Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bestånden av många vilda ryggradsdjur minskar och det beror till stor del på vår matproduktion, enligt en rapport från WWF i veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi får också en snabbgenomgång av årets naturvetenskapliga Nobelpriser, och riktigt goda nyheter från Vietnam och Indien.Gustaf [email protected] [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vem får årets naturvetenskapliga Nobelpris? Hör Vetenskapsradions starkaste tippningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nästa vecka tillkännages vilka som får Nobelpris 2024. Vetenskapsradion listar upptäckterna som är favorittippade inom medicin, fysik och kemi – och berättar varför de förtjänar Nobelpriset.Programledare: Gustaf KlarinMedverkande: Camilla Widebeck, Annika Östman och Lars Broström

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Strålsäkerhetsmyndigheten analyserar allmänhetens inskickade svampar hittar de få med höga halter av radioaktivitet. Hos vildsvin finns en del med mycket höga halter men variationen är stor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vildsvin äter just svamp och de varierande halterna hos djuren tros ha med svampen att göra. Vi talar också om mikroorganismerna som lever i oss och påverkar våra hormoner, och om hur ny genteknik kan snabba upp både vaccinframtagning och växtförädling. Gustaf [email protected] [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stora översvämningar har drabbat bland annat Polen denna vecka. Det regnade troligen mer än det skulle gjort om inte klimatet varit uppvärmt, enligt forskares analys. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De konstaterar samtidigt att slutsatserna är ganska osäkra. Meteorologiprofessorn i Uppsala Gabriele Messori, som jobbar med sådan så kallad attributionsforskning i det internationella samarbetet Climameter, förklarar varför och berättar hur analysen gjordes.Vi hör också Guiliano di Baldassarre, professor i hydrologi vid Uppsala universitet och chef för Centrum för naturkatastroflära. Han säger att beredskapen för översvämningar i Europa på vissa sätt förbättrats, men på andra inte. Gustaf [email protected] [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskare har översatt grisars läten till känslor, och har sikte på att göra en app för lantbruket. Vi pratar också om varför man bygger ihop en svamp och en robot, och om jättetsunamin på Island. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi summerar intressant vetenskap i den vecka då vi också fick en ny forskningsminister: Mats Persson (L) byts ut mot Johan Pehrson (L). Reporter:Sara Sällströ[email protected] och producenter:Gustaf [email protected] [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur långt reste vikingarna egentligen? I veckan invigdes ett nytt forskningscentrum som ska klarlägga bilden av vikingarnas värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Syftet med det nya centret vid Uppsala universitet är att samla forskare från olika discipliner och från olika länder, som kan hjälpas åt att ta fram ny kunskap.Medverkande: Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog vid Uppsala universitet.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett av Gustav Vasas stora krigsskepp från 1500-talet, Elefanten, ligger på Östersjöns botten utanför Kalmar. I sommar har forskare gjort dykningar på skeppet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En blåsig dag 1564 går det stora krigsskeppet Elefanten med flera hundra män ombord hårt på grund. På havets botten har det legat i 460 år.Vad har forskarna hittat i vraket? Medverkande: Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid MARIS/Södertörns högskola. Ingvar Sjöblom, doktor i historia vid CEMAS Stockholm Universitet.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Igelkottar fascinerar och väcker intresse, men de är nära hotade och tros ha minskat i antal de senaste åren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När svenska folket ombads att räkna igelkottar och rapportera in sina fynd till WWF Världsnaturfonden blev gensvaret så stort att systemet hängde sig. Med hjälp av medborgarforskning vill forskarna få mer kunskap om djuren, och öka allmänhetens förståelse för vad de taggiga djuren behöver.Medverkande: Katarina Sandahl i Flisby, Henrik Thurfjell, miljöanalysspecialist på Artdatabanken SLU och Jessica Ångström på WWF Världsnaturfonden.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När passagerarfärjan Marco Polo gick på grund utanför Blekinges kust i oktober 2023 släppte den ut tonvis med olja som sedan dess förorenat stränderna. Nu börjar bilden klarna av utsläppets effekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det gick att bada på de flesta stränderna denna sommar, och ålfiskarna kunde gå ut som vanligt. Men i havets blåmusslor hittar man nu mycket av hälsovådliga PAH:er och i ett bäckområde är naturen ändrad, konstaterar Maria Granberg på IVL svenska miljöinstitutet, som undersökt effekter på miljön.Olja fortsätter att flyta in till land och sanering av stränderna pågår fortfarande. Samtidigt har fartyget åter tagits i drift och passerar som förut utanför den drabbade kusten – med samma typ av olja ombord.Programledare: Camilla [email protected]: Lars Broströ[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De gotländska alvarmarkerna blommar osedvanligt mycket och länge sommaren 2024. De millimeter små blommorna skapar ett grönskande och färgrikt täcke över de tunna kalkstensrika jordarna denna sommar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Magnus Martinsson, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen, guidar på alvarmakerna vid Grogarnsberget i Östergarns socken på östra Gotland. Blommorna breder ut sig över hällmarkernaHär hittar vi den solgula solvändan, det knapplika knappstånds och den blålika axveronikan som breder ut sej över hällmarkerna. Utanför de branta sluttningarna ligger den lilla ön Östergarns holm, känd från väderleksrapporterna.Millimetersmå vita blommor lyser som stjärnorDe millimetersmå vita blommorna, som vildlin och knutnarv, lyser upp som små stjärnor på alvarmarkerna. Knytligen, som tål att trampas på, är nästan självlysande gröngul, och nicktistel böjer sitt lila huvud. Det långa gräset grussloken vajar i den svaga vinden.Den enda växt som ser lite torr ut är tullkörten, som redan gjort sitt och nu sprider sina frön i vinden. Den är annars värdväxt för den orangea-svarta riddarskinnbaggen, som kallas körkmack på gotländska.Osäkert vilken vädertyp som blir dominerandeDen blommiga sommaren har också gjort att insekter har haft ett överflöd av nektar. Bland fjärilar ser Magnus Martinsson och Annika Östman bland annat den vanligaste blåvingen, puktörneblåvinge, som poserar bland kalksten och den lila axveronikan.Även om sommaren 2024 är ovanligt fuktig och bra för växtligheten på ön så är det inte säkert att det håller i sig. Sommaren 2018 skapade istället en oerhörd torka så enar och tallar dog. Programledare och producent: Annika Ö[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Malariaparasiten dödar främst unga barn. Den verkar nu ha skapat motståndskraft mot den effektiva behandling som finns. Men forskare menar att det går att hantera resistensen, eller skapa genmodifierade myggor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tidskriften Science larmar flera forskare om att det har börjat utvecklas resistens mot den oerhört effektiva behandling med artimisinin som finns mot malaria. Den behandlingen nobelprisbelönades 2015. Artimisinin kan ta kål på många av parasiterna bara på tre dagar. Men forskare har nu börjat se tendenser till att behandlingen inte längre är effektiv. De menar att det finns möjlighet att agera nu och stoppa resistensutvecklingen. Akira Kaneko, professor i global hälsa vid Karolinska institutet, är en av forskarna i uppropet som menar att artimisin behöver kombineras med inte bara ett utan två långtidsverkande läkemedel. Läkemedel som redan existerar. Världshälsoorganisationen och internationella aktörer behöver därför agera, enligt forskarna. Anders Björkman, professor emeritus i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, har just publicerat ett liknande krav i tidskriften the Lancet. En helt annan väg för att få bukt med malariaparasiterna skulle kunna vara att genmodifiera myggor som sprider smittan. Olle Terenius, docent och myggmalariaforskare vid Uppsala universitet, nyss hemkommen från en konferens på Kreta, berättar om unika planer. I höst kommer det att skapas genmodifierade myggor på öarna Sao Tomé och Principe i Guineabukten väster om den afrikanska kontinenten, just norr om ekvatorn. Om regeringen där ger klartecken kan myggorna spridas ut nästa år. Myggornas DNA kommer att förändras så att de inte har möjlighet att sprida parasiten vidare.Programledare Annika Ö[email protected]: Michael [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Unga tjejer har fått ett hundraprocentigt skydd mot HIV när det fått en spruta en gång i halvåret. Det visar en studie i New England Journal of Medicin. Men kostnaden för behandlingen är än så länge väldigt högt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under den pågående internationella AIDS-konferensen i München i Tyskland har de vetenskapligt granskade resultaten från HIV-studien presenterats.Av de drygt fem tusen tjejerna i åldern 16-25 år i Uganda och Sydafrika så lottades de till olika grupper. Drygt två tusen fick verksam substans i en spruta en gång i halvåret, medan de övriga fick förebyggande läkemedel som skulle tas varje dag. I gruppen som skulle ta piller varje dag så var följsamheten dålig, vilket innebar att cirka två procent smittades av HIV.Men för de som fick sprutan smittades alltså ingen. Men vad innebär det här i praktiken för HIV-bekämpningen framöverHör statsepidemiolog Magnus Gisslén och Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och Salim Abdool Karim, chef för AIDS-forskningscentret Caprisa i Durban, och professor i globalhälsa vid Colombia universitet i New York i Usa, samt rådgivare till Världshälsoorganisationens generaldirektör.Programledare Annika Ö[email protected] Michael [email protected]

Unga tjejer har fått ett hundraprocentigt skydd mot HIV när det fick en spruta en gång i halvåret. Ett häpnadsväckande resultat, säger den sydafrikanske AIDS-forskaren Salim Abdool Karim i Durban, som inte själv deltog i studien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De vetenskapligt granskade resultaten från HIV-studien presenterats i New England Journal of Medicin, under den pågående internationella AIDS-konferensen i München i Tyskland. Resultaten är tydliga i studien, men kostnaden för behandlingen är än så länge väldigt högt.- Vi hoppas att läkemedelsbolaget ska sänka priset till en tusendel av vad den hittills har kostat, precis på samma sätt som bolaget gjort för den förebyggande behandlingen med dagliga tabletter, säger AIDS-forskaren Salim Abdool Karim. I västvärlden kostar en behandling för en person uppemot en halv miljon kronor årligen.Den aktuella studien gjordes med drygt fem tusen tjejerna i åldern 16-25 år i Uganda och Sydafrika, som lottades till olika grupper. Drygt två tusen fick verksam substans i en spruta en gång i halvåret, medan de övriga fick förebyggande läkemedel som skulle tas varje dag. I gruppen som skulle ta piller varje dag så var följsamheten dålig, vilket innebar att cirka två procent smittades av HIV.Men för de som fick sprutan två gånger om året så smittades alltså ingen. Men vad det här innebär i praktiken för HIV-bekämpningen framöver är inte helt klart. Forskare menar att nu krävs nya typer av studier för att förstå vad som avgör om riskgrupper är beredda att använda sig av den förebyggande behandlingen. Hör statsepidemiolog Magnus Gisslén och Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och Salim Abdool Karim, chef för AIDS-forskningscentret Caprisa i Durban, och professor i globalhälsa vid Colombia universitet i New York i USA, samt rådgivare till Världshälsoorganisationens generaldirektör.Programledare Annika Ö[email protected] Michael [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stigande temperaturer och olika sorters extremväder minskar skördar världen över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Olivolja, apelsinjuice och kakao är exempel på varor som bara i år blivit dyrare, mycket på grund av klimatförändringar, enligt forskare och olika expertorgan. Nu finns studier som visar hur stigande temperaturer pressat upp priset på olika matvaror, och att den här trenden ser ut att fortsätta.Medverkande: Göran Bergkvist, professor i ogräsekologi och ogräsreglering vid SLU i Uppsala.Programledare: Marie-Louise [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alltfler elbilar rullar på svenska vägar. Bilar som, med rätt teknik, skulle kunna användas för att stabilisera vårt gemensamma elnät. Redan köper privatpersoner stora batterier i samma syfte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En ökande andel privatpersoner i Sverige satsar på egna batterilager, både för att bli mer självförsörjande, och för att kunna tjäna en hacka på att sälja eventuellt överskott av producerad sol-el tex tillbaka till sitt elbolag. Även företag bygger batterilager, ibland stora som flera fotbollsplaner, för att lagra överskott av vindkraft.Men redan nu finns också en stor flotta outnyttjad batterilagring i Sverige - elbilarna som långa tider står oanvända och som enligt forskare skulle kunna göra stor nytta för att stabilisera vårt gemensamma elnät.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denisovamänniskan har bara varit känd i knappt 15 år. Nu klarnar bilden av hur vår utdöda släktingar levde, vad de åt och hur avancerade de var. Snöleopard och ullhårig noshörning stod på menyn, visar fynd i en grotta på den tibetanska högplatån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Zandra Fagernäs vid Köpenhamns universitet är en av forskarna som nu publicerar en studie i Nature där över 2 500 benbitar från grottan har undersökts med modern proteinanalys. Benen kommer från en mängd olika djur, flest från en typ av bergsget, men även från farligare djur. Och de har skrapmärken som visar att människor hanterat dem och tagit djurens hudar tillvara. Dessutom har ett ben konstaterats vara från en denisovan, den utdöda människoart som var helt okänd fram tilll 2010 när svenske genetikern Svante Pääbo och kolleger förstod att de funnits, med utgångspunkt från ett ben i en grotta i Ryssland. Paleontologen Lars Werdelin på Naturhistoriska riksmuseet menar att de nya fynden tillför spännande pusselbitar om denisovanerna, och när vi besöker museets utställning ”Den mänskliga resan” ser vi att det finns både utrymme och intresse för mer kunskap om vår nyupptäckta ”kusin”. Medverkande: Zandra Fagernäs, postdok i biomolekylär paleoantropologi, Köpenhamns universitet; Lars Werdelin, professor i paleontologi Naturhistoriska riksmuseet; samt några besökare på museet.Programledare: Björn Guné[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den sista flocken av mammutar fanns kvar på en ö i många tusen år efter att alla artfränder på fastlandet var borta. Nu visar forskning att gruppen från början bestod av som mest tio djur, men att de ändå klarade sig undan de värsta effekterna av inavel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är Love Dalén, professor i evolutionär genomik i Stockholm, som med sina kolleger nu publicerar en studie om den grupp mammutar som fanns kvar på Wrangels ö ännu medan de stora pyramiderna i Egypten byggdes. Slutsatserna kan vara viktiga för att bevara hotade djurarter idag, säger han. Medverkande: Love Dalén, professor i evolutionär genomik, Stockholms universitet. Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergProgramledare: Björn Guné[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Försommar och fullmåne - det är då blåstången längs våra kuster förökar sig. Men varför, och hur vet tången att det är fullmåne? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På midsommardagen är det fullmåne, och såhär dagarna före är det rätt läge att undersöka om tången är redo för sin förökning. Det vill forskarna gärna att vi gör, och bidrar med våra observationer i projektet Algforskarsommar.Samtidigt kämpar forskarna fortfarande med frågan om hur tången vet att det är fullmåne. Det har visat sig att det är svårt att lura den i experiment med lampor eller med gravitationen.Vetenskapsradion besökte försommaren 2022 Askölaboratoriet och professorn i marin växtekologi, Lena Kautsky, som forskat om blåstång i decennier. Det här är till största delen en återutsändning av det programmet. Medverkande: Lena Kautsky, professor i marin växtekologi vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konstgjorda korallrev av betong har nu börjat sänkas ner på havets botten, i Kosterfjorden och vid Väderöarna. Där ska de skapa en ny livsmiljö för den svenska ögonkorallen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ögonkoraller bildar korallrev som är en viktig livsmiljö för många andra arter i havet i kalla och djupa vatten. Men bottentrålning har förvandlat de livfulla livsmiljöerna till grus på den svenska västkusten. Så nu läggs konstgjorda rev av betong ut, där ögonkorallernas larver ska kunna sätta sig och med tiden bilda nya korallrev. Marinbiologen Ann Larsson och hennes kollegor på Tjärnö marina laboratorium har jobbat flera år tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland för att förverkliga det här restaureringsprojektet för svenska korallrev.Programmet är delvis en reprisering av ett reportage från mars 2024.Programledare: Camilla Widebeck [email protected]: Sara Sällströ[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En båt som flyger, eller i alla fall ser ut att flyga eftersom nästa hela båten är i luften ovanför vattenytan när den kör. Det handlar om den så kallade bärplanstekniken som nu ska prövas i passagerartrafik i Stockholmsområdet och dessutom med eldrift, vilket den lämpar sig extra bra för. I dagens program pratar vi om varför eldrift och bärplan kan vara en bra kombination, hur det fungerar och hur framtiden ser ut för de flygande båtarna. Vi följer också med på en provtur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Jakob Kuttenkeuler - Professor i marina system vid Kungliga tekniska högskolan och regionråd i Stockholm (C).Ljudtekniker: Elvira BjörnfotProducent: Blenda Setterwall [email protected] och reporter: Björn Guné[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Plötsligt börjar flygplanet du sitter i att skaka - i allra värsta fall så mycket att saker och passagerare slungas omkring - och turbulensen kan vara svår att förutse. Nyligen ledde allvarlig turbulens till en olycka på ett plan där en person dog och många skadades, och strax efteråt var det ett annat flyg som drabbades - men vad beror det på och hur kan det hanteras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Linus Dock - flygmeteorolog vid SMHI och tidigare pilot och Gunilla Svensson - professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Ljudtekniker: Nisse LundinProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert [email protected]: Björn Gunér [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför finns det inte fler preventivmedel för män? Sextio år efter att P-pillret för kvinnor lanserades har inga nya preventivmedel för män nått marknaden sedan kondomen, trots att forskningen pågått. Men nu väcks nytt hopp om ett hormonfritt alternativ för män sedan forskare lyckats göra möss tillfälligt sterila genom att hämma ett enzym som är viktigt för manlig fertilitet. Samtidigt har ett annat preparat testats av människor i Sverige. Är tiden äntligen mogen för preventivmedel för män? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Helena Kopp Kallner - docent och överläkare i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet, Claes Gottlieb - tidigare läkare och docent i gynekologi vid Karolinska institutet, Kristina Gemzell Danielsson - Professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet.Ljudtekniker: David Hellgren Producent och reporter: Blenda Setterwall Klingert [email protected]: Björn Guné[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyhetsfördjupningen laddar upp inför fågelsångsnatten i P1. Nu sjunger våra fåglar som allra mest, men den härliga kören låter inte riktigt som den gjorde förr. Fåglarna har blivit färre i vårt land över tid och har behövt flytta på sig en del, medan arterna har blivit fler. Samtidigt hör Sverige till dom länder där fåglarna har klarat sig hyfsat bra in i vår moderna tid. Hur har fågelbestånden förändrats och vad beror förändringarna på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Bo Söderström - fågelexpert och Chefredaktör för Kungliga Vetenskapsakademins tidskrift Ambio , Martin Green - forskare vid Lunds Universitet, Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet och Mats Ottosson - reporter och fågelsångpedagog på naturmorgon i Sveriges Radio. Reporter: Lisa Henkow Ljudtekniker: David HellgrenProducent: Blenda Setterwall Klingert [email protected]: Björn Gunér [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har vi en nionde planet i vårt solsystem, även utan Pluto? Kanske kan det snart slås fast att det är så, för nu lägger forskare fram nya belägg för den så kallade planet nio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Ulrike Heiter, docent i astronomi vid Uppsala Universitet och Alexis Brandeker, docent i astronomi vid Stockholms universitet. Ljudtekniker: Nisse LundinProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert [email protected]: Björn Guné[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu drabbar fågelinfluensan kor i USA och viruset finns i mjölken på butikshyllorna. Redan nu dör många vilda djur i smittan och många däggdjur är i fara när fågelinfluensan når hela jorden inklusive Antarktis. Vad säger det här om risken för att viruset ska ta steget över till människa och orsaka en pandemi som är värre än den vi nyligen upplevt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Karl Ståhl, statsepizootolog och Magnus Gisslén, statsepidemiologLjudtekniker: David HellgrenProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert [email protected]: Björn Guné[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ryssland och Kazakstan, delar av Kina, och så Burundi och Kenya i Östafrika drabbas alla just nu av extrema översvämningar och för en dryg vecka sedan var det ökenstaden Dubai som dränktes i extrema skyfall. Hur stark är kopplingen till klimatförändringarna i dom här fallen, hur kan man veta det och vad spelar det för roll? Veckans program handlar om det och den så kallade attributionsforskningen som vill förstå vad som ligger bakom extremvädren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Gabriele Messori, professor i meterologi vid Uppsala Universitet och Marie-Louise Kristola, programledare för Vetenskapsradions miljöprogram Klotet och tidigare klimatkorrespondent för Sveriges Radio. Ljudtekniker: David HellgrenProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert [email protected]: Björn Guné[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Världens korallrev drabbas just nu av en ny, global våg av förödande blekning, till följd av de höga havstemperaturerna, kanske den värsta korallblekningen någonsin. Och korallreven är inte bara vackra utan också avgörande för den biologiska mångfalden och många miljoner människors försörjning. Klimatutsläppen måste ner om korallreven ska ha chans att överleva säger experter, samtidigt som forskare desperat söker efter metoder för att hjälpa korallreven hålla ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Fredrik Moberg, doktor i korallrevsekologi och forskare och kommunikatör vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert [email protected]: Björn Guné[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Peter Higgs belönades med Nobelpriset i fysik 2013 för den teori han presenterat nästan 50 år tidigare, om ett fält som genomsyrar allt och som för med sig en partikel, som kom att kallas Higgspartikeln och vars existens bevisades 2012. Men, att hitta Higgspartikeln var motsatsen till slutet på ett sökande. Den var en nyckel till en låst dörr och bakom den fanns en ny värld och tillräckligt att forska på för nästintill oändlig tid framöver. Vad kan vi hitta med hjälp av Higgspartikeln? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Sara Strandberg, professor i partikelfysik vid Stockholms Universitet och verksam vid CERN i Schweiz. Ljudtekniker: David HellgrenReporter: Camilla Widebeck [email protected] : Blenda Setterwall Klingert [email protected]: Björn Guné[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur gammal känner du dig idag? Det kan bero på hur bra du har sovit. Nu visar forskning att du kan vakna upp och känna dig som 45 år idag, och som 35 år imorgon. Varför det är så, och vad det kan ha för hälsoeffekter handlar det om i veckans nyhetsfördjupning från vetenskapsradion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Torbjörn Åkerstedt - sömnforskare och professor vid Karolinska institutet, John Axelsson, sömnforskare och professor vid Stockholms universitet, Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet.Programledare: Sara Sällströ[email protected]: Blenda Setterwall Klingert [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige och de nordiska länderna hamnar i topp i World happiness report. Men rapporten mäter snarare tillfredsställelse med livet än lycka, och att sträva efter att vara lycklig kan ställa till det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det menar forskare som vi talar med om rapporten. Och när det gäller kopplingen mellan ekonomi och att vara tillfreds med livet, så verkar det viktiga vara att många har tillräckligt med pengar för att klara sig. Vi hör också om orosmoln inför framtiden på den här fronten, och får tips på hur man blir nöjd med livet. Medverkande: Micael Dahlen, professor i lycka, välbefinnande och välfärd vid Handelshögskolan i Stockholm; Filip Fors Conolly, docent i sociologi vid Umeå universitet; Christian Rück, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Programledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den första lagen som ska reglera artificiell intelligens har antagits i Europaparlamentet. Den ska minska riskerna för övervakning och manipulation med hjälp av AI, och stärka AI-branschen inom EU sägs det. Vad innehåller den nya lagen? Vad innebär den för AI-utvecklingen och rollen som AI kommer att spela i samhället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Fredrik Heintz, professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet; Jan Ljungberg, professor i informatik Göteborgs universitet och Stefan Larsson, jurist och docent i teknik och social förändring vid Lunds Universitet. Programledare: Björn Guné[email protected] och reporter: Blenda Setterwall [email protected]: Victor Bortas Rydberg

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många av världens hajarter hotas på grund av fiske och nu gäller det inte längre bara de ytligt levande arterna utan också de som lever i djuphaven, det visar ny forskning. Varför fiskas de? Och hur driver vaccin, kosttillskott och kosmetika på hajfisket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: David Bernevi, hajexpert och marinbiolog vid Naturhistoriska Riksmuseet; Charlott Stenberg, marinbiolog specialiserad på hajar; Mikael Svensson, biolog på artdatabanken vid SLU.Programledare: Björn Guné[email protected]: Blenda Setterwall Klingert [email protected]: Nils Lundin

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskning visar att de flesta upplever sig som yngre än de är. Varför är det så? Handlar det om vår snäva bild av vad olika åldrar innebär, eller om att äldre idag på många sätt faktiskt är yngre än vad äldre var förr? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Ingemar Skoog, psykiater och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och Susanne Iwarsson, professor vid Lunds universitet som leder forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande. Programledare: Björn Guné[email protected]: Blenda Setterwall [email protected]: Nils LundinEnkätreporter: Elsa Östlund

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyligen kom nyheten att den första patienten som fått chippet Neuralink inopererat i hjärnan kan styra en datormus med sina tankar. Många forskar idag på olika typer av hjärnchip, också i Sverige. Men vad ska tekniken användas till? Hur fungerar det och vad är teknikens potential? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande; Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet för framtidsstudier, Anna Herland, professor i nanobioteknologi på KTH och KI och Jens Schouenberg, professor i Neurofysilogi vid Lunds universitet.Ljudtekniker Elvira BjörnfotProgramledare: Björn Guné[email protected] och reporter: Blenda Setterwall [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Minskad tid på sociala medier kan ge bättre psykiskt mående. Det visar en ny svensk studie på unga vuxna. Vi har träffat en av forskarna bakom studien, och pratat om resultaten med experter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Martin Wolgast, docent i psykologi vid Lunds Universitet; Siri Helle, psykolog och författare; Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskapLjudtekniker: Nils LundinEnkätreporter: Elsa ÖstlundProgramledare: Björn Gunér [email protected] och reporter: Blenda Setterwall Klingert [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur allvarlig är förlusten för forskningen efter fryshaveriet på KI och kan något ändå räddas? Vi besöker labbet där det här just nu undersöks, och hör mer om vad det är för prover och forskning det gäller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Eva Hellström Lindberg, professor i hematologi; Theresa Mortera Blanco, forskare; Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys och dekan vid KI syd; Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning, alla Karolinska institutet.Ljudtekniker: David HellgrenProgramledare: Björn Guné[email protected] och reporter: Blenda Setterwall [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Korallrev, trollkrabbor och sjöstjärnor finns faktiskt i svenska vatten och på västkusten finns två forskningsstationer som länge har undersökt livet under vatten där. Men nu hotas en av dem, Kristineberg, när Göteborgs universitet bedömer att pengarna bara räcker till den andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradions reportrar har besökt dem många gånger genom åren. Tjärnö vid Kosterhavet som numera är landets enda marina nationalpark, och har landets enda korallrev. Och Kristineberg vid Gullmarsfjorden, som också är en för Sverige unik marin miljö.Vi hör om forskningen som bedrivs, om huruvida båda stationerna verkligen behövs, och om vilka nya parter som skulle kunna ta över driften av Kristineberg.Medverkande: Göran Hilmersson, dekan på naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs Universitet; Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, Tjärnö; Linus Hammar Perry, föreståndare på Kristineberg Center; Pernilla Walkenström, divisionschef på RISE.Programledare: Lena [email protected]: Blenda Setterwall Klingert, Björn Guné[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många av oss har lätt att uttala valfri svordom följt av SJ när det är problem med tågresan, men idag är ansvaret för att allt går som det ska fördelat på många olika parter, och det finns många skilda orsaker till förseningar. Vi möter Trafikverkets ansvarige för målområdet tillgänglighet där punktlighet ingår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid sidan av det hårda vintervädret så är det eftersatta underhållet av järnvägsnätet en viktig anledning. En annan faktor är att SJ och de andra tågföretagen har sina problem med fordons- och förarbrist. Spårspring, nerfallna träd och andra yttre faktorer är en tredje kategori och en fjärde utmaning är att det är så många tåg på spåren numera, säger Jonas Eliasson, måldirektör på Trafikverket.Inom forskning och politik kring transporter så hör allt detta till det område som kallas tågtrafikens tillgänglighet. I Vetenskapsradion möter vi Jonas Eliasson, som är både forskare och måldirektör på Trafikverket, där han ansvarar för just tillgängligheten för alla trafikslag.Vi träffade honom för en längre intervju om väg- och tågtrafiken på den stora transportkonferensen Transportforum i slutet av förra veckan.Programledare: Lena NordlundReporter: Björn Gunér

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu ska vår tredje svenske astronaut, Marcus Wandt, upp till den internationella rymdstationen. Den här gången är det kommersiella rymdbolag som sköter själva turen upp dit, hur fungerar det? Hur är läget med rymdstationen nu i krigstider - och vad är det Marcus Wandt ska upp dit och göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter Christer Fuglesang och svenskamerikanska Jessica Meir står nu Marcus Wandt på tur för ett två veckors besök på rymdstationen ISS. Eftersom den numera är färdigbyggd så kommer han i huvudsak att ägna sig åt forskning under sitt besök. Det handlar om hur hjärnan fungerar i en så trång och stökig arbetsmiljö, om sömn och om stamceller, och resultaten kan vara till nytta både på jorden och på framtida längre rymdfärder, säger forskarna som han samarbetar med. Wandt blir förste svensk att åka upp i en farkost byggd och ägd av ett kommersiellt bolag, Spacex, och det är även ett privat företag som säljer biljetten till ESA som han representerar. Lite som kommunal snöröjning på entreprenad, eller dagens avreglerade tågmarknad, säger rymdfartsexperten Sven Grahn. Medverkande: Sven Grahn, senior forskare, KTH; Sara Sällström, reporter VetenskapsradionLjudtekniker: Elvira BjörnfotProgramledare: Lena [email protected]: Björn Guné[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anne L'Huillier i Lund tar sina prisbelönta attosekundpulser vidare på helt olika sätt: Både för användning inom elektronikindustrin, och i ren grundforskning om kvantfysik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När telefonsamtalet om Nobelpriset nådde Anne L'Huillier hade hon paus i en föreläsning för studenter. Efter beskedet kom hon tillbaka till föreläsningssalen där studenterna hade sina aningar om att det var ett Nobelpris på gång.Vi har träffat några av studenterna i salen, liksom Anne L'Huillier själv, hennes professorskollega och make Claes-Göran Wahlström, och deras son Oscar Wahlström, själv student på universitetet.Programmet är en repris från november 2023.Programledare och producent: Lena [email protected]: Camilla [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från FN:s korridorer till Kenyas åkrar - professor Jacqueline McGlade brinner för att göra världens jordbruk mer klimatsmart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jacqueline McGlade är toppforskaren som bytte EU:s korridorer mot Kenyas åkrar. Hon gifte sig med en massajhövding och brinner nu för att omvandla decennier av forskning till praktiska lösningar på fältet.Hör om hur världens åkrar kan göras till ovärderliga kolsänkor, med hjälp av den senaste satellittekniken. Och hur skövling av värdefull regnskog upphört, tack vare en enkel mobilapp.Producent: Michael BorgertProgramledare: Marie-Louise KristolaMedverkande: Jacqueline McGlade, professor i hållbar utveckling.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hård kritik mot regeringens klimatplan - men vad innehåller den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den handlingsplan för hur växthusgaserna ska minska som lades fram i veckan får hård kritik både från experter och oppositionen.  Vilka konkreta åtgärder innehåller den här planen? Och måste vi verkligen få ner utsläppen nu eller kan det vänta?Medverkande: Daniel Värjö, reporter Klotet i P1, Anna-Karin Nyström, enhetschef Naturvårdsverket, Anders Roth, mobilitetsexpert, IVL. Tekniker: Viktor Bortas RydbergProgramledare: Björn Gunér Producent: Mattias Pleijel

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En majoritet av landets regioner har åter infört rekommendationer om munskydd på personalen. Och statsepidemiolog Magnus Gisslén varnar för att både covid-19 och influensa kan komma att öka stort över jul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så hur ska vi bete oss och hur ska vi tänka oss att helgerna blir? Direktsändning från Vetenskapsradion med Magnus Gisslén, statsepidemiolog och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Vi hör också smittskyddsläkarna i Norrbotten och Blekinge som båda har hög spridning av covid-19 i sina regioner, men väljer helt olika strategier kring munskydd inom sjukvården. Programledare: Björn Guné[email protected] och reporter: Mattias [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En nagelbitare när Kallingebor med PFAS i blodet fick rätt mot kommunens vattenbolag. Högsta domstolens dom kan bli vägledande för kommande fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kemikalier som Kallingeborna fått i sig under decennier – helt enkelt genom att dricka vatten från kranen, har lett till en försämring av deras kroppar, enligt domen. Och det kan ge dem rätt till ekonomisk ersättning.  Så vad väntar nu för de som vill få pengar för sin skada, och vem ska betala? Och vad kan den här domen komma att betyda för andra fall där människor förgiftats?  Hör Sandra Friberg, docent i civilrätt vid Uppsala universitet, och Daniel Värjö, reporter som följt fallet i flera år. ProgramledareMattias PleijelProducentPeter Normark

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från nov-22 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyföddas hjärnor vittnar om supertidig inlärning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barn lär sig känna igen sitt modersmål redan som foster. Det har forskarna länge känt till. Men kan man mäta effekterna av den här supertidiga språkinlärningen i nyföddas hjärnor? Ny forskning tyder på att det kan vara möjligt. Vad säger det här om fostrets utveckling? Och om hur vi lär oss språk? Är det viktigt att man pratar ofta med sin gravida mage? Hör verkligen barnet därinne?Medverkande: Gustaf Gredebäck, forskare och föreståndare för Babylab på Uppsala universitet.David Pagmar, forskare i lingvistik, Göteborgs universitet. Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms universitets Babylab. Tekniker: Nils LundinProgramledare: Lars BroströmReporter: Harald AnderssonProducent: Mattias Pleijel

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Island håller andan i väntan på att naturens krafter ska slita sönder marken under byn Grindavik. Krafter som ger landet viktig el, värme och välstånd - men samtidigt hotar med eld och förstörelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur är det att leva i skuggan av vulkanen och vad skulle ett utbrott betyda? Den senaste veckan har hotet av ett utbrott lett till evakuering flera tusen människor från samhället Grindavik, och för att skydda orten och det viktiga geotermiska kraftverket i närheten pågår bygget av en hög skyddsvall. Ett vulkanutbrott kan komma vilken dag som helst, säger seismologen Kristín Jónsdóttir vid Islands vädertjänst. Samtidigt varnar forskare för att det hotande utbrottet kan vara en del i att halvön Reykjanes, efter hundratals år av lugn, är på väg in i en ny period av ökande vulkanaktivitet.Medverkande:Carina Holmberg, Ekots korrespondent på Island; Björn Lund, universitetslektor i seismologi, Uppsala universitet; Kristín Jónsdóttir, seismolog och samordnare för jordbävnings- och naturkatastrofrisker på den isländska vädertjänsten; Valentin Troll, professor i petrologi, Uppsala universitet; Birna Lárusdóttir, presstalesperson, HS Orka.Ljudtekniker: David HellgrenProgramledare: Björn Guné[email protected] Producent: Mattias [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige tuffaste landet mot salmonella - men vad blir priset? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En äggproducent i Mönsterås har fått avliva nästan två miljoner höns efter att förgäves ha kämpat mot salmonellasmittan.Är det rimligt att vi har så tuffa regler i Sverige, tuffare än i många andra länder i Europa? Krav som gör att vi tryggt kan knäcka ner ett rått ägg i majonnäsen eller smaka på kaksmeten. Men som samtidigt gör att hönsgårdar bevakas som fort och miljontals djur gasas ihjäl.Hur rädda ska vi egentligen vara för salmonella? En bakterie som i de allra flesta fall leder till ganska lindriga symptom. Och hur ska vi göra när djurbesättningar blir allt större och mer sårbara för smittan?Medverkande:Katharina Gielen, smittskyddschef, JordbruksverketSofia Boquist, docent institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLUSusanna Sternberg Lewerin, professor epizootologi vid SLU Sigrid Edsenius, nyhetsreporter P4 KalmarTekniker: David HellgrenProgramledare: Björn Guné[email protected]: Mattias [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Oljeutsläppet från passagerarfartyget Marco Polo kan påverka naturen i åratal framåt. Nu städar frivilliga stränderna från olja, när modernare metoder inte fungerar tillräckligt väl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oljan kan påverka ekosystemet på lång sikt, säger Maria Granberg, ekotoxikolog på IVL Svenska miljöinstitutet, som vi träffar på en strand i Karlshamn. Programledare: Mattias [email protected]: Camilla [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svenska urangruvor, när kan det bli verklighet? Och finns det mer hållbara metoder för att producera kärnbränsle? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att bryta uran i Sverige för bränsle till våra kärnkraftverk kan åter bli tillåtet. Regeringen öppnar för att hävda förbudet från 2018. Men hur långt bort ligger svenska urangruvor?Och går det att hitta andra sätt att slippa importera uran? Forskning pågår för att utvinna uran ur havsvatten. Och i framtiden kanske kärnbränslet går att återvinna, så vi slipper lagra avfallet i 100 000 år.Medverkande: Olof Martinsson, lektor i malmgeologi, Luleå tekniska universitet; Daniel Hansson, nyhetschef P4 Jämtland; Christian Ekberg, professor i kärnkemi, Chalmers tekniska högskola. Ljudtekniker: Elvira BjörnfotProgramledare: Björn Guné[email protected]: Mattias [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En etapp på resan mot att förstå hjärnan har nåtts, en slags atlas över hjärnans celler. Kan det lära oss förstå sjukdomar och hur de ska behandlas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den väger knappt 1,5 kilo - består av hundra miljarder nervceller och hundratusen miljarder kopplingar mellan dem. Den mänskliga hjärnan är fortfarande mycket av ett mysterium för forskningen.Men nu har ett steg tagits för att bättre orientera oss i det mystiska organets vindlingar, och för att förstå vilken roll gener spelar i de olika hjärncellerna. En störtflod av vetenskapliga artiklar publiceras nu samlat i tidskrifterna Science, Science advances och Science translational medicine, alla med utgångspunkt från den amerikanska jättesatsningen BRAIN Initiative och dess hjärnkartläggningsprojekt BICCN.Hjärnforskaren Ola Hermanson på Karolinska institutet är tveksam till några omedelbara resultat, men är ändå imponerad.”Det är fruktansvärt coolt, otroligt ballt och fränt och viktig forskning”.Medverkande: Sten Linnarsson, professor molekylär neurobiologi Karolinska Institutet; Ola Hermanson, professor neurovetenskap Karolinska institutet; Johan Jakobsson, professor neurovetenskap Lunds universitet. Programledare: Björn Guné[email protected]: Mattias [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

September 2023 var den varmaste som någonsin uppmätts globalt, och siffrorna får forskare att knappt tro sina ögon. Vad ligger bakom rekordet? ”Jag trodde först att det var ett mätfel”, säger Mika Rantanen vid Finlands meteorologiska institut om de nya siffrorna från EU:s klimattjänst Copernicus, baserade på satellitmätningar. Den globala genomsnittstemperaturen för september 2023 var 1,75 grader varmare än förindustriell tid och det tidigare rekordet slogs med hela 0,5 grader. Även månaderna juni, juli och augusti är de varmaste som uppmätts, och det ser ut som att även helåret 2023 kan bli rekordvarmt. Människans utsläpp av växthusgaser, men också väderfenomenet El Nino och ett mycket ovanligt vulkanutbrott pekas ut som förklaringar.Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI:s Rossby centre; Daniel Värjö, reporter Sveriges radios miljöprogram Klotet. Programledare: Björn Guné[email protected] och reporter: Mattias [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Redan före det första larmsamtalet om skredet vid E6 hade det registrerats av seismologernas instrument, liksom sprängningar i området dessförinnan. Och satelliter har observerat rörelser i vägen under flera år. Beskedet om skredet fick seismologen Björn Lund att genast ta sig in till jobbet en lördag, och han kunde då se att instrumenten upptäckt något vid tidpunkten. Och Tobias Edman gick in i sina satellitdata hos Rymdstyrelsen och kunde se att vägen rört sig de senaste åren. Avgörande för skredet anses så kallad kvicklera i marken under vägen vara - vi hör om hur den fungerar, och om beredskapen för skred och ras kunde bli bättre genom bättre samordning av data från olika håll.Medverkande: Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet och föreståndare för det svenska nationella seismiska nätet; Tobias Edman enhetschef för datavetenskap på Rise, tidigare anställd på Rymdstyrelsen; HannaSofie Pedersen, chef strategisk klimatanpassning Sveriges geotekniska institut, SGI.Programledare: Björn Guné[email protected] [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Det går att slå fast tydliga gränser för hur mycket miljöpåverkan av olika slag som livet på jorden tål, och att sedan konstatera att vi redan står på fel sida av dom flesta av dom här så kallade planetära gränserna. Det menar forskare i en ny rapport i veckan. Det är Johan Rockström och hans kolleger som har lanserat begreppet ”planetära gränser” eller ”planetary boundaries” som det heter på engelska. Det skedde 2009, och nu publicerar de en ny studie som visar att sex av de nio gränserna är passerade. Men det går att ta ett steg tillbaka över gränsen, som skedde i fråga om ozonlagret på 1990-talet. Hur fungerar dessa gränser, vilken nytta kan de göra och vad finns det för invändningar mot idén med de planetära gränserna? Medverkande: Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland och professor i miljövetenskap på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet; Lan Wang Erlandsson forskare vid Stockholm Resilience Centre; Martin Persson, biträdande professor vid Fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola; Linus Blomqvist, the Breakthrough institute; Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi, Stockholms Universitet; Markku Rummukainen, professor i klimatvetenskap vid Lunds universitet.Programledare: Björn Guné[email protected]: Mattias [email protected]: Anna-Karin Ivarsson

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

När Sverige fick sitt första fall av afrikansk svinpest så tänkte professor Susanna Sternberg Lewerin genast det här är en jättekatastrof. Men det finns strategier som visat sig fungera mot utbrott i andra länder. I programmet hör vi om varför det är så svårt att undvika spridning av viruset, och hur hårt det drabbar tamgrisar om det tar sig in hos dem. Vi hör om de drastiska åtgärder som hittills vidtagits mot smittan, och hur det påverkar människor i runt Fagersta där ett område nästan lika stort som Öland har belagts med restriktioner. Och så får vi veta att det går att utrota smittan med rätt metoder, vilket skett i ett par europeiska länder. Medverkande: Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet; Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket; Terje Lund, reporter P4 Västmanland.Programledare: Björn Guné[email protected]: Mattias [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Mygginvasion råder på många håll i landet efter allt regnande. Hur besvärligt är läget och är det här nåt som kommer bli vanligare i ett varmare och blötare klimat? På många håll i Sverige gör så kallade översvämningsmyggor livet surt för människor just nu. Och en besvärlig myggsituation är kanske något vi får vänja oss allt mer vid framöver. Inte minst om det kommer in nya arter som dessutom kan bära på sjukdomar.Nyligen hittades till exempel den asiatiska tigermyggan för första gången i Sverige. En mygga som också hittats i Paris, vilket orsakade ett stort pådrag med en akut myggbekämpningsinsats där.Myggforskarna Anders Lindström och Tobias Lilja vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, jobbar med att hålla koll på nya myggor som kan tänkas komma hit. Här berättar de om varför de i år har satt upp flera myggfällor i Skåne.Programledare: Björn Guné[email protected]: Sara Sälsltrö[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Kriget i Ukraina har förutom stort mänskligt lidande också en enorm miljöpåverkan. Nu har ett pilotprojekt inletts i ett samarbete mellan ukrainska och svenska forskare för att kartlägga förstörelsen. Hundratals tunga industrier och oljedepåer har skjutits sönder vilket har lett till utsläpp av tungmetaller och olja i stor skala. Den största enskilda katastrofen är sprängningen av Kachovkadammen, som var en viktig källa till vatten. Den händelsen gjorde att mängder av förorenande ämnen spolades ut i omgivningen.Att kartlägga all den miljöpåverkan som kriget för med sig är en nära omöjlig uppgift men i ett pilotprojekt ska ukrainska och svenska forskare utbyta kunskap för att få en bättre överblick.I programmet hörs bland andra Viktor Karamushka som är miljöforskare vid det nationella Universitetet Kiev-Mohyla-akademin, och Richard Johnson, professor vid Institutionen för vatten och miljö, avdelningen för ekologi och biodiversitet på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.Programledare: Björn Guné[email protected]: Sara Sällströ[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Just när vi trodde covid var över blev det krig i Ukraina. Matpriserna steg och bolånen blev dyrare. Det är bränder och översvämningar i varje nyhetssändning. Nu också ett ökat terrorhot mot Sverige. "Man tror nästan att det är jordens undergång när man ser bilderna från Hawaii", säger Christina. Varken hon eller väninnan Lena känner oro för egen del, men tänker på barn och barnbarn.Psykologen och professorn Gerhard Andersson säger att det är viktigt att inte tappa hoppet och att förlita sig på att vi har ett samhälle som klarar av mycket. Idéhistorikern Anders Ekström berättar och kriser är sammankopplade och att varje generation har sina stora kriser. Reporter Cecilia OhlénProducent Lars BroströmLjudmix Elvira Björnfot

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vad tar en festivalbesökare med sig hem från ett klimatmedvetet arrangemang? Vetenskapsradion från klimatmöte i Göteborg där forskare möter evenemangsarrangörer. En musikfestival lockar besökare som reser till evenemanget liksom de som uppträder på scen. Resorna är en festivals största bekymmer för den arrangör som inte vill bidra till klimatutsläppen. Kan en festival som till exempel den pågående Way out West istället vara en förändrande kraft och i förlängningen minska de fossila utsläppen? I Göteborg träffas forskare och evenemangsarrangörer under två dagar. Medverkande: Leona Modigh Hofer och Teddie Undin, festivalbesökare.Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet.Mattias Goldmann, medgrundare av 2030-sekretariatet.Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Stefan Sundström, musiker.Reporter i Göteborg: Anna-Karin IvarssonProducent: Lars BroströmSkriv till oss! [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Det blir allt fler vilda djur i stan. Många tycker det är roligt med djurlivet, men ibland blir det skav. Få kommuner har en plan för hur de vill jobba när djur och människor blir grannar. På ett seniorboende i Uppsala har en grävling med fyra ungar flyttat in. Grävlingsfamiljen har mest blivit ett trevligt samtalsämne, men en del har också ringt till kommunen och klagat. Hur kommunerna arbetar med vilda djur i stan skiljer sig mycket åt. En undersökning som forskaren Fredrik Widemo har gjort visar också att få kommuner har en plan för hur de vill göra med djur i stan.MedverkandeRoland ErikssonMaj-Britt Swärdh Fredrik Widemo, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Martin Grundkvist, viltvårdare i Uppsala kommun.Programledare Cecilia Ohlén, [email protected] Mikael BorgertLjudmix Nisse Lundin

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vallningar, svett och tårar. Hormonerna härjar i kroppen och hur blir det med kärlekslivet? Klimakteriet kan vara en prövning, det drabbar oss olika och det är inte heller rättvist vilken hjälp man får i vården för sina besvär. I Vetenskapsradions nyhetsfördjupning tar vi tempen på övergångsåldern, vad kan man göra själv för att må bättre och vad säger den senaste forskningen om hormonbehandling.Angelica Lindén Hirschberg, som är överläkare och professor i gynekologi och obstetrik, berättar om den senaste forskningen kring hormonbehandling. Programledare Cecilia Ohlén Producent Mikael Borgert Ljudmix Nisse Lundin

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

I veckan har resultat presenterats på ytterligare ett nytt Alzheimers läkemedel under den stora Alzeheimerskonferensen AAIC i Amsterdam. Det handlar om att behandla tidiga besvär med antikroppar. Men vad innebär det egentligen för patienterna? Och vad ställer det för krav på vården?I samtalet medverkar Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet och Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutetProgramledare Annika Ö[email protected] Michael [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Ifjol flöt troligen över tusen döda sillgrisslor och tordmular upp på gotländska stränder. Fågelinfluensan hade för första gången slagit till under häckningen. Men blev det så stora effekter som forskarna fruktade? På Stora Karlsö får Vetenskapsradions Annika Östman följa med ut på ringmärkning i skymningen. Där finns Östersjöns största koloni av sillgrisslor och tordmular. Forskaren Jonas Hentati Sundberg berättar om vad det är som gör att trots alla döda fåglar ifjol så syns det inte ens som ett hack i statistiken.Medverkar gör Jonas Hentati Sundberg, docenten i ekologi vid Stockholms lantbruks universitet och vid forskningsstationen på Stora Karlsö, Olof Olsson, tidigare forskningsledare på Stora Karlsö, Bim Edgren Cederquist, ringmärkningsbiträde, Karl Ståhl, statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i UppsalaProgramledare Annika Ö[email protected]: Michael [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Följ med ombord på forskningsfartyget R/V Svea, som undersöker tillståndet i de svenska haven och vad de ökande temperaturerna i Östersjön får för konsekvenser för arterna och ekosystemen. Programmet spelades in i Visby 29 juni 2023. Då visade satellitobservationer att Östersjön var fyra grader varmare än normalt.Medverkande: Jens Olsson, Ulf Bergström och Joakim Hjelm, havsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLUProducent och programledare: Daniel Värjö[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Undersökningar från Fossilfritt Sverige och Nordiska ministerrådet visar att många är oroliga för vad klimatomställningen och klimatpolitiken innebär. Behöver politiker lyfta fram fördelar med omställningen mer? Programmet spelades in i Visby under Almedalsveckan.Medverkande: Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, Anna Lundberg, forskare Nordregio, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute och Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings universitet. Producent och programledare: Daniel Värjö[email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Den här tiden på året flyger humlor, fjärilar och andra insekter från blomma till blomma. Vad kan vi göra för att hjälpa våra pollinerare? Gör exempelvis insektshotell någon skillnad? Programmet spelas in från Bergianska trädgården i Stockholm.Medverkande: Mattias Forshage, entomolog vid Naturhistoriska riksmuseet. Sofia Blomqvist, doktorand i miljövetenskap vid Lund universitet.Programledare: Stefan [email protected] och reporter: Jonna Westin [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Artificiell intelligens tas nu i bruk för att upptäcka bröstcancer i röntgenbilder. I Region Värmland används AI i mammografin sedan i höstas, och i Stockholm och Skåne har stora studier just gjorts. Det råder brist på röntgenläkare, så kallade bröstradiologer, som kan granska röntgenbilder i mammografin. Det är ett av skälen till att man infört AI i Värmland. I en studie vid Capio St Görans sjukhus i Stockholm har man upptäckt att AI-verktyget och en mänsklig granskare av röntgenbilder kompletterar varann – de lägger delvis märke till olika saker.  Fler regioner är intresserade av att ta AI till hjälp i mammografin. Kan vi lita på AI:n? Och måste vi det, eller räcker det fortfarande att vi litar på ansvarig läkare?  Medverkande: Karin Dembrower, överläkare och bröstradiolog vid Capio S:t Görans sjukhus, Mikael Fredholm, medicinteknisk ingenjör och ansvarig för AI-verktyget i Region Värmland, Kristina Lång, docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet.Programledare: Camilla Widebeck [email protected] och reporter: Jonna Westin [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Hur de allra första livsmolekylerna kom till har länge varit föremål för diskussion och vetenskapliga experiment. Nya studier ger möjliga förklaringar till gåtan om livets uppkomst. Medverkar gör Anna Neubeck, geokemist vid Uppsala Universitet.  Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Forskare i Uppsala undersöker just nu hur artificiell intelligens kan göra nytta i akutsjukvården. De kan redan konstatera att AI tolkar EKG bättre än en människa. Johan Sundström, hjärtläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet, har fått ett anslag från EU på 25 miljoner kronor för att utveckla AI-användning i akutvården. Han samarbetar nu med bland annat AI-utvecklare och etiker.Vi hör också Emma Engström vid Institutet för framtidsstudier och KTH.Programledare: Camilla [email protected] och reporter: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Många universitetsstudenter har börjat använda artificiell intelligens i sina studier. Samtidigt är de osäkra på när det är okej att göra det och när det betraktas som fusk, visar en undersökning. Är AI-hjälp i pluggandet oproblematiskt? Och kan man utforma bättre sätt att examinera om man tar hjälp av AI? Det diskuterar vi med Christian Stöhr, docent vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers tekniska högskola som gjort en omfattande studentenkät om AI användning, och med Mats Cullhed, pedagogisk utvecklare vid Uppsala Universitet. Programledare: Camilla [email protected]: Peter [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Den här tiden på året kryper fästingarna fram och kan smitta oss med TBE eller borrelia. Nu vill forskare ha in dina fästingrapporter, för kanske är nya sorter på väg att etablera sig i Sverige. Det är Statens veterinärmedicinska anstalt som nu lanserar ett nytt verktyg för att få bättre koll på vilka fästingar som finns i landet, och var de finns.Medverkande: Anna Omazic, forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

I EU har beslut just tagits som ska minska flygets klimatpåverkan i framtiden. Kommer det bli möjligt att flyga utan dåligt klimatsamvete? Och i så fall hur? I programmet går vi igenom de olika teknikerna som kan göra flygresandet mindre klimatskadligt. Det handlar om elflyg, biobränslen, vätgasflyg och elektrobränslen.Medverkande: Jonas Åkerman, som forskar vid Kungliga Tekniska högskolan KTH i Stockholm om hur vi ska kunna få en hållbar flygsektor. Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Nu sopas vinterns sand och grus bort från vägarna på många håll i landet. Det innebär samtidigt att luften just nu kan vara riktigt dålig i städerna, full av ohälsosamma partiklar. Hur undgår man dem? På SMHI:s luftwebb kan man se hur höga halterna av partiklar från vägslitage är just nu i olika städer. Visby tillhör de mest utsatta, liksom Stockholm och flera städer i norr. Medverkande: Bertil Forsberg, professor i miljömedicin, med inriktning på luftföroreningar, vid Umeå universitet. Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Ghana har som första land godkänt ett nytt malariavaccin för små barn. Malaria dödar mer än en halv miljon människor varje år, framför allt barn i Afrika. I Ghana beräknas 12 500 dödsfall om året i malaria. Landet väljer nu att godkänna ett vaccin som ser lovande ut i forskning men som WHO ännu inte tagit beslut att rekommendera. En stor studie om vaccinet pågår men vetenskapligt publicerade resultat finns hittills bara från en mindre så kallad fas 2-studie.Medverkande: Anna Färnert, malariaforskare och professor vid Karolinska institutet.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

I februari omkom en ung man i en lavin vid en militärövning i Kebnekaisefjällen. Vad är det som gör att en lavin uppstår och hur undviker man att hamna i en? Medverkande: Stefan Mårtensson, lavinforskare och lavinkonsult, knuten till Luleå Tekniska högskola och Naturvårdsverket. Jenny Råghall, lavinexpert som var med oss från Kebnekaise fjällstation. Programmet sändes första gången den 24 februari 2023.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Tyskland bromsar EU:s planer på att sätta stopp för förbränningsmotorer från 2035. En anledning är att sådana kan köras på bränslen tillverkade av grön el, till exempel så kallade elektrobränslen. Vad är elektrobränslen och hur bra skulle de vara i vanliga bilar? Det diskuterar vi med Maria Grahn, docent vid Chalmers som forskar om elektrobränslen, och Daniel Värjö vid Vetenskapsradion Klotet. Du hör och Erik Sandberg, analytiker på avdelningen för systemanalys på Energimyndigheten.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Som ett första båtvårtecken har båtmässan i Stockholm dragit igång. Där är det tydligt att trenden med eldrivna båtar till slut börjar ta fart, och i några av dem svävar man en bit över vattenytan med hjälp av bärplan. Medverkande: Jakob Kuttenkeuler, professor i marin robotik vid KTH. Vi hör också flera röster från båtmässan i Stockholm.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Forskare testar nu en behandling som handlar om att spruta in celler i hjärnan, för att lindra symtomen hos patienter med Parkinson. Kan den på allvar komma att hjälpa Parkinsonpatienter framöver? Thomas Matsson fick Parkinsons sjukdom när han var 42 år gammal, en diagnos som bland annat ger skakningar och långsamma rörelser. Han har nu levt med sjukdomen i sjutton år och har i SVT berättat om behandlingen han just har fått, med celler insprutade i hjärnan. Behandlingen testas på Thomas som allra första patient i en studie. Medverkande: Dag Nyholm, parkinsonläkare och professor i neurologi vid Uppsala Universitet. Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds Universitet. Vi hör också ett klipp med patient Thomas Matsson, från SVT.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Minst 35 000 människor har mist livet i jordbävningen i Turkiet och Syrien. Nu väcks frågan hur många som hade kunnat räddas om alla hus varit jordbävningssäkert byggda. I jordbävningens spår kan en grushög ligga precis intill ett hus som står till synes oskadat kvar. Och efter katastrofen har det kommit beskyllningar om byggfusk. Hur kan man bygga för att ett hus ska stå emot en jordbävning?Medverkande: Björn Lund, seismolog vid Uppsala Universitet, Johan Silfwerbrand, professor i betongbyggnad vid KTH, Ulrika Björkstén, Sveriges Radios Vetenskapskommentator. Programledare: Camilla [email protected]: Tora [email protected]: Peter [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

PFAS-ämnen är smuts- och vattenavstötande som finns i bland annat stekpannor. Men de är också hälsoskadliga och bryts inte ner i naturen. Nu föreslås ett förbud mot hela gruppen av ämnen inom EU. Förslaget om att PFAS ska bort ur allt från brandskum och skidvalla till stekpannor och funktionskläder är framtaget av svenska Kemikalieinspektionen tillsammans med myndigheter i tre andra EU-länder. Medverkande: Daniel Borg, toxikolog på Kemikalieinspektionen, Tove Mallin, forskare på forskningsinstitutet Rise, och Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Historien om en statssekreterare som tjuvfiskar ål i Blekinge skärgård har satt fokus på en gåtfull fisk. Varför är ålen så hotad och vad kan vi göra för att hjälpa den? Medverkande: Sofia Brockmark, fiskebiolog och utredare på Havs- och vattenmyndigheten. Josefin Sundin, docent i ekologi, och ålforskare vid SLU Aqua. Vi hör också Hans "Hånsa" Olofsson, ålfiskare i Yngsjö. Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Smält snö och mycket regn har orsakat översvämningar på flera platser i södra Sverige i januari. Hur förbereder sig kommunerna inför översvämningar framöver, och vad bör fastighetsägare tänka på? Medverkande: Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI. Bo Thunholm, hydrolog och grundvattenexpert på Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. Johan Virdung, enhetschef på VA-ledningsnätet i Värnamo kommun. Vi hör också Mette Lindahl Olsson, enhetschef för arbete med naturolyckor på MSB.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Gruvbolaget LKAB:s stora fynd av sällsynta jordartsmetaller blev en stor nyhet. Men vilka risker finns om det blir en brytning, och hur snabbt kan det gå? På en presskonferens förra veckan gick gruvbolaget LKAB gick ut med att en stor fyndighet av sällsynta jordartsmetaller hittats i Kiruna. De här metallerna behövs i den gröna omställningen, till bland annat elbilar och vindkraftverk.  Men var det här verkligen något helt nytt som presenterades? Och vad krävs för att snabbt få fram de här metallerna, så att de faktiskt kan användas?Medverkande: Erik Jonsson, statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU. Olof Martinsson, lektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet. Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på gruvbolaget LKAB. Vi hör också Karin Kvarfordt Niia från Gabna sameby.Programledare: Björn Guné[email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

År 1840 hittade uppländska bönder på Gräsö ett stort ben i en åker. De trodde att det kom från en jätte. Men det var en gråval, den första vetenskapligt beskrivna, och nu ska den DNA-analyseras. Medverkande: Ingvar Svanberg, forskare i etnobiologi vid Uppsala universitet. Benjamin Kear och Jan-Ove Ebbestad, intendenter vid Evolutionsmuséet i Uppsala. Vi hör också Youri van der Hurk, forskare vid Norges naturvetenskapliga och tekniska universitet, NTNU.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Kaféer, restauranger, festivalarrangörer och livsmedelsbutiker tillhör dem som inom ett år måste ha fått fram ett system för att erbjuda, diska och återanvända muggar och lådor. Hur ska det gå till? När du köper med en kaffe på stan är du kanske van att få det i en pappmugg som du sedan slänger. Snart kan du istället få det i en returmugg, och hämtmaten i returlåda, som du ska lämna tillbaka sen. En ny lag som gäller från nästa årsskifte ska minska nedskräpningen. Nu behöver caféer och butiker ta fram system för att det här ska funka, och forskare hjälper till.Medverkande: Daniel Alling, SR:s korrespondent i Tyskland. Åsa Stenmarck, plastexpert på Naturvårdsverket. Klas Hedvall, forskare och projektledare vid Chalmers tekniska högskola. Vi hör också Jenny Hagberg, hållbarhetsansvarig på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Rymdteleskopet James Webb sköts upp för ett år sen och har av tidskriften Science utsetts till årets vetenskapliga genombrott. Det har kunnat ta bilder av galaxer långt tillbaka, nära Big bang. James Webb-teleskopet har kunnat se galaxer från universums barndom, längre tillbaka än föregångaren Hubble. Den har också börjat ge bilder av främmande planeters atmosfärer. På det hela taget har det gått bra för teleskopet det här första året. Men en mikrometeorit som smällde in i den stora spegeln i maj orsakade viss skada och oro. Hur många sådana ska teleskopet råka ut för framöver?Vi hör tre astronomer om James Webb-året som gått och det som kommer: Susanne Aalto vid Chalmers i Göteborg, och Alexis Brandeker och Jens Melinder vid Stockholms Universitet. Programledare: Camilla [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Länderna har enades till slut på FN-mötet COP15 om en plan för att rädda hotade arter. Hur ska de fina orden på papper bli till åtgärder som gör det lättare för djur, växter och svampar att överleva? Medverkande: Sara Sällström, reporter på Vetenskapsradion. Torbjörn Ebenhard, föreståndare för Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Den artificiella intelligensen ChatGPT kan skriva trovärdig akademisk text. Det måste universitet och högskolor nu ta höjd för när de examinerar studenter. Den nyligen släppta ChatGPT kan konversera, skriva dikter och även ta fram kortare akademiska texter. Den kan därför användas som fusk inom skola och högskola, vilket ställer nya krav på examinationsformerna. Medverkande: Fredrik Ahlgren, forskare vid Institutionen för datavetenskap och medieteknik, Linnéuniversitetet, och Carina Holmberg, lektor i företagsekonomi vid Södertörns högskola.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

På onsdagen inleds i Montreal ett stort FN-möte om biologisk mångfald. Målet är att nå fram till ett avtal för att hindra utrotningen av arter. Arter försvinner nu i en sådan hastighet att man talar om ett sjätte massutdöende. De fem tidigare i jordens historia skedde innan vi människor fanns, men det sjätte är det huvudsakligen vi som orsakar. Och i slutänden hotar artutrotningen vår egen överlevnad. Mötet som nu inleds skulle hållits redan 2020 i Kina. Pandemin gjorde att det både sköts upp och flyttades. Nu är förhoppningen att länderna ska enas om nya mål för att rädda jordens arter, och dessutom förmå att uppfylla målen.  Medverkande: Sara Sällström, reporter på Vetenskapsradion i P1. Charlotta Sörqvist, Sveriges chefsförhandlare på mötet. Henrik Smith, professor i ekologi vid Lunds universitet.Programledare: Camilla [email protected]: Jonna [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Missnöjet växer i Kina mot landets hårda restriktioner för att hindra spridningen av covid-19. Efter snart tre år verkar allt fler få nog. Fungerar Kinas strategi mot pandemin? I programmet hörs Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Du hör också Richard Bergström, tidigare den svenska regeringens vaccinsamordnare under pandemin och Filip Arnberg, docent i psykologi och programchef vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet.Programledare: Michael [email protected]: Jonna Westin [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

En meteorit som hittades i Enköping för två år sedan har varit i fokus för en rättegång i veckan. Hur vanligt är det att rymdstenar faller ner från himlen och vad kan vi lära av dem? I programmet hörs Niklas Clarkson, reporter på P4 Uppland och Johan Kero, forskningsledare på Institutet för rymdfysik i Kiruna. Du hör också Erik Jonsson, statsgeolog på myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning.Programledare: Gustaf [email protected]: Jonna Westin [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Uppskjutningen av den obemannade farkosten Artemis 1 blev äntligen av strax före klockan åtta i morse. Ett första steg mot att åter igen sätta människor på månen. Artemis 1 var redo för uppskjutning redan i slutet av augusti, men då blåste amerikanska rymdstyrelsen NASA av det på grund av en del tekniska problem, och senare på grund av en storm. Men idag har farkosten lyft från jorden ut genom atmosfären, och allt verkar gått bra.Hör om planerna inom Artemisprojektet som på sikt handlar om att ta människor till månen igen efter 50 år.I programmet hörs Olle Norberg, generaldirektör på institutet för rymdfysik i Kiruna. Vi återutsänder också delar ur ett reportage från augusti i år gjord av reporter Thomas Lindblad.Programledare: Björn Gunér [email protected]: Jonna Westin [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Det behövs utbildning spridd över hela landet, men inte forskning, anser nya urbildningsministern Mats Persson (L). Han vill också att Sverige ska dra till sig de bästa hjärnorna från utlandet. Ministern vill att forskningspengarna ska spridas mindre, och istället fokuseras till de miljöer i Sverige där den vetenskapliga nivån är som högst. Vi hör också Hans Ellegren, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademin, Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska institutet, och Sveriges Radios Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.Programledare: Camilla [email protected]:Björn Guné[email protected] [email protected]

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.