2010 varnade Carin Götblad att tusentals unga riskerade hamna i kriminalitet. Men varningarna hörsammades inte. I ett samtal med kriminologen Amir Rostami pratar de om samhällets utmaningar. I sista avsnittet av I lagens namn för i år möts polismästaren för polisens nationella operativa avdelning, Carin Götblad och professorn i kriminologi Amir Rostami i ett samtal om gängens framväxt, varningarna som inte hörsammades, möjliga orsaker till det eskalerande våldet och framtidens utmaningar. Progamledare: Martin WicklinProducent: Viktor Papini & Lars TruedsonAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: [email protected]

Falska inkomstuppgifter är en ny trend bland grovt kriminella. Åklagare och Skatteverket larmar om att kriminella köper sig till falska inkomstuppgifter för att lura polisen och ta del av välfärden. Genom så kallade ekobrottsspecialister kan kriminella runt om i landet köpa sig till falska inkomstuppgifter. Metoden är en nyckel in i legala strukturer och möjliggör flera olika typer av brottsupplägg.Flera myndigheter vittnar om svårigheter att bekämpa brottsligheten och vill se mer förebyggande åtgärder. Om det fortsätter som nu riskerar skattemoralen att bli urgröpt, säger åklagare Daniel Larson vid Ekobrottsmyndigheten i Göteborg.- Till slut så kommer hela vårat välfärdssystem vara utmanat och de som gör rätt för sig kommer befogat ställa frågan, vad fan får jag för mina pengar?Reporter: Robin JonssonProgramledare: Martin Wicklin Producent: Viktor PapiniAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: [email protected]

Sverige sticker ut internationellt med antalet sprängningar i kriminella uppgörelser. Hittills i år handlar det om 70 stycken. Det uppger Nationellt bombdatacenter för I lagens namn. Majoriteten av bomberna som polisen tagit i beslag det senaste halvåret är hemmabyggen. Enligt en åklagare tycks så kallade termosbomber vara en del av vapenarsenalen i kriminell miljö. Redo att användas när det behövs. I programmet tittar Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin närmare på två sprängningar från januari 2023 och en utpekad bombinstruktör. Producent: Viktor PapiniLjudtekniker: Johan Hörnqvist Ansvarig utgivare: Nina Glans Kontakt: [email protected] 

Rekordmånga unga mellan 15 och 17 år har åtalats i 2023 för misstankar om bland annat mord och grovt vapenbrott. Det visar siffror som I lagens har tagit fram. Siffran skulle kunna vara ännu högre men flera av barnen som agerat utförare genom att skjuta mot lägenheter och personer har varit under 15 år och åtalas inte.Gängkonflikterna 2023 har beskrivits som ett proxykrig med barn som utförare, där anstiftarna gömmer sig bakom anonyma alias i olika chatt-appar.I det här programmet har Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin grävt ned sig i fallet med sprängningen i Kista i januari 2023 och frågar sig, hur går det till när barn rekryteras?Producent: Viktor PapiniLjudtekniker: Elin RosenbergAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: [email protected]

En orolig mormor blir uppringd av sitt barnbarn. Han säger att han hamnat i trubbel, att han behöver pengar. Men rösten tillhör inte honom. Faktiskt ingen alls. Ingen människa i alla fall. AI-skapade röstkloner blir allt vanligare, och nu varnar svensk polis för att fenomenet redan är här.Men samma teknik används av polisen. Algoritmerna avslöjar brottslingens ansikte och inom några år kan sex miljoner svenska pass vara scannade.Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin WicklinReporter: Mattias PleijelLjudtekniker: Fredrik NilssonAnsvarig utgivare: Nina Glans

Ett mord upptäcks. En gärningsman saknas. Men DNA från en misstänkt person har lämnats på platsen. Med en ny DNA-teknik kan polisen få hjälp att fastställa åldern på den misstänkta mördaren. Tidigare har det varit omöjligt att veta hur gammal en okänd förövare är. Men det finns en DNA-teknik som kan ge polisen svaret. På Uppsala Universitet utvecklas en teknik som kan avslöja vår ålder. I dagens program kommer vi besöka ett labb och själva testa tekniken samt ställa oss frågan - hur kommer det här påverka framtida brottsutredningar?

Klockan är tre på eftermiddagen en vårdag 2020. Diljot står utanför Norrmalms polishus. För ett halvår sen lämnade han Indien för en ny framtid i Sverige. Det blev inte alls som han hade tänkt sig. Diljot är en av många i Sverige som misstänks vara offer för människohandel på arbetsmarknaden. Flera myndigheter beskriver det som ett skuggsamhälle där få fall leder till åtal och en ekonomi som letar sig in överallt. Det görs just nu flera satsningar mot arbetslivskriminaliteten i Sverige där bland annat polisen, Skatteverket och Arbetsmiljöverket samarbetar för att komma åt problemet. Samtidigt är en myndighet som ofta upptäcker spår av exploatering begränsad att tipsa polisen på grund av absolut sekretess. Programledare: Martin WicklinReporter: Lova Nyqvist SköldProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Fredrik NilssonAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: [email protected]

Frejas storebror är kriminell och flyr landet. Händelsen får stora konsekvenser för Freja som idag tycker att samhället svek när hon behövde det som mest. Att ha ett syskon som begår brott ökar enligt forskning risken för att ett syskon också ska hamna i kriminalitet. Ändå saknas riktat stöd till just syskon till brottsmisstänkta.Det menar stödorganisationen BUFFF som ser allt större behov att rikta sig mot syskonen i en tid då allt yngre människor blir misstänkta och döms för grova brott. Programledare: Martin WicklinReporter: Jennifer AhlbomProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Fredrik NilssonAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: [email protected]

Under våren larmar åklagare och Tullverket att Helsingborgs hamn blivit ny transitpunkt för internationell kokainsmuggling till norra Europa. I december månad förra året bryter två mörkklädda män sig in på hamnområdet i Helsingborg. Måltavlan är en banancontainer från Sydamerika med ett värdefullt innehåll. Vad de inte vet är att Tullverkets spanare är dem hack i häl.Männen visar sig komma från Albanien och sakna koppling till Sverige. Så vad gör de i hamnen? Vem har skickat dem och varför har det plötsligt beslagtagits rekordmängder kokain i Helsingborgs hamn under det senaste året?Programledare: Martin WicklinProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Elin RosenbergAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: [email protected]

I region Syd har polisen genom en ny metod förhindrat flera potentiella skolattacker. Men runt om i landet ser förutsättningarna och handlingsplaner väldigt olika ut. Efter flera allvarliga skoldåd på kort tid i Skåne började polisen analysera händelserna och utarbeta en ny metod för att förhindra skolattacker. Enligt polisen är det så mycket som en händelse i veckan som skulle kunna rendera i ett skoldåd.

Det dödliga relationsvåldet drabbar nästan uteslutande kvinnor. Men forskning visar också på ett stort mörkertal av våldsutsatta män som ofta lider i det tysta utan att varken anmäla eller söka vård. "Peter" levde i över 20 år med en kvinna som utsatte honom för både psykisk och fysisk misshandel. Men när han sökte hjälp erbjöd inte samhället det som han hade behövt. Nu pratar han ut om de traumatiska åren. Enligt ny forskning från Högskolan i Gävle lider våldsutsatta män av stress, ångest och depression. Ofta söker de varken hjälp eller berättar om relationsvåldet som de utsätts för. Forskaren själv beskriver problemet som en tyst epidemi.Siffrorna är annars tydliga både i Sverige och internationellt gällande det dödliga våldet. Och relationsvåldet drabbar också i betydligt större utsträckning kvinnor. Men forskning visar också att män sällan anmäler, pratar om eller söka vård för det de utsatts för.När män utsätts för relationsvåld visar siffror från BRÅ att de inte erbjuds hjälp i samma utsträckning som kvinnor. Och endast en tredjedel av alla skyddade boenden tar emot män.* Peter heter egentligen någonting annat och hans röst är utbytt

Tusentals förövare har sen 2020 kommit undan att betala skadestånd. Många brottsoffer vittnar om en svår process där de varken vågar, vill eller förstår hur de ska driva in sina skadestånd. Många brottsoffer har svårt att få ut sina skadestånd efter att de utsatts för brott. Flera jurister är kritiska mot hur systemet är utformat där väldigt mycket ansvar läggs på brottsoffren själva.För ett år sen gjordes lagändringar med syfte att stärka brottsoffers möjligheter att få ut sina skadestånd - man såg då en brist i systemet. I den nya lagen höjdes beloppen markant för den som utsatts för kränkningsbrott, men det gjordes knappt några ändringar som skulle göra det lättare för brottsoffren att få ut sina pengar. Istället har det med den nya lagen riskerat bli ännu svårare att få ut skadestånd. Enligt vår uträkning så har nästan 22 000 av de gärningsmän som har blivit föremål för indrivning av skadestånd hos Kronofogden sedan 2020 - i alla fall än så länge - kommit undan utan att betala.   Man kan lätt tro att skadestånden betalas ut automatiskt efter avslutad rättegång, men det gör de inte. Istället är det upp till den som har varit utsatt för brott att själv driva in sitt skadestånd av gärningsmannen som begått brottet. Även om man kan få hjälp av Kronofogden kan det här bli en obehaglig process för den som blivit utsatt, särskilt när det handlar om just kränkningsbrott som misshandel, våldtäkt eller våld i nära relation där det kan finnas en hotbild.  Att det fungerar så här har fått jurister och flera myndigheter att reagera. De vill se en ändring av hela systemet. 

Det tog fyra och ett halvt år från Klaras anmälan till att domen mot hennes ex-pojkvän om grov fridskränkning vann laga kraft. Vi har tidigare kallat henne för "Linnea". Nu berättar hon om hur den långa rättsprocessen påverkat henne. Under förra året anmäldes 26 102 fall av brott i parrelationer. Hur stort mörkertalet är vet ingen, men troligt är att det är stort. Brott som handlar om våld i nära relationer är ett prioriterat arbete - ändå finns exempel på där det tar mycket lång tid från att anmälan sker till dess att dom avkunnas.I lagens namn återvänder nu till ett fall som vi följt genom åren och som visat hur långa de här väntetiderna kan bli. "Linnea", som vi har kallat henne, misshandlades, släpades i håret, sparkades och fruktade för sitt liv.Totalt tog det fyra och ett halvt år från att hon anmälde sin expojkvän till att domen mot honom vann laga kraft. Straffet skärptes i hovrätten till fängelse i sex månader för grov kvinnofridskränkning.Nu väljer Klara, som "Linnea" egentligen heter, att berätta om hur tiden har varit. Hon vill inte gömma sig längre.I avsnittet hör du bland annat justitieminister Morgan Johansson få frågan om hur det kan ta såhär lång tid att få upprättelse. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Alexandra Sannemalm.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

Allt fler tolkar arbetar inom det svenska rättsväsendet och har stor betydelse för utfallen. Men vem granskar dem? I lagens namn tittar närmare på fall där tolkar, som arbetar i rättegångar och polisförhör, anmälts för att ha brutit mot så kallad god tolksed. Precis som advokater ska auktoriserade tolkar följa olika regler där kravet på opartiskhet och redbarhet står högt i kurs. Vi har granskat tolkar verksamma i rättsväsendet och hur de efterlever god tolksed. Vi har gått igenom de anmälningar som kommit in de senaste 10 åren. I avsnittet hör du åklagaren som betvivlar tolkningen i sin egen utredning, en rättstolk som kräver förändring och så ska du få höra om ett uppmärksammat fall där en tolk som propagerat mot den svenska rättsstaten kan få miljonbelopp i skadestånd.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Lova Nyqvist Sköld.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Lars Truedson.

Den 11 september är det riksdagsval i Sverige och enligt väljarna är kriminaliteten en av de viktigaste valfrågorna. I dagens avsnitt av I lagens namn möts justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) i en rättspolitisk debatt. Totalt sköts 45 personer till döds förra året i Sverige. I år är antalet redan uppe i drygt 40 dödsskjutningar.Både Socialdemokraterna och Moderaterna har kommit med flera förslag den senaste tiden på hur de vill stoppa kriminella nätverk och vilka förebyggande åtgärder som bör göras.Debatten mellan Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) handlar bland annat om vad de vill göra i kampen mot gängkriminaliteten och hur rekryteringen av unga ska stoppas.

I november 2021 slår insatsstyrkan till mot ett gult hus utanför Falköping. Där bor en man med tidigare koppling till NMR och han har varit på Säkerhetspolisens radar under flera års tid. De hittar en säck med kopparsulfat, krutrester och en bunt med orangea tändkablar. Och vid hans dator ligger vapendelar av plast som han själv har skrivit ut med sin 3D-skrivare. Säkerhetspolisen ser en ökning av unga män som radikaliseras online, så kallade ensamvargar, framför allt inom den våldsbejakande högerextremismen. Där sprids manualer för vapentillverkning och direkta uppmaningar att utföra attentat. Samtidigt varnar den europeiska polisbyrån, Europol, för utvecklingen med 3D-printade vapen, något som blivit vanligare även i svenska brottsutredningar.I det här avsnittet tittar vi närmare på ett fall där Säkerhetspolisen i hemlighet kartlade en 25-åring utanför Falköping. Vid husrannsakan hittades mängder med kemikalier, kartonger med vapendelar och funktionsdugliga vapen utskrivna i plast.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Pernilla Wadebäck.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Producent: Linus Lindahl.

Daniella började livet på andra sidan av lagen tidigt. Hon växte upp i en kriminell miljö och drogerna kom in i hennes liv. Under flera år var hon tillsammans med en ledare inom ett kriminellt nätverk och hon blev själv en del av brottsligheten. Sedan jag var ganska liten har jag varit en del av det där. Det har liksom varit ganska normalt för mig, berättar Daniella för I lagens namn. I slutet av maj släppte polisens nationella operativa avdelning - NOA  en rapport som handlar om kvinnors roll och delaktighet i kriminella miljöer. Där framkom att polisen och andra myndigheter ofta utgått från att kvinnor är offer - och därför har man missat att kvinnor faktiskt är mer delaktiga i grov brottslighet än vad man först trott.– Det vi i första hand har kommit fram till är att det finns en klar uppfattning om att kvinnor har ett aktivt deltagande i kriminella miljöer. De utgör såväl möjliggörare som ledande aktörer i vissa delar, säger rapportförfattaren Anna Ekström vid Utvecklingscentrum Väst och fortsätter:– De gömmer, förvarar och transporterar vapen exempelvis.I lagens namn har träffat Daniella. För några år sedan var hon tillsammans med en ledare för ett kriminellt nätverk och var själv en del av nätverkets verksamhet.– Jag fick en strategisk roll, att planera saker. Jag har märkt i den här världen att kvinnorna får ofta den här rollen, säger hon till I lagens namn.I dag lever Daniella ett helt annat liv i en ny stad. Hör hennes berättelse om tiden i i nätverket.*Daniella heter egentligen någonting annat och hennes röst har bytts ut.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Alexandra Sannemalm.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

En 25-årig blir skjuten till döds vid en hållplats i Märsta. En misstänkt grips flera månader senare. Han döms för mord i tingsrätten men frias i hovrätten på samma bevisning. Snart ska fallet prövas i Högsta domstolen. Frågan är, var beviskraven för höga i hovrätten? Spår från både offer och misstänkt på en grön jacka, DNA från den misstänkte på tomhylsor som hittats på brottsplatsen och en mobil som tillhörde den misstänkte kopplades upp i området kring brottsplatsen vid tidpunkten för mordet.Det var några av bevisen som räckte till fällande dom för mordet i Märsta i tingsrätten, men inte räckte hela vägen i hovrätten. Det fick riksåklagaren Petra Lundh att överklaga ärendet till Högsta domstolen.– Utifrån det som framgår av domarna och det jag kan se så anser jag naturligtvis att det skulle bli en fällande dom på det som fanns i det fallet, säger Lundh till I lagens namn.Vi har träffat poliser som arbetar på fältet, föräldrar vars barn har mördats i gängkonflikterna, samt andra utredare och åklagare som alla tycker att beviskraven i domstolarna har höjts eller är för höga. Samtidigt håller de med om att beviskraven behöver vara höga, så var går gränsen?I lagens namn har också träffat hovrättspresidenten i Svea hovrätt, Anders Perklev.– Det är svårt att generellt kritisera det här. För att i den här kritiken finns det nog en önskan om att man ska sänka beviskraven och det tror jag inte är en god idé i en rättstat. Att möta brottsligheten på det sättet.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Jill Eriksson.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

I skuggan av gängkriminaliteten växer heroinmarknaden i Sverige. Det säger poliser från Stockholm, Göteborg och Malmö som I lagens namn har pratat med. Trots det läggs få resurser inom polisen på att få stopp på ökningen. Vi ser att det kommer nya säljare hela tiden, säger narkotikaspanaren Martin till I lagens namn. I lagens namn har under flera veckors tid träffat poliser, Tullverket och heroinister för att få en inblick i hur heroinförsäljningen ser ut i dag, varifrån heroinet kommer, och vad som görs för att stoppa ökningen.Enligt polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö har heroinförsäljningen ökat efter pandemin. Detta eftersom priserna på drogen sjunkit. Men samtidigt som drogen blivit lättare att få tag på har polisen ont om resurser för att jobba mot heroinmarknaden.– Idag är polisen piskad att jobba mot specifika ändamål. Det som är mest känt för allmänheten är väl skjutningar och gängkriminella. Även om de som håller på med heroinet är gängkriminella så skjuter de inte ihjäl varandra, så vi har inte haft utrymme att jobba på detta sätt igen. Det blir lite som en fristad för dem, säger Martin som är narkotikaspanare vid Norrmalmspolisen i Stockholm.Mellan sommaren 2018 och årsskiftet 2020-2021 gjorde polisen och Tullverket riktade operationer mot heroinsmuggling och försäljning. Under den här tiden gjorde både polisen och tullen gjorde stora heroinbeslag. Insatserna, i kombination med en global coronapandemi och stängda landsgränser, gjorde att det under en period blev svårt att få tag på heroin i Sverige. Enligt Tullverket kunde ett gram, som idag kostar runt 500 kronor då kosta upp till 4 000 kronor."Julia" har ett fast jobb och fästman. Väldigt få vet om att hon är beroende av heroin sedan tre år tillbaka. Ett beroende som kostar henne 15-45 000 kronor i månaden.– Jag sköter mig som vilken Svensson som helst med enda skillnaden att jag brukar heroin, säger "Julia" som egentligen heter någonting annat.Hör henne, Markus som tidigare tagit heroin, narkotikaspanaren Martin och flera andra om heroinsituationen i dag.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Alexandra Sannemalm.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

Polisen Per Gustafsson och hans kollega åker ut på ett larm till resecentrum i Skövde. Känslan är att det handlar om ett vanligt rutinuppdrag. Men det slutar med att Per misshandlas så svårt att han inte klarar av att komma tillbaka till polisyrket igen. Polisers utsatthet har hamnat i fokus efter påskupploppen då poliser fruktade för sina liv medan stenar haglade mot dem och polisbussar som kapades och sattes i brand. Runt 300 poliser kom till skada på olika orter i landet i samband med upploppen.Rikspolischefen Anders Thornberg berättar för I lagens namn om samtalen han hade med poliser som utsattes för våld under påsken.– Det var oerhört gripande. De här samtalen kommer jag aldrig glömma i hela mitt liv. Det kanske är de viktigaste samtalen jag har haft, säger han.I Polisförbundets rapport med namnet “Polisman i tjänst ska tåla”  svarade nästan 900 av drygt 2 000 tillfrågade poliser att de upplevt hot eller våld i tjänsten under fjolåret. Å i den mest utsatta gruppen - ingripandepoliser - var siffran betydligt högre - 71 procent. – Jag ser ju att våldet blivit mycket mycket grövre. Det kommer närmare inpå poliser, man angriper mer fysiskt, hoten å våldet riktar sig inte bara mot mig som polis utan även mot min familj och mina anhöriga. Det här är en utveckling som går åt helt fel håll, säger Patrik Danielsson som är nationellt huvudskyddsombud utsedd av polisförbundetDen första juli trädde en ny lag i kraft som ger poliser utökad rätt till skadestånd. Förslaget kom redan innan påskupploppen.En av de poliser som råkat illa ut i tjänst är Per Gustafsson. Han och hans kollega Magnus åkte ut på ett till synes vanligt rutinuppdrag till resecentrum i Skövde 2018. De skulle lugna ned några berusade män på platsen. Men allt gick snett. Per misshandlades så pass allvarligt att han blev liggande livlös på stengolvet. Han överlevde men har inte kunnat arbeta som polis sedan dess.I lagens namn berättar om Pers liv efter misshandeln, hur ledningen och facket ser på polisers säkerhet i dag och vad som måste göras för att situationen ska bli bättre.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Pernilla Wadebäck.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Producent: Linus Lindahl.

Under året har flera advokater tvingats slå sig ned - inte på sina vanliga platser i tingsrätterna - utan på de åtalades plats, misstänkta för olika brott. I lagens namn handlar den här veckan om uteslutna advokater och advokatetik. I höstas släppte Stockholmspolisens underrättelseenhet en rapport om kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i regionen. Under rubriken övergripande trender och fenomen nämner polisen "Advokater" som en punkt. “Information från både Encrochat och andra krypterade chattar pekar på att fenomenet med brottmålsadvokater som missbrukar det förtroende de ges av lagstiftningen mer vida spritt än tidigare känt. Att kriminella nätverk nyttjar olika former av juridiska experter som möjliggörare är välkänt, men för de rättsvårdande myndigheterna innebär det ett stort hot som måste behandlas extra varsamt”.Hittills i år har tre advokater uteslutits av Advokatsamfundets disciplinnämnd. Dessutom har två advokater nyligen dömts för grova brott och beslut från Advokatsamfundets disciplinnämnd har ännu inte meddelats.I lagens namn tittar i dag närmare på det senaste årets uteslutningar, men också frågan om höga kostnadsräkningar och substitution.I programmet hör du advokater, åklagare, Domstolsverket och Advokatsamfundets generalsekreterare kommentera läget just nu och vilka åtgärder som samfundet kan vidta i framtiden.UPPDATERING: I avsnittet berättar vi om rättegången mot de före detta advokaterna som i kommunikation via Encrochat kallats "Kungen" och "Prinsen". Den 12 juli 2022 dömdes båda till fleråriga fängelsestraff av av Södertörns tingsrätt. "Kungen" dömdes till sex års fängelse för förberedelse till mord. Han friades från åtalspunkterna medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och skyddande av brottsling, grovt brott. "Prinsen" dömdes till fyra års fängelse för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och brott mot yppandeförbud. Han frias från åtalspunkten om skyddande av brottsling, grovt brott.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Susanna Hestréus.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

Två vänner ligger till synes livlösa bredvid varandra på en innergård i Hjulsta. Båda är skjutna i huvudet. Skjutningen är en del av konflikten mellan två grupperingar i Järva. En ärvd konflikt. I lagens namn har i flera tidigare program berättat om Järvakonflikten och veckans program handlar om grupperingarna som tagit vid när tidigare ledare i konflikten börjat avtjäna fängelsestraff eller mördats.Två män sköts på en innergård i Hjulsta i augusti 2021. I I anslutning till brottsplatsen ligger en lägenhet som kan ses som ett högkvarter för ett av gängen i konflikten i Järva. Männen som träffades av skotten på innergården tillhör ett rivaliserande gäng från Tensta.– Det finns en tydlig territoriell uppdelning mellan två kriminella nätverk där det i sig är anmärkningsvärt om en eller flera personer ur det ena nätverket rör sig in på det andra nätverkets område, vilket ju också var fallet här, säger kammaråklagare Carl Mellberg.Det här var ett få mordärenden i konflikten som lett till fällande domar. Mycket tack vare en ny DNA-metod som utvecklats i Nederländerna– Ur mitt perspektiv så är det här något av det största som har hänt på biologisektionen på NFC, säger Staffan Jansson som är forensiker på Nationellt forensiskt centrum.I avsnittet hör du åklagaren som arbetade med fallet i Hjulsta, Garip som hjälper ungdomar att ta en annan väg i livet än den kriminella och Ramou som själv förlorat en anhörig och som tillsammans med andra startat en samtalsgrupp för att hjälpa dem som har samma upplevelser som hon själv.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Lova Nyqvist Sköld.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Producent: Linus Lindahl.

"Marie" har precis lämnat sin dotter på Kulturskolan i Husby centrum när hon hör skott avlossas. Framför henne avrättas en man och hon själv är nära att träffas av skotten. Händelsen och de två gärningsmännen fastnar på film bara en av dem döms. Kameraövervakningen har blivit allt vanligare på gator och torg i Sverige. Allt fler kameror har monterats upp i det offentliga rummet de senaste åren och polis, kommuner och politiker vill gärna se att ännu fler sätts upp för att motverka brottslighet.  Men duger bilder och film som bevis när ett mord har skett? Riskerar kameran att slå ut ett vittnes trovärdighet? Och värderas polisspanares uppgifter fortfarande lika högt i en domstol?I lagens namn berättar den här veckan om fall där övervakningsfilmer varit avgörande bevisning för fällande domar men också exempel där film och utpekanden av gärningsmän inte räckt i domstol. Vi hör också polisens kamerasektion berätta om att samtliga poliser i yttre tjänst kommer att bära kroppskameror inom en snar framtid.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Jill Eriksson.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Producent: Linus Lindahl.

Överfulla fängelser och en kriminalvård som går på knäna. Så ser situationen ut i Sverige 2022. Överbeläggningarna och trängseln skapar inte bara dålig stämning bland de som fängslas utan har även blivit en riskfaktor när det gäller säkerheten. – Kriminalvården befinner sig i ett väldigt allvarligt läge, utifrån kapacitetsbristen, säger Joakim Righammar som är tillförordnad enhetschef för planeringsenheten inom Kriminalvården.Under nästan hela 2000-talet minskade trycket på kriminalvården i Sverige stadigt. Beläggningen på anstalter och häkten i Sverige var så låg att kriminalvården började nedmonteras. Men 2016 vände trenden plötsligt. En kombination av ökningen av grova brott i spåren av en växande gängkriminalitet och skärpt lagstiftning ändrade situationen för kriminalvården drastiskt. I mitten av juni låg beläggningsgraden på 113 % på svenska anstalter.– Kriminalvården skiter fullständigt i vilka dom sätter i en och samma cell. Det kan vara några som inte förstår varandras språk och då ska man samsas på tio kvadratmeter eller nått. Dela samma toalett och ha sina grejer och allting. För en del funkar det för andra inte, säger Jakob som avtjänar ett straff för mord.De senaste åren har också rapporter om hot och våld mellan intagna och hot och våld mot anställda ökat på anstalter och häkten.– Vi ser att säkerheten utmanas, alltså klienternas säkerhet och personalens säkerhet och det är en prioriterad fråga, säger Joakim Righammar som är tillförordnad enhetschef för planeringsenheten inom Kriminalvården.Överbeläggningarna på anstalter och häkten ses som en av anledningarna till det ökade antalet incidentrapporter.– Vi kommer ha det tufft 2022, 2023, kanske 2024. Sen har vi en gedigen planering för att skapa mer platser och få in medarbetare. Men dom närmsta åren kommer befinna oss i ett läge ganska likt det här, säger Joakim Righammar.I lagens namn har tittat närmare på situationen inom Kriminalvården och vad konsekvenserna av överbeläggningarna blir.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Susanna Hestréus.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

Hur ska kronvittnen användas? Är det rimligt med straffrabatter? Och var går gränsen för vem som ska avlyssnas utan brottsmisstanke? Det är några av de saker som diskuterades när Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M) och Adam Marttinen(SD) möttes i en rättspolitisk debatt. 8 av 10 dödsskjutningar sker i gängmiljöer. Det handlar om pojkar och män som dör ensamma i garage, i sina bilar, utanför sina portar. Om mammor och pappor som begraver sina barn och även om personer utanför gängkriminaliteten som drabbas av våldet. Lag och ordning har fortsatt vara en av väljarkårens viktigaste frågor och har ökat som den viktigaste frågan efter sjukvården. Troligtvis har de många skjutningarna under sommaren med detta att göra. Och för att prata om skjutningarna och gängkriminaliteten har vi idag med oss tre representanter från Sveriges riksdag. Hur ska politikerna skapa förutsättningar för att utvecklingen ska kunna vändas? Och vilka är de viktigaste akuta åtgärderna? Medverkande:  Fredrik Lundh Sammeli, ordförande Justitieutskottet, Socialdemokraterna Johan Forssell, rättspolitisk talesperson Moderaterna Adam Marttinen(SD), rättspolitisk talesperson Sverigedemokraterna Programledare: Martin Wicklin Producent: Viktor Papini Ljudtekniker: Fredrik Nilsson

2016 instiftade regeringen två nya brott för att skärpa straffen vid grova narkotikabrott. Men har lagen verkligen resulterat i skärpta straff för de som ertappas med stora mängder narkotika? Aldrig tidigare har det flödat så stora partier knark in i Sverige. Förra året blev ett rekordår för tullverket som beslagtog tio gånger mer narkotika än för tio år sen. De kriminella nätverken som styr droghandeln har också blivit effektivare i sin hantering av logistikkedjorna, konstaterade Brottsförebyggande rådet i en ny en rapport som släpptes förra veckan. De internationella nätverken har likt de globala e-handelsbolagen gjort sina varor mer tillgängliga och skapat en tillförlitlig handel med snabba leveranser. De svenska gängen har även de flyttat fram positionerna och kontrollerar nu större delar av leveranskedjan. Med transporter över gränserna, agenter som mellanhänder i transitländerna och sen försäljningen. Som ofta genomförs av yngre killar i köpcentrum eller av langare som kör hem drogerna paketerade ända fram till dörren. Snabbt, billigt och enkelt. Idag berättar vi hur narkotikahandeln i Sverige har förändrats och om en lagstiftning som enligt åklagare inte räcker till. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Mikael Funke, Jill ErikssonLjudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Viktor Papini

Allt fler tidigare ostraffade döms till långa fängelsestraff för grova narkotikabrott. Trenden har noterats av åklagare runt om i landet och siffrorna visar att det stämmer. I lagens namn tittar i det här avsnittet närmare på en utveckling som fått åklagare, tull och polis att klia sina huvuden. För de som döms för de allra grövsta narkotikabrotten i Sverige är allt oftare ostraffade sen tidigare. Många gånger lever de till synes skötsamma och ordnade liv. Med fasta jobb, partners och kanske barn. Det handlar om personer som på olika sätt tar emot, förvarar eller transporterar stora mängder knark åt den organiserade brottsligheten. Men riskerna är stora. De som grips med betydande mängder narkotika kan få upp till tio års fängelse. Det här avsnittet handlar om de som har valt att sätta hela sina liv på spel för att tjäna snabba pengar. Men det handlar också om de som lämnats kvar i frihet och som får ta hand om allt som blir kvar. Vi har träffat Sandra och Jonna som fick sina liv vända upp och ner när deras partners greps av polisen för grova narkotikabrott. * Sandra och Jonna heter egentligen nånting annat. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Mikael FunkeLjudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Viktor Papini

Det finns få saker som väcker lika mycket ilska som våldtäkter mot barn. Det ses ofta som det oförlåtliga brottet och det höjs ofta röster, inte minst i sociala medier, om att straffen är för låga i Sverige. Och för en del kommer nog aldrig straffen att vara nog. Vilket gör att somliga agerar på egen hand mot förövare av sexualbrott mot barn. Idag tittar vi närmare på den grupp av människor som tycker att straffen gällande våldtäkter mot barn i Sverige inte räcker till, på dem som tycker att förövare av sexbrott mot barn måste lockas fram ur sina gömmor, synliggöras och hängas ut. Ibland kallas dessa aktivister för pedofiljägare. Men de är en ganska spretig grupp av människor. Det handlar om allt från människor som hänger ut dömda och misstänkta förbrytare på nätet –  till dom som gillrar fällor, konfronterar och filmar sin jakt. Det handlar också om dom som med lagliga metoder agerar när de tycker att samhället sviker – och så finns det dom som tar till våld. Hur tänker de? Och hur vanligt är det att en oskyldig person eller en person som misstänks eller blivit dömd för övergrepp mot barn - själv blir utsatt för misshandel? * Om du upplever att du tappat kontrollen över din sexualitet, känner oro för tankar och handlingar, eller är rädd att göra dig själv eller andra illa kan du söka hjälp och råd anonymt på hjälplinjen preventell: 020-66 77 88 eller gå till http://preventell.se/ Reporter: Josephine FrejeProgramledare: Martin WicklinProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Johan Hörnqvist

Linnea väntar fortfarande på att hennes ärende ska få ett slut då hovrättsdatum inte är satt gällande den misshandel hon utsattes för av sin pojkvän. Och Anna lever fortfarande i skräck från sitt ex. Tänk dig att du lever i en relation där du bli misshandlad, psykiskt terroriserad, släpad i håret över golvet och tvingas sova i hundkojan på gården. Han hotar att döda dig och alla som står dig nära. Efter en brutal misshandel där du tror att du ska dö så lyckas du fly från din partner och från våldet i hemmet som blivit grövre för varje gång. Men från polis och rättsväsende blir det tyst. Trots att det här ska vara ett prioriterat brott så ska det ta flera år innan domstolen tar upp fallet. Vi har under tre år följt Linneas historia som fick vänta mer än två år för att få sitt mål prövat i domstol. Nu väntar ytterligare tid innan hovrätten ska ta upp fallet. För andra finns inte något slut på väntan alls. Livets nya normala för dom är lika med en ständig fruktan för att behöva överraskas av att förövaren återigen en natt ska stå med ansiktet tryckt mot köksfönstret i mörkret. Vi har träffat Anna som tvingats leva på ett skyddat boende efter att hennes man utsatt henne för psykisk terror och dödshot. *Linnea och Anna är fingerade namn och deras röster har bytts ut.  Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin WicklinLjudtekniker: Fredrik NilssonReporter: Jill Eriksson & Johannes Jakobsson

Det råder en katt- och råttalek mellan polis och kriminella. Tekniken utvecklas och med den kriminellas sätt att kommunicera. Hack i häl ligger polisen, redo att avslöja metoderna för att få ett tillfälligt övertag. “I lagens namn” tittar närmare på den tekniska utveckling som lett till att dagens kriminella kommunicerar på det sätt som de gör – med krypterade tjänster såsom encrochat. Hur har utvecklingen sett ut? Hur har de kriminella anpassat sig och hur tacklar de rättsvårdande myndigheterna problemen? Följ med i en berättelse om kommunikationskriget mellan polis och kriminella där du bland annat får höra Niklas, en föredetta kriminell, om hur han använde encrochat och andra krypterade system. Niklas heter egentligen någonting annat. Hans röst är inläst av en professionell skådespelare. Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin WicklinLjudtekniker: Fredrik NilssonReporter: Lova Nyqvist Sköld

För polisen - en gudagåva. För försvarare runt om i landet - en svår utmaning att möta. För kriminella - förödande. Det krypterade systemet EncroChat slog ner som en bomb och ändrade allt. Du har hört om det i ett års tid. Enchrochat -  den krypterade och virtuella plats där de mest ljusskygga kriminella fritt kunde smida sina planer. En plats som gäckade polisen i flera års tid. För den var där hela tiden, i form av en krypterad telefon, som polisen ofta kunde se och till och med hålla i - men aldrig ta sig in i. Det finns ett före och ett efter det att fransk polis knäckte krypteringen till EncroChat under våren förra året och i realtid kunde läsa miljoner meddelanden som handlade om detaljerade mordplaner, laster med narkotika och vart vapen kunde levereras. Det har lett till hundratals utredningar där många av Sveriges gängkriminella plockats från gatan - däribland dem som tidigare varit svårast att komma åt. Men när framgångssagan ska upp i rätten så ifrågasätter flera försvarsadvokater hur informationen tagitss fram och om det är förenligt med svensk lag. Samtidigt har avslöjandet förändrat spelplanen när det kommer till de kriminellas kommunikation. I lagens namn om när EncroChat kom till Sverige och vad som hände sen. Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin WicklinLjudtekniker: Fredrik NilssonReporter: Lova Nyqvist Sköld

Förra året stals cyklar för en kvarts miljard i Sverige. Noll procent, eller OK: fyra promille, klarades upp av polisen. Den här veckan tittar I lagens namn närmare på det kanske vanligaste brottet du kan råka ut för. Och som samhället helt verkar ha gett upp om att försöka lösa. Vart tar alla stulna cyklar vägen egentligen? Vi ställer ut en svart Monark i centrala Stockholm som vi följer med GPS. Cykeln stjäls gång på gång. Och jakten leder oss både till cykeltjuvarna och till dem som köper stöldgodset.

Efter uppklarningen av dubbelmordet i Linköping började polisregionerna i landet se över vilka fall som var näst på tur. Sedan kom Integritetskyddsmyndighetens yttrande. Dubbelmordet i Linköping 2004, där åttaårige Mohammad och en 56-årig kvinna dödades, blev det första fallet i Europa där polisen grep en gärningsman med hjälp av en släktforskingsdatabas i USA. – Det hade gått sexton år. Tekniken räddade oss verkligen. Den kunde inte rädda min bror, men den räddade oss, säger Ali Ammouri, storebror till Mohammad. Efter genombrottet förberedde polisen för att införa metoden på bredare front och DNA-släktforskare låg i träning för att kunna hjälpa till. Men i maj kom ett yttrande från Integritetsskyddsmyndigheten att metoden strider mot nuvarande lagstiftning. Enligt myndigheten är det inte lagenligt för polisen att vända sig till släktforskningsdatabaser och få ut en lista på personer baserat på känsliga uppgifter. Polisen gjorde en annan tolkning: nämligen att det är lagligt. – Metoden är fortfarande så viktig för svensk polis eller för svenskt rättsväsende. Då får man göra en hemställan om författningsändring så att det här blir möjligt, säger Bosse Lundquist, gruppchef för kalla fall i region Syd. För I lagens namn uppger landets polisregioner att det kan handla om uppemot ett 20-tal kalla fall där de ser en möjlighet att använda DNA-släktforskning. Ett av dom är morden på Tor Öberg och Gerd Wiklund i Brattås 2005 där anhöriga nu sätter sitt hopp till att ett DNA-spår kan bära den kvalité som är tillräcklig för att använda tekniken. – Det är klart, skulle man då säga: vi kan inte använda den här tekniken. Vad ska de då kunna gå vidare med? Vad finns det kvar att göra?, säger Inger Nordström, dotter till Tor Öberg. Nu är de fall där polisen ser en möjlighet att använda metoden på vänt. Regeringen vill att en utredare ska undersöka hur polisen får använda DNA från gärningsmän. Utredningen blir klar 2023. – Det är beklagligt läge. Det kommer ta tid och det kommer dröja innan de ändrade reglerna kan vara på plats. Rent hypotetiskt finns det också en uppenbar risk att gärningsmän som går fria kan begå nya brott under tiden, säger Jan Staaf vid polisregion öst, som var förundersökningsledare för dubbelmordet i Linköping. Samtidigt ser flera europeiska länder över sin lagstiftning och följer utvecklingen i Sverige. Metoden väcker flera etiska frågor om vilken information polisen ska få tillgång till och vilka risker det kan finnas att använda genetisk data i jakten på okända gärningsmän. – Man har ju, i starten av utredningar inte en individ, det är ju individen man söker efter. Men för att komma dit så riktar man utredningen efter en grupp. Och särskilt när det är en minoritet så är det en del utmaningar med det, säger Truls Petersen, ledamot i det nordiska bioetiska rådet. I lagens namn om DNA-släktforskningens roll i brottsutredningar. Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin WicklinLjudtekniker: Fredrik NilssonReporter: Lova Nyqvist Sköld

Start- och gasvapen smugglas in i landet, borras upp i illegala vapensmedjor och hamnar i händerna på kriminella. De är byggda för att inga kulor ska kunna skjutas ändå dödar de allt fler i Sverige. I lagens namn kan i dag berätta att över hälften av de vapen som kopplas till mord i Stockholm sen början av förra året, var just såna här omgjorda pistoler. Och de som för in pistolerna i landet – och bygger om dem till dödliga vapen - de kommer undan med lindriga straff. Men synen på start- och gasvapnen står nu på spel i ett smuggelfall som dragits ända upp i Högsta domstolen. Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan HörnqvistReporter: Mattias Pleijel

På Nationellt forensiskt centrum, NFC, tar en arbetsgrupp fram digitala 3D-modeller av brottsplatser. Nu ska utredare på flera håll i landet få tillgång till tekniken. Digitala 3D-modeller tillåter utredare att återvända till en avbildad brottsplats helt digitalt. Med hjälp av laserscannern kan en mordplats dokumenteras, fynd återplaceras och kulbanor från skjutningar rekonstrueras i en digital sfär. Tidigare har scannern endast funnits på Nationellt forensiskt centrum, NFC, i Linköping. Där gjordes bland annat modellen av terrordådet på Drottninggatan 2017 men nu under 2021 ska även polisen i Malmö och Göteborg få tillgång till tekniken. P1-programmet "I lagens namn" kan berätta om hur 3D-brottsplatserna nu kommer bli en del av polisens framtida utredningar. - Jag tror att det här kommer att kunna växa och bli så pass stort att det ska komma till användning i stort sett varenda grovt brott, säger Håkan Larsson, forensiker som jobbar med brottsplatsdokumentation på NFC. Förra året tog gruppen i Linköping fram 3D-modeller i flera grova brottsutredningar inom ramen av ett pilotprojekt där de bland annat användes för att hålla förhör med vittnen. Nu har flera kriminaltekniker utbildats för att kunna börja dokumentera och använda 3D-brottsplatser. Men i framtiden kan den också komma att bli ett inslag i svenska rättssalar. - Du kanske till och med använder VR-glasögon för att komma tillbaka på platsen. Du kan använda den med VR också i förhörssituationer. Du kommer tillbaka på platsen på ett mycket enklare sätt utan att behöva åka dit, säger Jesper Olsson, forensisk arkeolog på NFC i Malmö. När brottsplatser förändras och byggs om kan en virtuell avbildning av en plats komma till nytta vid kalla fall. Ett annat användningsområde som polisen undersöker till framtiden är 3D-vallningar. Alltså där ett vittne, brottsoffer eller misstänkt kan återvända till en plats - helt digitalt. - Varken ett fotografi eller en datoranimation kan ju ersätta verkligheten. Det är ju först då man förstår att hur det verkligen ser ut heller, säger försvarsadvokat Elisabeth Nygren. Programmet "I lagens namn" undersöker kriminalteknikens värld där arkeologi och modern teknik möts och ställer frågan om vad som händer när vi lämnar den fysiska världen och träder in i den digitala. Programledare: Martin Wicklin Reporter: Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Producent: Viktor Papini

De senaste fem åren har nästan 12 000 båtmotorer stulits i Sverige. Enligt polisen ligger Östeuropeiska ligor bakom majoriteten av stölderna och det handlar om stora pengar. Det kan ses som nästintill riskfritt för ligorna att operera i Sverige. Bara 100 av fallen har lett till att någon har gripits. P1-programmet "I lagens namn" har följt ett av de rättsfall där polisen faktiskt kunde gripa brottslingarna. Men som i många andra liknande fall dömdes brottslingarna bara för häleri och fick villkorliga domar. - Att konsekvenserna är att de går fria från ett uppenbart brott som de har gjort, det känns inte okej, säger Anders Klapp som fick sin motor stulen i oktober förra året. Ligorna bakom styrs från Polen, Rumänien och främst Litauen. De är välorganiserade och skickar "utförare" till Sverige för att begå stölderna som ofta har planerats redan innan resan till Sverige. - En del är ju häpnadsväckande proffsiga liksom. De tar bort fyra-fem motorer i en vik, snabbt på en timme, och paketerar ihop det. Det är mekanikerprecision alltså och det går fort och det är mörkt, så att, de här är duktiga på det de gör, säger Rino Carlsson, nationell samordnare för båtsamverkan inom polisen. Under Corona har stölderna av båtmotorer minskat kraftigt. Men polisen ser redan en tydlig ökning i takt med att gränserna öppnas igen. Pandemin har också lett till att det råder brist på reservdelar och motorer vilket gör att polisen spår en ännu kraftigare ökning av stölder nu under slutet av sommaren då många återgår till sina arbeten. - Ja, jag har gått ut och varnat just för att det kommer troligtvis att öka och det är ju stora värden vi pratar om, så det är klart att de måste jobba igen de här nu, säger Annika Eriksson som  är ansvarig för båtsamverkan inom polisen i Norrtälje, som är hårt drabbade av båtmotorstölder. Programmet "I lagens namn" har gett sig in i en värld full av stulna båtmotorer, vinkelkapar, förrådshotell och ljusskygga kriminella. Programledare: Martin Wicklin Reporter: Mikael Funke Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Producent: Viktor Papini

Kriminella nätverk tjänar allt mer pengar på telefonbedrägerier. Pensionärer blir barskrapade och unga människor riskerar att dras in i grövre kriminalitet. Men huvudmännen åker sällan fast. Förra året kom det in 213 000 anmälningar om bedrägerier till polisen. Det handlar om allt från annonsbedrägerier till identitetsstölder, kortbedrägerier och penningstvättsbrott. En stor del av dessa brott är telefonbedrägerier - som de senaste åren ökar i omfattning. Det kallas även för vishing. Tillvägagångssättet är manipulativt och utstuderat. Bedragaren ringer upp sina offer och lurar dem att skicka pengar via betaltjänsten Swish. Och det har blivit allt tydligare att den här verksamheten är en betydande del av de kriminella gängens försörjning. 2020 fick kriminella grupperingar in 160 miljoner kronor i brottsvinster. Det är en ökning på hela 41 procent från föregående år. Under de första fem månaderna i år tjänade bedragare mer än 126 miljoner kronor. I april uppgick brottsvinsterna till hela 35,6 miljoner kronor vilket är den högsta summan sedan augusti 2018 då det uppgick till nästan 39 miljoner. Inflödet av bedrägeripengar har enligt polisen varit så stort för vissa kriminella grupperingar att de till och med kunnat dra ner på sin narkotikaförsäljning. Inte sällan är det pensionärer som luras på sina besparingar och det är svårt att komma åt bedragaren. Istället är det ofta yngre målvakter som åker fast för att ha mottagit pengar som de sen tagit ut och lämnat från sig. Ibland vet de inte ens att de begår en brottslig gärning. I lagens namn har spårat pengarnas väg från offret till de kriminella gängen och träffat både de som blivit lurade men också de som hjälpt bedragarna att ta ut pengar. Programledare: Martin WicklinReporter: Lova Nyqvist SköldLjudtekniker: Fredrik NilssonProducent: Viktor Papini

Varje år smugglar internationella ligor ut stöldgods för 1,5 miljarder från Sverige. En ny lag ger tullen ökade befogenheter att ingripa mot brottsligheten. Men lagen döms ut av flera experter. Tulltjänstemän har tidigare bara kunnat se på ifall en kontrollerad last med misstänkt stöldgods beslutar sig för att åka ifrån kontrollen och lämna landet. Befogenheter för att kvarhålla misstänkta personer har saknats och man har varit tvungna att invänta polis. Det ska åtgärdas då en ny lag börjar gälla den 1 augusti. Tullen får nu utökade befogenheter att kvarhålla misstänkta och utföra fler kontroller. Men kommer det verkligen sätta stopp för de internationella stöldligorna? Lagen döms ut av flera experter då det inte skjuts till mer resurser för att möjliggöra fler kontroller vid den svenska gränsen för utgående gods. - Så länge inte tullen fått i uppdrag att titta på utgående gods så kommer det inte bli någon skillnad med den nya lagen, säger Monika Krüger som är gruppchef på gränspolisen i Stockholm. P1 programmet “I lagens namn” har begärt ut statistik på hur många kontroller tullen gör och förra året kontrollerades drygt 36 000 fordon på väg in i landet, på väg ut gjordes det drygt 350 stycken. Det betyder att mindre än bara en av hundra kontroller sker på last som lämnar Sverige. Flera bransch- och intresseorganisationer som drabbats hårt av stölder har också ställt sig kritiska till den nya lagen och kräver fler kontroller på utresa. - Vi tycker att det är alldeles för blekt, den är tandlös, säger Mats Galvenius som är VD för försäkringsbranchens gemensamma organisation Larmtjänst. Enligt finansminister Magdalena Andersson, som ansvarar över Tullverket, är den nya lagen bara en pusselbit i regeringens större satsning där främst polisen ska arbeta mot ligorna. Och även om tulltjänstemännen nu får ökade befogenheter och själva tror att fler kontroller skulle vara en bra metod, så vill hon inte ge tullen några nya direktiv om att öka antalet kontroller. - Om jag trodde att det var en effektiv metod, då hade vi ju naturligtvis gjort det för länge sen. Men bedömningen är ju att jobba på ett underrättelsebaserat och modernt sätt är väldigt mycket effektivare än att man står och letar efter en nål i en höstack. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Mikael FunkeLjudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Viktor Papini

Erika mötte en man som enligt henne lovade att betala middagar och resor. Han har åtalats för grovt bedrägeri men förnekar brott och säger att det som åtalet gäller aldrig var tänkt att betalas av honom. Målet gällande Erika och den man som vi kallar Adam avgörs i Uppsala tingsrätt den 25 augusti. Enligt åtalet är det 248 transaktioner på närmare 400 000 kronor som det grova bedrägeriet handlar om. Adam är tidigare dömd för bedrägerier och träffade Erika kort efter att han avtjänat sitt fängelsestraff. Nu sitter han häktad i väntan på dom. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet ökar antalet anmälningar gällande bedrägerier genom social manipulation, som kan handla om just romansbedrägerier. Sedan förra året då rubriceringen infördes har det gått från lite drygt 6121 anmälda brott första halvåret ifjol till nästan 8493 samma period i år. När det gäller bedrägerier kan man enligt Pär-Anders Granhag, professor i psykologi, urskilja ett mönster där en initial kontakt snabbt blir personlig och bedragaren försöker bygga förtroende. Att någon skulle vara immun mot – Jag tror att så gott som alla kan bli lurade. Vi är alla i riskzonen, säger Pär-Anders Granhag. Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

Minst en av tio som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff blir aldrig utvisade. Dessutom kan en gärningsperson få straffet reducerat när utvisning ingår i domen även om den inte sker. Det står även i åklagarnas vägledning för utvisningar att praxis är att reducera fängelsetiden med 10-20 procent för utländska medborgare som har anknytning till Sverige vid utvisningsdom – oavsett misstanke om att utvisningen aldrig kommer att verkställas. Mellan åren 2012-2019 är det minst tio procent, eller över 600 utvisningsdömda vars ärende inte slutat med utvisning. Men ingen ansvarig myndighet har räknat hur många av dessa som är avskrivna, pågående, inlåsta eller ute på gatan. Och de som inte går att utvisa kan heller inte låsas in. Patrik Engström är nationell chef för gränspolissektionen i Sverige: – Grunden för att vi ska kunna låsa in folk, det är vi gör bedömningen att det kommer att gå att verkställa beslutet. Då gynnas ju egentligen då de som ljuger för er? – Ja. Så är det. Polismyndigheten har som uppdrag att göra hela Sverige tryggt och säkert, då är det så klart otroligt frustrerande när människor som begått väldigt grova brott och som ska utvisas inte kan utvisas, säger Patrik Engström. Det finns flera olika hinder för att någon inte ska bli utvisad trots att det beslutats i domstol. De personer inom Kriminalvården och Gränspolisen som I lagens namn har talat med berättar att flera gärningsmän misstänks ljuga om sin identitet. Andra försöker fysiskt förhindra sin utvisning genom att exempelvis spotta och slåss. Det går heller inte enligt internationella konventioner att utvisa någon till ett land där personen riskerar död eller tortyr. Det fjärde hindret är att flera länder inte släpper in sina medborgare om de inte frivilligt återvänder. – Till många av de här länderna så kan man återvända om man gör det frivilligt. Våra 5 problemländer är Irak, Iran, Somalia, Libanon och Eritrea. Till dessa länder kan du återvända frivilligt, men om du väljer att inte göra det har vi väldigt begränsade möjligheter att verkställa det med tvång, säger Patrik Engström som är chef för nationella gränspolissektionen. Ett sådant fall rör en kvinna som blev våldtagen, misshandlad och förföljd av en man som dömdes till ett flerårigt fängelsestraff och tio års utvisning. Vid ett tillfälle försökte han strypa henne framför hennes barn som grät i bilen. Idag har han avtjänat sitt fängelsestraff men är kvar i Sverige på grund av att han inte vill återvända frivilligt till sitt hemland: – Han blir ju inte utvisad, då har han inte sonat sitt brott! Jag känner mig helt jävla lurad av systemet, säger en kvinna vi kallar för Maria. Hon är idag rädd för att hon ska behöva flytta från sitt hem och skaffa skyddad identitet. Fältpolisen Peter Larsson i Göteborg har vid flera tillfällen stött på utvisningsdömda på gatan, som sedan direkt släpps ut igen då det ändå inte går att verkställa utvisningen. – De fallen som jag varit med och gripit, då är det våldtäktsmän. Jag tänker ju på kvinnorna, hur de känner när de springer på den här individen ute på gatan. Jag vill inte ens tänka hur dom känner! Jag vet hur jag känner och det är en frustration och en ilska, säger han. Ett av de vanligaste tillfällena då Peter Larsson och hans kollegor stöter på utvisningsdömda är när de begår nya brott. – Ja absolut, det skulle jag nog säga är den vanligaste delen då vi springer på de här. Det är när de begått ytterligare ett brott, sen kanske det inte är samma brott, säger polisen Peter Larsson. Det råder sekretess kring vilka personer som släppts ut på gatan men I lagens namn har med hjälp av hemliga källor inom Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården fått fram 43 exempel på utvisningsdömda brottslingar som aldrig utvisas. I majoriteten av fallen har de begått fler brott än det som gav dem utvisning. Här är några exempel: – En man från Iran har blivit dömd till utvisning vid flera tillfällen och har 18 punkter i sitt brottsregister. Trots det har han varit kvar i Sverige i 20 år, nu är han dömd för mord på en äldre kvinna som han försökt lura på pengar. – En man från Somalia våldtar en 17-årig tjej och blir dömd till fängelse och utvisning. Men blir kvar. Han åker senare fast för rån och för att ha burit kniv på Avenyn i Göteborg. – En man från Libanon skär halsen av en annan asylsökande med en tandad kökskniv, efter ett bråk om lampan skulle vara släckt eller tänd. Vid mordet fanns han redan under tre punkter i belastningsregistret. Men trots att han suttit av sitt straff och skulle utvisas på livstid är han kvar i Sverige. Fakta: Så många utvisas ej Minst en av tio som dömts till utvisning i domstol blir aldrig utvisad. Mellan åren 2012-2019 fick gränspolisen in 6080 utvisningsärenden som skulle verkställas, det handlar då om över 600 fall där personen inte utvisats av en eller annan anledning. Siffrorna från NOA - polisens nationella administrativa avdelningen - räknar dock inte hur många som är pågående ärenden, inlåsta, ute på gatan eller avskrivna. Det enda man kan se i siffrorna är att mellan 11-15 procent inte resulterat i utvisning. Fakta: Så tycker partiernaFråga 1: Ska personer som ej är svenska medborgare och begår allvarliga brott i Sverige utvisas?a) Ja, fler än idag (utvisning ska vara huvudregeln när en utländsk medborgare blir dömd till ett allvarligt brott)6 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna.b) Nja, samma som idag (det fungerar relativt bra idag, de som går att utvisa utan verkställighetshinder utvisas)2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet.c) Nej, mindre än idag (personer med exempelvis anknytning borde i högre grad få stanna)0 av 8 riksdagspartier. Fråga 2: Ska personer som ej kan utvisas - trots dom om utvisning - i högre grad hållas inlåsta (exempelvis på förvar eller vara kvar på anstalt)?a) Ja, mer än idag (det är inte rimligt att de släpps ut på grund av att de exempelvis vägrar samarbeta för att kunna verkställa utvisningen)5 av 8 riksdagspartier: Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna.b) Nja, samma som idag (några hålls inlåsta andra inte, man får avgöra från fall till fall beroende möjlighet till framtida utvisning och brott).1 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna.c) Nej, färre ska hållas inlåsta (man har redan avtjänat sitt straff och det är inte rimligt att någon ska hållas inlåst på obestämd tid grund av att det inte går att verkställa utvisningen)2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet. Reporter: Josephine Freje.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Evalisa Wallin.

Sharif ville lämna ett kriminellt sammanhang men blir hotad till livet på grund av en skuld. Socialtjänst och polis säger bestämt nej till att betala. Men han upplever att han inte har något val. – Du måste betala imorgon eller så kommer du att dö. Det var orden som Sharif fick höra från personer han trodde var vänner. Han köpte narkotika av dem och lånade även pengar. När Sharif greps av polisen togs pengarna i beslag, och han blev så småningom hotad med vapen. Han, och även familjehemmet där han bodde, upplevde dödshotet som akut. – Vi upplevde att vi inte hade något val, säger Sharifs tidigare fostermamma Sara. Sharif, som inte hade fyllt 18 när han greps av polisen, fick insatser från socialtjänsten i sin kommun och även om Sara också hade kontakt med en avhopparorganisation räknades han förmodligen inte som en avhoppare i formell mening. Beroende på var i landet man bor definieras avhoppare lite olika, och möjligheten att få hjälp kan också skilja sig åt. En del kommuner, som de i storstadsregionerna, har uttalad avhopparverksamhet medan det på andra håll är oklart vems ansvaret är. Men när I lagens namn pratar med socialtjänster, polis och organisationer berättar många om att allt fler som verkar vilja lämna ett kriminellt liv. Siffror som I lagens namn fått fram från de tre storstadskommunerna visar att det i Stockholm och Malmö varit ett ökande inflöde sedan 2017. I Göteborg ligger det på ungefär samma nivå. Malmö stads konsultationsteam har hittills i år haft kontakt med 38 personer som vill hoppa av och där polisen gjort en hotbildsbedömning, för tre år sedan var det 50 personer på ett helt år. Stockholms stads enhet för hemlösa, som även jobbar med avhoppare, har hittills i år haft ett inflöde på tolv personer, att jämföra med elva personer hela förra året.Alla avhoppare fångas dock inte upp i dessa verksamheter, det finns exempelvis sociala insatsgrupper i flera kommuner som även de hjälper personer som vill lämna kriminalitet. Fotnot: Sharif och Sara heter egentligen något annat, och Sharifs röst är utbytt. Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Reporter/producent: Evalisa Wallin. Avhoppare - statistik: Stockholms stad2020 12 (till och med 17 juni)2019 112018 2 2017 5Personer som kommer till enheten för hemlösa via polisens sektion för brottsoffer och personsäkerhet, de har en mycket hög hotbild och måste ofta flytta från Stockholm samt få skyddade personuppgifter. Malmö stad2020 - 38 (till och med slutet av juli)2019 - 702018 - 682017 - 50Personer som fått en hotbildsbedömning av polisen och som har kontakt med Malmö stads konsultationsteam. Göteborgs staddec 2019 - juli 2020 13 potentiella kontakter, 5 startade insatser2019 37 potentiella kontakter, 12 startade insatser2018 38 potentiella kontakter, 10 startade insatser2017 7 potentiella kontakter, 4 startade insatser

Tänk att kunna rekonstruera en brottsplats digitalt, från innan ett skott faller eller ett knivhugg utdelas. Det handlar om ny 3D-teknik och virtuella obduktioner som kan hjälpa polisen. Även om du ofta får höra att verkligheten inte ser ut som i tv-serierna så ligger ibland verkligheten före fiktionen. Så var det 2003 när svenska forskare var tidiga med det som kallas postmortal bilddiagnostik – eller virtuell obduktion – på brottsoffer. Skaparna till den amerikanska serien CSI ville då komma till Linköping på studiebesök inför framtida avsnitt. De ville se hur döda kroppar scannas i en datortomograf, en så kallad CT, som gör att rättsläkarna kan zooma in och närgranska hur en kula eller en kniv rört sig i kroppen. På så sätt kan man snabbare upptäcka sådant som har betydelse för polisutredningen. Detta kan också vara till hjälp i återskapandet av en tredimensionell brottsplats, för att i efterhand kunna visa hur ett mord gått till. I dagsläget görs CT-scanningarna främst i Linköping utanför Rättsmedicinalverkets ordinarie verksamhet. Men nu har rättsmedicin köpt egen utrustning som kommer att hamna i Solna. Reporter: Jennifer Rochette.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Evalisa Wallin.

En kvinna arbetade gratis på svärföräldrarnas restaurang, en man jobbade på ett butikslager för att få svenskt pass. Det handlar om misstänkt människoexploatering - ett brott som sker mitt ibland oss. Sommaren 2018 infördes den nya brottsrubriceringen människoexploatering. För att den som "exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering till fängelse i högst fyra år". Men lagen är ny, och myndigheterna är fortfarande trevande i sitt arbete. I lagens namn har bara fått kännedom om fem åtal som väckts till och med slutet av juni i år, varav det bara i två fall har avkunnats dom. Dessutom sätter sekretess mellan myndigheter stopp för exempelvis Skatteverket att rapportera till polisen när de ser vad de tror kan handla om människoexploatering. – Första gången som jag stötte på människoexploatering var när jag var ute och besökte i tjänsten då en räv- och minkfarm och hittade personer som bodde i lokaler som inte var anständiga, säger Pia Bergman på Skatteverket. Någon delade samma mat som djuren som de skulle sköta om. – När jag fick se dessa rädda och väldigt utnyttjade människor så kände jag det här är det är inte värdigt någon av oss. Enligt Pia Bergman har Skatteverket försökt att påtala problemet med sekretessen under många år. I dag räcker det inte med enskilda iakttagelser för att få lämna uppgifterna vidare till exempelvis polisen. Observationerna måste göras vid minst två tillfällen, eller röra ett större antal människor. En av regeringen tillsatt utredning pågår och väntas vara klar senare i år. Reporter: Johannes Jakobsson.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Evalisa Wallin.

Människans bästa vän är också ett av polisens kanske bästa verktyg i jakten på spår efter avlidna. Men det är brist på likhundar, och även på möjlighet att träna dem. Polisens 350-400 hundar används dels för att hitta knark och sprängmedel. Men också för att hitta döda människor som är gömda – inomhus eller ute i naturen. I dagens program kommer du få höra om planerna på att forska på det här området i Sverige, något som inte görs i dag. Det råder även brist på likhundar och programledare Martin Wicklins svarta jaktlabrador Zizou fick genomgå Nationella polishundtjänstens test i Karlsborg, för att se hur svårt det kan vara att hitta en bra polishund. Reporter: Jennifer Rochette.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Evalisa Wallin.

Anna får hundratals meddelanden, kärleksförklaringar varvat med allvarliga hot. När hon blockerar mannen hittar han bara nya sätt att nå henne. Och när hon ansöker om kontaktförbud får hon avslag. – Jag kommer ihåg ett meddelande där han sa att jag skulle få ett skott i pannan och att alla mina nära och kära också skulle dö, berättar Anna. Statistik som I lagens namn tagit del av gällande kontaktförbud visar att olika åklagarkammare beviljar ansökningar i olika utsträckning. Under 2019 beviljar City åklagarkammare i Stockholm och Södra Skånes åklagarkammare två av tio ansökningar. Umeå, Falun och Borås beviljade dubbelt så många. Flest var det i Växjö, som beviljade hälften av alla ansökningar. Anna ansökte om kontaktförbud mot mannen som förföljde henne två gånger men fick nej. Men den tredje ansökan blev beviljad. Då hade det gått över ett år sedan hon gjorde sin första polisanmälan. Och Anna är övertygad om att utfallet beror på vilken åklagare som får ansökan på sitt bord. – Det är en utmaning för de utsatta att bli trodda och att få förståelse för sin situation som utsatt för stalkning, säger Susanne Strand, docent i kriminologi vid Örebro universitet. I många många ärenden så har det inte varit ett våldsbrott och då blir det svårt ibland att få kontaktförbud. Fotnot: Anna är ett fingerat namn. Reporter: Jennifer Rochette.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Evalisa Wallin.

En man blir lovad anonymitet i utredningen om ett grovt brott. Men när åtalet väcks kallas han att vittna, ljuger och döms själv för mened. Han har blivit hotad och flera år senare fortsätter hoten.  Rami är en av drygt 200 personer som sedan 2015 dömts för mened. Han berättar hur han blev vittne till ett grovt brott och på grund av det fick motta hot. När han kontaktade polisen var det för att få hjälp att hantera hoten samtidigt som Rami inte ville göra någon polisanmälan. Han trodde att det skulle förvärra situationen. Den polis han träffade ska, enligt Rami, ha lovat honom anonymitet. Men när det blev rättegång om det grova brottet kallades Rami att vittna. Han vågade inte berätta och blev själv åtalad och dömd för mened. Samtidigt har hoten och även utpressning mot honom fortsatt. Men för Ramis del är förtroendet för polisen brutet. – En polisman ska ju vara någonting man ska lita på men hos mig finns ingenting som heter lita på en polis, säger han. Fotnot: Rami heter egentligen något annat. Reporter: Hannah Engberg.Reporter/producent: Evalisa Wallin.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.

Mikael vittnade om ett allvarligt brott och anser att han fick bra stöd av polisen. I samma fall blev två vittnen åtalade för mened. I lagens namn tittar närmare på frågan om stöd till vittnen. I lagens namn har läst tings- och hovrättsdomar gällande mened. Sökningen av domar om mened har gjorts i Acta Publica, ett arkiv med rättsdata som fångar upp de flesta domar som meddelas i svenska domstolar. Det har sökts på "mened, 15 kap" (mened ingår i Brottsbalkens 15:e kapitel) i fritextsökning och bland dokumenten har I lagens namn läst de tings- och hovrättsdomar som meddelats från och med januari 2015 till och med maj månad år 2020. Det handlar om 292 personer som åtalats, varav de allra flesta - 215 personer - dömts. Många fall rör personer som anses ha ljugit om att en kompis kört bil full eller drogpåverkad, eller helt enkelt kört för fort. Men det finns ett antal fall som rör betydligt grövre brottslighet som grov misshandel, våldtäkt eller mord. 30 personer säger själva eller anses av polis eller domstol ha blivit utsatta för hot eller påtryckningar för att ljuga i rätten. Och det kan då ha kostat dem några månaders fängelse när de dömts för mened. I flera domar står att personerna borde polisanmält hoten och sökt hjälp - men det är tydligt att man inte vågar. Efter att dubbelmordet i Kista avhandlats i domstol anmäldes och åtalades två personer för mened. I förundersökningen om mened gällande ett av vittnena, en kvinna, framgår att hon känt sig hotad. Polisen tror att hon ändrade sitt vittnesmål just på grund av hoten. I lagens namn har sökt kvinnan men hon har inte gått att nå. Inom rättsväsendet berättar många om hur svårt det kan vara att få människor att våga vittna om vad de sett eller hört. Men för Mikael, som var vittne i dubbelmordet i Kista, var det inte aktuellt att låta bli trots att han av polisen fick höra att det kunde uppstå en hotbild mot honom. Men tvekade du någon gång om du skulle låta bli att vittna? – Nej jag gjorde inte det. Jag har fått frågan efteråt också, skulle du göra om det här om det skulle bli aktuellt. Svaret är ja på den frågan. Men samtidigt har jag full respekt och förståelse för de som under hot och våld inte ställer upp och vittnar. Men jag menar, vart leder ett sådant rättssamhälle om ingen vågar vittna? Det måste ju vi på något sätt hjälpas åt att stävja, säger Mikael. Fotnot: Mikael heter egentligen något annat. Reporter/producent: Evalisa Wallin.Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.

Linnea anmälde en våldsam och hotfull partner men efter två år har rättegången fortfarande inte skett. Hon är besviken på rättssystemet och är inte ensam. Polisen oroas över en ökning av brott i nära relation. – Jag tänker att det är bedrövligt, säger Linneas målsägandebiträde Rebecca Lagh om fallet. – Hon måste få ett avslut och kunna fortsätta sitt liv. Det som av polisen ses som brott i nära relation ökade med 17 procent mellan 2018 och 2019, enligt siffror som polisen tagit fram för I lagens namns räkning. Samtidigt pågår en långsiktig satsning för att kapa utredningstider och klara upp fler fall. Satsningen som nu görs vilar på fem ben. Det handlar om att tillföra resurser; 350 årsarbetskrafter i Sverige. Men det handlar också om att införa en bättre metoder för att utreda brotten, att hitta stöd i forskning för polisens fortsatta arbete, utveckla en långsiktig samverkan med andra myndigheter och organisationer. Polisen ska även jobba med att ändra normer. – För norm har visat sig väldigt väldigt viktigt när vi pratar om särskilt utsatta brottsoffer. Det handlar om hur behandlar vi de här grova brotten i förhållande till andra brott, säger Varg Gyllander, samordnare för satsningen i polisregion Stockholm. – Det är svårare att få polisanställda att engagera sig mer mot brott även grova brott som handlar om särskilt utsatta. Fotnot: Linnea är ett fingerat namn, hon lever med skyddad identitet. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Johannes Jakobsson.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Evalisa Wallin.

När ett kompisgäng splittras efter en kupp 2015 är det början på en konflikt där flera unga män mördas. Trots flera medlingsförsök pågår den fortfarande. Hur ska man hitta en lösning? Polisen ser konflikten i Järvaområdet i norra Stockholm som en av de dödligaste i Sverige de senaste åren. Vi har träffat fritidsledaren som varit med på begravningen av unga killar som tidigare varit vänner och hängt på fritidsgården. Polisen som är engagerad i att stoppa våldet. Den sociala entreprenören som vill blicka framåt och fokusera på lösningar. – Väldigt många som har gjort riktigt stora uppoffringar för att försöka medla i konflikten. Både från olika trossamfund, från olika personer som har ett väldigt högt förtroendekapital i området. Det finns även de från oss inom polisen som har försökt att medla. Jag vet att det är familjer som har försökt att medla i konflikten men det har inte fungerat. Därav att konflikten hela tiden fortsätter att gödas. Det finns ingen som klarar av att medla ut den här konflikten i nuläget, säger polisen Denny Borgstad. Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

Under en stökig rättegång i en domstols säkerhetssal uttalade den målsägande "jag ska skicka dig till himlen" till en av de åtalade. Nu har åklagare gjort en polisanmälan. Rättegången handlar om en händelse som skedde 2017, då en känd rappare från norra Stockholm blev förnedrad av andra personer. Det hela filmades och lades ut på sociala medier. I början av februari skedde förhandlingen om grovt olaga tvång där Solna tingsrätt lånat en av säkerhetssalarna i Stockholms tingsrätt. Innan förhören med målsägande och de två misstänkta börjar sker en ordväxling mellan dem, som I lagens namn spelar in. Trots att domaren i målet ber dem vara tysta fortsätter de tjafsa, både på svenska och på annat språk. Översättningen visar att målsägande bland annat säger "jag ska skicka dig till himlen" två gånger, något som riktas mot en av de åtalade. Efter att I lagens namn sökt åklagaren i målet om grovt olaga tvång för en kommentar om det som sades har det gjorts en polisanmälan. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Evalisa Wallin.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.

Gangsterrappen skildrar kriminalitet - och kan samtidigt vara en väg ut, möjlig annan karriär. Artisten Abidaz har under hösten jobbat frenetiskt och för I lagens namn berättar han varför. Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

Hur dikt och verklighet påverkar varandra diskuteras ständigt inom populärkulturen. Vi djupdyker i gangsterrap - vad händer när skildring av kriminalitet och faktiskt begångna brott går hand i hand? Polisen Tobias Yström berättar att han lyssnat på och sett musikvideos på gangsterrap i jobbet, för att använda i polisutredningar. Men att han inte brukar lyssna privat eftersom han tröttnat på språket i vissa låtar. – Det är lite polishat, samhällsförakt. Glorifierande av en värld som jag tycker är ganska dålig, säger Yström. Artisten Abidaz beskriver tiden i Sverige som en krigstid, att hans låtar speglar den krassa vardag och verklighet han ser.– Alla påverkas av det, vi som lever i förorten. Det är svårt att undvika. Hur mycket man vill undvika så påverkas jag mycket av det. – Man måste tänka på andra sätt, vara mer vaken. Vad man rör och inte rör, vad man säger och inte säger. Programledare: Martin Wicklin.Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

Avskyvärda odjur som ger sig på en mamma, vidrigt agerande och en epidemi som måste stoppas. Så reagerade politiker efter att två kvinnor sköts ihjäl i slutet av augusti. Men hur ska utvecklingen vändas? Kvinnan i Malmö som sköts ihjäl med sitt barn i famnen och den unga kvinna i norra Stockholm som mördades i en bostad i slutet av augusti blev två av totalt 29 offer för mord med skjutvapen under januari-augusti 2019. Under samma period skadades 73 människor enligt statistik från polisen. I en debatt möts justitieminister Morgan Johansson (S), Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell samt Adam Marttinen (SD), rättspolitisk talesperson, för att diskutera hur politiken ska finna lösningar för att både förebygga rekryteringen av unga in i kriminalitet och försöka stoppa skjutningarna som sker. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson.Programledare/producent: Evalisa Wallin.

Nästan hälften av de som åtalades för inblandning i mord med skjutvapen under åren 2013-2017 friades i domstol enligt en undersökning I lagens namn gjort. Det är stora skillnader mellan dödsskjutningar som lett till åtal på 90-talet jämfört med senaste åren. På 90-talet fälldes de allra flesta som åtalades, medan det på senare år är en större andel som frias. Katri Reyna Väänänen är mamma till Yonathan som blev mördad i Kista i mars 2017, och mordet på hennes son är ett av de fall som klarats upp senaste åren. Den åtalade mannen dömdes till livstids fängelse. – Det betyder att någon åtminstone får stå till svars för det. Det betyder inte att Yonathan kommer tillbaka. Det betyder inte att någonting egentligen blir förändrat men om han hade blivit frikänd vet jag inte hur jag hade reagerat. – Jag tänker också på barnen, min dotter Keyla och hans två bröder, att han har tre yngre syskon och att det är viktigt för dem att få se att någon får konsekvenser. Det blir jättekonstigt om deras storebror blir mördad och inget händer. För min egen del är det som att jag kan lägga åtminstone det ältandet bakom mig, säger Katri. Tekniker: Fredrik Nilsson.Research: Robin Ejderklev.Programledare/producent: Evalisa Wallin. Om undersökningenI lagens namn har läst tings- och hovrättsdomar gällande mord (dödligt våld) som skett med skjutvapen under åren 1995-1999 samt 2013-2017. Underlaget bygger på laga kraft vunna domar som begärts ut från domstolar och fallen har spårats med hjälp av bakgrundssamtal med polis, åklagare, kriminologer samt i viss mån medierapportering. Det kan saknas enstaka ärenden men bör täcka in om inte alla så i vart fall nästan alla dödsskjutningar som lett till åtal.I materialet har, utöver den som åtalas för mord/dråp, även de som åtalats för medhjälp, anstiftan, skyddande av brottsling, vapenbrott (direkt kopplat till mordvapen) och andra eventuella brott direkt kopplade till mordet inkluderats. Domar om dödligt våld med skjutvapen som skett 1995-1999 16 fall varav ett med två offer17 offer 24 åtalade personer2 personer friade Domar om dödligt våld med skjutvapen som skett 2013-201747 fall varav tre med flera offer 51 offer 125 åtalade personer58 personer friade

Mannen skröt om stora inkomster, bjöd generöst och charmade många. Men pengarna han spenderade var andras. Trots flera polisanmälningar kunde mannen fortsätta svindla flickvänner, vänner och företag. – Det här stack ut jättemycket, säger målsägandebiträdet Hanna Lindblom. Jag har aldrig varit med om något liknande. Mannen dömdes tidigare i år till två års fängelse för flera bedrägerier mot sin tidigare sambo, kvinnor han dejtat, vänner och företag. Totalt handlar det om över en miljon kronor som han lurat till sig och värst drabbad är den före detta sambon. Tekniker: Fredrik Nilsson.Programledare/producent: Evalisa Wallin.

En kvinnojour får bilen vandaliserad men hjälp dröjer över en timme. Medborgare ringer om rattfyllor utan resultat. Kommunalråd, boende och poliser är eniga - poliserna är för få i Norrlands glesbygd. Redan för tre år sen gick 18 norrländska kommunpolitiker ut i ett upprop för att kräva fler poliser. Det handlar om medborgarnas trygghet där man både vill se poliser röra sig på sin ort. Men framför allt att de som ska upprätthålla lag och ordning kommer när man ringer om rattfyllor, pågående misshandel och ibland till och med skottlossning. Boende i Backe som I lagens namn pratat med säger att det är "High Chaparall" och Strömsunds kommunalråd pratar om ett brutet samhällskontrakt. De får även medhåll av polisen. – Vi kanske inte mäktar med att göra allt som vi vill göra. Vi kanske inte kan vara lika synliga i vissa områden av kommunen som vi hade velat och som kanske allmänheten önskar, säger Jonny Jonsson, områdespolis i Strömsund. Reporter: Johannes Jakobsson.Tekniker: Johan Hörnqvist och Fredrik Nilsson.Programledare/producent: Evalisa Wallin.

Det finns risk för att förgiftningsmord inte upptäcks säger poliser, rättsläkare och jurister. Ett exempel är Norrtäljefallet där en kvinna nyligen dömdes för att ha förgiftat sin sambo med cyanid. Kriminologen Mikael Rying tycker det skulle vara bra om man rutinmässigt testade fler. – Om man dör före 60 eller 70 eller 65 säger vi och det egentligen inte finns någon klar dödsorsak. Då kanske det är en bra målgrupp, så att säga, att testa för förgiftning. Cyanid upptäcks inte i den grundundersökning som görs vid en rättsmedicinsk obduktion och det var först efter påtryckningar från anhöriga till mannen som man gjorde en extra kontroll av sparat blod och kunde fastställa att det rörde sig om förgiftning. Mannens sambo dömdes nyligen av Norrtälje tingsrätt till 16 års fängelse för mord. – Utan den här familjemedlemmen och försäkringstjänstemannen, om inte dom verkligen tagit sig an den här frågeställningen så hade det här aldrig blivit någonting, säger Sten Burman, domare i Norrtäljefallet. De senaste åren har det varit ett antal uppmärksammade fall där man misstänkt förgiftning, men där det varit försent för att kunna avgöra om något brott begåtts. Det krävs speciella tester för att upptäcka giftiga ämnen som exempelvis cyanid eller vissa giftiga växter. Men vid en rättsmedicinsk obduktion som begärs av polis när dödsfallet bedöms som oväntat eller oklart, exempelvis om det är en ung person, testar man bara för spår från ett par hundra ämnen om inga utökade tester begärs. Rättsläkaren Brita Zilg säger att de ytterligare testerna är en resursfråga. – Det är en fråga om resurser. Om man jämför med en person som kommer in till akuten så tar man vissa grundprover som blodtryck, blodstatus och man tittar på beroende på symptom så gör man mer riktade analyser men man kan ju inte testa varenda en som har brutit benet eller har en förkylning om den också har varenda obskyr cancer som finns för då skulle man göra av med så mycket pengar, tid och resurs så det finns inte. Det är lite samma sak hos oss, man kan inte testa alla för allt utan man måste göra riktade analyser beroende på vilket fall man har på bordet, säger Zilg. I Norrtäljefallet var det sparade prover från den rättsmedicinska obduktionen som blev avgörande bevisning. – Det finns alltid risk att vi missar, det kan man inte komma ifrån, men vi sparar ju det blodet och urinet och alla de kroppsvätskor som vi analyserar sparas ju i över ett år på rättskemi. Så man kan alltid gå tillbaka och plocka upp fall om det skulle komma den informationen i ett senare skede, säger rättsläkare Brita Zilg. Det hann gå sex månader innan de sparade proverna testades på nytt och domaren Sten Burman önskar att man kunde spara proverna längre. – Man sparar, enligt vad vi fick uppgift om, bara i ett år. det skulle man i alla fall som amatör på just den här delen kunna hoppas att dom skulle kunna spara det i flera år. Det kan ju vara saker som man vill kontrollera i efterhand av olika skäl, säger Burman. Jennifer Rochette, I lagens namn i [email protected]

Två områden i olika delar av Sverige - men där samhällsaktörer talar om tystnadskultur. En person beskriver ett maktvakuum där grupper med våldskapital positionerat sej. Men vad gör man åt det? Vittnen som inte vågar komma till rättegången, misshandel som aldrig polisanmäls och främmande personer som knackar på och har synpunkter på din dotters klädsel. Så kan det se ut på vissa flera platser i Sverige. Det handlar om områden där egna normsystem skapats och där man löser sina konflikter själv - utan att blanda in varken polis eller svensk lag. – Man anmäler inte brott utan man sköter det själva helt enkelt eftersom tilltron till vårt samhälle och vår rättsstat inte är så stor, säger Tomas Stakeberg Jansson, lokalpolisområdeschef i Borås. Det kallas för parallella samhällen och de finns i storstädernas förorter, men också i mindre städer på östkusten och västkusten, de kan uppstå i kriminella mc-gäng och bland släkter och etniska grupperingar. Hur har det blivit så här och vad gör man åt det? Våra reportrar har gjort en resa på var sin sida av ett Sverige, där parallella samhällen vuxit fram på östra och västra sidan. Från Bagarmossens centrum till Borås utsatta områden och tar reda på vilka satsningar och strategier man använder för att knäcka tystnadskulturen. Fotnot: Här går det att läsa mer om vilket stöd du kan få som vittne. Reportrar: Robin Ejderklev & Jennifer Rochette.Tekniker: Fredrik Nilsson.Programledare/producent: Evalisa Wallin.

Färre åtal, färre fällda gärningsmän, färre färdiga utredningar. Det handlar om brott i nära relation, en brottslighet som ska vara prioriterad men där I lagens namns granskning ger en annan bild. 2010 lagfördes nästan 3000 personer i Sverige för brott i nära relation. Förra året var siffran nere på 1800 personer. Och mellan 2013 och förra året så har snittiden för polisen att utreda ett brott i nära relation och lämna det till åklagare ökat. Ett av brottsoffren bakom statistiken är Linnea, en kvinna i 25-årsåldern, som numera har skyddad identitet. I drygt ett år levde hon med en man som misshandlade henne. Vid ett tillfälle börjar han sparka henne och hon kryper ihop i ett hörn. – Ögonen blir liksom kolsvarta. Hela ansiktet blir spänt och jag kände det här blev inget bra. – Jag kryper ihop i ett hörn. Och han säger "gå ut härifrån" och när jag vägrar så fortsätter han sparka. Han sparkar mot mina armar och till slut så känner jag liksom snart så sparkar han mig i huvudet och då det överlever kanske inte jag. Linnea blir till slut utelåst och får sova i hundkojan. En tid senare tar relationen slut och hon anmäler då sin sambo. Till polisen lämnar hon bilder och även en lista på vittnen till polisen - ändå tar utredningen över ett år. Fotnot: Linnea heter egentligen något annat. Reporter: Johannes Jakobsson.Tekniker: Johan Hörnqvist.Producent/programledare: Evalisa Wallin.

Fallet där kvinnor på beställning av män utfört övergrepp på barn har rullats upp senaste året och en viktig del av bevisningen har varit gärningspersonernas digitala spår. Under våren har rättegången mot tre kvinnor och tre män gällande grova sexuella övergrepp mot barn skett i Stockholms tingsrätt. Elva svenska barn har identifierats som brottsoffer men det finns även ett femtiotal oidentifierade barn som utsatts för kränkande fotografering när dom smygfotats i exempelvis omklädningsrum. Allt börjar med ett tips om drygt tio bilder som delats mellan två svenska facebook-konton. Fotografierna bedöms vara barnpornografi och när svensk polis gräver vidare hittar de fler förövare, fler offer och värre övergrepp. Bland de grövsta övergreppen finns liveshower med barnen där beställaren själv har fått regissera våldtäkten och ge instruktioner i realtid. – Då sitter beställaren bakom sitt tangentbord och lämnar instruktioner löpande om vad han vill att barnet eller kvinnan ska göra med barnet. Så tar kvinnan emot det och utför det mannen begär, säger åklagare Emelie Källfelt. Digitala bevis är ofta helt avgörande i fall som rör dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Det här fallet är ett sånt exempel, där majoriteten av bevisningen - utöver förhör - är bilder, filmer, pengaöverföringar och konversationer. I utredningen, och många andra, har polisen begärt en frysning. En begäran om frysning gör polisen för att förhindra att information på exempelvis ett Facebook-konto raderas. Då sparas både konversationer, användaruppgifter, bilder - allt som finns på kontot just då sparas. Men utan att användaren som har kontot får reda på det. – Hittar du ett konto som är intressant är nästan den första åtgärden att du fryser direkt, säger Emelie Källfelt.– Det här är ju en möjlighet att frysa läget, det är som en skärmdump egentligen av läget. För att få mer tid att samla ihop uppgifterna till en rättshjälp. Frysning är del av en internationell konvention, som kallas Budapestkonventionen eller cybercrimekonventionen, som Sverige skrev under för 18 år sedan. Men ännu har man inte gjort de lagändringar som krävs för att andra länder ska kunna begära en frysning här i Sverige. – Det som är lite olyckligt är att vi har inte frysning i Sverige, vi har inte det tvångsmedlet och då skulle ett land kunna neka på grundval av reciprocitetsprincipen, att eftersom du inte hjälper oss så tänker vi inte hjälpa dig, säger Emelie Källfelt. P1-programmet I lagens namn har sökt inrikesminister Mikael Damberg som är ansvarig för frågan om cybercrimekonventionen under en månad utan svar. Hans pressekreterare skriver i ett mejl att man tar kritiken på allvar och att “arbete pågår för att tillträda konventionen”, men att det inte finns “närmare tidsplan i dagsläget”. Reporter: Jennifer Rochette.Tekniker: Johan Hörnqvist.Programledare/producent: Evalisa Wallin.

En läkare skriver ut narkotikaklassade mediciner mot swishningar utan frågor. För Gabriella öppnas Pandoras ask när hon enkelt får fler tabletter. Men hösten 2018 grips läkaren. Opioider ligger bakom majoriteten av de narkotikarelaterade dödsfallen i Sverige. Och det är opioider som den dömde läkaren i stor utsträckning skrivit ut till personer mot överföringar på några tusenlappar för varje recept. I Gabriellas fall handlar det om bensodiazepiner. Läkaren kommer i kontakt med personerna på olika sätt men försäljningen av recept sker genom telefonkonversationer. Åklagare Lucas Eriksson beskriver det som “spiken i kistan” när polisen hittar konversationerna på läkarens dator. Där framgår det att han ber personerna om nya personnummer för att undvika att IVO, Inspektionen för vård och omsorg, ska upptäcka förskrivningarna av de beroendeframkallande medicinerna. Gabriella får tusentals tabletter utskrivna under några månader och börjar ta lån för att kunna swisha läkaren. En annan person överför drygt 60 000 kronor till läkaren under två månader för att få smärtstillande piller. En polisanmälan mot läkaren görs redan 2017 då Gabriellas anhöriga kontaktar polisen. Vid samma tid får även IVO in anmälningar mot läkaren. Polisens utredningar tar dock inte fart förrän IVO:s utredning är klar i september 2018. Då får polisen fler namn på personer som fått recept förskrivna utöver Gabriella, och hittar fler swishöverföringar som tyder på att läkaren sålt recept. I november 2018 tar det stopp. Då blir läkaren häktad misstänkt för grovt narkotikabrott. I februari 2019 sker rättegången i Stockholms tingsrätt och läkaren döms till fängelse i tre år och åtta månader. Någon förhandling i hovrätten blir det aldrig eftersom läkaren drar tillbaka sitt överklagande - trots att han under polisutredning och tingsrättsförhandling förnekat brott. Gabriella har under hösten och våren genomgått behandling mot sitt missbruk och när I lagens namn träffar henne i april 2019 är hon sjukskriven. - Jag kämpar. Det kommer dagar när jag vill ha tillbaka mina tabletter. Bara för tre dagar sen grät jag mej själv till sömn för att jag ville ha tabletterna. - Men med guds hjälp och alla otroligt fina människor omkring mig och allra helst min familj så kommer jag klara det här, säger Gabriella. Programledare/producent: Evalisa Wallin.Research: Robin Ejderklev.Tekniker: Johan Hörnqvist & Fredrik [email protected]

Sara vaknade när hon kände fingrar i sig. Mannen hon sagt nej till att ha sex med våldtog henne. Men han hävdar att hon gav ett tyst samtycke - och nu ska fallet prövas i Högsta domstolen. – Det jag hoppas är väl att det ska bli dömt som våldtäkt eftersom det är det det är, säger Sara. Hösten 2018 träffades Sara och mannen som senare kom att åtalas för våldtäkt. De hade då haft kontakt under två års tid via sociala medier och eftersom han bodde några mil från Saras hemstad kom de överens om att han skulle få sova över. Mannen skrev också att han ville ha sex med Sara. – Då skrev jag bara vadå, “alltså du får ju komma och sova här om du vill men det kommer inte bli något sex”, säger Sara. Det blev sent och Sara hade lämnat dörren olåst men gick själv och lade sig. Bredvid sig i dubbelsängen bäddade hon med ett annat täcke som var tänkt för mannen. När han kom vid klockan ett på natten hälsade de bara kort på varandra. – Jag vet inte om jag kan som ha somnat eller om jag slumrade till eller om jag bara var riktigt trött. Jag förstod liksom inte vad som hände där och då. Och så vaknade jag av att han fingrade i mig och jag tyckte det var jätteotäckt och visste inte vad jag skulle göra. Sara berättar att hon blev som paralyserad, och rädd. Hon låg helt stilla och kom sig inte ens för att säga nej. Mannen lägger sig över Sara och har sex med henne. På morgonen när han gick tänkte hon att det som hänt kanske var hennes eget fel. – Man känner sig som så äcklig av sig, att det känns som att man gjort… fast man har ju inte gjort något, men det känns som man har gjort någonting fel. Tankarna gick väl mer mot att jag har varit med om något sexuellt som jag inte var med på, men att våldtäkt är ett så grovt ord och att det borde väl vara våld inblandat för att det ska räknas som en våldtäkt. Hon berättade för några få personer vad som hänt och gjorde till slut en polisanmälan. Mannen dömdes till fängelse för våldtäkten, samt andra seuxalbrott mot andra personer, i både tings- och hovrätt. Men i sommar ska våldtäkten mot Sara prövas i Högsta domstolen. Mannen, som anser att det handlade om frivilligt sex, överklagade till HD och fick prövningstillstånd. – Han blir inbjuden till den här lägenheten. Redan där ligger hon i sängen, naken med bara trosorna på. Efter en stund så vill han ha en sexuell akt med den här kvinnan, hon vänder sig om, och han genomför ett samlag, men sen när hon då inte vill längre, hon kryper ner i sängen, då avslutar han det hela. Sen får han sova över, hon riktar ingen kritik mot honom. Där menar jag då finns ett samtycke hela vägen, säger mannens advokat Jörgen Frisk. Men hon hade ju varit tydlig med, innan de sågs, att hon inte var intresserad av att ha sex? – Så var det ju. Men hennes då beteende när han kommer in, att hon ligger i princip naken i sängen, ger ju för honom ett intryck av att hon kanske vill ha sex, säger Frisk. I juli meddelar Högsta domstolen domen mot mannen. Det är det första fallet som prövas i högsta instans efter lagändringen 1 juli 2018. Sara hoppas då kunna få ett avslut. – Jag har haft ångest, jag har mått dåligt, vissa nätter har jag drömt mardrömmar om händelsen. Och det är inte så lätt att bara släppa något som dessutom inte är klart. Men jag tror att då allt är klart så kommer jag kunna lägga det på is på något sätt. Fotnot: Sara heter egentligen något annat. Om samtyckeslagenDen 1 juli 2018 skedde en ändring i sexualbrottslagstiftningen. För att bli dömd för våldtäkt med den gamla lagen krävdes det att det förekommit våld, hot eller att man utnyttjat någons särskilt utsatta situation, exempelvis haft sex med någon som sovit eller varit drogad. Den nya lagen innebär att samtycke måste finnas och att man “vid bedömning av om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivilligheten har kommit till uttryck genom ord, handling eller på annat sätt”. Dessutom tillkom rubriceringen oaktsam våldtäkt, som inte kräver något uppsåt utan innebär att en gärningsman kan dömas om han eller hon varit “grovt oaktsam” i förhållande till att den andra inte deltagit frivilligt. Om domarnaI lagens namn har gått igenom alla våldtäktsdomar, ej våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt, som avgjorts i hovrätten baserat på den nya lagstiftningen under perioden 1 juli 2018 då lagen trädde i kraft, till och med sista maj 2019. Det är totalt 60 domar och i majoriteten av fallen skulle ha bedömts som våldtäkter även med den gamla lagstiftningen. Men i sju fall har lagändringen haft en avgörande betydelse. I sex av de fallen har det handlat om att den tilltalade dömts för att det saknats samtycke, det har alltså inte förekommit något våld, hot eller att målsägande varit i en särskilt utsatt situation. I ett av de fallen har den tilltalade dömts för oaktsam våldtäkt, en ny rubricering som tillkom i samband med den nya lagen.I tio fall, där det inte funnits någon frivillighet och också förekommit exempelvis våld eller hot, har det dömts ut några månaders längre fängelsestraff än vad det skulle ha blivit med den gamla lagstiftningen. Reporter: Jonna Westin.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Programledare/producent: Evalisa [email protected]

Du är på väg att lämna kriminaliteten, vapnen och våldet men har samtidigt foten kvar. Hur gör du för att lämna de som kanske är dina enda vänner men även konflikter som hotar dig till livet? I lagens namn har träffat en person som nyligen lämnat ett kriminellt gäng och som pratar om att i framtiden jobba med unga, att rädda dem från ett liv i kriminalitet. Samtidigt som han själv verkar sakna verktygen för att faktiskt realisera planerna på att studera och leva ett hederligt liv. Kontrasten är stor i jämförelse med Branko Banic som när han klev ut från anstalt hösten 2016 lämnade det kriminella livet bakom sig. Han var under flera år medlem i Brödraskapet Wolfpack och har dömts till fängelse flera gånger. Men i dag jobbar han som fastighetsvärd på ett bostadsbolag i Stockholmsområdet. – Jag lever ett vanligt liv men det jag har nu framför allt är tryggheten, jag älskar att ha rutiner och veta vad som händer på morgonen, säger Branko Banic. – Det här livet känns jättebra. Programledare: Martin Wicklin.Ljud/form: Fredrik Nilsson.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

Över 40 personer har skjutits ihjäl i Sverige under 2018. I lagens namn har pratat med forskare, poliser och anhöriga till de som dör, som alla är oroliga över utvecklingen. – Någonstans är jag orolig, och det smyger sig på en. När man hör på olika arenor och i forum att det här är det nya normalläget att vi kommer ha de här skjutningarna. Då är nästa steg att vi accepterar skjutningarna och det bekymrar mig, säger Amir Rostami, forskare i sociologi. Programledare: Martin Wicklin.Ljud/form: Fredrik Nilsson.Reporter/producent: Evalisa Wallin.

Morgan Johansson (S), Adam Marttinen (SD) och Tomas Tobé (M) debatterar skjutningar, sexualbrott, trygghet och polisbrist. Säsongsavslutningen blir en rättspolitisk debatt som spelas in inför publik torsdag 30 augusti på Kulturhuset i Stockholm. Programledare: Martin Wicklin.Producent: Evalisa Wallin.Tekniker: Jan Flodby, Christer Tjernell och Fredrik Nilsson.

Hur har straffskärpningen gällande grovt vapenbrott slagit ut? Och kommer straffskärpningen att bestå? Ett mål i Högsta domstolen kan få svåröverblickbara konsekvenser beroende på vad domen blir. Den 22 augusti hölls förhandling om ett mål gällande grovt vapenbrott i Högsta domstolen, HD. Det som är föremål för prövning är dels vad som är att bedöma som grovt vapenbrott, dels om lagändringen där minimistraffet höjdes är giltig. Ett mycket ovanligt mål som kan få stora konsekvenser om HD bedömer att lagen inte kommit till på rätt sätt och därmed inte går att döma efter. - Jag antar att det är den tidigare lagen som får gälla, där minimistraffet var ett år. Men jag ska ärligt säga att jag vet inte riktigt vad det får för konsekvenser, säger My Hedström, byråchef på Åklagarmyndighetens rättsavdelning som företrätt Riksåklagaren under HD-förhandlingen om vapenmålet. - Jag vet inte om det blir ett vakuum eller hur de ska hantera det här i så fall. Det ska bli spännande att se. En genomgång av flertalet domar gällande grovt vapenbrott efter straffskärpningen visar också att straffen hamnar nära miniminivån. Trots att det finns försvårande omständigheter. Reporter: Evalisa Wallin.

Den 14 maj 2017 sköts Filip Viking till döds i Katrineholm. Under utredningen rullades en omfattande brottshärva upp. En informatör avslöjade sig själv men frågan är om polisen kan lita på det han berättar. I lagens namn har varit i kontakt med flera av personerna som på olika sätt dragits in i den omfattande brottsutredningen. Det visar sig finnas intern kritik mellan olika sektioner inom polisen gällande hanteringen av informatören. Även från åklagarhåll finns kritik mot både användningen av informatörer i stort och hur 41-åringen i Katrineholm hanterats. Den omfattande härvan startade med utredningen om mordet vid Östra skolan i Katrineholm den 14 maj 2017 men även vapenbrott, utpressning och andra brott ingår. Nyköpings tingsrätt meddelade sin dom i maj 2018 och under juli, augusti samt september sker förhandlingen i Svea hovrätt. Reporter: Evalisa Wallin.

Det har kallats fjärde generationens forensik, att identifiera personer utifrån några få kännetecken. I lagens namn har besökt Londonpolisen för att se hur super recognizers, superigenkännare, jobbar. Bakom begreppet super recognizer döljer sig personer som är extremt bra på att känna igen och minnas ansikten. Det upptäcktes under forskning på ansiktsblindhet. Forskarna träffade på människor som hade så svårt att komma ihåg ansikten att de inte ens kände igen sina respektive. Men de fick även höra ifrån en annan kategori; människor som tyckte sig vara extremt bra på att komma ihåg ansikten. En polis som Josh Davies, forskare i psykologi, intervjuat hade gått på en gata i London och sett en person han kände igen från en övervakningsbild han sett en gång ett och ett halvt år tidigare. Mannen, som hade fångats av en kamera när han begick ett väpnat rån, kunde gripas och polisen hittade bytet från rånet. Här finns testet som kan ge en fingervisning om din egen förmåga till ansiktsigenkänning. Reporter: Erik Petersson.

Bedrägerierna mot äldre har ökat senaste åren och trots att det ska prioriteras av polisen kan utredningar ändå dra ut på tiden. I lagens namn har kollat närmare på fallet med den falske läkaren. Polisanmälningarna började komma in i början av 2016. Äldre berättade att de blivit uppringda av en person som utgav sig för att vara läkare, att han gav besked om en allvarlig diagnos och även att han hade en lösning. Astrid Ståhl, 82, var en av de som blev uppringda. Hon fick höra att hon fått en allvarlig cancerdiagnos. - Så säger han att “eftersom du är så gammal är det dumt att du ska opereras, du kan få en medicin så du slipper strålningen och operation och cellgifter, så säger han att det finns en medicin och att en kollega till England kan ta hem det här till dig så ses vi på torsdag på Mälarsjukhuset så kan du börja äta den på en gång”. Hon förde aldrig över några pengar utan polisanmälde. Astrid Ståhl blev utsatt för bedrägeriförsöket i februari 2017 och hennes fall, liksom ytterligare ett 70-tal, gick till slut till åtal. Mannen dömdes till sex års fängelse av Hovrätten för västra Sverige, för 24 grova bedrägerier och 37 försök till grova bedrägerier.  Det tog över ett år från att första anmälningarna kom in fram till att mannen kunde gripas. Enligt en intern rapport från polisens Circa-grupp, som specialiserat sig på brott mot äldre, finns det problem med samordningen av utredningar om åldringsbrott. Konsekvensen blir att utredningar drar ut på tiden. Dessutom väljer förundersökningsledare "att inte samordna eftersom materialet i andra ärenden är tunt och bevisning redan gått förlorad” står i rapporter. Det kan få till följd att “gärningspersonerna bara döms för en bråkdel av de brott de begått och påföljden blir kort”. Reporter: Evalisa Wallin.

De är skyldiga samhället miljoner i obetalda skatter och avgifter. Bilmålvakter står som ägare till tusentals bilar som andra kör. En del tjänar svarta pengar på upplägget medan andra blir lurade. Tillsammans äger de 30 tyngsta målvakterna i Sverige fler än 36 000 bilar som används av andra. I storstäderna har man beslagtagit tusentals bilar senaste året - men problemet fortsätter växa. Reporter: Joakim Palmkvist.

Det är stora skillnader på insatserna för kriminella avhoppare beroende på vilken kommun du bor i. I lagens namn har hittat två fall där avhoppare placerats på samma boende som sina fiender. Det är stora skillnader på insatserna för kriminella avhoppare beroende på vilken kommun du bor i. Samtidigt skulle stora samhällsekonomiska vinster göras om fler hoppade av från det kriminella livet. - Jag tog en risk i mitt liv med att hoppa av. Jag hade ju ett dödshot på mig. Efter det blev det förvärrat. Jag tänkte ett samtal bort så är de här, säger Markus vars skyddade identitet blev röjd efter kommunens placering. Reporter: Erik Petersson.

Tusentals rättsfall kallnar i kön till polisens laboratorium NFC, Nationellt forensiskt centrum. I väntan på svar riskerar häktade att släppas fria och begå nya brott. Antalet ärenden som NFC får in har mer än fördubblats på några få år.  Marua Ajouz försvann våren 2003 och hennes huvud hittades hösten samma år. Först våren 2017 hittades resten av kroppen och spåren väntar fortfarande på att undersökas av NFC. - Man får nytändning och hoppas att fallet kanske går att klara av. Men sen tog det slut, säger Abdel Ajouz, bror till mördade Marua. Reporter: Joakim Palmkvist.

Hoten mot domare, och även andra inom rättsväsendet, ökar. Särskilt verkar det gälla vid omdiskuterade sexualbrottsmål. Sven Jönson, domare vid Svea hovrätt fick för några år sedan gå runt med personlarm på grund av hot, och Erica Hemtke, domare vid Södertörns tingsrätt, läste på nätet om hur hon skulle gruppvåldtas och skjutas i samband med Fittjamålet. - Om det blir alltför mycket hot och hat mot domare så kan det leda nånstans leda till en omedveten påverkan i hur man dömer, säger Fredrik Wersäll, tidigare president för Svea hovrätt. Reporter: Evalisa Wallin.

Den illegala handeln med hotade djur och växter utgör världens fjärde största svarta handelsekonomi. Vi har fördjupat oss i en ljusskygg värld av krokodiler, spottkobror och ödlor värda fantasibelopp. Det har gjorts en del uppskattningar på hur mycket den här handeln omsätter: Enligt en rapport som organisationen ”Global inititive against transnational organized crime” gjort tillsammans med Världsnaturfonden omsätter den illegala handeln med hotade djur och växter enligt olika uppskattningar så skilda belopp som mellan 62 och 200 miljarder kronor varje år.  Reporter: Erik Petersson.

I dagens program får du följa med upp till de ljusa sommarnätterna i Norrbottens inland där åklagaren menar sig ha nystat upp den största jakthärvan i Sveriges historia. Och höra en av de åtalade. Det handlar om illegal jakt på statens stora rovdjur: björn, lodjur och järv. Men vad säger de åtalade – idag får du höra en av dom för första gången. Vad handlar det här om egentligen och finns det mer än ett perspektiv gömt i de daggbeslöjade djupa skogarna i Norrbottens inland? Programledare Martin Wicklin reste dit för att titta närmare på det.

Allt fler misstänkta våldsbrottslingar hävdar nödvärn. Det visar en undersökning I lagens namn gjort. Nödvärnsinvändningar tycks mer än fördubblats på sex år. Åklagare, forskare och domare instämmer. Det finns ingen forskning om ifall nödvärnsinvändningar har ökat, men det är en uppfattning många jurister länge haft. En av dem är åklagaren Helene Gestrin i Linköping: – Det är min uppfattning att det gör det. Vad det sedan beror på är lite svårare att avgöra.– Det har ökat i synnerhet i det vi brukar benämna som krogslagsmål, säger lagmannen Conny Jörneklinth. Och deras uppfattning får stöd i statistik som I lagens namn har tagit fram. Vi har undersökt domar om grov misshandel i hovrätten och kommit fram till att användningen av begreppet nödvärn har närmare dubblerats under en sexårsperiod. 2010 får vi 36 träffar på begreppen i juridikdatabasen Acta publica, 2016 är samma siffra 78. Detta ger åtminstone en indikation på att intrycket stämmer. Domstolar dömer också ofta olika när det handlar om nödvärnsfall. Peter Wahl blev knivstucken av en granne, kniven träffade några centimeter från hjärtat. Grannen gick helt fri genom att hänvisa till självförsvar. – Min advokat ringde mig och sa att det inte var sant, helvete fick han bara en månad, tänkte jag. Nej, han blev helt frikänd, fick jag höra. ”Nicklas” blev förra året misshandlad av en man med en hammare. Han slog tillbaka med en mopedhjälm. Nicklas friades i tingsrätten, men dömdes till fem års fängelse i hovrätten. – Åklagaren överklagade och det drogs vidare till hovrätten, de hade exakt samma bevisning men så gör de 180 grader och mitt liv slås i spillror. Dennis Martinsson är doktor i straffrätt och expert på nödvärn. Han menar att det är svårt när misstänkta hävdar nödvärn.– Ja åklagaren måste bevisa att det inte finns skäl till nödvärn. Det kan vara svårt, säger han.

Av 105 mord förra året var 10 hedersmord. Av 18 kvinnor som mördades 2016 av någon de har en nära relation identifieras sex som hedersrelaterat, enligt en kartläggning av nationella kompetensteamet. Sara Mohammad är grundare av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. Hon är inte ett dugg förvånad över siffrorna och menar att det kan vara många fler hedersmord. – Jag tror absolut att mörkertalet är större. Det är också viktigt att vi får en klar bild över hur omfattande hedersvåldet är idag. Som det är nu så för inte Brottsförebyggande rådet någon statistik om hur omfattande det är, säger hon. Jenny Yourstone är forskare inom kriminalvården och undersöker vilka det är som begår brott med hedersmotiv. För två år sedan var hon med och skrev en debattartikel där hon önskade att alla hedersbrott skulle flaggas; vid varje misstanke om brott med hedersförtecken ska detta noteras i anmälan. – Det skulle underlätta betydligt för att få en bättre kartläggning, säger hon. Samir Sabri växte upp i en hederskultur. För drygt 30 år sedan mördade hans far Samirs styvmamma. Pappa tvingade Samir att ta på sig skulden och dömdes för mordet. Han friades senare och arbetar nu med att försöka bryta utanförskap för ungdomar.– Vi måste börja ta heder på allvar, säger han. Det är så mycket som sker som inte det omgivande samhället märker av. Regeringen har fått kritik för att inte vilja ta tag i frågan. Men nu menar ansvarig minister att det kommer bli ändring.– Vi har tillsatt en utredning som har som uppgift att se hur man kan kartlägga hedersvåld. Vi ser över lagstiftningen gällande barnäktenskap och hur vi bättre kan hjälpa unga flickor och män som lever i en hederskultur, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

35 kommuner och landsting uppger att deras kostnader för ordningsvakter och väktare ökat på grund av att polisen inte längre räcker till. Det visar en undersökning I lagens namn genomfört. I exempelvis Hudiksvall har man numera ordningsvakter på akuten för att polisen inte kommer tillräckligt snabbt. Ska det vara så, frågar vi polis och politiker.

Den terrormisstänkte Rachmat Akilov som häktades efter attacken på Drottninggatan satte ljuset på hur lätt det är att utnyttja falska och felaktiga identiteter i brottsliga syften. Det finns fall där kriminella använder både tre och fyra falska identiteter i avancerad brottslighet riktad mot välfärden i form av bidrags och skattefusk, men också organiserade ekobrott och terrorbrott. Det är en verksamhet som omsätter miljarder kronor av skattebetalarnas pengar. I lagens namn kan berätta om en person som på egen hand ökat Sveriges befolkning med 11 personer genom att via folkbokföringen skapa 11 unika identiteter genom vars uppgifter han kunnat beställa guld, köpa fastigheter och annan kriminalitet.

I lagens namn om hur samhällsplanerare och arkitekter kan ligga i framkant när det gäller att förhindra och förebygga brottslighet. Poliser på miljömöte i grannskapet är en allt vanligare syn.

Ett och samma vapen låg bakom tolv skjutningar i Stockholmsområdet. Nio människor skadades. Men när en man väl greps med pistolen gjordes inga efterforskningar kring vem som haft vapnet innan. – Det som är skrämmande är att man kan använda samma vapen gång på gång på gång utan att torska. Att det här vapnet har kunnat leda till att så många personer har kunnat dött, säger Mohamed Ahmed. Han var på väg hem en kväll i oktober 2013 och skulle köpa mat på en grill i Tensta. Det är vad Mohamed Ahmed kommer ihåg av den dagen. Han och tre andra personer blev beskjutna utanför grillen.– Det inkom ett larm via radion och larmet som kommit var skottlossning, man hade sett ett fordon lämna platsen. Mycket mer än så visste vi inte, berättar polisen Anton Larsson.– När vi kommer närmare så får vi veta att flera skadade körts till sjukhus. Det kommer folk utspringande från en lokal restaurang som ropar att det befinner sej en skadad inne på restaurangen. Det var Mohamed som låg inne i restaurangen och kämpade för sitt liv.– Det här var en av de första gångerna som jag tog hand om en verkligt skadad person, säger Anton Larsson. Jag kunde bara agera på att han andades väldigt dåligt och att hans hjärta slog svagt. Jag kan bara göra första hjälpen, man känner sig maktlös i den stunden. Mohamed fördes till sjukhus och vaknade först en tid efter skjutningen. Då gav läkarna honom beskedet att han inte skulle kunna gå igen. Under några år har han också varit rullstolburen. Men när I lagens namn träffade honom i maj i år kom han till intervjun gåendes med hjälp av två käppar.Mohamed har gett upp hoppet om att skjutningen mot honom och tre andra personer i Tensta ska bli löst. Vid den händelsen och ytterligare elva andra skjutningar användes ett och samma vapen. Pistolen, en HP Vigilante, togs i beslag förra sommaren från en man i 30-årsåldern som är tidigare känd av polisen. Men det dröjde innan vapenundersökningen var klar och det stod klart att pistolen var det så kallade strykjärnet. Smeknamnet hade man myntat på NFC, Nationellt forensiskt centrum, i Linköping. De första hylsorna från vapnet kom in redan 2012, och sedan fortsatte det med ytterligare fynd på brottsplatser. Totalt tolv gånger har polisen hittat spår efter att det skjutits med pistolen. Namnet strykjärnet kommer från det mönster som vapnet sätter på botten av hylsorna, slagstiftet sätter ett strykjärnsliknande avtryck när kulan skjuts ut. Utredningen om vapenbeslaget hann bli klar och åtal väcktes i Solna tingsrätt, i december 2016, innan vapenundersökningen från NFC var klar i februari i år. När polisen som hållit i utredningen, Malin Amgard-Hansson, fick beskedet försökte hon få åklagaren att öppna förundersökningen igen för att kunna förhöra mannen om skjutningarna. Men det ville inte åklagaren. – Hon menade att de inte gjorde någon skillnad i det grova vapenbrottet som hon åtalade, att förundersökningsledarna i de andra ärendena fick ta det vidare och att det inte skulle göra någon skillnad för våra brott, säger Malin Amgard-Hansson. De andra utredningarna handlar om skjutningar från september 2012 till våren 2016. Totalt nio människor har kommit till skada och det har även skjutits i offentliga miljöer på dagtid. När I lagens namn kontaktar Eva Wettborg på forensiskt analysteam vid Stockholmspolisen visar det sig att det finns en rad brister i utredningarna. Tekniska spår har inte registrerats i utredningarna, rapporter från NFC har inte lagts in och förundersökningarna har heller inte öppnats trots att vapnet hittats. – I december 2014 var det solklart att alla ärenden hörde ihop och det är ju några år sen. Jag har varit här i nio år i augusti och jag är fortfarande fundersam varje dag över hur lite det här har gått framåt. Då vet vi ändå att i domar så väger forensiken tungt, och ändå nyttjar vi inte det som sammanställs här i våra utredningar för att få det vidare, säger Eva Wettborg. Hon är besviken på hur de totalt tolv utredningarna hanterats, att polisen borde gjort ett bättre jobb. – Ibland är det så att jag skäms som polis. Jag har ändå varit otroligt stolt men det är pinsamt hur vi blir sämre och sämre på att ta hand om det som drabbar våra medborgare, säger Eva Wettborg. När Mohamed Ahmed får se listan på skjutningar där vapnet använts och inser att det han råkade ut för är en i raden av totalt tolv skjutningar blir han fundersam kring hur mycket polisen gjort för att hitta pistolen.– Om folk vågar gå runt med ett vapen som kan kopplas till så här många brott. Då är man inte ens oroad över att polisen överhuvudtaget, säger han. Jan Evensson, polismästare med ansvar för samordning av grova brott, säger att det inte var någon “rolig läsning” att läsa in sig på strykjärnets historia inför intervjun med I lagens namn.– För oss finns det inget försvar för det här, vi ser direkt när vi får upp ärendet att det inte är samordnat som vi vill. Det borde ha gjorts vid åtminstone tre tillfällen. Då finns det ingen anledning att försvara sig. Stockholmspolisen ska nu se över samordningen av liknande utredningar och även hur information från NFC ska utnyttjas bättre. Den man som förra sommaren greps med vapnet dömdes till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, trots att det handlade om ett grovt vapenbrott. Han var dessutom dömd för liknande brottslighet tidigare. Domen har vunnit laga kraft

Den 13 oktober förra året blev Martin Lindholm skjuten med flera skott i Eskilstuna. Mamma Gunnel Lindholm fick beskedet att sonen blivit skjuten när två poliser ringde på sent på natten.– Nej nej nej skriker jag bara. Brodern Magnus Lindholm brukade följa nyhetsrapportering om skjutningar, av rädsla för att Martin skulle råka illa ut. Och han fick en nyhetsflash om en man som blivit skjuten i hemstaden Eskilstuna på kvällen den 13 oktober.– Det hade plingat till i telefonen om en skjutning men just den kvällen tänkte jag inte mer på det, jag satt vid datorn och gjorde mitt, säger Magnus. Mitt i natten blev han istället väckt av sin mamma. Polisen hade ringt på och meddelat att Martin var skjuten, att det var allvarligt och att han vårdades på Akademiska sjukhuset i Uppsala. – Det var jättejobbigt men man stänger av, man törs inte ta in riktigt hur illa det är. efter ett tag gick Magnus med in också. Vi var inne några gånger och klappade lite på honom, pratade lite med honom. Men vi visste att det var kört, säger mamma Gunnel Lindholm.Reagerade han när ni var där?– Nej, det var inga reaktioner. Han var redan borta. Det är svårt att ta in när man står där, man är utanför sin egen kropp på nåt vis, det kommer långt efteråt sen. Martin Lindholm blev 31 år. Han var en av närmare 30 personer som sköts under 2016 i vad polisen kallar en kriminell miljö. I nuläget är ingen person frihetsberövad misstänkt för mordet på Martin Lindholm. – Det har gjorts en hel del i ärendet så förhoppningsvis kommer vi någon vart. Men i den här konstellationen av kriminella så är man inte direkt intresserad av att prata med polisen, säger Lars Franzell vid Eskilstunapolisen. Men Martin Lindholms mamma och bror hoppas att fallet ska klaras upp. Det skulle ge dem en ro att få veta orsaken till mordet.– Ibland önskar man att man var stålmannen och kunde leta upp personerna, ruska till dom och säga dom ett och annat. Men man hoppas alltid att mördaren ska åka fast på ett eller annat sätt, säger Magnus Lindholm.

Ny chans höra berättelsen om framtiden som redan är här. Hur tekniken redan i dag kan ta fram en fantombild ur DNA. Kan det lösa dubbelmordet i Linköping? Återutsändning för 2016. Tänk dig en brottsplats - ett knivmord på en illa upplyst gata. Det finns vittnen men deras uppgifter är vaga och motstridiga. Var mördaren blond eller brunhårig? Mörkhyad eller ljushylt? Brun- eller blåögd?Minnesbilder påverkas av rädsla och stress. Andras berättelser och mediernas rapportering rör till det. Men det finns ett vittne som alltid är lika orubbligt och objektivt. Som varken lider av fördomar, dåligt minne eller närsynthet. Det är ett genetiskt vittne. För i mikroskopiska blodstänk på kniven, där finns koden till mördarens utseeende. Genom DNA-profilen kommer polisen åt gärningsmannens genotyp - själva ritningen över hans utseende. Det här låter kanske som Science Fiction. Som en blandning av Minority Report och Jurassic Park ungefär.  Men faktum är att labb runtom i världen redan idag tar fram sådana här genetiska fantombilder åt polisen. Och tekniken blir bara mer och mer förfinad. Den här veckan handlar I lagens namn om framtidens brottsjakt - i provrör och längs molekylspiraler. En jakt som också väcker etiska frågor om den personliga integriteten. Och kan verkligen generna berätta allt om ett utseende? Vi testar genom att skicka in vårt eget DNA. Vår reporter Mattias Pleijel börjar på en liten återvändsgata i Linköping - med ett över tio år gammalt olöst dubbelmord. Och en utredare som hoppas att den nya DNA-tekniken till slut ska ge honom gåtans lösning.

Vad som varit de lönsammaste brotten har varierat mellan decennierna. På 1970- och 1980-talen var bankrån ett svar - i dag är det snarare välfärdsbedrägerier.

Varje år försvinner leasade bilar för stora summor. Men trots att bedrägerierna ligger till grund för organiserad brottslighet och terrorism prioriterar inte polisen den här brottsligheten. Istället lämnas den över till den privata utredningssektorn. Vi har följt två privata agenter i deras jakt på försvunna bilar.

Aktiebolaget har ersatt kofoten som brottsverktyg, skrev Brottsförebyggande rådet i en rapport i våras. Konkursbrottsligheten ökar för varje år och Ekobrottsmyndigheten räknar med att sju av hundra nystartade bolag används i kriminellt syfte. Frågan är hur bra myndigheter, åklagare och polis är på att komma åt det här systematiska fifflande? Vi har följt en person som gång på gång köper bolag, drar på sig skulder i dem och försvinner. Utan att någon gång åka fast. Aktiebolaget har ersatt kofoten som brottsverktyg, skrev Brottsförebyggande rådet i en rapport i våras. Konkursbrottsligheten ökar för varje år och Ekobrottsmyndigheten räknar med att sju av hundra nystartade bolag används i kriminellt syfte. Frågan är hur bra myndigheter, åklagare och polis är på att komma åt det här systematiska fifflande? Vi har följt en person som gång på gång köper bolag, drar på sig skulder i dem och försvinner. Utan att någon gång åka fast.

Svensk polis kan få kroppsmonterade kameror som dokumenterar allt de gör. I London utrustas nu alla poliser i yttre tjänst med kameran som sitter synlig i brösthöjd. I Sverige kan samma sak hända nu. Kamerabilder ger bättre bevis i brottsutredningar. Men minskar också både polisens användning av våld och dessutom anmälningar om polisvåld som görs av allmänheten.I London har världens största försök nyligen avslutats, och visade sig vara väldigt framgångsrikt. Nu ska alla Londonpoliser bära kroppskameror.I Sverige har utvecklingen precis börjat ­men exempel från Göteborg visar potentialen.Reporter: Joakim Palmkvist.

Har landets högsta dömande instans blivit aktivistisk? Nu riktas tung kritik mot Högsta domstolen för att de 16 justitieråden sticker ut hakan. Tre olika exempel visar, enligt kritikerna Fredrik Wersäll, Svea hovrätts president, och Anna Skarhed, Justistiekansler, på hur HD kapat åt sig makt på de folkvalda politikernas bekostnad. Det handlar om en dom i februari i år där strafflängden för mord prövades, skattetilläggsmålet 2013 och mefedronmålet om straffsatser för narkotikabrott 2011.

Förra året dödades 112 människor. Hittills i år har 48 människor blivit dödade. Har den sjunkande trenden sedan 1990-talet med allt färre mord och dråp brutits? I lagens namn berättar om utvecklingen från 1990 fram till idag med hjälp av kriminologerna Sven Granath, Mikael Rying och Camila Salazar Atias. Men även genom att intervjua mamman till ett av årets dödsoffer; Robin Sinisalo, 15, som sköts till döds i januari.Reporter är Evalisa Wallin.

Polis säger att många områden i landet nu är självförsörjande på cannabis. Plantorna gror i skogsdungar och ödehus - och i lägenheter mitt i städerna. Vi har mött odlare och poliserna som jagar dem. Cannabisodlingarna i Sverige blir allt fler. Statistiken visar en fyrdubbling av polisanmälningarna på åtta år.  Sedan 2008 skjuter kurvan i höjden – som skidbacken på frukostbordets dåligt hyvlade ost.Haschsmugglingen från Marocko har fått stark konkurrens av inhemsk marijuana och vissa delar av Sverige är idag självförsörjande på marijuana - enligt poliser som vi talat med. Försöken att stoppa den lagliga importen av cannabisfrön till olaglig odling har hittills misslyckats. I veckans upplaga av I lagens namn får du följa med på en resa genom Sverige, från Malmö till Glommersträsk – där cannabis odlas under polisens spaningsradar. Från Hipster-odlingar där knarket ska vara organiskt och närodlat till mer industriliknande former. Reporter är Joakim Palmqvist.

I lagens namn startar 2016 års programserie med berättelsen om framtiden som redan är här. Hur tekniken redan i dag kan ta fram en fantombild ur DNA. Kan det lösa dubbelmordet i Linköping? Tänk dig en brottsplats - ett knivmord på en illa upplyst gata. Det finns vittnen men deras uppgifter är vaga och motstridiga. Var mördaren blond eller brunhårig? Mörkhyad eller ljushylt? Brun- eller blåögd?Minnesbilder påverkas av rädsla och stress. Andras berättelser och mediernas rapportering rör till det. Men det finns ett vittne som alltid är lika orubbligt och objektivt. Som varken lider av fördomar, dåligt minne eller närsynthet. Det är ett genetiskt vittne. För i mikroskopiska blodstänk på kniven, där finns koden till mördarens utseeende. Genom DNA-profilen kommer polisen åt gärningsmannens genotyp - själva ritningen över hans utseende. Det här låter kanske som Science Fiction. Som en blandning av Minority Report och Jurassic Park ungefär.  Men faktum är att labb runtom i världen redan idag tar fram sådana här genetiska fantombilder åt polisen. Och tekniken blir bara mer och mer förfinad. Den här veckan handlar I lagens namn om framtidens brottsjakt - i provrör och längs molekylspiraler. En jakt som också väcker etiska frågor om den personliga integriteten. Och kan verkligen generna berätta allt om ett utseende? Vi testar genom att skicka in vårt eget DNA. Vår reporter Mattias Pleijel börjar på en liten återvändsgata i Linköping - med ett över tio år gammalt olöst dubbelmord. Och en utredare som hoppas att den nya DNA-tekniken till slut ska ge honom gåtans lösning.

Du hör om det nästan dagligen: skottlossning, granatattacker, sprängningar. Gängvåldet blir allt grövre och har i år också flera gånger drabbat oskyldiga. Vi här på I lagens namn har under sommaren tagit upp flera andra brännande ämnen som sexhandel, organiserat fusk med våra välfärdssystem och den nya tidens knarkhandel på nätet. Men idag har vi två av kriminalpolitikens tyngsta aktörer bakom mikrofonerna. Inrikesminister Anders Ygeman möter Moderaternas rättspolitiska talesperson Beatrice Ask. Och vi ägnar hela debatten åt frågan om vad man ska göra åt gängvåldet. (OBS: Beatrice Ask beskrevs i en tidigare version som Alliansens rättspolitiska talesperson. Det stämmer inte. Hon är Moderaternas rättspolitiska talesperson, samt ordförande i Riksdagens justitieutskott.)

Just nu pågår Sveriges största rättegång någonsin - och den handlar om det som kallats den organiserade brottslighetens nya födkrok: bedrägerier mot välfärdssystemen. Det är kanske det perfekta brottet. Ingen komplicerad penningtvätt behövs - ingen riskabel hantering av knark eller vapen. Det ger en säker inkomst som stadigt tickar in från en källa som aldrig sinar. Och framförallt: brottsoffret är ansiktslöst, anonymt. På en gång ingen och envar. Ingen av oss är direkt bestulen - ändå drabbas vi alla. Det handlar om ett storskaligt svindleri med bidragspengar. Just nu pågår en av de största och dyraste rättegångarna i svensk historia. En känd företagare och före detta politiker i Södertälje misstänks vara huvudman för en liga som plundrat välfärdssystemen på miljoner. Och det är bara en av flera liknande härvor som nystats upp den senaste tiden. Vissa menar att hemtjänst och assistans blivit den organiserade brottslighetens nya födkrok.

I Finland är sexköp tillåtet - i Sverige förbjudet. I Norrbotten har bara två sexköpare straffats på 15 år. Beror det på att prostitution inte finns? Vår reporter åkte dit för att undersöka saken. I över femton år har det varit förbjudet att köpa sex i Sverige. Och få lagar har väl varit så kontroversiella som sexköpslagen. Den hyllas som en framgång för jämställdheten och sågas som ett intrång i avtalsfriheten. Den sägs få svensson att tänka två gånger före bordellbesöket. Och den sägs driva sexhandeln under jorden och göra det farligare för säljarna. Men juridiskt och polisiärt är sexköpslagen en bagatell. För även om stigmat är enormt – är straffet småpotatis. I de allra flesta fall riskerar en vanlig sexköpare bara några hundralappar i böter. Som ett snatteri eller en fortkörning ungefär.Och därför smyger inte polisen i buskarna eller smygfilmar hotellrum. Vår reporter Johanna Bäcksträm Lerneby åkte till Norrbotten och till gränsen mellan Sverige och Finland där sexhandeln med ryska kvinnor sägs grassera. Knappt någon har åkt fast för sexköp i Norrbotten på 15 år! Ändå behövde inte Johanna vara på plats länge innan hon togs för att vara rysk prostituerd, pratade med polis som fått gliringar när han utredde sexbrott och träffade på en rysk kvinna som berättade om vart svenska män åker för att köpa sex.

De nya knarklangarna sitter hemma vid datorn. Vi berättar historien om hur polisen nystar upp allt fler av nätets dolda knarkhandlare. Det är det hemligaste allra mörkaste hörnet av det dolda nätet. Hit vänder du dig om du vill få tag på knark, vapen, falska kontokort eller barnporr. Ja till och med mord ska kunna beställas, hemligt i skydd av avancerad kryptering.Det som skapar skyddet kallas tor-nätverket som först togs fram av amerikansk militär - och senare utvecklats med stöd av svenska biståndsorganet SIDA. Den här veckan berättar Joakim Palmkvist om tekniken som skulle skydda militära hemligheter och politiska dissidenter. Men som också har blivit pedofilernas och knarkhandlarnas nya brottsverktyg.

Även när en ungdom döms till tvångsvård för grova brott, kan socialtjänsten besluta att personen ska bli kvar i hemmet. Det kallas LVU i hemmet och blir trots hård kritik allt vanligare. Tänk dig att du varje dag blir slagen, pressad på pengar och förnedrad. Att den som plågar dig gång på gång kommer tillbaka och vill ha mer. Hotar att döda dig om du berättar för polisen. Att du tvingas stjäla från andra för att betala tillbaka påhittade skulder. Tänk dig att du övervinner din rädsla och anmäler. Att din plågoande döms för brotten mot dig. Föreställ dig sen att du omedelbart efter domen tvingas möta den du vittnat mot. I skolan, på torget, i affären. För socialtjänsten tycker att det är bäst för gärningsmannen att bo kvar i sin familj. Och polisen rekommenderar dig att flytta.  Det här låter förstås otänkbart, och det är det också. Om det inte hade varit för en omständighet – att den som ger sig på dig är under 18 år. I lagens namn handlar den här veckan om vad samhället gör med omyndiga förövare och deras offer.Vår reporter Johanna Bäckström Lerneby berättar om lagen som ger Socialtjänsten rätt att flytta på unga brottslingar. Men som alltmer har blivit en möjlighet för den skyldige att bo kvar. Det kallas för LVU i hemmet och vår granskning visar att det har blivit allt vanligare i Sverige.

Trots att patienten rapporterade om fantasier att mörda, bröt läkaren lagens krav och anmälde honom inte till polisen så han kunde stoppas från att få vapenlicens. Klippet nedanför artikeln är rätt version av programmet Av misstag sändes fel version av programmet i etern söndagen den 12/7. Rätt version sänds på repristiden klockan 10:03 måndagen den 13, här på webben och som podd i Sveriges Radio-appen. Den 14 maj 2002 söker en 30-årig sportskytt hjälp för sina mordfantasier. Han berättar för läkaren att han funderar på hur det egentligen känns att döda.Men läkaren rapporterar inte saken till polisen. Sju månader efter läkarbesöket har 30-åringen köpt en pistol. Som han sen mördar och skadeskjuter flera med. Mer än en halv miljon svenskar har tillgång till ett lagligt vapen. Hur många vapen som finns i händerna på psykiskt instabila personer - är svårt att säga. För läkarna som ska rapportera såna som 30-åringen bryter mot lagen. Den här veckan berättar vår reporter Joakim Palmkvist om hur samhället sköter kontrollen av de som bär vapen. Och han börjar med att besöka 30-åringen där han sitter i en cell på en av Sveriges mest hårdbevakade anstalter. Hans namn är Peter Mangs. OBS: Av misstag gick det ut fel version av programmet i etern på vår ordinarie sändningstid söndag klockan 12. 

I lagens namns reporter köper automatvapen, rakt över disk utan licens i ett EU-land. Den här veckan handlar det om den nya sätt för kriminella att skaffa vapen. Det strömmar in vapen i Sverige. Tull och polis gör allt fler tillslag - samtidigt ökar antalet skottskadade varje år. Ett tydligt tecken på att vapenlagren fylls på hos landets kriminella. Förra veckan berättade vi om gängens skjutningar i Göteborg som aldrig tycks ta slut och skördar allt fler offer. Den här veckan handlar det om vapnen som används i de här konflikterna. Vår reporter Joakim Palmkvist berättar om ett nytt fenomen: vapen som säljs som filmrekvisita, men som enkelt borras upp och används på gatorna. I lagens namn begav sig till en butik där brottslingar från hela Europa köper automatvapen helt lagligt. Rakt över disk, inte mycket mer komplicerat än att köpa en folköl i kvartersbutiken i Sverige.

I lagens namns Johanna Bäckström Lerneby har sökt ursprunget till gängkonflikterna i Göteborg - och undrar vad polisen fått ut av sina enorma satsningar. Petar blev bara 20 år. Han sköts ihjäl med hämtmat i händerna på väg ut från en krog i Göteborg den 18 mars i år. En av drygt 20 människor som de senaste åren dödats i gängens uppgörelser. Över 70 personer har skottskadats. Och det bara i Göteborg. Petar var inte inblandad i något brottsligt. Han bar inga gängsymboler, hade inte valt en kriminell livsstil. Han var som det brukar heta - på fel plats vid fel tillfälle. Precis som Fuzzy Osman Kadiga - som tittade på fotboll när en kula slog in genom hans fönster i Malmö i juni. Eller den fyraåriga flicka som satt i bilen som sprängdes i Torslanda i Göteborg för två veckor sen. Det är en jakt som pågår året runt i svenska städer. En jakt på människor där skyttarna knappast bryr sig om skottvinklar eller rikoschetter. Där handgranater kastas mot bostadshus och kulor viner utanför köpcenter, på parkeringsplatser och cykelvägar.Polisen satsar allt och prioriterar ner allting annat - men kan ändå inte få stopp på våldet. Vår reporter Johanna Bäckström Lerneby har sökt ursprunget till de här konflikterna. Hon berättar om hämndspiraler som lika gärna kan handla om knarkpengar som att någon blivit ihop med fel flickvän.

En polis som jobbar nära medborgarna för att öka tryggheten och helst griper in innan brotten har begåtts. Har du hört det förut? Ja, så det lät i början av 90-talet. Men de utlovade närpoliserna satt kvar i polishusen, eller fick köra utryckningsbil som vanligt. Nu är det dags igen. Från och med den 1 januari ska politikernas vision om ett mer vardagsnära polisarbete förverkligas. Men frågan är om 90-talets lösningar kommer att fungera i 2010-talets allt tuffare klimat? I detta avsnitt av I lagens namn berättar vi historien om ingripandet mot det maffialiknande Södertäljenätverket och diskuterar om ett tidigt ingripande hade kunnat hejda utvecklingen innan det krävdes en polisinsats för hundratals miljoner. Från och med torsdags 1 januari 2015 finns det inte längre 21 polismyndigheter utan en enda stor, nationell, myndighet. Och tvärtemot vad man kanske kan tro ska den nationella polisen inte bli mer centraliserad, utan löftet är att du och alla andra i framtiden ska se fler poliser i samhället. Både inrikesminister Anders Ygeman och hans företrädare, moderaten Beatrice Ask är övertygade om att detta är vägen framåt. Men hur lätt är det att lyckas genomföra det denna gång? Häng med I lagens namn till Södertälje - där hundratals miljoner satsats för att bryta ner ett kriminellt nätverk efter att det växt sig starkt - och till Växjö, där närpolis just nu försöker hitta lösningar. Programledare är som vanligt Lasse Wierup. Och till sommaren kommer I lagens namn tillbaka med nya program.

Ett Sverige med svenska familjer, där risken att drabbas av brott ligger ganska konstant. Ett annat Sverige, där barn i invandrarfamiljer allt oftare faller offer för hot, misshandel och rån. Segregationen syns allt tydligare i brottsstatistiken och Rikskriminalen har pekat ut över 50 invandrartäta bostadsområden där befolkningen plågas av kriminella gäng. Polisen lovar satsningar. Fast kommer den att lyckas när kriminella går till motangrepp och vittnen tystnar? Du lyssnar på det första av två temaprogram under jul- och nyårshelgen i serien I lagens namn med Lasse Wierup.BRÅ:s Trygghetsundersökning baseras på cirka 14 000 intervjuer med människor i olika befolkningsgrupper. Och för brott efter brott visar det sig alltså att en större andel av andra generationens invandrare uppger att de har blivit drabbade. Personer som är födda utomlands är också överrepresenterade i brottsstatistiken, men inte lika mycket. En hypotes är att det förklaras av att de inte har lika många kontaktytor i samhället. - Om man då tittar på personer som är utsatta för misshandel, så ser man ju då att när båda föräldrarna är utrikesfödda så ligger utsattheten på 3,6 procent, säger Lars Korsell på Brottsförebyggande rådet. Men när minst en förälder är inrikes född så är risken bara 2,3 procent, så det är ju en väsentlig förhöjning. Procentuellt sett är alltså risken att bli misshandlad 50 procent högre för dem med utlandsfödda föräldrar. Den här skillnaden har uppstått på bara några år. 2009 uppgav lika många 2,2 procent av både andra generationens invandrare och den helsvenska gruppen att de hade drabbats av misshandel under det aktuella året. Dessförinnan var förhållandet det omvända. Fram till 2009 uppgav en högre andel av dem med minst en svenskfödd förälder att de hade utsatts för misshandel än de med utlandsfödda föräldrar.- Men det gäller ju också andra brott, så det är ganska genomgående att det ser ut på det här sättet, säger Lars Korsell.När det gäller hot är risken för dem som vuxit upp i invandrarfamiljer 40 procent högre, bedrägeri drygt 50 procent högre och för rån hela 150 procent högre risk. Statistik om utsatthet för brott för olika grupper   Utsatta för brott under 2013: Något brott mot enskild person: Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 12,3 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 16,9 % Utrikesfödda 13,7 % Bedrägeri Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 3,3 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 5,1 % Utrikesfödda 4,0 % Hot Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 4,4 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 6,1 % Utrikesfödda 4,5 % Misshandel Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 2,3 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 3,6 % Utrikesfödda 2,0 % Personrån Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 0,6 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 1,5 % Utrikesfödda 1,1 % Sexualbrott Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 1,4 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 1,2 % Utrikesfödda 1,2 % Trakasserier Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 4,6 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 6,6 % Utrikesfödda 6,5 % Källa: BRÅ:s nationella trygghetsundersökning 2014. Cirka 12 000 personer har tillfrågats om vilka brott de eventuellt har utsatts för under 2013.

Det är de politiska partierna som avgör vad som ska vara lagligt och olagligt - och hur hårt människor ska bestraffas.Viktiga beslut som påverkar inte bara brottslingarna utan även brottsoffer, anhöriga - och det allmänna rättsmedvetandet.I årets valrörelse har hittills de kriminalpolitiska frågorna lyst med sin frånvaro - trots att det finns flera oroande tendenser i den svenska brottsligheten.Men i denna veckas I lagens namn debatterar justitieminister Beatrice Ask och socialdemokraternas utmanare Morgan Johansson några av de mest aktuella rättsfrågorna. Programledare är Lasse Wierup.I poddversionen får du höra en längre version av samtalet.

"Lejonens" kokainbilar rullade dygnet runt. Att beställa ett gram var lika lätt som att ringa efter ett pizzabud.Men de till synes trevliga unga männen, som levererande pulvret över hela Stockholm, är samma personer som misstänkts delta i ett blodigt gängkring.Ökad konkurrens har förändrat den svenska narkotikamarknaden, som blivit både med serviceinriktad och mer brutal. Samtidigt har domstolarna anammat en ny praxis som leder till färre domar och kortare strafftider. Så vad ska polis och åklagare göra? Acceptera att knarkhandlarna blir fler - eller kämpa ännu hårdare? Den här veckan berättar I lagens namn om effekterna av Högsta domstolens ändrade praxis för hur narkotikabrottslingar döms. De enkla tabellerna där ett visst antal gram gav ett visst antal månader i fängelse är borta. Nu måste en persons inblandning i brottsligheten bevisas och bedömas. Men det betyder i snitt lägre straff - och kräver mycket mer arbete av polisen för att kunna hålla lika många brottslingar borta från gatan. Och så möter vi mamman till en av flickorna som skapade uthängningskontot som utlöste Instragram-upploppen i Göteborg förra året. De två flickorna och deras familjer ska betala mer än en halv miljon kronor i skadestånd till alla brottsoffren - de som hängdes ut på sajten. Bestämmelsen om att föräldrarna ska betala möter nu kritik från expertis.

16-åriga Liam blev skyldig 5 000 för att ha hjälpt sin kompis, Christian isolerade sig och flydde från stan. Och Jenny hotades till livet när hon pratade med polisen. Utpressning är en av de snabbast växande brottskategorierna i Sverige, ett brott som inte minst drabbar unga. Den här veckan tittar vi närmare på ett fall där flera skolor drogs in i en omfattande utpressningshärva. 16-åriga Liam blev skyldig 5 000 för att ha hjälpt sin kompis, Kristian isolerade sig och flydde från stan. Och Jenny hotades till livet när hon pratade med polisen.  Utpressning är en av de snabbast växande brottskategorierna i Sverige, ett brott som inte minst drabbar unga. Den här veckan ska vi titta närmare på ett fall där flera skolor drogs in i en omfattande utpressningshärva. Elever i Sundsvall skrämdes och slogs till att ge ifrån sig mobiltelefoner, datorer, kontanter och busskort. De länsade sina föräldrars smyckesskrin och vädjade desperat om hjälp med att betala. I centrum stod en 17-åring som gång på gång åtalades och dömdes. Ändå kunde han forsätta att begå nya brott. Och ännu kan hans offer inte andas ut. För när unga förövare står mot unga brottsoffer uppstår ett svårt dilemma för rättssystemet.  Vi besöker också sportens värld och tittar närmare på fenomenet riggade matcher. Du kanske följer ditt favoritlag i framgång och motgång. Då vill du nog inte tänka på att bollen inte alltid är rund. Och att matchen du skriker dig hes åt på läktaren kan vara uppgjord på förhand.  I Sverige dök de första polisanmälningarna om misstänkta läggmatcher upp 2012 och 2013. En av klubbarna som själv gjorde en polisanmälan i fjol var Gunnilse i Göteborg/Angered som spelar i division tre för herrar.  

Datorbedrägerier är ett av de snabbast växande brotten, och polisen kämpar för att få fast hjärnorna. I lagens namn berättar den här veckan om den största IT-attacken i svensk historia. Under 2012 och 2013 länsades över 500 bankkunders konton på pengar. De svenska storbankerna har hittills varit ovilliga att tala om hur mycket pengar som stals. Men I lagens namn kan avslöja att det rör sig om över 65 miljoner kronor. Är det finansiella systemet verkligen intresserat att få bukt med det här problemet? Datorbedrägerier är ett av de snabbast växande brotten, och polisen kämpar för att få fast hjärnorna.  I lagens namn berättar den här veckan om den största IT-attacken i svensk historia. Under 2012 och 2013 länsades över 500 bankkunders konton på pengar. De svenska storbankerna har hittills varit ovilliga att tala om hur mycket pengar som stals. Men I lagens namn kan avslöja att det rör sig om över 65 miljoner kronor.  Vi träffar Moa som blev av med hela sitt sparkapital efter att kriminella installerat en så kallad trojan på hennes dator. Vi pratar med bulvanerna som möjliggör verksamheten och besöker växlingskontoren där bytena hämtas ut. Är det finansiella systemet verkligen intresserat att få bukt med det här problemet?

Svensk polis skjuter mer än sina nordiska kollegor. Och skotten leder oftare till döden. I Finland har tre personer skjutits ihjäl de senaste 14 åren. I Norge är den siffran noll. Varför är det så? Och måste en svensk polis vara en beväpnad polis? Den här veckan granskar I lagens namn polisskjutningarna. -Jag kände bara att benet stelnade till. Men sen när jag steg ur bilen upptäckte jag ett hål i byxan och att det forsade blod.  Den 24 april i år fick 17-årige "Sebastian" en av polisens kulor i sig. Han misstänktes förbereda ett rån mot en guldsmedsaffär men åtalet lades sedan ner.  "Sebastian" är en av de som varje år skjuts av polisen. Alla har inte samma tur som han. Förra året sköts fyra personer ihjäl, hittills i år har tre människoliv krävts. Sju dödsoffer på 17 månader, det är en rekordhög siffra.  Sverige sticker också ut jämfört med våra grannländer. I Finland har bara tre personer skjutits ihjäl sedan 2000. I Norge är den siffran två.  Varför är det så? Måste en svensk polis vara en beväpnad polis? Vi åker till Storbritannien och besöker poliserna som nästan aldrig skjuter.   

De har lägre lön än städare. De utsätter sig för livsfara, men har inga försäkringar. Om polisen gör fel, riskerar deras tillvaro att slås i bitar. Så hur kommer det sig att systemet med hemliga informatörer är tillåtet? Och varför vill regeringen inte ens lagreglera verksamheten? I programmet medverkar bland annat den före detta informatören "Magnus", Säkerhetspolisens chef Anders Thornberg, länspolismästare Leif Jennekvist, advokat Peter Althin och pensionerade statsåklagaren Nils-Eric Schultz.

Sverige ska ha en human kriminalvård, heter det. Men varför är vi då ett av de länder som kan hålla människor häktade i oändlighet, i extrem isolering? Och hur kommer det sig att många politiker håller med FN och andra organ om att systemet måste ändras - men att ingen driver på för en politisk förändring? Våra svenska häkten är inte utformade för de häktningstider som har utvecklats. (Nils Öberg, GD Kriminalvården) Det finns ju regler för när man har fulla restriktioner och följer man dom så är det rimligt. (Beatrice Ask, justitieminister) Jag skulle mycket hellre sitta bland råttor och ... dålig mat. (Göran, kokainsmugglare) ”Det är inget riktigt liv som är där uppe. Människor är inte skapade för att sitta isolerade.” Göran, som egentligen heter något annat, var en av åtta personer som i slutet av 2010 greps för inblandning i Sveriges hittills största narkotikamål. Enligt misstanken hade han försökt koordinera en stor last med kokain på Karibiska havet. Det skulle dröja 850 dagar - eller två år och fyra månader - innan han släpptes ut av Svea hovrätt, som ansåg att häktningstiden hade blivit oproportionerligt lång. Eftersom åklagarna menade att Göran riskerade att störa utredningen godkände domstolens att han ålades så kallade restriktioner. Det innebar att han inte fick träffa någon annan än häktespersonalen, sin advokat och poliserna som förhörde honom. TV, radio, tidningar och dator var inte heller tillåtet i cellen. Restriktioner är inget ovanligt - utan regel i majoriteten av fallen. Ungefär två av tre häktade, eller cirka 6 500 personer, åläggs någon form av restriktioner under kortare eller längre tid.  Göran: ”Hade någon sagt till mig första dagen när jag sattes i cellen att ”‘okej, nu får du vara här i 100 dagar ... eller nu ska du vara här i 50 dagar. Visst, det hade ju varit jobbigt ... men då vet man ju. Alltså, när du kommer att passera 100, 200, 400, 800 dagar ... man undrar ... när ska det ta slut liksom. Man har ju ingen aning.” Men till skillnad från en del andra länder - däribland Frankrike, Spanien och Danmark - har Sverige valt att inte ha någon bortre gräns. Häktningsbesluten kan förlängas utan begränsning. Samma sak med isoleringen. Europarådets tortyrkommitté har sedan 1991 gjort fem besök i svenska häkten. Varje gång har Kriminalvården fått kritik. Och det är just de frekventa restriktionerna som stått i fokus. Även FN:s tortyrkommitté har kritiserat Sverige på liknande grunder och framfört krav på isoleringsbrytande åtgärder.  Under Almedalsveckan på Gotland bjöd Kriminalvårdens högste chef, generaldirektör Nils Öberg, in till seminarium för att berätta hur han och hans kolleger satsar på att försöka hjälpa fängelsedömda tillbaka till ett bättre liv. Men när de gäller dom som sitter på häktena sker det inga satsningar - trots att det enligt Nils Öberg skulle behövas. ”Ja, om jag uttrycker det så här ... min uppfattning är att våra svenska häkten är inte utformade för dom häktningstider som har utvecklats över tid.” ”Alltså häktningstiderna har blivit längre och längre. Och det innebär mycket stora påfrestningar för de häktade ... men det utgör också en påfrestning på Kriminalvården för myndighet. Därför det är inte meningen att man i ett häkte ska sitta väldigt långa tider ... och framför allt inte med omfattande restriktioner. Det har vi väldigt svårt att hantera på ett bra sätt.” I lagens namn har talat med samtliga riksdagspartier och med justitieminister Beatrice Ask - hur vill de hantera kritiken mot långa häktningstider och utbredd isolering? Lyssna på lördag! 

Först ser det ut som en succé för den svenska polisen. Tack vare Rikskriminalen grips en seglare i Karibien och i lasten har han kokain för nästan en miljard. Svenskt rättsväsende satsade stora resurser för att få fast hela organisationen bakom smugglingsförsöket. Totalt har målet kostat 103 miljoner kronor visar en granskning som I lagens namn har gjort. I veckan kom domen som frikände den misstänkte ligaledaren och andra. De få brott som klarades upp kunde i praktiken ha lösts redan i Frankrike för fyra år sedan. Så hur kunde Sveriges största narkotikamål landa i ett rekorddyrt fiasko? På torsdagen friades den 41-årige man som pekats ut som hjärnan bakom det enorma smugglingsförsöket. Trots stora insatser lyckades åklagarna bara styrka en del av sina många anklagelser. Svea hovrätts dom innebär inte bara ett bakslag för rättsväsendet i det enskilda fallet utan också en internationell prestigeförlust. Åklagarna i Stockholm hade nämligen lovat sina samarbetsparter i USA, Spanien och Frankrike att det var de som hade bäst förutsättningar att få fast 41-åringen och hans utpekade medhjälpare. På söndag berättar Lasse Wierup hela historien om den största kokainsmugglingen i svensk historia.Läs också mer om vår nyhet hos Ekot!Fakta:Statens kostnader för kokainmålet ”Playa”, miljoner kronor.Domstolsverket: 44,2 mkr (varav 41,5 mkr advokatarvoden) Stockholmspolisen: 24,9 mkr (varav 14 mkr extra väktarbevakning) Rikskriminalpolisen: 17,6 mkr Kriminalvården: 13,2 mkr Åklagarmyndigheten: 3,85 mkr  Totalt: 103,75 mkr