Sveriges järnvägar spelar en viktig roll för försvaret av norra Europa. Om de inte rustas upp kan det bli jobbigt för Nato och den svenska försvarsmakten i händelse av krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När malmbanan måste hållas stängd i två månader under vintern 2023/2024 efter det att ett tåg spårat ur drar spekulationerna om att det skulle vara ett attentat i gång. Järnvägen mellan Luleå och Narvik är viktig för svensk gruvindustri men den kommer också få en allt större betydelse för Nato och det svenska försvaret. En polisutredning hittar inga bevis på att det är ett sabotage men urspårningen pekar på en av de svaga punkterna för det svenska försvaret. Den svenska järnvägen håller inte måttet.– Ju längre norrut men kommer desto mindre infrastruktur finns det och då gör ju det att den som finns blir ju så klart av naturliga skäl mer viktig då, säger överstelöjtnant Per-Ove Norell som jobbar med transporttjänster på försvarsstaben.För att Natos frontstater mot Ryssland; Finland och de baltiska länderna, ska kunna försvara sina gränser behöver de hjälp av Sverige. Då är det viktigt att den svenska infrastrukturen fungerar så att ammunition, soldater, stridsmateriel, fordon och allt annat som behövs kan transporteras till fronten via Sverige. Det spelar ingen roll hur skicklig du är på att strida om inte logistiken fungerar. Det visar historien.– Det var ju inte för skojs skull som romarna byggde sitt vägsystem som revolutionerade transporter i Europa utan det var ju militära syften att snabbt kunna flytta förband och sedan kunna hålla dem försörjda, säger Tomas Ekström som är expert på militär logistik på Försvarshögskolan.Lärdomar från UkrainaI Ukraina har järnvägen spelat en viktig roll för att stå emot hotet från Ryssland. Tågen har blivit en symbol för försvarsviljan i landet. Oavsett vad som händer fortsätter tågen att rulla. Under en period hade tågen i Ukraina till och med bättre punktlighet än SJ.– Och en bidragande orsak till det är ju att de inte har moderniserat sina system så fullt ut som vi har gjort. Det vill säga att de har fortfarande människor som kan gå överallt och växla i järnvägarna när vi har gjort oss beroende av fungerande IT-infrastruktur, säger Ekström.Medverkande:Tomas Ekström, expert på militär logistik på Försvarshögskolan. Per-Ove Norell, överstelöjtnant som arbetar med transporttjänster på försvarsstaben.Niclas Anneling, transportledningsofficer T2 Skövde.Marcus Tynnhammar, forskare och analytiker i militär logistik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Mathias Bonnevier biträdande säkerhetschef, TrafikverketProgramledare: Karin Hållsten och Claes AronssonReporter och Producent: Kalle GlasLjud från:

När Kina investerar mer och mer i dataspelsbranschen talas det allt högre om ifall det finns en beräknande plan bakom alla satsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På bara några dagar säljs spelvärldens nya snackis miljontals gånger. Det handlar om Kinas succéexport Black Myth: Wukong som släpptes i mitten av augusti 2024.Regimen i Kina är nöjd: De har tydligt uttalat sig om att de ska satsa på att sprida kinesisk kultur och kinesiska värderingar genom dataspel. Kanske kan spelbranschen bli den sfär där de på bred front lyckas sprida kinesisk kultur. Det låter inte särskilt hotfullt, men om Kina framställs som allt för attraktivt kan det innebära risker.– Jag kan tänka mig att andra stater kan uppfatta det som ett problem om det är så att det påverkar eller gör att man väljer det kinesiska alternativet. Eller att det skulle kunna ses som ett hot om fler stater anammar Kinas utvecklingsmodell och går i en mer auktoritär riktning, säger Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Kina tar allt större plats på den globala spelarenanKinesiska företag släpper inte bara egna spel; de har också börjat investera i spelföretag i andra länder. Bland annat i Sverige.– Det finns flera potentiella risker med kinesiska investeringar i den globala dataspelsbranschen. Många av de här riskerna grundas i de eventuella kopplingar som finns mellan de kinesiska investerarna och den kinesiska staten, säger Hillevi Pårup, analytiker vid Nationellt Kunskapscentrum om Kina, som är en del av Utrikespolitiska institutet.Oron kan handla om vilken användardata som egentligen kan hamna i händerna på den kinesiska staten, om underrättelseinhämtning samt om propaganda och desinformation.– Sverige har ju en väldigt stor och framgångsrik dataspelsbransch. Så vi vill ju varken att dataspelsbranschen i sig ska hamna i utpressningssituationer eller självcensurssituationer eller på annat sätt bli utnyttjade för informationspåverkan, säger Dominik Swiecicki som är utsänd expert i Tallinn för Myndigheten för psykologiskt försvar.Medverkande:Hillevi Pårup, analytiker på NKK, Nationellt kunskapscentrum om Kina, Utrikespolitiska institutet.Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Dominik Swiecicki, Myndigheten för psykologiskt försvars utsända expert, placerad vid Sveriges ambassad i Tallinn.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergProducent: Jimmy HalvarssonLjud från: Sveriges Radio, Al-Jazeera, PBS, NPR

Ett kyrkbygge utanför Västerås har koppling till rysk underrättelsetjänst och ligger vid en militärt viktig plats. Och det finns fler exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den nybyggda rysk-ortodoxa kyrkan utanför Västerås står klar reser sig ett 22 meter högt torn med guldig lökkupol mellan trädtopparna. Tornet är betydligt högre än vad detaljplanen tidigare angivit och bland andra Säpo har varit kritiska mot det och varnat för bygget.Församlingen tillhör Moskvapatriarkatet. Det är den del av den rysk-ortodoxa kyrkan som styrs av patriark Kirill. Han kallas Putins påve och är tydligt för kriget i Ukraina. Dessutom har den delen av den rysk-ortodoxa kyrkan långtgående kopplingar till den ryska underrättelsevärlden.– Kyrkan som organisation på toppnivå, och framförallt kyrkans aktiviteter i utlandet – det är någonting som alltid används som ett verktyg av den ryska staten, säger Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.Därför höjs ögonbrynen när en rysk-ortodox församling, tillhörande Moskvapatriarkatet, fått köpa mark och bygga en stor kyrka vid Västerås flygplats. Det är en av Sveriges beredskapsflygplatser med en erkänt lång och bred landningsbana. Församlingens präst har dessutom belönats med en medalj av SVR - en del av den ryska utrikesunderrättelsetjänsten.– Det finns ju en koppling från företrädare till den rysk-ortodoxa kyrkan här i Sverige och företrädare inom Ryssland och rysk underrättelsetjänst, säger Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, säpo.Mysteriet på MusköSamtidigt finns det fler exempel där personer eller organisationer med koppling till Ryssland köpt mark nära militärt strategiska platser. Vid den stora marinbasen på Muskö håller en rysk affärsman, med kopplingar till den ryska staten, på att bygga en stor lyxvilla. Från tomten har man fri utsikt över marinbasen.Sverige är inte ensamma om problemet med uppköp av mark och fastigheter som ligger i närheten av skyddsområden.– Det är en ökande trend. Det blir vanligare och vanligare och det sker samtidigt som säkerhetshotet i Europa ökar och säkerhetshotet mot Sverige ökar, säger Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.Som det ser ut nu är det inte möjligt att stoppa köp av fastigheter som ligger utanför skyddsområden i Sverige. Men det pågår en diskussion om vad man kan göra för att få bukt med problemet. I Finland – där problematiken är snarlik men mer utbredd – har regeringen nyligen föreslagit en lagändring som gör det omöjligt för ryska medborgare att göra fastighetsaffärer i landet. I Sverige väntas en utredning presenteras i december.– Det som sker i Sverige idag är att det är allt fler som förstår de utmaningar vi står inför, säger Henrik Häggström.Medverkande:Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, Säpo.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Reuters, Telegramkanalen Agency News, DW, Expressen

När Micael Bydén blir Sveriges överbefälhavare 2015 har kriget återvänt till Europa. Hans uppgift blir att göra om försvaret. Hör honom om ett omvälvande decennium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den första oktober slutar Micael Bydén som överbefälhavare. I en intervju med Gräns tittar han tillbaka på den stora förändringen som försvaret genomgått. Den börjar när han tillträder, hösten 2015, året efter det att Ryssland invaderat Krim. Han väljs framför andra med fler stjärnor på uniformen. Han ses som en framtidsman.– Han tillträdde i ett ögonblick när tiden ändrade riktning, eller håller på att ändra riktning, säger Mats Eriksson, mångårig försvarsreporter på Ekot.Riksdagen har just beslutat att det svenska försvaret ska stöpas om. Det är slut på utlandsuppdrag i länder långt borta som Mali och Afghanistan.– Uppdraget var att få igång en förändring av Försvarsmakten där vi faktiskt återtog det som är självklart - försvaret av landet.Bland annat beslutar politikerna att försvaret ska bygga upp två armébrigader med omkring 5 000 personer i varje. Det visar sig inte vara så lätt.Pengaregn över försvaretEn milstolpe under Bydéns tid som ÖB är införandet av värnplikten 2017. Det anses nödvändigt för att få tillräckligt med soldater. Men det går inte friktionsfritt till att börja med. Det saknas utrustning när rekryterna anländer.– Det är underkänt, Den hade jag gärna velat vara på tidigare. Jag borde ha förstått det, säger Bydén.2022 går upprustningen av försvaret in i en ny fas. Politikerna blir ännu mer villiga att öppna plånböckerna och Sverige ansöker om att gå med i Nato. Pengarna går åt. Nya regementen byggs och upprustningen av Gotland fortsätter. Dyra luftvärnssystem har köpts in. Flygplan och ubåtar tär på resurserna. Kraven på Bydén höjs.– Nu har Försvarsmaktens anslag passerat mer än tio procent av statsbudgeten varje år. Vi har ögonen på oss på ett annat sätt, säger Bydén.Få överbefälhavare får sitta i nio år och kritiken mot Bydén har varit ganska mild. Den tyngsta kritiken handlar om de två brigaderna som ännu inte riktigt är på plats. Nu har politikerna dessutom höjt kraven.– Det ska vara fyra brigader som är stridsklara 2030. Det är om fem år. Det är en stor utmaning med tanke på hur lång tid det har tagit att få till två, säger Mats Eriksson.Det här kommer hamna i knät på efterträdaren Michael Claesson som tillträder den första oktober.Medverkande: Micael Bydén, överbefälhavare som slutar den första oktober 2024. Mats Eriksson, försvarsreporter på Ekot.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergLjud från: Sveriges Radio, Försvarsmakten, SVT

När Ukraina går in i Kursk blir det första gången sen andra världskriget som Ryssland blir invaderat. Ett drag som tar Putin på sängen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av augusti överraskar Ukraina världen, och framförallt Ryssland, med sin offensiv. De ukrainska soldaterna tar sig lätt förbi gränsposteringarna och tränger snabbt långt in i Ryssland. Manövern vänder upp och ner på bilden av kriget.– Det är inte bara så att Ukraina lyckades krossa ryska gränsposteringar. Det är inte bara så att ryska soldater har gett upp och lämnat över sig i den här offensiven. Utan det är också så att hela evakueringen av civila gick väldigt kaotiskt till där regionala aktörer inte alls kunde hantera situationen, säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Den framgångsrika manövern skickar signaler till givarländerna att fortsätta skicka vapen och annat stöd samtidigt som den egna befolkningen får upp hoppet. I Moskva däremot skapar invasionen ett svårlöst dilemma.– Putin och Ryssland har ännu en gång förnedrats inför sin egen befolkning, inför resten av världen och varje gång den ryska regimen förnedras så blir den svagare, säger Hugo von Essen. Strategin bakom offensivenNär en stor och stark nation bedriver utnötningskrig finns en strategi att ta till, manöverkrigföring.– Det här statiska kriget som har ägt rum hittills vinner alltid den större som kan skjuta mest artilleri, eller den som har mest resurser och mest soldater. Det är nästan omöjligt att vinna den typen av strid från en liten nation. Men den här typen av strid som äger rum i Kursk kan den lilla skickliga nationen med bra teknisk utrustning fälla jätten på ett helt annorlunda sätt, säger Roger Djupsjö, lärare på Försvarshögskolan.Manöverkrigföring handlar bland annat om att identifiera fiendens svagheter och överraska och Roger Djupsjö tycker att Ukrainas offensiv är ett skolboksexempel.– Man som vattnet, man är som en rännil, man rinner fram och undviker de platserna där fienden försvarar, säger han.Medverkande: Maria Engqvist, militäranalytiker och Rysslandskännare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Roger Djupsjö, lärare på FörsvarshögskolanHugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Claes Aronsson och Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, BBC, Reuters, AFP, Global news, A News, Channel 4 4 News, Internet Archive, The Express Tribune, Kyiv Independent

Den svenska livsmedelsberedskapen har varit eftersatt i många år. Nu har den blivit högaktuell igen och det kan vara bråttom att få ett system på plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De svenska planerna för hur en matkris ska hanteras monterades ner för 20 år sen och idag har Sverige ingen livsmedelsberedskap att tala om. Det förändrade säkerhetsläget i Europa har dock gjort att ämnet blivit högaktuellt igen. Nyligen har det gjorts flera utredningar och regeringen har sagt att en ny beredskap ska börja byggas upp 2025. Det är ingen liten uppgift och det kan dröja innan en sådan är på plats fullt ut.– Det som vi uppmanas till är att ha egen beredskap med mat för en vecka där hemma. Sen har ju butikerna då lite matlager som räcker för tre dagar ungefär, säger Henrik Dammberg som bevakar beredskapsfrågor på Ekot.Det som skulle slå hårdast mot Sveriges livsmedelsförsörjning i en kris är om vi skulle bli avskurna och få våra handelsvägar blockerade, säger Camilla Eriksson på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Hon forskar om just livsmedelsberedskap.– Rent handelsmässigt är Sverige lite som en ö. Vi är väldigt beroende av sjötransporter. Och det gör ju att om man stänger av handelsflödena till Göteborgs hamn, Helsingborgs hamn och så vidare, då har vi väldigt svårt att få in livsmedel, säger Camilla Eriksson.En annan utmaning i en kris kan bli att försörja hela landet med mat, menar chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket, Mats Johansson:– Vi har ju ett avlångt land och framför allt tänker jag att det kan bli problem i de norra delarna av Sverige. Jag ser det som logistiska utmaningar att få maten upp dit och är det inte är möjligt bör man ju fundera över om inte personer behöver flytta på sig till ställen där det faktiskt går att försörja dem.Mat som måltavla i krigBrist på livsmedel är något som inte är så avlägset. I Ukraina har mat blivit en måltavla för Rysslands krigföring. Matlager, butiker och jordbruk har blivit attackerade.– Vi ser ju hur Ryssland väldigt utstuderat faktiskt förstör jordbruksmark och angriper lantbrukare, både för att liksom störa här och nu men också försvåra för Ukraina att långsiktigt kunna odla på sin mark, säger Anna-Karin Hatt som är vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.Ukraina är en stor matproducent och brukar beskrivs som världens kornbod, eller brödkorg om man översätter direkt från engelska. Det gör att det finns flera anledningar för Ryssland att angripa Ukrainas jordbruk.– Det beror ju inte bara på att man kanske vill slå ut livsmedelsförsörjningen, utan också för att livsmedelsprodukter är en så viktig exportprodukt för Ukraina, säger Camilla Eriksson på FOI.Medverkande:Camilla Eriksson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Anna-Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.Mats Johansson, chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.Henrik Dammberg, reporter på EkotProgramledare: Sara Sundberg och Jimmy HalvarssonProducent: Jimmy HalvarssonReporter: Claes AronssonLjud från: Euronews, TT, Sveriges Radio.

I USA riktas enorm kritik mot Secret Service efter mordförsöket på Donald Trump. Men hur ser skyddet av de svenska makthavarna ut egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under våren sker flera attacker mot politiker. Slovakiens premiärminister Robert Fico blir skjuten, Danmarks statsminister Mette Fredriksen blir attackerad. I Sverige blir ett politiskt möte som arrangeras av Vänsterpartiet och Miljöpartiet attackerat av maskerade män.Och så kanske mest uppmärksammat av allt – mordförsöket på den amerikanske presidentkandidaten Donald Trump.– Det är ju ett underkännande någonstans för den fria demokratiska processen att det kan ske. Det kan också göra folk mer rädda för att besöka olika kampanjmöten och så tänker jag att det kan skada yttrandefriheten också om det innebär självcensur, säger Cecilia Khavar, som är Sveriges Radios tidigare korrespondent i Washington.Både polis och allmänhet hade uppfattat att det fanns en misstänkt person på området där Trump höll sitt kampanjmöte. Den här gången såg folk att den 20-årige gärningsmannen verkade reka platsen och publik hade larmat polis om att det fanns en beväpnad kille på ett tak.Ofta när det sker en incident har en misstänkt person stuckit ut ur mängden på ett sätt som gör att säkerhetspersonal får syn på hen.– Det kan vara en stirrande blick, att man har helt enkelt mållåst på någonting. Att man ser inte det runt omkring sig. Man bara stirrar. Man kan också uppträda väldigt nervöst. Vara svettig, säger Per Vicklander som tidigare jobbade som chef för livvaktsgrupperna på Säkerhetspolisen. Härifrån kommer hotet mot politikernaNär den svenska Säkerhetspolisen, Säpo, gör sina hotbildsbedömningar mot politiker så är det en typ av gärningsperson som lyfts fram: ensamagerande. Säpo beskriver dem som en stor utmaning, särskilt i kombination med användandet av enkla medel för att slå till. Och i stort så är det från våldsbejakande extremism som attentatshot mot politikerna kommer ifrån. Samtidigt har det skett en förändring de senaste åren; det är inte bara aktörer i, och från, Sverige som utgör hot mot landets folkvalda politiker längre.– Vi ser att andra länder bedriver underrättelseverksamhet och att de också riktar in sig mot politiker, som ju är av intresse för främmande makt säger Gabriel Wernström, pressekreterare på Säkerhetspolisen.Medverkande:Per Wicklander, tidigare chef för livvaktsgrupperna på Säkerhetspolisen. Cecilia Khavar, tidigare USA-korrespondent för Sveriges Radio.Gabriel Wernström, pressekreterare på Säkerhetspolisen.Programledare: Sara Sundberg och Jimmy HalvarssonProducent: Jimmy HalvarssonLjud från: Sveriges Radio, Reuters samt The Sun.

Rysslands agerande har gjort att Sverige rustar upp sina sjöminor igen och Försvarsmakten kan nu minera svenska vatten snabbare än på länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 1990-talet har Sverige inte tillverkat några nya sjöminor och ett tag betraktades vapensystemet som mindre intressant. Men det ryska agerandet det senaste decenniet har fått sjöminan att göra comeback.– Från 2015 har vi jobbat ganska hårt med främst att återta kompetens inom det här området, säger Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.Den svenska marinen har de senaste åren ökat sin närvaro i Östersjön och de har också övat på förmågan att minera. Ombord på minröjningsfartyget HMS Koster är det tydligt varifrån hotet kommer.– Ryssland är det dimensionerande hotet och de har visat sig beredda att ta stora risker, säger Johanna Nilsson som är stridsledningsofficer ombord på HMS Koster. När det svenska försvaret har analyserat Rysslands storskaliga invasion av Ukraina konstaterar de att sjöminor kommer att vara ett relevant vapen i framtiden.– Båda sidor i den konflikten har använt sjöminor i väldigt hög grad, säger Christoffer Blohm.Finns planer om Sverige attackeras– Förhållandena som finns i Västerhavet och Östersjön lämpar sig väl för minkrigföring och för att använda sjöminor, säger Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben. Vattnen som omger Sverige har besvärlig botten vilket har både för- och nackdelar. Det är svårt att hitta en mina, men lätt att gömma en. Den svenska marinen har planerat hur de ska agera om Sverige skulle utsättas för en attack från havs.– Om ett angrepp skulle ske, så finns det ju planer för var vi kan lägga vilka minor för att nå uppnå absolut bästa effekt, säger Ewa Skoog Haslum, som är Försvarets marinchef.Medverkande:Christoffer Blohm, kapten och stabschef på amfibiebataljonen i Göteborg.  Ewa Skoog Haslum, Försvarsmaktens marinchef.Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben.Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.Johanna Nilsson, stridsledningsofficer på minröjarfartyget HMS Koster.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Youtubekanalen USS PRINCETON CG-59, DW, Iltalehti, Försvarsmakten

Flera flygplanskränkningar och fiskebåtar med märkliga antenner i närheten visar att Ryssland intresserar sig för Gotland. Det svenska semesterparadiset rustas också upp militärt i högt tempo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gotland har alltid haft en stor militär betydelse men Nato-medlemskapet har gjort ön ännu mer intressant. Nyligen sade den svenska överbefälhavaren Micael Bydén i en intervju i tysk media att Putin håller bägge ögonen på Gotland. Ett uttalande som fick mycket uppmärksamhet.– Det förväntar jag mig att han har, säger ÖB även när Gräns träffar honom ombord på utbåtsbärgningsfartyget HMS Belos i Visby hamn.Det här är en stark kontrast mot läget 2005 då P18 som var det sista kvarvarande regementet på Gotland lades ned. Försvaret av ön sköttes därefter till stor del av hemvärnet.– Det var en av de svåraste stunderna i mitt liv, säger Dan Rasmussen som var officer på P18 och deltog i nedstängningsceremonin. Numera är han regementschef för nya P18 som öppnade igen 2018 på en ny plats utanför Visby.När Ryssland invaderade Ukraina 2014 blev det bråttom att rusta upp på Gotland. Försvarsmakten överraskade genom att låta 150 soldater stanna kvar i samband med en övning i september 2016. Sedan dess har Gotland permanent militär närvaro igen.– Det var kanske ett av de viktigare beslut jag fattade, säger ÖB Micael Bydén som avgår i höst.Ryssland testar och provocerarDen senaste gången Ryssland invaderade Gotland var 1808, men det varade inte så länge.– Gotland har alltid varit ett intresseområde för Ryssland slash Sovjetunionen, säger Mats Ekeroth som är ordförande för försvarsmuséet på Gotland och före detta militär och överste.Han berättar att under Kalla kriget var rysk militär ständigt närvarande i närheten i luften och till sjöss, men sedan lugnade det sig i alla fall på ytan. Nu har det blåst upp igen. Nyligen kränkte ryskt flyg svenskt luftrum vid Gotland i samband med den stora Baltopsövningen som Nato höll i juni. Amerikanska och polska soldater var på Gotland och övade.– Det är inte någon som navigerat fel, säger Anna Wieslander som är Nordeuropachef på tankesmedjan Atlantic Council.Det finns flera olika skäl till att Ryssland håller nära koll på Gotland. Samtidigt gör Sverige mycket för att förstärka försvaret på ön och underlätta samarbetet med Nato. Hör mer om detta i det här avsnittet av Gräns.Medverkande:Dan Rasmussen, regementschef på P18 Gotland. Mats Ekeroth, ordförande Gotlands förvarsmuseum.Anna Wieslander, Nordeuropachef tankesmedjan Atlantic Council.Micael Bydén, Sveriges överbefälhavare.Programledare: Karin Hållsten och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Gotlands Försvarsmuseum, Försvarsmakten, Aftonbladet, Welt, PBS News, DVIDS samt Youtubekanalen Drakekloo Productions

Ögruppen Svalbard i Arktis är hetare än någonsin. Militärstrateger pratar om att det är där Ryssland kan testa Natos artikel fem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ögruppen Svalbard, belägen mellan Norge och Nordpolen, har hamnat i rampljuset. Området tillhör Norge men ett 100-årigt traktat dikterar villkoren. Medborgare från alla länder som skrivit under traktatet har rätt att bosätta sig på Svalbard och starta företag och länderna har rätt att bedriva forskning. Bland annat finns ett helt ryskt samhälle som styrs helt av det ryska statliga kolgruveföretaget Arktikugol. Spänningarna mellan det ryska och det norska Svalbard har ökat på sistone.– Det har ju blivit väldigt annorlunda nu efter kriget börjat i Ukraina, säger Moa-Maria From Kero som bor på Svalbard.Norge vill stärka sin kontroll över ögruppen. Samtidigt anklagar Ryssland hela tiden Norge för att bryta mot Svalbardstraktatet. Dessutom testar Ryssland var Norges gränser går genom mindre hybridaktioner, som ett olovligt uppsatt heligt kors med proryska symboler och en militärparad på den ryska segerdagen med hovrande helikoptrar – trots flygförbud.Artikel fem kan testas på SvalbardDet finns bedömare som tror att situationen på Svalbard kan eskalera rejält i framtiden – så pass mycket att det är där som Natos artikel 5, den om att ett angrepp på en medlemsstat innebär ett angrepp på alla allierade, kan testas just där. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi tillhör dem som tror att det är en rimlig teori.– Om man tittar på intention, förmåga och tillfälle: Förmåga och tillfälle har Ryssland, men vi vet inte om de har intentionen. De har inte det ännu, men det är ju möjligt att det förändras, säger Joakim Paasikivi.Skulle ett ryskt angrepp på Svalbard en dag bli verklighet kommer det även att påverka Sverige.– Vad som sker på Svalbard har aldrig varit mer aktuellt för Sverige, säger Jonas Kjellén som är militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOIEftersom Sverige räknas som en arktisk nation och med tanke på det svenska Nato-medlemskapet skulle Sverige kunna bidra med bland annat isbrytare i ett eventuellt försvar av Svalbard.Den allt mer spända situationen påverkar även invånarna på ögruppen. – Jag älskar den här lilla byn och den här ön så det gör ont i mig och i många andra när man ser det som händer här, säger Moa-Maria From Kero.Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm. Jonas Kjellén, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Moa-Maria From Kero, boende på Svalbard.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, NRK, Youtubekanalen DW News, Reuters, France 24 samt Arktikugols kanal på Vkontakte.

Flera EU-parlamentariker blir avslöjade med kopplingar till Ryssland och Kina. För främmande makt är Bryssel högintressant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vårdag 2024 kliver polis in på den tyske politikern Maximilian Krahs kontor. Han är toppkandidaten till EU-parlamentet för det högernationalistiska partiet AfD, Alternative für Deutschland. Krah har tidigare blivit ifrågasatt för att ha Kinakopplingar men nu söker polisen efter information om hans assistent. Han är nämligen misstänkt för att ha spionerat för Kina.Några månader tidigare har det avslöjats att en lettisk EU-parlamentariker, Tatjana Ždanoka, jobbat för den ryska säkerhetstjänsten FSB.– En stor del av beslutsfattandet sker inom Europaparlamentet och Europeiska rådet. Där fattas det ju beslut som påverkar hela EU och då är det självklart också av intresse för främmande makt som vill driva igenom sin agenda, säger Gabriel Wernstedt som är pressekreterare på Säkerhetspolisen.Att både Nato-högkvarteret och många av EU:s institutioner ligger i Bryssel gör att staden börjat kallas för Europas spionhuvudstad. Det märks, tycker Teresa Küchler som är Svenska Dagbladets Brysselkorrespondent.– Jag ser mer affischer som hänger uppe lite här och där nu än vad jag gjorde för 20 år sedan när jag kom hit. ”Tänk på vem som sitter bakom dig när du pratar högt i matsalen”, alltså lite det budskapet, säger hon. Den typen av affischer finns både hos Nato och i EU-parlamentet.Vad är hybrid krigföring?Både fallet med Maximilian Krah, hans assistent och Tatjana Ždanoka är exempel på det som kallas politisk krigföring. Det är en slags hybridkrigföring som främmande makt använder sig av, bland annat genom att sprida desinformation, stötta olika partier ekonomiskt, genomföra politiska påverkansoperationer eller skaffa sig agenter i utländska parlament.De partier som tycks absolut lättast för främmande makt att påverka är främst ytterkantspartier på båda sidorna av höger-vänster-skalan.– Extremhögern, extremvänstern och fredsrörelser. Det är de som har varit så mycket emot etablissemanget/väst/Nato/USA att man har uttryckt ryska intressen, säger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm. Medverkande:Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm. Teresa Küchler, Brysselkorrespondent Svenska Dagbladet.Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säkerhetspolisen.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, SVT, Youtubekanalen Spy Capital Film, Youtubekanalen, DW, DW History and Culture, EFE, Youtubekanalen POLITICO Europe, Euronews

Gängkriminella i Sverige jobbar på uppdrag av Iran. De har redan attackerat mål i Sverige för Irans räkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I januari i år hittades en handgranat vid Israels ambassad i Stockholm. Det är ett av attentatsförsöken som svenska gängkriminella ska ha försökt utföra åt Iran, enligt den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. Säpo vill inte gå in på enskilda attentat men bekräftar samarbetet mellan svenska gäng och Iran.– Säkerhetspolisen kan nu konstatera att kriminella nätverk i Sverige är en proxy som Iran använder sig av, säger Daniel Stenling som är chef för kontraspionage på Säpo.Enligt Mossad kan ledaren för nätverket Foxtrot, Rawa Majid, ha värvats i samband med att han greps i Iran i höstas.– Så det kan ju mycket väl vara så att det här är någonting som de såg som en potentiell plan när han väl föll i knät på dem. I meningen att vi behöver hitta någon som kan utföra saker åt oss i olika delar av Europa och så dyker han upp, eller så har de aktivt letat, säger Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet.Det har skett tidigare att Iran använt sig av kriminella som mellanhänder för att utföra attentat i Europa. Det finns flera förklaringar till varför Iran arbetar på det här sättet. Hör mer i detta extraavsnittet av Gräns.Medverkande:Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska InstitutetDaniel Stenling, chef för kontraspionaget på SäpoProgramledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, TV4

På kort tid har tiotusentals flygplan på väg över Östersjön plötsligt förlorat sin GPS-signal. Allt pekar mot att Ryssland ligger bakom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mars i år ska två små flygplan flyga från Gdansk i Polen till Kalmar i Sverige. Allt ser bra ut inför avfärd men snart störs GPS:en.– Det märks tydligt med varningsflaggor som kommer upp på skärmarna, en stor text: No GPS signal. Och vi kan inte längre följa nålen som piloten tittar på, säger Henrik Edshammar som är pilot och flyginstruktör.Båda planen har råkat ut för samma sak och de är inte ensamma, sedan december 2023 har minst 50 000 GPS-störningar i Östersjöområdet registrerats.– Jag skulle vilja karaktärisera det här som en form av icke-väpnad aggression, säger Jörgen Elfving, överstelöjtnant som ägnat sig åt Sovjet och Ryssland under stora delar av sin militära karriär men som nu är pensionär.  Analyser pekar mot RysslandDet finns många sätt att spåra var störningarna kommer ifrån, och mycket pekar mot att en stor del orkestreras från Ryssland.– Man har bland annat sett särskilt koncentrerade områden dels i Kaliningrad men även strax utanför Sankt Petersburg, säger Maria Engqvist som är analytiker i Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Området som drabbas av störningar är stort och för att lyckas med en så stor geografisk spridning behövs rejäl teknisk utrustning. Även det gör att mycket pekar mot att en statsaktör ligger bakom GPS-störningarna och ägnar sig åt telekrig.– Det är den rimliga slutsatsen på grund av vad som krävs av den tekniska utrustningen för att generera ett sådant stort störområde. I teorin kan en privatperson göra det, men den utrustningen skulle ju bli väldigt stor och lätt att lokalisera, säger Fredrik Eklöf som är expert på globala navigationssystem och som forskar på totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Det finns fyra globala navigationssystem som fungerar tillsammans. Tillsammans benämns de GNSS. Det amerikanska heter GPS, Kinas heter Beidou, BDS, Rysslands Glonass och inom EU finns Galileo. Galileo utvecklar även nya satelliter med bättre kapacitet för att till exempel stå emot sabotage som jamming där signaler störs ut och spoofing där signalen manipuleras att vilseleda.Medverkande:Henrik Edshammar, pilot och flyginstruktör.Fredrik Eklöf ,expert på globala navigationssystem, forskare på totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Maria Engqvist, analytiker i Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Jörgen Elfving, överstelöjtnant.  Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenTekniker: Magnus KjellssonLjud från: Sveriges Radio, The Ronald Reagan presidential library, Youtube

Ett nytt avtal låter USA ha soldater och materiel på svensk mark. Men när det gäller kärnvapen finns utrymme för tolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I juni ska riksdagen rösta om DCA, Defence Cooperation Agreement, ett bilateralt försvarsavtal med USA som bland annat ger USA tillgång till 17 svenska militärbaser. En majoritet av riksdagspartierna är för avtalet och försvarsministrarna Pål Jonson (m) och Lloyd Austin har redan träffats i Washington och skrivit under– Avtalet gör det lättare för amerikanerna att komma hit för samövningar, för skarpa insatser i kris och krig och framförallt så förenklar det formaliteterna så att det blir mindre pappersarbete, säger Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert på totalförsvarets forskningsinstitut FOI  Det är till exempel krångel med tull, körkorts- och vapentillstånd som ska gå snabbare och att underlätta Sveriges roll i Nato som ett uppmarschområde mot Finland och Baltikum. – Nu är Sverige anslutet till Nato och där är USA en stor spelare också så att det här är ett steg för att underlätta Natos operativa planering, säger Jan Thörnqvist med stor erfarenhet av höga poster inom Försvarsmakten.Oro som går tillbaka till kalla krigetDet finns en oro att USA ska skaffa sig permanenta baser med amerikanska soldater i Sverige, soldater som i första hand hamnar i det amerikanska rättssystemet om de blir misstänkta för brott i Sverige. Men statsminister Ulf Kristersson har vid upprepade tillfällen sagt att det inte är aktuellt med permanenta baser i fredstid. Inte heller med kärnvapen på svensk mark i fredstid.– Det är knappast så att någon vill att vi ska ha något sådant arrangemang. Det finns brist på resurser och det är ingen som nu trycker på för att utvidga, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker.Under kalla kriget var Sverige ett av de länder som tog täten i kampen mot kärnvapen. Samtidigt hade regeringen överenskommelser under bordet med kärnvapenmakten USA, men inget av det fanns på pränt.  2024 finns det de som undrar om historien är på väg att upprepa sig. Att Sverige går in i nya samarbeten med USA som lämnar viktiga frågor öppna för tolkning. I det 37-sidiga DCA-avtalet nämns inte ordet kärnvapen en enda gång och kritiker lyfter frågan om kärnvapen kan hamna på svensk mark i krig eller kris.– Ett bra avtal tar ju sikte på regniga dagar, saker och ting kan ändras i världen och då är det viktigt att man har ett avtal där det finns vissa garantier så att svenska intressen också efterlevs, säger Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet.Medverkande:Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert på totalförsvarets forskningsinstitut FOIJan Thörnqvist tidigare insatschef i FörsvarsmaktenKatarina Engberg, säkerhetspolitisk analytikerThomas Jonter, professor i internationella relationer vid Stockholms universitetProgramledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, SVT, AP, Sky News

Årets Eurovision kan vara den mest politiskt känsliga någonsin. Samtidigt är terrorhotet i Sverige högt och Säpo är på tårna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Israel kommer som vanligt att delta i Eurovision. Men i år är inget vanligt år. Det är det första Eurovision som hålls efter den 7 oktober – dagen då Hamas attackerade Israel och dödade runt 1 200 personer och kidnappade över 200. Israels svar kom snabbt och pågår än idag. Deras invasion av Gaza har lett till över 30 000 döda och kritiken mot Israels agerande är hård. Därför menar många att de borde uteslutas ur Eurovision.Men så blir det inte. I Malmö väntas stora demonstrationer mot Israels deltagande och enligt arrangörerna kan 20 000 personer delta i protesterna. Samtidigt är terrorhotsnivån i Sverige en fyra på den femgradiga skalan och det betyder att hotet är högt.– Vi vet att omvärldskonflikter och händelser i omvärlden kan vara drivande, framförallt för enskilda hotaktörer som mot bakgrund av en internationell konflikt vill, eller eventuellt utvecklar en avsikt att, begå handlingar i Sverige också, säger Christoffer Wedelin, biträdande operativ chef på Säkerhetspolisen. Han är också Säpos kommenderingschef under Eurovision. Säpos fokus är på just terrorhot och cyberhot. Det sistnämnda är också någonting som man tar höjd för. Hacktivister, kriminella eller främmande makt kan ha intresse av att utföra någon slags cyberattack eller desinformationskampanj under Eurovision. Säkerhetsläget är helt enkelt annorlunda nu jämfört med 2013 när Malmö arrangerade evenemanget sist.– Som det är nu med pågående konflikter mellan Israel och Hamas, med en hel del aktivitet från aktivister som kanske vill ta tillfället i akt, och med ökad hot och desinformation från Ryssland så tror jag att det är nog mer komplicerat den här gången än vad det var förra gången, säger Tony Ingesson, biträdande lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.Medverkande:Christoffer Wedelin, biträdande operativ chef på Säkerhetspolisen och Säpos kommenderingschef under Eurovision. Tony Ingesson, biträdande lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Sydsvenskan

Kriget sprider sig utanför Ukrainas gränser när landet når nya mål inne i Ryssland. Samtidigt kommer Putin med nya hot mot Nato. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av april 2024 hävdar Ukrainas säkerhetstjänst att de attackerat ett ryskt stridsfartyg vid Kaliningrad, den ryska exklaven som ligger inklämd mellan Nato-länder i Östersjön.Många frågor lämnas obesvarade men om uppgifterna om robotkorvetten stämmer är det första gången som Ukraina angriper ett ryskt fartyg i Östersjön. Tidigare har man bara slagit mot den ryska svartahavsflottan.– Historiskt när Ryssland varit inblandat i olika typer av krig så har de här två områdena, Svarta havet och Östersjön, väldigt snabbt kommit att länkas samman, säger Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.Martin Kragh skulle inte förvånas om konflikten spiller över ännu mer till Östersjön framöver.– Från den ukrainska sidan betraktat så finns det inga militära mål på den ryska sidan som är oantastbara. Var helst dom kan hittas kommer ukrainska militärer försöka angripa dem, säger han.Ukrainska attacker långt inne i RysslandSamtidigt slår Ukraina till längre in i Ryssland än någonsin. De senaste månaderna har det rapporterats om ukrainska drönarattacker mot den ryska oljesektorn.– Vi alla går ju och tittar på vad det kostar att tanka bilen eller försörja oss med el eller med värme och då är ju oljepriset en viktig variabel på världsmarknaden, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm, och lägger till att det är det som gör att attacker mot oljeterminaler blir så känsligt.Men attackerna faller inte i god jord hos alla. Från amerikanskt håll uppmanar man Ukraina att sluta angripa oljeraffinaderier. Det spekuleras i att USA:s president Joe Biden inte vill ha högre oljepriser inför det amerikanska valet i höst.Putins nya hotTrots de ukrainska attackerna mot den ryska energisektorn fortsätter länder i väst att stötta Ukraina. Bland annat väntas de första leveranserna av F-16-plan, ett stridsflyg som Ukraina väntat länge på, komma till landet under senvåren. Det har fått den ryske presidenten Vladimir Putin att hota med att planen kan attackeras vid flygbaser även i Nato-länder.– Till att börja med är det ju ett väldigt obehagligt hot för alla inblandade, men jag ser att riskerna med att faktiskt göra det för Ryssland troligtvis är större än de eventuella vinsterna, säger Hans Liwång, docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan.Det finns en växande oro för ett storkrig där Nato dras in, men både ryska och amerikanska uttalanden gör gällande att ingen vill ha ett tredje världskrig.Medverkande:Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan i Stockholm.Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Reuters, CNN, Youtubekanalen NATO News, U.S. Department of State, BBC, The Telegraph, Daily Mail

När en man hittas död i sin lägenhet uppdagas ett nätverk som kartlägger militära anläggningar information som är intressant för främmande makt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Strax innan jul 2014 går polisen in i en lägenhet i Stockholm. Där ligger en död man. När hans vänner senare städar upp hittar de hårddiskar med hemlig information som de lämnar över till säkerhetspolisen, Säpo, som i sin tur lämnar över den till Must, den militära underrättelsetjänsten.Fynden leder så småningom till att ett stort nätverk män uppdagas. De är så kallade möpar, militärt överintresserade personer, och de är medlemmar i ett internetforum som heter LS-tornet. De beskriver bland annat detaljer om försvarsanläggningar.– Det var ju väldigt många personer som hade en lång bakgrund inom det militära som verkligen var villiga att dela med sig av information, säger Erik, som var en av medlemmarna i forumet.De senaste åren har flera LS-tornetmedlemmar gripits, misstänkta för att ha brutit mot lagen. Många av männen i LS-tornet menar att de inte ägnat sig åt något olagligt, deras bild är att de samlat information som redan finns tillgänglig för allmänheten. David Bergman, doktor i psykologi och lärare på Försvarshögskolan, menar att de enskilda pusselbitarna inte nödvändigtvis är hemliga. Men när man börjar lägga ihop dem till en helhet kan det bryta mot lagen.– Då blir det fruktansvärt olagligt. Och känsligt, säger David Bergman.Hittills har flera män blivit dömda till fängelsestraff eller villkorlig dom för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. En av dem är Erik, som dömts till åtta månaders fängelse av tingsrätten. Men hans fall är ännu inte helt avgjort eftersom det ska tas upp i hovrätten också.Gripanden, rättegångar och straffMats Ljungqvist, åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål i Stockholm, menar att kartläggningen varit på en väldigt hög nivå, nästintill professionell, och att det är nära på krigsförberedande planering som vissa av LS-tornets medlemmar ägnat sig åt.– Vi påstår ju med rätta att det här är exakt sådant material som främmande makt vill ha och behöver, säger Mats Ljungqvist.Ingen av de männen är dömd för spioneri, men det finns ändå en oro att till exempel Ryssland skulle kommit över de känsliga uppgifterna som spridits på forumet.– Det vore ju nästan konstigt om inte ryska underrättelser haft koll på de här männens aktiviteter och på de här hemliga chattrummen, säger Alexander Gagliano, reporter på Ekot som följt nätverket.Medverkande:David Bergman, lärare på försvarshögskolan och doktor i psykologi.Mats Ljungqvist, åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål i Stockholm.Erik, tidigare medlem i forumet LS-tornet.Alexander Gagliano, reporter på Ekot.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, SVT

Kriget i Ukraina har gjort artilleriammunition till en bristvara i hela världen förutom i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kriget i Ukraina har utvecklats till ett artillerikrig få såg framför sig. Och nu börjar Ukraina få slut på granater av den viktiga 155 millimeters kalibern. Och omvärlden har svårt att fylla sina egna och Ukrainas lager.– Produktionskapaciteten i väst och USA vad för något år sedan fem till tio gånger lägre än åtgången i Ukraina, så kraftig obalans, säger Marin Lundmark lektor i försvarssystem vid försvarshögskolan.  Det talas om leveranstider uppemot fem år för granatbeställningar som läggs idag. Det gör att länder som skänkt stora mängder ammunition till Ukraina inte kan fylla på sina egna lager. Och eftersom lagren i många länder inte var fulla när kriget startade, börjar man nu närma sig kritisk låga nivåer.Bristen akut för UkrainaUkraina skjuter i snitt 2000 granater per dag jämfört med Ryssland som bedöms skjuta 10 000 per dag. Konsekvensen blir att Ukraina inte kan gå på offensiven och återta terräng. Ett scenario som gynnar Ryssland som kan stärka kontrollen i de ockuperade områdena och skapa ett låst läge.– Det är inte ett stillestånd utan det är ett ställningskrig alltså, säger Överstelöjtnant Joakim Paasikivi lärare på Försvarashögskolan och fortsätter.– Det blir farligare vid fronten.Bilden bekräftas också av Ukrainas försvarsminister som nyligen sa att när utlovade leveranser från väst uteblir dör Ukrainska soldater och man förlorar terräng.Rysk krigsekonomiRyssland lägger sju procent av BNP på försvarsmakten och stora delar av den ryska industrin har ställt om för att producera krigsmaterial. Förutom att att granattillverkningen går på högvarv så hade Ryssland stora lager när de startade kriget.– Ryssland skulle gått in i kriget med någonstans mellan 10-15 miljoner artillerigranater, säger Tomas Malmlöf forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och analyserar rysk försvarsindustri.Gamla sanningar återupptäcksUnder 90-talet rustade många länder ner och i Sverige såldes resterna av de statliga bolag som tillverkade försvarsmateriel. Istället gick man över till en just-in-time princip där ammunition köptes in när den behövdes. Men lärdomarna från Ukraina-kriget har gjort att försvaret tänkt om.– Det visste vi förut också under kalla kriget, men av olika skäl så har metoderna kopplat till just in time och allt som egentligen rör new public management och effektiva värdekedjor med mera satt sin prägel på det militära systemen. Så att vi behöver gå tillbaka till roten, säger Michael Claeasson chef för Försvarsstaben.

En ny gren av IS har den senaste tiden planerat flera terrordåd i Sverige och när hundratals dör i en terrorattack i Moskva verkar samma grupp ligga bakom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senaste tiden ska flera planerade terrordåd mot Sverige upptäckts och avvärjts. Säpo grep fyra personer i Tyresö i början av mars. Kort efter greps två andra personer av tysk polis misstänkta för att planerat ett dåd mot Sveriges riksdag.Personerna som planerat dåden är islamister och i flera fall anhängare till grenen IS Khorasan, förkortat IS-K. Det är en utbrytargrupp från Talibanerna, och som runt 2014 började svära trohet till Islamska staten, IS.– En anledning till att vissa av de här grupperna använde sig av IS-flagga, var för att man trodde att IS-rörelsen i Syrien och Irak hade pengar och kunde sponsra dem, säger Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på FOI.IS-K har genomfört flera blodiga dåd i Afghanistan. Det mest uppmärksammade är attacken på en förlossningsklinik 2020 där 24 personer dog, och senare, 2021 när en självmordsbombare dödade minst 180 personer på Kabuls flygplats.– De är skoningslösa framför allt när det gäller lokalbefolkningen, säger Helene Lackenbauer.Sverige ett målSverige har fått mycket uppmärksamhet i den muslimska världen senaste tiden. Först var det LVU-kampanjen och senare de många koranbränningarna. Det har gjort Sverige till ett högt prioriterat mål för islamistiska terrororganisationer, det säger Jörgen Holmlund lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.– Genom att bränna koranen med bacon på utanför Iraks och Turkiets ambassader, så synliggör vi inom vår yttrandefrihet att vi tycker illa om islam. Då finns det en grundanledning att slå tillbaka.Kopplingar till Moskva-attackenHittills har IS-K:s planerade terrorhandlingar i Sverige avvärjts. Men i helgen misstänks personer från samma gruppering utfört attentaten mot konserthuset Krokus i Moskva där över 130 människor dödades.Att Ryssland utgör ett mål för IS-K tror Helene Lackenbauer på FOI beror på Rysslands inblandning i olika muslimska regioner.– Till exempel hade de trupper inne i Kazakstan. Det är inte så hemskt länge sedan. Och de fortfarande utövar ju väldigt mycket makt där. Sen har vi Tjetjenien med den muslimska befolkningen där. En annan faktor, är Syrien. Ryssland omöjliggjorde för IS att verka och bita sig fast i Syrien under Syrienkriget. Då var ju Ryssland en viktig faktor som hjälpte regimen i Syrien att tränga bort IS, säger hon.Medverkande:Helene Lackenbauer, FOIJörgen Holmlund, FörsvarshögskolanProgramledare: Sara Sundberg och Karin HållstenLjud från: SVT, Sveriges Radio

På kort tid har Kinas elbilar blivit storsäljare men i Europa och USA finns en oro att de kan användas för spionage och kartläggning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världen ställer om till klimatvänligare transportmedel och elbilar är hett eftertraktade men samtidigt som Kina tar ledningen i elbilsracet hopar sig farhågorna. Om Kina helt tar över marknaden blir Europa beroende av elbilar från en auktoritär stat.– Det läget kan ju innebära risker då Kina skulle kunna använda sig av det beroende som EU och Sverige skulle ha relation till Kina för att få genom geopolitiska fördelar, säger Oscar Almén, Kinakunnig på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.  Bäst går det för den kinesiska tillverkaren BYD, build your dreams, som nyligen gick om elbilen Tesla i försäljningen. Den amerikanska entreprenören och Teslagrundaren Elon Musk har gått från att hånskratta åt BYD till att peka på dem som ett stort hot.– De är världens största och byggde över tre miljoner bilar i fjol. Det är mycket bilar, men exporten ligger på några få procent av deras total. Så de ser hela världen som en enorm möjlighet och nu vill de till Europa, säger Alrik Söderlind editor at large på tidningen Auto Motor & Sport Bilar som spionerar?Alla elbilar samlar in information men med de kinesiska elbilarna finns farhågan att infon hamnar i händerna på den kinesiska staten på grund av statens nära koppling till företagen och en lag som säger att alla kinesiska företag är skyldiga att lämna ut sin information till staten.– Den här oron handlar helt enkelt om att Kina skulle kunna använda känslig data i illasinnade syften om användarna, men inte bara om användarna utan också om infrastrukturen som de här bilarna rör sig i, säger Ulla Lovcalic, Kinakännare på Utrikespolitiska institutet.Medverkande:Oscar Almén, Kinakunnig på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOIAlrik Söderlind, editor at large på tidningen Auto Motor & SportUlla Lovcalic, Kinakännare på Utrikespolitiska institutet, även fritidspolitiker för L men uttalar sig som analytiker på UI.Programledare: Sara Sundberg och Karin HållstenProducent: Karl-Johan GlasTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, CNBC, AP, Reuters, Deutsche Welle, Fully Charged

En chockvåg går genom Europa när presidentkandidaten Donald Trump säger att Natos artikel 5 inte gäller om man inte betalar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den amerikanska presidentkandidaten, republikanen Donald Trump har satt hela Nato-alliansen i gungning efter ett utspel vid ett valmöte.– Det här uttalandet var ju ohyggligt omdömeslöst. Han sa ju mer eller mindre ordagrant att han skulle uppmuntra Ryssland och attackera länder i Europa som inte gör rätt för sig i Natokontexten, säger Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Kärnan i Natosamarbetet är artikel 5 att alla länder hjälps åt att försvara en medlemsland vid ett anfall. Även om det bara är Trumpsk retorik finns det risker med ett sådant här uttalande menar Anna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.– Det är farligt därför att det är klart att Ryssland uppfattar ju då att här finns ett utrymme att testa. Inte första gången USA signalerar neddragningar i EuropaAtt Trump vill dra ner på den militära närvaron i Europa är inget nytt. Under sin förra mandatperiod försökte han dra hem trupp från bland annat Tyskland.Men även demokraten Barack Obama, drog ner på den militära närvaron i Europa under sin presidentperiod.– Obama ansåg att Europa nu var fixat och klart och drog då hem alla tunga amerikanska arméförband från Europa och spenderade ytterst lite pengar på de resterande amerikanska trupperna, säger Mike Winnerstig.Det här skedde 2012 och Obamas agerande möblerade om den säkerhetspolitiska spelplanen, och gav plats för ett mer aggressivt Ryssland.– Europa måste på allvar göra det som vi har pratat om, och diskuterat under många år. Att vi i Europa måste ta bli starkare, ta hand om vår egen säkerhet, säger Anna Wieslander.Bara två tredjedelar av Natos medlemsländer når upp till kravet att två procent av BNP ska läggas på det egna försvaret. Men trots det lägger man gemensamt mer pengar på sina försvarsmakter än Ryssland.– Men det spelar ju inte så stor roll om man inte kan komma överens om hur de här bäst ska utnyttjas, och om de förmågor som man behöver ta väldigt många år att utveckla, säger Jacob Westberg, docent vid Försvarshögskolan.  Medverkande:Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut FOIAnna Wieslander, nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic CouncilJacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.  Ljud från: Riksdagens webb-tv, Aftonbladet, Sveriges Radio, Washington Post, The Monroe Doctrine 1939, Natos hemsida, NBC, BBC, C-span, Wall Street Journal

En fredag vid lunch larmar sensorer som sitter på taket till den svenska säkerhetspolisens högkvarter om något ovanligt och livsfarligt. Den kemiska stridsgasen fosgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av februari 2024 känner flera medarbetare på Säpo av konstiga symptom. De mår illa eller har svårt att andas. Åtta personer hamnar på sjukhus.Ett gaslarm har gått och det visar sig att en dödlig stridsgas uppmätts vid säkerhetspolisens högkvarter. Den stora frågan är varför.– Fosgen är en mycket giftig gas och händelser med fosgen och förgiftningar är ju mycket, mycket ovanligt i Sverige. Det det känt som en stridsgas och ett kemiskt stridsmedel som användes då redan under första världskriget. Så att det är klart man får tankar kring att det kan ha varit någon händelse som liknar sabotage eller terrorhandling, säger Kai Knudsen, giftexpert och överläkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.Men ingen vet. Det spekuleras också i om sensorerna på Säpo varit defekta. Ytterligare en teori är att gasen skulle kunna komma från ett närliggande bygge, om det till exempel svetsats.– Det är nog väldigt osannolikt att det skulle inträffa, men i teorin så kan det ju skapas, men det krävs att många omständigheter ska gå ihop, säger John Gräsvik som är kemiexpert på Försvarsmakten.

När Sverige går in i Nato öppnas dörren till gruppen som hanterar kärnvapenfrågan. Sverige ska vara med och fatta beslut om massförstörelsevapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ungerns parlament har röstat ja till Sverige i Nato och med det är det sista stora hindret avklarat för ett medlemskap. Det återstår lite dokumentunderskrifter och sen kommer Sveriges flagga kunna hissas vid Natohögkvarteret i Bryssel.Sverige kommer behöva ta ställning till vilken roll man vill ha i Natos Nuclear planning group och exakt hur det ska se ut, det är inte riktigt klart. – Det Sverige har sagt, det är att det går inte riktigt att veta hur Sverige ska förhålla sig där förrän man är medlemmar. För det är först när man är medlemmar i Nato som man har tillgång till all information som har med kärnvapendelen av avskräckningen att göra och när man har fått den informationen. Då ska den studeras och därpå ska Sverige fatta ett beslut om hur vi ska förhålla oss till kärnvapenavskräckning, säger Karl Sörenson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

När svensken Johan Floderus grips i Iran sätts den svenska regeringen på prov. Sverige får känna på det som kallas för gisslandiplomati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I april 2022 ska EU-tjänstemannen Johan Floderus resa hem från Teheran, när iranska myndigheter griper honom, och anklagar honom för spioneribrott, att han ska ha samarbetat med Israel mot Iran.– Johan Floderus är godtyckligt frihetsberövad och bör frisläppas så fort som möjligt så att han kan återförenas med sin familj, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till SVT.Åklagaren vill att Floderus ska dömas till döden, och han utsätts för hård press i det ökända Evinfängelset, en plats där fångar enligt människorättsorganisationer utsätts för tortyr.Sverige tillämpar länge det som kallas för tyst diplomati, och Johan Floderus namn är okänt för allmänheten i mer än ett år.GisslandiplomatiSamtidigt menar experter att det som sker är så kallad gisslandiplomati – i klartext att Iran fängslat en oskyldig person för att kunna använda honom som bytesvara.– I Irans ögon är han en riktigt bra gisslan för att sätta press på Sverige, säger Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt på Stockholms universitet.För i Sverige finns något som Iran vill ha, tror många: iraniern Hamid Noury, som dömts till livstids fängelse för folkrättsbrott. Exiliranier har jublat över domen, men för den islamiska republiken Iran är situationen djupt störande – och regimen vill ha honom tillbaka.I Iran väntar Johan Floderus på sin dom. Samtidigt tvingas Sveriges regering tänka på om man ska acceptera en fångutväxling.Medverkande:Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt på Stockholms universitetErika Holmquist, senior analytiker med inriktning på Mellanöstern och Iran på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Stefan Johansson, företagare i betongbranschen, tidigare fånge i Iran.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, SVT, TV 4

Sabotörerna som sprängde ledningarna på Östersjöns botten kommer inte att ställas inför rätta i Sverige. Men jakten fortsätter på andra ställen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den svenske åklagaren Mats Ljungqvist har beslutat sig för att lägga ner utredningen om grovt sabotage efter sprängningarna av Nord Stream 1 och 2.Utredningen har inte visat på att någon svensk medborgare deltagit i sabotaget, eller att Sveriges territorium varit inblandat.– Nu är den samlade bilden sådan att det finns grund för att säga att Sverige saknar jurisdiktion för att gå vidare med det här ärendet, säger Mats Ljungqvist.Säkrat bevisMen åklagaren tycker att man har en ”god bild” av vad som hänt, och utredarna har lämnat över material till Tyskland.Där fortsätter den tyska förundersökningen, bland annat med det som kan bli svenska bevis. Kustbevakningen och Försvarsmakten var tidigt på plats och man har hittat spår av sprängämnen.– Det är mycket rimligt att tror att den här den svenska utredningen är den som faktiskt har samlat in mest och bäst information om vad som hände på botten, säger Hans Liwång, docent på Försvarshögskolan.Medverkande:Hans Liwång, docent i försvarssystem på FörsvarshögskolanMats Ljunqvist, åklagareProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, SVT, Bild

Flera havsområden är tickande säkerhetsbomber och när sjöfarten i Röda havet är under attack ställs nya krav på den svenska marinen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När handelssjöfarten inte kan röra sig fritt på havet, då tycker jag faktiskt att vi blir hotat, säger Ewa Skoog Haslum, Sveriges marinchef.Nu, den här gången, är det i Röda havet som Huthirebeller attackerar handelsfartyg som de kopplar till Israel. Men marinchefen menar att man måste kunna försvara sig mot den typen av attacker även i svenska vatten.– Det skulle ju kunna ske här också. Det är svårt att inse. Men vill man påverka sjöfarten så som man gör i Röda havet så skulle man kunna göra det även här.Ewa Skoog Haslum har länge velat se en större svensk marin. Den önskan delas av Anders Hermansson som är vd på Svensk Sjöfart. Båda ser en utmaning i att den svenska kusten är lång, men marinen förhållandevis liten.– Vi i Sverige måste nu verkligen fundera om vi har tillräcklig förmåga att skydda den för Sverige så viktiga sjöfarten. Vår bedömning är att förmodligen har vi inte det i Sverige idag, säger Anders Hermansson. Marinchefen menar att det inte är Försvarsmakten själva som står för skyddet av sjöfarten, utan att det sker tillsammans med bland annat andra myndigheter. Men skulle Sverige misslyckas med skyddet blir priset högt. Sverige är beroende av sjöfart och om exporten och importen till svenska hamnar skulle blockeras av en potentiell fiende är risken stor för att den grundläggande försörjningen inte kan upprätthållas.En kamp om att bli vågornas mästareDet är inte bara i Röda havet som det just nu är oroligt. I Sydkinesiska havet är läget också spänt. Kina rustar upp sin marin rejält och gör anspråk på stora havsområden. Delar av Svarta havet är en krigszon efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Och i området kring Arktis pågår en slags kamp om vem som blir vågornas mästare när isen smält.– Ordningen på världens hav håller på att kollapsa, alltså den regelbaserade världsordningen håller på att kollapsa, och den kollapsar allra snabbast på världens hav, säger Elisabeth Braw som är forskare och säkerhetsexpert på tankesmedjan Atlantic council.Medverkande:Ewa Skoog Haslum, Sveriges marinchef.Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.Elisabeth Braw, forskare och säkerhetsexpert på tankesmedjan Atlantic council.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Kalle AnderssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters

Polen nystar upp ett ryskt nätverk av unga spioner med uppdraget att sabotera vapenleveranser till Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nätverket är ovanligt stort och det har gått väldigt snabbt att sätta samman det. Den ryska underrättelsetjänsten har använt nya metoder och riktat in sig på en ny typ av agent: Unga.Rysk underrättelsetjänst har annonserat ut uppdrag via Telegram som människor nappat på.– De första uppdragen som de har fått kan man se som ett slags testuppdrag. Det kan vara att hänga upp flyers eller affischer med proryska budskap, säger säkerhetsexperten Carolina Angelis, som har lång bakgrund inom underrättelsevärlden.Därefter har uppdragen blivit allt mer komplexa. Det har rört sig om att kartlägga hamnar, flygplatser och järnvägsspår, det vill säga kritisk infrastruktur när det gäller de västliga vapenleveranserna till Ukraina.– Jag tror att ett av de centrala syftena är att kunna identifiera när leveranserna sker och förhoppningsvis slå ut dem innan de sprids ut och kommer fram till fronten, säger Michael Jonsson som är forskningsledare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Planer på sabotage som tågurspårningar, samt grova brott som mord och mordbrand, har också funnits men det verkar den polska säkerhetstjänsten ha avvärjt, enligt Angelis.Många ukrainska flyktingar i nätverketBland de 16 som gripits i det stora spionnätverket är de flesta från Ukraina. För Ryssland innebär det en slags win-win-sitaution. Om de inte åker fast får rysk underrättelsetjänst tillgång till värdefull information. Om de åker fast är det inte ryska medborgare som fälls och dessutom ser det illa ut för Ukraina. Det faktum att det handlar om flera ukrainare kunna också utnyttjas för att så split mellan olika grupper i Polen.– Det skulle kunna utnyttjas i den här typen av påverkan: Varför ska vi stötta hjälp av Ukraina när ukrainska medborgare kommer hit och spionerar och planerar sabotage på polsk mark? säger säkerhetsexperten Carolina Angelis.Medverkande:Carolina Angelis, säkerhetsexpert med lång erfarenhet från underrättelsearbete i Sverige.Michael Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap, nu associerad seniorforskare till Utrikespolitiska institutet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Magnus KjellssonLjud från: Sveriges Radio, Aftonbladet, Folk och Försvar samt AFP.

Enligt Israel har terrororganisationen Hamas planerat ett attentat mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Men svenska myndigheter håller tyst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När det gått närmare två veckor in i januari 2024 publiceras en lång tråd på den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahus konto på X. I den går det att läsa att Israel har uppgifter om att terrorstämplade Hamas vill attackera mål utanför Israel. Bland annat den israeliska ambassaden i Stockholm, hävdar Israel. – På det stora hela så är det en ny sak om Hamas skulle börja angripa mål utanför Israel/Palestina. Det har man ju inte gjort historiskt. Det har varit en uttalad policy hos organisationen att man ska hålla sitt krig mot Israel och inte blanda sig in i attacker utomlands, säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.I en intervju med norska NRK förnekar Hamas att de skulle haft planer på en attack mot Israels ambassad i Stockholm.Tidigare gripanden i Danmark och TysklandI december grips flera personer av den danska säkerhetspolisen. Sex personer häktas, misstänkta för att ha planerat ett terrordåd. Israel säger att Hamas är inblandat, men Danmark släpper ingen sådan information. Även i Tyskland grips flera personer i december som, enligt de tyska åklagarna, har kopplingar till Hamas militära gren.Det är utifrån fallen i Danmark och Tyskland som det kommit information om attentatsplaner mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Hittills har svenska myndigheter varit tystlåtna kring de påstådda attentatsplanerna. Men Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, är säker på att Säkerhetspolisen och polisen är informerade om läget.– Jag vet själv att det har förelegat ett högt säkerhetsläge, högre än vanligt, mot ambassaden och det skedde i samband med de här arresteringarna, säger Magnus Ranstorp.Men den knapphändiga informationen får Mellanösternkännaren Aron Lund att vänta med att dra för stora slutsatser.– Än så länge har vi en situation där Israels premiärminister säger att de här danska och tyska gripandena har avslöjat information om att man vill attackera ambassaden i Stockholm. Tyskland, Danmark och Sverige har inte sagt någonting ännu. Personligen skulle nog vänta och vilja veta vad Säpo eller Sverige eller andra myndigheter har att säga om saken, säger han.Medverkande:Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Magnus Ranstorp, terrorforskare på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn EkProducent: Karin HållstenReporter: Sara SundbergLjud från: Sveriges Radio, TV2 News samt Deutsche Welle.

Sverige ska ta emot soldater och vapen om det blir konflikt vid Natos norra gränser. Men då ökar hotet från robotattacker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det kan bli krig i Sverige, sa civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin i ett uttalande som väckt stor uppmärksamhet. Länder som Estland och Polen varnar om när ryska styrkor kan röra sig mot nya länder, och Nato jobbar utifrån att det skulle kunna bli konflikt med Ryssland. Den svenska Natoanslutningen haltar rejält, men den roll som Sverige ska spela i försvarsalliansen vid en kris eller en konflikt är ganska klar.– Om man tittar på kartan så kan man ju ganska snabbt dra slutsatsen att Sverige kommer bli ett genomfartsland för förband som ska österut, säger Jonas Haggren, viceamiral och Sveriges militära representant i Nato och EU.Hot från luftenUtländska trupper, vapen, ammunition och drivmedel. Allt som behövs kommer att transporteras genom landet. Men det här ökar hotet från så kallade långräckviddiga vapensystem, som robotar och drönare.Det här innebär att Försvarsmakten vill utveckla luftförsvaret av Sverige. Det handlar om att stärka både luftvärnet och flygvapnet.– Det är ju ju så att säga värdlandets ansvar att att ta hand om det när man transporterar igenom och baserar förband i Sverige, säger Jonas Haggren.Kapprustning oroarHan uppger att risken för en konflikt mellan Nato och Ryssland är låg i dagsläget, men att den inte går att utesluta längre.– Det är väl just den delen att vi inte längre kan utesluta det som såklart är ett stort allvar i sig.Både Ryssland och Natoländerna lägger enorma pengar på upprustning, och det kommer att fortsätta, tror Gunilla Herolf, senior analytiker, knuten till Utrikespolitiska institutet.– Och ett problem med det sammanhanget, det är ju att vi inte längre har en rad av de avtal som vi hade tidigare. Så att kapprustningen, både i kvantitet och i militär teknologi, kommer att, som det ser ut nu, fortsätta. Med ganska hög fart också. Det är ett stort orosmoment.Medverkande:Jonas Haggren, viceamiral och Sveriges militära representant i Nato och EU.Gunilla Herolf, senior analytiker vid Utrikespolitiska institutet.Mikael Holmström, säkerhetspolitisk reporter på Dagens nyheter.Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Karin HållstenTekniker: Glate ÖhmanLjud från: Sveriges Radio, Reuters, Cepa

Sommaren 2023 blir det plötsligt fler delfiner vid en av Rysslands flottbaser. De militärt tränade djuren kan användas för att slå ut fiendens dykare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På satellitbilder syns plötsligt fler fyrkantiga objekt ligga innanför pirarna vid Sevastopols hamn. Allt pekar mot att det är flytande burar för marina däggdjur och den brittiska underrättelsetjänsten gör bedömningen att det högst troligen handlar om flasknosdelfiner.– Vi kan absolut säga att deras betydelse ökar. De verkar komma närmare den vanliga flottan, säger den oberoende försvarsanalytikern H.I. Sutton.H.I. Sutton säger att det är svårt att svara på exakt hur många delfiner Ryssland har eftersom de inte går att se på satellitbilder. Men han gissar att det handlar om sex till åtta individer i Sevastopol. Och precis som den brittiska underrättelsetjänsten tror han att de främst används för att hitta dykare.– Det är en väldigt hård militär verklighet. Delfinerna är till syvende och sist tränade att döda dykare, säger den oberoende försvarsanalytikern H.I. Sutton.Dramatisk storm på Krim – delfinerna drabbadeSenhösten 2023 drabbas Ukraina, Moldavien och södra Ryssland av en stor storm som får stora konsekvenser. Bland annat skadas ryska försvarsanordningar vid Sevastopol. Satellitbilder visar hur saker som fanns på plats innan stormen plötsligt inte längre syns till.– Burarna och anläggningarna som delfinerna sannolikt skulle ha hållits i verkar ha blivit skadade. Det är lite oklart, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i strategi vid Försvarshögskolan.Delfinernas burar verkar alltså vara borta. Men om det betyder att delfinerna plötsligt simmar i frihet – det är Joakim Paasikivi tveksam till.– Hela idén med delfinerna är ju att de ska kunna simma fritt och utföra uppgifter. Jag skulle bli förvånad om man skulle kunna använda dem ifall de rymde så fort dom blev fria, säger han.Medverkande:H.I. Sutton, oberoende försvarsanalytiker.Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i strategi på Försvarshögskolan.Erik Himmelstrand, museichef på Vaxholms fästnings museum.Per Andersson, tidigare underrättelseofficer vid Must, specialiserad på främmande undervattensverksamhet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducenter: Karin Hållsten & Jimmy HalvarssonTekniker: Bjarne JohanssonLjud från: Sveriges Radio, CNN, France24, Sevastopol NTS, OTR, Wall Street Journal samt The Telegraph.

Stödet till Ukraina dalar och vid fronten står det still. President Zelenskyjs har motvind och det kan Ryssland dra nytta av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om man jämför hösten 2022 med hösten 2023 blir det tydligt: Stödet till Ukraina har minskat med nästan 90 procent, enligt Kielinstitutet.Det är en stressig situation för ett land som kämpar för sin överlevnad. Från ukrainsk sida har man tydligt sagt att det vore förödande om USA slutar hjälpa – en risk som tornar upp sig som ett mörkt moln på himlen. Än en gång är Zelenskyj i Washington för att träffa president Biden och stärka stödet till Ukraina.– Den stora hypen kring Zelenskyj har börjat lägga sig. Det finns flera i den amerikanska toppskiktet, framför allt bland republikaner, som tycker att USA har gjort sitt och vill dra ner på stödet till Ukraina, säger Lubna el Shanti, Ukrainakorrespondent för Sveriges Radio.Kriget har hamnat i ett dödläge vid fronten vilket kan gynna Ryssland. Den ryska kalkylen är att väst ska tröttna på kriget förr eller senare. Dessutom är kriget inte existentiellt på samma sätt för Ryssland som för Ukraina.– Jag skulle säga att viljan att inte förlora och därmed bli förnedrad av en eventuell förlust är ofantligt större än viljan att vinna just nu, säger Maria Engqvist, analytiker vid Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Krigets fram- och motgångar blir svenska lärdomarDen svenska Försvarsmakten släppte nyligen en rapport om lärdomar från kriget i Ukraina. Under snart två års tid har det ju funnits möjlighet att analysera stridstekniker, vapenanvändning och strategier och det verkar finnas en grej som sticker ut.– Jag skulle säga att de största lärdomarna är att vi behöver kunna hantera drönare, säger Michael Claesson, chef för Försvarsstaben.Teknikutvecklingen har gått väldigt snabbt och det har blivit tydligt att det går åt stora mängder drönare. Experter som försökt göra uppskattningar säger att Ukraina gör av med tiotusentals drönare i månaden. Det svenska försvaret är inte i närheten av att ha den mängden.Medverkande:Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent, Sveriges Radio.  Michael Claesson, chef Försvarsstaben.Maria Engqvist, analytiker vid Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Oprah Winfrey Show, MSNBC, Reuters, ABC News, NBC, Komsomolskaja Pravdas Youtube-kanal, The Sun, BBC, CTV News, regeringens webb-tv.

Efter Hamas attacker mot Israel har den israeliska överbefälhavaren fått två uppdrag: Att hämta hem gisslan och att slå ut Hamas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Israels överbefälhavare Herzi Halevi beskrivs av sina kollegor som en man som håller den moraliska fanan högt i krig. Nu har han och hans armé, IDF, fått i uppdrag av Israel att förgöra den palestinska terrororganisationen Hamas vilket lett till det blodigaste kriget på länge på Gazaremsan.Hamas attackerade Israel den 7 oktober och dödade 1 200 israeler och tog över 200 personer som gisslan. De flesta ur gisslan är fortfarande kvar i händerna på Hamas men Israel är fast beslutet om att ta hem sina medborgare och att slå ut terrororganisationen.Det har lett till en israelisk markinvasion på Gazaremsan. Området är både tätbebyggt och tätbefolkat och det är en svår miljö att strida i.– Ingen militär som agerar i markdomänen vill gå in i den här miljön överhuvudtaget. Det här är ju som en enda stor fälla och kliva in i, säger överstelöjtnanten Anders Ekholm, som forskar i israelisk militärstrategi vid Försvarshögskolan.Strider vid Al Shifa-sjukhusetIsraeliska IDF gick även in i Gazas största sjukhus Al Shifa efter underrättelseinformation bland annat om att Hamas höll gisslan där. Bilden av uppradade spädbarn vars kuvöser slutat fungera till följd av kriget och rapporter om att flera av dem dött fick omvärlden att reagera.– Jag skulle nog hävda att det här är oerhört anmärkningsvärt att man går in med trupp i ett sjukhus, för sjukhus ska vara en fredad zon, säger Kristin Ljungkvist som är docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Men många tror att det var Hamas kalkyl redan från början att få in IDF i Gaza.– Man har mycket större koll än sin fiende. Man känner till varenda bakgata, varenda bakdörr, alla hus och så vidare. Där har de en enorm taktisk fördel, säger Kristin Ljungkvist.Kriget tros hittills krävt över 14 000 döda på Gazaremsan och en fredlig samexistens mellan Israel och de palestinska områdena ser ut att vara långt borta. En lösning som det pekats på ända sedan 1948 då Israel utropade sig som självständig stat, och som både Sverige och FN tror på än idag, är tvåstatslösningen; att Israel och Palestina ska vara två länder som kan existera bredvid varandra fredligt.Medverkande:Anders Ekholm, överstelöjtnant och forskare i israelisk militärstrategi vid Försvarshögskolan.Kristin Ljungkvist, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, CNN, CBS News, IDF, PBS, Expressen.

I strid med internationell rätt skickar stater ut torpeder för att mörda motståndare i andra länder. Ett mord i Kanada signalerar en comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När en man med indisk bakgrund skjuts till döds i Kanada sommaren 2023 pekas Indien ut som skyldigt av premiärminister Justin Trudeau.Den mördade mannen, en kanadensisk medborgare med indiska rötter, var en religiös ledare, och sikh som stödde självständighetsrörelsen för Khalistan i Indien. Det är en kamp som ogillas av den indiska regeringen.Om anklagelserna mot Indien stämmer har landet spelat ett högt spel. Och enligt Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet så finns tecken på att stater blivit mer beredda att göra det på sistone. – Det är alltid svårt att uttala sig om vilket mörkertal som eventuellt finns. Av det som vi kan se så verkar det ju som att det har blivit varit en ökning.Statliga lönnmord äger rum i ett ljusskyggt skuggland, men strider helt klart mot internationell rätt.– Det är en helt grundläggande princip i folkrätten att andra stater inte kan agera på en annan stats territorium, säger Markus Gunneflo, docent i folkrätt vid Lunds universitet.  Säpo känner till planer i SverigeI Sverige finns planer på lönnmord, men som stoppats. Säkerhetspolisen skriver i sin senaste årsberättelse att de avvärjt attentatsplaner på svensk mark efter 2019. Det ska ha varit kopplat till iransk underrättelsetjänst.– Det handlar ofta om personer som auktoritära regimer upplever som hot mot deras egna regim och personer som finns i diasporan, säger Karin Lutz, presstalesperson på Säpo.Medverkande:Markus Gunneflo, docent i folkrätt, Lunds universitet.  Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys, Lunds universitet. .Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys, Försvarshögskolan.Björn Nolén, överstelöjtnant och militärbloggare, känd som signaturen “Jägarchefen”.Karin Lutz, presstalesperson,Säkerhetspolisen.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Kalle GlasTekniker: Mats JonssonLjud från: CTV News, ABC, CNN, C-Span, MSNBC samt Sveriges Radio.

Vapen med artificiell intelligens, AI, kan förändra framtidens krig. Men kritiker kallar vapnen mördarrobotar och kräver förbud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hösten 2023 köper det svenska storbolaget Saab två företag, som använder AI i militära system. Dessutom investerar Saab i ett tredje AI-företag.Man tror att tekniken ska förändra framtidens krigföring– Jag ser framför mig att de här typen av traditionella strider som vi har sett under andra världskriget och i Irak och liknande, att de kommer nog bli lite mer science fiction-betonade framöver, säger Petter Bedoire, teknik- och forskningschef på Saab.Autonoma svärmarEtt av Saabs nya bolag arbetar med att bygga autonoma drönarsvärmar, alltså flockar av drönare i luften, på land eller i vatten, som själva kan kommunicera, leta mål och sen attackera på order.AI-svärmarna är svåra att försvara sig mot. – Om man liksom blir jagad av av en stor elak fågel så kan man kanske försvara sig med en träpåk, men om man blir jagad av en getingsvärm så har man ingen möjlighet att skydda sig helt enkelt och man blir helt mättad, eller överbelastad, säger Petter Bedoire.AI ny försvarstrendDrönarsvärmar med AI är en tydlig trend i försvarsvärlden. USA har gått ut med man ska satsa stort på området, och i stormaktskonkurrensen anser många att Kina också ligger långt fram.Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten, följer utvecklingen, men kan inte säga om även Sverige ska köpa in såna här autonoma vapensystem.– Det är väldigt svårt att säga, men vi strävar ju hela tiden efter att ha relevant materiel som bygger de förmågor som vi behöver. Kritik mot mördarrobotarDet finns en stark kritik mot autonoma vapen, det som en del kallar mördarrobotar, alltså maskiner som själva tar beslut om att döda. FN har diskuterat förbud och Petter Bedoire på Saab tycker att den debatten är bra.– Vi tror ju att man inte ska stoppa teknologiutvecklingen därför att här pågår ju en kapplöpning med till exempel Kina och Ryssland, där vi i väst inte får riskera att hamna på efterkälken. Däremot tillämpningarna att bygga olika typer av autonoma vapensystem, där tror jag att man ska vara mycket försiktig.Medverkande:Petter Bedoire, teknik- och forskningschef på Saab.Rickard Stridh, överste och Försvarsmaktens forskningschef.Anna Ponzio, samordnare för forskning och utveckling på Försvarets materielverk, FMV.Björn Pelzer, AI-forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Vincent Boulanin, senior forskare och forskningschef för programmet om Reglering av AI på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: CNBC, Youtubekanalen DarpaTV, Reuters, C-span, DigiU, Youtubekanalen Paradise Sverige

En kvinna som jobbar på FRA och en man som är hög officer häktas, misstänkta för brott mot Sveriges säkerhet. Nu börjar ett nytt fall där svenska hemligheter står på spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fem minuter över fem på måndagsmorgonen bryter säkerhetspolisen upp en lägenhetsdörr i centrala Stockholm. En man och en kvinna grips misstänkta för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.– Värsta scenariot skulle vara att handlingar har hanterats på ett så vårdslöst sätt att främmande makt kommit över dem, säger Tony Ingesson, docent i underrättelseanalys vid Lunds Universitet.Obehörig befattning med hemlig uppgift innebär att man hanterat uppgifter man inte har rätt till, material som skulle skada Sveriges säkerhet om uppgifterna hamnade i orätta händer. Men de behöver inte ha gjort det.Skillnaden mellan spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift är enkelt uttryckt att vid spioneri är uppsåtet att föra vidare hemliga uppgifter till främmande makt.Topphemliga arbetsplatserDen gripne mannen är en högt uppsatt militär som bland annat jobbat för den militära underrättelsetjänsten MUST. Kvinnan är anställd på FRA.– De sysslar med signalspaning som är oerhört känslig verksamhet, säger Tony Ingesson.Och det finns många typer av uppgifter som kan vara topphemliga.– I lagen har man pekat ut uppgifter om försvarsverk, vapen, förråd, import , export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt. Så det är sådana typiska uppgifter som kan vara skadliga, säger Christoffer Wong, lektor i straffrätt vid Lunds universitet.Mannen nekar till brott, och kvinnan bestred häktningen, enligt hennes advokat.Medverkande:Tony Ingesson, lektor i underättelseanalys, Lunds universitet.Christoffer Wong, lektor i straffrätt på Lunds universitet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenReporter: Karl-Johan Glas

Två svenska supporters ska gå på match i Bryssel, men blir skjutna till döds. En tredje är allvarligt skadad. Bakom dådet finns en man som sagt sig tillhöra terrorgruppen IS. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 16 oktober möter Sverige Belgien i kvalet till fotbolls-EM. Hundratals svenska supportrar i blågula tröjor är på plats i Bryssel. Strax innan avspark skjuts två svenskar ihjäl och en tredje svensk skadas allvarligt.En polisjakt inleds och den flyende gärningsmannen, Abdeslam Lassoued, lägger upp ett klipp på sociala medier där han tar på sig dådet och säger sig tillhöra terrorgruppen Islamiska staten, IS.– Först lovprisar han Gud och sen så riktar han sig till sina trosfränder, till muslimerna och talar om försvaret för islam och så nämner han uttryckligen svenskarna, alltså att svenskarna var måltavlan för det, säger islamkännaren Jan Hjärpe, som nu är pensionär men som tidigare varit professor i islamologi vid Lunds Universitet.Svenskar prioriterade målDe senaste åren har flera händelser i Sverige fått negativ uppmärksamhet och stor spridning i den muslimska världen, och det har i sin tur lett till det ökade terrorhotet.– Det har varit kombinationen av LVU-kampanjen, och även koranbränningarna. LVU-kampanjen handlade ju om socialtjänsten och det falska narrativ som spreds om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.Bland annat pekas Sverige ut som prioriterade mål av terrorgrupper som IS och al-Qaida.Statsministerns pressträffDagen efter terrordådet skjuts gärningsmannen till döds av belgisk polis på ett café i norra Bryssel. Stadens borgmästare medverkar i en intervju och medger att fotbollsevenemanget inte bedömdes vara en riskmatch, och att man inte hade koll på historiken med koranbränningarna i det här sammanhanget.I Sverige håller statsminister Ulf Kristersson (M) en pressträff där han konstaterar att det var händelser som denna som gjorde att terrorhotsnivån höjdes av svenska säkerhetspolisen i augusti i år.– Aldrig tidigare i modern tid har Sverige och svenska intressen varit under lika stort hot som just nu, säger Ulf Kristersson.Medverkande:Magnus Ranstorp, terrorforskare, Försvarshögskolan.Jan Hjärpe, islamkännare, tidigare professor i islamologi på Lunds universitet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenResearch: Karl-Johan GlasLjud från Sveriges Radio, RTBF, Aftonbladet, BFMTV.

Efter Hamas attacker mot Israel undrar många hur en av världens skickligaste underrättelsetjänster helt kunnat missa vad som var på gång. Lördagen den 7 oktober 2023 vaknar delar av Israel till ljudet av flyglarm. Tusentals raketer slår ned, samtidigt attackeras landet av marktrupper. Anfallaren är Hamas, den islamistiska, palestinska rörelsen som stämplats som en terrororganisation av både EU och USA.– Hamas-grupperingarna har gått in i samhällen, i hemmen, och skjutit ihjäl folk. Det är den ena saken som helt sticker ut. Och den andra är ju kidnappningen. Man har fört med sig civila israeler och soldater in i Gaza på olika sätt, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet.Frågorna hopas Hamas-attackerna är välplanerade och snart riktas massiv kritik mot den israeliska underrättelsetjänsten, som helt verkar ha missat vad som varit på gång till priset av hundratals människoliv.Brigadgeneralen och tidigare Försvarsmaktsmedarbetaren Anders Löfberg tror att Hamas kunnat hålla sina planer hemliga genom att jobba i celler, alltså små grupper, och genom att ha infiltrerat Israel.– Min bedömning att man har haft folk inne i Israel under en tid innan själva operationen genomfördes för att identifiera lämpliga mål, säger han.Fler inblandadeDet finns också teorier om att fler aktörer kan vara inblandade. Wall Street Journal har uppgifter om att Iran hjälpt till med planering. Mellanösternexperten Alexander Atarodi vid OECD i Paris understryker att mycket är oklart ännu, men konstaterar att många blickar riktas mot Iran, som förnekar inblandning.– Det är ingen tvekan om att Iran och Israel har varit ärkefiender sedan många år tillbaka, säger Alexander Atarodi.Israel väntar inte länge med att svara på attackerna utan flygbombar mål i Gaza. Efter mindre än ett dygn har hundratals civila mist livet och gator färgats röda av blod i både Israel och på Gazaremsan.

Belarus president Alexander Lukasjenko har hamnat i Vladimir Putins klor och blivit ett större säkerhetshot mot Europa. Alexander Lukasjenko har haft makten i Belarus i snart 30 år. Han har beskrivits som skicklig på att ställa väst och Ryssland mot varandra, och dra fördelar från båda hållen. En slags politisk balansakt.Men 2020 hamnar Lukasjenko ur balans: Protester lamslår Belarus, folket har efter presidentvalet tröttnat på valfusk och vill byta ut Lukasjenko, så han tvingas be Rysslands president Vladimir Putin om hjälp för att kunna sitta kvar på presidentposten. Efter det är ingenting längre sig likt.– Lukasjenko vet ju i det ögonblicket att han har bränt alla sina chanser att fortsätta balansakten som han har levt på under årtionden, säger Fredrik Wadström, Belaruskännare på Sveriges Radio.Sedan dess är Belarus i Rysslands klor, vilket visar sig de följande åren.Ryska kärnvapen i BelarusSommaren 2021 genomför Belarus, troligtvis med hjälp av Ryssland, hybridattacker mot Litauen och Polen. Man använder sig av migranter för att sätta press på EU-länder.Samma år placerar Ryssland trupper i Belarus, trupper som snart kommer vara del av den fullskaliga invasionen av Ukraina. Bedömare menar kort och gott att Ryssland inte längre har en egen utrikespolitik.  – Jag kan inte se det som något annat än att Belarus är ockuperat av Ryssland i nuläget, säger Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.Lukasjenko har också erkänt att ryska taktiska kärnvapen har anlänt till Belarus och att det ska komma fler senare i år.Tidigare har Belarus betraktats som en slags buffertzon mellan Nato och Ryssland, men nu ser det alltså annorlunda ut i närområdet och det här behöver det svenska försvaret hålla koll på.– Vi måste vara vaksamma, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.Medverkande:Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.Fredrik Wadström, Belaruskännare, tidigare Rysslandskorrespondent och nu programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland på Sveriges Radio.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Bjarne JohanssonLjud från: Sveriges Radio, AFP, the Guardian, Bloomberg news

Ukrainska våroffensiven blev en lång sommarföljetong som fortsätter in i höstmörkret, men inte hur länge till som helst. Krigsvetaren Oscar Jonsson vid Försvarshögskolan tror att det handlar om veckor innan striderna går in i en mer lågintensiv fas. Samtidigt varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att Ryssland håller på att driva fram ”det sista kriget”, men frågan är hur långt de ryska förmågorna räcker.Oscar Jonssons boktips för att bättre förstå kriget:War and punishment - Mikhail ZygarOverreach - Owen MatthewsPutins krets - Catherine Belton

Irans spioner är ett av de stora hoten mot Sverige, enligt Säpo. Det handlar om starka underrättelsetjänster som kan utföra kartläggningar och attentat. Svensken Johan Floderus är gripen och fängslad i Iran sedan våren 2022, och fallet visar på hotbilden mot svenska medborgare som besöker Iran.Men det finns säkerhetshot från Iran även i Sverige. Det handlar om underrättelseverksamhet mot person, som även kallas flyktingspionage.– Det slår mot dom grundläggande värdena i den svenska demokratin med yttrandefrihet och organisationsfrihet, säger Kennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på Säpo.Ett exempel är den man i Sverige som i mitten av 2010-talet blir spion för den iranska underrättelsetjänsten.Genom att utge sig för att vara journalist får han tillgång till personer inom motståndsrörelsen ASMLA i flera europeiska länder.ASMLA är en våldsbejakande organisation som slåss för att provinsen Khuzestan, eller Ahvaz, ska bli självständig.Under flera år dokumenterar han deras personuppgifter och skickar dem vidare till sina kontakter i Iran innan han grips och döms.Iran – ett av tre stora hotIran är ett av de tre länder som särskilt pekas ut som ett hot mot Sveriges säkerhet. Ändå hamnar det lite i skuggan av de två andra; Ryssland och Kina.Det bor 120 000 personer i Sverige som är födda i Iran eller har en förälder som är det. Det är en av flera anledningar till att Sverige är intressant för den iranska regimen och dess många spionorganisationer, bland annat Mois och IRGC.– Irans underrättelsetjänster har ju visat att man inte drar sig för att begå attentat, som mordförsök. Framför allt riktat då mot exiliranier utomlands som är för högljudda i sina protester eller i sin opposition, säger Carolina Angelis, analytiker med bakgrund i svensk underrättelsetjänst. Relationen mellan Sverige och Iran är kylig. Svenska myndigheter har gripit en misstänkt iransk krigsförbrytare och i Iran avrättades i maj 2023 den iransk-svenske medborgaren Habib Chaab, som dömts för inblandning i terrordåd.Medverkande:Hans-Jörgen Hanström, tidigare kammaråklagare på rikseneheten för säkerhetsmålRouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern- och Afrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutetCarolina Angelis, senior analytiker på säkerhetsföretaget Truesec, tidigare på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MustKennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på SäkerhetspolisenProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Jimmy HalvarssonTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, TV4, NBC News

När Ryssland inleder sin fullskaliga invasion ser tech-entreprenören Elon Musk till att ukrainarna får internet. Men han är en oberäknelig leverantör. Elon Musk har skickat upp tusentals satelliter som förser stora delar av jorden med internet, Starlink, och eftersom det varken behövs master eller kablar passar det i ett krigsdrabbat land. I samband med Rysslands anfall ber Ukraina om hans hjälp.– Det finns i dagsläget ingen statsaktör eller kommersiell aktör som kan matcha den infrastruktur och den typen av tjänster som Starlink har utvecklat, säger Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Musk har byggt upp ett rymdimperium, som gjort hans tjänster oumbärliga. Men när det visat sig vara möjligt för Musk att stänga av åtkomsten till Starlink har frågor hopat sig kring huruvida det är klokt eller inte att göra sig beroende av ett enskilt företag.– Det yttersta man kan oroa sig för är naturligtvis att de stänger av tjänsten, och att de rent teoretiskt skulle kunna göra det aktivt i någon annan parts intresse, säger Gunnar Karlson, styrelseledamot i Swedish Space Corporation, som påpekar att det här än så länge är hypotetiska resonemang. Svenska satellitsatsningenDagens space race består bland annat i satsningar på satelliter. Där satsar Sverige nu stort, och i år invigdes Spaceport Esrange. Tanken är att det ska gå att skicka upp satelliter i omloppsbana – från Kiruna.– Jag skulle säga att det är en strategiskt viktig resurs för Europa för att det är Europas enda rymdhamn just nu, säger Ella Carlsson, flygvapnets rymdchef.Dessutom kollar Sverige på alternativa sätt att kunna skjuta upp satelliter via stridsflygplan.– Vi har påbörjat en en studie nu där vi undersöker JAS Gripens förutsättningar att kunna skicka upp en liten satellit i låg omloppsbana, säger rymdchefen.Medverkande:Ella Carlsson, Flygvapnets rymdchef.Gunnar Karlson, pensionerad generalmajor, tidigare Must-chef, i dag styrelseledamot i Swedish Space Corporation.Effie Karabuda, tech-reporter på P3.Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Bjarne JohanssonLjud från: Sveriges Radio, Joe Rogan Experience, KCAL, WSJ

Idag väcktes åtal mot en svensk-rysk man som misstänks för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och mot USA. En novembermorgon i fjol hovrar helikoptrar över ett stort hus i Stockholmsförorten Nacka. Insatsen leder till att en man i 60-årsåldern grips. Nu, nio månader senare, åtalas han.Han misstänks ha försett Ryssland med säkerhetskänslig teknik från såväl Sverige som USA. Svenska SÄPO och amerikanska FBI har jobbat ihop i fallet, och båda ländernas säkerhet anses ha skadats av mannens verksamhet.– Naturligtvis så är det allvarligt för det svenska säkerhetsläget, och på samma sätt då när det gäller det amerikanska säkerhetsläget, om Ryssland får tillgång till teknik som kan användas för att ytterligare utveckla och tillverka vapensystem, säger Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.Kopplingar till rysk underrättelsetjänstEfter Rysslands annektering av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har landet fått sanktioner riktade mot sig, vilket gjort det svårare för dem att få tillgång till västerländsk teknik.– Om man inte kan köpa teknologin så får man sno den, säger Carolina Angelis.Åklagaren i fallet ser att det finns kopplingar till GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten. Och det finns en väldigt tydlig anledning till varför den ryska krigsmakten trånar efter modern teknik.– Till stora delar beror det på ett ryskt behov av att egentligen kunna fortsätta sin krigföring mot Ukraina, säger Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.Medverkande:Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.Tony Ingesson, biträdande universitetslektor i underrättelseanalys på Lunds universitet. Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från Sveriges Radio.

Kinesiska företagsuppköp och investeringar i Sverige leder till större inflytande och pekas ut som ett hot mot svensk säkerhet. Kina är ett av de stora hoten mot Sverige konstaterar politikerna i Försvarsberedningens rapport från juni 2023.– Landet utvecklas i en allt mer sluten och auktoritär riktning, säger beredningens ordförande Hans Wallmark (M).Konkurrensen mellan USA och Kina om makt och ekonomi kommer att påverka Sverige i framtiden. Samtidigt pågår det redan kinesiska företagsuppköp som kan hota svensk säkerhet, och spionage och forskningssamarbeten som stärker kinesiska intressen.Kan vara ett säkerhetshotUnder hösten ska Inspektionen för strategiska produkter, ISP, börja granska utländska investeringar som kan skada svensk säkerhet, och kunna stoppa sådana affärer. Det kan handla om allt mellan avancerad teknologi och råvaror.– Det är en rad aktörer, som Säpo, utländska regeringar och EU som entydigt pekar på att Kina har ett sätt när det gäller att förvärva företag som vi måste ha ögonen på, som kan utgöra säkerhetshot, säger Lars-Göran Larsson, enhetschef på Inspektionen för strategiska produkter.Medverkande:Oscar Almén, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOISofia Ledberg, universitetslektor på FörsvarshögskolanGustav Sundqvist, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om KinaLars-Göran Larsson, enhetschef, Inspektionen för strategiska produkterPetra Berggren, reporter på P4 VästernorrlandProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, Youtube, Timrå kommun

Säpo har noga övervägt om terrorhotsnivån mot Sverige bör höjas. Till slut kommer beskedet: Sverige bedöms nu stå inför ett högt terrorhot. – Vi går från en trea till en fyra på den femgradiga skalan, säger Säpo-chefen Charlotte von Essen på den presskonferens som myndigheten kallat till.I praktiken innebär det att terrorhotet mot Sverige inte längre bedöms som förhöjt, utan istället högt. Säkerhetsläget är alltså försämrat.Men det är ingen enskild händelse som ligger bakom höjningen av hotnivån. Istället handlar det om en sammanvägd bild och man bedömer att det kommer påverka Sverige en längre tid framöver.Henrik Häggström, senior analytiker och biträdande chef på avdelningen för analysstöd på Försvarshögsskolan, menar att något som han kallar för "samarbeten i oheliga allianser" blir allt vanligare och att det präglar dagens hotnivåer mer än vad det gjort tidigare.– Vi har statsaktörer som samverkar med terrorism som samverkar med organiserad brottslighet. Och det gör att det blir svårare att göra analysen vem som ligger bakom, av den enkla anledning att, det som kan verka vara en terrorattack kanske i själva verket är ett beställningsjobb av någon annan. Och det där ställer till det när vi ska försöka förstå och bygga en säkerhet, säger han. Medverkande:Henrik Häggström, senior analytiker och biträdande chef på avdelningen för analysstöd på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergLjuden i avsnittet är hämtade från Sveriges Radio.

Sommaren 2023 bränns och skändas koraner vid flera tillfällen i Stockholm. Hotet mot Sverige ökar och Säkerhetspolisen pratar om ett allvarligt säkerhetsläge. Den svenska yttrandefriheten har fått omvärldens blickar riktade mot sig. Uppmärksamheten är långt ifrån positiv, tvärtom. I land efter land i den muslimska världen har svenska företrädare kallats upp, och demonstrationer i Irak ledde så långt som till att den svenska ambassaden i Bagdad stormades. Allt på grund av att koraner bränts och skändats i Sverige under sommaren.– Det finns en väldigt stark oförståelse om varför man tänder eld på muslimernas heliga bok, och vad syftet är med det, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi.Situationen efter koranbränningarna har inte bara eskalerat utomlands. I Sverige talar regeringen och Säkerhetspolisen om ett försämrat säkerhetsläge. De säger att Sverige gått från att vara ett legitimt mål till ett prioriterat mål.– Nu är det mer uttalat att man vill göra någonting just specifikt mot Sverige, mot svenska intressen eller mot funktioner i Sverige utifrån att man vill hämnas på det som händer i Sverige, säger Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.Finns flera aktörer som utnyttjar situationenAtt det bränns koraner i Sverige har uppmärksammats långt utanför landets gränser. I Irak, där den svenska ambassaden stormades, användes koranbränningarna i Sverige som en bricka i den irakiska inrikespolitiken. Men det finns även andra aktörer som använder sig av den uppkomna situationen för sina egna syften.– Vi har sett att Ryssland aktivt återupprepar de budskap som den här kampanjen går ut på; att utmåla Sverige som ett islamofobiskt land, säger Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.En anledning till varför Ryssland skulle kunna tänkas ge bränsle till den allvarliga situationen är för att störa den svenska Nato-processen, menar terrorexperten Hans Brun.Medverkande:Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.Hans Brun, terrorexpert som är kopplad till King's college.Catharina Kipp, tidigare ambassadör i Damaskus.Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara SundbergTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet

För första gången sedan kalla kriget har Nato antagit storskaliga planer på hur man tänker försvara sig mot en rysk attack. Det handlar om 4 000 sidor topphemliga dokument. När Nato-medlemsländerna möts i Vilnius i juli 2023 handlar mycket om Rysslands krig i Ukraina, om det fortsatta stödet till Ukraina och om hur det ska gå med Sveriges Nato-ansökan.I skuggan av allt det spikas beslut som beskrivs som historiska. Det handlar om tusentals sidor topphemliga dokument med planer på hur Natos försvar ska stärkas. Och för första gången sedan kalla kriget har man nu tagit fram detaljerade regionala planer.– Det är ingen offensiv kampanj mot Ryssland. Å andra sidan så kan det tolkas som ett säkerhetsdilemma, att Ryssland ser det här, eller väljer att se det här, som ett som ett direkt hot, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Återstår problemNatos nya planer är ambitiösa, men det behövs både militärer och materiel. Det kommer bli en stor uppgift för Nato att snabbt kunna nå upp till de nya målen. Och det kostar pengar.– Vi rör oss inte lika fort som den farliga värld vi lever i rasar, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg som uppmanar medlemsländerna att skjuta till mer pengar till försvaret.Tidigare har Natos krav varit att medlemsländerna ska lägga två procent av sin BNP på försvaret, något som betraktats som ett tak av flera länder. Efter toppmötet i Vilnius är tvåprocentsmålet snarare ett golv, ett minimikrav, medlemsländerna måste uppnå. Men olika länder räknar olika.– Om en soldat går på en mina i Afghanistan – en del länder räknar det som en försvarskostnad, sjukhuskostnad, hemma. Men i andra länder så är det som en vilken civil sjukvård som helst, säger Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap vid Mittuniversitetet.Medverkande:Niklas Granholm, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap, Mittuniversitetet.Mikael Wassdahl, överstelöjtnant och chef för Fältjägargruppen i Östersund.Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara SundbergProducent: Jimmy HalvarssonTekniker: Kalle AnderssonLjud från Sveriges Radio, Reuters, Youtubekanalen Nato News, Folk och försvar

När Wagnergruppen plötsligt vänder sig mot den ryska armén och tågar mot Moskva blir det uppenbart att Putin har problem i sina egna led. Wagnergruppens ledare, oligarken och krögaren, Jevgenij Prigozjin har varit kritisk mot den ryska armén den här våren. I sin kanal på Telegram har han skällt ut försvarsminister Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov flera gånger och pekat på antalet döda soldater vid fronten i Ukraina. Under midsommarhelgen tar han sin privatarmé och tågar in i södra Ryssland, intar miljonstaden Rostov och tar sig vidare mot Moskva.– Så bestämde han sig för att kräva Sjojgus och Gerasimos huvud på ett fat. Och så marscherar han mot Moskva via Rostov, säger journalisten och Rysslandskännaren Per Enerud.Överstelöjtnant Johan Huovinen utesluter inte att Prigozjin fick stöd inifrån den ryska militären i och med att de mötte förhållandevis lite motstånd under kuppförsöket.– Att det kunde ske indikerar kanske någonstans att det fanns ett medgivande från någon att det här skulle ske. Att det har utgått någon typ av order, säger Johan Huovinen.Kommer Prigozjin avrättas?Wagnergruppen har nära band till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och grundades av GRU-officeren Dimitrij Utkin.– Han kommer från Spetsnaz och har gjort hela sin militära karriär inom Ryska Försvarsmaktens elitförband. Så på det sättet är det han som är själva kniven i lådan medan Prigozjin är entreprenören och företagaren som ser till att det här kan expandera och växa, säger Johan Huovinen på Försvarshögskolan.Jevgenij Prigozjin sägs ha blivit vän med president Putin när han drev restauranger och cateringfirma i Moskva. Efter kuppförsöket spekuleras det i hans framtida öde eftersom den ryska regimen har en historik av att göra sig av med sina motståndare genom förgiftningar, bilkrascher eller andra typer av mystiska olyckor.Medverkande:Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid FörsvarshögskolanHanna Smith, Rysslandsexpert och professor vid College of Europe i BelgienPer Enerud, Rysslandskännare, journalist och författareProgramledare: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonProducenter: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonTekniker: Glate ÖhmanLjud från Sveriges Radio, Reuters, Prigozjin press, PBS, The Telegraph, Euronews

När Turkiet ställer krav och förhalar Sveriges medlemskap finns en risk att Nato framstår som svagt och principen om öppna dörrar ställs på sin spets. Turkiet har gett grönt ljus för att släppa in Sverige i Nato. Det skedde på Nato-mötet i Vilnius efter mer än ett år av förhandlingar. Beslutet ska röstas igenom i turkiska parlamentet och Ungern måste också godkänna Sverige som medlemsland innan allt är klart.– Att fullborda Sveriges anslutning till Nato är ett historiskt steg som gynnar säkerheten för alla Natoallierade i denna kritiska tid, det gör oss alla starkare och säkrare, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens.Det innebär den största förändringen i svensk säkerhetspolitik på över 200 år när Sverige går ifrån sin alliansfrihet.Nu får Sverige ett strategiskt djup i sitt försvar säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.– Det här blir en fundamental skillnad där vi plötsligt är en jämlike vid bordet, säger han.Turkiet på tvärenNatos policy om att vara en öppen allians för länder i Europa har ställts på sin spets när Turkiet förhandlat och förhalat Sveriges ratificering.– Det är svagt tycker jag. Det här har varit ett Natoproblem och det är problematiskt att det blev överlämnat åt Sverige. Här hade det varit smakligare och vettigare om Nato hade sett det som ett Natoproblem, säger Joakim Paasikivi.Medverkande:Joakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare på FörsvagshögskolanAnna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic CouncilProglamledare och producenter: Karin Hållsten och Jimmy HalvarssonLjud från Sveriges Radio

Ryssland försöker slå tillbaka Ukrainas motoffensiv. Nu har kriget gått in i en fas där naturen förvandlas till vapen. Natten till den 6 juni 2023 brister Kachovkadammen efter en kraftfull explosion. Både Ryssland och Ukraina slår ifrån sig, men det finns misstankar om ett ryskt sabotage.Flodvågen sveper ner mot samhällen efter rapporter om att den ukrainska motoffensiven startat, och bedömare kopplar ihop händelserna.När den uppdämda naturkraften i floden Dnjepr blir fri skapas stora, långvariga sår i det ukrainska samhället. Miljöskador, civilt lidande och skador på byggnader och infrastruktur.Minor ska stoppa motoffensivRyssland försöker samtidigt forma om landskapet mot ukrainska styrkor med hjälp av massiva mineringar, som kommer ligga kvar länge och skada landet.– Man gör ju naturen till ett vapen. Och att man är beredd att gå så långt i både försvar och anfall, det är ganska ovanligt, säger Peter Haldén, forskare på Försvarshögskolan.I Sverige gäller skärpt uppmärksamhet vid dammar på grund av omvärldsläget. Här vill man skydda sig mot cyberangrepp och spioneri som skulle kunna leda till sabotage.Medverkande:Peter Haldén, docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanPer Åkerblom, överste och regementschef på Göta ingenjörregemente, Ing 2Ann-Sofie Fahlgren, chef för dammsäkerhet på Svenska kraftnätMarina Buskas, som flytt från Nova Kachovka till GotlandProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducenter: Karin Hållsten och Bo Torbjörn EkTekniker: Bjarne JohanssonLjud från Sveriges Radio, Reuters, Sky News, YouTube

Åklagaren tror att det kommer att gå att säga vem som sprängde Nord Streams ledningar. Samtidigt skapar olika aktörer sina egna sanningar. I slutet av september 2022 sprängs Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Gasläckan blir enorm och kraftiga strömmar spolar runt spillror i havet. Spekulationerna om sabotaget startar direkt, det blir en kamp om att forma historien om vad som hänt.Många pekar på Ryssland, som äger ledningarna via bolaget Gazprom. Att spränga skulle kunna vara ett sätt att sätta energipress på Tyskland och Europa inför vintern.Vem sprängde Nord Stream?Men efter några månader kommer andra bilder. Den kontroversielle journalisten Seymour Hersh pekar ut USA, men hans uppgifter avfärdas som fiktion. Flera medier börjar rapportera om en pro-ukrainsk grupp som ska ha hyrt en segelbåt i Rostock, och tyska utredare ska ha hittat sprängämnen i båten.Ukrainas statsledning slår ifrån sig, och utredningarna av sabotaget måste hantera möjliga villospår och vilseledning. Den svenske åklagaren Mats Ljungqvist säger att misstanken om att en stat ligger bakom har blivit starkare - och att han tror att det kommer att gå att slå fast vem som är ansvarig.Medverkande:Mats Ljungqvist, senior åklagare på Riksenheten för säkerhetsmålHans Liwång, docent och universitetslektor i försvarssystem på FörsvarshögskolanKirill Filimonov, journalist och forskare inom kommunikationsvetenskap.Patrik Hulterström, lärare på Försvarshögskolan och före detta attackdykare för marinenLjud från: Sveriges Radio, ABC News, CNN, Skynews, Reuters

Explosioner i Moskva. Drönarattacker djupt inne i Ryssland. Ukraina slår ifrån sig ansvar, men kriget har fått en ny form och ingen vet var det slutar. Den 30 maj anfaller flera drönare Moskva. Många skjuts ner av det ryska luftvärnet, men bilder i sociala medier visar också explosioner på marken.Ryssland utsätts nu allt oftare för attacker från luften, även långt inne i landet.Flera av de drönare som når fram till Moskva verkar ha riktat sig mot ett finare område, där eliten har sina stora villor.– Det känns ju troligt att det inte är en slump att drönarna hamnar just där, säger Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.Ligger Ukraina bakom attackerna i Moskva?Drönarna mot Moskva kommer samtidigt som Ryssland genomför stora luftanfall mot Kiev.Ukraina har inte velat medge att man ligger bakom anfallen mot Moskva, men säger att de "ser på med glädje". Den ryske presidenten Vladimir Putin har däremot fördömt det han kallar terror.Attacker har skett på fler ställen, som i staden Kursk. För att lyckas måste de som hanterar drönarna kommit på sätt att undgå tidig upptäckt över ryskt territorium.– Uppenbarligen har man ju hittat någon lucka här, säger Michael Reberg, expert på luftvärnssystem.Medverkande:Michael Reberg, överstelöjtnant och militär lärare på FörsvarshögskolanHugo von Essen, analytiker på Centrum för ÖsteuropastudierProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Pernilla KommesLjud från Sveriges Radio, SVT, ukrainska Freedom, ABC News

I 20 år har rysk underrättelsetjänst fått ut hemlig information genom spionprogrammet Snake. Men FBI får programmet att radera sig självt. Det skadliga programmet Snake har infekterat datorer i över 50 länder, riktat in sig på statshemligheter och kallats för Rysslands främsta spionverktyg.– Snake är extremt intressant för det är ett av de mest sofistikerade malware som kan användas för att sprida programvara och utföra kommandon på datorer och telefoner, säger Patrik Fältström, IT-säkerhetsexpert på bolaget Netnod. Han och flera andra experter menar att det är sannolikt att Snake opererat även i Sverige. Men det vill varken Säkerhetspolisen, SÄPO, eller Försvarets radioanstalt, FRA, bekräfta.För att få stopp på det stora hotet mot cybersäkerheten inleder FBI operation Medusa. Deras mål är att slå ut spionprogrammet.FBI pekar ut ryska FSBI Snakes kod gömmer sig en bild, det är en orm som bildar en cirkel genom att äta sin svans, en Ourobouros. Men i koden finns också slarvfel, namn som borde ha raderats, och spåren leder till den ryska industristaden Rjazan. Där finns en grupp hackare som fått benämningen Turla.Turla visar sig vara en del av Center 16, en enhet inom den ryska federala underrättelsetjänsten FSB – med nära band till Rysslands president Vladimir Putin.FBI lyckas till slut knäcka Snakes kryptering, och kan då ge programmet kommandot att radera sig från de infekterade datorerna. Den 9 maj 2023 går FBI gå ut med meddelandet att de lyckats med nedtagningen och fått peer-to-peer-nätverket Snake att förinta sig självt.Medverkande:Carolina Angelis, expert underrättelseverksamhet, säkerhetsrådgivare TruesecCarolina Vendil Pallin, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOIPatrik Fältström, säkerhetsskyddschef på NetnodOla Billger, kommunikationschef, Försvarets radioanstalt, FRARoger Wilson, USA-korrespondentProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Pernilla KommesTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, CyberNews, The CyberWire

Ukraina står inför en våroffensiv och i centrum står landets överbefälhavare. Valerij Zaluzjnyj har landets öde i sina händer. Efter 15 månaders krig meddelar Ukrainas försvarsminister att man är redo för en ny offensiv, ett försök att ta tillbaka ockuperad mark. Samtidigt säger president Volodymyr Zelenskyj att landet behöver mer tid och utrustning. Spekulationerna är många och frågan är hur mycket som är taktiskt spel. Men de ryska styrkorna är beredda, de har byggt befästningar, stridsvagnshinder och skyttegravar.Valerij Zaluzjnyj, kallad järngeneralen, är Ukrainas överbefälhavare och den som just nu står i centrum för en rad avgörande beslut. På kort tid har han blivit populär, mytomspunnen och lite av en levande legend. Bilden av honom som en stark, patriotisk ledare sprids genom sociala medier.Valerij Zaluzjnyj försöker förnya sina styrkors sätt att strida. Han har studerat Natos krigskonst, och läst allt av Rysslands chef för generalstaben, Valerij Gerasimov.– Hela offensiven är en möjlighet för Ukraina att tvinga Ryssland att inse att den "särskilda militäroperationen" kommer att misslyckas, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.Putins styrkor har lärt av sina misstagEfter förra årets blixtoffensiv, där Ukraina tog tillbaka områden vid Charkiv och Cherson, ser det nu ut att bli något helt annat.Ryssland vill inte låta sig luras igen – och för Valerij Zaluzjnyj står mycket på spel. Ukraina vill visa att landets armé är framgångsrik och att man kan nå framgång med vapen från väst.Staden Bachmut har fått starkt symbolvärde i kriget, här har den ryska Wagnergruppen försökt tröska sig framåt meter för meter, många har dött. En del menar att Ukraina försökt låsa fast och decimera ryska styrkor medan de förbereder sin våroffensiv.Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, lärare i militär strategi på FörsvarshögskolanMaria Engqvist, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Johan, frivillig i UkrainaDavid Bergman, doktor i psykologi vid Försvarshögskolan, major och författareProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Karin HållstenProducent: Pernilla KommesTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, AFP, Tiktok

Östersjön blir ett Natodominerat hav när Finland nu är medlem och Sverige står i väntrummet. Det som kallats fredens hav, beskrivs inte längre som lugnt av Putin. Våren 2023 är det flera militärövningar vid Östersjön: Aurora 23 i Sverige, med tiotusentals soldater, och polsk militär övar försvaret av en nybyggd kanal i närheten av ryska Kaliningrad.– Om man tittar generellt på maktbalansen i Europa så har fokus skiftat norrut och österut i och med Rysslands invasion av Ukraina. Det gör ju att Östersjön hamnar mer i blickfånget, säger Emelie Thorburn, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Dessutom finns ytterligare en aspekt som förändrar det militära läget i Östersjön. De två länder med längst kust till innanhavet, Finland och Sverige, har beslutat sig för att gå med i försvarsalliansen Nato. Finland är redan med, Sverige väntar fortfarande på Turkiets och Ungerns godkännande.Så ser Ryssland på nya lägetDen nya maktbalansen påverkar Ryssland. Landet har, trots sin storlek, få hamnar och Östersjön är avgörande rent strategiskt, både militärt och för handel.– Man kan bara säga att den är viktig och att Ryssland naturligtvis vill kunna påverka den och ha någon form av kontroll och inflytande på den, säger Johan Norberg, Rysslandsanalytiker på FOI.Medverkande:Henrik Larsson, överstelöjtnant och planeringschef för Aurora 23 Emelie Thorburn, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Peter Lidén, överstelöjtnant och militär lärare i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanJohan Norberg, Rysslandsanalytiker på FOIProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin Hållsten och Pernilla KommesTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, Vita Huset, TVP World, news.com.au.

Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin. Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Medverkande:Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator. Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America

En 21-årig man misstänks ha läckt topphemlig information från USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Uppgifterna är graverande och drabbar Ukraina. Efter flera dagars intensiv jakt kan amerikanska myndigheter till slut gripa Jack Teixeira – en anställd i flygvapnet. Han misstänks ha läckt hemligstämplad information på en chatapp för gamers, och anklagas nu för brott som går under spionerilagarna i USA.– Det finns en status i att ha insiderinformation så det förvånar mig inte, säger David Lindahl på Totalförsvarets forskningsinstitut.Avslöjar uppgifter om Ukrainas försvarDokumenten uppges innehålla information som kan spela Ryssland i händerna gällande deras krig mot Ukraina. Bland annat står det att ammunitionen till Ukrainas viktigaste luftvärnssystem riskerar att ta slut inom kort.– Det är ju uppseendeväckande att en person så pass långt ut i det militära systemet i USA kan ha tillgång till så mycket hemlig och känslig information, säger Jan Hallenberg på Utrikespolitiska institutet.Medverkande:Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutetDavid Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Effie Karabuda, tech- och spelreporter på P3.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio och CNN.

Volodomyr Zelenskyj vädjar om stridsflyg från Sverige och väst. Experter menar att planen kan bli avgörande men då måste de slå mot mål inne i Ryssland. Allt fler talar om en ukrainsk våroffensiv i kriget, men för att kunna återerövra landets östra delar anser en del att behövs ett övertag i luften.Tidigare flygvapenchefen Mats Helgesson menar att Ukraina kan använda stridsflyg för att trycka tillbaka Ryssland genom att anfalla baser och flygfält inne i Ryssland.Först då får Ukraina ett luftövertag som gör att landets armé kan ta tillbaka de områden som invaderats i öst.Men såna luftanfall skulle Ryssland se som en eskalering – och mycket står på spel.Svenska Jas Gripen till Ukraina?Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber om flyg från väst, och Polen och Slovakien skickar tillsammans ett tjugotal Mig-29, en modell som togs fram i Sovjetunionen.När Sverige byggde Jas, efterföljaren till Viggen, var det just med tanke på att kunna försvara sig mot sovjetiska vapensystem.Men när Ukraina vill ha just Jas 39 Gripen säger regeringen nej. Försvarsminister Pål Jonson (M) motiverar det med att Ryssland har kvar det mesta av sitt flygvapen, och att Jas behövs för att försvara Sverige.Medverkande:Mats Helgesson, pensionerad generalmajor och tidigare flygvapenchefArash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanHugo von Essen, analytiker vid Centrum för ÖsteuropastudierProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, C-SPAN, CNN, Sky News, Reuters, Youtube

Flera länder förbjuder statsanställda från att ha appen Tiktok i sina telefoner. Anledningen: Misstänkta säkerhets- och spionrisker. Orosmolnen kring Tiktok har hopat sig det senaste halvåret; det handlar om misstankar om datainsamling, påverkanskampanjer och anklagelser om spionage.I Sverige får anställda på regeringskansliet inte längre ha appen i sina jobbmobiler, och liknande förbud haglar i olika västländer, vilket inte gillas av Kina.– Man kritiserar EU och USA för att själva hävda att man är världens mest öppna marknader. Men återkommande inför man istället handelshinder och försvårar framfarten för kinesiska företag utomlands, säger Erika Staffas Edström, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina. Tiktok slår ifrån sig anklagelserTiktok menar att mycket av anklagelserna mot dem består i missuppfattningar. De hävdar att kinesiska staten aldrig begärt data från dem, och aldrig skulle få ta del av data om de någon gång skulle efterfråga det.Det finns också experter som menar att Tiktok inte är särskilt mycket värre än andra sociala medier när det gäller att samla in användardata. Dessutom kan fokuset på specifika appar skymma en annan riskprodukt: själva mobilen i sig.– Det är absolut ett hot att man använder smarta mobila enheter på ett felaktigt sätt, säger Fredrik Börjesson, IT-säkerhetsstrateg på Must.Medverkande:Fredrik Börjesson, IT-säkerhetsstrateg, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must. Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot.Erika Staffas Edström, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina. David Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin Hållsten och Pernilla KommesTekniker: Glate ÖhmanLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, CNN, CBS News, ABC News, Tiktok

Striderna runt ukrainska Bachmut har pågått i över ett halvår. Överstelötjnant Joakim Paasikivi om varför ingen vinner slaget. Live från Poddfest 2023. Det har beskrivits som en stad som inte har någon större militärstrategisk betydelse. Ändå fortsätter striderna om Bachmut dag efter dag, månad efter månad. Varför det är så – det är ett ämne som vi tar oss an på scen på poddfest 2023, och som vi diskuterar med Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.En annan pågående diskussion är huruvida det kommer att komma en ukrainsk våroffensiv eller inte. Eller om det är Ryssland som kommer att genomföra en ny offensiv. Det går vi också igenom.Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin Hållsten

Hör om så kallade illegalister personer som lever under falsk identitet runtom i världen över men som egentligen är spioner utsända av Ryssland. Vi på Gräns vill tipsa om podden Dagens Eko och i synnerhet avsnittet där Bo Torbjörn Ek berättar hur spioner skapar en täckmantel för att kunna smälta in som vanliga medborgare. Både Säkerhetspolisen och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must varnar för att hotet från illegalister riskerar att öka efter att ryska diplomater och underrättelseofficerare utvisats från Sverige.Programledare: Robin Olin

Efter koranbränningen vid Turkiets ambassad blir svenska hemsidor attackerade av gruppen Anonymous Sudan. Men ryska intressen verkar ligga bakom. I februari 2023 släcks hemsidor som tillhör stora svenska företag, myndigheter och institutioner ned. Bland annat drabbas SAS, SVT, flera universitet och sjukhus.Snart står det klart att hackergruppen Anonymous Sudan ligger bakom överbelastningsattackerna.– Min första reaktion var ju "yeah, right", och ganska mycket skepsis till att det här verkligen skulle vara en rörelse från från Sudan, säger IT-säkerhetsexperten Leif Nixon.Misstänka kopplingar till RysslandFöretaget Truesec som jobbar med datasäkerhet lyfter fram en annan aktör bakom Anonymous Sudan, hackergruppen Killnet. En grupp som är tydligt pro-rysk, och som har genomfört flera attacker mot länder som stödjer Ukraina.– Det följer väl ett ganska tydligt ryskt modus operandi på så sätt att att den ryska underrättelsetjänsten länge har jobbat med med aggressiva cyberoperationer på många olika sätt, säger Per-Erik Nilsson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Mycket pekar alltså mot att gruppen Anonymous Sudan är en del av något större än protesterna mot koranbränningarna.Medverkande:Therese Naess, chef för Nationellt cybersäkerhetscenter.Leif Nixon, IT-säkerhetsexpert.Per-Erik Nilsson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Anton Linné, cybersäkerhetsexpert.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, Youtube, The Guardian, Telegram

Efter ett år av misslyckanden i Ukraina söker Ryssland nya framgångar i kriget och alla spekulerar i när, eller om, storoffensiven kommer. FN-chefen Antonio Guterres säger att vi inte ens går i sömnen - utan med ögonen vidöppna - mot en bredare konflikt. Samtidigt bedömer experter att Ryssland kraftsamlar och vill ha en revansch efter år av misslyckade taktiker och utbytta generaler.Ukraina och president Volodomyr Zelenskyj har stått emot kriget på ett sätt som Vladimir Putin inte hade räknat med.Kriget påverkar svenska försvaretRysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat, och försämrat, det säkerhetspolitiska läget och även i Sverige har försvarsmakten fått nya insikter om förmågor – och brister.– Vi måste ska skapa oss en mycket starkare förmåga att kunna hantera hotet från drönare, säger Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning.Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och strategilärare på Försvarshögskolan.Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning.Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin Hållsten, Pernilla KommesTekniker: Glate ÖhmanLjud från: Sveriges Radio, SVT, CNN, Reuters, AFP, The Telegraph, Ryska försvarsministeriet

En vapenhandlare och en tidigare överstelöjtnant grips i februari 2023 för olovlig kårverksamhet en brottsrubricering få känner till. En måndag i februari görs ett tillslag i en villaidyll. Personal från Säpo och Must har samarbetat i en utredning om ett udda brott.– Det var insatser som genomfördes i Stockholmsområdet och där just två personer hämtades till förhör och ett antal husrannsakningar genomfördes, säger Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo.  Ovanlig brottsrubriceringSVT och Svenska Dagbladet avslöjar att de båda männen, en vapenhandlare och en tidigare överstelöjtnant, har en bakgrund i Försvarsmakten. De misstänks nu för olovlig kårverksamhet, och nekar till alla anklagelser.Brottsrubriceringen har nästan 90 år på nacken, men har sällan tillämpats. Det kan handla om att man deltagit i en sammanslutning som kan utvecklas till ett maktmedel i samhället, som en militär trupp eller polisstyrka. Medverkande:Oskar Jönsson, reporter SVT Nyheter.Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo. Thomas Roth, första intendent på Armémuseum i Stockholm. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenReporter: Pernilla KommesLjud från: Sveriges Radio och SVT.

En kinesisk ballong, som flyger nära en militärbas där USA har kärnvapen, skjuts ned. Fler luftfarkoster dyker upp och tonläget skruvas upp. En kinesisk ballong, stor som flera bussar, svävar högt i stratosfären. Kina menar att den råkat hamna i amerikanskt luftrum och att den är där i forskningssyfte.Men USA menar att det rör sig om en spionballong och de skjuter ned ballongen. Ett drag som får den redan kyliga relationen mellan Kina och USA att bli allt mer spänd.Fler farkoster flyger runtDet dröjer inte länge efter att den så kallade spionballongen skjutits ned innan det dyker upp fler föremål i luften. Även de skjuts ned.Nu oroar sig bedömare för vad det kan innebära om även de senare flygande objekten visar sig komma från Kina.Medverkande:Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutetHans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio och CNN.

Turkiet blockerar Sveriges inträde i Nato. Bakgrunden är ett spel om stridsflyg, makt och om skydd mot ett nytt, möjligt kärnvapenhot. Turkiets president Erdogan avvisar Sverige gång efter gång, och statsminister Ulf Kristersson (M) manar till nationellt lugn för att inte trissa upp stämningen.Det som såg ut som en hyfsat snabb resa in i Nato har blivit en långbänk av utrikespolitiskt lidande.Rasmus Paludans koranbränning och den hängda Erdogandockan i Stockholm blev bränsle för påverkanskampanjer som drabbar den svenska Natoprocessen.Nya stridsflygplan spelar rollMånga bedömare säger att Erdogan använder processen för att samla väljare inför det turkiska valet. Men i bakgrunden finns också stora, strategiska intressen.Det handlar bland annat om Turkiets behov av nya stridsflygplan, amerikanska F-16. Men också om Natos behov av Turkiet som en sköld mot möjliga robotangrepp från Iran – en stat som verkar komma allt närmare egna kärnvapen.Medverkande:Ingemar Adolfsson, tidigare försvarsattaché i TurkietHelin Sahin, Turkietexpert på PalmecentretKjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap på FörsvarshögskolanProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, Youtube.

Mobbar stormar parlament, grupper skaffar vapen för att störta regeringar. Händelserna utomlands når till Sverige. På Island startar i januari en rättegång mot två män som misstänks för terrorplaner. Männen nekar, men har enligt polisen högerextrema åsikter, och ska ha planerat en väpnad attack mot bland annat Alltinget, den isländska riksdagen.Hotet inifrån har även synts i Brasilia och Washington, men då i större skepnad, när folksamlingar stormat Brasiliens och USA:s parlament.Säpo ser anti-statliga idéerUnder allt sjuder en samhällshotande mix av konspirationsteorier och extremistiskt tankegods, där syftet är att skapa misstro mot staten, och få demokratin att vackla.Det är Säkerhetspolisen, Säpo, som ska skydda mot sån här brottslighet. Även om de inte ser samma hot här som i USA och Brasilien, så ser de hur samma grundläggande idéer diskuteras i Sverige. De pratar om ett ökat författningshot.Medverkande:Christer Mattsson, forskare på Göteborgs universitetAhn-Za Hagström, analytiker på SäpoÅsa Wikforss, professor i teoretisk filosofiCarina Holmberg, Sveriges Radios IslandskorrespondentProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, BBC, Reuters

Nu kommer beskedet: Sverige skickar artillerisystemet Archer till Ukraina. Men det är inte det som experter reagerar mest på. Den 19 januari 2022 meddelar den moderatledda regeringen på en pressträff att de förbereder för att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina – ett system som stått högt upp på Ukrainas önskelista i flera månader.– Jag skulle säga att det har en en en mycket mindre betydelse än vad vi tror, säger Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan frivärld.Mer än bara ArcherVad experterna reagerar desto mer på är regeringens besked om att Ukraina även kommer att få uppemot 50 stycken stridsfordon 90 samt pansarvärnsrobot 57.– Om det kommer cirka ett femtiotal till Ukraina så gör det faktiskt en skillnad. Det är en ganska stor skillnad, viktig skillnad, säger Tomas Ries, forskare vid Försvarshögskolan.Medverkande:Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan Frivärld.Tomas Ries, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg.Producent: Karin Hållsten.Ljud från Sveriges Radio och Youtube.

Natochefen fruktar ett storkrig där Nato och Ryssland ställs mot varandra. Oron för att fler länder blir direkt inblandade i kriget växer. När en missil slog ner på den polska landsbygden och dödade två människor höll världen andan. För en stund verkade det som att Rysslands krig i Ukraina spritt sig till ett annat land. Ett land som dessutom är medlem i Nato.Det finns flera historiska exempel på hur krig har växt och blandat in fler länder. Nu ställer sig många frågan: kommer det bli ett tredje världskrig? Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att kriget kan utvidgas, även om Nato gör allt för att det inte ska hända.Den röda linjenTvå ord som återkommer ofta i sammanhanget är röda linjer, händelser som skulle få bägaren att rinna över och göra att Nato faktiskt ger sig in i krig med Ryssland. Det kan vara att Ryssland använder kärnvapen i konflikten eller att ett av Natos medlemsländer blir angripet. Var Rysslands röda linjer går är svårt att säga, menar Sveriges tidigare försvarsattaché i USA, Bengt Svensson.– De är inte kommunicerade lika tydligt. Ryssland anger något men när det inträffar händer inget.Medverkande:Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanBengt Svensson, tidigare försvarsattaché i USAInga Näslund, Östeuropaansvarig på PalmecentretProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergReporter: Jimmy HalvarssonProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från Sveriges Radio, SVT, AP, Reuters

Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda. Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.Cyberattack mot elnätetEnergi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.Medverkande:Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnätHenrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.  Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från Sveriges Radio, CNN

Insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i modern tid. Nu åker soldaterna hem - och Sverige stänger dörren till insatsförsvaret. Under flera år var en av försvarets viktigaste uppgifter att skydda Sverige i utlandet, och skaffa allierade i samma veva.Det var en av poängerna med insatsen i Afghanistan och nu senast i Mali i Västafrika. Där har Sverige deltagit både i FN:s styrka Minusma och i den mer offensiva, fransk-ledda insatsen Task Force Takuba, som bekämpat terrorister i Sahel-regionen.Ungefär 4 000 svenska soldater har funnits på plats genom åren och även om just de har klarat sig, så har många andra dött i strid.Slut på strid i Saharas sandDen här vintern packar Sverige ihop insatsen i Mali och det blir samtidigt slutet på en era. Världen förändras snabbt och fokus flyttas från insatsförsvar till försvar på svensk mark.Mali är ett tydligt exempel där Sverige deltagit i flera internationella samarbeten, bland annat för att visa att vi ställer upp, men också för att få inflytande och skaffa militära bundsförvanter.– Tittar vi på det säkerhetspolitiskt skulle jag säga att Mali varit väldigt lyckat, säger Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Men ser man till situationen i Mali, där en militärjunta har makten och situationen snarare har förvärrats, är frågan mer komplex menar Lars Wikman.– Det är ju väldigt stora målsättningar. Och de lyckades man inte uppfylla, säger han.Medverkande:Dennis Löfvenborg, stabschef på K3, som arbetat i Mali under två perioder.Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Elin Hellquist, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin Hållsten.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från Sveriges Radio och Youtube.

En hemlig organisation tros ligga bakom flera spionfall i Sverige. Underrättelsetjänsten GRU är 80 år gammal och mer aktuell än någonsin. Det pågår ovanligt många rättsfall kopplade till ryska spioner i Europa just nu. Och vi kan vänta oss fler – också här i Sverige.”Det är nog rimligt att tro att man kan se fler förundersökningar framöver också”, säger Säpo:s kontraspionagechef Daniel Stenling.Den ryska militära underrättelsetjänsten GRU har kopplingar till båda de fall som är aktuella i Sverige nu: bröderna som misstänks ha spionerat på Säpo och Must och det svensk-ryska par som kan komma att åtalas för spionage som gynnat Rysslands militärindustri.Vad står GRU för?Förkortningen GRU står för "Huvudstyrelsen för underrättelsetjänsten" på svenska. Den militära spionorganisationen grundades av Stalin 1942, efter att Tyskland anfallit Sovjetunionen.Bengt Nylander ledde Säpo:s kamp mot GRU under kalla kriget. Han menar att GRU representeras på mer eller mindre alla ställen där Ryssland har ambassad med underrättelseofficerare.Det finns flera anledningar till att Sverige är särskilt intressant för Ryssland och GRU nu. Bengt Nylander räknar med att Putin har väckt alla sina agenter för att hålla koll vid hamnar och gränsövergångar i hela Europa.Medverkande:Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage.Michael Jonsson, forskningsledare vid FOI som studerat spionfall i Europa.Oscar Jonsson, Rysslandskännare och forskare vid Försvarshögskolan.Bengt Nylander, författare och tidigare chef för Säpos kontraspionage.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats Jonsson

Två personer dör efter att en robot slår ner i Polen. Sociala medier ryker av spekulationer och oro. Nu riktas alla ögon mot Nato och Ryssland. Under hela kriget har Ryssland använt sig av robotattacker för att anfalla ukrainska städer. Men den här gången träffar en robot inte i Ukraina utan slår ner vid en bondgård i grannlandet Polen.Flera nyhetsflashar lyser upp telefoner världen över under tisdagskvällen. Många funderar över hur ett Natoland som Polen kan ha attackerats.Sveriges miljardstöd till UkrainaSamtidigt som Polen höjer sin militära beredskap tillbakavisar Ryssland alla anklagelser. Mitt i allt kallar dessutom Sveriges regering till pressträff. Ulf Kristersson berättar man ska lämna över försvarsmateriel för tre miljarder kronor till Ukraina.Hör luftvärnsexperten och överstelöjtnanten Michael Reberg om dagen som fick världen att hålla andan. Och om beskedet från Nato som satte spekulationerna på paus.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio

Nu pågår ett teknikrace som kan vända upp och ner på allt. Flera stater försöker bygga en ny typ av superdator som kan förändra världen. Vår vardag och rikets säkerhet är beroende av digitala nycklar som skyddar våra hemligheter. Men utvecklingen av kvantdatorer hotar den säkerheten.Kapplöpningen mot nästa typ av superdatorerJust nu pågår två parallella race:Det ena handlar om att bli först med den nya tekniken och att samla på sig hemligheter utan att någon annan upptäcker det. Det är spionernas dröm.Det andra handlar om att bygga nya skydd – sådana som håller också när kvantstormen kommer.Kina verkar just nu ha fördel i kapplöpningen där den starkaste motståndaren är USA. Och i Sverige pågår förberedelserna för det som i kryptologernas värld har fått namnet "Q-day".Medverkande:Ola Billger, kommunikationschef på Försvarets Radioanstalt, FRA.Pia Gruvö, kryptostrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.Johan Håstad, professor i matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.Kristina Sandklef, oberoende Kina-analytiker med bakgrund inom Försvarsmakten.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin Hållsten.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, YouTube, Folk och Försvar, International Institute for Strategic Studies

Mycket är fortfarande hemligt, men Gräns har hittat flera nya uppgifter som framkommer nu när åtalet lämnats in. Åtalet mot "spionbröderna" är här. Gräns reder ut vad vi nu vet och vad det kan innebära.Det här ser ut att kunna bli ett av de största spionfallen i Sverige någonsin enligt Tony Ingesson, spionforskare vid Lunds universitet.Åtalet: Han var Rysslands mullvad i svensk underrättelsetjänstDen äldre brodern åtalas för att ha hjälpt den ryska militära underrättelsetjänsten GRU att samla information från hans svenska arbetsgivare. Mannen har arbetat på Säpo, och enligt DN även på den hemliga, offensiva spionenheten hos Försvarsmakten: Kontoret för särskild inhämtning, KSI. Den yngre brodern misstänks för att i första hand ha hjälpt sin storebror att hålla kontakten med GRU och hantera 380 000 kronor samt guld.TIPS: Hör även vårt tidigare avsnitt om fallet.Medverkande:Tony Ingesson, statsvetare och forskar i underrättelseanalys på Lunds universitet. Micael Bydén, överbefälhavare, FörsvarsmaktenIntervjuade av Ekot:Nina Odermalm Schei, kommunikationschef, säkerhetspolisenMats Ljungqvist, åklagare riksenheten för säkerhetsmålProgramledare: Bo Torbjörn EkProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio

Sverige förstärker styrkorna i norr och soldaterna blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen. I augusti 2022 händer något oväntat i Sverige. Försvarsmakten testar armén genom att skicka in ungefär 800 soldater i Finland, där de skjuter skarpt under finsk ledning.Det är en övning som visar på en förändring i det svenska försvaret.Soldaterna i norr ska bli fler. Tidigare skulle de strida vid den egna gränsen, men i dag när Ryssland ses som ett allt större hot, är det Finland man ska försvara – ända fram till den finsk-ryska gränsen.Nordkalotten militärstrategiskt hettMed Finland får Nato drygt 130 mil ny gräns mot Ryssland, och det här kan öka spänningar i ett område som redan är viktigt för Ryssland.Det handlar om Nordkalotten, de nordligaste bitarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Här finns Kolahalvön, där stora delar av de ryska kärnvapnen är utplacerade i u-båtar och på fartyg.Medverkande:Karl Engelbrektson, generalmajor och arméchef.Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council och generalsekreterare för Allmänna försvarsföreningen.Nils Johansson, överste och chef för I19 i Boden.Jan Mörtberg, överste och ledamot i Krigsvetenskapsakademien.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonReporter: Per VallgårdaLjud från: Sveriges Radio, YLE, Försvarsmakten

Kamikazedrönare detonerar i Kiev och i sociala medier sprids brutala drönarfilmer. Nu måste Sverige försvara sig från hotet från ovan. När bron mellan det ryska fastlandet och den annekterade Krimhalvön sprängs, svarar Vladimir Putin med anfall mot Ukrainska städer.Bland missilerna mot civila finns iranska självmordsdrönare. Och drönare har en stor roll i kriget i Ukraina, inte minst i propagandan.På till exempel Twitter kommer hela tiden nya filmer där drönare släpper granater på ryska soldater, som en del i informationskriget.Sverige tar skydd mot drönareDrönarhotet tar hela tiden nya former – i framtiden tror experter att svärmar kommer bli svåra att försvara sig mot. Och i Sverige jobbar Försvarsmakten med att stärka skyddet mot drönare, som kan spionera, sabotera och slå ut samhällsfunktioner.Medverkande:Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för Försvarsmaktens drönarskydd.Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Martin Hagström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Björn NitzlerLjud från: Sveriges Radio, CNN, Sky News, AFP, Youtube

Säkerhetstjänster letar radarekon och spår på havets botten i Nord Stream-utredningen. Men viktiga ledtrådar kan komma från spioner. Just nu pågår en brottsutredning om de trasiga Nord Stream-ledningarnadär misstanken är grovt sabotage. Det är viktigt att få förstahandsinformation för de svenska och danska utredarna. Men även den ryska säkerhetstjänsten FSB har uppgett att man undersöker händelserna.På botten kan det finnas teknisk bevisning som leder till de misstänkta sabotörernas hemvist. Samtidigt kan detonationerna och strömmarna ha förstört mycket. Därför sätter en del experter nu sitt hopp till underrättelsetjänsternas arbete på helt andra håll.En uppgift som snappas upp av en spion kan vara en tråd att börja dra i. Jakten på Nord Streams sabotörer har startat.Medverkande:Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina systemBjörn Fägersten, säkerhetspolitisk analytiker vid UI och VD på företaget PoliteaCarolina Angelis, säkerhetsrådgivare på cybersäkerhetsbolaget Truesec, tidigare på MUST och FRAProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin Hållsten

Det misstänkta sabotaget mot den ryska gasledningen Nord Stream kan vara en del av en hybridattack med syfte att skrämma och förvirra. Allt tyder på att gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har utsatts för ett sabotage.Explosionerna vid den ryska gasledningen ses som något extraordinärt, det krävs specialresurser för att lyckas. Men den här typen av attacker är något som militära rådgivare har varnat för.Attacker mot infrastruktur till havs, och i havsdjupen, är något som länder behöver räkna med.Det innebär Seabed WarfareAllt fler försvarsmakter börjar nu anpassa sig för att skydda viktiga gas- och elledningar, och den telekomtrafik som går i haven, som är avgörande för vårt sätt att leva.Den som anfaller under ytan är dold och kan förneka ansvar. Attacker mot djupens infrastruktur kallas Seabed Warfare, och en del förväntar sig att det kan bli allt vanligare i framtiden. Samtidigt är det en svår uppgift att skydda tusentals mil av viktiga kablar på havets botten.Medverkande:Jan Thörnqvist, tidigare insatschef och marinchef inom FörsvarsmaktenNiklas Wiklund, försvarsdebattör och bloggare under namnet "Skipper"Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin Hållsten

Ryssland kallar nu in hundratusentals reservister. Det gör att kriget i Ukraina går in i ett än allvarligare läge. Och det får konsekvenser för Sverige. Idag meddelade president Vladimir Putin det många varit rädda för: Ryssland mobiliserar. Han målar tydligt upp Nato och väst som det stora hotet.Beslutet kommer efter att en rad motgångar trängt in Ryssland i ett hörn, och nu ökar insatserna för alla.Medverkande:Ilmari Käihkö, krigsvetare vid FörsvarshögskolanCarolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin HållstenTekniker: Mats Jonsson

Amerikanska bombplan flyger på låga höjder i svenskt luftrum. Sverige är nu en pjäs i ett strategiskt spel kallat avskräckning. Den 2 september dundrar enorma stridsflyg in över centrala Stockholm. Allas blickar riktas mot dånet från ovan. Tre svenska JAS Gripen ser små ut bredvid de stora amerikanska bombplanen som flyger lågt över huskropparna.Uppvisningen är del av en övning med syfte att skrämma Ryssland, lagom mycket. Strategin kallas avskräckning, och den går ut på att visa fienden vad man kan, utan att provocera.Misslyckad metod i UkrainaSverige nämns som de amerikanska bombflygens nya favorittillhåll och att se bombflygplan kan bli en allt vanligare syn för oss.  Men avskräckning som strategi är komplex, och metoden misslyckades i Ukraina. Varför är det egentligen så svårt att veta när avskräckning fungerar? MedverkandeHans Kristensen, chef för Nuclear Information Project inom Federation of American ScientistsStefan Lundqvist, kommendörkapten och lärare i krigsvetenskap vid FörsvarshögskolanKarl Sörenson, avskräckningsforskare och senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitutLisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitetProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist Producent: Karin Hållsten Tekniker: Mats Jonsson Arkivljud från: Sveriges radio, CNN, SVT, Euronews

Hans vänner dödas i strid i Ukraina. Tobias överlever. Hör hans historia, och experter om Sveriges vägval. Hur långt är vi beredda att gå? Kriget i Ukraina har pågått i ett halvår. Sverige skickar pengar och materiel till Ukraina men det finns också svenskar som går längre.I det här avsnittet av Sveriges Radios säkerhetspolitiska podd Gräns berättar Tobias Engqvist hur det är att vara frivillig soldat i Ukraina. Hör också experterna om hur farligt Ryssland kan bli om Putin får som han vill, och om Sveriges strategiska vägval.Sveriges roll i kriget för UkrainaStatsminister Magdalena Andersson har sagt att det är centralt för hela Europa att Ryssland inte vinner kriget. Men när Sverige beslutar om ett sjunde hjälppaket till Ukraina väljer man att skicka artilleriammunition, inte haubitsar att avfyra dem med.Tobias Engqvist vill själv bidra, och han reser till Ukraina för att kämpa mot Ryssland.Hör om livet som frivillig utländsk soldat, ett uppdrag som ger en månadslön på upp till 30 000 kronor, och om hur det är att överleva när två vänner dödas av rysk granateld. En av de som stupar är svensken Edvard Selander Patrignani.MedverkandeRoger Djupsjö, major i Försvarsmakten som utbildat militär i UkrainaTobias Engqvist, nyss hemkommen frivilligsoldat i UkrainaIlmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i StockholmGudrun Persson, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOIMollie Saltskog, underrättelseanalytiker vid Soufan Group Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin Hållsten och Carl-Johan UlvenäsTekniker: Glate Öhman Arkivljud från: SVT, Youtube och Sveriges Radio.

Terrorhotet i Sverige är förhöjt, och Säpo varnar för ensamagerande gärningsmän. Allt yngre personer hetsas till attacker online. Ett misstänkt terrormord i Almedalen, attacker mot flera skolor och terrordådet på Drottninggatan.Hotet inifrån har enligt svensk säkerhetstjänst bestått av så kallade ensamagerande de senaste åren. Alltså personer som radikaliserats och som utför dåd på egen hand.Samtidigt ska Sveriges försvar växa med många nya värnpliktiga, och Försvarsmakten försöker stoppa extremister från att komma in och få militär utbildning.Medverkande: Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säkerhetspolisen, Hans Brun, terrorforskare, Åsa Erlandsson, författare och reporter på DN, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats Jonsson

SOMMAR: I september går vi till val i Sverige. Hur sannolikt är det att vi blir utsatta för tryck utifrån och vilka kan i så fall tänkas ligga bakom det? Det har varit relativt lugnt en tid när det gäller desinformation och försök att påverka opinionen i Sverige. Den nybildade Myndigheten för psykologiskt försvar tror att det kan betyda att något större kan komma närmare valdagen 11 september.Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio, SVT, HBO.

SOMMAR: Snart börjar allvaret för flera tusen värnpliktiga som rycker in runtom i Sverige. Vilken framtid är det som väntar dem i ett instabilt Europa med Sverige som medlem i Nato? Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio

SOMMAR: Gasledningen Nord Stream är avstängd och Europa håller andan i väntan på att Ryssland ska öppna gaskranen. Spänt läge och upprustning i den ryska exklaven Kaliningrad, inte långt från Sverige. Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio

SOMMAR: Efter årtionden utan krigshot ska Sverige bygga ett starkt civilt försvar igen, en process som kommer ta tid och kosta pengar. För 40 år sedan hade Sverige ett utvecklat civilförsvar som gavs stora resurser. Men sedan det kalla krigets slut har det i princip försvunnit. Nu ska Sverige bygga upp ett nytt starkt civilt försvar, i ett helt förändrat samhälle med nya sårbarheter.Dessutom det senaste i Nato-processen, Ryssland avlägsnar sig från finska gränsen och Finland stiftar nya gränslagar.Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio, SVT.

SOMMAR: Sverige tog ännu ett steg på vägen mot Nato-medlemskap. Samtidigt är det väldigt dämpat från rysk sida. Medan Natoländernas parlament nu ska besluta om Sverige och Finland ska få bli medlemmar i försvarsalliansen pågår förhandlingar om hur Sveriges roll i Nato ska se ut.Samtidigt har det uppskruvade tonläget från Ryssland skruvats ner och blivit nästan tyst. Kommer det skruvas upp igen?Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns fortsätta hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio, SVT.

Natos framtidsmöte pekar ut riktningen för Europas och Sveriges försvar. Men i skuggan av kriget i Ukraina växer en konflikt som kan ändra allt. Efter ett sista ryck i maratonförhandlingarna med Turkiet så släpps Sverige över tröskeln till Nato.Det sker vid Natos toppmöte i Madrid i juni 2022, och får stor uppmärksamhet.Men på det här mötet händer också något annat, som inte får lika stora rubriker.Kan Nato hamna i konflikt med Kina?Nato-länderna ska planera framtidens försvar, och då hamnar fokus på ett land som alltmer ses som ett hot: Kina.Och här har USA länge haft siktet inställt en potentiell konflikt som bubblar under ytan i Stilla havet.Medverkande: Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina på Utrikespolitiska Institutet. Jens Nykvist, Sveriges militära representant till EU och Nato.Jakob Gustafsson, analytiker Totalförsvarets Forskningsinstitut.Sofia Knöchel Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Carl-Johan Ulvenäs.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från: Antena 3, Nato, The Guardian, CNA, Fox News, Sveriges Radio, BBC, CNN, SVT

Sverige ska in under Natos kärnvapenparaply. Samtidigt kommer uppgifter om nya taktiska teorier, som kan sänka ribban för när vapnen ska användas. Sverige vill söka skydd under Natos kärnvapenparaply – men absolut inte ha vapnen på egen mark. Går det i ett skarpt läge? Vi tittar på hur det där paraplyet är konstruerat, men också på det hotfulla kärnvapentänkande som medger att man skjuter av ett mindre, taktiskt vapen.Medverkande: Paula Silfverstolpe, jurist på Försvarshögskolan. Jonas Haggren, viceamiral och chef för Försvarshögkvarterets ledningsstab. Thomas Jonter, professor i internationella relationer på Stockholms universitet. Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på FOI.Ljud från: TV4, Sky News, AP, ABC, SVT, Sveriges Radio.

Påverkansoperationer kan hota Sverige. Det mantrat hör vi från både politiker och försvaret nu. Det som ska skyddas är inte längre bara territoriet utan våra omdömen. Vår syn på verkligheten. Sedan Sverige lämnade in ansökan om Nato-medlemskap har de där varningarna duggat tätt: Vi riskerar att bli utsatta för påverkansförsök från främmande makt. Men hur går det där egentligen till och vad är det som står på spel här?Medverkande: Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan med fokus på säkerhetspolitik, Sofia Bard, enhetschef på Svenska Institutet, Henrik Landerholm, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar.Ljud från: ABC News, Natos Youtube-kanal, BBC, SVT

Ukrainakriget ser ut att putta in Sverige och Finland i Nato. Det ändrar hela det säkerhetspolitiska landskapet i norra Europa - och kan orsaka strategisk stress i Ryssland. Finland och Sverige gör gemensam sak och begär att få bli Nato-medlemmar.Beskeden kommer efter att Ryssland inlett sitt anfallskrig mot Ukraina, och krävt en säkerhetszon runt landet.Den här historiska kursändringen för svensk säkerhetspolitik gör Östersjön till ett Nato-innanhav - och kan också sätta press på en av Rysslands viktigaste säkerhetszoner i Arktis.Medverkande: Malena Britz, docent i statsvetenskap på Försvarshögskolan, Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, Carolina Vendil Pallin, Rysslandskännare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Joakim Paasikivi, lärare i strategi på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats JonssonLjud från: AP, CNBC, SR, CNN

Ryska diplomater misstänkta för spioneri utvisas nu i rasande fart. Vi är på väg in i en ny tid av spioneri, de ryska underrättelseofficerarna blir färre men de som är kvar blir potentiellt farligare. Det stora ryska anfallskriget i Ukraina ritar nu om spionkartan i Europa. Vi är på väg in i en mer osäker tid där underrättelsebehoven ökat både i öst och väst. Med ett beslut om Nato i dörren varnar militären för sabotage mot kartlagda mål och det finns risk för att vilande spionceller väcks till liv.Medverkande: Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare och författare med bakgrund i den svensk underrättelsetjänsten, Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, Per Thunholm, strategisk rådgivare vid Försvarshögskolan, doktorand i statsvetenskap vid Åbo Akademi, Björn Nolén, major samt försvarstwittrare och bloggare under pseudonymen “Jägarchefen”, Jan Thörnqvist, tidigare insatschef i Försvarsmakten. Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats JonssonLjud från: CNN, Sky News, Sveriges Radio

Om kriget kommer vill staten att du bidrar i försvaret. Men vet du din plats? Poddtips om Beredskap med Erik Blix: Michael Malm som jobbar med totalförsvarsfrågor på Försvarsmakten berättar om vem som blir soldat, när den som är förskolelärare ska rycka in och dessutom reder vi ut varför din häst kan bli krigsplacerad. Och vad händer om du vägrar?En podd om Beredskap med P4 Extras Erik Blix2018 uppmanade regeringen alla svenskar att göra sig bättre förberedda för en kris. För extremväder, svåra olyckor eller militära hot. Minst en vecka ska du kunna klara vardagen för dig och din familj, utan tillgång till vatten, värme, mat och kommunikation.Sedan dess har vi upplevt en pandemi och nu – ett krig i Europa.Så hur har du det med din beredskap. Kanske har du eget skyddsrum, vevradio och sju dunkar vatten. Eller är du mer som alla andra. Som knappt har batterier hemma.Podden Beredskap, för dig som vill veta mer om vilka prylar och kunskaper vi behöver i en kris. Programledare Erik Blix.

När Rysslands främste oppositionspolitiker förgiftas riktas fokus plötsligt mot en forskningschef i Umeå. Det svenska labbet kan avslöja förbjudna kemiska vapen och hamnar mitt i ett ryskt maktspel. Förgiftningen av den kände oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj hösten 2020 har likheter med det som händer idag i Ukraina. Det verkar handla om hämnd. Kanske kan den här berättelsen också lära oss något om hur det ryska svaret på EU:s sanktioner kommer att se ut i framtiden.Medverkande: Åsa Scott, avdelningschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå, Johanna Melén, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet (intervjun är gjord innan krigsutbrottet i februari 2022) och Rikard Norlin forskare vid Totalförsvarets forskningsinstituts labb i Umeå.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsReporter: Per VallgårdaTekniker: Mats JonssonLjud från: Adult Swim, Sky News, Sveriges Radio, CBS, AP, AFP, BBC, Reuters. 

Dagens krig förs inte bara på marken utan också i cyberrymden. Där kan även svenskar bli cyberkrigare i Ukrainas armé. Men det kan utsätta både dom själva och Sverige för allvarliga risker. Våra samhällen blir allt mer uppkopplade och sårbara för attacker och det här märks inte minst i det pågående kriget. Det här ställer också nya krav på Sveriges försvar.Medverkande: Fredrik Börjesson, it-säkerhetsstrateg för den militära säkerhetstjänsten MUST, Patrik Ahlgren, chef för cyberförsvarssektionen vid Försvarshögkvarterets ledningsstab, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, David Lindahl, it-säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Marika Ericson, chef på centrum för operativ juridik och folkrätt på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsReporter: Per VallgårdaTekniker: Mats JonssonLjud från: SR, MSNBC, "AnonymousTVyoutube"

När kriget i Ukraina bryter ut evakueras svenska observatörer. Men Johan Chytraeus fastnar då en bro sprängs. Gruppen hade kunnat säkra bevis på brott mot civila men omringas snart av ryska soldater. Civila blir beskjutna och dör i kriget i Ukraina. Nu startar utredningar om att Ryssland begått krigsbrott.Samtidigt måste neutrala observatörer lämna Ukraina, till exempel de från OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. De som skulle kunna säkra bevis på vad som händer på plats kan inte längre jobba.Hör om hur den svenske observatören Johan Chytraeus blir fast i Cherson då staden belägras av ryska styrkor, och hur han till slut tar sig ut.Medverkande:Johan Chytraeus, ställföreträdande chef vid OSSE:s lokalkontor i Cherson.Carina Lamont, universitetsadjunkt på Försvarshögskolan.Inger Österdahl, professor på Uppsala universitet.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistReporter:Per VallgårdaProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils Eklund

Fruktan är ett vapen i den ryska arsenalen, enligt den svenska försvarsmakten. Hur hanterar man krigsoron i Sverige? Försvarsmakten börjar med återkommande lägesuppdateringar på grund av kriget i Ukraina och säkerhetskrisen i Europa.Det svenska samhället är inte drabbat, men många är oroliga och det psykologiska maktspelet runt kriget måste hanteras av både privatpersoner och av försvaret.Medverkande: David Bergman, doktor i psykologi och lärare på Försvarshögskolan. Misse Wester, professor i riskhantering på Lunds universitet.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils Eklund

Vladimir Putin ökar pressen genom att hota med Rysslands stora kärnvapenarsenal. Vad är det som kan hända? De ryska strategiska robottrupperna försätts i i slutet av februari i högre beredskap. Det här tolkas som ett politiskt påtryckningsmedel från Vladimir Putin.De stora, strategiska domedagsvapnen som skapade terrorbalansen under kalla kriget har dammats av, men få tror att de kommer att användas.Taktiska kärnvapenSamtidigt finns en annan arsenal: De taktiska kärnvapnen, såna som kan användas på ett slagfält, i ett krig. Och i den ryska planen för krigföring kan de komma in i ett relativt tidigt skede.Hur akut är kärnvapenhotet? Och vad har Sverige för beredskap för ett kärnvapenscenario?Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på Försvarshögskolan.Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning.Martin Goliath, forskare i kärnvapenfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistReporter & researcher:Per VallgårdaProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils EklundTekniker:Mats JonssonLjud från: ABC NEWS, BBC, Sveriges Radio, SVT

För första gången sedan 1939 skickar Sverige nu vapen till en krigszon. Vad betyder några tusen pansarskott för Ukraina och hur förändrar det här läget för Sverige? Sveriges riksdag har beslutat att gå in med militärt stöd i Ukraina i form av 5000 pansarskott 86.- De kan användas för att stoppa eller hindra och fördröja en framryckning av bepansrade fordon.  Men de skulle också kunna användas i strid inne i städerna, säger Björn Fägersten, chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.Kan stoppa 2.500 ryska stridsfordonVapnet är lätt att använda och kan sättas i händerna på en person utan någon längre militär utbildning. För att stoppa ett fordon krävs en träff från 1-2 pansarskott.- Det innebär ju i teorin att 2.500 fordon kan stoppas av de här pansarskotten, säger Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer. Men för att göra skillnad krävs att de här vapnen som nu utlovas från länder i och utanför Europa, når fram. Och här ser Björn Fägersten många och allvarliga risker längs vägen.Medverkande: Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer och Björn Fägersten, seniorforskare och chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, programledare, reporterCarl-Johan Ulvenäs, producentPer Vallgårda, reporter och research.

Kriget har nått Ukraina i full skala. Nu förändras hotbilden i hela Europa snabbt och det här får konsekvenser också för Sverige och vårt försvar. Det som händer i Ukraina har redan ritat om den säkerhetspolitiska kartan i Europa.- Det vi ser nu är ju det värsta scenariot som man har spekulerat i på förhand, en massiv attack från många olika håll, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Nytt läge i EuropaKriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 förändrade säkerhetsläget och Sverige ställde om politiken för att återigen satsa på ett nationellt försvar i nära samarbete med andra som Nato och länderna kring Östersjön. Sverige ska ställa upp solidariskt om andra blir angripna. Vad betyder detta nu?- Vi har ju länge sagt att vi inte ska stå passiva om något annat EU-land eller nordiskt land blir angripet. Så bara för att vi själv inte har någon landgräns mot Ryssland så betyder det ju inte att Sverige kan se på sin egen säkerhet från ett isolerat svenskt håll, säger Jacob Westberg.Hur långt sträcker sig den där solidariteten i ett läge där Baltikum nu känner sig hotat och oron växer även i Finland, Sveriges närmaste försvarspartner?Medverkande: Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, programledare, reporterCarl-Johan Ulvenäs, producentPer Vallgårda, research.

Vladimir Putin erkänner områden i östra Ukraina som självständiga och beordrar in ryska styrkor. En försämring av säkerhetsläget, som ökar risken för strider. Utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk förklaras som självständiga av Ryssland, och det handlar även om områden som Ukraina kontrollerar.In i detta skickar Vladimir Putin "fredsbevarande styrkor", alltså rysk militär.– Det innebär ju att man riskerar nu ganska snart att få en direkt kontaktyta mellan ukrainska och ryska stridskrafter, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker.Större ryska målRyssland hotas med sanktioner, men det här påverkar inte Putins strategi för Ukraina, tror bedömare.– Det handlar om hela Ukraina så att han kommer att använda det här på något sätt för att skapa en regimförändring eller att tillskansa mer territorium från Ukraina, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker och doktor i freds- och konfliktforskning.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent

USA går ut med att en rysk attack kan komma inom dagar. Vad är syftet med det och kan man lita på underrättelsetjänsternas uppgifter? Ett ryskt anfall mot Ukraina kan inledas i mitten av februari 2022.De här uppgifterna har kommit från Vita huset, både från officiella och inofficiella källor.– Jag har svårt att ta det på riktigt allvar, det där exakta, men däremot ett fönster på kanske två, tre veckor. Det tar jag på stort allvar, säger Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.Ryssland har hela tiden dementerat uppgifter om en attack och säger att de drar tillbaka delar av trupperna nu. Men ordkriget fortsätter parallellt med de diplomatiska ansträngningarna.Sanningen oklar– Vi kan inte lita på någon utav sidorna. Men västsidans information ligger närmare en rimlig sanning än ryssarnas information, säger Jan Hallenberg.Men vad är USA:s syfte med att gå ut med det här? Hallenberg tror att det handlar om taktik och erfarenheter från Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014.– Då hade den amerikanska säkerhetstjänsten mängder med information men de gick nästan inte ut med någonting. Och detta har både politikerna i Washington och underrättelsetjänsterna lärt sig. Denna gången kommer vi att varna på förhand.Medverkande: Tidigare försvarsattachén i Washington Bengt Svensson och Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet. Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Hemliga operationer, gråzoner och dold påverkan. En rysk toppgeneral har målats ut som hjärnan bakom Rysslands moderna krigföring. Vem är han och vad är strategin i Europas säkerhetskris? Den svenska regeringen flaggar för cyberattacker mot finansväsendet, och kallar bland andra riksbankschefen till möte.Säkerhetsexperten Katarina Engberg bedömer att bakgrunden är de omfattande sanktioner som ska sättas in mot Ryssland, om de väpnade styrkorna attackerar Ukraina.– Det kan ju då hända att man från rysk sida vidtar motåtgärder av olika slag också mot det västliga finanssystemet. Och då finns ju cyberattacker som en del i ett sådant scenario, säger hon.HybridkrigföringCyberattacker är en av metoderna i gråzonsområdet, eller den hybrida krigföringens konst. Här har den ryske toppgeneralen Valerij Gerasimov fått ge namn åt strategin bakom rysk, modern krigföring.– Det där är ju en föreställning som är ganska brett utspridd. Att Gerasimov kommer in och revolutionerar hela den ryska militära tänkandet. I synnerhet med fokus på det vi kallade hybridkrigföring, säger Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.Men är bilden sann? Och vad innebär den så kallade Gerasimovdoktrinen?Gräns går på djupet med tänkandet bakom den pågående konflikten mellan Ryssland, USA och EU.Medverkande: Jan Kinnander, chef för Säkerhetskontoret vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, Katarina Engberg, oberoende konsult och senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Per Vallgårda, researcherCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

Tre ryska landstigningsfartyg i Östersjön påverkade Sverige att förstärka trupperna på Gotland. Men vart de tog de vägen sen? Gräns följer hur brickorna rör sig i ett säkerhetspolitiskt spel. Spänningarna i Europa fortsätter.Ryssland skickar kravbrev, Storbritannien varnar och tidigare händelser glöms fort då allt snurrar snabbt.I mitten av januari kom tre ryska landstigningsfartyg in i Östersjön, och bidrog till den svenska förstärkningen på Gotland.– I det här läget när vi har en helt annan situation i omvärlden med mer osäkerhet så är det naturligt att en sån här avvikelse från normalbilden ges större uppmärksamhet, säger Jonas Kjellen på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Fartygen lämnade Östersjön och reser nu mot en ny plats, där de kan komma att spela en roll i situationen runt Ukraina och Europa.– I just marinens krafter så finns det ju ett stort signalvärde. Det finns tydliga signaler som andra stater förstår, säger Jonas Kjellén.

Sverige har länge varit ett militärt alliansfritt land. Samtidigt samövar försvaret med Nato. Sveriges geografiska läge gör landet strategiskt viktigt. Men vart ringer överbefälhavaren om det smäller? Svensk trupp förstärker på Gotland mitt i den säkerhetspolitiska krisen i Europa. Det är en markering om att Sverige är berett att skydda sitt eget territorium. Men det är tydligt att vi inte förväntar oss att göra det helt på egen hand åtminstone inte under någon längre tid.– Nu har vi valt en linje där vi gärna ser att vi gör det tillsammans med andra, säger Jan Törnqvist, tidigare insatschef i Försvarsmakten.Tabubelagd kontaktI dag har Sverige ett omfattande försvarssamarbete med andra länder. Vi samövar med Nato och andra och våra förmågor har anpassats så att de effektivt kan delta i gemensamma insatser.Det finns de som hävdar att Sverige står så nära Nato det går utan att vara uttalad medlem i försvarsalliansen.– I praktiken är vi en del av väst och har ju varit det under hela det kalla kriget. Mycket av det som då skedde dolt sker idag helt öppet, säger Mikael Holmström, författare och journalist. Landet mitt emellanSamtidigt lever bilden av Sverige som ett land som inte ska provocera kvar i många svenskars medvetande.– Det finns ju en väldigt stark föreställning kring neutralitetsbegreppet. Att Sveriges neutralitet har hållit oss utanför krig, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Medverkande: Mikael Holmström, författare och journalist, idag på Dagens Nyheter, Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Försvarets Forskningsinstitut, FOI, Jan Törnqvist, tidigare insatschef för Försvaret.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Per Vallgårda, researcherCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

Ryssland ställer ultimatum om framtiden för Europa. Efter tre toppmöten väntas nu ett svar som kan avgöra säkerhetsläget. I början på januari 2022 hålls tre intensiva toppmöten för att undvika upptrappning i den redan spända säkerhetssituation som bottnar i Ukraina - men som nu handlar om Europa.– Det här handlar framför allt från den ryska sidan om att komma överens med USA, säger Gudrun Persson på Totalförsvarets forskningsinstitut.Mötena sker under intensiva dagar: USA och Ryssland, Nato och Ryssland och sist ett möte i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.Det är en ödesvecka för Europa - men vad gav de här mötena egentligen? Avspänning– eller upprustning?Militär förstärkning på GotlandI anslutning till den här krisen gör Sveriges försvarsmakt en beredskapsanpassning - och plötsligt patrullerar soldater Visby hamn.Nästa steg i den pågående krisen kommer nu. Denna vecka har Ryssland krävt att få skriftliga svar på sina krav om stopp för nya Nato-medlemmar och tillbakadragande av trupper och vapensystem.– Vi får se om det kommer några skriftliga svar. Och om Ryssland nöjer sig med det. Vilket jag ärligt talat har svårt att se, säger Gudrun Persson.Ljud är hämtat från: Sveriges Radio, SVT, Deutsche Welle, NATO.Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporterCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

Ett israeliskt spionprogram som utvecklats för att stoppa terrorism och kriminalitet ertappas med att istället användas mot människorättsaktivister, journalister och världspolitiker. Sommaren 2021 uppmärksammas spionprogrammet Pegasus med att ha avlyssnat människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.Tiotusentals personer misstänks enligt Amnesty vara intressanta för programmet som kallats det mest avancerade avlyssningsverktyget någonsin.Pegasus har utvecklats av israeliska NSO Group, ett företag med rötter i den israeliska underrättelsetjänsten.Spionprogrammet Pegasus– Det är klart att det här är ett problem, säger Anders Edholm som är överste på Försvarsmaktens avdelning som ansvarar för cyberförsvar.  Enligt Anders Edholm kan Pegasus utgöra ett hot, även om det ännu inte identifierats några kopplingar till avlyssnade svenska medborgare.– Det finns väldigt många som är intresserade av att övervaka journalister, oliktänkande, den allmänna befolkningen. Det här är en marknad och det är därför den här typen av programvaror finns och den kommer att fortsätta finnas, säger Anders Edholm.Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, France 24, ABC, CBS 60 Minutes.Bo Torbjörn Ek, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent Alexander Gagliano, reporterAnsvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

Nya pusselbitar om höstens stora spionhistoria de två bröder som misstänks för grovt spioneri. Den ene har arbetat i svensk underrättelsetjänst, och där finns mycket känsliga uppgifter. I september häktas en man misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, brottsrubriceringen ska senare ändras och det rapporteras att att mannen har befunnit sig djupt inne i den svenska säkerhetsapparaten.– Om en sådan person visar sig ha arbetat för en främmande makts räkning så kan väldigt mycket utav känslig information har läckt ut, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys på Lunds universitet.Både den här mannen och hans bror blir senare häktade för grovt spioneri, men de nekar till brott.Spionage i SverigeTidigare i höstas inleddes det första åtalet på 18 år mot en man som senare dömdes för att ha spionerat mot fordonstillverkaren Scania.Att nu två spioneriärenden uppmärksammas samma höst tror Wilhelm Agrell handlar om att säkerhetspolisen de senaste åren har avbrutit spioneriförsök snarare än att spioneriet har legat på paus.– Man vill hellre avstyra brott än att dra fram saker i ljuset. Avslöjande spionerifall som man måste föra vidare till åtal, det kräver stora resurser och det har ju också utrikespolitiska konsekvenser, säger Wilhelm Agrell.

Spänningarna ökar i Europa. Ryssland vill skriva säkerhetsavtal för att stoppa Nato från att utvidga sig och ett sånt avtal skulle påverka Sveriges självbestämmande. Under hösten har spänningarna mellan Ryssland och väst ökat, och läget vid gränsen mellan Ukraina och Ryssland har kallats den farligaste situationen på 30 år.Ryssland har nu lagt fram förslag till säkerhetsavtal, som ska stoppa Nato från att ansluta nya länder.– Ryssland vill ha det dom kallar säkerhetsgarantier. De känner sig hotade av Natos utvidgning, säger Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Avtal skulle påverka SverigeEtt sånt här avtal skulle påverka även Sverige, menar han, eftersom man då inte själv väljer vilka allianser man vill ingå i.– Vi väntar hela tiden på nästa ryska utspel. Och det tror jag kan också vara en en en del av dom här två avtalen. Ryssland tar initiativet, säger Johan Norberg.

Hundra miljarder kronor står på spel när Sveriges viktigaste försvarspartner ska köpa nya stridsflygplan. Det säkerhetspolitiska spelet står i fokus och valet kan få följder för Jas-planets framtid. Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen lämnar i december 2021 ett besked som Sverige väntat på i fem år. Det blir inte vad man hoppats på.– Finlands regering har beslutat att anskaffa 64 Lockheed Martin F35-plan, säger han.Som ett av få länder tillverkar Sverige egna stridsflygplan, men den strategin är riskabel om inte Sverige lyckas hitta andra länder att dela utvecklingskostnaderna med.Finland väljer inte JasFörsvarsminister Peter Hultqvist säger att beslutet är tråkigt men att samarbetet med Finland fortsätter som vanligt.– Jag är dessutom övertygad om att vi har ett mycket bra erbjudande. Men jag kan inte göra annat än att konstatera att Finland har fattat det här beslutet.Hör hur Jas påverkas av beslutet och om framtiden för projektet.Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, YLE, Sveriges Television och Saab. Bo Torbjörn Ek, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson

Hemliga uppgifter om svenska idrottare publiceras på ett ökänt hackernätverks hemsida. Svensk Antidoping visar sig ha utsatts för ett omfattande dataintrång. Vem ligger bakom det här och varför? Ett cyberangrepp kan ta sig in i det mest privata eller nå ett samhälles viktigaste funktioner. Det här gör att hotet mot Sverige idag ser helt annorlunda ut än för 50 år sedan, enligt kammaråklagare Mats Ljungqvist.- Då skickade man hit agenter som på olika sätt kartlade våra militära anläggningar. Man åkte upp till Boden och smög i skogarna. Så ser inte världen ut längre, säger han.Idag är det annan information främmande makt vill åt och den som vill skada har andra verktyg.- Genom att i sina respektive hemländer hacka sig in på svenska myndigheter och företag går det att nå den information man vill åt, och det är naturligtvis väldigt oroväckande, säger Ljungqvist. Flytande gränserBåde kriminella hackergrupper och stater ägnar sig åt den här typen av intrång och det tillhör själva spelet att gränserna där emellan är flytande. Det gör det ofta svårt att slå fast vem som ligger bakom ett så kallat cyberangrepp säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.- Det är både tekniskt komplicerat, metodmässigt komplicerat och självklart också politiskt komplicerat. Och det gör sammantaget att det här är en stor utmaning. Medverkande: Försvarets insatschef Michael Claesson. Han har nyligen gett ut boken Vägval: Framtiden för svensk säkerhet tillsammans med Zebulon Carlander på Folk och Försvar. I programmet hörs även Tommy Forsgren, tidigare tf chef för Svensk Antidoping, kammaråklagare Mats Ljungqvist och Anne-Marie Eklund Löwinder, it-säkerhetsexpert på Internetstiftelsen.Ljud i avsnittet är från: ABC News, CBC News, Amerikanska Justitiedepartementets YouTube-kana och Sveriges Radio.  Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson 

FN varnar för en ny kapprustning i rymden. När Ryssland spränger en av sina egna satelliter i ett test, trissas läget upp ytterligare. Sverige kan bli först i EU med en uppskjutningsplats för satelliter vid rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Enligt överbefälhavare Micael Bydén undersöker Försvaret möjligheten till egna, militära satelliter.–Jag kan se framför mig nyttjandet av mindre satelliter som används under en kortare tid för ett begränsat syfte, säger han.Men ny kapacitet gör också Sverige mer sårbart.Antisatellitvapen och hot i rymdenEfter kalla krigets rymdrustning följde några decennier av lugn. De senaste åren har något hänt, säger Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.–Numera betraktar man rymden som en arena där man kan och kommer att behöva kunna bedriva krigföring. Det är liksom den stora förändringen som har skett.Medverkande: Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, Mats Helgesson, tidigare flygvapenchef som nu leder rymdnätverket i Krigsvetenskapsakademin, Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Peter Sturesson, major, doktor i mikrosystemteknik, och forskningschef på flygvapnet.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats JonssonLjud från: NBC, Sveriges Radio, U.S Department of State, UN Audiovisual Library

Om det säkerhetspolitiska spelet bakom migrantkrisen vid gränsen mellan Polen och Belarus och varför situationen beskrivs som en hybridattack. Den situation som uppstått i samband med flyktingkrisen på gränsen mellan Belarus och Polen har från flera håll beskrivits som en hybridattack. Ett begrepp som blivit allt vanligare för att beskriva vissa säkerhetspolitiska problem. "Det handlar liksom att skräddarsy ett angreppssätt som inriktar sig på de svagheter som finns hos det land som man vill påverka" säger Niklas Nilsson, forskare vid Försvarshögskolan."Destabilisering utav Europa" Försvarsminister Peter Hultqvist säger till Ekot att det handlar om ett försök att destabilisera EU och skapa ett spänt läge och menar att bakom Belarus agerande finns Ryssland. Ryssland och Belarus förnekar detta.

Kina rustar upp och USA skiftar sin uppmärksamhet till det som kallas den indopacifiska regionen. Det får följder för Sverige. Hör om det som kallats för kampen om framtidens världsordning, kraftmätningen mellan Kina och USA.Retoriken är uppskruvad kring Taiwan efter Kinas flygningar, och USA har tillsammans med Storbritannien och Australien bildat försvarspakten Aukus.Samtidigt är Taiwan en av världens största producenter av halvledare, något som får ytterligare konsekvenser för världen.  Upprustningen i det som kallas den indopacifiska regionen är omfattande.Följderna för SverigeUSA och Nato är försvarspartners till Sverige, och bedömare tror att det som nu händer på andra sidan jorden kommer att få följder här.– Tyngdpunkten och inte minst uppmärksamheten, den kommer att förskjutas och det har stor betydelse för Sverige och för Europa, säger Bengt Svensson, tidigare försvarsattaché i Washington.Nyhetsljuden i programmet kommer från Channel 4 och South China Morning Post.

USA ertappades att med hjälp av Danmark avlyssna svenska försvarsintressen och politiker. Hör om spelet bakom signalspaningen. Tidigare i år avslöjade Danmarks Radio och SVT att USA med hjälp av Danmark har avlyssnat svenska politiker. Vem eller vilka den här avlyssningen var inriktad mot, är fortfarande inte klarlagt. USA:s avlyssning av Sverige Historien har många frågetecken, och det har aldrig kommit någon officiell version av vad som hände. Men avlyssning, eller signalspaning som man säger, pågår egentligen i den här världen mer eller mindre hela tiden. Sverige håller också just nu på att få en ny lagstiftning i de här frågorna. Något som i framtiden kan förbättra Sveriges position på marknaden för underrättelseinformation. Nyhetsljud i programmet är taget från: Sveriges Television och France24 Medverkande: Lisbeth Quass, journalist på Danmarks Radio Knut Kainz Rognerud, journalist på SVT David Lindahl, it-säkerhetsforskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef i Försvarsmakten Ett program av: Bo Torbjörn Ek, programledare Ulrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Hör om männen som fängslats för att på dolda forum ha samlat information som riskerar Sveriges säkerhet. Den senaste tiden har ett flertal män dömts mot sitt nekande för att ha samlat information om försvarets hemliga anläggningar. I dolda forum på internet har männen kartlagt militära skyddsobjekt och diskuterat uppgifter om anläggningarna. Kartlade försvarets hemligheter Informationen som männen ska ha samlat in kallas av den militära underrättelsetjänsten för en guldgruva för främmande makt. - Vi har ju saker som allmänheten inte ska veta om. Vissa hemligheter är ju hemligheter av en anledning. Exakt hur försvaret ska göra i händelse av krig, det ska inte gemene man veta, säger David Bergman, doktor i psykologi och major och forskare på Försvarshögskolan. Medverkande:  Mats Ljungqvist, Åklagare riksenheten för säkerhetsmål  David Bergman, Doktor i psykologi, major och forskare på Försvarshögskolan  Kim Hakkarainen, Säkerhetsskyddsstrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Ett program av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Mats Jonsson Ansvarig Utgivare: Nils Eklund

Hör om toppchefen som greps i en Säporäd och som häktats misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. En man som greps för spioneri tidigare i veckan har nu häktats, misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Nekar till brott Mannen, som nekar till brott, har själv uppgett att han arbetat inom Säpo och Försvarsmakten och är idag verksam som chef på en statlig myndighet. Fler fall kan vänta Ett antal brott mot rikets säkerhet har fått rubriker på sistone, och åklagaren Mats Ljungqvist på Riksenheten för säkerhetsmål tror att ett försämrat säkerhetsläge kan göra så att det blir fler fall i framtiden. Medverkande: Mats Ljungqvist, senior åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål. John Granlund, reporter som bevakar säkerhetsfrågor på Aftonbladet. Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage. Av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Ansvarig utgivare: Nils Eklund

När Arktis smälter tinar nya potentiella konflikter fram. Hör om Sveriges nya försvar och kapprustningen om ishavet. I slutet på september 2021 återinvigs jägarregementet K4 i Arvidsjaur. En förstärkning av försvaret i norr, som bland annat bygger på nåt som Sverige tidigare missat: den militära upprustningen i Arktis. K4 i Arvidsjaur I det stora området runt Nordpolen möts anspråk på naturresurser som sällsynta jordartsmetaller, olja och gas. Det kan skapa konflikter. Samtidigt har den upptinade nordostpassagen, norr om Ryssland, gjort så att landet fått en ny, nordlig flank. Den rustas nu upp med nya vapen, bland annat de strategiska u-båtarna, som bär kärnvapen. Medverkande: Morgan Gustafsson, stabschef på K4. Louise Calais, Sveriges Arktisambassadör. Niklas Granholm, forskningsledare och försvarsananalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Mats Jonsson Ansvarig utgivare: Nils Eklund

När talibanerna återtar makten över Kabul tvingas Sverige evakuera människor på plats. Hör piloterna som planerade och genomförde evakueringen. I veckan är det 20 år sen 9/11. Terrorattacken som blev starten på USA:s krig mot terrorismen och även Sveriges intåg i Afghanistan. Sverige avslutade sin militära närvaro i Afghanistan tidigare i år. Men när talibanerna till världens förvåning, på kort tid återtar makten över landet, tvingas Sverige skicka tillbaka militären för att evakuera människor på plats. Samtidigt som det bara är dagar kvar tills USA lämnar landet, ökar hotbilden mot flygplatsen. När terrordådet som alla befarar till slut sker, står ett av de svenska planen kvar på landningsbanan. Evakueringen av Kabul Gräns träffar piloterna som planerade och genomförde evakueringen av Kabul, i en kamp mot klockan och i ett säkerhetsläge som bara blir sämre och sämre för varje dag. Medverkande:  Per Carlemalm, chef för transportflygenheten på Skaraborgs flygflottilj, F7 Malin Persson, chef för Skaraborgs flygflottilj "Martin", pilot på TP84/Hercules Pär Eriksson, försvarsanalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Av:  Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Mats Jonsson Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Första spioneriåtalet på 18 år, hur ser hoten ut och hur skyddar vi oss? I slutet av augusti 2021 inleds förhandlingarna i det första spioneriåtalet i Sverige på 18 år. En svensk man som arbetat för Scania och Volvo ska enligt åtalet ha värvats som agent för Ryssland. Hur ser hotbilden mot Sverige ut och hur skyddar vi oss? Medverkande: Daniel Stenling, chef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen. Jan Thörnqvist, f.d. insatschef vid Försvarsmakten. Bengt Nylander, f.d chef för kontraspionaget vid Säkerhetspolisen. Författare till boken "Säpo inifrån" Programledare: Bo Torbjörn Ek Researcher och reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Ansvarig utgivare: Nils Eklund Tekniker: Mats Jonsson

Förstå hur Sverige försvarar sig mot hoten som finns här och nu. En podd om säkerhetspolitik och maktspelen som sker i det dolda.