Arkitekturkritikern Mark Isitt tittar närmare på svenska städer. Ansvarig utgivare: Kajsa Hallberg
Gällivare – staden i förändring som står inför utmaningar
Två orter ska bli en när Gällivare vinner och Malmberget försvinner. Eller? Kan man åstadkomma högkvalitativ arkitektur när människor snart står utan tak över huvudet? Kan en serie ikoniska byggnader göra förändringen mindre smärtsam? För att diskutera arkitekturen tar arkitekturkritiker Mark Isitt hjälp av arkitekten Joakim Lyth från Malmö och Jokkmokks stadsarkitekt Annie Arnqvist.
1/20/2022 • 24 minutes, 55 seconds
Skamfilade Landskrona överraskar positivt
Landskrona har ett skamfilat rykte men visar sig vara en underdog på god väg att vända en nedåtgående spiral. Men går det att bygga bort kriminalitet? För att diskutera arkitekturen tar arkitekturkritiker Mark Isitt hjälp av arkitekten Joakim Lyth från Malmö och Jokkmokks stadsarkitekt Annie Arnqvist.
1/13/2022 • 24 minutes, 55 seconds
Det förgångnas avtryck lever vidare i Vänersborg
Lilla Paris och Birger Sjöberg hur väl stämmer visan med verkligheten? Tidigare generationers avtryck imponerar men vår tids avtryck är märkbart frånvarande. För att diskutera arkitekturen tar arkitekturkritiker Mark Isitt hjälp av arkitekten Joakim Lyth från Malmö och Jokkmokks stadsarkitekt Annie Arnqvist.
1/6/2022 • 24 minutes, 55 seconds
Historiens vingslag och moderna satsningar i Västerås
Går det att resa anabolstora byggnader och samtidigt bygga med kärlek i en stad med gamla anor? För att diskutera arkitekturen tar arkitekturkritiker Mark Isitt hjälp av arkitekten Joakim Lyth från Malmö och Jokkmokks stadsarkitekt Annie Arnqvist.
12/30/2021 • 24 minutes, 55 seconds
Växjö genomgår en identitetskris
Den stora småstaden eller den lilla storstaden vad är Växjö egentligen? Och vad vill staden vara? För att diskutera arkitekturen tar arkitekturkritiker Mark Isitt hjälp av arkitekten Joakim Lyth från Malmö och Jokkmokks stadsarkitekt Annie Arnqvist.
12/23/2021 • 24 minutes, 55 seconds
Skellefteå växer – men vad händer med identiteten?
Stärkt av en nyanlagd batterifabrik förväntas Skellefteå öka från 70 000 invånare till 100 000 på bara 20 år. Kan arkitektur hjälpa Sveriges Klondike omvandling att bevara sin identitet? För att diskutera arkitekturen tar arkitekturkritiker Mark Isitt hjälp av arkitekten Joakim Lyth från Malmö och Jokkmokks stadsarkitekt Annie Arnqvist.
12/16/2021 • 24 minutes, 55 seconds
Kalmar – skönheten som föll i dvala
En perfekt rutnätsplanerad skatt där tiden har stannat Kalmar synas av arkitekturkritiker Mark Isitt som ser en vacker och kosmopolitisk stad som alltid varit en del av något större men som nu fallit i dvala.
För att diskutera arkitekturen tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.
2/18/2021 • 24 minutes, 29 seconds
Från medeltidsgator till högteknologi i ett växande Lund
Lund har precis fått sin första spårvagnslinje så arkitekturkritiker Mark Isitt hoppar på och tar oss med på en tur från medeltidsgator till en högteknologisk forskningsanläggning och besöker även en ny stadsdel som växer fram. För att diskutera arkitekturen tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.
2/4/2021 • 24 minutes, 30 seconds
Alvar Aalto gör besöket till Avesta värt mödan
En gång i tiden fanns här storslagna planer på ett alldeles eget Akropolis, men efter en runda i centrum utbrister arkitekturkritikern Mark Isitt att bruksorten Avesta borde fråntas stadsprivilegiet. Den riktiga anledningen till besöket är dock arkitekten Alvar Aalto. För att diskutera arkitekturen tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.
1/21/2021 • 24 minutes, 30 seconds
Den spirande staden Umeå fascinerar
En rundtur i björkarnas stad Umeå får arkitekturkritikern Mark Isitt att förvånas över kreativiteten och nytänkandet. Men är fascinationen egentligen bara resultatet av lågt ställda förväntningar på vad nordligare breddgrader kan erbjuda? För att diskutera arkitekturen tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.
1/7/2021 • 24 minutes, 29 seconds
Södertälje bjuder på en tidsresa
Från stiliga sekelskiftsbyggnader via discofeeling på Storgatan till kliniska pillerfabriker Södertälje bjuder arkitekturkritiker Mark Isitt på en tidsresa som inte rimmar med mediebilden av staden. För att diskutera städernas arkitektur tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.
9/10/2020 • 24 minutes, 26 seconds
Halmstad – ett paradis som behöver planeras om
En gång i tiden präglades Halmstad av konstnärer, experimentlusta och varma sandstränder. Arkitekturkritiker Mark Isitt undrar vart det arkitektoniska modet tagit vägen och hur paradiset ska planeras i en stad som numera mestadels består av tomma skyltfönster. För att diskutera städernas arkitektur tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.
9/3/2020 • 24 minutes, 40 seconds
Gamla stenstaden Sundsvall står inför utmaningar
Sundsvall är full av arkitektur i världsklass och överraskningar. Men kvaliteten på det som byggts på senare år matchar inte historiens hantverk. Arkitekturkritiker Mark Isitt ser de framtida utmaningarna som väntar Sundsvall. För att diskutera städernas arkitektur tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.
8/27/2020 • 24 minutes, 33 seconds
Mellerud är ett samhälle i förfall
En välmående ort med arkitektoniska ambitioner dit folk åkte för att handla och gå på konditori så minns arkitekturkritiker Mark Isitt barndomens Mellerud. När han nu tar oss med på en personlig resa tillbaka till den lilla köpingen möts han av ett samhälle i förfall med nästan bara parkeringsplatser kvar. För att diskutera städernas arkitektur tar Mark Isitt hjälp av Inger Thede, arkitekt på Råå, söder om Helsingborg, och Rahel Belatchew, arkitekt i Stockholm.
8/20/2020 • 24 minutes, 33 seconds
Stadsinspektionens julspecial
Stadsinspektionen med arkitekturkritikern Mark Isitt är tillbaka med en jul- och nyårsspecial där årets inspektioner sammanfattas. Norrköping, Haparanda, Borås, Sigtuna, Östersund, Kristianstad, Hagfors och Fiskebäckskil är de städer som fått besök av Mark Isitt i höstens program.
I programmet tar Mark Isitt upp några av de saker han reflekterat över när han besökt städerna. Dessutom ringer han upp några som var med i programmet – för att höra vad de har att säga om hans resa till deras stad.
Hör hela Stadsinspektionens jul- och nyårsspecial i ljudklippet.
[email protected]
12/23/2018 • 24 minutes, 35 seconds
Fiskebäckskil saknar den goda smaken
Har Fiskebäckskil blivit lite för fint för sitt eget bästa? Nästan ingenting i samhället är ovårdat istället är sommargästerna, som dominerar orten, nästan lite överdrivet måna om sina hus. När Mark Isitt vandrar runt under sitt besök är det riktigt prydliga hus med staket runt och flaggstång efter flaggstång efter flaggstång...
– Har man behov av att visa sig lite flott här eller vad är problemet? Flaggstänger och staket, man vill helt klart markera sig, säger Mark isitt
Sommarhusen dominerar i den lilla orten och det finns inte många åretruntboende kvar. Att begränsa fritidsboende på orten för att få fler att bo där på heltid är inte heller på tal. Flera andra kommuner har försökt få till lösningar, men det finns inget stöd för det i den svenska lagstiftningen.
Samtidigt ska man komma ihåg att det finns värre saker i livet som kan drabba ett litet samhälle än en invasion av förmögna sommargäster med stort intresse för renovering.
Mark Isitt
Gott om pengar, det finns det i Fiskebäckskil, konstaterar Mark Isitt när han spanar in ortens bebyggelse.
– Men ibland saknas den goda smaken.
När man står högst upp på Fiskebäckskils klippor, vid den gamla kvarnen, och spanar ut över samhället är det som ett strössel av hus som sprider sig över orten. Villornas placering är helt styrd av topografin, väder och vind.
Det är som att husen släppts ner av gud från himlen, det är en liten bit av himlen som har landat här i den Bohuslänska skärgården.
Mark Isitt
Hör hela Stadsinspektionen från Fiskebäckskil i ljudklippet.
[email protected]
10/11/2018 • 24 minutes, 42 seconds
Hagfors är historielöst
Hagfors är en bruksort som är helt beroende av det stora järnverket. Invånarna blir allt färre och lika så stadens institutioner. Frågan är om arkitekturen kan vända utvecklingen? Hagfors är en av Sveriges yngsta städer och fram till 1950 så var det järnverket som styrde. När man fick stadsprivilegier tog politikerna över.
– När man det minst politikerförakt ska man inte komma hit, för då kan man "go bananas"! De har så våldfört sig på staden.
80 procent av det som byggdes i Hagfors på 1800-talet är rivet och ersatt med vad Mark Isitt beskriver som dussinmodernism.
Det är en historielös stad. Det är som att se en film där man klippt bort hela första timman.
Mark Isitt
Det går i alla fall bra för järnverket Uddeholms AB, enligt politikern Åsa Johansson (S) som Mark Isitt träffar. Men det märks inte på resten av Hagfors. Det är skyltar om konkursutförsäljning, brun papp i affärernas fönster och brist på restauranger, om man inte gillar pizza. En förfallen folkpark, en nedlagd slalombacke och ett sjukhuskomplex som är som ett spökhus.
Några pärlor huserar dock staden. Stadshuset, ritat av Harry Egler, har sina vackra sidor, bland annat ett fantastiskt atrium. Dock är det överbelamrat med kramdjur och täljda troll.
– Man kan inte se arkitekturen för allt tingeltangel, säger Mark Isitt.
Städer ska byggas av sina medborgare. Men vad gör man om medborgarna flyttar därifrån och den ena instutitionen efter den andra lägger ner. Är Hagfors en stad eller bruksort – och ska man satsa på medborgarna eller företaget?
– Politikerna måste bestämma sig!
Hör hela Stadsinspektionen från Hagfors i ljudklippet.
[email protected]
10/4/2018 • 24 minutes, 3 seconds
Vattnet gör Kristianstad unikt
Som Sveriges lägsta stad är vattnet Kristianstads största fiende. Men staden har vänt det till sin största tillgång utan vattnet skulle Kristianstad vara mycket fattigare. Att Kristianstad har varit en stad i krig märks innanför dess vallar – där är staden mer gjord för militärer än människor. De spikraka gatorna gjorde det lätt att hålla uppsikt och de är fortfarande alldeles underbara en stekhet sommardag.
– Men på vintern, då är de ganska folktomma, säger Mark Isitt när han besöker staden.
Stora torg i Kristianstad huserar många pampiga byggnader från 1800- och 1900-talet. Många skulle nog säga att torgets minst intressanta del är rådhusets tillbyggnad, resonerar Mark Isitt, medan han själv tycker tvärtom.
Tillbyggnaden från 1930-talet är ritad av bröderna Erik och Tore Ahlsén och det som gör det intressant är att det inte alls försöker inte smälta ihop med rådhuset. Mark Isitt skickar även med en hälsning till alla som tycker att nya tillägg ska härma det som redan existerar på platsen.
Det är det här huset ni ska demonstrera framför!
Mark Isitt
Kommunstyrelsens ordförande, Pierre Månsson (L), berättar att Kristianstad genom tiden stått på fyra ben; militären, den statliga förvaltningen, lantbruket och handeln.
Det sistnämnda benet har personifierats i Galleria Boulevard på Östra boulevarden. Mark Isitt beskriver det som en enorm stasi-kloss, som är tänkt att generera folkliv, men som istället nästan är stadsfientlig i sin stora skala.
– Usch det är ju ett misslyckande, säger Mark Isitt.
Hör hela Stadsinspektionen från Kristianstad i ljudklippet.
[email protected]
9/27/2018 • 24 minutes, 2 seconds
Östersund förtjänar sin stolthet
Att Östersundsborna skulle vara lokalpatriotiska är en underdrift. Men kärleken till staden är inte obefogad. I Östersund gömmer sig en hel del pärlor men också en del dumsnålhet. Den kan bli lite väl översvallande ibland – Östersundsbornas lokalpatriotism. Ingenting kan mäta sig med deras stad. Mark Isitt funderar över hur det kommer det sig att de är så hemkära. Är Östersund så här bra?
Ja, det är rätt fantastiskt, faktiskt, konstaterar han.
Med en kompromisslös rutnätsplan och kvadratiska kvarter finns det många möjligheter för Östersunds arkitektur. Kompromisslösheten gör att man kan addera vilken arkitekturstil som helst i staden utan att den faller ur ramen.
– Perfekt!
Många platser kan beskrivas med just det ordet. Televerkets hus, gamla polisstationen, biblioteket och även en bänk i Badhusparken blir Mark Isitt förtjust i. Ett hus som han däremot inte uppskattar särskilt mycket är Centralpalatset.
Visst låter det underbart, tjusigt, förföriskt – det är det inte.
Mark Isitt
Han beskriver det som den sämsta pastisch-arkitekturen man kan tänka sig. Tidigare stod Knut Gyllencreutz sekelskiftesbyggnad på platsen, som brann 2010. Den nuvarande byggnaden ser Mark Isitt som ett försök att referera till gamla, men att göra det så billigt som det går.
Hör hela Stadsinspektionen från Östersund i ljudklippet.
[email protected]
9/20/2018 • 23 minutes, 53 seconds
Sigtuna har blivit ett museum
När Sigtuna grundades, för över 1000 år sedan, var staden toppmodern. Nu handlar arkitekturen i staden inte längre om att experimentera utan konservera. Sju minuter in i avsnittet har det smugit sig in ett faktafel, då Mark Isitt pratar om Sankt Olofs kyrkoruin. Han säger att den är döpt efter Olof Skötkonung, något som inte stämmer.
I Sigtuna är det mesta gammalt, och konstigt är väl inte det. Staden är Sveriges äldsta i dag bevarade stad. Men det är så välbevarat att det nästan har karaktär av friluftsmuseum.
Det är lite musealt alltihop här, det går inte att komma ifrån. Det är lite "Disneyland".
Mark Isitt
De människor Mark Isitt möter i Sigtuna är överens om att om man ska bygga nytt i staden, då ska det byggas i gammal stil. Och vill man se progressiv arkitektur – då är Sigtuna kanske inte rätt resmål. Här handlar det om att konservera, vilket ändå kan vara lätt att sympatisera med, enligt Mark Isitt.
– Men samtidigt ska man komma ihåg att när Sigtuna etablerades, då var staden ett experiment och man var först med mesta.
De nya husen med den gamla stilen tror Mark Isitt inte lurar någon. Istället ser han det som att man slarvar och försvarar sig med att man i alla fall bygger i gammal stil.
Ja, men ni bygger inte på gammalt sätt, man ser igenom hela projektet!
Mark Isitt
Han beskriver det som att det känns som att man tror att det är okej att addera dålig arkitektur till bra arkitektur, så länge den ser gammal ut. Det får Sigtuna se upp med!
Hör hela Stadsinspektionen från Sigtuna i ljudklippet.
[email protected]
9/13/2018 • 24 minutes, 3 seconds
Borås har fått tillbaka självförtroendet
När industrierna lägger ner i en stad är det lätt att tappa fotfästet. Men det har inte hänt i Borås. Där har man istället öst på med modern arkitektur och offentlig konst. Stora torget säger allt om Borås historia. Staden växte från 8000 till 58 000 invånare på 50 år och ingenting kunde stoppa Borås. Man byggde med ett väldigt självförtroende och en osviklig känsla för det moderna – vilket syns tydligt på stadens torg.
Det sjunger om det här torget.
Mark Isitt
Byggnaderna runt torget är som en provkarta över 100 årens arkitekturstilar, säger Mark Isitt.
Nationalromantik blandas med über-modernism. Längst långsidorna stryker vita strama marmorbyggnader från 60- och 70-talet, medan kortsidorna håller sig till klassiska tegelbyggnader. På en av kortsidorna hittar man Ivar Tengboms rådhus från 1910 – nationalromantik innan nationalromantik ens fanns.
– Mm så flott!
Ett skäl till stadens nyvunna självförtroende stavas storsatsning på offentlig konst, enligt Mark Isitt. Nästan alla såriga brandgavlar som 60-talets rivningar lämnade efter sig i staden smyckas nu av verk av kända gatukonstnärer och i city finns runt 50 olika skulpturer.
Det som är fantastiskt med de här skulpturerna är att de skapar platser av platser som annars inte varit någon plats.
Mark Isitt
Hör hela Stadsinspektionen från Borås i ljudklippet.
[email protected]
9/6/2018 • 23 minutes, 59 seconds
Haparanda saknar egen identitet
Det finns en del arkitektoniska pärlor i Haparanda. Bussterminalen, kyrkan, stationen. Men jämfört med grannstaden Torneås snövita och avskalade bebyggelse framstår Haparanda som slarvigt. Det är enkla trähus med sadeltak, hyreskaserner och plåtklädda köplador. Den här sortens arkitektur, eller brist på arkitektur, är inte ett dugg platsspecifik utan kan höra hemma i vilken svensk landsort som helst.
– Den enda skillnaden är att husen här har en vacker lugg av gnistrande istappar, säger Mark Isitt.
Han vandrar genom det ingenmansland som sammanbinder Haparanda och Torneå. Ett gropigt bomblandskap där man går genom gångtunnlar under motorvägar.
Hur kan man tro att man ska kunna bygga samman två städer genom rent statsfientlig bebyggelse?
Mark Isitt
Det är en bebyggelse som klipper snarare än kopplar. Istället för att förlänga de existerande gatorna i respektive centrum och låta de mötas i ett torg vid gränsen har man byggt externhandel som placerats på städernas potientiellt vackraste tomtmark.
Det som mellan Ikea och gränsen borde ha varit byggarbetsplats för länge sedan är bara en grop. En rikskänd grop.
På den finska sidan av gränsen står ett stort köpcentrum. Motsvarande skulle finnas på svenska med torg mellan. Men i Sverige finns ingenting – bara en grop med sorgliga betongpelare.
Gropen är en ren och skär skönhetsupplevelse jämfört med Rajalla shoppingcenter. Heja Sverige.
Mark Isitt
Istället för ett misslyckande kan gropen vara en chans att göra om och göra rätt. Där tycker Mark Isitt att man kan bygga stad istället för förort och binda samman länderna med en blandning av bostäder, handel och kontor. Han menar att det är vad som behövs för att generera liv.
Hör hela Stadsinspektionen från Haparanda i ljudklippet.
[email protected]
8/30/2018 • 24 minutes, 1 second
Industriområdet räddar Norrköping
Allt börjar så bra i Norrköping. En ståtlig station, palatslika stenhus och ett otroligt industriområde. Men ju längre upp man kommer i staden desto mer märks det att den varit nära ett sammanbrott. Steg för steg förändras den makalösa staden man möts av när man anländer till Norrköpings centralstation. Efter en bits promenad på Drottninggatan, den spikraka gata som går längst stadens centrum, så går det från palats till simpel marknadsplats.
Det liknar ett centrum byggt enbart för ungdomar.
Det är liksom Smurfhits fast i stadsbyggnad
Mark Isitt
Att 60-talet gick hårt åt Norrköping är tydligt. Då kallades man "rivselstaden" och över 70 procent av den gamla bebyggelsen lär ha försvunnit. Detta samtidigt som textilföretagen lades ner, ett efter ett.
– Ur det perspektivet måste man se Drottningsgatans rent anabola shoppingbyggen. Som en stad på gränsen till sammanbrott, säger Mark Isitt.
Men längst upp på gatan hittar man Sten Samuelsons betongbrutalistiska stadsbibliotek.
– Stadsbibblan gör vad de kan för att ge stan lite värdighet efter den totala genomklappningen på 60-talet.
Även om lite utrensning vore på sin plats gällande interiören.
De nakna fina oktagonala pelarna har fått finnar i form utan väggkontakter och övervakningskameror.
Mark Isitt
Det är tur att man har industriområdet, som ligger mitt i stan intill Motala ström. Det en labyrint av tunnlar, spänger och gränder i total kontrast i den rätlinjiga rutnätsstaden runt omkring. Det är en del av Norrköping som inte har någon motsvarighet i landet.
– Det är världsarvsklass på det gamla industriområdet, säger Mark Isitt.
Hör hela Stadsinspektionen från Norrköping i ljudklippet.
[email protected]
8/23/2018 • 24 minutes, 2 seconds
Stadsinspektionens nyårsspecial
Stadsinspektionen med arkitekturkritikern Mark Isitt i spetsen är tillbaka med ett specialavsnitt som summerar höstens program. Under serien besökte Mark Isitt åtta svenska städer för att titta närmare på arkitektur och stadsplanering. Falun, Helsingborg, Jönköping, Uddevalla, Örebro, Luleå, Kiruna och Visby var det som hamnade under luppen.
Jag blev mordhotad efter Visby-avsnittet. Det paradoxala i det är ju att det var den staden jag hyllade.
Mark Isitt
Men vilken var egentligen den finaste byggnaden? Och hur var reaktionerna i städerna efteråt? I Stadsinspektionens nyårsspecial blickar Mark Isitt tillbaka på sina besök, vad som hände då och vad som hänt efteråt.
Hör Stadsinspektionens nyårsspecial i i ljudklippet
[email protected]
1/1/2018 • 24 minutes, 31 seconds
Visby lägger sig platt inför ringmuren
Visby, en stad med en helt unik stadskärna där den medeltida andan lyckats leva kvar. Men visar det nya Visby kanske lite väl stor respekt för det gamla, och kan staden undvika att bli ett museum? Visbys innerstad är tydligt avgränsad. Med en rejäl mur som omger de gamla husen blir staden blir definitiv och överskådlig, resonerar Mark Isitt när han besöker Gotlands största tätort.
Att stadskärnan hållits så intakt, även i modern tid, beror till stor del på Lars Grönberg, före detta stadsarkitekt i Visby. Han sista åtgärd på det gamla stadsarkitektkontoret var att ta fram en bevarandeplan som omfattar hela innerstaden.
En plan som inte överklagades av någon av de över 1000 fastighetsägare i staden.
Kanske beror det på att fastighetsägarna förstått vad som lönar sig. Bostadspriserna i Visby har skenat iväg. Om muren på sin tid var en barriär är det fastighetspriserna som utgör den barriären idag, trots att Visby för bara 50 år sedan rymde alla samhällsklasser innanför muren.
– Visby har idag en karaktär av rikemansreservat, säger Mark Isitt.
Mellan Ringmuren och den nya staden finns en allmänning. En 200 meter bred gräsplätt som kanske tar lite väl mycket plats.
– Det här är ju bara löjligt! Bygg åtminstone fram till vägen som ändå är trafikerad av bilar, som inte direkt är ett medeltida inslag.
Mark Isitt
Mark Isitt undrar om staden utanför muren inte har en överdriven respekt inför det gamla innanför den. Tänk om man istället hade låtit det moderna vara modernt och växa fritt, utan anpassning till det gamla.
- I den krocken hade något sprakande kunna uppstå, säger Mark Isitt
Hör hela Stadsinspektionen från Visby i ljudklippet.
[email protected]
10/11/2017 • 24 minutes, 25 seconds
Kirunas kreativitet har försvunnit
Kiruna civilisationens sista utpost. Men hur civiliserat är Kiruna egentligen? Och hur ska staden överleva sin flytt - när tidspress och ekonomiska frågor sätter käppar i hjulet? I Kiruna får Mark Isitt reda på vad ett hus egentligen väger. Men vad väger en stad? Hur högt ska minnena av en stad värderas - när staden måste flyttas.
Det är högt och lågt om vartannat – i bokstavlig bemärkelse. Ett par mil utanför Kiruna finns Esrange, Sveriges enda rymdraketbas, men nästan mitt inne i centrum ruvar gruvan i Kiurunavaara. Gruvan, som är den största underjordsgruvan i världen, har ätit sig in under staden och får marken under stadens 17 000 invånare att spricka.
Staden måste flyttas på grund av gruvan.
– När det sprängs skakar husen till, som om de var rädda för att trilla ner i ett stort slukhål.
Mark Isitt
I det som ska bli det nya Kiruna saknas mycket av den kreativitet Mark Isitt ser i den gamla staden. Det är bråttom med flytten, och det finns knappt någon sämre grogrund för kreativitet än tidspress, enligt Mark Isitt.
Ett av de hus som inte får en plats i det nya Kiruna är Artur von Schmalensees stadshus. Ett tegelhus som kanske inte är så imponerande exteriört men som har en insida lika ljuvlig och romantisk som Blå hallen i Stockholm.
– Att Stadshuset rivs är en enorm förlust för svensk arkitektur.
Mark Isitt
Lennart Lantto är kultursekreterare i Kiruna. Han beskriver förlusten av Stadshuset som en förlust – men en nödvändig sådan. Enligt honom är gruvan och järnmalmen grunden för hela Kirunas existens.
En åsikt som verkar delas av alla de Mark Isitt möter under sin Kirunaresa. Att flytta en stad kanske inte är enkelt – men det är nödvändigt. Och flytten av staden ger också ett nytt hopp och en ny framtidstro för Kiruna.
Hör hela Stadsinspektionen från Kiruna i ljudklippet
[email protected]
10/3/2017 • 24 minutes, 17 seconds
Örebro söker sin identitet
Flygande tefat, Skansen-romantik, förortstristess och Robin Hood-borgar från 1300-talet. En blandning som heter duga. Men hur ska mönsterstaden Örebro undvika att bli en monsterstad? Örebro – en flack rutnätsstad med medeltida anor. En stad Mark Isitt anser inte hade varit jättespännande om det inte vore för Svartån som dundrar fram längst slottet med sina bulliga torn, månghundraårig trähusbebyggelse i faluröd, pråliga jugendhus och strama funkiskåkar.
– Det är missmatch men med absolut gehör. Allt hålls ihop av detta magnifika slott.
Mark Isitt
I centrum finns också Medborgarhuset – ett utflyktsmål för arkitekturälskare, ritat av Erik och Tore Ahlsén. Fyra våningar som staplats snett där varje våning har sin egen fasad. Men värst medborgarvänligt är det då inte utan nästan omöjligt att komma in i.
Inte långt ifrån ligger bröderna Ahlséns andra skapelse Krämaren, med både bostäder och shopping. En koloss stor som ett kvarter - med två bostadshus på 13 våningar i armégrönt.
– Krämaren ett stort långfinger till resten av stan eller rättare sagt två långfingrar, säger Mark Isitt.
Men utanför centrum finns det områden som inte riktigt passar in i Örebros identitet som mönsterstad. Vivalla och Baronbackarna – två områden där arkitekturen inte nått ända fram.
När Mark Isitt vandrar runt i Baronbackarna ser han flerbostadshus med tre till fyra våningar och ödsliga gräsmattor separerade av ödsliga parkeringsplatser. Byggda enligt en slags löpande band-arkitektur.
– Herrejösses vilken monotoni här är alltså. Det är inte fult, det är gediget byggda hus, men här är bara så oändligt trist.
Mark Isitt
Hör hela Stadsinspektionen från Örebro i ljudklippet
[email protected]
9/27/2017 • 23 minutes, 41 seconds
Luleås motgångar märks i arkitekturen
Luleås Manhattan-liknande gatunät leder till en nästan konstant vind som drar genom staden. Men trots den motvind som staden och dess arkitektur mött sprudlar nu Luleå av livsglädje. Luleås fyra bästa byggnader tillkom under en period av fem år på 50-talet enligt Mark Isitt. Bergnäsbron, stadshuset, gallerian Shopping och posthuset beskriver han som det som sticker ut i staden.
– Det var fem fullkomligt dynamiska år, sedan dess har väldigt lite hänt, säger Mark Isitt.
I alla fall inom arkitekturen.
Stålverk 80, den uteblivna jättesatsningen på industrin i Luleå, är en brytpunkt i stadens arkitektur. Det som tillkommit efter 1976, alltså efter stålverk 80, känns rent sovjetiskt – det verkar som att man då var glad bara någon ville bygga i staden. Mark Isitt beskriver det som byggdes åren efter som "lådor i hudfärgad plåt", ibland med turkosa fönsterkarmar.
– Ungefär som att måla lite ögonskugga på en gris, om ni förstår vad jag menar.
Mark Isitt
Men motgångarna till trots är Luleå nu på språng igen, enligt de politiker som han möter under sin resa. Låg arbetslöshet, hög tillväxt och framtidstro är det som präglar staden idag. Och ett kulturhus som lämnar mer att önska, trots att internationella stjärnarkitekter bjudits in till att designa.
– Man får in allt möjligt spektakulärt och man väljer en byggnad som skulle kunna vara ett bil-showroom.
Mark Isitt
Hör hela Stadsinspektionen från Luleå i ljudklippet
[email protected]
9/20/2017 • 24 minutes, 30 seconds
Uddevalla reser sig som Fågel Fenix
Uddevalla har brunnit ner och rest sig ur askan inte mindre än sex gånger. Staden har överlevt nedläggning av varv och regemente. Nu återstår utmaningen med Torps Köpcentrum. Staden har brunnit ner till grunden fler gånger än ena handens fingrar. Sillen försvann sen kom koleran. Uddevallavarvet med över tretusen anställda lades ned. Regementet fick stryka på foten 1989.
- Läser man Uddevallas historia så är det lite som en sketch ur Monty Python, säger Mark Isitt.
Samma tragiska komik. Bengt Johansson, som varit taxichaufför i många år i Uddevalla håller med. Han ser stan som en Fågel Fenix, The Comeback Town.
Mark Isitt däremot inleder med att kalla Uddevalla centrum för "brutalt ointressant". Han möts av sprucken asfalt, buckliga papperskorgar, tråkiga parkeringar och pyttesmå uteserveringar.
- Underkänt. Så här får det inte se ut.
Han reagerar på att Bäveåns hamngator hanteras som bakgator och att kajen är på väg att rasa.
Det är verkligen upp och ner. Det är inte bara det faktum att Torps köpcentrum vuxit sig större än stan. Det handlar om Kungsgatan där betongbrutalism står mitt emot ljusblå putsade renässanskåkar. Eller där det stenbelagda Kungstorget bjuder på en kyrka med pelare som får en att tänka på Akropolis, ett vackert rådhus och, hör och häpna, en sexshop.
- Att gå ner för Kungsgatan är en rätt schizofren upplevelse, säger Mark Isitt.
Uddevalla centrum är ganska glest, det förlorat i popularitet sedan Torps Köpcentrum kom till. Nu är frågan hur Uddevalla ska reparera innerstans attraktionskraft.
Är det möjligt för Uddevalla att resa sig igen?
Hör Stadsinspektionen från Uddevalla i ljudklippet ovan
[email protected]
9/13/2017 • 24 minutes, 38 seconds
Jönköping är Smålands Dubai
I Jönköping har man vänt upp och ned på hela stadskärnan. Här byggs med närmast anabol frenesi när Jönköping växer och försöker skaka av sig sitt religiösa arv. När Mark Isitt anländer till Jönköping inser han ganska snart att Smålands Jerusalem har blivit Smålands Dubai. Här finns en enorm commerce och stor köpkraft. Dessutom har man en vilja att växa och är inte rädda att bygga på höjden.
På ett café i stan sitter jönköpingsborna Lasse, Johnny, Janne och Uffe och tycker att man ska bygga mer och ännu högre.
- Bygg 30 våningar, utbrister de.
Jönköpings centrum och stad har utvecklats med stormsteg de senaste åren.
Staden försöker göra sig av med sitt religiösa arv men ändå är de flesta byggnader som tillåts sticka upp i staden kyrkor. Den enda ickereligiösa byggnaden som sticker upp i stadsbilden är en ny kontorsbyggnad. 60 meter hög med 16 våningar. En symbol för det nya Jönköping.
-Trots att det invigdes så sent som i april 2016 har det redan ett öknamn. Toarullen.
Mark Isitt
Toarullen är ändå tillsammans med konserthuset Spira de två byggnader som får symbolisera Jönköpings förändring.
Trots att den enorma utveckligen av Jönköpings centrum skett utan stadsarkitekt, stadsträdgårdsmästare eller stadsantikvarie tycker panelen med arkitekterna Karolina Keyser, Mattias Lind och Mark Isitt att Jönköpingsborna bitvis varit modiga. Bland annat när de byggde bort trafik och ersatte det med Bauers Brygga.
- Det är ett praktexempel på vad man kan åstadkomma om man vågar reducera biltrafiken, säger Mark Isitt.
Hör hela Stadsinspektionen från Jönköping i ljudklippet
[email protected]
9/6/2017 • 24 minutes, 2 seconds
Helsingborg är en segregerad stad
En resa mellan ett eftersatt brukssamhälle i söder till skinande ikonbyggnader i norr. Helsingborg är så polariserat att staden riskerar att gå av på mitten. Kan arkitekturen överbrygga skillnaderna? Det verkar alltid blåsa i Helsingborg. Det verkar också vara det enda som finns att klaga på i Helsingborg.
- Ååååååh, finns det ingenting i den här staden som är fult, utbrister Mark Isitt.
Han myser mellan modernism och korsvirke. Mellan tradition och nytänktande. I Helsingborg finns många sevärdheter.
Det är till stor del den danska arkitekturen som har haft stor inverkan på Helsingborg. Influenserna från systerstaden Helsingør är tydliga.
Tydliga är också skillnaderna mellan det välbärgade nord och det mer utsatta söder.
Mark Isitt funderar på om man kan se skillnader inte bara i antalet högskolestuderande, inkomstklyftorna, arbetslösheten men också i hur man hanterar det offentliga rummet.
På Helsingborgs kommun är man medveten om att staden är oerhört segregerad men menar att man jobbar på utmaningen.
Mark Isitt väljer att ta en promenad från syd till norr.
- Det är som att promenera från smuts till bländande vitt, säger han.
Mark Isitt menar att det finns få så polariserade städer som Helsingborg och att staden nästan riskerar att gå av på mitten.
Mattias Lind, arkitekt, menar att man måste satsa på stadsväven för att bygga bort segregationen, den lever längre än byggnaderna.
- Att bygga stadsrum där vi trivs att vara i allihop, säger han.
Lyssna till Mark Isitts resa från syd till nord i Helsingborg
[email protected]
8/30/2017 • 24 minutes, 27 seconds
Världsarvet hämmar Faluns utveckling
Falu Koppargruva finns med på Unescos världsarvslista. Det här gör Faluborna lite tudelade och osäkra. Kan modern arkitektur adderas till gammal arkitetur? Arkitekturskribenten Mark Isitt sätter ner sina fötter på Falumark och kritiken mot stadsbilden låter inte vänta på sig. Centralstationen i Falun verkar ligga mitt ute i ingenstans.
- Åt vilket håll ligger stan, funderar Mark en stund innan han slutligen väljer väg och hoppas hamna i Faluns centrum.
Han tycker staden känns öde och övergiven, lite som en spökstad långt i från den blomstrande ort som en gång var Sveriges näst största stad.
Falu koppargruva och delar av stadsbilden finns på Unescos Världsarvslista, det innebär enorma utvecklingspotential men kan också vara hämmande om man inte fullt förstår betydelsen. Mark Isitt försöker ta reda på om Faluborna är konservativa eller nyskapande.
Han konstaterar att det som får ta mest plats i Falun i dag är trafiken, Falun är en trafikapparat. Det som borde vara ett vackert stråk upp mot Falu koppargruva är idag en bred väg med fem rondeller dimensionerad för Detroit-trafik.
- Den är så valhänt hanterad att det förvånar mig att inte Unesco lämnat in en anmärkning, fortsätter han.
Hos kommunen famlar man, politiker och tjänstemän vet inte vilken väg man ska gå. Ska man ska låta Falun se ut som på 1600-talet eller ska man fasa in nytt med gammalt.
Arkitekten Karolina Keyzer menar att det inte borde handla om ny och gammal arkitektur utan om bra och dålig. Hon får medhåll av kollegan Mattias Lind.
- Vi kan inte göra nya 1600-talshus, det har passerats. Vi kan göra 2020-tals hus. De som vågar är de som vinner, säger han.
Lyssna på inspektionen av hela Falun i ljudklippet
[email protected]