Liv Strömquist och filosofen Nora Hämäläinen i ett samtal om självhjälpens goda och onda sidor. Skapar vår tids självhjälp mer stress eller gör den oss till bättre människor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sekulariseringens tidevarv söker vi på egen hand svar på hur vi ska få kontroll över våra liv och hur vi hittar mål och mening. Självhjälpen beskrivs ibland som ett enda stort egofixerat jag-projekt där kollektiva lösningar saknas och där vi alla och våra känslor blir varor på en marknad. Vad säger vårt stora sug efter vägledning om vår tid och vårt samhälle? Vad är det för människosyn man kan hitta inom självhjälpskulturen?Självhjälpens historiaSjälvhjälpens historia brukar inledas med antiken. Stoikernas uppmaning om att inte hetsa upp sig över saker och ting har också fått nytt liv i dag. Den moderna självhjälpsgenren föddes i 1800-talets England och USA. Boken Self-Help av Samuel Smiles från 1859 lärde ut hur alla kunde bli förmögna: sluta dricka och börja spara.  Under de senaste decennierna har genren exploderat. I alla slags medier erbjuds vägledning om kost, föräldraskap, tidseffektivitet, kroppsvård. Finns det en gemensam nämnare bland alla dessa olika självhjälpsgenrer? Kan självhjälpen göra oss till bättre människor?  Kan det vara dåligt att försöka bli bättre?Medverkande: Liv Strömquist, konstnär och serietecknare och Nora Hämäläinen, forskare i filosofi vid Helsingfors universitetProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Research Anton ÅhlbergVeckans tips:Filmer:Rainer Marie Fassbinder:Petra von Kants bittra tårarRädsla urholkar själenMaria Brauns äktenskapBöcker:Moa Martinson:Mor gifter sig KyrkbröllopKungens rosor

Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet? Programmet är från mars 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inom kvantmekaniken pratar man om absolut slump, men vilken roll spelar slumpen i våra vardagliga liv och vilken plats har slumpen haft i offentligheten genom historien?Människan vill gärna känna att hon har kontroll över hur hon handlar. Vad skulle hända om vi gav slumpen en större roll?Kan vi hållas ansvariga för våra handlingar om det är slumpen som avgör hur vi agerar?Och vilken roll har lotten för roll i vårt rationella samhälle? Kan vi acceptera den som ett neutralt urvalsinstrument till exempel när det gäller skolor?Medverkande i detta samtal är Maria Svedberg, doktor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Kristiina Savin, doktor i idé- lärdomshistoria vid Lunds universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Antisemitismen ökar efter Hamas terrorattack i Israel och det pågående kriget i Gaza. Är det en ny antisemitism eller är det samma antisemitism nu som då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Judar i Sverige upplever en kraftigt ökad antisemitism. Det visar en rapport från Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet som kom ut i veckan (slutet av september 2024). Ökningen har skett efter Hamas blodiga attack den 7 oktober och sedan Israel startade kriget i Gaza med målet att utplåna Hamas. Så fort Israel-Palestinakonflikten blossar upp ökar också antisemitismen. Men har konflikten sin egen antisemitism eller är det samma återkommande föreställningar om judar?Antisemitismen efter 7 oktober och kriget i GazaDet mänskliga lidandet och förödelsen i Gaza har lett till stora protester, återkommande demonstrationer och vid flera universitet har studenter krävt att universiteten avbryter samarbeten med Israel. Men protesterna har också haft inslag av antisemitism. En del beskriver Israel som ett kolonialt projekt. Det finns forskare som anser att de postkoloniala och antirasistiska perspektiven leder till att antisemitismen kommer bort: judar blir vita förtryckare. Så hur påverkas synen på antisemitismen med de här teorierna?  Var går gränsen mellan antisemitism och Israelkritik?Medverkande: Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi vid Roskilde universitet i Danmark och Pontus Rudberg, docent i historia vid Uppsala universitet, forskare vid Segerstedts institutet och medförfattare till rapporten Antisemitism i Sverige efter 7 oktober.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton Åhlberg           

Geopolitik används allt oftare när man beskriver länders kamp om makt över resurser och i frågor om säkerhet, teknik och ekonomi. Men begreppet befann sig länge i giftskåpet efter att Nazityskland gjorde det till sin stormaktsideologi. Vad är geopolitik idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Geopolitik som vetenskap tillskrivs den svenske statsvetaren och politikern Rudolf Kjellén vid förra sekelskiftet. Han jämförde stater med levande organismer som hade ett behov av att expandera för att överleva. Fler tänkte i de här banorna och kopplade ihop biologi, geografi och politik. I Tyskland inspirerades Kjelléns tankar till utrikespolitiken och kravet på Lebensraum, livsrum, för stormakten Tyskland.Efter andra världskriget och den tyska ideologins förödelse stod inte geopolitiken högt i kurs. I stället var det en regelbaserad världsordning med universella principer och frihandel som skulle skapa fred. Geopolitikens återkomstIdag har begreppet kommit tillbaka, men nu främst för att beskriva hur länder kämpar om makt och resurser och hur beroende av råvaror och energi från andra länder är riskabelt.  Men begreppet finns också i sin mer ursprungliga form inte minst när man beskriver det tankegods som ligger bakom Rysslands krig i Ukraina.Varför ser vi geopolitikens återkomst? Vad kan en geopolitisk blick på världen synliggöra? Vad finns det för faror med det geopolitiska synsättet på världen?Medverkande: Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och Kim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från västkusten kommer en fråga från en pappa som undrar om det är rätt att låta barnen fånga krabbor och leka med dem. Och Cilia och hennes 12-åriga lillebror undrar: Vad är verkligheten? En anonym lyssnare frågar hur hon ska hantera sin brors sarkasm. Och så en personlig fråga till våra tre filosofer: Vilken fråga har ni brottats mest med och varför?Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  

USA, världens äldsta demokrati som föddes med löften om frihet och jämlikhet, men också med slaveri och rasism. Vilka är amerikansk politiks ideologiska rötter och hur präglar de politiken idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den amerikanska självständighetsdeklarationen från 1776 står det att federationen ska styras genom folkets samtycke, att alla föds lika och har samma rätt till frihet. Men USA:s historia handlar också om slaveriet och fördrivningen av urbefolkningen. Det var först 1965 som rösträtten började gälla alla amerikaner.Vilka idéer kom från de första presidenter: Jefferson, Adams och Washington, som också ses som betydelsefulla politiska tänkare? Hur fick de ihop skrivningarna om frihet och jämlikhet med slaveriet?Amerikansk politiks ideologiska rötterFrihet är amerikansk politiks ledstjärna. Men vad innebär denna frihet som finns inskriven i grundlagen? För vem ska friheten gälla och från vad?Frihet kan vara individuella rättigheter så som rätten att bära vapen eller rätten till religionsfrihet. Frihet kan också innebära gruppers rättigheter så som antidiskriminering och kvinnors rätt till sina kroppar. Vad betyder ordet frihet för demokrater och för republikaner? Medverkande: Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet och David Östlund, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:These Truths. A History of the United States - Jill LeporeToward Democracy: The Struggle for Self-Rule in European and American Thought - James T. Kloppenberg

Är hoppet vår räddning i en tid av krig och klimathot? Nu kommer flera böcker om hopp och hoppet används återigen som politisk slogan. Kan hoppet förändra världen? Eller kan hoppet passivisera oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När kriget i Ukraina bröt ut förundrades det norske filosofen Lars Svendsen över ukrainarnas hopp när de stod inför den ryska övermakten. Vad är hopp och är det alltid bra att hoppas blev utgångspunkten när han skrev boken Håpets filosofi. Svendsen menar att hoppet kräver en rationell grund, att det man hoppats på faktiskt ska kunna ske och han menar att hopp också förpliktigar till handling.Hoppets filosofiFilosofer har genom historien varit ganska kyliga när det gäller hoppet. Det är snarare något som religionen har fått handskas med. Spinoza menade att hoppet gör oss ofria och Nietzsche att hoppet bara förlänger människans lidande.Så vad är hopp? Vad kräver hoppet av oss människor? Är hopp alltid bra? Och varför verkar hoppet komma tillbaka i en tid av klimatkris och krig? Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och gästforskare vid Princeton.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Håpets filosofi - Lars Fr. H. SvendsenAktivitet:Utsätt dig för nya miljöer och träffa nya människor.Fördjupa dig böcker och upplevelser istället för snabb konsumtion av nyheter och sociala medier.

Genom historien har människan försökt hitta ett svar på vad jaget är. Finns jaget eller är det en illusion? Vad får synen på jaget för konsekvens för moral och politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det sägs ofta att vi lever i en jagfixerad tid. Jaget exponeras i sociala medier, i litteraturens autofiktion och i vår individualistiska kultur ska vi utveckla våra jag. Samtidigt finns strömningar som går åt andra hållet och som snarare vill lösa upp jaget, ofta med inspiration från österländsk filosofi. Men vad är jaget? Finns det ett fast jag i varje människa eller skapas det i relation till andra och är i ständig förändring? Hallucinerar vi fram ett jag?Jakten på jaget genom historienNär 1600-tals filosofen Descartes formulerade “jag tänker, därför är jag” pekade han ut förnuftet som jagets fundament, en själ åtskild från kroppen.  Några hundra år senare gav Freud jaget snarast rollen som mellanchef, klämd mellan det stränga överjaget och de otyglade drifterna. Den nutida tyska filosofen Thomas Metzinger anser att jaget är en illusion som skapas av processer i hjärnan.Hur påverkar synen på jaget hur vi ser på oss själva och på samhället? Om vi skulle får ett svar på vad jaget är – skulle det ha någon betydelse?Medverkande: Johan Brännmark, docent i filosofi och Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, båda vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Konturer - Rachel CuskFöreläsning:Politiques de lámour - Patrick BoucheronLänk:Politiques de l'amour (första delen) (på franska)

Följ oss i appen Sveriges Radio Play och aktivera push-notiser så missar du inte nästa avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället? Programmet är från 28 maj 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel? Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel – smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedah

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse. Programmet är från april 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskribent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter. Programmet är från juni 2023 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över hela världen far djur illa på grund av människan. Allt från plast i haven till trånga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna och det har också lett till nya moraliska och juridiska frågor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det är dags för människan att ta ansvar för den orättvisa som djur lever under. I boken Justice for animals – Our collective responsibility, eller Rättvisa åt djuren, utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gå till. Martha Nussbaum är professor i rättsetik och en av samtidens mest kända filosofer.Filosofen Martha Nussbaum om djur och rättvisaMartha Nussbaum är professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kända filosofer.Vad är nytt med hennes sätt att se på djurs rättigheter?Och vad blir följderna om hönan får rätt till hönsliv och valen till valliv?Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa? Programmet är från oktober 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättvisa i förhållande till stad och land, klimaträttvisa, skattepolitik och vem som ska få vilken vård. Exempel på ämnen där rättvisa står i centrum i politiken. Men vilken sprängkraft har rättvisa i den politiska debatten idag?Inom den politiska filosofin handlar rättvisa om hur resurser och makt fördelas i ett samhälle, men behöver man också vidga begreppet och tala om rättvisa utifrån hur förutsättningarna ser ut för att medborgare ska kunna leva ett fullgott mänskligt liv där alla är inkluderade?Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för - brottslingen, brottsoffret eller samhället? Programmet är från oktober 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle?Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka? Programmet är från november 2022 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?Fascismens historiaI år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik.Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Programmet är från december 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd,  vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Full sysselsättning, arbetslinjen, arbete som integrationsinstrument, lön för hemarbete, medborgarlön Hur ska arbete värderas och hur skiljer sig de politiska ideologiernas syn på arbete? Programmet är från september 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politiska rummets serie om politiska begrepp och slogans tar sig an arbete.Vad är arbete? Platon och Aristoteles såg ner på arbete. Arbete var slavgöra. Sedan dess har synen på arbete förändras genom historien och idag blåser de politiska vindarna åt ett håll där du ska göra rätt för dig och arbeta för att bidra till samhället. Är arbete en samhällelig plikt eller bör fler befrias från arbete? Hur värderar olika ideologier individens värde i samhället beroende på vilket arbete som utförs? Hur värderas den arbetslöse? Och hur ideologiskt het är frågan om synen på arbete?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Programmet sändes första gången i februari 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren. Freuds relevans idagHur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freud för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vad innebär det att vara barn? Om den personliga identiteten förändras genom livet, hur påverkar det hur mycket omsorg man skall ha om sig själv och andra? Vilken vägledning kan liberalismen ge den som vill vara hedervärd? Frågor som väcks i sommarens filosofiska lästips. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren och filosofen Lyra Ekström Lindbäck har valt socialpsykologen Jonathan Haidts omdebatterade bok The Anxious generation, där han beskriver ett starkt samband mellan skärmanvänding och psykisk ohälsa hos unga. Lyra Ekström Lindbäck har valt boken eftersom hon tycker att boken är intressant som en berättelse om den förändrade barndomen: barn tillbringar allt mindre tid med att leka, och alltmer tid med att stirra på sina skärmar. Vad innebär det för den generation som nu börjar bli vuxen? Vad är lek, och varför begränsas barns möjligheter till lek idag?  Filosofen Johan Brännmark har valt en moralfilosofisk klassiker: Derek Parfits Skäl och personer. Det som han tycker är mest spännande i boken handlar om personlig identitet. I vilken mening jag är samma person nu som när jag var barn eller när jag blir gammal (om jag blir det). Parfit argumenterar för att där inte finns någon identitet i strikt bemärkelse, utan bara mer eller mindre kontinuitet. Han menade att skillnaderna mellan en själv vid olika tidpunkter och mellan en själv och andra då blir mindre. Vad innebär det här då för hur mycket omsorg man skall ha om sig själv kontra om andra? Hur skall man se på sin ”egen” död? Kan man rimligen hålla någon ansvarig för saker den gjorde för väldigt länge sedan? Helena Rosenblatts The Lost History of Liberalism är filosofen Jesper Ahlin Marcetas val. Boken, tillsammans med en serie andra, bidrar till ett slags nystart för liberalt tänkande som han inspireras av. Rosenblatt spårar själva termen liberal genom historien och noterar att den från romersk-republikansk tid och fram till det förra sekelskiftet har haft en moralisk laddning. Att vara liberal är att vara hedervärd. Att leva liberalt är att leva så som bör förväntas av en fri medborgare. Vilken vägledning kan den som vill vara hedervärd i dag hitta i liberalismen? Med stöd i liberalismen, vad kan vi säga om hur en medborgare borde leva i dag? Medverkande: Lyra Ekström Lindbäck, författare och doktor i filosof, Johan Brännmark, docent i filosofi vid Stockholms universitet, Jesper Ahlin Marceta, doktor i filosofi, författare och chefredaktör för Svensk filosofiProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Debatten går hög om universitetens autonomi och om den akademiska friheten är hotad. Vad är universitetets roll i samhället? Ska forskningen vara fri eller ska samhällsnyttan styra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I högskolelagen står det att den akademiska friheten ska främjas och värnas. En del anser att den akademiska friheten är hotad genom krav från politiken, finansiärer, av cancelkultur som kräver politisk korrekthet och även genom rena hot mot enskilda forskare. Enligt en färsk rapport från myndigheten UKÄ, anser hälften lärare, doktorander och forskare på svenska lärosäten att den akademiska friheten i Sverige är utmanad.  Men vad är akademisk frihet? Universitetets roll i samhälletUniversitetens roll som kunskapens högsäte utmanas från olika håll. Genom internet kan många människor få tillgång till kunskap och kunskapsproduktion. Det skapas nya synsätt om vad kunskap är. Vetenskapen ifrågasätts av exempelvis klimatskeptiker och andra som gör anspråk på att ha “verklig” kunskap.  Är den akademiska auktoriteten i förfall? Och finns det något för universiteten att lära av kritiken?Medverkande: Åsa Wikforss, professor i filosofi, Jesper Ahlin Marceta, författare och chefredaktör för Svensk filosofi, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése LagerVeckans tips:Fotboll: Tuva Ölvestad BPManchester CityBöcker:Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle - Sverker Sörlin och Anders EkströmVar landar vi? - Bruno LatourUpplysningen: en essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället - Gunnar PetriVarför ska man lita på vetenskapen? - Naomi Oreskes

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofiska rummet har bett våra lyssnare att komma med frågor till filosoferna. Denna gång handlar frågorna om det är någon idé att göra något för klimatet? Hur ska vi ska hitta nya sätt att tänka för att lösa världens kriser? Och finns det nåt som kan ersätta det flummiga begreppet naturrätt?Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  Research: Therése Lager

EU:s självbild är en liberal, gränslös fredsskapare och bärare av mänskliga rättigheter. Men stämmer det? Vilken roll spelar EU i en värld med krig, migration och konkurrerande stormakter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU:s fördrag vilar på principer som frihet, demokrati, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna. Värden som beskrivs inspirerade av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv. EU ska också främja dessa värden i världen. Men bilden av EU som förkämpe för mänskliga rättigheter och friheter har ifrågasatts. Kritiker menar att EU är inkluderande och gränslöst inåt, men inte utåt. Ett slags utökad nationalism, men på unionsnivå.Hur påverkar EU:s självbild vilken politik EU bedriver? Och lever EU upp till sina ideal och sin självbild?EU:s roll i världenVärlden har förändrats. EU:s grundidé var att samarbete och handel skulle leda till fred, men så blev det inte. USA har tappat sin stora dominans och länder som Kina och Ryssland har visat att det går att använda handeln som vapen. Med Rysslands krig i Ukraina är det åter krig i Europa. Vad ska EU vara i en värld med andra spelregler? Hur förändras EU:s identitet i det nya säkerhetspolitiska läget? Medverkande: statsvetarna Ulrika Mörth och Niklas BrembergProgramledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie LiljedahlResearch: Therése LagerVeckans tips:Bok:Postwar: A History of Europ since 1945 - Tony JudtArtikel: Rethinking liberal order: the EU and the quest for global justice - Helene SjursenRethinking liberal order: the EU and the quest for global justice

Ytterhögergrupper väntas växa stort i samband med EU-valet. Vad betyder det för EU:s framtida sammanhållning och beslutsförmåga? Och vad betyder det för demokratin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Partier på högerns ytterkant spås nå stora framgångar i EU-valet. Vissa beräkningar säger att de kan få upp till 25 procent av EU-parlamentets platser. Partierna benämns ofta som populistiska men är en ganska splittrad skara med olika fokus på EU:s makt, migration och nationalism. EU brukar beskrivas som ett förhandlingsmaskineri där de partipolitiska agendorna läggs undan för att hitta konsensus och kunna fatta beslut. Hitintills har man hållit partierna på ytterkanten utanför. Kan detta komma att förändras? Vad betyder det för EU:s framtid om ytterhögern får mer inflytande inom EU? EU, ytterhögern och demokratinEU har vuxit med allt fler politiskt laddade frågor på bordet. Samtidigt har Europas politiska landskap förändrats. 1999 kom Jörg Haiders nationalkonservativa FPÖ till makten genom en koalition med Kristdemokraterna. Då reagerade EU med sanktioner.  Sedan dess har den här typen av nationalistiska, populistiska, illiberala partier flyttat fram sina positioner.  Längst har utvecklingen gått i Ungern med kraftigt beskuren frihet för medier och hbtq-personer, regeringspartiet Fidesz makt har stärkts, bland annat genom ändrade vallagar. Hur tolerant ska demokratin vara mot ickedemokratiska rörelser? Är högerpopulismen ett hot mot demokratin? Medverkande: Folke Tersman, professor i filosofi vid Uppsala universitet, och Ludvig Norman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése LagerVeckans tips:Bok:Contesting Democracy - Political Ideas in Twenties-Century Europe - Jan-Werner MüllerFilm:Civil War - Alex Garland

Alltmer makt hamnar hos EU, trots bristande demokrati. Har EU politisk legitimitet för att fatta beslut om framtidens stora frågor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU växer. Från sex länders samarbete om produktionen av kol och stål, till dagens union med 27 länder med gemensam marknad, delvis gemensam valuta och samarbete kring utrikes- och säkerhetspolitik. Alltmer hamnar på EU:s bord: pandemistödpaket, klimat- och migrationspolitik , stöd till vapen och ammunition till Ukraina. Samtidigt har unionen ett demokratiskt underskott och nationalismen växer i Europa. Har EU tillräcklig demokratisk förankring för att bestämma på allt fler områden? EU och maktfördelningenMycket av den svenska debatten handlar om vad EU ska bestämma över och vad som ska vara kvar på nationell nivå. Hälften av de frågor som är uppe på de svenska kommunernas dagordning påverkas av EU. Hur ska man förstå att EU ska vägledas av subsidiaritetsprincipen, att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå, samtidigt som allt fler områden påverkas av EU:s lagstiftning och regler. Vad är det som driver på att allt fler frågor hamnar i EU? Är det medlemsländerna eller kommissionen? Fler länder vill komma med i unionen. Från början var det fredstanken som drev på Europasamarbetet, men vad ska vi med EU till idag?Medverkande:  Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap och Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps (svenska institutet för europapolitiska studier). Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

EU beskrivs ofta som en teknokratisk maskin, styrd av experter och byråkrater. Men vad finns det för ideologier som spinner under ytan? Första delen i Filosofiska rummets serie inför EU-valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU föddes ur askan av två världskrig. Förintelsen, fascismen och nazismen hade lagt Europa i ruiner både andligt och materiellt. Ett nytt Europa där ekonomiskt samarbete skulle bygga välstånd och vara en garant för fred var de tankar som fanns bakom skapandet av Kol- och stålunionen 1951.Men hur skulle samarbetet se ut och hur skulle beslut fattas? Vilket ideologiskt tankegods präglade bygget av det som skulle att komma att bli EU?Vilka ideologier hittar vi i EU idag?När EU föddes var målet att minska rivaliteten mellan Europas nationalstater. EU har vuxit från sex till 27 medlemsstater. Nya generationer EU-medborgare saknar erfarenheten av världskrigen och har vuxit upp med euron och fri rörlighet. EU anklagas ibland för att vara ett tomt teknokratiskt projekt som bara rullar på mot ett tätare och större samarbete, men utan mål.  Vad av EU:s ideologiska grundstenar finns kvar?  Medverkande:  Annika Ström Melin, journalist och författare och Göran von Sydow, statsvetare och VD för Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier). Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:Huvudstaden - Robert MenasseÄr vi framme snart?: drömmen om Europas förenta stater - Per WirténTV-serie: Parlament/I unionens tjänst - Axess-TV 

I mars dog psykologen och ekonomipristagaren Daniel Kahneman och Filosofiska rummet återvänder till ett samtal som tar avstamp i hans bok Brus. Programmet är från oktober 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel.Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall?Medverkande: Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och  forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Avslöjanden om hästar som plågas och drivs hårt har startat en debatt inom ridsporten om hästarnas välmående och sportens överlevnad. Kan man tävla med hästar utan tvång och våld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sommar är det dags för hästeliten att visa upp sig i OS i Paris. Ett OS som ska ha hästväldfärd som fokus. Ridsporten är ifrågasatt som OS-sport efter uppmärksammade fall där hästar skadats och piskats under tävling. Debatten fick ny fart när en dansk tevedokumentär hösten 2023 avslöjade hur hästar misshandlas på ett stall som tränar och säljer tävlingshästar. I Sverige har också Aftonbladet kommit med liknande avslöjanden.Ridsportens etiska utmaningarDet finns de som menar att vi inte bör tävla med hästar överhuvudtaget eftersom vi tvingar hästen att göra saker som är onaturliga för dem och att det krävs våld eller hot om våld för att få hästen att lyda. Vilket ansvar har människan i sin relation till hästen? Vad går gränsen för våld och tvång? Och bör vi överhuvudtaget tävla med hästar?Medverkande: Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Petra Andersson forskare i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och Anna Lundberg doktor i etologi vid Statens lantbruksuniversitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  

Rättvisa med teknikens hjälp ställs mot känsla och spontanitet. Vad är viktigast i fotboll? Frågan delar fotbollssverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Runt om i världen införs VAR- assisterande videodomare, som med filmkamerors hjälp granskar matchen för att hjälpa huvuddomaren att fatta rättvisa beslut om mål, straffar och röda kort.  Men ett land gör motstånd - Sverige. Svenska fotbollförbundet vill införa VAR i Sverige, men klubbar och supportrar håller emot. Argument för VAR är att det blir mer rättvist medan argumenten mot är att upplevelsen av matchen förstörs av ständiga avbrott.Vad är fotbollens själ?  Och vilka värden i fotbollen står på spel i frågan om VAR?  Medverkande: Kutte Jönsson, idrottsfilosof vid Malmö universitet och Malena Johansson, sportjournalist på Dagens nyheterProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése Lager

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofiska rummet tar ett nytt grepp denna vecka och låter lyssnarna ställa frågor direkt till tre filosofer. Det blir frågor om hur vi ska hantera vår stora okunskap, om att sörja en mamma som inte är död och finna hjälp i filosofin, och om mångfalden av könsidentiteter kommer påverka kommande generationer och ställa nya krav på samhällets institutioner. Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i filosofi vid Stockholms universitet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författareProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése Lager

Psykedelika genomgår en renässans idag, men användningen av psykoaktiva droger går långt tillbaka i historien. Hur har psykedelika använts för att hitta nya sanningar och finns det kunskap att hämta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige är det förbjudet att använda psykedelika, men från att ha varit i vanrykte har det tänts ett nytt intresse för psykedelikans effekter. På Karolinska institutet pågår forskning om det psykedeliska ämnet psilocybin kan hjälpa mot depression, och det arrangeras resor till Holland i svensk regi för den som vill utforska sig själv med hjälp av psykoaktiva droger.Psykedelika genom historienGenom historien har det funnits ett intresse för psykedeliska preparat och vad det gör med vårt psyke och vår kunskap om hur världen är beskaffad. Psykedeliska erfarenheter har nedtecknats av filosofer, konstnärer och intellektuella. Läkare intresserade sig för psykedelika redan under antiken, men i mitten av 1900-talet fick ämnet ny uppmärksamhet inom vetenskapen. Då forskades det flitigt på psykedelika, ända fram tills att substanserna narkotikaklassades på 70-talet.Hur kommer det sig att vi ser ett nytt intresse för psykedelika i vår tid? Hur skiljer sig det genom historien? Kan psykedelika ge oss nya kunskaper – i så fall om vad?Medverkande: Isabelle Ståhl, författare och doktor i idéhistoria och Leonidas Aretakis, skribent, författare och chefredaktör på Flamman.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Research: Therése LagerVeckans tips:Böcker:Inebriantia (Berusningsmedel) - Carl von Linné Psykonauterna - Ernst JüngerManiac - Benjamín LabatutOm hasch - Walter Benjamin

Lita inte blint på auktoriteter och experter. Skaffa dig egen kunskap, och ifrågasätt också dina egna uppfattningar. Det sa 1700-talsfilosofen Immanuel Kant. Vad innebär det idag? Hur ska det gå till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år är det 300 år sedan filosofen Immanuel Kant föddes i tyska Königsberg, det som nu är ryska Kaliningrad. Han var en av upplysningens mest centrala tänkare och har gjort avtryck på en mängd områden: moral, kunskapsteori, metafysik och estetik. Plikt och förnuft är ord som beskriver Kants filosofi. Men vad är mest intressant idag med Kant?Vi djupdyker i tre områden som upptog Kant, idéer som i allra högsta grad är aktuella idag: kritiskt tänkande, universalism och drömmen om den eviga freden.Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet, Johan Brännmark docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Låt: There Is a Kingdom – Nick Cave & The Bad SeedsPjäs: En pjäs (än så länge utan titel) om ett fiktivt möte mellan Kant, Swedenborg och Linné av Steve Fuller sätts upp i Berlin i höst.Bok: Kant: Die Revolution des Denkens – Marcus Willaschek 

En ny rymdkapplöpning pågår. Kan vi använda Mars, eller bör Mars bevaras? Ska vi ta hänsyn till utomjordiskt liv? Vad får vi göra i rymden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Människan är på väg att kolonisera rymden. Mängder av satelliter skjuts upp, det finns planer på att öppna gruvor på asteroider, inrätta baser på månen och skicka människor till Mars. Här finns stora intressen som rör naturresurser, forskning, kommunikationer och säkerhet. Vad har vi rätt att göra i rymden, och vem ska få del av rymdens tillgångar?Vad händer om vi hittar liv därute? Vilka rättigheter har det livet, och vad gör en sådan upptäckt med vår bild av oss själva?Medverkande: Erik Persson, docent i filosofi vid Lunds universitet och forskningsinstitutet RISE och Sandra Siljeström, astrobiolog vid forskningsinstitutet RISEProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips: Film: Contact - Robert Zemeckis, Arrival - Denis VilleneuveYoutube-kanal: EAI - European Astrobiology Institute

Idag interagerar människan allt oftare med AI. AI kan få oss människor att känna glädje och till och med kärlek, men kan AI ha känslor och vad skulle de betyda om AI hade riktiga känslor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-utvecklingen tar hela tiden nya steg, till exempel utvecklingen av de stora språkinlärningsmodellerna som Chat GPT. På nolltid skapar de nya avancerade texter, naturtrogna bilder och ljud. Ibland inställsamt och lögnaktigt, men ofta imponerande.  Man tycka att man får kontakt med ett geni, men i botten är det en massa algoritmer och sannolikhetskalkyler som löser de problem som de är programmerade att lösa.Emotion AI - AI som tolkar mänskliga känslorEtt av AI-områdena är emotion AI. AI används för att av läsa av mänskliga känslor genom att registrera och tolka sådant som ansiktsuttryck, kroppsspråk, röst. Har det någon betydelse om det är AI eller en människa som gör en jobbintervju, ger dig rådgivning eller kärleksbetygelser?Kan vi ens veta om AI utvecklar känslor eller inte? Redan idag pratar man om svarta lådan-effekten, att vi inte kan känna till vad som ligger till grund för datorns slutsatser, det är för komplicerat.Medverkande: Karim Jebari, forskare vid Institutet för framtidsstudier och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och författare till nya boken Världen vaknar - känslornas plats i människans livProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése LagerVeckans tips:Film: Solaris - Andrej TarkovskijBöcker: Maken - Gun-Britt SundströmMoral - Lyra Ekström LindbäckAftonland - Therese BomanYtterligare en bok som nämndes i programmet:Död robot (The Robots of Dawn) - Isaac Asimov

Hur kommer Natomedlemskap att påverka relationen mellan Sverige och Finland, och vad gör den relationen med ländernas självbilder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sida vid sida har Sverige och Finland befunnit sig genom historien, men ändå har våra länders verkligheter sett så olika ut. Finland med Ryssland som granne och en befolkning som präglats av krig och hotet om krig. Sverige som levt i fred i över 200 år och som haft alliansfriheten som en del av sin självbild. Vilka har vi varit och vilka kommer vi att bli?Vad händer med relationen Sverige-Finland när vi kliver in i Nato?Kriget i Ukraina förändrade det säkerhetspolitiska läget. Det fick båda länderna att ansöka om Natomedlemskap. Vad betyder det för relationerna länderna emellan och identiteten i Sverige och Finland? Välkommen till ett samtal om relationen Sverige-Finland i nya tider.Programmet spelades in inför publik i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm den 6 mars.Medverkande: Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi vid Åbo Akademi och styrelseledamot i Samfundet Sverige-Finland, Philip Teir, kulturjournalist och författare, Thella Johnson, journalist och SR:s fd Finlandskorrespondent, författareProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Film: Höstlöv som faller – Aki Kaurismäki, The Mission – Tania AndersonBöcker: Kupé nr 6 och Älven – Rosa Liksom (Älven finns nu som ljudbok på Radioföljetongen & Radionovellen i Sveriges radio), Portal – Edith Hammar

Det sägs att det finns ett speciellt värde när något - eller någon - är äkta eller autentisk. Men vad innebär det egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi går till en genuin kvarterskrog, läser autofiktion, ser dokumentärer, vill uppleva den lokala kulturen när vi reser. Varumärken, influencers och artister vill gärna framstå som äkta, antingen för att stå för vissa värderingar eller för att stå för vem man faktiskt är.  För med idén om autenticitet följer också idén om det autentiska jaget, ett unikt jag, en sanning om sig själv. Begreppet autenticitet känns i allra högsta grad modernt, men redan på 1700-talet - med filosofer som Rousseau - och i 1800-talets romantik fanns tankar om autenticitet som ett ideal att sträva efter. Tankar som även kändes igen hos de existentialister som kom senare, då med idéer om att leva ett autentiskt liv, ett liv där man skapar sig själv genom sina medvetna och fria handlingar. Men finns det verkligen något som kan kallas för ett autentiskt jag? Filosofiska rummet om vår besatthet med det autentiska.Medverkande: Isabelle Ståhl, doktor i idéhistoria och författare, samt Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskolaProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Böcker: Barndom i Berlin kring 1900 – Walter Benjamin, Elias Canettis självbiografi (Den räddade tungan är den första av tre böcker i hans självbiografiska serie) Teater: Tre systrar – Anton Tjechov, sätts upp av Eirik Stubø på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm

Är självmord priset för den mänskliga hjärnans förmåga? Förmågan att tänka om liv och död, om huruvida livet är värt att leva. Vad händer om vi betraktar självmord som en del av att vara människa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Synen på självmord har varierat under olika tider i olika kulturer. I antikens Rom kunde det ses som ett brott mot staten, med kyrkan blev det en synd, men det har också setts som ett sätt att återupprätta sin egen heder. I vår tid ses självmord i regel som uttryck för psykisk sjukdom – om det inte gäller en person som snart ska dö och vill förkorta livet för att undvika lidande. Då pratar vi istället om dödshjälp, något som är olagligt i Sverige men som möts av en allt större acceptans i samhället. Dödshjälp pga fysisk smärta går att få i flera länder i Europa, men i Nederländerna och Belgien tillåter man nu även den med psykisk sjukdom att få hjälp att förkorta livet. Ur ett filosofiskt perspektiv väcker självmord frågor om moral och autonomi. Äger jag själv rätten att bestämma över min egen kropp, över mitt eget liv? Eller är livet heligt, något du som människa måste fortsätta leva för andras skull även om du själv inte vill? Medverkande: Christian Rücks, professor i psykiatri och Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofiProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David RunePraktikant: Therése LagerVeckans tips: Bok: Virtuous Violence – Alan Page Fiske/Tage Shakti Rai/Steven PinkerMusik: How To Dissappear Completely – Ane Brun

Den romantiska kärleken ses som central för att finna lycka och mening i livet - men vad är kärlek egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Även om det pratas om kärlek hela tiden och överallt så är det inte helt lätt att definiera romantisk kärlek. Vissa menar att kärleken kommer utifrån, som en naturkraft med styrkan att förändra allt. Andra menar att det kommer inifrån, som en eld som tänds av den vi älskar. Så vad är egentligen kärlek? Hur vet man att man är kär? Vad är kärlek när förälskelsen har svalnat? Och är kärleken alltid något bra?Medverkande: Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns Högskola.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David RuneVeckans tips: Böcker: SCUM Manifest (Society for Cutting Up Men) av Valerie Solanas, Att älska: om kärlekens natur av Lone Frank. Dokumentär: P1 Dokumentär: Klimataktivisterna som stoppar flygplan av Simon Folger.

Vad har samvetet för plats i samhället idag, när företag driver undermåliga skolor för skattepengar och klimatutsläppen ökar trots klimatkrisen? Är ett gott eller ont samvete något att bry sig om? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Människans samvete beskrivs ibland som en moralisk kompass som berättar för oss vad som är rätt och fel. Men vad innebär det egentligen att ha ett samvete? Vilken status har det idag? Och är samvetet en konstant eller förändras det i takt med att samhällets normer ändras? Är samvetet pålitligt?Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik och författare till boken Utan samvete och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare till boken Moral: en roman.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips: Bok: Dagbok (två delar) – Klara JohansonFilm: Killers of the Flower Moon – Martin Scorsese

Det svenska medborgarskapet handlar ytterst om att försvara Sverige med vapen i hand, sa statsminister Ulf Kristersson. Hur ser det moraliska kontraktet ut mellan stat och medborgare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tider när det talas om att svenskarna måste inse att det kan bli krig lyfts också frågan om vad staten kan kräva av sina medborgare? Är det det yttersta lojalitetsbeviset gentemot staten att dö med vapen i hand för sitt land? Är det mer värt än att riskera sitt liv på andra sätt för att försvara landet? Och vad kan medborgarna kräva av staten?Samhällskontraktet nu och dåSamhällskontraktet är en tankefigur som formulerades på 1600-talet och som beskriver relationen mellan stat och medborgare. Medborgarna ger upp en del av sin frihet i utbyte mot att staten garanterar trygghet och säkerhet. Hur ser det moraliska kontraktet mellan stat och medborgare ut i Sverige idag?Påverkar t ex bristande sjukvård i glesbygd och flytt av försäkringskassa och arbetsförmedling från förorter medborgarnas skyldigheter och lojalitet gentemot staten? Krävs det en samhällelig gemenskap för att relationen stat/medborgare ska fungera?Filosofiska rummet om det moraliska kontraktet mellan stat och medborgareMedverkande: Statsvetarna Ludvig Beckman och Helen LindbergProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl 

Vår tid beskrivs ofta som en mörk tid. Krig, skjutningar och klimathot. Kriserna radas på varandra. Vad gör det med vårt sätt att tänka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi är nog många som känner att vi lever i en särskilt dyster tid, med krigen i Ukraina och Gaza, höstens terrordåd i Israel och Bryssel, den brutala gängkriminaliteten och förra årets globala rekordvärme. Enligt en EU-undersökning i somras tycker omkring 70% av svenskarna att det går åt fel håll i landet. Och inom politiken beskrivs vår tid oftast som mörk.Men är vår tid utpräglad mörk, är det synen på vår samtid eller vår framtid som präglar vårt tänkande och finns det lärdomar att dra av historien?Filosofiska rummet om tänkandet i mörka tider.Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier och Henrik Berggren författare och historiker.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok: Mästaren och Margarita – Michail BulgakovPodd: Once and Tooze – med idéhistorikern Adam ToozeDataspel: Baldur’s gate 3

Vilket är värdet av, poängen och meningen med, att samtala? Filosofiska rummet bjuder på ett meta-samtal på årets sista dag. Dessutom prövar gästerna samtalsformen med var sin filosofisk tanke. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett samtal som handlar om sig själv mellan Farshid Jalalvand, vaccinforskare, kulturskribent och författare till boken Apan & Filosofen, Peter Gärdenfors, filosof och professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, vars senaste bok heter Hur orden får mening, samt Ulrika Carlsson, filosof bosatt i Warszawa som disputerat vid Yale på en avhandling om Kierkegaard.Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

Inom det filosofiska forskningsfältet social ontologi försöker man på ett grundläggande sätt förstå till synes självklara begrepp som t ex kvinna, makt eller vad 500-lapp har och hade för innebörd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det pågår det en inomfilosofisk diskussion om hur den sociala ontologin ska användas eller bedrivas. Detta kan få betydelse för oss människor ute i samhället och verkligheten och för hur vi kan förstå oss på vår tids komplicerade fenomen som gängkriminalitet och nationalism.Vid mikrofonerna tre filosofer: Åsa Burman och Johan Brännmark vid Stockholms universitet, Lena Halldenius vid Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Översvämningar och torka, smältande isar och kollapsande. Å ena sidan skulle man vilja dra täcket över huvudet och å andra sidan skulle man ju vilja göra någonting. Men har vi något personligt ansvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan inleddes den stora miljökonferensen COP28 i Dubai och nyligen kom nya mycket dystra uppgifter från FN:s miljöorgan om att världens länder måste minska sina utsläpp betydligt snabbare än vad de lovat. 2023 blir för nionde året i rad världens varmaste år hittills, enligt Meteorologiska Världsorganisationen.Veckans avsnitt av Filosofiska rummet ställer frågan: vilket ansvar har vi som individer för att rädda jorden från klimatkatastrofer? Det kvittar väl hur ”lilla jag” beter mig? Ja, det finns faktiskt argument för det synsättet. I det här avsnittet får du veta att du i princip kan tuta på som vanligt med dina resor och din konsumtion; vad du gör spelar ingen roll för hur mycket olja som bränns. Men detta är en omdiskuterad hållning och den kommer inte att stå oemotsagd.Ett samtal mellan klimatforskaren Kimberly Nicholas, filosofen Karim Jebari och klimatpsykologen Frida Hylander. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Sex veckor av krig där civila dödats, tagits som gisslan och drivits på flykt. Vem bär det yttersta ansvaret för våldet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Israels bombning av Gaza verkar besinningslös. Men hur försvarar man sig mot en fiende som inte skyr några medel för att försöka utplåna en?Enligt siffror från opinionsinstitutet Arab Barometer hade Hamas i höstas ett ganska lågt stöd bland människor i Gaza. Och bland sekulära och sansade israeler vill förstås också de allra flesta bara leva i fred och lugn med sina palestinska grannar. Det är extremister som eldar på hat och våld. Hur botar man en fanatiker?Ett samtal mellan statsvetaren Isabell Schierenbeck och filosoferna Magnus Jiborn och Per Bauhn. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Just nu pågår en häftig debatt om vem som är den största förövaren i kriget mellan Israel och Hamas. Men handlar det om att relativisera våldet och på sätt förminska övergreppen på båda sidor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hamas terrorattack var avskyvärd, men ”den skedde inte i ett vacuum…” sa FN:s generalsekreterare. Israel krävde hans avgång eftersom de menade att uttalandet rättfärdigade Hamas terrorattack. Går det i dagsläget att tala om förtrycket av palestinier utan att indirekt försvara Hamas terror? Att relativisera, det vill säga jämföra något med något annat, görs ofta för att förminska enskilda handlingar. Men kan relativisering också användas för att sätta en handling i ett sammanhang för att förstå vad som har lett fram till handlingen? Måste vi relativisera fruktansvärda våldshandlingar som krig, gängkriminalitet och terror för att förstå? Eller blir det automatiskt en ursäkt för våldet?Finns det sammanhang där det är moraliskt fel att relativisera?  Och finns det risker med att relativisera för lite?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, Stina Björkholm, doktor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro förlag. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Med smarta mobiler och AI ständigt till hands blir intrycken och möjligheterna oändliga. Men vad sker med vårt intellekt, förmågan att resonera och fantisera när vi ständigt går med näsan i skärmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Appar, knappar, push och poddar: Blir vi dumma i huvudet av all smart teknik?Det frågar vi oss i det här avsnittet där Filosofiska rummet bjuder in etnologen Jonas Rosenqvist, forskningsansvarig vid Umeå universitet, Sissela Nutley som är hjärnforskare som doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och som är författare till boken Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom, samt sociologen David Wästerfors vid Lunds universitet.

Alla ska med, ett etiskt modersmål, nationen behöver hitta VI-känslan. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratas det allt oftare om svenska värderingar som minsta gemensamma nämnare för att tillhöra den svenska gemenskapen. Och allt oftare blickas det tillbaka till en tid då det påstås att vi fortfarande var ett vi och kände en samhörighet med varandra. Vilka är vi-och-dom idag och vilka var vi då? Behöver samhällsmedborgare ha ett känslomässigt förhållande till sitt land eller räcker det med att att man är en sammanslutning med en gemensam uppgift? De politiska ideologiernas ger olika svar på vilka gemenskaper som krävs i ett fungerande samhälle.Medverkande: Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Kan vi verkligen bli bättre föräldrar genom att tänka som ekonomer? Och vilket slags kunskap krävs för att rädda klimatet och stoppa hatet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad kan vi veta och vilket slags kunskap krävs för att rädda världen? Filosofen och nationalekonomen Erik Angner hävdar att vi både kan bli bättre föräldrar, få ordning på klimatet och helt enkelt rädda världen genom att tänka som nationalekonomer.I det här avsnittet möter han filosofen och akademiledamoten Åsa Wikforss som föreslår en rad olika filosofiska klarlägganden för att få bukt med tidens utmaningar och demokratins kris.Vår tredje gäst är Jesper Ahlin Marceta, chefredaktör för on-line-tidskriften Svensk Filosofi. Programledare Lars Mogensen.Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Eller är det mest rättvisa att se till att alla har möjlighet att leva ett bra liv? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politiska rummet fortsätter sin serie om politiska begrepp och tar sig an rättvisa.Rättvisa i förhållande till stad och land, klimaträttvisa, skattepolitik och vem som ska få vilken vård. Exempel på ämnen där rättvisa står i centrum i politiken. Men vilken sprängkraft har rättvisa i den politiska debatten idag?Inom den politiska filosofin handlar rättvisa om hur resurser och makt fördelas i ett samhälle, men behöver man också vidga begreppet och tala om rättvisa utifrån hur förutsättningarna ser ut för att medborgare ska kunna leva ett fullgott mänskligt liv där alla är inkluderade?Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl 

Samtidigt som över en miljon svenskar tar antidepressiva mediciner fylls de sociala medierna och populärkulturen av bilder på perfekta hem och underbara liv. Är det strävan efter perfektion som jagar oss - förväntningar på att allt vi gör och är ska vara i toppklass medan en hel del, på sin höjd, blir sisådär? Vad innebär det i så fall att någonting är perfekt?Kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson, musikern José Gonzalez och idéhistorikern Michael Azar letar i stoicism och japansk tradition efter värdet av, och skönheten i, det imperfekta och ett förhållningssätt som gör att ribban hamnar på en rimlig nivå.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Full sysselsättning, arbetslinjen, arbete som integrationsinstrument, lön för hemarbete, medborgarlön Hur ska arbete värderas och hur skiljer sig de politiska ideologierna åt när det gäller synen på arbete? Politiska rummets serie om politiska begrepp och slogans tar sig an arbete. Vad är arbete? Platon och Aristoteles såg ner på arbete. Arbete var slavgöra. Sedan dess har synen på arbete förändras genom historien och idag blåser de politiska vindarna åt ett håll där du ska göra rätt för dig och arbeta för att bidra till samhället. Är arbete en samhällelig plikt eller bör fler befrias från arbete? Hur värderar olika ideologier individens värde i samhället beroende på vilket arbete som utförs? Hur värderas den arbetslöse? Och hur ideologiskt het är frågan om synen på arbete?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Man måste springa fortare och fortare bara för att hålla sig kvar, säger sociologen Hartmut Rosa som skriver mycket om tid och hastighet. Det finns mycket som är problematiskt i vår tid - senmoderniteten - som sociologerna säger: klimatkris, miljöförstöring, stress, utbrändhet och känslor av ensamhet, oro och alienering - för att nämna några saker. Den tyske sociologen Hartmut Rosa, professor vid universitet i Jena, har i flera böcker satt fingret på detta, t ex i Acceleration, modernitet och identitet, i boken Det vi inte kan råda över - om vårt förhållande till världen och i den senaste: Resonans. Det här avsnittet nystar i vad begrepp som resonans och social acceleration säger om vår tid och om vi med hjälp av Hartmut Rosa kan se konturerna av ett annorlunda samhälle. Gäster är filosofen Jonna Bornemark, sociologen Bo Isenberg och nationalekonomen Andreas Bergh.Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

Ska koranbränningar förbjudas, ska individen själv få bestämma över sin könstillhörighet, ska visitationszoner införas? Fler av dagens stora politiska frågor utmanar frågor om frihet. Frihet för vem? Frihet från vad? Politiska rummet inleder en serie om olika politiska begrepp och först ut är frihet. Hur har man genom historien sett på politisk frihet och hur förhåller sig de olika ideologierna till begreppet frihet? Hur kan balansen mellan statens makt och den individuella friheten se ut? Hur kan frihet för en socialist vara ofrihet för en liberal? I tider av ekonomisk kris, krig i vårt närområde och en ökad gängkriminalitet har begreppet frihet kommit att användas i samma andetag som trygghet. Vad står begreppet frihet för inom politiken idag? Håller frihetens stjärna på att dala?Medverkande: Ludvig Beckman professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Bokbål var länge någonting som associerades med Nazityskland. Nu är det i Sverige som böckerna brinner. Men vad handlar det om i grunden är det yttrandefriheten kontra skyddet av heliga symboler? Eller är det helt enkelt rädsla för terrorister och trubbel för svenska intressen utomlands, som gör att allt fler ropar efter förbud mot koranbränning?I det här avsnittet av Filosofiska rummet försöker vi ta ett steg tillbaka för att granska och väga några av grundkomponenterna i debatten; hur principiella och hur pragmatiska bör vi vara, vilka är de bästa argumenten för och emot ett förbud mot skändandet av heliga skrifter? Gäster är Kashif Virk, imam vid Islams Ahmadiyya församling med en masterexamen i religionshistoria vid Stockholms universitet, prästen och etikprofessorn vid Lunds universitet Elisabeth Gerle och Per Bauhn som är filosof, professor emeritus vid Linnéuniversitetet.Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Om sparande, bevarande och viljan att återuppleva det som förlorats. Med Hans Ruin, Maja Hagerman och Ola Larsmo. Djurarter dör ut. Byggnader blir ruiner. Kulturarv glöms eller till och med bombas bort. Historien kan beskrivas som en lång rad av förluster. Men vad händer när vi sörjer det som försvunnit? Vem avgör vad som bevaras och vad som raderas? Går det att återuppväcka det som förlorats?Med utgångspunkt i Judith Schalanskys bok Förteckningar över några förluster diskuterar Maja Hagerman och Ola Larsmo, bägge författare som ägnat sig åt historia, tillsammans med Hans Ruin, professor i filosofi vid Söderstörns högskola.Programmet spelades in live inför publik på Elverket Dansens Hus i Stockholm i samarbete med Kompani Giraff som gör en koreografisk och metaforisk tolkning av Schalanskys texter.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin.Producent: Tommie Jönsson

Kvantfysik och vissa naturvetenskapliga fenomen är svåra att förstå. Kan skönlitteratur och metaforer hjälpa oss att få en glimt? Om det samtalar Julia Ravanis, Helena Granström och Patrik Svensson. Kan litteraturen ge oss kunskap och tröst eller fungerar metaforerna bara som lekfulla tomtebloss i det eviga mörkret?Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.Programmet sändes första gången den 25 februari 2022.

Teknikoptimism eller klimatkollaps, berättelserna om framtiden sporrar och skrämmer. Men vad är egentligen framtiden och hur ska vi hantera den? Programmet sändes första gången 9 januari 2021. Är framtiden något långt borta i en egen bubbla, eller sitter den ihop med oss i vår samtid?Behöver vi demokratisera framtiden, göra den mer konkret och möjlig för fler att påverka?Vi lever i en värld där ideologiska rörelser drar åt olika håll och demokratin har svårt att hantera frågor som sträcker sig över både generationer och nationsgränser.Vad kräver det av samhället för att människor ska ta hänsyn till framtida generationer?Går det att skapa nya framtidsvisioner?Hur styr vi framtidsvisionerna och hur styr framtidsvisionerna oss?Filosofiska rummet gästas av Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Gustaf Arrhenius, vd för institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi och Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. Repris från 19 sept 2021. I början av 2022 sa regeringen ja till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Ett beslut som har ett tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv.Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021?Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Om man lever i nuet, kan man då förhålla sig till det förflutna och planera för framtiden? Ett samtal mellan historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen. Tiden går. Så tycks det i alla fall. Dagarna, veckorna och åren passerar rentav förbi i ett allt högre tempo ju längre vi lever. Matematiskt är det möjligt att förklara den illusionen: Varje år som förflyter utgör en procentuellt mindre del av den sammanlagda tiden man erfarit sen födseln. Varje nytt år upplevs kanske därmed som allt kortare.Hur vi förhåller oss till tiden, den som varit, den som är, den som går och den som förhoppningsvis kommer – är ämnet för Filosofiska rummet, med historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.Programmet sändes första gången den 11 januari 2015.

Tar vi en paus för att kunna bli mer effektiva, eller gör vi det för att pausen har ett egenvärde? Bör vi göra något annat eller inget alls när vi pausar? Två av frågorna i veckans samtal. Filosofer har sedan Platon grubblat över varför människor inte så sällan tenderar att veta vad som är rätt och vad som måste göras, för att sedan göra någonting helt annat i stället. Eller inget alls. Det kan vara en mekanism bakom prokrastinering, ett ack så spritt uppskjutande-beteende.En del av oss vill vänta på inspiration innan de sätter igång, medan andra ser den mer som ett resultat av våra handlingar. Passivitet ges oftast en negativ klang, men betänk att det har samma etymologiska bakgrund som passion!Gäster är filosoferna Stina Bäckström vid Södertörns högskola och MartinGustafsson vid Åbo Akademi, samt psykologen Alexander Rozental som forskarvid KI.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.Programmet sändes första gången den 23 maj 2021.

Ingen undkommer tiden sägs det, men finns den på riktigt? Filosofiska rummet tar sig an tidens gåta i veckans samtal. Programmet sändes första gången den 23 juni 2019. Både kvantmekaniken och Einsteins allmänna relativitetsteori säger saker om tiden som inte utan vidare går att förena med våra vardagliga upplevelser. Och forskningen har knappast gjort det lättare för oss under det dryga sekel som förflutit sedan dessa upptäckter. Är det förflutna så avgjort och framtiden så öppen som vi tror? Var finns nuet? Och går det att förstå vår subjektiva upplevelse av tid utifrån naturvetenskapens objektiva kalkyler? Filosofiska rummet tar sig an tiden tillsammans med Ingemar Bengtsson, professor vid Fysikum i Stockholm, författaren Helena Granström samt Rögnvaldur Ingthorsson, filosof knuten till universiteten i Lund och Linköping. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Jag gick till skogs för att leva medvetet. Jag ville leva innerligt och suga märgen ur livet. För att utdriva allt som ej är liv, och inte vid min död upptäcka att jag aldrig levat. Henry David Thoreau är lika mycket en citatmaskin som någonsin Churchill, Mark Twain eller Colette. Hans dagboksanteckningar och böcker, inte minst Walden, är fulla av slagkraftiga aforismer om människans predikament. Kanske vore hans civilisationskritik värd ännu en läsning idag, 157 år efter hans död, när såväl vår uppstressade och uppkopplade vardag som jordens uppvärmning pockar på ett närmare förhållande till naturen.Författaren Peter Handberg har översatt hans magnum opus igen, och han samtalar i Filosofiska rummet med journalisten och författaren Therese Uddenfeldt och litteraturvetaren Ann-Sofi Ljung Svensson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.Programmet sändes första gången den 8 december 2019.

Existerar vi i en virtuell verklighet? Kan vi överhuvudtaget tänka fritt? Varför talar vi och tänker om politik som vi gör idag? Frågor som väcks i böckerna gästerna i Filosofiska rummets säsongsavslutning valt. Författaren och skribenten Lena Andersson har valt Natural Right and History av filosofen Leo Strauss. Boken sammanfattar Leo Strauss intellektuella livsprojekt. Strauss gick emot tanken att människan ständigt utvecklas som politisk varelse. Han menar att vi med fördel kan använda oss av Platons och Aristoteles kunskap om samhället och moralen. Lena Andersson tycker att Leo Strauss väcker viktiga frågor om hur vi talar och tänker om politik i vår tid, varför vi är så fixerade vid det politiska spelet, samt orsakerna till att människorna lever tillsammans som samhällsmedborgare.Filosofen Karim Jebari har valt Virtuella världar – filosofiska problem av David J Chalmers. Chalmers utgår från modern teknik som VR och AI för att göra en exposé av de klassiska filosofiska frågorna. Karim Jebri har valt boken för att den både rolig och full av tankeexperiment. Vad är verkligheten? Existerar vi i en virtuell värld? Kan det finnas medvetande i en digital värld?Cecilia Sjöholm, professor i estetik har valt Theodor W Adornos Minima Moralia. Boken är skriven i kölvattnet efter exilen undan nazismen och dess undertitel är: "reflektioner från det skadade livet." Den är skriven i fragment som handlar om hur vi i våra moderna liv påverkas av kapitalismen, hur vi i vår kultur har blivit alienerade i förhållande till naturen, och hur vi i grunden är ofria. Vad innebär det att tänka fritt? Adorno kritiserar tanken att filosofin alltid ska hålla på med sådant som anses vara nyttigt för samhället, istället bör den uppmärksamma fenomen som på nya sätt säger något om våra liv, som konsten, vilket Cecilia Sjöholm håller med om.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vi lever i en demokrati, men på arbetsplatsen råder företagets diktatur enligt den amerikanska filosofen Elizabeth Anderson. Gör arbetet oss mer eller mindre fria? Företagsledare har inte samma makt och kraftiga sanktioner som stater, men de kan reglera sina anställda mer i detalj. Företaget bestämmer när du ska jobba och när du har fritid. Arbetsuppgifter kan minutplaneras och kameraövervakas och toabesök klockas. Arbetsgivaren kan ha synpunkter på kläder och attityd och vad du lägger ut på sociala medier. I utbyte får du lön, pengar som ger självständighet och frihet. Gör arbetet oss mer eller mindre fria? Hur mycket  av våra friheter är det rimligt att ge upp för lönen? Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet och Roland Poirier Martinsson, filosof och författare, doktor i teoretisk filosofi.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Tankarna swishar förbi därinne varje sekund, varje dag utan stopp. Trots att vi tänker jämt vet vi förvånansvärt lite om hur tänkandet går till. Så vad gör vi när vi tänker? Filosofen Pär Sundström beskriver det som att tanken har vingar, för att den är inte bunden av tid, rum eller vår perception. Men hur hänger tänkandet ihop med språket? Och hur kan vi tänka på det vi inte har ord för?I det här avsnittet hör vi Pernilla Berglund, poet och författare samt Pär Sundström, filosofiprofessor vid Umeå universitet och Nils Franzén, lektor i filosofi med fokus på språk- och medvetandefilosofi, också han vid Umeå universitet. Programledare är Lars Mogensen, research av Paulina Witte och producent är Thomas Lunderquist.

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället? Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel?Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel – smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  

Vissa plågas av tanken på att lämna sin by. Andra kastar sig ut i världen och flyttar så långt bort som möjligt. Alla har vi någon relation till våra rötter och platsen vi kommer ifrån. Men vad innebär det att ha rötter i vår globaliserade tid där människor, idéer, religioner, traditioner och tiktokfilmer ständigt rör sig över världen?För Tobias Poggats, poet och journalist från Gällivare är hans samiska uppväxt och historia viktig. Han samtalar med författaren Karin Smirnoff som ser sig mer som en rastlös vagabond med en stark dragning till Västerbotten.Är det viktigt att ha rötter, och vad händer om vi förlorar dem? Det är frågor i Filosofiska rummet: Livet – en rotsak. Om människor och deras ursprung. Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Är AI ett hot mot demokratin? Eller kan AI, rätt använt, stärka demokratin och till och med skapa en mer jämlik värld? AI används alltmer för att fatta beslut hos myndigheter och företag, om våra lånevillkor, skolval och bidrag. Algoritmerna i sociala medier styr samhällsdebatten och AI öppnar för närgången övervakning av medborgarna. Vad betyder det att en maskin fattar beslut som påverkar våra liv?Blir det opartiskt och effektivt eller förstärkt ojämlikhet? AI och demokratinLedande personer inom tech-branschen vill sätta AI-utvecklingen på paus eftersom den nya generationens algoritmer blir allt svårare att skilja från människor. I EU tar man nu fram regelverk för att främja innovation och samtidigt garantera säkerhet och mänskliga rättigheter. Kan vi ens kontrollera algoritmerna, när de blir alltmer komplexa? Och hur bråttom är det att skapa regleringar?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet vid framtidsstudier, Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, knuten till Karolinska institutet och Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers i Göteborg. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Finns det objektivt bra kulturell smak? Vi diskuterar estetik, kvalitet och smak med en filosofisk blick på kalkonfilmer, konst, Mello, action och Epa-dunk. Om kommersialism och elitism och varför en film eller något annat konstnärligt försök ibland verkar vara så dåligt att det faktiskt är bra.Vid mikrofonerna på scen på Kulturhuset Väven i Umeå har vi Per Nilsson, filosof, Maria K Olsson, konstnär och Daniel Tollefsen Altamirano, biografföreståndare på Folkets bio och en av arrangörerna av Den dåliga filmfestivalen här i Umeå.Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.

Kommer AI någonsin någonsin kunna ta över? När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom människan som får den fyrkantiga tekniken att funka? Programmet sändes första gången april 2021. Flygkrascher, tågkrockar och fartyg som går på grund illustrerar hur människan står bakom stora katastrofer trots avancerad teknik och AI.Om vi å andra sidan pratar om det mänskliga bidraget: flygkaptenen som just på grund av sin erfarenhet och förmåga att avläsa det oförutsägbara räddar människor från döden, vårdteamet som har koll på varandra och övervakar utrustningen för att gripa in om det oförutsägbara händer, så handlar det om att aktivt söka lösningar på ett kreativt sätt som många gånger är bortom vad de tekniska systemen klarar av.Så vad är det mänskliga bidraget? Hur ska teknik och människa samspela? Hur ser vi till att vi inte bygger system som skapar distans till det som vi kallar det mänskliga? Och kommer AI någonsin att kunna ersätta människan, ja rent av ta över, som en del hävdar?För att samtala om detta har Filosofiska rummet bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Anders Hedman, docent i människa-datorinteraktion vid KTH i Stockholm.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie LiljedahlFilosofer som tas upp i programmet:John SearleHubert DreyfusFilosofiska rummet intervjuar Hubert DreyfusRené Descartes

När filosofer diskuterar etik blir det ofta på ett ganska teoretiskt plan. Men vad sker när en praktiker får ett filosofiskt verktyg i handen? Lärarstudenter, läkare, klimatforskare eller programmerare som i konkreta situationer måste fatta moraliska beslut - vad kan de lära sig av filosofer? Och vad kan filosoferna lära sig av dem? Umeåfilosoferna Sofia Jeppsson och Lars Samuelsson diskuterar med Dan Borglund som är kursansvarig för en kurs som heter Att utbilda för hållbar utveckling.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse. Idag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.Den svenska kristdemokratins idagIdag sitter Kristdemokraterna för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskrivent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl 

Filosoferna talar om paritetsprincipen, andra tänker på äpple och päron. Hur kan man välja när alternativen verkar ojämförbara? Detta avsnitt handlar om svåra val, både privat och i samhällsplanering. Filosofen Anders Herlitz är en av författarna till boken Value Incommensurability som undersöker ojämförbarhet. Kognitionsvetaren Annika Wallin arbetar också med frågor om hur människor fattar beslut. Jenny Maria Nilsson är kulturjournalist och författare och har via både buddhismen, stoicismen och utilitarismen försökt finna de bästa sätten att göra välgrundade val.Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra? Programmet sändes första gången 29 november 2020. Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan begränsa åldrandet, förbättra vårt intellekt och våra fysiska förmågor. Transhumanismen sätter också det individuella självbestämmandet högt.  Men hur sätter vi i så fall upp de moralistiska måttstockarna för hur långt vi kan driva den mänskliga utvecklingen? Vad händer med de som inte vill förbättra sig själva med vetenskapens hjälp och när slutar människan vara människa? Filosofiska rummet gästas av filosofen Karim Jebari, författaren Lyra Koli och vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt. Programledare: Tithi HahnProducent Marie Liljedahl

Pandemin lärde oss att en hel del kan vi vara med om hemma från soffan: All världens musik kan strömmas in i våra telefoner; arbete och fest kan ske på länk. Men vad ensamt det skulle bli i längden! Tänk dig istället euforin på den fullsatta VM-läktaren sekunderna efter mål eller att svettig klappa i takt till jublet av ditt favoritband. Där blomstrar gemenskap och empati mellan människor. Även fast samma kraftfulla vi-känsla kan få folk att storma Kapitolium och göra attentat i gruppens namn.Vad gör dessa starka gemensamma upplevelser med oss? Det diskuterar vi i Filosofiska rummet: Ju mer vi är tillsammans. Om kollektiv upprymdhet. Vid mikrofonerna Anna Gavanas, dj och socialantropolog vid Uppsala universitet med fokus på kulturen i den elektroniska dansmusiken, sociologiprofessor Mikael Klintman vid Lunds universitet och Nadin Al Khalidi, sångerska i Malmöbandet Tarabband.Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Det talas allt oftare om att vi befinner oss i ett nytt kallt krig. Vad gör det nya säkerhetspolitiska läget med vår världsbild och hur påverkar det våra fri- och rättigheter? Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det globala säkerhetspolitiska läget förändrats radikalt och världen målas upp i svart-vita färger där ideologier står mot varandra. Sverige har ansökt om medlemskap i Nato, polisen har satt stopp för koranbränning och det införs nya lagar mot spioneri och terrorism. Vad kan vi göra avkall på utan att dagens demokratiska samhälle hotas? Hur påverkas vi av att leva under hot? Lärdomar från kalla krigets dagarUnder det kalla krigets dagar mellan 1945-1991 stod USA och Sovjetunionen och deras allierade stater mot varandra där de ideologiska skiljelinjerna gick mellan kapitalism och kommunism och kärnvapenupprustningen pågick för fullt. Vad finns det för paralleller mellan dagens politiska klimat och det kalla krigets dagar och vilka lärdomar kan vi dra?Medverkande: Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitet, Malena Britz, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och Aryo Makko, professor i historia vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl 

Fascineras du lika mycket av dikten om du vet att den är skapad av en dator? Kan artificiell intelligens förmedla mening, eller måste avsändaren vara mänsklig? Det här avsnittet diskuterar mening och mänsklighet i AI-tider tillsammans med Julia Ravanis som är teknikhistoriker vid Chalmers, Amir Haj-Bolouri, som forskar i informatik och meningsfullt lärande i Virtual Reality vid Högskolan Väst och översättaren Thomas Andersson.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter. Över hela världen far djur illa på grund av människan. Allt från plast i haven till trånga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna och det har också lett till nya moraliska och juridiska frågor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det är dags för människan att ta ansvar för den orättvisa som djur lever under. I boken Justice for animals – Our collective responsibility utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gå till. Martha Nussbaum är professor i rättsetik och en av samtidens mest kända filosofer.Filosofen Martha Nussbaum om djur och rättvisaMartha Nussbaum är professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kända filosofer.Vad är nytt med hennes sätt att se på djurs rättigheter? Och vad blir följderna om hönan får rätt till hönsliv och valen till valliv?Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Putins krig mot Ukraina tvingar oss att tänka efter: kan jag räkna med din hjälp om den vanliga tryggheten upphör? Kan du lita på mig? Solidaritet låter fint, men vad innebär det att vara solidarisk? Har vi en plikt att vara solidariska? Mot vem och varför? Det diskuterar våra gäster Elin Jönsson, SVTs Ukrainakorrespondent, Nils-Eric Sahlin, professor i teoretisk filosofi och medlem av European Group on Ethics samt Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet. Programledare Lars Mogensen.Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren. Freuds relevans idagHur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freuds för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Dansimprovisation är som filosofi, för att den ifrågasätter det förutbestämda och bekanta. Det menar filosofen och dansaren Emma Bigé, som utforskar sambandet mellan de till synes olika disciplinerna. Improvisatörer försöker reducera det förutbestämda, det redan kända till en form som Emma Bigé kallar för ett ”tjockt nu”, något som inte bara är att vara i nuet utan att maximalt bemäktiga sig varenda liten förnimmelse i en given miljö.Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat Emma Bigé för ett samtal om poängerna med att improvisera med dans, och i studion samtalar Lars Mogensen med Ingar Brinck, kognitionsvetare och professor i teoretisk filosofi och Tuva Hildebrand, koreograf och dansare som arbetar med somatisk praktik. Research Paulina Witte.

Vi lever i ständig förändring från födsel till död. Kroppen förändras, familjen, arbetet, samhället och världen. Hur ska vi handskas med livets föränderlighet? Genom historien har människan beskrivit förändring och hur vi bör förhålla oss till den. Filosofen Herakleitos tillskrivs uttrycket panta rei – allting flyter  - och brukar nämnas som den första filosofen som ansåg att allt var i förändring. Vad har filosofin genom historien sagt om hur vi kan hantera tillvarons föränderlighet? Finn det något att hämta hos de antika filosoferna för den som precis förlorat jobbet?Utvecklingen går fort, för 20 år sedan fanns det varken smarta mobiler eller sociala medier. Är den moderna människan med all sin teknik och kunskap bättre rustad för att ta sig an livets och samhällets förändringar  - eller skapar det moderna samhället, där tiden upplevs gå allt fortare, mer existentiell ångest?  Påverkar tidsandan hur vi ser på förändring och är det alltid av godo att vara förändringsbenägen? Och vilka tankar väcker förändring hos våra samtida tänkare?Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet, Hans Ruin och Charlotta Weigelt, båda professorer i filosofi vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Inom vården går trenden mot att patienten ska bestämma allt mer själv, men varje år tvångsvårdas tusentals människor. För en del pågår detta i månader och år. Är det rätt att tvinga på människor vård? Programmet sändes första gången den 28 november 2021. Idag kan människor med en allvarlig psykisk störning eller missbruksproblematik tvångsvårdas för att inte skada sig själva eller någon annan, medans personer som missköter sin diabetes eller säger nej till blodtransfusion på grund av sin tro får bestämma det själva.  Hur dåliga beslut ska människor få fatta om sina liv och när kan man motivera att samhället griper in? Och för vem skull har vi tvångsvård: för patienten, samhället, de anhöriga? Går det att utföra tvångsvård utan att kränka individen?Medverkande i detta samtal är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Stefan Sjöström, professor i socialt arbete och  Antoinette Lundahl, specialistläkare i psykiatri och doktorand i medicinsk etik. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Har människan en själ som andra levande varelser saknar? I sökandet efter själens eventuella existens prövar vi idén om att det kan vara bättre att veta att man är troende än att tro att man vet. Det är ämnet i det här avsnittet där vi också tar exemplet med vad som sker i en konstupplevelse. Vad är det som svajar till i människan när hon lyssnar på Beethovens tredje symfoni eller gråter till en stark film – är det själen som väcks till liv eller kan även den mest ateistiske naturvetare försättas i samma existentiella gungning av konsten? Gäster i samtalet är Eric Schüldt, kulturjournalist, bl a programledare i P2-programmet Text & Musik, Farshid Jalalvand, fil doktor i mikrobiologi och kulturskribent samt Per Eriksson, tidigare rektor för Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Givet hur styrda vi är av normer, har vi någon handlingsfrihet kvar? Statsvetaren Elsa Kugelberg på Oxford och Stanford diskuterar med etnologen Jesper Fundberg och filosofen Lena Halldenius. Sociala normer är oskrivna regler som är viktiga för att människor ska fungera tillsammans. Men hur påverkar normerna individens handlingsutrymme? Det här avsnittet handlar om förhållandet mellan moral, lagar och sociala normer. Gäster i samtalet är Jesper Fundberg, professor i etnologi vid Malmö universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet samt Elsa Kugelberg, statsvetare och gästforskare vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Filosoferna Åsa Wikforss, Karim Jebari och Lena Halldenius i samtal om vad vi tar med oss från 2022 och filosofiska frågor för 2023. 2022 var året då vi släpptes åter ut i det fria efter år en lång tid av restriktioner på grund av covid-pandemin. Kort därefter invaderade Ryssland Ukraina och Europa upplevde återigen krig och stora flyktingströmmar. Inflationen blev större än på 30 år, klimatåtgärder ställdes mot ekonomin, samtidigt som forskarna kom med nya klimatlarm. I USA upphävde Högsta domstolen den grundlagsstiftade aborträtten. AI blev allt mer avancerat och frågan om AI kan ha ett medvetande blommade upp när en dataingenjör på Google stängdes av från sitt arbete när han påstod att deras konversations-AI LaMDA hade utvecklat ett medvetande. Och djur som rymde och till med sköts till döds väckte frågor om djurens rättigheter.Filosofi 2023Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid, vilka trender kan vi se inom filosofin och vilka kan bli de stora filosofiska frågorna 2023?Medverkande:  Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, docent i filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Karim Jebari filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel. Programmet sändes första gången 17 oktober 2021. Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall? Filosofiska rummet gästas av Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och  forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Skäl är ett grundläggande begrepp inom både etiken, den politiska filosofin och rättsfilosofin. Men vad får människor att handla som de gör? De flesta beslut rör struntsaker men vi utför och bestämmer oss också för handlingar som får långsiktiga konsekvenser, som definierar oss själva och som i högsta grad påverkar andra.Så hur gör man för att syna sig själv och de motiv som lett en hit eller dit? Vad finns det i grunden för olika slags skäl för handling?Stina Björkholm, filosof vid Institutet för framtidsstudier och Toni Rønnow-Rasmussen, professor i filosofi vid Lunds universitet, diskuterar detta, bland annat i termer av normativa, motiverande och förklarande skäl. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd,  vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället? Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Det finns forskare som ser en stor risk att mänskligheten går under inom detta sekel. Vore det bra för den övriga skapelsen om människorna försvann? Hur långsiktiga bör vi vara i vårt beslutsfattande? I mitten av november blev vi åtta miljarder människor på jorden och under vår relativt korta tid på den här planeten har vi roffat, skövlat och förstört.En del forskare bedömer att det finns en avsevärd risk för mänsklighetens undergång redan under detta sekel. Det förklarar Oxfordfilosofen Hilary Greaves som forskar vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och tidigare var chef för Global Priorities Institute i Oxford.Och om vi har ett perspektiv på en miljon år – blir då vår tids krig, klimatförändringar och tragedier bara “små krusningar på ytan till livets stora hav”, som filosofen Nick Bostrom har uttryckt saken?I det här avsnittet möter vi, förutom Hilary Greaves, Signe Savén, filosof vid Lunds universitet och Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier.Producent Thomas Lunderquist, research Paulina Witte, programledare Lars Mogensen

Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka? Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?Fascismens historiaI år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik.Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl 

Otrohet förekommer överallt men det saknas konsensus om vad det innebär: är det handlingen att ligga med någon annan än sin partner, eller är flört lika illa? Börjar otrohet redan i fantasin om andra? För att gå till grunden med dessa svek och felsteg kanske vi måste börja med att titta på vad en relation är, vilka uttalade och outtalade löften som finns och vad tvåsamhetsnormen gör med relationerna. Det gör vi i Filosofiska rummet: Otrohet i sex och tanke, från Dunkers Kulturhus i Helsingborg.På scenen har vi Marta Johansson Werkmäster och Jakob Werkmäster – två filosofer som studerar otrohet och sexualitetens filosofi. Catrine Andersson är sociolog och forskar om intima relationer, sexualitet och polyamori.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist. Tekniker Christian Karström.

Cicero hyllade historia som livets läromästare. Men har människan förmåga att lära av historien eller måste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig? Programmet sändes första gången 5 september 2021. Generationerna som överlevde förintelsen eller som deltog i världskrigen finns snart inte kvar och vi hänvisas  till museer, böcker och föremål för att få del av historien. Men vad kan vi förstå, när inte den egna erfarenheten finns bland oss? Hur relevanta är berättelser om krig och samhällsbyggen för 100 eller 300 år sen för oss idag? Är historien en karta som leder oss vilse eller kan den föra oss förbi hinder och förhindra nya katastrofer? I Filosofiska rummet för att samtala om historia, minne och lärdomar medverkar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Elisabeth Åsbrink, journalist och författare. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

En arkitekt ritar hus, en busschaufför kör buss och en kompositör skriver musik. Men vad gör egentligen en konstnär, vad är det att göra konst? Med utgångspunkt i intrycken från den pågående utställningen, I staden växer ett fält på Malmö konsthall, diskuteras den konstnärliga processen, kreativiteten och konst som källa till kunskap.Gäster är konstnärerna Johan Nahoj, Jesper Veileby och António Leal samtsamt konstkritikern Linda Fagerström.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Jämlikhet eller valfrihet, hårdare straff eller sociala insatser? Dina värderingar styr hur du ställer dig i olika frågor. Men kan värderingar vara mer eller mindre sanna? Vi är vana att betrakta värderingar och moral som något subjektivt, att det är nåt personligt hur man förhåller sig till om ”dödstraff är rätt” eller ”demokrati är bra”.Men kanske mina värderingar är bättre än dina? Det finns filosofer som anser att även moraliska påståenden kan vara objektivt sanna eller falska. Vem avgör i så fall, och hur, om det är objektivt sant att dödsstraff är rätt eller demokrati är bra? Vad händer med politiken om vi säger att det finns sanna moraliska värden? Om man ens kan prata om subjektiva och objektiva värderingar – kanske ska man hellre prata om kollektiva? Filosofiska rummet handlar om värderingar, precis som fakta, kan vara sanna.Medverkande:  Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och Olle Risberg, doktor i filosofi vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vi är omgärdade av lagar och regler - juridiska, moraliska, religiösa och profana. En del är fästa på pränt medan andra är oskrivna. Som om det inte räckte hittar många människor på egna livsregler. Det kan handla om LCHF-diet, veganism, handla klimatsmart eller traska tio tusen steg om dagen. Men dessa regler - styr de våra handlingar eller är de bara en moralisk snuttefilt? Kan jag hävda att jag har en viktig princip om jag inte följer den i handling? Att flyga på semestern till exempel, inte alls bra för klimatet, men visst måste jag väl ändå få unna mig en flygtur då och då? Cykla eller hyckla?Gäster i det här avsnittet är Toni Rönnow-Rasmussen som är professor i praktisk filosofi i Lund, psykologen Eugenia Rozenberg och prästen och psykoterapeuten Albin Tanke. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist

Individens frihets i centrum och en marknad som skapar välstånd och mångfald. Eller en rå värld där avregleringar och privatiseringar skapar orättvisor och ökade klyftor. Idag går vi mot stängda gränser och hårdare tag från staten. Är det nyliberalismens logiska fortsättning eller en motreaktion mot en marknadsorienterad ideologi? Nyliberalismens ideologiska födelse brukar tillskrivas Mont Pelerin-sällskapet som bildades i en alpby i Schweiz 1947 med  Friedrich Hayek i spetsen. I en tid där socialistiska och kommunistiska strömningar växte sig allt starkare ville sällskapet forma ett intellektuellt försvar för den liberala marknadsekonomin i rädsla för ett allt för starkt folkstyre.Nyliberalismen i SverigeNyliberalismens tankegods tog sig in i politiken och den offentliga förvaltningen från 1980-talet och framåt. Privatisering av välfärden och utförsäljning av statliga företag var ett svar på tankar om att den offentliga sektorn hade blivit för stor och att statens inflytande behövdes minskas. Istället var det ord som valfrihet och konkurrens som fick allt större genomslag. Det som fanns kvar inom den offentliga sektorn skulle styras enligt marknadens principer. Var finns kvar av den nyliberala eran och var hittar vi nyliberalismen i svensk politik idag?Medverkande: Jenny Andersson, professor i idéhistoria, Erik Angner, professor i praktisk filosofi, Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl 

Bekvämt och behändigt lockas vi in i famnen på de stora techjättarna på internet. Vi ger dem vår tid och uppmärksamhet. Mycket av livet händer online. Det är där många pratar, bråkar och blir kära. Författaren och journalisten Andreas Ekström menar i sin nya bok att den digitala revolutionen har blivit en bekvämlighetens tyranni.Men bekvämligheten och bristen på tålamod märks också i den fysiska tillvaron. Vad gör den omedelbara behovstillfredsställelsen med oss och våra relationer? Och med vår förmåga att ta till oss sådant som kräver lite tålamod - konst och litteratur till exempel.Det diskuterar vi i Filosofiska rummet: En bedövande bekvämlighet med Melina Tsapos som är filosof och kognitionsvetare, Sigrid Combüchen författare och Andreas Ekström, författare till boken Bekvämlighetens tyranni. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Den amerikanska filosofen Amie Thomasson ser sig själv som en språk-ingenjör. Hon går till filosofins försvar och detta inom ett av disciplinens snårigaste fält metafysiken. Naturvetenskapen har i stort sett tagit över uppgiften att undersöka vad som existerar och hur världen är beskaffad. Vad blir då kvar för filosofin? Amie Thomasson har kommit fram till att filosofin är bättre på att besvara frågor om vad vi bör göra, hur vi bör leva. Frågor som naturvetenskapen inte intresserar sig för. Hon menar att begreppen som vi använder gör en enorm skillnad för hur vi lever och vad vi gör, och hon kallar sitt filosofiska arbete med språket för “conceptual engineering”, alltså ungefär begrepps-ingenjörskonst.I det här avsnittet hör vi Amie Thomasson, som är verksam vid Dartmouth College i New Hampshire, utveckla sina idéer. I studion filosoferna Åsa Burman och Robin Stenwall. Programledare Lars Mogensen. Research och intervju Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Var det ett val som handlade om vilken ideologisk inriktning vi vill ha på politiken eller var det ett val där sakpolitiken tog över? Nu när valet är avgjort särskådar Politiska rummet de ideologiska inslagen i valrörelsen. Från vänster har det hetat att den liberala demokratins värden står på spel medan högersidan har tryckt på att Sverige är illa ute, med kriminalitet och energikris och att det behövs en förändring.Men hur ideologisk var valrörelsedebatten? Har konservatismen vunnit mark på liberalismens bekostnad? Och hur mår socialismen?Det är snart dags att bilda ett nytt styre i Sveriges riksdag. Vad finns det för ideologiska kollisionsrisker? Medverkande: Catarina Kärkkäinen, projektledare för borgerlig idéutveckling på Timbro, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl 

Det här avsnittet borrar i hur moralfilosofin kan uttryckas i skönlitteratur. Finns det en konflikt mellan spänningsmomentet i bra litteratur och tydligheten i bra filosofi? Eller kan romanförfattaren ge en bättre beskrivning av etikens dilemman än vad som sker inom moralfilosofins annars rätt schematiska och långsökta tankeexperiment? Filosoferna Nora Hämäläinen och Per Bauhn har båda ägnat sig åt de här frågorna och samtalar med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte.

I tider av krig och upprustning frågar vi oss i Filosofiska rummet: Vad är fred? Räcker det med att våldet upphör? När fred krockar med rättvisa vad väger tyngst? Det har föreslagits att Ukraina ska avstå landområden i utbyte mot fred med Ryssland. Många skulle slippa dö i ett förödande krig, men många ukrainare skulle förlora sin frihet och angriparen skulle belönas. Våld föder våld, och bara förhandlingar kan få slut på krig, säger pacifister. Är sanktioner och diplomati moraliskt bättre än militära insatser?När ett nytt krig i Europa är ett faktum och Sverige är på väg in i Nato – förändrar det även vårt tänkande om krig och fred?Medverkande i samtalet är historikern och författaren Peter Englund, filosofen Magnus Jiborn och Lisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Om konsekvenserna av storföretagens engagemang i sociala och politiska frågor. Med Andreas Bergh, Lena Halldenius och Torbjörn Elensky. Programledare: Lars Mogensen. Det finns gott om exempel på stora företag som i kampanjer och reklam engagerar sig i sociala och politiska frågor. Det kan gälla t ex klimat- och miljöfrågor eller rättighetsfrågor för hbtq-personer. Men är det företagens uppgift att vara moraliska och politiska aktörer? Eller blir det ett hot mot demokratin när agendan för ont, gott och behjärtansvärt sätts i anonyma styrelserum utan demokratisk insyn?Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter diskuterar woke-kapitalism och VD-aktivism med nationalekonomen Andreas Bergh och Torbjörn Elensky, författare och kulturskribent.Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Researcher Paulina Witte. 

Ideologin ska vara partiets kompass. Hur mycket styr ideologin svensk politik? Har pragmatismen fått en allt större roll? Programmet sändes första gången den 26 juni 2022. Alla partier bekänner sig till någon ”ism” när de presenterar sig: socialism, liberalism, grön ideologi, kristdemokrati, nationalism, konservatism och feminism i olika kombinationer. Hur ser balansen ut mellan ideologi och pragmatism i svensk politik?Ideologins historia och plats i svensk politikDe klassiska politiska ideologierna har flera hundra år på nacken. Är de fortfarande applicerbara på dagens moderna samhälle? Redan på 50-talet sa den tongivande statsvetaren och publicisten Herbert Tingsten att ideologierna var döda och demokratin istället tagit över som en slags överideologi. Idag är det få som skulle skriva under på detta, men frågan är vilken plats ideologierna har i dagens svenska politiska landskap. Ser vi stora skillnader mellan partierna? Är det lättare att vara ideologisk när man befinner sig i opposition? Och är det rakryggat att vara ideologisk eller kan man bli dum av ideologi?Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria i praktisk filosofi och Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl

Populismen har tagit sig in i det politiska vardagsrummet. Vad är det populismen utmanar och är den ett hot mot demokratin? Programmet sändes första gången den 19 juni 2022. Gapet mellan folket och eliten, stad och land används allt oftare i den politiska retoriken. Folkets inflytande kontra elitens styre har varit en fråga sedan antiken. De klassiska politiska ideologierna har på olika sätt närmat sig frågan om folket och eliten och hur makten ska fördelas i samhället. I alla partier hittar vi mer eller mindre drag av populism, men vi talar oftast om vänster- och högerpopulism. Hur utmärker sig populismen och är den en egen ideologi?Populismens och demokratins historia och plats i svensk politikDet som kännetecknar populismen är att den pekar på en klyfta mellan folket och eliten, där den politiska eliten inte representerar folkets intressen. Populistiska ledare påstår att de talar med folkets röst. Populism har olika betydelser. En är att populismen är en rörelse som strävar efter ett homogent samhälle där det inte finns plats för oenigheter. En annan betydelse av populismen är att den är ett retoriskt grepp som innehåller förenklade budskap. Hotar populismen demokratin? Hur märks den i svensk politik? Och vilka är då folket och vem tillhör eliten?  Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl 

Först kom kvinnorna, sedan homo-, bi- och transpersoner och sedan etniska minoriteter, grupper som har klivit fram med krav på fullvärdiga livsvillkor. Krav som har fött olika typer av feminism och omformat de politiska ideologierna. Programmet sändes första gången den 12 juni 2022. Ideologierna kring frågan om jämställdhet och inkludering ger olika svar på hur orättvisor och olikheter ska hanteras: genom lagstiftning och rättigheter, genom att ändra samhällsstrukturer eller genom att bejaka olikheterna. Är det lagar, normer eller samhällsstrukturer som står i vägen för ett jämställt och inkluderande samhälle?Feminismens, intersektionalitetens och identitetspolitikens ideologiska historia och plats i svensk politikNär man inte bara ska ta in klass utan också kön, sexuell identitet och etnicitet, vad väger tyngst? Går det att arbeta mot gemensamma mål eller blir det splittring. Identitetspolitik har blivit ett skällsord i den politiska debatten, men hur ser de politiska lösningarna ut för att skapa ett jämställt och inkluderande samhälle?Medverkande: Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, Maria Jansson, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet och Karim Jebari, doktor i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.  Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlLästips:Politik och kön: Feministiska perspektiv på statsvetenskap - Lenita Freidenvall och Maria Jansson, M. (red)Maktens (o)lika förklädnader - Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana MulinariFeminsm - Lena GemzöePolitikens paradoxer - En introduktion till feministisk politisk teori - Marie Wendt-Höjer och Cecilia Åse Det är identitetspolitikens fel! - Marie Demker och Ulf Bjereld

Svenska flaggor är tillbaka i svensk politik och det talas om ett uppsving för nationalismen. Vad är det för slags nationalism och hur syns den i svensk politik? Programmet sändes första gången den 5 juni 2022. Vi lever i en tid när globalisering, migration och krig utmanar nationsgränserna. De politiska ideologierna ger olika svar på vad som förenar en nation, vem som får vara med och hur nationen ska förhålla sig till andra stater. Kan vi prata om EN nationalism eller ska vi snarare prata om nationalismer? Hur syns den i svensk politik? Och hur står sig idén om världsmedborgaren, som inte gör skillnad på människor efter nationalitet, när rättigheter och resurser ska fördelas?Nationalismens ideologiska historia och plats i svensk politikNationalismen har varit en ism som många har ryggat för efter historiens många lärdomar om att en aggressiv nationalism kan leda till krig och folkmord. Men faktum är att vi lever i en nationalstat. Vilka ska inkluderas och hur ska nationens VI förhålla sig till övriga världen? Frågor som bland annat den stora migrationen till Sverige och kriget i Ukraina sätter fingret på. Medverkande: Gina Gustavsson, docent i statskunskap vid Uppsala, Björn Östbring, doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet, Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlLästips:Stat, nation, nationalism - Ernest GellnerNationalism and Morality - Per BauhnNations and Nationalism since 1780 - Eric HobsbawmNational identity - Anthony D. SmithNations and Nationalism in a Global Era - Anthony D. SmithWhy Nationalism - Yael TamirNationalism. Five Roads to Modernity - Liah GreenfeldBanal Nationalism - Michael BilligNations and States - Hugh Seton-WatsonPer Bauhn - Universella rättigheter och partikulära skyldigheter, Filosofisk Tidskrift 30:4 (19–32)Per Bauhn - Nationalism and Universal Rights”. I G. Bexell & D. E. Andersson (red), Universal Ethics: Perspectives and Proposals from Scandinavian ScholarsGina Gustavsson - Liberal national identity: Thinner than conservative, thicker than civic? Gina Gustavsson - Can we trust the natives? Exploring the relationship between national identity and trust among immigrants and their descendants in Denmark Gina Gustavsson - National identity, a blessing or a curse? The divergent links from national attachment, pride, and chauvinism to social and political trust Björn Östbring - Det nya Sverige behöver liberal nationalism

Hur fria är vi att välja vår väg genom livet, och hur bundna är vi till det som vi skulle kunna kalla vårt öde? Vi lever i en individualistisk tid, skriver psykologiprofessor Svend Brinkmann i sin nya bok Vi blir det liv vi lever. Brinkmann tror att om vi omfamnar allt det vi själva inte har valt i livet och accepterar det som ödet, då kan vi bli mer fria. I vilken mån är vi ansvariga för det liv vi föds in i? Stämmer det att vi vår egen lyckas smed? Vid mikrofonerna Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och Lena Anderson, fri skribent och författare och så möter vi den danske psykologiprofessorn Svend Brinkmann. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Researcher och reporter Paulina Witte. 

Salladen står strategiskt längst fram i buffén, Systembolaget stänger tidigt på helgen och barnen har sin skolplikt. Normer präglar samhället utan att vi märker det. Kanske är du redan indoktrinerad? Filosofiska rummet tar hjälp av 1600-talstänkaren och rationalisten Baruch Spinoza för att få syn på manipulation och påverkan, i skolan och i politiken. Med gästerna Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet och Johan Dahlbeck, forskare i pedagogik vid Malmö Universitet. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte. 

I debatter, forskning och intervjuer söker vi ofta svaren. Men kanske är det frågan som är viktigast. I boken Frågvisare – Människans viktigaste verktyg skriver filosofen Fredrik Stjernberg och debattören Niklas Berild Lundblad om frågornas betydelse. ”Att våga veta är att våga fråga inte bara varför utan också varför inte?”Kring mikrofonerna Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, förhörsledaren och mordutredaren Monica Olhed och Nicklas Berild Lundblad som i många år jobbat med samhällsfrågor och teknik på Google.Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.

Miljö- och klimatfrågan innehåller ödesfrågor som alla partier idag har tagit till sig. De ideologiska svaren på hur vi ska lösa dessa frågor råder det dock inte enighet om. Programmets sändes första gången den 1 maj 2022. Miljön och klimatet är akuta frågor för oss idag, men också något som människor har förhållit sig till under lång tid. Vad säger de politiska ideologierna om hur vi ska hantera vår planets ändliga resurser? Den stora ideologiska skiljelinjen går mellan dem som brukar kallas teknikoptimister och dem som menar att vi måste begränsa vår konsumtion.Ska vi fortsätta leva som nu med hjälp av ny teknik och nya skatter eller skapa ett nytt samhälle som utgår från miljön och gör avkall på tillväxt?Miljö- och klimatfrågans ideologiska historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram ideologierna som sprungit ur de gröna frågorna, som t ex ekologismen. Vi synar hur de klassiska ideologierna förhåller sig till frågor som t ex om tillväxt, köttätande och kärnkraft och hur frågorna har tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter grön ideologi hos dagens riksdagspartier och lyfter fram viktiga tänkare och trender.Vilken fråga ska jag ställa mig för att ta reda på vilken ideologi som ligger närmast min syn på lösningen av miljö- och klimatfrågan?Medverkande: Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap, Julia Nordblad, docent i idé- och lärdomshistoria och Olle Torpman, doktor i praktisk filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent Marie LiljedahlLitteraturtips:Under the Sky We Make: How to Be Human in a Warming World - Kimberly Nicholas

Socialismen är drömmen om det klasslösa samhället, en ny värld av jämlikhet och solidaritet. Hur ser den socialistiska visionen ut idag och var hittar vi den i svensk politik? Programmet sändes första gången den 24 april 2022. Klasskamp, jämlikhet och rättvisa är centrala ord inom socialismen. Socialismen menar att samhället måste analyseras utifrån kollektivet när ekonomiska och sociala problem ska lösas. Historiskt delades den upp i en revolutionär och en reformistisk gren.Idag ser inte arbetarklassen i Sverige ut som vid socialismens födelse, välståndet har ökat och arbetarna själva vänder sig gärna åt andra håll än åt vänster. Samtidigt ser vi kritik mot växande klyftor och globalisering. Vilka grupper är det socialismen talar för idag?Socialismens historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram socialismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter socialismen hos dagens riksdagspartier och vi lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom socialismen. Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är socialist?Sven-Eric Liedman, nestor i politisk idéhistoria, ger oss socialismens historia och kärnvärden. Jenny Andersson, professor i idéhistoria och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap tar socialismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta socialistiska idéer.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlLitteraturtips:Kommunistiska manifestet - Karl Marx och Friedrich EngelsKarl Marx - en biografi - Sven-Eric LiedmanIf you’re an egalitarian, how come you’re so rich? - G. A. CohenVarför inte socialism, och om den egalitära rättvisans valuta - G. A. CohenKapitalet i tjugoförsta århundradet – Thomas PikettyChockdoktrinen – Naomi KleinDet här förändrar allt: kapitalismen kontra klimatet – Naomi KleinVårt enda liv – Martin Hägglund  

Konservatismen har plötsligt medvind efter att länge ha fört en slumrande tillvaro i svensk politik. Men vad är det att vara konservativ? Programmet sändes första gången den 17 april 2022. Förändra med försiktighet, förvalta och förädla skulle kunna definiera konservatismen. Konservatismen är inte en ideologi som ser likadan ut i hela världen utan den utgår ifrån de lokala sammanhangen där historien, traditioner, nationen och familj och andra gemenskaper är viktiga kärnvärden. Det talas om ett konservativt block och en konservativ våg. Vad är svensk konservatism och var hittar vi den idag?Konservatismens historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram konservatismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter konservatismen hos dagens riksdagspartier och lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom konservatismen. Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är konservativ?Sven-Eric Liedman, svensk nestor i politikens idéhistoria, ger oss konservatismens historia och kärnvärden. Katarina Barrling, docent i statsvetenskap och Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria tar konservatismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta konservativa idéer.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlLitteraturtips:Reflektioner om franska revolutionen - Edmund BurkeA Political Philosophy: Arguments for Conservatism - Roger ScrutonThe meaning of conservatism - Roger ScrutonDe konservativa idéerna - Herbert TingstenThe conservative mind - Russell KirkDet politiska tänkandes historia - Svante NordinFrån Platon till demokratins kris: De politiska idéernas historia – Sven-Eric Liedman 

Det är svårt att vara liberal idag. Vad innebär liberalism och var hittar vi den i svensk politik? Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Programmet sändes första gången den 10 april 2022. Frihet, rättvisa och marknad är tre ord som förknippas med liberalismen. Men liberalismen har många ansikten. Det som förenar de olika inriktningarna är att individens frihet står i centrum och det som skiljer dem åt i hårda drag är synen på statens och marknadens roll i samhället . Kan vi prata om liberalismen som EN ideologi?Liberalismens historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram liberalismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter liberalismen hos dagens riksdagspartier och vi lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom liberalismen. Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är liberal?Sven-Eric Liedman, svensk nestor i politisk idéhistoria, ger oss liberalismens historia och kärnvärden. Jenny Andersson, professor i idéhistoria och Jesper Ahlin Marceta, doktor i filosofi och redaktör för Liberal debatt tar liberalismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta liberala idéer.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlLitteraturtips:Om friheten - John Staurt MillAnarki, stat och utopi – Robert NozickThe Lost History of Liberalism - Helena RosenblattVi är alla individualister – Jesper Ahlin MarcetaKapitalism och frihet – Milton FriedmanEn teori om rättvisa – John RawlsDet politiska tänkandes historia - Svante NordinFrån Platon till demokratins kris: De politiska idéernas historia – Sven-Eric Liedman

Vad ska man kalla det som ännu inte har något namn? Vår kommunikation flyter på nästan automatiskt om vi befinner oss i ett språkområde som vi behärskar. Men hur går det till när vi tolkar språket? Om vi stannar upp ett ögonblick, om vi slutar att ta språket för givet en stund. Hur går det till när orden får mening? Hur mycket formar språket vår värld och hur kan vi ens prata med varandra? Detta diskuterar språkfilosofen Hana Kalpak, författaren Torbjörn Elensky och kognitionsvetaren Peter Gärdenfors. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.

Det pågår en kamp om sanningen, om berättelsen eller narrativet gällande kriget i Ukraina. Finns det en sanning? Stora delar av det ryska folket serveras en bild av att Ryssland har en moralisk plikt att skydda sig mot fienden och “fascisterna i Ukraina som hotar Ryssland”. I Sverige och EU har vi en helt annan världsbild. Finns det rätt och fel, sant och falskt om bakgrunden till detta krig eller bara olika världsbilder, olika perspektiv och narrativ? Med filosofiska termer: Värde- och kunskapsrelativism eller -objektivism? Nietzsche hävdade att “Sanningen är i likhet med moralen, något relativt. Det finns inga sanningar, bara tolkningar.”

Flykten från verkligheten: är det något fel i att ibland dra sig undan när pressen eller tristessen blir för stor? Fegt att stänga av nyheterna från Ukraina där det pågår en verklig massflykt? Veckans Filosofiska rummet handlar om eskapism. Kanske gör sociala medier och teveserier oss passiva inför sådant som vi borde ta tag i. Lurar vi oss själva eller är viss verklighetsflykt en förutsättning för att orka med livet? Gäster Amir Haj Bolouri som med koppling till filosofi forskar i informatik och lärande i Virtual Reality vid Högskolan Väst, Niklas Schiöler, författare och Linda Wiik, psykolog. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte, Lokatt Media.

Gensaxen CRISPR-cas9 ger forskarna möjlighet att styra evolutionen på ett fullständigt nytt sätt. Detta leder till både moraliska och filosofiska frågor. Hur långt får vi gå i mixtrandet? Vetenskapen kan förhindra sjukdom. Men forskarna skulle nog också kunna genredigera dina barn så att de inte blir överviktiga. Kanske även passa på att trimma vissa anlag eller talanger.Hur mycket i oss kan bytas ut om vi fortfarande ska räknas som människor? Och hur mycket kan vi förändra i oss och ändå fortsätta att tala om sådant som medmänsklighet och mänskliga rättigheter?Gäster Jessica Abbott, evolutionsbiolog, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och kulturskribent samt Madeleine Hayenhjelm, filosof. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte, Lokatt Media.

Gensaxen CRISPR-cas9 ger forskarna möjlighet att styra evolutionen på ett fullständigt nytt sätt. Detta leder till både moraliska och filosofiska frågor. Hur långt får vi gå i mixtrandet? Programmet sändes första gången 13 mars 2022. Vetenskapen kan förhindra sjukdom. Men forskarna skulle nog också kunna genredigera dina barn så att de inte blir överviktiga. Kanske även passa på att trimma vissa anlag eller talanger.Hur mycket i oss kan bytas ut om vi fortfarande ska räknas som människor? Och hur mycket kan vi förändra i oss och ändå fortsätta att tala om sådant som medmänsklighet och mänskliga rättigheter?Gäster Jessica Abbott, evolutionsbiolog, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och kulturskribent samt Madeleine Hayenhjelm, filosof. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte, Lokatt Media.

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället? Programmet sändes första gången 3 oktober 2021. Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle? Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Kvantfysik och vissa naturvetenskapliga fenomen är svåra att förstå. Kan skönlitteratur och metaforer hjälpa oss att få en glimt? Om det samtalar Julia Ravanis, Helena Granström och Patrik Svensson. Kan litteraturen ge oss kunskap och tröst eller fungerar metaforerna bara som lekfulla tomtebloss i det eviga mörkret? Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.

Den 24 februari 2022 gick Ryssland in i Ukraina och kriget var ett faktum. Kriget hade föregåtts av cyberattacker och desinformation. Ställer vår moderna tids krigsföring nya etiska frågor? Säkerhetsläget i Europa har inte varit så här spänt sedan andra världskriget och krigs- och försvarsfrågor står högst upp på agendan. Bilder från krigets Ukraina visar på krigets brutala konsekvenser. Idag ser vapnen också annorlunda ut: Drönare kan styras som i dataspel, det pågår desinformation och hackerattacker och det talas om hybridkrig. Det här programmet spelades in veckan före Rysslands invasion av Ukraina och där ställde vi frågor som: Vad är krig idag? Och när är det krig? Behövs det nya definitioner? Ställs nya etiska frågor, ihop med den eviga: Hur kan det ens vara rätt att döda i krig när det är fel att mörda i fred? Och hur kan man se på pacifismen  - en skadlig dagdröm eller nödvändig motkraft?Medverkande i programmet är: Peter Haldén, docent i statsvetenskap och lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Johanna Ohlsson, doktor i etik vid Uppsala universitet och Marika Ericson, chef för centrum för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Tid är pengar, heter det. Pengar ger frihet. Eller är vi slavar under pengarna i den tärande spiral där vi jobbar för att betala våra lån så att vi kan fortsätta att konsumera och jobba, jobba, jobba? Vad är pengar och vad borde de vara när det bästa i livet är gratis? Kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson, nationalekonomen Andreas Bergh och filosofen Joakim Sandberg diskuterar.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte.

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. Repris från 19 sept 2021. Nyligen sa regeringen ja till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Ett beslut som har ett tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv.Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021?Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Filosofen Ingmar Perssons nya bok Out of the world är sannolikt hans sista. Efter 50 års filosofiska studier ifrågasätter han om filosofin alls påverkat hur vi lever våra liv. Är filosofin onödig? Ingmar Persson har fyllt 70 år och är en moralfilosof som gjort visst avtryck också utanför landets gränser, under många år kopplad till Oxford, ofta i samarbete med sin brittiske kollega Derek Parfit.I Filosofiska rummet samtalar Ingmar Persson med filosofen Stina Bäckström som arbetar vid Södertörns högskola. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. I redaktionen ingår också Paulina Witte.

Vi slukar berättelser om andra människors liv: biografier, dokumentärer, dagböcker. Hur fångar vi en människas liv? Är det ens möjligt? De senaste åren har vi kunnat läsa om bland andra Zlatan, Avicii, Dante, Birgitta Stenberg och Marcus Ehrenpreis. Vi har kunnat se dokumentärer om Lena Nyman, Olof Palme och Freddy Mercury och många fler. Hur mycket har berättelsen om en människa att göra med verkligheten? Vad finns det för etiska dilemman när man skriver om en annan människas liv? Vad betyder våra livsberättelser för oss själva? Och varför är vi så hungriga på biografier?Filosofiska rummet från Stadsteatern i Göteborg med gästerna: filosofen Bengt Brülde, författaren Göran Rosenberg och författaren och psykologen Lydia Sandgren. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Vad har samhället för ansvar gentemot sina minoriteter? Kanske finns det ett värde också för majoriteten att respektera och erkänna fåtalet, dess identitet, språk och religion. Kanske är rentav minoriteternas kulturer en del av majoritetssamhällets kulturarv? Om förhållandet mellan majoriteten och minoriteterna samtalar filosofen och professorn i mänskliga rättigheter Lena Halldenius med professor emeritus i socialpsykologi Lasse Dencik och Marie Hagsgård, jurist och president i Europarådets rådgivande expertkommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. I redaktionen ingår också Paulina Witte.

Teknikoptimism eller klimatkollaps, berättelserna om framtiden sporrar och skrämmer. Men vad är egentligen framtiden och hur ska vi hantera den? Är framtiden något långt borta i en egen bubbla, eller sitter den ihop med oss i vår samtid?Behöver vi demokratisera framtiden, göra den mer konkret och möjlig för fler att påverka?Vi lever i en värld där ideologiska rörelser drar åt olika håll och demokratin har svårt att hantera frågor som sträcker sig över både generationer och nationsgränser.Vad kräver det av samhället för att människor ska ta hänsyn till framtida generationer?Går det att skapa nya framtidsvisioner?Hur styr vi framtidsvisionerna och hur styr framtidsvisionerna oss?Filosofiska rummet gästas av Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Gustaf Arrhenius, vd för institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi och Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Vilka är de optimala förutsättningarna för nytänkande och kunskapsutveckling och vad innebär det egentligen att misslyckas? En vuxen människa förväntas lyckas och leverera, inte snubbla och famla. Men tänk om hon, i all sin fumlighet, just är i färd med att flytta gränsen för sitt vetande framåt? I det här avsnittet söker deltagarna de optimala förutsättningarna för nytänkande och kunskapsutveckling.Hör om nefofili, om en 50-åring som börjar spela tennis och om livet som en lärresa. Vi diskuterar Aristoteles olika kunskapsbegrepp och om vad konst och skönlitteratur kan göra med människor.Vi möter kognitionsvetaren Gustaf Lindblad vid Göteborgs universitet, Petra Ragnerstam kultur- och framtidsforskare vid Malmö Universitet och Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan. Programledare: Lars Mogensen, Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.

Det är en utmaning att byta perspektiv och sätta sig in i sin meningsmotståndares position. Vad krävs av oss för att lyssna välvilligt på andra som utmanar oss och uppnå konstruktiva samtal? Vi frågar oss också om det är något som står i vägen för fruktbara offentliga samtal och debatter? Till vår hjälp med samtalets och argumentationens utmaningar har vi Melina Tsapos, filosof och doktorand vid Lunds universitet Anders Sigrell, professor i retorik, också i Lund och Navid Modiri, poddare som kallar sig samtalsaktivist. Programledare Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.

Det är först när vi fokuserar ordentligt på frågan som vi har användning av svaret, menar filosofiska praktikern Tulsa Jansson, aktuell med boken Visdomshinder och visdomsnycklar. Hon guidar människor till att ställa rätt frågor i sitt beslutsfattande och meningssökande, genom att sokratiskt plocka isär frågan och synliggöra kärnan i problemet.I det här samtalet diskuteras vad det egentligen är att vara en vis eller klok person och vad som krävs för att uppnå klokhet. Tulsa Jansson demonstrerar sin sokratiska arbetsmetod på gästerna Gabriel Bohm Calles som är konstnär och musikern Ingrid Lundquist. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte.

Alla tycker sig ha ett jag men ingen - vare sig medvetandefilosofer eller neuropsykologer - kan riktigt förklara vad jaget är. Filosofiska rummet talar med den tyske filosofen Thomas Metzinger som nyligen var i Lund och presenterade sin forskning samt Peter Gärdenfors, filosof och kognitionsvetare och Mathias Osvath, som forskar på kognitiv evolution genom att jämföra olika djurarters förmågor. Programledare är Lars Mogensen, reporter Paulina Witte och producent Thomas Lunderquist.

Gud är död, Det finns inga fakta bara tolkningar, Utan musik skulle livet vara ett misstag. 1800-talsfilosofen Friedrich Nietzsches citat och tankar lever vidare idag. Programmet sändes första gången den 14 november 2021. Nietzsches filosofi diskuteras i högsta grad och drar nya generationer läsare och hans bitvis dramatiska livshistoria har blivit en del i uttolkandet av hans filosofi.Vi kan spåra Nietzsche i dagens kulturkrig, kulturrelativismen ochdiskussionen om maktstrukturer. Han var också en levnadskonstnär som försökte övervinna tillvarons meningslöshet med en sund diet, konst och munterhet.Nu kommer hans efterlämnade anteckningar ut som final på en utgivning av samtliga verk på svenska. Vad gör Nietzsche så angelägen på 2000-talet?Medverkande i veckans Filosofiska rummet är Hans Ruin, professor i filosofi, Uljana Akca, doktor i filosofi och Tobias Dahlkvist, docent i idéhistoria.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl 

Är porr ett problem för utövare som konsument, eller en möjlighet till fantasi, utforskande och lust? Samtal mellan filmregissör Ninja Thyberg, filmvetare Mariah Larsson och statsvetare Max Waltman. Är det en fantasivärld eller filmat sexköp som erbjuds i det enorma utbud av internetporr som finns en knapptryckning bort i var mans dator? Enligt Folkhälsomyndigheten uppger 70 procent av alla män att de konsumerar porr. Även kvinnor tittar, men i betydligt mindre utsträckning.Vad är egentligen pornografi? Vad gör den med tittarna och vad gör den med dem vi tittar på?I det här avsnittet av Filosofiska rummet samlar vi tre personer som i år på olika sätt undersöker pornografin: Ninja Thyberg, regissör till filmen Pleasure, Mariah Larsson, filmvetare och en av författarna till boken Såra tukt och sedlighet – hundra år av porr i Sverige samt statsvetaren Max Waltman som skrivit boken Pornography - The Politics of Legal Challenges, utgiven på Oxford University Press. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Sverige har öppnat upp. Människor som har jobbat hemma är på plats igen, vi kan gå på bio och äta middag hos varandra. Men vad är det för samhälle vi återvänder till? Pandemin slog extra hårt mot låginkomsttagare, människor med utländsk bakgrund och äldre som var beroende av samhällets hjälp. Samtidigt som andra njöt av att få mer tid hemma eller jobbade i branscher som blomstrade. Är samhället mer splittrat nu? Har åsikter om hanteringen spätt på polariseringen? Frågan om tvång eller frivillighet när det gäller vaccination av vårdpersonal har gått het.  Många har velat att staten ska lägga sig i mer. Och vi har förundrats, och kanske skrämts av, hur anpassningsbara vi är. Medverkande i detta samtal är:  Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Per Bauhn, professor i praktisk filosofi och Joakim Palme professor i statsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Idag förbjuder sjukvårdssekretessen kontakt mellan donatorns familj och mottagaren av t ex ett nytt hjärta eller en ny lever. Varför är det så? Det finns de som vill kunna uttrycka sin tacksamhet. Medverkande är Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och författare till boken Ur döden liv, filosofen Cathrine Felix och journalisten Andreas Ekström som räddats till livet tack vare en ny lever och gärna skulle vilja komma i kontakt med donatorns efterlevande. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Ludwig Wittgenstein är en av den västerländska filosofins stora 1900-talsikoner. Vad kan han säga oss idag, vad går att uttrycka i ord och vad är omöjligt att tala om? Wittgensteins postumt utgivna Filosofiska undersökningar har kommit i en ny svensk översättning och i veckans program möter vi filosofen och översättaren Martin Gustafsson vid Åbo Akademi och litteraturvetaren Toril Moi vid Duke University. Programledare Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist.

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället? Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle? Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. I Sverige ska vi fatta beslut om slutförvaringen av kärnavfallet. Ett beslut som har tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv. Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021? Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Den amerikanska filosofen Elizabeth S Anderson menar att målet för jämlikhet inte är att kompensera människor för oförtjänt otur, utan att göra slut på socialt påtvingat förtryck. Programmets producent Thomas Lunderquist talar med professor Anderson, och i studion samtalar filosofen Lena Halldenius med nationalekonomen Andreas Bergh och författaren och översättaren Anders Hansson, om poängen med jämlikhet, delvis utifrån Andersons idéer. Programledare Lars Mogensen.

Humor och skratt kan vara ett sätt att överskrida gränser mellan människor. Stina Bäckström och Ola Sigurdson intresserar sig båda för humorns vara och verkan. Människor skrattar åt olika saker och av olika anledningar. Kanske handlar det om skillnaden mellan instrumentell humor och om humor som existentiell strategi. Det är termer som teologen Ola Sigurdson vid Göteborgs universitet använder sig av i sitt nya stora verk Gudomliga komedier - humorns filosofi och idéhistoria. Han gästar Filosofiska rummet tillsammans med filosofen Stina Bäckström vid Södertörns högskola som också snart kommer med en bok om humor. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring paret Sartre och de Beauvoir och deras filosofi om frihet och att människan är vad hon själv gör sig till. December 1933. Tre unga vänner träffas på en bar i Paris. En av dem heter Jean Paul Sartre, en annan Simone De Beauvoir. Den tredje, Raymond Aron, har varit i Berlin och studerat fenomenologin: en idétradition som utgår från den levda erfarenheten, istället för abstrakta principer och axiom. Här sås fröet till en filosofi som under maximer som ”Existensen föregår essensen” och ”Man föds inte till kvinna, man blir det” skulle komma att nå långt utanför de akademiska seminarierna, in i konsten och litteraturen – och rentav förknippas med en livsstil med individens okränkbara frihet i centrum. Hur såg det löfte ut som lockade så många, inte minst unga, till existentialismen under åren efter Andra världskriget? Och vad har Sartre och De Beauvoir att säga oss idag? Filosofiska rummet tar sig an den franska existentialismen med hjälp av Åsa Moberg, författare och översättare, och Mats Rosengren, professor i retorik vid Uppsala universitet. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén Programmet sändes första gången den 10 februari 2019

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram 1700-talsfilosofen David Hume som framhöll känslornas betydelse i en tid präglad av förnuftstro. David Hume brukar beskrivas som ett av de viktigaste namnen inom den västerländska filosofins historia och en av den skotska upplysningstidens mest betydelsefulla tänkare. Han var skeptikern som argumenterade för att vi endast kan hänvisa till erfarenhet när vi beskriver vår upplevda verklighet och betonade känslornas ofrånkomliga roll för människorna. I Filosofiska rummet förklarar författaren och journalisten Gunnar Fredriksson och filosofen Jeanette Emt varför de anser att David Hume är en av de klarast lysande gestalterna på den filosofiska himlen - och vad den tyske filosofen Immanuel Kant menade när han sade sig ha blivit väckt ur sin “dogmatiska slummer” av att läsa Hume. Programledare: Lars MogensenProducent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 1 maj 2011

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram den amerikanska Martha Nussbaum - en av vår tids mest kända filosofer som bland annat har ägnat sig åt känslor som äckel och sorg. Är vreden en positiv kraft? Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum har ändrat sig i frågan. Martha Nussbaum har gjort sig känd som en känslornas filosof, och hon har i många böcker argumenterat för känslornas roll i förnuftsmässigt resonerande, inte minst i moralfrågor. Vad gäller vreden har hon dock ändrat sig, och i sin bok Anger and Forgiveness förklarar hon varför hon inte längre anser den känslan, eller emotionen, vara en konstruktiv kraft. När hon var på Sverigebesök 2017 passade Filosofiska rummet på att träffa henne för en intervju. Vi får ta del av den, och av ett efterföljande samtal mellan filosoferna Björn Petersson och Johan Brännmark, tillsammans med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledare Lars Mogensen. Producent och reporter: Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 26 mars 2017

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den brittiska 1700-talsfilosofen Mary Wollstonecraft och hennes teorier om frihet, jämlikhet, demokrati och ägande. “Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft” - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen. Lena Halldenius, som har skrivit en monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt: ”Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden.”Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 18 december 2016 Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den moderna tänkaren Paul Virilio som utformade teorier om hur teknologins fysiska hastighet påverkar hela samhället. Varje ny uppfinning bär på en ny olycka. Tåget medförde urspårningen och flygplanet flygkraschen. Med flygplanet försvann dessutom Atlanten, åtminstone ur våra medvetanden. För vem har tid att ta båten till Amerika, i vårt tidseffektiviserade tidevarv? Den nya informationsteknikens realtid suddar på sätt och vis helt ut både tid och rum. Mer information än vad du någonsin orkar ta till dig ligger bara ett musklick bort. Filosofiska rummet tar sig an den franske stadsplaneraren och hastighetstänkaren Paul Virilio. Gäster är den norske antropologen Thomas Hylland Eriksen, historikern Lars Ilshammar och konstprofessorn Gertrud Sandqvist. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 20 februari 2005 Boktips:Paul Virilio: Försvinnandets estetik, Korpen 1996; Ground Zero, Verso 2002; Speed and Politics. An Essay on Dromology, Autonomedia 1986.Steve Redhead: Paul Virilio - Theorist for an Accelerated Culture, Edinburgh University Press 2004Thomas Hylland Eriksen: Ögonblickets tyranni - Snabb och långsam tid i informationssamhället, Nya Doxa 2001

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" har vi plockat fram 1600-tals filosofen Blaise Pascal - matematiker och fysiker som också formulerade sig kärnfullt om grundvalarna för människans existens. Pascals bok  "Tankar" är av det eviga slaget - alltså fortfarande tänkvärda. Många av hans tankar ryms dessutom i en tweet. I Filosofiska rummet från 2010 presenteras Blaise Pascal och Twitter diskuteras. Kan man säga att Pascal var en tidig twittrare? Gäster är idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Jeanette Emt och frilansjournalisten och medieanalytikern Anders Mildner. Programledare: Lars MogensenProducent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 2 maj 2010

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring efterkrigsfilosofen Hannah Arendt vars filosofi upplever något av en renässans idag. Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. Många förknippar Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet ”den banala ondskan”, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker – bara i Sverige – som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik. I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter sin död. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén Programmet sändes första gången 10 maj 2020 BOKTIPS I PROGRAMMET: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013.Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson)Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970)Hannah Arendt ”Zur Person”, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll" på utgår samtalet från romanen "Mannen utan egenskaper" som ställer frågan: Vad är viktigtast att ta hänsyn till - verkligheten eller möjligheten? ”Möjlighetsmänniskor” lever ”liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar.”Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. Det här är ett av tre program där Filosofiska rummet utifrån "Mannen utan egenskaper" lät filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson resonera om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor. Programledare: Lars MogensenProducent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 3 juli 2015

Filosofiska rummet bad filosoferna Karim Jebari, Fredrik Svenaeus och Lyra Koli att välja tre böcker som ska inspirera till läsning och filosofiska samtal i sommar. Sommar innebär oftast långledighet och tid för läsning. I veckans Filosofiska rummet har våra gäster valt tre mycket olika böcker men som alla inspirerar till filosofiska samtal. Fredrik Svenaeus har valt Peter Godfrey-Smiths "Metazoa: Animal Minds and the Birth of Consciousness" som väcker frågor om vad det innebär det vara vid medvetande och på vilket sätt  olika djurs livsformer kan bidra till förståelsen av vad medvetande är och hur olika nivåer av medvetande kan urskiljas? Lyra Koli har vänt tillbaka till Karin Boyes relativt okända bok ”För lite” som ställer en fråga som en gång var central inom filosofin: Hur ska man leva? Vad är det goda livet? Varför väljer människor att vara olyckliga, och att göra sig mindre än de är? Karim Jebari har valt Isabel Wilkersons bok ”Caste” där Wilkerson plockar upp begreppet kastsystem men befriar det från kopplingen till Indien och omvandlar det till ett analytiskt verktyg som hon använder för att förstå den amerikanska södern och tredje riket.  Funkar det att göra så?  Vad får det för följder för analysen om man anlägger systemperspektiv istället för ett individuellt perspektiv på rasism och diskriminering? Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Vad ligger i begreppet medborgare, hur har synen på medborgarskap sett ut historiskt och hur påverkas den av att vi lever i en tid av ökad migration och globalisering? Medborgare, ett ord som andas plikt, ansvar och sammanhang. Redan Aristoteles ställde sig frågorna: vem är medborgare och vad är en medborgare? Genom historien har synen och tankarna kring medborgarskap utvecklats. Under 1990-talet, i takt med den ökande internationella migrationen, fick diskussionen om vad en medborgare är och bör vara ny näring. I Sverige talas det idag om att höja statusen på medborgarskapet, att införa test i språk och samhällskunskap. En rörelse som ses på fler håll i världen.  Svenska medborgare har rätt att vara i landet och att rösta i riksdagsval, men vad har medborgarskap för betydelse för sammanhållningen i ett samhälle?  Och vad är en god medborgare? Medverkande i veckans Filosofiska rummet är: Patricia Mindus, professor i praktisk filosofi Filosofi vid Uppsala universitet, Jonas Hultin Rosenberg, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Karin Borevi, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Vågar jag vaccinera mig? Vågar jag låta bli? Kraschar börsen? Kraschar planet? Valen är många och svåra, och det är livsfarligt att leva. Betyder det att vi inte lever om vi undviker alla risker? Vågar man vaccinera sig? Vågar man inte vaccinera sig? Ska börsen gå upp eller kraschar den? Både som individer och samhälle har vi människor ständigt att förhålla oss till olika svårbedömda scenarier – sannolikheter som vi ibland kallar för risk. Hur klarar vi detta och hur kan vi bli bättre på att värdera och hantera risk. Det är frågor som diskuteras i veckans avsnitt av Filosofiska rummet. Gäster är risk- och krisforskaren Misse Wester och filosofen WlodekRabinowicz, båda vid Lunds universitet samt Olle Alexandersson som sysslarmed vuxenutbildning och forskningsfrågor för gymnasieskolan. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I tider av klimatkris och pandemi tar Filosofiska rummet upp den eviga filosofiska frågan om vilken roll experterna ska spela i en demokrati. Att kunskap behövs för att fatta kloka beslut är okontroversiellt, men hur mycket ska experterna säga till om? Balansen mellan demokrati och expertstyre är en evig filosofisk fråga och svaren har sett olika ut genom historien. Under coronapandemin har den svenska regeringen anklagats för att ha gömt sig bakom myndigheterna, andra hävdar Sverige har tack och lov lyssnat på kunskapen och inte låtit politisk populism styra. Var går gränsen för experternas makt i en demokrati? När ska politikerna ta över?  Och vem sak man lyssna på  när experterna är oeniga?Filosofiska rummet- om experternas makt kontra politikerna och därmed folket. Medverkande i programmet är: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Mikael Carleheden, lektor i sociologi vid Köpenhamns universitet och Peter Strandbrink, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl Tänkare och böcker som nämns i programmet: Jason Brennan: Against Democracy (Princeton University Press, 2016)Hélène Landemore, Democratic reason: Politics, collective intelligence, and the rule of the many, Princeton, Princeton University Press, 2017.Max Weber

Tar vi en paus för att sedan kunna bli mer effektiva? Bör vi göra något annat eller inget alls när vi pausar? Två av frågorna i veckans samtal. Filosofer har sedan Platon grubblat över varför människor inte så sällan tenderar att veta vad som är rätt och vad som måste göras, för att sedan göra någonting helt annat i stället. Eller inget alls. Ett alltför spritt uppskjutande-beteende; prokrastinering. En del av oss vill vänta på inspiration medan andra ser den snarare som ett resultat av våra handlingar. Passivitet ges oftast en negativ klang, men vad ryms det för positiva värden i att ingenting göra?Gäster är filosoferna Stina Bäckström vid Södertörns högskola och MartinGustafsson vid Åbo Akademi, samt psykologen Alexander Rozental som forskarvid KI. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hur och vad ska vi äta? Om vi inte bara ska ta in smaken, priset och vad orken räcker till, utan också vad våra val får för betydelse för omvärlden och vår framtid - vilka etiska dilemman stöter vi då på? Maten har också blivit en del av vårt identitetsbyggande. Vad händer med gemenskapen kring måltiden när de individuella valen blir viktigare? Filosofiska rummet samtalar om matens filosofi med Anna T Höglund, docent i etik vid Uppsala universitet, Henrik Lagerlund, professor i filosofi vid Stockholms universitet, Payam Moula chefredaktör för tidskriften Tiden och fd etikforskare vid KTH. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Det behövs mer av kritiskt tänkande och mindre av känslor och löst tyckande i moralfrågor. Det hävdar Per Bauhn, professor i filosofi vid Linnéuniversitetet i sin senaste bok Leva fritt och leva väl. Han möter Nora Hämäläinen, etikforskare och filosof vid universiteten i Helsingfors och i Pardubice, Tjeckien, i ett samtal om frihet, välbefinnande och grunden för människors rättigheter. Frågan är också om en del av dessa rättigheter är hotade, som en konsekvens av pandemin. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hur har synen på kön förändrats? Och hur påverkar det oss som människor och vad får det för följder för samhället? Trenden går mot att det är upp till dig att definiera vem du är, samtidigt som begreppet kön har vidgats från att enbart avse män och kvinnor till att omfatta transpersoner med en mångfald av identiteter. Transpersoners rättigheter har stärkts och många fler har de senaste åren sökt sig till vården för att inte kroppen stämmer med identiteten. Men den förändrade synen på kön har också lett till en laddad debatt, bland annat kritik från feminister som menar att den nya synen, med en förskjutning från biologin till identitet, försvårar kampen för jämställdhet och att kvinnor osynliggörs. Medverkande i detta samtal är Kajsa Ekis Ekman, journalist och författare och aktuell med boken "Om könets existen: tankar om den nya synen på kön", Jens Rydström, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, Anna Petronella Foultier, doktor i teoretisk filosofi vid Stockholm universitet. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Han är dessvärre inte med oss längre, kan vi säga. Men stämmer det? En viss närvaro av dem som gått före oss kan vi väl ändå känna, vi som ännu lever? Om de döda verkligen påverkar våra liv i någon konkret mening, är det då korrekt att säga att de inte existerar? I det här samtalet rör vi oss mellan irrationell skrockfullhet och filosofisk rationalitet. Vi undersöker vår relation till de döda, våra nära och kära såväl som historiska och i viss mån odödliga gestalter. Inspirationen kommer till stor del från Hans Ruins bok Being With the Dead. Vid mikrofonerna historikern Malin Thor Tureby, Malmö universitet, teologen Jayne Svenungsson, Lunds universitet och filosofen Hans Ruin, Södertörns högskola.

Kommer AI någonsin någonsin kunna ta över? När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom människan som får den fyrkantiga tekniken att funka? Flygkrascher, tågkrockar och fartyg som går på grund illustrerar hur människan står bakom stora katastrofer trots avancerad teknik och AI.Om vi å andra sidan pratar om det mänskliga bidraget: flygkaptenen som just på grund av sin erfarenhet och förmåga att avläsa det oförutsägbara räddar människor från döden, vårdteamet som har koll på varandra och övervakar utrustningen för att gripa in om det oförutsägbara händer, så handlar det om att aktivt söka lösningar på ett kreativt sätt som många gånger är bortom vad de tekniska systemen klarar av.Så vad är det mänskliga bidraget? Hur ska teknik och människa samspela? Hur ser vi till att vi inte bygger system som skapar distans till det som vi kallar det mänskliga? Och kommer AI någonsin att kunna ersätta människan, ja rent av ta över, som en del hävdar?För att samtala om detta har Filosofiska rummet bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Anders Hedman, docent i människa-datorinteraktion vid KTH i Stockholm.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie LiljedahlFilosofer som tas upp i programmet:John SearleHubert DreyfusFilosofiska rummet intervjuar Hubert DreyfusRené Descartes

Varför kan en familj inte lika gärna bestå av en eller fem föräldrar? Filosofiska rummet försöker tänka bortom familjenormen med filosofen Kalle Grill och psykologen Elia Psouni. Juridiskt sett kan ett barn i Sverige ha högst två föräldrar. Just nu arbetar en utredare på regeringens uppdrag med att modernisera föräldrabalkens regler. Utredaren ska bland annat undersöka om barnets rätt till s k sociala föräldrar behöver stärkas och om de familjer där fler än två vuxna tar föräldraansvar, behöver ges bättre förutsättningar. Ponera att normen och idén om mamma, pappa, barn bygger på en överdriven tro på romantik och biologi. Många barn växer ju redan upp i bonusfamiljer och stjärnfamiljer, och barn kommer till på många olika sätt. Vi gör ett tankeexperiment: Varför just två? Om det bästa antalet föräldrar i en familj. Vid mikrofonerna Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Elia Psouni, docent i psykologi vid Lunds universitet som i sin forskning undersöker hur små barn mår i olika familjekonstellationer.

Ligger förklaringen till populismens frammarsch i en arrogans mot folket från de bildade och framgångsrika från meritokraterna? Meritokrati – att det är meriterna och individens lämplighet som ska räknas, inte börd eller rikedom – det är ett begrepp som använts av bland andra filosofen Hannah Arendt men mest är det förknippat med den brittiske sociologen och författaren Michael Young som 1958 skrev en framtidsdystopisk roman kallad The Rise of the Meritocracy. På svenska heter den Intelligensen som överklass. I det här avsnittet undersöker vi begreppet meritokrati och dess konsekvenser tillsammans med Sofia Nerbrand, politisk redaktör på liberala Kristianstadsbladet, Kaj Landberg, historiker och skribent bland annat i tidningen Arbetaren och Lars Lindblom, etikforskare vid Linköpings universitet. Producent är Thomas Lunderquist och programledare Lars Mogensen.

Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet? Inom kvantmekaniken pratar man om absolut slump, men vilken roll spelar slumpen i våra vardagliga liv och vilken plats har slumpen haft i offentligheten genom historien? Människan vill gärna känna att hon har kontroll över hur hon handlar. Vad skulle hända om vi gav slumpen en större roll?Kan vi hållas ansvariga för våra handlingar om det är slumpen som avgör hur vi agerar? Och vilken roll har lotten för roll i vårt rationella samhälle? Kan vi acceptera den som ett neutralt urvalsinstrument till exempel när det gäller skolor? Medverkande i detta samtal är Maria Svedberg, doktor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Kristiina Savin, doktor i idé- lärdomshistoria vid Lunds universitet.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Svenska folket skänker mer och mer till välgörenhet. Är det en plikt att ge till behövande utöver att betala skatt? Vad är egentligen filantropi och välgörenhet för slags företeelser och hur påverkas samhällskontraktet av en ökad vilja att ge? Det är frågor som diskuteras av etikforskaren Elisabeth Gerle, historikern Lars Trägårdh och Benjamin Gerber, "maggid" - judisk andlig ledare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vad väger tyngst, individens rätt till sin egen kropp eller den kollektiva samhälleliga nyttan? Nu har vaccinationerna mot covid19 påbörjats och med det en debatt om de etiska och moraliska utmaningar som vaccination innebär. Hur långt ska staten gå för att få människor att vaccinera sig och vad är det som motiverar människor att vilja följa statens uppmaningar? Flera länder är nu också på väg att införa vaccinationspass. Vilka risker finns det att koppla vaccination med fördelar i samhället? Medverkande i programmet denna vecka är Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Björn Rönnerstrand, doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

"Sinnets kollektiva arkiv". Så heter Gloria Mähringers färska doktorsavhandling i filosofi vid Lunds universitet. Filosofiska rummet ordnar en alternativ disputation. Förnuftet är en social förmåga. Vi argumenterar för att övertyga andra om våra skäl för handling. Denna moderna kognitiva insikt är utgångspunkt för en ny avhandling i filosofi vid Lunds universitet. För att kunna leva tillsammans i samhällen krävs en tro på objektiva värden, trots att sådana troligen inte finns. Att argumentera och agera med traditionen gör det lättare att förstå sig själv och att vara självbestämmande. Så argumenterar avhandlingens författare Gloria Mähringer. Vad hon menar och vad det kan få för konsekvenser förklarar och diskuterar hon med filosofen Johan Brännmark och kulturskribenten och författaren Jenny Maria Nilsson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilken betydelse har representativitet för demokratin och ett jämlikt samhälle? I USA har Biden format sin regering med visionen om att den ska se ut som USA. Här på SR har ett upprop utifrån tankar kring representativitet och hur den påverkar journalistiken satt igång en debatt. Vi ser även att näringslivet allt oftare anammar vikten med representativitet i bolagsstyrelser. Vad kan jag som människa representera? Ger en större representation per automatik fler perspektiv? Om vi fixerar oss på bakgrund, finns det en risk att vi splittrar samhället istället för att skapa gemenskap? Medverkande i programmet denna vecka är Elin Naurin, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Karim Jebari, filosof och forskare vid Insitutet för framtidsstudier, Torbjörn Elensky, författare. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl Texter och böcker som nämndes i programmet: Hanna Pitkin "The Concept of Representation" Jane Mansbridge "Rethinking Representation" Jane Mansbridge "Political representation" Jämlikhetsdata; Kunskapshöjande åtgärder om afrofobi. En pilotstudie

Amir Haj-Bolouri forskar i informatik, om meningsfullt lärande i VR. Filosofen Fredrik Svenaeus problematiserar digitaliseringen i sin bok Det naturliga. Här möts de båda i ett samtal. Vad sker med identitets- och meningsskapande när vi lever allt större del av våra liv i sammanhang där platsen, doften och kroppen saknar betydelse? Vad är verkligheten i förhållande till den virtuella verkligheten?Amir Haj-Bolouri, universitetslektor i informatik vid högskolan Väst och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola samtalar med programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

50 år efter att filosofen John Rawls bok En teori om rättvisa kom ut fortsätter den att stå i centrum för diskussionen om vad som är ett rättvist samhälle. Filosofen John Rawls bok ”En teori om rättvisa” blev ett viktigt bidrag för en förnyad diskussion om mänskliga rättigheter och rättvisa. Boken har blivit ett standardverk inom politisk filosofi och har haft ett stort inflytande på samtida teorier om rättvisa. Nu i februari är det också 100 år sedan John Rawls föddes och därför sänder Filosofiska rummet en repris där John Rawls och hans bok En teori om rättvisa är i fokus. Medverkande: Lena Halldenius, filosof och numera professor i mänskliga rättigheter, Lars Bergström, numera professor emeritus i praktisk filosofi och författaren och journalisten Anders Ehnmark. Programledare: Olle HäggProducent: Joanna Rose Programmet sändes första gången 5 november 1999.

Med utgångspunkt i två nya böcker, Vit skörhet och Så blir du en antirasist, diskuterar sociologen Bo Isenberg och förläggaren Lawen Mohtadi strukturell rasism och identitetspolitik. Vad är rasism? Är vi alla rasister? Är alla vita rasister, eller är det påståendet i sig rasistiskt? Om rasismen är ett samhällsproblem, hur kan vi komma tillrätta med det? Genom upplysning och självrannsakan? Genom identitetspolitik? Frågorna hopar sig i ett samtal utifrån två amerikanska böcker som väckt mycket debatt och som nyligen översatts till svenska: Robin DiAngelos Vit skörhet och Ibram X Kendis Så blir du en antirasist. (En fråga till: Går böckerna alls att översätta till svenska förhållanden?) Gäster är förläggaren Lawen Mohtadi och sociologen Bo Isenberg. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilka tankegods präglar vår samtid och hur vi ser på oss själva i förhållande till naturen? Genom historien har tänkare uppehållit sig kring människans relation till naturen och hur människan kan förklara och försvara sin position. Vilken betydelse har det om människan ställer sig ovan naturen eller ser sig som ett med naturen? Klimatkrisen och pandemin hanteras av naturvetenskapen och politiken, men behöver vi också föra in filosofiska och etiska aspekter för på djupet förändra vårt förhållande till det vi kallar natur? Filosofiska rummet gästas av Tobias Alexius, doktorand i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och Ulrika Björksten, redaktionschef på vetenskapsredaktionen på Sveriges Radio. Programledare: Tithi HahnProducent: Marie Liljedahl

Vad biter bäst på befolkningen för att få ned smitto- och dödstalen i Covid 19-pandemin? Frihet under ansvar i form av rekommendationer, eller paternalism i form av pandemilag och andra restriktioner? Lockdown i London och hårda regler runt om i Europa. För att få bukt med den grasserande pandemin har många regeringar tagit i med hårda handskar medan svenska politiker och myndigheter haft mer tillit till individens förnuft och förmåga att själv ta ansvar. Individens frihet är central i demokratin, men med pandemin blir friheten ifrågasatt. Är det rätt att ytterligare begränsa individens frihet för att skydda kollektivet?Filosoferna Nora Hämäläinen och Per Bauhn svarar olika. Programledare ärLars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilka utmaningar ställs våra relationer inför i tider av pandemi? Människan är en social varelse. Corona-pandemin, med en påföljande sociala distansering, har påverkat våra relationer på många plan. Isolering har skapat ensamhet och skapat längtan efter medmänniskan. De digitala mötena har blivit vardag. Vi möts via skärmar med våra kroppars frånvaro. På ett samhälleligt plan har relationen  mellan medborgare stat och myndigheter påverkats/ifrågasatts och i pandemins kölvatten har också  ett vi och ett dem som ställts mot varandra fått fotfäste. Vad gör det med oss som människor om den andre kan vara ett potentiellt hot? Hur påverkar pandemin våra relationer? Vem blir jag i den digitala världen? Vilka spår lämnar pandemin för våra kommande relationer och synen på vad en människa är? Det är huvudfrågorna i Filosofiska rummet som gästas av Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi, Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik och författaren Wera von Essen. Programledare: Tithi HahnProducent: Marie Liljedahl

Begreppet rättvis omställning försöker lösa världsfattigdomen och klimatförändringarna i ett slag. Det verkar ju lovande. Men först gäller det kanske att reda ut vad som är rättvist? Den internationella fackföreningsrörelsen och andra organisationer har börjat arbeta utifrån idén om en ”just transition”, rättvis omställning, sociala insatser för att tillvarata arbetstagarnas rättigheter och försörjningsmöjligheter i omställningen av ekonomin till klimatmässigt hållbar produktion. Ett dubbelt arbete mot fattigdom och klimatförändringar. Att utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt är de flesta överens om, men hur och av vem? Vems är ansvaret när rättvisa tycks bero på egenintresse? Från kinesiskt perspektiv kan det vara rättvist att räkna allt ackumulerat utsläpp historiskt, medan västvärlden kanske menar att man bör räkna från här och nu - förr visste vi ju inte att det var skadligt! Samtal mellan Maja Aase, kommunikationsstrateg vid fackens biståndsorganisation Union to Union, nationalekonom Andreas Bergh vid Lunds universitet och filosof Magnus Jiborn, forskningsansvarig vid Global Challenges Foundation. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilka var de stora filosofiska frågorna 2020 och vilken roll har filosoferna kommit att spela i det offentliga samtalet? Håller filosofin på att tränga ut självhjälpslitteraturen från bokhyllorna? Är det istället hos stoikerna, Marx, Sartre eller Martin Hägglund som vi hittar sätt att förhålla oss till livets utmaningar i tider av klimatkris och pandemier, där ändrade livsbetingelser och ovisshet blivit det nya normala? Vilka svar söker vi i filosofin och hos filosoferna i tider av kris?I årets sista Filosofiska rummet samtalar vi om filosofins och filosofernas roll i samhällsdebatten 2020.Medverkande: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola. Programledare är Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl.

Bertrand Russell ses som en av 1900-talets främsta tänkare. Han föds 1872 i ett viktorianskt England och dör 1970, 97 år gammal. Vid seklets början är han med och introducerar den analytiska filosofin vid universitetet i Cambridge och blir inflytelserik både inom den akademiska världen och i samhällsdebatten. Under sin levnad skriver han ett 70-tal böcker och flera tusen artiklar och för en omfattande korrespondens med både tongivande ledare i världen och med allmänheten. Han pacifistiska övertygelse gör att hamnar i fängelse vid flera tillfällen, men lägger också grund till FN:s krigsförbrytardomstol. För 70 år sedan tog han emot Nobelpriset i litteratur. Vilka spår har han lämnat efter sig idag?Gäster i dagens Filosofiska rummet är Svante Nordin, professor i ide och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Anna Sofia Maurin, professor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet och Fredrik Stjernberg, professor i filosofi vid Linköpings universitet.Programledare: Tithi HahnProducent: Marie Liljedahl

Vad är poängen med moralfilosofin om olika etiska teorier ger helt motstridiga svar, och vi dessutom är alltför irrationella, alternativt egoistiska, för att handla moraliskt? Den ena etiska teorin säger att ändamålen helgar medlen, eller annorlunda uttryckt: Man ska handla så att konsekvensen blir maximerad lycka. Den andra säger att det är tanken som räknas, alltså att det är den goda avsikten som räknas, eller principen eller dygden som ska bestämma, oavsett utgång. Hur ska vi tröga, irrationella och dessutom ganska själviska människor kunna lyckas välja det goda och rätta - särskilt när det kanske inte finns något som är självklart gott och rätt i varje enskilt fall? Kort sagt: Är det ens lönt att försöka bedriva moralfilosofi? Lars Mogensen samtalar med Björn Petersson, Tulsa Jansson och Anders Hansson; en filosof, en filosofisk praktiker och en filosofisk författare. Producent är Thomas Lunderquist.

Filosofiska rummet har bjudit in Adam Wallenberg, filosofisk praktiker och konstpedagog och två som sökt sig till hans verksamhet för ett samtal om relationen mellan tro och vetande. Det finns forskning som visar att kritiskt tänkande, problemlösning, ett demokratiskt förhållnings- och arbetssätt samt tolerans inför oliktänkande utvecklas genom filosofiska samtal. Runt om i landet pågår samtal där barn och ungdomar filosoferar tillsammans med en filosofisk praktiker eller en lärare. I dagens Filosofiska rummet får vi höra hur det kan låta. Vi ställer också frågan hur utbrett är det i Sverige, hur stor kunskap finns det kring barn och ungdomar och filosoferande och vad finns det för vinster med att låta barn från tidig ålder ägna sig åt filosofiska frågor?Filosofiska rummet gästas av studenterna Ines Linder och Betelihm Abraha, Adam Wallenberg, filosofisk praktiker och konstpedagog. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl

Vad är ljus? En fysiker, en fotograf och en forskare och ljusdesigner försöker kasta ljus över frågan. Johannes Lindén, Lars Dareberg och Johanna Enger samtalar med programledare Lars Mogensen. Kräver ljus ett öga, att någon ser det, för att finnas? Kan man säga att ljus finns över huvud taget? Lars Mogensen ställer frågor till tre ljushuvuden. Producent är Thomas Lunderquist.

USA går till val nästa vecka. Den mest polariserade valrörelsen någonsin enligt bedömarna. Vad gör polariseringen med ett samhälle och vad är dess motgift?' Polarisering har fått en allt bredare innebörd och bland annat lett till uppfattningen att den som inte är med dig är emot dig. Den som tycker annorlunda vill dig illa och med det följer misstro och rädsla. Lever vi i en särskilt polariserad tid med växande motsättningar? Vad är dess näring? Hur ska vi i så fall hantera det? Filosofiska rummet gästas av Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och Erika Bjerström klimatkorrespondent på SVT som under många år följt utvecklingen i USA både som korrespondent och utrikeskommentator.Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl

År 2009 formulerade en studiecirkel i Stockholm ett begrepp som fått en stor spridning på landets institutioner och lärosäten. Enligt Skolverket kan normkritisk pedagogik motverka strukturell rasism. Enligt andra har normkritiken förbluffande okritiskt blivit till en norm höjd över all kritik, ja, snarast till en tvingande dogm. Lotta Björkman är doktorand i pedagogik och var med och myntade begreppet. Emelie Bardon är dansare och ger en kurs i normkritisk dans på Musikhögskolan i Malmö. Anna-Karin Wyndhamn är doktor i pedagogik och aktuell med boken Genusdoktrinen tillsammans med Ivar Arpi. Thomas Steinfeld är kulturvetare och före detta kulturchef för Süddeutsche Zeitung. I Filosofiska rummet möts de i ett förutsättningslöst samtal om, för och emot normkritik, under ledning av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Martin Hägglunds bok Vårt enda liv sekulär tro och andlig frihet gör segertåg över världen och i USA har han fått en akademisk stjärnstatus. Frågan är om han blir profet i sitt eget land. Hur kommer det sig att en bok om sekulär tro och socialism har blivit en sådan framgång? Vägen till  Martin Hägglunds politiska vision om en demokratisk socialism bygger på insikten om människans dödlighet och vårt ansvar att ta vara på det enda liv vi har. Hägglund utgår från Marx när han målar upp en ny världsordning, där han gör upp med dagens marknadsekonomiska lösningar och religiösa övertygelser om ett evigt liv. Är Gud och kapitalismen ett hinder för en demokratisk och ekologisk hållbar framtid? Filosofiska rummet gästas av teologen Petra Carlsson, författaren och chefsredaktören Göran Greider och kritikern och författaren Hynek Pallas. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl

I den rådande globala andhämtningen borde kunna finnas utrymme för nya framtidsvisioner. Bengt Brülde, Torill Kornfeldt och Dan Jönsson diskuterar värdet - och den eventuella frånvaron - av sådana. Framtidsvisioner kan te sig olika mycket realistiska eller utopiska, och olika mycket optimistiska eller dystopiska. Behöver vi skapa sådana berättelser om framtiden för att ingjuta oss hopp och en känsla av mening och riktning, och är det i själva verket berättelserna, eller kanske snarare den slumpvisa politiska och teknologiska utvecklingen, som skapar framtiden? Filosofen Bengt Brülde samtalar med vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt och kulturditon Dan Jönsson, inför publik på berättarresidenset Hedlandet i Torna Hällestad. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hur ska vi förstå och hantera lidandet i en tid av välstånd och pandemi och hur förhåller sig ideologi och kultur till lidandet? Meningen med lidandet tillhör mänsklighetens eviga frågor och varje tid och varje kultur söker sina svar. Idag är psykisk ohälsa mer eller mindre en folksjukdom. När vi dessutom drabbats av en pandemi, som begränsat våra möjligheter till ett liv vi vant oss vid har lidandet fått en allt större aktualitet. Men har lidandet verkligen ökat eller har vi andra krav på vad som är ett gott liv idag? När blir det existentiella lidandet en sjukdom? Filosofiska rummet gästas av psykiatrikern Christian Rück, idéhistorikern Karolina Enquist Källgren och filosofen Fredrik Svenaeus. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl

Vad är det som lockar så med förminskade saker och miljöer? Trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson, dockteatermakaren Erik Holmström och arkitekten Thomas Hellquist funderar högt. ”Vi måste odla vår trädgård”. Titelkaraktären Candides konklusion efter att i upplysningsfilosofen och författaren Voltaires bok ha kuskat runt och betraktat all världens elände, kan tolkas som en uppmaning att vända den stora världen ryggen och istället skapa sig sin egen, i det lilla formatet. Men är det verkligen vad Candide vill säga? Oavsett budskapet tycks det ligga något oändligt fascinerande i betraktandet av miniatyren, den pyttelilla versionen av det som är stort i verkligheten. Att se världen i ett sandkorn, som William Blake uttryckte det i sin berömda dikt. I Filosofiska rummet begrundar trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson, dockteatermakaren Erik Holmström och arkitekten Thomas Hellquist detta fenomen. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I en allt mer polariserad värld och med globala hot som pandemier och klimatkrisen lyfts frågan om demokratin är det styrelseskick som är bäst lämpat att klara av utmaningarna. Det finns namnkunniga demokratikritiker som menar att det bästa vore att lämna folkstyret och låta experterna styra. Det finns tankar om en global demokrati, en sorts världsparlamentarism som kan ta sig an världens utmaningar. Andra menar att demokratin behöver få större gräsrotsförankring. Vad har globaliseringen betytt för demokratin? Vad innebär det att vara medborgare i ett demokratiskt samhälle idag? Kan demokratin rentav äventyra vår framtid? Filosofiska rummet gästas av Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och Daniel Lindvall, sociolog och huvudsekreterare i den senaste demokratiutredningen för att tala om demokratins utmaningar. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl

De kulturella normer vi växer upp med tycks i hög grad styra vår känsla för rätt och fel, ont och gott. Vad händer när olika normer ska samsas om samma utrymme, och hur kan vi överbrygga konflikter? Många flyktingar till Sverige kommer från länder med bristfälliga statliga institutioner, och är vana vid att istället organisera de nödvändiga samhällsfunktionerna på egen hand, i familjen, släkten, byn, klanen. Organiseringen präglas ofta av religiösa och kulturella sedvänjor som ur ett västerländskt perspektiv kan uppfattas som patriarkala och odemokratiska med med en låg grad av rättssäkerhet. Kontrasten kan vara stark mot Sveriges extrema ”stats-individualism”, där ingen ska behöva vara utlämnad åt familjeförhållandenas godtycke. Hur uppnå ett fungerande möte? Samtal mellan Qaisar Mahmood, författare, ledarskapskonsult och tidigare chef inom offentlig sektor. Johanna Bäckström Lerneby, journalist och författare till den uppmärksammade boken Familjen samt islamologen Eli Göndör, verksam på Timbro och på Segerstedt-institutet vid Göteborgs universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Att tänka abstrakt, att höja blicken och se de större sammanhangen, innebär en analytisk förmåga och bildning. Men konkretion är nog en nödvändig förutsättning. Utan träd ingen skog. Möjligen är det abstrakt tänkande som filosofin och vetenskapen i stort sysslar med. Slutmålet. Att röra sig från konkret till abstrakt: Genom att studera verkligheten i sina konkreta beståndsdelar kommer man fram till dess generella, abstrakta, principer. Kanske kan man säga att litteraturen och konsten går åt andra hållet; att den utgår från vedertagna sanningar och begrepp för att gestalta dem i sina unika, minsta beståndsdelar. Bara en tanke. Kognitionsvetaren och filosofen Peter Gärdenfors och författaren och akademiledamoten Anne Swärd luftar sina egna tankar, konkreta och abstrakta, tillsammans med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Psykiatern David Eberhard och sociologen Roland Paulsen, båda dessutom flitiga författare, diskuterar en möjlig baksida till den materiella välfärden: Man får tid över att oroa sig. På savannen levde vi ur hand i mun. Det var när människan ställde om från jägare och samlare till jordbrukare som det började. Nödvändigheten av att planera långsiktigt för att skörden inte skulle slå fel förde också med sig en oro för framtiden, befogad eller ej. Sociologen Roland Paulsen utgår från denna historiska vändning i sin nya bok Tänk om - en studie i oro, i vilken han försöker förstå sig på den grasserande oron, individuell såväl som samhällelig, för allt som kan gå så fruktansvärt snett. I Filosofiska rummet diskuterar han med psykiatern och författaren David Eberhard, känd bland annat för sin bok I trygghetsnarkomanernas land – om Sverige och det nationella paniksyndromet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Känslor är irrationella och leder oss vilse, förnuftet rationellt och leder rätt så brukar man säga. Men är det så enkelt? Senare års forskning har gjort spännande upptäckter när det gäller känslornas roll i beslutsfattande – förnuftet verkar inte klara den saken på egen hand. Men vad betyder det för forskning och vetenskap?  Vad är känslornas roll i kunskapsprocessen? Hur förhåller sig förnuft och känsla till varandra? Står känslan i vägen för förnuftet – eller bakom det? Bör vetenskap och forskning utgå från känslan eller undvika den? Jonna Bornemark och Åsa Wikforss, båda författare och professorer i filosofi, diskuterar förnuft, känsla och kunskap i veckans samtal. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal. Där Aristoteles såg något tarvligt och klandervärt fann Nietzsche tecken på storhet – lögnens värde har varit en fråga för filosofin ända sedan Platons akademi. För vem klarar att helt avstå från att ljuga (eller undanhålla sanningen) ibland. Och rymmer inte lögnen också en viktig frihet? Även i det offentliga livet är den en trofast följeslagare. Uppfattningen att politiker ”bara ljuger” är nog lika gammal som demokratin, men vad spelar lögnen för roll i det offentliga samtalet idag? Är den rentav någonting vi börjat utgå ifrån när vi möter en meningsmotståndare? Och är sanningen lögnarens bästa redskap? Lögn och förbannad dikt är ämnet för veckans samtal, med Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Medvetandefilosofi, en roman om äktenskaplig samvaro och Platons samlade verk: det är vad vi ska läsa i sommar, enligt gästerna i Filosofiska rummets säsongsfinal. Den här våren har många av oss fått anledning att fundera mer än vanligt på livet. Med förändrade livspussel har djupare tankar kunnat ta plats. Coronaviruset har gjort det politiska personligt, och bakom inställda resor och studentkalas visar sig... ja, vadå? Framför oss har vi en sommar med inställda festivaler, stängda turistattraktioner och umgänge under ansvar. Därmed kan både behovet av, och tiden för, lite mer krävande litteratur vara inne. I Filosofiska rummets säsongsavslutning ger psykologen Katarina Blom, författaren Lena Andersson och kognitionsforskaren Mathias Osvath sina bästa lästips inför den långa sommaren 2020. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén BOKTIPSEN: > Kärlekens väg av Alain de Botton. Översatt av Helena Sjöstrand Svenn och Gösta Svenn 2018. > Att förstå medvetandet hos människor och andra djur av Daniel C. Dennett. Översatt av Leif Åberg och Benny Kullinger 1999. > Skrifter 1-6 av Platon. Översatt av Jan Stolpe, 2018.

Handlingsteori låter kanske torrt, men det kan vara intressant att fundera på vad som driver oss. Bengt Brülde, Kirsti Øibakken Pedersen och Kent Wisti begrundar en inte självklar dikotomi. På håll kan det te sig futilt. Från en viss höjd torde mänsklig aktivitet på jorden te sig ungefär som en myrstack, fast utan ett högre, gemensamt mål. Vi ränner hit och dit, träffas och skiljs, bär på saker, vilar lite ibland men på det stora hela far vi runt i full färd med olika projekt. Varför? Till sist ska vi ändå dö, och då är allting lika oviktigt som det i livet tett sig nödvändigt. Eller åtminstone lustfyllt. Drivs vi av plikt eller lust? Filosofen Bengt Brülde gillar inte den dikotomin, utan nämner istället fem andra motsatspar som drivkrafter till sitt handlande: Långsiktiga mål mot lust i stunden, för andras skull eller för sin egen, för att uppnå nåt gott eller för att undvika nåt ont, för dess egen skull eller för vad det leder till samt ibland för att göra världen lite bättre… Det viktiga för honom är balansen mellan motiven. Tillsammans med musikterapeuten och musikern Kirsti Øibakken Pedersen/Kirsti Meiers och prästen och satirtecknaren Kent Wisti diskuterar han förutsättningslöst frågan varför vi gör saker. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Tillsammans klarar vi krisen! Men vilka ingår i tillsammans - och på vilka villkor? Det handlar om gemenskaper under press i veckans samtal. Ett virus har spridit sig över världen. Det har tagit många människoliv och förändrat livet i grunden för många av oss. Men vem åsyftas med detta ”oss”? Vad betyder den aktuella - globala - krisen för de gemenskaper vi ingår i och för det mesta tar för givna? Vilka av dem stärks och vilka stressas? Är det familjen, nationen eller FN vi kan ty oss till när stormarna går? Har den svenska hanteringen av pandemin något att göra med vårt speciella sätt att se på det gemensamma? Och vad händer när den omedelbara faran är över? Vilka kollektiv är bäst lämpade att klara framtidens utmaningar? Filosofiska rummet tar sig denna vecka an våra gemenskaper, deras grund och gränser, tillsammans med Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet; Daniel Lindvall, sociolog och föreläsare i demokrati och klimatfrågor samt Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Framtiden tycks ha tagit paus. Men hur ska vi ta oss an den, när den kommer stormande igen? Filosofiska rummet diskuterar framtidsforskning i veckans samtal. Framtiden är ett tvetydigt fenomen. I en mening är den fullständigt oåtkomlig för oss, i en annan det som så mycket av våra strävanden går ut på att förändra eller förutsäga. I Sverige har så kallade framtidsstudier bedrivits sedan 1960-talet; en tvärvetenskaplig forskningsgren som länge var direkt knuten till politiken men som idag är mer fristående – och beroende av finansiering från olika källor. Vår aktuella belägenhet är också tvetydig. Ett virus har fått framtiden att verka mer avlägsen än någonsin – samtidigt menar de allra flesta klimatforskare att framtiden snabbt rycker närmare och kräver att vi snabbt tar ställning. Men hur ser framtidsforskningen ut idag? Vem betalar för den och vad betyder det för dess rön? Kan forskning om framtiden vara opartisk – eller bör den tvärtom stå så nära politiken som det bara går, så att kunskapen också kan leda till handling? Filosofiska rummet lägger framtiden på bordet i veckans samtal med Gustaf Arrhenius, professor i filosofi och VD för Institutet för Framtidsstudier; Lars Ingelstam, professor emeritus i teknik och social förändring samt Åsa Svenfelt, forskare inom strategiska hållbarhetsstudier på KTH. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Kan det konstnärliga språket bidra till filosofin? Det är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet. Skönlitteratur läser vi av många skäl: för att fly vardagen, fördriva tiden eller för att försöka förstå något om livet. Men kan en dikt eller roman också fungera som ett redskap i en filosofisk undersökning? Och vad kan litteraturen i så fall bidra med, som filosofin inte klarar på egen hand? Eller är det tvärtom poeterna som behöver filosofin att hålla i handen? Frågorna väcks av två aktuella skrifter av den berömde, franske författaren Michel Houellebecq – en poetik och en essä tillägnad lidandets store filosof Arthur Schopenhauer (1788-1860). I Filosofiska rummet samtalar författaren Helena Granström med Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria i Lund, om romankonstens filosofiska traditioner och möjligheter. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Känslor är irrationella och leder oss vilse, förnuftet rationellt och leder rätt så brukar man säga. Men är det så enkelt? Senare års forskning har gjort spännande upptäckter när det gäller känslornas roll i beslutsfattande – förnuftet verkar inte klara den saken på egen hand. Men vad betyder det för forskning och vetenskap?  Vad är känslornas roll i kunskapsprocessen? Hur förhåller sig förnuft och känsla till varandra? Står känslan i vägen för förnuftet – eller bakom det? Bör vetenskap och forskning utgå från känslan eller undvika den? Jonna Bornemark och Åsa Wikforss, båda författare och professorer i filosofi, diskuterar förnuft, känsla och kunskap i veckans samtal. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof - men fortsätter att engagera både filosofer och andra. Varför? Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. I dag förknippar de flesta av oss Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet ”den banala ondskan”, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker – bara i Sverige – som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik. I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter hennes död. BOKTIPS I PROGRAMMET: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013. Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson) Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970) Hannah Arendt ”Zur Person”, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4 Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Vilket värde har hoppet när saker och ting går snett? Kickar det igång vår kämpaglöd eller tvärtom, passiviserar det? Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle har olika svar. I coronatider är det lätt att misströsta. Osäkerheten är stor, och vi kan väl bara hoppas på att det snart vänder uppåt - det vill säga att Folkhälsomyndighetens ödesdigra kurva börjar vända neråt. Kanske ber den religiöse till sin gud? Inom hinduismen är hoppet dock inte något positivt eller något så centralt begrepp som inom de abrahamitiska religionerna. Hoppet ses där snarare som något förkastligt, jämförbart med begär eller vrede. Det kan också tänkas bli resonemang om hoppets eventuella relation till underkastelse respektive utopi, i detta samtal om hoppets natur och värde, mellan en jude, en hindu och en kristen, tillika socialpsykolog, religionshistorier och etikforskare: Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilka olika sorters värden besitter konsten, och vad skapar vårt sug efter den? Tre konstälskare resonerar. I kohagarna ligger stora kuber av salt för kossorna att slicka på för att kunna reglera blodtryck och vätskebalans. Efter hand som de konsumeras skapas mjukt rundade mönster som kan vara behagliga i formen, och när en konstnär låter gjuta av dem kan de rentav förvandlas till attraktiva konstverk. Vad är det för värden som uppstår i den här omvandligen från nytto- till konstföremål? Vad är det för krafter som är verksamma när vi bara måste ha den där skulpturen, eller mormors gräddsnipa som vi råkar få syn på på en loppis, för den delen? Filosoferna och konstkännarna Jeanette Emt och Per Bauhn spekulerar om konstnärliga och andra värden med konstkritikern Linda Fagerström. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Olika lärdomar kan dras ur coronakrisen: individuella och kollektiva, politiska och historiska. Lasse Dencik, Jenny Maria Nilsson och Roland Poirier Martinsson diskuterar några. Vid en stor katastrof som en global pandemi ställs moralfrågor på sin spets. När det handlar om liv och död, är det ”rädde sig den som kan” eller kommer solidariteten att segra? I så fall, var går gränsen för oegennyttig hjälpsamhet: vid familjen, nationen eller sträcker den sig över hela mänskligheten? En annan fråga som coronakrisen väcker är hur den påverkar världens politiska utveckling. Hotar den demokratiska institutioner och processer med förmenta krav på omedelbar och auktoritativ handlingskraft? Detta och mer begrundas av socialpsykologen Lasse Dencik, kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosofen Roland Poirier Martinsson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hypotetiskt, tillspetsat: bör vi offra ungas och kommande generationers framtida välfärd till förmån för dagens äldre och sjuka? Filosoferna Nils-Eric Sahlin och Gustaf Arrhenius filosoferar. Om några månader vet vi hur svårt Corona-pandemin drabbat Sverige. Än så länge får vi förbereda oss på det värsta: att många fler behöver intensivvård än vad det finns plats för. Hur prioriterar vi då? Filosofer har varit med att utforma Socialstyrelsens prioriteringsregler. Frågan som allt fler diskuterar nu är om vi bör stänga ner hela samhällsekonomin för att minimera antalet smittade, med risk för konkurser, massarbetslöshet och rejält sänkta skatteinkomster för statskassan - vilket kan drabba vårdskolaomsorg för dagens unga och framtida generationer. Eller kan vi offra några människor på vägen? Är det rimligt att resonera så cyniskt? Å andra sidan, är det rimligt att bortse från dagens ungas framtida väl och ve? Om detta värstafalls-scenario, detta val mellan pest och kolera i coronatider, samtalar chefen för Institutet för framtidsstudier Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, med professorn i medicinsk etik vid Lunds universitet Nils-Eric Sahlin. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Med matematiska modeller förklarar fysiken hur universum fungerar. Är världen alltså matematik? I fysiken ställs djupa frågor om världsalltets beskaffenhet. Det senaste århundradet har svaren ofta blivit överraskande, och inte sällan svåra att förena med vår vardagliga förståelse av världen vi lever i.  Ändå bekräftas teorierna av experiment och framgångsrika förutsägelser. Betyder det att fysikens matematiska modeller av världen är världen, medan vår upplevelse av den är en slags illusion? I sin nya bok ”Världen själv” argumenterar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, för att hans vetenskap är heltäckande – att allt i världen är möjligt att beskriva som fysikaliska fenomen. Men att förväxla det matematiska redskap man då använder med själva verkligheten är ett misstag – och ett farligt sådant, hävdar han. I Filosofiska rummet möter han författaren Helena Granström, magister i teoretisk fysik, i ett samtal om medvetandets egenart, kunskapens gränser och förhållandet mellan kartan och terrängen. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Vad har de antika tragöderna att säga oss idag? Och varför ville Sokrates köra dem på porten? Filosofiska rummet om tragiskt tänkande. Det är framförallt i Staten, författad ca 375 f.kr, som Platon återger läromästaren Sokrates djupa skepsis till sin tids teaterkonst. De attiska tragedierna lyfter fram människans känslor på förnuftets bekostnad, visar skamlöst upp förkastliga handlingar, undergräver åtskillnaden mellan män och kvinnor - och riskerar att leda till tyranni. I den utopiska idealstat där filosoferna ska regera har de ingen plats. Vad betyder denna förkastelsedom över konsten för den västerländska, filosofiska tradition som börjar med Platon? Rymmer tragediernas sätt att gestalta tillvarons komplexitet möjligheter och insikter som filosofin blundat för, eller missförstått? Den brittiske filosofen Simon Critchley menar det, och i boken ”Tragedy, The Greeks and Us” söker han grunderna för ett tragiskt tänkande. Vad ett sådant tänkande skulle kunna innebära är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet, som gästas av Charlotta Weigelt, professor i filosofi på Södertörns högskola som bland annat översatt Aristoteles till svenska, Johan Tralau, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och författare till flera böcker om antiken, och Leif Zern, mångårig teaterkritiker på Dagens Nyheter. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Innerst inne hyser vi alla fördomar om kön, etnicitet, ålder, vikt, sexuell läggning, nationalitet, hudfärg - enligt det implicita associationstestet (IAT), fritt för var och en att göra på nätet. Väldigt få människor kallar sig själva rasister eller sexister. Betydligt fler, mer eller mindre alla, verkar dock omedvetet hysa stereotypa känslor och attityder som mycket väl skulle kunna kallas både rasistiska och sexistiska. Fenomenet kallas ”implicit bias” på engelska, ungefär implicit skevhet. Det verkar alltså föreligga en stor skillnad mellan hur vi uppfattar oss och hur vi verkligen är. Detta väcker såklart många frågor. Först och främst: stämmer testen? Är vi verkligen alla rasister och sexister? Och om vi djupt inom oss hyser stereotypa och fördomsfulla attityder mot vissa kategorier människor, innebär det också att vi diskriminerar dem, eller förmår vi helt agera enligt våra medvetna värderingar? Samtal mellan Katharina Berndt Rasmussen, filosof och Nazar Akrami, socialpsykolog, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Vad är uppmärksamhet, och förlorar vi förmågan till odelad sådan i vår tid av oändliga distraktioner? Samtal mellan en författare, en konstnär och en kognitionsvetare. ”Uppmärksamhet är ett annat ord för kärlek”, säger Elisabeth Hjorth, och ”det är motsatsen till förakt”. Hon är inspirerad av den franska filosofen Simone Weil. För konstnären Etta Säfve handlar uppmärksamhet om att vara närvarande och att ”delta i livet”. Kognitionsvetaren Christian Balkenius menar att uppmärksamhet är centralt för nästan allt som har med kognition och tänkande att göra. Den är ”vägen in i huvudet”, men visar också vart man är på väg och vad man är intresserad av. Och det handlar mycket om att stänga ute. Här möter vi dem i ett samtal under ledning av Lars Mogensen Producent är Thomas Lunderquist.

Kvinnor hotar det fria ordet vid högskolorna löd rubriken på en debattartikel i Expressen i januari. En filosof diskuterar sitt påstående med en evolutionsbiolog och en genusvetare. Kvinnor har en i genomsnitt större benägenhet att vilja förbjuda yttranden, påstår filosofiprofessor Erik J Olsson. Tankegången är att en feminin kultur grundad i bland annat biologiska könsskillnader skapat ett ängsligt och slutet klimat på svenska lärosäten. Är det ett problem att allt fler lärare och studenter vid högskolorna är kvinnor? ”Hur många kvinnor tål universiteten?”… Att sprida misstro mot halva befolkningen genom att formulera en sådan frågeställning kan tyckas skandalöst. Ändå: Nog finns det biologiska skillnader mellan kvinnor och män, och nog skapas olika kulturer i olika miljöer? Nog borde man kunna diskutera och kritisera olika sociala normer, särdrag i olika kulturer? Full yttrandefrihet råder när Filosofiska rummet med en filosof, en evolutionsbiolog och en genusvetare - Erik J Olsson , Jessica Abbott och Rebecca Selberg - försöker bringa reda i frågan. Programledare: Lars MogensenProducent: Thomas Lunderquist

När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal. Där Aristoteles såg något tarvligt och klandervärt fann Nietzsche tecken på storhet – lögnens värde har varit en fråga för filosofin ända sedan Platons akademi. För vem klarar att helt avstå från att ljuga (eller undanhålla sanningen) ibland. Och rymmer inte lögnen också en viktig frihet? Även i det offentliga livet är den en trofast följeslagare. Uppfattningen att politiker ”bara ljuger” är nog lika gammal som demokratin, men vad spelar lögnen för roll i det offentliga samtalet idag? Är den rentav någonting vi börjat utgå ifrån när vi möter en meningsmotståndare? Och är sanningen lögnarens bästa redskap? Lögn och förbannad dikt är ämnet för veckans samtal, med Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Vilar svaret på framtidens frågor i vårt förflutna? Filosofiska rummet minns den konservative tänkaren Roger Scruton. I mitten av januari avled den brittiske filosofen Roger Scruton vid 75 års ålder efter en kort tids sjukdom. Han skrev över 50 böcker om allt ifrån konst, musik och estetik till sexualitet och rävjakt; grundade den konservativa tidskriften The Salisbury Review, adlades och fick medalj av Vaclav Havel för sitt stöd till oppositionen bakom järnridån. Men han var också omstridd, bland annat för sin kritik av det han kallade ”oikofobi”: en avsky mot den egna kulturen som han fann inom det intellektuella livet i väst. Programmet sändes första gången i februari. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

I Sverige har barnets bästa nu blivit lag. Men vem avgör det bästa, och vad är egentligen ett barn? Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Många frågar sig nu vad detta betyder i praktiken. Sverige ratificerade barnkonventionen redan för 30 år sedan – vad förändras nu? I Filosofiska rummet undrar vi också: vad säger konventionen om hur vi ser på barn och barndom? Vad grundar sig våra uppfattningar kring detta på, och hur har de utvecklats historiskt? Vad är ett barn: oskriven tavla, lerklump att formas eller späd planta i behov av vatten och ljus? Att barnets bästa alltid ska beaktas är en av Barnkonventionens grundprinciper. Men vem avgör vad som är bäst för barnen? Behöver de till exempel tillgång till sina föräldrars trosföreställningar eller ska de skyddas från religiös indoktrinering? Filosofiska rummet diskuterar barnets rätt med Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan, förläggaren Christer Sturmark, tidigare ordförande i Humanisterna, och Boel Westin, professor emeritus i litteraturvetenskap och ordförande i ALMA Award. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Borde vi människor tänka mer på hur vi är funtade när vi utformar våra gemenskaper? Den ryske biologen, sociologen och anarkisten Pjotr Kropotkin såg samarbetet som evolutionens drivkraft. År 1902 redovisade Kropotkin sina forskningsresultat från resor i östra Sibirien och norra Manchuriet i boken Ömsesidig hjälp. Han hade erfarit hur olika djurarter under bistra klimatförhållanden kunde överleva och fortplanta sig genom samarbete snarare än genom kamp. I sin bok drar han växlar på dessa observationer för att argumentera för att mänskliga samhällen också borde grunda sig mera på en förment naturlig hjälpsamhet. Kan dessa växlar fortfarande dras? Borde djurarten människa utforma sina samhällen med mer hänsyn till dess samarbetsvilja, eller är det redan satt i bruk och en grundläggande mekanism i dess organiserade gemenskaper? Roland Paulsen, sociolog, samtalar med Mathias Osvath, kognitiv zoolog och Lars Mogensen, programledare. Producent: Thomas Lunderquist.

Hur ska vi värdera och vårda det gemensamma? Borde vi utvidga det gemensammas domäner på bekostnad av äganderätten, för att känna ett gemensamt ansvar för miljön och klimatet? Det är lätt att föreställa sig att naturen, luften, haven inte kan - eller inte borde kunna - ägas av enskilda personer eller stater. Att de tillhör mänskligheten, och att det är först genom att känna ett gemensamt ansvar över vår gemensamma jord som vi kan komma åt problemen med miljöförstöringen och klimatförändringarna. Den inställningen omfattas av förbundet Allt åt alla, och ungefär så resonerar också den italienske juridikprofessorn Ugo Mattei i sin bok Gemensam nytta. Kan en utvidgad sfär av gemensamt - på bekostnad av privat och offentligt - vara en väg ur klimatkrisen, eller får det snarare effekten att ”allas ansvar är ingens ansvar”, lite som en samägd sommarstuga? Det diskuterar juristen Jenny Nygren från Allt åt alla med filosoferna Magnus Jiborn och Eric Brandstedt, under ledning av programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Facebook-kontot kvar efter döden som en digital minneslund, eller upprätthålla gränsen mellan liv och död? Samtal mellan en filosof, en etnolog och en teolog och begravningsentreprenör. När någon dör städar de efterlevande ur den avlidnas hem och gör sig av med eller fördelar såväl hem som tillhörigheter mellan sig. Det kan betraktas som en del av sorgearbetet; ett sätt att inse att den älskade släktingen eller vännen inte finns kvar bland de levande längre. Men nu står allt fler avlidnas hem i sociala medier kvar, eller förvandlas till något slags digital minneslund. Vackert så, eller ligger det möjligen något integritetskränkande i det? Vad blir effekterna av att  förverkliga den tidigare transcendentala idén om evigt liv i ett sekulärt men högteknologiskt tidevarv? Om detta samtalar filosofen Cathrine Felix med etnologen Lynn Åkesson och teologen och begravningsentreprenören David Heith Stade. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Könskorrigeringar har varit på tapeten under 2019. Men vad är det egentligen som ska korrigeras? Filosofiska rummet avslutar året med ett samtal om kön. Vad är kön? Har man ett eller blir man ett? Kan man ha fler än ett? Vem bestämmer? Under 2010-talet har synen på kön förändrats snabbt. 2015 hamnade det könsneutrala pronomenet ”hen” i Svenska Akademiens ordlista och nu vill regeringen inrätta ett tredje, juridiskt kön för de som inte känner sig hemma i någon av de två traditionella. Transsexualitet betraktas inte längre som en marginell företeelse och diagnosen könsdysfori har den senaste tiden blivit föremål för en bitvis hätsk debatt. Men är ”trans” så nytt som det verkar? I Filosofiska rummet utforskar könets mysterier tillsammans med litteraturhistorikern Sam Holmqvist, genus- och teatervetaren Tiina Rosenberg och teologen Philip de Croy. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Kanske blir det en filosofibok under granen i år? Filosofiska rummet läser av den litterära terrängen och bjuder på filosofiska boktips. Filosofi är i hög grad en bokburen verksamhet. Men hur ser utgivningen av filosofisk litteratur på svenska ut idag? Har vi tillgång till de tankar vi behöver eller saknas viktiga titlar? Vilken efterfrågan finns och vad gör förlagen för att nå läsare bortom de akademiska seminarierna? Och vilka är förläggarnas egna lästips inför helgerna? Filosofiska rummet pratar böcker tillsammans med David Stansvik, förläggare på Nya Doxa, Martina Stenström, operativ förlagschef på Fri tanke och Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och redaktör för Thales. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén Några titlar som nämns i programmet: Maskiner som jag av Ian McEwan (roman) Serotonin av Michel Houellebecq (roman) Om friheten av John Stuart Mill (filosofi) Upplysning Nu! av Steven Pinker (filosofi) History of Philosophy without any gaps (podcast) Edge.org (sajt)

Vad måste man ha koll på för att räknas som bildad idag? Aristoteles algoritmer? Har vi blivit mindre bildade än förr? Och är bildning politisk? Begreppet bildning har ett nostalgiskt skimmer över sig. Någon tänker kanske på 1800-talets bildade borgerskap, någon annan på folkrörelsernas arbete med att sprida bildningens ljus även till andra samhällsklasser. Men vad betyder det att vara bildad i slutet av 2010-talet? Och varför är det eftersträvansvärt att vara det? I sin nya bok ”Till bildningens försvar” försöker idéhistorikern Sverker Sörlin lägga grunden till ett nytt bildningsbegrepp som rymmer både kunskap och värderingar, och på vilket man kan bygga en samhällsgemenskap – kanske rentav rädda klimatet. Men är det klokt att blanda fakta och värderingar? Filosofiska rummet bjuder denna vecka på ett bildat samtal mellan Sverker Sörlin och filosofen Åsa Wikforss, tillträdande ledamot i Svenska Akademien. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Jag gick till skogs för att leva medvetet. Jag ville leva innerligt och suga märgen ur livet. För att utdriva allt som ej är liv, och inte vid min död upptäcka att jag aldrig levat. Henry David Thoreau är lika mycket en citatmaskin som någonsin Churchill, Mark Twain eller Colette. Hans dagboksanteckningar och böcker, inte minst Walden, är fulla av slagkraftiga aforismer om människans predikament. Kanske vore hans civilisationskritik värd ännu en läsning idag, 157 år efter hans död, när såväl vår uppstressade och uppkopplade vardag som jordens uppvärmning pockar på ett närmare förhållande till naturen. Författaren Peter Handberg har översatt hans magnum opus igen, och han samtalar i Filosofiska rummet med journalisten och författaren Therese Uddenfeldt och litteraturvetaren Ann-Sofi Ljung Svensson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Att leva är att lida, resonerade 1800-talstänkaren Arthur Schopenhauer. Lars Mogensen samtalar med idéhistorikern Svante Nordin om Schopenhauers pessimism eller om man så vill klarsyn. Alla vet vi nog innerst inne att vi blir inte särskilt mycket lyckligare av de ting och upplevelser vi trängtar efter: soffan, cykeln, semestern, slutbetyget eller den nya partnern. Livet kommer i kapp och på andra sidan stängslet är gräset lite grönare. I sin centrala bok Världen som vilja och föreställning (Die Welt als Wille und Vorstellung, 1818) formulerar Arthur Schopenhauer (1788 – 1860) sina idéer om “viljan till liv” – motsvarigheten till Kants “tinget i sig”. Inspirerad av buddhism och österländsk filosofi utvecklar han sina idéer och metafysik där mycket handlar om livet som lidande, men där musiken och konsten kan fungera som befrielse. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hur fick människan sina språk? Var, när och varför började vi tala? Och är det bara vi som gör det? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser i veckans samtal. 1866 bannlyste lingvistiska sällskapet i Paris frågan om språkets uppkomst; den ansågs allt för öppen för spekulation för att lämpa sig för ett seriöst, vetenskapligt studium. Denna gren av lingvistiken är därför ung – först i början av 1990-talet började forskare på allvar intressera sig för frågan. På senare år har stora framsteg gjorts även i forskningen på icke-mänskliga varelsers kommunikation, som ofta visar sig vara mer komplex än vi tidigare trott. Men är det språk? Hur skulle djurens status förändras om vi tillerkände dem språklighet? Och hur ser relationen mellan språk och tanke ut? Är språket, som Wittgenstein menade, världens gräns? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser tillsammans med lingvisterna Sverker Johansson och Gisela Håkansson, samt kognitionsforskaren Mathias Osvath. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Få saker väcker sådant engagemang som frågor om identitet idag. Men vad är det egentligen vi pratar om? Etnicitet, genus, hudfärg, sexualitet, religion, kultur... Begreppet identitet har blivit politiskt. Vem som säger något kan ibland verka viktigare än vad som sägs. Men vad är en identitet? En fast grund att stå på eller något undflyende och föränderligt? En källa till kraft och gemenskap eller något som begränsar och stänger ute? Eller både och - för är det inte också vårt behov av att kategorisera saker som just det ena eller andra som skapar och upprätthåller identitet? Och tycks inte vårt behov av att göra just detta öka i en tid präglad av tilltagande mångfald och frihet att själv välja vem och vad man vill vara? Filosofiska rummet dissekerar en av samtidens hetaste frågor tillsammans med författarna Helena Granström och Torbjörn Elensky samt filosofen Jonna Bornemark. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Vi har bara ett liv. Religionerna har fel, och därför måste vi försöka ta oss ur kapitalismens bojor. Thomas Lunderquist intervjuar en svensk tidstänkare som väcker uppmärksamhet i USA. Från insikten om livets ändlighet spinner en ung svensk filosof och professor i litteraturvetenskap vid Ivy League-universitetet Yale i Connecticut, USA ett långt resonemang i sin tjocka och uppmärksammade nya bok This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom. Han argumenterar för att det är just vår ändlighet, livets skörhet, som ger livet värde. Vi måste organisera samhället annorlunda, tänker han vidare, så att inte vår socialt tillgängliga fria tid fortsätter att omvandlas till profit i ett kapitalistiskt system. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist intervjuar Martin Hägglund. Programledare är Lars Mogensen. Böcker av Martin Hägglund: Kronofobi, Essäer om tid och ändlighet (2002) Radical Atheism. Derrida and the Time of Life (2008) Dying for Time. Proust, Woolf, Nabokov (2012) This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom (2019)

1989 var året då allting hände. Men hur såg tidsandan ut, och hur förändrades den av allt det som inträffade det året? I utställningen 1989 på Nationalmuseum möter vi ett av förra seklets mest dramatiska år i helfigur. Vi påminns även om sådant som kanske hamnat i skuggan av de avgörande händelserna. Som att formgivningen växlade spår, från 1980-talets fräsiga postmodernism till en ny, mer avskalad stil med nostalgiska inslag. Och att många bildkonstnärer betraktade de dramatiska skeendena på distans, obenägna att engagera sig direkt i politiken. Vad är en tidsanda? Hur kommer den till uttryck i konst och populärkultur? Hur påverkade händelserna 1989 sin tids anda? Och kan vi få syn på vår egen tidsanda vid en jämförelse? Filosofiska rummet gästar Nationalmuseum tillsammans med konsthallschefen Mårten Castenfors, designprofessorn Sara Kristoffersson och idéhistorikern Sverker Sörlin.  Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Människans tankar, kognition och medvetande sitter i kroppen, men sträcker sig också utanför dess gränser. En insikt som får konsekvenser i vår alltmer högteknologiska omgivning. Redskap och verktyg är äldre än människan själv, och har hjälpt oss utvecklas till dem vi är idag. Utan kulramen hade vi inte kunnat tänka vissa tankar. Vilka vi är och vad vi kan göra beror på vår omgivning och på de redskap, maskiner, artificiell intelligens och autonoma system som vi uppfinner. Om förhållandet mellan människa och maskin i vår allt sinnrikare högteknologiska tid samtalar Kristina Höök, professor i interaktionsdesign vid KTH med Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Innan vi sätter slutgiltigt betyg på den svenska skolan bör vi kanske fråga oss i vilket ämne. Eller annorlunda uttryckt: Vad är det som skolan ska vara bra på? Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskap och värden. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och - bla bla bla… Många stora och fina ord blir det. I veckans program försöker vi definiera dem. Vad är kunskap? Vilka kunskaper och värden är viktiga för skolan, och hur förmedlas de på bästa sätt? (Den underliggande frågan är såklart: Hur tar vi oss ur den svenska skolans förmenta kris?!) Samtal mellan Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur och specialiserad på skolfrågor, Johan Wickström, lärarutbildare vid Uppsala universitet och Jenny Maria Nilsson, kulturjournalist och skoldebattör. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Självförverkligande eller gemenskap, bekvämlighet eller kamp: vad är ett gott liv idag?  För Aristoteles var ett liv i filosofisk kontemplation det bästa sättet att leva. Men det var förstås inte alla som kunde leva så i det gamla Grekland. Dagens människa kan, särskilt i vår del av världen, räkna med en levnadsstandard som historiskt sett varit få förunnade. Fler än någonsin kan leva längre och rikare liv än någonsin förr. Men är det ett gott liv om det sker på bekostnad av mänsklighetens långsiktiga överlevnad, eller bygger på andras underordning? Eller är det snarare ett liv i försakelse, där vi följer samvetets röst, som leder till lyckan? Filosofiska rummet dryftar det goda livet tillsammans med psykologen Katarina Blom, filosofen Niklas Möller och teologen Ola Sigurdson. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Förnuft eller känsla: vad får oss att ta etiska hänsyn? Filosofiska rummet söker grunden till värdegrunden i veckans samtal. Vad grundar sig moralen på? Sedan Nietzsche proklamerade Guds död har det varit en öppen fråga varför vi ska bete oss anständigt mot varandra. Högtidliga deklarationer, som FN:s om de mänskliga rättigheterna, erbjuder en plattform. En annan är begreppet värdegrund som sedan 1990-talet stått på stark tillväxt här i Sverige. Från att ha varit en punkt i läroplanen är det numera något varenda organisation med självaktning håller sig med. Riskerar vi att göra ”rätt”, men ändå förlora etikens innebörd ur sikte om vi följer värdegrunderna till punkt och pricka? I sin nya bok ”Tänka ont” finner den tyska filosofen Bettina Stangneth moralens grund i vårt förnuft. Är det den klara källa vi kan återvända till när värdegrundspratet blir för fluffigt? Filosofiska rummet diskuterar moralens grund tillsammans med företagsekonomen Mats Alvesson, aktuell med den värdegrundskritiska boken ”Extra allt!”, samt filosoferna Olle Risberg och Sara Packalén. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Kanske bör vi tänka mer på vad vi sätter på oss. Filosoferande samtal om klädernas roll mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin. ”Modet är en så outhärdlig form av det fula att vi måste ändra det en gång i halvåret”, hävdade Oscar Wilde. Kanske är det därför som så många av oss inte bryr sig särskilt mycket om att följa modet slaviskt. För vissa verkar det rentav vara en hederssak att inte vara för fåfäng och bry sig om sitt utseende. Många väljer att mest bara klä sig i något för att hålla sig lagom varm och inte väcka anstöt i mötet med andra människor. Men också det är ett klädval, och faktum är att det är svårt att bortse från hur en människa tar sig ut när man möter henne för första gången. Att döma hunden efter håret verkar vara en djupt rotad mänsklig mekanism. Samtal, under ledning av Lars Mogensen, mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin. Producent: Thomas Lunderquist.

Är det viktigt vad som är naturligt och inte? Filosofiska rummet diskuterar det naturligaste i veckans samtal. Vad betyder det att någonting är naturligt? Motsatsen – det onaturliga -  har inte sällan använts för att stigmatisera tankar och beteenden som ogillas. Betyder det att vi gör bäst i att avstå från att prata om naturlighet? Eller finns det en fara i det? Behöver vi rentav en idé om det naturliga för att förstå vad som är bra för oss? Å andra sidan: hur tillförlitlig kan den kompassen vara? Vi mår inte nödvändigtvis bra av godis bara för att kroppen har en naturlig böjelse för socker. Veckans gäster i Filosofiska rummet är Christian Rück, lektor i psykiatri på Karolinska Institutet, Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola och filosofen Fredrik Svenaeus - som nyligen utkommit med boken ”Det naturliga: en kritik av queerteorin, transhumanismen och det digitala livet”. Programledare: Tithi Hahn.Producent: Mårten Arndtzén.

Vissa självklarheter ifrågasätts aldrig. Nästan aldrig. Samtal mellan Jessica Abbott, Sara Eldén, Erik Angner och Alexandra Gómez. Det brukar börja som ett skämt. Tänk om..? Kanske skaffar man först ett husdjur. För när ett par varit tillsammans ett tag uppstår ofta behovet av att få in någon mer i gemenskapen. Och med förväntningarna från föräldrar och övrig omgivning blir det kanske ett barn utan några djupare överväganden. Också icke heterosexuella, fruktsamma par kan numera välja att skaffa barn. Liksom ensamstående, för den delen. Men sedan p-pillret och andra preventivmedel är det också mycket lättare att välja bort. Så med tanke på dagens valfrihet borde kanske frågan ställas oftare och mer öppet och förutsättningslöst: Ska vi skaffa barn - och i så fall varför? Samtal mellan evolutionsbiolog Jessica Abbott, sociolog Sara Eldén, filosof Erik Angner och socionom Alexandra Gómez. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Violet Tengberg inspirerades i sin målarkonst av mystika upplevelser. Men vad äger sådana upplevelser för sanningshalt? Samtal mellan Anita Goldman, Antoon Geels och David Dunér. Det är onekligen något mystiskt med mystik - det hör man på namnet. För det första: Vad är det? Vad kännetecknar mystika upplevelser? Om de ger en känsla av alltings enhet, till exempel: betyder det då att universum verkligen är ett, och att allting och alla faktiskt hänger ihop på ett fundamentalt sätt, eller är upplevelsen mest bara ren inbillning och självsuggestion? Mitt i vernissagen på en utställning av Violet Tengbergs målningar på Höörs konsthall under Höörs kulturnatt den 6 september, samtalar religionspsykologen Antoon Geels, författaren Anita Goldman och idéhistorikern David Dunér om dessa frågor med programledaren Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Vad är en graviditet? Filosofiska rummet tar sig an den laddade frågan om surrogatmödraskap i veckans samtal. Att bära och föda barn åt andra – så kallade surrogatarrangemang – är otillåtna i svensk sjukvård. Efter en utredning slog regeringen ifjol fast att förbudet ska gälla. Men i sommar har en debatt om surrogatmödraskap rasat på kultur- och ledarsidorna, och Moderaterna driver på för ändrad lagstiftning under devisen ”Min mage, mitt val, ert barn”. Antalet svenska barn som föds genom surrogatarrangemang utomlands växer. Frågan är laddad och verkar inte vara på väg att försvinna. Så vad är en graviditet, egentligen? Är den något heligt som måste skyddas från tekniska landvinningar och mänskliga begär? Eller bara något djupt privat, som endast den gravida själv ska besluta om? Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola, gästar  Filosofiska rummet för att bena ut vilka värden som står på spel i frågan om surrogatmödraskap. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Det sociala livet är fullt av maktförhållanden och vissa grupper tycks lättare bli offer för orättvisor än andra. Den brittiska filosofen Miranda Fricker pekar ut och namnger ett par olika sorter. Fricker talar om epistemisk, eller kunskapsmässig orättvisa, som hon menar drabbar främst grupper som också annars är missgynnade, som kvinnor och etniska minoriteter. "Vittnesorättvisa" till exempel, är när ett vittne inte blir trott på grund av fördomar mot hennes kön, eller sociala eller etniska grupp. Filosofiska rummet har mött Miranda Fricker för en intervju, och hennes idéer diskuteras av filosoferna Lena Halldenius och Staffan Carlshamre. Programledare är Lars Mogensen, reporter och producent Thomas Lunderquist.

Klimatets idéhistoriska betydelse, Ryssland som idé och varför vi ska bry oss om främmande generationer: Ämnen för tre av boktipsen från Marta Johansson, Farshid Jalalvand och Svante Nordin. Sommarledigheten erbjuder för den som vill möjlighet till läsning och förkovran. Men vad läsa? Det finns ju så många böcker! Filosofiska rummet låter tre kloka och vana läsare, Marta Johansson, filosof, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och Svante Nordin, idéhistoriker tipsa om och diskutera några som de tycker läsvärda tankeböcker: Roms öde: Klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång, av Kyle Harper. Vi och dom. Ryssland som idé, av Bengt Jangfeldt. Aednan, av Linnea Axelsson. Why worry about future generations, av Samuel Scheffler. Brave Genius: A Scientist, a Philosopher, and Their Daring Adventures from the French Resistance to the Nobel Prize, av Sean Carroll Etikprofessorn, av Torbjörn Tännsjö. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Ingen undkommer tiden sägs det, men finns den på riktigt? Filosofiska rummet tar sig an tidens gåta i veckans samtal. Både kvantmekaniken och Einsteins allmänna relativitetsteori säger saker om tiden som inte utan vidare går att förena med våra vardagliga upplevelser. Och forskningen har knappast gjort det lättare för oss under det dryga sekel som förflutit sedan dessa upptäckter. Är det förflutna så avgjort och framtiden så öppen som vi tror? Var finns nuet? Och går det att förstå vår subjektiva upplevelse av tid utifrån naturvetenskapens objektiva kalkyler? Filosofiska rummet tar sig an tiden tillsammans med Ingemar Bengtsson, professor vid Fysikum i Stockholm, författaren Helena Granström samt Rögnvaldur Ingthorsson, filosof knuten till universiteten i Lund och Linköping. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Yoga betyder ok, praktik eller förening. Men vad är det egentligen, en sorts stretching, gymnastik, meditation, religion eller filosofi? Indologen Martin Gansten diskuterar med yogaläraren Åsa Hermansson. Yoga är omåttligt populärt idag. Olika sorters yoga-studior poppar upp som svampar ur jorden runtom i landet. Men vad är yoga egentligen, och finns det någon enhetlig filosofi bakom företeelsen? Enligt Yoga-Sutra, en av de viktigaste antika texterna om yoga, som nyligen översatts till svenska av Måns Broo, är det ”hejdandet av sinnets rörelser”. En annan viktig urkund är Bhagavad-Gita, översatt till svenska av indologen, sanskritläraren och religionshistorikern Martin Gansten. Här samtalar han om yogans väsen med yogaläraren och -eleven Åsa Hermansson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Har växter själ? Nya idéer om naturens egenvärde utmanar våra uppfattningar om människans särställning. Filosofiska rummet öppnar dörren mot naturen i veckans samtal. Sedan urminnes tider har människan betraktat sig som överordnad naturen. Kritiken mot detta synsätt är inte heller ny - att det varit funktionellt i förhållande till den rovdrift på planetens resurser som utmynnat i vår tids globala uppvärmning är ingen orimlig tanke. Ändå finns andra idéer om vår plats i naturen redan hos Platon och Aristoteles. Och idag prövar filosofer och forskare nya tankar om naturens egenvärde, inom ramen för etiketter som ”posthumanism” och ”eko-feminism”. Är det en väg framåt eller ett slags eskapism, i klimatkrisens skugga? Filosofiska rummet diskuterar människans plats i skapelsen tillsammans med filosofen Jonna Bornemark, litteraturvetaren Erik van Ooijen samt genus- och miljövetaren Cecilia Åsberg. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Det åberopas ständigt, men vad är människovärdet egentligen värt? Filosofiska rummet testar en av våra heligaste principer i veckans samtal. Idén om alla människors lika värde har gamla anor, men har också förändrats genom historien. Vad är det som avgör hur vi betraktar människans egenvärde? Vad har det för betydelse i praktiken? Kan människans värde komma att urholkas när AI och robotisering gör vår arbetskraft överflödig, eller får den mänskliga värdigheten tvärtom en renässans? Är individens okränkbara egenvärde en civilisatorisk grundsten eller ett hinder för en lyckligare mänsklighet och ett rimligare förhållande till naturen? Är själva föreställningen om ett unikt människovärde rent utav felaktig? Filosoferna Lena Halldenius och Torbjörn Tännsjö samt historikern Lars Trägårdh prövar människans värde i Filosofiska rummet. Programledare: Tithi Hahn.Producent: Mårten Arndtzén. Ett program om människovärdet ur trosperspektiv finns här.

Frukta inte gud. Oroa dig inte över döden. Det goda är enkelt att åstadkomma. Det onda är enkelt att uthärda. Se där tetrapharmakos, Epikuros fyrdelade kur och vägar till ett lyckligt liv. Njutning är det högsta goda, men njutning uppnås inte genom orgier och frosseri utan med ett enkelt leverne, genom att begränsa av sin åtrå och eftersträva kunskap om hur världen fungerar. Allt enligt Epikuros, som för tvåtusen trehundra år sedan köpte en trädgård i utkanten av Aten, där han slog sig ner med sina vänner för att praktisera sin levnadskonst. Har Epikuros något att säga oss stressade, lycksökande, politiskt engagerade eller letargiska nutidsmänniskor? Filosofen Frits Gåvertsson samtalar med kulturjournalisten och OBS-redaktören Olof Åkerlund om den antika grekiska filosofens idéer. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Människan är som mest rationell och förnuftig när hon tänker i grupp. Det hävdas i en ny bok, Förnuft och fördom av kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber. Det är dags att skrota idén om det ensamma geniet. Människans irrationella bekräftelse-jäv, det vill säga tendens att ta till oss mer av den information som bekräftar våra föreställningar och övertygelser än sådant som talar emot det, är fullt rationellt om man ser det ur grupp-perspektiv. Det som kan få oss att tänka fel individuellt kan leda till de bästa kollektiva besluten. Bland annat detta hävdar kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber i sin bok som nyligen kommit ut på svenska, Förnuft och fördom. Utifrån denna idé samtalar filosoferna Åsa Wikforss och Ingar Brinck med kognitionsforskaren Peter Gärdenfors. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Författaren Fredrik Ekelund har kommit ut som transpersonen Marisol. Tillsammans med filosofen Hans Ruin och Jenny Maria Nilsson samtalar han om den mångtydiga frågan: Är jag mitt livs författare? “Att bestämma, föreställa sig, iscensätta sitt eget liv: det är ett alltmer spritt ideal. Frigjorda från traditionens bojor är vi idag många som försöker distansera oss från förväntningar och sociala konventioner för att forma oss en existens som verkligen liknar oss. Det innebär en svårighet, dock: Den att vara samtidigt penna och papper, samtidigt fjäder och bok, samtidigt den som ger form och den som får form, författare till en existens som för övrigt överraskar oss och övergår vårt förstånd.” Så formulerade sig den franska filosofitidskriften Philosophie Magazine kring frågan som de hade som tema för ett nummer: ”Är jag mitt livs författare?” Filosofiska rummet kittlades av frågans mångtydighet och bjöd in till ett samtal med samma rubrik. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Vad har vi mest skäl att göra? - frågade sig den nyligen avlidne brittiske filosofen Derek Parfit. Hans uttolkare, författaren Anders Hansson, diskuterar med hans vän, filosofen Ingmar Persson. Etikens grundproblem har att göra med relationen mellan partiska och opartiska skäl. Det vill säga, bör jag se till mina och mina närmastes intressen eller snarare hela mänsklighetens, i mina olika handlingar och val? Där gör vi många felslut, menade den berömda brittiske filosofen Derek Parfit (1942-2017). Han gjorde sig dock känd för att vara något av en ”filosofernas filosof”, någon som man helst bör vara filosof själv för att förstå och uttyda. Nu har den före detta filosofistudenten och författaren Anders Hansson skrivit en bok där han gör Parfit mer tillgänglig för allmänheten: ”Vad vi har mest skäl att göra. Derek Parfits moralfilosofi”. Till exempel utvecklar han Parfits syn på vårt individuella ansvar för klimatförändringarna. Här diskuterar han med filosofiprofessor Ingmar Persson, som var personlig vän till den brittiske filosofigiganten. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Du borde skämmas! Men varför då? Diskussion mellan psykologen Linda Wiik, filosofen Björn Petersson och författaren Elisabeth Hjorth. Skam kan lätt betraktas som lite pinsamt. Man ska våga ta för sig, inte vara blyg, inte skämmas. Samtidigt menar många att vår umgängeston i sociala medier präglas av en skandalös fräckhet. Varför har det blivit så? Borde vi skämmas mera? Lever vi i en skamlös och därmed omoralisk tid? Kanske fyller den rodnande skammen en nödvändig social funktion; kanske är den nödvändig för att vi ska handla moraliskt. Samtal mellan psykologen Linda Wiik, filosofen Björn Petersson och författaren Elisabeth Hjorth. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Alexander Dugin har kallats Putins hjärna och betraktas i väst närmast som en nyfascist. Filosofiska rummet tittar närmare på en av världens mest kontroversiella tänkare. Programmet är från 2019. Med sitt stora skägg och hårresande uttalanden i stil med ”Ukraina bör rensas från idioter. Behovet av ett folkmord på kretiner är uppenbart” har den ryske tänkaren Alexander Dugin väckt anstöt och uppmärksamhet även i väst. I Ryssland har han inspirerat både gammelkommunister och högerpopulister och har i perioder stått Kreml nära. En ”fjärde världsordning”I sina böcker formulerar Dugin grunderna för en ”fjärde världsordning” som ska ersätta 1900-talets dominerande ideologier – den för honom så förhatliga liberalismen inte minst.Men är Alexander Dugin värd att ta på allvar, eller bara en populistisk pajas med känsla för effektfulla ”soundbites”? Är han farlig eller marginaliserad?Med hjälp av statsvetaren Bo Peterson, filosofen Elena Namli och slavisten Maria Engström tar sig Filosofiska rummet an en av världens mest kontroversiella tänkare och den idétradition han verkar i.Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Är det universum vi känner bara en av oändligt många, parallella världar? Vad betyder det i så fall för oss, i vårt universum? 1957 presenterade den amerikanske fysikern Hugh Everett III (1930-1982) kvantmekanikens flervärldstolkning: idén om ett oändligt antal parallella universum. Idén fick ett svalt mottagande och Everetts karriär gick i stå. Vetenskapligt har teorins problem varit att den varken kan bevisas eller vederläggas, men i den världsberömde fysikern Stephen Hawkings allra sista, vetenskapliga artikel argumenterar han för att parallella universum visst går att mäta - genom ett slags läckage mellan världarna. Om vi på så vis skulle kunna leda fleravärldar-teorin i bevis, hur skulle det förändra vår syn på världen, "multiversum" och oss själva? Och omvänt: finns det några risker med att låta fantasin spela med fysikaliska modeller som saknar belägg? I musikalen "Hugh och Nancys många världar" blåser Lars Rudolfsson och Dramatens ensemble liv i Hugh Everetts vetenskapliga hypotes och applicerar den på hans eget liv. I ett samtal inspelat på Dramaten diskuterar Filosofiska rummet parallella universum tillsammans med författaren Karin Tidbeck, fysikern Ulf Danielsson och filosofen Lars-Göran Johansson. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

När börjar och slutar jag att vara jag? Filosofiska rummet om jaget och dess gränser. I nya boken ”Hon som var jag” beskriver Wendy Mitchell de begynnande stadierna av sin egen demens. Titeln är talande: vilka är vi när våra minnen och förmågor berövas oss? Är ”jag” fortfarande ”jag” när jag inte längre känner igen mina närmaste, inte minns mitt eget liv. Och var tar jaget sin början, vid vår födelse eller redan innan vi ser dagens ljus? Vad är egentligen ett jag för något: en fast kärna djupt inom oss eller en process i samspel med andra jag? Filosofiska rummet gästas av filosofen Elinor Hållén, psykologen och psykoterapeuten Pia Risholm Mothander och hjärnforskaren Johan Eriksson. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Jorden blir allt varmare. Om undergången redan har påbörjats, hur ska vi tänka på framtiden?  Det ser mörkt ut för mänskligheten. Vi hör ständigt nya larm om stigande temperaturer, smältande permafrost och ”tipping points” utan återvändo. Ändå pekar mycket lite på att världens ledare skulle vara på väg att lösa klimatkrisen. Kanske har undergången redan börjat. Vad gör vi om ingenting finns att göra? Hur förhåller vi oss till en framtid som betyder slutet? Det är en fråga som idag sysselsätter filosofer som Roy Scranton, vars uppmärksammade essä ”Learning to Die in the Anthropocene” kommer på svenska till våren. I Filosofiska rummet diskuterar vi undergångens innebörd med filosofen Karim Jebari, verksam vid Institutet för Framtidsstudier, Pella Thiel, ekolog och ordförande i Omställningsnätverket och Tomas Brytting, professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Går den globala utvecklingen åt rätt håll eller käpprätt åt det motsatta? Därom tvista de lärde, här närmare bestämt sociologen Roland Paulsen och filosofen Magnus Jiborn. Den svenske folkbildaren och professorn i internationell hälsa Hans Rosling blev världsberömd för sina föreläsningar i vilka han ivrigt illustrativt framförde sitt budskap om att världen utvecklas åt rätt håll på en rad områden, såsom hälsa och välstånd. Hans vädjande till vetenskapliga fakta har dock inte stått oemotsagda, och nyligen startade sociolog Roland Paulsen en debatt i DN där han ifrågasatte mycket i denna positiva verklighetsbeskrivning. Här diskuterar Paulsen världens utveckling, samt underlaget för och värdet av sådana bedömningar, med filosof Magnus Jiborn. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Kan vi undgå att använda mänskliga begrepp för olika känslor när vi beskriver djur? Lars Svendsen och Tomas Persson samtalar om vår förmåga att förstå djuren - och vice versa. När man lever tillsammans med djur utvecklar man något slags gemensamt kommunikativt register, säger Lars Fr H Svendsen, norsk filosof som är aktuell med sin bok Å forstå dyr. Både hunden och dess ägare prövar ut olika sätt att uttrycka sig, och efterhand kommer de fram till vissa fungerande koder. Det krävs en tolkande erfarenhet för att förstå om isbjörnen är glad och vill bjuda ner dig i vattnet eller om den gör som den gör för att den vill äta upp dig, påpekar kognitionsforskaren Tomas Persson. Här samtalar de med varandra, och med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Kan ett stoiskt, upphöjt lugn vara en fruktbar attityd inför allt hemskt som händer i världen? Frits Gåvertsson och Jenny Maria Nilsson samtalar om stoicismen som livshållning och filosofi. Det enda som det är helt upp till oss att styra över är våra åsikter, omdömen och normer, påstod den grekisk-romerske slaven och stoikern Epiktetos. Allt annat bestäms av ödet och är utom vår kontroll. Därför bör vi acceptera vad som än sker med lugn och jämnmod. Stoiska tekniker liknar i mycket dagens kognitiva beteendeterapi, KBT, särskilt i dess senare utveckling Acceptance and Commitment Therapy, ACT. Om filosofi som levnadskonst handlar det när kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosofen Frits Gåvertsson vid Lunds universitet samtalar om stoicismen med Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Läraren Åsa Axelsson har skrivit en bok om att hoppa av ekorrhjulet. Tillvaron är cyklisk, påpekar filosofen Johan Brännmark. Här samtalar de om det värdefulla i livet. Många människor i dagens Sverige känner sig fast som i ett ekorrhjul. De är inte på väg nånstans, ändå går allting bara snabbare och snabbare. Läraren Åsa Axelsson blev utbränd, och bestämde sig för att hoppa av. Nu har hon skrivit boken ”Jag lämnar ekorrhjulet”, där hon berättar om hur det går att leva utan vardagsstressen som det innebär att heltidsarbeta och samtidigt ha familj med flera barn. Tillsammans med filosofen Johan Brännmark och programledare Lars Mogensen vänder och vrider hon på den gängse uppskruvade livsstilen och diskuterar möjliga alternativ till den. Producent: Thomas Lunderquist.

Existentialismen är en av 1900-talets mest inflytelserika, filosofiska riktningar. Vad kan den säga oss idag? December 1933. Tre unga vänner träffas på en bar i Paris. En av dem heter Jean Paul Sartre, en annan Simone De Beauvoir. Den tredje, Raymond Aron, har varit i Berlin och studerat fenomenologin: en idétradition som utgår från den levda erfarenheten, istället för abstrakta principer och axiom. Här sås fröet till en filosofi som under maximer som ”Existensen föregår essensen” och ”Man föds inte till kvinna, man blir det” skulle komma att nå långt utanför de akademiska seminarierna, in i konsten och litteraturen – och rentav förknippas med en livsstil med individens okränkbara frihet i centrum. Hur såg det löfte ut som lockade så många, inte minst unga, till existentialismen under åren efter Andra världskriget? Och vad har Sartre och De Beauvoir att säga oss idag? Filosofiska rummet tar sig an den franska existentialismen med hjälp av Åsa Moberg, författare och översättare, och Mats Rosengren, professor i retorik vid Uppsala universitet. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Har vi en fri vilja? Filosofiska rummet tar sig an en av de riktigt stora frågorna. Vad styr våra handlingar: medvetna val eller elektriska impulser i hjärnan? Den fria viljan har alltid varit föremål för filosofiska diskussioner, men sedan några decennier tillbaka finns också empiriska data att ta ställning till. Redan på 1980-talet observerade forskare hur medvetna beslut föregås av omedvetna impulser i hjärnan, vilket togs till intäkt för att den fria viljan skulle vara en illusion, en tolkning som är långt ifrån okontroversiell. Men spelar det egentligen någon roll hur blixtarna far i våra huvuden? Besluten måste ju ändå fattas. Vad krävs för att vi ska kunna tala om en fri vilja? Utesluter den kausala orsakssamband? Är endast rationella val fria? Och om någon faktiskt skulle presentera obestridliga bevis för viljans ofrihet: vad finge det för konsekvenser, i våra liv och samhällen? I Filsofiska rummet om den fria viljan medverkar författaren Lena Andersson; Sofia Jeppsson, lektor i praktisk filosofi och Peter Århem, professor emeritus i neurovetenskap. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

När så mycket finns ett klick bort och vi inte längre behöver vänta, vad händer då? Allt oftare påstås det att nutidsmänniskan är stressad, inte orkar kämpa och bara vill ha allt nu, nu, nu. Utan ansträngning och utan väntetid. Filosofiska rummet funderar på det där med tålamod. Har vi förlorat tålamodet? Vad gör det med oss att vi kräver omedelbar tillfredsställelse? Vad är det egentligen vi måste ha mod att tåla?  Men kanske är vi inte så otåliga som det ibland påstås. Religionspsykologen Owe Wikström, som 2001 gav ut boken "Långsamhetens lov", upplever att vårt behov av långsamhet och eftertänksamhet är konstant, samma då som nu. Och kognitionsvetarna Alva Appelgren och Fredrik Ullén menar att vi inte kan skylla allt på den ökade skärmtiden.  Medverkande: Alva Appelgren, som doktorerat på Karolinska institutet i kognitiv neurovetenskap och skrivit boken "Motiverad", Fredrik Ullén, konsertpianist och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, och Owe Wikström, teolog, tidigare professor i religionspsykologi och författare bland annat till boken "Långsamhetens lov" (2001). Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.

Lever vi i den sämsta eller bästa av världar? Filosofiska rummet funderar på synen på optimism i dag. Med utgångspunkt i den franske 1700-talsfilosofen Voltaire och hans roman "Candide eller optimismen" från 1759 samtalar Filosofiska rummet om optimism i filosofihistorien och i samhället i dag.  Går det att vara optimist när vi så ofta pratar om jordens kollaps, att apokalypsen är nära? Är det kanske bättre att vara lite lagom pessimistisk? Medverkande: Karin Bradley, klimatforskare vid institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH i Stockholm som har forskat och skrivit böcker om utopiskt tänkande, Johan Norberg, idéhistoriker, liberal debattör och författare bland annat till boken ”Framsteg – tio skäl att se fram emot framtiden” och Svante Nordin, kulturdebattör, författare och professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.

Filosofiska rummet tittar tillbaka på året som har gått med hjälp av fyra filosofer. Filosofiska rummet har pratat med fyra filosofer som har varit bokaktuella (lästips!), hörts mycket i debatten och som alla dessutom har medverkat i Filosofiska rummet under 2018. Vad säger de om året som har gått och vad tror de om 2019? Och vilken roll skulle filosofin kunna ha i samhället?  Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och aktuell med den självbiografiska boken ”Etikprofessorn”, Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola som under året uppmärksammats för boken "Det omätbaras renässans", Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms Universitet och författare till boken "Alternativa fakta" och Svante Nordin, filosof och professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet och författare till boken "Hitlers München". Programledare: Tithi Hahn.Producent: Lina Kalmteg.

Vi fostras till konsumenter. Men vilka blir vi om vi inte köper? Mitt i julhandeln diskuterar Filosofiska rummet den konsumerande människan. Under året som gått har intensiv kritik än mer – och återigen – riktats mot vår konsumtion. Konsumtionen måste minska om det ska finnas en framtid, menar många. Slutar vi inte köpa prylar och flyga kors och tvärs på nöjesresor världen över kommer jordens resurser snart att vara slut.  "Vi är vad vi köper" är titeln på Katarina Graffmans och Jacob Östbergs bok som kom tidigare i år. Men vilka är vi om vi inte köper? Vad skulle hända om människan faktiskt slutade konsumera? Hur skulle vi må då? Och vilka är egentligen "vi" när det pratas om konsumtion? Mitt under pågående julhandel tar Filosofiska rummet sig an det stora – och svåra – ämnet konsumtion, både på individnivå och på den större globala nivån.  Medverkande: Örjan Sjöberg, kulturgeograf, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och forskningsledare vid Mistra center for sustainable markets, Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet som bland annat skrivit böcker om lyckoforskning och klimatetik och Katarina Graffman, kulturantropolog med fokus på konsumtion och en av författarna till boken "Vi är vad vi köper". Programledare: Tithi Hahn.  Producent: Lina Kalmteg.

Mycket av det vi kallar kärlek är inte kärlek över huvud taget, hävdar kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson i samtal med filosofen Bengt Brülde, aktuell med en filosofibok om kärlek. ”Är det kärlek om jag älskar min man så mycket att jag vill låsa in honom?” frågar Jenny Maria Nilsson Bengt Brülde, som dock aktar sig för att definiera kärleken. I sin nya bok Kärlek och vänskap intresserar han sig mer för på vilka olika sätt som vi människor använder ordet. Den romantiska kärleken är en social konstruktion, eller kanske snarare olika sorters konstruktioner, påpekar Brülde. Vissa tror inte att det är riktig kärlek om deras partners inte är svartsjuka på dem. Programledare än Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Filosofiska rummet utforskar idag rummets filosofi med Julia Svensson, chefredaktör på tidningen Arkitektur och Christer Malmström, arkitekt och chef för arkitektutbildningen vid Lund universitet. Den självlärde schweizisk-franske arkitekten, konstnären och författaren Le Corbusier har hävdat att ett hus är en maskin för att bo i. Vad är det arkitekten gör när hon ritar ett hus? Förverkligar sina visioner och filosofiska ideal, försöker skapa kosmos ur kaos, eller skapar hon helt enkelt ett ställe för folk att bo? Julia Svensson, chefredaktör på tidningen Arkitektur och Christer Malmström, arkitekt och chef för arkitektutbildningen vid Lund universitet, diskuterar hus och människor med programledare än Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Fredliga och inkluderande samhällen: det låter ju fint och bra. Frågan, som Björn Petersson, Hanin Shakrah och Magdalena Bexell diskuterar, är vad dessa FN:s globala mål egentligen betyder? Agenda 2030 kallas FN:s sjutton globala mål för en hållbar framtid. Det vore ett under om alla verkligen kunde uppfyllas under de kommande tolv åren. Snart nog alla upptänkliga problem skulle bokstavligen vara ur världen. Filosofiska rummet koncentrerar sig på ett av dessa mål, det sextonde, som i sig rymmer många höga ambitioner: ”att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer.” Stora ord väcker stora frågor: Blir världen bättre genom att sådana mål formuleras? Är det inte mest bara läpparnas bekännelse? Vad betyder de? Och om mänskligheten verkligen ska kunna förverkliga målen: Hur bör vi gå tillväga? Samtal inför publik på biograf Spegeln i Malmö, mellan Magdalena Bexell, Björn Petersson och Hanin Shakrah. Programledare än Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Den Andres ansikte: Den litauisk-franske filosofen Emmanuel Levinas ville inte skapa moralregler, utan var mer intresserad av att lista ut vad det är som får oss att handla etiskt. ”Tro är inte en fråga om existensen eller icke-existensen av Gud. Det är uppfattningen att Kärlek utan belöning är meningsfull.” Så har den judiske litauisk-franske filosofen Emmanuel Levinas (1906-1995) skrivit i en av sina böcker. Filosofiska rummet har rest till Litauen och träffat Levinas-fantasten och filosofen Viktoras Bachmetjevas, som översatt, studerat och skrivit om Levinas, och som arbetar med att färdigställa ett Levinas-center i filosofens födelse- och uppväxtstad Kaunas. Utifrån intervjun med Bachmetjevas samtalar Lars Mogensen på Södertörns högskola med två filosofer som också har hängivit sig åt Levinas tankevärld: Ramona Rat och Carl Cederberg.

Vem är ond i dag? Och vad händer med ett samhälle som allt mer delas upp i onda och goda? Filosofiska rummet diskuterar ondska och en ny Faustpjäs, där Faust själv lyser med sin frånvaro. Historien om Faust, mannen som sålde sin själ till djävulen, har under seklerna återberättats i många olika versioner, av författare som Johann Wolfgang von Goethe och Thomas Mann. Människor har förfasats och tagit avstånd ­– eller känt igen sig i Fausts agerande. Om och om igen har Faust också satts upp på teatrar världen runt. Och nu är det dags igen, i en nyskriven pjäs av Jens Ohlin och Hannes Meidal på Dramatenscenen Elverket i Stockholm. Duon har gjort klassikerbearbetningar förut, bland annat av Hamlet i en flerfaldigt prisbelönt föreställning på Teater Galeasen i Stockholm häromåret. Och de tar sig alltid stora friheter med de gamla texterna. I den nya uppsättningen har de gått så långt att Faust själv inte är med på scenen. Men ändå svävar den där, ständigt närvarande, den eviga frågan om ondskan. Filosofiska rummet besökte en repetition av Faust på Elverket för ett samtal om ondskans ansikten i dag. Finns ondska? Vem är i så fall ond? Har vi ett ansvar att begränsa onda handlingar och vad finns det för risker med ett samhälle som pekar ut människor som onda? Medverkande: Jens Ohlin, regissör, Hannes Meidal, skådespelare, Katarina Howner, forskare och specialist i psykiatri och rättspsykiatri vid Karolinska institutet och Rättsmedicinalverket i Stockholm och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och aktuell med den självbiografiska boken ”Etikprofessorn”. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg. Uppsättningen av Faust på Elverket i Stockholm har premiär 15 november.

Aldrig förr har kvinnor haft så stora möjligheter att välja eller att välja bort barn ett val som verkar bli allt svårare. Vad innebär moderskapet 2018? Och hur kan vi relatera det till Simone de Beauvoirs tankar? Att skaffa eller inte skaffa barn. Den frågan uppfyller huvudpersonen i kanadensiska Sheila Hetis omdiskuterade roman ”Moderskap”, som kom på svenska tidigare i höstas. I artiklar har bokens filosofiska anslag lyfts fram och Sheila Heti har själv i intervjuer konstaterat att frågan om moderskap eller inte är ganska ny. Hon har dessutom citerat en vän som konstaterat att om män kunde föda barn hade det här varit en central fråga inom filosofin. ”Då hade redan Platon skrivit om det.” I Filosofiska rummet tar vi avstamp i Sheila Hetis autofiktiva roman för ett samtal om moderskapet 2018. ”Vi lägger extremt mycket i moderskapet som vi inte hade behövt. Vi ska göra att barnen är lyckliga, och människan är ju inte lycklig. Så det är en omöjlig uppgift”, säger författaren Agnes Lidbeck, som själv har skrivit om en mamma i hyllade romanen ”Finna sig”. Ulrika Björk, lektor i filosofi, funderar på författaren och filosofen Simone de Beauvoirs tankar om moderskap i dag. Och vad kan man säga om frågan att skaffa barn eller inte i skenet av klimatförändringarna? ”Då får vi prata om Moder Jord och lyfta hela frågan till något annat än den enskilda människans beslut”, menar etikprofessorn Susanne Wigorts Yngvesson. Medverkande: Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola, Agnes Lidbeck, författare till romanerna "Förlåten" och "Finna sig" och Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Enskilda högskolan i Stockholm, som också medverkar i antologin ”Ingens mamma: tolv kvinnor om barnfrihet” (2013). Programledare: Tithi Hahn.Producent: Lina Kalmteg.

Siffror, siffror, siffror. Om vi mäter skaffar vi oss kontroll. Eller? Hur mår egentligen den mätbara människan? Och vad har den franske filosofen Descartes med det att göra? Vi lever i en mätbarhetens tidsålder. I sin omtalade bok ”Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas världsherravälde” tar filosofen Jonna Bornemark spjärn emot tre renässansfilosofer, Nicholas Cusanus, Giordano Bruno och René Descartes, för att försöka förstå vår samtid och vad som lett till denna besatthet av att spalta upp, kvantifiera och beräkna. Hon funderar vidare på vad som händer med människan när allt ska gå att mäta och konstaterar att till och med hennes egen utbrändhetsrehabilitering innehöll mätbarhetskrav. Arbetsmiljöforskaren Calle Rosengren berättar om hur mätandet har accelererat i arbetslivet och debattören Stina Oscarson pratar om det ohållbara med mätbarhet i kulturlivet och tycker att det finns något "vackert" i att så många blir sjukskrivna för utmattning. "Det är ju ett tecken på att det mänskliga fortfarande fungerar." När började det här och hur kan vi stoppa det? Samtal under ledning av Tithi Hahn, programledare för Filosofiska rummet under hösten 2018. Medverkande: Filosofen Jonna Bornemark, Södertörns högskola, arbetsmiljöforskaren Calle Rosengren, Lunds universitet, samt debattören och dramatikern Stina Oscarson. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.

Det sägs behövas mer än tusen ord för att beskriva en effektiv bild. Tänk då hur mycket text som skulle gå åt för de uppemot 20 000 bilder som vi bombarderas av dagligen i vår visuella värld! Bilder, inte minst rörliga, tycks oerhört mycket mer effektiva än text för att förmedla viss information, kanske särskilt känslor. Enligt Ruben går filmens budskap rakt in i oss utan att processas mentalt på det sätt som sker när man läser en text. För ungdomar är det roligare att leka med de känslospäckade rörliga bilderna än med text, påpekar Beatrice. Frida å sin sida framhåller att vi måste tänka på hur de arrangerade, idealiserade bilderna på till exempel Instagram påverkar dagens ungdom: I ett textsamhälle kan man förmedla sig med sitt intellekt, medan man i ett bildsamhälle hela tiden måste använda kroppen och ansiktet. Samtal mellan filmaren Ruben Östlund, konstteoretikern Beatrice Persson samt serietecknaren och psykologen Frida Malmgren, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Kan vi längre läsa en krävande bok, när olika skärmar pockar på vår ständiga uppmärksamhet? Dilsa Demirbag-Sten, Gustav Martner och Siri Helle diskuterar digitaliseringens effekter. All denna bortkastade tid med mobilen, paddan, datorn och teven! De flesta som har barn oroar sig för hur ständiga dopaminkickar med (a-)sociala medier påverkar deras avkommor - utan att kanske alltid tänka lika mycket på hur deras egna vanor och livsmönster förändras. Om nu de flesta av oss tillbringar timmar framför olika skärmar varje dag, måste vi kanske börja fundera på vad vi egentligen sysslar med, vad vi tjänar och vad vi förlorar, vad vi gör med medierna och vad medierna gör med oss. Samtal mellan författaren och debattören Dilsa Demirbag-Sten, medieexperten och entreprenören Gustav Martner och författaren och psykologen Siri Helle. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Rytm, timing, sväng och groove: Vad är det som låter som fångar oss så, vad är det som pulsen vill få oss förstå? Rasmus Bååth, Johanna Österling och Guy Madison filosoferar. Vissa älskar att dansa, andra föredrar att marschera i takt. Vi människor är meningsskapande och sociala varelser. Kanske hjälper musikens rytm oss att inrätta oss i ledet, att skapa en ordning och struktur i en i grunden kaotisk tillvaro. Värdet av och meningen med rytm diskuteras av Rasmus Bååth, kognitionsvetare som forskar om chimpansernas taktkänsla, Johanna Österling, rytmikpedagog som doktorerat i musikvetenskap om hur kroppen griper musik och hur musik griper kroppen, och Guy Madison, professor i psykologi som bland annat forskar om rytm, musik, tid och tajming. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Att skaffa sig en riktigt fin takterrass kan vara ett sätt att förverkliga sin livsdröm. Men var går gränsen mellan självförverkligande och hänsyn till andra? I P1 Dramas nya dramakomediserie Balkongkriget flyttar slamkungens dotter Eva-Lotta in högst upp i den välordnade bostadsrättsföreningen i en fin stockholmsstadsdel, där alla är så välartade och vällyckade och såå överens om en välvillig världsbild. Men när Eva-Lotta vill förverkliga sin livsdröm och bygga en stor, vräkig balkong som skulle förmörka och minska värdet på övriga invånare bostadsrätter, väller helt andra sidor fram hos de till nyss så goda grannarna. Serien väcker intressanta frågor, till exempel om relationen mellan moral och gruppfavorisering: Vad är viktigast för oss människor, att handla rätt eller passa in i gruppen? Om detta samtalar William Spetz, skådespelare i Balkongkriget, med filosofen Lena Halldenius och sociologen Mikael Klintman. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.  Böcker som nämns i samtalet är: Om tyranni. Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet, av Timothy Snyder och  Gruppens grepp. Hur vi fördomsfulla flockvarelser kan lära oss leva tillsammans, av Mikael Klintman, Thomas Lunderquist och Andreas Olsson.

En slipad börsmäklare gör kanske mer gott för världen än en volontär i Afrika. Filosoferna Magnus Jiborn och Per Bauhn diskuterar med Carin Ism från föreningen Effektiv Altruism. Det handlar, som föreningens namn antyder, om att göra gott på bästa möjliga sätt. Självklart, kan tyckas, på gränsen till banalt. Men bör man offra sina tre barn för att rädda hundra barn som man inte känner på en annan kontinent? Var går gränsen för mina moraliska skyldigheter, och har jag alls någon plikt att göra gott? Frågorna hopar sig, som så ofta i det här programmet.

Vi befinner oss i en rädslokultur, säger förståsigpåarna. Stämmer det, och vad är i så fall utmärkande för en sådan? Lars Fr H Svendsen och Lasse Dencik tänker högt. ”Rädslokulturen gör oss inte bara onödigt oroliga och rädda; den hindrar också människor från att utöva sin makt och sin potential, samtidigt som den inkräktar på och inskränker vår frihet”. Så skriver den brittiske sociologen Frank Furedi i sin nya bok ”How Fear Works” (Hur rädsla fungerar). Den norske filosofen Lars Fr H Svendsen (bl a Rädslans filosofi) och socialpsykologen Lasse Dencik diskuterar existensen av en rädslokultur, vad rädsla gör med oss som individer och samhälle - och om vi inte faktiskt har fog för att vara rädda? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Vi människor har en unik förmåga att reflektera över oss själva. Men när blir vi självmedvetna och finns det ens ett "jag"? Förutom ett medvetande har människan också ett självmedvetande som gör att vi kan reflektera över våra tankar, beslut och vår framtid. Men finns ens medvetandet och våra jag? Det finns teorier om att det bara är en illusion eller konstruktion. Att jaget är en jazzorkester utan ledare där olika instrument spelar sina solon. Gäster är Åsa Wikforss, filosof, Peter Gärdenfors, kognitionsforskare och Marcus Lindskog, som forskar om små barns medvetande. Programledare och producent Peter Sandberg. Programmet är en repris från i februari -18

Frankensteins monster väcker tankar om såväl ensamhet och empati som artificiell intelligens. Mary Shelleys tvåhundra år gamla skräckroman är en av tre böcker som tipsas om och diskuteras. Den som verkligen lyckas lägga sig i den materiella eller metaforiska hängmattan i sommar kanske undrar vad hen ska läsa där? I programmet presenteras tre förslag: Elisabeth Hjorth tipsar om Mary Shelleys tvåhundraårsjubilerande skräckroman Frankensteins monster, som vid närmare eftertanke rymmer flera olika filosofiska tankefrön. Lena Andersson rekommenderar Sofisterna, en sammanställning och nyöversättning av sofistiska texter, gjord av Dimitrios Iordanoglou. Bo Isenberg har för sin del läst och gillat en betraktelse över socialklassens betydelse, Tillbaka till Reims, av den franske sociologen Didier Eribon. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Av filosofen Herakleitos texter återstår bara korta meningar eller enstaka ord som en gång förmodligen utgjorde en större helhet. Men fragmenten har ändå haft en enorm filosofisk betydelse. Herakleitos blomstringstid inföll runt år 500 f.v.t. Han tillhörde försokratikerna, som verkade före de stora filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles. Bland fragmenten finns gåtfulla ord som "Man kan inte stiga ner i samma flod två gånger" ”Bland det vårdslöst uthällda är världens ordning vackrast” och ”Större del i döden erhåller större del i livet”. Herakleitos var viktig för de antika filosoferna Sokrates, Platon och Aristoteles, men har också inspirerat giganter som Hegel, Nietzsche och Heidegger. För Nietzsche var han rentav den störste inspiratören. Medverkande är filosoferna Hans Ruin och Marcia Cavalcante-Schuback vid Södertörns högskola och filologen Dimitrios Iordanoglou vid Uppsala universitet. Programledare och producent. Lästips: Herakleitos Fragment av Hans Ruin och Håkan Rehnberg.

Är det möjligt, lämpligt och kanske rentav nödvändigt att tilldela en flod, ett berg eller en äng juridiska rättigheter? Pella Thiel, Visa Kurki och Magnus Jiborn diskuterar med Lars Mogensen. I Vetandets värld berättades i veckan om Whanganui-floden på Nya Zeeland som, inspirerat av ursprungsbefolkningen maoriernas holistiska natursyn - ”Jag är floden och floden är jag” - tilldelats juridiska rättigheter i en ny lagstiftning. Med tanke på vetenskapligt alltmer bekräftade uppgifter om människans menliga inverkan på naturen behövs kanske ett synsätt liknande många naturfolks, att människan är en del av den snarare än dess herrar och betvingare? Ett sätt att åstadkomma en sådan mer hållbar natursyn kan vara att tilldela naturen juridiska rättigheter. Det är i alla fall en tanke som prövas av ekologen Pella Larsdotter Thiel, filosofen Magnus Jiborn och juristen Visa Kurki. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Vad är ett gott samhälle? Det är en fråga med många svar. I veckans samtal låter vi tre peruanska forskare diskutera den med utgångspunkt i de förändringar deras land genomgått. Peru har de senaste decennierna haft en stark ekonomisk utveckling samtidigt som korruptionen genomsyrar politik och näringsliv och över 70 procent av arbetsmarknaden är svart. Den globalisering som skapat protektionism och gynnat ledare som Orbán i Ungern och Trump i USA väcker sannolikt andra frågor i ett fattigt utvecklingsland som Peru. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Hur har den analytiska filosofin kommit att bli så dominerande i Sverige? Samtal mellan filosof Wlodek Rabinowicz, idéhistoriker Victoria Höög och sociolog Carl-Göran Heidegren. På redaktionen gillar vi att tänka att vad vi gör inte är ”ett program om filosofi”, utan snarare ”ett filosoferande program om vad som helst”. Men ingen regel utan undantag. I samtalet diskuteras vad svensk filosofi är idag och hur den har kommit att bli sådan. Varför har det som brukar kallas analytisk filosofi blivit så dominerande, på den kontinentala filosofins bekostnad? Gästerna filosoferar också om hur det filosofiska tillståndet i Sverige - om man kan tala om något sådant - förhåller sig dels till andra akademiska ämnen, dels till det offentliga samtalet och samhällsutvecklingen i stort. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Alkohol har använts av människan i mer än tio tusen år, opium i drygt fyra tusen år. Men i den nya teknikens spår ser vi nya former av beroenden. Berusningsmedlen har alltså en lång historia i människans tillvaro. Därmed torde också beroendet vara del det mänskliga sedan urminnes tider. Men idag handlar missbruk och beroende inte bara om substanser som alkohol och narkotika, utan också om sådant som beroende av sex, spel, shopping och uppmärksamhetsberoende. Nu förs också datorspelsberoende upp på listan med handlingar och beteenden som tar former som individen tappar kontroll över. Så vad är beroende och varför berusar sig människan? Medverkande är filosofen Fredrik Svenaeus och Jörgen Herlofson och Katarina Danielsson, båda psykiatriker. Programledare och producent Peter Sandberg.

Hur blir vårt förhållande till varandra när vi blir alltmer personliga med artificiell intelligens? Samtal mellan sociolog Carola Aili, filosof Mats Johansson och kognitionsvetare Christian Balkenius. Alltfrån röststyrda hemassistenter och robotdammsugare till terapi-botar och hyperrealistiska sexdockor - den tekniska utvecklingen är förförisk, rentav oemotståndlig. Vi vill bara vara med den hela tiden, det börjar nästan likna kärlek. Se bara hur vi gullar med våra mobiler större delen av dagen! Men om vi vänjer oss vid manicker som skapats för att tillfredsställa snart nog alla våra mänskliga behov, bekräfta oss och ge oss ständiga kickar: vad gör det med vårt behov av varandra, alltså av andra människor av kött och blod? Familjen, vännerna, den krävande partnern - Är de alla snart obsoleta? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Litteraturvetaren Torbjörn Forslid samtalar med författarna Elisabeth Hjorth och Mats Kolmisoppi om hittepå som lögn, fantasi - och en högre sanning? Skönlitteratur heter fiction på engelska. Det fiktiva är det utmärkande draget i romaner och kanske också i poesi. På den sista dagen av P1:s litteraturvecka undersöker Filosofiska rummet just detta begrepp. Vad är fiktion, och vad är det idag, i vår så kallade ”post sanning”-era, när allt fler tycks allt mindre noga med att återge verkligheten korrekt och sanningsenligt? Behöver vi verkligen mer fiktion? Hur mycket fiktion klarar Sverige, och världen? Kanske är det så att fiktionen är visionär, kanske kan vi med just fiktionens och fantasins kraft föreställa oss nya möjliga vägar vidare… Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Joanna Doona och Per Grankvist diskuterar hur språket, tonen, kommunikationen i sociala medier påverkar oss och vår syn på världen. Att de sociala medierna skapar så kallade filterbubblor som bekräftar vår världsbild ibland in absurdum, har upprepats så ofta att det nästan blivit sanning. Per Grankvist har skrivit en bok om detta, hur vi stryks medhårs av facebooks algoritmer och bara serveras sådant som vi redan gillar: Den stora bubblan - hur tekniken formar vår världsbild. Nu utmanas dock den sanningen av medieforskare, som säger att inget tyder på att vi skulle vara mer benägna i dag än förr att omge oss med åsikter och fakta som bekräftar oss i vår förståelse av världen. De eventuella effekterna av de eventuella filterbubblorna, hur vi skapar våra olika världsbilder, bekräftelsejäv och skillnaden mellan kunskap och bildning diskuteras av författaren Per Grankvist och medieforskaren Joanna Doona. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

2018 är ett intensivt idrottsår. Vinter-OS är avklarat en succé för Sverige, inte minst på damsidan - och i sommar väntar Fotbolls-VM för herrar i Ryssland. Men vad är idrott, filosofiskt sett? Klassisk idrott har rötterna i det antika Grekland, där Olympiska spel hölls redan på 700-talet före vår tidräkning. Då handlade det främst om att springa, kasta, hoppa, brottas men idag omfattar Svenska Riksidrottsförbundet allt från Fotbollförbundet till Varpaförbundet. Men vad tänker filosofer om idrott? Är idrott en naturlig del av att vara en Homo Ludens – en lekande människa? Och vilken roll spelar idrotten i våra liv och i samhället? Gäster är filosoferna Anna-Karin Selberg, Gustav Strandberg och Jonna Bornemark. Programledare och producent Peter Sandberg.

Samtalet från förra veckan fortsätter: om historiens uppgift och historikerns ansvar utifrån mötet med huvudredaktören för Frankrikes världshistoria, Patrick Boucheron. Nej, historien upprepar sig inte, men den har ändå massor att lära oss. För detta krävs att historikerna beskriver de historiska fakta så exakt de bara kan, menar historieprofessor Patrick Boucheron vid Collège de France. Hemma i Frankrike hamnade han i mitten av en upphetsad debatt om Frankrikes traditionellt (med viss rätta?) självförhärligande självbild, med den komparativa historieboken ”Frankrikes världshistoria”. Men han framhärdar i att historien tjänar till att ”depaysera” eller främmandegöra oss, och få oss att inse att inte bara andra tiders utan också andra länders politiska lösningar är möjliga. Ett exempel är den svenska och nordiska valmonarkin under medeltiden, som de självcentrerade fransmännen aldrig såg. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat honom, och idéhistorikern Svante Nordin, chefredaktören för tidskriften Historiskan Eva Bonde och journalisten Per Svensson fortsätter samtalet med Lars Mogensen utifrån intervjun med Boucheron.

Om historiens uppgift och historikerns ansvar med franske filosofiprofessorn Patrick Boucheron och studiogäster. ”Ett land kan bara förstås omringat av världen", säger historieprofessor Patrick Boucheron vid det anrika lärosätet Collège de France i Paris. "Man kan inte göra en historia av Sverige som inte också tar hänsyn till vad som omringar det. Så titeln på vår bok innebär att vi ser Frankrike som en del av världen.” Patrick Boucheron är huvudredaktör för 122 franska historikers kollektiva historieskrivning Histoire mondiale de la France (”Frankrikes världshistoria”), och har under de senaste par åren orsakat rabalder som en provocerande röst i det offentliga samtalet om Frankrikes självbild. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat honom, och idéhistorikern Svante Nordin, redaktören för tidskriften Historiskan Eva Bonde och journalisten Per Svensson samtalar med programledare Lars Mogensen utifrån intervjun med Boucheron.

Vi människor har en unik förmåga att reflektera över oss själva. Men när blir vi självmedvetna och finns det ens ett "jag"? Förutom ett medvetande har människan också ett självmedvetande som gör att vi kan reflektera över våra tankar, beslut och vår framtid. Men finns ens medvetandet och våra jag? Det finns teorier om att det bara är en illusion eller konstruktion. Att jaget är en jazzorkester utan ledare där olika instrument spelar sina solon. Gäster är Åsa Wikforss, filosof, Peter Gärdenfors, kognitionsforskare och Marcus Lindskog, som forskar om små barns medvetande. Programledare och producent Peter Sandberg.

Flyktingmottagandet i Sverige är inte alltid friktionsfritt. I sin bok Mellan klan och stat skriver journalisten Per Brinkemo att det beror på bristande förståelse av kulturella olikheter. Vår stora tillit till staten och andra, också okända medborgare, för med sig ett beteende i Sverige som skiljer sig markant från andra kulturers. För en verklig integration är det viktigt att vi på djupet förstår hur annorlunda samhällen väldigt många flyktingar kommer ifrån. Det hävdar journalisten Per Brinkemo. Här samtalar han med sjuksköterskan och debattören Nalin Pekgul, utvecklingssamordnaren Sadiye Altundal och integrationsforskaren Sayaka Osanami. En invändning mot Brinkemos fokus är att för att åstadkomma verklig integration måste man snarare fokusera på likheter än olikheter människor emellan. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

I det antika Grekland fanns en tolerans för sexuella lustar som idag är tabubelagda eller varit det tills nyligen. I den nya boken Grekisk Eros beskrivs den antika sexualiteten och kärleken. ” Lust, drift, passion går som en rödglödgad tråd genom antiken, medeltiden och modern tid, både vad gäller känslornas intensitet och aversionen mot för mycket eller ”fel” sorts sexuell utlevelse”. Så skriver Eva-Carin Gerö - professor i antik grekiska – i nya boken ”Grekisk eros, kärlek och erotik i det antika Grekland”. Och den erotiska praktiken i det antika Grekland har varit omtvistad och provocerande. Den idag förbjudna pederastin , ”gossekärleken”, gruppsex, sex med djur, prostitution och den länge förbjudna och tabubelagda homosexualiteten, hela paletten av sexuella begär. Gossekärleken finns beskriven i Platon dialog Gästabudet och Aristofanes komedier. Gäster är Eva-Carin Gerö, författare, Richard Wottle, stiftsprost i Visby stift och Stefan Foconi, författare. Programledare och producent Peter Sandberg. Boken i programmet: Grekisk Eros av Eva-Carin Gerö.

Den 27 januari var det 73 år sedan Auschwitz befriades. Förintelsens fasor har sedan dess knappast kunnat förnekas. Ändå finns det fortfarande många som just förnekar Förintelsen av sex miljoner judar, eller argumenterar för att ”Hitler gjorde rätt” - eller som hävdar båda sakerna samtidigt! Vad kommer det sig att judehatet fortfarande är så utbrett? Vilka idéer är antisemitiska idag? Hur förhåller sig företeelserna antisemitism och antisionism till varandra; kan man motsätta sig existensen av staten Israel utan att vara antisemit? Dessa frågor och flera diskuterar socialpsykologen Lasse Dencik med teologen och författaren Svante Lundgren. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Är tänkande ett inre prat kopplat till vårt talade språk eller finns ett eget tänkandets språk? Hur uppstår begrepp, associationer, kan vi stoppa oönskade tankar och var går gränsen för vårt tänkande? Du som läser det här har under dagen haft åtskilliga tankar, stort och smått, vad du ska äta till lunch eller kanske vad som händer efter döden. Stunder av intensivt tankearbete och stunder av stillsamt vegeterande. Filosofen Tim Bayne har skrivit boken Tänkandets natur om hur vi tänker, förhållandet mellan tanke och språk, om djur och mycket små barn kan tänka och om vi rentav har ansvar för vad vi tänker. Medverkande är Åsa Wikforss, filosof, Peter Gärdenfors, kognitionsforskare och Gustaf Gredebäck, som forskar om spädbarns tänkande. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Tänkandets natur av Tim Bayne

Hur kan vi bli bättre på att bry oss om varandra? Samtal mellan socialpsykologen Torun Lindholm, läkaren Stefan Einhorn och journalisten Eva-Lotta Hultén. Programledare: Lars Mogensen. Psykoanalytikern Ludvig Igra (1945-2003) påstod i sin bok Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet (2001) att grymhet under vissa samhälleliga omständigheter kan utvecklas av praktiskt taget vem som helst. En av fientlighetens vanligaste former, skrev Igra vidare, är likgiltigheten. Med utgångspunkt i Igras tankar samtalar journalisten Eva-Lotta Hultén, som själv skrivit boken Resan från mörkrets hjärta - om ondskans och godhetens mekanismer, läkaren Stefan Einhorn (Konsten att vara snäll, Medmänniskor, De nya dödssynderna) och professorn i socialpsykologi Torun Lindholm med programledaren Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Politiken i västvärlden har sina rötter i den antika atenska demokratin för bortåt 2500 år sedan, då Sokrates diskuterade med folk på gatorna. Men hur ser relationen ut mellan filosofi och politik? Vad är politik för något – filosofiskt sett? Alltså inte politisk filosofi; liberalism, marxism och andra ismer, utan vad som kännetecknar politiken och dess roll i våra privata och kollektiva liv. I en ny avhandling – The politics of truth - har filosofen Anna-Karin Selberg fokuserat på tre filosofer som formulerat sig kring filosofins förhållande till politik, och vice versa: Martin Heidegger, Hannah Arendt och Michel Foucault. Och i veckans program handlar det om politik, filosofi och  sanning. Gäster är filosoferna Anna-Karin Selberg, Jonna Bornemark och Gustav Strandberg. Programledare och producent Peter Sandberg.

Frågan om liv i universum står högt på listan över sådant vi gärna vill veta. Och många forskare lutar idag åt att vi inte är ensamma. Så vad skulle klara bevis för att vi inte är ensamma betyda? Påhittiga människor har i alla tider haft idéer om hur vi ska signalera till likasinnade ute i rymden. Astronomen Joseph von Littrow ville på 1800-talet gräva en cirkulär, tre mil bred, kanal i Saharaöknen som skulle fyllas med fotogen. Genom att tutta eld på kanalen nattetid så skulle man visa folk på venus och mars att här på jorden finns det minsann intelligent liv. Idag pågår en intensiv jakt efter så kallade exoplaneter, planeter som har förutsättningar för att liv ska kunna uppstå.

Hjälper filosofin när vi funderar över rätt och fel, eller styrs vi mest av magkänsla och intuition? Filosoferna Marcus Agnafors och Ingmar Persson i samtal med berättaren Christina Claesson. En grillad kyckling kan innehålla mer än saftigt kött innanför det knapriga skinnet. Den kan väcka olika frågor om relationen mellan känslor och moral, och man kan rent teoretiskt föreställa sig den som ett objekt för sexuell åtrå. Om hur människan fattar beslut i moraliska frågor och om vitsen med tankeexperiment handlar veckans upplaga av Filosofiska rummet. Filosoferna Marcus Agnafors - som skrivit boken Moraliska provokationer - och Ingmar Persson funderar och diskuterar med författaren och berättaren Christina Claesson.  Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilka mekanismer ligger bakom sexuella övergrepp? Åsa Wikforss, Lena Halldenius och Jenny Maria Nilsson diskuterar med Lars Mogensen. En bra tumregel för att lösa ett problem är att först förstå vad problemet är. Känn din fiende! De senaste veckornas störtflod av vittnesmål om sexuella övergrepp av olika slag väcker frågor om vilka mekanismer som är i görningen. Räcker det att hänvisa till ruttna sociala normer eller kulturella strukturer för att förklara fenomenet? Ny vetenskap visar ju att människan utöver den sociala inlärningen är en varelse vars handlingar också i hög grad styrs av biologi och evolution. Filosoferna Åsa Wikforss och Lena Halldenius diskuterar med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledaren Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Bör politiken styras av verkligheten eller möjligheten, kunskapen eller viljan? Samtal om vetenskap och beprövad erfarenhet inom politiken med Shirin Ahlbäck, Johan Brännmark och Jenny Maria Nilsson. Politik är det möjligas konst, sa Otto von Bismack. Politik är att vilja, sa Olof Palme. Men politik bör väl på något sätt också utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet? Av utopiska luftslott byggs knappast några stabila stater. Samtidigt: vad vore demokratin om politiska beslut skulle grunda sig bara på forskare och andra experter? En svår nöt för statsvetaren Shirin Ahlbäck, filosofen Johan Brännmark och kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson. Samtalet är inspelat i samband med en vetenskaplig konferens i ämnet vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vad har kroppen med tankar och kunskap att göra? En hel del, om man får tro barn- och skolläkare Åse Victorin, hemslöjdskonsulent Niclas Flink och kognitionsvetare Jessica Lindblom. Trots att det numera finns flera vetenskapliga indicier för att kropp och sinne är intimt sammanflätade med varandra, till och med oskiljaktiga, så kvarstår den traditionella cartesianska uppdelningen mellan kropp och själ eller sinne i folks medvetande. Inom kognitionsvetenskapen börjar man dock intressera sig alltmer för något som kallas kroppsbaserad kognition: Kroppen har mer att göra med tänkandet än vad man tidigare trott. Denna insikt får konsekvenser i vår alltmer stillasittande, allt mindre kroppsarbetande samtid. Skolläkare Åse Victorin, hemslöjdskonsulent Niclas Flink och kognitionsvetare Jessica Lindblom lägger ut texten. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

På Dramaten spelas nu den klassiska tragedin Antigone av Sofokles. Filosofiska rummet sänder ett samtal med gäster inför publik på nationalscenen. Den mångbottnade och nästan 2500 år gamla tragedin Antigone sätts ständigt upp på världens scener och har tolkats av filosofer som Heidegger och Hegel och psykoanalytiker som Freud. Den har också tolkats feministiskt. Den upproriska Antigone som trycks ner av den patriarkala makten och går i döden efter att ha trotsat kung Kreons självsvåldiga styre. Gäster är Magnus Florin, dramatens chefsdramaturg, Cecilia Sjöholm, filosof och litteraturvetare, Hans Ruin, filosof och skådespelaren Maria Salomaa. Programledare och producent Peter Sandberg. Antigone i Dramatens uppsättning spelas i en version av Marie Lundquist efter Hjalmar Gullbergs översättning.

Det är mänskligt att synda. Men vad räknas som syndigt idag? Samtal från Göteborgsoperan mellan Edda Magnason, Ola Sigurdson, Karin Holm, Bengt Brülde och programledare Lars Mogensen. På Göteborgsoperan spelas för fullt dubbelföreställningen De sju dödssynderna och Gianni Schicci. Regissör David Radok har bemödat sig om att gestalta de klassiska mänskliga kardinalsynderna i både Brechts och Weills ”ballet chanté” och Puccinis kortopera. I ett samtal från Göteborgsoperan diskuterar Edda Magnason, som sjunger huvudrollen i De sju dödssynderna, repetitör Karin Holm, filosof Bengt Brülde och religionsfilosof Ola Sigurdson: Är de gamla dödssynderna fortfarande gångbara idag, eller har de snarare blivit till dygder i vår egoistiska tid där det gäller att roffa åt sig och frossa i sig så mycket som möjligt? Dessutom sjunger Edda prologen till De sju dödssynderna, med ackompanjemang av Rut Pergament. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Många av samhällets problem tycks uppstå av en överdriven manlighet. Är det dags för männen att dämpa sig lite? Kutte Jönsson, Navid Modiri och Mats Olsson diskuterar med Lars Mogensen. Kön är en social konstruktion, hävdade Simone de Beauvoir, och många håller med henne. Naturvetenskapen har dock vissa invändningar mot att de sociala skillnaderna skulle vara de enda. Oavsett om könsskillnaderna är påhittade eller biologiska kvarstår frågan varför män är så överrepresenterade i all våldsstatistik. Man kan också undra om det alls är någon poäng att diskutera manligt och kvinnligt i ett jämställt samhälle. Dessa och fler frågor diskuterar männen Kutte Jönsson (filosof), Navid Modiri (samtalsaktivist m m) och Mats Olsson (lärarutbildare m m). Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Har universiteten reducerats till betygsproducerande fabriker? Mats Alvesson hävdar att mycket av dagens samhällsforskning är meningslös. Här samtalar han med Ebba Lisberg Jensen och Tapio Salonen. En stor del av den forskning som produceras inom dagens samhällsvetenskaper är meningslöst nonsens. Åtminstone enligt tre samhällsforskare, Mats Alvesson, Yiannis Gabriel och Roland Paulsen, som skrivit en frän debattbok i ämnet: Return to Meaning. A Social Science with Something to Say. De presenterar argumentet att forskare har ett ansvar att etablera en mening med sin forskning, och bör kunna påvisa dess sociala värde bortom upphovspersonernas smala egenintresse. Företagsekonomen Mats Alvesson diskuterar sina påståenden med två andra samhällsforskare, humanekologen Ebba Lisberg Jensen och socionomen Tapio Salonen. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet är en repris från 2017.

Efter närmare 2 300 år finns nu Aristoteles avgörande verk i svensk översättning av filosofen Charlotta Weigelt. ”Med Aristoteles verk Fysik tänds naturvetenskapens eld i västerlandet”, så beskrivs boken i inledningen. I Aristoteles Metafysik låg fokus på frågan om ”varat” medan han i sin Fysik lägger tyngdpunkten på ”rörelse” som alltings grund och verklighet. Här finns också den berömda teorin om den första ”orörliga röraren”, en slags urkraft som knuffade igång all rörelse från början. Medverkande är Charlotta Weigelt filosof, Ulf Danielsson, fysiker och Lars-Göran Johansson, vetenskapsfilosof. Programledare och producent Peter Sandberg. Aristoteles verk Fysik i översättning av Charlotta Weigelt är utgiven av Thales förlag.

Falska nyheter och säljande retorik: Vilken status har kunskap och sanning i dagens medielandskap? Filosofen Åsa Wikforss diskuterar med hjärnforskaren Andreas Olsson och medieexperten Anders Mildner. I dagens globaliserade och digitaliserade medielandskap tycks det viktigare att övertyga, vinna debatter och sälja in sina känslomässiga eller kommersiella budskap än att förmedla fakta, sprida kunskap och faktiskt ha rätt. Auktoritära ledare och icke-demokratiska stater har lättare än någonsin att sprida sin propaganda. Okunniga människor struntar i forskningen och tror istället blint på halsbrytande konspirationsteorier. Stämmer verklighetsbeskrivningen ovan, och i så fall: Vad beror den på och hur kan vi ändra denna verklighet? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Många har nog någon gång känt sig lockad att söka in på en filosofiutbildning. Men vad väntar på andra sidan universitetsporten? En ny termin har just startat på landets högre lärosäten. En ny kull filosofistudenter står redo för att ta sig an det kanske mest klassiska av ämnen. Men vad innebär det rent praktiskt att plugga filosofi, vad är målet, vad läser man och hur väljer man så småningom när det gäller specialisering och tema för en avhandling? Och vad gör en professionell filosof. Medverkande är Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns högskola och Erik Jansson Boström, Uppsala universitet och Astrid Grelz, Södertörns högskola.   Programledare och producent Peter Sandberg.

Att ljuga så man tror sig själv - är det ett bedrägligt självskadebeteende eller en rationell överlevnadsstrategi? Filosofen Elinor Hållén diskuterar med dramatikern Cristina Gottfridsson och kognitionsvetaren och författaren Peter Gärdenfors. Vissa menar att självbedrägeri är en flykt från självkännedom och att det moraliskt kan likställas med att bedra någon annan. Andra hävdar att det är nödvändigt för att klara av en komplicerad vardag - vårt undermedvetnas metod att få oss att gilla läget. Filosofen Elinor Hållén har skrivit sin avhandling i ämnet, kognitionsvetaren Peter Gärdenfors ett kapitel i sin bok Den svåra konsten att se sig själv och dramatikern Cristina Gottfridsson har författat pjäsen ”Fallet Kapten Klänning”. De tre möts i Filosofiska rummet för ett samtal under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Länge var frågan om liv i universum ett ämne för science fiction-litteraturen. Idag lutar även många forskare åt att vi inte är ensamma, det kanske rentav kryllar av liv ute bland stjärnorna. Omfattande projekt och stora summor pengar har spenderats i försöken att få korn på intelligenta rymdvarelser. Idag pågår en intensiv jakt efter så kallade exoplaneter, planeter som har förutsättningar för att liv ska kunna uppstå. Så, vad skulle det betyda om vi fick klara bevis för att vi inte är ensamma? Medverkande är astronomen Peter Linde och fysikern Ulf Danielsson. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Jakten på liv i universum av Peter Linde

Gästfrihetens slut heter en ny bok av den franska filosofen Fabienne Brugère. Boken blir utgångspunkt för ett samtal om den europeiska flyktingkrisen. ”Alla tidigare civilisationer har varit överens om en sak: att göra främlingen till en gäst. Vi håller på att göra motsatsen”, skriver Fabienne Brugère och Guillaume Le Blanc i sin bok. Och: ”Vi gör oss av med dessa människor. Någon emot? Nej. Murar runt omkring, sen är det klart. Om vi inte ser någon, så finns där ingen.” Filosofiska rummet har träffat Fabienne Brugère i Paris, och historikern Patrick Boucheron som säger att vi står inför ett val som inte bara handlar om politik utan också om civilisation. I studion samtalar sociologen Enrique Pérez med etikforskaren Ann Heberlein och Martin  Nihlgård, sverigechef för Individuell människohjälp Programledare är Lars Mogensen, producent och reporter: Thomas Lunderquist.

Rubriken är poeten och filosofen Paul Valérys kärnfulla formulering om människans förhållande till naturen. Människan kan inte lyfta från marken, men flyger både flygplan och raketer. Vi har inga gälar, men rör oss i havets djup. Vi studerar kvarkar och reser till månen. För människan finns ingen fast uppgift eller avgränsning. Vi skapar oss egna rum, egna platser, bortom vårt ursprung. Så hur ser vårt förhållande till naturen ut? Medverkande är filosoferna Sven-Olov Wallenstein, Charlotta Weigelt och Johan Redin. Programledare och producent Peter Sandberg. På lördag 17 juni är det Filosofisk natt på Moderna Muséet i Stockholm. http://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/program/filosofisk-natt/ Tidskriften vi pratar om i programmet heter OEI som i senaste numret handlar om naturbegreppet.

Vi omfattar vissa normer och värderingar, och dessa får oss att sträva efter att handla på ett visst sätt. Per Bauhn kallar det för normativ identitet. Ingmar Persson ifrågasätter begreppet. En grundläggande tes i moralfilosofi är den som brukar kallas för Humes lag: Man kan inte gå från ett ”är” till ett ”bör”. Att något är på ett visst sätt säger ingenting om huruvida det är bra eller dåligt att det är så. Att människor föds med olika förutsättningar och begåvningar innebär till exempel inte att de också bör behandlas olika. Ändå finns det i människors självbild något som tycks strida mot Humes lag: ”Jag är förälder, därför bör jag ta hand om mitt barn.” Filosofen Per Bauhn kallar det för normativ identitet, och har just skrivit en bok om hur viktigt det är att besitta en sådan, för att ge våra liv mening. Här argumenterar han för sitt begrepp med en inte lika övertygad filosofkollega, Ingmar Persson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Antropocen kan beskrivas som den nya geologiska tidsålder som kännetecknas av de avtryck som människan avsätter på vår jord. I boken Antropocen – en essä om människans tidsålder skriver miljöhistorikern Sverker Sörlin: ”Den stratigrafiska signalen fanns där redan: isotoperna, plasten, teknofossilerna, de sönderfallande kulorna från de alltför många krigen. Signalen består som ett levande monument från den tid då människorna satte sig över jorden och tog dess stabilitet för given”. I veckans program diskuterar vi konsekvenserna av människans framfart och vilket moraliskt och politiskt ansvar vi har för antropocen. Gäster är Sverker Sörlin, miljöhistoriker och författarna Helena Granström och Göran Greider. Programledare och producent Peter Sandberg. Boken vi diskuterar i programmet: Antropocen. En essä om människans tidsålder av Sverker Sörlin

Går det att gottgöra gamla oförrätter, och i så fall hur gamla? Malin Arvidsson, Dick Harrison och Göran Collste diskuterar med programledare Lars Mogensen. 2011 hölls en upprättelseceremoni  i Stockholms stadshus för den kvarts miljon svenskar som placerades i barnhem och fosterhem mellan 1920 och 1995, och som ofta for illa. Cirka hälften av dem har fått ekonomisk ersättning. Transpersoner som intill för inte länge sedan tvångssteriliserades i Sverige kan komma att få 225 000 kr i skadestånd från staten. Men hur är det med hererofolkets krav på Tyskland för folkmordet 1904 till 1907, och alla andra övergrepp som begåtts mellan folk i världshistorien? Kan slaveriet gottgöras, och i så fall av dem? Kan ersättningskrav ärvas av efterkommande generationer, och om någon handling är laglig när den begås men blir rättsvidrig senare..? Går det ”att ersätta det oersättliga”, som historikern Malin Arvidssons avhandling från 2016 heter? Hon diskuterar dessa och fler frågor med etiker Göran Collste och historiker Dick Harrison. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Förra veckan diskuterade vi illiberal demokrati, och den här veckan fortsätter temat demokratiska avarter. Lena Andersson, Roland Paulsen och Lasse Dencik har lite olika ingångar. - Nuförtiden är det sensationer som säljer och får viral spridning, inte bildning, sans eller goda argument som förr. - Vår kris är inte en faktakris, utan en värderingskris. Det är inte lögnerna som är problemet, utan oförmågan att förhålla sig moget till problematiska sanningar. - Populismen är elitens fel. Folket har anledning att vara argt och göra uppror, även om populismen leder fel. Författaren och debattören Lena Andersson, sociologen Roland Paulsen och socialpsykologen Lasse Dencik har olika fokus när de diskuterar vår tid och våra olika mediers förhållande till sanning och fakta. Helt sant är i alla fall att "postsanning", "post-truth", i fjol valdes till årets internationella ord av ordboken Oxford Dictionaries, och definieras: ”Ett ord som relaterar till eller betecknar omständigheter där objektiv fakta påverkar den allmänna opinionen mindre än känslor och personliga uppfattningar.” Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Den demokrati vi känner innehåller kanske fler ingredienser än folkvälde? Lena Halldenius, Anamaria Dutceac Segesten och Per T Ohlsson resonerar om ett hotat system. Redan för tjugo år sedan kunde den indisk-amerikanske journalisten och författaren Fareed Zakaria formulera att den liberala demokratin började urholkas, och myntade begreppet ”illiberal demokrati”. I Frankrike kom Nationella Frontens Marine Le Pen till ”final” i presidentvalet. I Turkiet kopplar president Erdogan ett allt självsvåldigare grepp om landet och i Ungern talar premiärminister Viktor Orbán om illiberal demokrati som något eftersträvansvärt. Filosofen Lena Halldenius, statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten och journalisten och författaren Per T Ohlsson resonerar om begreppet och om vad som kanske håller på att hända i västvärlden, tillsammans med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Är vreden en positiv kraft? Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum har ändrat sig i frågan. Vi har träffat henne, och samtalar med Björn Petersson, Johan Brännmark och Jenny Maria Nilsson. Martha Nussbaum har gjort sig känd som en känslornas filosof, och hon har i många böcker argumenterat för känslornas roll i förnuftsmässigt resonerande, inte minst i moralfrågor. Vad gäller vreden har hon dock ändrat sig, och i sin senaste bok förklarar hon varför hon inte längre anser den känslan, eller emotionen, vara en konstruktiv kraft. När hon nyligen var på sverigebesök passade Filosofiska rummet på att träffa henne för en intervju. Vi får ta del av den, och av ett efterföljande samtal mellan filosoferna Björn Petersson och Johan Brännmark, tillsammans med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledare Lars Mogensen. Producent och reporter: Thomas Lunderquist.

Alla människors lika värde är en omhuldad princip. Men är den något att sträva efter? Samtal mellan filosofen Per Bauhn, vetenskapsteoretikern Birgitta Forsman och etikforskaren Göran Collste Människovärde anses som nånting fint, eftersträvansvärt och heligt eller i alla fall absolut och obetingat. Men om man granskar det närmare så är det långtifrån självklart. För det första kan man starkt ifrågasätta om alla människor de facto har samma värde, därute i verkligheten. Vidare kan man diskutera gränserna för vad som är en människa: När ett människoliv börjar och slutar är inte alltid lätt att säga. Och vad får principen för konsekvenser för alla levande varelser som råkar vara födda till något annat än homo sapiens? Samtidigt kan man fråga sig hur människans tillvaro skulle te sig om vi inte respekterade någon princip om mänsklig okränkbarhet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vad är en åsikt, hur skaffar man sig den och under vilka förutsättningar är vi beredda att byta? Samtal mellan Ann Heberlein, Petter Larsson och Åse Innes-Ker. ”Det enda som jag vet är att jag ingenting vet”. Denna paradox tillskrivs Sokrates. Och även om det saknas belägg för att han verkligen ska ha sagt just så, är detta möjligen en vis, ödmjuk attityd till sina åsikter och övertygelser. Enligt socialpsykologerna Justin Kruger och David Dunning är det i alla fall personer med lägst förmåga att resonera logiskt som mest överskattar sin kompetens, och tvärtom de mest kompetenta som underskattar sin. Tre kompetenta personer diskuterar förutsättningarna för att byta åsikt: Etikforskaren och debattören Ann Heberlein, journalisten och debattören Petter Larsson samt psykologilektorn Åse Innes-Ker. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Är människan av naturen en krigisk mördarapa eller är krig något som uppstår sent i människans historia? När Barack Obama höll sitt tal efter att ha fått Nobels fredspris sa han: ”Krig i en eller annan form uppstod med den första människan”. Det låter trivialt, många uppfattar nog att människan är notoriskt våldsam och benägen att gå i krig. Men Barack Obama kan ha helt fel. Att krig kanske inte alls hör till de första människorna utan är ett sentida fenomen i vår historia. Om det här kan man läsa i boken ”Att döda en människa” av Björn Hagberg och Martin Widman. Och människan och kriget är ämnet i Filosofiska rummet. Gäster är Martin Widman, vetenskapsjournalist, Lasse Berg, författare och Jonathan Lindström, arkeolog. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Att döda en människa av Björn Hagberg och Martin Widman. Kalaharisviten i tre delar av Lasse Berg. Bronsåldersmordet – arkeologi och ond bråd död av Jonathan Lindström.

Vem är jag, om jag inte är? Ett samtal om den eventuella avsaknaden av en innersta kärna, och vad den möjligheten kan ha för konsekvenser. Programledare: Lars Mogensen Vem är jag, om jag inte är? Först diskvalificerade vetenskapen allt tal om ande och själ. Nu vill forskarna också förkasta existensen av något sådant som ett inre jag. Men vad innebär en sådan materialistisk reduktionism? Är det naturvetenskapens slutgiltiga seger över humanioran vi bevittnar? För vad blir kvar av oss som kännande, tänkande och ansvarstagande agenter om vi beskrivs som osjälvständiga köttmaskiner som reagerar helt vilje- och maktlösa på yttre impulser? En kognitionsvetare, en filosof och en författare - Peter Gärdenfors, Ingmar Persson och Maria Küchen  - diskuterar saken. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Relationen mellan människa och djur är ett snabbt växande ämne inom filosofi, humaniora och samhällsvetenskap. Är din hund en person som bör omfattas av rättigheter som liknar de mänskliga? Bör du ens få ha en hund eller katt som står i underordnad ställning till dig? Ska hästen själv avgöra om du får rida? Kort sagt, är djur individer med känslor och medvetande som gör att vi radikalt måste tänka över vår relation och mötas på ett nytt sätt?

Sociologins grand old man har gått ur tiden. Alldeles nyligen kom hans sista bok, Retrotopia. Lasse Dencik, Evin Ismail och Rasmus Fleischer diskuterar hans tankevärld. Det var längesen vi slutade tro på idén att människor kan uppnå salighet i något framtida idealsamhälle. Alla slags utopier är döda. Idag har det istället uppstått en längtan efter det förgångna. Genom att eftersträva en återgång till ett imaginärt detvarbättre-förr, hoppas många återställa en ordning som aldrig funnits. Så resonerar den polsk-judisk-brittiske sociologen Zygmunt Bauman i sin nya bok Retrotopia, boken som kom att bli den sista i hans långa rad samhällskritiska skrifter. Han gick bort den 9 januari i år. Här diskuterar socialpsykolog Lasse Dencik hans idéer och hans betydelse med sociolog Evin Ismail och historiker Rasmus Fleischer. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist

Gentekniken går framåt med stora kliv. Snart kan vår natur befolkas av nygamla arter som inte skådats på jorden sen urminnes tider. Ett Europa med vidsträckta landskap och med vilda flockar av utdöda djur som återskapats eller räddats från utrotning: mammutar, ullhåriga noshörningar, uroxar… En artrikedom lika stor som i afrikanska nationalparker. En utopi eller något som faktiskt är fullt möjligt? I boken Mammutens återkomst beskriver vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt försöken att återskapa djur som varit utdöda med hjälp av banbrytande genteknologi. En vetenskaplig dröm som går i uppfyllelse eller ett skräckscenario där människan gjort sig själv till en Gud, som skapar en monstruös natur? Medverkande: Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och biolog, Love Dalén, professor i genetik vid Naturhistoriska Riksmuseet och Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudier. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Mammutens återkomst av Torill Kornfeldt.

Filosoferna Sharon Rider och Nora Hämäläinen diskuterar filosofins betydelse i dagens akademi och vardagsliv med biologen Dan Larhammar. Filosofi är kanske den allra äldsta akademiska disciplinen, som tidigare innefattade allt annat vetande. Men det är också en möjlig livsattityd och ett sätt att förhålla sig till verkligheten och alla de påståenden man bombarderas med i det dagliga livet. Ett kritiskt sinnelag, kanske? Den exakta definitionen och det eventuella behovet av filosofi idag diskuteras, inför en intresserad allmänhet på stadsbiblioteket i Uppsala, av filosoferna Sharon Rider och Nora Hämäläinen, samt biologen Dan Larhammar. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Filosofer som Jean-Paul Sartre och Martin Heidegger har fångat de stämningar som utgör en del av lidandets erfarenhet. Många människor har smärtor som påverkar hela livssituationen. Smärtans erfarenhet har studerats inom den filosofiska grenen fenomenologi. Och beskrivits i litteraturen. Utifrån Lars Gustafssons roman En biodlares död – om cancersjuke Lars Lennart Westin - söker vi smärtans stämningar och hur lidandet färgar en människas tillvaro.  Medverkande är Fredrik Svenaeus, filosof, Ingemar Engström, läkare och Katarina Bernhardsson, litteraturvetare.Programledare och producent Peter Sandberg.

Elisabeth Gerle, Sofia Nerbrand och Peter Jansson begränsas bara av tablåtiden i ett samtal om fysiska och nationella såväl som psykologiska och sociala gränser. En gräns är där man passerar från ett ställe till ett annat, säger etikforskare Elisabeth Gerle. För samhällsdebattören Sofia Nerbrand är gränsen något fysiskt som håller på att sluta det öppna samhället, medan psykoanalytikern Peter Jansson tänker på gränser i termer av förbud och lagar som våra överjag internaliserar.Öppenhet och slutenhet, gränslöshet och gränsdragningar är högaktuellt diskussionsstoff i vår tid av social och politisk polarisering, och smått desperata strävan efter ordning och reda.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Filosofiska rummet minns idéhistorikern Karin Johannisson som gick bort i slutet av november 2016. Karin Johannissons forskning och skrivande kretsade kring medicinens historia, ofta med kvinnor i huvudrollen. Hon hade en stor läsekrets och inspirerade många även utanför akademin. I veckans program handlar det om Karina Johannisson, om hur hon har inspirerat och om några av hennes böcker.Medverkande är Fredrik Svenaeus, filosof, Maria Björk, idéhistoriker och Rolf Ahlzén, läkare.Programledare och producent Peter Sandberg.Böckerna vi pratar om i programmet:Den mörka kontinenten (1994)Kroppens tunna skal (1997)Tecknen (2004)Melankoliska rum (2009)

Mats Bergenhov står ofta vid Konsthallen i Malmö med plakat där det t ex kan stå En annan värld är inte möjlig. Därom tvistar han med lärde, i form av filosoferna Cathrine Felix och Björn Petersson. 1969, När Mats Bergenhov var femton år, blev han svensk mästare i tennis i sin åldersgrupp. Idag liknar han hela universum, planeter och molekyler, vid tennisbollar som flyger runt, styrda av samma naturlagar som allt annat - inklusive människan.Mats kallar sig monist, naturfilosof och determinist. Han menar att människan saknar fri vilja, och därmed också såväl skuld som ansvar. ”Kompatibilismen”, enligt vilken allt är förutbestämt men förenligt med idén om moraliskt värdefulla handlingar, är inget för honom.I Filosofiska rummet diskuterar han sin övertygelse och sina plakat med två fackfilosofer: Cathrine Felix och Björn Petersson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Keramiker Pernilla Norrman, handkirurg Göran Lundborg och hemslöjdskonsulent Niclas Flink diskuterar handens betydelse i vår visuellt fixerade värld. Filosofen sitter isolerad i sin fåtölj i sitt torn och läser, medan allt fler av oss andra ägnar allt fler av dygnets vakna timmar stirrandes på små och stora skärmar. Allt färre barn leker med hela kroppen, allt färre vuxna jobbar fortfarande med händerna - om man inte räknar fingrandet på olika pekskärmar och tangentbord. Kanske är det därför vi finner en sådan tillfredsställelse i handfasta hobbies som just handarbete, musicerande, fiske, trädgårdspåtande eller idrott. Och vem längtar inte efter en varm hands smekning?Kant kallade handen för ”människans yttre hjärna”, Aristoteles menade att vi både lär oss och minns med handen, och språket är fyllt av hänvisningar till handen: fatta, begripa, rörande…Keramiker Pernilla Norrman, handkirurg Göran Lundborg och hemslöjdskonsulent Niclas Flink uppmärksammar och uppvärderar människan som hand-lande, skapande varelse i ett samtal från Pernillas verkstad under ledning av Lars Mogensen.Producent är Thomas Lunderquist.

Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. “Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft” - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen.Lena Halldenius, som har skrivit en ny monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt:”Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden.”Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius

Erasmus av Rotterdam har gett namn åt EU:s internationella studentprogram. Men vem var renässanshumanisten som präglade 1500-talets litteratur och kom att inspirera framtida tänkare? Erasmus av Rotterdam var en av 1500-talets kändisar. Med vass penna, humor och en egen litterär stil försvarade han renässansens humanistiska ideal, och stod en tid bakom tjugo procent av alla böcker som trycktes. Och det var den nya tryckkonsten som la grunden för spridandet av både nya böcker och klassisk antik litteratur. Författaren Nina Burton berättar i boken Gutenberggalaxens nova om Erasmus och en dramatisk tid laddad med religionstvister och folkliga uppror. Termen "Gutenberggalaxen" myntades på 1960-talet av medieforskaren Marshall McLuhan och syftar på boktryckets hela era och påföljande mediautveckling. Medverkande: Nina Burton, författare och Sverker Sörlin, idéhistoriker. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Gutenberggalaxens nova av Nina Burton.

Jacques Lacan lurar i bakgrunden, i ett samtal om vår narcissistiska kultur mellan Ervik Cejvan, Elisabeth Gerle och Peter Jansson. Ett liv inbegriper alltid lidande, säger Sigmund Freud. Men detta lidande förnekas i vår kultur, som veckans gäster betecknar som narcissistisk. Vad innebär denna narcissism (ytlighet, egoism, avtrubbning?) och vad får den för konsekvenser (politiskt farlig, för vi klarar inte längre av att se och acceptera varandra i våra olikheter?)?Filosofiska rummet blir ovanligt psykoanalytiskt när religionsfilosofen Ervik Cejvan, etikprofessorn och prästen Elisabeth Gerle och psykoanalytikern och filosofidoktoranden Peter Jansson samtalar under ledning av Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

Jenny Maria Nilsson, Johan Norberg och Nazem Tahvilzadeh diskuterar demokratins framtid och förutsättningar utifrån det amerikanska presidentvalet. Utgången av det amerikanska presidentvalet har väckt såväl bestörtning och förtjusning som förundran: Hur kunde en person med ett så… fritt förhållande till sanningen, en karaktär som beskrivits som alltifrån pajas och loser till livsfarlig psykopat, vinna presidentvalet i världens mäktigaste land?Kanske beror det på maktens och mediernas von oben-attityd. Kanske har folkets röst äntligen fått genomslag. Men vad säger i så fall den rösten? Är den värd att lyssnas på eller bör den motarbetas till varje pris - och i så fall hur? Och vad är egentligen folket?Jenny Maria Nilsson, Johan Norberg och Nazem Tahvilzadeh är inte överens om allt. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Trots att vi ständigt befinner oss i våra minnen är "minne" ett begrepp som ständigt byter skepnad när vi försöker fånga dess innebörd. Minnet gäckar oss, men det är i vårt umgänge med våra minnen som vi skapas som individer och samhälle. Och minnen i form av objekt och artefakter är rekvisitan när våra muséer försöker fånga vår historia. Filosofiska rummet har under några år följt projektet ”Tid, minne och representation” på Södertörns högskola. Nu är projektet snart i hamn och den här veckan gör vi en sista djupdykning i ämnet ”minne”.Medverkande är filosoferna Hans Ruin och Johan Redin och Lotten Gustafsson, etnolog.Programledare och producent Peter Sandberg.

Karim Jebari, Dorna Behdadi och Stefan Fölster resonerar om vad den nya och allt smartare tekniken innebär för vår tillvaro. Självkörande bilar och obemannade drönare. Det är två exempel på nya saker som håller på att utvecklas till att bli alltmer skickliga på att utföra sina uppgifter utan att den mänskliga faktorn lägger näsan i blöt. Men vem är ansvarig om de själva klantar till det - om den självkörande bilen krockar eller den obemannade drönaren bombar civila?Den nya tekniken skapar nya förutsättningar för vår tillvaro, och väcker inte bara etiska frågor. Filosoferna Dorna Behdadi och Karim Jebari, samt nationalekonomen Stefan Fölster, aktuell med boken Robotrevolutionen, diskuterar den framtid som redan är här med programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

Alice Teodorescu, Lasse Dencik och Gustaf Arrhenius diskuterar vad värderingar är, i vilken mån det finns svenska sådana och hur de i så fall bör hävdas. Partiledarnas frenetiska flaggviftande under sommarens Almedalsvecka har orsakat en livlig debatt om svenska värderingar. Med en liberal debattör, en socialpsykolog och en filosof försöker nu Filosofiska rummet reda ut begreppen: Finns det något sådant som svenska värderingar, vilka är de i så fall, i vilken grad bör de hävdas - och mot vad?Alice Teodorescu, Lasse Dencik och Gustaf Arrhenius deltar i diskussionen med programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

Hans Ruin och Torbjörn Tännsjö startade en diskussion i tidskriften Modern filosofi om vilket sätt som är mest lämpligt att filosofera på. I Filosofiska rummet fortsätter samtalet. Det hände sig en gång att vi skulle spela in ett samtal om tidens väsen. Det blev inget program, samtalet sändes aldrig, för det blev inget samtal. Vi hade bjudit in en analytisk och en kontinental filosof, och de talade nämligen fullständigt förbi varandra.Det är svårt att sätta fingret på vari den stora skillnaden består, i olika förnuftsmässiga sätt att diskutera samma eviga frågor. Förmodligen har det att göra med metod, angreppssätt. På bokmässan i Göteborg gör Filosofiska rummet ett försök att reda ut detta. Gäster är Hans Ruin och Torbjörn Tännsjö. Vi hoppas det blir ett program.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I kvantmekanikens värld beter sig partiklarna ibland på så oväntade sätt att det tycks överskrida naturen som vi känner den. Så hur går det ihop? Den allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken var förra århundradets stora banbrytande idéer inom fysiken. Den första av dessa fysikens juveler har sitt upphov i Albert Einsteins hjärna, och även till kvantmekaniken bär han ett faderskap. Men teorierna är inte kompatibla och motsäger varandra. Och i kvantmekanikens värld tycks verkligheten bryta mot naturen. Medverkande är Ulf Danielson, fysiker, Lars-Göran Johansson, vetenskapsfilosof och Charlotta Weigelt, filosof som bland annat översatt Aristoteles verk Fysiken. Programledare och producent Peter Sandberg.

Vilken mening med livet är det vi eftersträvar: Att ha eller att vara? Ekaterina Chertkovskaya, Peter Jansson och Roland Paulsen resonerar utifrån en 40 år gammal bok av Erich Fromm. ”Om … endast en genomgripande förändring i människans karaktär, från en huvudsakligen ägandeinriktad till en huvudsakligen varandeinriktad livsform, kan rädda oss från en ekonomisk och psykologisk katastrof - uppstår frågan: Är karakterologisk förändring i stor skala över huvud taget möjlig, och hur skall man i så fall åstadkomma den?”Så skriver den tysk-amerikanske filosofen och psykoanalytikern Erich Fromm i sin bok Att ha eller att vara från 1976. Hans idéer och frågor diskuteras på nytt av en ekonom, en psykoanalytiker och en sociolog.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Ett hem är kanske det starkaste uttrycket för hur vi identifierar oss själva. Men vem och vad bestämmer hur det ska se ut? Idag ser vi ett enormt intresse för hus och hem: TV-program, veckotidningar och hemma-hos reportage i varenda helgbilaga. Dessutom väljer eller tvingas allt att köpa en bostad istället för att hyra. Filosofiska rummet flyttar den här veckan till Stadsbyggnadsdagen i Upplands Väsby, där vi inför publik ställer frågan: Vad är ett hem?Medverkande är Sarah Degerhammar, konstnär utbildad på konstfack, Rahel Belatchew, arkitekt på Belatchew arkitekter och Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns högskola.Programledare och producent Peter Sandberg

Människor har rättigheter - men vilka har vilka? Lena Halldenius, filosof och Björn Östbring, statsvetare, diskuterar. Sverige är part till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Men förra höstens flyktingström har aktualiserat frågor om vems ansvar det bör vara att värna vad, och för vem.Hur förhåller sig mänskliga rättigheter till medborgerliga, och vad innebär en kosmopolitisk respektive en nationalistisk politisk inställning i sammanhanget?Dessa frågor diskuterar Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, och Björn Östbring, som är doktorand i statsvetenskap och forskar om migration, välfärdsstat och politisk legitimitet.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

När vi tänker eller umgås socialt så handlar det ofta om minnen, egna eller kollektiva. Så vilken roll spelar minnet för vår identitet, för samhället och för kreativiteten i konsten? Tanken på att förlora minnet är något av en skräck, ett liv utan minnen är inget liv alls, kan tyckas. Ändå glömmer vi bort stora delar av våra liv, utan att sörja. Vi minns individuellt och kollektivt. Så vilken roll spelar minnen för vår identitet, för samhället och hur tar minnen plats i konsten?Medverkande är filosoferna Hans Ruin och Johan Redin och konstnären Lina Selander.Programledare Peter Sandberg

Gertrud Sandquist, rektor Konsthögskolan i Malmö, kognitionsvetaren Peter Gärdenfors och filosofen Ingar Brinck från Lunds universitet samtalar om hur vi kognitivt uppfattar konst. Människans hjärna är inte främst skapad för estetiska upplevelser utan för överlevnad i en vild natur. Så vad händer i oss när vi betraktar ett konstverk? Hur hanterar hjärnan färger, former, linjer, djup, och vad gör ett konstverk meningsfullt? Människan har högt utvecklad förståelse för symboler, metaforer och vi drivs av en stark vilja att förstå.  Medverkande är Gertrud Sandquist, rektor för Konsthögskolan i Malmö och kognitionsvetarna Peter Gärdenfors och Ingar Brinck från Lunds universitet. Programledare Och producent Peter Sandberg.Boktips:Cognition and the Visual Arts av Robert L Solso

Ordet byråkrat används ofta nedvärderande: en paragrafryttare som konsekvent följer regler utan hänsyn till absurda konsekvenser. Men det är inte hela sanningen; utan byråkrati, ingen demokrati. Enligt sociologen Max Weber är byråkrati och byråkrater basen i en fungerande demokrati. Så här skriver han i en text från början av förra seklet: ”Precision, snabbhet, entydighet, kännedom om akterna, diskretion, konsekvens, strikt subordination, minskade friktioner och minskade materiella och personella kostnader – är fördelar som stegras optimalt vid en strikt byråkratisk förvaltning genom skolade ämbetsmän”. Så vilken roll spelar byråkraterna i vårt samhälle och vilka konflikter hamnar de i?Medverkande är Jonathan Metzger, urbana och regionala studier vid KTH, Marie Halldin, planarkitekt på Upplands Väsbys kommun och Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns högskola.Programledare och producent Peter Sandberg

Alla hjärtans dag har under de senaste decennierna blivit den romantiska kärlekens högtid. Och naturligtvis ska vi prata kärlek även i Filosofiska Rummet. I höstas kom essän Kärleksförklaring, av litteraturvetaren Anders Johansson. Här möter vi kärleken utifrån en mängd olika perspektiv; romantiskt, höviskt, psykologiskt, biologiskt, kulturellt, filosofisk och historiskt. Allt från Beatles ”Love me do” till tunga filosofiska teorier. Och en bärande fråga i essän är vad vi menar med de tre orden: Jag älskar dig?Medverkande Anders Johansson, litteraturvetare, Pernilla Glaser, författare och Jenny Jägerfeld, psykolog. Programledare Peter Sandberg.Essän Kärleksförklaring av Anders Johansson är utgiven av förlaget Glänta. 

Är det ok att vara lat? Samtal mellan företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix. Lättja - att vara lat. Att ligga på soffan och göra absolut ingenting. Eller glo på en underhållande teveserie. Sitta och fejsbucka på jobbet. Det låter ju onekligen som en last. Men kanske går det att betrakta som en nödvändig och i det stora hela gynnsam återhämtning. Rent samhällsekonomiskt. Och hur är det med företeelsen att plocka bär och koka sylt: Är det lättja?Företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix diskuterar en nedvärderad egenskap. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Inga-Lisa Sangregorio vill kunna bestämma över sin död, liksom över sitt liv. Här diskuterar hon med barnläkaren Anders Castor och latinprofessorn och katolske prästen Anders Piltz. Det är lätt att hålla med om att människor bör kunna få ett värdigt slut, säga adjö till sina anhöriga medan de fortfarande är någorlunda presentabla och medvetna, och därpå få hjälp att avsluta sitt liv innan lidandet blir för plågsamt. Det är inte svårt att förstå invändningen att det skulle skapa en obehaglig press på svårt sjuka att inte belasta anhöriga och sjukvården med sin hopplösa sjukdom. Och visst, varför skulle inte en smärtlindrande palliativ vård, som varken påskyndar eller uppskjuter döden, kunna räcka i livets slutskede?Inga-Lisa Sangregorio, Anders Castor och Anders Piltz diskuterar en svår och kontroversiell fråga. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Idag konsumerar svenska hushåll fyra gånger så mycket som 1984. Men är det medvetna beslut som ligger bakom våra köp eller är det andra krafter med i spelet? Varför släpa hem ännu en teknikpryl, varför köpa mat som ruttnar i kylskåpet och varför ännu en leksak när svenska barn i snitt redan har 536 leksaker? I dag utvecklas alltmer sofistikerade metoder för marknadsföring – byggd på hjärnforskning - som triggar igång vår längtan efter senaste nytt och lyxiga produkter? Om detta handlar boken ”Yes – därför köper vi det vi inte behöver”, av journalisten Katarina Bjärvall, och veckans program handlar om våra konsumtionsvanor utifrån olika perspektiv.Medverkande: Katarina Bjärvall, journalist, Martin Ingvar, hjärnforskare och Johan Norberg, författare och samhällsdebattör. Programledare och producent Peter Sandberg.

Nio böcker på trekvart. Eva Ström, Nike Snijders, Per Svensson och Shora Esmailian ger tips på böcker med substans inför sommarledigheten. Och de utvalda böckerna är:Ingenting är sant och allting är möjligt. Det nya Rysslands surrealistiska själ av Peter Pomerantsev.Svensk poesi, red: Daniel Möller och Niklas Schiöler.Linjen av Elise Karlsson: N&KHow We Are av Vincent DearyThe Gallery of Vanished Husbands av Natasha Solomon.En mänsklighet i mänskligheten: Ett reportage om det judiska folket av Staffan Skott.Naomi Klein: Det här förändrar allt. Kapitalismen kontra klimatet.Det som en gång var av Helena Granström.Burning Country - Syrians in Revolution and War, av Robin Yassin-Kassab och Leila Al-Shami.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Författaren Marilynne Robinson blev nyligen hedersdoktor vid Lunds universitet. I sina romaner fångar hon upp filosofiska och teologiska frågor och ger dem liv. I romanerna Gilead, Home och Lila gestaltar Marilynne Robinson  några familjer i den fiktiva småstaden Gilead i Iowa. Robinson är Barack Obamas favoritförfattare och i romanerna ger hon liv åt frågor som nåd och predestination. Karaktärerna brottas med sin kristna tro, sina etiska tillkortakommanden, ansvar och kärlek. Medverkande: Johanna Gustafsson Lundberg, etiker, Jayne Svenungsson, teolog och Göran Rosenberg, författare.Programledare och producent Peter Sandberg.

Om livet i sig är gott, då är väl ett längre liv bara desto godare? Ann Heberlein, Karim Jebari och Nils-Eric Sahlin diskuterar. Seriösa forskare hävdar att den första 150-åringen redan är född. När nu ett människoliv alltså kan komma att förlängas dramatiskt så borde vi kunna skjuta ifrån oss den hemska tanken på döden under en längre tid, och i förlängningen kanske helt och hållet. Men om åldrande är en sjukdom som den medicinska vetenskapen kan bota, väcks en annan fråga: Vill vi leva för evigt?Detta diskuterar etikforskaren och författaren Ann Heberlein, medicinetikern och filosofen Nils-Eric Sahlin och filosofen Karim Jebari med programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

Scientism innebär att naturvetenskapens gränser kan och bör utvidgas så att sådant som tidigare inte uppfattats som naturvetenskap - som humaniora - kan bli eller transformeras till naturvetenskap. Vårt moderna västerländska samhälle är till stor del en produkt av naturvetenskapens framgångar och tänkande. Den sekulära världsbilden domineras av teorier och fakta som fysiken presenterat. Och bilden av oss själva som människor är i hög grad en spegel av biologins framsteg. Men hur mycket ryms inom naturvetenskapens hägn? Borde även sociala vetenskaper och humaniora underordnas och formas enligt naturvetenskapen och dess metoder? Ja, säger radikala förespråkare för scientism.Medverkande: Ulf Danielsson, fysiker, Mikael Stenmark, religionsfilosof och Jonna Bornemark, filosof.Programledare och producent Peter Sandberg.

Hjärnforskningen närmar sig en förståelse av hur mänsklig moral fungerar. Kan man utifrån den kunskapen konstruera en etik för alla? Jeanette Emt, Mikael Klintman och Andreas Olsson diskuterar saken. Det brukar kallas Humes lag: Man kan inte härleda ett ”bör” ur ett ”är”. Det går alltså inte att bestämma vad som är rätt och fel, gott och ont utifrån fakta om världen. Sålunda borde det väl inte heller gå att, som Joshua Greene försöker i sin bok Vi och dom (Moral Tribes), komma fram till en etik som gäller för alla grupper, i alla situationer, överallt.Filosofen Jeanette Emt, sociologen Mikael Klintman och neuropsykologen Andreas Olsson diskuterar möjligheten av en universell etik med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Nätet har blivit ett forum för att uttrycka hat och hot och andra kränkningar. Men varför rinner empatin av i skydd av anonymiteten. Nätet fyller en demokratisk funktion men har också har blivit ett verktyg för mobbning och att uttrycka rasism, sexism, hat och hot, som ofta drabbar enskilda individer. Men varför uppstår det här? Hur kan till synes vanliga människor vräka ur sig vidrigheter som de aldrig skulle ge uttryck för i ett möte ansikte mot ansikte med en medmänniska? Vad gör att empatin tycks rinna av?Medverkande är Fredrik Svenaeus, filosof, Marianne Kristiansson, rättspsykiatriker och Henrik Bohlin, filosof och idéhistoriker.Programledare och producent Peter Sandberg. 

Basinkomst, också kallat medborgarlön: Kanske en idé när den tekniska utvecklingen gör att vi inte skulle behöva jobba så mycket? Katerin Mendez, Anne-Marie Pålsson och Andreas Bergh diskuterar saken. Jobba halvt ihjäl sig för att sedan kunna sticka till Thailand på ett lite lagom förlängt jullov för jobbskatteavdraget, eller vara helt arbetslös, gå hemma och drälla och känna sig obehövd och överflödig i samhällsbygget. Måste det vara antingen-eller?Kanske vore en basinkomst för alla, ett slags medborgarlön, ett fungerande sätt att skapa ett mer jämlikt samhälle? För varför ska någon behöva tillbringa de flesta vakna timmar av de bästa åren i livet på en själsdödande arbetsplats nu, när teknikutvecklingen lett till att så mycket mer kan produceras på så mycket mindre tid?Varianter av basinkomst testas i Finland och Nederländerna, och i Schweiz folkomröstar man om saken den 6 juni. På arbetarrörelsens internationella högtidsdag diskuterar Filosofiska rummet för- och nackdelar med basinkomst med Katerin Mendez, socialpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ, Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och f d moderat riksdagsledamot samt Andreas Bergh, välfärdsforskare.Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Vad är det filosofiska värdet av att läsa fiktion? Samtal på Lunds universitet med filosoferna Eileen John, Ylva Sjölin Wirling, Marco Tiozzo och Frits Gåvertsson. Njutningen av att läsa en god roman: För många av oss känns den både djup och nyttig. Möjligen aktiveras vår fantasi och empati, vår föreställnings- och inlevelseförmåga, mer när vi som läsare får återskapa romanvärlden själva inuti huvudet, och sinnena inte får allt serverat på silverfat som när vi ser en film eller teveserie. Eller är det bara kultursnobberi, inställningen att skönlitteratur skulle vara mer värd än spelfilm?Vara hur det månde med det. Vilka är litteraturens och fiktionens filosofiska värden? Gör den oss klokare och godare? Samtal inför publik med filosoferna Eileen John, Ylva Sjölin Wirling, Marco Tiozzo och Frits Gåvertsson, som alla nyligen deltog i en workshop om fiktion och filosofi vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Håkan Fischer, Lena Andersson och Bob Hansson funderar på om människan kan välja att bli kär, eller om kärleken är något som drabbar oss. Programledare är Lars Mogensen. Kanhända säger det bara klick. Kanske krävs inte mer än en doft, en kort beröring eller en blick för att väcka det okontrollerbara, djuriska begäret i en människa som på några få sekunder får henne att fullkomligen rasa handlöst ner i kärlekens gåtfulla väsen.Eller så regisserar hon minutiöst hela föreställningen från början till slut. Hon väljer kallhamrat och beräknande var, när och vem hon ska bli kär i. Möjligen använder hon ett psykologiskt test eller en dejtingsajt.Är det möjligt att styra den komplexa känsla vi kallar för kärlek, eller är den bortom vår kontroll? Det diskuterar hjärnforskare Håkan Fischer med författarna Lena Andersson och Bob Hansson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Kan svartsynen vara ett sätt att uthärda livet? Tobias Dahlkvist har skrivit boken Eremiten i Paris: Emil Cioran och pessimismen som levnadskonst. Han möter Ann Heberlein i Filosofiska rummet. ”På apoteken finns inget specifikt botemedel mot existensen; – bara små läkemedel för skrävlarna. Men var finns motgiftet mot den klara, oändligt tydligt uttalade, högdragna och obestridliga förtvivlan? Alla varelser är olyckliga; men hur många vet om det?” Se där ett slumpvis citat ur Emil Ciorans aforistiska verk Sammanfattning av sönderfallet.Idéhistorikern Tobias Dahlkvist och etikdoktorn Ann Heberlein diskuterar Emil Cioran och om det kan finnas en poäng i att leva med inställningen att livet är meningslöst.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Är det OK att vara lat? Samtal mellan företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix. Lättja - att vara lat. Att ligga på soffan och göra absolut ingenting. Eller glo på en underhållande teveserie. Sitta och fejsbucka på jobbet. Det låter ju onekligen som en last. Men kanske går det att betrakta som en nödvändig och i det stora hela gynnsam återhämtning. Rent samhällsekonomiskt. Och hur är det med företeelsen att plocka bär och koka sylt: Är det lättja?Företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix diskuterar en nedvärderad egenskap. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Journalisten Martin Schibbye, poeten Eva Ström och statsvetaren Ulf Petäjä diskuterar yttrandefrihetens väsen och värde. Yttrandefrihet är bra, därom är väl alla demokrater överens. I en demokrati som Sverige tas den ofta för given. Men den är knappast självklar eller ens närvarande överallt. I dagarna är det två år sedan Sveriges Radios korrespondent Nils Horner mördades i Kabul, och i onsdags överfölls och misshandlades Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren i den ryska delrepubliken Ingusjien, tillsammans med andra journalister. Samtidigt pågick den här inspelningen av Filosofiska rummet på Bromölla folkbibliotek i nordöstra Skåne, mellan journalisten Martin Schibbye, poeten och kritikern Eva Ström, statsvetaren Ulf Petäjä och publiken. Hur, var och av vem används den hotade självklarheten yttrandefrihet idag, i vårt digitala, sociala samhälle?Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof samtalar om kvinnlig galenskap. I boken ”Den sårade divan” skriver idéhistorikern Karin Johannisson om kvinnlig galenskap. Och om hur psykiatriska diagnoser kan användas av patienten själv som roll, mask och identitetsmarkör. De sårade divorna är Agnes von Krusenstjerna, Nelly Sachs, Sigrid Hjertén, som delvis kunde bevara sina kreativa förmågor även som intagna på mentalsjukhus. Vi möter också en rad nya, radikala kvinnoroller som tog form i början av förra seklet.Medverkande: Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof.Programledare och producent Peter Sandberg.Info: Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) skrev bl.a romanserien Fröknarna von Pahlen som undersökte den kvinnliga sexualiteten och innehöll explicita sexskildringar. Hon ansågs osedlig och farlig för ungdomens moral.  Sigrid Hjertén (1885-1948) studerade för den franske målaren Henri Matisse. Hennes konst förlöjligades till en början men idag ses hon som en av 1900-talets största svenska konstnärer. Hon dog på Beckomberga efter en misslyckad lobotomering.Nelly Sachs (1891-1970) var poet och flydde till Sverige undan nazismen. Förföljelsen av judarna var en klangbotten i den lyrik som belönades med nobelpriset i litteratur 1966.Boktips: Den sårade divan av Karin Johannisson.

Hur mycket av det som händer oss har vi någon kontroll över? Den danska författaren Lone Frank, VM-trean i brottning Zakarias Tallroth och filosofen och prästen Frank Lorentzon diskuterar saken. Den danska neurobiologen, vetenskapsjournalisten och författaren av internationellt uppmärksammade populärvetenskapliga böcker Lone Frank förlorade sin livskamrat i cancer nyligen, vilket fick henne att omvärdera sin syn på slumpen. VM-trean i brottning Zakarias Tallroth menar att det inte duger att förlita sig på tur om man vill nå toppen. Och filosofen och prästen Frank Lorentzon har skrivit en avhandling om den fria viljan. I veckans Filosofiska rummet lägger de fram och diskuterar sina inställningar i frågan.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Inga-Lisa Sangregorio vill kunna bestämma över sin död, liksom över sitt liv. Här diskuterar hon med barnläkaren Anders Castor och latinprofessorn och katolske prästen Anders Piltz. Det är lätt att hålla med om att människor bör kunna få ett värdigt slut, säga adjö till sina anhöriga medan de fortfarande är någorlunda presentabla och medvetna, och därpå få hjälp att avsluta sitt liv innan lidandet blir för plågsamt. Det är inte svårt att förstå invändningen att det skulle skapa en obehaglig press på svårt sjuka att inte belasta anhöriga och sjukvården med sin hopplösa sjukdom. Och visst, varför skulle inte en smärtlindrande palliativ vård, som varken påskyndar eller uppskjuter döden, kunna räcka i livets slutskede?Inga-Lisa Sangregorio, Anders Castor och Anders Piltz diskuterar en svår och kontroversiell fråga. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Alla hjärtans dag har under de senaste decennierna blivit den romantiska kärlekens högtid. Och naturligtvis ska vi prata kärlek även i Filosofiska Rummet. I höstas kom essän Kärleksförklaring, av litteraturvetaren Anders Johansson. Här möter vi kärleken utifrån en mängd olika perspektiv; romantiskt, höviskt, psykologiskt, biologiskt, kulturellt, filosofisk och historiskt. Allt från Beatles ”Love me do” till tunga filosofiska teorier. Och en bärande fråga i essän är vad vi menar med de tre orden: Jag älskar dig?Medverkande Anders Johansson, litteraturvetare, Pernilla Glaser, författare och Jenny Jägerfeld, psykolog. Programledare Peter Sandberg.Essän Kärleksförklaring av Anders Johansson är utgiven av förlaget Glänta. 

När vi tänker eller umgås socialt så handlar det ofta om minnen, egna eller kollektiva. Så vilken roll spelar minnet för vår identitet, för samhället och för kreativiteten i konsten? Tanken på att förlora minnet är något av en skräck, ett liv utan minnen är inget liv alls, kan tyckas. Ändå glömmer vi bort stora delar av våra liv, utan att sörja. Vi minns individuellt och kollektivt. Så vilken roll spelar minnen för vår identitet, för samhället och hur tar minnen plats i konsten?Medverkande är filosoferna Hans Ruin och Johan Redin och konstnären Lina Selander.Programledare Peter Sandberg

Kan svartsynen vara ett sätt att uthärda livet? Tobias Dahlkvist har skrivit boken Eremiten i Paris: Emil Cioran och pessimismen som levnadskonst. Han möter Ann Heberlein i Filosofiska rummet. ”På apoteken finns inget specifikt botemedel mot existensen; – bara små läkemedel för skrävlarna. Men var finns motgiftet mot den klara, oändligt tydligt uttalade, högdragna och obestridliga förtvivlan? Alla varelser är olyckliga; men hur många vet om det?” Se där ett slumpvis citat ur Emil Ciorans aforistiska verk Sammanfattning av sönderfallet.Idéhistorikern Tobias Dahlkvist och etikdoktorn Ann Heberlein diskuterar Emil Cioran och om det kan finnas en poäng i att leva med inställningen att livet är meningslöst.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Är det relevant eller rasism att betona förövarnas kulturella bagage i samband med sextrakasserierna i Köln, Kalmar och Kungsträdgården? Samtal mellan Per Bauhn, Heidi Avellan och Christian Fernandez. Det har påståtts att många av förövarna var unga män från Mellanöstern, i de kollektiva sextrakasserierna i Köln, Kalmar med flera ställen på nyårsnatten, liksom i Kungsträdgården under musikfestivalen We Are Sthlm somrarna 2014 och 2015. Samtidigt framhålls att 98% av våldtäkter utförs av män.Är det meningsfullt att tala om en krock mellan olika samhällsnormer och kulturella sedvänjor, när man ska försöka förstå och komma tillrätta med händelserna, eller leder det inte mest bara till fördomar, kollektivt skuldbeläggande och i förlängningen rasism? Samtidigt: Om det finns strukturell rasism i det svenska samhället skulle det väl kunna förekomma strukturell sexism i andra?Samtal mellan Per Bauhn, filosof, Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, och Christian Fernandez, statsvetare med fokus på politisk filosofi och medborgarskap. Programledare: Lars Mogensen.

Ett nytt klimatavtal blev klart i Paris. Men vad krävs för att vi åter ska komma i balans med naturen? Räcker ny teknik eller krävs en civilisationskritik som ifrågasätter vårt sätt att leva? Är ny teknik lösningen som gör det möjligt att fortsätta med en konsumerande livsstil, utan att skada miljön? Eller tvingas vi tänka om, ge plats åt nya tankemönster, attityder och nya berättelser om världen och oss själva. Kanske behövs en rejäl civilisationskritik som ifrågasätter vårt sätt att leva och utnyttja världens resurser? Nu kommer boken ”Det som en gång var” av Helena Granström, där färdigstöpta tankegångar om inte minst teknikens välsignelse, analyseras. Medverkande är författaren Helena Granström, med bakgrund inom matematik och fysik, Elisabeth Hjorth, författare och doktor i etik och Sverker Sörlin, både idé och miljöhistoriker vid KTH.Programledare och producent Peter Sandberg.

Läkaren och författaren Pia Dellson ser sig som en Doktor 2.0 efter att ha drabbats av utmattningssyndrom. Läkaren och forskaren Anders Rosengren vill att patienterna ska lära sig leva autentiska liv. Musikern, filosofen och professorn i Hälsa och samhälle Per-Anders Tengland har i flera böcker och artiklar formulerat sig kring huvudfrågan för dagens samtal: Vad är hälsa? Är den blott frånvaro av sjukdom eller innebär den något djupare? Bör man ha en mer holistisk syn på människan också inom vården, och sträva efter att människan ska ”leva autentiskt?”Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Ordet byråkrat används ofta nedvärderande: en paragrafryttare som konsekvent följer regler utan hänsyn till absurda konsekvenser. Men det är inte hela sanningen; utan byråkrati, ingen demokrati. Enligt sociologen Max Weber är byråkrati och byråkrater basen i en fungerande demokrati. Så här skriver han i en text från början av förra seklet: ”Precision, snabbhet, entydighet, kännedom om akterna, diskretion, konsekvens, strikt subordination, minskade friktioner och minskade materiella och personella kostnader – är fördelar som stegras optimalt vid en strikt byråkratisk förvaltning genom skolade ämbetsmän”. Så vilken roll spelar byråkraterna i vårt samhälle och vilka konflikter hamnar de i?Medverkande är Jonathan Metzger, urbana och regionala studier vid KTH, Marie Halldin, planarkitekt på Upplands Väsbys kommun och Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns högskola.Programledare och producent Peter Sandberg

Med ökande medicinska möjligheter går det idag att göra mer än man kanske bör. Läkaren Jenny Lindberg, filosofen Jeanette Emt och sjukhusprästen Daniel Brattgård diskuterar etiska dilemman i vården. Ända sedan Hippokrates och fram till ganska nyligen har strävan i vården varit att göra det yttersta för att hålla patienten vid liv. Men i takt med den teknisk-medicinska utvecklingen uppstår allt oftare frågan om man verkligen bör göra allt man kan.Ett filosoferande samtal mellan Jenny Lindberg, läkare som forskar om värdekonflikter inom njursjukvården, Jeanette Emt, filosof som undervisar i medicinsk etik och Daniel Brattgård, sjukhuspräst och före detta ledamot av Statens Medicin etiska råd, SMER.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I juletid väcks en fråga som man kan blunda för, eller diskutera: Är det rätt att äta djur? Ben Bramble, Jeanette Thelander, Rolf Axel Nordström och Tobias Linné väljer det senare alternativet. Få frågor väcker så mycket engagemang som frågan om man bör äta djur. Sällan blir heller skillnaden tydligare mellan åsikt och praktik: Den som efterfrågar argument för och emot köttätande, vilket Filosofiska rummets redaktion gjorde på sin facebook-sida, tycks få överväldigande många fler argument mot att äta kött, än för. Ändå undviker bara cirka en av tio svenskar att djur som föda. Djurrättsförespråkare Jeanette Thelander, sociolog Tobias Linné och den ekologiska och etnologiska köttproducenten Rolf Axel Nordström diskuterar frågan. Vi hör också en intervju med den australiensiske djurrättsfilosofen Ben Bramble, som nyligen varit med och skrivit och gett ut antologin The Moral Complexities of Eating Meat.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Två nutida författare och intellektuella, Ola Larsmo och Per Svensson, påminner oss om vikten av en gammal. Vår tid liknar i viss mån modernitetens barndom. Det tidiga artonhundratalets industriella revolution åstadkom ett mänsklighetens utvecklingssprång som naturligtvis också skapade oönskade negativa effekter i form av ökade klyftor mellan kapitalister och proletariat. Erik Gustaf Geijer såg allt detta, och tänkte om. Han gick från konservativ nationalromantiker vänsterut, omtvistat hur långt. Men sannolikt gav han ett tidigt och stort bidrag till någon sorts svenskt politiskt medvetande. ”Minnets hemlighet är att det förflutna inte lämnar oss”, citerar Anders Ehnmark Geijer i sin bok om den politiske tänkaren. Två nu verksamma sådana, författarna Ola Larsmo och Per Svensson, påminner oss därför om Erik Gustaf Geijer.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Lena Halldenius, Anamaria Dutceac Segesten och Daniel Lindvall diskuterar vad som kännetecknar ett öppet samhälle, och varför det är så viktigt att värna. Ett fungerande samhälle kännetecknas av vissa värden, som dock ibland står i motsättning till varandra. Öppenhet kan tänkas stå mot säkerhet, jämlikt och allmänt deltagande mot effektivt beslutsfattande och långsiktig hållbarhet mot personlig frihet.Filosofen Lena Halldenius, statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten och Daniel Lindvall, huvudsekreterare i Demokratiutredningen diskuterar det öppna samhället mot bakgrund av den senaste tidens politiska utveckling. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Filosofen Cathrine Felix, kognitionsvetaren Philip Pärnamets och filosofiläraren Peter Dalling diskuterar bästa sättet att tänka: ensam eller i grupp. Vi befinner oss i de sociala mediernas era. Aldrig förr har vi kunnat kommunicera med så många, så snabbt och enkelt. Förtjänsterna och poängerna tycks många, massans vishet visar sig i bland annat all fiffig programvara som kommer till kollektivt, med öppen källkod. Men kanske skapar sociala medier ett underskott på asocial meditation, på den egna personens egna tankar och idéer, långsamt utgrunnade i upphöjd och avskild, avkopplad och nedkopplad ensamhet?Filosofen Cathrine Felix, kognitionsvetaren Philip Pärnamets och filosofiläraren Peter Dalling tänker tillsammans med en publik på Ängelholms bibliotek. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Filosoferna Bengt Brülde och Magnus Jiborn diskuterar vem som bör ställa klimatproblemen tillrätta. Programledare är Lars Mogensen. Det börjar bli bråttom nu. Isarna smälter, regn och översvämningar ökar i omfattning. Om vi fortsätter som nu kommer vattennivån att höjas en meter fram till år 2100. I världen rubbas ekosystemet, och livsmedelsförsörjning och fattigdomsbekämpning påverkas negativt.Inför den stora klimatkonferensen i Paris i december diskuterar filosoferna Bengt Brülde och Magnus Jiborn vems ansvaret är att rädda världen undan de kraftiga klimatförändringarnas härjningar.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

F d sexsäljaren Pernilla Persson, socialantropolog Petra Östergren och filosoferna Cathrine Felix och Roland P Martinsson diskuterar prostitution. Programledare är Lars Mogensen. Amnesty International och flera andra stora organisationer vill se en avkriminalisering av prostitution. Som ett sätt att skydda dem som säljer sex. Vilka är de bästa argumenten mot sexhandel? Och finns det några goda argument för rätten att sälja sexuella tjänster?Vi ställer frågorna till Cathrine Felix, filosof som bl a undervisar i mänskliga rättigheter, Pernilla Persson, f d prostituerad, Petra Östergren, socialantropolog som ska doktorera på den svenska sexköpslagen och Roland P Martinsson, filosof och författare.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Gertrud Sandquist, rektor Konsthögskolan i Malmö, kognitionsvetaren Peter Gärdenfors och filosofen Ingar Brinck från Lunds universitet samtalar om hur vi kognitivt uppfattar konst. Människans hjärna är inte främst skapad för estetiska upplevelser utan för överlevnad i en vild natur. Så vad händer i oss när vi betraktar ett konstverk? Hur hanterar hjärnan färger, former, linjer, djup, och vad gör ett konstverk meningsfullt? Människan har högt utvecklad förståelse för symboler, metaforer och vi drivs av en stark vilja att förstå.  Medverkande är Gertrud Sandquist, rektor för Konsthögskolan i Malmö och kognitionsvetarna Peter Gärdenfors och Ingar Brinck från Lunds universitet. Programledare Och producent Peter Sandberg.Boktips:Cognition and the Visual Arts av Robert L Solso

Elisabeth Hjorth, författare och etiker och Jonna Bornemark, filosof, om människor på flykt och människor i trygghet. Att tvingas leva på flykt kan märka en människa för livet. Hjärtlösa smugglare, barn i livsfarliga båtar på öppet hav, tältläger och taggtrådsstängsel. Flyktingkatastrofen kan beskrivas som en av vår tids kollektiva existentiella frågor. Men även den som lever i trygghet innanför muren kan uppleva en maktlöshet inför flyktingars grymma verklighet. Empati är grunden för humanism, men hur långt räcker den? Kan vi skapa en humanism där varje människas sårbarhet och skörhet är den gemensamma nämnaren?

Gregor Noll, Anna Lundberg och Jerker Karlsson diskuterar förhållandet mellan lagen och den goda viljan, utifrån dagens flyktingsituation. Programledare är Lars Mogensen. Malmö Centralstation. Jag delar perrong med en just anländ familj från Syrien. Vilka rättigheter har jag, vilka har de och vem tillförsäkrar oss dem?Dagens flyktingsituation ruskar om oss och får oss att ifrågasätta hur vissa givna begrepp förhåller sig till varandra: Gränser till mänskliga rättigheter, lag till moral, stat till demokrati.Filosofiska rummet gästas av folkrättsprofessor Gregor Noll, mänskliga rättigheter-docent Anna Lundberg och etikdoktorand Jerker Karlsson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Håkan Fischer, Lena Andersson och Bob Hansson funderar på om människan kan välja att bli kär, eller om kärleken är något som drabbar oss. Programledare är Lars Mogensen. Kanhända säger det bara klick. Kanske krävs inte mer än en doft, en kort beröring eller en blick för att väcka det okontrollerbara, djuriska begäret i en människa som på några få sekunder får henne att fullkomligen rasa handlöst ner i kärlekens gåtfulla väsen.Eller så regisserar hon minutiöst hela föreställningen från början till slut. Hon väljer kallhamrat och beräknande var, när och vem hon ska bli kär i. Möjligen använder hon ett psykologiskt test eller en dejtingsajt.Är det möjligt att styra den komplexa känsla vi kallar för kärlek, eller är den bortom vår kontroll? Det diskuterar hjärnforskare Håkan Fischer med författarna Lena Andersson och Bob Hansson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Magnus Jiborn, Sofia Nerbrand och Roland Paulsen diskuterar möjligheten att få vara med och bestämma på arbetsplatsen också. All makt åt folket! Förutom makten över ekonomin, då...För lika självklar som medborgarnas inflytande är över politiken i vår parlamentariska demokrati, lika otänkbar tycks medarbetarnas inflytande vara inom företaget i vår kapitalistiska ekonomi.Varför i hela friden det förhåller sig så diskuterar Magnus Jiborn, filosof, Sofia Nerbrand, liberal debattör och Roland Paulsen, sociolog och vänsterdebattör.

Fysikerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson och författaren Helena Granström samtalar om den gåtfulla mörka energin. Big bang! Startskottet för universum och allt som existerar i universum. Eller... kan det vara så att något fanns före Big bang, krafter som ledde fram till den stora urladdningen? Såna här tankar väcks till liv av det som astronomer, strängforskare och fysiker kallar den mörka energin eller den kosmologiska konstanten. Om det här har fysikern Ulf Danilsson skrivit boken Mörkret vid tidens ände och det är också ämnet för veckans program. Medverkande är Ulf Danilsson, författaren Helena Granström med bakgrund inom fysiken och fysikern Ingemar Bengtsson. Programledare och producent Peter Sandberg.

Filosoferna Hans Ruin och Anna-Karin Selberg och musikvetaren och kritikern Erik Wallrup diskuterar den nazism och antisemitism som bekräftas i Heideggers anteckningsböcker från 1930-1950 talet. Heidegger och nazismen.Den tyska filosofen Martin Heidegger var en av den västerländska filosofins största tänkare under förra seklet. Men han var också känd nazist. Ändå väckte det förvåning när hans anteckningsböcker från 1930-1940 talet nyligen publicerades. Där framkommer det att han också var antisemit, vilket han förnekat i en intervju före sin död. Medvekande: Filosoferna Hans Ruin och Anna-Karin Selberg och musikvetaren och kritikern Erik Wallrup. Programledare och producent Peter Sandberg.

Är det mängden ansvar man axlar som avgör hur vuxen man är, eller är man vuxen när man är vad andra förväntar sig av en att vara? Under ungdomsåren tilltar oftast en insikt om att man måste ta ansvar för sin egen person. Så småningom måste man kanske rentav måste börja ansvara för andra, till exempel sina eventuella barn eller åldrande föräldrar. Är det mängden ansvar man axlar som avgör hur vuxen man är, eller är man vuxen när man är vad andra förväntar sig av en att vara? Detta diskuterar två just myndiga gymnasister, Joy Mbatha och Lo Owman Foster, med filosofiska praktikern Tulsa Jansson, 44 år och författaren Sigrid Combüchen, 71 år. Programledare är Lars Mogensen, 50, producent Thomas Lunderquist, 44. Författaren Sigrid Combüchen, 71, filosofiska praktikern Tulsa Jansson, 44 och nyss myndiga gymnasisterna Joy Mbatha och Lo Owman Foster funderar på vad en vuxen är för varelse, under ledning av Lars Mogensen, 50.

"Vi vill skapa trygghet för alla svenskar och vill inte att det kommer hit en massa mänskor och utnyttjar vårt välfärdssamhälle", säger kanske den främlingsfientlige. Men kanske är också den omvända retoriken ett sätt att dela in i vi och dom?: "De främlingsfientliga är rädda och lite korkade. Vi däremot är toleranta och öppna, vi tycker att alla mänskor är lika mycket värda."Vår benägenhet att dela upp i "vi" och "dom" tycks svår att frigöra sig från. I veckans Filosofiska rummet grunnar vi på varifrån den här mekanismen kommer - naturligtvis finns det även här en evolutionär förklaring. Vi diskuterar också om "vi-och-dommandet" är ofrånkomligt och rentav ibland av godo, och om inte: Hur motverkar vi det?Gäster hos Lars Mogensen denna vecka är etikforskaren Elisabeth Gerle, kognitionsforskaren Peter Gärdenfors och journalisten Lars Åberg. Producent: Thomas Lunderquist.

När började människan prata? Och varför pratar vi? Frågan om när människan började tala är fortfarande något av en vit fläck på den evolutionsbiologiska kartan, däremot finns en uppsjö av mer eller mindre fantasifulla teorier och spekulationer. Faktum är att Linguistiska sällskapet i Paris 1866 bannlyste all vidare diskussion om språkets ursprung, man hade tröttnat på alla lösa spekulationer och bristen på fakta, och det dröjde ända fram till 1990-talet innan seriös forskning kom igång på allvar. Vad man vet är att vi härstammar från språklösa apor och att språkförmågan bör ha utvecklats under de senaste trehundratusen åren. Frågorna bland dagens språkforskare är om är om vår hjärna har ett biologiskt utvecklat språkorgan eller om det är en del av hjärnans vanliga kognitionskapacitet eller är kanske språket helt enkelt en mänsklig uppfinning? Gäster: Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Lasse Berg, författare och Karin Aronsson, professor vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Hur Homo blev sapiens av Peter GärdenforsTankens vindlar av Peter Gärdenfors Gryning över Kalahari av Lasse Berg Programmet är en repris från maj 2010  

Hästen och människan har en lång historia tillsammans. Det tycks vara något med de stora, sensuella, energisprittande varelserna och deras själfulla ögon som griper människan på ett djupare plan. Och många ryttare och hästintresserade hävdar att människa och häst som individer kan nå en unik själslig kontakt och förståelse. Ridning är Sveriges näst största ungdomsidrott och den största handikappidrotten. I veckans program möts två ridande filosofer, Jonna Bornemark, doktorand i filosofi vid Södertörns högskola och Petra Andersson, praktisk filosof vid Göteborgs universitet, samt Mari Zetterqvist Blokhuis, pedagogiklärare på ridskolan Strömsholm.Programledare och producent Peter Sandberg.

En polis konfronteras dagligen med våld och hot och möter medmänniskor vars liv fallit i spillror. Dessutom bär man vapen och har laglig rätt att använda våld. Ansökningarna till polishögskolan blir allt fler för varje år, och därmed höjs också kraven på vad som är en bra polis.  Polisyrket kan beskrivas som ett existentiellt yrke, kraven på moralisk insikt och gott omdöme är höga.På Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola ger man kurser där verksamma poliser i essäform försöker formulera vilka praktiska kunskaper som står i centrum för yrket och vad som är en bra polis.Gäster är Anders Åhrlin, polisen i Örebro, Jenny Algård, polisen i Jordbro och Ulla Ekström von Essen, idéhistoriker och kursansvarig.Programledare och producent Peter Sandberg.

En fråga som inställer sig (om man alls vågar närma sig detta känsliga ämne) är hur dum man får vara, alternativt hur dum man bör tillåta sina medmänniskor vara innan man ingriper? Världen kryllar av dumhet av alla de slag. Det finns ondskans dumhet och ointelligensens, den obotliga dumheten och den vanliga, tillfälliga dumheten – för att bara nämna några dumheter. Gustaf Östberg, professor emeritus i materiallära, har författat en liten skrift om den senare kategorin, ”Om vanlig tillfällig dumhet”. Hör honom filosofera tillsammans med Expressens kulturchef Per Svensson, filosofen Jeanette Emt och programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. Veckans citatEn dumbom finner alltid en ännu dummare, som beundrar honom.Nicolas Boileau, L’Art poétique (1674)Bara två saker är oändliga, universum och den mänskliga dumheten. Men när det gäller universum är jag inte säker. Albert Einstein (obekräftat)

Vilket vackert väder! utropar optimisten. Idag, ja replikerar pessimisten. Vilken livsinställning är lämpligast för att leva ett gott liv? Det finns de som hävdar att pessimisten alltid vinner.  För antingen har hon rätt, det går faktiskt åt skogen, eller så blir hon positivt överraskad när det trots allt går bra. Optimisten som ständigt räknar med det bästa torde lida större risk att gång på gång besviken. Dessutom finns det inom filosofin en gammal – alltsedan stoikerna – pessimistisk tradition. Olof Röhlander är mental styrketränare. Under Lars Mogensens ledning diskuterar han optimism och pessimism med Jeanette Emt och Ingmar Persson, praktiska filosofer. Producent är Thomas Lunderquist.

2012 begav sig Thomas Lunderquist till USA och träffade filosofiprofessorn Hubert Dreyfus vars bok, All Things Shining, handlar om att läsa litterära klassiker för att finna mening i en sekulär tid. Konflikten mellan tro och vetande har blossat upp på nytt. Nyateister som Richard Dawkins går till frontalangrepp mot allt som andas religion. Men det finns också ett ifrågasättande av den hårda religionskritiken: Även om man inte är religiös eller tror på något övernaturligt, så söker människor mening, förklaringar och sammanhang. Boktips: Hubert Dreyfus och Sean Dorrance Kelly: All Things Shining. Reading the Western Classics to Find Meaning in a Secular Age.Boktips i Dreyfus och Kellys bok: David Foster Wallaces Infinite Jest, Homeros Odysséen, Aischylos Orestien, Bibeln, Augustinus Bekännelser, Dantes Den gudomliga komedin, Herman Melvilles Moby Dick.

Vi bryr oss mest om våra närmaste och startar gärna krig med alla andra. Vi tänker kortsiktigt, kan bara planera för den närmaste framtiden och för det som ligger närmast framför näsan. Det fungerade förr, i småskaliga samhällen, men hur ska det gå i den globaliserade byn där det tekniska framsteget gjort det möjligt, för att inte säga troligt, för oss att ta kål på varandra och oss själva många gånger om?Åt skogen, är tesen. Människans moraliska utveckling har rent evolutionärt inte hängt med. Kanske måste vi hjälpa moralen på traven, biokemiskt? Eller måste vi politiskt tvinga människans räckvidd tillbaka ner till det lokala planet?Meningarna krockade när filosoferna Ingmar Persson och Karim Jebari och humanekologen Alf Hornborg tänkte högt, inför publik på Moriska paviljongen i Malmö 2011, under ledning av Lars Mogensen. 

Vadå utan egenskaper? Inte kan man väl sakna egenskaper? Eller, hur påverkar egentligen egenskaper vår personlighet, vårt jag? I boken beskrivs Ulrich som att ”De personliga egenskaper han förvärvade hade inte närmare anknytning till honom än till andra människor som kanske också var i besittning av dem.”I det tredje och sista samtalet utifrån Robert Musils stora roman undersöker filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson vad mannen i titeln egentligen är för en lustig figur. Är han den ultimata gestaltningen av ett modernt subjekt? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Hur skulle medeltidens store filosof Thomas av Aquino ha reagerat om han hade levat 1913 och sett en elektrisk spårvagn rusa förbi framför näsan? Tanken roar Ulrich, titelfigur i Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper. Förhållandet mellan människa och modernitet är ämnet i veckans Filosofiska rummet, som har bjudit in filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson till ett andra samtal av tre utifrån Mannen utan egenskaper. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

I Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper omtalas två grundattityder hos människor: verklighetssinnet och möjlighetssinnet. ”Möjlighetsmänniskor” lever ”liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar.”Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. I ett första av tre Filosofiska rummet utifrån Mannen utan egenskaper resonerar filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson med programledaren Lars Mogensen om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor. Producent är Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Är visdom en kvalitet som premieras när svenska folket går till valurnorna? Och är det längre sant att politikerna eller ens de akademiska filosoferna hyser en sådan platonsk kärlek till visdomen? Filosofi betyder kärlek till visdomen. I sin berömda skrift Staten argumenterar Platon för att ett samhälles styrande bör vara vishetsälskande filosofkungar. Winston Churchill lär ha replikerat om Clement Attlee, en politisk motståndare som presenterades som en mycket ödmjuk man:- Nå, han har mycket att vara ödmjuk över.Churchills attityd skulle kunna användas som en kritik av Platons teori i skriften Sokrates försvarstal, att den är vis som inser hur lite hon vet. För finns det verkligen något nödvändigt samband mellan visdom och ödmjukhet?Om detta och mer filosoferar filosoferna i veckans Filosofiska rummet: Jeanette Emt, Ladislaus Horatius och Anna-Sofia Maurin, med programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Stockholms nya stadsbibliotekarie Katti Hoflin och kulturjournalisterna Jenny Maria Nilsson och Olof Åkerlund tipsar om bra böcker för den filosofiskt lagda att läsa i sommar. Påbjuden sommarläsning: Monstret i mig av Johan Tralau, Om våld av Hannah Arendt, Min synpunkt på anarkismen och andra essäer av Stig Dagerman, Odysséen av Homeros, Strändernas Svall av Eyvind Johnson, Var är min syster? av Sven Nordqvist och Handbok i livets konst av Epiktetos.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Är smak en social eller sensorisk fråga? Musikern Caroline Leander, filosofen Jeanette Emt och smakentusiasten Stellan Hökfelt smakar, smackar och snackar om saken. Möjligen vänder vi oss för mycket utåt och lyssnar för mycket på andra, när vi ska ta reda på vad vi gillar och inte. Smak kan vara ett sätt att lära känna sig själv och bli en självständig människa.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Dialog eller undergång? Zygmunt Baumans och Richard Sennetts idéer om ett socialt hållbart samhälle diskuteras av Göran Rosenberg, Ingar Brinck och Ozan Sunar. Zygmunt Bauman, den brittiske sociologen med polsk-judisk bakgrund, har de senaste decennierna gjort sig känd som en samhällskritiker av rang. Han varnar nu för att vi måste lära oss föra dialog med varandra, annars kommer den båt som vi alla sitter i att sjunka. Han refererar till sin kollega Richard Sennett, som har ett recept för hur vi lyckas med dialogen. Har de rätt?Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Av blott goda känslor blir ingen god konst, sägs det. Hur det egentligen förhåller sig diskuteras av Elisabeth Schellekens Dammann, Nicholas Ringskog Ferrada-Noli och Ola Larsmo. Konst kan vara uppbygglig, men den kan också provocera. Den kan vara vacker, men också olidligt ful och hemsk. Nu florerar föreställningen att konsten bör vara ett redskap mot orättvisor och förtryck, men också åsikten att vi tenderar att övervärdera konst med ett gott budskap. Det handlar om det Goda och det Sköna, och om och i så fall hur dessa begrepp hänger ihop, när Lars Mogensen samtalar med filosofen Elisabeth Schellekens Dammann, kritikern Nicholas Ringskog Ferrada-Noli och författaren Ola Larsmo i en undervisningssal i Engelska parken på Uppsala universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vinst: en ful morot? Samtal mellan styrelseproffset Pernilla Ström, ekonomen Lin Lerpold och filosofen Joakim Sandberg. Ingen vill förlora. Snarare vill alla vinna, och många drömmer väl rentav om Den Stora Vinsten. Och vinst må vara en nödvändig morot, en drivkraft och motor i vårt kapitalistiska system. Se bara hur det gick för femårsplanernas Sovjetunionen! Ändå betraktas vinst ofta som något fult, och många vill rentav förbjuda vinster i vissa av samhällets domäner. Finns det några alternativ till vinst, eller några alternativa vinster som inte är ekonomiska men ändå eftersträvansvärda? Vinstens väsen - ett fall för styrelseproffset Pernilla Ström, ekonomen Lin Lerpold och filosofen Joakim Sandberg. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Den 24 maj är det avgörande regional- och lokalval i Spanien och de traditionella partierna utmanas av helt nya krafter som en följd av sociala rörelser och finanskrisen. Inger Enkvist, professor i spanska, och Mårten Björk, en av författarna till boken Utan framtid - protester i den globala krisens spår, samtalar utifrån möten med några spanska tänkare. Den spanska ungdomsgenerationen räknar med att få det sämre ställt än sina föräldrar. Hur påverkar en ekonomisk kris politiken och solidariteten i ett land? Podemos och Ciudadanos är helt nya partier som kanaliserar människors längtan efter fördjupad demokrati och mindre korruption. Inger Enkvist, professor i spanska, och Mårten Björk, en av författarna till boken Utan framtid – protester i den globala krisens spår, samtalar utifrån möten med några spanska tänkare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Bör jag ge pengar till tiggare? Filosoferna Marcus Agnafors och Per Bauhn är inte överens. De flesta som rör sig i svenska städer kan inte undgå att se dem, tiggarna, de så kallade EU-migranterna som sökt sig hit för att skaffa sig någon sorts utkomst. Dessa relativt nya inslag i stadsbilden utmanar oss i sin begäran om hjälp. Är jag en kallhamrad egoist som ignorerar andra människors nöd och inte lägger en slant i pappmuggen, och en altruistisk medmänniska om jag gör det? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Elin Klinga, Reuben Sallmander, Jenny Jägerfeld, Sara Belfrage och Markus Bylund två skådespelare, en psykolog, en författare och en IT-forskare diskuterar den flytande privatsfären på en teaterscen i Stockholm. I en alltmer digitaliserad tid, när vår minsta handling på nätet kan och kommer att registreras och användas till all möjliga upptänkliga ändamål, kan det vara på sin plats att fundera över vad som då händer med vår personliga integritet – vad nu den är? Vad har vi tidigare lagt i begreppet och hur förändras det? Eller är vår privatsfär på väg att lösas upp eller glömmas bort när alla fantastiska nya möjligheter liksom täcker över alla nya risker som de medför?Diskussion inför publik på Elverket, Dramaten i Stockholm mellan Jenny Jägerfeld, psykolog och författare, Sara Belfrage, filosof och Markus Bylund, IT-forskare. Skådespelarna Elin Klinga och Reuben Sallmander deltar också med bland annat en kortpjäs av Harold Pinter.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Historikerna Wilhelm Agrell, Kristian Gerner och Lina Sturfelt diskuterar framtiden - eller är tredje världskriget redan nutid? Att andra världskriget uppstod som en följd av hur det första slutade är en allmänt spridd uppfattning. Kommer ett tredje världskrig uppstå som en följd av hur det andra slutade, för i dagarna sjuttio år sedan? Vad är över huvud taget ett världskrig, och hur påverkar det vårt sätt att tänka? Tre historiker, varav en ägnar sig åt mänskliga rättigheter och har skrivit sin avhandling om första världskriget i svensk föreställningsvärld, en är expert på underrättelseanalys och en expert på Öst- och Centraleuropa, diskuterar under ledning av programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist

Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Med Sofia Nerbrand, David Brax och Annika Gilljam. Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Å andra sidan, om kvinnor missgynnats genom historien och fortfarande är underrepresenterade i olika maktpositioner i samhället, så kanske det är dags för männen att träda tillbaka. Det finns argument både för och emot könskvotering och annan positiv särbehandling. Idag är det internationella kvinnodagen, och om inte annat så av den anledningen kan det vara på sin plats att stöta dessa argument mot varandra. Inbjudna till Filosofiska rummet: Kvinnokvoten är Sofia Nerbrand, liberal debattör, David Brax, filosof och Annika Gilljam, filosofistuderande som skrivit sin kandidatuppsats i praktisk filosofi om argument för inkvotering av kvinnor i bolagsstyrelser. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Apropå terrorattackerna i Paris: Vi är djupt övertygade om hur fel de har och hur onda de är. Men vad gör vi med gärningsmännens djupa övertygelse? Ett samtal mellan skribenten och debattören Dilsa Demirbag Sten, socialpsykologen Lasse Dencik och filosofen Torbjörn Tännsjö. De allra, allra flesta människor dödar aldrig någon annan. Ändå finns ändlösa exempel i mänsklighetens historia på folk som har gjort det. Vad är det som dessa människor har, som vi andra saknar? Hur bekämpar vi denna ondska, utan att själva begå grymheter? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Nästa år äger den rikaste procenten av jordens befolkning mer än alla andra tillsammans, enligt hjälporganisationen Oxfam. Petter Larsson, Johan Norberg och Lena Halldenius diskuterar om det är ett problem. Oxfam beräkar vidare att världens åttio rikaste personer snart kommer att äga mer än den fattigaste hälften av alla människor. De exakta siffrorna kan diskuteras, men faktumet tycks obestridligt: skillnaden mellan de rikaste och de fattigaste ökar. Är detta också ett rättviseproblem? Diskussion mellan vänsterdebattören Petter Larsson, den liberale debattören Johan Norberg och filosofen Lena Halldenius. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Bör jag ge pengar till tiggare? Filosoferna Marcus Agnafors och Per Bauhn är inte överens. De flesta som rör sig i svenska städer kan inte undgå att se dem, tiggarna, de så kallade EU-migranterna som sökt sig hit för att skaffa sig någon sorts utkomst. Dessa relativt nya inslag i stadsbilden utmanar oss i sin begäran om hjälp. Är jag en kallhamrad egoist som ignorerar andra människors nöd och inte lägger en slant i pappmuggen, och en altruistisk medmänniska om jag gör det?Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Danica Kragic, som ägnar sig år datavetenskap och robotar på KTH och Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet, diskuterar om artificiellt medvetande och artificiell intelligens. Vi tänker, drömmer, fantiserar, kommunicerar och upplever vår värld. Ändå har vetenskapen svårt att ringa in och beskriva exakt vad medvetandet är för nåt. Samtidigt pågår en galopperande utveckling när det gäller att skapa artificiellt medvetande och intelligens. Så går det att skapa ett artificiellt medvetande på hög nivå där ettor och nollor skapar en motsvarighet till den biologiska hjärnans funktioner? Kan robot en känna doften av en ros och uppleva något som liknar en mänsklig sinnesupplevelser? Och kan ett artificiellt medvetande lära sig av sina erfarenheter? Medverkande är Danica Kragic, som ägnar sig år datavetenskap och robotar på KTH och Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Med Sofia Nerbrand, David Brax och Annika Gilljam. Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Å andra sidan, om kvinnor missgynnats genom historien och fortfarande är underrepresenterade i olika maktpositioner i samhället, så kanske det är dags för männen att träda tillbaka. Det finns argument både för och emot könskvotering och annan positiv särbehandling. Idag är det internationella kvinnodagen, och om inte annat så av den anledningen kan det vara på sin plats att stöta dessa argument mot varandra. Inbjudna till Filosofiska rummet: Kvinnokvoten är Sofia Nerbrand, liberal debattör, David Brax, filosof och Annika Gilljam, filosofistuderande som skrivit sin kandidatuppsats i praktisk filosofi om argument för inkvotering av kvinnor i bolagsstyrelser. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Hans Ruin, filosof, Ulla Manns, genusvetare och Peter Aronsson, historiker diskuterar kring ämnet historia och identitet. Vad är historia? Hur just vår tid på jorden gestaltas beror på händelser i det förflutna och på hur våra förfäder format den värld vi idag lever i. Men ska att skriva historia ses som en vetenskap eller som en kreativ, litterär aktivitet? Historia skapar vår identitet som individer och som nation. Men är ämnets syfte att skapa grund för identitet och stabilitet eller att ge en grund för kritik av befästa sanningar? Medverkande är Hans Ruin, filosof, Ulla Manns, genusvetare och Peter Aronsson, historiker. Programledare och producent Peter Sandberg.

Filosoferna Hans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback och arkeologen Johan Hegardt diskuterar tradition och kulturarv. När vi tänker på traditioner och kulturarv så tänker vi oftast på seder och bruk som tas över från tidigare generationer och på så sätt lever vidare i en kultur. Men ”tradition” är också ett mångtydigt begrepp, tradition är viktigt för den kulturella identiteten, men är också politiskt laddat. Vem äger traditionen, vem tolkar den, och hur ska den som står utanför kunna bli delaktig. Södertörns högskola bedriver ett projekt som handlar om tid, minne och representation och utifrån de tankarna ska vi i två program dels ta upp frågan om tradition och kulturarv, och dels frågan om historia och identitet. Veckans program handlar om tradition och kulturarv och gäster är filosoferna Hans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback och arkeologen Johan Hegardt. Programledare och producent Peter Sandberg.

Sverker Sörlin, idéhistoriker, Aase Berg, poet och Fredrik Svanaeus, filosof, diskuterar vår rädsla för sjukdom och svaghet. Vad händer med vår självbild den dag vi drabbas av sjukdom?  Vad är starkt och vad är svagt i en människa? Är sårbarhet ett uttryck för styrka? Om det här skriver  idéhistorikern Sverker Sörlin i boken Rädslan för svaghet, en berättelse om sjukdom, smärta och löje, som vi diskuterar i veckans Filosofiska Rummet Gäster är Sverker Sörlin, idéhistoriker vid KTH, Aase Berg, poet och skribent och Fredrik Svenaeus, filosof vid Södertörns högskola. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Vår rädsla för svaghet av Sverker Sörlin.

Vad ska vi med bildning till när vi kan få veta allt via Google på 0,13 sekunder? Ett samtal från Halmstads föreläsningsförening mellan Eva Mark, Amina Boulaabi och Björn Lind. En gång i tiden var det fint att vara bildad. Idag vet vi knappt längre vad ordet bildning betyder. Kanske har det nåt att göra med litterär kanon, med hur mycket man kan recitera Tegnér eller referera till Platon. Nu kan vi få veta det mesta om det mesta genom en googling som tar en bråkdels sekund. Ändå: Finns det någon plats för, något behov av, bildning också i vår tid? I år fyller Halmstads Föreläsningsförening 125 år, och med anledning därav har Filosofiska rummet spelat in veckans samtal på plats i Halmstad. 0 0 1 87 498 Thomas Lunderquist AB 4 1 584 14.0 Normal 0 false false false SV JA X-NONE /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:SV;} Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Apropå terrorattackerna i Paris: Vi är djupt övertygade om hur fel de har och hur onda de är. Men vad gör vi med gärningsmännens djupa övertygelse? Ett samtal mellan skribenten och debattören Dilsa Demirbag Sten, socialpsykologen Lasse Dencik och filosofen Torbjörn Tännsjö. De allra, allra flesta människor dödar aldrig någon annan. Ändå finns ändlösa exempel i mänsklighetens historia på folk som har gjort det. Vad är det som dessa människor har, som vi andra saknar? Hur bekämpar vi denna ondska, utan att själva begå grymheter? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Om man lever i nuet, kan man då förhålla sig till det förflutna och planera för framtiden? Ett samtal mellan historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen. Tiden går. Så tycks det i alla fall. Dagarna, veckorna och åren passerar rentav förbi i ett allt högre tempo ju längre vi lever. Matematiskt är det möjligt att förklara den illusionen: Varje år som förflyter utgör en procentuellt mindre del av den sammanlagda tiden man erfarit sen födseln. Varje nytt år upplevs kanske därmed som allt kortare. Hur vi förhåller oss till tiden, den som varit, den som är, den som går och den som förhoppningsvis kommer – är ämnet för Filosofiska rummet, med historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Vad är jämlikhet, är den eftersträvansvärd och är den möjlig? Med Per Molander, Nils Gustafsson och Sofia Nerbrand. Jämlikhet är ett politiskt ideal åtminstone sedan franska revolutionens dagar. Den är traditionellt ett ledord i vänsterorienterad ideologi. Men är en total jämlikhet möjlig? Den engelske sextonhundratalsfilosofen Thomas Hobbes beskrev människans naturtillstånd som ett allas krig mot alla, och tecknade upp nödvändigheten av ett socialt kontrakt, som väl visserligen knappast gick ut på att göra alla människor jämlika. Är jämlikhet alltså ens eftersträvansvärd, och i så fall: vilken sorts? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Hur gör man, med tanke på människans inneboende viljesvaghet - akrasia? Ett samtal mellan dramatikern Christina Ozounidis, filosofen Jeanette Emt och Per Johnsson, psykolog, under ledning av Lars Mogensen. Nyårsdagen genomlevs i eftertankens kranka blekhet för miljoner svenskar, som mot bättre vetande uttalat mer eller mindre högtidliga utfästelser om ett sundare leverne under 2015. För, viljesvaga som vi är, hur stor är chansen att vi lyckas hålla vårt nyårslöfte? Vi tror oss vilja en sak, men gör en annan. Akrasia, kallade de gamla grekerna det. Vad är detta fenomen, finns det alls och vad beror det i så fall på? Och hur i all världen ska vi bära oss åt för att lyckas fimpa för gott, eller släpa oss till gymmet två gånger varje vecka hela året, eller vad det nu kan handla om? Är vi dåliga människor om vi bryter vårt nyårslöfte, eller bara mänskliga?

Peter Landelius, översättare av spanskspråkig litteratur och tidigare ambassadör, Carlos Vidales, historiker och Inger Enkvist, professor i spanska samtalar om det latinamerikanska frihetskriget och dess ledare Simón Bolívar. Serien om revolutioner avslutas med det latinamerikanska frihetskriget i början av 1800-talet, som leddes av den karismatiske och mytomspunne Simón Bolívar. Kriget lade grunden för dagens Venezuela, Colombia, Ecuador, Peru och Bolivia. Kampen mot spanjorerna varade i 20 år och präglades av äventyrliga hjältedåd, blodiga slag, konspirationer, diktatur och upplysningsideal. Programmet sänds till minne av Carlos Vidales, en av gästerna i programmet, som gick bort efter att programmet spelades in. Gäster är Peter Landelius, översättare av spanskspråkig litteratur och tidigare ambassadör, Carlos Vidales, historiker och  Inger Enkvist, professor i spanska. Programledare och producent Peter Sandberg

Lars Mogensen har intervjuat filosofiprofessorn Akeel Bilgrami i New York, och samtalar också med etikforskaren Ann Heberlein och sociologen Bo Isenberg. I västerlandet hyllar vi det förnuft och den rationalitet som upplysningen gett oss. De flesta i Sverige föredrar naturvetenskapliga förklaringar. Big bang snarare än Adam och Eva. Men om vi följer förnuftets väg fullt ut och inte längre kan tillerkänna naturen egna värden utan bara ser den som en resurs i människans tjänst – gick vi då inte för långt när vi slängde bort religionens förtrollande blick och våra förfäders förmåga att uppleva naturen som helig eller besjälad? Frågan väcks på nytt av den indisk-amerikanske filosofen Akeel Bilgrami som vi möter i veckans Filosofiska rummet. Bilgramis senaste bok heter Secularism, identity and enchantment. Han är professor i filosofi och ”Global thought” vid Columbia University i New York. Producent: Thomas Lunderquist.

Vad som intresserar mig är inte filosofer som funderar på idéer utan filosofer som funderar på världen, och Mitt arbete som filosof går ut på att ge så många som möjligt redskap att skapa sig frihet. Den franske filosofen Michel Onfray är full av slagkraftiga formuleringar när Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist träffar honom på franska ambassaden i Köpenhamn. Onfray håller på med ett mångårigt projekt att skriva om filosofihistorien i en hedonistisk och materialistisk riktning, och vurmar för Nietzsches postulat att det gäller att skapa sig frihet. Intervjun kommenteras och diskuteras av filosofen Ingmar Persson och kulturjournalisten och författaren Jenny Maria Nilsson. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Den Andre: Begreppet om den som inte är jag eller vi, det vill säga alla som är du, han, hon, de, är central inom sociologi och psykologi. Vi behöver andra att jämföra oss med för att definiera oss själva. Och om inte den Andre fanns, skulle det väl knappast finnas något större behov av en av filosofins paradgrenar, etiken. För regler om hur man gör det goda och rätta är väl till just för vårt förhållande till andra, till den Andre. Men blicken på den Andre grumlas lätt. Inneboende i den mänskliga naturen verkar finnas en tjurskallig benägenhet att idealisera sig själv, sin nation, sin kultur, sitt fotbollslag, på bekostnad av andra. Vår syn på den Andre är kort sagt ofta grovt orättvis. Ändå är den alltså nödvändig. Hur ska vi tackla det?  I studion tillsammans med programledaren Lars Mogensen finns Eugenia Rozenberg, psykolog, Lasse Dencik, socialpsykolog och Jonas Otterbeck, islamolog. Producent är Thomas Lunderquist.  

Vad menar vi egentligen med hem, när vi säger att vi ska resa hem över jul? Vad betyder hemmet för oss? Lotta Sjöberg, Per Svensson och Orvar Löfgren diskuterar meningen med hem, med programledare Lars Mogensen. Borta bra, men hemma bäst. När det är mörkt och kallt ute är det skönt att komma hem till det trygga, ombonade. Det välbekanta. Julen är en riktig hemmahelg. Många reser hem till sina föräldrahem, många stannar hemma och myser med familjen. Men vart är det vi längtar, när vi längtar hem? Vad eldar på vår heminrednings- och hemnet-hysteri? Och alla prylar vi suktar efter, hur får de plats i vår vision om den avskalade och smakfullt välstädade boningen? Ett Filosofiska rummet i juletid om den månne ouppnåeliga drömmen om det perfekta hemmet. 

Äh, kanske skulle man bara ta och förbjuda alla politiska partier? Jenny Maria Nilsson, Roland Paulsen och Mårten Björk diskuterar Simone Weils idé från 1943 med programledare Lars Mogensen. När Simone Weil 1943 skrev sin essä Om de politiska partiernas allmänna avskaffande, var hon påverkad av det som pågick i Europa. Hon såg hur folkets kollektiva lidelser gjorde det möjligt att ”sätta judarna i koncentrationsläger och tortera dem till döds med utstuderade metoder”. Och eftersom politiska partier snarare uppmuntrar till sådana kollektiva lidelser än till eget tänkande bör de förbjudas, enligt Weil. "Om de politiska partiernas avskaffande" finns nu i bokform på svenska, och Filosofiska rummet diskuterar Weils radikala idé i vårt parlamentariskt besvärliga läge. Producent: Thomas Lunderquist

Vad är jämlikhet, är den eftersträvansvärd och är den möjlig? Med Per Molander, Nils Gustafsson och Sofia Nerbrand. Jämlikhet är ett politiskt ideal åtminstone sedan franska revolutionens dagar. Den är traditionellt ett ledord i vänsterorienterad ideologi. Men är en total jämlikhet möjlig? Den engelske sextonhundratalsfilosofen Thomas Hobbes beskrev människans naturtillstånd som ett allas krig mot alla, och tecknade upp nödvändigheten av ett socialt kontrakt, som väl visserligen knappast gick ut på att göra alla människor jämlika. Är jämlikhet alltså ens eftersträvansvärd, och i så fall: vilken sorts? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Läkaren Claes Hultling, journalisten Ann Lagerström, filosofipedagogen Adam Wallenberg och filosofen Jonna Bornemark diskuterar kring hur filosofi kan användas praktiskt i samhället. Är filosofi något som bara angår högre lärosäten eller kan filosofin också appliceras på vardagslivet och inom verksamheter utanför universitetens portar? Om så är fallet: Hur ser filosofin utanför akademien ut? Filosofiska Rummet sänder den här veckan inför publik på Filosofifestivalen på ABF-huset i Stockholm. Vi möter några praktiker som tagit filosofin ut ur seminariesalarna och in i sammanhang där den kan göra nytta i verkliga livet. Medverkande är läkaren Claes Hultling, journalisten Ann Lagerström, filosofipedagogen Adam Wallenberg och filosofen Jonna Bornemark.  Programledare och producent Peter Sandberg.

Vad som intresserar mig är inte filosofer som funderar på idéer utan filosofer som funderar på världen, och Mitt arbete som filosof går ut på att ge så många som möjligt redskap att skapa sig frihet. Den franske filosofen Michel Onfray är full av slagkraftiga formuleringar när Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist träffar honom på franska ambassaden i Köpenhamn. Onfray håller på med ett mångårigt projekt att skriva om filosofihistorien i en hedonistisk och materialistisk riktning, och vurmar för Nietzsches postulat att det gäller att skapa sig frihet. Intervjun kommenteras och diskuteras av filosofen Ingmar Persson och kulturjournalisten och författaren Jenny Maria Nilsson. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Sokrates påstod att filosofins främsta uppgift är att förbereda oss för döden. Filosofiska rummet tar påståendet ad notam och ägnar sig åt frågan om dödens dålighet, med författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson och filosofen Jeanette Emt. Programledare: Lars Mogensen. Döden är något de flesta inte ser fram emot. Många av oss fruktar den rentav. Men är den nödvändigtvis något dåligt? Samtal mellan författaren och barnläkaren Lars H Gustafsson och filosofen Jeanette Emt. Det finns argument som talar emot att döden skulle vara en negativ händelse och ett negativt tillstånd. Sokrates menade att själen närmar sig idévärlden efter döden, och sa enligt Platons dialog Faidon, den som utspelar sig under Sokrates sista timmar i livet, att ”Den som filosoferar på rätt sätt övar sig i att dö, och de minst av alla människor fruktar för att vara döda.” Trösterikt för alla filosofiintresserade, och kanske var det också något han sa för att stärka sig själv på det yttersta. Filosofen Epikuros framhöll att döden inte kunde vara dålig, för där vi är, är inte den, och där den är, är inte vi. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Motståndets estetik. Det är en suggestiv och tankeväckande titel som författaren Peter Weiss givit sin tjocka romantrilogi som utkom 1976-1981. Förläggaren Magnus Bergh har skrivit böcker och lett studiecirklar om Weiss roman, och nu har America Vera-Zavala skrivit en aktuell radiopjäs med titeln Att läsa: Motståndets estetik. De möts nu i ett samtal i Filosofiska rummet om förhållandet mellan begreppen tillsammans med filosofen Per Bauhn, som också intresserar sig för såväl motstånd som estetik. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Stina Ekblad skådespelare, Leif Zern, teaterkritiker och Pontus Stenshäll, regissör, samtalar om Shakespeare och om det existentiella och filosofiska i hans pjäser. I år är det 450 år sedan William Shakespeare föddes. Hans pjäser spelas flitigt på världen scener, men vad rymmer texterna av filosofisk halt? Ja, där finns en uppsjö av tankar kring vad det innebär att vara människa. Hamlets existentiella grubblerier, Macbeths förvandling till mördare och komediernas bråddjup under den fluffiga ytan. I veckans Filosofiska Rummet läser Stina Ekblad ur Shakespeares verk och samtalar om hur de skapade den moderna människan. Medverkande: Stina Ekblad, skådespelare, Leif Zern, teaterkritiker och Pontus Stenshäll, regissör. Programledare och Producent Peter Sandberg. Lästips: Shakespeare, vår samtida av Jan Kott.

I fysikern Max Tegmark bok Vårt matematiska universum presenteras teorierna kring fyra olika typer av parallella universum. I veckans program diskuterar han teorierna med Helena Granström, författare med bakgrund i fysik och matematik och Ulf Danielsson fysiker vid Uppsala universitet. Är vårt universum det enda som existerar? Och är vi de enda varelser som existerar? Inte om ska tro på de uppgifter som presenteras av fysikern Max Tegmark i boken Vårt matematiska universum. Där får vi teorierna kring fyra parallella universum beskrivna. Och dessutom en del spektakulära tankar kring människans plats i detta ständigt expanderande kosmos. Medverkande: Max Tegmark, fysiker vid Massachussets Institute of Technology, Helena Granström, författare med bakgrund i fysik och matematik och Ulf Danielsson fysiker vid Uppsala universitet. Programledare och producent Peter Sandberg Boktips: Vårt matematiska universum av Max Tegmark

Sverige 2014: Ett nazistiskt parti tillåts finnas, tillåts demonstrera och tillåts ställa upp i valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Är det rätt? Filosofiska rummet gästas idag av juristen och världens förste diskrimineringsombudsman Peter Nobel, journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius och filosofen Magnus Jiborn. Nazister tågar under polisbeskydd på gatorna runtom i landet. Nazister ställer upp i allmänna val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Nej, det är inte 1930-tal och det är ingen framtidsdystopi. Det är Sverige 2014. Sverige har skrivit under FN:s rasdiskrimineringskonvention, och har därmed förbundit sig att förbjuda organisationer som verkar för rasism. Dessutom är det enligt svensk lag förbjudet att uttrycka missaktning mot folkgrupp med anspelning på etniskt och nationellt ursprung. Hur kommer det sig då att Svenskarnas parti tillåts demonstrera och ställa upp i val? Ja, hur kan de över huvud taget tillåtas finnas som organisation? Diskussion mellan juristen och världens förste diskrimineringsombudsman Peter Nobel, journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius, expert på extremnationalistiska rörelser, och filosofen Magnus Jiborn. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Det finns verkligheten och det finns människan. För att förstå den förra skapar den senare kartor. Det menar i alla fall Gunnar Olsson, professor emeritus i geografi vid Uppsala universitet, i sin internationellt uppmärksammade tegelsten "Abysmal: A Critique of Cartographic Reason". I sin senaste bok problematiserar Gunnar Olsson iakttagelsen att människan förlitar sig på förnuftet för att navigera i de mänskliga relationernas abstrakta värld ungefär på samma sätt som hon förlitar sig på kartor för att studera och ta sig fram i den fysiska världen. I dagens Filosofiska rummet möter programledare Lars Mogensen och kulturskribent Jenny Maria Nilsson geografen och tänkaren Gunnar Olsson, vars idéer presenterades stort i den franska filosofiska tidskriften Philosophie Magazine tidigare i år. Nu gör också Filosofiska rummet ett försök. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Författaren Carl-Johan Malmberg och poeten Eva Ström diskuterar William Blake och hans poesi och konst, utifrån boken Stjärnan i foten, som just kommit ut. Poeten William Blake har inspirerat kända sångare som Bob Dylan, Jim Morrison och Patti Smith. Han föddes 1757 i London och ”Att se världen i ett sandkorn, och himlen i en vild blomma” är en av hans mest kända strofer. Blakes stora budskap är att fantasin och inbillningskraften är det som gör människan till människa. Blake är en udda fågel i litteraturhistorien, lika mycket hantverkare som konstnär och poet, och de gåtfulla bilderna han graverade är minst lika starka som dikterna. I programmet tar vi avstamp i författaren och kritikern Carl-Johan Malmberg bok Stjärnan i foten, som tolkar Blakes författar och konstnärskap. Medverkande: Carl-Johan Malmberg, författare och kritiker och poeten Eva Ström, som inspirerats av Blakes poesi. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Stjärnan i foten av Carl-Johan Malmberg Programmet är en repris från juni 2013.

Filosofiska rummet samlar fyra tänkare och ber dem dela med sig av sina bästa boktips för sommaren. Hör barnläkaren Lars H Gustafsson, filosofen Cathrine Felix, bibliotekarien Karin Malmström och sociologen Bo Isenberg. Äntligen sommarlov för landets studenter och förhoppningsvis välbehövlig semester för landets löneslavar, kanske till och med lite lugn för dagens överaktiva pensionärer? Då samlar Filosofiska rummet fyra tänkare och ber dem dela med sig av sina bästa boktips för hängmattan, stranden, torget eller var man nu önskar tillbringa sommaren. Hör barnläkaren Lars H Gustafsson, filosofen Cathrine Felix, bibliotekarien Karin Malmström och sociologen Bo Isenberg tala om bl a följande böcker: Better by mistake - The unexpected benefits of being wrong" av Alina Tugend. Ethics in the Light of Childhood av John Wall. Ull, av Hugh Howey. Acceleration, modernitet och identitet av Hartmut Rosa. Trötthetssamhället avByung-Chul Han. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist Redaktionens lyssningtips Sommaren är inte bara lästid. Den kan också vara lyssningstid. Filosofiska rummets poddarkiv är en skattkammare. ”Det är lite svindlande att titta i poddarkivet där det finns hundratals spännande, roliga, utmanande och ibland smått underliga program att välja bland”, säger Lars Mogensen. ”Om jag bara sticker ner näven i lådan hittar jag tre samtal jag gärna vill tipsa om som sommarlyssning.” Virilio och hastigheten. Ett samtal om hastighetens betydelse för människans utveckling. Varje ny brödrost är snabbare än den förra. Varje ny dator gör den gamla till en löjlig tröska. Enligt den franske filosofen Paul Virilio är hastigheten central om man vill förstå sig på våra samhällen. Men varje ny uppfinning bär också på en ny olycka. Gäster är den norske antropologen Thomas Hylland Eriksen, historikern Lars Ilshammar och konstprofessorn Gertrud Sandqvist. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/70993?programid=793 Anscombe, Foot och dygdetiken. Ett samtal utifrån Elisabeth Anscombe och Philippa Foot – två av 1900-talets viktigaste moralfilosofer. Är det rimligt att handla så att en person dör om jag samtidigt räddar livet på fem? Och hur viktiga är mina avsikter i en viss situation för hur min handling ska bedömas? Anscombe stod Wittgenstein nära och många har nog hört Foots berömda tankeexperiment om moraliska handlingsalternativ med en skenande spårvagn - the Trolley Problem. Vi lät deltagarna – filosoferna Cathrine Felix, Per Bauhn och Jeanette Emt – grubbla kring tankeexperimentet. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/61274?programid=793 Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal, säger man. Tyvärr är dock sambandet mellan livslängd och ålder direkt och ofrånkomligt. Så vad gör vi när kroppen förlorar sitt underhållningsvärde, för att citera Kristina Lugn. Går de existentiella frågorna som är förknippade med processen att besvara nöjaktigt? Vad händer med själen när kroppen förfaller, och är vi över huvud taget samma person i våra olika åldrar? Ett samtal om åldrande från 2005 med författaren Jacques Werup som skulle fylla 60 det här året, terapeuten och författaren Patricia Tudor-Sandahl, pensionären Annmari Asker samt filosofen Tobias Hansson. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=793&artikel=793625 Vad är bildning i vår tid? En gång i tiden innebar bildning att man kunde några klassiska språk, hade läst filosofi och var beläst i den klassiska litteraturen. Men vad är bildning idag? Förutom rent intellektuella insikter bör man ha koll på popmusiken, Barcelonas laguppställning och vad som rör sig i populärkulturen. I det här programmet möts skribenten Andres Lokko, författaren Martina Lowden och Göran Greider i ett samtal om vad en bildad människa i vår tid bör ha koll på. Programmet sändes i december 2007 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/92994?programid=793 Vad är politik? Valet 2010 gjorde Filosofiska rummet en ambitiös satsning på en serie om de olika ideologierna. I det avslutande programmet diskuterade vi vad som är politik. Ett program som kan vara värt att lyssna på igen så här i valtider. Medverkande är filosoferna Sven-Olof Wallenstein och Fredrika Spindler och estetikforskaren Cecilia Sjöholm. Programmet sändes i september 2010. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/68052?programid=793 Språkets evolution. Varför pratar vi? Det är en fråga som inte är alldeles lätt att ta reda på. Kring talets ursprung finns en rad teorier som är svåra att verifiera vetenskapligt. Men att vi är sociala varelser som gärna vill ta ett snack med våra medmänniskor är drivkraft som är svår att underskatta. Författaren Lasse Berg,  kognitionsforskaren Peter Gärdenfors och Karin Aronsson som förskar kring barns språkutveckling, diskuterar språkets evolution. Programmet sändes i maj 2010. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/71990?programid=793

Är vänstermänskor snälla men naiva medan högerfolk är realistiska egoister? De politiska filosoferna Lena Halldenius och Magnus Jiborn resonerar om vilken människosyn som ligger bakom olika ideologier med den politiske psykologen Artur Nilsson. Om olika ideologier, socialism, konservatism, ekologism med flera ligger bakom de politiska partiernas realpolitik, kan man fråga sig vad som ligger bakom de olika ideologierna. Hur kan man ha så olika verklighetsbilder? Kan det handla om en skillnad i människosyn? Filosofiska rummet klättrar högt upp i abstraktionsnivåerna för ett samtal om politik och människosyn tillsammans med två politiska filosofer: Lena Halldenius och Magnus Jiborn, och en politisk psykolog: Artur Nilsson. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

EU-valet är avklarat och i september väntar de svenska valen. Ett litet parti som Fi blev näst störst på de sociala medierna under våren. Hur påverkas demokratin av sociala medier och nätaktivism? Demokrati är ett långsamt sätt att styra ett samhälle: debatter, motioner, nämnder och traggliga diskussioner. Med internet och sociala medier ökar hastigheten. Fler röster kan göra sig hörda och den politiska agendan sätts inte längre självklart av partier och journalister. Facebook, twitter etc har dock sina baksidor, t ex  bubblifiering - att vi gosar in oss i bubblor där vi kan frottera oss med likasinnade och slippa ta ställning till andras idéer.  Vad sker med Demokratin i det digitala samhället? Det diskuterar vi i veckans Filosofiska rummet som gästat konferensen Truly Digital vid Medea, ett center för studier och forskning kring digitala medier vid Malmö högskola. Lars Mogensen samtalar med Kristin Heinonen, VD på den digitala kommunikationsbyrån Good Old, Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi i Lund med forskning kring kunskap i den digitala världen och Per T Ohlsson, publicist och författare, senior columnist på Sydsvenskan.

Om Europa är en berättelse: Hur lyder nästa kapitel? Lars Mogensen gästas av statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten, Barbara Törnquist-Plewa som är professor i öst- och centraleuropastudier och Per Svensson, kulturjournalist på Sydsvenskan. En blodig kontinent med en historia av folkmord, orättvisor och ojämlikhet, eller Upplysningens vagga och demokratins, frihetens och solidaritetens högborg? Europa kan sannerligen beskrivas på många sätt. Betraktad som en berättelse är Europas historia lång, motsägelsefull och dramatisk – om än med vissa longörer. I dagens Filosofiska rummet ger statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten, professorn i öst- och centraleuropastudier Barbara Törnquist-Plewa och kulturjournalist på Sydsvenskan Per Svensson sina bidrag till den vindlande och och pågående berättelsen om Europa. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. 

Finns det någon mening med Big bang? Ett samtal om vår plats på jorden utifrån fysikens skapelseberättelse. Lars Mogensen gästas av astronomen Marie Rådbo, författaren och fysikern Helena Granström och psykiatern och författaren Nils Uddenberg. Mänsklighetens historia är full av skiftande skapelsemyter och berättelser, den ena mer fantasifull än den andra. De flesta, om inte alla, innehåller ändå något slags budskap om syftet med vår plats på jorden. De skänker tröst eller skapar mening. Vad händer då med vår självbild i en tid när mer och mer talar för att världen uppkom genom en minst sagt svårbegriplig jättesmäll för 13,8 miljarder år sedan? Vetenskapen förklarar världens uppkomst på ett visserligen lika mystiskt sätt som någonsin religionernas, men här tycks meningsfrågan bli meningslös… Ett samtal mellan astronomen Marie Rådbo, författaren och fysikern Helena Granström samt psykiatern och författaren Nils Uddenberg. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. 

Är våld alltid fel, eller kan det någon gång försvaras, som självförsvar eller kamp mot ondska och förtryck? Ett samtal under ledning av Lars Mogensen mellan filosofen Magnus Jiborn, etikforskaren Ann Heberlein och Mats Skogkär, ledarskribent på Sydsvenskan. ”Antifascism är självförsvar” löd parollen när tusentals människor protesterade mot det nazistiska knivdådet i Malmö i mars i år. Långt bortom mainstream-valdebatten tycks det ske en utomparlamentarisk polarisering mellan extremhöger och våldsvänster i Sverige. Det kan vara värt att fundera på politiskt våld: Är våld alltid av ondo, eller kan den goda saken, ändamålet, faktiskt ibland kan helga de våldsamma medlen? Diskussion, utan tillhyggen, mellan filosofen Magnus Jiborn, etikforskaren Ann Heberlein och ledarskribenten Mats Skogkär. Programledare Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Sven-Erik Liedman, idéhistoriker, Elena Namli, vid Centrum för rysslandsstudier och Göran Greider, författare, samtalar om den Ryska Revolutionen och de idéer som präglade de unga revolutionärerna. Den Ryska revolutionen 1917 kom att sätta prägel på 1900-talets världspolitik. De unga revolutionsledarna var intellektuella och skolade i Marx, Engels och Franska Revolutionens ideal. I veckans program samtalar vi om hur revolutionen genomfördes, vilka idéer som låg bakom och vad som blev konsekvenserna. Medverkande är Sven-Erik Liedman, idéhistoriker, Elena Namli, vid centrum för rysslandsstudier och Göran Greider, författare. Programledare och producent Peter Sandberg.

Hur påverkar det digitala samhället vår tillit till varandra? Socialpsykologen Lasse Dencik samtalar med informationsvetaren Jutta Haider och arbetslivsforskaren Calle Rosengren, under ledning av Lars Mogensen. Det digitala samhället, det vill säga den verklighet vi lever i idag med en nästan löjligt användarvänlig och snabb kommunikationsteknik, ställer nya krav på hur vi förhåller oss till varandra. I förra veckans program låg fokus på hur vi skapar oss själva och vår moral i denna sköna, nya värld. I veckans program diskuterar vi hur vår tillit till varandra och till de delvis nya institutioner som uppstått, påverkas. Och hur ska vi kunna upprätthålla den nödvändiga tilliten när sätten att spionera på och baktala varandra på nätet tycks outsinliga och svårkontrollerade. Socialpsykologen Lasse Dencik samtalar med informationsvetaren Jutta Haider och arbetslivsforskaren Calle Rosengren, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Vad är det att vara människa i det digitala samhället? Ett samtal från Lund mellan etikforskaren Elisabeth Gerle, socialpsykologen Lasse Dencik och rättssociologen Måns Svensson. Förutsättningarna för att vara människa – hur vi skapar vårt jag och vår moral, hur vi förnimmer världen – har förändrats med den moderna, digitala tekniken. Plötsligt är det så enkelt att kommunicera, skaffa information och underhållning. Vilka är möjligheterna och riskerna med en på så många sätt underlättad tillvaro? I två program diskuteras de nya spelregler som den uppkopplade eran medför. Gäster i det första, Filosofiska rummet: Jaget i det digitala samhället, är etikforskaren Elisabeth Gerle, socialpsykologen Lasse Dencik och rättssociologen Måns Svensson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. 

Journalisterna Göran Rosenberg och Annika Ström-Melin och filosofen Hans Ruin diskuterar den våg av nationalism som nu drar genom Europa. Liksom nationalstaten är nationalism en historiskt ganska ny företeelse. Den tidiga nationalismen pekade framåt, mot frihet från imperier och förtryckare. Men efter två blodiga världskrig ansågs nationalismen  dödförklarad. Nu växer den på nytt i Europa. Varför? Och hur ser nationalismens filosofiska rötter ut? Gäster är journalisterna Göran Rosenberg och Annika Ström-Melin och filosofen Hans Ruin. Programledare Peter Sandberg. Producent Marie-Jeanette Löfgren. Tips på böcker: Nationalism av Sverker Sörlin Nationalismen av Elie Kedourie Nationalism av Ernest Gellner

Konstnären Carl Michael von Hausswolff målade akvareller med aska som han tagit ur en kremeringsugn i nazisternas förintelseläger Majdanek, och ställde ut dem på ett galleri i Lund. Nu berättar han varför i Filosofiska rummet, och han diskuterar konstens frihet med filosoferna Nils-Eric Sahlin och Jeanette Emt. På något sätt måste väl konsten få gå utanför rådande samhällsnormer för att kunna belysa och problematisera dem, och nog kan man hävda att censur och förbud kväser ett öppet samhälle? Samtidigt bör väl lag, moral och normer gälla alla? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Gina Gustavsson, doktor i statskunskap, Göran Greider, författare och journalist och Patricia Lorenzoni, doktor i idéhistoria diskuterar den Franska revolutionen och de tankar som låg till grund för upproret mot makten. Filosofiska Rummets serie om revolutioner fortsätter den här veckan med den Franska revolutionen. Den 14 juli 1789 stormades Bastiljen i Paris, orättvisorna hade gått för långt, liksom fattigdom och armod under den enväldige kung Ludvig den XVI och hans drottning Marie Antoinette. Men hur gick den till, vilka idéer byggde den på och på vilket sätt har den inspirerat senare uppror mot makten? Medverkande är Gina Gustavsson, doktor i statskunskap, Göran Greider, författare och journalist och Patricia Lorenzoni, doktor i idéhistoria. Programledare och producent Peter Sandberg.

En nöt för idéhistorikern Johan Norberg, filosofen Ingar Brinck och hjärnforskaren Germund Hesslow: Vad är intelligens, och i vilken grad är den beroende av arv respektive miljö? Hjärnforskning är en akademisk gren i ropet sedan några år nu. Och i hjärnan sitter något som vi kallar för intelligens; vår förmåga att uppfatta världen, tänka och dra slutsatser. Intelligensen påverkar allt vi gör och allt vi gör påverkar intelligensen, hävdar Johan Norberg redan i underrubriken till sin bok Hjärnrevolutionen. Johan är en av gästerna när Filosofiska rummet undersöker hur intelligens ska definieras, i vilken grad den bestäms av arv respektive miljö, om man blir lyckligare ju intelligentare man är och om intelligens är detsamma som vishet. Utöver idéhistorikern Johan Norberg deltar filosofen Ingar Brinck och hjärnforskaren Germund Hesslow i samtalet, som leds av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. 

Den danske sociologen Rasmus Willig menar att självkritik har ersatt samhällskritik i dagens individualistiska kultur. Samtal mellan Rasmus Willig, religionshistorikern Anne-Christine Hornborg och kulturjournalisten Per Svensson. Nu slår sig partiledarna ner i terapifåtöljen i SVT:s nya serie Nyfiken på partiledaren. I åtta program försöker läkaren och psykoterapeuten Poul Perris förstå partiernas ideologi och värderingar utifrån deras ledares livserfarenheter. Den danske sociologen Rasmus Willig menar att självkritik har ersatt samhällskritik i dagens individualistiska kultur. Arbetslöshet, stress och problem i skolan ansågs på 1980- och 90-talen vara samhällets fel. Idag vänds kritiken inåt, och tystnaden breder ut sig. I Filosofiska rummet prövas Willigs hypotes. Utöver den danske sociologen själv deltar religionshistorikern Anne-Christine Hornborg och kulturjournalisten Per Svensson i samtalet, som leds av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Filosoferna Hans Ruin och Lena Halldenius och Stefan Jonsson, professor i etnicitet, diskuterar kring vad en revolution är för något. Filosofen Hanna Arendt Skriver i sin bok On Revolution att begreppet revolution var okänt före de två stora revolutionerna på 1700-talet, den amerikanska och den franska. Ingen av aktörerna hade den ringaste föraning om hur det nya dramat skulle utvecklas. Sedan dess har världen sett många revolutioner. Men vad är en revolution; hur början den, vilket förlopp har den och vad ska den leda till? I veckans program försöker vi svara på frågan om vad som är karakteristiskt för en revolution. Medverkande är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Nu börjar en ny serie om revolutioner. I första programmet diskuterar filosoferna Hans Ruin och Lena Halldenius och Stefan Jonsson, professor i etnicitet, kring vad en revolution är för något. Filosofen Hanna Arendt Skriver i sin bok On Revolution att begreppet revolution var okänt före de två stora revolutionerna på 1700-talet, den amerikanska och den franska. Ingen av aktörerna hade den ringaste föraning om hur det nya dramat skulle utvecklas. Sedan dess har världen sett många revolutioner. Men vad är en revolution; hur början den, vilket förlopp har den och vad ska den leda till? I veckans program försöker vi svara på frågan om vad som är karakteristiskt för en revolution. Medverkande är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

I år är det val till både kommuner, riksdag och EU-parlament och folkstyret tas för givet. Men har vi kommit till historiens slut eller finns det andra och bättre sätt att styra ett samhälle? Majoritetsförtryck, lobbyistmakt och urholkad demokrati – det är ämnen för Filosofiska rummet Demokratins alternativ med författaren Lena Andersson, Julia Branting, politisk chefsstrateg Malmö stad och filosofen Marcus Agnafors.

Andreas Bergh, Dilsa Demirbag Sten och Lars Trägårdh om tillit: Ett fungerande samhälle tycks kräva ett visst mått av tillit mellan individer och av medborgarna gentemot samhällets institutioner. Åsikten förs ibland fram att tilliten minskar ju större sociala skillnader och etnisk mångfald som finns i ett samhälle. Tilliten kan mätas på olika sätt, och har blivit ett begrepp som gärna undersöks av samhällsvetare och diskuteras av journalister och intellektuella. Vad är tillit, hur viktig är den och är den en sinande tillgång i Sverige idag? Gäster är historikern Lars Trägårdh, journalisten Dilsa Demirbag Sten och nationalekonomen Andreas Bergh. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Bo Isenberg, Jeanette Emt och Tapio Salonen diskuterar vad som kännetecknar det som den brittiske ekonomen Guy Standing kallar för prekariatet - den nya farliga klassen. Arbetsrätten har länge varit omhuldad i välfärdssamhället Sverige. Men vad händer med den stora och växande skaran medborgare som är arbetslösa eller tillfälligt anställda, som inte vet om de har något jobb att gå till nästa månad eller redan imorgon? Och vad innebär prekariatet för samhället? Filosofiska rummet har träffat Guy Standing som framhåller ”prekariatet” som en ny, farlig samhällsklass, och samlat en kvalificerad panel för att diskutera detta prekariat. Gästerna heter Bo Isenberg, Jeanette Emt och Tapio Salonen, och är respektive sociolog, filosof och socionom och fattigdomsforskare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Efter kriget: Att skapa fred och skipa rättvisa. Så lyder rubriken för ett samarbete mellan P1-programmen Obs och Filosofiska rummet kring frågor om just hur det är möjligt att uppnå fred och rättvisa. Men hur förhåller sig dessa stora begrepp till varandra? Hänger de ihop som ler och långhalm? Det ligger nära till hands att säga att fred kräver rättvisa. Ingen varaktig fred utan att parterna i konflikten känner att rättvisa har skipats. Samtidigt är det oftast just krav på rättvisa som driver olika parter att hamna i konflikt med varandra. Olika definitioner av den rättvisa lösningen, vill säga. Filosofiska rummets bidrag i serien heter därför ”Fred eller rättvisa”. Det är ett samtal mellan freds- och konfliktforskaren Ane Kirkegaard, juristen och forskningschefen på Raoul Wallenberg-institutet Christina Jonsson och filosofen Per Bauhn. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. 

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Jeanette Emt diskuterar kring vad vi har för praktisk nytta av filosofi i vardagslivet och i samhället. Vad är kunskap? Har vi en fri vilja? För många lockar filosofin till nyfiket tänkande om livet och världen, medan andra avfärdar filosofin som ett flummigt ämne för huvudfotingar, som grubblar över frågor fjärran våra dagliga liv. Så, är filosofin enbart ett intellektuellt fält eller kan den vara en källa till vägledning i vardagens praktiska bestyr och dilemman? Kort sagt, vad ska vi med filosofin till? Gäster är filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Jeanette Emt. Programledare och producent Peter Sandberg.

Tvättstugan har vi delat länge, och folkbiblioteken är inte heller något nytt. Men annars märks tydliga tecken i tiden på en ny delandetrend där vi arrangerar klädbytardagar, byter hus på semestern, ingår matlag och delar all upptänklig information på nätet. Ett slags nygenerositet där allt mitt är ditt och ägande inte längre är det viktigaste i livet. Om vi verkligen lever i en delandekultur, hur den i så fall uppstått, dess drivkrafter, förutsättningar och konsekvenser diskuterar hållbarhetskonsult Bahare Haghshenas, filosof Magnus Jiborn och sociolog Mikael Klintman med Filosofiska rummets programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Ett fall för Emma Engdahl, Ann Heberlein och Anders Mildner: Smartphonen, datormobilen, har blivit vårt universalverktyg i vardagen. Enligt fransk statistik kollar vi mobilen 150 gånger om dagen. Vi vidrör den först på morgonen och sist på kvällen och förmodligen mycket mer än vår partner.  Datormobilen kan tillfredsställa snart nog alla våra behov och vara ett medel till total frigörelse. Samtidigt är den det ultimata övervakningsverktyget. Dessutom: ju mer vi kommunicerar med våra vänner och kontakter var som helst i världen, desto mindre tycks vi bry oss om vår nästa alldeles bredvid. Så vad gör datormobilen med oss som sociala varelser, och hur påverkar den samhällsbygget i stort? Thomas Lunderquist har träffat den franska filosofen Cynthia Fleury, och i studion samtalar sociologen Emma Engdahl med etikforskaren Ann Heberlein och journalisten Anders Mildner under ledning av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Den skotske upplysningsfilosofen Adam Smith åberopas flitigt än idag. Fast mer av nyliberala ekonomer än av moralfilosofer. Man hänvisar till Smiths begrepp ”Den osynliga handen” i sin argumentation om hur människans egenintresse och de fria marknadskrafterna ska ordna samhället till det bästa. Men Smith förfäktar också människans strävan efter sympati och harmoni med sina medmänniskor. Hur går detta ihop? Annorlunda formulerat: Hur lever man moraliskt i marknadssamhället? Statsvetaren Stefan Björklund, som just utkommit med en bok om Adam Smith, resonerar med Eva Klang Vänerklint, områdeschef inom äldrevården i Landskrona och Stefan de Vylder, nationalekonom. Samtalsledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Bok- och länktips Stefan Björklund: En anständig individualism. Adam Smith flankerad av Francis Hutcheson och David Hume Bo Sandelin: Adam Smith Eva Klang: System, Sympati och Arbetsdelning. En studie av Adam Smiths teorier om människan och samhället - uppsats

Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, och Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, beskriver Higgspartikeln - vars existens bekräftades sommaren 2012 av CERN-laboratoriet i Schweiz. Sommaren 2012 fick de tusentals forskare som varit inblandade i världens största vetenskapliga experiment anledning att jubla. CERN-laboratoriet i Schweiz basunerade ut nyheten: Higgspartikeln är funnen! Den lilla partikeln har varit den länk som fattas för att den s.k Standardmodellen ska fullkomnas. Och det som med Higgspartikeln förklaras är hur massa uppstår. Men vad är Higgs, hur fungerar den och vad har vi för glädje av att ha hittat den? Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, och Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, båda vid Uppsala universitet. Programledare och producent Peter Sandberg Programmet är en återutsändning från mars 2013

Ingar Brinck, Håkan Hydén och Jordan Zlatev diskuterar normer. Varför är det konstigt att stå vänd mot sina medpassagerare i en hiss istället för mot dörren, när det är ofint att vända ryggen mot dem man tränger sig förbi för att nå sin plats i bänkraden i teatersalongen? Det är en fråga om sociala normer. Det finns också andra normer att beakta i livet: språkliga, kulturella, rättsliga... Lyckligtvis hanterar vi de flesta omedvetet. Men varför har vi normer, hur uppstår de och är vi fast i för evigt redan fixerade oskrivna lagar, eller kommer vi i själva verket hela tiden tillsammans fram till nya sätt att förhålla oss till varandra? Allt kanske inte är så hopplöst förutbestämt som vi inbillar oss. Vi kanske idkar onödig självcensur i det sociala livet. I ett samtal inför en månghövdad publik på Filosofiska institutionen under Kulturnatten i Lund, samtalar filosofiprofessor Ingar Brinck med professorn i rättssociologi Håkan Hydén och professorn i lingvistik Jordan Zlatev. Publiken bidrar också med frågor och funderingar. Samtalsledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Här kan man läsa mer om forskningen i som Ingar Brinck leder, som en del i det internationella projektet NormCon: http://www.fil.lu.se/projekt/494 Här om Jordan Zlatevs forskningsprogram om evolution och utvecking av olika betydelsesystem, däribland normativa: http://project.sol.lu.se/en/ccs/ Håkan Hydén är med och driver forskargruppen Cybernormer med tillhörande blogg cybernormer.se. Dessutom har han skrivit boken Normvetenskap.

Kärleken är tålmodig och god, om man får tro Pauli brev till korintierna. Men det är knappast den enda definitionen, konstateras när etikforskaren och författaren Ann Heberlein diskuterar kärlekens väsen med filosofen Jeanette Emt och religionsfilosofen Ervik Cejvan. Kärleken kan vara våldsam i sitt begär och sin maktlystnad. Den kan förföra, förgöra och förvrida huvudet på den mest stillsamma och rationella människa. Om den alls finns, vill säga. För är inte det vi kallar kärlek mest en social konstruktion, en överenskommelse för att tillfredsställa vår önskan efter bekräftelse – eller för att samtidigt tillfredsställa och sätta tvångströja på vår otyglade sexdrift? Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. En Lokatt Media-produktion från Malmö för Sveriges Radio.

Vad är ångest och finns det meningsfull ångest? Samtal mellan Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé o lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare o docent i medicinsk humaniora. Känslan av ångest har varit människan följeslagare genom tiderna. Men vad är ångest? Är den benbart ett meningslöst lidande eller kan det finnas något att lära av den? Existentiella filosofer som Kierkegaard, Heidegger och Sartre såg ångesten som en väg till klarsyn och insikt om vårt ansvar som människor. Men var går gränsen mellan sund och patologisk ångest? Och hur betraktas manlig och kvinnlig ångest? Medverkande är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé o lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare o docent i medicinsk humaniora. Programledare och producent Peter Sandberg.  Boktips: Homo Patologicus av Fredrik Svenaeus               Melankoliska Rum av Karin Johannisson

Att trollkonstnären gömmer ett kort i rockärmen eller i bakfickan, det har vi väl länge misstänkt. Men att forskare lurar oss när de gör enkäter, det är vi kanske inte beredda på. Ändå händer det, också här i trygga Sverige! Kognitionsforskarna Petter Johansson och Lars Hall visar i sina experiment hur vi har anledning att misstro våra sinnen och för den delen också robustheten i våra estetiska, moraliska och politiska val. Hör mer om deras internationellt uppmärksammade begrepp ”Choice Blindness” – beslutsblindhet –  och om andra trollerikonster när Petter Johansson samtalar med trollkarlen Tom Stone och programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Nya tider, nya dignoser. Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé och lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare och docent i medicinsk humaniora diskuterar vår tids psykiska lidande. Panikångest, depression, bipolär sjukdom, ADHD och Asperger. Floran av diagnoser växer, och skapar nya bilder av vilka vi är. För många är diagnosen  en befrielse och en bekräftelse på att det lidande man upplevt har en orsak. Samtidigt riskerar utrymmet för det normala att krympa. I boken Homo Patologicus – medicinska diagnoser i vår tid, beskriver filosofen Fredrik Svenaeus dilemmat med diagnoser och det är också ämnet i programmet. Gäster är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Karin Johannisson, professor i idé och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och Rolf Alzén, läkare och docent i medicinsk humaniora vid Karlstads universitet. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Homo Patologicus av Fredrik Svenaeus.              Melankoliska Rum av Karin Johannisson.

Bör staten vara färgblind, eller behöver vi statistiken för att motverka rasism och främlingsfientlighet? Diskussion mellan statsvetaren Andreas Johansson Heinö, filosofen Karim Jebari och socialpsykologen Lasse Dencik. SCB för demografisk statistik över personer med utländsk bakgrund. Det bör de sluta med, anser statsvetarna Marie Demker och Andreas Johansson Heinö. I en artikel i DN i juli argumenterade de för att staten bör vara ”färgblind”, i bemärkelsen inte göra skillnad på människors ursprung. Annars befästs en skadlig syn på svenskhet. Karim Jebari, doktorand i praktisk filosofi, svarade: ”Genom att förhålla oss till världen som den faktiskt är, snarare än hur den borde vara, kan vi förändra den till det bättre.” Hör Andreas Johansson Heinö, Karim Jebari och Lasse Dencik diskutera Sveriges färgseende med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. Lästips: Andreas Johansson Heinö: Gillar vi olika? Hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen Karim Jebaris blogg: http://politiskfilosofi.com/ Lasse Dencik: ’Transformation of Identities in Rapidly Changing Societies’, in Carleheden, M. & Jacobsen, M. (eds.) The Transformation of Modernity, London: Ashgate 2001; och ´Individers identiteter i højforanderlige samfund' i Lasse Dencik: Mennesket i postmoderniseringen – om barndom, familie og identiteter i opbrud, Værløse: Billesø & Baltzer, 2005.

Moralfilosofin, etiken, uttrycker regler för hur vi bör handla rätt och gott gentemot våra medmänniskor och vår omvärld i stort. Det finns i själva verket många olika sådana etiker. Vissa, som utilitarismen, hävdar att det är handlingens konsekvenser som bör styra oss. Andra, som dygdeetiken, framhåller dygderna som en lämlig kompass. Målet förenar dessa etiker. Men utgångspunkten tycks också densamma: Att den moraliska agenten, alltså vi människor, är rationell. Detta rimmar dock illa med vad modern beteendeforskning berättar, att vi fattar våra beslut högst irrationellt. Vad är då värdet av befintlig etik? Kanske skulle vi behöva formulera en helt ny etik, mot bakgrund mot vad vi nu vet om vårt bristande omdöme... De båda praktiska filosoferna Nils-Eric Sahlin och Per Bauhn samtalar kring detta med programledare Lars Mogensen i veckans upplaga av Filosofiska rummet. Producent är Thomas Lunderquist.

Sverker Sörlin idé och miljöhistoriker och Gustaf Arrhenius, praktisk filosof, diskuterar kring vad människan som individ och som del av ett globalt kollektiv kan göra åt den klimatkastrof många forskare förutspår. Polarisar smälter, extremväder, torka, sötvattenbrist, sjukdomar och epidemier.  Vad ska människan göra för att stoppa den galopperande katastrof många experter förutspår? Hur ser vi på vårt individuella och kollektiva ansvar? Är vi beredda att göra de uppoffringar som kan komma att krävas? Och vad kan humanister bidra med för visioner om ett framtida samhälle? Gäster är Sverker Sörlin, idéhistoriker o professor i miljöhistoria vid KTH och Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi och verksam vid Collège d´etudes mondial i Paris. Programledare och Producent Peter Sandberg Boktips: Tillsammans – en filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat av Folke Tersman.

Per Bauhn och Nils-Eric Sahlin diskuterar om staten ska ta över lite av ansvaret när vi är för dumma för vårt eget bästa. Vi trycker i oss chips och läsk, vi röker och gör en massa andra saker som vi mycket väl vet inte är bra för oss. De senaste decenniernas psykologi och hjärnforskning visar att vi människor helt enkelt inte är så bra på det här med rationellt beslutsfattande. Filosofen och medicinske etikern Nils-Eric Sahlin talar om att vi är enögda, närsynta, och lider av ett allvarligt brytningsfel. Medvetna om denna brist på klokhet vore det kanske klokt att överlåta en del beslut åt staten. Den skulle med tvingande paternalism lagstifta mot att vi skadar oss själva för mycket. Ett annat alternativ är en mer frihetlig paternalism där vi på olika sätt kan presenteras inför det kloka valet i varierande frågor. Detta diskuterar de båda praktiska filosoferna Nils-Eric Sahlin och Per Bauhn med programledare Lars Mogensen i veckans upplaga av Filosofiska rummet. Producent är Thomas Lunderquist. Boktips: Against Autonomy - Justifying Coercive Paternalism av Sarah Conly. Nudge - Improving Decisions about Health, Wealth and Happiness av Richard H Thaler och Cass R Sunstein.  

Författaren Carl-Johan Malmberg och poeten Eva Ström diskuterar William Blake och hans poesi och konst, utifrån boken Stjärnan i foten, som just kommit ut. Poeten William Blake har inspirerat kända sångare som Bob Dylan, Jim Morrison och Patti Smith. Han föddes 1757 i London och ”Att se världen i ett sandkorn, och himlen i en vild blomma” är en av hans mest kända strofer. Blakes stora budskap är att fantasin och inbillningskraften är det som gör människan till människa. Blake är en udda fågel i litteraturhistorien, lika mycket hantverkare som konstnär och poet, och de gåtfulla bilderna han graverade är minst lika starka som dikterna. I programmet tar vi avstamp i författaren och kritikern Carl-Johan Malmberg nya bok Stjärnan i foten, som tolkar Blakes författar och konstnärskap. Medverkande: Carl-Johan Malmberg, författare och kritiker och poeten Eva Ström, som inspirerats av Blakes poesi. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Stjärnan i foten av Carl-Johan Malmberg

Vilket vackert väder! utropar optimisten. Idag, ja replikerar pessimisten. Vilken livsinställning är lämpligast för att leva ett gott liv? Det finns de som hävdar att pessimisten alltid vinner. För antingen har hon rätt, det går faktiskt åt skogen, eller så blir hon positivt överraskad när det trots allt går bra. Optimisten som ständigt räknar med det bästa torde lida större risk att gång på gång besviken. Dessutom finns det inom filosofin en gammal – alltsedan stoikerna – pessimistisk tradition. Olof Röhlander är mental styrketränare. Under Lars Mogensens ledning diskuterar han optimism och pessimism med Jeanette Emt och Ingmar Persson, praktiska filosofer. Producent är Thomas Lunderquist.

Homo Globalis. Så kallar Carlo Strenger den klass människor som håller på att formas av den nya, sammankopplade världen. Homo Globalis delar värderingar och har inga problem att förstå varandra och samarbeta över nationsgränserna. Däremot finns det en risk att den nya sortens människa har svårt att finna mening eller skapa sitt eget liv med den globala marknadsplatsens krav och ideal. Thomas Lunderquist har träffat den schweizisk-israeliska filosofen, psykoanalytikern och samhällsdebattören Carlo Strenger i hans hem i Tel Aviv för ett samtal om detta, men också om hur han som israelisk vänsterliberal intellektuell ser på Israel-Palestina-konflikten.

Vilken typ av kunskap krävs i de yrken som ska garantera vår välfärd och trygghet. Samtal med Göran Rosenberg, författare, Jonna Bornemark, filosof och Markus Antonsson, stationsbefäl vod Södermalmspolisen. Redan antikens filosofer visste att det är en konst både att vara människa och att leva i ett samhälle tillsammans med andra människor. I det moderna samhället finns ett spektrum av yrken som ser till att välfärd och trygghet fungerar: sjukskötare, socialassistenter, poliser och många fler. Men vilken kunskap krävs för att göra ett bra jobb? Hur förs kunskapen vidare och hur värderas den? Medverkande: Göran Rosenberg, författare och journalist, Jonna Bornemark, filosof och föreståndare på Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola och Markus Antonsson, stationsbefäl vid Södermalmspolisen. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Plikten, profiten och konsten att vara människa av Göran Rosenberg.

Ett samtal om den danske filosofen, teologen och författaren Sören Kierkegaard på hans 200-årsdag, vid hans grav på Assistens-kyrkogården i Köpenhamn. Med Kierkegaard-forskarna Roy Wiklander och Lone Koldtoft. För tvåhundra år sedan föddes Skandinaviens mest kända filosof, Sören Kierkegaard, som ligger begravd på Assistens-kyrkogården i Köpenhamn. För att uppmärksamma hans födelsedag beger sig Filosofiska rummet dit tillsammans med två Kierkegaard-kännare, Roy Wiklander och Lone Koldtoft, varav den ena också nedlägger en röd ros på hans grav. Det blir ett samtal om Kierkegaards liv och verk, och om hans syn på samvetet och dess förhållande till etiken. Programledare är Lars Mogensen.  

Är allt inom lagens råmärken lämpliga ämnen att diskutera, och bör man ge sig in i vilka debatter som helst, i den heliga yttrandefrihetens namn? Tre politiska filosofer, Per Bauhn, Lena Halldenius och Magnus Jiborn, diskuterar utifrån en aktuell metadebatt. Är Sverige rasistiskt? Förekommer strukturell diskriminering, och hur bör den i så fall bekämpas? Nyligen kritiserade Aftonbladets kulturredaktör Åsa Linderborg Dagens Nyheters kulturredaktion för att ha publicerat Jasenko Selimovićs svar på Jonas Hassen Khemiris uppmärksammade öppna brev till justitieminister Beatrice Ask om strukturell rasism i Sverige. Linderborgs inställning fick Publicistklubbens ordförande Stina Lundberg Dabrowski att skriva en debattartikel i Expressen i vilken hon hävdar existensen av en ”konsensuselit” som skrämmer dem som vill yppa obekväma åsikter till tystnad. Filosofiska rummet har bjudit in tre politiska filosofer, Per Bauhn, Lena Halldenius och Magnus Jiborn, för att reda ut begrepp och diskutera om det finns vissa ämnen och frågeställningar varom man helst bör tiga.

Författaren Sigrid Combüchen, 71, filosofiska praktikern Tulsa Jansson, 44 och nyss myndiga gymnasisterna Joy Mbatha och Lo Owman Foster funderar på vad en vuxen är för varelse, under ledning av Lars Mogensen, 50. Under ungdomsåren tilltar oftast en insikt om att man måste ta ansvar för sin egen person. Så småningom måste man kanske rentav måste börja ansvara för andra, till exempel sina eventuella barn eller åldrande föräldrar. Är det mängden ansvar man axlar som avgör hur vuxen man är, eller är man vuxen när man är vad andra förväntar sig av en att vara? Detta diskuterar två just myndiga gymnasister, Joy Mbatha och Lo Owman Foster, med filosofiska praktikern Tulsa Jansson, 44 år och författaren Sigrid Combüchen, 71 år. Programledare är Lars Mogensen, 50, producent Thomas Lunderquist, 44. Lyssna också på P1-programmet Tendens serier om ålder och vuxenhet:

Att leva i det främmande kan vara hämmande, men det kan också utmana och utveckla. René Vázquez Díaz, Hanin Shakrah och Lasse Dencik resonerar om diasporans och exilens filosofi. Att leva i diasporan behöver inte betyda detsamma som att leva i exil. Att längta hem behöver inte vara till huset, marken, stenarna där barn man lekt. Att leva i ett annat land, ett annat språk eller en annan kultur än den som man betraktar som sin, kan förvisso vara frustrerande. Men det kan också innebära en kreativ potential. Tillstånden diaspora och exil stöts och blöts när tre gäster möts i veckans upplaga av Filosofiska rummet. Alla har de personliga relationer till tillstånden: författaren René Vazquez Díaz, journalisten och blivande juristen Hanin Shakrah och socialpsykologen Lasse Dencik. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Söndag 3 mars 17:00 i P1 (repris fredag 8 mars 21:03) Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, och Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, beskriver Higgspartikeln - vars existens bekräftades sommaren 2012 av CERN-laboratoriet i Schweiz. Sommaren 2012 fick de tusentals forskare som varit inblandade i världens största vetenskapliga experiment anledning att jubla. CERN-laboratoriet i Schweiz basunerade ut nyheten: Higgspartikeln är funnen! Den lilla partikeln har varit den länk som fattas för att den s.k Standardmodellen ska fullkomnas. Och det som med Higgspartikeln förklaras är hur massa uppstår. Men vad är Higgs, hur fungerar den och vad har vi för glädje av att ha hittat den? Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, och Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, båda vid Uppsala universitet. Programledare och producent Peter Sandberg

Att tänka med kroppen - om dans och filosofi. Samtal inför publik på Skånes Dansteater med koreografen Björn Säfsten, filosofen Per Nilsson och konstprofessorn Gertrud Sandqvist. Programledare är Lars Mogensen.  En filosof och en koreograf gör dansföreställningar tillsammans, samtidigt som de forskar kring dansens förmåga att uttrycka och behandla tankestoff. Det kan handla om språkets våld mot kroppen eller om dansens poetiska förmåga att överskrida gränser och utmana förståelsegrunder. I ett möte inför publik på Skånes Dansteater i Malmö samtalar filosofen Per Nilsson och koreografen Björn Säfsten med konstprofessorn Gertrud Sandqvist om dans som ett sätt att tänka med kroppen. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Christina Ouzounidis, Lasse Dencik och Jenny Maria Nilsson diskuterar vem som är intellektuell idag, och vilken som är hennes position och uppgift. Det finns en föreställning om att en intellektuell ska vara lite undflyende, lite flanör à la Walter Benjamin eller Roland Barthes. Man ska vara lite samtalande, hoppande hit och dit, som ett samtal i Filosofiska rummet… Är det inte lite ansvarslöst? Man ska analysera och kritisera företeelser i samtiden, man ska dekonstruera, men man slipper konstruera något nytt, man slipper undan det mödosamma byggandet av nya fungerande system. Eller, vem är intellektuell idag, och vilken är hennes uppgift?  Samtal mellan dramatikern Christina Ouzounidis, socialpsykologen Lasse Dencik och kulturskribenten Jenny Maria Nilsson.

Mymlan, d v s journalisten, bloggaren och sociala medier-experten Sofia Mirjamsdotter, diskuterar information overload med datavetaren Andreas Jacobsson och kognitionsforskaren Peter Gärdenfors i veckans Filosofiska rummet. Vi lever i ett informationssamhälle och blir översköljda av information under större delen av vår vakna tid. Den amerikanske författaren Clay A Johnson jämför i boken The information diet – A case for conscious consumption (Information till döds på svenska) skräpmatskulturen med informationsfrossan. Skräp in, skräp ut. Fett, salt och socker. Man blir fet och sjuk av friterad kyckling. Och man blir stressad, avtrubbad och dum av för mycket vanföreställningar och lättuggad bekräftelse på internet. Vad bestämmer vad som finns och vad vi tar till oss, hur medvetna är vi om vår informationskonsumtion och vad händer med oss i denna ”information overload” som man talar om – i denna överbelastning av information? Kort sagt: Hur håller vi oss flytande på informationsoceanen? Samtal mellan Sofia Mirjamsdotter, journalist, bloggare och en av Sveriges främsta experter på sociala medier, Andreas Jacobsson som är lektor i datavetenskap vid Malmö högskola och Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

söndag 20 januari 17.00 i P1 (repris 25 januari 21.03) I vår närmiljö tycks verkligheten fungera ungefär på det sätt som våra fem sinnen förnimmer den. Om jag kastar en sten i vattnet så landar den ofta med ett plums ungefär där jag tänkt mig. Men hur är det med universums krafter och de allra minsta av partiklar och energier som bygger upp vår materiella värld, hur väl stämmer exempelvis strängteorin och partikelfysiken med det som vi människor kallar verkligt? Filosofiska Rummet om verkligt och overkligt och hur mycket människan har kognitiv kapacitet att begripa av det till synes obegripliga. Gäster är strängteoretikern Ulf Danielsson och kognitionsforskaren Peter Gärdenfors. Programledare och producent Peter Sandberg. I

Frågan om förhållandet mellan idéer och historia är som frågan om hönan och ägget: Vad kom först? Det vill säga, utvecklas historien utifrån hur filosoferna har funderat på kammaren, eller utvecklas filosofin och idéerna utifrån historiska händelser - och för den delen den tekniska och vetenskapliga utvecklingen? I dagens Filosofiska rummet diskuterar historikern Eva Österberg förhållandet mellan idéerna och historien med idéhistorikerna Svante Nordin och Thomas Kaiserfeld. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Det finns en gammal och ständigt uppblossande konflikt mellan å ena sidan naturvetenskap och å andra sidan kulturvetenskaperna - humaniora och samhällsvetenskap. Den brittiske forskaren CP Snow talade för ett halvsekel sedan om den här motsättningen som en klyfta mellan två olika kulturer, en klyfta som bara tycks vidgas. Andra har beskrivit förhållandet som ett vetenskapskrig: naturvetare som kritiserar sociologer och samhällsvetare för att vara ideologiskt färgade och blinda för vetenskapliga fakta. Humanister som vänder sig mot vad man betraktar som naturvetarnas sammanblandning av vetenskap och förnuft.Det handlar om synen på vetenskap men i förlängningen också om synen på världen och människan, i Filosofiska rummet: Vetenskapskriget, med pedagogen Mina O ´Dowd, biologen Christer Löfstedt och idéhistorikern Svante Nordin. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I Europa har det länge funnits en tanke om att historien utvecklas linjärt och framåt, mot allt Bättre, Sannare och Klokare. Moderniteten med sitt fokus på kunskap och vetenskap har präglat vår världsbild och människosyn. Politiskt skakas nu Europa av ekonomisk kris och misstro mot parlamenten, marknaden och kapitalismen. Runt om i världen tycks religiös extremism och rabiat nationalism förblinda människor. Så hur står sig rationalitet och vetenskap, vilken tilltro finns idag till moderniteten? Detta är det första av tre samtal med idéhistorikern Svante Nordin med utgångspunkt i 1900-talet. Idag samtalar han med sociologen Bo Isenberg och med programledaren Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Boktips: Die Legitimität der Neuzeit av Hans Blumenberg Filosoferna. Det västerländska tänkandet sedan år 1900 av Svante Nordin

Julen är en tid för gemenskap i familjens hägn - en tid när mycket ställs på sin spets: Vad är en familj? Hur ser sambandet ut mellan tvång och gemenskap? Kan jag behålla hörlurarna på under middagen? Måste jag visa glädje när jag får en kokbok jag inte vill ha? Är det anständigt att spendera tusentals kronor på ting som vi inte behöver när det samtidigt finns de i Sverige som inte har råd att köpa gympaskor till sina barn? Filosofiska rummet knäcker julens värsta nötter, tillhandahåller julrim och reson men också delikata dilemman att begrunda. Allt med hjälp av fyra filosoferande nissar: komikerna Anders & Måns (Johansson & Nilsson), kulturjournalist Per Svensson och filosof Jeanette Emt. Programledare: Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

söndag 16 december 21:03 (repris fredag 21 dec 21:03) Är tillväxt enbart en god nyhet? Finns några alternativ till dagens ekonomiska system? Varför vågar politiker inte ta svåra beslut i miljöfrågan? När Filosofiska Rummet nyligen sände från Dramaten i Stockholm fick publiken chans att ställa frågor till de medverkande. Hör frågorna och svaren! Medverkande: Sofia Nerbrand, ordförande i Bertil Ohlin- institutet, Göran Greider, författare och debattör, Sverker Sörlin, idé och miljöhistoriker och Katarina Bjärvall, författare och journalist som skrivit om konsumtion. Programledare Peter Sandberg Producent Marie-Jeanette Löfgren

Varje dag möts vi av alarmerande siffror om krisländernas ekonomier, om stigande arbetslöshet och om mänskliga tragedier. I samarbete med Dramaten arrangerade Sveriges Radio nyligen en helkväll om krisen då vi också spelade in ett Filosofiska Rummet om krisen, konsumtionen och moralen. Medverkande: Sofia Nerbrand, ordförande i Bertil Ohlin- institutet, Göran Greider, författare och debattör, Sverker Sörlin, idé och miljöhistoriker och Katarina Bjärvall, författare och journalist som skrivit om konsumtion. Programledare: Peter Sandberg

En plötslig regnbåge över hustaken, ett ansikte i vimlet eller en handväska från en italiensk designer: Vad är skönhet? Är föremål vackra för att de skänker glädje eller skänker de glädje för att de är vackra? Vilken är skönhetens plats i konsten och hur förhåller sig skönhet till godhet och sanning? Om detta samtalar gästerna i Filosofiska rummet.    Det Sköna, inspelat inför publik på Dunkers kulturhus i Helsingborg på den av Unesco proklamerade Filosoferandets dag den 15 november. Gäster är Pontus Kyander, direktör för Trondheims konstmuseum, filosofen Jeanette Emt och Tulsa Jansson, filosofisk praktiker. Programledare: Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Och Gud skapade människan till sin avbild. Åtminstone i 1 Mosebok 1:27. Den bibliska skapelsemyten har möjligen en del i människans förhållande till icke-mänskliga djur. Vi lever medvetet eller omedvetet i föreställningen - eller förvillelsen? - att vi är mer värda än andra levande varelser. Denna antropocentrism, denna människans tendens att sätta sig själv i centrum: Är den alls berättigad? Att mena att just människolivet är heligt och okränkbart blir ju på bekostnad av de andra djuren. Hur bör vi leva och förhålla oss till övrigt liv på jorden? Dessa frågor dryftar Ann Heberlein, etikforskare och författare, Mathias Osvath, som jämför kognitiva mekanismer mellan olika djurarter och Helena Pedersen, som bedriver kritiska djurstudier. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Om man inte tror på gud, vad ska man då tro på? Möjligen räcker det inte att konstatera att religionerna är hokus-pokus. Möjligen behöver ateisten något annat för sina existentiella funderingar. Men vad? I förra veckans program föreslog filosofiprofessor Hubert Dreyfus något slags sekulär polyteism à la Homeros. Vad föreslår veckans OBS-debattörer, tillika dagens gäster i Filosofiska rummet, cancerläkare och terapeut Pia Dellson, ambassadör Ulla Gudmundson och religionshistoriker Olav Hammer? Med detta program knyter vi åt säcken om P1:s temavecka Vad ska man tro på? Se faktaruta! Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I Filosofiska rummet Utblick beger sig Thomas Lunderquist till USA och träffar Hubert Dreyfus, filosofiprofessor vid Berkley-universitetet i Kalifornien, vars senaste bok, All Things Shining, handlar om att läsa litterära klassiker för att finna mening i en sekulär tid. Måndag till torsdag 15-18 oktober följer OBS! upp de här frågorna med inlägg av tre tänkare - religionshistorikern Olav Hammer, onkologen Pia Dellson och Sveriges ambassadör vid den Heliga stolen, Ulla Gudmundson - och en intervju med Alain de Botton. Fredagen den 19 oktober intervjuar programmet Människor och tro dessutom religionskritikern Richard Dawkins, debatterar nyateismen och rapporterar om ateisternas ställning i USA - en helt annan än i Europa. Boktips: Hubert Dreyfus och Sean Dorrance Kelly: All Things Shining. Reading the Western Classics to Find Meaning in a Secular Age. Boktips i Dreyfus och Kellys bok: David Foster Wallaces Infinite Jest, Homeros Odysséen, Aischylos Orestien, Bibeln, Augustinus Bekännelser, Dantes Den gudomliga komedin, Herman Melvilles Moby Dick

Vid mitten av 1700-talet försökte Carl von Linné systematisera människans mentala sjukdomar. Filosofiska rummet fördjupar sig anteckningarna från Linnés föreläsningar, vilka ger en bild 1700-talets syn på människans psyke. Gäster är Nils Uddenberg, docent i både psykiatri och empirisk livsåskådningsforskning.och Gunnar Broberg, professor i idé och lärdomshistoria. Programledare och producent Peter Sandberg

Människan har en stor förmåga att skapa mening i sitt liv. Men kanske behöver vi skapa en mening också med döden. Del 2 i filosofiska rummets serie om döden och existensen. Programledare: Peter Sandberg.

Den gyllene regeln är enkel, och religionerna och filosoferna är samstämmiga: Vi bör behandla våra medmänniskor som vi själva vill bli behandlade. Ändå är resultatet nedslående. Oginhet, Missunnsamhet, själviskhet, krig och tortyr florerar i världen. Varför är det på detta viset? Kring detta grunnar och resonerar gästerna i veckans Filosofiska rummet: Stefan Einhorn, läkare och författare, Ann Heberlein, etikforskare och författare och Mathias Osvath, kognitions- och primatforskare - tillsammans med en publik på Filosofiska institutionen vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Söndag 16 september 17:00 i P1 (repris fredag 21 september 21:03) Tanken på den egna döden gör de flesta av oss sårbara. Samtidigt är det ett existensvillkor vi aldrig kan slita oss loss från. Och kanske är medvetandet om döden nödvändig för att vi ska kunna känna en djupare mening med livet, och en förutsättning för en stark livskänsla. Kloka människor har i alla tider påpekat vikten av att se döden som en del av livet. Detta är temat för två Filosofiska rummet. Det första sänds nu på söndag. Gäster är KG Hammar, tidigare ärkebiskop, Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns Högskola och Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska Institutet

Globalt sett är Sverige ett bra land att leva i. Så varför mår så många så dåligt, varför tar en av tjugo svenskar antidepressiva mediciner? I Filosofiska rummet diskuteras om det bara handlar om kemisk obalans i hjärnan, eller om det kan ha något med samhällets organisation att göra: Saknar vi en djupare mening när vi blir pepprade med oändliga möjligheter till förströelse och underhållning av den digitala underhållningsindustrin, är konkurrensen för hård i marknadsliberalismen, eller är det snarare så att den statsindividualistiska välfärdsmodellen har gjort oss ensamma och olyckliga, när meningen var att ge alla samma chans genom att frigöra oss från beroendet av vår klass och den familj som vi råkat födas in i? Gäster är David Eberhard, psykiater, Elisabeth Gerle, etikforskare och Vibecke Klüft, läkare och terapeut. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Utan tvivel är man inte riktigt klok, sa Tage Danielsson. Och den brittiske filosofen, matematikern och författaren Bertrand Russell konstaterade att Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel." Finurligt, och kanske till och med sant. Blir man då klok av att tvivla, och hur tvivlar man på rätt sätt? Man kan ju betvivla att det skulle vara så fruktbart att tvivla på allt I veckans Filosofiska rummet möts en filosofisk praktiker som vill återupprätta tvivlet som livshållning, en snabbfotad "doer" och en akademisk analytisk filosof. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Filosofiska rummet: Special med anledning av domen mot Anders Behring Breivik. Om ideologierna som format Breiviks världsbild och samhällsklimatet som vuxit fram i Europa. I Filosofiska rummet: Special frågar vi oss också vad som händer om man demoniserar en person som Breivik. Gäster i programmet är Ola Larsmo, författare och ordförande i Svenska Pen, Lisa Bjurwald, författare till boken Europas skam, Lars Gule och Lars Svendsén, norska filosofer,och Magnus Linton, författare till boken De hatade och Anna-Lena Lodenius, journalist och författare som studerat extremnationalistiska rörelser.Programledare Peter SandbergProducent Marie Liljedahl

Filosofiska rummet avslutar vårsäsongen med två program fyllda med filosofiska boktips för semesterläsaren som kräver lite mer i den berömda hängmattan eller solstolen än lättsmält ond, bråd död. I förra programmet tipsade panelen om fyra 1900-talsfavoriter, och i detta det sista Filosofiska rummet före sommaruppehållet presenterar de fyra var sin nyutgiven tankebok för de mer krävande hängmatteläsarna: Jeanette Emt tipsar om Derek Parfits On What Matters, vol 1-2 från 2011 Kenneth Hermele tipsar om Jonathan Safran Foers Äta djur från 2011 Magnus Jiborn tipsar om Daniel Kahnemans Thinking, Fast and Slow från 2011 Jenny Maria Nilsson tipsar om Torbjörn Tännsjös Privatliv från 2010 Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Filosofiska rummet avslutar vårsäsongen med två program fyllda med filosofiska boktips för semesterläsaren som kräver lite mer i den berömda hängmattan eller solstolen än lättsmält ond, bråd död. Nästa vecka blir det idel nyutgivna böcker, men här tipsar expertpanelen om var sin 1900-talsfavorit: Jeanette Emt tipsar om Susanne Langer: Filosofi i en ny tonart från 1942. Kenneth Hermele tipsar om Carolyn Merchant: Naturens död från 1980. Magnus Jiborn tipsar om Thomas C Schelling: Micromotives and Macrobehavior från 1978. Jenny Maria Nilsson tipsar om Albert Camus: Människans revolt från 1951. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Böckerna som kommer att rekommenderas och diskuteras nästa vecka, 24 juni: Torbjörn Tännsjö: Privatliv (2010) Derek Parfit: On What Matters (vol 1-2) Daniel Kahneman: Thinking, fast and slow (2011; Tänka snabbt och långsamt, utkommer på svenska i oktober) Jonathan Safran Foer: Äta djur (2011)

Söndag 3 juni 17.00 i P1 (repris fredag 8 juni 21.03) Glädjande nog är det få cancerpatienter som känner djup ångest när slutet närmar sig. Döden går oftast att hantera känslomässigt. Ändå är det en rad existentiella frågor som oundvikligen möter en patient på vägen mot den sista tiden: vad händer i dödsögonblicket, vad innebär det att inte finnas, finns det någon mening? Dessutom väcks känslor av existentiell ensamhet. Det är jag som ska lämna livet, i döden är jag ensam. I programet medverkar Peter Strang och Lisa Sand som båda har lång erfarenhet av att arbeta med människor i livets slutskede. Medverkande: Peter Strang, överläkare vid Stockholms sjukhem och professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet och Lisa Sand, medicine doktor och kurator på ASHI - avancerad sjukvård i hemmet. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Livsglädjen och det djupa allvaret av Peter Strang

"Filosofin är död." Så bryskt avfärdar Stephen Hawking alla vetenskapers moder i sin nya bok Den stora planen, med ambitionen att presentera nya svar på några grundläggande existentiella frågor. "(Filosofin) har inte följt med utvecklingen inom naturvetenskaperna, särskilt inte fysiken." Stämmer det? I Filosofiska rummet möts idag tre professorer - en teoretisk fysiker, en dito filosof och en hjärnforskare: Bengt E Y Svensson, Anna-Sofia Maurin och Germund Hesslow, för att diskutera Hawkings påstående och försöka svara på var och hur mänsklighetens och tillvarons stora frågor förvaltas idag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Lokatt Media för Sveriges Radio.

Att vara eller inte vara, det är frågan - som inte bara Hamlet funderat på. Existentialisten Albert Camus menade i Myten om Sisyfos att självmordet är den enda riktigt viktiga filosofiska frågan: Är livet meningsfullt att levas, i en meningslös och absurd tillvaro? Andra filosofer avfärdar självmordet som omoraliskt, ytterligare andra som irrationellt: Självmordet är en permanent lösning på dett tillfälligt problem. Filosofin gör anspråk på att behandla de stora, eviga frågorna. Men i vilken grad förlitar sig den verkligt deprimerade människan på förnuftsmässigt, logiskt resonerande när hon tänker på liv och död? I Filosofiska rummet: Självmordstankar diskuterar författaren Niklas Rådström, som skrivit boken En handfull regn om sin barndomsvän och hans självmord, med psykiatern Åsa Westrin och filosofen Jeanette Emt. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Lokatt Media för Sveriges Radio.

Intellektuella har ett problematiskt förhållande till idrott och idrottande, med drag av såväl förakt som fascination: Folk som tränar är ytliga och egoistiska. De bryr sig mer om hur de ser ut än om världen och sina medmänniskor. Och tänk på hur många böcker man inte hinner läsa när man hänger på gym eller är ute och knatar runt, runt! Det ligger dessutom något ociviliserat i att tävla, i att vilja slå motståndaren med muskelkraft och fysisk snabbhet snarare än med goda argument. Samtidigt är den vältränade kroppen vacker, och den fysiska ansträngningen något ädelt som lämpar sig väl som metaforer vid betraktande av människans lott i en meningslös värld. I Filosofiska rummet: Den dumma idrotten diskuterar idrottsfilosof Kutte Jönsson, skribent Jenny Maria Nilsson och idehistoriker Sverker Sörlin förhållandet mellan intellekt och idrott. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I år har det funnits romer i Sverige i femhundra år, och söndagen den 8 april firar romerna sin nationaldag. Det faktum att ett folk utan eget territorium kan fira nationaldag väcker en rad frågor: Vad betyder begreppet nation? Vad innebär det att tillhöra en nation men vara medborgare i en annan stat? Hur formar vi vår identitet utifrån nationstillhörighet och medborgarskap, och vem värnar våra mänskliga rättigheter när vi inte har samma nations- och statstillhörighet? Detta diskuterar Monica Caldaras, grundare av romska kulturcentret i Malmö med filosofen Lena Halldenius och historikern Dick Harrison, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Söndag 1 april 17.00 i P1 (repris fredag 6 april 21.03) Begreppet kvalitet används såväl när det gäller skjortor som utbildningssystem och konstverk. Men vad menar vi med kvalitet och hur har begreppet förändrats över tiden? Vem avgör vad som är kvalitet och menade man samma sak med kvalitet när man byggde pyramider i Egypten som när man byggde förorter på sextiotalet? Medverkande Andreas Berg, doktor i pedagogik vid Örebro universitet Anders Burman docent i idéhistoria och Jonna Bornemark, doktor i filosofi, båda vid Södertörns högskola. Programledare och producent Peter Sandberg

En dialog ur författaren Niklas Rådströms pjäs Bibeln, som spelar just nu på Göteborgs stadsteater: Exegeten: De där historierna är inte bara upphittade arkeologiska föremål att betrakta i en glasmonter. Ateisten: Det är bara sagor. Exegeten: Vi måste ge dem liv och mening. Ateisten: Man kan ju inte ge mening åt det som inte finns. Exegeten: Vi måste hela tiden ge allt i våra liv ny mening. Det gäller även Gud. I en inspelning från Göteborgs stadsteater diskuterar programledare Lars Mogensen vårt behov av myter med Niklas Rådström och litteraturvetaren Lisbeth Larsson. Producent är Thomas Lunderquist.

Den psykiatriska historien rymmer allt från djävulsutdrivning och galltömning till lobotomi och psykoanalys. Så hur har man betrakttat och förklarat psykisk sjukdom genom seklerna? Vad har setts som normala känslouttryck och vad har sett som uttryck för psykisk störning? Den kultiverade 1700-talsmänniskan skulle vara hyperkänslig medan 1800-talets ideal var hårdhet och styrka. Medverkande är Karin Johannisson, professor i idehistoria och Nils Uddenberg, docent i psykiatri och livsåskådningsforskning.

Korrumpera betyder förstöra, och tittar man närmare på många länder i Öst- och Centraleuropa, Afrika och Asien ser man hur den allt genomsyrande korruptionen förstör alla möjligheter att skapa ett rättssäkert och demokratiskt samhälle där människor litar på varandra - och på att behandlas lika av samhällets olika institutioner. Sverige är å sin sida ett av världens minst korrupta länder. Ändå tycks muthärvorna stå som spön i backen, och "Göteborgsandan", där närings- och föreningsliv är kompis med politiker och myndigheter, utgör en gynnsam jordmån för mutor, korruption och gräddfiler. Beror detta på en vässad "mutblick" i Sverige? Var går gränsen mellan förtroende och korruption, och exakt var tippar den förtroendeskapande vängåvan över i regelvidrig muta? Detta diskuterar filosofen Magnus Jiborn med sociologen Malin Åkerström och statsvetaren Mi Lennhag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Söndag 4 mars 17.00 i P1 (repris fredag 9 mars 21.03) Att utdela kollektiv skuld är ett ständigt återkommande tema i historien: judarnas skuld för Jesu död på korset, kristnas skuld för korstågen, västvärldens skuld för kolonialismen, tyskarnas skuld för förintelsen, mäns skuld för kvinnoförtrycket, muslimers skuld för islamistiska terrordåd osv. För en tid sedan uttryckte filosofen Torbjörn Tännsjö på Newsmill att alla judar borde ta avstånd från israels politik. Är det ett sätt att tvinga på judar kollektiv skuld och ansvar eller är det rimligt att man tar ansvar för den religion eller ideologi man identifierar sig med?  Medverkande är Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, Dilsa Demirbag-Sten, författare och journalist och Lasse Dencik, professor i socialpsykologi.  Programledare och producent Peter Sandberg Programmet är en repris från juni 2011

Söndag 26 februari 17:00 i P1 (repris 2 mars 21:03) Det antika dramat föddes i Aten vid 400-talet före vår tidräkning. Det var också den antika filosofins tidevarv. Så på viket sätt speglar det antika dramat den klassiska filosofin? När kung Oidipus och Antigones öden leder mot en undergång som inte går att trotsa, hur ska dessa öde tolkas filosofiskt? Och hur har sentida filosofer använt det klassiska dramat i sitt tänkande? Medverkande är Sven-Olof Wallenstein, lektor i filosofi och estetik, Cecilia Sjöholm, professor i estetik och Magnus Florin, chefsdramaturg på Dramaten. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Antiginekomplexet av Cecilia Sjöholm

Att livet och universum har en början och ett slut är svårt för att inte säga omöjligt att förstå. Var fanns jag innan jag blev till? Var finns jag när jag är död? Men motsatsen, tidens och rummets evighet och oändlighet är lika omöjliga att föreställa sig. Att tid och rum i extremerna är ofattbara begrepp, hur handskas vi med det? Hur återskapar, gestaltar, besvarar en konstnär, en vetenskapsman och en filosof de största frågorna? Det är ämnet för veckans Filosofiska rummet, som spelas in inför publik på konstmässan Supermarket på Kulturhuset i Stockholm (fredagen den 17 februari kl 14.00 i Studio 3). Gäster är Bengt Gustafsson, professor i astrofysik vid Uppsala universitet, konstnären Lisa Jonasson som just nu ställer ut på Bonniers konsthall och Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I SVT:s dramaserie Äkta människor utför ett slags humanoider, hubotar, alla slags tjänster åt de riktiga människorna. Serien är spännande och skrämmande som underhållning, men den kommenterar också vårt högteknologiska samhälle och väcker tankar om mänskliga mekanismer som vilja till makt, libido och främlingsfientlighet. Men hur stor är egentligen skillnaden mellan dessa hjälpredor och sexdockor, och oss äkta människor av kött och blod? Nya rön inom hjärnforskning, biologi och psykologi verkar ge allt mindre spelrum för den fria, väljande individen. Är vi kanske alla i själva verket hubotar, helt styrda av en avancerad mekanik och mjukvara som gör att vi handlar efter ett fixt och färdigt schema av drifter och instinkter? Gäster i veckans Filosofiska rummet är hjärnforskaren Germund Hesslow och filosoferna Asger Kirkeby-Hinrup och Jeanette Emt. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Söndag 10 juni 17.00 i P1 (repris fredag 15 juni 21.03) Varför är vissa filosofiska texter så otillgängliga och snåriga medan andra kan vara förhållandevis lätta att ta till sig? Platon, Descartes och även Nietzsche kan åtminstone delvis upptäckas på egen hand medan Kant, Heidegger och Wittgenstein kräver stora ansträngningar eller lärarledd handledning. Men måste det vara så snårigt och måste varje filosof uppfinna en egen begreppsapparat för att fånga in sina tankar? Gäster är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Jonna Bornemark doktor i filosofi vid Södertörns högskola och Erik Jansson Boström, doktorand i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Programledare och producent heter Peter Sandberg. Programmet är en repris från maj 2011

Frågan om hur vi ska förhålla oss till lagen kan tyckas självklar: vi ska lyda! Ändå kan den ibland synas orättvis. Legalt är kanske inte alltid legitimt? Faktum är att lagar, liksom ett samhälles värderingar, förändras över tid. En annan värld är möjlig! utropar aktivisten. Men bör de sociala rörelserna verka med eller mot lagen i sin kamp för andra möjliga världar, andra samhällssystem än det rådande? Land ska med lag byggas. Men vem som bygger lagarna, för vem de byggs och utifrån vilka kriterier - det kan tåla en granskning. För detta är filosofen Per Bauhn och rättsvetaren Mikael Baaz inbjudna till Filosofiska rummet och ett samtal med programledaren Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist, Lokatt Media i Malmö, för Sveriges Radio.

Söndag 22 januari 17:00 i P1 (repris fredag 27 januari 21:03) Under senare tid har flera Europeiska ledare uttryckt sin skepsis mot ett samhälle byggt på multikulturalism. Sarkozy, Merkel och Cameron menar att multikulturalismen är misslyckad. Så hur ska vi förhålla oss till varandra i ett samhälle där flera kulturer lever sida vid sida? Var går gränsen för tolerans och var går gränsen för krav på anpassning? Ska minoritetskulturer ha särskilda rättigheter att få leva enligt traditioner och religiösa påbud? Eller ska alla betraktas som individer i en medborgargemenskap, underställda samma lagar, skyldigheter och rättigheter, oavsett kulturella tillhörighet? Medverkande är samhällsdebattörerna Dilsa Demirbag-Sten och Göran Rosenberg och Lasse Dencik, professor i socialpsykologi. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Till frihetens försvar - en kritik av den normativa mångkulturalismen, av Dilsa Demirbag-Sten och Per Bauhn

När vi läser om massmördare och våldsverkare tänker vi ofta att vederbörande måste vara galen - det är ju helt sjukt att begå så onda handlingar! Men lagens och experternas definition av sjukdom är inte riktigt densamma som i det allmänna medvetandet. Och inte sällan vacklar även expertisen; i Norge gör just nu olika läkare helt skilda analyser av massmördaren Breiviks mentala hälsa. I Filosofiska rummet: Ondska som sjukdom hör vi den norske filosofen Lars Fr H Svendsen, författare till Ondskans filosofi, diskutera med Pontus Höglund, som forskar i medicinsk etik vid rättspsykiatriska kliniken i Malmö och lundafilosofen Jeanette Emt. Det handlar om olika former av ondska och hur detta begrepp är kopplat till sjukdom, fri vilja och frivilligt handlande. Producent är Thomas Lunderquist och programledare Lars Mogensen. Producerat av Lokatt Media för Sveriges Radio. Finns ondska, eller är det en sjukdom som kan botas? Eller har du andra synpunkter på vad som sägs i programmet? Skriv en kommentar i vårt kommentarsfält - och tänk på att hålla god ton och att argumentera sakligt för din ståndpunkt!

Söndag 8 januari 17.00 i P1 (med repris fredag 13 januari 21.03) Utan matematik hade den tekniska utvecklingen varit omöjlig och naturlagarna hade än idag varit outforskade. Så vad är matematik? Är matematik en mänsklig uppfinning eller existerar den oberoende av människan. Reflektion kring matematikens natur har spelat stor roll för filosofin och Euklides verk Elementa fungerade som lärobok i geometri i mer än två tusen år. Gäster är Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik och Gunnar Berg, lektor i matematik, båda vid Uppsala Universitet. Programledare och producent Peter Sandberg Programmet är en repris från januari 2011

Extramaterial till Filosofiska rummet Utblick 20120101: Hela Thomas Lunderquists intervju med Marjolijn Februari

Extramaterial till Filosofiska rummet Utblick 20120101 Hela intervjun med Ingrid Robeyns

Filosofiska rummet Utblick: Frihet och jämlikhet i världens mest liberala land. I Nederländerna har det blivit vanligt att ifrågasätta författningens första paragraf, som garanterar alla medborgare lika behandling oavsett kön, religion, livsinriktning eller ras. Många menar att det är en tyrannisk form av jämlikhet som tvingar människor att vara jämlika. Marjolijn Februari, rättsfilosof, kolumnist och skönlitterär författare i Amsterdam, menar tvärtom att paragrafen inte tvingar folk att vara lika utan tillåter dem att vara olika. I veckans Filosofiska rummet träffar Thomas Lunderquist henne, och han beger sig också till Erasmus-universitetet i Rotterdam och ekonomen och filosofen Ingrid Robeyns. Både hon och Februari framhåller den indiske nationalekonomen Amartya Sen och hans Capability Approach, vikten av att människor tillerkänns en jämlik möjlighet att skapa sina liv. Producerat av Lokatt Media för Sveriges Radio.

Muslimska kvinnor som trakasseras för sin slöja. Judar som blir angripna på väg till och från synagogan och homosexuella som misshandlas på grund av sin sexuella läggning. Den typen av brott kallas hatbrott och sker i de mest vardagliga sammanhang. Varje år görs över femtusen anmälningar och säkert är det många som inte ens polisanmäls. Vad vill samhället visa genom att kalla vissa handlingar för hatbrott? Är det värre att bli misshandlad av någon som hatar en för den grupp man tillhör snarare än för den man själv är? I Filosofiska rummet möts denna vecka David Brax, som är filosof och ingår i ett internationellt forskningsprojekt om hatbrott, Jeanette Larsson, kriminalinspektör och hatbrottsutbildare vid polisen i Malmö och Per Ole Träskman, professor i straffrätt. Lars Mogensen är programledare, Thomas Lunderquist producent. En Lokatt Media-produktion för Sveriges Radio

Söndag 18 december 17.00 i P1 (med repris fredag 23 dec 21.03) När började människan prata? Och varför pratar vi? Frågan om när människan började tala är fortfarande något av en vit fläck på den evolutionsbiologiska kartan, däremot finns en uppsjö av mer eller mindre fantasifulla teorier och spekulationer. Faktum är att Linguistiska sällskapet i Paris 1866 bannlyste all vidare diskussion om språkets ursprung, man hade tröttnat på alla lösa spekulationer och bristen på fakta, och det dröjde ända fram till 1990-talet innan seriös forskning kom igång på allvar. Vad man vet är att vi härstammar från språklösa apor och att språkförmågan bör ha utvecklats under de senaste trehundratusen åren. Frågorna bland dagens språkforskare är om är om vår hjärna har ett biologiskt utvecklat språkorgan eller om det är en del av hjärnans vanliga kognitionskapacitet eller är kanske språket helt enkelt en mänsklig uppfinning? Gäster: Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Lasse Berg, författare och Karin Aronsson, professor vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Hur Homo blev sapiens av Peter GärdenforsTankens vindlar av Peter Gärdenfors Gryning över Kalahari av Lasse Berg Programmet är en repris från maj 2010  

Förr i tiden arbetade man för att skapa en meningsfull tillvaro och fritid. Nuförtiden tycks arbetet ha blivit ett självändamål. Sällan om någonsin hör man längre i det realpolitiska offentliga samtalet någon som förespråkar sänkt arbetstid. Tvärtom verkar alla riksdagspartier överens om att det är arbetslinjen som gäller. Men måste det vara så? Är heltidsarbete för alla nödvändigt för ett blomstrande samhälle? Skulle inte den alltmer effektiviserade produktionen kunna ge oss utrymme att leva medan vi lever, istället för att bara skapa ännu mer stress? I Filosofiska rummet möts Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och upphovsman till RUT-avdraget, Roland Paulsen, sociolog och kritiker av arbetssamhället, samt historikern Victor Lundberg. Lars Mogensen är programledare, producent Thomas Lunderquist. En Lokatt Media-produktion för Sveriges Radio. Lyssna på Tendens om arbetet:

Säg moral eller etik, och många ser Gud och hans bud, kyrkan och hyttande präster för sitt inre öga. Det har blivit hög tid att frigöra etiken ur religionens tvångströja! Det menar Birgitta Forsman, som i sin nyutkomna bok Gudlös etik motiverar sin åsikt bland annat med att religionens inflytande styr in det moraliska tänkandet på underlivsfrågor, och ger dessa frågor reaktionära svar som skapar mycket lidande. Men religion är inte lika med fundamentalism, menar Anders Piltz, katolsk präst och professor i latin. Människorna behöver religionens mångtusenåriga erfarenheter. I Filosofiska rummet möts Birgitta Forsman och Anders Piltz i en debatt under Lars Mogensens ledning. Producent är Thomas Lunderquist.

"Minnena ljuger" heter Kjell Espmarks memoarbok. Och minnesforskaren och neuropsykologen Mikael Johanssons forskning tycks landa i samma slutsats. Är våra minnen verkligen så opålitliga, och varför är det i så fall på detta viset? Vad får det för konsekvenser och kan medvetenheten om minnenas otillförlitlighet vara till någon hjälp? Dessa frågor och fler diskuteras när Filosofiska rummet gör sitt sista besök på Grubbelklubben i Malmö för den här säsongen. Lars Mogensens gäster är författaren och akademiledamoten Kjell Espmark, minnesforskaren Mikael Johansson och psykologen Eugenia Rozenberg. Producent: Thomas Lunderquist.

Makt. Det är något malmklingande över ordet, något stålglänsande och karismatiskt. Makt är härligt men farligt, den riskerar alltid att slå över i maktmissbruk och förtryck. Man kan betrakta livet på jorden som en härva av intrikata maktrelationer. Man kan anse att makt i sig är något fult och ont, och att makt är till för att avslöjas och bekämpas. Men bör alla maktförhållanden utjämnas? Är den fullständiga jämlikheten ett ideal i alla lägen? Detta och många fler aspekter på makt diskuteras i veckans Filosofiska rummet, som än en gång är inspelat på Grubbelklubben på Moriska paviljongen i Malmö. Gäster är kulturvetaren Petra Ragnerstam, kulturjournalisten Per Svensson, filosofen Jeanette Emt - och en publik med många frågor och synpunkter. Programledare: Lars Mogensen.

Jätteproppen Orvar skojades det om en gång i tiden. Det är den generationen som nu drar på sig golfbagen eller försöker förverkliga sina drömmar. Friskare och rikare än tidigare generationers gamla - och ändå skrämda av det ålderdomens smygande förfall som är lika hotfullt som alltid. Men åldrandet är inget som inträffar vid 65 eller 75. Att bli gammal är en sak, men åldrandet är en process som inleds direkt när livet börjar. Många av oss försöker skjuta upp det eller förneka det. Hälften av de barn som föds idag kommer att bli 100 år. Ändå finns det folk som drabbas av åldersnoja när de fyller 30. Vad är det vi är så rädda för med livet? Fysikern och författaren Bodil Jönsson diskuterar åldrandets utmaningar och möjligheter med artisten och poeten Emil Jensen när Filosofiska rummet fortsätter sitt gästspel på Grubbelklubben, Moriska paviljongen i Malmö.

Samtalet och publikfrågorna om mänsklighetens undergång och dess möjliga räddning fortsätter.

Vi bryr oss mest om våra närmaste och startar gärna krig med alla andra. Vi tänker kortsiktigt, kan bara planera för den närmaste framtiden och för det som ligger närmast framför näsan. Det fungerade förr, i småskaliga samhällen, men hur ska det gå i den globaliserade byn där det tekniska framsteget gjort det möjligt, för att inte säga troligt, för oss att ta kål på oss många gånger om? Åt skogen, är tesen. Människans moraliska utveckling har rent evolutionärt inte hängt med. Kanske måste vi hjälpa moralen på traven, biomedicinskt? Eller måste vi politiskt tvinga tillbaka människans räckvidd till det lokala planet? Meningarna krockar när filosoferna Ingmar Persson och Karim Jebari och humanekologen Alf Hornborg tänker högt, inför publik på Moriska paviljongen i Malmö, under ledning av Lars Mogensen.

Här bjuder vi på mer diskussion och publikfrågor, extramaterial som inte fick plats i radiosändningen av Filosofiska rummet: Det går förmodligen åt skogen. Om mänsklighetens undergång och vad vi kan göra för att rädda oss.

Söndag 2 oktober 17:00 i P1 (repris fredag 7 okt 21:03 ”Gift dig, och du kommer att ångra dig. Gift dig inte, och du kommer att ångra dig”. Citatet kommer från filosofen Sören Kierkegaard och ger en illustration till hur svårt det kan vara att välja i livet. För Kierkegaard var att välja av grundläggande betydelse i livet, bara genom att välja kan en människa bli sig själv. Filosofen själv gjorde själv något av ett ödesval när han som ung valde att bryta förlovningen med sin älskade Regine, ett val som kom att gå som en röd tråd genom hans filosofi. Gäster är Jonna Lappalainen, doktor i filosofi vid Södertörns högskola,  Lambros Roumbanis doktor i sociologi vid Södertörns högskola och Henry Montgomery professor i kognitiv psykologi vid Stockholms universitet. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Antingen-eller av Sören Kierkegaard

söndag 25 september 17:00 i P1 (repris fredag 30 sept 21:03) Är matematik en egen vetenskap, oberoende av naturvetenskapen, eller existerar matematiken bara när den tillämpas inom andra områden? Och hur är det med de matematiska objekten, finns de och i så falla hur? Matematik och filosofi har alltid hängt ihop och i båda tankesystemen ger olika skolor olika svar på vad som kan hållas för sant, vad som är sann kunskap och vad som inte går att veta. Gäster är Gunnar Berg, universitetslektor i matematik, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik och Sören Stenlund, professor i teoretisk filosofi som ägnat sig åt matematikens filosofi. Programledare och producent Peter Sandberg

söndag 18 september 17.00 i P1 (repris fredag 23 sept 21.03) Graviditeten, nio månader som som förändrar kroppen, självuppfattningen och synen på den egna positionen i livet. När vi pratar om existentiella tankar brukar det handla om svåra vägval, tvivel eller den nalkande döden. Men under graviditeten möter vi - både som man och kvinna - också omtumlande känslor och tankar. Ett nytt liv växer i min eller min partners kropp, jag ska axla en ny roll i livet och vem blir jag då? Två mammor och blivande pappa diskuterar sina erfarenheter av graviditeten. Gäster: filosoferna Jonna Bornemark, Anna-Karin Selberg och Erik Jansson Boström. Programledare och producent Peter Sandberg.

"Vi vill skapa trygghet för alla svenskar och vill inte att det kommer hit en massa mänskor och utnyttjar vårt välfärdssamhälle", säger kanske den främlingsfientlige. Men kanske är också den omvända retoriken ett sätt att dela in i vi och dom?: "De främlingsfientliga är rädda och lite korkade. Vi däremot är toleranta och öppna, vi tycker att alla mänskor är lika mycket värda." Vår benägenhet att dela upp i "vi" och "dom" tycks svår att frigöra sig från. I veckans Filosofiska rummet grunnar vi på varifrån den här mekanismen kommer - naturligtvis finns det även här en evolutionär förklaring. Vi diskuterar också om "vi-och-dommandet" är ofrånkomligt och rentav ibland av godo, och om inte: Hur motverkar vi det? Gäster hos Lars Mogensen denna vecka är etikforskaren Elisabeth Gerle, kognitionsforskaren Peter Gärdenfors och journalisten Lars Åberg. Producent: Thomas Lunderquist.

söndag 28 augusti 17:00 i P1 (repris fredag 2 september 21:03) I kölvattnet av attentaten i Norge frågar man sig hur den världsbild som präglar Anders Behring Breivik skapas. En värld där Norge och Europa hotas av islamisering och där en politisk elit med mångkulturen som täckmantel har tecknat avtal med arabländer om att göra Europa muslimskt. Filosofiska rummet har rest till Oslo för att diskutera verklighetsbilder och vilken roll internet och media spelar för att bekräfta och blåsa upp grumliga tankar. Medverkande: Thomas Hylland Eriksen, professor i socialantropologi vid Oslo universitet, Nina Witoszek, professor i kulturhistoria vid center för utveckling och miljö på Oslo universitet och Göran Rosenberg, författare o journalist. Programledare och producent Peter Sandberg.

Söndag 26 juni 17.00 (repris 26 augusti 21.03) Hur är det att ha de stora tankarna som yrke? Att få leva ett liv sida vid sida med de stora filosofierna och de stora ideérna? Och varför väljer man den yrkesbanan? I veckans program möter vi tre personer som haft idéhistoria och filosofi som yrkesgärning och passion: : Karin Johannisson och Ronny Ambjörnsson, professorer i idéhistoria vid Uppsala respektive Umeå universitet, och Gunnar Fredriksson, tidigare chefredaktör på Aftonbladet som en gång i tiden tog examen i teoretisk filosofi och skrivit böcker om de stora filosoferna. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Mitt förnamn är Ronny av Ronny Ambjörnsson Melankoliska rum av Karin Johannisson Wttgenstein av Gunnar Fredriksson

En fråga som länge förbryllat psykologer och kognitionsvetare är hur människor kan vara så dåliga på att resonera förnuftsmässigt i vissa sammanhang, och så bra i andra? Nu har frågan fått ett svar med en teori, argumentationsteorin, som menar att målet med vårt resonerande inte är sanningen eller det mest förnuftiga, utan att övertyga andra. Och eftersom vi hellre lyssnar på argument som bekräftar vår egen ståndpunkt, så kan det leda helt fel om vi inte korrigeras med mothugg, medan det kan leda väldigt långt när vi prövar argumenten med andra. Om argumentationsteorin, men också om andra funktioner med samtalet, samtalar kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosoferna Gunnar Björnsson och Jeanette Emt, med Filosofiska rummets Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Människan tycks vara benägen att utdela kollektiv skuld, samtidigt som det betraktas som orimligt. Men finns det situationer där individen bör ta på sig kollektiv skuld eller fördöma det kollektiv man tillhör? Gäster: Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, Dilsa Demirbag-Sten, författare och debattör och Lasse Dencik professor i socialpsykologi. Programledare och producent Peter Sandberg.

Österländsk filosofi har i väst ofta avfärdats som religion och det är sant i bemärkelsen att mycket av det filosofiska tankegodset finns inom buddhismens olika grenar och inom hinduismen. Men det är fel att avfärda österlandets tänkande så svepande, menar gästen i veckans Filosofiska rummet Graham Priest, professor i filosofi vid University of Melbourne, Australien. Samma sak gäller mycket av västerlandets filosofi. Du kan inte läsa Wittgenstein eller Heidegger utan att se att det finns mysticism inblandad, säger Graham Priest som gått från att vara matematiker till att intressera sig allt mer för österländsk filosofi och dess implikationer för hur vi kan och bör leva. På fritiden ägnar han sig åt motorcykelkörning och karate - två mänskliga sysselsättningar han också skrivit om i filosofiska sammanhang. I samtalet med Lars Mogensen utvecklar han sina tankar om den filosofiska innebörden av att köra motorcykel. Producent är Thomas Lunderquist.

Om det filosofiska språket. Måste filosofiska texter vara så snåriga och fulla av krångliga begrepp? Gäster är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Jonna Bornemark doktor i filosofi vid Södertörns högskola och Erik Jansson Boström, doktorand i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Traditionellt filosoferande kan beskrivas som att filosofen sitter still i en fåtölj i sitt elfenbenstorn och tänker så det knakar. I analogi med den bilden har det nya forskningsprogrammet experimentell filosofi kallats "the burning armchair" - den brinnande fåtöljen. Joshua Knobe, en av den experimentella filosofins förgrundsgestalter, gillar egentligen inte den drastiska bilden. Han vill helst se att empirin och den logiska analysen går hand i hand. Men frågan är: Kan man filosofera med experiment? Joshua Knobe är professor i filosofi och kognitionsvetenskap vid Yale-universitetet i Connecticut. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har intervjuat honom i hans hem i Brooklyn, New York, och utifrån den intervjun samtalar Lars Mogensen med Ingar Brinck, professor i filosofi vid Lunds universitet, Fredrik Björklund, forskare vid institutionen för psykologi, Lunds universitet och Gunnar Björnsson, filosof vid Linköpings universitet. Här kan du titta på en video som förklarar en känd studie i Experimentell Filosofi.

Söndag 15 maj 17.03 i P1 (repris fredag 20 maj 21.03) Den tyska filosofen Martin Heideggers bok Varat och tiden räknas som ett av 1900-talets mest betydande verk. Boken kretsar kring varat - det som är - och författaren har skapat ett helt batteri av begrepp för att precisera och utveckla resonemangen. Varat och tiden har rykte om att vara en svårläst och svårtolkad bok, men i veckans program gör vi ett försök att reda ut några av begreppen. Gäster är Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap, Johan Eriksson doktor i filosofi och Anna-Karin Selberg, författare o doktorand i filosofi. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Kommentar till Varat och tiden av Hans Ruin

Det är omöjligt att vara vän med många människor samtidigt påstod filosofen Aristoteles cirka 2 350 år före facebook. Men hur betraktar vi vänskap i de sociala mediernas tidevarv? Är antika kriterier för vänskap som tillit och ömsesidighet fortfarande gångbara? Är vänskap likadan som den alltid varit, är det kanske bara ett semantiskt missförstånd; ska det där med vän på facebook inte tas så bokstavligt? Men vad gör jag då med obehagskänslan när min vän från verkliga livet plötsligt fläker ut sitt innersta till beskådan för alla sina 537 facebook-vänner och inte bara för mig, i förtroende? Vad blir ett ömsesidigt förtroende mellan henne och mig värt? Om vänskap i facebooktider samtalar historikern och författaren Eva Österberg, filosofen Cathrine Felix och dokumentärfilmaren, psykologstudenten och facebookanvändaren Julia Nygren med Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. Lyssna också på:

Den sjunde maj skulle den skotske 1700-talsfilosofen David Hume ha fyllt 300 år - om han hade fått leva. Fast egentligen är han odödlig, skeptikern, emotivisten och empiristen; upplysningsfilosofen som betonar känslornas ofrånkomliga roll för människorna. I veckans Filosofiska rummet förklarar författaren och journalisten Gunnar Fredriksson och filosofen Jeanette Emt varför de anser David Hume vara en av de klarast lysande gestalterna på den filosofiska himlen - och vad den tyske filosofen Immanuel Kant menade när han sade sig ha blivit väckt ur sin dogmatiska slummer av att läsa Hume. Programledare: Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

När filosofen Brian Leiter på sin blogg ordnade en omröstning om 1900-talets viktigaste moralfilosofer, hamnade två kvinnliga filosofer på tredje och fjärde plats. Elisabeth Anscombe och Philippa Foot har båda bidragit till att utveckla den moderna dygdetiken. Anscombe stod Wittgenstein nära, och många har nog hört Foots berömda tankeexperiment om moraliska handlingsalternativ med en skenande spårvagn, the Trolley Problem. I Filosofiska rummet idag presenteras och diskuteras de båda brittiska filosoferna med hjälp av tre nordiska: Cathrine Felix, Per Bauhn och Jeanette Emt. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Produktionsbolaget Lokatt Media har gjort programmet för Sveriges Radio.

Söndag 20 mars 17.00 i P1 (repris fredag 25 mars 21.03) Immanuell Kants teorier om tinget-i-sig är en av de verkliga grundbultarna inom filosofin. I huvuddrag handlar det om att vi inte kan uppfatta tinget, eller verkligheten, som det är i sig självt, utan bara som vi uppfattar det med våra subjektiva sinnen. Filosofin kring tinget-i-sig består av snåriga tankebanor och en omfattande begreppsapparat. I veckans Filosofiska rummet försöker vi reda ut begreppen. Gäster är Jeanette Emt, praktisk filosof vid Lunds universitet som översatt Kants verk Kritik av det rena förnuftet och Rebecka Lettevall, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola. Programledare och producent: Peter Sandberg Här nedan kan ni i respektfull ton kommentera och diskutera programmet: Kan vi nå kunskap om verkligheten eller inte?

Det går bra för Sverige i världsmästerskapen i ekonomisk tillväxt. BNP ökade med 7,3% under 2010. Men är det en särskilt lämplig tävling som Sverige hävdar sig så väl i? Den brittiske miljöprofessorn Tim Jackson vill i sin bok Välfärd utan tillväxt omdefiniera välståndsbegreppet till att omfatta också andra värden än köpkraften och den snöda vinningen. Men är det en realistisk ambition? Dessa och flera frågor diskuteras i veckans Filosofiska rummet med rubriken Tillväxten och det hållbara välståndet. Gäster är Gunilla Andersson vid Glokala tankesmedjan, humanekologen och ekonomen Kenneth Hermele samt författaren och debattören Johan Norberg. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Denna upplaga av Filosofiska rummet produceras för Sveriges Radio av produktionsbolaget Lokatt Media.

Söndag 6 mars 17.00 i P1 (med repris fredag 11 mars 21.03) Cogito, ergo sum (Jag tänker, alltså finns jag). Så lyder 1600-talsfilosofen René Descartes kärnfulla sats, som han ansåg bevisade att det finns åtminstone en säker kunskap bortom den sinnliga villfarelsen, hans egen existens. Descartes metod var att tvivla på allt och i sitt tvivlande insåg han att just själva tänkandet och tvivlandet bekräftade just den kunskap han sökte. I veckans program ska vi diskutera den berömda satsen och vad den betytt för det filosofiska tänkandet. Medverkande: Sven-Olov Wallenstein, doktor i filosofi vid södertörns högskola, Lorenzo Casini doktor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet och Martina Reuter akademiforskare i filosofins historia vid Helsingfors universitet. Programledare och producent Peter Sandberg

Tillit och rättssäkerhet kan anses vara grundläggande byggstenar i ett fungerande, demokratiskt samhälle. Och Sverige ligger högt i internationella mätningar av tillit mellan människor. Nu visar ny amerikansk och brittisk samhällsforskning att graden av medborgares tillit kan påverkas negativt av invandring från andra kulturer. Men den behöver inte göra det. Om det ligger något i den här forskningen, om Sverige är ett mångkulturellt - eller mångkulturalistiskt land och hur eventuella motsättningar mellan medborgaranda och mångkultur kan överbryggas, diskuteras i veckans Filosofiska rummet. Gäster socialantropologen Aje Carlbom vid Malmö högskola, religionshistorikern Anne Sofie Roald vid Malmö högskola och filosofen Per Bauhn, Linneuniversitetet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Denna upplaga av Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

"Flitigt läsa gör dig klok. Därför läs varenda bok", skaldade Falstaff, fakir präktigt i sin bok Envar sin egen professor. Ligger det ett korn sanning i den gamle lundahumoristens kvasi-förnuftiga sensmoral? Gör varenda bok oss kloka? Kan inte vissa snarare fördumma eller förråa oss? Och, förutom att litteraturen eventuellt gör oss klokare, kan vi också bli godare av att läsa böcker?Inför en förmodat bokslukande publik på Lunds stadsbibliotek funderar och diskuterar poeten Ida Börjel, filosofen Johan Brännmark och filosofen och hjärnforskaren Germund Hesslow dessa och flera frågor, under programledare Lars Mogensens ledning. Producent är Thomas Lunderquist.Denna upplaga av Filosofiska rummet produceras för Sveriges Radio av produktionsbolaget Lokatt Media.

söndag 13 februari 17.00 i P1 (med repris fredag 18 feb 21.03) Nu öppnar vi en ny serie som kommer att sändas då och då under våren: tankar som förändrade filosofin. Filosofihistorien rymmer en rad kärnfullt formulerade tankar som blivit klassiska. Kants teori om tinget-i-sig eller Descartes berömda sats: Jag tänker, alltså finns jag. För några är tankefrukterna förmodligen helt nya, för andra klingar orden säkert välbekant, men det är kanske ändå inte glasklart vad det gick ut på? Därför ska vi damma av och presentera några klassiska tankar som formulerats i berömda satser och liknelser, och vi börjar med Platons grottliknelse. När Platon ska beskriva sin teori om idévärlden gör han det genom en liknelse: en grupp fångar sitter fastkedjade i en grotta med huvudena riktade mot den bakre väggen. Bakom dem brinner en eld. Och mellan fångarna och elden går människor som håller upp olika föremål, vars skuggor kastas mot grottväggen. Och dessa skuggor är det enda som fångarna kan uppfatta av världen Gäster: Carl Cederberg, doktor i filosofi vid Södertörns högskola och Charlotta Weigelt, doktor i filosofi vid Södertörns högskola. Programledare och producent Peter Sandberg

Barn leker. Vuxna är kreativa. Människan är en unikt lekfull och kreativ varelse vars samhälle utvecklats i en rasande fart jämfört med andra djurs. Hänger lek och kreativitet ihop och kan leklynnet fylla funktion som meningsskapande kraft. Så hur gör vuxna i så fall när de leker, och får man som vuxen leka bara för lekandets skull? Gäster är Nicolina Ställborn, konstnär, Jonna Bornemark, doktor i filosofi vid Södertörns högskola och Gabriel Widing, speldesigner och medlem i det kreativa kollektivet Interacting Arts. Programledare och producent Peter Sandberg

I Filosofiska rummet Utblick ger David Sidorsky, filosofiprofessor på Columbia-universitetet i New York, sin bild av amerikansk konservatism. Ett program av Thomas Lunderquist, Lokatt Media.

Filosofiska rummet Utblick 110123 Amerikansk konservatism Hela intervjun med David Sidorsky på engelska. Av Thomas Lunderquist, Lokatt Media.

Programmet handlar om matematik ur ett filosofiskt perspektiv. Är matematiken något som människan uppfunnit eller existerar matematiken oberoende av människan? Gäster: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik och Gunnar Berg, lektor i matematik. Programledare och producent Peter Sandberg.

Många är de anklagelser som riktats mot prästsonen och filosofen Friedrich Nietzsche - en av 18- och 1900-talens mest omdiskuterade tänkare; mannen bakom begrepp som övermänniskan, slavmoral och vilja till makt. Samtidigt utgör han en lockelse för alla möjliga politiska strömningar som på varierande vis försökt tolka honom till sin fördel. I två samtal försöker vi ge olika infallsvinklar på vad denne Friedrich Nietzsche kan säga oss idag och på vilket sätt en nietzscheansk analys kan tillföra något till vår tids politiska och filosofiska frågeställningar. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Friedrich Nietzsche: Den tyske artonhundratalsfilosofens namn klingar fortfarande kontroversiellt. Många kommer att tänka på hans idéer om övermänniskan och på citatet Gud är död, på värdenihilism och radikal revolt mot traditionell moral. Men det finns en nyare, välvillig läsning som tar fasta på andra delar hos tänkaren, och det ges ut böcker med titlar som Nietzsche. Att skapa sig frihet, Nietzsche som etikeroch Nietzsche: Kropp, konst, kunskap. Författaren till den senare titeln möter vi i Filosofiska rummet om en vecka. Men denna vecka möter vi David Brolin, en författare och kulturskribent som är kritisk till vad han menar vara en förhärskande läsning av Nietzsche, en läsning som bortser från eller trivialiserar den tyske tänkarens anti-demokratiska, anti-liberala och anti-humanistiska samhällssyn. Brolins nyutkomna bok i ämnet heter Friedrich Nietzsche. Liv, filosofi, politik. Programledare för Filosofiska rummet i Malmö är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Båda på Lokatt Media.

Vad händer när ingenting särskilt tycks hända? Orvar Löfgren samtalar i Filosofiska rummet: Det obetydligas betydelse med berättaren Christina Claesson och den fria tänkaren Ladislaus Horatius. Programledare Lars Mogensen.

Det obetydligas betydelse. Om vad som händer när ingenting tycks hända. Med etnologen Orvar Löfgren, författaren Christina Claesson och den fria tänkaren Ladislaus Horatius. Programledare: Lars Mogensen.

När och varför började vi människor prata med varandra? Det är frågan i veckans program som handlar om språkets evolution. Gäster är Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Lasse Berg ,författare och Karin Aronsson, professor vid institutionen för barn och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Vadå utan egenskaper? Inte kan man väl sakna egenskaper? Eller, hur påverkar egentligen egenskaper vår personlighet, vårt jag? I boken beskrivs Ulrich som att De personliga egenskaper han förvärvade hade inte närmare anknytning till honom än till andra människor som kanske också var i besittning av dem. I det tredje och sista samtalet utifrån Robert Musils stora roman, som i radiobearbetning löper som följetong i P1, undersöker filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson vad mannen i titeln egentligen är för en lustig figur. Är han den ultimata gestaltningen av ett modernt subjekt? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Hur skulle medeltidens store filosof Thomas av Aquino ha reagerat om han hade levat 1913 och sett en elektrisk spårvagn rusa förbi framför näsan? Tanken roar Ulrich, titelfigur i Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper. Förhållandet mellan människa och modernitet är ämnet i veckans Filosofiska rummet, som har bjudit in filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson till ett andra samtal av tre utifrån den pågående radioföljetongen Mannen utan egenskaper. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

I Robert Musils stora roman Mannen utan egenskaper, som sänds som radioföljetong i P1 på vardagar 22 november till 17 december, omtalas två grundattityder hos människor: verklighetssinnet och möjlighetssinnet. Möjlighetsmänniskor lever liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar. Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. I ett första av tre Filosofiska rummet utifrån radioföljetongen Mannen utan egenskaper resonerar filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson med programledaren Lars Mogensen om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor. Producent är Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Från New York med den amerikanske filosofen Massimo Pigliucci i ett samtal med Lars Mogensen. Är vi människor så rationella som vi tror eller snarare rationaliserande - det vill säga i efterhand konstruerande samband och sammanhang som inte existerar? Det är en av de frågor som sysselsätter Massimo Pigliucci, professor i filosofi vid City University of New York. Med mångårig bakgrund som evolutionsbiolog intresserar han sig för forskningens ansvar och vetenskapsfilosofi. Han är en hårdnackad kritiker av kreationism och pseudovetenskap samtidigt som han försöker utbilda sina studenter i grundläggande kritiskt tänkande. Filosofiska rummets Lars Mogensen träffar honom i hans lägenhet på Manhattan. Det blir ett samtal som kommer att handla om både möss och människor, känslans betydelse och vikten av att ständigt ha sin struntprats-detektor inkopplad. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Demos och populus - grekiska och latin för samma sak: Folket. Både demokraten och populisten menar att folkets röst bör styra samhället. Vad är då skillnaden? Varför är demokrati så fint och populism så fult, och vem äger rätten att avgöra vem som bör kallas det ena eller det andra? När nu svenska folkets röst har fått in ett parti som brukar kallas populistiskt i riksdagen är det hög tid att undersöka saken närmare. Filosofiska rummet gör det, i sedvanlig samtalsform, med hjälp av författaren Fredrik Ekelund, statsvetaren Kristina Boréus och socialpsykologen Lasse Dencik. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Söndag 10 okt 17.00 i P1 (med repris fredag 15 okt 21.03) Mycket av det vi har kunskap om lär vi oss i vardagen, ofta utan att vi ens tänker på det. Eller när vi stöter på problem: byta tändstift på bilen, den nya uppdateringen i dataprogrammet, hur man monterar bokhyllan från IKEA. Men hur ser det mer formella lärandet ut, skolkunskaper i matematik, språk och historia? Kognitionsforskaren Peter Gärdenfors beskriver i boken Lusten att förstå hur även det formella lärandet sker bäst om man utnyttjar den inre motivationen och den medfödda driften att se orsakssamband. Läroprocessen stimuleras av berättande och visualiseringar, och i barnens lek blir lärandet kanske som allra mest synligt.    Gäster är Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Åsa Harvard, som arbetar med visuell kommunikation och är lektor i design på Malmö högskola och Gunilla Svingby, professor i pedagogik vid Malmö högskola. Programledare och producent Peter Sandberg

Söndag 3 oktober 17.00 i P1, med repris fredag 8 oktober 21.03 Freuds psykoanalys var under förra seklet den i västvärlden dominerande teorin om människans psyke och hennes inre drivkrafter. Många av termerna blev jargong även i vardagsspråket: att förtränga, projicera, överjaget, oidipuskomplex och penisavund… Men vad är psykoanalys, och finns det någon användning för psykoanalysen i en tid när psyket och dess störningar förklaras i termer av signalsubstanser, genetiskt arv och inlärda beteendemönster? Gäster är Jurgen Reeder och Johan Eriksson, båda praktiserande psykoanalytiker och Carin Franzén, docent i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet och redaktionsmedlem i den psykoanalytiska tidskriften Divan. Programledare och producent Peter Sandberg

Ubuntu är zulu och kan fritt översättas som medmänsklighet. Det är en traditionell etik och praktik i södra Afrika som präglas av solidaritet och empati och som väcker intresse världen över. Nelson Mandela och Desmond Tutu framhåller begreppet som ett positivt afrikanskt värde och som en del i en afrikansk renässans. Med anledning av Afrika-temat på bokmässan i Göteborg undersöker Filosofiska rummet, inför publik på bokmässan, denna afrikanska livsfilosofi. Vilken roll spelar ubuntu i byggandet av det moderna Sydafrika? Vore lite mer av ubuntu något att eftersträva i statsindividualismens Sverige? Skulle det alls fungera här? Om detta filosoferar Sydafrikakännarna Margaret Gärding, Stefan Helgesson och Håkan Thörn tillsammans med programledarna Lars Mogensen och Peter Sandberg. Producent: Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Filosofi betyder kärlek till visdomen. I sin berömda skrift Staten argumenterar Platon för att ett samhälles styrande bör vara vishetsälskande filosofkungar. Men är visdom en kvalitet som premieras när nu svenska folket går till valurnorna? Och är det längre sant att politikerna - eller ens de akademiska filosoferna - hyser en sådan platonsk kärlek till visdomen? Winston Churchill lär ha replikerat om Clement Attlee, en politisk motståndare som presenterades som en mycket ödmjuk man: - Nå, han har mycket att vara ödmjuk över. Churchills attityd skulle kunna användas som en kritik av Platons teori i skriften Sokrates försvarstal, att den är vis som inser hur lite hon vet. För finns det verkligen något nödvändigt samband mellan visdom och ödmjukhet? Om detta och mer filosoferar filosoferna i veckans Filosofiska rummet: Jeanette Emt, Ladislaus Horatius och Anna-Sofia Maurin, med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Söndag 12 september 17.00 i P1, med repris fredag 17 sept 21.03 Från Antikens Aten, där man fattade beslut genom handuppräckning på torget, till dagens komplexa och globala politiska maktspel, har det hänt mycket. Och allt fler frågor blir med tiden politiska. Men vad är politik och vad är det politiska området för slags område? Är demokrati bara en variant av det politiska, eller är det först i demokratin som det politiska får sin rätta plats? Gäster är Sven-Olof Wallenstein, doktor i filosofi, Fredrika Spindler, docent i filosofi och Cecilia Sjöholm, professor i estetik  Programledare och producent Peter Sandberg. Här nedan kan ni kommentera och diskutera programmet: Allt fler områden dras in i det politiska, så vad är politik och vad är inte politik?

I serien om de politiska ideologierna har vi den här veckan kommit till socialismen. Hur mucket av den klassiska socialistiska ideologin finns kvar i dagens reformsocialistiska partier? Gäster är Sven-Eric Liedman professor eméritus i idé och lärdomshistoria, Björn Elmbrant, politisk skribent och författare och Sofia Nerbrant, journalist och ordförande för Bertil Ohlininstitutet. Programledare och producent Peter Sandberg. Den klassiska socialismens mål är att genom revolution störta klassamhället. Arbetarna ska kollektivt äga fabriker och produktionsmedel och en samhällsstyrd planekonomi ska mota den profitstyrda kapitalismen i grind. Genom Karl Marx och Friedrich Engels skrifter i mitten av 1800-talet fick de kraftfulla socialistiska vokabulären spridning i världen: Prolitariat! Solidaritet! Revolution! Men hur mycket finns kvar av den socialistiska grundideologin hos dagens demokratiska socialism, och hur har man lyckats med att uppnå de socialistiska målen? Gäster är Björn Elmbrant, journalist och författare, Sven-Eric Liedman, professor eméritus i idé och lärdomshistoria och Sofia Nerbrand, journalist och ordförande i Bertil Ohlininstitutet. Programledare och producent Peter Sandberg. Här nedan kan ni kommentera och diskutera programmet: Går de klassiska socialistiska idealen att genomföra med socialliberala reformer?

Inför valet fortsätter den här veckan Filosofiska rummets serie om ideologierna. Den här veckan handlar det om liberalismen. Medverkande är Göran Rosenberg, journalist och författare, Sakine Madon, krönikör på Expressen och Göran Greider, journalist och författare. Programledare och producent Peter Sandberg. Nu är Filosofiska rummet tillbaka. Vi startar hösten där vi slutade i våras - med de politiska ideologierna. Den här veckan står den omdebatterade liberalism på tur, en ideologi som med åren tycks bli alltmer töjbar. Många partier, kanske de flesta, kan kallas just liberala eller socialliberala. Idéhistoriskt handlar liberalismen om att individen ska vara fri att bestämma över sig själv, sitt liv och sin egendom och bara begränsas av andra människors lika rättigheter. Men här finns också stora skillnader mellan den klassiska liberalismen och mer moderna grenar som exempelvis socialliberalism. Gäster är Göran Rosenberg, författare och journalist, Sákine Madon, kolumnist på Expressen och Göran Greider, journalist o författare. Programledare och producent  Peter Sandberg.  Här nedan kan ni kommentera och diskutera programmet: Liberalismen är en ideologi som rymmer inte minst många socialliberala partier, men vad borde liberalismens kärna vara i vår tid?

Konservatismen marscherar tillbaka in i politiken och kulturen. Allt är inte politik!, och Allt är inte sociala konstruktioner!, står det på ett par av den nya konservatismens tänkbara fanor - om det inte är en självmotsägelse att tala om ny konservatism? Konservatism, ny eller gammal, är samtalsämnet i veckans Filosofiska rummet, i ett tredje samtal av fem om politiska ideologier. Chefen för tankesmedjan Timbros medieinstitut Roland Poirier Martinsson föreslår att den nya konservatismen innehåller attityden tolerans. Övriga gäster, tidningen Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri och debattredaktör Magnus Jiborn (tillika filosof) är inte lika övertygade. Programledaren heter Lars Mogensen, producenten Thomas Lunderquist. Denna upplaga av Filosofiska rummet har producerats för Sveriges Radio av Lokatt Media i Malmö.

Sommaren är här! Grönskan breder ut sig i landet liksom det gröna breder ut sig i politiken. Ingen politiker med självbevarelsedrift skulle väl säga sig förespråka något annat än hållbar utveckling? Filosofiska rummet går i sin serie om de politiska ideologierna nu på jakt efter fröet till det gröna. Dess kärna. Vi prövar om ekologism kan vara en gångbar term för den på den politiska höger-vänsterskalan glidande och svårfixerade rörelsen. I studion samtalar idag programledare Lars Mogensen med den teoretiske ekologen Per Lundberg, humanekologen Ebba Lisberg Jensen och filosofen Magnus Jiborn. Producent är Thomas Lunderquist.

P1 söndag 25 september kl 17.00 och 30/9 kl 21.03I år är det 100 år sedan Albert Einstein publicerade den speciella relativitetsteorin. Vem var han och vad döljer sig bakom den berömda ekvationen energi är lika med massan gånger ljushastigheten i kvadrat? Programledare och producent: Peter Sandberg

Den 6 juni, på Sveriges nationaldag, inleder Filosofiska rummet en serie program om fem politiska ideologier med ett samtal om nationalismen. Är den nödvändig? Är den en god och enande kraft i en splittrad tid, eller framkallar den mest chauvinism och ett vi och dom-tänkande som slutar i folkmord? Var återfinner vi nationalistiska idéer bland de partier som ställer upp i höstens riksdagsval? I studion samtalar idag idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Lena Halldenius och statsvetaren Anders Hellström med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras denna vecka av Lokatt Media i Malmö.

Söndag 30 maj 17.00 i P1 (med repris 4 juni 21.03) Jag vet att jag är, men var dras gränsen mellan det egna och det främmande? Denna gränsdragning är en central fråga inom den filosofiska traditionen fenomenologi. Genom att studera religiösa mystikers upplevelser kan man få en bild av ett jagöverskridande mot det främmande som också är starkt förbundet med vår kroppslighet. Ett exempel är den medeltida mystikern Mechthild von Magdeburg som upplevde en erotisk relation med Gud. Gäster: Jonna Bornemark, filosofie doktor vid Södertörns högskola och Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap vid stockholms universitet och ledamot i Svenska akademin. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Kunskapens gräns, gränsens vetande av Jonna Bornemark

Söndag 23 maj 17.00 i P1 (med repris fredag 28 maj 21.03) Hur visar sig världen för oss? Det är frågan som den filosofiska tanketraditionen fenomenologi försöker svara på. Fenomenologin har spelat stor roll i den kontinentala filosofin med kända namn som Simone de Beauvoir och Martin Heidegger. Men i Sverige introducerades fenomenologin på allvar först på 1970-talet. Den tyske filosofen Edmund Husserl, grundaren av fenomenologin, använde slagordet: gå tillbaka till sakerna själva! I veckans program försöker vi berätta något om vad fenomenologi är och hur den kan tillämpas inom olika områden i samhället. Medverande: Lisa Käll, forskare vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, Fredrik Sveneaus, professor vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola och Johan Eriksson, doktor i teoretisk filosofi. Programledare och producent Peter Sandberg.