Global Axess 2024 – Shashank Joshi: The Private Sector and the Intelligence Revolution by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – Ulrike Franke: The Shift in Power Between the Private Sector and the State by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – Edward Chancellor: Interest Rates: Mankind’s Greatest Invention by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – David Abulafia: From Medieval Fairs to International Trade by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – Jade McGlynn: Why Russian Liberals Lost the Information War by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – William Inboden: Economic Liberty in Ronald Reagan’s Grand Strategy by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – Mick Ryan: The Mobilisation Trinity: People, Industry, Ideas by Axess Magasin & TV

Global Axess 2024 – David Wootton: Diderot’s Dressing Gown and the Lure of Luxury by Axess Magasin & TV

Den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 har blivit ett världsminne. Dessa gamla dokument är ursprunget till Sveriges tryck- och yttrandefrihetslagstiftning som är den äldsta i världen. Professor Jonas Nordin berättar om hur tryckfrihetsförordningen blev till samt vad den har för betydelse än idag. Programledare: Åsa Karlsson

Från medeltiden och långt in i 1800-talet fanns en stor fattig underklass i Sverige som var hårt knuten till sin arbetsplats och hade låga löner. Det finns inte mycket skrivit om dessa pigor och drängar, som arbetade på adelns och statens storgods, men också på mindre bondgårdar runtom i Sverige. Åsa Karlsson samtalar med historikern Martin Andersson som skrivit boken Från trälar till tjänstefolk där han berättar om denna bortglömda underklass.

Etty Hillesum var en nederländsk judinna som 29 år gammal blev offer för förintelsen. I sin dagbok skrev hon om sitt liv som ung kvinna under tysk ockupation, om förföljelsen av judarna, men även om sitt andliga sökande. Hennes dagboksanteckningar fick stort genomslag när de publicerades 40 år efter hennes död. Åsa Karlsson samtalar med idéhistorikern och prästen Dominik Terstriep om Etty Hillesums liv och betydelse.

Sedan Sveriges ansökan om medlemskap i NATO blev aktuell, finns det ett påstående som ständigt upprepats av politiker och journalister om att Sverige har varit alliansfritt i 200 år. Det är uppenbart att landet sedan 7 mars i år är medlem i en militär allians, men var vi verkligen alliansfria tidigare? Åsa Karlsson diskuterar med historieprofessorerna och militärhistorikerna Lars Ericson Wolke och Gunnar Åselius om allianser och alliansfrihet sedan 1500-talet och till våra dagar.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Elensky, Vesna Prekopic och Henrik Jönsson om de nedskrivna dödstalen i Gaza, Public Service-utredningen och TV4:s granskning av Sverigedemokraternas trollkonton. Programledare är Catta Neuding.

Anders Gustav Klosterberg följde med den svenska armén som battaljonspredikant under Napoleonkrigen. I sin dagbok beskriver han krigets vardag – långa marscher, stora fältslag och fruktlösa försök att hitta mat och dryck. Nu har dagboken givits ut. Vad kan vi lära oss idag av Klosterbergs vittnesmål från fälttåget? Henrik Höjer intervjuar Åsa Karlsson.

Fredrik Kärrholm, riksdagsledamot, kriminolog och före detta polis, kommer i dagarna ut med boken Lag & Ordning. Där ägnar han särskilt intresse åt frågorna om brottslighetens orsaker. Att klara upp brott och straffa brottslingar är ytterst angeläget för brottsoffers upprättelse och förhindra kriminella från fortsatt brottslighet, fast allra bäst är det förstås om brott inte begås från första början. Den kriminella banan behöver bli mycket mindre lockande för unga. Det allmänna kan bidra med effektivare polis, strängare straff och bättre stöd till föräldrar. Men det handlar också om moralisk fostran i hem, skola och offentliga miljöer liksom tydligt avståndstagande från gangsterkultur. Fredrik Kärrholm samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Thomas Gür, Naomi Abramovicz och JacobRudenstrand om poliser som läcker känslig information, våldsamma protester på amerikanska universitet och huruvida småpartierna klarar spärren i EU-valet. Programledare: Catta Neuding

Renskötseln är en grundläggande del av det samiska samhället och kulturen. Heidi Rautiainen är fil dr i biologi och har disputerat vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Hon har undersökt hur renar i Sverige och Finland påverkas av vinterutfodring. Vilka effekter kan den få?

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och hans parti AKP har i 20 års tid gått segrande ur val efter val. Men nu har han fått uppleva ett svidande nederlag. Oppositionspartiet CHP tog nyligen hem segern i lokal- och regionalval. Inte nog med att de vann i de största turkiska städerna och viktigaste regionerna. De fick dessutom fler röster sammantaget än Erdogans parti. Det här får effekter långt utanför lokalpolitiken. Man ser att Erdogans styre går mot sitt slut och att Turkiets roll i frågor som rör Ukraina, Mellanöstern och Nato kan förändras. Vilka kan konsekvenserna bli? Thomas Gür – företagare, författare och Turkietkännare – samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Sophie Jung är doktorand i tysk språkdidaktik vid Ruhruniversitetet i Bochum. Hon studerar hur vuxna dyslektiker hanterar vardagen. Vilka tekniker utvecklar människor som lever med ordblindhet? Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Sanna Rayman, Torbjörn Hållö och Erik Hörstadius det dödliga våldet, regeringens vårbudget samt hur oron i Mellanöstern sprider sig till hemmaplan. Programledare: Catta Neuding.

Natalya Pasichnyk är svensk-ukrainsk konsertpianist som disputerat på en avhandling inom klassisk musik vid universitetet i Bergen. Hon har i sin forskning ingående analyserat och tolkat J. S. Bachs ikoniska ”Det vältempererade klaveret”. Vilka dolda meningar kan egentligen finnas i musiken? Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

Det rapporteras frenetiskt om USA i svenska medier, men hur mycket kan vi egentligen om den väldiga variationen i landet? Hur många kan skilja på Iowa och Idaho eller Wyoming och Wisconsin? Skriftställaren Anders Johnson ger nu ett kraftfullt bidrag till höjd kunskapsnivå genom den maffiga boken 50 historier om USA – från Maine till Hawaii, där varje delstat ägnas ett eget faktaspäckat kapitel om historia och politik, näringsliv och musik och mycket mer. Han samtalar om allt från sin favoritstat till svenskamerikaner och betydelsen av det spanska arvet med programledaren PJ Anders Linder.

Adam Åbonde Garke är doktor i företagsekonomi, disputerad vid Handelshögskolan. I sin forskning granskar han hur vi läser och tar till oss nyheter på nätet. Har människor kastat den fria viljan över bord och helt låtit algoritmerna ta över både tycke och smak? Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Hanne Kjöller, Widar Andersson och Catarina Kärkkäinen varför Sverige står handfallet inför snökaoset, oron inom Vänsterpartiet och varför ungdomen röstar höger. Programledare: Erik Thyselius.

Calle Håkansson har disputerat vid Malmö universitet på ett högaktuellt ämne, nämligen hur säkerhet och försvar fått högsta prioritet av EU sedan Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina. Hur starkt står sig egentligen EU i ett allt tuffare omvärldsläge?

Ulf Kristersson bildade regering efter valet 2022, men allmänhetens förtroende för Magdalena Andersson var länge betydligt större än för den nye statsministern. Det läget har nu ändrats. Uppgången för Kristersson kan dels bero på dämpad inflation och Natomedlemskap, dels på att han hunnit växa in i rollen och etablera sig som regeringschef. Andersson verkar däremot vantrivas med oppositionsrollen. Ett högt tonläge och kategoriska ställningstaganden har fått förtroendet att vika. Patrik Kronqvist, politisk redaktör i Expressen, och Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör i Svenska Dagbladet, resonerar om dessa och andra aktuella frågor i svensk politik med programledaren PJ Anders Linder.

Emma Forsberg är doktorand i historia vid Lunds universitet. Hon forskar om diplomatins uppkomst vid tiden för stora nordiska kriget och det politiska kaos som då rådde. Fanns det några gränser för hur stora fiaskon en karriär kunde överleva?

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Thomas Gür, Paula Bieler Eriksson och Johan Gärdebo om skenvalet i Ryssland, bråket mellan KD och SD samt om det är dags att införa fyradagarsvecka. Programledare: Erik Thyselius.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Vesna Prekopic och Erik Hörstadius Liberalernas förslag om att begränsa skärmtiden för unga, vårdkrisen och dess orsaker och Uppdrag Gransknings inslag om LVU-kampanjen. Programledare: Erik Thyselius.

Enligt mätningarna är nationalistpartier numera största parti i ungefär hälften av EU:s medlemsländer, och de ser ut att stärka sin ställning kraftigt i valet till Europaparlamentet i början av juni. De två partigrupperna till höger om den traditionella högern kan tillsammans bli nästan lika stora som den traditionella högern själv. Samtidigt noterar statsvetaren Andreas Johansson Heinö att ett skifte har skett i flera av dessa partier när det gäller synen på EU. Från att ha varit starkt EU-kritiska och förespråkat utträde har de börjat betrakta Europa som hemmaplan och EU som ett redskap i kampen mot externa krafter: ibland Kina, ibland Ryssland (som också har anhängare i kretsen), väldigt ofta den muslimska världen. Vad kommer de sannolika framgångarna för EU:s nationalister att få för konsekvenser? Andreas Johansson Heinö diskuterar med programledaren PJ Anders Linder.

I säsongspremiären av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Hanne Kjöller och Stefan Stern Sveriges senaste stödpaket till Ukraina, Magdalena Anderssons kritiserade utspel om bland annat Henrik Jönsson och beslutet av åklagare att inleda en förundersökning mot Sameh Egyptson avhandling om Muslimska Brödraskapet. Programledare: Erik Thyselius.

Åklagarrapporten som nyligen beskrev USA:s president som en ”sympatisk, välmenande, äldre man med dåligt minne” har hällt bensin på en redan brinnande brasa. Är Joe Biden, 82 år i höst, rätt man att styra världens främsta stormakt i fyra år till? Vad har han för chans att besegra den bara fyra år yngre men betydligt mer energifyllde Donald Trump? Är det självklart att Biden blir Demokraternas kandidat i november? USA-experten Johan Ingerö samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I Esaias Tegnér: Skalden, biskopen påminner teologen Sten Hidal om en svensk diktare som håller på att falla ur folkminnet. Tegnér var länge en av våra stora svenska romantiska diktare som med sin Frithiofs saga skapade han ett nationalepos som vittnar om forna dagars vitterhet. Erik Jersenius samtalar med Sten Hidal om Tegnérs dalande stjärna och varför den kan komma att stiga upp på vår litteraturhimmel igen.

I Gustav III:s ryska krig läser vi om kungens överlägsna seger som visade på hans kompetens som krigsherre. Men hans fiender skrev historien och gav inte en sanningsenlig bild av kriget eller kungens roll. Genom nya källor som brev och dagböcker får ögonvittnen berätta om dramatiken i de största sjöslagen i Östersjöns historia. Historikern och processjuristen Claes Rainer samtalar om detta med Lotta Gröning.

Eric von Rosen. I en förgången värld berättar historien om den mytomspunne greven som föddes med titel och pengar på Rockelstad slott i Sörmland. Han hade en riddares identitet och stora ego. Han kämpade för de vita i finska vinterkriget, men sökte en stark ledare. Hans svåger var Herman Göring och nazismen blev en lösning. Författaren och socialantropologen Christer Lindberg samtalar med Lotta Gröning.

I Förgör de falska gudarna: Palmyra och kriget mot kulturarvet synar journalisterna Jesper Huor och Anders Rydell kriget mot vår gemensamma kulturhistoria och den skrupellösa världshandeln med blodsantikviteter från vår tids konfliktzoner. Erik Jersenius samtalar med Jesper Huor och Anders Rydell om hur dagens bildstormare hotar vårt förflutna.

Kan författare och filosofer som stod den nazityska regimen nära någonsin bli relevanta igen? Den frågan försöker idéhistorikern Svante Nordin besvara i Världsandens partisaner: Filosoferna, tredje riket och den liberala demokratin. Han beskriver hur tre kritiker av den liberala demokratin – Martin Heidegger, Ernst Jünger och Carl Schmitt – lyckades överkomma sina kopplingar till den nazityska regimen. I samtal med Adam Cwejman förklarar Svante Nordin en av 1900-talets mest intressanta idéhistoriska metamorfoser.

Franska är huvudspråket i Frankrike, men är svenska det i Sverige? För att lära sig ett andra språk har det betydelse hur samhället och politiken ser på språkets betydelse för integration. Att jämföra Frankrike och Sverige som språkinlärningsmiljöer kan ge svar på dessa frågor. Fanny Forsberg Lundell är professor i franska vid Stockholms universitet och aktuell med boken Kameleonter och kosmopoliter. Hon samtalar med Lotta Gröning.

Kulturgryning 2023 – Dansar kulturen efter maktens pipa? by Axess Magasin & TV

För många är JRR Tolkiens berömda böcker om Midgård blott spännande äventyr i en noga utmejslad fantasivärld. Men för vissa framträder dessutom en djup metafysik. Författaren John Sjögren beskriver i Jordens sång. Essäer om Tolkiens tankevärld hur Tolkien behandlar motsatsparet teknik och natur, ondskans natur och språket som skapande kraft. John Sjögren samtalar om Tolkien med Adam Cwejman.

I Tempelherreorden gör teologen och kyrkohistorikern Kjell O. Lejon upp med våra moderna villfarelser om korstågen och tempelherreorden. Korstågen var främst ett försvarskrig mot muslimsk expansion i Mellanöstern och tempelriddarna var inte några galna fundamentalister som brände häxor och kättare. Erik Jersenius samtalar med Kjell O. Lejon om hur vi låter politiska motiv och fördomar styra vår bild av historien.

Hamlet (Macbeth) är en värld i kris, berättad genom Shakespeares två klassiker. Tiden är ur led, och det visas av barn och kaniner, ur ett källarhål med en galen människas röst. Eller är det i själva verket världen som är galen? Det diskuteras bäst via Shakespeare som tål att läsas om och om igen. Författarna Hannes Meidal och Jens Ohlin samtalar med Catta Neuding.

Vem vill jobba i en skola där våld och hot tillhör vardagen? Frilansjournalisten och tidigare rektorn Vesna Prekopic ställer den frågan i sin bok Brottsplats skolan. Svaret är tyvärr inte muntert. I en rad intervjuer får läsaren stifta bekantskap med lärare och annan skolpersonal som vittnar om hur allvarligt läget är i den svenska skolan. I samtal med Adam Cwejman förklarar hon att det finns lösningar och metoder för att vända utvecklingen men då måste både skolledningar och politiker bli betydligt tuffare och inse situationens allvar.

I säsongsfinalen av Axess TV:s Panelen samtalar Widar Andersson, Naomi Abramowicz och Henrik Jönsson om svenska elevers ras i PISA-mätningen, Socialdemokraternas självkritik kring den förda migrationspolitiken och om varför det föds allt färre barn i Sverige. Programledare: Erik Thyselius. Inspelat i Konstnärsbarens lokaler i Stockholm 7/12-23.

Imperiets barn är journalisten Liza Alexandrova-Zorinas skakande reportage om de människoöden som utgör det ryskspråkiga skuggsamhället. I boken intervjuar författaren byggarbetare, städare och tjetjenska gangsters. De lever i en värld präglad av utsatthet, våld och misär. Det här är berättelsen om en annan del av Sverige. Liza Alexandrova-Zorina samtalar med Erik Thyselius.

I Bokens folk: en civilisationshistoria från papyrus till pixlar berättar kyrkohistorikern Joel Halldorf om textens och läsningens historia, från de första lertavlorna till dagens digitala pixelmassor. Hur har vårt författande och läsande förändrats oss under tidens gång och är vi nu på väg att överge det skrivna ordet? Erik Jersenius samtalar med Joel Halldorf om hur vi blev bokens folk.

Världens förste anarkokapitalistiske president. På den titeln kan Argentinas nyvalde statschef Javier Milei göra anspråk. Ekonomen och tv-personligheten Milei vann en överraskande storseger i mitten av november och har lovat att föra in landet på en helt ny kurs. Han har kampanjat som showman med fallenhet för grova förolämpningar, men hans övertygelse om att statsapparaten behöver bantas radikalt är lika genuin som genomtänkt. Det menar ekonomhistorikern, riksdagsledamoten och Latinamerikakännaren Mauricio Rojas. Bristande stöd i kongressen och peronistiskt motstånd på gatorna kan sätta käppar i hjulet och vad väljarna förväntar sig mer än ”ut med det gamla” är oklart. Men klarar sig Milei igenom det första året och får angelägna liberaliseringar till stånd är det möjligt att han kan nå framgång. Maurico Rojas samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I reportageboken Döden vid Faxälvens strand skriver journalisten Joakim Broman om svårigheten med att hela Sverige ska leva. Grundläggande samhällsfunktioner och service försvinner och det går inte alltid att bo kvar ens om man själv vill. Det finns en historisk orättvisa förknippad med uppdämningen av de stora älvarna. Joakim Broman talar med Lotta Gröning om hur vattenkraften kan vara farligare än kärnkraften.

Edith Södergran. Stjärnfångerskan handlar om poeten som skrev trots kritikernas hårdhet och dödens närhet. Men Södergrans historia är stundom svårberättad, eftersom hon låtit bränna både brev och dagböcker. Vad var det hon inte ville visa för omvärlden? Agneta Rahikainen är filosofie doktor i litteraturvetenskap och har gett ut flera böcker om Edith Södergran. Hon samtalar med Katarina O’Nils Franke om poetens liv och verk.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Thomas Gür, Hanne Kjöller och Jacob Rudenstrand om de fortsatta turerna kring S-ledamoten Jamal El-Haj, Svenska Dagbladets granskning av svensk sjukvård och Argentinas nästa president – libertarianen Javier Milei. Programledare: Erik Thyselius. Inspelat i Konstnärsbarens lokaler 22/11-23.

Utrikeskorrespondenten Malin Ekman tar i boken Skymning i Amerika: berättelser om ett annat USA med läsaren på en resa i ett splittrat USA där många storstäder brutits ned av narkotikamissbruk och politisk radikalism. Det är en närgången inblick i en värld långt bortom maktens korridorer. Ekman förklarar för Adam Cwejman hur det kom sig att samhället splittrats och vad amerikanerna själva säger om utvecklingen.

Catta Neuding intervjuar kulturminister Parisa Liljestrand, Hans Albin Larsson och Torbjörn Elensky.

Poeten Lars Johansson (1638–1674) blev känd som Lucidor. Han föddes i Stockholm och där slutade han också sitt 35-åriga liv, nedstucken efter ett gräl på krogen Fimmelstången. I boken Jag, en olycklig spåman berättar historikern Annika Sandén så utförligt som knappa källor medger om Lucidors uppväxt, brokiga bildningsgång och tillfällesdiktning. Samtidigt ger hon en initierad beskrivning av den svenska stormaktstidens seder och värderingar. I samtal med PJ Anders Linder.

I Näktergalen. Erik Johan Stagnelius återupptar religionshistorikern Simon Sorgenfrei bekantskapen med sina tonårs favoritpoet. Erik Johan Stagnelius var den svenska romantikens stora geni som levde hårt och ensamt in till sin död 1823, då endast 29 år gammal. Erik Jersenius och Simon Sorgenfrei samtalar om Stagnelius gripande poesi och sällsamma världsbild.

Få akademiker intervjuar kända ledare för Hamas och Hizbollah som en del av sina fältstudier. Men det är precis vad Magnus Ranstorp gjort under sin långa karriär som forskare inom terrorism och islamistiska organisationer. I boken Från terrorns frontlinjer berättar Ranstorp om hur han från första parkett har följt utvecklingen av terrorism i världen. Han samtalar med Adam Cwejman.

I veckans avsnitt av Axess TV:s Panelen samtalar Erik Hörstadius, Sanna Rayman och Stefan Stern om det ökande våldet och hatet mot judar i spåren av terrorattacken mot Israel, hotet från den organiserade brottsligheten mot svenska kommuner samt konflikten mellan Tesla och IF Metall. Programledare: Erik Thyselius. Inspelat i Konstnärsbarens lokaler 8/11 2023.

I Marionetterna berättar författaren, journalisten och akademiledamoten Ingrid Carlberg om marionetterna som har huvudrollen i den politiska teatern. De styrs av strategier för hur man blåser upp folkstormar, motsättningar som kan öka polariseringen och skada demokratin. Verktygen kommer från Lenins propagandamaskineri. Det viktiga är inte hur det egentligen är, utan hur det ser ut att vara. Hon samtalar med Lotta Gröning.

När den krypterade chatappen ”Encrochat” knäcktes öppnade sig en hel värld för poliser och åklagare. Helt plötsligt gick det att läsa kriminellas mordbeställningar och diskussioner om knarksmuggling. Journalisten Diamant Salihu berättar i sin bok När ingen lyssnar om vad poliserna upptäckte och hur de använde sig av informationen. Han samtalar med Adam Cwejman om hur den organiserade brottsligheten i Sverige kunnat växa och bli så brutal.

Kristin Ven Bruusgaard är verksam vid Norges civila och militära underrättelsetjänst och universitetet i Oslo. 70 år efter kärnvapnens uppkomst förefaller risken för att de används i stormaktskonflikter vara större än någonsin. Hon diskutar här denna ökande risk med journalisten Justin Webb.

Salenias vd Staffan Salén är en av få företagsledare som regelbundet deltar i debatten. Men han är övertygad om att förändring är på gång och att fler röster kommer att höras. Så som samhällsproblemen accentuerats under de gångna fem åren har det blivit en nödvändighet. Det handlar om nya regleringar och rapportkrav men ännu mer om statsmaktens tillkortakommanden beträffande brottslighet, energiförsörjning, infrastruktur och tillståndsgivning. Staffan Salén samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Under lång tid har Västvärlden satsat ensidigt på högskolan som väg in i vuxenlivet och det har blivit ett självändamål att så många unga som möjligt ska gå långa teoretiska utbildningar. Men det är varken bra för samhälle eller enskilda, menar journalisten David Goodhart vars uppmärksammade bok Head Hand Heart nu finns översatt till svenska som Huvud Hand Hjärta. Utan personer med praktiskt handlag och känsla för omsorg om människor byggs inga goda samhällen. Akademiker allenast är inte nog. Alla sorters talang behöver uppmuntran och goda villkor. David Goodhart samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Rory Medcalf är chef för National Security College vid Australian National University. Han har en karriär inom bland annat diplomati, akademi och journalistik bakom sig. Här samtalar han med Justin Webb om Australiens relation till Kina och de lärdomar den kan ge för demokratier i en farlig värld.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Alice Teodorescu, Widar Andersson och Hanne Kjöller den stora propalestinska demonstrationen på Sergels torg i Stockholm, moderata vägval och den dåliga stämningen inom MP. Programledare: Erik Thyselius. Inspelat i Konstnärsbarens lokaler 26/10. 0:33 Antisemitism på Sergels torg 13:25 Moderata vägval 23:43 Krisande MP

Agnes Hamberger är doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet. Hon skriver sin avhandling om flickor i folkskolan. När folkskolan infördes i mitten av 1800-talet var situationen helt annorlunda. Vad hände i klassrummet? Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

Kenneth Payne är professor vid King's College London. Hans forskning fokuserar på politisk psykologi och strategi. Vad händer på längre sikt när man går ut i krig? Han intervjuas här av den brittiske journalisten Justin Webb.

I syfte att skrämma den israeliska befolkningen och sätta stopp för de allt fredligare relationerna mellan Israel och arabvärlden begick terrororganisationen Hamas den 7 oktober ett massmord på civila av ohyggliga proportioner. Ett par hundra personer har dessutom tagits som gisslan. Israel har svarat med bombningar av Hamasstyrda Gaza och förbereder en markoffensiv. Målet för en sådan är ännu oklart, men om Israel skulle bli framgångsrikt i att slå ut Hamas uppstår problemet vem som sedan ska ta över. Varken, Israel, Egypten eller den palestinska myndigheten på Västbanken är hågade. Alternativet skulle kunna vara en internationell fredsstyrka, men hur skulle den se ut? Det är en av frågorna som tas upp av statsvetaren och Mellanösternexperten Daniel Schatz, gästforskare vid Georgetown University i Washington, D.C. I samtal med programledaren PJ Anders Linder diskuterar han även Irans roll i konflikten, premiärminister Nethanyahus framtid och svensk Mellanösternpolitik.

Jörg Nies är doktorand vid det påvliga universitetet Gregoriana i Rom. Han forskar om hur vi i modern tid ska förstå det kristna lydnadslöftet. Bör man lyda till varje pris? Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

Den brittiska journalisten Charles Moore har bland annat skrivit en auktoriserad biografi om Margaret Thatcher. Thatcher konfronterade tidigt sovjetkommunismen, men hon var också den kvinna som ryssarna kände att de kunde göra affärer med. Här intervjuas Moore av Justin Webb.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Erik Hörstadius, Paula Bieler Eriksson och Torbjörn Hållö om de fruktansvärda terrordåden mot Israel. Programledare: Erik Thyselius.

Axel Burénius är författare och litteraturvetare. I sin avhandling fördjupar han sig i Svetlana Aleksijevitj författarskap. Hon har lyfts fram som förnyare av den dokumentära litteraturen. Men hur sann är bilden av Nobelpristagaren? Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

Philip Zelikow är professor i historia vid University of Virginia. Han menar att praktiskt ledarskap har två dimensioner. Den första är att välja vad man ska göra. Den andra är hur man gör det. Här talar han med journalisten Justin Webb om hantverket i statskonst.

Elin G. Håkansson är doktorand i konstvetenskap vid Stockholms universitet. I sin avhandling undersöker hon den privatägda trädgården vid 1900-talets början. Vad finns det för estetiska och kulturella idéer kring trädgården som fysisk plats? Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

Henrik Meinander har skrivit en biografi över Gustaf Mannerheim, den mest kända finländska statsmannen i modern historia. Efter 30 år i den kejserliga ryska armén återvände han hem till Finland 1917. Justin Webb intervjuar den finländske historikern Henrik Meinander om Mannheim och hur en geopolitiker blir till.

Gängvåldet fortsätter, brottsplats skolan och lågkonjunktur I veckans avsnitt av Axess TV:s Panelen diskuterar Janne Josefsson, Vesna Prekopic och Torbjörn Elensky de fortsatta skjutningarna och sprängningarna, lärarnas utsatthet i klassrummen och det dystra ekonomiska läget. Programledare: Erik Thyselius. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 2023.

Kolon är rent grafiskt ett skiljetecken som består av två lodrätt satta punkter. Men hur använder vi kolon och annan interpunktion i språket egentligen? Det undersöker Alexander Katourgi som är översättare och doktorand inom nordiska språk vid Lunds universitet. Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

Justin Webb intervjuar den engelska skribenten och redaktören Daisy Dunn. Hon har publicerat flera böcker om klassicism och här samtalar de bland annat om den klassiska litteraturens påverkan på det moderna livet och den moderna statskonsten.

Det finns utrymme för djärvare satsningar än dem vi ser i regeringens budget för 2024. Men återhållsamheten är inte ny. Det är länge sedan det togs mer grundläggande strukturgrepp i svensk ekonomisk politik och det är en av förklaringarna till bristerna i produktivitet och tillväxt. Det säger Klas Eklund, tidigare chefekonom i SEB och planeringschef i finansdepartementet, nu ekonom vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Politikernas försiktighet kontrasterar på ett slående sätt mot Riksbanken, som legat på i hårdaste laget både i tidigare försök att höja inflationen och i de nuvarande försöken att sänka den. Klas Eklund samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Renate Larssen är doktorand inom arkeologi vid University of Leicester och studerar relationen mellan djur och människor under skandinavisk järnålder och vikingatid. Var det bättre med morot än piska för att få hästar att prestera? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

Justin Webb intervjuar Julian Jackson, professor i modern fransk historia vid University of London. De samtalar om den franske statsmannen Charles de Gaulle och hans vision om ledarskap.

Fredrik Logevall är professor i statsvetenskap vid Harvard och författare till ett flertal böcker om amerikansk politik och utrikespolitik. Justin Webb intervjuar honom om John F Kennedy och demokrati.

Justin Webb intervjuar Benedetta Berti, chef för policyplanering i generalsekreterarens stab i NATO. NATO genomgår en djupgående strategisk militär och politisk anpassning. Webb pratar med Benedetta Berti om betydelsen av den transatlantiska alliansen i en omvälvande tid.

I veckans avsnitt av Axess TV:s Panelen diskuterar Alice Teodorescu, Henrik Jönsson och Hanne Kjöller det allt brutalare gängvåldet i Sverige, regeringens utredning om att förbjuda kusinäktenskap och firandet av kungens 50 år på tronen. Programledare: Erik Thyselius. Inspelat i Konstnärsbarens lokaler i Stockholm 9/14.

Det moderna arbetslivet översvämmas av regler, strategier, styrdokument och värdegrunder. Byråkratier och staber bara växer och bombarderar dem som faktiskt gör jobbet med påbud och instruktioner. Alltför ofta möter styrningen inget motstånd. Man suckar och anpassar sig även om det inte gagnar dem som verksamheten är till för: patienter, elever, medborgare. Professor Mats Alvesson har i flera arbeten beskrivit hur denna ”funktionella dumhet” sprider sig. Men i den nya boken Dumhetsbekämpning beskriver han och medförfattaren Stella Cizinsky inte bara en destruktiv utveckling utan också hur en motoffensiv kan se ut. Det viktigaste budskapet? ”Tänk själv!” Mats Alvesson samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Merryn Somerset Webb, chefredaktör för tidskriften Moneyweek och krönikör i Financial Times, varnar för maktkoncentration och politisering i företagsvärlden. Direktörs- och aktieägarkapitalismen må ha sina problem, men den kapitalförvaltarkapitalism som vi har fått i stället har inte gjort saken bättre. Iain Martin intervjuar.

Duell till döds, är det bara en romantisk intrig i filmer eller fanns det en historisk realitet? Vad innebar begreppen heder och ära och vad hände när dessa kränktes? I dagens samhälle har hederskulturen blivit aktuell igen. Åsa Karlsson samtalar med professor Christopher Collstedt om hur hedern i historisk tid kunde återställas genom våld.

Margaret MacMillan är en av världens ledande historiker. Hon intresserar sig för den långsamma skilsmässan mellan nationalism och liberalism, framdriven av inskränkta och etniskt baserade nationella rörelser. Här kretsar diskussion kring hur nationer har kommit att identifiera sig själva och hur föreställningarna om självbestämmande har utvecklats sedan slutet av första världskriget. Iain Martin intervjuar Margaret MacMillan, professor emeritus i historia vid University of Toronto.

Martin Schüler är major och doktor i arbetsintegrerat lärande. Han delar sin tid mellan Försvarshögskolan och markstridsskolan i Försvarsmakten. Vad händer när säkerhetsförståelsen inte är en integrerad del i den militära verksamheten?

Vladimir Putin kallar Rysslands invasion av Ukraina en ”specialoperation”. Men han drar sig inte för att tala om relationen till Väst i termer av krig. Det konstaterar Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Fredrik Löjdquist, chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet (UI), understryker att Ryssland har rört sig snabbt i riktning mot det rent totalitära. Det pågår en systemkonflikt och Rysslands imperialistiska ambitioner gör att Väst måste bereda sig på att den blir långvarig. Carolina Vendil Pallin och Fredrik Löjdquist samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Förlorarens dag, kulturkriget är här och akademisk frihet I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Paula Bieler Eriksson och Erik Hörstadius det skrala firandet av ”Segerdagen” i Moskva, Socialdemokraternas varningar om att demokratin är hotad i Sverige och kritiken mot regeringens beslut att korta mandatperioden för universitetens styrelser. Programledare: Erik Thyselius.

Fler svenskar än någonsin är engagerade i att starta företag. Ännu fler har sådana planer. Andelen i befolkningen som tycker att möjligheterna till företagande ser goda ut är rekordhög och står sig mycket väl internationellt. Allt detta framgår av en färsk rapport från Entreprenörskapsforum. Ändå ökar inte andelen företagare i befolkningen och antalet personer som driver företag med ett mindre antal anställda sjunker snabbt. Har företagandet blivit en livsstilsdröm, som alltför sällan tål mötet med verklighetens regelverk och prövningar? Entreprenörskapsforums vd Anders Broström samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Storebror vill se dig, surrogatmödraskap och dålig svenska I veckans avsnitt av Panelen samtalar Catarina Kärkkäinen, Henrik Jönsson och Vesna Prekopic om kritiken mot EU-kommissionens ”Chat control”, surrogatmödraskap och varför svenska elever har så dålig läs- och skrivförmåga. Programledare: Erik Thyselius.

Demografi, kaos på Migrationsverket och barnfria par. I veckans avsnitt samtalar Paula Bieler Eriksson, Erik Hörstadius och Alice Teodorescu om Sveriges förändrade demografi, Fokus granskning av Migrationsverkets brister och varför fler par väljer att inte skaffa barn. Programledare: Erik Thyselius. Inspelat i Konstnärsbarens lokaler i Stockholm den 12 april 2023.

Karin Tetteris är museiintendent på Armémuseum och doktorand i konstvetenskap. Hon studerar de praktiker som skapade militära fanors betydelser under sent 1500-tal och början av 1600-talet. Hur fick man soldater att offra sitt liv för att försvara sin fana? Varför var fanor de mest prestigefyllda troféerna? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

Politiseringen av den akademiska världen beror inte bara på beskäftiga politiker och undfallande ledningar. Det handlar också om att många forskare och lärare, speciellt inom samhällsvetenskap och humaniora, har kommit att se normkulturen som en självklarhet. De vill hellre att alla ska hysa de riktiga åsikterna än att verksamheten ska präglas av öppen och fri diskussion. Det menar Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. I samtal med programledaren PJ Anders Linder diskuterar han även data som kommit fram i forskningsprojektet ”Det öppna samhället”. Dessa tyder på att det hos många medborgare finns intolerans mot meningsmotståndare, och öppenhet för att sätta demokratin på paus i frågor man själv tycker är viktiga. Herbert Tingstens ord om demokratin som en gemensam överideologi verkar mindre giltiga än förut.

Karl Lysén är doktorand på historiska institutionen vid Stockholms universitet. Han studerar synen på omvärlden sedd genom pilgrimens blick. Vad lär oss resande om vad det är att vara människa? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Elensky, Naomi Abramowicz och Henrik Jönsson om gig-jobbens vara eller inte vara, Socialdemokraternas besked om att vilja föra Sverige tillbaka till 1980-talet och svenskarnas svaga demokratireflexer. Programledare: Erik Thyselius. 0:00 Start 0:30 Du sköna nya gig-värld 11:01 Tillbaka till dåtiden med S vid rodret 22:39 Demokratiskola

Ola Henricsson är lärare och doktor i pedagogiskt arbete. Han har disputerat vid Göteborgs universitet på en avhandling om didaktiskt perspektiv på muntligt berättande. Vad kan vi lära oss av och genom berättandets konst? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

Straff behöver skärpas. Polisen behöver få nya befogenheter och organiseras på ett långt effektivare sätt än i dag. Men ska vi komma tillrätta med skjutningar och organiserad brottslighet måste även värderingar förändras. Inte minst för att stoppa en utveckling där grov brottslighet går allt lägre ner i åldrarna. Enligt Fredrik Kärrholm har en antiauktoritär hållning drivits så långt i Sverige att den slagit över i dumsnällhet och passivitet. Resultatet är att barn och unga som beter sig illa inte möter tydliga reaktioner: i skolan, i det offentliga rummet eller ens hemma. När samhället reagerar på allvar är det ofta för sent. Här behövs förändring på bred front. Fredrik Kärrholm är före detta polis och författare till den uppmärksammade boken Gangstervåld. Sedan valet i höstas är han riksdagsledamot för Moderaterna. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Förklara din forskning 2023 – Våra drömmars stad med Klas A M Eriksson by Axess Magasin & TV

I veckans avsnitt av Axess TV:s Panelen samtalar Alice Teodorescu, Stefan Stern och Sanna Rayman om regeringens nya signaler om att Finland sannolikt kommer att gå före Sverige in i Nato, förslaget om ett pristak på mat och Moderaternas eftervalsanalys. Programledare: Erik Thyselius. Inspelat i Konstnärsbarens lokaler i Stockholm 15/3 2023. 0:00 Start 0:50 Den oändliga Natohistorien 9:28 Pristak på mat 19:04 Moderater klämda mellan stad och land

Britta Zetterström Geschwind har disputerat inom etnologi vid Stockholms universitet och är idag forskning-koordinator vid Sveriges museum om Förintelsen. Hon är aktuell med en studie av Gunnarpshemmet, ett interneringsläger för kvinnliga flyktingar i Sverige mellan 1945 och 1946. Varför låste man in kvinnor som nyss suttit i koncentrationsläger?

Rysslands invasion av Ukraina skakar om även i Asien. Grannländer till Kina fruktar att Peking ska följa Moskvas exempel och angripa Taiwan. Nordkorea tycker sig ha fått större spelmöjligheter, genomför omfattande tester av nya vapensystem och höjer tonläget mot omvärlden. Sannolikheten är hög för att det sker ytterligare nordkoreanska kärnvapenprov under 2023, säger Benjamin Katzeff Silberstein, doktor i historia på en avhandling om social kontroll i Nordkorea, nu verksam vid universitetet i Tel Aviv och vid Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Sverige hade inte EU:s högsta arbetslöshet i december 2022, men enligt Eurostat låg vi på en måttligt hedrande femte plats med endast de fyra Medelhavsländerna Spanien, Grekland, Italien och Cypern framför oss. Icke-medlemmarna Norge och Island finns också med i Eurostats tabell och återfinns på betydligt lägre nivåer än den svenska. Finland gör oss sällskap strax ovanför EU:s genomsnittsnivå, men deras 6,8 procent är ändå en skaplig bit från våra 7,3. Tjeckien är bäst i EU-klassen med en arbetslöshet på 2,3 procent: lägre än den japanska. Av PJ Anders Linder

I veckans avsnitt av Axess TV:s Panelen samtalar Erik Hörstadius, Sakine Madon och Jacob Rudenstrand om regeringens ambitioner att få fler människor att återvandra, hur det kommer sig att Polismyndigheten befinner sig i ständig kris och om principen om ”armlängds avstånd” mellan politiker och kultur håller på att luckras upp. Programledare: Erik Thyselius. 0:00 Start 0:33 Återvandring 9:12 Poliskris 17:57 kampen om kulturen

Det ryska ledarskapet betraktar alla demokratier som hot. Exemplets makt - välfungerande samhällen med demokrati och medborgerlig frihet - är ett kontinuerligt orosmoment. Och Sverige, genom sin utrikespolitiska aktivism för mänskliga rättigheter och EU:s östliga partnerskap, ses som särskilt irriterande. Det säger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap, i sin nya bok "Hotet från Ryssland". Han analyserar Rysslands syn på omvärlden, politiken som riktas emot oss o h vi kan göra till vårt försvar. Oscar Jonsson samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I veckans avsnitt av Axess TV:s Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Alice Teodorescu och Henrik Jönsson uppgifterna om att Finland kan gå före Sverige in i Nato, tillståndet för Sveriges ekonomi med anledning av EU-kommissionens bistra prognos och uppståndelsen kring islamologen Sameh Egyptsons avhandling om Muslimska brödraskapets förgreningar i Sverige. Programledare: Erik Thyselius. 0:30 Finland före in i Nato 9:23 Sverige i ekonomiska bottenligan 21:08 Sameh Egyptsons avhandling

Hon är inte bara ung och kvinna. Hon är också fotogenisk och fullkomligt självklar på sociala medier,­ med en miljon följare på Instagram. Förmodligen Finlands internationellt mest kända politiker – men med en i stort sett okänd politik. Av: Heidi Avellan

Den svenska skolan är i fritt fall. Resultaten och läskunnigheten sjunker, medan våld och stök ökar. I debatten framstår det som att problemet är friskolor och konfessionella skolor och att ett förstatligande skulle lösa många problem. Men ser man till historien om hur förfallet började så kan svaret bli ett annat. Professor emeritus Hans-Albin Larsson har ägnat ett helt yrkesliv åt dessa frågor. Han samtalar med Åsa Karlsson.

Utbildningsminister Mats Persson har gett Universitetskanslerämbetet (UKÄ) i uppdrag att granska hur universitet och högskolor arbetar för att skydda den akademiska friheten, inte minst mot så kallad cancelkultur. Kartläggningen ska att följas upp med nya åtgärder. Persson utesluter till exempel inte att det kan behöva inrättas en särskild ombudsman. Han förutskickar stora reformer och en omläggning av politiken med fokus på kvalitet, spetsverksamhet och minskad politisk styrning. Mats Persson samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

60 männi­skor har fallit offer för dödsskjutningar i Sverige under 2022 – ett dystert rekord – och ställde det i skarp kontrast till Norges fyra, Danmarks fyra och Finlands två skjutvapendöda.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Sakine Madon, Jacob Rudenstrand och Alice Teodorescu om Erdogans nya krav för att släppa in Sverige i Nato, anklagelserna om att Botkyrkapolitikern Ebba Östlin (s) kuppades bort med hjälp av gängkriminella och den fortsatta våldsvågen i Stockholm. Programledare: Erik Thyselius. 0:00 Start 0:30 Erdogans Nato-nej 12:30 Händelser i Botkyrka 21:57 Våldets triumf

I biografin "Karl Gerhard: Estradör och provokatör" berättar humornestorn Kalle Lind om den legendariske kuplettkungen och nöjesprofilen. Karl Gerhard var både satiriker och underhållare, "salongsbolsjevik" och hängiven antinazist. En queerikon redan innan begreppet var uppfunnet och en komiker som banade väg för det moderna humor-Sverige. Kalle Lind samtalar med Erik Jersenius om en brokig kulturpersonlighet som riskerar att falla i glömska.

I ”Parallella liv” skriver Lars Lönnroth en dubbelbiografi om författarna Sven Delblanc och P O Enquist. Boken bygger på minnen, vänskapsband och personliga värderingar. Här beskrivs deras personligheter och vad det var som färgade dem i deras författarskap. Lotta Gröning och Lars Lönnroth samtalar om hur de båda författarna följer varandra i sitt skrivande.

I ”Drömmarnas tid” berättar Axel Odelberg utifrån unikt arkivmaterial en närgången skildring av Axel Johnson som utvecklades från ambitiös yngling till affärsgeni. Nathan Shachar i ”Johnsonslinjen och Latinamerika” beskriver hur Axel Johnson startade rederiet Nordstjernan och efter en trevande start knöt norra Europa och södra Amerika samman i ett storslaget handelsnät. Lotta Gröning samtalar med författarna.

Den 8 juli 2022 mördades Japans förre premiärminister Shnizo Abe. Händelsen kan ses som ännu ett steg för det en gång så slutna landets våldsamma förändring. Magnus Robach är tidigare ambassadör i Japan. I "Solens ursprung" skildrar han det säregna örike som alltjämt fascinerar och förbryllar oss. Han samtalar med Erik Jersenius.

”Jag tog taxi till kriget” är Staffan Heimersons berättelse om hur han rapporterat från 34 krig på sex kontinenter. Det var ett mycket medvetet val att bli krigskorrespondent och han ser krig som en fortsättning på politiken, men med andra medel. I krig var han aldrig rädd, men hemma är han rädd för allt. Om detta samtalar han med Lotta Gröning.

I "Filosoferna: Vetenskaplig revolution och upplysning" får läsaren stifta bekantskap med portalfigurer som Descartes och Spinoza och hur de bröt med det förflutna. Professor Svante Nordin är en av Sveriges främsta idéhistoriker och har skrivit åtskilliga verk om filosofins historia. Han samtalar med Adam Cwejman om hur hela den moderna världens tänkande uppstod.

Hur kan de som kämpar för sin frihet bäst ges hjälp och stöd? Kring dessa frågor resonerar Rob Johnson, som är chef för Changing Character of War Centre vid University of Oxford och senior forskare vid Pembroke College. Johnson har nyligen tillträtt ett chefsjobb vid Office of Net Assessment vid Storbritanniens försvarsministerium. Den brittiske journalisten Iain Martin intervjuar tio av talarna på Engelsbergsseminariet 2022 som hade temat "Liberty". Ämnena för intervjuerna spänner från hur Kina och Ryssland påverkar den frihet vi länge tagit för given till betydelsen av frihet för författare. Intervjuerna spelades in på Engelbergs bruk i juni 2022.

I säsongsfinalen av Panelen samtalar Torbjörn Elensky, Margareta Barabash och Erik Hörstadius om förtroendekrisen för högsta polisledningen, Ivar Arpis råd till högern om att den måste börja utöva politiskt inflytande över institutionerna och hur det ska gå för demokratin i ett samhälle där läs- och skrivfärdigheterna blir sämre och sämre. Programledare: Erik Thyselius.

Kinas anspråk och ambitioner växer. Vad skulle landet vilja göra med världsordningen ifall man tog över USA:s roll som den ledande nationen i världen? De frågorna tacklas av Hal Brands, som innehar en Henry Kissinger-professur inom Global Affairs vid JHU-SAIS och är ledande forskare vid American Enterprise Institute samt krönikör för Bloomberg Opinion. Iain Martin intervjuar.

Natalie Lantz är fil. dr i religionsvetenskap inom ämnet Hebreiska bibelns exegetik vid Uppsala universitet. Hennes avhandling undersöker tempelbeskrivningar som immersiva och interaktiva upplevelsemiljöer, vilka möjliggjorde en virtuell tempelrymd för antikens judar.

"Insats pågår" är polismästaren Michael Fetz berättelse om ett liv i samhällets tjänst. Han var med om att grunda den svenska nationella insatsstyrkan och förbereda svensk polis på att förekomma och hantera terrordåd. Han talar med Adam Cwejman om hur brottsligheten förändrats, blivit råare och vad det har inneburit för polisen.

I antologin "Radikalism och avantgarde. Sverige 1947–1967" samlas olika röster, som Yvonne Hirdman, Tobias Hübinette, Kalle Lind, Edward Blom och Svante Nordin. Syftet är att försöka förstå hur svenskarna uppfattade eldens återsken från andra världskrigets Europa och inte minst hur de såg på sig själva. Redaktörerna Christian Abrahamsson och Torbjörn Elensky samtalar med Erik Jersenius om ett verk i svensk självrannsakan.

Katja Hoyer – Hur väst såg ut från andra sidan järnridån – Global Axess 2022: Liberty by Axess Magasin & TV

Ulf Kristersson har fått hård kritik efter valet men man kan mycket väl hävda att han fått en lyckad start, menar Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg. Tidöavtalet kom på plats, den första budgeten antogs av riksdagen. Nu stundar en kraftfull prövning i form av inflation i allmänhet och skyhöga elpriser i synnerhet. Fast hur Kristerssons styre en dag kommer att utvärderas handlar i mycket hög grad om hur väl man lyckas bekämpa skjutningar och gängkriminalitet, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Det blir en kamp inte bara mot gangstrar utan också mot klockan, eftersom det tar tid för centrala förslag att bli lag och få praktiskt genomslag. Anna Dahlberg och Tommy Möller samtalar om den gångna politiska hösten med programledaren PJ Anders Linder.

I "Volga och det inre Ryssland" får läsaren en reseskildring genom rysk historia, från medeltiden in i våra dagar. Statsvetaren Lena Jonson är en av Sveriges mest meriterade rysslandskännare. Under närmare ett halvt sekel har hon besökt, studerat och beskrivit utvecklingen i Ryssland. Hon samtalar med Adam Cwejman om vad Rysslands brokiga historia innebär för dagens politiska situation.

Kristina Öhman är doktorand inom etnologi vid Göteborgs universitet och skriver sin doktorsavhandling om Starlet, en svensk tjejtidning som gavs ut mellan 1966 och 1996. Tidningen blev ett forum för ungdomar redan före 90-talets internetboom. Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

”Nationalstaten. En essä om liberal nationalism” handlar om hur människors strävan efter en språklig och kulturell homogenitet kan skapa en liberal nationalism. Björn Östbring menar att vi måste inse att populister och nationalistiska partier inte enbart kan betraktas som fiender. Deras framgångar kan också ses som ett symtom på att ens eget politiska projekt behöver revideras. Han samtalar med Lotta Gröning.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Erik Jersenius, Sanna Rayman och Torbjörn Hållö om världen står inför en ny demokrativåg med anledning av protesterna i Iran och Kina, om svenska gymnasieelever börjat omhulda den illeberala demokratin och hur det kommer sig att alla börjat intressera sig för konservatismen. Programledare: Erik Thyselius.

Hur påverkas vår historia av mötet mellan kulturer? Det undersöker Daniel Leviathan som är doktorand i judaistik vid Lunds universitet. Han skriver sin avhandling om sakral judisk arkitektur som synagogor och begravningskapell i Sverige.

I ”På vandring i språkens fotspår” tas vi med på vandring över jorden i världens språkliga och mänskliga mångfald. Sverker Johansson är kvantfysikern som blev lingvist. Han presenterar 400 språk och visar hur arkeologin och genetiken ger oss nya kunskaper om språkens utveckling. I språkens fotspår ger han oss ett mönster som fyller mänsklighetens historia. Han samtalar med Lotta Gröning.

”Allmogemålaren Jonas Hertman” från Hälsingland har kartlagts av konsthistorikern Maj-Britt Andersson. Hon har eftersökt alla hans verk och Jonas Hertman var en enastående skicklig rokokomålare. Han målade efter 1700-talets mode och galanta scener med en teknik som aldrig tidigare skådats i stugorna. Maj-Britt Andersson samtalar med Lotta Gröning.

Vad kan vara mer naturligt än att jobb går till dem som är skickligast och bäst lämpade att sköta dem? Ja, så har vi tyckt i växande grad från 1700-talets slut till våra dagar. Men det fanns en tid före meritokratin, då det var arv, nepotism och ren handel med ämbeten som gällde. Och i dag riktas en växande kritik mot meritokratin, som anklagas från vänster för att vara diskriminerande och från höger för att vara ett privilegiesystem i förklädnad. Ingendera kritiken är helt obefogad, men att avskaffa meritokratin i stället för att reformera den vore ett dyrt och förödande misstag. Det säger filosofen, författaren och journalisten Adrian Wooldridge, långvarig medarbetare i Economist och numera skribent hos Bloomberg, i sin senaste bok, som nu kommer ut i svensk översättning: Meritokrati – idén som förändrade världen. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Vad händer med författarnas frihet att skriva som de vill? Är den i färd med att gröpas ur? Det fruktar Alexander McCall Smith, som skapat serien om ”Damernas detektivbyrå” och är upphovsman till mer än hundra böcker. Iain Martin intervjuar.

Statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring är ovanligt intressant för historiker. Problem som vi upplever som nya, löstes i själva verket för flera hundra år sen - men behöver nu lösas igen. Åsa Karlsson samtalar med professor Mats Hallenberg och docent Magnus Linnarsson om hur den svenska staten byggdes.

Bogdan Szyber är en välkänd scen- och performancekonstnär som doktorerade vid Stockholms konstnärliga högskola (SKH), men blev underkänd under själva disputationen. Två år har gått sedan dess och han vill göra ett nytt försök med sin avhandling. Men kritiserar han konstnärlig forskning för mycket? Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

I ”Traditioner och Högtider” berättar Tora Wall om våra högtider från medeltiden till nutid. Många av högtiderna lever kvar men andra har fallit i glömska. Men traditioner förändras ständigt och uppkommer i nya skepnader. Vi får bland annat höra om den magiska julen som i folktron var farlig och ansågs vara de dödas natt. Tora Wall samtalar med Lotta Gröning.

Efter att ha erövrat världen med den både nationellt och internationellt prisbelönade debuten "Ålevangeliet" fortsätter Patrik Svensson att briljera i essäistikens konst. I "Den lodande människan" ger han sig ut på ännu djupare vatten och berättar om vår relation till havet genom årtusendena. Han samtalar med Erik Jersenius om människans nyfikenhet och om det väldiga havets eviga mystik.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Widar Andersson, Margareta Barabash och Erik Hörstadius Sveriges miljardpaket till Ukraina och behovet av fortsatt stöd, om det finns fog för den hårda kritiken mot regeringens klimat- och miljöpolitik samt det stundande världsmästerskapet i fotboll i Qatar. Programledare: Erik Thyselius.

Hur stor inverkan har nederländska experter haft på den tidigmoderna svenska staten? Håkan Jakobsson har disputerat i historia vid Stockholms universitet och fokuserat på perioden 1560–1670. Varför introducerades dessa personer till Sverige, hur användes de och vad har blivit kvar in i vår tid? Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

"Drottninggatan" är journalisten Åsa Erlandssons heltäckande redogörelse för terrordådet i Stockholm våren 2017. Läsaren möter poliserna, de drabbade och många andra som påverkades av dådet. Åsa Erlandsson samtalar med Adam Cwejman om hur det var möjligt att terroristens planering undgick rättsväsendet och hur dådet förändrade Sverige.

I "Järnbrukens historia" får vi lära oss om hur Bergslagen blev centrum för Sveriges järnframställning. Järn har framställts i Sverige i flera tusen år, men brukens höjdpunkt var under 17- och 1800-talen. Nils Johan Tjärlund är kulturjournalist och lotsar oss genom dess historia i intervju med Catta Neuding.

Omvärlden måste öka trycket mot regimen i Iran. Protestvågen i landet visar att det islamistiska styret har förlorat all folklig förankring. Det menar Ardalan Shekarabi, intill nyligen socialförsäkringsminister och nu rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. I den färska boken Korsvägar diskuterar han integration och identitet och berättar om vägen från barndomshemmet utanför Teheran till skolgång i Gävle, studier i Uppsala och politisk karriär. I samtal med programledaren PJ Anders Linder lyfter han också fram språkinlärning , klara besked om hur samhället fungerar och en stram migrationspolitik som centrala faktorer för att få mottagandet att fungera.

Med hjälp av en ny metod kan polisen förutspå vilka platser som riskerar att få problem med skjutningar och droghandel. Mia-Maria Magnusson är först i Sverige med att disputera inom ramen för sin polisanställning. Hon är själv yrkesverksam polis med lång erfarenhet av narkotikabrottslighet och ser nyttan av att ha ett ben i praktiken och ett i akademin. Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

I ”Ukraina Gränslandet” berättar Anna-Lena Laurén om sin bevakning från ett land i krig. När Krimhalvön invaderades var hon tvungen att leta efter kriget, men idag ser hon ett land som kämpar för sin existens. Hennes bevakning handlar om att vara på plats, att utgå ifrån vad hon ser och vad människorna säger.

I ”Rädd för sanningen” berättar Janne Josefsson om sitt händelserika liv som journalist. Viljan att avslöja maktmissbruk, korruption och elitens hyckleri har följt honom under hela hans yrkesliv och utmärkelserna har varit många genom åren. Men det personliga priset för framgången har också varit mycket högt. Om detta samtalar han med Erik Thyselius.

I "Sveriges långa historia" tecknas historien för Sverige från istidens slut, då de första renjägarna kom, fram till våra dagar. Jonathan Lindström är prisbelönt arkeolog och författare. Han beskriver levnadsmönster, handel, teknisk utveckling och maktförhållanden, men utnyttjar också den moderna vetenskapens rön till att uppmärksamma enskilda individer och synliggöra deras liv och öden. Han samtalar med PJ Anders Linder.

"Ormen Friske" är berättelsen om vikingaskeppet som satte segel sommaren 1950. Besättningen lämnade ett Sverige som hyllade dem, men när resan inte gick som man tänkt sig blev det oväntat tyst kring Ormen Friske. Jack Werner är journalist och författare och har grävt djupare i den mystiska historien. Katarina O’Nils Franke vill veta mer om när femton människoöden avgjordes till havs.

I ”Draken: När Kinas pengar och spioner kom till Sverige” granskar journalisten Tobias Andersson Åkerblom hur den kinesiska staten med hjälp av flyktingspionage, mystiska affärsmän och företagsköp målmedvetet söker öka sitt inflytande över Sverige. Hur bör vi förstå Pekings stora intresse för vårt land och vad är det som ytterst står på spel? Tobias samtalar med Erik Thyselius.

I sin nya bok "Inget är heligt" tar Sakine Madon det stora greppet om den anrika svenska yttrandefriheten. Hur mår den egentligen och varför är det så många som vill inskränka demokratins viktigaste grundfundament? Om det samtalar Sakine Madon med Erik Jersenius.

"Det fallna imperiet" är Martin Kraghs skildring av Rysslands långa stagnation. Från Sovjetunionens fall in i vår tid får vi blicka in i de många försök att återupprätta det ryska imperiets strålglans och storhet. Rysslandsexperten Martin Kragh samtalar med Adam Cwejman om eran Putin och vad den inneburit för omvärlden.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Paula Bieler-Eriksson, Widar Andersson och Sakine Madon överbefälhavare Michael Bydéns uppriktiga intervju med SVT om det försämrade omvärldsläget, den pågående revolten mot regimen i Iran och att LO nu säger sig vara redo att samtala med SD. Programledare: Erik Thyselius.

Det kinesiska kommunistpartiets 20:e partikongress inleds på söndag och alllting tyder på att Xi Jinping får ytterligare fem år som Kinas högste ledare. Under Xis styre har allt större makt samlats i hans händer och det har blivit alltmer riskabelt att förorda en annan inriktning för landet. Det gäller inte minst ideologin. De marknadsekonomiska idéer som haft framgångar sedan Deng Xiaopings tid trycks nu hårdhänt tillbaka. Den statliga kontrollen och detaljstyrningen skärps inte bara vad gäller politiken och privatlivet utan också ekonomin. I valet mellan kommunistiskt maktinnehav och ekonomisk tillväxt är Xi glasklar med att makten går före. Det säger journalisten och författaren Jojje Olsson, Kinakännare baserad i Taipei, i samtal med programledaren PJ Anders Linder.

De nordiska länderna har alltid haft en speciell roll inom Nato, konstarerar professor Mary Elise Sarotte från Johns Hopkins School of Advanced International Studies, som nyligen utkommit med den prisbelönta boken Not One Inch: America, Russia, and the Making of Post-Cold War Stalemate. Den brittiske journalisten Iain Martin intervjuar tio av talarna på Engelsbergsseminariet 2022 som hade temat "Liberty". Ämnena för intervjuerna spänner från hur Kina och Ryssland påverkar den frihet vi länge tagit för given till betydelsen av frihet för författare. Intervjuerna spelades in på Engelbergs bruk i juni 2022.

Sergej Radtjenko är expert på kalla krigets historia, kärnvapenhistoria samt på rysk och kinesisk utrikes- och säkerhetspolitik. Han innehar Wilson E. Schmidt-professuren vid Johns Hopkins School of Advanced International Studies. Här diskuterar han den ’långa kampen’ mot Ryssland och analyserar hur väst kan underlätta Rysslands omvandling från aggressiv autokrati till fredlig, eller till och med foglig, demokrati. Den brittiske journalisten Iain Martin intervjuar tio av talarna på Engelsbergsseminariet 2022 som hade temat "Liberty". Ämnena för intervjuerna spänner från hur Kina och Ryssland påverkar den frihet vi länge tagit för given till betydelsen av frihet för författare. Intervjuerna spelades in på Engelbergs bruk i juni 2022.

I veckans avsnitt av Axess TV:s Panelen diskuterar Erik Jersenius, Sanna Rayman och Erik Hörstadius Putins misslyckade mobilisering, Svenskt Vattens larmrapport om tillståndet för landets VA-nät och om Sverige borde ta efter Danmark och införa en kulturkanon som omfattar allt från litteratur, byggnadsverk och värderingar. Programledare: Erik Thyselius.

Kremls diplomati har en attityd som påminner om den man använde i det gamla Sovjetunionen. Det konstaterar den erfarna diplomaten Iuliia Osmolovska, som är verkställande direktör för Eastern Europe Security Institute i Ukraina. Det vore till västs fördel att bättre förstå detta slags förhandlingsteknik i en tid då förhållandet till Ryssland blir allt kärvare. Den brittiske journalisten Iain Martin intervjuar tio av talarna på Engelsbergsseminariet 2022 som hade temat "Liberty". Ämnena för intervjuerna spänner från hur Kina och Ryssland påverkar den frihet vi länge tagit för given till betydelsen av frihet för författare. Intervjuerna spelades in på Engelbergs bruk i juni 2022.

Vladimir Putins mobilisering får ingen avgörande betydelse. Det menar militärhistorikern Antony Beevor, författare till en rad uppmärksammade böcker om Andra världskriget och Spanska inbördeskriget, i samtal med programledaren PJ Anders Linder. Ryssland har misslyckats kapitalt med sitt överfall på Ukraina och bristerna i den ryska krigföringen kommer inte att ändras av att man tvångsinkallar ett stort antal illa utrustade, tränade och motiverade män. Programmet behandlar också Beevors färska bok Ryssland – revolution och inbördeskrig 1917-1921 och dess skildring av Lenins lögner, det vita ledarskapets arrogans och det exempellösa våldet på bägge sidor.

I säsongspremiären av Axess TV:s Panelen samtalar Janne Josefsson, Catarina Kärkkäinen och Torbjörn Elensky om Nyans intåg i kommunerna, den tydliga högermajoriteten bland förstagångsväljarna och tillståndet för yttrandefriheten. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 2022. Programledare: Erik Thyselius.

Det är krig i Europa, och i Putins propaganda hörs ofta påståenden om att Ryssland och Ukraina är broderfolk som historiskt hör ihop. Men på Riksarkivet i Stockholm finns motbeviset. Redan Karl XII stötte Ukrainas kamp för självständighet och frihet från det ryska oket. Åsa Karlsson och Jan Mispelaere samtalar om ukrainadokumenten på Riksarkivet.

Varför vann högerblocket riksdagsvalet? Vad ligger bakom SD:s framgångar? Vilka partier kommer att ingå i nästa regering? Det är några av frågorna som Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, och Widar Andersson, politisk redaktör i Folkbladet diskuterar med programledaren PJ Anders Linder i säsongens första Studio Axess. Gästerna bedömer att Ulf Kristersson blir statsminister i en trepartiregering med moderater, kristdemokrater och liberaler, som har en diger lista av ytterst krävande uppgifter framför sig. De förenas i tron att det blir ont om tid för moderatledarens löprundor.

Dr Alina Polyakova är välrenommerad expert på transatlantiska relationer, europeisk säkerhet, rysk utrikespolitik och populism i demokratier. Hon leder Center for European Policy Analysis och är adjungerad professor i Europastudier vid Johns Hopkins School of Advanced International Studies. Här lägger hon fram sina argument mot en ny fredsuppgörelse med Ryssland. Den brittiske journalisten Iain Martin intervjuar tio av talarna på Engelsbergsseminariet 2022 som hade temat "Liberty". Ämnena för intervjuerna spänner från hur Kina och Ryssland påverkar den frihet vi länge tagit för given till betydelsen av frihet för författare. Intervjuerna spelades in på Engelbergs bruk i juni 2022.

Ledare av PJ Anders Linder i Axess nummer 5 2022.

Muslimska Brödraskapet har blivit ett internationellt nätverk med stort inflytande. Sameh Egyptson är doktorand i kyrko- och missionsstudier vid Lunds universitet. I sin forskning undersöker han hypotesen att Islamiska förbundet skulle vara en frontorganisation för Muslimska brödraskapet. Hur utbredd är islamismen i Sverige? Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

Patientsäkerheten inom primärvården är en viktig kugge i samhällsmaskineriet. Hur ser vi till att den fungerar bra? Detta har Rita Fernholm, läkare med specialistkompetens inom allmänmedicin och forskare vid Karolinska institutet, tittat närmare på. Hon har disputerat med en avhandling om patientsäkerhet med fokus på diagnostiska förseningar. Vad kan minska risken för att patienter drabbas? Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

Vad händer om vi förhåller oss till opera som om det vore ett spel där besökaren får vara med och påverka förloppet? Hedvig Jalhed är operasångerska och nydisputerad forskare inom scenisk gestaltning vid Göteborgs universitet. Hon är idag verksam på Musik- och Operahögskolan vid Mälardalens universitet. Genom sin avhandling har hon undersökt hur opera kan utgöra ett lämpligt fält för hur vi reagerar på stimuli och vilka val vi gör.

Panelen 2022 - Erdogans Nato-nej, sänkta krav på polisutbildningen och vem vinner valet? by Axess Magasin & TV

Hur kom det sig att den senmedeltida staten i Sverige blev framgångsrik, trots inbördeskrig och konflikter inom Kalmarunionen? Olov Lund är doktorand i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Han skriver om statsbildning och statsmaktsutövning i det förmoderna samhället. Vilka var det som tog del av statens aktiviteter och hur höll man ihop ett så pass vidsträckt rike, trots låg teknisk förmåga till förflyttning?

Det finns både utrikespolitiska och inrikespolitiska skäl till att Turkiet motsätter sig Sveriges medlemskap i Nato. President Erdogan använder sin vetorätt för att vinna så stora fördelar som möjligt. Kraven riktar sig mot Sverige, som han har oplockade gäss med, men det han verkligen vill ha kan framför allt levereras av USA. Konfrontationen tjänar också till att visa upp presidenten som kraftfull ledare i ett läge där det ser ytterst besvärligt ut på hemmaplan vad gäller både ekonomi och politik. Det säger Thomas Gür, företagare, skribent och Turkietkännare. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

PJ Anders Linders ledare i Axess nummer 4 2022. Utgångspunkten är att Sverige på kort tid har förändrats på ett genomgripande sätt och att saknaden av det som har och upplevs ha försvunnit är en stark och betydelsefull känsla hos många människor, som dock mött föga förståelse i medier och politik.

Språk innehåller tusentals ord som i sin tur består av närmast en oändlig samling ljudkombinationer. För att förstå språkets föränderlighet kan forskning inom ljudsymbolik kanske hjälpa till. Niklas Erben Johansson har disputerat vid Lunds universitet på en avhandling som utforskar ljudsymbolikens gränser. Hur utvecklas språkljud över tid? Och finns det ord som alla kan förstå oavsett språkbakgrund? Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Margareta Barabash, Arvid Åhlund och Sanna Rayman om Sverige och Finlands fortsatta resa mot Nato, SR:s felciteringar av Ebba Busch i samband med påskupploppen och huruvida Andreas Cervenkas tes om att Sverige är ett paradis för miljardärer stämmer. Programledare: Erik Thyselius.

Att något är transparent tolkas ofta positivt, som något demokratiskt och öppet. Men hur mycket förstår vi användare av vad som händer på nätet? Algoritmerna förenklar visserligen våra liv, men vet vi hur de använder vår data? Jacob Dexe är industridoktorand vid RISE och KTH. Hans forskning handlar om transparens i algoritmbaserat beslutsfattande. Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

Sanktionerna mot Ryssland biter rejält. Det säger Anders Åslund, professor i internationell ekonomi och expert på Ryssland och Ukraina. Och ännu mer verksamma blir de när nu även oljeexporten till Väst ska stoppas. Affärer med länder som Indien kan inte på långt när kompensera för de uteblivna västkontakterna och Kina tar det mycket försiktigt. Såväl kraften i sanktionerna som Kinas distanserade hållning lär ha överraskat Putin, som dessutom fått se sin krigsmakt gå på den ena niten efter den andra i Ukraina. Åslund ser nu två huvudscenarier: antingen byts den ryska statsledningen ut eller så drar man sig tillbaka i avskildhet och isolering som en sorts väldigt Nordkorea. Anders Åslund samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Jacob Rudenstrand, Catarina Kärkkäinen och Torbjörn Elensky om Kremls krigspropaganda och om Sverige bör återöppna sin ambassad i Kiev, Rasmus Paludans koranbränningar och påskens upplopp samt Elon Musks köp av sociala medieplattformen Twitter. Programledare: Erik Thyselius.

Känslan av saknad har låg status i Sverige. Här ska man blicka framåt och inte tänka på det gamla. Men att beklaga vad som försvunnit är ändå vad många människor gör. Det konstaterar Katarina Barrling, docent i statskunskap, och den politiska journalisten Cecilia Garme i den nya boken Saknad. I den stora invandringens spår har Sverige på kort tid gått igenom omvälvande förändringar, men konsekvenserna skiljer sig starkt åt från plats till plats. Synen på invandringen och dess konsekvenser handlar därför i hög grad om perspektiv och erfarenheter, och när vissa erfarenheter negligeras eller nedvärderas kommer besvikelsen och spänningarna att växa. Vårt offentliga samtal handlar vanligtvis om verktyg och insatser, men nu befinner vi oss i ett läge där eliternas lyhördhet, respekt och vilja till dialog kommer att vara minst lika viktiga som deras åtgärdsförslag. Katarina Barrling och Cecilia Garme samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Hanne Kjöller, Erik Hörstadius och Nina Solomin om Finlands högst möjliga Nato-ansökan och vad detta betyder för Sverige, det rekordstora antalet dödsskjutningar i år samt Liberalernas nya partiledare Johan Perssons stora utmaning att rädda partiet kvar i riksdagen.

Polen och Ungern har varit EU:s problembarn och ofta nämnts i samma andetag. Men deras reaktioner på Rysslands invasion av Ukraina skiljer sig diametralt. Medan Polen driver på hårt för att stötta Ukraina militärt vägrar Ungern att låta vapen fraktas genom landet. Viktor Orbáns regering avstår från att kritisera Vladimir Putin personligen, motarbetar nya sanktioner och skäller ut Ukrainas ambassadör. Det växlas hårda ord mellan Warszawa och Budapest. Följden kan bli att Polen kommer tillbaka in i den europeiska värmen medan Ungern hamnar ensamt i kylan. Det säger Adam Cwejman, politisk redaktör i Göteborgs-Posten. Effekten förstärks av det generösa mottagandet av ukrainska flyktingar i Polen, som dock snarare är civilsamhällets än regeringens förtjänst. Adam Cwejman samtalar med programledaren PJ Anders Linder. Samtalet spelades in 7 april 2022.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Stefan Stern, Sanna Rayman och Torbjörn Elensky Rysslands krig mot Ukraina och statsminister Magdalena Anderssons ändrade tonfall i Nato-frågan, Aftonbladets uppgifter om avhopp och dålig arbetsmiljö i Centerpartiet och att över hälften av väljarna inte vågar säga sin mening öppet enligt den senaste SOM-undersökningen. Programledare: Erik Thyselius.

Det har gått en månad sedan Ryssland invaderade Ukraina. Vad bör Sverige nu göra? Koordinera oss nära med Finland i säkerhetspolitiken, komma i gång på allvar med upprustningen även av civilförsvaret och ge fortsatt stöd åt Ukraina. Det säger Johan Wiktorin, riskanalytiker och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han konstaterar att Ukraina ytterst slåss för sig själva men att effekten av detta är att de försvarar även oss och att vi måste vara uthålliga i vårt humanitära, ekonomiska och militära stöd. I samtal med programledaren PJ Anders Linder analyserar Johan Wiktorin även Rysslands motgångar under kriget och vilka hot som kan komma att riktas mot Baltikum, Finland och Sverige.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Arvid Åhlund, Nina Solomin och Erik Jersenius om Rysslands krig i Ukraina och dess konsekvenser för Europa. Hur kommer sanktionerna att slå, vilken roll spelar Kina i kriget och är Sverige redo att hjälpa ukrainare på flykt? Programledare: Erik Thyselius.

I den kinesiska ledningen kan man mycket väl vara missnöjd med Rysslands invasion av Ukraina. Det verkar som om man inte har fått full information på förhand. Men Kina kommer inte att ta ställning mot kriget. I takt med att relationerna med USA, Europa, Japan och Indien blivit allt sämre har partnerskapet med Ryssland blivit viktigare. Kina kommer dock knappast att rycka ut för att rädda den ryska ekonomin. Kina ser till sina egna intressen. Det menar Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I veckans avsnitt samtalar Stefan Stern, Catarina Kärkkäinen och Torbjörn Elensky om Putins anfallskrig mot Ukraina. Den europeiska säkerhetsordningen är slagen i spillror. Vad händer nu? Programledare: Erik Thyselius.

Utredningen av mordet på Olof Palme började med oreda på brottsplatsen och slutade med ett orimligt utpekande av en död man som mördare. Däremellan inträffade det ena misslyckandet efter det andra: fixeringen vid PKK, Ebbe Carlsson-affären, de fåfänga försöken att få Christer Pettersson fälld. Hans-Gunnar Axberger, jurist och tidigare Justitieombudsman, huvudsekreterare i Granskningskommissionen (1996-99), analyserar historien i den nyutkomna boken Statsministermordet och söker svaret på frågan varför det aldrig blivit klarlagt vem gärningsmannen var. Vad betydde spänningarna mellan åklagare och polis och den politiska inblandningen i förundersökningen? Varför lever det offentliga Sverige hellre med sina misstag än lär av dem? Hans-Gunnar Axberger diskuterar med programledaren PJ Anders Linder.

Den 30 november 1939 anföll Sovjetunionen Finland. Den 9 april 1940 överföll Nazityskland Danmark och Norge. Drygt 80 år senare upplever vi nu en motsvarighet när Ryssland går till oprovocerad väpnad attack mot Ukraina, en demokratisk nation i vårt närområde. Den 24 februari 2022 blev en skammens dag. Det säger Hans Wallmark, vice ordförande i riksdagens utrikesutskott och Moderaternas utrikespolitiska talesman. Varningarna har varit många och kommit under flera månaders tid. USA har frikostigt delat sitt underrättelsematerial och berättat om ett angrepp i vardande, medan EU:s inställning alltför länge har präglats av fromma förhoppningar. Nu krävs snabbt agerande och inventeringar: av alla sätt på vilka EU och Sverige kan hjälpa, inklusive med defensiva vapen, och av vad Sverige på kort och lång sikt kan göra för att stärka vår beredskap. Hans Wallmark samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Jacob Rudenstrand, Margareta Barabash och Torbjörn Hållö Putins krigföring mot Europa, den omfattande desinformationskampanjen mot LVU-lagstiftningen och om inflationsspöket är här för att stanna. Programledare: Erik Thyselius.

Behovet av kunskapsinhämtning om och överenskommelser med främmande makter är av gammalt datum. Så förhandlade konkurrerande grekiska stadsstater med varandra och sände ut delegationer för att knyta allianser. Omsider formaliserades umgänget. Diplomati blev en profession med fasta sändebud, vilket inte innebar att informella aktörer försvann, sådana som var konsuler, furstinnor, handelsmän, poeter eller älskarinnor. Om diplomati och diplomatihistoria samtalar Svante Norrhem, universitetslektor i historia vid Lunds universitet, med historiepratarna Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och Peter Luthersson.

Stora ryska truppstyrkor har dragits samman vid Ukrainas gräns. Om syftet är en storskalig invasion, kommer denna att äga rum nu under mitten eller slutet av februari. Det säger Fredrik Löjdquist, som har lång erfarenhet som svensk diplomat, bl a som ambassadör vid Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa 2012-2017 och Sveriges första ambassadör för hybridhot 2018-2021, och är chef för det nyinrättade Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Hoten mot Ukraina samspelar med de offensiva krav som Ryssland nyligen riktat mot USA och Nato – och EU inklusive Sverige – och som syftar till att främja Rysslands långsiktiga mål: säkra regimens fortsatta existens, få bort frågorna om demokrati och mänskliga rättigheter från dagordningen och avskaffa den säkerhetspolitiska självständigheten för Rysslands grannländer. Vladimir Putin presenterade sina ambitioner redan vid säkerhetskonferensen i München 2007, men hur uppmärksamt lyssnade Väst? Fredrik Löjdquist samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Den 6 december 1917 avgav den finländska lantdagen en ensidig självständighetsförklaring för det område som 1809 hade övergått från att vara län i konungariket Sverige till att bli storfurstendöme i Ryska imperiet. När och hur skapades ett nationellt medvetande i detta område och ambitionen att stå att på egna ben? Vilka var de omedelbart föregående, avgörande händelserna år 1917? Och hur såg vägen ut från självständighetsförklaring till självständigblivande? Om de många och komplicerade turerna samtalar Nils Erik Forsgård, docent i historia vid Helsingfors universitet och chef för tankesmedjan Magma, med historiepratarna Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och Peter Luthersson.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Hållö, Catarina Kärkkäinen och Erik Hörstadius om Rysslands hotfulla brev till Sverige, problemen kring vinter-OS i Kina och att Sverige äntligen slopar coronarestriktionerna. Programledare: Erik Thyselius.

Den 6 december 1917 avgav den finländska lantdagen en ensidig självständighetsförklaring för det område som 1809 hade övergått från att vara län i konungariket Sverige till att bli storfurstendöme i Ryska imperiet. När och hur skapades ett nationellt medvetande i detta område och ambitionen att stå att på egna ben? Vilka var de omedelbart föregående, avgörande händelserna år 1917? Och hur såg vägen ut från självständighetsförklaring till självständigblivande? Om de många och komplicerade turerna samtalar Nils Erik Forsgård, docent i historia vid Helsingfors universitet och chef för tankesmedjan Magma, med historiepratarna Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och Peter Luthersson.

Den 9 april 1940 tågade tyska trupper in i Norge. Agerade Sverige klandervärt gentemot sitt grannland under den ockupation som följde? Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.

På 1600-talet skaffade sig Sverige ett fort i Afrika, på 1700-talet en ö i Västindien. Både förvärven satte nationen i kontakt med slavhandel och slaveri. Vad innebar innehaven? Och hur bör man se på dem? Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.

Kongofristaten brukar med rätta nämnas som kolonialism när den var som värst. Flera hundra svenska officerare tjänstgjorde på plats. Hur såg de på den verklighet i vilken de damp ner? Och vilken roll spelade de? Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson

Någon världskarta förelåg inte fix och färdig i tidernas begynnelse. Vad gjorde att kunskaperna formligen exploderade under sent 1400-tal och tidigt 1500-tal? Martin Neuding Skoog, fil dr i historia vid Stockholms universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.

Drömmen om ett imperium som omsluter den bebodda världen har uråldriga anor. Hur har drömmen motiverats? Är den bara av ondo? Och hur har det gått när försök har gjorts att realisera den? Bo Eriksson, författare och docent i historia vid Stockholms universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Erik Hörstadius, Sanna Rayman och Catarina Kärkkäinen regeringens återinförda coronarekommendationer, nyheten om civilminister Ida Karkiainens eventuella Hitlerhälsning som ung och framtiden för Sveriges elförsörjning. Programledare: Erik Thyselius.

Lena Kåreland är professor emerita i litteraturvetenskap. I sin senaste bok, Franska flanörer presenterar hon oss för författare som Balzac, Zola, och Hugo när de flanerar i 1800-talets Paris. Flanörerna vandrar ensamma, studerar människor, bilder och ljud. De ser stadens fattigaste delar och de fina boulevarderna. Vad de ser återspeglas i deras dikter och romaner.

Lars Vargö är doktor i japanologi och har under sin långa karriär bland annat varit svensk ambassadör i Seoul och Tokyo. I den nya boken Tomhetens filosofi beskriver han zenbuddhismens japanska historia, betydelse och väsen. Han tar upp förhållandet mellan zen och den politiska makten liksom relationen mellan buddhism och den inhemska traditionella religionen shinto. Boken tecknar samtidigt en bild av japansk historia under tusen år och den så kallade Kyotoskolans försök att skapa syntester mellan japanskt och västerländskt tänkande.

Monica Braw är japanolog och författare. I sin artonde bok om Japan får vi möta den europeiska fascinationen för Japan under sent 1800-talet som gick under benämningen “Japonismen". Det var en tid då européer entusiastiskt köpte upp konst från det då, för många västerlänningar, helt okända Japan. Vad betydde det här för den europeiska konsten? Och var det verkligen en rättvis bild av Japan som den europeiska allmänheten fick ta del av?

Edvard Hollertz är agronom och politisk redaktör på ATL. I sin bok Tågen stannar inte här längre gör han en resa genom södra och mellersta Sveriges landsbygd. Han möter politiker och entreprenörer som berättar hur landsbygden ser ut inifrån. Han besöker gamla bruksorter som fått nytt liv och presenterar den nya trenden att köpa och renovera ödehus.

Henrik Brissman är idéhistoriker vid Lunds universitet. I Framtidens historia beskriver Brissman hur framtiden skildrats genom historien. Vare sig det handlat om utopier eller dystopier har bilden av framtiden alltid varit beroende av sin samtid. Sättet vi blickar in i det okända säger oss något om den tid vi lever i.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Karin Svanborg-Sjövall och Erik Hörstadius valet av Magdalena Andersson till ny statsminister, hur fria samhällen bör hantera den ökande smittspridningen av covid-19 och om Sverige går mot en permanent elkris. Programledare: Erik Thyselius.

Gudrun Nyberg, som är läkare och författare, har skrivit boken Läkarinnor. År 1870 blev det möjligt för kvinnor att studera medicin. Då valde 24 pionjärer att utbilda sig till läkare. Alla blev inte färdiga, men det var målmedvetna kvinnor som stod emot sin tids diskriminering och fördomar, och som fann en nisch som folkbildare i fråga om kvinnors hälsa.

När organiserades vikingatidens samhälle? Lotta Gröning samtalar med Kristina Ekero Eriksson som är vetenskapsjournalist och arkeolog. I sin bok Vikingatidens vagga berättar hon om handelsvägar, segelfartyg och utveckling av järnsmide och vapen, och om hur krigarna rustades med raseriet som grund och stridstekniken som vapen.

Elektrifieringen av industri och transporter innebär att elbehovet ökar kraftigt. Samtidigt sker ny elproduktion i dag nästan uteslutande genom vindkraft. Kombinationen av större efterfrågan och större beroende av ojämn produktion – vindkraften producerar ingen el när det inte blåser – förvärrar obalanserna i elsystemet. Fortsätter Sverige på denna väg är risken överhängande för allt större problem med kapacitetsbrist och prissvängningar och till och med roterande nedsläckningar av elnätet. Det menar Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik och vd för konsultföretaget INBEx. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Jakob Christensson är idéhistoriker. I Vattenvarelser stiftar läsaren bekantskap med hajar, valar och maneter samt andra djur som under stora delar av mänsklighetens historia väckt fascination, skräck och förundran. Trots att vi levt nära haven och dess varelser har många av djuren, in i vår tid, förblivit mystiska väsen vars liv vi vet lite om.

Ylva Herholz är författare och journalist. Hennes senaste bok Det där tyska beskriver dels den egna släktens vedermödor i ett efterkrigstida Europa och hur erfarenheterna från kriget än idag präglar den tyska offentligheten, men är också en studie av hur vår svenska självbild har formats i mötet med just Det där tyska. Samtalet leds av Erik Thyselius.

Torbjörn Elensky är kritiker, librettist och författare: nu senast till Absolut text, en bok om hur språket i allmänhet och skriften i synnerhet formar vår värld. Framställningen bygger på anteckningar och reflexioner som Elensky gjort under mycket lång tid, jag egentligen hela sitt vuxna liv. Resultatet har också blivit rikt och brett med gott om historiska referenser. Religionens nära samspel med text, översättningarnas problem och möjligheter, vad makten att namnge betyder är bara några av de frågeställningar han tar sig an.

Rainer Zittelmann är doktor i historia och sociologi. I sin bok ”Förebilder och syndabockar” (Svensk Tidskrift) undersöker Zittelmann inställningen till rikedom och förmögna människor i sju olika länder (USA, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien, Tyskland och Sverige). Intressant nog visar hans forskning att svenskarnas attityder till rika och rikedom är betydligt mer positiva jämfört med fransmän och tyskar. Vad kan det bero på? Programledare: Erik Thyselius.

Svante Nordin är idéhistoriker och professor emeritus. I sin senaste bok, Tanke och dröm - Svensk idéhistoria från 1900 beskriver han ett århundrade av debatter och konflikter i svensk offentlighet, från Strindbergfejden till 1990-talets diskussioner om globalisering.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Hållö, Hanne Kjöller och Arvid Åhlund om det allt mer spända läget vid den polsk-belarusiska gränsen, krisen i förlossningsvården och vem som blir Stefan Löfvens efterträdare. Programledare: Erik Thyselius.

Andreas Johansson Heinö är doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro. Hans bok Anteckningar från Kulturkriget handlar om en kamp om hur liberala värden kan förenas med nationella. Religionen, existentiella frågor och invandring möblerar om det politiska landskapet.

Magnus Västerbro är författare och har skrivit flera verk om tunga perioder i svensk historia. 2018 belönades han med Augustpriset för en bok om 1800-talets svenska hungerkatastrof. I sitt nya arbete, Tyrannens tid, skildrar han livet i Sverige under det stora nordiska kriget 1700 – 1721. Det är Karl XII:s tid, men det är inte kungen utan svenska folket som står i centrum. Hur var det att leva i ett evigt krigstillstånd där ständigt nya kullar soldater skulle rekryteras? Hur klarade sig kvinnorna när männen dog i fjärran land? Hur betalades kriget? Hur stod människor ut?

Vem var Sveriges första jude? Och den andra och den tredje? Det vet Carl Henrik Carlsson, verksam vid Riksarkivet och Hugo Valentin Centrum. Han samtalar med Catta Neuding om judarnas historia i Sverige.

Magdalena Andersson väljs till ny partiledare för Socialdemokraterna vid kongressen den 3-7 november 2021. Men är det självklart att hon också blir statsminister? Ja, jag håller det för otroligt att man inte har gjort upp med C, V och MP om den saken på förhand, säger Widar Andersson. Det har tagit tid att skapa den breda interna enigheten om henne och nu vill partiet dra största möjliga fördel av den, inte slänga den på hälleberget. Vad 2022 års val menar Widar Andersson att den stora frågan är i vad mån Socialdemokraterna ska lyckas bygga något gemensamt och förutsägbart med både Vänsterpartiet och Centern. Spännvidden mellan partierna är ändå inte större än vad som brukade rymmas inom S. Widar Andersson är politisk redaktör i Folkbladet. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Anders Cullhed är professor emeritus i litteraturvetenskap och Sveriges främste Dante-kännare. I hans senaste bok, Dante - Den förste författaren stiftar vi bekantskap med en av Europas litterära storheter. Men vem var egentligen personen Dante? Han levde ett händelserikt liv, och trots att han ständigt utgick från hemstaden Florens i sina verk, var det en stad han under en stor del av sitt liv var förvisad ifrån.

Hanne Kjöller är journalist och författare. I mer än 20 år har hon granskat de kryphål i den svenska lagstiftningen som ger brottslingar möjlighet att utnyttja välfärden för egen vinning. Det skriver hon om i boken Handbok för fifflare.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Erik Jersenius, Catarina Kärkkäinen och Stefan Stern om mordet på Nils ”Einár” Grönberg, huruvida väst borde handla mindre med Kina och antika museer utan antikvetare. Programledare: Erik Thyselius

Del 1. Efter nederlaget i Poltava 1709 var den svenska stormaktstiden i praktiken slut. På tröstlösa orter i Osmanska rikets provinser fanns åtminstone en som inte ville vidgå faktum: Karl XII. Hur styrde han det avlägsna Sverige från sina nya uppehållsorter? Vilka förhoppningar hade han? Hur förhöll sig sultanen och värdfolket till sin gäst? Hur såg övriga europeiska makter på honom och hans ambitioner? Vilka långsiktiga konsekvenser fick hans utdragna vägran att resa hem? Kring frågor som dessa samtalar Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan, med historiepratarna Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och Peter Luthersson.

Tonläget i svensk debatt har hårdnat. Meningsmotståndare tillskrivs ofta onda avsikter. En följd är att aktörer som vill sprida misstro och split genom otillbörlig informationspåverkan har fått nya och större möjligheter. Det menar Henrik Landerholm, tillträdande chef för den nya Myndigheten för psykologiskt försvar. Han understryker att det inte ligger i myndighetens uppdrag att minska polariseringen men konstaterar att denna skapar en sårbarhet att ta med i kalkylerna när arbetet mot otillbörlig påverkan utformas. Försöken till sådan påverkan kommer sannolikt att öka under valåret 2022. Henrik Landerholm var Sveriges ambassadör i Lettland 2013-2017 och berättar även om erfarenheterna av att leva i ett land som är satt under stort externt informationstryck. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Jacob Rudenstrand, Sanna Rayman och Arvid Åhlund antisemitismkonferensen i Malmö och hotbilden mot judar i Sverige, Moderna museets beslut att inte ta emot Lars Vilks originalteckningar av rondellhunden samt om 1970-talet är på väg att göra comeback i vår tid. Programledare: Erik Thyselius.

Bilder kan hjälpa studenter att diskutera och reflektera över entreprenörskap. Det visar Katarina Ellborg, fil dr i företagsekonomi vid Linnéuniversitet, som undersökt studenters förförståelse med hjälp av en visuellt baserad metod. Vilka fördomar och förhoppningar om entreprenörskap har de med sig? Och hur påverkar det inlärningen? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

Ekonomiskt har Göteborg blivit en framgångssaga och det beror långt ifrån bara på Volvoföretagen. I själva verket sker hela en tredjedel av de privata FOU-satsningarna i Sverige numera i Göteborgsområdet. Att Volvo Cars ägs från Kina reser frågor inför framtiden men har inte skapat problem än så länge. Det menar Adam Cwejman, politisk redaktör i Göteborgs-Posten i ett samtal med programledaren PJ Anders Linder, som också behandlar Göteborgs problem med brottslighet, tystnadskultur och en fragmentiserad kommunalpolitik.

I en tid präglad av rationell planering och demokratiska jämlikhetskrav framstod humanisterna som marginaliserade och på kollisionskurs med 1900-talets stora berättelser och framtidsvisioner. Hampus Östh Gustafsson disputerade nyligen i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Han har undersökt humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik under 1900-talets mitt. Är humaniora folkhemmets styvbarn? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Karin Svanborg-Sjövall, Erik Jersenius och Hanne Kjöller om explosionen i Göteborg, hävandet av coronarestriktionerna och att Sverige har fått sin första universitetskurs i vithetsstudier. Programledare: Erik Thyselius.

Anna-Paula Jonsson är industrilicentiand vid institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH, och arbetar även på Urban City Research. Hon studerar hur stadsplanering påverkar hållbar utveckling av turism i europeiska städer. Hur förhåller sig planeringskontor till frågor om turism och besökare, och varför beslutar man som man gör? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

Vad har uttåget ur Afghanistan och det nya AUKUS-samarbetet mellan Australien, Storbritannien och Kina gemensamt? Bägge speglar en ny, total amerikansk fokusering på Kina. Det menar Robert Dalsjö, överingenjör och säkerhetspolitisk expert vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Vi går mot ett nytt kallt krig mellan de båda stormakterna och det kommer att sätta EU under hårt korstryck. Den transatlantiska länken kan inte längre tas för given, men idéerna om strategisk autonomi för Europa är orealistisk av både kulturella och strukturella skäl. Robert Dalsjö samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Kvinnliga nordiska målare använde ateljén som en plats för professionell självförverkligande och konstnärlig iscensättning. Det har Carina Rech, fil dr i konsthistoria och intendent på Prins Eugens Waldemarsudde, utforskat i sin avhandling. Vilken betydelse hade konstnärliga nätverk, vänskap och samarbeten för de kvinnliga målarnas erövrande av konstnärsrollen? Och vad kan man utläsa ur deras självporträtt? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

Människooffer har varit en aktiv religiös tradition fram till slutet av vikingatiden. Klas Wikström af Edholm har nyligen disputerat vid Åbo Akademi. Genom att studera benfynd och skrifter från den här tiden analyserar han offerpraktiker i fornnordisk religion. Vem offrade och vem offrades? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

Kirill Filimonov disputerade nyligen inom media och kommunikation vid Uppsala universitet. Hans avhandling tar oss med till Ryssland i slutet av 2010-talet och utforskar tre medieplattformar som står i opposition till Kreml och uttryckligen låter sina medarbetare besluta om innehållsproduktion och intern organisation. Hur lyckas de hålla sig vid liv och hur påverkas förhållandet till staten? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

I säsongspremiären av Panelen samtalar Torbjörn Elensky, Torbjörn Hållö och Erik Hörstadius om att en majoritet S-ombud nu står bakom Magdalena Andersson som ny partiledare, Arbeiderpartiets seger i norska valet och tyska SPD:s framgångar i opinionen samt att andelen ovaccinerade personer är betydligt högre i storstädernas miljonprogram. Programledare: Erik Thyselius.

Norge går till val. Statsminister Erna Solberg har inte gett upp men alla mätningar tyder på maktskifte. Fast det blir ett splittrat rödgrönt lag som i så fall tar över. Socialdemokraterna tycks backa, medan högervänstern i Senterpartiet och vänstervänstern i tre mindre partier ökar sitt stöd. Dessa är sinsemellan starkt oense om mycket. Går det att bilda en handlingskraftig regering på detta underlag? Kristin Clemet, chef för den ledande tankesmedjan Civita i Oslo, diskuterar med programledaren PJ Anders Linder.

I antologin ”En annan värld” skriver elva kvalificerade skribenter om utopier och dystopier, deras risker och värde. En av de medverkande är Henrik Höjer, författare och historiker, som har tittat närmare på framtidsforskning och den tekniska utvecklingen. Vad riskerar framtidsspanare att missa i sina analyser? Om detta talar han med programledarna Katarina O’Nils Franke och Erik Thyselius.

I säsongsavslutningen av Panelen samtalar Torbjörn Hållö, Karin Svanborg-Sjövall och Torbjörn Elensky om den rekordhöga arbetslösheten, den massiva kritiken mot SR i efterdyningarna av stiftelsen Dokus granskning och vad som möjligen kan vänta oss i framtiden. Programledare: Erik Thyselius.

Varför handlar politiken mer om Sverigedemokraterna än om den höga arbetslösheten? Hur hållfasta är de nya politiska blocken? Och hur stor är sannolikheten för en vänstersväng med växande offentlig sektor och höjda skatter i pandemipolitikens spår? I säsongsfinalen av Studio Axess diskuterar Annika Borg och Martin Tunström, politiska chefredaktörer i nättidningen Bulletin respektive Barometern, det politiska läget med programledaren PJ Anders Linder.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Ellen Gustafsson, Jacob Rudenstrand och Hanne Kjöller coronaläget inför valborg, svenska elevers allt sämre matematikkunskaper och Riksrevisionens PISA-kritik mot regeringen samt Ann Lindes oförmåga att kalla folkmordet på armenier för ett folkmord. Programledare: Erik Thyselius.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Erik Hörstadius, Karin Svanborg-Sjövall och Arvid Åhlund om Vladimir Putins tal till nationen, den dysfunktionella bostadsmarknaden och tillståndet för den akademiska friheten i både Storbritannien och Sverige. Programledare: Erik Thyselius.

Det bysantinska riket (323–1453) med Konstantinopel som huvudstad skapade en litteratur som knappast kan mäta sig med den antika avfattad på samma språk, grekiska. Favoriserade genrer var historieskrivning och sådant som anknöt till ortodox kristendom, som hymner och helgonlegender. En viktig roll spelade bysantinska lärda för att förmedla antikens litteratur till Västeuropa och eftervärlden, ja, inte bara en viktig roll utan den viktigaste. Under den så kallade makedoniska renässansen från andra hälften av 800-talet och framåt kopierades manuskript i stor mängd, manuskript som medfördes västerut när intelligentians flydde undan anstormande, erövrande turkfolk.

Hans litterära stil kännetecknas av fart och fläkt, myllrande persongallerier, ständig växling mellan komik och tragik, högt och lågt, triviala episoder och filosofiska uttolkningar. I romaner som Augie Marchs äventyr (1953), Herzog (1964), Humboldts gåva (1975), Professorns december (1982) och Ravelstein (2000) odlar han en konst som han själv en gång karakteriserade med orden ”att berätta avspänt och ditt och datt”. Danuta Fjellestad, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Aktivister och kapitalförvaltare ställer allt oftare politiska krav på företag. Det handlar gärna om kvoter och representation, till exempel i styrelser. Ibland är det inte ens fråga om yttre tryck utan bolag politiserar sig på eget initiativ för att ”ligga rätt” eller bli lämnade i fred. Denna identitetspolitiska trend är i dag det enskilt största hotet mot marknadsekonomin, större än skatter och regleringar, eftersom följden kan bli att det fria företagandets grundläggande väsen sätts ur spel. Meritokrati byts mot kollektivism, upplysning mot nymoralism. Det menar entreprenören och debattören Henrik Jönsson, som driver en kanal på Youtube med över 90 000 prenumeranter. Varje lördagsmorgon publiceras ett nytt program, där han analyserar aktuella samhällsfrågor och driver opinion med hjälp av en ovanlig blandning av allvar och humor. Han samtalar om projektet och engagemanget för frihetens värden med programledaren PJ Anders Linder.

”Den muterade suveränen” härskar fortfarande i ”det öppna och fria samhället”, skriver Botho Strauss, född 1944, i sin genombrottsroman ”Den unge mannen” från 1984. Allting ligger i skuggan av ”1933 års kors”. Tyskarna skyr sina traditioner och seder av rädsla för att likna den döde, deras ”störste niding”. I en essä 1993 uppmuntrar han landsmännen att bryta den onda cirkeln. I betraktarens ögon förvandlades han därmed från postmodernistiskt underbarn till kontroversiell nationalkonservativ. Är någon av bilderna sann? Thomas Steinfeld, professor i litteraturvetenskap vid universitetet i Luzern, tidigare litteraturredaktör i Frankfurter Allgemeine Zeitung och kulturchef i Süddeutsche Zeitung, samtalar med Peter Luthersson.

Per Olof Sundman (1922–1992) är en utpräglad utomhusförfattare med en karakteristisk ordknapp, närmast klassiskt isländsk stil och berättarteknik. Hans noveller och romaner tilldrar sig främst i norrländska fjällområden men också i polartrakter och i afrikansk vildmark. Hans gestalter utsätts för sådana prövningar som naturen kan bjuda och har ofta svårt att relatera till varandra. Allting är mycket suggestivt. Per Svensson, politisk redaktör i Dagens Nyheter och 1998 författare till boken Frostviken om Per Olof Sundman, samtalar med Peter Luthersson.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Catarina Kärkkäinen, Torbjörn Elensky och Torbjörn Hållö om regeringens coronabesked inför påsken, Liberalernas beslut att stötta en borgerlig regering och BRÅ:s rapport om att 2020 var ett rekordår för det dödliga våldet. Programledare: Erik Thyselius.

Medeltida resenärer som Marco Polo (1254–1324) och Ibn Battuta (1304–1368 eller 1369), en affärsman från Venedig och en koranlärd från Tanger, tillbringade decennier borta från sina hemländer. Den förre kom i tjänst hos den mongoliske härskaren Kublai khan, den senare hos sultanen i Delhi Muhammad Shah. Båda uppträdde med rättmätigt anspråk att vara den mest bereste mannen i världen. Båda berättade hemkomna om sina upplevelser för personer som nedtecknade vad de hörde, Messer Rusticiano respektive Ibn Juzayy. Båda har blivit lästa av generation efter generation äventyrslystna. Kurt Villads Jensen, professor i medeltidshistoria vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson.

"Minnen" är berättelsen av en av dem som var med om hur julimonarkin från 1830 gick under år 1848, och efter våldsexcesser omsider ersattes av en lika dysfunktionell republik under Ludvig Napoleon. Ulla Gudmundson, diplomat och skribent, samtalar med Peter Luthersson.

Kinas växande maktambitioner tar sig många uttryck. Man går hårdare fram mot grannländer, minoriteter och oliktänkande. Man upprustar och utväxlar hårda ord med USA. Genom internationella lån och investeringar stärker man sin ställning och skapar beroenden. Kritik mot övergrepp bemöts på ett sätt som syftar till att skapa osäkerhet och tystnad. För Sverige finns rykande färska exempel: sanktionerna mot en Kinaforskare på Utrikespolitiska institutet, borttagandet av H & M från kinesiska e-handelssajter. Varför skruvar Kina upp trycket just nu? Hur bör väst i allmänhet och Sverige i synnerhet agera? Johan Wiktorin är vd i Intil, som utför omvärldsanalys på uppdrag av nordiska företag. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Michel Houellebecq är född 1958 på ön Réunion i Indiska oceanen. I en situation när den franska litteraturen såg ut att dö anfäktad av svårartad överförfining gav Michel Houellebecq den liv och relevans på nytt. De tanklösa uppfattade honom som provokatör, men det provocerande i hans romaner har inte provokationen som mål. Houellebecq erbjuder verklighet sedd genom ett temperament. En mer nyanserad bild av författarskapet förutsätter viss kännedom inte bara om romanerna utan också om de många diktsamlingarna och de centrala essäerna. Alfred Sjödin, filosofi doktor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet och expert på 1700-talslitteratur, samtalar med Peter Luthersson.

Renässansen är mer än bara Italien. Vad hände norr om alperna? Vilka konstnärer stack ut? Vad målade de? Hur påverkades de av att tryckpressen uppfanns? Och varför ville samtidens intelligentia alltid äga en blåsfisk? Catta Neuding samtalar med Greger Sundin, doktor i konstvetenskap.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Ellen Gustafsson, Jacob Rudenstrand och Erik Hörstadius Astra Zenecas vaccinpaus, kartläggningen av antisemitismen i Malmö och om en införd värdegrundsskrivning är till skydd eller till skada för den fria forskningen. Programledare: Erik Thyselius.

Hinduismen är inte en enhetlig religion med en enda helig skrift. Historiskt har den likväl utvecklat tyngdpunkter. En sådan är att sky tvåfald och splittring och söka enhet. Dess myller av gudar kan betraktas som skilda manifestationer av en och samme gud. För människan gäller det att kunna lämna återfödelsens hjul och uppnå befrielse, att genom gärning, visdom eller kärlek kvalificera sig för uppgåendet i tillvarons gudomliga, allt omfattande grundprincip, brahman. Att göra så är inte att förintas, säger en uttolkare, utan att föralltigas. Måns Broo, docent i religionshistoria vid Åbo Akademi och översättare till svenska av åtskilliga av hinduismens heliga skrifter, samtalar med Peter Luthersson.

Vilken rätt har Facebook till sina döda användares data? Carl Öhman har disputerat vid Oxfords universitet med en avhandling som undersöker de etiska och politiska utmaningarna med mänskliga kvarlevor på nätet.

Kulturgryning 2021 - Teatern i det antika Grekland by Axess Magasin & TV

Beskedet att Liberalerna vill ha borgerlig regering och öppnar för samtal med Sverigedemokraterna var inte oväntat. Opinionsstödet har sjunkit till så låga nivåer att Nyamko Sabunis linje ter sig som enda vägen till politisk överlevnad. Fast sprickan i partiet är så djup och ställningstagandet ännu så otydligt att det är ytterst osäkert om det räcker för att rädda Liberalerna kvar i riksdagen. Håkan Boström, ledarskribent i Göteborgs-Posten och fil dr Svend Dahl, chefredaktör för nättidningen Smedjan, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Jonathan Swift (1667–1745) var född i Dublin men till sin härkomst engelsman. Under många år eftersträvade han en karriär i moderlandet, som minister eller i varje fall biskop, men fick nöja sig med att bli domprost i sin födelsestad. Hans giftiga, satiriska skrifter kom att utgöra ett oöverstigligt karriärhinder. Ständigt stred Swift för frihetens sak, mot inskränkthet och girighet, mot intolerans och förtryck. Ur hans penna flöt pamfletter, poesi och romaner, allting slukat av en läslysten allmänhet. Filosofi doktor Alfred Sjödin, som disputerade på en avhandling om den svenske 1700-talsförfattaren Johan Gabriel Oxenstierna, samtalar med Peter Luthersson.

Venus atmosfär är idag tjock, het och torr, men i dess historia fanns det troligen mycket vatten på ytan. Moa Persson har nyligen disputerat i rymdfysik vid Umeå universitet. Hennes forskning visar att överraskande lite vatten har flytt till rymden från Venus. Kan det finnas liv på planeten?

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Hanne Kjöller och Torbjörn Hållö knivdådet i Vetlanda, om Sverige bör köpa in eget vaccin utanför EU-samordningen och turerna kring Ebba Buschs husköp. Programledare: Erik Thyselius.

Som poet kom han tidigt i kontakt med litterär modernism och fanns i utkanten av rörelser som Ezra Pounds imagism och Wyndham Lewis vorticism. Så småningom blev hans ideal mer traditionalistiska och klassicistiska. År 1948 tilldelades han Nobelpriset i litteratur. För en bred publik har han blivit känd inte minst för de kattdikter som används i musikalen ”Cats”. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och kulturjournalist, samtalar med Peter Luthersson.

Jonas Grafström är forskare inom nationalekonomi på Ratio och Luleå tekniska universitet. Han forskar bland annat om hur arbetsmarknaden kan se ut i framtiden. Hur påverkas den egentligen av digitalisering och teknikskiften?

De svenska biskoparna var under tiden för franska revolutionen sin samtids politiska elit. Hur hanterade de revolutionserfarenheterna? Hur påverkades Sverige under revolutionsåren 1789–1799? Detta undersöker Magnus Jernkrok, doktorand i historia vid Göteborgs universitet.

Olof Hallonsten är filosofie doktor, verksam vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han har skrivit Klämd mellan marknad och stat – om samhällets värdesfärer och vetenskapens roll. Med inspiration från Hans Zetterbergs idéer om ett mångsidighetens samhälle beskriver han vad som händer, och vad som riskerar att gå förlorat, när den akademiska kulturen pressas av näringslivstänk och politisering.

Elmarknaden har börjat återhämta sig efter 20 år av stödpolitik runt om i Europa. Då är det verkligen dumt att sätta i gång med nya subventioner till ett kraftslag som ändå klarar sig. Det anser Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola och expert på elmarknaden. Han varnar för att södra Sverige kommer att få leva med effektbrist som i vintras under lång tid framöver. Dels på grund av att kärnkraftsreaktorer har avvecklats, dels på grund av att stamnätet för eldistribution under lång tid varit eftersatt. Sverige har brytt sig väldigt mycket om att stamnätet ska vara billigt, men det är bättre att ha för mycket infrastruktur än för litet, säger Mats Nilsson i samtal med programledaren PJ Anders Linder.

William Makepeace Thackeray (1811–1863) var född i Calcutta, såg som pojke Napoleon på Sankta Helena och besökte som ung Goethe i Weimar. I stort sett hela hans författarskap tillkom under en knapp tioårsperiod från mitten av 1840-talet. I hans romaner utspelar sig fiktionen som regel mot en starkt framhävd historisk bakgrund. Där tecknas människoöden invävda i och präglade av historiska omständigheter. De tre mest betydande romanerna är Barry Lyndon (1844, senare omarbetad), Fåfängans marknad (1847–1848) och Henry Esmond, Esquire (1852). Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet och kännare av brittisk historia och kultur, samtalar med Peter Luthersson.

Sumaya Hashim är doktorand i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Hon studerar förutsättningarna för kvinnliga företagare i Mellanöstern, bland annat med fokus på hur kvinnliga entreprenörer legitimerar sig och tilldelas kungliga utmärkelser.

Kari Lawe skriver i sin bok ”Påvens Hästar” om hur hästen blev en statussymbol för samhällets mäktiga och sedermera även i den romersk katolska kyrkan. Kejsarna i Rom red på ståtliga vita hästar under påkostade ceremonier och under 200-talet efter Jesus död när började kristendomen breda ut sig tog Påvarna tog över de kejserliga attributen för att visa sin högsta feodala maktutövning. På jorden red Jesus på en åsna för att visa sin fredliga avsikt, i himlen red han på en vit häst!

Varför talas det inte mer om goda vanor för själen?

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Catarina Kärkkäinen, Arvid Åhlund och Stefan Stern regeringens flaggning för en hårdare nedstängning vid en tredje coronavåg, energikrisens vara eller inte vara och rasismdebatten på Konstfack. Programledare: Erik Thyselius.

Francesco Petrarca (1304–1374) är litteraturhistoriskt ihågkommen för sina på italienska skrivna dikter om Laura men var först och främst samlare och utgivare av antik litteratur, resenär och lärd författare av på latin skrivna verk som kunde heta Om livet i ensamhet, Om världsföraktet eller Om ryktbara män. Ytterst fascinerande är hans omfattande produktion av brev, inte sällan ställda till adressater döda sedan 1000 år eller mera, adressater som Cicero eller Vergilius. Petrarca var född i Arezzo som son till en landsflyktig florentinare och uppväxt i Avignon, som han gärna refererar till som ”min avskyvärda hemstad” eller ”detta helvete på jorden”. Anders Bergman, förläggare på bokförlaget Natur och kultur och författare till böcker om Petrarca och renässanshumanism, samtalar med Peter Luthersson.

Alfred Nobel och hans livsverk är välbekanta för allmänheten. Färre känner till fadern Immaunel och bröderna Ludvig och Roberts öden och äventyr i Tsarryssland. Tack vare en unik tillgång till outnyttjat arkivmaterial tar författaren Bengt Jangfeldt med läsaren på en fascinerade resa från St Petersburg till Kaukasus. Företagsimperier byggs upp – förloras – och återuppstår. Starkast förblir dock banden till varandra. Samtalet leds av Erik Thyselius.

Med tanke på hur stora resurser som satsas på högre utbildning och forskning i Sverige är resultaten otillfredsställande. Det menar professor Fredrik Sjöholm, ny chef för Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vissa miljöer är mycket bra men signalerna om brister har blivit så många att de inte kan negligeras. Arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. En stor del av forskningen håller inte måttet. Ett skäl är att politiken har premierat kvantitet på kvalitetens bekostnad, men det handlar också om ointresse för uppföljning och utvärdering. Samtalet med programledaren PJ Anders Linder tar också upp också upp hur Sjöholms eget expertområde, globaliseringen, påverkas av covid-19-pandemin och av Kinas snabbt växande betydelse.

Den nya pandemilagen ger rege­ringen mycket stora befogenheter: att förbjuda politiska möten, gudstjänster och föreställningar med publik; att stänga restauranger och butiker; att införa vistelseförbud i offentliga miljöer. Om alla möjligheter utnyttjas fullt ut blir resultatet mycket likt det undantagstillstånd som saknas i grundlagen.

Emilia Fogelklou (1878–1972) är en särpräglad, djupt imponerande och orättvist förbisedd svensk författare. Hennes vetgiriga, nyfikenhetsdrivna författarskap spänner över skilda genrer. Hon är en pionjär inom religionspsykologisk forskning och en rese som existensfilosofisk betraktare. Hon har skrivit mäktiga levnadsteckningar över Birgitta, Franciscus och William Penn samt inte minst kväkaren James Nayler. Hennes sjävbiografiska romantrilogi Arnold (1944), Barhuvad (1950) och Resfärdig (1954) tillhör den svenskspråkiga memoarlitteraturens yppersta verk. Ulrika Knutson, journalist och författare, samtalar med Peter Luthersson.

Vi möter morgondagens teknik via gårdagens tankar: Kan mänskligheten verkligen förbättra sig med vetenskapens och teknikens hjälp? Eller är det bara något vi inbillar oss? Ingrid Dunér berättar om ämnet för sin avhandling, om evolutionsbiologen Julian Huxley och hans idéer om självmedveten evolution.

Fredrik Kullberg är journalist och författare. I "Kriget mot skönheten" beskriver han hur vårdslöst svenska myndigheter har handskats med vårt gemensamma byggnadshistoriska kulturarv. Rivningarna slutade inte på 1970-talet utan har fortsatt in i vår tid. Vad Kullberg upptäcker under sin resa genom Sverige är att det som ersätter det gamla och vackra ofta är fantasilöst, enformigt och kargt.

I säsongspremiären av Panelen diskuterar Karin Svanborg-Sjövall, Erik Hörstadius och Susanna Kierkegaard Moderaternas nya giv om arbetskraftsinvandringen, kritiken mot Ursula von der Leyen och EU:s vaccinstrategi samt socialdemokraternas varningar för att 1930-talet är på väg att göra comeback i svensk politik. Programledare: Erik Thyselius.

Vilka bilder använder vi när vi talar? Gudrun Olsson är professor i psykologi och har skrivit en omfattande bok om språkets metaforer. Vi ges exempel på vad en metafor kan vara genom Aristoteles, Tranströmer och Lena Andersson. Och på vilket sätt kan metaforer fungera bra i terapisamtal? Gudrun Olsson samtalar med Katarina O'Nils Franke.

Säsongens första Studio Axess tar tempen på världsläget. Vad betyder det nya styret i Washington? Hur ska Sverige, EU och hela den fria världen möta hoten från Kina och Ryssland? Gripandet av Alexander Navalnyj och övergreppen mot dem som demonstrerar till hans stöd tyder på stor rädsla i den ryska statsledningen, vilket höjer riskerna även för omvärlden. Det menar Frivärlds ordförande Gunnar Hökmark. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Beslutsalgoritmer kan användas på en mängd olika sätt. Tommy Andersson är professor i nationalekonomi och har skrivit Algoritmmakaren. Den handlar om hur algoritmer kan hjälpa oss att fatta bättre beslut, rädda liv och finna vänskap på de mest oväntade ställen. Tommy Andersson samtalar med Catta Neuding.

David Thurfjell är religionshistoriker och professor i religionsvetenskap. I sin nya bok "Granskogsfolk: Hur naturen blev svenskarnas religion" ger sig Thurfjell i kast med svenskarnas kärlek till skogen. Vad Thurfjell finner är att skogen under sekulariseringen och urbaniseringens tidevarv har blivit en plats för svenskens privatreligiositet. Denna nya roll för skogen har kopplingar både till det asatroende och kristna Sverige men präglas samtidigt av vår samtids individualistiska världsåskådning.

Witold Gombrowicz (1904–1969) var en polsk journalist och författare som befann sig på resa i Sydamerika när andra världskriget bröt ut. Han bestämde sig för att stanna i Buenos Aires. Här påbörjade han den dagbok som blev hans främsta litterära verk, en dagbok som från början av 1950-talet fortlöpande publicerades i en polsk exiltidskrift. Egentlig litterär berömmelse vann han sent, först på 1960-talet, och då med en roman som hade tillkommit och utgivits redan i Polen, Ferdydurke. De inkomster som följde med berömmelsen gjorde det möjligt för honom att återvända till Europa, dock inte till Polen men väl till Frankrike. Han häcklade återkommande förhållandena i sitt forna fosterland men bekände sig till radikal individualism och inte till någon oppositionsrörelse. Richard Swartz, journalist och författare, tidigare Svenska Dagbladets korrespondent i Central- och Östeuropa, samtalar med Peter Luthersson.

Anders Johnsson har skrivit en biografi om en den kraftfulla och modiga Anna Whitlock. Åttiotalsradikalismens människor var hennes sociala liv! Deras udd var riktad mot konservativa bastioner som kungahuset, riksdagen, regeringen, ämbetsverken, universiteten, de kungliga akademierna och – inte minst – Svenska kyrkan. Anna Whitlock var därtill drivande för kvinnlig rösträtt och trots denna kritik mot etablissemanget lyckades hon starta en samskola där både pojkar och flickor hade syslöjd, träslöjd, lärde sig laga mat och därtill fick en religionsundervisning som var objektiv.

Thomas Bernhard (1931-1989) blev kontroversiell i sitt hemland, Österrike, som han i dramer och romaner ihärdigt anklagar för att vara genomdrypt av katolicism och nazism. Karakteristiskt för författaren är utdragna monologer av undantagsmänniskor som avskyr det mesta, framför allt föräldrar, lärare och läkare, rollfigurer som har hindrat dem från att vara autentiska och originella, fullt levande. Bernhards gestalter dignar, med hans egna ord, under ”den fruktansvärda bördan av såväl sin egen inre värld som omvärlden”. Djupast tränger han i en självbiografisk romansvit, som startar med Orsaken. En antydan (1975) och avslutas med Ett barn (1982). Richard Swartz, journalist och författare, sedan länge bosatt i Wien, samtalar med Peter Luthersson.

Annika Sandén är historiker och författare. Hennes senaste bok är "Fröjdelekar: Glädje, lust, och nöjen under svensk stormaktstid". I likhet med hennes föregående böcker specialiserar hon sig på människans liv och öde bortom kungalängderna och de stora fälttågen. Vad gjorde ungdomar i Sverige på 1600-talet? Sandén beskriver deras lekar, seder och trender.

Tusen och en natt är en arabisk sagosamling, delvis av indiskt och persiskt ursprung, med något skiftande innehåll i olika utgåvor. Sedan den i början av 1700-talet kom ut på franska spred den sig snabbt till de flesta europeiska språk och stimulerade intresset för Orienten. Sagornas värld är skimrande och praktfull eller grå och grym: Den rike är mycket rik, den fattige mycket fattig. Andar och demoner ingriper i händelserna. Och en rättrogen muslim kan bli belönad för sin dygd. Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och tidigare lärare i arabiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Lever vi i kulturskymningens tid? Skolresultaten sjunker, läsandet minskar och bildningsidealet är på utdöende. Axess vill blåsa liv i bildningsidealet och inspirera med den nya podcasten Axess Kulturgryning. Vi fördjupar oss i frågor om hur allting började, i konstbegreppet, vad som är vackert, vad som anses fult och frågar oss om konsten någonsin varit fri? Catta Neuding samtalar med Mia Åkestam om den medeltida kyrkokonsten.

Jasenko Selimović är regissör, tidigare chef på Göteborgs stadsteater och har representerat Liberalerna i Europaparlamentet. Han har skrivit om sina upplevelser i krigets Sarajevo. Hans personliga skildring av krigets vardag och flykten därifrån är en drabbande läsning. Hur kunde grannar som levt sida vid sida plötsligt vända sig mot varandra? Jasenko Selimović intervjuas av Katarina O'Nils Franke.

Annika borg skriver i Axess nummer 9 2020

Hur vinner man kunskap om en gestalt från antiken? Som exempelvis Alexander den store (356-323 f Kr), världserövraren från Makedonien, som utsträckte sitt rike över Mindre Asien, Persien och ända bort till floden Indus i Indien och på så vis gav spridning åt grekiska språket och grekisk kultur. Hurdan var han som människa? Och vad kan vi veta om det, med säkerhet eller sannolikhet? En uppsjö biografier skrevs redan under antiken, åtskilliga av dem är förkomna eller bevarade endast i fragment. Somligt ter sig vederhäftigt, annat mytologiserande. För de två viktigaste, kompletta levnadsteckningarna svarar Plutarchos (ca 46-ca 120) och Arrianos (ca 85-sannolikt ca 160). Varför är de tillförlitliga? Och hur ser de på Alexander? Eva-Carin Gerö, professor i grekiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Lever vi i kulturskymningens tid? Skolresultaten sjunker, läsandet minskar och bildningsidealet är på utdöende. Axess vill blåsa liv i bildningsidealet och inspirera med den nya podcasten Axess Kulturgryning. Vi fördjupar oss i frågor om hur allting började, i konstbegreppet, vad som är vackert, vad som anses fult och frågar oss om konsten någonsin varit fri? Catta Neuding samtalar med Johan Eriksson och Torbjörn Elensky om den italienska renässanskonsten.

Kim Salomon är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. I boken ”Jag anklagar” berättar han de intellektuellas historia. Han undersöker vad självständiga tänkare har betytt för utvecklingen av våra västliga samhällen. Och ställer samtidigt frågan hur självständiga de intellektuella egentligen har varit. Deras led har rymt sanningssägare och motkrafter till makten men också opportunister och ideologer, som ställt sig i förtryckares tjänst.

Hur står det till med diskussionsklimatet vid universiteten? Av anekdotflödet från USA och Storbritannien att döma håller läget på att bli rätt förfärligt, med snabbt sjunkande takhöjd, och det har börjat komma deprimerande exempel även från svensk akademisk miljö.

Filologen blir så småningom profet. Han umgås med ormen, örnen och solen, föraktar de alltför många människor som är som människor är mest, och förkunnar ankomsten av övermänniskan, som står över lag och konventioner och bejakar en sinnlighet som ligger vidöppen för våld och grymhet. Johan Tralau, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson

Stina Oscarson är dramatiker och regissör. Hon är också en oberoende intellektuell som väckt och förflyttat många frågor kring kultur och kulturpolitik de senaste åren. Bland annat har hon påtalat hur identitetspolitikens inflytande ökat och den  politisk styrningen av konst och kultur. Vilket pris har hon fått betala för sin hållning?

Johanna Bäckström Lerneby är journalist och författare med bakgrund på bland annat Göteborgs-Posten och Sveriges Television. I reportageboken "Familjen" skildrar hon "Angeredsfamiljen" som hållit ett hårt grepp om sitt lokalsamhälle. Utpressning, hot och våld hör till det normala. Men på senare år har samhället börjat göra motstånd - en rad åtgärder från polisen och sociala myndigheter har gjort att familjen fått det allt svårare att agera ostört. Adam Cwejman intervjuar.

I säsongsavslutningen av Panelen samtalar Hanne Kjöller, Torbjörn Elensky och Karin Svanborg-Sjövall om de fortsatta coronarestriktionerna, tillståndet för svensk skola och hur år 2021 kan tänkas bli. Programledare: Erik Thyselius.

När första världskriget var förlorat begav sig Joseph Roth (1894-1939) från krigstjänst i den österrikisk-ungerska armén till Berlin och etablerade sig som mycket framgångsrik journalist. Åtminstone en av de böcker som han kom att skriva är ett enastående reportage, Judar på vandring, om östjudarna och deras miljöer, levnadssätt och svåra historiska belägenhet i några av mellankrigstidens nya stater. Själv sörjde Joseph Roth det habsburgska imperiet, en multietnisk och multireligiös entitet som hölls ihop endast av en kejserlig familj och som upplöstes och lämnade plats åt grasserande och sinsemellan hatisk nationalism. Romanen Radetzkymarschen är hans nostalgiska magnum opus, en kärleksförklaring till det som gick förlorat. Historikern Anders Björnsson, som både har skrivit en bok om Joseph Roth och översatt ett novellurval av Joseph Roth, samtalar med Peter Luthersson.

Eva Bergquist har en unik inblick i kultursektorn genom en rad uppdrag. I dag är hon chef över Stockholms kulturförvaltning. Varför har vi så få kulturpolitiska gräl i Sverige? Vem bestämmer egentligen vad en kulturpolitiker kan försöka förändra?

Gängbrottsligheten har expanderat och utvecklingen går fortsatt åt fel håll. Våldsnivån är hög och det stora tillflödet av unga gängmedlemmar skiljer ut Sverige från jämförbara länder. En förklaring är de beskedliga reaktioner som unga brottslingar möter. Även vid grövre brottslighet döms förövare gång efter annan till icke-fungerande behandlingar. I boken "Gangsterparadiset", som nyligen belönats med Stora Fackbokspriset 2020, ger kriminalreportern Lasse Wierup en initierad bild av dagens brutala gängbrottslighet. Han rapporterar på plats från drabbade områden men visar också hur långsamt de politiska beslutsfattarna har agerat och ställt polisen utan effektiva motmedel. Lasse Wierup samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Blaise Pascal (1623-1662) utmärkte sig i mycket unga år inom matematiken och kom snart att göra betydelsefulla insatser inte bara som matematiker utan också som fysiker. Likväl vände han nu huvudsakligen sin uppmärksamhet mot religionen och slöt sig i en tid av tolkningskonflikter till klostret Port-Royal och den där förhärskande jansenismen, en riktning inom katolicismen som starkt betonade syndens oundviklighet och nådens ofrånkomlighet för den som ville vinna frälsning men också förnuftets gåva och möjligheten för människan att genom förnuftet erövra värdighet. I Provinsialbreven går Pascal till attack mot de konkurrerande och mäktiga jesuiterna, medan han i Tankar är ute efter att ge argument mot ateism. Vad kan en man som Blaise Pascal ha att säga vår tid? Stig Strömholm, emeriterad juridikprofessor och tidigare rektor för Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Roger Blomgren, är professor vid Högskolan i Borås. Han har intresserat sig för makten över kulturen – och vem som sitter på den. Vad är tabu att beröra för en kulturpolitisk forskare? Och vad skiljer nutidens kulturaktivister från 1970-talets?

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Hållö, Arvid Åhlund och Erik Hörstadius om IVO:s hårda kritik av regionernas hantering av covidsjuka på äldreboenden, Joe Bidens nya laguppställning till Vita huset och ilskan och sorgen som anställda på Penguin Random House Canada uppvisat i samband med nyheten om att förlaget ska ge ut Jordan Petersons nya bok. Programledare: Erik Thyselius.

Winston S. Churchills författarskap är nästan oöverskådligt. Han skrev uppemot 50 böcker, inte sällan omfångsrika flerbandsverk. Hans journalistik flödade ymnigt och inbringade betydande inkomster. Hans tal (alltid i skrift formulerade) är åtskilliga och stundom legendariska. Dessutom finns en enorm mängd korrespondenser, beslutsdokument och promemorior. Vid sidan av författarskapet var Churchill parlamentariker och statsman. Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Owe Ronström är  professor i etnologi vid Uppsala Universitet, Campus Gotland. Han har intresserat sig för relationerna mellan centrum och periferi. Varför har dagens kulturpolitik så svårt att bli relevant utanför de större städerna?

Det har snart gått ett år sedan pandemin drabbade Sverige. Vad säger regeringens hantering av krisen om det svenska kynnet i allmänhet och tilltro till myndigheter i synnerhet? Hur kommer förtroendet för ministären Löfven att utveckla sig kommande månader? Samtidigt som coronakrisen pågår har partiernas inre liv inte avstannat. Moderaterna har nyligen presenterat ett nytt idéprogram och Liberalernas spagat blir allt slitsammare för partiet. Detta är några av ämnena i veckans avsnitt av Studio Axess med Katarina Barrling. Programledare: PJ Anders Linder.

Hennes reseskildringar är vidunderliga i sin pregnans och reflektionskonst. Litterärt betydande är också romanen Hertha (1856), som väckte opinion för kvinnors rätt att få vara myndiga. Barbro Hedvall, mångårig medarbetare i Expressen och Dagens Nyheter, tidigare förbundssekreterare i Fredrika Bremer Förbundet, samtalar med Peter Luthersson.

Anders Kärnä har disputerat i nationalekonomi vid Jönköpings International Business School. Han har studerat vad som händer med företag som får statliga stöd och lån. Hur påverkas företagens beteenden på kort respektive lång sikt och varför är sådana åtgärder så populära?

Lars Anders Johansson är skribent och musiker. Han menar att skattefrihet är en bättre lösning än bidrag för konstnärer. Vad är egentligen bästa sättet för kulturen att vara fri?

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Stefan Stern, Karin Svanborg-Sjövall och Torbjörn Elensky följderna av den andra coronavågen, Donald Trumps anklagelser om valfusk och vägran att se sig besegrad i presidentvalet samt Moderaternas nya idéprogram. Programledare: Erik Thyselius.

Med dagböckerna ville bröderna lämna ”ett bidrag till århundradets andliga historia” och har också gjort det. På boksidorna träder tiden fram med sina omhuldade föreställningar, sina rädslor och förhoppningar, sina seder och osedligheter. Lena Kåreland, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Elina Lindgren är postdoktor vid Göteborgs universitet. I sin avhandling "Campaigning in Poetry, Governing in Prose" har hon studerat retoriken i valkampanjer. Kan vallöften skapa falska förväntningar och hur påverkar detta det demokratiska samtalet?

Problemen med våldsbejakande islamism i Sverige har inte blivit mindre. Ska vi komma tillrätta med dem räcker det inte att koncentrera sig på de individer som är beredda att själva ta till våld. Vi behöver bryta upp den islamistiska separatismen: den radikala parallellkultur som växer fram i utanförskapsområden. Det handlar inte minst om att stänga tillförseln av pengar. Stat och kommun måste förändra sina bidragssystem, den ekonomiska brottsligheten bekämpas med kraft och strålkastarljuset riktas mot finansiering som kommer från utlandet. Det säger terrorforskaren Magnus Ranstorp, verksam vid Försvarshögskolan. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Werner Bergengruen (1892–1964) hade svensk påbrå på fädernet men tillhörde i egna ögon den tyska befolkning som hade levt i det baltiska området under århundraden men som under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet i stor utsträckning utvandrade under trycket av dels estnisk, lettisk och litauisk nationalism, dels och framför allt förryskningspolitik. Det Riga i vilket han föddes tillhörde det ryska imperiet. Historien skulle göra sig påmind också senare i hans liv. Han står som den kanske främsta litterära exponenten för det som i Tredje riket kom att gälla som ”inre exil”. Anders Björnsson, historiker och publicist och tillika översättare av Bergengruens novellsamling Döden i Reval, samtalar med Peter Luthersson.

Mattias Sköld är lektor i komposition och doktorerar på skolan för elektroteknik och datavetenskap vid KTH. Han undersöker sätt på vilka ett nytt internativt notationssystem kan beskriva tonhöjd, klang och spatialisering för komposition. Hur ser framtidens datorsimulerade musik ut?

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Arvid Åhlund, Gunilla Kindstrand och Erik Hörstadius halshuggningen av Samuel Paty av en radikal islamist, det stundande USA-valet och reaktionerna på DN:s beslut att utse Greta Thunberg till chefredaktör för en dag. Programledare: Erik Thyselius.

I Zürich i det neutrala Schweiz samlades under första världskriget personer som hade lämnat sina hemländer för att undvika krigstjänst. Några av dessa startade våren 2016 en kabaret på Spiegelgasse 1, Cabaret Voltaire. Under samlingsnamnet och slagordet dada framfördes experimentella dikter och visades experimentell bildkonst. Ledare var Hugo Ball, en tysk som snart kom att överge dada för att istället ägna sig åt kristen mystik. Andra närvarande tog efter krigsslutet med sig samlingsnamnet och slagordet till andra platser, så rumänen Tristan Tzara till Paris och tysken Richard Huelsenbeck till Berlin. Samma skrin stämdes upp i flera väderstreck: "Dada betyder ingenting", "Dada är mer än dada", "Världen är bara en filial till dada". Vad ville de skrikande poeterna, egentligen? Jonas Ellerström, bokförläggare, essäist och översättare, samtalar med Peter Luthersson.

Andreas Ek har disputerat i nationalekonomi vid London School of Economics och är nu verksam vid Lunds universitet. I sin forskning tittar han på i vilken utsträckning humankapital kan förklara inkomstskillnader mellan länder, och vilken påverkan kulturella värderingar har på humankapital och arbetsproduktivitet.

Under 1600-talet reste många unga adelsmän runt i Europa som en del av sin utbildning. I avhandlingen Den statskloka resan: adelns peregrinationer 1610–1680 låter historikern Ola Winberg oss följa en grupp svenska adelsynglingar tätt i spåren. Vi får veta vart de reste, vilka de träffade och vad alltihop kostade. Åsa Karlsson samtalar med författaren om varför resorna var så viktiga för den svenska adeln och för staten.

Förslaget till nytt försvarsbeslut innebär viss ökning av vår förmåga, men vi tar inte igen vad vi tappat mot Ryssland. Det säger försvars- och säkerhetsexperten Patrik Oksanen, senior fellow vid tankesmedjan Frivärld. Säkerhetspolitiskt sänder det en mycket märklig signal att det råder enighet om vad som bör göras men inte om att det ska finansieras. Det saknas en långsiktig plan. Delar av förslaget motiveras med att vi ska kunna få hjälp västerifrån. Vi agerar som om Sverige var medlem i Nato, men vi går inte med och blir då också utan medlemskapets garantier. Retoriken om Nato har fått karaktär av liturgi och besvärjelse, säger Oksanen, fast besvärjelsen verkar tappa i kraft. Patrik Oksanen samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Miljöerna i såväl romaner som reseskildringar omsluter stora delar av världen. Det kan vara Norra ishavet eller Söderhavet. Det kan vara Indien, Kina, Senegal, Marocko eller Turkiet. Både romaner och reseskildringar speglar kolonial erfarenhet och röjer författarens starka dragning till och stora intresse för islams värld. Ulf Peter Hallberg, författare och översättare, upptagen av flanören och resenären som personlighetstyp, samtalar med Peter Luthersson.

Konfucius (551-479 f Kr) var en vishetslärare, född och mestadels verksam i staten Lu. Han gav råd till furstar. Kring sig samlade han lärjungar. Hans efterlämnade råd till furstar och yttranden till lärjungar finns samlade i de så kallade Analekterna, sammanställda i en ganska slumpmässig inre ordning tämligen långt efter centralgestaltens död. Råden och yttrandena är inte sällan väldigt konkreta och kan i förstone te sig beskäftiga och platta men öppnar sig vid reflektion till en livsfilosofi med djup och halt. Framförallt från och med Songdynastin (960-1279) blev Analekterna den viktigaste referenspunkten i kinesisk pedagogik, inte minst grunden för ämbetsmannaexamination. Dess ställning i dylika avseenden är fortsatt stark. Lars Fredén, Sveriges ambassadör i Peking, samtalar med Peter Luthersson.

Viktor Rydberg (1828-1895) växte upp som fosterhemsplacerad men blev enormt framgångsrik, professor vid Stockholms högskola, riksdagsledamot i andra kammaren, ledamot av Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien, hedersledamot i Akademien för de fria konsterna och riddare av Nordstjerneorden. Han omgavs med respekt och beundran och sågs spritt som landets starkaste andliga kraft. Han skrev vida lästa dikter som "Tomten", "Den nya Grottesången" och "Betlehems stjärna" och populära romaner som Singoalla, Den siste athenaren och Vapensmeden men också lärda och delvis polemiska verk som Bibelns lära om Kristus och Undersökningar i germanisk mythologi. Varför förblev han i eftervärldens ögon inte den främste? Andreas Hedberg, universitetslektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Björn Sjöstrand har nyligen disputerat i kemiteknik vid Karlstads universitet. Tack vare hans forskning kan papperstillverkare optimera sina maskiner via en dator utan att störa produktionen. En vinst för såväl ekonomin som miljön!

Efter Karl XII:s död avskaffades det kungliga enväldet och frihetstiden tog sin början. Kungens syster Ulrika Eleonora blev drottning, men redan efter ett år överlämnade hon tronen till sin man Fredrik. Vad innebar detta regimskifte för Sverige? Vad gjorde drottningen under sitt år som regent och varför överlämnade hon makten? Om dessa frågor samtalar Åsa Karlsson med historikerna Magnus Linnarsson och Joakim Scherp.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Hanne Kjöller och Torbjörn Hållö Maciej Zarembas reportage i DN om Region Stockholms coronahantering, om det behövs ett Förintelsemuseum i Sverige samt Axess Magasins temadel om politikens omöjliga uppgift att försöka minimera otryggheten och maximera lyckan i samhället. Programledare: Erik Thyselius.

USA befinner sig i politisk och ekonomisk kris. För många har den amerikanska drömmen blivit en illusion. Coronapandemin har förvärrat läget ytterligare. Om detta skriver Arvid Åhlund, ledarskribent i Expressen, i sitt kapitel i antologin ”Idéernas USA”. Programledare är Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke. Inspelat i oktober 2020.

Efter hennes tidiga död formade litteraturkritiker och litteraturhistoriker en bild av henne som isolerad och provinsiell, en lungsjuk flicka i en by på landet. I själva verket var hon i högsta grad uppkopplad till sin samtids stämningar och ambitioner, litterära och politiska. Agneta Rahikainen, litteraturdoktor från Helsingfors, utgivare av Edith Södergrans brev, aforismer och fotografier och författare till Kampen om Edith. Biografi och myt, samtalar med Peter Luthersson.

Eftervärlden har som regel sett honom som äventyrsberättare, skicklig men lättviktig. Kanske satte Stevensons flyhänthet och talang krokben för honom själv. Ty framför allt var han en upptäcktsresande i landskap bemängda med moraliska moras. Leif Zern, teaterkritiker och mångårig medarbetare i Dagens Nyheter, samtalar med Peter Luthersson.

Flykten under stjärnorna inspirerade snart till en starkt personlig existensfilosofisk reflektion. Kristoffer Leandoer, författare, översättare och litteraturkritiker med särskilt intresse för fransk diktning, samtalar med Peter Luthersson.

Pound förtjänar ett Nobelpris för sin poesi och förtjänar att hängas för sin politik". Pound nöjde sig inte med att förnya litteraturen. Han ville förnya världen och hamnade i betänkliga ståndpunkter. Anslaget i författarpresentationen i den svenska översättningen av hans litterära essäer, skriven av biblioteksmannen Harry Järv, är symtomatiskt: "Det är allmänt känt att Ezra Pound var fascist, antisemit, landsförrädare och sinnessjuk." Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och kulturjournalist, samtalar med Peter Luthersson.

Av Tacitus skrifter har åtskilligt gott förlorat men tillräckligt mycket blivit bevarat för att hålla latinstudenter sysselsatta i århundraden. I Annaler uppehåller han sig vid kejsarna Tiberius, Claudius och Nero och deras tid, medan han i Maktspelet i Rom berättar om de många dramatiska omkastningarna år 69, ett år som såg inte mindre än fyra kejsare avlösa varandra. Svante Nordin, professor emeritus vid Lunds universitet och gammal latinstudent, samtalar med Peter Luthersson.

Hans framställning består inte minst av kortfattade biografier över olika mästare på vardera området och deras tänkesätt och upplevelser. Den ger därför en enastående rik bild av persisk kulturhistoria under 900-, 1000- och 1100-talet. Ashk Dahlén, docent i iranska språk vid Uppsala universitet och översättare av klassisk persisk litteratur, samtalar med Peter Luthersson.

Några år efter Goethes död utgav Eckermann Samtal med Goethe under hans sista levnadsår, en bok som av en sentida litteraturhistoriker har karakteriserats som ”ett stenbrott för citat”. Möjlighet att lyssna till Goethe hade Eckermann fått eftersom han hade blivit städslat som medarbetare för en verkutgåva. Om Eckermanns övriga, så att säga självständiga produktion meddelar Uggleupplagan av Nordisk Familjebok resolut: ”E:s egna poetiska alster äro ej af någon betydenhet.” Carl-Henning Wijkmark, skönlitterär författare och essäist med stark förankring i tysk kulturtradition, samtalar med Peter Luthersson.

Isabelle Ståhl är doktorand i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hon undersöker tyska psykiatrikers intresse för att använda psykedeliska preparat till att utforska psyket under tidigt 1900-tal. Hur såg spänningen ut mellan konstnärliga och vetenskapliga ideal i Weimarrepubliken 1919–1933?

Nu gäller det att hålla nålen i trim - ur Axess nummer 7 by Axess Magasin & TV

Vägen dit blir lång - ur Axess nummer 7 by Axess Magasin & TV

Valfusket i Belarus har väckt en väldig, folklig motreaktion. Vecka efter vecka trotsar hundratusentals människor regimens våld och protesterar. Det hela sker brett och spontant utan tydliga ledargestalter. Inledningsvis hängde regimen på en mycket skör tråd men till sist bestämde sig Vladimir Putin och Moskva för att backa upp Aleksandr Lukasjenka, som nu åter har kopplat greppet. Men det varar bara så länge Ryssland håller honom om ryggen. Det menar Martin Kragh, Rysslands- och Östeuropaforskare vid Utrikespolitiska institutet och Uppsala universitet. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hur lät historien? Det är en fråga som börjat intressera forskningen allt mer. Åsa Karlsson samtalar med intendent Karin Tetteris från Armémuseum, som i en utställning försökt återskapa autentiska ljud från Stockholm 1701, och med historikern Alexander Engström som studerat ljudlandskapet kring adliga begravningar på 1600-talet.

Erfarenheterna omstöptes till essäistik av svindlande djupseende och stor stilistisk skönhet och till formsträng lyrik av såväl traditionellt som modernt snitt. Nathan Shachar, Dagens Nyheters korrespondent i Jerusalem och författare till en monografi om Bertil Malmbergs inspiratör Oscar Levertin, samtalar med Peter Luthersson.

Hon blev frälsningssoldat och skrev nu dikter präglade av en icke tillkämpad naivitet, enkla och drabbande i sin existensreflektion. Jacques Werup, poet, romanförfattare och scenartist, samtalar med Peter Luthersson.

Vägen till statsmannalik ställning och moralisk auktoritet hade gått över ett antal till omfång och ambition väldiga romanverk: Huset Buddenbrook om 1800-talsborgerlighetens försvagning, Bergtagen om de stämningar ur vilka ett europeiskt inbördeskrig uppstår och Josefsviten om upprinnelsen till ett normsystem med individuellt ansvarstagande. Åke Leijonhufvud, författare och litteraturkritiker som just har lagt sista handen vid ett manus om Thomas Manns diktning, samtalar med Peter Luthersson.

Redan vid 41 års ålder erhöll Kipling det då ganska nyinstiftade Nobelpriset i litteratur. Eftervärlden har inte alltid varit lika entusiastisk som de aderton i Gamla stan. Kipling har skällts för att vara imperialismens lovsångare och krigshetsare, om han inte har reducerats till tämligen anonym stoffleverantör till Walt Disneys Djungelboken. Hans författarskap är emellertid både mer komplext och mer imponerande än vad de cirkulerade klichéerna låter ana. Lars Burman, överbibliotekarie vid Carolina Rediviva och professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Inspiration till sina ideal fann Jefferson i böcker, framför allt hos greker och romare, lästa på originalspråk. Formulerade idealen gjorde han i statspapper och brev, mest ryktbart i Declaration of Independence. Per T Ohlsson, politisk krönikör och tidigare politisk chefredaktör i Sydsvenska Dagbladet, samtalar med Peter Luthersson.

iblioteket i Babel (1963), Labyrinter (1991) och Alefen (2011). Borges var en lärd argentinsk biblioteksman, som också skrev poesi och litteraturkritik i ordets kvalificerade mening. Anders Mortensen, docent i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Salman Rushdie, född 1947, är en brittisk-indisk romanförfattare. Han fick ett pyramidalt genombrott med Midnattsbarnen (1981) och slungades ut i storpolitiken med Satansverserna (1988). Till hans senare produktion hör Marken under hennes fötter (1999) och den självbiografiska Joseph Anton (2012). År 2007 blev Rushdie adlad av drottning Elizabeth II. Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitet, samtalar med Peter Luthersson.

Niccolò Machiavelli, 1469-1527, politiker och diplomat i Florens, författade efter att ha förlorat sin inflytelserika ställning flera böcker om hur stater styrdes historiskt och i nuet och om hur de borde styras. Mest känd är Fursten, mest betydande utan tvivel Republiken - Diskurser över de tio första böckerna av Titus Livius. Ett tredje arbete är Florentinsk historia. Carl Rudbeck, filosofie doktor i litteraturvetenskap och tidigare lärare i arabiska vid Stockholms universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Sven Delblanc (1931-1992) anslog sitt stora tema redan i debutromanen Eremitkräftan (1962). Hur välja mellan frihet och ordning? Hur undvika att frihet innebär frihet också för det icke önskvärda? Hur hålla längtan och hoppet levande där allt är tillåtet? Högst som författare når Delblanc i en svit av helt korta idéromaner: Kastrater (1975), Speranza (1980) och Jerusalems natt (1983). I slutet av sitt liv uppsöker han sin egen barndom och skriver de drabbande uppväxtskildringarna Livets ax (1991) och Agnar (1993). Som lärd var Delblanc en av redaktörerna bakom flerbandsverket Den svenska litteraturen (1987-1990). Docent Peter Luthersson samtalar med Lars Lönnroth, professor emeritus vid Göteborgs universitet och Delblancs medredaktör av litteraturhistoriska standardverket Den svenska litteraturen.

Thorkild Hansen (1927-1989), dansk författare och dokumentarismens nordiska portalfigur under 1960-talet. Hansen hade spektakulär framgång med romaner som "Det lyckliga Arabien" (1964) och "Kunglig sjökapten" (1965), om danska 1600-tals och 1700-talsexpeditioner i väster- och österled, men allra mest med en trilogi om dansk slavhandel (1967-1970). Extremt kontroversiell och kritiserad blev han sedan för "Processen mot Hamsun" (1978), som långt senare inspirerade P O Enquist till ett manus som Jan Troell filmatiserade. Peter Luthersson samtalar med Per Svensson.

Under åtminstone 1 800 år behöll Vergilius en framträdande ställning i skolundervisningen i Romarriket och i de europeiska stater som så småningom växte fram. Det är eposet Aeneiden som generation efter generation har fått förundras över, en saga om Roms tillkomst, om hur den heroiske Aeneas slipper ut ur det brinnande Troja och efter åtskilliga äventyr når och lägger under sig den plats där världens mäktigaste stad ska uppstå. Marianne Wifstrand Schiebe, docent vid Uppsala universitet och Sveriges främsta expert på Vergilius diktning och inflytande, samtalar med Peter Luthersson.

George Orwell debuterade 1933 med socialreportaget Nere för räkning i Paris och London och gjorde sig ryktbar drygt tio år senare med Djurens gård och 1984, en fabel och en dystopi om samhällen skapade och styrda av totalitär ideologi. Orwell skrev också bland annat en bok om spanska inbördeskriget, Hyllning till Katalonien, och en lång rad artiklar och essäer i politiska och litterära ämnen. an Hakelius, skriftställare med stora kunskaper om brittiskt samhällsliv och brittisk kultur, samtalar med Peter Luthersson.

Thukydides blev en av historieskrivningens portalgestalter när han skildrade det peloponnesiska kriget, ett krig som han hade omedelbart för ögonen och i vilket han själv deltog. . Stig Strömholm, emeriterad juridikprofessor och tidigare rektor för Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Mest ryktbar har hans debutroman förblivit, en detaljskarp skildring av första världskrigets skyttegravsstrider och materialslag, I stålstormen (1920). Under andra världskriget tillhörde Jünger den tyska krigsmaktens stab i Paris, alltså den stab som var djupt involverad i Claus Schenk von Stauffenbergs attentat mot Adolf Hitler. Själv hade Jünger skildrat en ordning som den nazistiska i den allegoriska romanen På marmorklipporna (1939). Senare i livet kom Jünger att tillerkännas såväl Grosses Bundesverdienstkreuz som Goethepriset. Carl-Göran Heidegren, professor i sociologi vid Lunds universitet och författare till två böcker om Ernst Jünger och dennes bror Friedrich Georg Jünger, samtalar med Peter Luthersson.

Den ensidiga inriktningen på Mörkrets hjärta föranleder en skev och reducerad bild av författarskapet, som rymmer storverk som debuten Almayers dårskap (1895) och idéromanerna Nostromo (1904), Anarkisten (1907) och Med andra ögon (1911). Peter Luthersson samtalar med Carl Rudbeck.

Herbert Tingsten (1896-1973) skrev en lång rad statsvetenskapliga studier, bland annat Från parlamentarism till diktatur (1930), Demokratiens seger och kris (1933) och Socialdemokrations idéutveckling (1941). Åren 1946 till 1959 var han Dagens Nyheters chefredaktör. Med självbiografin Mitt liv i fyra volymer (1961-1964) nådde han stora läsarskaror. Olof Petersson, tidigare professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, har nyligen avslutat en monografi om författaren Herbert Tingsten som vetenskapsman. Här samtalar han med Peter Luthersson.

Edward Gibbon (1737-1794) hör till de stora brittiska icke-akademiska historieskrivarna, en föregångare till 1800-talets Thomas B. Macaulay och 1900-talets Winston S. Churchill. Gibbons ryktbarhet bygger på ett enda verk, förvisso i sex band: Romerska rikets nedgång och fall (1776-1788) Hans ryktbarhet blev ögonblicklig så snart verket hade börjat utkomma. Vad var det som gjorde att Romarriket inte förmådde att upprätthålla sin storhet och till sist gick under? Commodus makttillträde år 180 utgör enligt Gibbon förfallsprocessens startpunkt och Konstantinopels fall år 1453 dess slutpunkt. Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, talar med Peter Luthersson.

I dagens samhälle har shopping blivit något mer än att skaffa förnödenheter. Shoppingen har blivit ett mål i sig, till och med meningen med livet för många människor. I boken Den magiska spegeln: kvinnan och varan i pressens annonser 1870 – 1914 studeras annonsernas betydelse för konsumtionssamhällets framväxt.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Karin Svanborg-Sjövall, Stefan Stern och Josefin Utas om de strandade LAS-förhandlingarna, Estoniakatastrofen och uppropet mot den upplevda rasismen på Sveriges Radio. Programledare: Erik Thyselius.

Dikterna är tillkomna för att framföras muntligt och traderades först muntligt. I persongalleriet möter förstås Oden, Tor och Freja men också Sigurd Fafnesbane, Gudrun och Brynhild. Här berättas om Midgårdsormen och draken Nidhugg, som håller till vid roten av asken Yggdrasil. Lars Lönnroth, professor emeritus vid Göteborgs universitet och den senaste översättaren till svenska av Den poetiska Eddan, samtalar med Peter Luthersson.

Budgeten för 2021 rymmer ofinansierade åtaganden på över 100 miljarder kronor. Men det är svårt att se någon övergripande tanke, säger PM Nilsson. Det saknas en tydlig coronaprofil och folk verkar helt enkelt inte bry sig om den. Fokus hos allmänheten ligger på helt andra frågor, inte minst brottsligheten. Ändå är det just rättsväsendet som blir lottlöst när miljarderna fördelas. PM Nilsson är politisk redaktör i Dagens industri. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Ledare i Axess Magasin av PJ Anders Lindernummer 6 2020.

I säsongens premiäravsnitt av Panelen diskuterar Maria Abrahamsson, Erik Hörstadius och Torbjörn Elensky moderaternas förslag för att få bukt med kriminaliteten, Ursula von der Leyens linjetal om EU:s färdriktning och det misslyckade mordförsöket på Aleksej Navalnyj. Programledare: Erik Thyselius.

Sverige har stora problem med gängkrig och dödligt våld. Det är allt färre beredda att förneka. Men hur stora är problemen, vad beror de på och varför drabbar de just Sverige? Frågorna tacklas av polisen och författaren Fredrik Kärrholm i den nya, högaktuella boken Gangstervåld. Kärrholm beskriver läget men tacklar också filosofin bakom den tafatta svenska rättspolitiken och föreslår ett batteri av åtgärder som kan vända utvecklingen. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Miljöpartiet startades som ett alternativ till de etablerade partierna, men är numera en del av etablissemanget. PM Nilsson, politisk redaktör i Dagens industri, skriver i antologin ”Miljöpartiets idéer” att de är en borgerlig rörelse. Men hur kan ett parti som idag sitter i regering med Socialdemokraterna beskrivas som borgerligt? Om detta samtalar han med programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.

Krönika av Fredrik Johansson i Axess Magasin nummer 5 2020.

Krönika av Bengt Ohlsson i Axess Magasin nummer 5 2020.

Krönika av Annika Borg i Axess Magasin nummer 5 2020.

Ledare av PJ Anders Linder i Axess Magasin nummer 5 2020.

Universitet och högskolor ska jämställdhetsintegreras. Det har regeringen bestämt. Projektet låter harmlöst – vem är emot jämställdhet? – men i realiteten innebär det att hela den svenska högskolevärlden kollektivansluts till en radikal och kontroversiell genusideologi. Utrymmet är minimalt för ifrågasättande och konstruktiv diskussion och ambitionerna sträcker sig långt bortom administration och arbetsmiljö. Myndighetsaktivisterna kräver att forskare och lärare ska ta in ideologin även i sin undervisning och forskning. Den som inte lyder kan få betala med sin karriär. Den akademiska friheten gröps ur. I den nya boken Genusdoktrinen (Fri Tanke), som baserar sig på ett stort antal intervjuer, redogör Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi för hur den nya läran är beskaffad och skildrar tystnaden som breder ut sig i dess spår. Anna-Karin Wyndhamn är fil dr i pedagogiskt arbete vid Göteborgs Universitet och har varit verksam vid Nationella Sekretariatet för Genusforskning. Ivar Arpi är ledarskribent i Svenska Dagbladet. De samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Elensky, Karin Svanborg-Sjövall och Erik Hörstadius om varningarna om den kommande ekonomiska krisen för Sverige och övriga Europa, om betydelsen av att rätt företag får stöd och hur framtiden för EU ser ut. Gillar du Axess TV på Youtube? Då kanske Axess Magasin är något för dig – just nu får du tre nummer för endast 129 kronor: https://www.kundservice.net/order/Product/Product?product=AXE&couponno=448

Det är allmänt känt att många som invandrat till Sverige har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Ändå har svårigheterna kraftigt underskattats. Det framgår av en färsk studie till vilken Johan Eklund, professor i nationalekonomi och vd i Entreprenörskapsforum, är en av författarna. I stället för det ofta använda måttet ”sysselsättning”, där en timmes arbete per månad räcker för att man ska betecknas som sysselsatt, har författarna undersökt hur många som har inkomster som räcker till egen försörjning. Trots att kravet är så lågt satt som 12 600 kronor i månaden efter skatt, visar det sig ta 12-13 år innan hälften av dem som kommer hit i vuxen ålder kan försörja sig själva. I vissa grupper ligger självförsörjningsgraden under 40 procent. Så var läget 2016. Hur det kommer att bli senare i år och nästa år efter konkurserna och uppsägningarna i Covid 19-pandemins spår, kan man bara gissa. Vad som står klart är att Sverige står inför en ännu större integrationsutmaning än vi anat. Johan Eklund diskuterar med programledaren PJ Anders Linder i ett samtal som även tar upp den ekonomiska krishanteringen och entreprenörskapets ställning i Sverige.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Elensky och Josefin Utas om hur den sociala isoleringen påverkar människor, om coronakrisen kommer att tvinga politiken att ta tag i gamla surdegar samt hur pandemin påverkar Europas framtid. Programledare: Erik Thyselius.

Idén om en tvåstatslösning i frågan Israel-Palestina är orealistisk och har blivit ett svepskäl för omvärlden att slippa engagera sig. Det går inte att komma vidare så länge den palestinska sidan insisterar på en fullständig rätt till återvändande för alla dem som räknas som flyktingar: de uppgår i dag till över fem miljoner. Det menar reportern och författaren Bengt G Nilsson, som nyligen kommit ut med boken Israel och hennes fiender. Som alternativ föreslår han att Israel avbryter ockupationen av Västbanken samtidigt som denna blir del av ett federativt Jordanien. Bengt G Nilsson berättar också om sin personliga resa i frågan. Hans ursprungligt ljusa syn på Israel förbyttes i kritik efter arméns hårda framfart på 1980-talet, men sedan dess har perspektivet ånyo förändrats under intryck av korruptionen och vanstyret i den palestinska ledningen. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Coronakrisen fortsätter att dominera vår tillvaro. I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Hållö, Karin Svanborg-Sjövall och Erik Hörstadius om regeringens ökande maktbefogenheter, om de svenska räddningspaketen är tillräckliga och klyftan inom EU mellan Nord- och Sydeuropa i synen på hur krisen bör lösas. Programledare: Erik Thyselius.

Nationalistiska stämningar och efterfrågan på starka ledare hade fått ett uppsving redan före coronapandemin. Nu ställer Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, frågan vad som kan hända härnäst. EU-samarbetet har redan utsatts för hårda prövningar och ännu större spänningar väntar när smittobekämpningen får sällskap av djup ekonomisk kris. I samtal med programledaren PJ Anders Linder diskuterar Tommy Möller även hur den svenska krispolitiken påverkas av vår politiska kultur och vilka de inrikespolitiska effekterna kan bli.

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Josefin Utas och Arvid Åhlund coronakrisen och dess påverkan på Sverige, Europa och världen. Programledare: Erik Thyselius.

Vad är konservatism och varför har den fått ett uppsving just nu? I antologin ”I konservatismernas tid” ger åtta skribenter olika perspektiv på frågan. En av dem är Emil Uddhammar, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet. Han samtalar med programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.

Spridningen av coronaviruset sker i ett helt nytt informationssamhälle. Vid liknande tidigare kriser har det funnits dominerande kanaler där myndigheter och politiska ledare har framfört sina budskap och dit de flesta människor har vänt sig. Nu finns en hel uppsjö av källor av ytterst varierande kvalitet och alla besked blir ifrågasatta. Nicklas Berild Lundblad, fil dr och global samhällsplaneringschef på Google, pekar på vikten av inkluderande kommunikation i detta nya läge. De ansvariga behöver förklara sina beslut, redovisa sina resonemang och göra människor delaktiga. Annars kommer många inte att lyssna. Han lyfter fram Angela Merkels tal till det tyska folket den 18 mars som ett exempel på den sortens ledarskap. Förbundskanslern uppmanar till ansvarstagande men bjuder också in och lovar transparens och det kan främja trovärdighet och respekt för åtgärderna som vidtas. Nicklas Berild Lundblad samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Stefan Stern, Karin Svanborg-Sjövall och Torbjörn Hållö om hur coronaviruset fortsätter att påverka samhället och världsekonomin, hur flyktingkrisen vid Greklands gräns påverkar relationen mellan EU och Turkiet samt Axess magasins senaste temadel om hur vi kan få tillbaka vår framtidstro. Programledare: Erik Thyselius.

David Bergman är officer i armén och doktorand i psykologi vid Försvarshögskolan. Han forskar om ledarskap och hur människan kan öka sin förmåga att fungera i pressade situationer. Vad gör man när fallskärmen inte vecklar ut sig under en militärövning?

Håkan Strömberg ger oss nya insikter om Karl XII. Han jämför honom med Greta Garbo och hävdar också att det finns likheter med andra världskriget. Det finns nämligen alltid en ny vinkel att lyfta fram. Vi får insikt i Karl XII personliga egenskaper, i hans stridsteknik och hans förmåga att styra landet trots att han i många år var utomlands.Håkan Strömberg intervjuas av Lotta Gröning.

Det råder bred enighet om att det svenska försvaret ska stärkas. Men hur stora resurser behövs? Och hur mycket är politikerna beredda att satsa? Där går åsikterna isär, vilket har blivit än tydligare efter Försvarsmaktens besked om att de nya resurser som föreslagits bara räcker till hälften av vad politikerna har trott. Vi lever i en osäker värld och behöver agera snabbare och med enighet och kraft. Det menar Allan Widman, riksdagsledamot för Liberalerna och partiets försvarspolitiska talesman, som vill att försvarsminister Peter Hultqvist ska kalla in till nya överläggningar inom Försvarsberedningen. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Elin Åström Rudberg är ekonom-historiker på Stockholms universitet. Hon disputerade 2019 på Handelshögskolan med en avhandling om reklamhistoria under perioden 1915–1965. Hon har haft särskilt fokus på dagspressens och reklambranschens kontroll av marknaden. Vad har det fått för konsekvenser för samhället?

Var befinner sig vänstern idag? I antologin "Vänsterns idéer" försöker tolv skribenter besvara frågan. En av dem är Anna Victoria Hallberg, fil dr i litteraturvetenskap. Hon pratar om vänsterns och postkolonialismens inflytande på högskolan med programledarna Mats Wiklund och Katarina O'Nils Franke.

Karin Henriksson har bott i USA sedan 1987 och har bevakat landet för en rad olika svenska tidningar. I sin senaste bok ”USA:s alla presidenter – från Washington till Trump” sammanfattar hon över 300 år av amerikansk historia, skildrad genom presidentämbetet. Genom åren har USA haft 45 presidenter. Hur har deras beslut bidragit till att forma nationen till det den är idag? Samtalet leds av Erik Thyselius.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Elensky, Gunilla Kindstrand och Erik Hörstadius om coronaviruset, fängelsedomen mot bokförläggaren Gui Minhai och kommunernas ekonomiska kris. Programledare: Erik Thyselius.

Ivar Fahsing är forskare och kommissarie vid Polishögskolan i Norge. Han har disputerat på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och har bland annat fokuserat på hur individuella och organisatoriska faktorer påverkar kvaliteten på polisarbetet. Hur skapas egentligen en mästerdetektiv?

Har det svenska riket någonsin löpt risken att gå under och försvinna från kartan. Ja, säger Dag Sebastian Ahlander. I Sverige vid avgrunden berättar han om hur nära kollapsen var efter förlusten av Finland och de dramatiska händelserna därefter. Om inte Jean Baptiste Bernadotte hade rekryterats som kronprins och lagt om den svenska utrikespolitiken 180 grader vet ingen hur illa det hade kunnat gå. PJ Anders Linder intervjuar.

Författaren och föreläsaren Per Brinkemo har i flera år arbetat med att sprida kunskap om hur klaner fungerar och vad som händer när klanstrukturer i vissa invandrargrupper krockar med den svenska staten. En av frågorna som i dag är mest aktuell gäller samspelet mellan klaner och organiserad brottslighet och risken för att Sverige ska följa samma utvecklingsbana som Tyskland, som har stora problem med klanbaserad kriminalitet. Aktörer i det svenska rättssystemet visar numera stort intresse för ämnet. Forskningen släpar däremot efter. Per Brinkemo samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hur begravdes en person under 1600-talet och varför skedde det på just det sättet? Alexander Engström har nyligen disputerat i historia vid Uppsala universitet. Han har studerat hur kulturella och sociala mekanismer användes för att gestalta adlighet och sociala hierarkier i det tidigmoderna samhället?

Gunnar Broberg ger oss en ny bild av Carl von Linné, både som ett geni och som en personlighet som kunde ha haft ADHD och som planlade sitt liv redan vid 23 års ålder. Linné skapade naturens ordning, han inventerade, klassificerade och beskrev växter, stenar och människor. Gunnar Broberg intervjuas av Lotta Gröning.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Hållö, Karin Svanborg-Sjövall och Erik Hörstadius om kritiken mot Timbro och borgerligheten, varför tonen i den offentliga debatten är så otrevlig och Paula Bielers (SD) sorti från riksdagen. Programledare: Erik Thyselius.

I en värld som blir alltmer digital flyttar också våra politiker ut på nätet och sociala medier. Vad innebär det för diplomatin och det politiska spelet? Elsa Hedling är postdoc vid Lunds universitet och associerad forskare vid Utrikespolitiska institutet. Hennes forskning berör bland annat europeisk integration, utrikes och säkerhetspolitik och hon har studerat hur EU:s utrikestjänst använder sina digitala kanaler.

Svensk klimatpolitik har höga ambitioner men effektiviteten lämnar en hel del övrigt att önska. Det menar professor John Hassler, ordförande i SNS Konjunkturråd, som nyligen publicerat rapporten ”Svensk politik för globalt klimat”. Eftersom klimatet är en genuint global fråga bör också det politiska perspektivet vara det. Sverige måste till exempel vara medvetet om att viss politik för minskade utsläpp här kan leda till att utsläpp utomlands ökar ännu mer. De tuffa kraven på transportsektorn är ett sådant exempel. Svensk politik borde också ha en mer positiv inställning till så kallade kompletterande åtgärder: infångning, lagring i skog, bidrag till åtgärder i andra länder. John Hassler samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Utvecklingen går fort när det gäller AI och datorernas möjligheter att kopiera den mänskliga hjärnan. Medvetandet finns redan i datorerna liksom sociala relationer. För att hantera den nya tekniken krävs kunskap och det är bråttom. Martin Ingvar ger ett scenario där AI kan slå sönder både demokratin och äganderätten. Lotta Gröning intervjuar.

Tore Janson har bland annat varit professor i latin och senare i afrikanska språk vid Göteborgs universitet. Han är författare till ett flertal språkhistoriska böcker, varav ”Germanerna. Myten, historien, språken” från 2013 nominerades till Augustpriset. I aktuella ”Språken före historien” tittar han närmare på hur och varför människans språk uppstod. När var språken egentligen fullt utvecklade, i nivå med dagens språk? Om detta samtalar han med Katarina O’Nils Franke.

Sveriges största beslag av förfalskad konst gjordes i Jönköping på 70-talet. Vid en husrannsakan hittades i en villa 112 förfalskade tavlor som nu hänger i källaren i polishuset. Det är tavlor av alla kända konstnärer, från Rubens till Amelin. Carl-Johan Svensson ger oss berättelsen om de förfalskade tavlorna. Lotta Gröning intervjuar.

Selma Lagerlöf beskrivs ofta som en sagoberätterska från Värmland. Och det var hon, men hon var mycket mer än så. Det är ett av budskapen från Anna-Karin Palm i den stora biografin ”Jag vill sätta världen i rörelse”. Selma Lagerlöf var beläst, hade rika nätverk bland sin tids intellektuella och komponerade sina böcker med stor skicklighet. Anna-Karin Palm intervjuas av PJ Anders Linder.

Inklämt mellan giganterna Kina, Ryssland och Japan befinner sig den koreanska halvön. Lars Vargö berättar i samtal med Adam Cwejman om hur två länder, trots århundraden av krig, förtryck och kolonialism lyckats frambringa en rik och originell kultur och identitet.

Lars Lönnroth skriver om hur det är att vara släkt med Erik Gustav Geijer och berättar om att många upplevt det som en börda. Geijer var en gång en central del av vårt bildningsarv, högaktad och beundrad. Släkten är full av spännande personligheter, men många särskilt kvinnorna drabbades av psykisk sjukdom. Lars Lönnroth intervjuas av Lotta Gröning.

Stig Fredrikson har bevakat både Sovjetunionen och det moderna Ryssland i årtionden under sin långa karriär som journalist på SVT och författare. I sin senaste bok ”Ryssland utan Putin: friare, fredligare och rättvisare” sammanfattar Fredrikson Putins år vid makten och redogör för varför det ryska folket förtjänar en annan ledare. Samtalet leds av Erik Thyselius.

Vad gör egentligen en psykiater? Stefan Krakowski ger oss en inblick i behandlingen av akut sjuka patienter, men också om psykiaters kunskap om terrorism och mental hälsa. En intressant berättelse av en psykiater som alltid gått sin egen väg. Stefan Krakowski intervjuas av Lotta Gröning.

I vår samtid är det vanligt att det naturliga ställs mot det konstruerade. Digitala världar och socialt skapade identiteter förfrämligar människan från hennes inre. I samtal med Adam Cwejman berättar Fredrik Svenaeus om avståndet mellan människan och hennes sanna jag.

Lovisa Ulrika beskrivs ofta som härsklysten och intrigant. Författaren Claes Rainer ger henne upprättelse i Lovisa Ulrika – konst och kuppförsök. På bokmässan intervjuades han av Catta Neuding.

Carina Burmans bok om Bellman är inte bara en biografi utan också ett porträtt av 1700-talets Stockholm. I ett samtal med Gunilla Kindstrand ger hon en bred och färgstark bild av det sammanhang som skalden, familjefadern, språkförnyaren och hovnarren Carl Michael Bellman verkade i.

Den vanliga uppfattningen är att 1900-talet inleds med ett världskrig som åtföljd av en fredsperiod och därefter ett till världskrig. Historieprofessorn Klas-Göran Karlsson vänder på det resonemanget: Hela första hälften av 1900-talet var ett enda långt krig. Klas-Göran Karlsson intervjuas av Adam Cwejman.

När industrimannen Alfred Nobel dog inleddes ett intensivt arbete med att redigera bilden av den store mecenaten. Författaren Ingrid Carlberg har fått unik tillgång ett stort, tidigare hemligt, material. I sin bok ”Nobel. Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris” ger hon en fördjupad bild av en komplex person vars naturvetenskapliga erövringar lever tätt intill en längtan efter att bli diktare. Gunilla Kindstrand intervjuar.

Författaren Henrik Berggren växte upp på Manhattan. I ”Historien om New York” skildrar han initierat och personligt en trolös stad, som genom århundraden omskapar sig själv och sina relationer till världen. Henrik Berggren intervjuas av Gunilla Kindstrand.

Herman Lindqvist skriver om Polens och Sveriges gemensamma historia som är turbulent men ändå kärleksfull. 1 000 år av krig och kärlek ger oss ofattbara grymheter men också glädje och förståelse för ett grannland som har en historia av brutala inkräktare, upplopp och kamp. Herman Lindqvist intervjuas av Lotta Gröning.

Maria Küchen är poet, prosaist och kritiker med en passion för rymden. Hennes bok ”Rymdens alfabet” utkommer i år, femtio år sedan människan för första gången landsteg på månen. Det är en kulturhistorisk berättelse om rymdfartens utveckling, skildrad från A till Ö. Maria Küchen samtalar med Katarina O’Nils Franke om vetenskap, science fiction och den mänskliga nyfikenheten på rymden.

I Vålnadernas historia berättar Magnus Västerbro om människans förhållande till spöken. Ända sedan antiken har åsikterna varit delade. Somliga har varit övertygade om att väsen från andra sidan kan besöka oss. Andra har tyckt att allt tal om spöken är humbug. Ännu har ingen lyckats bevisa att spökena finns, men många fortsätter att tro på dem. Magnus Västerbro intervjuas av PJ Anders Linder.

I världens mest sekulära land är gud ändå ständigt närvarande. Författaren Dan Korn berättar om det moderna samhällets religiösa rötter och vilka sekulära fenomen som subtilt bygger på en religiös grund. Dan Korn intervjuas av Adam Cwejman.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Karin Svanborg-Sjövall, Stig-Björn Ljunggren och Hanne Kjöller om förtalsanklagelserna mot Ann-Sofie Hermansson, att Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek tvingas till nedskärningar och hur Sverige bör hantera ett allt mer aggressivt Kina. Programledare: Erik Thyselius.

Antologin ”Kunskap och information” bygger på ett stort antal essäer från ett seminarium i Engelsbergs bruk sommaren 2018. Martin Ingvar är hjärnforskare på Karolinska Institutet. I kapitlet ”Digital information: Ett plask i den kognitiva rymden” skriver han om språkets utveckling och hur sociala medier riskerar att påverka de sociala kognitiva funktionerna. Om detta talar han med programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.

Rikard Westerberg är doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har fokuserat sin forskning på frågan om privat ägande av industrin och närmare bestämt det svenska näringslivets opinionsbildning 1940–1985. Vilken roll spelade näringslivet i opinionsbildningen under efterkrigstiden och vilka var motiven? Hur såg det ut för Sverige i ett internationellt perspektiv?

Kritiker menar att KD:s färska uppgörelse med moderater och vänsterpartister om mer pengar till kommuner och regioner bekräftar vänsterns världsbild. Men man måste hålla två tankar i huvudet samtidigt, svarar KD-ledaren Ebba Busch Thor. Att det behövs långsiktiga strukturreformer i sjukvården betyder inte att man ska avstå från att skjuta till resurser på kort sikt. I samtal med programledaren PJ Anders Linder diskuterar hon också Januariöverenskommelsen, relationen till SD och behovet av KD som beskyddare av ”verklighetens folk”.

Under 1970- och 1980-talen var Moderata samlingspartiets budskap starkt ideologiskt präglade. Men utmaningen tycks numera vara att skapa en ny syntes av partiets liberala och konservativa traditioner. "Moderaternas idéer" är en essäsamling som behandlar partiet utifrån både historiska och framåtblickande perspektiv. En av kapitelförfattarna är Svend Dahl, fil dr i statsvetenskap och chef för Liberala Nyhetsbyrån. Han pratar om moderata vägar till makten med programledarna Mats Wiklund och Katarina O'Nils Franke.

Det har varit omskakande månader i Chile. Kriminella och extremister har vandaliserat och plundrat. Väldiga demonstrationer har ägt rum. Polisens försök att hålla ordning har urartat i övervåld. Det kan tyckas paradoxalt att detta sker i Latinamerikas främsta framgångsland där tillväxten har varit god, fattigdomen minskat rejält och medelklassen vuxit. Men enligt Mauricio Rojas, författare, docent i ekonomisk historia och bosatt i Santiago, är det hela mindre märkligt än man kan tro. I takt med att människor har fått det bättre har idéerna förändrats om hur tillvaron kan se ut. Anspråken har ökat och man vill ha förbättringarna nu. Läget har blivit lugnare men är fortfarande spänt och det sjunkande förtroendet för president och regering matchas inte av ökat stöd för andra politiska krafter. Det chilenska samhället står och väger. Mauricio Rojas samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Glöm vägbyggen, arenor och företagsparker. Det är människor som verkligen gör skillnad. Nyckeln till framgång för en stad är att den förmår attrahera en mix av kreativa personer inom konst, high tech, akademi och professionella tjänster. Det skrev Richard Florida i Den kreativa klassens framväxt för snart 20 år sedan. Boken fick ett väldigt genomslag och har spelat stor roll för stadsplanering och lokalpolitik världen över. I dag konstaterar Florida att hans spådomar slagit in – men också att myntet har en baksida. I framgångsrika städer skjuter fastighetspriserna i höjden och den sociala skiktningen blir alltmer problematisk. Den kreativa klassen trycker bort andra grupper. Det krävs ny politik för att möta utvecklingen och där spelar borgmästare en väl så viktig roll som regeringschefer. Richard Florida är professor vid University of Toronto. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Vilgot Sjöman (1924–2006) är mer bekant som filmregissör än som författare. Filmer som ”491” (1964), ”Jag är nyfiken gul” (1967) och ”Jag är nyfiken blå” (1968) hade politisk sprängkraft och väckte reaktioner och debatt i sällsynt omfattning. Men Vilgot Sjöman kom från litteraturen, och en slut- och höjdpunkt i hans konstnärskap blev en svit självbiografiska böcker som aldrig har fått det erkännande som de borde ha fått. Anders Åberg, som är universitetslektor vid Linnéuniversitetet och skrev sin doktorsavhandling om några av Vilgot Sjömans filmer från 1960-talet, samtalar med Peter Luthersson.

Det finns en växande kritik mot hur undervisningen fungerar på universitet och högskolor. Är det för många studenter och kan de verkligen läsa och skriva? Om det talar Henrik Höjer med dagens gäster: Ulf Danielsson professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Hanna Enefalk lektor i historia vid Karlstad universitet. Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer möter personer med insyn i universitetsvärlden. Hur mår egentligen högskolan? Är studenterna tillräckligt förberedda för högskolestudier? Forskar man om rätt saker? Hur är det med humanioras kris?

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Hållö, Karin-Svanborg Sjövall och Erik Hörstadius SCB:s stora väljarundersökning, svenska elevers resultat i PISA-mätningen och vad de tror kommer att prägla år 2020. Programledare: Erik Thyselius.

Yukio Mishima (1925–1970) vann tidigt stor litterär framgång, närmare bestämt med en självbiografiskt anlagd skildring av en säregen barndom och personlighetsutveckling, Demaskering (1949). Hans författarskap i ett flertal genrer blev flödande rikt, och åtminstone i väst uppfattades han som den främste japanske författaren. Hans död blev spektakulär. Efter en aktion till stöd för traditionella nationella värden, utförd vid ett militärhögkvarter i Tokyo, begick han seppuku. Monica Braw, författare, filosofie doktor i historia på en avhandling om efterspelet till atombombssprängningarna i Hiroshima och Nagasaki och mångårig utrikeskorrespondent i Japan, samtalar med Peter Luthersson.

Är humaniora lönsamt för samhället, för individen eller både och? Om detta talar Henrik Höjer med Isak Hammar som är historiker vid Stockholms och Lunds universitet. Han är dessutom medlem i Humtank, en nationell tankesmedja för humaniora. Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer möter personer med insyn i universitetsvärlden. Hur mår egentligen högskolan? Är studenterna tillräckligt förberedda för högskolestudier? Forskar man om rätt saker? Hur är det med humanioras kris?

Sveriges problem med bristande lag och ordning är numera i centrum för den inrikespolitiska debatten. Men de väcker stort intresse även utanför vårt lands gränser. Paulina Neuding, jurist och Europaredaktör i nätmagasinet Quillette, har följt frågorna under lång tid och skrivit om dem i en rad internationella medier. Hon menar att förvåningen och uppmärksamheten i utlandet är ett viktigt skäl till att regeringen i dag ger frågorna högre prioritet än förut. Paulina Neuding samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Robert Musil (1880–1942) är en österrikisk författare som aldrig blev klar med sitt magnum opus, ett verk som han första gången refererar till i sin dagbok redan 1905 och vars inledande del utkom 1930, en roman betitlad Mannen utan egenskaper. Musil dog utfattig och i stort sett bortglömd i schweizisk exil. Precis som sin landsman Hermann Broch skildrar han modernitetens ankomst, den värld som då går under och den som i stället uppstår.

Behövs universiteten i dagens utbildningssituation? Är de ändamålsenliga, eller lider de av trendkänslighet och politisering? Det diskuterar Henrik Höjer med Sharon Rider. Hon är professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer möter personer med insyn i universitetsvärlden. Hur mår egentligen högskolan? Är studenterna tillräckligt förberedda för högskolestudier? Forskar man om rätt saker? Hur är det med humanioras kris?

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Stig-Björn Ljunggren, Sanna Rayman och Thomas Mattsson miljörörelsen Extinction Rebellions etablering i Sverige, religiösa friskolor och Stefan Löfvens kritiserade intervju i SVT:s Agenda. Programledare: Erik Thyselius.

Nya testamentet är en skriftsamling som de första kristna fogade till den hebreiska bibeln, av dem benämnd Gamla testamentet. Nya testamentet innehåller fyra evangelier som skildrar Jesus liv, gärning och död. Till evangelierna har fogats framför allt berättelser om budbärare av det kristna budskapet och brev som kretsar kring lära och förhållanden i de tidiga församlingarna. Textsamlingens slutgiltiga innehåll fastställdes på 300-talet. Elisabeth Sandlund, som är ledarskribent i den kristna dagstidningen Dagen, där hon tidigare har varit chefredaktör, samtalar med Peter Luthersson.

Det finns kritik mot bristande rörlighet inom den svenska högskolan – många disputerar och dör vid samma lärosäte. Vad leder det till för problem? Det diskuterar Henrik Höjer med Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Sverige behöver en reformstrategi för arbetsmarknad, bostadspolitik och företagsklimat. Utan en sådan vore det väldigt märkligt om man satte i gång med stora offentliga utgiftsprojekt. Det säger Anders Borg, som är aktuell med memoarboken Finansministern. Han kritiserar dagens ekonomiska politik men diskuterar också erfarenheter från åren med Alliansen: vikten av träffsäker samhällskritik och genomarbetade program, bristerna i migrationspolitiken, den långsamma reaktionen på upprustningen i Ryssland. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Thomas Carlyle (1795–1881) var en av 1800-talets mest beundrade författare, en av dess ledande intellektuella. Framför allt var han historieskrivare. Och i centrum för all förändring eller utveckling satte han enskilda individer. Historien är liktydig med hjältarnas historia, de förebildliga föregångsgestalternas historia. Hjältar driver skeendet i kamp mot slemma, ondskefulla antagonister. Carlyles största triumf var ett verk i tre band, Den franska revolutionen. Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Studenternas förmåga att ta till sig undervisningen på universitet och högskola bygger på att de har lärt sig till tillräckligt i grundskola och gymnasium. Förmår skolan lägga en tillräcklig grund för kvalificerade studier? Är studenterna tillräckligt förberedda? Det diskuterar Henrik Höjer med Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Stefan Stern, Torbjörn Elensky och Erik Hörstadius om radikala imamer som inte kan utvisas, nedläggningen av Arbetsförmedlingen och tillståndet för den liberala demokratin 30 år efter Berlinmurens fall. Programledare: Erik Thyselius.

Hermann Broch (1886–1951) är en österrikisk författare vars ryktbarhet vilar i huvudsak på två omfattande romaner: Sömngångare och Vergilii död. I Sömngångareskildras hur 1800-talets värderingsvärld går under och 1900-talets bryter in. Romanens tre delar utspelas 1888, 1903 respektive 1918. Den segrande moderniteten kännetecknas av sin platthet, sin krasshet och sin fulhet. Vergilii död är å sin sida ett epitafium över själva litteraturen. Richard Swartz, som under decennier var Svenska Dagbladets öst- och centraleuropakorrespondent, samtalar med Peter Luthersson.

Höjer synar högskolan 2019 - Vilken roll spelar humaniora idag? by Axess Magasin & TV

Rutiner och regelverk som skapar nya problem. Dysfunktionella myndigheter med välpolerade värdegrunder. Dokumentation av verksamhet som har blivit viktigare än verksamheten själv. Tävlan om att vara den grupp som det är mest synd om. Utbildningskult som leder till sjunkande kunskapsnivåer. På fält efter fält ser organisationsforskaren Mats Alvesson hur en gång rimliga idéer drivs bortom det orimligas gräns och förvärrar bristerna som de skulle åtgärda. I stället för kvalitet och förnuft får vi struntprat, statusjakt och byråkratisering. I den nya boken Extra allt beskriver han läget och formulerar åtta lagar för fanatismens och de fagra frasernas tid. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Med hjälp av kartor, reseberättelser och brev från 1600- och 1700-talet har Charlotta Forss, doktor i historia vid Stockholms universitet, studerat hur vi människor historiskt har förstått vår omvärld. Hur skiljer det sig från idag?

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Karin Svanborg-Sjövall, Torbjörn Hållö och Torbjörn Elensky om systemet med arbetskraftsinvandring bör ändras, att SD är största parti bland LO-väljare och Skolverkets förslag att ta bort bibeln och andra faktakunskaper ur läroplanen. Programledare: Erik Thyselius.

Vad är en AI-robot? Hur kan vi använda programmerade datamodeller för att undersöka förändringar i samhället? Sara Moricz har nyligen disputerat i nationalekonomi vid Lunds universitet. Hon har använt sig av maskininlärning och AI för att studera förändringar i språkanvändning på Twitter. Vad hände egentligen med språket efter #metoo? Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

Bernhard av Clairvaux var i början av 1100-talet en mycket framgångsrik predikant, författare och klostergrundare. Hans tänkande har intresserat många genom historien, men har han någon betydelse för människor idag? Åsa Karlsson samtalar med idéhistorikern och teologen Dominik Terstriep om en bortglömd europeisk tänkare.

Innan Franska revolutionen var släktträd endast verktyg för den feodala överklassen att befästa sin sociala status. Petter Hellström har nyligen disputerat inom idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet på en avhandling om släktträdens historia inom den moderna vetenskapen. I de franska arkiven gjorde han upptäckter som skrivit om historien. Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

Under åren 1918-1921 infördes den allmänna och lika rösträtten. För första gången fick kvinnorna rösta och detta firas stort av riksdagen nu 100 år senare. I samtiden var det inte bara kvinnans politiska rösträtt som var under debatt utan hela det parlamentariska systemet. Åsa Karlsson samtalar med professor Torbjörn Nilsson och professor Leif Lewin om debatten som ledde fram till demokratins

Efter den amerikanska reträtten från norra Syrien har Turkiet marscherat in. Men USA förändrade maktbalansen i regionen redan tidigare i år när man lät Irans attack mot saudiska oljefält passera utan motåtgärder. Ryssland och Iran har stärkt sin ställning. Hos USA:s allierade växer osäkerheten. Det säger Nathan Shachar, utrikesreporter med mångårig erfarenhet av Mellanöstern, i samtal med programledaren PJ Anders Linder.

Vad händer om kriget kommer? Vem skyddar vårt kulturarv? William Bülow är forskare vid filosofiska institutionen på Stockholms universitet. Han berättar om etiska dilemman kring kultur som förstörs i krig. Om och på vilket sätt bör vi återuppbygga?

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Stig-Björn Ljunggren, Sanna Rayman och Erik Hörstadius om den uppblossande migrationskonflikten mellan S och MP, varför antiken är ett viktigt ämne i skolan och SVT:s kritiserade kampanjfilm mot desinformation och propaganda. Programledare: Erik Thyselius.

Den globala uppvärmningen är ett av vår tids viktigaste problem och har länge dominerat det offentliga samtalet. Men hur har klimatet förändrats genom historien och hur har det påverkat den historiska utvecklingen? Det är några av de frågor som historikern och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist tar upp i sin bok Klimatet och människan under 12 000 år och som han och Åsa Karlsson samtalar om.

Hur ser drogernas historia ut? Varför är vissa droger tillåtna men andra förbjudna? I antologin ”Drogerna och samhället” samlas flera skribenter kring dessa frågor. En av kapitelförfattarna är Hanna Enefalk, docent i historia vid Karlstad universitet, som talar om synen på droger genom historien. Programledare är Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.

Efter den ryska invasionen av Ukraina har det förts en yrvaken debatt om hybridkrig och gråzonsproblematik. Rysk påverkan vid val i USA har gjort frågan ännu hetare. Men vår förvåning beror till stor del på dåliga historiekunskaper och bristande uppmärksamhet. Ryssland har en lång tradition av att kombinera militära insatser med annan påverkan. Det nya ligger i metoder och intensitet – och i att väst har avrustat inte bara militärt utan också vad gäller kunskaper. Oscar Jonsson, chef för tankesmedjan Frivärld och doktor i krigsvetenskap vid King’s College, London, är aktuell med boken The Russian Understanding of War. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I den våg av information som dagligen väller över oss har källkritiken blivit ett allt viktigare verktyg för att spåra allt från enkla fel till medvetna ”fake news”. Inte många vet att källkritiken har sitt ursprung inom historievetenskapen och fick sitt genombrott i Sverige när professor Lauritz Weibull i Lund lanserade sin historisk-kritiska metod i början av 1900-talet. Åsa Karlsson samtalar med historieprofessorn Karl Molin om boken En historikers historia i vilken Lauritz Weibulls elev Gunnar T Westin berättar om sina minnen från Lund och om den källkritiska revolutionen.

Fredrik Sixtensson är doktorand i grekiska vid institutionen för lingvistik och filologi på Uppsala universitet. Han tittar på hur ord som ”makt” och ”demokrati” har vandrat från dåtidens grekiska in i dagens politiska verklighet. Genom frekvensanalys och 2500-åriga skrifter: Hur kan ett suffix bli en sådan vattendelare i språket? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Thomas Mattson, Torbjörn Elensky och Karin Svanborg-Sjövall om Greta Thunberg och svenska redaktioners klimatrapportering, Magasinet Filters reportage om barnen som tvingades att spela apatiska och Kinas påtryckningar mot svenska journalister. Inspelat på Bokmässan i Göteborg. Programledare: Erik Thyselius.

Vi öppnar dörrarna till historiens konstkammare och hittar exotiska hemligheter från världens alla hörn. Greger Sundin, doktorand vid Uppsala universitet och expert på konstkammare och kuriosasamlingar, berättar mer om samlarna och deras försök att förstå världen genom föremål, men också hur samlingarna blev en så viktig statussymbol. Vi pratar bland annat om enhörningshorn, spelkort i silver och blygjutning av insekter. Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

Tilltron till det politiska ledarskapet sviktar. Katarina Barrling ser en förklaring i de tvära kasten från skönmålning till katastrofretorik i debatten om skjutningar och gängvåld, som väcker frågor i vad mån de styrande har kontroll. Men hon pekar också på den vilsenhet som uppstår hos medborgarna när en rödgrön koalition lägger fram politik som i mycket har borgerliga drag. Var står den här regeringen egentligen? Katarina Barrling är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I säsongens första avsnitt av Panelen samtalar Stefan Stern, Karin Svanborg-Sjövall och Erik Hörstadius om Stefan Löfvens nya regering, varför återvandring är en så känslig fråga och vad som händer när ungdomar slutar läsa böcker. Programledare: Erik Thyselius.

I antologin "Populismens idéer - från antikens Rom till idag" tacklas frågor om makt och vanmakt, elit och folk, pluralism och enhetlighet från igår till idag. Peter Santesson, opinionschef på Demoskop, talar om folk och elit i svensk politik med programledarna Mats Wiklund och Katarina O'Nils Franke.

"Den kinesiska idén - från Konfucius till Xi Jinping" bygger på fem essäer av Sveriges främsta Kinakännare som närmar sig de tankar som burit upp Kina - från Konfucius fram till idag. Rebecka Eriksson, fil dr i kinesiska, talar om Maoismens sanna anda med programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.

Förra året utkom Harvardprofessorn Jill Lepores tegelsten om USA:s historia från Christofer Columbus till Donald Trump. I en tid då historiker sällan skriver nationshistoria fyller boken ett tomrum och har fått strålande recensioner. Åsa Karlsson samtalar med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, om bilden av den amerikanska historien som den presenteras i These Truths av Jill Lepore.

EU-valrörelsen var förfärlig med hätska angrepp mot andra i stället för besked om den egna politiken. Sverige behöver en annan och mycket mer konstruktiv debatt. Jag har inte gett upp hoppet om framtida borgerligt samarbete och tänker arbeta för att förändra dagens spelplan ifall jag får förtroendet att leda Liberalerna. Det säger Nyamko Sabuni i detta samtal med programledaren PJ Anders Linder. Sabuni betonar att Liberalerna måste bli starkare i den ekonomiska politiken och lyfter fram teknisk utveckling och särskilt kärnkraft som avgörande för framgång i det internationella klimatarbetet.

Debatten om privatiseringar har länge varit het, senast under paroller som ”stoppa vinster i välfärden”. Men varken privatiseringar eller debatten om dem är något nytt. Historikern Åsa Karlsson samtalar med Professor Mats Hallenberg och docent Magnus Linnarsson som forskat om hur dessa frågor dryftats sedan 1600-talet och fram till idag. De visar att kritiken mot vinster, och diskussionen om huruvida privata eller offentliga utförare är mest effektiva, ständigt varit aktuell.

I säsongens sista avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Hållö, Maria Abrahamsson och Widar Andersson om SVT, SR och UR:s vara eller icke vara, bensinupproret och valet till Europaparlamentet. Programledare: Erik Thyselius.

Det svenska samhället under äldre tid var mer rörligt än vad man vanligtvis tror. I början av 1600-talet flyttade många både inom lokalsamhället och på längre avstånd, ofta för att skaffa jobb. Det säger filosofie doktor Martin Andersson som studerar migration. Filosofie doktor Martin Neuding Skoog forskar om krigsmakten under 1400-1500-talen och pekar på hur de många krigen ledde till ökad rörlighet, både socialt och geografiskt.

Hur uppnår vi bästa möjliga resultat för satsade resurser? Den analysen bör alltid göras och särskilt när det gäller att hjälpa världens fattiga och utsatta. Välövervägda kalkyler ger väldigt mycket bättre resultat än passioner och panik. Det menar Bjørn Lomborg, chef för Copenhagen Consensus Center, som har granskat och föreslagit tydliga prioriteringar bland FN:s många utvecklingsmål. Vad gäller klimatfrågan pekar hans analysmetod på att Parisavtalets förslag till utsläppsminskningar kommer att ge små resultat till stora kostnader och att man i stället bör investera tungt i forskning och utveckling av ny grön teknik. Lomborg samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Erik Thyselius och Mats Wiklund intervjuar PJ Anders Linder om hans bok Skrivet, i vilken har Linder samlat ett 30-tal artiklar om idéer, politik och litteratur.

För de flesta svenskar är nog korstågen mest kända genom böckerna om Arn och filmen om Ivanhoe som visas varje nyårsdag på svensk TV sedan många år. De här fiktiva gestalterna Arn och Ivanhoe deltar båda i korståg, men hur stämmer dessa berättelser med verkligheten? Historikern Åsa Karlsson samtalar med professor Kurt Villads Jensen om korstågen. Professor Jensen har skrivit boken ”Korstågen: européer i heligt krig under 500 år” som kom ut för ett par år sedan.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Elensky, Maria Abrahamsson och Widar Andersson om SSU:s problem med antisemitism, den svenska EU-valrörelsen i allmänhet och Fredrick Federleys oro för KD i synnerhet samt det svenska kronraset. Programledare: Erik Thyselius.

Försvarsalliansen Nato grundades 1949 och har 70 år på nacken, men den är still going strong. Efter Berlinmurens fall och kalla krigets slut har den anpassat sig till nya lägen både en och två gånger. Efter kriget i Georgien 2008 och invasionen av Krim 2014 har det gemensamma försvarsåtagandet åter blivit helt centralt, men under resans gång har alliansen också hunnit axla fredsskapande och terrorbekämpande uppgifter. Många nya medlemsländer har anslutit sig. Ann-Sofie Dahl, som är doktor i internationell politik och författare till den nyutkomna boken Nato, berättar om ett samarbete i förändring och beskriver skillnaden mellan att vara ett medlemsland, som det Danmark där hon är bosatt, och ett partnerland, som till exempel Sverige. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Torbjörn Elensky, Inger Enkvist och Kjell A Nordström samtalar om bostadskrisen för unga, kritiken mot digitaliseringen av skolan och Moderaternas kräftgång i opinionen. Programledare: Erik Thyselius.

I det femte avsnittet av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Widar Andersson och Maria Abrahamsson Fredrik Reinfeldts rapport om att vi måste jobba till 75, SOM-institutets senaste undersökning och Nyamko Sabunis kandidatur till posten som partiledare för Liberalerna. Programledare: Erik Thyselius.

I veckans Panelen diskuterar Maria Abrahamsson, Sanna Rayman och Torbjörn Hållö den fortsatta stormen kring Swedbank, om det är dags att skrota alkoholmonopolet och nedläggningen av Arbetsförmedlingens kontor samt myndighetens rapport om att Sverige behöver ökad invandring. Programledare: Erik Thyselius.

Efter riksdagens beslut om den nya public service-skatten har företagaren och opinionsbildaren Thomas Gür riktat skarp kritik mot Moderaterna för att ha accepterat regeringspolitiken utan att lägga fram något eget alternativ. Partisekreteraren Gunnar Strömmer har tagit upp den kastade handsken och de båda möts i ett samtal om finansiering, inriktning och utvärdering av den offentliga public service-verksamheten. Enligt Strömmer var det rätt att gå över till skattefinansiering men olyckligt att det skedde utan en rejäl debatt om uppdraget. Nu ska Moderaterna gå vidare och utveckla sin politik. Samtalet leds av PJ Anders Linder.

Samtal med affärsmannen och människorättsaktivisten Bill Browder om hans arbete med att få Sverige att anta en egen Magnitskijlag, penningtvättsanklagelserna mot Swedbank och det kommande EU-valet. Programledare: Erik Thyselius.

Sverige har agerat väldigt långsamt i arbetet mot terrorn. Ett osunt debattklimat har bidragit till politisk ängslighet och tafatthet. Till sist finns dock bättre regelverk på plats. Nu gäller det att kraftsamla och att sätta in tuffare insatser mot den ekonomiska brottslighet som samspelar med de radikaliserade miljöerna. Det menar fil dr Magnus Ranstorp, som leder terrorism forskningen vid Försvarshögskolan. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I veckans avsnitt av ”Panelen”: Sanna Rayman, Maria Abrahamsson och Torbjörn Elensky diskuterar Aftonbladet Kulturs kritiserade artiklar om Rysslandsforskaren Martin Kragh, de senaste turerna kring brexit och Liberalernas kris.

Vid millennieskiftet hade mer än hälften av svenskarna fått tillgång till bredband och internet, vilket öppnade för snabba och genomgripande förändringar. I boken 101 händelser som förändrade Mediesverige påminner analytikern Olle Lidbom, känd från Mediepodden och bloggen Vassa eggen, om nya initiativ, kreativa grepp och urdåliga affärer från de gångna 20 åren. För gamla medieföretag har det varit en tid av prövningar, för nya internetbolag en guldålder, för enskilda läsare, lyssnare och tittare en tid av nya möjligheter. Etablerade maktstrukturer har förändrats i grunden: på gott och ont. Olle Lidbom samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Venezuela är i dag en diktatur där Nicolás Maduro behåller makten endast på grund av uppbackningen från en korrupt militär och stödet från utländska diktaturer. Men frågan är hur långsiktigt dessa är beredda att satsa på Maduros regim? Vad händer om militären fortsätter att stoppa internationella hjälpsändningar trots att människor svälter? Ett avgörande och farligt ögonblick kan ligga nära i tiden. Det säger Mauricio Rojas, docent i ekonomisk historia, bosatt i Santiago i Chile. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Alliansen finns för närvarande inte på nationell nivå, konstaterar Gunnar Strömmer, partisekreterare i Moderaterna, och nu gäller det för partiet att hantera frustrationen över det som har skett och utveckla sina egna idéer. Lokalt och regionalt, däremot, blev valet en stor moderat och borgerlig framgång. Så har till exempel bara en enda region vänsterstyre numera. För ett stort antal moderata politiker är uppgiften inte att hantera besvikelse utan att förvalta väljarnas förtroende. Gunnar Strömmer samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Efter den arabiska våren och kriget i Syrien har den politiska situationen i Mellanöstern förvandlats till oigenkännlighet. Den israelisk-arabiska konflikten, som under så lång tid har präglat regionen, är ett passerat stadium. Nu dominerar i stället kraftmätningen mellan Iran och Saudiarabien med shia- respektive sunnimuslimska anhängare. Nathan Shachar, som skriver om Mellanöstern i Dagens Nyheter, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hur mycket påverkade desinformation och falska nyheter det svenska valet? Inte särskilt mycket alls, menar journalisten Peter Pomerantsev, specialist på rysk desinformation och propaganda. Det innebär däremot inte att hotet från Vladimir Putin är mindre allvarligt – Kremls propagandakrigföring skiftar oavbrutet form och det gäller att ständigt vara på sin vakt.

Professor Steven Pinker är känd för en bred publik och har skrivit flera böcker på temat evolutionspsykologi och lingvistik. I sin senaste bok ”Upplysning nu” slår Pinker ett slag för upplysningens grundidéer och argumenterar för att världen, trots allt, bara blir allt bättre. Här intervjuas han av Erik Thyselius.

Angela Merkel avgår inom kort som partiordförande. Hennes parti CDU är hårt trängt efter dåliga val. För den socialdemokratiska koalitionspartnern SPD är läget etter värre. Vad betyder de stora partiernas problem för Tyskland, EU – och Sverige? Vem tar över när partiet väljer ny ledare i december? Och hur länge sitter Merkel kvar som regeringschef? Sveriges förre Tysklandsambassadör Staffan Carlsson samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Skuldsättningen har växt rekordsnabbt i Sverige. Men det är inte statsskulden utan den privata sektorns skulder som är den verkligt stora faran. Hushållens skulder är skyhöga och skuldbördan speglar de skenande bostadspriserna. Samtidigt är krismedvetenheten låg. Tino Sanandaji, forskare i nationalekonomi, som väckte stor uppmärksamhet med migrationsboken Massutmaning, analyserar nu skuldfrågan i boken Tio tusen miljarder. Varför har skulderna blivit så höga? Vilka kan följderna bli? Vem bär ansvaret? Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Den svenska skolan präglas fortfarande av ovetenskapliga idéer om att elever ska forska till sig kunskap på egen hand och att lärarna ska fungera som coacher och kuratorer. Det håller inte, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad. Ska skolresultaten bli bra måste lärarna få undervisa - och kunna koncentrera sig på undervisningen. Lärarutbildningen behöver göras om i grunden och bygga på ämneskunskap och moderna forskningsrön om hur inlärning går till. Isak Skogstad samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Det är helt i sin ordning med hårda konflikter i debatten. Men de måste bygga på fakta och riktiga argument. I dag handlar alldeles för mycket om att misstänkliggöra och ta heder och ära av motståndare och alldeles för lite om att övertyga. Det menar författaren Torbjörn Elensky, som diskuterar det svenska samtalsklimatet med programledaren PJ Anders Linder.

Det är skrämmande att Vänsterpartiet inte på allvar gör upp med sin historia. Det säger författaren Magnus Utvik. Han har nyligen kommit ut med boken Partiet på kant med (v)erkligheten där han granskar partiets relationer till kommunistiska makthavare och politiska dissidenter i Sovjetunionen och Östeuropa. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Behövs fortfarande SVT, SR och UR? Om svaret på frågan är ”ja”, vad borde då uppdraget för public service-bolagen vara? Ett samtal med Jan Scherman, tidigare vd för TV4, och Cecilia Stegö Chilò, tidigare kulturminister och styrelseproffs, om framtiden för public service.

Från att ha varit platser som gett besökaren kunskap har alltfler muséer förvandlats till ideologiproducenter, där fackkunskaper fått stå tillbaka för värdegrundsarbete. Hur hamnade vi här och vad behöver göras för att vända utvecklingen? Ett samtal med journalisterna Ola Wong och Gunilla Kindstrand.

Hur väl uppfyller ditt verk krav på representation, mångfald och frånvaro av stereotyper? Det är frågor som alltfler dramatiker och författare måste svara på om de vill ha bidrag från det offentliga. Är denna utveckling bra för konsten eller handlar det om en missriktad välvilja? Ett samtal med Stina Oscarson, dramatiker och Torbjörn Elensky, författare. Programledare: Catta Neuding och Erik Thyselius.

Vilka för- och nackdelar finns det med dagens system där staten spelar en betydande roll för kulturlivet och vilka är alternativen? Ett samtal med journalisten, trubaduren och författaren Lars Anders Johansson och redaktören Sanna Rayman. Programledare Catta Neuding och Erik Thyselius.

En relativistisk skola och överbeskyddande föräldrar har skapat en ungdomsgeneration, där många har svårt att ta kritik och tycker att motgångar alltid är någon annans fel. Det menar Muf-ordföranden Benjamin Dousa i en nyutkommen bok. Hans egen klassresa började med ett byte från en stökig och kravlös skola till en skola med ordning och reda och hög ambitionsnivå, och den resan vill han att fler ska göra. Men det kräver att meritokratin försvaras och att ansträngning kan få sin belöning. Benjamin Dousa samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Sverige sägs vara ett av världens mest sekulariserade länder. Men attityder och förhållningssätt som har etablerats under vår långa protestantiska historia försvinner inte i brådrasket, säger författaren Torbjörn Elensky. Tvärtom ser man hur det religiösa arvet i hög grad har kommit att prägla politiken. Den rätta tron betyder mer än den rätta handlingen, så att "vi har varit naiva" är ett konstaterande att nästan känna sig stolt över. Det blev fel, men vi ville i alla fall det rätta. Torbjörn Elensky samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Stämningsläget har i Sverige blivit lite ljusare på sistone, men det är fortfarande många som tycker att utvecklingen går åt fel håll. Engagemanget för klassiska teman som jobb och ekonomi är lågt. I stället har sjukvård och skola fått sällskap i dagordningens topp med frågor som gäller invandring, integration samt lag och ordning. Valrörelsen kommer att utspelas i delvis ny och ovan terräng. David Ahlin, opinionschef vid undersökningsföretaget Ipsos, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Våra liv övervakas och genomlyses i allt högre grad. Dels genom kameror och signalspaning i det offentligas regi, dels genom att våra inköp och telefonsamtal registreras och att vi självmant lägger ut personlig information på sociala medier. Vilka blir de långsiktiga följderna för människors frihet och integritet? Står övervakningen i proportion till hoten den ska skydda oss emot? Gör den oss tryggare eller ännu mer oroliga? Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Teologiska högskolan i Stockholm, är aktuell med boken Övervakad. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Politiska krav uttrycks allt oftare i termer av mänskliga rättigheter (MR). Den utvecklingen behöver ifrågasättas, menar Lars Trägårdh, historiker och professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Dels urvattnas idén om rättigheter när man inte gör skillnad mellan skydd mot övergrepp å ena sidan och allmänna målsättningar och offentliga åtaganden å den andra. Dels krockar MR-retorikens absolutistiska och globala karaktär med demokratin, som bygger på kompromisser och äger rum på nationell nivå. Lars Trägårdh samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Vinnaren av det ryska presidentvalet var känd på förhand. Det finns ingen plats i politiken för någon som på allvar kan utmana Vladimir Putin. Ibland hör man att Putin har folkligt stöd och skulle kunna vinna ett fritt och öppet val, men det är inget vi vet något om. Han debatterar inte. Medierna är hårt kontrollerade. Det råder inte fri åsiktsbildning. Putin har och behåller makten men stödet för honom är hypotetiskt, konstaterar Martin Kragh, docent vid Uppsala universitet och Rysslandsforskare vid Utrikespolitiska institutet. Han samtalar med PJ Anders Linder.

Det talas mycket om behovet av höjd status för högskolans humanistiska ämnen. Men statusen höjs på allvar först när det blir svårt att bli antagen till studierna och svårt att klara av dem. En elitsatsning på humaniora skulle dels stärka utbildningens kvalitet, dels göra studenterna mer attraktiva för fler arbetsgivare. Det menar Anna Victoria Hallberg, dr i litteraturhistoria. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Emmanuel Macron besegrade Marine Le Pen och har hunnit med mer i reformväg än vad franska presidenter brukar. Men betyder det att han visar vägen mot framtiden? Karin Svanborg-Sjövall, vd i Timbro och Frankrikekännare, är inte övertygad. Macron vann över nationalpopulismen, men vad han erbjuder är annan sorts populism. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Regeringen har gett myndigheter och lärosäten i uppdrag att bedriva jämställdhetsintegrering. Det är ett ideologiskt projekt med betydligt mer genomgripande ambitioner än att främja jämställdhet och motverka diskriminering. Även innehållet i undervisning och forskning berörs. Ändå är det glest mellan rösterna som vågar ta den akademiska friheten i försvar. Ivar Arpi, ledarskribent i SvD, har studerat utvecklingen och konstaterar att regeringen är på väg att skruva upp det ideologiska trycket ännu mer. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Kryptovalutan Bitcoin diskuteras intensivt. Men den underliggande tekniken är långt intressantare än denna enskilda valuta. Det menar Kjell A Nordström, författare och doktor i internationellt företagande. Den så kallade blockkedjetekniken har potentiellt omvälvande kraft. Den kan göra mellanhänder överflödiga och skapa stora rationaliseringsvinster men också ge människor i mindre välordnade samhällen helt nya möjligheter att delta i den moderna ekonomin. Den kan användas för att stärka - men också gröpa ur - den personliga integriteten. Kjell A Nordström samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Artificiell intelligens (AI) klarar redan att utföra ytterst avancerade uppgifter. Fast man måste ha klart för sig att det är stor skillnad på förmåga och förståelse. Det är lätt att låta sig luras av den mekaniska skickligheten och börja lita för mycket på robotar alltför tidigt. Det säger Nicklas Berild Lundblad i samtal med programledaren PJ Anders Linder. Lundblad ser ingen risk för att AI ska göra människan överflödig på arbetsmarknaden. Om det finns något orosmoment så är det att mänskligheten misslyckas med att utveckla den AI som behövs för att lösa våra komplexa problem. Nicklas Berild Lundblad är fil dr i informatik och adjungerad professor vid KTH.

Sverige har stora problem med utanförskap, säger Mauricio Rojas. Politikerna behöver mod och kraft att göra även det obekväma om de ska kunna lösas. Lyckligtvis har Sverige även stora styrkor i form av en sund politisk kultur och en stark ekonomi. Uppgiften är inte minst att hitta en ny modell som förenar människor på riktigt och skapar en känsla av tillhörighet i ett läge när folkhemmet har blivit historia. Mauricio Rojas är docent i ekonomisk historia och tillträder inom kort en tjänst som rådgivare till Chiles nyvalde president. Han samtalar med PJ Anders Linder.

Spänningarna växer inom bägge blocken. Tommy Möller, professor i statsvetenskap, konstaterar att vi "aldrig sett något liknande" när det gäller miljöpartistiska ministrar som öppet kritiserar sin egen regerings politik. Men läget är besvärligt även inom Alliansen. Det skaver i både sakpolitiken och regeringsfrågan. Tommy Möller samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Får Alliansen chans att regera bör man ta den. Man ska pröva sina vingar och försöka få genomslag för sin politik, men man måste vara medveten om att det kan ta stopp längs vägen. Att tvingas avgå är ingen dröm men inte heller någon katastrof. Det viktiga är vad man kan få uträttat, inte att passivt förvalta regeringsmakten. Det talas mycket om stabilitet, men vad är stabiliteten värd ifall man inte kan få något gjort? Det säger Ulf Kristersson i ett samtal med PJ Anders Linder, där moderatledaren också beskriver sig som en ideologisk politiker och förklarar varför hans tal om vuxenhet i politiken har fått så starkt genomslag.

Nerverna svek de katalanska separatistledarna i det avgörande ögonblicket. Nu går de en besvärlig framtid till mötes. det konstaterar författaren och Spanienkännaren Nathan Shachar. I samtal med PJ Anders Linder analyserar han det spända läget inför valet den 21 december och tecknar den historiska bakgrunden till dagens katalanska nationalism.

Ett år har gått sedan Donald Trump vann presidentvalet i USA. Har amerikanerna vant sig? En del kommer aldrig att göra det, konstaterar Karin Henriksson, som har bevakat USA från Washington i flera decennier och nyligen kommit ut med en bok om Trump. Hans stil är unik i sin yvighet, ytlighet och ombytlighet. I sak har han haft vissa framgångar men också gått på många nitar. Framöver hänger mycket av hans prestige på den stora skattereform som planeras till 2018. Karin Henriksson samtalar med PJ Anders Linder.

Efter valet i september pågår komplicerade regeringsförhandlingar i Tyskland. Fyra partier som står långt ifrån varandra ska enas. Det verkar omöjligt men om det är något förbundskansler Merkel kan, så är det att lirka fram kompromisser. Det moderna Tyskland har en imponerande förmåga att tackla samhällsproblem på ett vuxet, praktiskt och verkningsfullt sätt. Det konstaterar Reforminstitutets chef, nationalekonomen Stefan Fölster, i samtal med PJ Anders Linder.

Kulturarvet är satt under svår press. Journalisten Susanna Birgersson och Carl Lindstrand, advokat och skribent i kulturarvsfrågor, diskuterar med PJ Anders Linder om vad som kan göras för att bemästra hoten. Vad finns att lära av det danska arbetet med att fastställa en kanon? Hur får man stopp på den ideologisering, snålhet och opportunism som präglar kulturpolitiken?

Det blir allt vanligare med stök och hot på bibliotek. Ansvariga politiker och chefer försöker ofta sopa problemen under mattan. Eller så sveper de sig i normkritisk ideologi och går till angrepp mot dem som vill ha ordning och lugn. Allmänhet och medarbetare lämnas i sticket. Samtidigt måste man inse att bibliotekskrisen är del av ett större ordnings- och trygghetsproblem som bottnar i utanförskap och bristande integration. Det menar juristen och journalisten Paulina Neuding. Hon samtalar med PJ Anders Linder.

Chefredaktören för Folkbladet (S), Widar Andersson, diskuterar socialdemokratiska idétraditioner med programledaren PJ Anders Linder. Han konstaterar att partiet i dag saknar vital interndebatt och att man försöker få varje fråga att bli del av en stor höger-vänster-konflikt. Vad gäller läget efter valet 2018 säger han att allt annat än en borgerlig regering med Ulf Kristersson som statsminister skulle förvåna oerhört mycket.

Det har stått Moderaterna dyrt att partiet inte har gjort allt man kunnat för att få genomföra sin politik. Förtroendet är svårt skadat och måste byggas upp på nytt, och detta är den nya partiledningens klart viktigaste uppgift. Det säger Muf-ordföranden Benjamin Dousa till programledaren PJ Anders Linder i ett samtal som också tar upp klassresor, migration och lag och ordning.

Storövningen Aurora har gått bra och mött positivt gensvar hos svenska folket. Försvaret tillförs ökade reurser. Men vi får inte glömma att det hela startar från en starkt nedpressad nivå och att det inte är vår egen nära historia, utan läget i omvärlden, som vi måste mäta oss emot. I själva verket fortsätter glappet att öka mellan Sverige och våra potentiella motståndare. Det konstaterar försvars- och säkerhetsanalytikern Annika Nordgren Christensen i samtal med programledaren PJ Anders Linder.

Grälen om friskolor och läxor är stickspår. Huvudskälet till krisen i den svenska skolan är att eleverna lämnas i sticket när de förväntas söka kunskap på egen hand i stället för att få ordentlig undervisning. Den gamla folkskolans filosofi ligger klart mer i linje med dagens vetande än vad den moderna skolan gör. Det säger professor Magnus Henrekson, aktuell med boken Kunskapssynen och pedagogiken, i samtal med programledaren PJ Anders Linder.

"Haveri" sade statsministern om IT-skandalen. Två ministrar har fått gå. Ändå slutar alltsammans med trubbel - för de borgerliga. Igen! Hur kommer det sig? DI:s PM Nilsson och statsvetaren Katarina Barrling samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Det sades kritiska saker om Sverige även förr i tiden, men det togs emot med långt större jämnmod. Svenskarna visste med sig att de bodde i världens bästa land och hade inte svårt att skaka av sig pratet om självmord, synd och socialism. Dagens frågor om utanförskap och bilbränder möts med en helt annan irritation och kitslighet. I takt med att övertygelsen sviktat om att vi utgör en internationell förebild har hävdandet av Sverigebilden blivit mer påstridigt. Vad har hänt? Vad beror det på? Författaren, kulturhistorikern och rabbinen Dan Korn samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Första omgången av det franska presidentvalet blev ett nederlag för såväl vänsterns som högerns etablerade partier, men för socialistpartiet blev genomklappningen total. Något liknande hände i Nederländerna tidigare i våras. Den traditionella vänstern möter utmaningar dels från en växande högerpopulism, dels från en ny och radikalare vänster, och har inte kommit på hur dessa ska bemötas. Det menar statsvetaren Andreas Johansson Heinö, förlagschef vid tankesmedjan Timbro. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I den nya boken "68-kyrkan" beskriver idéhistorikern Johan Sundeen, verksam vid Bibliotekshögskolan, hur den kristna vänstern i Sverige gjorde marxismens idéer till sina. Maos totalitära Kina kunde beskrivas som en del av Guds plan. Hur blev detta möjligt? Johan Sundeen samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Kristdemokraternas partisekreterare Acko Ankarberg Johansson vill att Alliansen skruvar upp trycket mot regeringen. Det var ett stort misstag att inte ta migrationsfrågan på allvar i tid. Nu måste metoden för att vinna väljare från Sverigedemokraterna vara att tala mindre om SD och mer om sitt eget alternativ. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Moderaternas motgångar i opinionen förklaras ofta med vad som hänt efter valet 2014: Fredrik Reinfeldts plötsliga avgång, Decemberöverenskommelsen, Anna Kinberg Batras sätt att leda. Men problemen går djupare än så och bottnar i att partiet tappade bort sin idébas och identitet då konceptet "Nya moderaterna" drevs till sin spets och förändring blev ett självändamål. Statsvetarna Katarina Barrling och Tommy Möller samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Många som invandrat till Sverige på senare tid kommer från samhällen där staten antingen är förtryckande eller knappt existerande, och där man i stället får sin säkerhet och sociala trygghet genom att ingå i en klan. Svensk integrationspolitik har inte visat något nämnvärt intresse för detta. Resultatet är i bästa fall kulturkrockar, i värsta fall en misstro mot det offentliga Sverige och uppkomsten av parallella rättssystem. Författaren och föreläsaren Per Brinkemo har skrivit om klan och stat och konstaterar att behovet är stort såväl av ökad kunskap hos svenska myndigheter som av mycket tydliga besked till nyanlända om vilket system som gäller i Sverige. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Oktoberrevolutionen 1917 förde bolsjevikerna till makten i Ryssland. Andra partier förbjöds. Censuren återinfördes. Landsbygden brandskattades med svältkatastrofer som följd. Hur gick det till när tsarstyre och begynnande demokrati för 100 år sedan ersattes med enpartistat och röd terror under Vladimir Lenins ledning? Kristian Gerner, professor i historia och Östeuropakännare, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Avlövningen av försvaret är ett farligt experiment, som fortfarande pågår. Samtidigt försämras säkerhetsläget ytterligare genom ryska påverkansoperationer och upprustning i vårt närområde. Återaktiverandet av värnplikten är ett nödvändigt steg, men det behöver följas av en betydande förstärkning av Försvarsmaktens resurser. Det menar Årets ledarskribent 2016, Patrik Oksanen, verksam i Mittmedia och expert på försvars- och säkerhetsfrågor. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

EU är i ett ansträngt läge efter det brittiska beskedet om utträde. En kraft för frihandel och fria marknader försvinner. Det finns risk för fortsatt splittring, men ökad centralisering skulle bara göra ont värre. Vad EU nu behöver är att medlemsländerna håller sig till stabilitetspaktens regler och tar initiativ till ekonomiska reformer på hemmaplan. Bryssel kan aldrig göra jobbet åt dem. Det anser Gunnar Hökmark, moderat ledamot sav Europaparlamentet. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Under debatten om Storbritanniens EU-medlemskap svallade populismens vågor höga. Men sedan Theresa May tog över som premiärminister har de lagt sig. Hon tar sig an flera av de frågor som gav näring åt retorik om enkla lösningar, men hon gör det på ett seriöst och icke-populistiskt sätt. Här finns erfarenheter som kan vara av nytta även utanför de brittiska öarna. Fraser Nelson, chefredaktör för The Spectator, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Mycket är fortfarande oklart om innebörden av Moderaternas SD-signal, men det handlar bland annat om att ta farväl av tänkandet bakom Decemberöverenskommelsen. Nästa steg kan bli att Socialdemokraterna frigör sig från V. Folkbladets chefredaktör Widar Andersson och Demoskops analyschef Peter Santesson diskuterar det politiska läget med programledaren PJ Anders Linder.

Alliansen satsar på att regeringen Löfven ska uppfattas som kraftlös och oförmögen. Därför lämnar man förhandlingar även när man skulle kunna uppnå goda resultat i sak. Man kritiserar regeringen hårt men gör inget för att fälla den. Det är unikt att en opposition så målmedvetet undviker att ta över. Det anser Tommy Möller, professor i statsvetenskap. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Auktoritära populistpartier har fått ökat väljarstöd under 30 års tid. Anhängarna av liberal demokrati gör klokt i att arbeta för ett starkare konstitutionellt ramverk. Förhoppningarna om att populismen plötsligt ska försvinna lär knappast infrias. Det menar statsvetaren Andreas Johansson Heinö, som har tagit fram ett index över auktoritär populism. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Nästan alla talar numera väl om företagare och entreprenörer. Men när det gäller att förbättra lagar, regler och skatter händer inte mycket. I en av värld av allt snabbare förändring kan det stå oss dyrt. Det säger KTH-professorn Pontus Braunerhjelm, forskningsledare vid Entreprenörskapsforum och en av Sverige ledande experter på området. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hillary Clinton förlorade därför att så många tyckte att hon och hennes parti inte hade tillräckligt mycket att erbjuda. Många som röstade på Donald Trump hade föga förtroende för honom, men de upplevde ändå att han riktade sig till dem och talade om deras framtid. Demokraterna har i alltför hög grad kommit att ta vissa grupper för givna och visa begränsat intresse för andra. Det är en hållning som inte fungerar. Det anser historikern och USA-kännaren Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal högskola. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hillary Clinton blev Demokraternas presidentkandidat därför att hon personifierar det politiska etablissemanget. Donald Trump blev Republikanernas kandidat därför att personifierar upproret mot samma etablissemang. Oavsett vem som vinner valet står det amerikanska politiska landskapet inför genomgripande förändringar. Det anser USA-experten Johan Ingerö. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Sverige bör snarast möjligt återinföra värnplikten. Samtidigt behöver det göras mer attraktivt att söka sig till och stanna i det militära försvaret på frivillig grund. Det föreslår regeringens utredare Annika Nordgren Christensen. Säkerhetsläget i vår närhet försämras, och det yrkesförsvar som introducerades för sex år sedan har inte lockat tillräckligt många. För att bemanna ett trovärdigt försvar är det nödvändigt med ett inslag av plikt, konstaterar Annika Nordgren Christensen. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Västvärldens ekonomier blir allt sämre på innovation och förändring. Tillväxten sjunker. En helt central förklaring är att en allt mindre del av ägandet utövas av aktiva kapitalister. Fonder och institutioner tar över. Vi får mer av försiktig förvaltning och mindre av dynamiskt entreprenörskap. Vad ligger bakom denna utveckling? Finns det hopp om att den kan vändas? Fredrik Erixon, chef för tankesmedjan Ecipe, och investeraren Björn Weigel analyserar frågorna i en nyutkommen bok. De samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Den ryska staten ägnar sig åt systematisk desinformation gentemot väst i allmänhet och västliga medier i synnerhet. Hur väl klarar redaktionerna denna utmaning? Statsvetaren Stefan Olsson har analyserat rapporteringen från kriget i Ukraina. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Hur stora felsatsningar kommer att göras när det är gratis för regeringar att låna pengar? Hur högt blir det långsiktiga priset? Henrik Mitelman, makroanalytiker och krönikör i Dagens industri, ifrågasätter att den ekonomiska politiken lägger så mycket kraft på låga räntor och stora statsutgifter och så lite på att reformera skattesystem och arbetsmarknadsregleringar. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Sedan två år styrs Indien av premiärminister Narendra Modi, som leder partiet BJP. Modi har ett marknadsekonomiskt program, men han och hans parti hämtar också mycket av sin inspiration från den hindunationalistiska traditionen. Hur stark är denna nationalistiska strömning? Vad går den ut på? Vad får kombinationen av nationalism och en mycket snabbt växande ekonomi för följder? Författaren och diplomaten Ulla Gudmundson samtalar med PJ Anders Linder.

Det var nya värderingar som gjorde det möjligt att bryta fattigdomens förbannelse. Först när handelsmän och fabrikörer började betraktas med uppskattande blick, och när vanligt folk fick möjlighet att ta initiativ och förbättra sin situation, kunde välståndet öka på allvar. Kapital och institutioner var inte det centrala, utan det var den borgerliga jämlikheten – den nya respekten för enskilda människor och deras förmåga. Det menar ekonomhistorikern Deirdre McCloskey, som nu kommit ut med den tredje volymen i sitt väldiga arbete om välståndets historia. Hon samtalar med PJ Anders Linder.

Snart håller Storbritannien folkomröstning om sitt EU-medlemskap. Premiärminister David Cameron utlyste omröstningen för att skapa lugn i sitt parti men inte mycket tyder på att planen lyckas. Splittringen lär leva kvar, enligt den Londonbaserade New York Times-journalisten Stephen Castle. Just nu är det dött lopp mellan stanna och lämna. Det avgörande blir vad de sista veckorna debatter handla om. Ifall ekonomin dominerar gynnar det ”Stanna kvar”-sidan. ”Lämna”-kampanjen hoppas på invandringsfrågan. Stephen Castle samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Ett nytt språkrör räcker inte för att Miljöpartiet ska kunna lägga krisen bakom sig. Dels sliter det hårt på små partier att sitta i regeringsställning, dels är det sannolikt att spänningarna mellan realpolitiker och ideologer i MP ska öka ytterligare. Det säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han förutspår att den stundande regeringsombildningen blir av ett mer genomgripande slag och konstaterar att Alliansens passiva strategi gentemot regeringen är ett strategiskt vågspel. Tommy Möller samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Det största säkerhetshotet i vårt närområde är rysk aggression mot Baltikum, och om det skulle bli verklighet finns ingen som helst möjlighet för Sverige att stå oberört. Vi behöver stärka försvaret så att det får en avskräckande tröskeleffekt, och vi behöver skaffa oss en riktig säkerhetspolitik genom att bli medlemmar i Nato. Det menar Försvarshögskolans förre rektor, generalmajor Karlis Neretnieks. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Kommunerna har inte tid att vänta på staten. Arbetet för att förbättra integrationen behöver intensifieras meddetsamma. Mycket går att göra utan att ändra på nationella lagar och regler, även om det också är önskvärt. Allra viktigast är att insatser för ett bättre företagsklimat. Det säger arbetsmarknadsekonomen Li Jansson, som har identifierat en rad lokala projekt som fungerar i praktiken. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Det talas alltmer om att staten lägger för lite kraft på sina kärnuppgifter. Men statens reträtt handlar inte bara om resurser och engagemang utan också om geografi. Myndigheter lägger ner på mindre orter. Följden blir centralisering, utarmning av lokala miljöer och ett samhälle som blir mindre robust och förmöget att stå emot kriser. Det menar Patrik Oksanen, journalist och säkerhetsexpert. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Tidigare i vår sänktes terrorhotsnivån men läget är fortfarande besvärligt. Även om Sverige inte är ett prioriterat mål för IS-terrorister är vi ett i deras ögon legitimt mål. Inrikesminister Anders Ygeman säger att han är trygg med motåtgärderna som vidtagits men konstaterar samtidigt att det är omöjligt att skydda sig mot allt. Med programledaren PJ Anders Linder diskuterar han även läget inom polisen, ideologiernas betydelse och den svenska politikens allmänna syn på risker och hot.

Mellanösterns kristna har under lång tid varit i ett utsatt läge och situationen har blivit ännu värre genom terrorn och övergreppen från IS. Risken är överhängande för att kristendomen ska fördrivas helt från den region där den föddes. Men även i Sverige pågår trakasserier. Annika Borg, präst och författare, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

PM Nilsson, politisk redaktör i Dagens industri, är övertygad om att Socialdemokraterna har bestämt sig. Partiet kommer att hävda den nya kärvare migrationspolitiken även om trycket mot Sverige skulle öka – och Miljöpartiet blir kvar i regeringen. Vad bör då oppositionen göra? Agera konstruktivt, menar Nilsson. Om Anna Kinberg Batra vägrar att sluta uppgörelser, ser till att regeringen får näsknäpp efter näsknäpp i riksdagen och gör det allmänt hopplöst att vara statsminister, kommer hon att få smaka samma medicin ifall hon skulle vinna valet 2018. PM Nilsson samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Varifrån kommer egentligen föreställningen om Sverige som ”den moraliska stormakten”? Författaren Torbjörn Elensky spårar rötterna till tredjevärldismen, som under lång tid har varit en överideologi i svensk politik och debatt och som blivit mer profilerad med Margot Wallström som utrikesminister. Fast samtidigt som hon vill följa Olof Palme i tredjevärldismens radikala fotspår har välståndet vuxit i länder som satsat på marknadsekonomi i stället för revolutionsromantik och hela tredje världen-begreppet blivit förlegat. Torbjörn Elensky samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Ibland låter det som om Sverige var hopplöst genomsyrat av rasism. Men så illa är det inte, menar författaren Dan Korn, som just har kommit ut med en bok i ämnet. Visst finns det rasism även här, men det är fel att läget skulle vara värre än på andra håll. Svenskar är inte särskilt rasistiska, däremot gillar man konsensus och att alla håller med varandra. Dan Korn samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Alldeles för få brott mot person och egendom klaras upp, och polisens nya organisation kommer knappast att bli mer effektiv. Ska det bli verklig skillnad måste det finnas polis som ständigt är på plats där det behövs, och det måste gå att utkräva politiskt ansvar av lokala makthavare. Det menar domaren och förre statssekreteraren i justitiedepartementet Krister Thelin och föreslår att man ska tillåta och uppmuntra kommunal polis. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Tysklands förbundskansler är Europas mäktigaste politiker. Inför sina väljare har hon förkroppsligat trygghet och stabilitet. Men i migrationskrisens spår växer kritiken och opinionsstödet viker. Hur vill hon gå vidare? Vilka är hennes grundläggande drivkrafter? Stefan Kornelius, utrikesredaktör vid Süddeutsche Zeitung och författare till en nyöversatt biografi över Angela Merkel, diskuterar med programledaren PJ Anders Linder.

Nationalismen var en viktig kraft för att en gång få demokratin på plats, och nationerna utgör fortfarande arenan för dagens demokratiska arbete. Det finns starka skäl att motarbeta de aggressiva formerna av nationalism, men det är samtidigt viktigt att inte kasta ut barnet med badvattnet. Det menar Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal högskola. Han samtalar med PJ Anders Linder.

Miljöpartiet säger att smärtgränsen är nådd i migrationspolitiken. Vad händer då i fall Socialdemokraterna anser att ytterligare skärpning blir nödvändig och MP lämnar regeringen? Och hur påverkas maktförhållandena av att Decemberöverenskommelsen inte längre gäller? Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, diskuterar det laddade politiska läget med programledaren PJ Anders Linder.

Hälften av de svenska jobben finns i yrken som kan automatiseras under de kommande 20 åren. Digitalisering och robotisering leder till väldiga förändringar och processen är redan i gång. Blir det bra eller dåligt? Det beror på om man möter utvecklingen konstruktivt och med reformer eller om man kör huvudet i sanden och spjärnar emot. Det menar Reforminstitutets chef Stefan Fölster, som just kommit ut med boken Robotrevolutionen. Fölster diskuterar följderna för arbetsmarknad och ekonomisk politik men tar också upp de stora möjligheter som robotiseringen öppnar inom utbildning, sjukvård och omsorg. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Skolresultaten i Sverige faller snabbt men vanliga förklaringar som kommunalisering, friskolor och sjunkande lärarkvalitet håller inte för en närmare granskning, säger skolekonomen Gabriel Heller Sahlgren. En mätbar delförklaring är däremot att invandrade elever presterar sämre än svenska kamrater. Men därutöver pekar mycket på att den i Sverige så omhuldade progressiva pedagogiken, där läraren kliver tillbaka och eleverna förväntas bedriva ”eget arbete”, har stor del av skulden. Eleverna gillar sin frihet men forskningen visar på kraftigt negativa kunskapseffekter. Gabriel Heller Sahlgren samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Regeringen har tillsatt en ”nationell samordnare mot våldsbejakande extremism”. Magnus Norell, forskare med inriktning på bland annat Mellanöstern och terrorism, tror inte att detta är en fungerande väg att gå. Högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism har olika orsaker och yttrar sig på olika sätt. Inget är vunnet på att försöka göra dem till ett enda fenomen utan de måste bemötas var och en på sitt sätt. Den islamistiska extremismen är just nu den farligaste och kräver ett betydligt mer bestämt agerande från politiker och myndigheter. Magnus Norell samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Alltför länge har svensk migrationsdebatt präglats av föreställningen att det räcker med att visa god vilja. Men man behöver kunna svara på frågan "hur" också, säger Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor. Det kräver politiskt ledarskap och praktiska förslag, som anpassar antalet asylsökande till Sveriges mottagningsförmåga. Så värnas den långsiktiga öppenheten. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Den flyktingpolitiska överenskommelsen mellan regeringen och Alliansen visar att det finns en gemensam problembild. Det är bra. Men det kommer att behöva göras mycket mer på både migrations- och integrationsområdet. Det säger Elisabeth Svantesson, som är 2:a vice ordförande i Moderaterna och partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson. Dels är det inte långsiktigt hållbart med så många asylsökande som i dag, dels fungerar integrationen väldigt dåligt. Hon öppnar för nya uppgörelser i frågorna. Tillsammans med programledaren PJ Anders Linder diskuterar hon också varför Moderaterna så noga påpekar att regeringen Löfven har lovat att utforma sin ekonomiska politik tillsammans med Vänsterpartiet.

Valet i Polen blev en stor seger för det nationalkonservativa partiet Lag och Rättvisa, som får egen majoritet i parlamentet. Liberala Medborgarplattformen förlorade stort, vänsterkoalitionen klarade inte ens spärrgränsen. Fast det betyder inte att vänsterpolitiken är ute ur bilden, tvärtom har Lag och Rättvisa kampanjat för en mer aktiv stat och högre välfärdsutgifter. Utrikespolitik och ekonomisk politik kommer sannolikt inte att förändras på något genomgripande sätt, menar Adam Cwejman, ledarskribent i liberala Göteborgs-Posten, men det finns en rejält ökad risk för att Polen ska gå en "ungersk" väg i inrikespolitiken med politisering av värderingsfrågor och konstitutionella förändringar för minskad maktdelning. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Ryssland har skickat flygplan som motsvarar halva det svenska flygvapnet till Syrien. Varför? Skälen är många, säger Johan Wiktorin, vd i underrättelseföretaget Brqthrough. Man vill försäkra sig om att regimen Assad inte faller, behålla sin flottbas och återetablera sig på allvar som en tung aktör i Mellanöstern. Tillsammans med programledaren PJ Anders Linder tar Wiktorin också upp det ryska trycket mot Baltikum och försvarsuppgörelsen mellan regeringen, M, FP och KD. Det är värdefullt med närvaro på Gotland och förbättrad ubåtsjaktförmåga men resurserna är fortfarande otillräckliga. Ingen faktor är mer bekymmersam än att försvarets organisation blivit så liten, konstaterar Wiktorin. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Decemberöverenskommelsen (DÖ) mellan regeringspartierna och Alliansen gällde egentligen bara statens budget. Men avvecklandet av DÖ får konsekvenser för det politiskt möjliga på bredare front än så. Det öppnas möjligheter för samarbete över blockgränsen inte minst i migrations- och integrationspolitiken. Förr än vi anar kan vi få se en uppgörelse mellan socialdemokrater och moderater. Det menar PM Nilsson, politisk redaktör i Dagens industri. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Susanna Birgersson är ledarskribent i Göteborgs-Posten, tidvis bosatt i Köpenhamn och nu aktuell med boken "Det som förloras utåt ska vinnas inåt". Där spårar hon rötterna till den speciella danska nationalism som å ena sidan vaccinerade landet mot rastänkande och nazism och å andra sidan har lett till en betydande skärpning av invandringspolitiken. Att Danmark och Sverige gått olika vägar har inte bara med politiskt ledarskap att göra utan också med skilda historiska erfarenheter. Hon diskuterar med programledaren PJ Anders Linder. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Om vardagsjobben uteblir kommer utanförskapet att bli ännu större. Det ger upphov till spänningar och problem som gör Sverige till ett sämre land att vara företagare i. Det säger Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. Hon konstaterar att regeringen inte lyssnat på näringslivet när man utformat sin budget, uttrycker oro för de sjunkande kunskaperna i matematik och kommenterar rapporteringen om Svenskt Näringslivs kontakter med Sverigedemokraterna. Programledare är PJ Anders Linder. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Kinas ekonomi har haft exempellösa framgångar, men nu kärvar det i maskineriet. Tillväxten faller och en hel värld undrar oroligt hur stort fallet ska bli. Kina har fungerat som draglok för många ekonomier. Samtidigt skruvar den kinesiska regimen upp det politiska trycket mot grannländer och mot oliktänkande på hemmaplan. Vad är det egentligen som händer? Varför sker det just nu? Programledaren PJ Anders Linder diskuterar med Kinaanalytikern Kristina Sandklef. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

En gång i tiden drömde man i Sverige om att ha så låg inflation som två procent per år. Det blev också Riksbankens mål. Nu har inflationen blivit lägre än två procent, men målet ligger fast och Riksbanken har sänkt sin ränta under noll för att elda på inflationen. Hushållen lånar som aldrig förr och bostadspriserna skenar. Höga skulder har varit orsaker till tidigare kriser. Blir det verkligen annorlunda denna gång? Affärsjournalisten och makroexperten Henrik Mitelman samtalar med programledaren PJ Anders Linder. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Riksdagen öppnar i en politiskt vilsen tid. Socialdemokraternas opinionssiffror ligger på historiskt låga nivåer, medan Sverigedemokraterna åtnjuter rekordstöd. Decemberöverenskommelsen paralyserar de borgerliga. Allmänhetens förtroende för partiledarna är mycket svagt. Peter Santesson, analyschef i Demoskop, samtalar om det nya politiska landskapet med programledaren PJ Anders Linder. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

I dagarna högtidlighålls 200-årsminnet av slaget vid Waterloo: ett av världshistoriens mest kända fältslag. Det blev slutpunkten för ett knappt kvartssekel av revolutions- och Napoleonkrig, och det blev startskottet för Storbritannien som ny europeisk stormakt. Napoleonkrigen fick stora konsekvenser även för Norden: Finland kommer under rysk överhöghet, Sverige gick i union med Norge och ätten Bernadotte tog plats på Sveriges tron. Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, och programledaren PJ Anders Linder diskuterar slaget vid Waterloo, dess förhistoria och följder. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Svenskt-finskt försvarssamarbete kan höja tröskeln för en angripare, men utan ett fördrag mellan staterna kommer det finska försvaret inte att lägga det till grund för sin planering. Det är budskapet från Charly Salonius-Pasternak, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, i samtal med programledaren PJ Anders Linder. Det finns större stadga i det finländska försvaret än det svenska, menar Salonius-Pasternak, men även i Finland väntar stora försvarsekonomiska utmaningar. Programmet är producerat av Svenska Filmbolaget 2015.

Det behövs inte ordergivning från makthavare för att människor ska skapa ordning, samarbete och utveckling i ett samhälle. Frivilligt samarbete och en mångfald av enskilda initiativ fungerar mycket bättre. Men samarbetet behöver ramar som garanteras av stabila institutioner och generella regler, lika för alla. Detta är en kärna i tänkandet hos FA Hayek, en av 1900-talets främsta politiska filosofer, vars magnum opus Frihets grundvalar nyss kommit i ny svensk utgåva. Programledaren PJ Anders Linder samtalar med kolumnisten och författaren Johan Hakelius, som skrivit bokens förord. Producerat av Svenska Filmbolaget 2015.