

Sjuktalen har gått ner precis som regeringen ville - ändå fick Anne-Marie Begler sparken från Försäkringskassan. Vad vill regeringen se för förändring egentligen? Sedan om sjukvården – vad har socialdemokraterna för ambitioner för välfärden när de går in i valrörelsen? Socialminister Annika Strandhäll (S), intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Analys: Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Med anledning av just Annika Strandhälls beslut att sparka Begler som generaldirektör för Försäkringskassan tittar vi närmare på regeringens relation till myndigheterna och deras chefer. Adriana Lender, fd chef på just Försäkringskassan tar oss med till "elefantkyrkogården" och hur det känns att hamna där. Samt med Göran Sundström, professor i statsvetenskap och expert på offentlig förvaltning, om vilka verktyg regeringen har att styra sina myndigheter och när det går fel. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: My Rohwedder
6/2/201857 minutes
Episode Artwork

Vad ska hända med Nobelpriset i litteratur, Lars Heikensten?

Nobelpriset i litteratur kommer inte att delas ut i år efter månader av strider inom Svenska Akademien. Vad ska hända med litteraturpriset nu? Och kan Akademien återfå sitt förtroende? Lars Heikensten, vd för Nobelstiftelsen, är gäst i Ekots lördagsintervju. Analys av Mattias Berg, kulturreporter Sveriges Radio. Hör också om Miljöpartiet som håller kongress i Västerås. Rapport direkt därifrån av politikreporter Karin Runblom. Per Gahrton, initiativtagare till partiet och tidigare språkrör, om hur mandatperioden har varit för Miljöpartiet och hur de har följt hans råd till gröna partier i regering. Och så Tommy Möller, professor i statsvetenskap Stockholms universitet, om utmaningar för småpartier i koalltionsregeringar.  Programledare: Helena GrollProducent: Sally HenrikssonTekniker: Maria Stillberg och Brady Juvier 
5/26/201857 minutes, 6 seconds
Episode Artwork

Ekots lördagsintervju justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Lag och ordning är en av de viktigaste frågorna inför höstens val. Antalet våldtäkter och allvarliga sexuella övergrepp har ökat. Förtroendet för rättsväsendet sjunker och otryggheten ökar. Förslag om hårdare straff och fler poliser duggar tätt.   Vad behövs för att vända utveckling och minska otryggheten? Sedan fördjupar vi begreppet otrygghet med kriminologen Anna-Karin Ivert. Samt: Hur ser de svenska partiernas relation till EU ut, och varför tar inte den politiska debatten kring EU fart i den svenska valrörelsen? Med Ekots EU-kommentator Susanne Palme. Programledare: Helena GrollProducent: My Rohwedder
5/19/201857 minutes
Episode Artwork

Vad är Läkarförbundets svar på vårdkrisen, Heidi Stensmyren?

Vården ligger högt på väljarnas dagordning över viktiga frågor inför höstens val. Många oroas över dom långa vårdköerna. Från hela landet kommer rapporter om brist på vårdpersonal. Och trots att antalet läkare ökat kraftigt under 2000-talet råder det ändå brist på specialister inom många områden. Vad är lösningen på vårdens problem? Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund, intervjuas. Analys av Christina Kennedy, chefredaktör, Dagens Medicin. Och så om Moderaterna, som har sitt Sverigemöte i helgen. Hör reportage om vad som hänt sedan förra årets möte och samtal med Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator. Programledare: Monica SaarinenProducent: Karin Wickström
5/12/201857 minutes
Episode Artwork

Jan Björklund (L) - om liberalernas kris

Liberalerna har inlett valåret 2018 med dåliga opinionssiffror, farligt nära 4%-spärren. Liberalerna, som länge haft relativt starkt stöd bland tjänstemän, tappar nu också många av sina kärnväljare till Centerpartiet. Hur ska partiet få tillbaka sina väljare? Partiledaren Jan Björklund intervjuas.Analys: Tomas Ramberg. Sedan om bostadspolitiken: varför byggs det inte mer i Sverige, när alla är överens om att det finns en problematisk bostadsbrist? Med bostadspolitiske experten Lennart Weiss (S) och riksdagsledamöterna Mats Green (M) och Johan Löfstrand (S). Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
5/5/201857 minutes
Episode Artwork

Hur ska nya svenskar få jobb, Ylva Johansson (S)?

Vad vill arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson göra för att snabbare få fler nyanlända i arbete? Och när ska målet om att etablering av nyanlända inte ska ta mer än två år nås? Ylva Johansson (S), arbetsmarknads- och etableringsminister, intervjuas i Ekots lördagsintervju. Analys av Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Och så om fyraprocentsspärren till riksdagen. Fler partier än tidigare ligger nära spärren och riskerar att åka ur riksdagen efter valet. Vad innebär det och hur kan det påverka väljarna? Samtal med Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och reportage med politiker från Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Sally HenrikssonTekniker: Stina Fagerberg
4/28/201857 minutes
Episode Artwork

Ulf Kristersson (M) - Sveriges näste statsminister?

Efter fjolårets ras i opinionen har Moderaterna vänt uppåt igen. Partiledaren har bytts ut och även delar av politiken. Alliansen är överens om att rösta bort Stefan Löfven som statsminister. Men hur överens är dom i andra frågor? Och hur långt är Moderaterna beredda att kompromissa med dom andra partierna i Alliansen? Moderaternas partiledare Ulf Kristersson intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Analys av Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Samt: samtal med Timbros vd Karin Svanborg-Sjövall och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson om arbetskraftsinvandring ur ett ideologiskt perspektiv. Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
4/21/201857 minutes
Episode Artwork

När ska SD komma in i stugvärmen, Jimmie Åkesson?

Samtidigt som många partier kämpar för sin överlevnad går det fortfarande bra för Sverigedemokraterna i opinionen. Trots att partiet fortfarande hålls utanför i stort sett alla politiska förhandlingar har de haft ett stort inflytande på politiken, i alla fall på invandringspolitiken. Har de uppnått sitt syfte? Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i Ekots Lördagsintervju. Analys av Ekots politiske kommentator Fredrik Furtenbach.  Och så om krisen i Svenska Akademien som skakat om kulturinstitutionen från 1786 ordentligt den senaste veckan. Hur påverkas veckans händelser Akademien och dess kulturpolitiska maktfaktor? Hör Kulturnytts Gunnar Bolin.  Programledare: Monica SaarinenProducent: Sally HenrikssonTekniker: Jari Hänninen
4/14/201857 minutes
Episode Artwork

Stefan Löfven (S) om valet 2018

Det är nu mindre än ett halvår kvar till valet. Socialdemokraterna har valt brottsbekämpning, bättre vård och integration som huvudfrågor i valet. Men de frågorna är viktiga för nästan alla partier, så vad gör (S) annorlunda? Statsminister Stefan Löfven (S) frågas ut i Ekots lördagsintervju om relationerna till Ryssland efter nervgiftsattacken i Storbritannien, sjukvården och migrationspolitiken, bland annat.   Analys: Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg.   Samt: Efter lagrådets skarpa kritik mot den föreslagna lagen om ensamkommande och utökade möjligheter för vissa av dem att få stanna i Sverige, frågar vi oss hur relationen politik och juridik ser ut.   Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
4/7/201857 minutes
Episode Artwork

EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström går balansgång med USA för att undvika handelskrig

EU har fått en månads respit från USA:s nya tullar på stål och aluminium som president Donald Trump har infört. Vad kräver USA och Trump av EU för att unionen ska få slippa tullarna också framöver? Flera EU-företrädare tycker att EU tvingas förhandla med en ”pistol mot tinningen”, men skulle det vara en bättre strategi att stämma USA för brott mot reglerna för världshandeln? Vad händer då? Cecilia Malmström är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Hör också efterföljande analys med Ekots ekonomireporter Kristian Åström.  Och så om turerna kring skandalomsusade Nya Karolinska Solna. Vilka var besluten som ledde till den kritiserade OPS-upphandlingen och de höga kostnaderna som har väckt intensiv politisk debatt. Svenska Dagbladet-journalisterna Fredrik Mellgren och Henrik Ennart har ägnat sjukhusprojektet åratal av granskning och även skrivit boken Sjukt hus.  Programledare: Inger Arenander Producent: Sally Henriksson Tekniker: Tobias Carlsson
3/31/201857 minutes
Episode Artwork

Civilminister Ardalan Shekarabi och de svenska värderingarna

I valrörelsen 2018 är civilminister Ardalan Shekarabis två prioriterade områden: kampen om de osäkra väljarna mot Sverigedemokraterna och svenska värderingar. Hur ska han lyckas med det uppdraget?  Och socialdemokraterna går till val med förslaget att förbjuda religiösa friskolor. Men är det rätt sätt att ta sig an integrationen? Och vad har KU för roll, när det kommer till att granska regeringen och statsråden? Utfrågningarna kring IT-skandalen i Transportstyrelsen fortsätter och vi pratar med statsvetare Shirin Ahlbäck Öberg och KU:s ordförande Andreas Norlén (M) om konstitutionsutskottets roll som granskare.   Programledare: Magnus ThorénProducent: My Rohwedder
3/24/201857 minutes
Episode Artwork

Hur ska du klara 4%-spärren, Ebba Busch Thor (KD)?

Kristdemokraterna kämpar just nu för sin överlevnad och ligger under riksdagsspärren på 4 procent. Under de senaste åren har partiet också lagt om politiken ett par gånger,  från försvar och invandring till sjukvård och äldrefrågor, som nu är de viktigaste frågorna för partiet.  Partiledaren Ebba Busch Thor (KD) intervjuas i Ekots Lördagsintervju om bland annat böneutrop, religiösa friskolor och LSS. Analys av Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Ekots politikreporter Lova Olsson är med direkt från Sverigedemokraternas valkonferens där riksdagslistan precis har klubbats. Hör också Svenska Dagbladets skolreporter Karin Thurfjell om Socialdemokraternas vallöfte att förbjuda konfessionella, religiösa, inslag i skolan.  Programledare: Monica Saarinen Producent: Sally Henriksson Tekniker: Heinz Wennin
3/17/201857 minutes
Episode Artwork

Gulan Avci – L och integrationspolitiken

Kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck är en av vår tids största jämställdhetsutmaningar, enligt Liberalerna. Hur många som lever under hedersförtryck idag är oklart. Enligt en rapport från 2014 är 100 000 unga drabbade. Men hur kommer man åt hedersförtryck? Vad är mest effektivt? Gulan Avci (L), integrationspolitisk talesperson intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Hör också Fredrik Furtenbachs analys av Liberalernas integrationspolitik. Och om kritiken mot nämndemannasystemet - blir skandaldomen i Solna tingsrätt det som till slut leder till att det svenska medeltida systemet skrotas? Programledare: Monica Saarinen Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Jacob Vikblom
3/10/201857 minutes
Episode Artwork

Har Vattenfalls kurva vänt, Magnus Hall?

Helstatliga Vattenfall är en av Europas största producenter av el och värme. Under flera år var företaget ett av Sveriges mest utskällda och nyheterna handlade om dåliga affärer och stora förluster. Men i fjol gick Vattenfall med vinst och kunde, för första gången på fem år, ge ägaren staten utdelning.  Är det slut på dåliga nyheter för Vattenfall nu? Och hur ska dom nå sitt mål om att vara helt fossilfria inom en generation? Vattenfalls koncernchef, Magnus Hall, intervjuas. Sedan om Kristdemokraterna som i helgen håller sina kommundagar i Jönköping som avstamp inför valrörelsen. Vad har partiet gjort för att försöka locka fler väljare och hålla sig kvar i riksdagen? Hör Magnus Hagevi, professor i Statsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö.  Programledare: Monica Saarinen Producent: Sally Henriksson Tekniker: Jacob Wikblom och Marie Persson
3/3/201857 minutes
Episode Artwork

Annie Lööf om C:s vägval

Sedan M bytte partiledare i höstas har Centerpartiets höga opinionssiffror sjunkit. Många väljare som lämnade Moderaterna för Centerpartiet har nu återvänt till M. Vad betyder det för Centerpartiet, och vilka utmaningar står partiet inför? Partiledare Annie Lööf (C) intervjuas, med analys av Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg. Sedan om politikens "silly season" och spelet bakom kulisserna när partierna ska ta fram sina riksdagslistor inför hösten val. Med Lova Olsson, politikreporter på Ekot.   Programledare: Monica SaarinenProducent: My Rohwedder
2/24/201857 minutes
Episode Artwork

Karl-Petter Thorwaldsson om LO:s kravlista inför valet

LO satsar 30 miljoner på att Socialdemokraterna ska vinna valet i september. Men vad vill dom ha för pengarna? Och vad är LO:s lösning på den infekterade hamnkonflikten i Göteborg? LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Dessutom historien om Helikopter 14 - försvarsinköpet som försenades med nästan 10 år och som nu är för dyr för att använda. Ekots försvarpolitiska reporter Mats Eriksson guidar oss genom Helikopter 14:s alla turer.
2/17/201857 minutes
Episode Artwork

Peje Emilsson, arkitekten bakom friskolereformen

Under våren kommer regeringens och vänsterpartiets förslag om att begränsa vinster i välfärden. Men Riksdagens övriga partier kommer att rösta nej. En annan av förslagets starkaste kritiker, och även en av arkitekterna, bakom friskolereformen är Peje Emilsson. Han äger själv ett av Sveriges största friskoleföretag. Ser han några problem med vinstintresset i välfärden? Eller blev det som han tänkt sig? Pr-mannen och skolentreprenören Peje Emilsson är gäst i Ekots Lördagsintervju. Sedan tar vi pulsen på vänsterpartiet - hur ser deras relation till makten ut? Med Tomas Ramberg och Katarina Helmersson.
2/10/201857 minutes
Episode Artwork

Kan MP resa sig, Isabella Lövin?

Miljöpartiet har gått igenom en tuff mandatperiod. Partiet har för första gången suttit i en regering och tvingats till svåra kompromisser. Stridigheter internt har också kostat på. Som resultat har opinionssiffrorna sjunkit och om det var val idag skulle partiet inte komma in i Riksdagen. Så hur ska partiet resa sig? Språkröret Isabella Lövin intervjuas.
2/3/201857 minutes
Episode Artwork

Jonas Sjöstedt – är V stärkt eller försvagat av samarbetet?

Sedan valet 2014 har den rödgröna regeringen samarbetat med Vänsterpartiet för att få stöd för sina budgetar. Men (V) vill se sig som både ett samarbetsparti och ett oppositionsparti. Men efter valet i höst, vad händer då? Kan partiet räkna med inflytande trots att Stefan Löfven hellre talar om samarbete över blockgränsen? Partiledare Jonas Sjöstedt  (V) intervjuas i Ekots Lördagsintervju. Analys: Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg
1/27/201857 minutes
Episode Artwork

Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund

Inför höstens riksdagsval är skolan som vanligt ett av de högst prioriterade områdena för väljarna. Under flera år har sjunkande skolresultat och dålig arbetsmiljö för lärarna varit i fokus. Och även om lärarbristen fortsätter så har flera undersökningar visat att svensk skola kanske är på bättringsvägen. Även lärarlönerna ökar.  Samtidigt domineras den politiska debatten  av våld och skjutningar i förorterna, polisbrist, migration och integration. Riskerar skolfrågan att hamna i skuggan av mer akuta samhällsproblem? Hur ska skolfacken hantera det? Åsa Fahlén är ordförande i Lärarnas Riksförbund.   Förtydligande angående statistiken om lärarnas löner: När vi beskrev ingenjörernas lönenivåer använde vi lönestatistik där också chefslöner ingick. Räknar man bort cheferna tjänar civilingenjörer i privat sektor 4400 kronor mindre i månaden än det vi angav – i offentlig sektor 2600 kronor mindre. Den privata medellönen är 47300 och den offentliga är 42700 – enligt siffror från Sveriges ingenjörer. Jämförelsen mellan ingenjörers och lärares löner som gjordes i programmet blev därför missvisande.
1/20/201857 minutes
Episode Artwork

Peter Hultqvist (S) om hotbilden mot Sverige

Försvarsberedningen konstaterade i en rapport strax före jul att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Dom lämnar också flera förslag på hur totalförsvarets förmåga ska förbättras. Men hur ser regeringen på hotbilden mot Sverige - har den ökat? Och hur vill regeringen i så fall möta det? Ekots reporter Mats Eriksson kommenterar. Dessutom om brott och - åtgärder. De svenska politikerna förespråkar allt som oftast hårdare tag mot brottsligheten. Men vad är det som verkligen fungerar om man vill få ner den grova brottsligheten? Hör kriminologerna Camila Salazar Atias på Fryshuset och Manne Gerell vid Malmö universitet. Och Robert Andersson, kriminolog vid Linnéuniversitetet som forskar om svensk kriminalpolitik om hur den politiska debatten om brott har förändrats de senaste 20 åren.
1/13/201857 minutes
Episode Artwork

Spaning inför valåret 2018

Vad kommer att hända i politiken 2018? Och vilka frågor kommer att avgöra valet? Valårsspaning med Ekots Fredrik Furtenbach, Karin Eriksson, DN och Jenny Madestam,Expressen TV, statsvetare, Södertörns högskola. Dessutom ett extra långt reportage i P1:s serie om Besluten som format Sverige. Denna gång om vårdnadsbidraget.  Vår reporter Erik Hedjtärn har tittat närmare på striden på 90-talet som ledde till att Kristdemokraterna fick sitt nationella genombrott.
1/6/201857 minutes
Episode Artwork

Ekots Lördagsintervju under 20 år

I januari 1997 sändes Ekots Lördagsintervju för första gången. Premiärgäst var Carl Bildt och programledare Ekots politiska reportrar Thomas Hempel och Inger Arenander. Hur föddes idén om en politisk intervju? Och hur har den utvecklats genom åren?  Hör Inger Arenander och Tomas Ramberg som båda ledde programmet under många år
12/23/201757 minutes
Episode Artwork

Hur går det med jobben, Ylva Johansson (S)?

Svensk arbetsmarknad är stark just nu, högkonjunkturen gör att arbetslösheten sjunker. Men dom som står längst från arbetsmarknaden har fortfarande svårt att få jobb. Hur ska dom komma i arbete? Och hur ska regeringen nå sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet senast 2020? Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) är gäst i Ekots Lördagsintervju.
12/16/201756 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Sven-Erik Bucht (S), kan hela Sverige leva?

Storstäderna i Sverige växer så det knakar och allt färre människor bor kvar på landsbygden. Dom som flyttar, kommer alltmer sällan tillbaka. Ändå säger politikerna att hela landet ska leva, att de som bor på landsbygden ska ha samma förutsättningar som resten av befolkningen. Men går det? Kan alla i hela Sverige räkna med samma samhällsservice, trots att befolkningsunderlaget sviktar? Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) intervjuas. Sedan om partierna som riskerar att åka ur riksdagen. Reportage om hur Miljöpartiet gjorde för att komma tillbaka till riksdagen efter att ha åkt ut i valet 1991. Hör Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach om läget för Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.
12/9/201757 minutes
Episode Artwork

Tomas Tobé (M) - hjälper skärpta straff?

Lag och ordning har blivit en allt viktigare fråga för svenska väljare. Det märks också hos dom politiska partierna. Moderaterna lade tidigare i höstas fram ett nytt kriminalpolitiskt program med krav på skärpta straff och fler poliser. Men hur effektivt är det, leder strängare straff till minskad brottslighet? Och vad vill moderaterna göra med informationen, om de får igenom att brottsstatistiken delas upp i ursprung? Analys av Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiske kommentator. Sedan om #metoo - får rörelsen någon betydelse för politiken? S-, M-, L- och V-s kvinnoförbund och nätverk beskriver sin roll i att föra frågan om kvinnors position i samhället framåt. Samt ett perspektiv på politiska reformer som gynnat jämställdheten av kvinnorörelseveteranen och jämställdhetsexperten Gertrud Åström.
12/2/201757 minutes
Episode Artwork

Vågar Per Bolund (MP) införa amorteringskrav?

I förra veckan lade Finansinspektionen ett förslag om att högt belånade hushåll ska tvingas att betala av mer på nya bolån. Förslaget togs emot mycket ljummet av oppositionen. Men även regeringen verkar splittrad när det gäller ett amorteringskrav och frågan är nu hur regeringen går vidare med frågan. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är med i Ekots Lördagsintervju.
11/25/201757 minutes
Episode Artwork

Etik eller lösnummer – vad väger tyngst, Sofia Olsson Olsén?

Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén om hur tidningen hanterat #metoo-kampanjen. Även på Aftonbladet har medarbetare på redaktionen anklagats för både sexism och våldtäkt. Vad händer nu på tidningen? Hur går dom vidare?  Sofia Olsson Olsén är chefredaktör, vd och ansvarig utgivare på Aftonbladet och gäst i Ekots Lördagsintervju Av misstag råkade vi få med en felaktig namnpublicering i Ekots lördagsintervju, 18 november 2017, därför är ljudet nu redigerat.
11/18/201756 minutes, 36 seconds
Episode Artwork

Hur ska Jan Björklund (L) lyfta partiet?

Efter att tidigare i år ha utmanats som partiledare väljs Jan Björklund om som partiledare på Liberalernas landsmöte i nästa vecka. Han har då suttit i över 10 år och är en av dagens partiledare som suttit längst i svensk politik. Men varför lyfter inte Liberalerna under hans ledning? Om mindre än ett år är det val. Vad är partiets strategi? Dessutom om det sociala toppmötet i Göteborg nästa vecka där EU ska skriva under den så kallade sociala pelaren - 20 punkter för ett mer jämlikt Europa. Men kommer den att få någon effekt?
11/11/201757 minutes
Episode Artwork

Ann Linde - Klarar EU att lösa migrationsfrågan?

Efter att ha tagit emot nästan 163000 asylsökande 2015 har Sverige gjort om sin flyktingpolitik helt. Nu vänder man sig till EU för att hitta gemensamma lösningar och en mer restriktiv politik. Men EU har misslyckats såhär långt när det gäller gemensamma lösningar. Finns det en plan B om det faktiskt inte går att komma överens? Sverige satsar stort på att få ta över EUs läkemedelsmyndighet EMA när britterna lämnar unionen. Men de EMA-anställda själva är inte förtjusta över tanken på att flytta till Sverige. Hur stora är egentligen chanserna för Sverige att få hysa denna viktiga EU-myndighet? EU-minister Ann Linde i Ekots Lördagsintervju 4 november kl 12.55 i P1.
11/4/201756 minutes, 56 seconds
Episode Artwork

Efter #MeToo - vad händer Åsa Regnér (S)?

Efter #MeToo-kampanjen har debatten om sexövergrepp gått fram som en flodvåg i samhället. Hur kan man förhindra sexuella trakasserier? Är det med mer upplysning eller hjälper skärpt lagstiftning? Och hur är det att bli gammal i Sverige? De äldre blir bara fler o fler, men boendena för äldre är för få. Vad gör regeringen? Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa R