Företag vill att du ska känna lojalitet och använder därför ofta ett informellt språk i kommunikationen med dig som kund. Dessutom vill de mäta din kundupplevelse. Hur betygsätter du det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Företag har sen 80-90-talet jobbat med att förmänskliga sig själva för att göra sig mer tillgängliga, säger Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.Företag vill att du ska betygsätta din upplevelse som kund”Du har aktiverat ditt kort. Hur var din upplevelse av att aktivera kortet? Betygsätt med 1-5 stjärnor.”– Den här typen av ”upplevelser” är ett fackbegrepp inom marknadsföring som har läckt ut till privatkunder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om företagskommunikationDet pratas om leveransupplevelse och kundupplevelse. Varför använder företag ordet upplevelse på det här sättet?Vad är skillnaden på orden ”upplevelse” och ”erfarenhet”?Varför har företagskommunikation blivit mer informell?Får det personliga tilltalet från företag oss kunder att bli mer lojala?Fungerar ett mer positivt språk ur ett företagsperspektiv?Ordet ”konsultant” används av en kundtjänst, vad betyder det och varför används det?Hur kommunicerar företag dåliga besked?Hur vanligt är uttrycket “vända mejlet” och är det typiskt för säljare att använda det?Mer om företagskommunikation och språkLäs! Krönika: Din upplevelse har blivit dagens sanning när språket slirar av Sara Kristoffersson från Dagens Nyheter (november 2023)Läs! Ledarkrönika Jag har fått nog av att betygsätta mina ”köpupplevelser” av Karin Pihl från Göteborgs Posten (februari 2022)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur sunkhak ska definieras och om det finns motsvarigheter till en stor stark i andra språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån.– Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om ölVarifrån kommer ordet öl?Varför säger en del “långburk” om 50 cl ölburkar?Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar?Finns det motsvarigheter till uttrycket “en stor stark” i andra språk?Hur ska ett sunkhak definieras?Varifrån kommer ordet sylta?Varför kan öl kalla för bärs?Vad finns det för slangord för folköl?Varför heter nya öl så långa konstiga namn? Lär dig mer ölspråkKrönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen av Jenny Högström, (från GP november 2023).Artikel om Ölets historia från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Högström, Göteborg-Postens idé- och kritikredaktör. Programledare Emmy Rasper.

Det kommer flera tusen mejl till Språket varje år. Hör vilka språkfrågor som är lyssnarnas vanligaste och vad språkvetarna önskar att människor vill veta om språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finns det ett glapp mellan det som språkvetare tycker är intressant och det som folk vill veta? Den frågan vill Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, ha svar på och har därför kategoriserat mejl som kommit in till programmet Språket. Resultatet hör du i veckans avsnitt.Dessutom hör vi om vad språkvetare runt om i hela världen tycker att allmänheten borde veta om språk.– Vi fick 3500 svar från språkvetare i hela världen, säger Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet som har undersökt vad språkvetare globalt tycker att allmänheten borde veta om språk.Har du en språkfråga? Mejla [email protected]är dig mer om språkfrågor och vad människor borde kunna om språkArtikel Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? av Susanna Karlsson, från Humtank (från november 2023)Akademisk artikel What should everyone know about language? av Tomas Lehecka, Åbo Akademi och Jan-Ola Östman Helsingfors universitet, (från december 2022)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Programledare Emmy Rasper.

AI kan kännas som magi, men bakom kulisserna finns stora mängder text. Vilka är texterna som språkmodellerna bakom AI får sin kunskap ifrån? Och vad händer när människor lär sig språk av en AI? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En AI kan idag komponera musik, skapa konstverk och skriva uppsatser. Det är resultatet av att låta en språkmodell lära av enorma mängder text.Vad händer när vi människor använder AI, kommer AI att förändra vårt språk?– Ja, jag tror det. Men så är det väl alltid? När tryckpressen uppfanns och började användas påverkade det också människors språk, säger Ariel Ekgren, forskare vid AI Sweden, som varit med och tagit fram den första nordiska språkmodellen GPT-SW3.Den nordiska språkmodellen har bland annat lärt sig av texter från svenska myndigheter, forum som Familjeliv och Flashback och uppsatsportalen Diva.Språkfrågor om AI, chatgpt och språkmodellerHur hanterar den nordiska språkmodellen språklig variation? Vilken av de två korrekta stavningarna ”symtom” eller ”symptom” väljer den och varför?Är det korrekt att säga att AI kan språk?Hur kommer människors språk och skrift påverkas av AI?Finns det ett problem med att vi tillåter AI att kalla sig själv för ”jag” eller borde vi hitta på ett nytt pronomen?Varför är vi artiga mot AI?Kommer översättningstjänster göra att ingen behöver lära sig flera språk?Lär dig mer om språk och AIArtikel Få bättre svar från Chat GPT – så blir du en proffsig promptare från Dagens Nyheter (från maj 2023)Mer info om den nordiska språkmodellen GPT-SW3 från AI Sweden.Nyheter om AI från Sveriges Radio.Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ariel Ekgren, forskare från AI Sweden. Programledare Emmy Rasper.

Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrån som är fel. Språkvetare Ylva Byrman slår hål på etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrån är många gånger svårt. Begreppet ”av omstritt ursprung” förekommer ofta i ordbokssammanhang och betyder att det finns flera olika troliga förklaringar till ett ords ursprung.– Ett ords ursprung förlorar sig, för det allra mesta, i historiens dunkel, säger Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB, den historiska ordboken.Är alla etymologiska förklaringar i SAOB rätt?– Nej, det är de ju inte. Vissa förklaringar är skrivna för över 100 år sedan och det har hänt en del sen dess.Etymologiska förklaringar som Ylva Byrman ifrågasätterUttrycket ”Nu är det kokta fläsket stekt” kommer ifrån att när man stekte kokt fläsk så krympte fläsket. (Från Dagens Nyheter)Ordet Pain riche är belagt sedan 1940 och svensk bildning av det franska pain och riche .Från Svensk ordbok)Att på brev betyder attesteras och inte attention. (Från boken Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström, sidan 167 ”att att står för attesteras men av många yngre felaktigt kommit att utläsas som attention med engelskt uttal.Uttrycket ”ta höjd för” som metafor har kommit i svenskan genom segling. (Från Språkrådets frågelåda.)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB. Programledare Emmy Rasper.

Nyordslistan är här men vad har Fredrik Lindström emot den? Emmy samlar honom, Sara Lövestam och Lydia Sandgren för att analysera de nya orden och sammanfatta språkåret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har Fredrik blandat ihop mörtar med amöbor? Kan ordet vild börja användas i en vidare bemärkelse och hur många i panelen skulle behöva bubbelhoppa oftare?Kommer ordet tant få Sara Lövestam att bli mer dödsföraktande vid trappavsatser och staket? Och hur har föräldraledigheten påverkat Lydia Sandgrens språk?Nyordslistan skapar intressanta reflektioner från panelen som analyserar språkåret som gått.Dessutom testas deras ordkunskaper genom de gamla nyordslistorna.Vill du läsa hela årets nyordslista hittar du den här.Äldre listor hittar du på hemsidan för institutet för språk och folkminne.Medverkande:Fredrik Lindström, populärhistorikerSara Lövestam, språkvetare och författareLydia Sandgren, författare och psykologProgramledare:Emmy Rasper

Julen är också en tid för språkliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar på sig tomteluvorna och reder bland annat ut varför vi kallar vi skarpsill för ansjovis? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkfrågor som hör julen tillVarifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël?Varför sjunger en del ”lusse lelle” och andra ”lusse lella” och vad betyder det?Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först?Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse?Ska man skriva ”God jul och Gott nytt” år eller ”God Jul och Gott Nytt År”?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Arabiska är ett av världens största språk och det nästa största* språket i Sverige. Dags att lära sig mer om arabiska? Då har du kommit rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arabiska har 28 konsonantljud men bara tre vokalljud, eller sex om man räknar långa och korta.– För en svensktalande person som lär sig arabiska är konsonanterna det svåra, då man går från ett enklare till ett mer komplicerat system. Och för en arabisktalande person som lär sig svenska är vokalerna väldigt svåra på samma sätt, säger Andreas Hallberg, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion.Språkfrågor om arabiskaVilka språkljud finns i arabiska som inte finns i svenska?Arabiskans skriftspråk och talspråk skiljer sig väldigt mycket åt, hur påverkar det de som har arabiska som modersmål?I vilka sammanhang används standardarabiska?Hur många talade varianter av arabiska finns det och hur olika är dom?Varför finns en bokstav på arabiska i fyra olika versioner?Ska arabiska efternamn som börjar med al skrivas med stor eller liten bokstav?Kommer ordet madrass från arabiska?När började arabiska siffror användas i Sverige?Kommer arabiskan påverka svenskan?Vilka språkfrågor diskuteras inom arabiskan just nu?Lär dig mer om arabiskaLäs! Boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion, av Andreas Hallberg, från 2022.Upptäck World Arabic Language Day, från UNESCO.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Andreas Hallberg, universitetslektor vid institutionen för språk och litteraturer, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion. Abdelaziz Maaloum, reporter på Sveriges Radios arabiska redaktion. Programledare Emmy Rasper.* Det förs ingen officiellt statistik i Sverige över vilka språk som talas. Forskare gör däremot olika uppskattningar och under 2020 verkar det som att de största minoritetsspråken är arabiska, finska, somaliska, dari, persiska, tigrinja, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), polska, turkiska och spanska, enligt Institutet för språk och folkminnen. Läs mer här!

Årets de, dem och dom-debatt har stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste språkdebatterna från förra århundradet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket.”De som verkligen lärt sig stavat känner sig så oerhört förolämpade av att man vill ändra något på deras vanor som de tror representerar den verkligen kulturen. Särskilt gäller det här äldre folk. Men stavningsreformer görs inte för de äldres skull utan för det växande släktets. Generationsegoismen är det egentligen skälet mot reformer och framåtskridande.”Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943.Språkdebatter från förr som hörs i SpråketEtt förslag om att stava sje-ljudet med bokstaven z från 1943.Debattörer: Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet.Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete.Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ”Riktig svenska”Pluralformer av verb skulle inte längre användas i skriftspråket i riksdagens protokoll från 1952.Kommenteras av Erik Wellander.Råd till riksdagsledamöter om att skriva enklare och tydligare från 1965.Debattörer:Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd.Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker.Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.Dagens Nyheter skippar frökentiteln och kallar istället alla kvinnor för fru, från 1965.Debattörer:Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter.Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor.Mer om språkdebatter från förrLäs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970Språkvetare Henrik Rosenkvist, född 1965, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper, född 1983.

DNA och fingeravtryck är kända metoder för att knyta en person till ett brott. Men idag används också språklig analys av text och tal för att avvärja brott, hitta misstänkta och få fram bevis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Området kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera språket i terroristers manifest, få fram vems röst som hörs på en inspelning eller vem som har skrivit en text.– Det är viktigt att man inte tror att det går att jämföra med DNA eller fingeravtryck, det finns inget röstfingeravtryck, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om forensisk lingvistikVad finns det för kända rättsfall där språklig analys använts för att knyta en person till ett brott?Kan språkliga analys förhindra brott?Vad finns det för språkliga markörer som gör att det kan finns misstanke om att någon ska begå ett brott?Hur fungerar det när man gör talarjämförelser, alltså när man försöker identifierar vems röst det är som hörs på inspelning?Författare som Agatha Christie och Conan Doyle lät ofta sina karaktärer Miss Marple och Sherlock Holmes analysera text och tal för att hitta mördaren, finns det likheter i de språkliga metoderna och de som används idag?Varför heter det skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt?Finns det ord från förbrytarslang som kommit in i allmänspråket?Lär dig mer om forensisk lingvistikLäs! Artikel Verbala fingeravtryck – lingvistisk sakkunskap i brottsutredningar från Språkbruk (från 2015)Läs! Krönika Språkpolis på riktigt: ord kan fria eller fälla av Mikael Parkvall (från SvD 2020)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Lisa Kaati, universitetslektor vi data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Fanny Carlström Plaza, forensiker på Nationellt forensiskt centrum. Programledare Emmy Rasper.

Att ett samtal mellan två människor flyter beror på att vi medvetet eller omedvetet sänder ut signaler om vems tur det är att prata. Men vad händer när nån bryter mot samtalets trafikregler? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om vi inte hade haft trafikregler så hade vi krockat för ingen hade vetat vem som skulle väja i en korsning. I samtalet finns också regler för hur vi pratar med varandra, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.Vi kan förutspå om någon snart har pratat klart genom att läsa av till exempel intonation och kroppsspråk.Språkfrågor om att prata, avbryta och samtalsanalysGår det att avbryta någon på ett trevligt sätt?Varifrån kommer uttrycket att ”hålla låda”?Hur kommer det sig att deltagarna i Språket så sällan avbryter varandra?Hur kan eh-ljudet användas för att avbryta eller hålla kvar ordet?Kan det anses trevlig att avbryta i vissa språkkulturer?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Förändringar i språk går ofta oerhört långsamt. Men inte alltid. Det finns språkliga förändringar som kan ske under din livstid och omständigheter som kan skynda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En gemensam nämnare för när språkförändringar kan gå snabbt är katastrofer, för ofta leder katastrofer till stora folkomflyttningar eller att många människor dör, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Andra faktorer som kan påverka språkförändringar är en stark ungdomskultur, mycket kontakt med andra språk och en språkvård med ambitionen att skriftspråket ska likna talspråket.Språkfrågor om språkförändringarFörändras svenskan snabbare än andra språk?Vad påverkar hur snabbt ett språk förändras?Vilka konsekvenser kan betydelseförändringar eller betydelseförskjutningar få?Zona ut eller zooma ut? Varför finns det två uttryck för att tappa fokus som låter väldigt lika men ändå är olika?Varför har betydelsen av ordet tuff förändrats?Hur ute är det att säga att något är ”så 2017”?Läs mer om språkförändringarLäs! Avhandling om reklamspråk och avlexikalisering av Einar Korpus (från 2003).Läs! Artikel om Jenny Myrendals forskning om att förhandla om ords betydelse (från 2015).Läs! Artikel Ett språk i förändring från ISOF (från 2020).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språkvården borde bli bättre på att säga vad som är rätt och fel i språket, tycker en del lyssnare. Men språkvården är idag mer resonerande än förr och vill helst inte stämpla någons språk som fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Lena Lind Palicki är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm.– Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet. Språkfrågor om språkvården och rätt och fel i språketHar språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket?Vilka är ”språkvården”?Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag?Hur fungerar språkvård i andra länder?Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska?Läs mer om språkvårdLäs! Språkrådet rekommenderar, från Språkrådet (från 2023).Läs! Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet. Tarja Larsson, språkvårdare, finska vid Språkrådet. Programledare Emmy Rasper.

Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel.I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning.En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk.Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-taletHur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning?Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes?Hur bestämdes sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda?Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel?Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus?Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket?Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel?Läs Gustav Vasas bibelLäs! En faksimil av Gustav Vasas bibel som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det finns språkliga markörer som är signifikanta för överklassens språk, men det är inte alltid överklassen använder dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en ganska stor kontrast mellan kronprinsessan Victoria och prinsessans Madeleines tal, säger Jenny Öqvist som forskar om klass och språk.Prinsessan Madeleines använder flera överklassdrag i sitt språk, som ett dämpande eller surrande i-ljud, även kallat Lidingö-i och ett öppet och främre långt a-ljud. Men kronprinsessan Victoria använder knappt några sådan markörer alls i sitt språk.Språkfrågor om klass och språkHur låter överklasspråk?Kan man göra en språklig klassresa?Vad är Lidingö-i och håller det på att sprida sig?Har ordet smutt gått från att vara ett överklassord till att bli ett ord för medelklassen?Hur har överklassen på 1600-talet och 1700-talet påverkat de svenska dialekterna?Varför använder överklassen fåniga smeknamn?Varför säger kung Carl Gustaf ofta ”man” som sig själv?Läs, lyssna och titta på mer om språk och klassSe! Jenny Öqvist prata om överklasstockholmskan (från UR 2016).Läs! Artikel om hur drottning Elizabeth II förändrade sitt språk på engelska (från BBC 2022).Läs! Avhandling om Viby-i även kallat Lidingö-i på engelska av Fabienne Elina Westerberg (från University of Glasgow 2020)Läs! Avhandling om franska lånord i svenska dialekter av Karin Hallén (från ISOF 2001)Läs! Boken Internatskolorna: att fostra en elit av Petter Sandgren från 2015.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som har forskat om språk och klass. Programledare Emmy Rasper.

Robot, cyberspace och atombomb är ord som kommer från sci-fi-litteraturen, och språk är inte sällan en viktig del av handlingen inom science fiction och fantasy. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkets återkommande språkexpert Susanna Karlsson är en inbiten sci-fi-läsare och intresserar sig särskilt för den science fiction där språkvetenskap är den vetenskap som ligger till grund för handlingen och fiktionen.Susannas Karlssons tre science fiction-boktipsSnow crash av Neal Stephenson.The left hand of darkness av Ursula K. Le Guin.Babel, an arcane history av R. F KuangSpråkfrågor om science fiction och fantasyHar det funnits försök att komma på en svensk översättning av ”science fiction”?Vilka ord har gått från att vara science fiction-relaterade till att handla om verkliga saker?Vad spelar sapir-whorf-teorin för roll i science fiction?Hur går det till när språk konstrueras för fantasy och science fiction?Hur ska man hantera tempus och grammatik under tidsresor?Läs, lyssna och se mer om språk inom science fiction och fantasySe! David J Peterson som konstruerat språk för bland annat Game of Thrones recenserar hur bra skådespelarna är på att prata språken (från Vanity Fair 2019)Se! Filmen Arrival om en språkvetare som kommunicerar med utomjordingar (från 2016).Lyssna! Snedtänkt med Kalle Lind Om subkulturen science-fiction (från april 2020).Läs! Nationalencyklopedin om Sapir–Whorf-hypotesen.Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Röv i korsstygn så kan ett nutida broderi se ut. Men att brodera, väva och sy är gamla textila hantverk med över 1000 år gamla ord och termer. Välkommen till en språklig syslöjdslektion. Att brodera budskap är en tradition som förändrats över tid, från sedliga citat på väggbonader, via 70-talets diskussioner om förspilld kvinnokraft till nutidens broderade aktivism.Var alla broderade budskap förr av typen ”Hem ljuva hem”?– Nej, kvinnor har använt broderande för att göra sina röster hörda under flera hundra år. Det har varit ett sätt för kvinnor att säga vad de ville under en tid då de i övrigt var belagda med en politisk och social munkavle och skulle tiga i församlingen, säger Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om broderade budskap förr och nu.Språkfrågor om broderi och andra textil hantverkVad är skillnaden på broderi och brodyr?Hur används uttrycket att ”brodera ut texten”?Varifrån kommer de olika betydelserna av mönster?Vad betyder ”singlade” i singlade bollar?Varifrån kommer vävningstermerna sked, varp och skyttel?Läs och lyssna mer om broderade budskap och textilt hantverkLyssna! Så mår broderiet 2020 – Instagramtrend, mjuk aktivism och kafferep P1 Kultur reportage från 2020.Läs! Älskad, ratad reportage från tidningen Hemslöjd om broderade bonaden från 2018Se! Bilder på singlade bollar från DigitaltMuseum.Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper.

Så blev du lurad av din svensklärare. Språket synar språkreglerna som många lärt sig i skolan och avvisar flera av dem som helt fel. Välkommen till en riktig lektion i grammatik och svenska. – Föreställningen att man aldrig får sätta ut kommatecken innan ”och”, är inte bara lite fel den är superfel, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Det räcker att läsa första meningen i förordet av Svenska akademiens ordlista för att se att den regeln inte stämmer. Inte heller stämmer regeln att man aldrig ska börja en mening med ”och” eller ”men”.– ”Men” är en alldeles utmärkt meningsinledare om man vill signalera en motsättning till det som påstods i förra meningen, säger Ylva Byrman.Språkregler som språkets lyssnare har fått lära sig i skolan som är felBörja inte en mening med och eller men, om man inte har fått nobelpriset i litteratur.Sätt inte ut kommatecken före och.Sätta ut kommatecken vid varje ny sats i en mening.Bryt inte mot subjektsregeln.Läs mer om språkregler som (faktiskt) stämmerBoken Svenska skrivregler, redaktör Ola Karlsson från Språkrådet (utgiven 2017).Artikel Subjektsregeln finns inte, av Olle Josephson (från SvD juni 2002)Avhandling Kontroll i svenskan, om subjektsregeln, av Benjamin Lyngfelt (från 2002)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

Fuck är världens kändaste svordom och har blivit en del av svenskan. Men ordet används nästan aldrig i sin ursprungliga betydelse utan har istället blivit ett förstärkningsord med egen grammatik. Ibland använder vi fuck eller fucking förstärkande på ett sätt som inte fungerar med motsvarande svenska förstärkningsord. – Man kan säga “jag fucking klarade det”, men inte “jag fan klarade det”, så det är ett syntaktiskt konstruktionslån från engelskan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om fuck och svordomar i mediaHur gammalt är ordet fuck och var kommer det ifrån?Hur är lagstiftningen i USA och Storbritannien gällande svordomar och hur skiljer det sig från hur det fungerar i Sverige?Hur ser Sveriges Radio på svordomar i radio?Hur används orden fuck, fucka och fucking i svenska språket?Vilka fuck-uttryck från engelska använder vi inte i svenskan?Hur används fuck i andra språk, som norska, danska och isländska?Läs, lyssna och se mer om fuck och svordomarFöredrag från Kristy Beers Fägersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning vid Södertörns högskola: "Fucking svenska” om svordomar på engelska i svenska från Forskartorget (från oktober 2015).Magisteruppsats ”Dåligt och onödigt av public service” En textanalytisk studie av svärande och språkliga normkonflikter i public service av Vanja Vinter, från Linnéuniversitetet (från 2021).Se Svordomsvisan av Magnus och Brasse från Krogshowen Varning för barn från SVT (från 1976).Artikel: Svordomen fuck sprids över världen från Uppsala universitet (från juni 2019).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att läsa runskrifter som är över 1000 år gamla är ofta inget problem, men hur budskapen på runstenarna ska tolkas är svårare. Runorna på Rökstenen orsakar mest debatt just nu. – Det man bråkar om är hur man ska uppfatta vad som står men också i vilken ordning runorna ska läsas. Det finns 28 olika rader på Rökstenen och det är inte givet i vilken ordning de ska läsas, säger runforskaren Marco Bianchi från Uppsala universitet.En annan runstensnyhet är den så kallade Svingerudsstenen som nyligen hittades i Norge.– Den kan få oss att skriva om våra introduktionsböcker i runologi, säger Marco Bianchi.Det som är speciellt med Svingerudsstenen är att den är daterad till år 0-250 e Kr. Det skulle göra den till den äldsta runstenen och kanske även den äldsta runinskriften i världen.– Den kan få oss att omvärdera även hur gamla andra runstenar är, säger Marco Bianchi.Språkfrågor om runstenar, runskrift och fornnordiskt språkHar sättet runor skrevs på något med hur sammansatta ord används i dagens svenska?Varför bytte man från den äldre till den yngre futharken? Och vad hände med språket när man bytte runalfabet?Går det att säga något om hur människor förr talade utifrån runskrifter?Är det verkligen så att alla människor i Norden kunde förstå varandra år 500-800 e Kr?Finns det någon koppling mellan runorna och det feniciska alfabetet?Läs, lyssna och lär mer om runor, futharken, runstenar, Rökstenen och SvingerudstenenLäs mer om Runor och runstenar hos Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet ansvarar för kulturarv.Söktjänsten Runor där du kan söka efter runstenar och runinskrifter.Forskningsprojekt Rök runestone revisited, från Göteborgs universitet, som undersöker nya tolkningar av Rökstenens runskrifter.Artikel Rökstenens hemligheter dyrkas upp från Populär Historia (från mars 2021).Artikel om Svingerudstenen från Riksantikvarieämbetet (från januari 2023).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marco Bianchi, runforskare och universitetslektor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare. – Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.Ordet stress – en nykomling med för bred definitionOrdet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.– Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.– Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål. Språkfrågor om stress och ord för att skynda sigVarifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?Hur påverkas språket av stress?Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?Läs och lyssna mer om ordet stressArtikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.

En oväntad betoning eller ett röstläge som sjunker på fel ställe kan få lyssnaren att reagera. Språkmelodi och intonation är avgörande för hur vi uppfattar vad någon säger. När vi pratar med varandra använder vi oss av språkmelodi och intonation för att signalerar vad som är viktigt, vad som hänger ihop och när vi är på väg att att sluta prata.– Intonationen och språkmelodi fungerar som vägvisare i samtalet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.När människor pratar med varandra hemma vid köksbordet fungerar ofta intonationen helt perfekt. Men när det talade ordet förbereds, skrivs ner och framförs i monolog kan språkmelodi och intonationer hamna fel.– Det handlar om skillnaden på hur tal och skrift fungerar. Det skrivna språket har ofta en mer komplicerad syntax med fler bisatser medan det talade språket oftare har en ganska enkel huvudsats som följs av en annan enkel huvudsats,Det manusstyrda talet i radioNär radioreportrar spelar in det de säger i ett nyhetsinslag följer de ett skrivet manus. Det kallas att ”sätta en prata” på radiospråk.– Det kan vara rätt svårt för du har ju faktiskt en text framför dig som du läser ifrån men du ska inte läsa den utan du ska prata in den, säger Andreas Liljeheden Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.En del lyssnare reagerar på att radioreportrar låter olika beroende på om de pratar i ett nyhetsinslag eller i ett direktsänt samtal.– Det upplästa radiospråket är en skrivet språk som förmedlas genom en röst, det är inte talspråk egentligen, säger Susanna Karlsson.– Det är lättare att prata naturligt om du har någon att prata med än om du ska prata med ett papper, säger Andreas Liljeheden.Språkfrågor om språkmelodi och intonationVarför går en del, ofta tjejer, upp i slutet av men mening och vad signalerar det?Varför är ”mm” inte ett ord i Svenska akademiens ordbok och vad kan mm betyda beroende på hur det uttalas?Varför låter reportrar på ett sätt i nyhetsinslag och på ett annat sätt i direktsända samtal?Varför har en del reportrar på radio en intonation som går neråt?Vad händer med det som sägs om intonationen känns fel?Varför är det populärt att läsa upp dikter med en monoton stämma som varken går upp eller ner?Läs, lyssna och se mer om språkmelodi och intonationFilm Hur fungerar språkmelodi Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien förklarar (Från UR 2020)Artikel om uptalk: The unstoppable march of the upward inflection? (från BBC 2014)Artikel om uptalk: The Real Purpose of Uptalk Is to Get You to Shut Up and Listen (från The Cut 2017)Film: In a World om en röstcoach från 2013.Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Programledare Emmy Rasper.

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser. Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag. – Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.Namnsdagar förr och idagFörr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor. Finns ingen officiell namnlängdDet finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen. – Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagarVarifrån kommer ordet kalas?Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?Läs mer om födelsedagar och namnsdagarArtikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Huvudet på skaft, fingerfärdig, magkänsla och gå på knäna är bara några av många uttryck i svenskan som har med kroppen att göra. Men varför gillar vi att använda kroppen som metafor? – Kroppen är så primär, vi har den med oss överallt. Så vi har mycket metaforik i språket som kommer från kroppen, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om kroppenVarför säger man muskulös om någon som har mycket muskler? Varifrån kommer uttrycket “på rak arm”?Hur gamla är uttrycken “mellan tummen och pekfingret”, “att höfta” och “tumma på kvalitén”?Varför säger vi ögonvrå men mungipa? “Han har fina mustascher” eller “han har fin mustasch” - vad är rätt?Flatulens betyder att någon har problem med gaser, men vad kan en person som lider av flatulens kallas? Flatulist, flatulatör eller flatulant?Läs mer om kroppen och språketSe bilder på män som lyfter stolar på rak arm (från Svenska YLE, 2015)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språket svarar på publikens frågor direkt från Vetenskapsfestivalen. Hur känns det att bara svara på språkfrågor utan att få tid att förbereda sig?– Lite småläskigt, jag vill ändå framhålla att vi vanligtvis förbereder oss ganska mycket inför Språket, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.– Ja, jag håller med Susanna, jag kan inte heller svara spontant på allt och som forskare vill vi ju vanligtvis kunna stå för det vi säger i radio, så om vi säger fel så är det jobbigt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Språkfrågor från publiken på VetenskapsfestivalenHar Götaregeln dött ut?Hur borde anglicismer regleras i svenskan?Finns det i Sverige, utöver älvdalskan, dialekter som kan klassas som språk?Hur kommer det sig att wrist (handled) och vrist (fotled) låter så lika men betyder olika saker?Vad betyder hult i ortnamn?Är det troligt att det kommer införas stavningsreformer i nutid?Vad tycker Henrik Rosenkvist om de, dem och dom-debatten?Enligt vissa ska det svischas istället swishas - vad tycker Språket?Om ni magiskt kunde genomföra en språklig förändring vad skulle det vara?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.Programmet spelades in inför publik under Vetenskapsfestivalen i Göteborg den 21 april 2023.

Vi följer upp några av säsongens mest engagerande språkfrågor och rättar oss själva. Vad blev fel och vad borde vi ha lagt till? Vilket avsnitt tycker språkvetarna blev bäst?– Jag tycker att avsnittet Därför älskar vi svenska språket som handlar om vad som är bäst med svenskan blev väldigt bra. Det var lite feelgood, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, tycker att det bästa programmet från säsongen var avsnittet Snus påverkar ditt språk.– Det fanns mycket att säga om snus, oväntat mycket.Avsnitt och språkfrågor som tas upp för utvärderingAllt du vet om namn är fel. Lyssnaren Jacek har hört av sig om polska artighetsformer och har ett tillägg till det som sas.Emmy berättar om hur lyssnarna har namngett sina barn, djur och robotdammsugare.Dialekterna: Ryktet om vår död är starkt överdrivetLyssnaren Hans beskriver dialektrikedomen i Kalmar län och Henrik Rosenkvist ger en förklaring till varför det finns så mycket dialektal variation i området.Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskarLyssnarna har hört av sig och känner igen uttrycket att gå och kladda i betydelsen att gå och köpa godis.Ordet cool är inte längre cooltMånga lyssnare har hört uttrycket "kopiera ut" i betydelse att "skriva ut".Dessutom hör vi svaret på frågan: Hur lyssnar du på Språket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

Rättstavningsprogrammen är en del av vår vardag, vare sig du skriver i ordbehandlingsprogram, ett sms eller ett inlägg på sociala medier. Men stavningskontrollerna kan inte alltid stava. – Jag rekommenderar alla att inte ha på det här med röda streck samtidigt som man skriver, det stör ju. Låt rättstavningsprogrammet gå igenom din text när du har skrivit klart, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Det finns inte mycket forskning kring hur stavningskontroller påverkar vårt skrivande eller språk. – Jag tror att vi alla tar för givet att det hjälper, och det gör det nog för de flesta. Men vi vet nästan ingenting om det, säger Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.Det finns dock studier som visar att vissa människor kan påverkas negativt att de röda strecken.– De röda strecken kan bli ett visst hinder för dem som har svårigheter att skriva till exempel om man har dyslexi eller afasi. Det tar en massa kraft att stanna upp och titta på strecken, säger Åsa Wengelin.Samtidigt finns det studier som Åsa Wengelin varit med och gjort som visar att människor med afasi som använt stavningskontroller blev bättre på att stava även utan stavningskontroller.– Det finns ett par liknande studier med samma resultat och jag tror att det kan beror på att man ser de rättstavade orden, det handlar om frekvens, men vi vet inte exakt varför det hjälper, säger Åsa WengelinSpråkfrågor om rättstavningsprogram och stavningskontrollerEn lyssnares stavningskontroll felmarkerar "de frågor" är det rätt?Ska det stavas sektoransvar eller sektorsansvar?En lyssnares stavningskontroll felmarkerar istället och vill att det ska stå i stället, vad är rätt?Hur bra är rättstavningsprogram på särskrivning?En lyssnarens stavningskontroll kräver ett dels efter ett annat dels, är det rätt?Läs mer om stavningskontroller, rättstavning och skrivreglerBok: Svenska skrivregler, från Språkrådet (från 2017).Språkrådets frågelåda, där kan du söka efter språkfrågor.Svenska.se, där kan du söka i SAOL, SO och SAOB.Studie som Åsa Wengelin refererar till om stavningskontroll och afasi (från januari 2022)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.Programledare Emmy Rasper.

Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan "Vad är det bästa med svenskan?". Hör en hyllning till svenskan och hur språket lät på Gustav Vasas tid. "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."Lyssnaren Simon."Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.“Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “Lyssnaren Dan."Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."Fredrik Lindström, författare och komiker. “Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Språkfrågor om svenska språketVad utmärker den svenska språkmelodin?Varför böjer inte svenskan verb efter person?Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?Hur viktigt är modersmålet?Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?Läs mer om svenskans språkmelodiBok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974) Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012) Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020) Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, tillträdande chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.Programledare Emmy Rasper.

Kränkande språk kan vara skällsord som luder, pucko, fikus eller stolle. Men också att säga din idiot, ditt as eller din jävel. Hör om grammatiken och historien bakom några vanliga tillmälen. Förolämpningar är ett känsligt ämne men det är också själva tanken med förolämpningar, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.– Skällsorden har sin funktion i språket. När man är arg på någon och vill säga något nedsättande då måste man ha vissa ord för det. Måste de vara förnedrande?– Ja. Precis som att vi har ord för att hylla någon så har vi ord för att berätta hur illa vi tycker om någon. Språket har vi för att uttrycka alla våra känslor, inte bara de fina känslorna, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om skällsord och förolämpningarVarifrån kommer ordet "stolle" i betydelsen en dum person och har det något med den tyska kakan "stollen" att göra?Varför säger man din eller ditt istället för du i förolämpningar? Som till exempel ditt as, din idiot eller ditt rövhål. På andra språk använder man formen du, som “you asshole” på engelska eller “du Arschloch” på tyska.Varifrån kommer skällsordet "fikus" för en homosexuell man?Hur har ordet "luder" bytt betydelse över tid?Har det skånska nedsättande ordet "fyle", i betydelsen "en grupp människor", något att göra med "fyle" från den antika grekiskan, som betydde stam?Varifrån kommer skällsordet "pucko" och kan det ha någon koppling till den persiska förolämpningen "kalepook" som betyder ungefär dumhuvud?Läs mer om tillmälen, skällsord och kränkande ordBok: Kapten Haddocks ordbok, från alabasterskalle till ökenråtta, författare Björn Wahlberg (från 2020)Video: Tennisspelaren Jonas Björkman skriker "luder" med mera till en domare (från 2007)Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

Avhållsamhet är inget som svenska ord håller på med, tvärtom parar de gärna ihop sig med andra ord. Men exakt hur går det till? Finns det inga restriktioner? Och vad är grejen med teleskopord? Enligt Guinness rekordbok är svenskans längsta ord "nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljninssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten".– Men det är ju bara att lägga till "anteckning" till det ordet så har vi ett ännu längre ord, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Kan man lägga ihop hur många ord som helst?– Ja, i princip finns ingen gräns, sen kan man ju diskutera om det är funktionellt, säger Susanna Karlsson.En annan form av sammansättningar, som ofta nybildas, är teleskopord som hemester, brunch och covidiot. – De drar till sig uppmärksamhet med hjälp av ordlekar. Av olika skäl tycker vi att det är kul, säger Daniel Kjellander som skrivit en avhandling om teleskopord.Språkfrågor om sammansättningarVad gör vokalerna o, u och a i sammansättningarna kvinnofientlig, gatunamn och kungamakt?Vad är teleskopord? Vilket är det mest etablerade teleskopordet i svenskan? Varför nybildar vi gärna teleskopord?Vilka regler gäller för foge-s? Varför har det smugit sig in foge-s i sammansättningar som arvsskifte och skogsvaktare, det korrekta är väl arvskifte och skogvaktare?Har det blivit vanligare att fast sammansatta verb löses upp? Som att säga att en “bok spelar ut sig i”  istället för att en “bok utspelar sig i”?Får man skapa hur långa ord som helst?Vad finns det för regler för sammanskrivningar av ord som innehåller namn?Läs vidare om sammansättningar och teleskopordTeleskopordens funktion och betydelse pressmeddelande om Daniel Kjellanders avhandling från Umeå universitet (från maj 2022).Språkkrönika: Teleskopord en populär ordbildningstyp av Karin Skagerberg, Dagens Nyheter (från mars 2022)Teleskopord i det vegetariska matsortimentet, krönika av Lena Lind Palicki, Svenska Dagbladet (från februari 2023)Språkkrönika: När ska man foga med s? av Patrik Hadenius, Dagens Nyheter (från juni 2017).Bok Svenska skrivregler redaktör: Ola Karlsson, Språkrådet (från 2017)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Daniel Kjellander, universitetsadjunkt på Linköpings universitet, som skrivit sin doktorsavhandling om lexical blends och teleskopord. Programledare Emmy Rasper.

Tror du att alla tecken motsvaras av ett ord i talspråket? Att teckenspråkstalare från olika länder förstår varandra? Att teckenspråk inte är lika nyanserat som talspråket? Då tror du fel. Klicka här för en transkribering av avsnittetTeckenspråkets dag firas den 14 maj och sen tre år tillbaka utser Språkrådet årets tecken samma dag. 2022 års tecken blev "hybridmöte".– Vi har fått in många olika förslag till tecken. Och i år så fastnade vi för hybridmöte som är ett nyskapat tecken och ett gammalt tecken, säger Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.Att det är just den 14 maj som uppmärksammas beror på att det var den dagen 1981 som riskdagen slog fast att det svenska teckenspråket är dövas förstaspråk.– Kännedomen om teckenspråk är stor idag, men kunskapen är fortfarande väldigt grund. Den sträcker sig ofta till att kunna bokstavera sitt namn och kanske något enstaka tecken, säger Tommy Lyxell.Finns det missuppfattningar om teckenspråk?– Ja, det finns de som tror att det är ett symbolspråk ungefär som kinesiska tecken och att ett tecken motsvarar en fras. Sen finns det de som tror att det bygger på svenska talspråket, att man använder svensk grammatik och lägger till några tecken och så blir det teckenspråk, men så är det inte säger Tommy Lyxell.Språkfrågor om teckenspråkHur fungerar teckenspråkets grammatik?Kan tecken för verb böjas i olika tempus?Kan adjektiv kompareras?Hur fungerar ansiktsmimiken i teckenspråket?Finns det tecken för alla ord som finns i en svensk ordbok?Hur fick teckenspråket status som förstaspråk för döva?Vad finns det för "falska vänner" mellan teckenspråken i Danmark och Sverige?Förstår teckenspråkstalare från olika språkområden varandra?Vad finns det för "ord" från teckenspråket som skulle kunna förenkla talspråket?Vilket tecken används för att säga förlåt?Vad är TAKK-tecken?Läs och se mer om teckenspråkLär dig mer om svenskt teckenspråk från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen. Svenskt teckenspråkslexikon från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet TegnTube ett projekt om de nordiska teckenspråken.Här kan du läsa och se en film om årets tecken 2022 "hybridmöte".Tv-programmet Upp med händerna från 1974 finns att se på SVT Play.Teckenspråkets historia – förklarad på 60 sekunder SVT (från maj 2021).Artikel om teckenspråksforskningens historia och status från Stockholm universitet (från 2022)Information om Tecken som AKK (TAKK) från Specialpedagogiska skolmyndighetenGäst: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Institutet för språk och folkminnen. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Symtom: Du får akut klåda av anglicismer. Det skär i öronen varje gång nån säger eh. Du får kramp i språknerven av "tack snälla". Diagnos: Du lider av språklig irritation. – En sak som har visat sig funka är att lära sig lite mer om fenomenet som man irriterar sig på, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket.Språkfrågor som irriterar Varifrån kommer uttrycket "Tack snälla!" och kan det verkligen användas i alla sammanhang?Varför säger en del "Varsågoda" till en person, är det inte fel?Varför skriver svenska butiker sale?Är "konklusion" en anglicism?Varför använder människor eh-ljud i sitt tal?Läs och lyssna mer om språket som störSpråket som stör mest artikel från Språktidningen (från april 2022)Särskrivningar och hen irriterar mest i svenska språket poddavsnitt 36 från Språktidningens podd (från april 2022).Ibland har man inte mycket annat val än att ge upp, krönika av Mikael Parkvall från Svenska Dagbladet (från maj 2023)Svar på en massa språkfrågor som irriterarVarför säger folk tänker istället för tycker? Svar: I avsnittet Sommarens språkliga godisskål (lyssna från 24:18).Varför besvarar vissa ett tack med "ingen fara"?Svar: I avsnittet Hur besvarar man ett tack (lyssna från 05:10).Varför säger många säger "Ja men.." eller "Nej men..." i början av en mening?Svar: I avsnittet: Det är lätt att säga nej. Inte (lyssna från 14:45), i avsnittet Så förstår du politikens språk (lyssna från 18:05) och i avsnittet Nä men, vi är elva man på plan (lyssna från 05:35).Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit?Svar: I avsnittet Gnällprogrammet – lyssnarnas största språkliga irritationsmoment (lyssna från 07:20).Varför blandar folk ihop personliga possessiva och reflexiva pronomen, till exempel hans och sin?Svar: I avsnittet Här är svaren på de klassiska språkriktighetsfrågorna (lyssna från 6:33) och i avsnittet Det är bara take it or leave it (lyssna från 15:24)Varför säger folk öppna upp och stänga ner?Svar: I avsnittet: Öppna upp och stänga ner (lyssna från 00:40)Varför används ordet kontext, är det inte samma sak som sammanhang?Svar: I avsnittet I vilken kontext kan ordet kontext användas? (lyssna från 08:39)Varför säger folk liksom?Svar: I avsnittet Skräporden som gör kommunikationen bättre (lyssna från 23:00) och i avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 01:35). Varför uttalar en del egentligen som ejenkligen?Svar: I avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 13:44)Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Men alla har väl ett förnamn? Ja, nästan alla. Men namnskicken i världen skiljer sig åt och det går inte att förutsätta att alla har förnamn och efternamn enligt svensk tradition. – Många tror att alla har förnamn och efternamn men det inte ens helt sant i Sverige och absolut inte sant om vi rör oss i världen. I vissa kulturer i Indonesien finns det till exempel inga efternamn, säger Sverker Johansson, aktuell med boken "Hur var namnet?"Språkfrågor om förnamn, efternamn och smeknamnHar alla människor ett förnamn?Har alla människor ett efternamn? Hur skiljer sig det polska sättet att ge människor smeknamn från det svenska?Går det trender i namn?Hur tänker föräldrar när de ska ge sina barn namn?Vad är egentligen ett andranamn?Vad är en aptonym?Läs och lyssna mer om namnLär dig mer om förnamn, artikel från Institutet för språk och folkminnenFolk som heter som sina jobb, artikel från Göteborgs-Posten (november 2020)Sök hur många som har ett visst namn via Skatteverket.Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitetGäst Sverker Johansson, lingvist och författare. Programledare Emmy Rasper.

Förr skrev språkvetare brev till Selma Lagerlöf för att försöka få igenom språkförändringar. Men dagens språkvård har inga ambitioner att förändra författares språk. Under början av 1900-talet sågs litteraturen som ett verktyg för att förändra språket och det fick dåtidens språkvetare att aktivt försöka få författare att anamma idéer om att modernisera skriftspråket.– Flera språkvetare ansåg att skriftsvenskan var stel och konstlad, och man ville att skriftspråket skulle närma sig talspråket, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet.Just nu pågår ett forskningsprojekt under ledning av David Håkansson vars syfte är att undersöka just hur litteraturen under 1830-1930 gjorde svenskan modern.– Vi fick en enklare meningsbyggnad, pluralböjningen av verb slopades, och kortformer av ord gjorde entré, som att skriva mor istället för moder, säger David Håkansson.Författares språk inte längre norm för skriftspråketEfter 1930 förändrades synen på vilket skriftspråk som skulle ses som norm och tidningarnas texter blev istället intressanta för språkvetare och språkvården.Att språkvetare eller en representant från Språkrådet skulle höra av sig till en nutida författare för att få den att förändra sitt sätt att skriva är otänkbart idag.– Jag hade blivit obstinat och sur om någon hörde av sig till mig på det sättet. Det var storsint av Selma Lagerlöf att överväga ändringsförslagen. Jag är inte säker på att jag hade varit förmögen att ta till mig det, säger författaren Lydia Sandgren, vars debutroman Samlade verk kom ut 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.Läs och lyssna mer om litteraturens inflytande över språketSpråkliga förändringar i Gösta Berlings saga artikel från Litteraturbanken av Carin Östman.Språktidningens podd avsnitt 44 Språkrådets nya rekommendationer (från januari 2023) med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och Maria Bylin, en av redaktörerna för boken Språkrådet rekommenderar.Gäster: David Håkansson, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Ulrica Skagert och Jessica Söderlund från bokcirkeln Verkö bok och bubbel.Lydia Sandgren, författare, vars debutroman Samlade verk 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.Programledare Emmy Rasper.

"Att" är ett krångligt litet ord. Egentligen är "att" två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan "att" få för sig att försvinna ur meningar. – Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att. Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.” Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om attVarför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?Finns det dialektala varianter av "att"?Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktionBoken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra. – Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter. – Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.Språkfrågor om godisVarför heter det godis och när började ordet användas?Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?Läs och lyssna mer om godisMer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemmaSocker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell. Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.Programledare Emmy Rasper.

I de flesta europeiska länder börjar barn lära sig ett främmande språk redan i lågstadiet. Hör vilket land som är bäst i klassen på flerspråkighet och hur svensk språkundervisningen kan bli bättre. EU vill att du ska kunna minst tre språkInom EU finns ett mål om att alla EU-medborgare bör behärska minst två språk förutom det egna modersmålet. En ny rapport från EU som kartlagt språkundervisningen i Europa visar att färre än 60 procent av eleverna som går i högstadiet eller motsvarande läser ett andra främmande språk. Däremot är det många unga i Europa som läser ett första främmande språk redan i lågstadiet, nästa alltid engelska, och undervisningen börjar i yngre åldrar nu jämfört med 2013. Hör nyheten från Ekot om språkundervisningen i Europa.Så kan undervisningen i ämnet moderna språk bli bättre– Det är viktigt att vi får in det muntliga i klassrummet, säger Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, som gjort en studie som visar att elever som läser spanska i skolan skriver bättre än de pratar.Eleverna fick själva fick rapportera vad de gjort mest och minst under lektionerna och uppgav då att det de gjort minst var att lyssna och prata det språk de skulle lära sig. Att det skrivna språket dominerar i undervisningen i ämnet moderna språk visar även en granskning från Skolinspektionen från december 2022.– Det talande språket är en egen genre som skiljer sig från skrivet språk och vi måste förbereda eleverna för att kunna lösa verkliga situationer. Man kan inte gå runt med en skriven dialog i fickan och läsa upp den, säger Berit Aronsson.Läs och lyssna mer om språkundervisning"Breddade språkkunskaper viktiga för Europas framtid" artikel om EU-rapporten från Universitets- och högskolerådet. (april 2023)Rapporten från EU som har kartlagt hur språkundervisningen är runt om i Europa heter Key data on teaching languages at school in Europe (från mars 2023)Rapporten från Skolinspektionen om utbildningen i moderna språk heter Skolans arbete för kvalitet i undervisningen i moderna språk (från december 2022)Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäster: Jens Möller, journalist Sveriges Radio. Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.Programledare: Emmy Rasper.

Diminutivsuffix, en förminskningsform som gör betydelsen av ord mindre, finns i många språk men saknas i svenskan. Hör om vad vi gör vi istället och varför -is inte kan räknas som diminutiv. Flera europeiska språk har suffix som går att lägga i slutet av ord för att skapa mindre varianter av ursprungsordet. Tyskan har till exempel -chen och -lein och italienskan -ino och -etto med flera. Men i svenska språket finns inget diminutivsuffix.– Men att svenskan saknar diminutiv håller jag inte med om, vi har prefix som vi använder som diminutiver, som till exempel pytte, mini, mikro och de uttrycker också diminutiv, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk.Språkfrågor om diminutivHur definieras diminutiv?Saknar svenskan diminutiv?Hur skapas diminutiv i olika språk?Är det en form av diminutiv att säga “prateliprata” eller “köpeliköpa”, eller vad är det för fenomen?Är -is, som i bebis, föris, hemlis och grattis ett diminutivsuffix?Har det funnits diminutivsuffix i svenskan förr?Vad finns det för personnamn som är diminutiver?Läs och lyssna mer om diminutiv och -isTjänis, knäppis och brallis; om suffixet -is i modern svenska uppsats av Gunlög Josefsson, professor vid språk och litteraturcentrum Lunds universitet från 2002. Lista från Wikipedia på hur olika språk skapar diminutivLista från Svenska akademien om namns ursprung och betydelse där det går att söka efter namn som är diminutiverKrönika Formen som gör allt gulligt av Sara Lövestam, Språktidningen. (från 2019)Språkkrönika: Mammis undrar var bebis nappis är av Karin Skagerberg, Dagens-Nyheter. (från 3 oktober 2021)Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

Sje-ljudet i ord som stjärna, sjö och skjorta är näst intill unikt för det svenska språket. Hör om hur det svenska sje-ljudet kom till och om varför sje-ljudet har så många olika stavningar. I slutet av 1800-talet ville en grupp som kallade sig för Nystavarna ändra stavningen av sje-ljudet. De ville att alla sje-ljud skulle stavas med sj, alltså sjärna, sjorta, sjed, sjidor och sjoklad. Så blev det inte, istället har vi många olika stavningar av sje-ljudet i svenska.– Det var en ordentlig debatt från 1860-talet och fram till tidigt 1900-tal. Det var ungefär samma argument som används idag om de, dem och dom "varför ska vi sitta och traggla det här? Kan vi inte bara göra det enkelt?", säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språketDäremot fick Nystavarna igenom två andra stavningsreformer som är norm idag. 1906 skickades ett kungligt cirkulär till folkskolorna som förordade att stava v-ljud med v och inte längre med fv eller med hv och att stava alla t-ljud skulle med t och inte med dt.Språkfrågor om sje-ljudetVarför stavas sje-ljudet på så många olika sätt?Har det funnits förslag på någon stavningsreform för att förenkla stavningen av sje-ljudet?Hur många olika sje-ljud finns det egentligen?Varför uttalar en del sje-ljudet i sjukhus med samma sje-ljud som finns i ordet dusch? Och är det ett finare sätt att säga sje på?Varför uttalar en del ordet choklad med ett tje-ljud?Varför stavas ordet genre som det gör?Läs och lyssna mer om sje-ljudetArtikel om hur sje-ljudet från Språkbruk av Martin Persson, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet. Sju, dusch, Mars och tjock i tre generationer (16 mars 2023)65 sätt att stava sje-ljud, en lista från Språket från 2010Här kan du lyssna på det internationella fonetiska alfabetet IPASymboler för de olika sje-ljudenɧ-ljud (det bakre eller mörka sje-ljudet som finns i tex stjärna)ʂ-ljud (det främre eller ljus sje-ljudet som finns i norrländskt stjärna eller i ordet dusch)symbol för tje-ljudetɕ-ljud (tje-ljudet som finns i tjära och kärna) Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

Snusa, röka och vejpa är verb och olika sätt att idag få i sig nikotin. I flera tusen år har människan använt tobak och det har satt spår i språket. Ordet nikotin kommer från det franska ordet "nicotine" och från namnet på den franska ambassadören i Portugal Jean Nicot, som nån gång under 1500-talet tog tobaken till Frank­rike.Men nu har det svenska snuset kommit till Frankrike, unga människor har börjat snusa och fransmännen pratar om trenden "le snus".– De som själva använder snus säger "le snus" men gemene man säger nog fortfarande "tabac à priser" alltså tuggtobak, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Men den franska medierapporteringen om det svenska snuset kan göra att ordet får fäste i språket.– Det är mycket möjligt att det svenska inlånet fäster sig i franskan och vinner mark på bekostnad av "tabac à priser", säger Ylva Byrman.Språkfrågor om snus och cigaretterFransmän har börjat prata om “le snus”, men hur bra funkar det svenska ordet snus i franska språket?Snus är fuktigt så varför säger man snustorr?Vad gör ordet snus i ordet snusförnuftig?Vad betyder snus i orden snusnäsduk, snusbordslitteratur, snusmumrik, snuspedant och snusmoral?Varifrån kommer uttrycket “en pris snus” och har det blivit mindre vanligt?Har fimpa något med det franska “fume pas” att göra?Vad betyder luffarbloss och hur har det använts?Vad finns det för olika slangord för den sista biten på en cigarett?Varifrån kommer uttrycket att “bomma en cigg”?Varifrån kommer vejpa som betyder att röka e-cigaretter ?Läs och lyssna mer om tobak, snus och vejpandeCaroline Kernen, Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga rapporterar som det franska "le snus" (19 januari 2023)Artikel: Nya populära tobaksprodukten bland unga i Frankrike: Snus (från Göteborgs-Posten 6 januari 2023)Tv-inslag från franska BFMTV om snus (från 5 januari 2023)Inslag från Sveriges Radio Göteborg om vejpande: Rektorerna larmar: Mellanstadiebarn använder e-cigaretter (från 2 februari 2023)Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

Myndigheters skämt och kommunikation i sociala medier kan vara ett effektivt sätt att nå ut till medborgare. Men vad händer med förtroendet om språket blir för informellt? Den finska skatteförvaltningen har satsat stort på sina sociala medier och lanserat karaktären “Epic tax guy” och nu senast webbplatsen “Happy taxpayer” som ska lyfta fram skattefinansierade tjänster.– Det är inte så mycket kopplat till sakligt innehåll utan mer ett sätt att få uppmärksamhet. En del gillar det jättemycket och en del tycker att det är oseriöst, säger Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet, som forskat om myndigheters kommunikation på sociala medier.Även svenska myndigheter kan skämta, svenska Skatteverket la ut en post på sociala medier när ormen Sir Väs fångats in om att inte glömma att anmäla folkbokföringsadress vid flytt.– Det tyckte många var kul och det är ett bra exempel för det innehöll ett budskap som är i linje med den egna verksamheten, säger Andreas Nord.Finns risker med att myndigheter uttrycker sig för informelltSpråket i offentlig verksamhet regleras i Språklagen och ska vara “vårdat, enkelt och begripligt.” Enligt Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, finns det risker med att uttrycka sig för informellt som myndighet. – Det kan ge intryck av att det är en verksamhet som det går att förhandla med eller som man är kompis med. Men så är det inte, även om tilltalet är hjärtligt så ändrar det inte på några regler, säger hon.Språkfrågor om formellt och informellt språkEtt företag som erbjuder digitala brevlådor använder ordet “viktigheter” i sin kommunikation. Är viktigheter verkligen ett ord och vad ger det för intryck att använda det?Är epiteten storebror och lillebror neutrala ord att använda i nyhetsrapportering om kriminella eller blir det för familjärt?Hur kommunicerar svenska myndigheter på sociala medier?Hur kommunicerar medborgare med myndigheter i sociala medier?Har x ersatt ks även i formella sammanhang, som till exempel att skriva tillbax, lixom och oxå?Lyssna och läs mer om informellt och formellt språkKrisinformation.se, en del av MSB myndigheten för samhällsskydd och beredskap bad om ursäkt för ett svar som de skrivit till medborgare på twitter. (från Resumé 17 mars 2021)Finska skatteförvaltningens instagram, webbplatsen Happy taxpayer och låten EPIC TAX PARTY Original mix.Tv-programmet Världens modernaste land avsnitt tre med Fredrik LindströmAntologin "Hej, det är från försäkringskassan!" från 1988, redaktör Orvar Löfgren. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitetProgramledare Emmy Rasper.

Inflationen har fått priserna att stiga och har gjort att många vill veta mer om pengar och ekonomi. Men det ekonomiska språket kan vara svårt att förstå. Fackspråk och svengelska kan ställa till det när människor från börsen, banker och finansvärlden kommunicerar med personer utanför ekonomins område. Men det är inte bara ord och uttryck som momentum, "risken är på uppsida" och "vi ska växa bolaget" som ställer till det.– Aktie är ett otroligt ogenomskinligt ord, om vi bara ser det på en boksida utan förkunskap är det helt omöjligt att förstå vad det betyder, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor om ekonomispråketVad betyder momentum som används i ekonomirapporteringen?Varifrån kommer orden bank, saldo och konto?Vad har ordet skatt för ursprung och kan det ha någon koppling till arabiska ordet zakat?Varifrån kommer ordet inflation och uttrycket att det kan "gå inflation i" något?Varför används uttrycket "vi ska växa företaget med..." eller "vi ska växa vinster med..."?Har ordet räkenskap något med skåp att göra?Vad ordet aktie för bakgrund?Rättelse: I avsnittet sägs att ordet "aktie" inte finns på norska och danska. Det är fel. Ordet ”aktie” finns både i danska (”aktie”) och norska (”aksje”). Henrik Rosenkvist hälsar "Också en språkexpert kan ibland bli vilseledd av föråldrade ordböcker och opålitliga nätsidor."Ekonomiska ord och begrepp som förklaras i programmetmomentum"risken är på uppsidan""underliggande affär"produktportföljmanageralågkonjunkturbankkontosaldoskattinflation"växa företaget"räkenskapaktieLyssna och läs mer om ekonomispråkInslag från Ekonomiekot: Hur mycket förstår du av ekonomispråket? (från juni 2011)Analyser och rapportering från Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot.Gäst: Kristian Åström, ekonomikommentator Sveriges Radio.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

Innan den ryska invasionen var Ukraina ett tvåspråkigt land. Idag har språken ukrainska och ryska blivit en del av kriget. Att inte prata ryska ses som en protesthandling. Ukraina har varit ett tvåspråkigt land där ukrainska och ryska har existerat parallellt både i offentligheten och inom familjer. I landet är ukrainska officiellt språk och ryska det största minoritetsspråket.Kriget har förändrat språksituationen i UkrainaI tunnelbanan i Kiev ropas stationerna ut på ukrainska och engelska. Ukrainska politiker, med ryska som modersmål, har slutat prata ryska offentligt. Ukrainska soldater försöker identifiera ryska soldater genom att be dem uttala det ukrainska ordet "palianytsia", som innehåller ett fonem som ryskspråkiga har svårt att uttala.– Det ryska språket har blivit en symbol för den ryska invasionen och den ryska ockupationsmakten och i och med det har ryskan förlorat sin ställning som ett språk som man vill prata i Ukraina, säger Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina.– Tvåspråkigheten har påverkats av kriget på så sätt att människor vill ta avstånd från det ryska och då aktivt väljer ukrainska som sitt huvudspråk, säger Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet.Hör om språksituationen i Ukraina ett år efter den ryska invasionen.Språkfrågor om ukrainska och ryskaVad betyder den ukrainska ortnamnsändelsen -ivka?Kommer ordet Ryssland från Roslagen och har ordet ruskigt något med Ryssland att göra?Lyssna och läs mer om ukrainska och ryskaHör mer av Lubna El-Shantis rapportering i Sveriges Radio. Artikel om de ukrainska språklagarna "Många ryskspråkiga är ledsna över den ukrainska enspråkspolitiken" (från YLE, 25 januari 2022).Artikel om skillnader mellan ukrainska och ryska "Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska" (från Språkbruk, Institutet för de inhemska språken, 13 april 2022)Gäster: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina. Thomas Rosén universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet. Sanna Witt, docent i slaviska språk och lektor i ryska vid institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska på Stockholms universitet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ungdomsspråk och slang förändras i snabb takt. Det som var inne nyss kan snart vara hopplöst ute. Lär dig vad gähda, ajde och ströga betyder och varför du absolut inte ska använda ordet cool. – Det värsta jag vet är när vuxna använder ordet cringe, säger Belmin Nuhic, 23, programledare på Juniornyheterna.Han förklarar att ingen ung person använder orden, cringe, cool eller swag längre och berättar vad de mer gångbara orden gähda, ströga och ajde betyder.Många av de ord som unga använder idag kommer från kulturella fenomen som sociala medier, epadunk och gaming. Språkbruk som är typiskt för en speciell åldersgrupp kallas kronolekt.– Det är egentligen två saker, dels hur ditt språk avslöjar din ålder, men också hur ditt eget språk förändras över tid, det kan handlar om hur stämbanden förändras, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.Språkfrågor om ungdomsspråkVarför säger barn "kopiera" ut när de ska skriva ut och mandala när de menar målarboksbild?Har det blivit vanligare att säga exakt?Vilka ord och uttryck är inne bland 20-åringar?Vilka ord som tidigare var inne har blivit ute?Vad har ordet cool för historia?Hur använder barn och ungdomar orden noob, slay och snitcher?Vad är bitchblicka och vilken spridning har ordet?Lyssna och läs mer om slang och ungdomsspråkLouise och Julia poddar, avsnittet: Podden för dig som är coolSäger du ”gähda” eller ”fest”? Kronolekten avslöjar din ålder (artikel från Sydsvenskan 17 januari 2023.)P3-svengelskan leder oss mot systemkollaps (krönika från Jonna Sima Aftonbladet 17 januari 2023)Lär dig mer om förortssvenska från Institutet för språk och folkminnen.Språkvetare: Susanna Karlsson, 46,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Belmin Nuhic, 23, programledare och reporter på Juniornyheterna, Sveriges Radio.Programledare Emmy Rasper, 40.

Dialekternas död är ett återkommande ämne i språkdiskussioner. Språket gör en hälsokontroll på de svenska dialekterna och konstaterar att dialektutjämning till trots är oron för utplåning överdriven. – Det finns fler dialektala variationer än de flesta tror, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Bristande forskningsintresse, en språklag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus på dialekternas utjämning säger han är anledningar till att många tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar.– Man har bara fokuserat på dialekternas utjämning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att åka ut i fältet och undersöka saken, säger Henrik Rosenkvist.Veckans språkfrågorVilka svenska dialekter har blivit mest utjämnade och vilka har bevarats bäst?Kunde människor från olika delar av Sverige förstå varandra förr när dialekterna var mer utpräglade?Vid vilken ålder fästs ens dialekt?Är det vanligt att överdriva sin dialekt när man skämtar?Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?Lyssna och läs mer om dialektutjämning och dialektPoddserien När gotländskan tystnarArtikeln Tillfälligt varietetsskifte som social resurs (från sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att läsa.Inslag i Studio Ett "Håller Youtube på att förändra den svenska dialekten?"Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien När gotländskan tystnar. Programledare Emmy Rasper.

Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som orsaken till varför, backa bak, CD-skiva och AT-tjänstgöring. Veckans språkfrågorVad är skillnaden på tautologi och pleonasm?Varför har det blivit vanligare att skriva “även fast” och är det fel?Formuleringar som “orsaken till varför” och “orsaken beror på” förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?Är uppmaningar som “sluta skjut” och “passa på att njut” språkligt korrekta?Är “enkätundersökning” ett onödigt ord?Läs mer om tautologiKapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ordet analfabetism har blivit känsligt, många pedagoger och forskare undviker det helt. Men problemet finns kvar. Att inte kunna läsa och skriva i ett informationssamhälle är ett funktionshinder. Det här specialavsnittet av Språket i P1 handlar om det alltmer känsliga ordet analfabetism. Hur är det att vara barn till föräldrar som inte kan läsa och skriva? Vem är egentligen analfabet och vad är det bästa sättet att knäcka bokstavskoden för en som är vuxen?I programmet hörs:Gulistan Kavak, socionom och skolkurator som skrivit böckerna "Analfabetism : det osynliga funktionshindret" och "Min mamma kan inte läsa och skriva"Noor Mohamed Noor, med flera elever på SFI i Kviberg i Göteborg.Ivana Eklund, föreläsare och utbildningskonsult inom bland annat svenska som andraspråk."Språket special: Mina föräldrar är analfabeter" är gjord av Emma Engström i januari 2023.

Språket frossar i språkligt ägande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen Obehöriga äga ej tillträde. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande använder -a för att markera genitiv. Veckans språkfrågorHur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga äga ej tillträde" har lyckats överleva så långt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvällspromenad (med -s). Finns det rätt och fel när det gäller foge-s?Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa säger busshållsplats i stället för busshållplats?Hur används genitivformerna dens respektive dess?Vilka regler gäller för namn som innehåller genitiv, t ex Borgholms kyrka?I vilka sammanhang används a- för att markera genitiv?Är bevarade genitivformer från fornnordiskans dagar något specifikt för en del av Sydsverige?I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel från 2009 uppgavs att a-genitiv då var på väg bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?Finns det något som skulle kunna vända trenden och rädda kvar a-genitiven?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.Programledare Jens Möller.

Hahaha...!!! Skratt kan kännas glatt och smittande. Andra skratt uttrycker t ex nervositet. I Språket om humor i vardag och offentlighet samt humorns roll i maktspel. Jodå, det blir även en del skratt! Veckans språkfrågorÄr pappaskämt en modern företeelse, vet man vilket som var det första kända pappaskämtet?På vilka sätt kan man försöka utöva makt genom humor?Finns det tecken på att kvinnliga komiker har blivit mer accepterade idag än för 10-15 år sedan?När det gäller humor är det lätt att associera till offentlig komik t ex på scen eller i tv. Men vilka funktioner kan humor och skratt ha i vardagliga samtal bekanta emellan?Vad händer när någon försöker vara rolig, på en scen eller i vardagslivet, men ingen skrattar?Vad betyder ordet vits?Vad är "språkvetarförklaringen" till varför det kan uppstå humor i en ordvits?Är det sant att göteborgare håller ordvitsandet vid liv?Det finns många olika sorters humor, som slapstick, satir, parodi m m. Finns det viss typ av humor som ses som "finare" än annan?Finns det språkligt baserad humor som är universell, eller är verbal humor begränsad till t ex vissa regioner och språkområden?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Hanna Söderlund, humorforskare och lektor i svenska vid Umeå universitet.Programledare Jens Möller.

På smällen och valpa, avlida och dö. Språket kopplat till livets början och slut är ibland förvirrande och tabubelagt. Och födelsens mirakel tycks ha gett förvånansvärt få avtryck i svenska språket. Veckans språkfrågorAtt barn föds är bokstavligt talat det mest ursprungliga i mänskligt liv, hur har det färgat språket?Vem är det som blir "förlöst" vid en förlossning; är det barnet, modern eller kanske båda två?Att pilta sägs vara en snabb förlossning där barnmorskan inte hinner få på sig handskar och därför tar emot barnet med sina bara händer. Vad är bakgrunden till begreppet pilta?Vad är den ursprungliga betydelsen av jordemor, alltså ett äldre ord för barnmorska?Vilka ord finns för barnmorska på olika språk?En kvinna kan amma sitt barn. Men hur korrekt är det att säga att barnet ammar?En kvarleva är ju en rest av någon död. Varför heter det då kvarLEVA?Flera lyssnare har reagerat på att medier ofta använder verbet dö i stället för t ex avlida, gå bort, omkomma eller stupa. Varför används dö på det sättet?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.

Sporttvätt, epadunk och hungersten - där har vi några av årets nyord. Språkets inbjudna panel diskuterar den pinfärska nyordslistan samt analyserar språkåret 2022. Vi önskar GOTT NYTT SPRÅKÅR 2023! Här kan du läsa pressmeddelandet om 2022 års nyordslista.I Språkets nyårspanel ingår:Sofia Tingsell, språkvårdare m m på Språkrådet.Patrik Hadenius, chef för Norstedts förlag och tidigare chefredaktör för Språktidningen.Susanna Karlsson, Språkets återkommande expert samt docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.Musiken som spelas i avsnittet är Ragga Epa med Dvnk1.

Inför jul bjuds på en språklig gott-och-blandat-påse. Hör frågor och svar om bl a anglicismer och frasen med det sagt. Därtill excellerar vår egen språktomte i parallellhomonymi vad kan det vara? Veckans språkfrågorEn lyssnare har skrivit ner hundratals engelska uttryck från senaste säsongen av tv-såpan Farmen. Varför väcker anglicismer och engelska ord i svenska språket så starka känslor?Svenskans såg och engelskans saw har samma två betydelser på båda språken (verktyget man sågar med och preteritumformen av verbet se). Finns det fler liknande fall, och finns det någon benämning för ord som har samma dubbla betydelser på olika språk?Hur kommer det sig att vi i svenskan använder negationer i positiva fraser, t ex "nej, vad kul!"? Eller "kan inte du räcka mig saltet?" Varför är vi negativa helt i onödan?Finns det någon regel för vad man kallar ortsbor i en stad, till exempel göteborgare eller Trollhättebo?Flera lyssnare upplever frasen "med det sagt" som en trend bland t ex politiker och journalister. Vad har uttrycket för innebörd?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.

Ställtid, historiskt presens och middag som tidsangivelse. Språket handlar om hur vi talar om tiden, som vissa tycker går alltför fort. Fast gästen Bodil Jönsson hävdar bestämt att vi har gott om tid! Veckans språkfrågorHur bra är vårt språk är på att fånga och beskriva tid?Kan man verkligen använda ordet "historisk" när något händer för första gången, t ex att det för första gången väljs en kvinnlig ledare i något land?Är användandet av historiskt presens, till exempel inom polisen, ett försök att underlätta förståelsen för människor som kan ha svårare att förstå komplexa meningar med olika tidsformer?Om man använder middag som tidsangivelse, betyder det då ungefär mitt på dagen eller den senare tid då flesta äter middag?Vad är ställtid?Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid kom 1999 och sålde snabbt i hundratusentals exemplar. Vilket behov fyllde den boken just då?En lyssnare uppfattar det som att hans barn och deras kompisar pratar fortare än vad hans egen generation gör. Samtidigt upplevde lyssnaren det som att hans mor-och farföräldrar pratade långsammare än vad hans generation gör. Pratar generationerna snabbare och snabbare?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Bodil Jönsson, fysiker och författare till flera böcker om tid.Programledare Jens Möller.

Många vokalljud och outtalade konsonanter - det är ett par av trösklarna för svensktalande som vill förstå danska. Fast Åsa Nilsson, som studerar danska, har blivit helt förälskad i vårt grannspråk! Veckans språkfrågorHur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att hitta ett gemensamt nordiskt språk?Skulle norska, svenska och danska ansetts som dialekter om Norge, Sverige och Danmark vore ett land?Det finns många "falska vänner" mellan svenska och danska. T ex betyder danskans værelse inte varelse, utan rum. Är de "falska vännerna" ofta samma gamla ord som har kommit att få olika betydelser på svenska och danska, eller är det vanligare att det är ord med helt olika bakgrund som bara råkar låta ungefär likadant?Vilka är utmaningarna för en svensktalande som vill lära sig danska?Hur många vokalljud finns på danska?Hur är det danska talsystemet uppbyggt?Vad säger forskningen om språkförståelsen mellan svenskar och danskar?För ungefär tio år sedan blev det stor uppmärksamhet kring professor Dorthe Bleses studie om att danska språkets många vokaler och få konsonanter bidrar till att det tar något längre tid för danska barn att utveckla sina språkkunskaper jämfört med många andra barn. Vad finns för tankar kring den studien idag?Slutledet i namnet Sverige är danskans ord för rike - rige. Bär vårt land namnet Sverige och inte Svea rike tack vare våra grannar i söder, och är det läge att byta benämningen på vårt land till svenska och kalla nationen Sverike?Språkexpert Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Medverkar gör även danskstudenten Åsa Nilsson och danskläraren Allan Hansen, båda knutna till Stockholms universitet.Programledare Jens Möller.

Prefix och suffix är små orddelar med makt att helt ändra ords betydelse. I Språket möter vi forskaren som har undersökt suffixet -ande, och programledare Jens missförstår ordet kontraaltskrockande. Veckans språkfrågorVad är definitionen på prefix?Varför heter det oväder, det borde ju betyda att det inte är väder?Prefixet o- används ofta för att ge ett ord motsatt betydelse, som i intressant/ointressant. Fast det gäller inte rolig/orolig. När slutade rolig att betyda lugn på svenska?Finns det exempel än orolig där o-prefixet kan förvirra?Vad är bakgrunden till begreppen plastpappa och plastmamma, och vad lägger en för värdering i att lägga till plast- som prefix?Louise Holmer har skrivit en doktorsavhandling om det mångsidiga suffixet -ande. Hur används det?År 1900 valde redaktionen för SAOL att stryka de flesta ord som slutar på -ande ur ordlistan. Varför?Hur vanligt är det att dagens skribenter använder -ande kreativt för att skapa nya ord?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Medverkar gör även Louise Holmer, som har skrivit doktorsavhandlingen Neutrala substantiv på -ande i text och ordbok.Programledare Jens Möller.

Jaktlagen är vår "kanske mest konservativa språkmiljö", enligt Språkets expert, med bl a många bevarade dialektformer. Hör jaktuttryck som har färgat allmänspråket samt om olika syn på dagens jaktspråk. Veckans språkfrågorVilken är bakgrunden till ordet skåre, alltså ett skydd eller kamouflage vid stränder när man jagar sjöfågel?Att skamma ett vildsvin innebär att skadeskjuta det. Varifrån kommer ordet?Varför kallas samma jaktaktivitet pass i södra Sverige, men post i norra delen av landet?Vilka jaktuttryck har sökt sig in i allmänspråket?Vilka typiska exempel finns på hur icke-jägare missförstår ord eller uttryck kring jakt?Vad betyder vildnaden?Hör en diskussion om olika syn på jaktbegrepp som viltvård och populationsbegränsning.I södra Östergötland finns äldre jägare som använder ordet fredja. Vilket är ordets ursprung och hur och var det använts?På engelska betyder ordet endling den sista individen av en art som är på väg att försvinna. Vilket ord kan använda för detta på svenska?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Magnus Rydholm, kommunikationschef på Svenska Jägareförbundet.Camilla Bergvall, ordförande för Djurens Rätt.Programledare Jens Möller.

Rättstolkar, vårdtolkar, teckenspråkstolkar, EU-tolkar... Att snabbt översätta mellan olika språk är ett ansvarsfullt uppdrag som kräver stresstålighet och nyfikenhet - och stor språkkompetens, förstås! Veckans språkfrågorI vilka olika sammanhang i Sverige händer det att man använder tolk?Vad säger forskningen om de största svårigheterna när det gäller att tolka mellan olika språk?Om man behöver använda tolk t ex under ett sjukvårdsbesök - hur säker kan man vara på att tolken verkligen översätter det som sägs och inte tar bort eller lägger till viktig information? **Hur vanligt är det i Sverige idag att barn måste tolka åt sina föräldrar?EU:s tolkar i Bryssel måste lyssna på och förstå avancerade resonemang, samtidigt som de säger vad personen sa för några sekunder sedan. Hur klarar hjärnan av det "dubbelarbetet"?EU satsar motsvarande 11-12 miljarder kronor per år för att tolka och översätta mellan unionens 24 officiella språk. De pengarna skulle kunna användas till annat om EU hade ett gemensamt officiellt språk. Varför är flerspråkigheten värd så mycket?Vad behöver man kunna, och hur behöver man vara som person, för att fixa att jobba som tolk?Hur lätt eller svårt är det att hitta svenska tolkar till Bryssel?Vilka utbildningsvägar finns för den som vill börja jobba i Sverige som t ex rättstolk eller vårdtolk?Hur kan en tolk göra för att översätta ord som är typiska för ett land, till exempel svenskans vabba eller norskans russebuss?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Medverkar gör även Stefanie Selmer och Daniel Pashley, som båda är tolkar vid EU-kommissionen i Bryssel.Programledare Jens Möller.** Muntlig tolkning bör ske enligt god tolksed, som är definierad av Kammarkollegiet. Susanna Karlsson talar i avsnittet om god translatorssed, vilket gäller skrivna översättningar. De relevanta skrivningarna i tolk- och translatorsseden är dock snarlika.

I ortnamn kan vi finna flertusenåriga språkliga spår. Hör om bakgrunden till det jämtländska namnet Namn - jo, byn heter Namn. Och filmhjälten Rambo sägs ha tydlig koppling till ett svenskt ortnamn. Veckans språkfrågorEnligt en undersökning från Språktidningen tycker svenska folket att Morgongåva är landets vackraste ortnamn. Hur har samhället väster om Uppsala fått sitt namn?Språkvetenskapligt, varför är det intressant att ta reda på vad vi har kallat olika platser och varför?I Västsverige finns orter som Lerum, Naum, Vedum, Tanum och Kvänum. Vad betyder -um?Varför heter det Östersjön när det ju är en del av världshavet?Varför har prickarna fallit bort på ostkusten men inte på västkusten?Vad har filmhjälten Rambo för koppling till Ramberget i Göteborg?Hur kan en jämtländsk by ha namnet Namn?En plats som heter Dödre, har den med döden att göra?Forskaren Josefin Devine har, som en del av sin doktorsavhandling, undersökt runt 150 namn på fäbodar i socknarna Hackås och Oviken i Jämtland. Vilka är de vanligaste orden som ingår i fäbodnamnen?Jämtland var länge norskt, först i mitten av 1600-talet blev landskapet en del av Sverige. Hur mycket av det norska arvet märks i Jämtlands ortnamn?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Josefin Devine, forskningsarkivarie på Institutet för Språk och Folkminnen som har gjort en doktorsavhandling om ortnamn i två socknar i Jämtland.Programledare Jens Möller.

Vi har få svenska ord för att beskriva dofter, något fler för smaker. Kanske är en utveckling på gång? Språket handlar även om en ny bok som samlar hundratals språkliga uttryck kring mat och dryck. Veckans språkfrågorSvenska språket saknar ord för att berätta hur det luktar. Hur kan man få veta mer om språk och dofter samt vilka ord man i svenskan använder för att gestalta luktsinnet?Om man har svagt luktsinne kan man knappast säga att man luktar dåligt utan att bli missförstådd. Varför finns det inget verb för förmågan att känna dofter?I vilken mån pågår arbete för att utveckla den språkliga terminologin kring smaker och dofter?Det finns olika åsikter huruvida det är bra eller dåligt om något "smakar fågel". Vad finns det för bakgrund till uttrycket och hur används det idag?Varifrån kommer ordet kantarell, och vad kallades svampen i Sverige innan Linné gav den sitt vetenskapliga namn**?Vissa filmjölksprodukter sägs ha "spritsig smak". Kan man använda ordet spritsig på det sättet?I förordet till nya boken Maten i vårt språk står att det är "lätt att skapa nya metaforiska uttryck utifrån mat som ämnesområde". Om det stämmer, varför är det så?På vilket sätt är matuttryck intressanta, rent språkligt?I uttrycket mums filibaba betyder ju mums att något smakar gott. Men vad betyder filibaba?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Carl Ahlstrand, författare och språkkonsult.Programledare Jens Möller.** OBS! I programmet nämns att Linné gav kantarellen ett vetenskapligt namn. Namnet idag är Cantharellus cibarius. Linné kallade dock den gula svampen Agaricus cantharellus. Det nuvarande namnet uppkom först på 1800-talet. Språket beklagar den delvis felaktiga uppgiften.

Rövsmör och jetski, vad betyder det? Språket handlar om mustig yrkesjargong och förortsslang. Hör om rörmokares ofta grova slanguttryck och varför s k affrikativt uttal kan vara viktigt i förorten. Veckans språkfrågorVad räknas som slang?Frilla är ett gammalt ord för konkubin/älskarinna. Numera är det ofta slang för frisyr. Har orden samma ursprung?Vad är orsak till de namn på fiskarter som nu används som slangord bland ungdomar, som lax, röding och torsk?Hur kommer det sig att slanguttrycken bäng och bänger tycks ha i princip motsatta betydelser - någon som är knasig/dum respektive något som är riktigt bra?Vad spelar den s k förortsslangen för roll för gymnasieungdomar i invandrartäta förorter?Vad kan det få för effekt för unga i förorten om de använder "fel språk i fel situation"?Vad är förortsslang?Vad betyder rövsmör?Rörmokarslang kan vara ganska grov. Finns det annan yrkesjargong i Sverige som låter på liknande sätt?I vilken mån utvecklas idag ny yrkesjargong?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Karin Senter, som har disputerat vid Uppsala universitet med avhandlingen Att göra förort: Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrundProgramledare Jens Möller.

Vad krävs för att en svensk i Frankrike ska uppfattas som infödd fransos? I veckans Språket hör vi ett delvis överraskande svar. Dessutom om programledarens tveeggade känslor inför franska språket. Veckans språkfrågorHur ser franskans ställning ut i svenska skolan idag?Hur har franskans ord för trumma (tambour) kunnat bli tambur på svenska?Ordet miljö kommer ju från franska (millieu) där det betyder ungefär mitten. På franska talar man snarare om omgivningen, l'environnement, i de frågor som vi benämner som miljöfrågor. Kan ni reda ut varför?Flygskam är ett modernt svenskt ord som sägs ha letat sig in i franska språket. Vilka äldre ord har franskan lånat in från svenska eller andra skandinaviska språk?Stockholms universitet har studerat i vilken mån svenskar som har flyttat till Frankrike i vuxen ålder talar så god franska att de kan uppfattas som infödda fransoser. Vilka är de huvudsakliga slutsatserna i studien?Vilka är de svåraste språkliga nötterna att knäcka för svenskar som vill bli fullt bekväma med franska språket?På en skylt vid ingången till en svensk stormarknad stod "entrè". Varför använder man här grav accent i stället för akut accent?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet.Programledare Jens Möller.

Skärpt språklag och högre status för minoritetsspråk - det är exempel på frågor som "språklobbyister" driver. Språket handlar om organisationer och privatpersoner som försöker påverka språkpolitiken. Veckans språkfrågorVad är en språklobbyist?Vilka är de viktigaste språkpolitiska aktörerna i Sverige?Hur stor roll har riksdag och regering som språkpolitiska aktörer?Vad vill organisationen Språkförsvaret försvara, och mot vad?Hur försöker katalanska och samiska organisationer påverka EU språkpolitiskt?Vilka exempel finns på samiska ord som svenskan har lånat?Har de svenska dialektorden gatt och syta koppling till sydsamiskans galkedh och syjhtedh?Finns några tecken på att allmänhetens passion för språk är på väg att falna?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitetövriga medverkande:Per-Åke Lindblom, ordförande för SpråkförsvaretMarga Payola, internationell koordinator för katalanska Internacional Plataforma per la LlenguaElle Merete Omma, ansvarig för EU-enheten på SamerådetProgramledare Jens Möller

Kasus och personböjning av verb är grammatiska egenheter som har nötts bort från svenskan. Blir vårt språk allt enklare, och i så fall varför? Språket gräver i olika aspekter av språklig komplexitet. Veckans språkfrågorFlera av Språkets lyssnare har fått intrycket av att vårt språks grammatik var mer komplex eller avancerad förr. Är det korrekt?Hur kommer det sig att analfabeta medeltidssvenskar hade ett behov av fler kasus än vi har idag?När "peakade" den svenska grammatiken och var som mest komplex?Finns det några teorier om hur snabbt språkliga förändringar kan gå, till exempel hur snabbt ett oregelbundet verb kan ändras och få regelbunden böjning?Om vi backar 700-800 år, hur sa man då i Sverige "jag är" och "vi är"?Vilka mekanismer låg bakom att pluralformerna för verb alltmer försvann ur svenskan?Vilka exempel finns på historiska språkförändringar som har lett till högre språklig komplexitet?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Adam Horn af Åminne, som har disputerat med en avhandling om personböjning av verb i nordiska språk.Programledare Jens Möller.

Språket handlar om den historiska ordboken SAOB, vars framtid nyligen var hotad. Vår språkexpert förklarar hur en ordbok kan få hjärtat att banka. Och hur är det med förkortningarna i ordlistan SAOL? Veckans språkfrågorNär uppskattas SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) vara klar?Ordet inföding blev definierat av SAOB 1933 som i första hand en person av "färgad eller ociviliserad eller halvciviliserad ras". Hur känns den definitionen idag?För den språkintresserade allmänheten, vilken blir den enskilt viktigaste förbättringen av SAOB när den har uppdaterats?Jobbet med SAOB startade på 1800-talet. Hur gick det då till när man skulle hitta alla ord och deras definitioner?Vad avgör vilken sorts förkortningar som tas upp i Svenska Akademiens Ordlista? Varför finns till exempel bh men inte hb?Hur går det till när ord till nya upplagor av ordböcker väljs ut? Vem nominerar ord och vem beslutar om de kommer med?När kom historiens första ordbok ut?Flera av Språkets lyssnare klagar över att SAOB idag är svårläst med tättskrivna sidor och många förkortningar. Kommer SAOB bli mer läsbar framöver?Författaren Pip Williams menar att den engelska ordboken Oxford English Dictionary var jävig till förmån för mäns upplevelser när den skapades för över 100 år sen. I vilken mån kan det stämma även för åtminstone delar av SAOB?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitetövriga medverkande:Bodil Rosqvist, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens OrdbokMats Malm, ständig sekreterare Svenska AkademienPip Williams, författare till romanen De förlorade ordens bokProgramledare Jens Möller

Språket bjuder in till nordiskt mästerskap i dialekter. Bland annat undrar vi i vilket nordiskt land man kan hitta de flesta och mest särpräglade dialekterna. Vi tar även upp en riktig skitfråga. Veckans språkfrågorVilken kan sägas vara den nordiska dialektfrågan nummer 1 just nu?Hur kan det komma sig att grannländerna Sverige och Norge har så diametralt olika syn på dialekter, och vad gör det för folksjälen?En lyssnare pekar på att man i Norge kan höra många olika dialekter på tv/radio, vilket fallet inte är på samma sätt i Sverige. Samtidigt finns i Sverige särpräglade dialekter som bondska. Är det Norge eller Sverige som har flest speciella dialekter?I vilket av de nordiska länderna finns de flesta och mest särpräglade dialekterna?Hur mycket finns av dialekter inom det finska språket?En lyssnare från Värnamo-trakten noterade att hennes mormor i sin dialekt använde ord som finns i danska och norska. Är detta ett personligt drag eller finns det småländska dialekter som har plockat en hel del från våra grannspråk?Vad är skillnaden mellan en dialekt och ett språk?I vården i Umeå kan anställda hjälpa äldre människor "på klo", alltså toaletten. Dessutom finns det dialektala uttrycket "gubba", vilket betyder att bajsa. Varifrån kommer detta?Älvdalska klassas i Sverige som en dialekt, men en expertgrupp inom Europarådet sade häromåret att älvdalskan bör klassas som ett språk. Finns några tecken på faktisk förändring när det gäller älvdalskans officiella status i Sverige?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Dagens Nyheters chef vill att läsare fortsatt ska höra av sig och "reagera på slappa formuleringar eller språkliga fel" i tidningen. Språket undersöker tidningsspråket i en tid efter korrekturläsarna. Veckans språkfrågorVarför är det så många journalister som inte verkar känna till att adjektiv slutar på -e när det beskriver någon av manligt kön och -a när det är någon av kvinnligt kön?Hur ofta hör Dagens Nyheters läsare av sig med synpunkter på tidningens språk?Hur många av tidningens anställda arbetar huvudsakligen med rent språkliga frågor?Vilken typ av forskning sker i Sverige om utvecklingen av mediernas språk, till exempel efter att korrekturläsarna försvann från tidningarna?Vad är bakgrunden till ordet sykofant, som tycks ha blivit vanligare i medierna efter Rysslands invasion av Ukraina?Vad är ursprunget till uttrycket "i ju med detta" som i viss tidningstext har använts i stället för "i och med detta"?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter. Programledare Jens Möller.

Har alla politiker gått i "slingerskola"? frågar en av Språkets lyssnare. Inför valet analyserar vi politikernas retoriska knep för att få fram sina budskap och undrar hur politiker kan "ta ansvar". Veckans språkfrågorHar alla politiker gått i "slingerskola"?Varför förväntas politiker ofta "ta ansvar" för misslyckanden genom att avgå i stället för att försöka reda upp situationen?Vilka har varit de vanligaste orden som partierna har använt i sina valmanifest genom historien?Vissa som inte sympatiserar med Socialdemokraterna kallar dess medlemmar för "såssar". Hur kommer det sig?I vilken mån påverkar sociala medier, med sitt ganska kortfattade språk, den påstådda polariseringen i den politiska debatten?Vad går att säga, med vetenskaplig grund, om hur det politiska språket och retoriken påverkar hur folk väljer att rösta?Medverkande Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Gunilla Almström Persson, lektor vid Stockholms universitet, som forskar om språk och makt. Programledare Jens Möller.

Blåbrun och hjärtland ses som exempel på ord som sticker ut under årets valrörelse. Språket fokuserar på politisk retorik inför det kommande valet och diskuterar t ex vad en "hög politiker" är. Veckans språkfrågor:Vilka ord och uttryck har hittills satt prägel på valrörelsen?Vad har hänt språkpolitiskt i Sverige på senare år?Hur OK är det att skriva eller säga "hög politiker", borde det inte vara "högt uppsatt politiker"?Är "icke-västlig" en term från kalla krigets dagar, eller när började man se på världen som västlig och östlig?Varför är det så vanligt att politiker och andra ofta inleder sina svar på frågor med "ja men..." eller "nej men…"?Gäster i programmet är Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio Ekot samt Magnus P. Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet som forskar om bland annat politikens språk.Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Lång hårig sjuk sköterska. Språket handlar om särskrivning, svenskans kanske största irritationsmoment. Fast hur ofta leder särskrivning till rena missförstånd, och var det verkligen bättre förr? För mer än var femte svensktalande är särskrivning det språkfenomen som irriterar mest, enligt Språktidningens undersökning våren 2022.Veckans språkfrågorVarför är särskrivningar så irriterande för så många?Har det funnits historiska trender när det gäller särskrivning, och hur kommer det sig i så fall att detta har förändrat sig över tid?Ska uttryck som i natt (inatt) och i morgon (imorgon) särskrivas eller inte?I programmet medverkar Anna Heuman, som nyligen disputerade vid Örebro universitet med en avhandling om hur användare i sociala medier agerar "språkpoliser" i relation till bl a särskrivningar. Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

I Språkbiten, "Språkets lillasyster", besvaras språkfrågor hela sommaren i P1. Här kan du redan nu ta del av samlade språkliga samtal kring t ex hen, regimer och att få en kvinna på fall. SpråkfrågorVad är orsaken till att alla inte pratar samma språk?Var går gränsen mellan en regering och en regim?Varifrån kommer uttrycket "att få en kvinna på fall"?Finns språkligt samband mellan att klippa på skrå, dvs diagonalt i tyg, och skrå som i hantverksskrå?Hur ser ordningen ut i alfabet som inte är latinska?Finns en ny betydelse i "sukta"?Håller "tänker" på att ta över från "tycker" och "tror"?Hur översätter man ordet hen till t ex engelska, tyska och franska?Hur stora är möjligheterna att avslöja en persons identitet genom att räkna frekvensen av vissa ord och uttryck som vederbörande använder?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Inför midsommar bubblar Språket om festliga, starka drycker. Det blir historik, nutid och problematisering kring suputer, likörer och ölbryggning. Självklart finns även alkoholfritt alternativ! Veckans språkfrågorVarifrån härstammar uttrycket spik nykter?Vad betyder -ut i suput, är det samma slutled som i drasut?I Bellmans Bort allt vad oro gör används ordet likör generellt för alkoholhaltiga drycker. Har betydelsen förändrats med tiden?När började vi tala om bruk, riskbruk och missbruk när det gäller alkohol?Vad är ursprungsbetydelsen av brygg- i ordet brygghus?Kan man brygga vin?Går det att säga påtår även om andra drycker än kaffe?Hur har betydelseförskjutningen av ordet färdknäpp skett - från lite alkohol så att man klarar sig på resan till att ha sex för att framkalla en förlossning?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Vissa vill absolut värna ordet järnväg. Andra vill undvika det negativa uttrycket "att vara ute och cykla". Vi pratar om trafikens språk, ett ämne som engagerar många av Språkets lyssnare. Veckans språkfrågorVad är ursprunget till hållplats som benämning för stopp för buss och annan kollektivtrafik?Varifrån kommer det negativt laddade uttrycket "att vara ute och cykla"?Finns det transportrelaterade uttryck som riskerar att snart gå ur tiden?Hur väl passar verbet "köra" när man framför en båt eller ett flygplan?Enligt lyssnare hörs dagligen i radio uttryck som tågstation och tågräls. Är ordet järnväg på väg att utrotas?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet samt Anica Stenberg vid Sveriges Radios trafikredaktion. Programledare Jens Möller.

"Jag såg de när dem gick på vägen". Känslorna flödar ofta när folk rör ihop subjekts- och objektsformer av tredje person plural. I Språket om en möjlig stavningsreform där dom ersätter de och dem. Veckans språkfrågorFlera av Språkets lyssnare har reagerat på det de ser som felaktig användning av pronomenet dem, alltså objektsformen av tredje person plural. Har det blivit vanligare att det här felet dyker upp?Skulle en dom-reform leda till en förflackning av språket?Vilket är det viktigaste argumentet för att genomföra en reform där dom ersätter de och dem?Vad krävs för att genomföra en stavningsreform, vilka bestämmer?Vilka tidigare stavningsreformer har genomförts i Sverige?Angående possessiva pronomen sas i tv "president Macron besökte Marseille som ett led i hans presidentvalskampanj". Skulle inte "...sin presidentvalskampanj" ha passat bättre?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Får man säga "bruden" till en kvinna? Varför kallas fotbollsspelande pojkar "gubbar"? Finns kvinnliga gentlemän? I Språket om hur vi benämner varandra och vad det betyder t ex för våra maktrelationer. Veckans språkfrågorÄr "Tjena, brudar!" ett sexualiserande sätt att omtala eller tilltala flickor och kvinnor? Eller är det neutralt, skämtsamt eller kanske rentav stärkande?Varför blir fotbollsspelande pojkar som inte ens har kommit i puberteten ofta kallade "gubbar" av tränare m fl när de är ute på fotbollsplanen?Vad händer med de i mitt tycke neutrala orden flicka och pojke, håller de ställningarna i språkbruket?Finns en motsvarighet till gentlemän för kvinnor?Ordet väninna betonar att ens kvinnliga vän står en nära. Finns motsvarande för manliga vänner?Är det språkligt korrekt att säga att ett damlag i ishockey med en spelare utvisad är "en man mindre"?En lyssnare upplever ordet tjej som "en diminutiv, en förminskning, urtvättning, utsuddning av betydelsen kvinna eller flicka". Finns det något nedvärderande i att kalla en person tjej?Vad betyder det för maktförhållandena oss emellan vilka termer vi använder när vi benämner varandra?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Änna, parra och dekadarier - Språket handlar om göteborgskan förr, nu och i framtiden. Dialektforskaren Lars-Gunnar Andersson är orolig över att unga inte förstår vissa typiskt göteborgska uttryck. Veckans språkfrågorVad betyder uttrycket "inga dekadarier" och var kommer det ifrån?Sophie Elkan skrev en historisk roman om John Hall den yngre, som levde runt sekelskiftet 1800. Hur kan John Hall den yngre ha låtit, skulle man tycka att han talade göteborgska om det gick att höra honom? Och hur lät vanligt folk i samma stad i samma tid?Det engelska ordet chat betyder samtal eller småprat. Det liknar det göteborgska tjôta, vilket också kan betyda småprat. Kan det vara så att chat och tjôt är besläktade?Det finns exempel på hur barn som pratar t ex göteborgska snabbt byter till stockholmska eller mälardalska när de leker. Hur vanligt är denna typ av dialektbyten och vad är orsaken?Hur ser utbredningsområdet ut för göteborgska?Dessutom diskuteras frågor som dialekters olika prestige och framtiden för den klassiska Göteborgsdialekten. Programmet spelades in inför publik den 5 maj 2022 i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Enligt språklagen ska myndigheter använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Ändå finns svåra byråkratord som avaktualisering och anhängiggöra. Språket handlar om kanslisvenska och klarspråk. Veckans språkfrågorArbetsförmedlingen har just prisats av Språkrådet för sitt klarspråksarbete. Samtal om hur myndigheten har jobbat för att göra sina texter mer begripliga.Under senare år har jag noterat att man i media och bland politiker nästan aldrig använder ordet problem. Allt är numera utmaningar. Varför?Är arbetskraftsreserv ett olämpligt ord att använda i offentlig verksamhet?EU:s lagtexter är ofta är svåra att förstå. Där finns långa meningar, många bisatser och ibland ord som sällan används i svenska. Beror detta på dåliga översättningar i Bryssel?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marianne Ek, språkvårdare vid Arbetsförmedlingen. Programledare Jens Möller.

Annektering, krigföring och krigsinvalider. Vi pratar om krigets språk apropå invasionen av Ukraina. Språkexpert Henrik Rosenkvist ser även humor och kreativitet i militärt språkbruk. Veckans språkfrågorKan sanktionera betyda både att godkänna något och att införa sanktioner, dvs en straffåtgärd, mot någon?Vad är det för likheter och skillnader mellan orden invasion, ockupation och annektering?Finns det en vettig översättning till svenska av det engelska begreppet "fear mongering", att medvetet sprida skräck i en befolkning?Får man säga krigsinvalid på svenska, eller bör det ersättas av ett mer "politiskt korrekt" begrepp?Varför heter det "krigföring" i ordböckerna medan nästan alla andra sammansatta ord med krig som förled har ett foge-s?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Lost in translation? Språket handlar om svåra val inom översättning. Vi snackar ordvitsar, dikter och översättarens frihet. Veckans språkfrågorHar ordet översättning att göra med manuell typsättning i forna tiders tryckpressar?Vid översättning av lyrik, blir det då en ny dikt eller en version av originaldikten?Inom sjukvården kan tolkar lämna vissa ord, t ex magnetkamera, oöversatta från svenska. När bör översättaren eller tolken insistera på att hitta en bra översättning av ordet?Hur fri bör översättaren vara i relation till t ex meningsbyggnad i originalspråket?När kan kulturella eller samhälleliga skillnader motivera att översättaren justerar vissa begrepp så att de blir mer lättbegripliga i Sverige?Är det okej att översätta till okej i svensk undertext till en film som utspelar sig för mer än 100 år sedan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Niclas Hval, översättare samt lärare i litterär översättning på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Språkliga missförstånd och feltolkningar av ords ursprung kan generera helt nya ord i svenskan. Fenomenet kalls folketymologier och har skapat ord som coollugn och handburgare. Veckans språkfrågorHur uppkommer en folketymologi?Kan ordet byfåne vara ett folketymologiskt missförstånd av det franska bouffon i betydelse narr eller gycklare? Varifrån kommer ordet pariserhjul på svenskan, på andra språk heter det vanligtvis inte något med Paris, är det en missuppfattning som ligger bakom?Hur kommer det sig att så många använder ordet omständig istället för det enligt ordböckerna korrekta omständlig?Har adjektivet gräslig något att göra med substantivet gräs?Vore det inte roligare och bättre att säga mumsbit istället för munsbit, mördbultad istället för mörbultad, höron istället för öron och frilufsliv istället för friluftsliv? Dessutom: Han blir programledare för Språket resten av 2022Sist i avsnittet avslöjas vem som tar över programmet när Emmy Rasper nu går på föräldraledighet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att komparera adjektiv kan vara lätt, lättare och lättast eller avancerat, mer avancerat och mest avancerat. Välkommen till det mesta och bästa avsnittet av Språket om adjektivens böjning. Veckans språkfrågorVarför säger och skriver en del “mer arg” eller “mer rolig” istället för argare och roligare?“Sveriges mesta krigarkung” och “90-talets mesta sexsymbol”, varifrån kommer uttrycket med mesta och är det korrekt?Kan ordet unik kompareras?Hur ska man förstå ordet “rättare” i uttrycket “rättare sagt”, vanligtvis kompareras väl inte rätt?Har det blivit vanligare att komparera adjektiv som slutar på -isk med -are eller -ast, som till exempel förrädiskare?Dessutom Susanna Karlssons komparationsordlistaVad betyder positiv, komparativ och superlativ?Vad är morfologisk komparation, perifrastisk komparation och suppletiv komparation?Vad är metakomparation?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Pelargon, begonia och näva. Språket botaniserar bland krukväxters namn och ger sig ut i trädgården till dressade gräsmattor och pallade äpplen. Veckans språkfrågorHur vanligt är det att säga träd eller fönsterträd istället för krukväxter?Hur har växter som pelargon, geranium och näva fått sina namn?Varför heter det plantskola och varför kan man säga att man skolar om plantor?Varifrån kommer ordet palla, som i att palla äpplen?Att dressa gräsmattan – kommer det från betydelsen att klä den, att ge den dressing eller något helt annat?Är det någon betydelseskillnad på att vattna och bevattna?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

"Det finns inte kaffe, eh?" den frågan kan du få om du befinner dig i Bollnäs, Hudiksvall eller Järvsö. Språket reser till hälsingemålet och pratar om dörj, kuse och eh-ljud. Veckans språkfrågorVarför kallar man spindel för dörj i Delsbo i Hälsingland?En lyssnare från Hälsingland är oense med sin man från Stockholm om ordet kuse, betyder det insekt eller häst?Mola i betydelsen äta mycket används i Hälsingland, var kommer det ifrån och finns det på fler ställen i landet?På en rekig stol har limmet släppt i fogarna, är rekig ett dialektalt ord från Hälsingland?I hälsingemål är det vanligt att lägga till ett eh-ljud i slutet på meningar med inte i, som till exempel “inte har du en penna, eh?” eller “färjan har inte kommit än, eh”, vad är det för fenomen?Orten Järvsö uttalas lokalt “jasche”, varför skiljer sig stavningen så mycket från uttalet, varifrån kommer ortnamnet och har det något med järvar att göra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att ord försvinner ur allmänspråket är ett tecken på att språket är levande, säger professor Henrik Rosenkvist. Men vilka ord ligger i riskzonen för att dö och kan ett ord återuppstå från det döda? Veckans språkfrågorKan fler än lyssnaren Emma och hennes två kompisar börja använda det gamla ordet pörsa i betydelsen “skratta undertryckt och skrockande”?Vilken typ av ord är det som riskerar att försvinna ur språket?Ordet skäkta hade förr tio olika betydelser, men idag används det knappt alls, hur kan det bli så?Har hundens hässjande något att göra med att hässja hö?Varför kallades hembiträden för jungfru, vad hände med måttet jungfru och används ordet till något idag?Är ordet rumphugget på väg att försvinna?När försvann kasusböjning och pluralböjning av verb i talspråket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Förr betydde det går som tåget att något var punktligt idag har verklighet kommit ikapp uttrycket. Vilka fler uttryck har fått nya betydelser och hur kan bokstavligen betyda bildligt? Veckans språkfrågorHar används uttrycket “som ett brev på posten” idag?Hur är det möjligt att ordet bokstavligen nu kan användas för att uttrycka något bildligt?Betyder ”blomma ut” att nå sin fulla potential eller att vissna?Hur har uttrycket ”hänga ihop som ler och långhalm” gått ifrån att vara ett ironiskt uttryck till att betyda att något hänger ihop på ett bra sätt?Vad innebär det att någon tillhör begåvningsreserven?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Då, så, ba, va, liksom och typ är ord som irriterar många lyssnare. Men är orden onödiga? Nej, säger språkprofessorn, tvärtom är diskurspartiklar viktiga för talspråket. Veckans språkfrågorAnvänds så på ett onödigt sätt? Till exempel i den här meningen “Ur miljö- och klimatsynpunkt så kommer det att bli ett händelserikt år.” Eller “Igår så städade vi.”Varför använder ni i programmet Språket ordet då som utfyllnadsord? Kan ni försöka dra ner på då-andet? Varifrån kommer fenomenet att lägga till ett på som i exemplen blåser på, fryser på och steker på?Är ”så att säga” och ”helt enkelt” finare utfyllnadsord än typ, ba och liksom och är det en klass- bildningsfråga vilka utfyllnadsord människor använder?Varför säger folk liksom?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Internationella kvinnodagen får lyssnarna att ställa frågor om ordet jämställdhet, skillnaden i kvinnor och mäns språk och hur djupa eller ljusa röstlägen påverkar vår uppfattning om pålitlighet. Veckans språkfrågorI vilka språk talar män och kvinnor olika, alltså där enstaka ord, ändelser och fraser är förknippade med ett visst kön?Vad betyder egentligen ordet killgissning och var kommer det ifrån?När ersattes ordet jämlikhet med jämställdhet? Och vad har orden för olika definitioner idag?Kan man verkligen säga ”mest jämställd”, är det inte antingen jämställt eller inte?Hur mycket av röstläget bestäms av ens fysik och hur stor del beror på sociala faktorer?Vad har vi för fördomar kopplat till olika röstlägen?Varför är det så mycket vanligare att skriva Göteborgssonen jämfört med Göteborgsdottern?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ukrainska är det officiella språket i Ukraina men nästan en tredjedel av befolkningen har ryska som sitt förstaspråk, bland annat president Volodymyr Zelenskyj. Gäster: Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, som även undervisar i ukrainska och ryska. Kerstin Kronvall, frilansjournalist för bland annat YLE som länge bevakat Ryssland och Ukraina. Sofia Hoas, ordförande i Föreningen Svenskbyborna som jobbar för att bevara det här svenska arvet i Ukraina. Programledare Emmy Rasper.

Vem som bestämde att planeter skulle få namn från gudar som Jupiter och Mars vet vi inte. Idag är rymdspråket strikt reglerat men mytologinamnen fortsatt populära för nya stjärnor, månar och planeter. Veckans språkfrågorI svenskan har vi romerska gudar som planeter, men hur många andra språk har det? Och finns det äldre svenska eller fornnordiska namn på planeterna?Begreppet tunglet eller tungl är fornnordiska för måne eller himlakropp, var kommer ordet ifrån?Hur namnges planeter och nya upptäckter i rymden idag?Använder astronauter begrepp som upp och ner eller styrbord och babord i rymden?Varifrån kommer uttrycket stjärnstopp?Det finns astronauter och kosmonauter, men finns det fler nauter?Varifrån kommer namnet på vår galax Vintergatan och varifrån kommer andra språks benämningar som till exempel Milky Way?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Har prepositionerna blivit aktivister som vill byta plats och uppgifter med varandra? Frågan ställs i veckans Språket som handlar om de små men viktiga prepositionerna. Veckans språkfrågorFinns den ökad osäkerhet kring vilken preposition som ska användas när?Har användningen av prepositionen "kring" blivit vanligare och i så fall varför?Bör man skriva “tröjor till kvinnor” eller “tröjor för kvinnor”?Vad är skillnaden på att dö i, av eller med covid-19?Kan man skriva “jag känner förtroende och stöd hos dig” eller måste alla prepositioner finnas med som i “jag känner förtroende för och stöd hos dig”?Vad är skillnaden på att “vara i stan” och att “vara på stan”?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Avsnitt från 15 februari 2021. Detta avsnitt är en repris av det här avsnittet från 2021.

Det händer att länder och städer byter namn och vissa namnändringar är mer kontroversiella än andra. Språket guidar dig genom Mumbai, Beijing, Belarus, Eswatini och Nordmakedonien. Veckans språkfrågorVem bestämmer vad ett land ska heta?Vad finns det för officiella regler kring länders namn?Hur gick det till när Sveriges Radio och andra medier slutade använda Vitryssland för att istället säga Belarus?Varför kan länder eller städers namnbyten väcka känslor?Hur kommer det sig att Peking nu kallas Beijing?Varför heter staden Bombay också Mumbai?Hur har Calcutta blivit Kolkata?Hur gick det till när landet Burma bytte namn till Myanmar?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Olausson, språkvårdare på Sveriges Radio, Sveriges Television och UR. Programledare Emmy Rasper.

Inom försvarsmakten är ords exakta betydelse viktig och dubbeltydighet uppskattas ej. Följ med Språket på en militär visitering av akronymer, kommandon och språk utan emotioner. Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet mönstring?Lumpen i betydelse värnplikt, var kommer det ifrån?Malaj användes inom det militära för handräckningsvärnpliktig, men varför sa man just malaj?Vad är utmärkande för det militära språket?Varför används många akronymer inom försvaret?Vad ska ett rum där vapen förvaras kallas, är det militära ordet kassun rätt?Har ordet polimasa någon militär koppling?Har det militära språket påverkat allmänspråket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst David Bergman, major och doktor i psykologi från Försvarshögskolan. Programledare Emmy Rasper.

Spelar det nogån rlol om en txet är rtätsavtad elelr itne? Ja, säger Språkets expert Henrik Rosenkvist som på fritiden letar korrekturfel i morgontidningen. Veckans språkfrågorVad är korrekturläsning?Vad betyder tryckfelsnisse och tidningsanka?Vad har hänt med yrket korrekturläsare?Ordet "utav" förekommer allt oftare i texter men ska det inte vara “av”?Vilka är de vanligaste korrekturfelen i texter?Hur kommer det sig att människor kan stava rätt i vissa sammanhang men inte i andra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vet du vad kautschuk betyder men inte vad ordet simp står för, då är du nog en av Språkets äldre lyssnare. Språket bjuder in till språkliga möten över generationsgränserna. Veckans språkfrågorVad kan man lära av ett språkligt utbyte mellan generationer?Är det verkligen så att ord blir utslitna och ersätts av andra? Är uttrycket "att hänga" i betydelsen "att umgås" ett nytt sätt att använda ordet hänga?Varför har en del börjat säga “en fena på något”,  heter det inte “fena på något” utan “en”?Varifrån kommer fenomenet att säga “nunu” eller “härhär” istället för bara nu och här? Och är det något som bara yngre personer gör?Varför anser många att anglicismer är dåligt och är det en generationsfråga?Varför kallar vissa sin partner eller käresta för baby och när började det användas i svenskan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

De kallas förstärkningsord eller förstärkande förled och kan ge extra kraft åt budskap men också skapa irritation. Ett jättejättebra avsnitt av Språket om orden som förstärker. Veckans språkfrågorHåller ordet diametralt på att bli ett allmänt förstärkningsord för att markera stora skillnader?Varför kan man säga skvatt galen men inte skvatt glad, och vad betyder skvatt?Varifrån kommer ordet himla och hur länge har det använts?Varför är jätte ett så vanligt förstärkande förled?Har jätte tappat i värde, så att man nu måste säga jättejätte?Var används bål som förstärkande förled och var kommer ordet ifrån?Ordet ärke används i både ärkebiskop och ärkefiende vad betyder ärke?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vilka ord finns med på nyordslistan? Vem ska ta ansvar för att fler lär sig svenska i Sverige? Borde ordet Norénjul finnas med i SAOL? Språkets nyårspanel ger svaren. I nyårspanelenSusanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och ny återkommande språkexpert i Språket i P1. Sara Lövestam, författare, språkvetare och språkkrönikör i Svenska Dagbladet.Tomas Riad, ledamot i Svenska akademien och professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språket önskar God jul med julhälsningar från världens olika hörn och julklappsrim från 30-talet till idag. Veckans språkfrågorVarifrån kommer seden att skriva julklappsrim?Vad är poetisk licens?Man kan rimma julskinkan och rimma verser till julklapparna. Är det samma ord eller två ord med olika ursprung?Vad har hänt med hälsningsfrasen “En fröjdefull jul”? Språket får julkort med julhälsningar på olika språkFrån:Cecilia Uddén, MellanösternAndreas Liljeheden, BrysselFilip Kotsambouikidis, GreklandJohanna Melén, MoskvaJohan Mathias Sommarström, Istanbul. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Grammatiken är fornnordisk men ordförrådet modernt och utan lånord. Språket blickar åt nordväst och får bland annat reda på vad isländskan har gemensamt med arabiskan. Veckans språkfrågorVarför är isländska intressant för att förstå svenskans historia?Vad har isländska för bokstäver i sitt alfabet som inte finns i det svenska?Det finns ett ll-ljud i isländska som också finns i walesiskan, hur kommer det sig att språken har ett likadant språkljud?Elefant heter fíll på isländska och fil på arabiska, har språken en koppling?Flytväst heter björgunarvesti på isländska, men vad betyder björgunar?Det isländska ordet för gravid är ólétt, har svenskan haft ett liknande ord som till exempel olätt?Varför har vissa språk som isländska, färöiska och tyska bevarat kasusböjning av substantiv och personböjning av verb medan till exempel svenska inte har gjort det?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Anna Hannesdóttir, professor emerita i nordiska språk vid Göteborgs universitet.  Programledare Emmy Rasper.

Det strösslas med franska influenser och lånord när Språket öppnar dörren till tårtorna, kakorna och desserternas värld. Veckans språkfrågorHar ordet dessert som betyder efterrätt något att göra med de engelska desert för att överge och desert som betyder öken?Har ordet ganasch för hästkind någon etymologisk koppling till ganache som betyder chokladkräm och som kan används i tårtsammanhang?Hur ska efterrätten marängsviss uttalas?Hur kommer det sig att franska fromage betyder ost men på svenska används för en efterrätt?Kex kommer från engelska cake, men cake kan betyda tårta och har inte så mycket med kex att göra, hur hänger det hop?Vilket ursprung har det svenska ordet kräm, som kan används i fruktkräm och handkräm, och hur kommer det sig att ordet cream på engelska betyder grädde?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det gnisslar, spjärnar emot och känns inte rätt. Vissa språkliga uttryck kan uppfattas som motsägelsefulla, ologiska eller helt enkelt fel. Språket tar upp lyssnarnas skavigaste språkfunderingar. Veckans språkfrågor Varför skriver en del "kan inte underskattas" när de menar att något inte kan överskattas?Är det verkligen riktigt att säga “du har fyra val”? Borde det inte vara ett val, som har olika alternativ?Hur ska ordet alternativ användas korrekt? Man kan säga: “Du har inget alternativ, du måste gå till skolan.” Men också “Nu när du mår lite dåligt så har du två alternativ. Antingen så går du till skolan eller så stannar du hemma”. Betyder det att ett alternativ egentligen betyder inget alternativ?Hur kan man missförstå någon rätt?Varför säger man “han dömdes mot sitt nekande?” Skulle det vara bättre med ”trots sitt nekande”?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Hundens status har förändrats, från vakthund i hundkojan till en älskad familjemedlem inne i värmen. Men i språket lever de nedsättande hunduttrycken och orden kvar. Veckans språkfrågorVarifrån kommer rasnamnen mops, pudel, corgi, dalmatiner och tax?Är hundpall ett ord? Kan tik användas både om vuxna hundar och valpar?Varifrån kommer uttrycken hundår och att "bära hundhuvudet"? Och varför är hunduttrycken negativa?Varifrån kommer de dialektala orden för hund som rakka, rakke, rattjin, sjäppa och ynda?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Katter har funnits med människor i flera tusen år och det märks i språket. Kattuttryck finns det i mängder och orden för katt i de svenska dialekterna är många. Mjau! Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "det vete katten?"Hur kommunicerar katter med varandra och med oss människor?Vad kan man göra för att förstå sin katt bättre?Varifrån kommer det dialektala ordet fräss för hankatt och vad finns det för fler dialektala varianter för katt?Hur vanligt är det att kalla honkatter för kissa?Håller orden matte och husse på att försvinna och ersättas med mamma och pappa?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Susanne Schötz, docent vid fonetik vid Lunds universitet och kattkommunikationsexpert. Programledare Emmy Rasper.

Olika uttal kan irritera. Men hur kommer det sig att människor kan uttala ord så olika? Språket öppnar munnen och reder ut hur ö-ljudet påverkas av r och varför en del säger interjuv. Veckans språkfrågorVarför uttalar en del ö och u likadant så att glögg blir glugg och lögnare blir lugnare?Varför har ö så många olika uttal och hur påverkas ö av r-ljudet?Bördig eller bödig - vad är rätt stavning på det göteborgska ordet som betyder ungefär hygglig?Hur ska moppen (städredskapet mopp) och moppen (fordonet moppe) uttalas och varför skiljer det sig åt i olika dialekter?Varför säger en del interjuv?Ska bruksort uttalas med kort eller långt u-ljud?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Gross, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan väst. Programledare Emmy Rasper

Språkets lyssnare bjuder på sina bästa nyord för familjemedlemmar som existerar men inte har etablerade benämningar. Vad sägs om brormor, moffling, dotterbror eller näskon? Veckans språkfrågor Vad ska jag kallas i relation till min sons halvsyskon? Och vad kan jag kalla min sons halvsyskon? Förslag: brormor och sonbror. Vad kan barn som inte är biologiska syskon men ändå ingår i samma familj kallas? Förslag: näskon eller sviskon. Vem är jag i relation till min frus barnbarn? Förslag: moffling. Hur ska orden anhörig och närstående definieras och användas? Kan vi hitta på ett svenskt ord som liknar engelskans grandparents eller norskans besteforeldre? Förslag: låna in bästaföräldrar. Hur väl fungerar de äldre orden frände och fränka för allmänna släktingar idag? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Historiskt har kristendomen haft stort inflytande över svenskan. Men nu kanske svenskan påverkar Gud? I veckans avsnitt diskuterar vi hur grammatik kan inverka på föreställningen om Gud. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet gud och har den nån koppling till god? Varför stavas Gud ibland med versalt G? Hur svårt är det att översätta texter från hebreiska till svenska? Hur kommer det sig att man i Tyskland fortfarande använder Luthers bibelöversättning och att man i Storbritannien läser King James Bible, men att vi i Sverige inte använder Gustav Vasas bibelöversättning från 1540-talet? Varför förekommer både "den helige Ande" och "den heliga Anden"? Varför säger de flesta "gode Gud" och inte "goda Gud"? Och spelar adjektivböjningar någon roll för uppfattningen om Gud? Kommer uttrycket “sent ska syndaren vakna” från ett kristet sammanhang? Varför översätts namnen i bibeln till olika språk och hur uttalades Jesus namn från början? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sören Dalevi, biskop i Karlstad stift och författare till Barnens bästa bibel. Programledare Emmy Rasper.

Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk. Veckans språkfrågor Varför finns det så många ord för att beskriva att någon rör sig till fots? Varifrån kommer orden lubba och kubba i betydelsen att springa? Varför finns inget bra ord för det engelska power walk? Kan vi lansera ett nytt? Varför kan man använda orden kvista, pinna, sticka och laga som rörelseverb? Varifrån kommer uttrycket “knallar och går”? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk. Veckans språkfrågor Varifrån kommer orden örti och förton i betydelsen många? Är det verkligen korrekt att säga att 20 är en siffra, borde det inte kallas ett tal? Varför har olika språk olika talsystem? Hur fungerar de danska och franska talsystemen? Varför finns det en regel om att man ska skriva siffrorna ett till tolv med bokstäver? Vad är en femfemma? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag. Saknade ord som tas upp i avsnittet Hyff. Ett ord från det svenska teckenspråket som betyder ungefär för säkerhets skull. Kan användas i formuleringar som “jag ska bara hyffkissa innan vi går”. Ett svenskt ord för det engelska early adopter. Förslag: snabbanammare, tidig användare och tidiganammare. Motsatsen till favorit. Förslag: värstahat, ofavorit, sämsta. Femtona och sjuttona och så vidare. Ord för att beskriva personer födda till exempel 2015 och 2017. Ett exklusivt och ett inkluderande vi, som gör det tydligt vilka som berörs av ett vi. Förslag: vig för ett inkluderade vi. Ett svenskt ord för feedback. Förslag: återkoppling, respons eller reaktion. Ett svenskt ord för engelskan community. Förslag: det går inte att översätta rakt av, men i olika sammanhang kan samhälle, grupp, krets, sfär och församling fungera. Dugnad. Ett ord från norskan som betyder att man går samman och hjälps åt. Varmna. Ett ord som är motsats till att svalna eller kallna. Dessutom: Vad krävs för att ett ord ska gå från att vara ett “hittepå-ord” till att betraktas som  ett “riktigt ord”? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare, språkvetare, domare i Lantzkampen med mera, som skrivit en krönika i Språktidningen om lexikala luckor. Programledare Emmy Rasper.

Vem du är och vem du träffar spelar roll för vilken hälsningsfras du använder. Språket handlar om orden vi säger när vi ses eller hörs. Dessutom: Vad har hänt med klassikern "God dag"? Veckans språkfrågor Hur har "God dag" gått från att vara en artig hälsningsfras till att uppfattas som skämtsamt? Vad är det som avgör vilken hälsningsfras vi använder i olika situationer? Har svenskan extra många hälsningsfraser? Hänger det japanska “moshi moshi” ihop med “morsning korsning”? Behövs en ny hälsningsfras för äldre? Det tycker en lyssnare som helst inte vill svara på hur han mår. Varifrån kommer hälsningsordet tjenare? Dessutom: I avsnittet om hus och hem efterlyste vi fler ord för det som kan kallas kattvind (ett utrymme som finns i hus med snedtak). Vi fick in en massa förslag, som vi berättar om i det här avsnittet. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr. Veckan språkfrågor Varifrån kommer ordet frisyr? Hur många olika ord kan det finnas för en så kallad överkamning eller Robin Hood-frisyr? Hur har ordet tofs fått en ny betydelse, från frisyren till själva hårbandet? Var kommer ordet kalufs ifrån? Varför heter frisyren - som är som en valk i nacken - svinrygg? Varför har en del frisörsalonger skämtsamma namn? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden. Veckans språkfrågor Har ordet stycken blivit vanligare, i formuleringar som "fem stycken glassar"? Har det blivit vanligare att säga "lyssna till" istället för "lyssna på"? Har addera blivit vanligare? I recept kan det stå "addera socker" istället för "ha i socker" eller "lägg i". Var det vanligare med hårda k-ljud förr i tiden? Har ordet absolut blivit vanligare? Har det blivit vanligare att säga "jag tillhör en av dem"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

De är tänkta att förenkla men kan ibland snarare förvirra och försvåra. Vilka skrivregler gäller för förkortningar? Och kan man verkligen göra ett verb av en förkortning? Veckans språkfrågor Bör förkortningar alltid skrivas ut? Kan man förkorta ”på grund av” med p.gr.a eller är det bara p.g.a som gäller? Ska man alltid ha punkter i förkortningar? Ska initialförkortningar skrivas med gemener eller versaler, vd eller VD, it eller IT? Vad har hänt med förkortningen o.s.a. som nu kan användas som verb i meningar som till exempel “jag har osat till festen”? Är det korrekt att använda h som förkortning för timma i svenska texter? Har ordet te något att göra med en portugisisk förkortning från 1600-talet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språket gör ett matprogram helt utan recept. Istället bjuds det på nya definitioner av kött, många ord för korv och svar på varför äpplet gett namn till andra frukter. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att orden för korv skiljer sig så mycket åt i olika språk? Varför har just äpple givit namn åt andra grönsaker och frukter? Vad händer med betydelsen av kött och hur ska ordet definieras? Hur hänger orden fläsk, flesh (på engelska) och fleisch (på tyska) ihop och varför betyder de inte exakt samma sak? Varifrån kommer namnet aladåb för maträtten i gelé? Varifrån kommer uttrycket att "ge igen för gammal ost"? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hus, byggnader och mäklarannonser står i fokus i säsongspremiären av Språket. Varför gillar mäklare prepositionen "om"? Och vad menas egentligen med frågan "Var håller han hus?"? Veckans språkfrågor Hur ska verbet husera användas och vad är skillnaden på att husera, husa, hysa och härbärgera? Varför kan man fråga “Var håller han hus?” när man undrar vad någon befinner sig? Vad är skillnaden på ett hus och en byggnad? Inom arkitekturen pratas det om byggnation och rumslighet, men är det korrekta ord att använda? I mäklarannonser kan det stå “en lägenhet om 78 kvadratmeter, med en månadsavgift om 3500 kronor”, varför används prepositionen om istället för på? Varifrån kommer ordet kattvind och finns det fler ord för samma utrymme? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor. Veckans språkfrågor  Heter det “de är större än oss” eller “de är större än vi”? "Hon ska sälja hennes väska." Har fler börjat blanda ihop possessiva och reflexiva pronomen? Och kan det leda till missförstånd? Vad har hänt med var och vart? Varför säger en del “jag hjälper han" istället för "jag hjälper honom"? Vilka regler gäller för användningen av innan och före? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt. Veckans språkfrågor Vad är ett inkluderande språk? Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk? Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk? Ordet same är det som rekommenderas men samtidigt finns namnen Lappland och Lapporten kvar, hur ska man hantera det? Finns det ett annat ord att använda istället för indian? På engelska heter det till exempel first nations och native americans. Är det mer inkluderande att använda en som pronomen istället för man? Är det bättre att säga “en person med”, som till exempel "en person med en synskada", än att säga "en synskadad person"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet som bland annat forskar och skriver om inkluderande språk.  Programledare Emmy Rasper.

Negationer är roliga ord som kan yttra sig på olika sätt och påverka andra delar i språket. Negationer är dessutom grundläggande för vårt sätt att tänka, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor Vad betyder “icke obetydlig påverkan”? Och vad händer med uttryck som innehåller dubbla negationer? Hur ska man svara på frågor med inte i, som till exempel “ska vi inte ha möte nästa vecka?" Hur besvarar man frågor med negationer i på andra språk? Är det artigare med negerande frågor? Varför säger en del meningar som  “Vi måste undvika att folk inte dör”? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

En nya upplaga av Svensk ordbok har kommit och dessutom något så ovanligt som en helt ny etymologisk ordbok. Hör hur lexikograferna resonerar om vilka ord som platsar i ordböckerna. Veckans språkfrågor Vad är nytt i den nya upplagan av Svensk ordbok (SO) utgiven av Svenska akademien? Varför finns ord som träningsarmband och blåljuspersonal med medan väggmadam och desktoppare har tagits bort? Vad kallas fenomenet när ett uttryck innehåller ett ord som inte längre finns i bruk? Hur går det till när man skriver en ordboksdefinition? Vad är definitionen av orden storarummet, finrum och vardagsrum, och hur har användningen av orden förändrats? Hur går det till när man skriver en etymologisk ordbok? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Emma Sköldberg, huvudredaktör för Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien och professor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Staffan Fridell, författare till den etymologiska ordboken Ordklok och professor emeritus i nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ishockey-VM 2021 pågår och Språket ger sig ut i hockeyrinken. Vad gör ord som slottet och kassen på isen? Hur jobbar en hockeykommentator med språket? Radiosportens Magnus Wahlman ger svar. Veckans språkfrågor Vad är speciellt med språket som används för att kommentera ishockey? Vilka uttryck behöver man ha koll på för att förstå en ishockeymatch? Vad betyder "hänga en kasse" och var kommer uttrycket ifrån? Varför säger en del kommentatorer “lika på ett” när ställningen är 1-1? Vad är tekning, i betydelsen nedsläpp, för ord? På engelska finns ordet deke eller deking som betyder fint eller finta, det låter likt tekning men har orden någon koppling? Varför pratar man om slottet i ishockeysammanhang? Hur används ordet situation i hockeyn och har ordet fått en ny betydelse? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Magnus Wahlman, ishockeykommentator Radiosporten. Programledare Emmy Rasper.

Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på. Veckans språkfrågor Vilka är de vanligaste språkfrågorna som kommer in till det norska språkprogrammet Språksnakk? Varför irriterar sig norrmän på uttrycket “i forhold til”? Varför har norska och svenska ibland olika genus på substantiv, som till exempel en kamera på svenska och ett kamera på norska? Hur funkar norskans tregenussystem? Har ordet kone, som på norska betyder fru, funnits i svenskan? Hur är statusen för nynorskan i Norge? Varför har orden stygg, rar, rolig, artig, snål olika betydelser på svenska och norska? Här kan du lyssna på Språksnakk! Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster Klaus Sonstad, programledare för Språksnakk. Ellen Andenæs, språkforskare och språkexpert i programmet Språksnakk. Programledare Emmy Rasper.

Pandemin har gjort att många samtal har flyttat över till videomöten. Språket berättar om digitala tummar upp, hur fördröjningar får oss att avbryta och hur man kan känna närhet via en skärm. Veckans språkfunderingar Vad är den främsta anledningen till att samtal under fysiska möten och videomöten skiljer sig åt? Hur fungerar turtagning, alltså växlandet mellan vem som pratar, i fysiska samtal? Hur fungerar turtagning i digitala möten? Och hur kan man underlätta turtagning i videmöten? Vad finns det för sätt att ge återkoppling i ett samtal under videomöten utan att störa? Hur viktig är ögonkontakten för samtal? Hur går det att skapa närhet i digitala möten?  Hur kan man bäst kommunicera med barn under videomöten? Språkforskare: Mattias Heldner, professor i fonetik och föreståndare för fonetiklaboratoriet på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Anna Martín Bylund, universitetslektor vid Linköpings universitet, som bland annat studerat hur närhet kan skapas i videosamtal mellan familjemedlemmar. Programledare Emmy Rasper.

Vi ses när vi råkas! Nu ska vi nog ta och bege oss. Hur låter det när du lämnar ett samtal eller sällskap? Språket handlar om ritualerna och fraserna vi använder för att ta avsked. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet avsked som i ett farväl men också som i att bli avskedad från jobbet? Vad betyder egentligen frasen “tack för mig” och när passar den att använda? Hur vet vi att det är dags att avsluta ett samtal? Varför använder vi ofta fraser som “vi ses” när vi ska säga hej då? Är uttrycket “tack som kom” rätt att använda? Varifrån kommer bege i uttrycket “bege sig”? Att säga “mors!” som avskedsfras, var kommer det ifrån? Varifrån kommer uttrycket “att kasta in handduken”? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Inga-Lill Grahn, interaktionsforskare och universitetslektor med inriktning mot sociolingvistik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Kan du spela schack med en elefant, biskop eller galning? Ja! Veckans Språket handlar om schackpjäsernas ursprung, hur schackspelare pratar och om kortspelsjargong. Veckans språkfrågor Hur har schackpjäserna fått sina namn och hur kommer det sig att löparen är uppkallad efter olika saker på olika språk? Finns det en schackjargong som bara inbitna schackspelare förstår? Är schack en sport enligt ordboksdefinitionen? Hur ska orden sport och idrott definieras, finns det nån betydelseskillnad mellan orden? En lyssnare har hört uttrycket “blask i given” vid kortspel, men vad är blask? ”Fina päplor” har en lyssnares pappa sagt när han fått bra kort, vad betyder päplor? ”Oj vad du russlar!” har en lyssnare hört vid kortspel, varifrån kommer uttrycket? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Axel Smith, stormästare i schack och redaktör för tidskriften Schack. Programledare Emmy Rasper.

Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre. Veckans språkfrågor Varför blandas uttryck ihop? Vilka är det som blandar ihop uttryck? Finns det några uttryck som är mer i riskzonen för hopblandning? Vad är katakres? Varför tror en del att etablerade uttryck är fel? Finns det felaktiga uttryck som har blivit de rätta? Uttryck som tas upp i programmet  Bita i det sura gräset Sticka ut halsen Inte satt i sten Kusten är grön Nu är vi ute på halt vatten Det är många små bäckar som vi behöver skruva i Brandmannen blev alldeles uppeldad av tanken Tidens tand läker alla sår Vända kappan under galgen Det tåget har seglat Få sig ett gott spratt Dra alla över en kant Ta skeden dit man kommer Vara blindgalen Så länge det finns vin finns det hopp Kasta in handsken Jag bränner dom broarna när jag kommer till dom Smaken är som baken – olika Inte skarpaste skeden i hönshuset Det är inget att hoppa i julgranen för Ropa inte hej förrän du bränt hela bron Göra två flugor på smällen Andan i halsgropen Ana ugglor i mossen Alla våfflors dag Man måste ha tungan i rätt mun Mellan pungen och pekfingret Mer kött mellan benen Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språket virvlar ut på dansgolvet, svänger sina lurviga och drar en vals. Dessutom om vilket som är det effektivaste språket för att lära sig att dansa. Veckans språkfrågor Syftar vals i uttrycket "dra en vals" på dansen eller en roterande cylinder? Varifrån kommer uttrycket "svänga sin lurviga" och vad är det som är lurvigt? Hur kommunicerar danslärare när de lär ut dans? Hur hänger danserna polonäs, polska och polka ihop? Vad har de med Polen att göra och har ordet polkagris nån koppling till dans? Man kan "tråda in i dansen", men vad betyder egentligen tråda? Vad betyder det skånska ordet kasedans? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Leelo Keevallik, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet. Programledare Emmy Rasper.

Välkommen till en lektion i vardagsgrammatik. På schemat: ordföljd i bisats, prepositionsobjekts relation till adjektiv, adjektiviska pronomen och nya former av preteritum. Veckans språkfrågorVarför kan man säga “jag är arg på dig” men inte “jag är kär på dig”? Eller varför fungerar adjektiv ihop med prepositionsobjekt på olika sätt?Varför sätts "inte" före första verbet i svenska bisatser?Håller det på att skapas en ny preteritumform av lägga? Lagg istället för la?Heter det en eller ett rap?Varför är det inte rätt att skriva min egna soffa? Hur fungerar adjektiviska pronomen?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Bokstaven c uttalas som k eller s och har egentligen ingen funktion i alfabetet. Ändå finns den i ord som corona, cancer och covid. Ord som lika gärna hade kunnat stavas korona, kanser och kovid. Veckans språkfrågor Vad har bokstaven c för historia? Är c en onödig bokstav? Den uttalas nästan alltid som s eller k.  Varför använder svenskan ck medan norskan skriver kk? Varför stavas inte konsert med ett c i mitten, koncert? Vad har hänt med orden dedicera och indicera, en del stavar och uttalar orden med ett k istället för ett c? Hur ska orden chans och charter uttalas? Varifrån kommer det skämtsamma cirkus istället för cirka? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ord med två motsatta betydelser kan kallas kontronym, janusord eller autoantonym, och kan skapa missförstånd. För vad betyder det att en bastu är delad eller att något klickar? Veckans språkfunderingar Delad bastu är det en gemensam bastu eller en separat bastu? Mot kan användas i betydelsen att vara motståndare till något, men också för att jobba mot ett mål. Betyder klicka att något fungerar eller inte fungerar? För jävlig! Kan användas både för att säga att något är jättebra eller jättedålig. Vad betyder att bestrida en kostnad? Hur kommer det sig att vederlägga ofta används fel? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språket plockar fram periodiska systemet och hittar metalluttryck i svenskan. Varför använder vi bly, guld och järn för beskriva saker som är tunga, ädla och hårda? Veckans språkfrågor Uttrycket heter ”tung som bly” men bly är långtifrån den tyngsta metallen, varför används bly på det här sättet? Varför kan man säga ”ge järnet” eller ”kämpa järnet” och vad betyder järn i de här sammanhangen? Hur används guld i berömmande uttryck? Varifrån kommer uttrycket att "gå och skrota" och vad betyder det egentligen? Hur ska metallen platina uttalas? Varifrån kommer uttrycket "en pärla bland juveler"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Veckans avsnitt handlar om när definitionerna spelar stor roll och om när språk blir politik. Veckans språkfrågor Vad definierar en dialekt och ett språk? När blir språk politik? Vad skiljer älvdalska från svenska? Vad görs för att hålla älvdalskan vid liv? Varför vill många älvdalingar att älvdalska ska klassas som ett minoritetsspråk? Tycker Sveriges regering att älvdalska är ett språk eller en dialekt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Björn Rehnström och Ulla Schütt från föreningen för älvdalskans bevarande Ulum Dalska. Programledare Emmy Rasper.

Fåglar finns runt omkring oss inte bara i luften och på marken utan även i språket. För visst kan man skriva som en kråka och vara full som en kaja? Språket skådar fågelspråket. Veckans språkfrågor Man kan skriva som en kråka, ha en handstil som liknar kråkfötter, sätta en kråka, ha en snorkråka, sjunga barnsången Prästens lilla kråka och ha en frisyr som ett kråkbo. Varför finns det så många kråkor i språket? Varifrån kommer det skånska order alika för kaja? Och varför säger man “full som en kaja”? Skulkig eller skulka används av fågelskådare för att beteckna en fågel som är svår att se på grund av att den gömmer sig, varifrån kommer ordet? Det heter tranbär på svenska och cranberries på engelska, tranor på svenska och cranes på engelska, hur har cr blivit tr och har ordet lyftkran något med tranor att göra? Kalkon betyder från Calcutta, på engelska heter samma fågel turkey som i Turkiet och på portugisiska heter kalkon peru, varför har fågeln kalkon så många olika namn som har med länder att göra? Vad har ordet driftkucku för ursprung? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Svensklärare ställer språkfrågor till Språket. Och vi tar reda på hur ämnet svenska har förändrats över tid och vad som är viktigast att lära sig på svensklektionerna. Veckans språkfrågor Vad är mest korrekt svensklärare eller svenskalärare? Hur kommer det sig att båda varianterna förekommer? Hur ska man förklara för elever att konståkning är ett substantiv? Vilken metod är bäst för att ordklassbestämma ett ord? Vad är det viktigaste att lära sig i ämnet svenska i grundskolan?Hur har ämnet svenska förändrats över tid? Uttrycket "vilket menas med” har börjat dyka upp i elevers texter, vad är det för formulering? Hur ska ordet incident förstås och användas? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Ann Boglind, pensionerad svensklärare med 32 års erfarenhet, tidigare även lärarutbildare, författare till läroböcker för både skola och högskola och lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Veckans språkfrågor Varför heter det super G? Varifrån kommer ordet slalom och varför heter det samma sak på så många språk? Varför används snöblind ibland istället för ordet flatljus och vad har engelskans whiteout med saken att göra? Varför används ordet pjäxa på svenska? Kan skidra eller skida användas i betydelse att åka skidor? Varifrån kommer ordet valla? Varför heter valla fart på franska? I Norrbotten på 50-talet kunde orden brunk och fant höras i skidsammanhang, i betydelserna avstamp vid backhoppning respektive spann på skidor. Är orden dialektala eller finns de på fler ställen i landet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ord för sex och kön var tabubelagda i offentliga sammanhang fram till 1960-talet. Men orden är mycket gamla och välanvända. I flera hundra år gamla brev och dikter hittar vi knulla, kuk och fitta. Veckans språkfrågor Varför kan ord för könsorgan vara laddade och varför kan de anses vara fula? När började könsorden förekomma i offentliga texter och ordböcker? Vad har ordet blygdläpp för bakgrund och har det något med ordet skam att göra? Vad har ordet kuk för etymologi? Varifrån kommer uttrycket kuka ur? Varför finns det så många metaforer för snopp och snippa? Vad har ordet knulla för historia? Varifrån kommer bola i betydelsen ha samlag? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor på institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskolan. Programledare Emmy Rasper.

Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer. Veckans språkfrågor Hur gammal är bokstaven o? Hur kommer det sig att vissa ord som börjar med o blir motsatsord och andra inte? Oväder betyder till exempel inte motsatsen till väder. Varför kan man säga okomme i Norrbotten i betydelsen att någon inte har kommit? Används o mer i vissa delar av landet? Finns det några regler för hur o ska uttalas? Vad är en olukt, och hur kan ordet användas? Har ordet oavsett fått en ny betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hästar förstår fler ord än vi kanske tror, säger hästkommunikationsexperten Charlotte Lundgren. Språket rider in i stallet och pratar om hästkommunikation och ord som snopp, skimmel och vojlock. Veckans språkfrågor Hur gamla är uttrycken "inte ha alla hästar hemma", "något i hästväg" och "inte skåda given häst i mun"? Hur går det till när hästar och människor kommunicerar? Varifrån kommer hoppla, ptro och smackljudet som används för att få hästen att börja röra på sig?Används samma typ av ljud för att kommunicera med hästar i andra språk? Det finns många ord för hästars färger som till exempel black, skimmel och fux, varför säger man så? Vad är en snopp i hästsammanhang? Varifrån kommer orden schabrak och vojlock? Varifrån kommer ordet valack, som betyder kastrerad hingst? Efterlysning: Vad kallar du det ljud som hästar gör av välbehag och som på engelska heter det nicker? Mejla [email protected] Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Charlotte Lundgren, kommunikationsforskare vid Linköpings universitet, som studerar kommunikation mellan häst och människa. Programledare Emmy Rasper.

Vi har nåtts av informationen att många lyssnar på Språket när de ska sova. Det här avsnittet är till er. Språkvetare Ylva Byrman svarar på språkfrågor om sömn. God natt! Veckans språkfrågor Sova över tolkar de flesta som att sova hos någon annan men det finns de som använder det i betydelsen att försova sig, varför är det så? Vad betyder sova på aga eller sova på ag? Sova tills blodet ruttnar säger en lyssnare och hennes familj när de har sovit länge, men är det fler som känner igen uttrycket? Kan det dialektala dôrma, som betyder falla i djup sömn eller svimma, ha nån koppling till det franska dormir? Är det nån skillnad på att lägga sig i eller på sängen? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Veckans språkfrågor Ombudsman, smörgåsbord och fartlek är svenska ord som finns i engelskan, finns det fler svenska ord som andra språk har plockat upp? Vilka språk har svenskan lånat ut flest ord till? Vad är det som gör att vissa ord kan spridas till andra språk? Hur är det med engelska ord som stool och board, de liknar svenska ord, men var kommer de ifrån? Under vilka tidsepoker exporterade svenskan flest ord till andra språk? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ekman, Lindberg och Bergström är vanliga efternamn i Sverige. Naturnamnen uppkom på 1600-talet och blev mer frekventa under 1800-talet, men ingen vet exakt varför. Veckans språkfrågor I mitten av 1800-talet började man ge sina barn namn som Emerentia, Konstantia, Ottilia, Regina, Tekla, Theodor, Reinhold, Leonard, Levin, Eugén och Elfton, hur kom det sig? Hur gammalt är det att stava sonnamn med x, som Erixon? Och varför började man göra det? Varför har vi naturefternamn i Sverige?  Och varför är en del träd, som tall och poppel, mindre vanliga i naturnamnen? Efternamnet Nordell kommer från byn Nor men vad betyder dell? Hur kommer det sig att svenskan har så få yrkesefternamn jämfört med till exempel tyskan och engelska där namn som Müller, Miller, Schumacher, Smith, Fassbender, Thatcher och Carpenter är vanliga? Hur ska genitiv skrivas på förnamn som slutar på -ce som Alice? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I januari var det få som kände till ord som flockimmunitet, superspridare och coronafrisyr. Nu när året är slut har vi lärt oss rekordmånga nya ord. Över hälften av orden på Språkrådet och Språktidningens nyordslista är coronarelaterade och årets arbete har varit annorlunda än tidigare år. – Coronapandemin har gjort ett enormt avtryck i nyordsflödet. Det är i nivå med ordflödet som uppkom i samband med andra världskriget, säger Ola Karlsson, språkvårdare i svenska på Språkrådet. I avsnittet hör du även en återutsändning av "Språket i krisens spår" från 4 maj 2020. Här finns nyordslistan!

Flera klassiska jullåtar innehåller ett ålderdomligt språk, böjningsformer från förr och poetiska uttryck. Språket i P1 sjunger upp och hjälper dig att tolka julsångernas texter. God jul! Veckans språkfrågor Varför böjer man god som goder i Goder afton? Vad betyder strofen "änglars här slår sin rund" i andra versen av Stilla natt? Varför finns det så många varianter av Staffansvisan? I julsången O helga natt sjungs olika versioner av meningen "uti din slav du ser en älskad broder", varför är det så? I texten till Jul, jul, strålande jul finns meningen "över de släkten som gå till ro,över de ungas dagande bo", vad betyder de ungas dagande bo? Vad betyder hjärtligt sinn och skalkar som det sjungs om i julsången Nu så kommer julen? Vad betyder Ritsch ratsch fili-bom-bom-bom? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språkpoliser, se hit! Vi går igenom de vanligaste synpunkterna på språkfel som ni lyssnare har skickat in. Veckans språkfrågor Varför har ordet utmaning börjat användas istället för problem? Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit? Varför har uttryck för uppräkning och jämförelse en tendens att tappa sitt andra led? Dels-dels, ska vara "jag hade att välja på dels äpplen och dels päron" men nu ser man ofta att dels istället följs av "men också". Hur ska adjektiv böjas efter kön? Nya eller nye? Kära eller käre? Och varför ser man ibland meningar som "den nye utrikesministern Ann Linde"? Komma till bukt med förekommer i text och tal, men den rätta varianten är väl få bukt med? Går det att stoppa den här språkliga förändringen? Hur kommer det sig att man irriterar sig på andras språkanvändning? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Flera svenska ortnamn är över 1000 år gamla och bra ledtrådar till hur svenskan lät förr. I veckans avsnitt tar vi oss runt i Sverige och dechiffrerar namn på orter, vattendrag och städer. Veckans språkfrågor Varför har en del orter smeknamn? Som till exempel Tôrke för Torekov, Eken för Stockholm och Peking för Norrköping. Vad betyder ortnamnet Ho, som också finns i namn som Hofors och Hosjö? Hur hänger namnen Helsingborg, Helsingör och Helsingfors ihop och har det något med Hälsingland att göra? I Ångermanland och västra Dalarna finns nästan 50 namn på ställen som slutar på  -sillret. Vad är det för ord? Hur kommer det sig att vattendrag ofta namnges i bestämd form till skillnad från ortnamn? Det heter Vänern, Östersjön och Mälaren men inte Karlstaden, Göteborgen och Varberget. Varför uttalas Kristianstad som krisjaʹnnsta? Och hur kommer det sig att man säger väschöta och össchöta istället för västgöta och östgöta? Hur ska orten Tjust eller gatan Tjustgatan uttalas och var kommer ordet ifrån? Namnet Blåsut finns på olika ställen i landet, både som platser och gator, men vad betyder det? Vad betyder Rönninge som finns i många ort-, stadsdels- och bynamn? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 2. För att kunna trycka på länkarna nedan behöver du titta på den här sidan via Sveriges Radios webbsida och inte via SR Play eller andra poddtjänster.  Vad har ordet för historia och etymologi? Här hittar du svar! SAOB hittar du via Svenska.se. Bra att komma ihåg: SAOB är den historiska ordboken och rätt om du vill får reda på mer om ett ords historia.  Ordboken är ännu inte färdigställd, hittills finns uppslagsord från a till och med väva.  Titta längst upp till höger, när du slagit upp ett ord via svenska.se, där står tryckåret. Artiklarna om ord som börjar på alfabetets första bokstäver är skrivna för 100 år sedan och det kan påverka informationen.  SAOB täcker språket från 1520-talet fram till i dag. Här finns mer info om hur du kan söka i SAOB En hjälpsida från SAOB. Böcker Handledning till Svenska Akademiens ordbok, skriven av Carl-Erik Lundbladh finns som pdf via länken.  Svenska språket under sjuhundra år, skriven av Gertrud Pettersson, Studentlitteratur, 2005.  Här hittar du svar! Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Finns som digital faksimilutgåva via projekt Runeberg. Finns även som sökbar källa via Språkbanken Texts sökverktyg Karp. Bra att komma ihåg: Hellquists etymologiska ordbok kom ut 1922 och har sedan dess tryckts i sju upplagor.  Söderwalls ordbok över svenska medeltidsspråket och Schlyters ordbok över det svenska lagspråket handlar om det fornsvenska språket. Finns att söka i via Karp. Bra att komma ihåg: Söderwalls ordbok är tänkt att täcka ord från 1200-talet fram till 1500-talet.  Bokstäverna j och å fanns inte i fornsvenskan, ord som börjar med j eller å hittas istället under i respektive a. Den isländska bokstaven Þ, thron, finns med för alla ord som börjar på th. Dahlgrens glossarium över föråldrade eller ovanliga ord och talesätt. Finns att läsa via Litteraturbanken. Bra att komma ihåg: Dahlgrens glossarium gavs ut 1914 och innehåller ord som inte ingår i standardspråket. Nordiska ordböcker som kan vara till hjälp Ordbog over det danske Sprog, dansk historisk ordbok som redogör för ord från 1700-talet till 1950. Nynorskordboka og Bokmålsordboka Ordbok över Finlands svenska folkmål Är det här ett dialektalt ord? Här hittar du svar! Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz. Finns som faksimil via Projekt Runeberg här. Bra att komma ihåg: Gavs ut 1862-1867 men är ännu adekvat.  Täcker alla svenska dialekter.  Att veta hur ett äldre eller dialektalt ord ska stavas kan vara knepigt. Då får man använda sin fantasi och intuition och prova sig fram med olika alternativ.  Syd- och västsvensk dialektdatabas via Isof, Institutet för språk och folkminnen. Bra att komma ihåg: Institutet för språk och folkminnen har i uppdrag att sprida kunskap om dialekter och kan även svara på en del frågor. Mer info finns här. I programmet deltar: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Bo Wendt, huvudredaktör för Svenska akademiens ordbok, SAOB. Programledare Emmy Rasper.

Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 1. Vad är rätt och fel i det samtida språket? Här hittar du svar! Svenska skrivregler från Språkrådet. Språkriktighetsboken från Språkrådet. Språkrådets frågelåda - här finns frågor och svar. Svenska.se här kan du söka i SAOL, SO och SAOB. Bra att komma ihåg: SAOL är den ordlista där du kan se hur ett ord stavas och böjs och uttalas, och ofta vad de betyder. Svensk ordbok (SO) är en definitionsordbok. Där kan du läsa beskrivningar av vad ord betyder och hur de används. SAOB är en historisk ordbok över det svenska skriftspråket från 1500-talet till idag. (Vi kommer att prata mer om SAOB i nästa avsnitt.) Frågor som handlar om ord och uttrycks användning och frekvens Här hittar du svar! I sökverktyget Korp som görs av Språkbanken Text finns en massa korpusar samlade. En annan källa är KB:s tidningssök som du hittar här: Svenska dagstidningar via Kungliga biblioteket. Bra att komma ihåg: En korpus är en sökbar textsamling. Det kan till exempel vara tidningstexter, myndighetstexter eller texter från sociala medier. Vad du kan få fram för information beror på vilken typ av korpus du söker igenom. Du kan göra olika typer av sökningar i Korp, till exempel jämförelsesökningar eller ordbildssökningar, men sökningarna kan kräva att du läser på om hur man gör. Här finns en användarhandledning. Ett lemgram är ett ords samtliga böjningsformer, och gör det möjligt att i en och samma sökning söka efter till exempel både "hund", "hundar", "hundarna" och så vidare. I programmet deltar: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Louise Holmer, biträdande forskare och doktorand vid institutet för svenska språket vid Göteborgs universitet och medlem i SAOL-redaktionen. Lars Borin, professor i språkvetenskaplig databehandling, medgrundare av Korp och föreståndare för Nationella språkbanken. Programledare Emmy Rasper.

Språkets lyssnare har trendspanat bland modeord och populära uttryck. Ylva Byrman förklarar varför formuleringar som förslag till personlighet" och rimligt är vanliga på twitter. Veckans språkfrågor Har hint blivit vanligare än antydan? Varför struntar folk i att sätta ut skiljetecken i texter på sociala medier? Hur har narrativ börjat användas på ett nytt sätt? Vad har hänt med uttrycket i all ära? Vad är bakgrunden till twitterformuleringarna: rimligt, frågar åt en kompis och förslag till personlighet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ilska är en känsla som gett upphov till många kraftfulla ord och uttryck. I veckans Språket ger vi oss in i bråkspråket och medlar bland vred, sned, sakramentskad och rascha. Veckans språkfrågor Finns det språkforskning om ilska i språk? Vad är bakgrunden till att vred eller sned kan betyda arg? Varifrån kommer rascha, i betydelsen ilska? Sakramentskad är synonymt med förbannad, men sakrament betyder helig handling, hur hänger det ihop? Har uttrycket att ligga i luven på varandra något att göra med det dialektala ordet luvar för pojkar? Är att bli eld och lågor något positivt eller negativt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt. Veckans språkfrågor Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen? Varifrån kommer orden gemen och versal? Varför användes begreppet tryckbokstäver förr? Vad betyder zweibel i kasten? Varför heter det typsnitt och varifrån kommer typsnittsnamnen? Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt? Varför har comic sans blivit ett kontroversiellt typsnitt? Hur länge användes frakturstil i Sverige? Har andra alfabeten, som till exempel det kyrilliska och grekiska, lika många typsnitt som det latinska alfabetet? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Carolina Laudon, typsnittsdesigner. Programledare Emmy Rasper.

Orden i lagtext och juridiska avtal styr människors ekonomi, frihet och framtid. Men vem bestämmer över det juridiska språket? Och varför vill jurister skriva deckare? Veckans språkfrågor Vad betyder begreppen “skäligen misstänkt” och på “sannolika skäl misstänkt”? Och kan man ändra dem till något tydligare? Vem bestämmer över det juridiska språket? Heter det målsägande eller målsägare och varför uttalar en del det som mål-säjande eller mål-säjare? Varför heter det åklagare men inte att åklaga utan att åtala? Ska man tolka det som står eller det som avses i juridisk text? Gör kravet på exakthet i det juridiska språket att det ofta kan uppfattas som krångligt? Varför är det många jurister som blir författare? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Malin Persson Giolito, författare och jurist. Programledare Emmy Rasper. Här finns Svarta listan som nämns i avsnittet. Vill du veta mer om distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen som nämns lyssna på det relaterade avsnittet nedan.

Blir du irriterad av "fråger" istället för "frågor"? "Minutrarna" istället för "minuterna"? Skaver det i öronen av "safarisarna"? Då är det dags att bli en pluraldetektiv istället för en språkpolis! Veckans språkfrågor Är muffins singular eller plural eller både och? Hur ska vi hantera ord med s-plural i bestämd form? Heter det flera partner eller flera partners? Är det okej med pluralformerna metrar, sekundrar och minutrar eller bör det alltid heta meter, sekunder och minuter? Varför säger en del vecker, blommer och fråger? Hur ska vi hantera latinska ord som centrum, spektrum och forum i plural på svenska? Språkvetare Ylva Byrman universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Dialekten i Västmanland liknar på många sätt rikssvenskan och kan därför vara svår att definiera. Men ord som oggig och palta är det mest västmanlänningar som förstår. Veckans språkfrågor Finns det något som utmärker västmanländskan?Vad är tjåla för ett ord och hur kommer det sig att det betyder hångla i Köping och prata strunt i Lindesberg?Kan entoppig accent 2 hänga ihop med gnälligheten som finns i viss västmanländska?Är palta i betydelsen att kladda ett dialektalt ord från Västmanland och vad har ordet för bakgrund? Hitta på och leta på istället för hitta och leta  – Varför använder västmanlänningar så många "på"?Vad har ordet oggig för bakgrund? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Här är en länk till Dialektkartan som nämns i avsnittet.

"Ta sex ägg, knäck och vispa upp." Receptspråk kännetecknas av många imperativer och färre objekt och subjekt. Språket gräddar orden i ugnen och tar allt med en nypa salt. Veckans språkfrågor Finns det ett speciellt receptspråk? Krusudd – vad är det för måttenhet och var kommer ordet ifrån? Vad är bakgrunden till uttrycket en nypa salt i betydelsen att inte ta något på allvar? Varför säger man grädda bröd? Vad är ursprunget till ordet durkslag? Varifrån kommer uttrycket tårta på tårta? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

På sjukhus trängs språken medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språket tar fram stetoskopet och undersöker ord som förbryllar. Veckans språkfrågor Varför heter det bondförkylning? På en neurokirurgisk klinik använder vårdpersonalen både konfusionell eller konfusorisk för att beskriva att en patient är förvirrad, men vilken variant bör de använda? Vilka är de största språkliga utmaningarna för utländska läkare som ska jobba i en svenska språkmiljö? Vad är “svenskt latin”? Vad betyder det att ett sjukhus har intagit stabsläge? Och varför används just det ordet? Varifrån kommer uttrycket “Om du hör klapprande hovar bör din första gissning vara att det kommer en häst och inte en zebra.” Och varför används uttrycket just inom vården? Varifrån kommer orden sjukhus, lasarett och hospital? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Emil Molander, adjunkt i svenska som andraspråk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hur jobbar svensk polis med språket? Vilka ord väljer de bort och hur tänker de kring sina inlägg i sociala medier? Hör polisen Johan berätta om sitt viktigaste arbetsredskap. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet polis? Vad är dumsnut för ord och betyder snut alltid polis? Varför kallas polisens bilar för radiobil? Vilka ord försöker polisen att undvika? Vad betyder egentligen känd av polisen eller social oro? Hur jobbar polisen med sin kommunikation i sociala medier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Kockum, polis och kommunikationschef på polisregion mitt. Programledare Emmy Rasper.

Helikopter, teater, kyrka och bibliotek är bara några av alla ord som kommer från grekiskan. Språket har anor och har haft stort inflytande över de västerländska språken. Veckans språkfrågor Många ord kommer ifrån grekiska eller latin men var antikens greker intresserade av språkhistoria? Hur kommer det sig att vi använder ordet apotek på svenska medan det engelska ordet är pharmacy? Hur hänger orden pedagog, logoped och ortoped ihop med pedal och pedikyr? Kommer ordet jota, i uttrycket “han fattade inte ett jota”, ifrån Bibeln? Varför använder svenskan och andra germanska språk bokstaven k från grekiskans kappa för att beteckna k-ljudet, och inte c som redan fanns i det latinska alfabetet? Dessutom: Hur är det att som tvåspråkig lära sig sitt modersmål på nytt? Intervju med Konstantin Economou kommunikationsforskare vid Linköpings universitet som återupptäckt grekiskan med hjälp av sms. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborg universitet. Programledare Emmy Rasper.

Strir, tölig, skärsvallig och jålig är ord som kan höras i Värmland, men värmländska är egentligen inte en dialekt utan flera, säger professor Henrik Rosenkvist. Veckans språkfrågor Varför pratas det olika dialekter i Värmland? Varifrån kommer ordet skvatt i betydelsen rädd? Vad betyder schärsvallig/skärsvallig/skärsvôlig/sjärsvôllig och var kommer det ifrån? Vad är jålig för något och vad kommer det ifrån? Hur har finskan påverkat värmländskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Skogsfru, gullpudra och ögontröst är några växtnamn som finns i den svenska floran. Språket ger sig ut på promenad i de snåriga växtnamnens historia. Veckans språkfrågor Hur hänger de olika betydelserna av ordet häck ihop? Vad är skillnaden mellan räfsa och kratta? Får man säga att man liar ängen och vad är egentligen ett orv? Hur har svenska växter fått sina namn? Hur ska växten alunrot sägas i plural? Varför heter kålrot swede på engelska? Varför heter gräset timotej just så? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Ottosson, programledare Naturmorgon i P1. Programledare Emmy Rasper.

Möt hjärnan bakom korsordet och lär dig knepen som korsordskonstruktörer använder för att få dig på villospår. Veckans språkfrågor Hur jobbar en korsordskonstruktör?Varför förekommer orden ria, and, uer, ara or och orv ofta i korsord? Hur stora krav kan man ställa på korrekthet i korsord? Kan man verkligen säga att rårakor är synonymt med raggmunk, och åla med krypa? Vilken betydelse har Svenska Akademiens ordlista för korsordskonstruktörer? Hur mycket får man fuska när man löser korsord? Vad är rätt - äppelskrutt eller äppelskrott? Ordet tryt, imperativ av tryta, är ett godkänt ord i alfapet men används ordet? Och hade det varit okej i ett korsord? Lyssnaren Helena fick höra av sina föräldrar att cyrk var ett ord när de spelade alfapet, men blev hon lurad? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Svante Drejenstam, korsordskonstruktör. Programledare Emmy Rasper.

Barn, precis som vuxna, ställer frågor utifrån sina egna observationer. Men barn kan vara friare i tanken och ställa språkfrågor som vuxna inte har tänkt på, säger Henrik Rosenkvist. Veckans språkfrågor Varför säger man att människor är långa men andra saker är höga? (från Leo 7 år) Varför finns dialekter (från Nilo 11 år) Hur hänger orden jobba och jobbig ihop och vilket av dem kom först? (från elever på Kålgårdsskolan i Jönköping) Finns det några regler för hur i och på används för att benämna tid, som till exempel i onsdags, i höst, på onsdag eller på sommaren? (från elever på Lövgärdesskolan i Göteborg) Varför finns det båda stora och små bokstäver? (från Ella) Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra. Veckans språkfrågor Varför stönar många och säger "ööhh" och "äähh" när de inte vet vad de ska säga? Hur kan man använda tystnad och paus som maktmedel? Varför tar vissa journalister i radio och tv paus på konstiga ställen? Varför säger man "schhh!" för att få tyst på någon, och hur kan det fungera så bra? Ska det vara imorgon eller i morgon, mellanrum eller inte? Finns det någon regel? Vilka skrivtecken finns det för paus i musiken? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Sandra Ottander, röst- och talpedagog. Gäst Emelie Sigelius, programledare i Klassisk förmiddag i P2. Programledare Emma Engström.

I sommar verkar det bli korta resor snarare än långväga semester. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på orden "hemester" och "wanderlust". Och så reder vi ut varför det står "motet" på vägskyltar. Veckans språkfrågor Vad kommer det svenska ordet som uttalas ecksprä (exprès) från? Det hördes förr i sammanhanget att göra en onödig resa. Vad betyder motet vid trafikplatser, och var kommer det från? Hur vanligt förekommande är ordet hemester? Varför ropar flygplatspersonal ut: "Resandes till Umeå..."? Ordet resandes känns fel där, hur har det blivit så? Varför heter det byta buss och inte byta bussar? Var kommer ordet kos i uttrycket flyga sin kos från? Och kan man använda det i andra sammanhang än att fara iväg? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Hur uttrycker vi ja och nej hur saker är och inte är? Det är krångligare än man kan tro. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. Och så visar det sig att nej inte alltid betyder nej. Veckans språkfrågor Varför är ordet inte så krångligt? Och varför används det i meningar som Kan inte du komma hit? Varför har franskan ordet pas – som betyder steg -- för att uttrycka hur något inte är? Varför säger man det vete fan eller jag vete fan för att säga jag vet inte? Vad är bakgrunden till den retoriska exempelmeningen Har du slutat slå din fru? Hur kommer det sig att många säger Ja men... och Nej men...i början av en mening? Betyder inte obefogad samma sak som befogad? Kan något vara ävet? Det finns ju uttrycket inte oävet. Och vad kommer uttrycket från? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Varje dag möts vi av översatta texter. Risken är stor att de är skrivna på översättningssvenska. Översättaren Alexander Katourgi förklarar fenomenet, och Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarfrågor om översatta ord. Veckans lyssnarfrågor När jag ställer larmet på telefonen kan det stå "Larmet är inställt på 16 min från nu". Det är väl inte riktig svenska? Hur tillförlitliga är översättningstjänster som Google translate? När kan maskinöversättning börja fungera perfekt? Hur kommer det sig att ordet kritisk har fått betydelsen viktig? Vad är översättningssvenska? Används ordet rekapitulera på rätt sätt i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Aarne Ranta, professor vid Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, och Alexander Katourgi, översättare. Programledare Emma Engström.

Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig? Veckans språkfrågor Varför heter den korta jackan bolero? Har det något med kompositören Maurice Ravels musikstycke Boléro att göra? Vad har brackor i ordet borgarbrackor för betydelse? Och har ordet brats någon koppling? Varför började gymnastikskor kallas sneakers? Hur viktigt är det för modeindustrin att sätta namn på trender och plagg? När och varför dök ordet trosor upp? Vad är bakgrunden till att man säger ärm istället för arm – som i skjortärm? Var kommer paj i skinnpaj ifrån? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Hanna Wittrock, socialantropolog och lärare i modevetenskap på Textilhögskolan i Borås. Programledare Emma Engström.

Vad kallar man väntesymbolen på en dator, undrar en lyssnare. Ylva Byrman hittar en uppsjö förslag och lindrar även ett typiskt fall av partikelirritation. Veckans språkfrågor I vår familj kallar vi väntesymbolen på en dator eller liknande för väntering. Vad säger andra? Varför säger vissa testa på? Det heter väl prova på men bara testa? Varför uttalas relegera och delegera olika? (det första med sje-ljud och det andra med g-ljud) Var kommer ordet petrifierad från? Vad gör egentligen den som facebookar? Och hur funkar verben som kommer från sociala medier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. 

Kriser påverkar språket, skapar nya ord och sätter fokus på begrepp vi inte har hört tidigare. I spåren av coronapandemin har vi lärt oss att en rekommendation inte alltid är ett tips och att det går att sätta ett corona framför nästan alla ord. Veckans språkfrågor Vilka nyord har coronakrisen gett upphov till? Under pandemin hörs ofta uttrycket äldre äldre. När blir man det? Och varför inte bara använda ordet gammal? Är karantän och isolering utbytbara? Varför säger man bunkra om att köpa många mat i mängder, det borde väl heta hamstra? Varför säger man social distansering, är det inte fysisk distansering det handlar om? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion. Programledare Emma Engström.

Vi blickar österut. För det har talats svenska i Finland åtminstone sedan medeltiden, men vad utmärker egentligen finlandssvenska? Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarnas frågor. Möt också lyssnaren som är trött på svenskars attityd gentemot finlandssvenska. Veckans språkfrågor Vad skiljer finlandssvenska från svenska med finsk brytning? Hur uttalar man sporten padel på standardsvenska? För en finlandssvensk känns det naturligt att säga "paadel", medan många svenskar säger "paddel". Hur kommer det sig att finlandssvenskar har lättare att skilja på de och dem än svenskar? Hur ska man tolka det finlandssvenska uttrycket månne inte? Varför böjer finlandssvenskar vissa verb annorlunda? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. LÄS MER: Finska Yle listar lyssnarnas bästa finlandismer.

Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk. Veckans språkfrågor Varför säger man soffan kostar nog lite när man menar att den är dyr? Varför har uttrycket skära guld med täljkniv så många varianter? Har ordet rabatt, som i nedsatt pris, och trädgårdsrabatt samma bakgrund? Kan man säga ett billigt pris, eller är varor billiga och priser låga? Finns det ett bättre ord för blipp eller blippa om den nya betalningsformen? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Lyssnarnas synonymer till pengar Balubas Cash Cashiluring Daler Deg Flis Fyffe Fyrk Geld Klös Klöver Kontanter Kosing Kulor Leuter Lovor Lubriks Lusidorer Monedas Monetas Mynt Pant Para Parra Penningar Pistoler Pix Pluring Riksdaler Sekiner Skånepesetas Spänn Storkovan Stålar Stålbjörns Växel Valörer Sillöga = äldre slang för en tioöring Blejd = äldre slang för tjugofemöring Småskrammel = småpengar Grossel = småpengar Feckebôs = småpengar Grus = småpengar Korvöre = väldigt liten slant Kotia = äldre slang för en enkronasedel från början av 1900-talet Bagis = en krona Bagare = en krona Halvsläng = en femtiolapp (eller en femhundrakronorssedel) Bergman = en tvåhundrakronorssedel Annie Lööf = en femhundrakronorssedel Röding = en femhundrakronorssedel Papp = tusen kronor Tuss = tusen kronor Storsläng = en tusenkronorssedel Lax = en tusenkronorssedel Lakan = en tusenkronorssedel Långsjal = en tusenkronorssedel

Överallt där det finns människor som pratar finns tungvrickarramsor. I veckans avsnitt bjuder vi på ramsor på flera olika språk. Vad gör dem svåra att uttala? Och vad har tungvrickarramsan för funktion? Veckans språkfrågor Vad är en tungvrickarramsa och varför är den svår att uttala? Vad har ramsorna för ursprungligt användningsområde? Har innehållet någon koppling till deras geografiska ursprung? Finns det något som heter laxask? Är svenska tungvrickare mindre avancerade än i de stora språken? Varför är tungvrickare populära i Polen? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Det handlar om dagarna och månaderna, alltså allt det som ryms i en kalender. Henrik Rosenkvist svarar på varför veckodagarna heter som de gör och om det har funnits egna nordiska namn på månaderna. Veckans språkfrågor Heter det oxdragarveckor eller oxveckor? Varför heter veckodagarna som de gör? Hur gör andra språk? Varför är bara vissa månader också tilltalsnamn? Och har månaderna uppkallats efter namn på personer? Finns det andra nordiska namn på månaderna? Var kommer ordet fasta ifrån? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Kring förra sekelskiftet kunde man höra jiddisch på gatorna i Sverige. Men hur är situationen idag? Möt Salomon Schulman, jiddischtalare sedan barnsben, och sångerskan Louisa Lyne, som lärde sig jiddisch som vuxen. Veckans språkfrågor Var kommer jiddisch ifrån? Var är det mest levande idag? Vilken är den största missuppfattningen om jiddisch? I vilken omfattning talas jiddisch som förstaspråk i Sverige idag? Vilka lånord från jiddisch finns i svenska språket? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Salomon Schulman, läkare, översättare och författare, och Louisa Lyne, sångerska. Programledare Emma Engström. Titlar i avsnittet Roman: Kådisbellan, Roland Schütt (1989)Film: Menashe, Joshua Z Weinstein, på SVT play till 12 april (2017)Tv-serie: Hunters, David Weil, Amazon prime video (2020)Låt: Trern, Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye (2019)

Det handlar om språkfenomen som lyssnarna upplever är nya. Det blir ord som helt enkelt inte går att stava och ett irriterande "att" som dyker upp överallt. Veckans språkfrågor Ordet ekivok, när blev det ett ord för sexuell anspelning? Är det samma på andra språk? Heter det min hood eller mitt hood? Varför har det blivit vanligare att folk säger och skriver "eftersom att"? Hur stavas verbformen av catering? Kejtra, cejtra eller catera? Vad betyder sjoksa? Hur vanligt är det? Och hur ska det stavas? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Hur snart är strax? Är förr alltid dåtid? Det handlar om hur vi pratar om det som ännu inte har hänt. Och så frågar vi forskaren Pelle Söderström hur bra språkhjärnan är på att spana in i framtiden. Veckans språkfrågor Vilka språkliga knep finns i svenskan för att prata om framtiden? Hur passar ordet förr in i det framåtblickande uttrycket förr eller senare? Det är väl ett ord om något som redan har hänt? Hur väl kan vi förutsäga vad en person kommer att säga härnäst? Varför säger man numera det kortare tjugo-tjugo om ett årtal som kommer, men tjugohundra tjugo om ett årtal som har varit? Snart, strax, om en stund. Var kommer de tidsuttrycken från, och har de tidigare varit mer exakta? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervju med Pelle Söderström, forskare i neurolingvistik vid Western Sydney University. Programledare Emma Engström.

Det handlar om synonymer, orden som nästan betyder samma sak. Hur tänker de som gör orddelen på högskoleprovet när de väljer ord? Och så gör Ylva Byrman ett experiment för att se om texter alltid blir bättre av synonymer. Veckans språkfrågor Finns det exakta synonymer? Vilket ord i svenska har flest synonymer? Betyder ordet textur verkligen konsistens? Är ordet sparsmakad synonym med kräsen? Blir texter alltid bättre av många synonymer? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH, och Maria Johansson, konstruktör av orddelen i högskoleprovet, vid Umeå universitet. Programledare Emma Engström.

Vi väljer bland nya lyssnarfrågor. Har Blekingedialekten ett ord för pinsamhet som saknas i rikssvenskan? Och så tittar Henrik Rosenkvist närmare på orden apskaft och offerkofta. Veckans språkfrågor Är ordet apskaft etablerat och vad har det för historia? Varför läser man allt oftare att något är ett femtontal? Hur många menar man då? Hur vanligt förekommande är ordet offerkofta? Var kommer det blekingska verbet respektive adjektivet nyter/nytigt från? Och finns det något bra rikssvenskt ord för att man inte vill göra något eftersom det är pinsamt? Vad kommer ordet taka ifrån i det juridiska begreppet taka händer? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Båtsäsongen är under uppsegling. Vi kastar loss ett avsnitt om sjöfararspråket och hur det för fulla muggar har äntrat vardagsspråket. Veckans språkfrågor Hur har sjölivet påverkat allmänspråket? Hur kan sjö betyda både hav och insjö? Hur ser traditionen för båtnamn ut nu och historiskt? Vad har ordet krabb, som i uttrycket krabb sjö, för bakgrund? Ordet ia som i efterdyningar, var kommer det från? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. "I en förhandlingssituation är det inte alltid så att förväntningarna håller streck. Förhandlingarna strandar, och en konflikt är under uppsegling. Parterna avfyrar verbala bredsidor och försöker ramma varandra och skjuta varandras argument i sank. Man kan också gå på en mina själv, kanske tvingas stryka flagg och ligga i lä ett tag – eller göra en kovändning för att inte få skamfilat rykte." Ur journalisten och den före detta sjömannen Torbjörn Dalnäs sammanställning av sjötermer i vardagsspråket, bland annat publicerad i boken Havets ord (2014).

Det handlar om hur vi benämner släktband. Är svenskan mer eller mindre noggrann med familjerelationer än andra språk? Och vilken roll spelar familjen för vilket smeknamn man får? Veckans språkfrågor Isländskan har särskilda ord för de olika kombinationerna förälder/barn. Mor och dotter heter mæðgur, mor och son mæðgin. Far och son heter feðgar, far och dotter feðgin. Har det funnits även i svenskan? I svenskan finns de specifika orden kusin, syssling och brylling. Vilka andra språk är lika noggranna som svenskan? Och finns det språk som har fler ord för nivåerna i släktträdet? Vilken roll spelar familjen för hur vi får våra smeknamn? Varför använder man ordet farbror – som tydligt betyder fars bror – för att beskriva en gammal man? Vad ska vi kalla vår dotters mans föräldrar? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Svenska språket ska vårdas, det enligt ett statligt beslut. Men hur intensiv ska vården vara? Där går åsikterna isär. I veckans avsnitt tittar vi på språkvården förr och nu, och låter Språkrådet möta debatten. Veckans språkfrågor Varför kan språkexperter så sällan säga hur ett ord bör uttalas? Hur var språkvården förr? Vad är språkvård idag? Varför behöver språket vårdas? Hur påverkas Språkrådets rekommendationer av att det är en del av en statlig myndighet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Tingsell, språkvårdare på Språkrådet, som är organiserat inom Institutet för språk och folkminnen. Programledare Emma Engström. Biografin om Bertil Molde som nämns i programmet är skriven av Sven-Göran Malmgren och Birgitta Agazzi och har den preliminära titeln "Bertil Molde. Språkvårdare och folkbildare". Utkommer senare i år.

Redaktionen tar upp några av lyssnarnas bästa frågor. Henrik Rosenkvist går till botten med uttryck som "vi vill fred" och "vi växer ditt företag", och nosar upp ett alternativt ursprung till ordet "dönicke". Veckans språkfrågor Varför uppstår uttryck som "vi vill fred" eller "han vill kärlek"? Det låter konstigt. Det finns chefssekreterare, chefsadministratör och chefsdirigent, men hur förhåller de sig till varandra, och varför ska det vara ett foge-s? Vad är bakgrunden till ordet dickadarier? Och är det besläktat med det tyska ordet döneken? Ett konsultföretag annonserar: "Vi växer ditt företag". Kan man uttrycka sig så? Vad händer om man tar bort bokstaven o från ogin, otymplig, ofantlig och ohemul? Det vill säga, finns orden gin, tymplig, fantlig och hemul? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Hur svårt är det att lära sig svenska? För vilka språkgrupper är det klurigast? I det här avsnittet listar Henrik Rosenkvist de fem största hindren att ta sig över för den som är ny i språket. Veckans språkfrågor Vilka språktalare har svårt respektive lätt att lära sig svenska? Hur troligt är det att sj-ljudet (7-ljudet) och tj-ljudet (20-ljudet) kan stavas enklare i framtiden? Kan vi låna tydligare tecken från andra språk, som till exempel turkiskan? När det uppstår nya substantiv i svenskan, som tweet och aina, hur vet man om de är ett-ord eller en-ord, det vill säga vilket genus de har? Kommer den svenska ordföljden att förändras på grund av att många som är nya i språket bryter mot den? Hur svårt är svenska språket att lära sig generellt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. De fem svåraste sakerna att lära som ny i svenskan, enligt Henrik Rosenkvist: Att uttala sj-ljudet (7-ljudet). Att lära sig ordföljden och där skilja mellan huvudsats: V2-regeln (verbet på andra plats, den så kallade subjekt-verb-objekt-ordningen) respektive bisats: BIFF-regeln (I bisats kommer inte före det första verbet). Att uttala u och y. Accent, det vill säga att lära sig uttala ordpar som stegen och stegen, tomten och tomten, anden och anden. Om substantiv är en-ord eller ett-ord, det vill säga genus.

Att gå på gym är inte bara tungt. Det kan vara svårt att tränga igenom de många ord och begrepp som är unika för gymkulturen. Ylva Byrman ger oss bakgrunden till några av de svenska och engelska termerna, och föreslår nya. Veckans språkfrågor Varför heter alla övningar på gym numera något på engelska och inte de svenska benämningar som redan finns? Vad är bakgrunden till ordet valvstupstående? Kan man säga atlet om idrottsmän, till exempel friidrottare? Vad kommer det svenska ordet hantel från? Finns det ett svenskt ord för kettlebell? Vad betyder burpee, klova, discogymma och räckhäv? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Clara Fröberg, träningsinstruktör. Programledare, Emma Engström. Med i avsnittet finns ett klipp från kortfilmen "Frisksport", av Karl-Erik Alberts från 1939, SVT Öppet arkiv. Ord som förekommer i avsnittet räckhäv – chins/pull ups (eng) discogymma klova burpee (eng) – specialare hantel – dumbbell (eng) skivstång – barbell (eng) kettlebell (eng) – Ylva Byrmans svenska alternativ: kittelklot (inspirerad av engelskan), rysshantel/ryssklot (inspirerad av ryska ursprunget), klotvikt eller öglehantel (inspirerad av formen), svingklot (inspirerad av användning). Emma Engströms favorit: kaffekula (inspirerad av ett språkligt missförstånd)

Romani har talats i Sverige i åtminstone 500 år. I veckans avsnitt får Språket besök av den nya läsambassadören Bagir Kwiek, som ska få fler att läsa och känna till romska berättelser. Men vad är hans egen språkbakgrund och varför brinner han för romani? Veckans språkfrågor När regerade romani, det vill säga när och varför blev det modernt att ta in romska ord i svenskan? Om man jämför med samiska, hur många romska lånord finns det i svenska? Varför innehåller just Jönköpingsdialekten ord på romani? Hur kan man se romernas historia i språket? Lästips: Romani i svenskan: storstadsslang och standardspråk, Gerd Carling. 2005 Ordbok över svensk romani. Resandefolkets språk och sånger, Lenny Lindell & Kenth Thorbjörnsson-Djerf. 2008. Inledning och grammatik och bearbetning av Gerd Carling. Romer – 500 år i Sverige. Språk, kultur och identitet, Gerd Carling, Mikael Demetri, Angelina Dimiter-Taikon, Lenny Lindell, Allan Schwartz. 2016 Länktips: https://www.minoritet.se/ https://riksarkivet.se/motkallorna/meromromerochresande https://www.isof.se/sprak/minoritetssprak/romska.html Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Bagir Kwiek, Sveriges läsambassadör, utnämnd av Kulturrådet. Programledare Emma Engström.

Skånska pratas av cirka en miljon svenskar. Ändå är den fortfarande en av de minst omtyckta dialekterna. Henrik Rosenkvist svarar på om skånska "r" är på väg att försvinna och så pratar vi med journalisten som skickades till talpedagog när tittare inte förstod vad hon sa. Veckans språkfrågor Hur är skånskans status? Vad är bakgrunden till det skånska ordet dons för brunn? Vad finns kvar av skånskan om man tar bort tungrots-"r"? Är den ”äkta” skånskan med skorrande ”r” utrotningshotad? Vad är ursprunget till ordet pågasnöre? Är det nedsättande att kalla någon det? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Gäst Elaf Ali, journalist.

En eminent panel diskuterar den kritiserade språkvården och språklagen som fyllde 10 år året som gick. Dessutom: allt om nyordslistan 2019 och hur det gick för nyorden sedan. Veckans innehåll Varför domineras Språkrådets och Språktidningens gemensamma nyordslista av ord om klimat och digitala fenomen? Vilka ord på nyårslistan säger mest om 2019? Vilka ord är lättast att glömma från året som gick? Vilka nyord vill lyssnarna lyfta fram? Hur gick det för orden sedan? Svensk språkvård kritiseras ibland för att vara för flat. Ligger det något i kritiken? Vad har Sveriges första språklag fått för betydelse efter att ha funnits i 10 år? Panelen: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen. Ola Wikander, författare och forskare i bland annat klassisk hebreiska vid Lunds och Uppsala universitet. Programledare Emma Engström. Nyordslistan 2019 AanimojiantivaxxareartdödenASMRaspludd Bbenimbeteendedesign Ccybersoldat Ddeepfakedeplattformeringdigital tvillingdra åt helvete-kapital Eeldost Ffimpomat GGretaeffektengrönt körfält Hhjärtslagslaghundvisslahybridkrig Iikigaiimmersiv Kklimatdiktaturklimatnödlägeklimatstrejkkälltillit Llågaffektivt bemötande Mmenskonst Nnattborgmästare Ppopcornhjärna Ssharentingsmygflygasyssna Ttågskryta Vväxtbaserat kött Öövervakningsekonomi

Veckans avsnitt tar dig med på en tur i programmets historia. Temat är julens ord och uttryck och redaktionen utlovar flera kära återhöranden. Veckans språkfrågor Vad har julmust med must att göra? Varför säger man tomte i Sverige och nisse i Norge? Vad betyder egentligen texten i luciasången? Vad står verbet braska för i talesättet Anders braskar, julen slaskar, alternativt Anders slaskar, julen braskar? Vad betyder ordet fnyk, som i att det fnyker snö? Var kommer den skånska traditionen julaknudor (julknutor) från? Vad är egentligen ett julbord, det kan man säga om ett dekorationsbord utan mat också? Vad är den historiska bakgrunden till ordet jul? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska, samtliga vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström, Emmy Rasper och Anna-Lena Ringarp.

I veckans avsnitt väljer redaktionen några av lyssnarnas bästa frågor. Ylva Byrman börjar i drogernas och våldets värld, mellanlandar på Guernsey, reder ut ett vanligt deckarord och hittar farliga och ofarliga granater. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att vissa säger freebejsa (från engelskans freebase) i betydelsen att improvisera? Det är ju ett sätt att knarka? Vad är bakgrunden till ordet gensare, alltså en typ av varm tröja? Varför säger man att ge smörj om att slå någon? Var kommer ordet kommissarie från och hur blev det en tjänstegrad inom polisen? Hur hänger vapnet handgranat, frukten granatäpple och ädelstenen granat ihop? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Får det lov att vara en dricka, drick, dryck eller drink? Henrik Rosenkvist reder ut ord och begrepp om drickbara vätskor. Det visar sig också att den sista slatten har något magiskt över sig. Veckans språkfrågor Heter det energidryck eller energidricka? Och vad är skillnaden mellan dryck och dricka? Varifrån kommer uttrycket ta pojken, om att dricka upp det sista i glaset? Vad är en kobbel? Varför skriver många att glaset är fyllt till bredden, det heter väl brädden? Vad är te, egentligen? Räcker det att man har lagt växtdelar i varmt vatten? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Engelskan dundrar in i svenska språket och lämnar kvar en massa låneord. Henrik Rosenkvist reder ut hur lånen går till och berättar om falska vänner och låtsasengelska. Veckans språkfrågor Hur blev after work ett svenskt uttryck? Varför har adressera, addera och affektera fått delvis nya betydelser i svenskan? Varför används det engelska ordet influencer och hur etablerat är det? Kan man verkligen översätta surreal med surrealistisk? När dök ordet potthål upp i svenskan och varför är det så populärt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Det handlar om fackspråket, alltså orden och uttrycken för kunskap vi lär oss på jobbet eller när vi nördar i ett ämne. Och så uppmärksammar vi en modern 50-åring: ordet dator. Veckans språkfrågor Vab, apt (arbetsplatsträff) och prao. Har svenska fler förkortningar än andra språk? Kan fackspråk bli för svårt? Vad är skillnaden mellan material och materiel? Hur ska man använda orden? Hur myntades den svenska termen dator? Ska det heta cirkularitet eller cirkuläritet? I matematiken är ordet ty en fackterm. Hur blev det så? Och vilka ordklasser kommer fackspråket från? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Intervju med Åsa Holmér, fackspråkvårdare på Språkrådet.

När maten är som godast och färgerna som starkast. Då tar vi till superlativen. Ylva Byrman guidar oss till adjektivens yttersta gräns. Veckans språkfrågor Vad betyder superlativ? Varför säger vissa "Hans betydelse går inte att underskatta!”. Det ska väl vara överskatta? Hur böjer man adjektiv? Ska det till exempel vara mer och mest intressant, eller intressantare och intressantast? Hur går det till när god blir jättegod och snygg blir ursnygg? Finns det trender för förstärkande förled? Vad är absolut superlativ? Varför kan man inte säga lila, lilare, lilast? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

I delar av norra Sverige pratas bondska. En samling kluriga dialekter som nu får nytt liv efter att ha motarbetats historiskt. Henrik Rosenkvist berättar om en dialektal skatt. Veckans språkfrågor Varför kallas de särskilda dialekterna i norra Sverige för bondska? På pitemål säger man "i" istället för "jag". Är det besläktat med engelskans "I"? Varför betonar man samma vokal två gånger i många ord i bondska? Till exempel låter ett ord som stann (stanna) som sta-a-nn? Är det unikt för bondska att dela upp verbet behöva och stoppa in andra ord? Som i ”Jamen då be-du väl egentligen int’-höv bilen?” Varför säger man han om till exempel hunden, katten, stolen? Och hur fick standardsvenska andra genus än bondska? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Musik i programmet: Euskefeurat "Nö'bert vä ve", Erk & Imchibeat "Nalta".

Varför är ordet dum synonymt med barnslig? Är det dags att sluta att använda barnmetaforer för att kritisera andra? Diskussion mellan Henrik Rosenkvist och journalisten Ylva Mårtens. Godis, mellis och dagis. När kom de första substantiven med ändelsen -is i svenskan? Och varför hänger de ofta ihop med företeelser i barnens sfär? På vilket sätt påverkar barn och unga allmänspråket? Varför använder vi ord som sandlåda, dagisbarn och lekstuga för att kritisera andra vuxna? Vad är bakgrunden till uttrycket ajabaja? Varför har ordet dum två betydelser, en för barn och en annan för vuxna? Vad säger lyssnarna om ordet kraja? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Ylva Mårtens, journalist och tidigare redaktör för programmet Barnen i P1. Programledare Emma Engström. LÄSTIPS: Boken som Henrik Rosenkvist nämner i avsnittet heter "Metaphores we live by" (1980) av lingvisten George Lakoff och filosofen Mark Johnson.

Har vi de rätta orden för döden? Ylva Byrman svarar på efterlysningar och tittar närmare på dödsannonser. Och så hälsar vi på hos en begravningsentreprenör. Veckans språkfrågor Finns det ett alternativt ord för dödsbo, som är bättre för de anhöriga? Varför heter det stryka med? Hur har dödsannonserna förändrats? När används orden död respektive avliden i medier? Finns det ett bättre uttryck än borgerlig begravning? Vad är en likbjudare? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Skiljetecken ger en paus för ögat i läsningen. Men hur använder man dem bäst? Ylva Byrman jagar komman, gissar om snedstreck, varnar för semikolon och sätter punkt. Veckans språkfrågor Varför sätter många ett snedstreck före sitt namn? Är det typiskt svenskt? Var ska frågetecknet sitta? Varför är det så många kommatecken i äldre texter? Kommer det nya skiljetecken? Hur använder man semikolon rätt? Vad betyder det egentligen när man skriver ut tre punkter? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Det handlar om att säga fel och att missuppfatta ord. Lyssnarna och Henrik Rosenkvist delar med sig av egna och andras felsägningar. Veckans språkfrågor Är det fel att säga ögonlockarna eller är det dialekt? Vem bestämmer vad som är rätt och fel i språket? Hur blir fel rätt? Är det en missuppfattning att säga att man döper djur? Varför säger vissa påhyvla när det heter pådyvla? Har ordet dekadens bytt innebörd? Eller missuppfattas det? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Vad lever kvar i språket från vikingatiden? Och hur hade vikingarna pratat idag? Henrik Rosenkvist läser vikingapoeten Egil Skallagrimsson och ger fyra ledtrådar till varför det heter "viking". Veckans språkfrågor Vad vet man om hur fornnordiska lät? Fanns sj- och tj-ljud före medeltiden, alltså när man skrev med runor? Vilka ljudbildningar från vikingatiden har försvunnit och vilka lever kvar? Var kommer ordet viking från? Hur reste ordet harfanger – fjälluggla – från vikingarnas Norden till Frankrike och blev harfang på franska? Hur hänger ordet slaver ihop med ordet slavar? Hur är orden kopplade till vikingarnas räder? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Anne Bjørnstad, manusförfattare till tv-serien Beforeigners, HBO Nordic. Programledare Emma Engström.

Det är förkylningstider och vi tar tempen på ord och uttryck om mående. Ylva Byrman guidar mellan "pestiga" ord, nysningsfraser och önskningar om hälsa. Veckans språkfrågor Hur hänger verbet hälsa ihop med substantivet hälsa? Vilka kopplingar finns det på andra språk? Kan man säga "friskna till" och "sjukna in" eller är det bara "tillfriskna" och "insjukna" som gäller? Vilka spår har sjukdomen pest satt i språket? Varför säger vissa beskonad, när det heter förskonad? Är det dialektalt att säga "ta febern" istället för "ta tempen"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Det handlar om ord och begrepp i politiken. Ylva Byrman listar de vanligaste partiorden. Vi reder ut hur ordet utanförskap blev politiskt. Och så bjuder politikreporter My Rohwedder på nyord. Veckans språkfrågor Hur och varför används uttrycket på någons planhalva i politiken? När blev utanförskap ett politiskt signalord? Vilka nya ord dök upp i samband med regeringsbildningen efter valet 2018? Vilka partier kallar sig Partiet med stort P? Vilka är de mest utmärkande orden i partiernas valmanifest sedan slutet av 1800-talet? Är ordet högerradikal en självmotsägelse? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst My Rohwedder, politikreporter på Ekot och bisittare i Sveriges Radios podd Det politiska spelet. Programledare Emma Engström.

Säger göteborgare "eller" oftare än andra? Henrik Rosenkvist berättar om det västsvenska hopkok av dialekter som idag kallas göteborgska. Och så visar sig Göteborgsvitsen ha ett överraskande arv. Veckans språkfrågor Förutom ordet bamba för matsal, vilka ord och uttryck är typiska för göteborgskan? Var kommer fraserna "Är du go eller?" och "Hallå eller!" från? I Göteborgstrakten används kraj eller krajja i betydelsen sönder eller att något går sönder, men används orden även på andra ställen i landet? Knävelhänt betyder fumlig, men hur spritt är det? Varför finns det en koppling mellan göteborgskan och ordvitsar? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Förr funkade "Skulle jag kunna be att få?" Nu har uttrycket blivit ålderdomligt. Hur vi pratar för att vara artiga förändras. Henrik Rosenkvist guidar genom trevlighetsmarkörer i språket. Veckans språkfrågor Har uttrycket "jag skall be att få" blivit mindre vanligt och vad kan man säga istället för att be om något på ett artigt sätt? Varför är skyltar med uppmaningar så omständligt skrivna? Som till exempel "rastning av hundar förbjuden" istället för "hundar får inte bajsa här". Är negationer som "kan du inte ge mig fjärrkontrollen?" även vanliga på andra språk? Är svenskan ett mindre vänligt språk än andra språk? Uttrycket "vänta kvar" kan höras i telefonköer. Är det ett korrekt uttryck och vad har hänt med "vad god dröj"? Har ordet trevligt fått en mindre trevlig betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Gula gubbar som ler, pussa och kräks. Frukter och grönsaker som blir till sexuella inviter. Hur ska emojier och smileys användas och tolkas? Ylva Byrman reder ut vett och etikett för symbolspråket. Veckans språkfrågor Vilken funktion har emojier när vi kommunicerar? Hur ska man veta vad alla emojier betyder?Är emojier och smileys ett universellt språk? Eller kan tolkningen av en emoji skilja sig i olika länder? Kommer emojier och smileys bli en del av det offentliga språket? Hur förhåller sig språkvården till emojier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det sägs att språk skiljer människan från djur. Men ändå pratar vi med djuren och ger dem förnamn. Hur länge har vi gjort det och varför har vi så många uttryck med djur i? Veckans språkfrågor Räv, fox, renard och zorro - Hur kommer det sig att fyra indoeuropeiska språk har fyra olika ord för djuret räv? Varifrån kommer ordet geting och var i landet används orden visping eller vesping? Varifrån kommer namnen Brunte för hästen, Missan för katten, Karo eller Fido för hunden och räven Mickel? Vad har vi traditionellt gett djur för namn? Vilka är vanliga djurnamn idag och hur har djurnamnen förändrats över tid? Kommunicerar vi med djur på olika sätt i olika språk, eller finns det något gemensamt? Björntjänst, stolt som en tupp, flitig som ett bi och syndabock - I svenskan finns många liknelser och uttryck som har med djur att göra. Är det likadant på andra språk och har det blivit ovanligare att använda uttryck med djur i? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Är musik ett språk? Varför pratas det så mycket italienska i musikvärlden? Ylva Byrman tar ton och förklarar bakgrunden till musikaliska språkfunderingar. Veckans språkfrågor Varför stavas klaver utan accenttecken över e? Varifrån kommer uttrycket att trampa i klaveret? Varför heter det trumpetare och inte trumpetist, när det heter pianist, trombonist och så vidare? Verbet orkestrera, i betydelsen samordna, används ibland i nyhetsrapportering i negativa sammanhang, hur har det blivit så? Hur ska förkortningen av ordet mikrofon stavas, mic, mik eller mick? Varför har britterna ett notsystem där de pratar om hemidemisemiquaver? Och vad betyder orden hemi, demi och semi? Hur kommer det sig att det finns så många italienska begrepp i musikens värld? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ett riktigt stolpskott och att ha öppet mål är uttryck från fotbollen. Säsongens sista Språket passar fram fotbollssnacket och är först på bollen angående fotbollsspelares nya sätt att prata. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet hattrick? Varför betyder stolpskott något dåligt när det egentligen är ett ganska bra skott? Vilka ord och uttryck från fotbollen har kommit in i allmänspråket? Vad är det senaste fotbollsspelare brukar säga i intervjuer? Vilka ord eller uttryck kommer vi att få med oss från fotbolls-VM i Frankrike 2019? Varför heter det damfotboll och inte kvinnofotboll eller tjejfotboll? Är 11-mannaplan ett ord som borde bytas ut för att det kan uppfattas som att det bara är män som får spela på planen? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Kristoffer Bergström, sportjournalist Aftonbladet. Programledare Emmy Rasper.

Hur lät kärleksförklaringar för 5000 år sedan och vad kallar kärlekspar varandra i dag? Henrik Rosenkvist berättar om forsior, fjällor och läser tusentals år gamla handböcker om kärlek. Veckans språkfrågor Varför är substantivet kärlek och verbet älska olika ord på svenska, när det på engelska heter love och to love, och på tyska liebe och lieben? Betyder orden förälskad och kär olika saker? Vilket begrepp kan användas för att titulera personen man är kär i när flick- och pojkvän upplevs för barnsligt? Vad betyder fjälla och var kommer ordet ifrån? Hur kan en offentlig kärleksförklaring låta? Hur pratade man om och till sin kärlek förr i tiden? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I alla tider har människor tillverkat saker med händerna. Henrik Rosenkvist berättar om bakgrunden till hantverksord som fogsvans, dreja, knyppla och städ. Veckans språkfrågor Verbet dreja används både av keramiker och seglare men har dreja lera någon koppling till segeluttrycket att dreja bi? Det heter urmakare, sadelmakare, kakelugnsmakare, verktygsmakare men varför heter rörmokare inte rörmakare? Var kommer ordet städ, som i smidesstäd ifrån, och hänger det ihop med verbet städa, som i att städa hemma? Varifrån kommer ordet fogsvans? Har människor börjat säga läder när de menar skinn, och vad är egentligen ordens betydelser? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Redan på 1800-talet rådde förvirring kring begreppen vegansk och vegetarisk. Språket reder ut begreppen och pratar om grönsaksordet legymer och varför vi använder franska namn på sallader. Veckans språkfrågor Finns det tydliga definitioner av vegansk, vegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk? Var kommer orden ifrån och vem bestämmer hur de ska användas? Vad är rätt adjektivform av vegan? Både vegan och vegansk används. Det äldre ordet legymer betyder grönsaker på svenska, men det engelska ordet legumes betyder baljväxter. Varför har orden olika betydelser? Har ordet försvunnit ur svenskan idag och var kommer det ifrån? Vad är den korrekta stavningen på ordet mâche/maché/mâché och hur ska salladen uttalas? Varför säger man "ta kål på"? Är rå och färsk synonymer eller har orden olika innebörd? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Som en god EU-medborgare bör du kunna minst två språk förutom ditt modersmål, det tycker EU. Men hur står det till med språkkunskaperna i Europa och hur lär man sig bäst ett nytt språk? Veckans språkfrågor Varför har vissa personer "språköra" och lätt för att lära sig språk? Hur lär man sig ett nytt språk på bästa sätt? Vilka språkfamiljer finns i Europa? Förstår fransmän, italienare och spanjorer varandra på samma sätt som danskar, svenskar och norrmän? Varför låter ordet för barn så olika på de europeiska språken? Hur kan man översätta de engelska uttrycken "preaching to the converted" eller "preaching to the choir" till svenska? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska. Gäst Anders Agebjörn, doktorand i svenska som andra språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Uttryck för att beskriva tiden har förändrats i takt med teknikens utveckling. Hur pratade människor om tiden innan klockorna fanns? Och varifrån kommer uttryck som "alla tiders" och "i grevens tid"? Veckans språkfrågor En karttjänst på nätet skriver att en väg är 18 minuter saktare än en annan, borde det stå 18 minuter långsammare? Eller är sakta och långsam helt synonyma? I Danmarks är uttrycket "Alla tiders!" vanligt i betydelsen att vara nöjd, men hur används uttrycket i svenskan, och var kommer det ifrån? Varifrån kommer uttryckt "I grevens tid" och hur länge har det funnits? Varifrån kommer ordet blecket, som i tidsangivelsen "Vi ses vid 10-blecket"? Hur pratade människor om tiden innan klockor fanns? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.

Vem bestämmer vilka ord som ska anses vara ålderdomliga och vad är det som gör att vissa ord dör? Henrik Rosenkvist berättar om ord på hospis. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kallprat? När anses ett ord vara utdött? Och vem bestämmer vilka ord som anses vara ålderdomliga? Vad betyder egentligen ordet ty och hur ska det användas? Används kälta i betydelsen tjata idag och är det dialektalt? Varifrån kommer uttrycket Fridens liljor som kan avsluta ett brev eller mejl? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.

Från en scen i Nordstan i Göteborg svarar Språket på frågor om olika uttal av vokaler i dialekter, och varför vissa dialekter lever vidare medan andra försvinner. Språkfrågor En lyssnare från Hälsingland undrar om na i meningen Ge na tidningen är ett äldre ord för henne? Hur kommer det sig att vissa gamla dialekter kan bita sig fast i en liten ort och bevaras? Åker språkforskare runt och spelar in dialekter som är på väg att försvinna? En lyssnare från Kronoberg undrar hur det kommer sig att han uppfattar sina egna r-ljud medan andra tycker att det låter som att han undviker bokstaven r. Vad händer med barnens dialekt när de vuxna i en familj pratar en annan dialekt än den som finns på orten där familjen bor?  Hur kommer det sig att vokaler som o, u och ö uttalas olika i olika dialekter? Vad har hänt med uttalet av ä och ö, och varför har det stockholmska e-uttalet av ä börjat försvinna?   Språkvetare Jenny Nilsson, dialektforskare från Institutet för språk och folkminnen och Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg. Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.  Programledare Emmy Rasper.

Svordomarna fuck och shit har blivit vanliga i svenskan, vilket har fått de svenska jävlar och fan att uppfattas som kraftfullare. Varning utfärdad: I veckans Språket används svordomar. Veckans språkfrågor Varifrån kommer satfläsk och vad betyder det? Är god språkvård samma sak som att inte svära? Får man svära i tv och radio? Har svordomar blivit vanligare i offentliga sammanhang? Vilka svordomar används mest i media? Förekommer svordomar i alla språk? Hur svor man förr i Sverige? Svär kvinnor och män olika mycket och på olika sätt? Språkvetare Ylva Byrman. Gäst Kristy Beers Färgersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning från Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper

"Det är så värt att ha påsklov!" "Det är ganska ovärt att få en förkylning." Ylva Byrman förklarar hur värt och ovärt används idag och hur betydelserna har förändrats. Veckans språkfrågor Hur gammalt är uttrycket att sova sked eller att skeda? Hur nytt är det att säga att något är värt eller ovärt? Är det rätt att rätta någon som säger att den vill ha en till smörgås? När började vi säga vi hörs? Har det något med telefonernas existens att göra? Hur stor inverkan får minoritetsspråk på majoritetsspråk? Varför har politiker börjat säga att de hedrar en överenskommelse, borde det inte heta att de håller överenskommelsen? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Lyssnaren Julia undrar över uttrycket "att något ligger en i fatet". Vad ligger på fatet och varför är det ett hinder? Henrik Rosenkvist tar oss till 1600-talet och berättar om andra uttryck med fat. Veckans språkfrågor Varför används orden dyngrak och aprak i betydelsen att vara full och vad har ordet rak med berusning att göra? Vad kallas något som är från Dalarna, Närke eller Medelpad? Varifrån kommer uttrycket ligga i fatet och är det ett ålderdomligt uttryck? Finns det en språklig term för att beskriva avsaknaden av ett ord? Vad är ursprunget till ordet snäll och hur kan det komma sig att det tyska ordet schnell har en helt annan betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Arm, huvud och öga är några av svenskans äldsta ord. I veckans avsnitt går vi igenom kroppsord, uttryck med kroppsdelar i och kroppsspråk. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att många kroppsdelar heter exakt eller nästan likadant på svenska som på engelska? Har orden arm och armé någon koppling och hur gamla är orden? Varifrån kommer uttrycken att visa framfötterna och att få något om bakfoten? Hur har uttrycket att höfta till något uppkommit och vad har det med höfter att göra? Är kroppsspråk ett språk? Vilka gester är universella? Vilka kroppsljud förutom tal och sång har betydelser i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

De franska lånorden i svenskan är så många att Språkets franska lyssnare Mèlodie tycker att vi egentligen kan franska. Ylva Byrman berättar om tre historiska perioder då franskan vällde in i svenskan. Veckans språkfrågor Varför har svenskan så många lånord från franska? Vad är en gallicism? Varför har det blivit vanligare att säga luva istället för kapuschong, och vad är skillnaden på luva och huva? Vi ses innan dess, vad är dess för ett ord i det sammanhanget? Varifrån kommer ordet urbota? Vad betyder gum i brudgum, och finns det något annat ord att använda vid samkönade vigslar? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Under förra sommarens torka var det många som önskade regn. Hur jobbar SMHI med neutralt väderspråk och hur språkligt nyskapande kan meteorologerna vara? Veckans språkfrågor Jag tror det hätter, sa lyssnaren Annas farmor, från södra Småland, när solen snart skulle visa sig. Finns ordet i andra dialekter? I Bohuslän kan man säga att det är blägg ute när havet är helt stilla. Var kommer ordet ifrån? Meteorologer använder ordet flingaur om moln som släpper snö istället för regn. Är det ett nytt ord? En lyssnare har hört vindsvag i en väderrapport, är liknande sammanslagningar med substantiv och adjektiv vanliga i språket och finns det fler exempel? Om vinden är sydlig går den norrut, men om trafiken går i sydlig riktning går den söderut, varför är det så här? Varför benämns vädret ofta som risk för regn och solchanser, borde inte väderspråket vara neutralt? Varför finns inte ordet solna som motsats till mulna? Efterlysning: Det saknas ett ord för vädret som förekommer på det mörka halvåret och som innebär att det inte regnar men ändå känns i hela ansiktet att det är fuktigt. Vad heter detta väderslag?   Språkvetare Ylva Byrman. Gäst Charlotta Eriksson, meteorolog SMHI. Programledare Emmy Rasper.

Du kan vara grön av avund och rösta på blåa partier. I veckans språket berättar vi om färgers symbolik, historia och betydelse. Veckans språkfrågor Varför kunde ordet blått förr användas för det vi idag kallar svart? Vilka färgnamn finns i olika språk? Varför har skär blivit mindre vanligt och rosa mer vanligt? Uppfattar vi färger olika beroende på om vi har ord för dem eller inte? Fanns inte ordet lila när orden rödklöver, rödbeta, rödkål, blåklint, blåklocka, blåsippa och blåmärke kom till? Varför säger man grön av avund? Varför kallas Stockholms politiska styrning för grönblått och inte blågrönt? Varför använder vi färger för att beskriva politiska partier och ideologier? Varför står rött för vänsterpartier och blått för högerpartier i Europa medan det är tvärtom i USA? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Gäst Per Törnqvist, marknadschef Caparol. Programledare Emmy Rasper.

En fråga om ordet sonika får Henrik Rosenkvist att lägga mer tid på en lyssnarfråga än vad han nånsin har gjort tidigare, och till slut hamnar han bland kortspelare i Venedig på 1600-talet. Veckans språkfrågor Vad har hårbalsam, balsamvinäger och balsamering av en kropp gemensamt? Uttalet av bokstaven o ställer till det för lyssnaren David som inte har svenska som modersmål, finns det några regler för hur o-ljudet ska uttalas? Var kommer ordet sonika ifrån? Varför finns uttrycket få sina fiskar varma? Snickaren Cattis använder ordet liva för saker som ska ligga i linje som till exempel karmen ska liva med färdig vägg. Var kommer uttrycket ifrån? Vad betyder flukt i uttrycket att slänga en flukt? Språkvetare: Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

I svenskan används minst två metaforer från matens värld för att beskriva privilegierades förmåner. Ylva Byrman förklarar hur räkmackan och gräddfilen har fått utvidgade betydelser. Veckans språkfrågor Varför används gräddfil och räkmacka som metaforer för att få fördelar eller förmåner? Varifrån kommer uttrycket ta höjd för? Varför säger man att något sker på öppen gata och vad är motsatsen? Hur uttalas malplacerad? Villhöver i betydelsen att vilja ha något så mycket att det känns som att man behöver det, verkar vara ett nytt ord, men när började det användas? Hur har uttrycket jag betackar mig fått betydelsen att man verkligen inte vill ha något? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi. Veckans språkfrågor Kan man säga en krispig kyla, eller ett krispigt vin? Är inte ordet krispigt något som har med ett ljud att göra? Varför verkar vissa ord vara ihopkopplade med en form eller andra sinnesintryck? Varför används uttrycket blåögd om en person som anses vara naiv eller godtrogen? Kommer hälsningsfrasen todelo från engelskans att gå på toaletten och borde det istället användas för att säga jag är strax tillbaka? Hur kommer det sig att ordet pax, som betyder fred på latin, kan användas i betydelse att paxa något. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska. Veckans språkfrågor Varför heter det tjugo och inte tvåtio när de andra talen heter trettio, fyrtio och så vidare? Var sitt exemplar eller vars ett exemplar, vad är rätt? En lyssnare har läst Elin Wägners Norrtullsligan i en upplaga från 2011 och undrar över användningen av de och dem och mig i meningarna:"Fröken Stenberg och två till blev uppsagda för dem försökt uppvigla kamraterna" och "Men mig var en dåre och älskade honom". Varför skrev Elin Wägner så? Dialekten i Piteå, bondska, låter olik standardsvenskan och en del ord verkar bara finnas i pitemålet. Lyssnaren Jonas undrar vad följande ord och uttryck har för bakgrund:Åssit som betyder ingenting. Fuse för ladugård. Nalta som betyder lite grann. Och att säga vöre vale? istället för hur blir det? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Veckans språkfrågor Hur många olika namn för spelkulor finns det runt om i landet? Varifrån kommer slangordet bast i betydelsen år? Varför skriver en del anledningen till varför? Lyssnaren Peter tycker att det borde heta anledningen till att? Blir språk enklare med tiden, eller är förenklingen en illusion? Händer det att språk blir mer komplicerade? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. 

Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt. Veckans språkfrågor Vad har nyckel för språklig historia? Och används begreppet nyckelbarn, som blev stort på 60-talet, fortfarande idag? Nu och då eller då och då, vad är rätt? Vad betyder kliniskt rent? Rent som på en klinik? Hur har kliniskt blivit ett förstärkningsord? Grooming har två betydelser, manlig skönhetsvård och ett brott som innebär att ta kontakt med barn i sexuellt syfte, hur kan ordet ha så olika betydelser? Soygurt finns sedan tidigare och nu syns ordet havregurt, men vad är gurt för ett ord och vad kallas det här sättet att bilda nya ord? Språkvetare Ylva Bryman. Programledare Emmy Rasper.

Ger kritiker alltid negativ kritik eller kan kritik vara positivt? Ylva Byrman vrider och vänder på kritiks betydelse. Veckans språkfrågor Varför säger man din idiot och inte du idiot? Orden hemsk och inhemsk låter lika men betyder olika saker, har orden någon koppling? Ordet kritik kan betyda omdöme men att ge kritik uppfattas ofta som att ge negativ kritik, hur ska ordet tolkas? Vad har ordet läskigt för bakgrund och hur kan det tidigare ha betytt något bra? När ersattes äggviteämne med ordet protein? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser? Veckans språkfrågor Var kommer verbet nagelfara ifrån och har det någon koppling till skeppet Nagelfar från nordisk mytologi? "Se till att skicka det där till kund", säger lyssnaren Kalles kollegor. Är det verkligen ett korrekt sätt att uttrycka sig på? “Ja, jag ska nog vara hemma i vinter, äss det blir som jag nu ser det.” skrev författaren Elin Wägner i ett brev. Vad är äss för ett ord? Har uttrycket i mjugg i betydelsen i smyg någon gemensam bakgrund med ordet mugglare från Harry Potter? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Att vara en ost var från början en nedsättande beskrivning. Henrik Rosenkvist tar oss med till liknande uttryck i våra grannspråk och hittar lyckans potatisar, svampar och grisar. Veckans språkfrågor Vad härstammar uttrycket lyckans ost ifrån? Och varför är det just ost som används? Att tumma på reglerna kan betyda både att man lovat att följa reglerna och att man frångått dem. Vad har verbet tumma för bakgrund? Efterlysning: Puttekulor, stenkulor och spelkulor är några namn på samma sak, men finns det fler? Vad är ursprunget till uttrycket halta och lytta, och vad betyder lytta?Hur kan man förklara uttrycket äga rum? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket. Veckans språkfrågor Ganska betyder enligt SAOL tämligen eller relativt. Men i danskan betyder ordet helt eller alldeles. Har ordet ganska ändrat betydelse i svenskan? Ska det heta en taco eller en tacos? Är ordet stereotypiskt ett etablerat ord eller bör man egentligen använda stereotypt? Varifrån kommer uttrycket att hålla kväll? Språkvetare Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

När ska man säga Gott slut! och vem var Knut som avslutar julen? Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist svarar på en samling frågor om jul och nyår. Språkfrågor i programmet Varifrån kommer ordet pumla för julkula? Var kommer ordet gröt ifrån?När och hur kom ordet mys in i svenskan? "Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen maten rara? När ska man säga Gott slut? Vem är Knut och vad har han med julen att göra? Språkvetare Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Frågorna och svaren i programmet kommer från avsnitt från 23 december 2014, 22 december 2015 och 20 december 2016.

Hen är ordet som får vissa att se rött och andra att känna sig sedda. Ordet som ingen språkvetare ville tro på, eftersom svenskan inte hade fått ett nytt pronomen på 400 år. Ändå hände det. Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag. Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon har många tyckt genom åren, men ingen språkvetare trodde att hen skulle kunna etableras. De kallade det ”en besvärlig operation” och ”praktiskt ogenomförbart”. Det skulle dröja till tiden strax före millennieskiftet innan personer som inte identifierar sig som kvinna eller man började använda hen som pronomen om sig själva. Men språkvården höll sig fortsatt skeptisk. Sen kom 2012, året som kom att kallas henåret. En barnbok och en debattartikel blev startskottet för en het debatt som pågick under hela året och gjorde att hen blev hatat, älskat och känt för allmänheten. Åren efter började hen användas i fler och fler sammanhang, som i nyhetstexter och hos myndigheter, och 2015 kom hen med i Svenska akademiens ordlista. Det här är berättelsen om hur pronomenet hen tog sin i svenska språket.   I dokumentären hörs: Karin Milles, språkdocent och lektor vid Södertörns högskola som forskat om feministiska språkreformer. Dag Dunås, son till Rolf Dunås som står bakom det första skriftliga belägget av hen. Lena Lind Palicki, universitetslektor vid Stockholms universitet, tidigare språkvårdare Språkrådet. Daniel Wojahn, lektor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om språkaktivism. Vio Szabo, kommunikatör. Nasim Aghili, dramatiker, tidigare chefredaktör för kulturtidskriften Ful. Karl Dalén, journalist Dagens Nyheter. Åsa Widell Tillberg, tidigare redaktionschef Dagens Nyheter. Mats Johansson, tidigare språkvårdsansvarig och redaktionschef nyhetsbyrån TT. "Språket dokumentär: Striden om hen" är gjord av Emmy Rasper i december 2018.

Lagom till jul samlas hela trion - Henrik Rosenkvist, Ylva Byrman och Emmy Rasper - i studion och svarar på vinterspråkfrågor. Veckans språkfrågor Vad skiljer sig i olika generationers språk? Varför säger en del att det snögar? Kyl ner och värma upp, varför är det just kyla som kopplas ihop med ner? I Kalixtrakten används ordet andren för skidor och andyrja för skidspår, vad kommer orden ifrån? I Västergötland kan takdropp heta ôfsadrôpp, varifrån kommer ordet ôfs? Vad betyder must, måste det ha med äpplen att göra och hur kommer det sig i så fall att det heter julmust?   Språkvetare Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Varför är det just bananer som används i olika uttryck och inte andra frukter som plommon eller äpple? Det funderar språkvetare Ylva Byrman på i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor Var kommer begreppet rackarns bananer ifrån och varför används just bananer i olika uttryck? Att säga eller hur? kan både vara en fråga och ett bekräftande. Hur kan det ha blivit så? Har uttrycket att backa någon blivit vanligare och var kommer det ifrån? Hur används ordet vän idag och har konnotationerna förändrats över tid? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över. Veckans språkfrågor När började adressera användas i betydelsen att ta tag i, som i uttrycket att adressera ett problem? En lyssnare hart hört meningen budgeten kan innehållas och undrar om det är korrekt eller kanske lite väl byråkratiskt? Varifrån kommer metaforen att slå i glastaket? Och finns det fler uttryck för att beskriva samma fenomen? Varför säger vi fem över halv och inte 25 minuter i? Hur ska datum skrivas korrekt? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Veckans språkfrågor Varför är det vissa namn som återkommer i nedsättande uttryck med namnändelse, som Slarvmaja och Strulpelle? Var kommer efternamnet Flatterskalle ifrån? Varför är det ett trefaldigt leve som gäller i Skåne och ett fyrfaldigt leve i resten av landet, och hur kommer det sig att vi säger ett fyrfaldigt leve? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem? Veckans språkfrågor Går det att använda ordet bitti i fler sammanhang än i imorgon bitti? Hur har rekommendationen för kommatering ändrats sen Pippi Långstrump gavs ut på 40-talet? Varför stavas ljud, ljus, ljung och andra ord som uttalas j med lj? Säger man vart tredje år eller var tredje år? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Demonstrativa pronomen ställer till det för lyssnaren Peter som fått höra att han pratar "barnspråk" när han säger domma. Henrik Rosenkvist slår i grammatikböckerna. Veckans språkfrågor Blåmesen är allt annat än mesig, så varifrån kommer ordet mesig? Är det fel att säga domma istället för de här eller dessa? Varifrån kommer uttrycket att få på hypen? Påståendet konsumenter luras kan ha två motsatta betydelser, hur kan dubbeltydigheten ha uppstått och finns det fler verb som fungerar så här? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

I höstmörkret är verbet "sova" ett ord som ligger nära till hands och faktum är att det har 7000 år gamla rötter. Henrik Rosenkvist tar oss med till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket yttermera visso? Vilket är det äldsta ordet i svenskan? Varför heter det ekonomiskpolitisk men inte, till exempel, utrikiskpolitisk? Är det korrekt att säga att man har löftat något när man har avgivit ett löfte? Finns det ett släktskap mellan den svenska matematiktermen täljare och engelskans tally, som betyder räkna?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper Avsnittet är en repris från 12 mars 2018.

Hur pratar du med bebisar? Antagligen med ikonicitet, det vill säga användandet av ord som låter som de betyder. Språkforskaren Johanna Schelhaas har studerat vuxnas bebisspråk. – Föräldrarna använder ikoniska ord för att få uppmärksamhet från sina bebisar, säger Johanna Schelhaas amanuens och masterstudent i lingvistik på Stockholms universitet. Veckans språkfrågor Är det samma laga som används i uttrycken laga mat och laga något, och vad har ordet för ursprung? När introducerades ordet bebis i svenskan och vad användes för att beskriva småttingarna tidigare? Varför kan man säga flera ungdomar men inte flera barndomar? Varför används uttrycket man blir ju mörkrädd i betydelsen att man oroas av en samhällsförändring? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Barcelona kan uttalas med ett ch-ljud eller rs-uttal på svenska. Är det ena mer rätt än det andra och hur kommer det sig att vi uttalar vissa ord olika? Veckans språkfrågor Vad betyder en sägning och har det blivit vanligare? Vad är skillnaden i betydelse mellan nogsamt och noggrant och hur gamla är orden? Hur ska Barcelona uttalas? Varför uttalar en del ordet intressant med ett ng-ljud? Kan verkligen manifestation och demonstration användas synonymt? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

För att förstå varför bokstaven a befinner sig längst fram i agurk och sist i gurka tar Henrik Rosenkvist med oss till 1400-talets grekiska och vidare genom tyska och holländska till Martin Luther. Veckans språkfrågor Att hamna i skottgluggen i betydelsen att råka ut för kritik kan verka ologiskt. Hur kan det vara så här? En eller ett finger, vad är rätt genus? Sitter, står och ligger används olika på svenska och engelska och en engelskspråkig lyssnare undrar hur orden ska användas i svenska. Varför heter det gurka på svenska men agurk på norska? Råka kan användas dialektalt i betydelsen hitta, men hur gammalt är det och var används det idag? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Uttrycket "lika goda kålsupare" går tillbaka till slutet av 1500-talet, Henrik Rosenkvist berättar om Gustav Vasas son Hertig Karl och hans smak för kål. Veckans språkfrågor Varifrån kommer paj i betydelsen trasig och hur spritt är det i Sverige? Hur ska verbet kränga användas och kan man kränga av sig ett par sandaler? Var kommer uttrycket lika goda kålsupare ifrån? På tjeckiska ändras substantivet ändelse beroende på räkneordet, varför är det så? Och varför har vi ett annat system i svenskan? Vad är valhänt för ord och har det något med valar att göra? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Offentliga ursäkter kännetecknas ofta av opersonligt språk och försök att förskjuta ansvar. För vad betyder egentligen uttryck som "det är olyckligt" och "vi beklagar om någon tagit illa vid sig"? Veckans språkfrågor Orden barnmorska, engelskans midwife, norskans jordmor och tyskans hebamme betyder samma sak men orden liknar inte varandra, hur kommer det sig? Och vad betyder -morska i barnmorska? Hur har språkundervisningen i grundskolan ändrat inriktning sen 40-talet och är det mindre fokus på rätt och fel? Har olyckligt fått en ny innebörd eller varför använder företagsledare ordet när de ska be om ursäkt? En finlandssvensk lyssnare tycker att "det får stå för dig" låter bakvänt och att det istället borde heta "det får du stå för". Vad har uttrycket för bakgrund?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Det krävs en större språklig kompetens för att förstå ordboksförklaringar av enkla vardagsord än att veta vad orden betyder, säger Ylva Byrman efter att ha slagit upp orden bra, ful, vacker och bröst. Veckans språkfrågor Är umami ett adjektiv eller substantiv? Hur förklarar man ful för ett barn och hur beskrivs tillsynes enkla ord i ordböcker? När kom spinndoktor in i svenskan och används det i andra sammanhang än i politiska? Har fortfarande börjat användas istället för ännu? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Det finns flera ord som delar både stavning och uttal med andra ord. Vi pratar homonymer, homofoner och homografer och Henrik Rosenkvist berättar vilket språk i världen som har flest homofoner. Veckans språkfrågor  När kom ordet dans in i svenskan? Varför kan man säga både "jag är och handlar" och "jag handlar"? Är det typiskt för svenskan med homonymer, ord som stavas och låter likadant men betyder olika saker, eller finns fenomenet även i andra språk? Varför finns bokstaven C i det svenska alfabetet? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Att utelämna ordet "har" går bra i en del meningar på svenska. Men det är en unik regel som finns i få andra språk och som uppkom i svenskan på 1600-talet utan att någon vet varför. Veckans språkfrågor "Ingen ska vara skadad" är ett påstående där ska signalerar ett antagande, men ska kan i andra sammanhang betyda något bestämt. Hur hänger det ihop?Hur länge sedan är det ordet omnibuss var i bruk och när började vi säga buss?Varför kan vi i svenskan ibland ta bort ordet har ur en mening utan att betydelsen förändras? Det dialektala sinnu betyder arg i Västerberslagen, men varför heter det sinnu i singular och sinnuga i plural?Varifrån kommer ordet kassako? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Att förutsäga språkförändringar är lika svårt som att ge en exakt prognos för väder eller ekonomi. Men det finns ledtrådar. – Språkförändring bygger på att det under lång tid finns en variation i uttryckssätt, förändring är att det ena sättet vinner mark, säger Ylva Byrman. Veckans språkfrågor Vad betyder beforska och beskoga, och är det en trend att skapa ord som börjar med be-? Hur sker språkförändringar som till exempel att inte skilja på var och vart? Varifrån kommer uttrycket kreti och pleti? Varför kallas champagne eller mousserande vin för skumpa, var kommer p:et ifrån och borde det inte förkortas skumma eller skummis istället? Att kalla en klänning för blåsa eller festblåsa, var kommer det ifrån? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Politiker pratar om bonus malus, samhällskontraktet och gymnasielagen. Men en stor del av väljarna vet inte vad orden betyder, visar en ny undersökning. Trots att de tillfrågade har svårt att definiera specifika ord ur den politiska debatten anser 70 procent att det är ganska eller mycket lätt att förstå vad politiker säger. Det är fler än förra valet då drygt hälften uppgav att det var lätt att hänga med i politiska debatter. – Det inte helt enkelt att hitta en given förklaring till det, men det kan handla om karaktären på frågorna som är aktuella i årets val, säger Mats Elzén på Novus. – Förra valet handlade om mycket om landets ekonomi medan det i år är mer fokus på konkreta frågor som lag och ordning eller integration. Det kan göra det lättare för väljare att förstå. Så här många förstår inte orden Jobbskatteavdrag: 4 av 10 Gymnasielagen: lite mer än 7 av 10 Bonus malus: 7 av 10 Talmansrunda: 8 av 10 Samhällskontraktet: 8 av 10 Läs mer om Novus undersökning här! Språkkrav och språkplikt I årets valrörelse har flera partier lagt fram förslag om att få fler att lära sig svenska, samtidigt som man bland annat vill höja kraven på dem som utbildar sig. Medan Socialdemokraterna kallar de hårdare tagen för språkplikt, benämner Moderaterna sitt förslag som språkkrav. – Det bygger på en förenklad bild av språkinlärning som en närmast mekanisk process vilket endast bygger på individens vilja, säger Maria Rydell, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet med inriktning svenska som andraspråk. I september disputerar hon på en avhandling om synen på språklig kompetens och olika perspektiv på muntlig bedömning inom SFI. Hon har tidigare även arbetat som SFI lärare. – Språkinlärning hos vuxna är en tidskrävande och komplex process som påverkas av en mängd olika faktorer.   Programledare och producent: Emmy Rasper.

Sanna från Hälsingland säger "stocka leken", men hennes sambo från Jämtland har aldrig hört uttrycket. Ylva Byrman reder ut ordet stocka och vi efterlyser fler kortblandningsord. Veckans språkfrågor Vad är bytta för ord som förekommer i kullerbytta och skvallerbytta? I Hälsingland är att stocka kortleken samma sak som att blanda. Var kommer ordet stocka ifrån och finns det andra ord för att blanda en kortlek? Hur ska fler och mer användas och håller användningen på att förändras? Varifrån kommer uttrycket att vara uppe tidigt och skafta, och vad är egentligen att skafta? Dessutom: Ylva Byrman har åkt tåg i sommar och efterlyser prepositionerna i tågutropen. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

En hybridform av sätten att komparera adjektiv har upptäckts av en lyssnare. Henrik Rosenkvist reder ut hur adjektiv bör kompareras och varför vissa säger mer större. Veckans språkfrågor Varför säger vissa mer godare, vad kallas fenomenet grammatiskt och har det blivit vanligare? Varifrån kommer uttrycket hallego? Heter det min god man eller min gode man? Varför används orden svart och vit i samband med arbeten? Varifrån kommer uttrycket att knyta sig i betydelsen att gå till sängs?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Vissa substantiv är odelbara och kan ge huvudbry om man försöker sätta en eller ett framför. Henrik Rosenkvist berättar om sådana ord och säger att han vill ha många matar till middag. Veckans språkfrågor Vad är det för skillnad på att räkna och att beräkna? Varför låter det konstigt att prata om en eller ett mat? Hur kommer det sig att just orden farbror och tant ibland används om äldre personer? Kan smutta betyda smidigt?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

Trippeltecken i svenskan är ovanligt, ofta tar vi bort en konsonant om det redan finns två av samma sort. Men vad gäller egentligen? Veckans språkfrågor  Kan man någonsin sätta tre likadana konsonanter efter varandra i ett ord? “Det finns” i Göteborg och “där finns” i Skåne - är det samma uttryck? Kan man höra skillnad på bebisjoller i olika länder? När uppstod begreppet fredagsmys?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

Det råder delade meningar om hur ordet divalater skall uttalas. Ylva Byrman reder ut vad som är mest vedertaget och hur viss förvirring kan ha uppstått. Veckans språkfrågor Varför stämmer inte alltid formen överens mellan frågan och svaren i orddelen på högskoleprovet? När uppstod begreppet folkkär? Hur skall ordet divalater uttalas egentligen? Varifrån kommer uttrycket få kalla fötter? Vad är det för skillnad mellan orden teknik och teknologi?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

Ordet gassa har ovisst ursprung enligt Svenska Akademiens Ordbok, det tycker Henrik Rosenkvist är spännande och letar fram en möjlig etymologi till ordet. Veckans språkfrågor Varför ger Språkrådet ut nyordslistan varje år? Varifrån kommer uttrycket ”det är bra som det är” när man tex inte vill ha mer kaffe? Var kommer ordet gassa ifrån? Vad betyder mas i masugn, hänger det ihop med dalmas? Hur funkar det med olika namn på bymän och bykvinnor i Dalarna?   Språkvetare: Henrik Rosenkvist Programledare: Emmy Rasper

Påhittade ord används ofta internt i familjer, men kan skapa förvirring när de sipprar ut i ett mer offentligt sammanhang. Veckans språkfrågor Hur uppkom ordet vinstvarning, för när ett företag går sämre än väntat? Vad är en kontronym och hur vanliga är de i svenskan? Hur hänger de olika betydelserna av ordet ackord ihop? Noter visar ju hur gammal musik skall låta, men vet vi hur olika ord uttalades förr i tiden? Är förste gubbörste ett spritt dialektalt uttryck, eller ett familjepåhitt? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Kommer att och ska kan ibland ersätta varandra, men inte alltid. Ylva Byrman förklarar varför och tar oss med till verbfrasers aktion och subjekts planering. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ändelsen –iter, när man pratar om ortsbor som till exempel malmöiter? Vad betyder verbet zlatanera och hur vanligt är det att en person ger upphov till ett ord? Varför är orden för årstiden vår så olika i germanska språk? Finns det en regel för när något ”ska” respektive ”kommer att” hända?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

Ord som börjar med ps- kan uttalas med ett tydligt p-ljud, eller helt utan. Lyssnaren Jennifer tycker att p-uttalet har blivit vanligare och undrar nu vad som är rätt. Veckans språkfrågor Varför heter det att man avhärdar växter, när de skall vänjas vid att stå utomhus? Är du större än jag eller större än mig? Ska bokstaven p uttalas i ord som psykolog och pseudohändelse? Finns det ett mer modernt alternativ till ordet skolkamrat?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

Går det att förbättra sitt ordförråd på något annat sätt än att läsa mycket? Henrik Rosenkvist försöker tipsa om möjliga genvägar. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kafferep? Kan man utöka sitt ordförråd utan att läsa så mycket? Vilket ursprung har det göingska uttrycket hinsian? Varför lägger man ofta till tex någonstans efter en fråga som “Var bor du?”, som ju fungerar för sig själv? Vad skiljer förkortningar från akronymer?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra? Lyssnaren Emma använder ordet "barnfar", men inte är helt nöjd. Henrik Rosenkvist ger en exposé över relationsord i världen. Veckans språkfrågor Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra? Vem syftar hennes på i "Stina hälsade på hennes mamma"? Hur uppkommer helt nya ord? Varifrån kommer ordet lösöre? Hur har uttalet av a i stockholmska förändrats genom åren?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen? – Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends. Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap. – Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden. Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet. Veckans språkfrågor Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis? Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning? Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning  E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö? I panelenJoel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges RadioTheres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitetJan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. ReporterErik Espeland SpråkvetareOla Karlsson ProgramledareEmmy Rasper

Det är en av de mest infekterade språkfrågorna just nu. Räcker det inte med bara dom? För den som inte tycker det, kommer Ylva Byrman med minnesknep för att hålla reda på dessa problematiska pronomen. När började ordet skitnödig användas i betydelsen ängslig eller stel? Varifrån kommer ordet pytteskinn för hur huden uppför sig när man fryser? Varför har vi de och dem i skriftspråket och inte bara dom? Varför kan man inte säga tåga om att åka tåg, när det heter flyga, cykla, etc? Finns det någon regel för hur nya engelska lånord skall stavas på svenska?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

Språkvetare Ylva Byrman reder ut hur vår talhastighet förändras genom livet, apropå äldre filmer och dagens ungdom. Är man bygglovshandläggare, eller bygglovhandläggare? Är namnet på leksaken lego och ordet legosoldat besläktade? Pratar ungdomar snabbare än äldre? Varför har det andra ordet i namn som tex Indiska oceanen liten bokstav i svenskan?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

Så länge det har funnits skriftspråk har det också funnits abstrakta tankar om språk, menar professor Henrik Rosenkvist. Men vad forskade man om på den tiden? Veckans språkfrågor Är det korrekt att använda ord som evakuera reflexivt, som i ”de var tvungna att evakuera sig”? Varifrån kommer ordet pussgurka? Varför uttalas till exempel stadsplanering med kort a, men bostadsrätt med långt a? Hur länge har man forskat om språk?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket? I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor. – Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster? – Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio. Så hur fungerar egentligen den här typen av  tjänster? Kommer vi någon gång kunna förlita oss på att en telefon förstår precis vad vi säger? Och hur påverkas vårt språk av vi lever i en digitaliserad värld? I panelen Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. Medverkande Staffan Larsson, professor i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet Programledare Emmy Rasper

För 7000 år sedan hade människor ett ord för att sova som är besläktat med det svenska verbet sova. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket yttermera visso? Vilket är det äldsta ordet i svenskan? Varför heter det ekonomiskpolitisk men inte, till exempel, utrikiskpolitisk? Är det korrekt att säga att man har löftat något när man har avgivit ett löfte? Finns det ett släktskap mellan den svenska matematiktermen täljare och engelskans tally, som betyder räkna? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

På svenska är substantivet vidunder ett monster och adjektivet vidunderligt något fantastiskt. Hur kan orden ha så olika betydelse när de är så lika? Veckans språkfrågor Varför säger man vd:ar och inte vd:er om verkställande direktörer? Varför har vidunder och vidunderlig så olika betydelse i svenskan? Hur uppkommer ord som islamofobi och homofobi? Finns ett gammalt svenskt ord som låter som engelskans queer och betyder samma sak? Är det rätt att säga att man knaprar in på den som ligger före i en tävling?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

Det är omöjligt att säga hur många ord för snö det finns, säger Ylva Byrman. Det verkar också finnas väldigt många för snöröjningsredskap. Vi reder ut begreppen. Programledare: Emmy Rasper. Veckans språkfrågor Varför pumsar man i snö i Hälsingland? Borde inte snöskyffel heta snöskotta? Ungefär hur många ord för snö det finns i svenskan? Hur många ord för is har SMHI? Varifrån kommer uttrycket ”sa svinskiten”? Finns det ett specifikt ord för kattunge, såsom killing, kulting och kalv hos andra djur?   Språkvetare Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper

Tal och sång har väldigt lite med varandra att göra och det kan vi dra nytta av, berättar Henrik Rosenkvist i veckans upplaga av Språket. Veckans språkfrågor Hur kan man sjunga utan brytning, när man talar med brytning? Kan man gömma någonting utan avsikt? Är orden nämnd och nämna släkt med varandra? Varifrån kommer det dialektala ordet begla för att glo? Varför blev ordet torsk en benämning på någon som köper sex?   Språkvetare professor Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

Att vara artig, generalisera och distansera kan vara anledningar till att använda man som pronomen, säger professor Henrik Rosenkvist i veckans Språket. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket djungeltrumman? Hur vanligt är det dialektala ordet sisare för sax och är det släkt med engelska? Vad skiljer formuleringarna kan inte uteslutas och är osannolikt som förekommer i försvarsdebatten? Varför säger man ofta man och inte jag när man pratar om sig själv? Hur vanligt är det att dialekter har andra personliga pronomen än i standardspråket? Språkvetare professor Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

Öar och länder föregås vanligtvis av de olika prepositionerna i eller på. Ofta är det lätt att veta vilken som är rätt. Men inte alltid! Ylva Byrman tar oss med till Sri Lanka, Jylland och Kuba. Veckans språkfrågor Kan "klassmarkörer" i språk vara liknande i olika länder? Vad betyder uttrycket full patte? Gifta sig och att ta gift - finns det något samband? Varför kallas polisen ibland för aina? Finns det någon regel för i/på när det gäller platser som också är öar? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Är skämskudde ett unikt svenskt ord? Ja, kanske, säger Ylva Byrman och tar oss tillbaka till ordets ursprung. Veckans språkfrågor Vad innebär det att hata på någon?  Hur och när uppkom ordet skämskudde? Finns det något samband mellan orden gäst och gast? Dabba - är det att dansa, göra bort sig eller både och?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Är ordet makalös bara ett fancy ord för singel? Det är en av veckans frågor som får språkvetare Ylva Byrman att börja prata om vantar. Veckans språkfrågor Har det funnits en skrivregel för bindestreck i sammansatta ord? Varifrån kommer ordet penta som används om vissa tjejer i Skåne? Finns det fler språk än engelska och svenska som använder ordet ärende? Kan ordet makalös användas för att beskriva en person som är singel, eller ensam vante? Finns det en manlig motsvarighet till begreppet nymfoman? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Många letar efter språkregler för att få förklaring till varför språk används som det gör. Men det är inte alltid det finns regler, berättar Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor "Hon blev så rädd, så att hon riktigt for tillsammans", skrev Selma Lagerlöf i Dunungen. Men vad betyder egentligen att "fara tillsammans" i det här sammanhanget? Vad är skillnaden mellan orden omständig och omständlig, och är båda korrekta? Lyssnaren Per-Olof undrar om man verkligen kan använda uttrycket "jag beklagar min frånvaro", och om finns det någon språkregel som styr det här? När använder man prepositionen över och när använder man under när det handlar om tid? Orden och och att uttalas båda ofta som å i talspråk. Men ordet att kan inte alltid uttalas som å i talspråk. Varför är det så?   Språkvetare professor Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

Antalet bokstäver i olika alfabet varierar från tolv till över 70 tecken. Henrik Rosenkvist berättar vad det beror på och vilket språk som bara har tolv bokstäver. Veckans språkfrågor Är ordföljden "Fulla fickorna med sten" eller "Jag har fulla munnen med pepparkakor" dialektal och kan ordföljd vara dialektal? Vad betyder lunda i annorlunda och ingalunda? En del språk har många olika uppsättningar av räkneord, varför är det så och vilket språk har flest räkneord? Antalet tecken i olika alfabet varierar, men hur få tecken går det att ha i ett naturligt språk? "Sa och sa!" säger Karl-Bertil Johnssons far Tyko i det populära tv-programmet. Men varifrån kommer uttrycket "sa och sa", och finns det liknande uttryck där man upprepar ett ord och där innebörden av det ursprungliga ordet förändras? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Ny namnlag, valår, språkakrobater och en kontroversiell kyrkohandbok. Bara några av de ämnen som tas upp i Språkets julspecial. 2017 – ett språkligt mellanår? Eller hände det egentligen ganska mycket? I Språkets julspecial diskuterar språkpanelen året som gått, siar in i framtiden och berättar vilka ord som kommer användas under valåret 2018. Vi hör också journalisten Karin Thunberg, skådespelaren Mia Skäringer, forskaren Emma Frans, Socialdemokratiske ministern Anna Ekström och Liberale partiledaren Jan Björklund berätta vilka ord de har börjat använda under året som gått. Panelen diskuterar Namnlagen2017 kom en ny namnlag som bland annat gör det möjligt att byta efternamn hur många gånger man vill. Vad kommer vi se för nya efternamn? Och kan man heta vad som helst? Kommande nyordVad tar vi med oss för ord från 2017? SpråkakrobaterPanelen utser tre personer som utmärkt sig språkligt under 2017. Svenska kyrkans nya kyrkohandbokVarför är språket i Svenska kyrkans kyrkohandbok så kontroversiellt? Finland – 100 år av självständighetHur är finskans status i Sverige? ValårVad betyder det för språket? Hur kommer politiker prata?I panelenAnna Malin Karlsson, professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik vid Uppsala Universitet.Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, tidigare chef för Språkrådet.Sara Lövestam, författare och grammatikapostel. ReportrarSofia Blad och Jonathan Eklund. ProgramledareEmmy Rasper Research och slutproduktionMoa Strand, Erika Libeck Lindahl och Susanne Ehlin.

En lyssnare har fått lära sig att ordet adjö är olämpligt för att det har med gud att göra, och Ylva Byrman förklarar ordets egentliga innebörd. Veckans språkfrågor Just nu är Sara Danius Svenska Akademiens ständiga sekreterare. Men Svenska Akademien byter ju sekreterare då och då, så varför kallas sekreteraren för ständig? Finns det någon koppling mellan det svenska ordet pregnant och engelskans pregnant? Har ordet rappare något med det gamla antika ordet rapsod att göra. När kom ordet adjö in i svenskan? Varifrån kommer uttrycket serr och vad betyder det? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare undrar varifrån ordet kung kommer, och Henrik Rosenkvist ger oss en historisk exposé. Veckans språkfrågor Betyder det bondska ordet leot samma sak som ordet lär? När och varifrån kommer ordet kung? Är det vanligare med femininformen av adjektiv när vi tar in lånord från franskan, och vad beror det på i så fall? Har orden burgen eller burgna något gemensamt med ordet börd? Hur länge har vi haft supradentaler i svenska språket och vad fyller de för funktion? Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen? – Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends. Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap. – Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden. Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet. Veckans språkfrågor Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis? Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning? Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning  E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö? I panelenJoel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges RadioTheres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitetJan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. ReporterErik Espeland SpråkvetareOla Karlsson ProgramledareEmmy Rasper

Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket? I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor. – Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster? – Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio. Så hur fungerar egentligen den här typen av  tjänster? Kommer vi någon gång kunna förlita oss på att en telefon förstår precis vad vi säger? Och hur påverkas vårt språk av vi lever i en digitaliserad värld? I panelen Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. Medverkande Staffan Larsson, professor i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet Programledare Emmy Rasper

En lyssnare har reagerat på två uttryck i SVT-serien Vår tid är nu som han inte tror härstammar från 40-talet, och Henrik Rosenkvist förklarar att det är fler än så och varför. Veckans språkfrågor Är det okej att använda ett annat språk än det man hade på 40-talet i en serie som utspelar sig på 40-talet? Hur lång får en förkortning vara? Uppstår fler dialekter när grupper av människor är isolerade från andra? Varifrån kommer ordet granne, och har det något med danskans nabo att göra? Vad betyder egentligen kufisk? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Alla yrkestitlar ska ha feminina varianter det tycker feminister i Frankrike, men Franska akademin håller inte alls med. I Frankrike pågår just nu en het debatt om yrkestitlar. På franska finns många yrken i feminina former. Men inte alla, och nu kräver många feminister att precis alla yrken ska få feminina titlar. Vi har haft en liknande debatt i Sverige, men där enades man om en könsneutral linje. Kan denna debatt komma att väckas i Sverige igen? Och kan språket hjälpa till att sudda ut orättvisor mellan könen och öka jämställdheten? Reporter Johan Tollgerdt Medverkande Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskolaAnders Agebjörn, doktorand vid Göteborgs universitetElianne Viennot, universitetslärare och feministJulie Miville Dèchêne, Quebecs regering vid Unesco i Paris Programledare Emmy Rasper

En lyssnare undrar varför vissa blandar ihop orden data och dator, men Ylva Byrman menar att det finns en gråzon i språket. Hur ska man veta vilken komparation som är korrektast, eller mest korrekt? Vad är skillnaden i betydelse mellan orden data och dator? Vem kolliderar med vem när två fordon krockar? Vad betyder egentligen ordet någonsin? Vad kommer ordet dugga, som i skolsammanhang syftar till ett mindre omfattande prov, ifrån?

En lyssnare frågar varför vi säger peppar, peppar, ta i trä, och Ylva Byrman tar oss in i magins värld. Veckans språkfrågor Varför säger vi sch när ni vill att någon ska vara tyst? Varifrån kommer uttrycket peppar, peppar, ta i trä? Vad betyder egentligen ordet jinxa? Varifrån kommer uttycket brädan ligger i vater? Medis, Fältis, Dippan och Grönan är alla smeknamn för platser i Stockholm, men vad är det som avgör om platsen ska sluta på –is eller –an?

En lyssnare undrar varför vi säger "hopp" till våra hundar istället för "hoppa", och Henrik Rosenkvist ger oss en utförlig förklaring. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet rammelbuljong? Vad betyder ordet frakligt? Vad står mästare för i ordet vaktmästare? Varför säger vi ofta hopp istället för hoppa när vi pratar med hundar? Vad betyder egentligen uttrycket med omnejd?

Femåriga Nils undrar vad täckt betyder i ordet otäckt, och språkvetare Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 1800-talet. Veckans språkfrågor Vad betyder täckt i ordet otäckt? Vilken är den korrekta användningen av ordet käpphäst? Varför är vi känsligare för hur vokaler uttalas än konsonanter? Vad är egentligen geråd för något? Men eller fast? Hur vet man vilket ord som är korrekt i vilket sammanhang? Dessutom svarar Ingmar Söhrman, professor i romanska språk vid Göteborgs Universitet, på frågan Hur stor skillnad är det mellan språken spanska och katalanska?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare säger att han vill svara ja eller nej på frågan om han ska ta bilen eller bussen, men får rapp över fingrarna av språkvetare Ylva Byrman. Veckans språkfrågor På vilket sätt skiljer sig orden problematik och problem åt? Ska du ta bussen eller bilen? Borde inte det logiska svaret på den frågan vara ja eller nej? Vad är den egentliga skillnaden mellan dialekt och slang? Varför kallar man människor som inte vågar bada för badkruka? Varifrån kommer ordet rudis? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Enligt språkvetare Ylva Byrman är ordet statusuppdatering helt Facebook-specifikt, men uppdaterade man inte status på saker och ting även före sociala mediers tid? Veckans språkfrågor När började vi använda ordet uppdatering på sättet vi gör i sociala medier idag? Varifrån kommer ordet flygel, och varför används det både som benämning på ett musikinstrument och inom politiken? Vad har ordet eskalera för historia, och är det alltid något som ökar? Varifrån kommer uttrycket med hela svenska folket, och måste det alltid innebära något positivt? Dessutom hör vi lyssnarna Åsa, Gunilla, Ola och Torbjörn berätta om hur de uttalar sina namn utomlands, något som diskuterades i ett tidigare avsnitt av Språket: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/947756?programid=411  Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia. Veckans språkfrågor Drömma, tömma, bedöma? Varför stavas inte bedöma med två m? Vad betyder ändelsen –ome i ortnamnen Askome, Derome och Bjerome? Vad betyder strätet, som ibland används som ändelse på både gator och sund? Varför hade runskriften två olika symboler för bokstaven r? Varför böjer man inte verb i thailändskan?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare har uppmärksammat det ibland problematiska med att ha en namne, och undrar hur detta ord egentligen uppkommit, och Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till fornsvenskan. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att ordet beivra, som ju låter positivt, betyder något negativt? ”Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.” Så står det i 1917:års översättning av den svenska Bibeln. Men vad betyder skäppa? Är namne ett eget ord eller en böjningsform? Och vilken böjningsform är det i så fall? Hur kommer det sig att träden heter alm, ask och asp men stavas med ä när de förekommer i ortnamn som Älmhult, Äsklanda och Äsperyd ? Varför har vi i svenskan olika teckenkombinationer för samma eller liknande sje-ljud? Dessutom kommenterar språkvetare Henrik Rosenkvist en ny undersökning om ungas ordförståelse. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare har observerat att många svenskar ändrar uttalet på sina namn när de är utomlands för att låta mer internationella, och enligt språkvetare Ylva Byrman kan detta vara en framgångssaga. Veckans språkfrågor Varför kan man salta pastan, peppra potatisen och bröa formen, men inte citrona fisken? Varifrån kommer orden gage och gig, som båda används i samband med artisters spelningar?  Varför ändrar svenskar ofta uttalet på sitt namn när de presenterar sig för någon utomlands? Dessutom om betoningar i radiosammanhang. Lyssnaren Sven tycker att det har blivit vanligare att det hörs att reportrar läser ur sina manus, snarare än pratar fram innehållet, men stämmer det? Och vad är egentligen en bra betoning? Det svarar Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges Radio och SVT, på. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Flera olika uttryck innehåller ord som klöver, spader och ruter, och härleder gärna tankarna vidare till en kortlek. Men har uttrycken verkligen med kortspel att göra? Veckans språkfrågor Vad är funktionsvariation för ord och varför används det? Hur uppkom fenomenet att använda ordet mulligt som adjektiv för något positivt eller härligt? Vad är det för skillnad på orden hy och hud? Varifrån kommer uttrycket jag tror jag får spader? Och har det något med kort att göra? Dessutom om uttryck som ni lyssnare använder när ni blir rädda eller förvånande.   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Rädslan för jordens undergång har satt sina spår i språket. En lyssnare undrar varifrån uttrycket gudars skymning kommer och språkprofessor Henrik Rosenkvist tar oss till 1800-talets operavärld. Veckans språkfrågor Heter det veckovill eller veckovild, och varför? Vad har orden bestick och bestickning för samband? Hur snabbt utvecklas svenskan? Varifrån kommer uttrycket gudars skymning? Är det språkligt korrekt att använda ordet lär som ersättning för måste eller bör, eller är det dialektalt?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Språket är tillbaka med nya avsnitt, och en lyssnare har uppmärksammat att uttrycket om sig och kring sig kan betyda olika saker för olika personer. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket sätta griller i huvudet på någon, och har det något med syrsor att göra? Vad betyder egentligen uttrycket om sig och kring sig? Varför säger man väcka misstroende? Ligger misstroendet och sover? Varför finns det ingen supinumform för stinka? Ordet byrå kan ha två betydelser på svenska - en möbel och ett kontor. Varför är det så och har betydelserna någon koppling?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare upplever att användandet av smileys gjort att utropstecken verkar otrevliga, men Ylva Byrman tror snarare att det har med avsaknaden av smileys att göra. Veckans språkfrågor Vad är det för refräng folk tänker på när de ska lämna en plats, och hur länge har man tänkt på dessa refränger? Har användandet av smileys gett skiljetecken en ny innebörd? Är asocial en synonym till kriminell? Se till horisonten. Sett ur min horisont. Kan man se både till och från horisonten? Kan man säga att något tillkommer när något ingår? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper. Nu har Språket sommaruppehåll och är tillbaka igen med nya avsnitt den 21 augusti. I sommar sänds repriser av Språket i P1.

Inom sportjournalistik används ofta ordet målvaktstavla, när målvakten gör en tabbe. Något som en Språketlyssnare reagerat på: Vad är det för tavla målvakten har målat? Veckans språkfrågor Vart tog ordet vart, i betydelsen blev, vägen? Varför heter det målvaktstavla? Har det något med konst att göra? Vad betyder normal, exempelvis i uttrycket misshandel av normalgraden? Varifrån härstammar ordet rackartyg, och hur kommer tyg in i bilden? Vad betyder ordet kalmera, och hur ska man böja det? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

TV-serien SKAM har gjort att Språket fått in många frågor kring det norska språket. En av dem handlar om norskans garpegenetiv, men det visar sig att det finns svenska dialekter med liknande former. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket så småningom? Har norskans garpegenetiv, att exempelvis säga Anna sin cykel istället för Annas cykel, funnits i någon liknande form i svenskan? I en bok från -43, som utspelar sig i militär miljö, har en lyssnare vid flertalet tillfällen stött på ordet lusen - alltid i bestämd form. Vad är det för lus?   När uppkom lundensiskan, och hur gick det till? Varifrån härstammar det göteborgska ordet mocklis, som betyder ungefär någon som har tur? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Nällad betyder egentligen att bränna sig på en nässla. Men också att bli pigg och förväntansfull. Emmy blir förbryllad över denna liknelse, men Henrik tar fler likartade exempel som ordet kåt. Veckans språkfrågor Två lyssnare har frågor om sången ”Vintern rasat” eller ”Längtan till landet” som den också heter:Vintern rasat ut bland våra fjällar, borde det inte vara fjäll? Och vad menas med drivans blommor? Sko, skona, skoning. Har dessa ord en gemensam historia? Används prefixet tvär-, som i att utföra något väldigt raskt, någon annanstans än i Norrland? Varifrån härstammar ordet nällad, som i Skåne betyder peppad eller förväntansfull? Hur går det till när man bestämmer att en preposition som betecknar en riktning ska styra genitiv, som i uttrycket till sjöss? Finskans kasussystem, med illativ, essiv och allativ, skiljer sig ganska mycket från det svenska. Men har det funnits ett liknande system i svenskan?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare undrar varför vissa säger öppna upp och stänga ner när det borde räcka med öppna och stänga, men förklaringen gör henne mindre irriterad. Veckans språkfrågor Har uttryck som öppna upp och stänga ner någon speciell betydelse och har uttrycken blivit vanligare? Varför har preteritum ersatt imperfekt? Är det någon skillnad på predikatsfyllnad och predikativ? Australisk, australiensk, australiensisk. Vad är korrekt? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Fikonspråk, synd och gôrbra är språkliga fenomen som togs upp när Språket besökte Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Inspelning från fredag 12 maj 2017. Medverkande Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Emmy Rasper, programledare. Språkfrågor Varifrån kommer orden soffpotatis och hurtbulle? Ordet förr kan användas på olika sätt, till exempel "Det var bättre förr" och "Ju förr desto bättre". Hur hänger de olika förr ihop? Ordet synd kan användas i ett religiöst perspektiv och är då ett dramatiskt och starkt ord. Men i uttrycket "Det var ju synd" betyder ordet otur och är mindre dramatiskt. Är det samma ord vi talar om? Fikonspråk, rövarspråket och andra hemliga språk, varför finns de och hur har de uppkommit? Går det att uttrycka känslor på enkla språk som Esperanto? Varför säger folk eftersom att istället för eftersom? Varifrån kommer uttrycket gôr, som i gôrbra, ifrån? Varifrån kommer uttrycket kors i taket?

När filmen Stockholmsnatt kom ut i slutet av 80-talet blev Paolo Roberto ansiktet utåt för begreppet kickers. Men vad är kickers för ord egentligen? Veckans språkfrågor Är det sant att många ord som börjar på sl-, inom både svenskan och engelskan, är nedsättande? När uppkom ordet kickers, finns det kvar och vad är det egentligen? Vad menas med civilsamhälle? Tidigare var civil motsats till militär men vad betyder det idag? I dagarna har också en ny upplaga av Svenska skrivregler kommit ut, Språkrådets rekommendationer för hur man skriver och utformar svenska texter - en slags handledning för alla som skriver svenska i olika sammanhang. Den förra versionen kom ut 2008 och nu har det alltså kommit en uppdatering. Men varför då? Vår reporter Erika Libeck Lindahl har pratat med Ola Karlsson, Språkvårdare vid institutet för språk och folkminnen och huvudredaktör för den nya utgåvan.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

En lyssnare har en fråga kring ordet kupera, som betyder ungefär stänga av eller klippa av. Men i slutändan är det språkvetaren Henrik Rosenkvist som lär sig något nytt. Veckans språkfrågor Har det engelska uttrycket don’t be so heedless något att göra med det sydsvenska uttrycket var inte så hialös? Var det Ingemar Bergman som myntade uttrycket vargtimmen? Vad har egentligen ordet kupera för ursprung, och har det något att göra med att exempelvis slå av en TV?  Vad betyder ordet vard? Ökar eller minskar användningen av tungrots-r, och när dök det upp i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Missa inte Språket på Vetenskapsfestivalen i Göteborg fredag den 12 maj klockan 18:00-19:00, där programledare Emmy Rasper svarar på publikens språkfrågor tillsammans med språkvetarna Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman. Läs mer här: http://vetenskapsfestivalen.se/for-alla/program/event/20557

Vi har två dominanta r-ljud i Sverige. Tungrots-r, som främst används i södra Sverige, och tungspets-r, som är vanligare i övriga landet. Men en lyssnare har lagt märke till ett tredje r-ljud. Veckans språkfrågor Vad har ordet raritet för ursprung? Varifrån kommer ordet någon och vad betyder det egentligen? En lyssnare har hört meningen "För regeringen är prognosen mumma" i en ekotsändning. Vad betyder ordet mumma? Varifrån härstammar det småländska ordet vonne och är det bara småländskt? Varför liknar det gotländska r-ljudet det amerikanska, och varför uttalar gotlänningar alla bokstäver i exempelvis ordet stjärna? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

På arbetsplatser kan vissa ord och uttryck få en intern betydelse som inte alltid är begriplig för människor utanför just den branschen. Framdrift, drifta och tonalitet är exempel på sådana ord. Veckans språkfrågor Finns det några andra branscher än IT-branschen som använder sig av ordet drifta? Existerar det norska ordet framdrift i svenskan? Vad är den exakta betydelsen av tonalitet? Varifrån kommer begreppet faktoid? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Med hjälp av den virala succén The great language game har forskare lyckats kartlägga vilka faktorer som gör att vi kan särskilja eller tror oss kunna särskilja olika språk. Du vet hur tyska låter och kan antagligen skilja det från språket franska. Men vad är det för faktorer som gör att vi människor kan särskilja olika språk från varandra? – Det vi använder för att kategorisera ett ljud till ett språk är många olika saker, men till stor del handlar det om typiska uttal, melodi och ord, säger Hedvig Skirgård, doktorand i lingvistik vid The Australian National University i ett inslag av reporter Elias Arvidsson. Du hittar hela undersökningen här.   Veckans språkfrågor Vad innebär egentligen ordet respekt, och är det något man ska göra sig förtjänt av eller är det ett utgångsläge som sedan kan förändras till det bättre eller det sämre? Hur gör man när man kryper till korset? Vem kryper, och I vilket syfte? Vad betyder ordet beckna, och har det något med becknaväskor att göra, som används för snabb narkotikaförsäljning på stan? Polisen kommer att öka bevakningen. Polisen kommer öka bevakningen. Varför har användandet av ordet att minskat, och finns det några rekommendationer om hur det bör användas?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Till sjöss men inte till kyrks. Till skogs men inte till jobbs. Hur ska man veta vad som är språkligt korrekt och inte? Enligt Henrik Rosenkvist har det med fornnordisk grammatik att göra. Veckans språkfrågor Nu ska jag till sjöss. Vad heter det när man böjer sjö på det här sättet, och varför kan man inte säga exempelvis nu ska jag till jobbs? Varför anpassar skåningar ibland sin dialekt i radio och tv?  Varifrån kommer orden utantill och innantill? Vad betyder ävet i uttrycket inte oävet, och varför kan man varken använda ävet eller oävet som fristående ord. Hur länge har vi använt hälsningsfrasen hej, och finns det någon tid i historien då vi använt hejdå som hälsningsfras? Dessutom en uppdatering om ordet rul, som vi pratade om i Språket den 6 mars och som vi har fått många lyssnarkommentarer om. Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Mus är ett av världens äldsta ord och det används på liknande sätt i många olika språk. Men i flera tusen år har det också varit en benämning på det kvinnliga könsorganet. Veckans språkfrågor Vilka är de äldsta orden och finns det några gemensamma ord för alla världens språk?Varifrån härstammar uttrycket jag är sje på’t som betyder ungefär jag är less? Hur uppkom ordet fruktan? Har det något med frukt att göra? Vad är det för skillnad på starkhet och styrka? Spirituell. Spiritistisk. Spiritualistisk. Vad betyder orden och varför blandas de ibland ihop? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Kvällstidningar använder sig ofta av tankstreck i sina löpsedlar för att skapa dramatik. Men är det språkligt korrekt att göra så? Veckans språkfrågor Den nerslagne ligger på marken, medan den nedslagne hänger med huvudet. När ska man använda ner respektive ned, och varför? Ibland används uttrycket vi måste ta hand om våra gamla, och det har fått en lyssnare att reagera. Tillhör de äldre någon och i så fall vem? Blådåre, stendum och skogstokig. Varför använder vi oss av just de här förleden för att beskriva någon som är obegåvad eller konstig? Finns det en ökad användning av tankstreck i medier, och varför använder vi det? Varifrån kommer uttrycket jiddra? Är en sak alltid ett fysiskt ting eller kan det vara exempelvis en företeelse? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Bryssel och Vita huset kan ibland uttala sig i media. Men egentligen är det ju en person från regeringen som då uttalat sig. Begreppet heter metonymi och mer om fenomenet blir det i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor ”Jag ska gå inom affären och handla”. Kan man säga så? Vad innebär det i så fall? Vad är egentligen en tralla? När började svensk media använda uttrycket no go-zon? Varför översätts nepotism till svågerpolitik när det sällan handlar om just svågrar? Vad kallas det när en plats blir ett begrepp för något annat?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Ordet för något oväntat som inträffar väldigt hastigt härstammar ursprungligen från ett plask, men hur gick det från plask till plötsligt? Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet grundplåt och har det ens med plåtar att göra?Vad är egentligen plötsligt för ord och vad finns det för synonymer?Vad betyder ordet hugfästa och hur kan man använda det?Varifrån kommer uttrycket på pin kiv och har det något samband med uttrycket att lida pin?Hur använder man sig av vokativ i Sverige i dag?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Ett slarvigt ihoprullat täcke vid sängkanten. Eller en bunt med kläder. Finns det ett ord för det? Ja, enligt lyssnaren Sarah finns ordet rul. Men var kommer det ifrån och är det ens ett ord? Veckans språkfrågor I lastbilsbranschen används en del engelska lånord, hur kom de in i svenska språket? Eheru, emedan, emellertid. Vad fyller e:et för funktion och var kommer det ifrån? Vad betyder ordet rul och vad finns det för dialektala variationer? En lyssnare har läst en annons från 1888, och undrar över ord som mångtärdad och slyna. Ofarlig. Ineffektiv. När ska man använda o- respektive in- som prefix för negation, finns det någon regel? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker. Vi pratar såklart om semlor! Snart är fettisdagen här, och i Språket pratar vi om att äta dem med sked i varm mjölk. Men varför kallas det för hetvägg? Veckans språkfrågor Varför kallar man en semla i varm mjölk för hetvägg? Hur gammalt är uttrycket bae? Och betyder det babe eller är det en akronym för before anyone else? Vad exakt innebär ordet snubbig och vad har ordet för ursprung? Är ordet popsnöre menat som en komplimang eller en förolämpning, och vad kommer ordet ifrån? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper. 

Spritt språngande galen eller naken - är vedertagna begrepp. Men kan man säga att någon är spritt språngande glad? Och vad betyder egentligen spritt språngande? Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket röka som en borstbindare? Varför kallar vi den som dricker för mycket för suput? Vad är skillnaden mellan skamlig och skamlös? Hur används egentligen uttrycket spritt språngande?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Förr var alla substantiv i svenskan maskulina, feminina eller neutrala. Så är det inte längre och enligt Henrik Rosenkvist kan det ha med digerdöden att göra. Veckans språkfrågor När man väver kan man med en svepande rörelse skapa ett så kallat skäl. Hänger detta på något sätt ihop med ordet svepskäl? I svenskan böjer vi inte substantiv efter genus på samma sätt som i till exempel norska och tyska. Varför är det så? Använder vi Oxfordkomma i det svenska språket? Borrata hål. Skivata tomater. Dubbata däck. Är det här västgötska fenomenet dialektalt eller är det någon äldre form som lever kvar? Vad betyder klämma lagg?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Svenskans stavningsregler och språkliga normer är relativt nya företeelser. Så hur var det förr? Kunde man stava fel på medeltiden? Nja, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Veckans språkfrågor Kunde man stava fel på medeltiden? Att havet suger behöver inte betyda samma sak som att något suger. Hur har det blivit så? "Hött är med intet bött, dock icke på alla rum" är ett citat från Olaus Petris domarregler, men vad betyder meningen? Jag blev påkommen. Jag påkom en idé? Partikelverb kan snurra till det när man vill lära sig svenska. Vad ska man göra när man ska krya på sig? Och varifrån kommer ordet krya? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger fram. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet bimbo och hur hänger dagens betydelse ihop med det italienska ordet bimbo som betyder pojke? Vad innebär det när man säger att något flyttas fram i tiden? Nu ska du få se på andra bullar. Varför säger vi så? Och vad betyder det egentligen? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker? Veckans språkfrågorAnvänds ordet säkerställa mer nu än förr, och i så fall varför?Varför säger meteorologer nordost istället för nordöst?Säger man veckor eller vecker? Räkor eller räker? Frågor eller fråger?Finne är både en person från Finland och ett annat ord för acne. Är det bara ett olyckligt sammanträffande eller finns det en koppling?Vad är egentligen en huggsexa?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor Vad betyder ordet ska, och hur ska det användas? Vad är det för skillnad på ramla och trilla? Hur många är egentligen ett par, och är det fler eller färre än ett par stycken? Jalu är ett fransk låneord, men det betyder inte samma sak överallt i Sverige. Hur kommer det sig? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a? Veckans språkfrågorVarför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt"?Varför slutar så få svenska mansnamn på a. Och varför slutar många flicknamn i Norge på e?I Jämtland använder vissa en förstavelse innan namn, till exempel kan man säga "a Kari" och "n Erik". Varifrån kommer det sättet att prata?I Västerbottnisk dialekt bildas infinitiv genom att verbets rotmorfem får en extra likadan vokal. Till exempel kasta som blir kä'äst eller ka'ast. Var kommer det ifrån?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

2016 gav oss ord som filterbubbla och trumpifiering. Diskussionen om de, dem och dom blev åter aktuell och arabiskan gick kanske om finskan som Sveriges andra största språk. Språkets nyårsspecial frågar Anna Kinberg Batra (M), Jonas Sjöstedt (V), David Lagercrantz, Sandra Beijer och Ginna Lindberg om vilka ord de har börjat använda under året och vilka ord de har tröttnat på.Vad har hänt hos de fem minoritetsspråken under året som gått? Reporter Erik Espeland ger en lägesrapport.I Språkets nyårspanel medverkar Anna-Malin Karlsson - professor i svenska språket, Patrik Hadenius - chefredaktör för Språktidningen och Olle Josephson - professor i nordiska språk.Vilka ord från nyordslistan är mest intressanta?Varför är debatten om de, dem och dom åter aktuellt och varför är den så känslig?2017 firar du-reformen 50 år, hur har den påverkat Sverige?Arabiskan växer som språkgrupp i Sverige, hur påverkar det landet och svenskan?Programledare Emmy Rasper.Reporter Erik Espeland.

Språket tar sig an några av julens viktigaste ord: julmys, julsofta och jullöka. Dessutom besöker vi Kalle Anka-översättaren Stefan Diös och pratar om långtbortistan och läskeblask. Orden långtbortistan och läskeblask kommer från Kalle Anka-serier. Språkets reporter Erik Espeland har träffat översättaren Stefan Diös som tar oss med på en språklig resa i Ankeborg.Veckans språkfrågorNär och hur kom ordet mys in i svenskan?Att skriva mysteriskt istället för mystiskt - är det något ni sett länge eller något som dykt upp först på sistone?Kan ni förklara skillnaden mellan softa och löka? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Går färger att komparera? Ja, säger Ylva Byrman och ger flera exempel på att de flesta uppfattar att en färg kan vara mer eller mindre och att vi kan säga saker som "Han hade världens blåaste ögon." Veckans språkfrågorEn lyssnaren har hört ordet parklek som synonym till lekpark, hur har det kunnat bli så?Går det att komparera färger?Vad kallas fenomenet när en person flätar ihop händerna för att kunna ge en kompis ett fotsteg?"Utbildning mot Hemvärnet" får man anta är en utbildning som leder till en placering i hemvärnet, men ordet mot går även att tolka som motstånd. Hur kan det vara så här rörigt?Dessutom ger vi en uppdatering kring frågan om törna från ett tidigare avsnitt.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Att skriva våran och eran istället för vår och er, som är det rekommenderade, kan ha sin förklaring i gamla ackusativformer från fornsvenskan och tiden innan 1400-talet. Mer om det i veckans avsnitt. Veckans språkfrågorDet dialektala ordet hång, hur spritt är det och vad kommer det ifrån?Vad är det som ska beläggas i uttrycket stopp och belägg?Er och vår är de rekommenderade formerna, men hur kommer det sig att vissa skriver erat och vårat?Att vara förfördelad är något negativt men fördel är något positivt, hur hänger det ihop?Hur kommer det sig att de flesta språk på svenska slutar på -ska? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Vi ger oss ut i naturen och pratar om stigar, sjöar och träsk. Lyssnaren Anders funderar på ordet stig och om det har ett samband med det latinska uttrycket vestigia terrent (spåren förskräcker). Veckans språkfrågorVarför får vissa vattensamlingar namnet sjö, medan andra kallas tjärn och åter andra får beteckningen hav?Stig, som i skogsstig, varifrån kommer ordet?Varifrån kommer ordet tutte?Ord kan ha suffixet -tion och andra ord kan ha suffixet -ering, och en del ord tycks kunna ha båda suffixen, som till exempel vaccinering och vaccination. Är det någon betydelseskillnad mellan vaccinering och vaccination?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

Att "gå in i väggen" i betydelsen att vara psykiskt utmattad är ett vanligt uttryck idag. Vad alla kanske inte vet är att uttrycket kommer från sportens värld och maratonlöpare. Estlandssvenskan - en dialekt på väg bortI veckans avsnitt berättar vi även om en svensk dialekt som riskerar att dö ut. I fyra års tid har forskare studerat estlandssvenskan och nu är projektet nästan klart. Men det har varit en kamp emot klockan. Språkets reporter Erik Espeland, har träffat Maia Andréasson, lektor i nordiska språk, som deltar i forskningsprojektet. Här finns > Info om öppen workshop för Estlandssvenskans språkstruktur 24 november. Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket att gå in i väggen?Hur har uttrycket Netflix and chill kommit att betyda att ha sex med någon, och vad finns det för liknande uttryck?Varför kan orden gullig och duktig uppfattas som nedlåtande? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

En person kan vara fit i betydelsen vältränad, men hur blir det om flera personer är vältränad? Språkvetare Ylva Byrman ger exempel på fler ord som är likadana men har helt olika betydelse. Veckans språkfrågorSka eller skall vilket är korrekt?Viga 15 miljoner kronor till ett projekt eller vika 15 miljoner kronor? Vad är rätt?Vad betyder ordet törna?Hur ska ordet fit böjas i plural?Dessutom kommenterar vi debatten om de/dem och dom.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Svordomar står oftast inte i ordböcker och lärs inte ut i skolan. Men visst finns det grammatiska regler för hur vi svär. Och Henrik Rosenkvist tycker att man ska lära sig att behärska även svordomar. Veckans språkfrågor Inom försäljning och inköp används begreppet stafflade priser när man talar om olika priser beroende på beställd kvantitet. Varifrån kommer ordet staffla? Meningen alla bilar är inte säkra kan se enkel ut, men vad betyder den egentligen? Är alla bilar osäkra? Eller betyder det att inte alla bilar är säkra? Varför man säger man jävlar i min lilla låda? Vilken låda? Och varför är djävulen i den? Uttrycket så att säga, när kan det användas korrekt eller är det ett onödigt uttryck? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

Att säga "tack vare" istället för "på grund av" kan säga något om hur du uppfattar världen, säger Henrik Rosenkvist, och slår samtidigt ett slag för vikten av att ha koll på språkliga nyanser. Veckans språkfrågor: Ordet pjäs kan ha olika betydelser, så hur hänger teaterpjäsen ihop med en pjäs som kan vara ett föremål? Dylikt betyder att något är likt, men vad kommer dy ifrån? Vad är korrekt fritids eller fritis? Tack vare och på grund av - hur ska uttrycken användas? Varifrån kommer uttrycket Det var på håret?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Tack för igår, det var jätteroligt! Ta flyget, res bekvämt. "Välkommen" till mötet! Hur får citattecken användas? Fungerar de även när ett visst ord ska betonas eller blir det bara väldigt fel? Veckans språkfrågor:Lyssnaren Linus har funderat på ordet tråkmåns, vem var denne Måns och hur tråkig var han?Hur kommer det sig att svenskar uttalar ordet för den europeiska valutan så olikt övriga EU-medborgare?Hur används citattecken/citationstecken på ett korrekt sätt?Finns det någon betydelseskillnad mellan orden söka och leta? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Vilket ord ska man säga för att få till det perfekta leendet? Ylva Byrman presenterar fotominens topp tre-lista och förklarar varför matrelaterade ord verkar vara populära i sammanhanget. Veckans språkfrågor: Vilket ursprung har prefixet para, som i Paralympics och parapsykologi? Att få sparken låter inte särskilt trevligt, finns det inget bättre uttryck? Hur kommer det sig att många av orden som får oss att dra på smilbanden när vi ska fotograferas är matrelaterade; såsom omelett, apelsin och cheese? Är det en slump? Har ordet bull i betydelsen dåligt sina rötter i Skåne, eller är det helt och hållet ett engelskt uttryck? Dessutom har vi genomfört en liten lyssnarenkät om ortsnamn som uttalas ”fel”. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

"Tyst som en mus", att "inte säga flaska" och att "inte säga halv sju" är sätt att säga att någon har varit tyst. Vi brukar kunna ge svar på ords etymologi men "halv sju"-uttrycket är ett mysterium. Lyssnaren Adams föräldrar är från Jämtland och kan säga att någon "inte sa halv sju på hela kvällen" i betydelsen att någon varit tystlåten. Nu undrar vi om du som lyssnar vet varifrån uttrycket kommer? Det kan ha varit från ett radioprogram, tv-program, en seriestrip, en sång, från litteratur eller något helt annat. Vet du? Mejla [email protected] lyssnarfrågorVarför kompareras adjektivet dålig med dåligare och dåligast på norska men med sämre och sämst på svenska?Ordet fjöl betyder skärbräda på norska, men lyssnaren Åsa tycker att ordet på svenska har betydelsen "hålet i brädan på ett utedass" och undrar över ordets ursprung.Att vara artig betyder att någon är trevlig och väluppfostrad men i västra Blekinge används artig som synonym till konstig. Hur har det kunnat bli så?Varifrån kommer uttrycket "hen sa inte halv sju på hela kvällen"? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

På 1600- och 1700-talet var det högsta mode att prata franska i Sverige, i alla fall bland adelsmän och hos hovet. Men hur goda var franskakunskaperna och pratade man verkligen franska hela tiden? Veckans språkfrågorVarför säger man att man har främmande även när man har högst bekanta personer på besök?En amerikansk lyssnare undrar hur han ska veta när ett ord ska ha bestämd form respektive obestämd form. Han ger exempel från filmen "G som i gemenskap" där han hört repliken ”Följ med till station!” och undrar varför det inte ska vara ”stationen”.Finns det ett samband mellan namnet på musiksträngen chanterelle och svampen kantarell?Hur mycket och på vilket sätt talades franska vid hovet på 1700-talet?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

Tjotahejti, där pepparn växer och ute i spenaten, är uttryck för att beskriva en plats långt bort. Ylva Byrman har letat liknande uttryck på andra språk och hittat rövar, diarré och Bum Fuck, Egypt. Veckans språkfrågorVarför uttalar vissa ordet acceptera med ett s-ljud och varifrån kommer det uttalet?Är "Tjotahejti" och "Åvävvla" samma plats eller vad är ursprunget till dessa ord? Vad kommer vi kalla året om 100 år, alltså 2116. Kommer vi säga "tjugoetthundrasexton" eller "tvåtusenetthundrasexton" eller något annat?Vilka regler finns för särskrivning i svenskan?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Det finns många sätt att uttrycka en beställning i svenskan. Har uttrycket "jag ska ha" blivit vanligare, undrar lyssnaren Joachim. Ylva Byrman reder ut beställningsuttryck och artighetsnivåer. Veckans språkfrågorVad är skillnaden mellan orden "men" och "fast"?Har det blivit vanligare att säga "jag ska ha" när man beställer något? Och är det otrevligt att säga så?Vad är skillnaden i betydelsen mellan orden "fysisk" och "fysikalisk"?Och en uppdatering kring hur lyssnarna använder ordet "chatta".Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Om vi damp ner i Gustav Vasas 1500-tal, skulle vi då förstå vad vår omgivning sa eller stå där som levande frågetecken? Det undrar lyssnaren Johnny. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer uttrycket ”att slå vad”?Vilken är historien bakom uttrycket ”att ligga pall”?Hur långt tillbaka i tiden skulle vi förstå vad folk omkring oss sa, och hur långt framåt i tiden skulle omgivningen fortfarande vara begriplig?Varför finns det tre varianter (svin, gris, fläsk) för att prata om djuret ”svin”?Vilket ursprung har ordet ”kul”? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Hjälpa, halp, hulpit. Rita, ret, ritit. Så böjde vi dessa verb en gång i tiden. Lyssnaren Daniel undrar varför det finns oregelbundna verb och docent Henrik Rosenkvist lotsar oss genom verbdjungeln. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer orden ”å” och ”ö”? Är det verkligen riktiga ord?Kommer skriftspråket att försvinna?Varför finns det oregelbundna verb? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Många känner kanske igen uttrycket "Spola kröken" från 70- och 80-talet. Lyssnaren Samuel har skickat in en fråga om ordet som har med att dricka alkohol att göra - "kröka". Varifrån kommer det? Veckans språkfrågor:Förr i tiden hörde man ibland om ”elefanten i porslinsbutiken”, numer hör man bara om ”elefanten i rummet”; den har tydligen blivit mer tystlåten på senare tid. Vilken är historien bakom dessa elefanter?Varifrån kommer verbet ”kröka”? Då inte i betydelsen att fysiskt böja något utan att dricka rikliga mängder alkohol i samband med någon festlighet som till exempel kräftskiva, eller som i kampanjen ”Spola kröken”.Finns adjektivet ”kissnödig” bara på svenska?Vilket är ursprunget till ”gos” och ”gosa”?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Det har blivit vanligare att säga "Det var allt för nu", speciellt i tv och radio, det tror lyssnaren Bengt-Åke. Har han rätt? Varifrån kommer uttrycket och varför irriterar sig en del på det? Veckans språkfrågorDet engelska ordet "fresh" kan på svenska översättas till färsk, frisk och fräsch, men vad är ordet ursprungsbetydelse?Vad kallas det när man skickar ett meddelande via messenger, eller andra webbtjänster?Varifrån kommer orden husse och matte?Har uttrycket "Det var allt för nu" blivit vanligare, är det grammatiskt korrekt och varför irriterar sig en del på uttrycket?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Lyssnaren Lena och medpassagerarna diskuterade skillnaden mellan rosa och skär" under en bilfärd, men lyckades inte enas och vände sig till Språket. Visst är det en klurig fråga men Ylva reder ut! Veckans språkfrågor:Varför heter det ”mitt på blanka dagen”?Varför är inte teckenspråket ett minoritetsspråk?Vilken är nyansskillnaden mellan ”rosa” och ”skär” och varifrån kommer orden?Varför är Kalifornien den enda amerikanska delstaten som förärats med en svensk version av namnet? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Lyssnaren Rasmus kommer på sig själv med att säga Hej svejs i lingonskogen och undrar vad han egentligen menar när han säger så? Ylva berättar historien och spelar dessutom upp en liten trudelutt! Veckans språkfrågor: Varifrån kommer ordet ”floskel” och varför säger man att man ”gör en pudel”?Vilken bakgrund har begreppet ”tjyvtjockt”, hur illa mår man då egentligen? Och heter det tjyv- eller tjuv-?Varifrån kommer uttrycket ”hej svejs i lingonskogen”? Vem myntade det och hur gammalt är det?Varför heter det ”lägenhet”? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

När cykeln dök upp i slutet av 1800-talet så åtföljdes detta nya transportmedel av en rad nya ord, som lever än idag. I Malmö "ramar" man varandra och utanför Orsa glider man omkring på en "ped". Veckans språkfrågorI Malmö kallas det att ”rama” när man skjutsar någon på cykel och lyssnaren Mimmi undrar om det är ett uttryck som finns i hela Sverige? Johanna har några funderingar kring ordet ”röta” som används i betydelsen ”att ha tur”. För henne signalerar ordet snarare det motsatta. Varifrån kommer uttrycket, vad betyder det från början och är det något som bara används i Skåne? Per-Daniel skriver: ”Att ’ett’ av någonting är singular är fullt begripligt, men hur kan ’ingenting’ plötsligt bli plural? Till exempel ’en apelsin, ingen apelsin men noll apelsiner.’ Är det så här i alla språk?” Gilbert undrar över ljuden ”v” och ”b”, om någon vuxit upp och aldrig gjort skillnad på dessa två ljud, saknas då förmågan inte bara att uttala utan även höra skillnaden?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Henrik förklarar hur takbeläggning och skivad gurka hänger ihop samt hur modeord färdas, från årsredovisningar in i svenskarnas vardagsrum, innan deras livstid är över efter cirka fem år. Veckans språkfrågorVad är en gurkapärt?Vilken är historien bakom ordet ”plånbok”? Är det ett ord som kommer att försvinna så småningom? Att vara "pantad" – varifrån kommer det uttrycket?Är det ändå inte utomordentligt fånigt med modeord som ”ad hoc”? Eller spelar det ingen roll bara man får göra sig lite märkvärdig? Och så har vi fått in fler tankegångar från er lyssnare kring förra veckans fråga kring "mejl" och "e-post".Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Vi reder ut en vild familjediskussion kring "en" eller "ett e-post", hjälper 8-årige Frank bringa klarhet i vad "upp" har i "att ge upp" att göra och tar tag i partikelverben. Veckans språkfrågor:Ett e-post, en e-post eller mejl – vad är det korrekta att säga?Hur kan lika ord betyda så olika saker? Det är stor skillnad mellan att ”hoppa på en studsmatta” och att ”hoppa på någon”. Rent grammatiskt handlar det om partikelverb och verbpartiklar, men hur förklarar man skillnaden för någon som lär sig svenska?Vi serverar historien bakom uttrycket ”att ge upp”.Varför säger man att någon blir ”hjärntvättad”? Det är något negativt men låter positivt - är inte det att ta utförarens perspektiv i stället för den drabbades?Är inte ”fy” ett rätt konstigt ord? Varifrån kommer det och hur länge har det använts? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

Varför finns ordet "typ" och hur det ska användas? Det undrar schweizaren Anja som studerar svenska. Veckans språkfrågor:Varifrån kommer ordet "stress" och är stress i sig ett modernt fenomen?"Oj-oj", "tack-tack", "adjö-adjö" - varför upprepar vi vissa ord?Har användningen av verbet "titta" ökat på bekostnad av andra begrepp som "undersöka", "granska", "analysera", "begrunda"?Är det typiskt svenskt att ändra på ordet för vissa typer av arbeten (städare/lokalvårdare/hygientekniker) men inte för andra (som till exempel journalist eller läkare)? Har det med status att göra?Varför finns ordet "typ" och hur använder man det på ett korrekt sätt?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

Lågtyska, högtyska och plattyska? Vad är vad och kan tyskarna egentligen förstå varandra? Vi följer tyskan ut över världen och tar upp ett av de språk svenskan lånat allra mest av. Veckans språkfrågorLågtyska, högtyska och plattyska - vilka är skillnaderna?Finns det ord som är "svenska"?Är verbet "begrava" ett sammansatt ord? Varifrån kommer prefixet "be"?Varifrån kommer uttrycket "klunsa"?Dessutom mer kring begreppet "ofta" som engagerat i sociala meder.Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Lyssnaren Karin samlar sina bästa recept för att skänka barnbarnen men tvekar nu inför rubriken hon satt, "Fådda av släkt och vänner" - kan man säga "fådda"? Har Kurt Olsson kanske med saken att göra? Veckans språkfrågorVarifrån kommer "tårarna" i "påtår", "kaffetår" och "gutår"?Är det bara i Göteborg man kan beställa en "galopp"? Varifrån kommer uttrycket och hur gammalt är det?Varifrån kommer orden "nykter" och "nykterist"? Och används "nykter" i andra sammanhang än i betydelsen nykter från alkohol?Finns orden "fådd" och "fådda"?"Å jag blev glad som katten" sjunger man i en barnvisa, men handlar det verkligen om djuret "katt"?Dessutom har Henrik Rosenkvist fått in en stor mängd svar på sin efterlysning kring att lägga till "e" efter satser med negation i, till exempel: "Jag tycker inte om glass, e." Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Lyssnaren Martins fjärdeklassare har börjat använda uttrycket "ofta", vad är det för fenomen egentligen? Är det nytt? Dialektalt? Och vad betyder det? Språkvetare Ylva Byrman reder ut saken. Veckans språkfrågor:Vad är det för skillnad på lingvistik och språkvetenskap?Skulle inte det svenska uttrycket "borda" kunna användas även när man kliver ombord på ett flygplan, istället för det engelska "boarding"?Varifrån kommer ändelsen "ish"?Vad betyder uttrycket "ofta"?Varför säger man "smurf" om man säger samma ord samtidigt som någon annan?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

Få tummen ur röven - varför säger man så? Ja, varför skulle den vara där till att börja med? Och vad har brittiska flygvapnet under andra världskriget med saken att göra? Veckans språkfrågor:Varför säger man "få tummen ur"? Och vad betyder "att hålla tummarna"?Vad signalerar man om man använder uttrycket "helt okej"?Hur ska orden "prova" och "pröva" användas?Dessutom får vi ytterligare varianter på ordet "ostbåge" samt fler exempel på sammanblandningar av uttryck. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

Lyssnaren Thomas tycker att danska, norska och svenska skulle kunna betraktas som tre olika dialekter av ett språk. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, reder ut varför det inte är så. Veckans språkfrågorVad betyder det ordet distinkt, vad kommer det ifrån och vad finns det för synonymer till ordet?Varför heter det instrument och inte verktyg om till exempel en pincett?Varför betraktas de tre språken svenska, danska och norska som just tre olika språk och inte tre olika dialekter ur ett gemensamt nordiskt språk?Hur kommer det sig att det bara är älvdalsmålet som hamnat i forskarfokus, och inte övriga ovansiljanmål?I moramålet säger man "i" eller "ig" istället för "jag", alltså precis som i engelskan. I äldre svenska texter brukar ju "i" annars betyda "ni". Hur hänger det här ihop?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Att blanda ihop uttryck och idiom är vanligt när man försöker lära sig ett språk eller när man eftersträvar ett språkbruk som man inte än behärskar. Kreativt och ambitiöst, tycker Språkets expert. – Det finns en ålder när man försöker tillägna sig fasta och stående uttryck i språket, men om man inte riktigt behärskar det kan man råka göra sammanblandningar, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk.Att "vara rädd om sitt eget skinn" är ett svenskt idiom som betyder ungefär att vara försiktigt och att inte ta någon risk. Att säga "Jag är rädd för mitt eget skinn" är en språklig kontamination eller en sammanblandning av uttryck som har förekommit i tv-programmet Paradise Hotel.– Det visar att man anstränger sig, så egentligen är det ett exempel på ambitiösa språkbrukare som försöker tillägna sig ett språkbruk som de eftersträvar, säger Henrik Rosenkvist.Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "att stryka på foten"?"Komma till bukt med", "få bukt på" eller "få bukt med", vad är rätt?Finns någon koppling mellan det svenska ordet ”refug” och det engelska ”refugee”?Var kommer ordet ”pulka” kommer ifrån?Orden ”arbete” och ”jobb” vad har de för olika betydelser och nyanser?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Idag är särskrivning en käpphäst för språkpoliser. Men hur var det förr i tiden? Det undrar lyssnaren Henrik som har läst äldre böcker och hittat flera särskrivningar. Veckans språkfrågorÄr mjölk ursprungligen bara en beteckning på det som kommer från däggdjurs juver, eller är det snarare en beteckning för allt som är lite tjockare och mer krämigt än vatten?Ostkrokar eller ostbågar - varför säger människor olika?Ordet chef kan uttalas på två sätt, vad kan det bero på och är är det dialektalt?Särskrev människor förr i tiden?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

Språket är tillbaka nästa vecka.

Ordet "bög" är ett substantiv och ordet "lesbisk" är ett adjektiv. Vi reder ut hur orden används idag och historisk och om det är ett problem att de är av olika karaktär. Veckans språkfrågorPå skånska kan man säga " jag ska bjuda på Theo" i betydelsen att man ska bjuda Theo på något. Hur har den språkliga varianten uppkommit?På vilka sätt skiljer sig orden lesbisk och bög åt, grammatiskt och historiskt, och varför är orden så olika i sin karaktär?Varför används ordet antiziganism som ett vedertaget ord när ordet zigenare uppfattas nedsättande och man istället rekommenderar ordet rom?Ordet "relativt" verkar ha ett ganska brett användningsområde. Betyder det "ganska" eller hur kan ordet användas?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

Lyssnaren Katarina undrar över ordet "bränn" som hon hörde som förstärkande förled under sin uppväxt i norra Bohuslän. Nu undrar hon var det kommer ifrån och om det används idag. Veckans språkfrågorVilket ursprung har uttrycket "bränngott" och används "bränn" på det sättet någon annanstans i landet än i norra Bohuslän?Varifrån kommer det dialektala ordet "feshlig", som betyder ungefär finkänslig, mesig, löjlig?Hur skiljer sig användningen av ordet "dryg" åt i olika delar av landet.Vad är det för skillnad mellan fjärd, bukt och vik?När uppfanns ordet paparazzi?Varifrån kommer ordet person?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Far, fadern, farsan eller pappa är olika ord för samma sak. Men vilken status hade orden pappa och far förr och hur har det förändrats över tid? Veckans språkfrågorVad är det för skillnad på orden ironi och sarkasm?Vad är det för skillnad på orden speciell och särskild?Varför kallade Karl XII sin pappa för pappa?Dessutom uppdaterar vi läget kring uttrycket "att loppa sig" i betydelsen att lata sig.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

Är det skillnad på att säga "det mulnar" och "det mulnar på"? Lyssnaren Clas retar sig på när människor lägger till "på" men vad händer med ett verbs betydelse när man lägger till partikeln "på"? Veckans språkfrågorFinns det någon statusskillnad mellan orden ursäkta och förlåt och varifrån kommer ordet ursäkta?Vad betyder "ihåg" i uttrycket "komma ihåg" och vad kommer ordet ifrån?Är det korrekt att säga "mulna på?"Vad kommer ordet "bevåg" ifrån?Hur kommer det sig att "kör" kan användas på ett generaliserat sätt som till exempel "jag kör tandtråd två gånger om dagen" eller "vi kör i lite grädde i såsen"?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Att loppa kan betyda att gå på loppmarknad eller att plocka bort loppor från någon. Men ordet kan även användas på fler sätt. Ylva Byrman reder ut olika betydelser av loppa. Efterlysning: Använder du ordet loppa i betydelsen att ta det lugnt? Mejla [email protected] språkfrågorHar ordet "därav" blivit vanligare och varför i så fall?En lyssnaren har blivit kallad "söto" och undrar varför det känns lite nedsättande och varför vi bildar ord som slutar på - o, som miffo, fyllo och snyggo.Kan man säga att man har varit och loppat när man har varit på loppmarknad?Är ojämställdhet ett ord?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Om inget görs nu kommer älvdalskan dö ut, det menar språkexperter. Hittills har Älvdalens kommun inte gjort mycket för att bevara språket. Men nu verkar något ha hänt i Älvdalen. I veckan bjuder Älvdalens kommun in till informationsträffar om språket älvdalska. Hör kommunstyrelsens ordförande Peter Egardt (S) om vad kommunen gör för att bevara älvdalskan, och Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, som är på plats i Älvdalen och följer utvecklingen.Veckans språkfrågorÄr det vanligare att säga "Jag och X" än "X och jag" i Sverige? I Tyskland anses det otrevligt att börja med att nämna sig själv, hur är det i Sverige?När kom ordet "tonåring" in i svenska språket?"Helt svettig och dann", kan man säga, men vad betyder ordet "dann" eller "dan"?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Varför verkar ordet allena ha fallit ur det svenska språkbruket? Och varför har svenskan bara ett ord för att vara ensam medan andra språk har två, som till exempel engelskans alone och lonely? Veckans språkfrågorKan man säga "färst"?Hur ska ordet "simpel" tolkas, betyder det uselt eller enkelt?När försvann ordet "allena" ur allmänt språkbruk?Vad är skillnaden mellan ensam och själv?Varifrån kommer "mol" i uttrycket mol allena?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Lyssnaren Jack undrar varför det går att höra ungefär hur gammal någon som pratar är. Har det med ordval att göra, eller vilka andra markörer finns det? Veckans språkfrågorAvstånd, civilstånd, förstånd, marknadsstånd, ståndpunkt och tillstånd - vad har stånd med alla de här orden att göra?Vad heter kaffe latte i plural?Varför hör man ungefär hur gammal någon är som talar?Varför byter vissa ut man mot en, till exempel "man tycker om" blir "en tycker om"?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Den här veckan handlar alla språkfrågor om ämnen under bältet. Dessutom tar vi reda på vad folk säger när de behöver gå på toaletten. Reporter Beatrice Dalghi har träffat Magnus Levin, som är docent i engelsk språkvetenskap på Linnéuniversitetet och har undersökt vad svensktalande män och kvinnor säger när de behöver gå på toa.Veckans alla språkfrågorI Småland betyder ballar pungkulor men i Skåne betyder det skinkor, varför är det så och finns det någon ursprunglig betydelse?Att någon eller något är "analt", vad betyder det och vad kommer uttrycket ifrån?Varför heter det stolpiller och har det något med stol eller engelskans stool (avföring) att göra?Hur ska egentligen ordet penis böjas i bestämd form, penisen eller penis?Vad finns det för synonymer till uttrycket "att komma"?Språkvetare Ylva Byrman. Reporter Beatrice Dalghi. Programledare Emmy Rasper.

Mysiga hemmakvällar och skogspromenader är ord och uttryck som du kanske förknippar med kontaktannonser. Men hur lät språket i kontaktannonserna förr i tiden? Hur man beskriver sig själv på en dejtingsajt eller i sin Tinder-profil kan vara avgörande för kärlekslivet.Men de egenskaper vi tycker är attraktiva idag hade förmodligen inte fångat en drömpartner i slutet av 1800-talet.Josefin Englund är doktorand på historiska institutionen på Uppsala universitet, och hon har kollat på 5000 kontaktannonser för att försöka ta reda på vilka ideal som har rått på den svenska kärleksmarknaden och vilket språk som har används.Reporter Beatrice Dalghi.Veckans språkfrågorVarför kan ordet "bron" betyda trappan upp till huset i Ångermanland?Varifrån kommer orden svärmor, svärfar, svåger och svägerska?Varifrån kommer ordet "knuttelåda"?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Varför lät språket i radio annorlunda förr? Sveriges Radios första språkvårdare Åke Jonsson förklarar på vilket sätt radiospråket har förändrats de senaste 90 åren. Reporter Beatrice Dalghi. Alla veckans språkfrågorVad betyder ordet "botten" i ord som Västerbotten, Norrbotten, Bottenviken och Bottenhavet?Varför säger man att man kan hamna på efterkälken?Varför är "vänsterord" negativa, och "högerord" positiva i flera olika språk?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Vilka ord har varit aktuella i Sverige, Norge och Danmark? I årets sista Språket har Emmy Rasper bjudit in sina nordiska kollegor för att prata om vilka ord som präglat 2015. Medverkande: Helle Solvang - Sproglaboratoriet, Ann Jones - Språkteigen och Emmy Rasper - Språket i P1.Det blir även en glimt av året som gått i Språket.Språkets utgår tisdag den 29 december 13.35 pga Vinter i P1, och sänds istället onsdag den 30 december 19.03 i P1.

Var kommer "det lackar mot jul" ifrån? Vi säger ju inte att det lackar mot påsk eller midsommar. Det undrar en lyssnare i Språkets julspecial. Veckans språkfrågorVarför heter det att det "lackar" mot jul?"Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen "maten rara"?Varför säger vi "skål!" och har det något mer ordet skalle att göra?Var kommer ordet glögg ifrån?Vem är Knut och vad har han med julen att göra, eller varför vill han inte ha med julen att göra?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Var kommer det lackar mot jul ifrån? Vi säger ju inte att det lackar mot påsk eller midsommar. Det undrar en lyssnare i Språkets julspecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför heter det att det "lackar" mot jul?"Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen "maten rara"?Varför säger vi "skål!" och har det något mer ordet skalle att göra?Var kommer ordet glögg ifrån?Vem är Knut och vad har han med julen att göra, eller varför vill han inte ha med julen att göra?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Lyssnaren Alexandra är trött på att vi håller på och hälsar till varandra till höger och vänster och undrar var själva ordet hälsa och traditionen att hälsa kommer ifrån. Veckans språkfrågor:Varför hälsar vi till varandra och vad kommer det ifrån?Har svensk språket något som motsvarar engelskans ”pushing up the daisies”?Jollrar bebisar olika med olika personer beroende på hur de pratar?Är det nytt man ibland använder ”och” i stället för ”att”?Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

Arkitekt går att uttala både med ett k-ljud och ett ch-ljud. Lyssnaren Karin undrar varför, Ylva Byrman ger svar och berättar även vilket uttal som är vanligast hos arkitekterna själva. Veckans språkfrågor:Hur ska man uttala ordet arkitekt?Ekologisk, organisk och biologisk, var kommer orden ifrån?Varför har vi både v och w i svenskan och varför skriver lyssnaren Ville sitt smeknamn med V fast han heter William med W?Varför säger man ”för sjutton gubbar” ?Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lyssnaren Albin undrar när människor började heta namn och om personnamn finns i alla språk. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 3200 f Kr och berättar om de första personnamn som vi känner till. Veckans språkfrågor:Varför säger man att något ”lyser med sin frånvaro”?Var placeras ordet "till" när det används i en mening som adverb? Vad är skillnaden på orden skjorta och blus? Var kommer orden ifrån som har utmynnat i ett nästan likadant plagg?Albin undrar när människor först började använda namn på varandra, och är det så att alla språk har personnamn?Och vilken är skillnaden på orden ner och ned?Programledare Emmy Rasper. Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Hur används ordet som i norrländska dialekter? Det får vi svar på i veckans avsnitt som handlar mest om dialekter. Veckans språkfrågor:Varför är fobbeck/fubbick ett skällsord i Skåne?Var kommer Malungsmålets "säl" ifrån?Om en maträtt smakar änt, hur smakar den då?Hur används ordet ”som” i norrländska dialekter?Wallraffa, Klintbergare, Friggebod och Attefallshus. Vilka fler namn har omvandlats till ord?Med Henrik Rosenkvist, docent i Nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper. 

Kan man vara för gammal för chattmarkörer som LOL ? Lyssnaren Mikael undrar om de är reserverade för ungdomar. Och så pratar Ylva Byrman om det fria språket i veckans avsnitt. Veckans språkfrågor:Vad kallar man det när man råkar höra vad någon säger?Har engelskan fler specifika ord för könade djur än svenskan?Hur ska man förhålla sig till ordet stad nuförtiden?När är man för gammal för chattamarkörer som LOL?Med Emmy Rasper. Språkexpert är Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Att ta ett tidigt flyg kallas ibland att ta fakirflyget, lyssnaren Kaveh undrar varför. Och lyssnaren Sanna undrar hur kommer det sig att man börjar prata likadant som den man är kär i. Veckans språkfrågorÄr användningen av ordet avföra en ny trend?Vad betyder egentligen ordet ju ?Varför börjar man prata på samma sätt som den man är kär i?Vad kommer uttrycket ”att ta fakirflyget ifrån” ?Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans frågor. Programledare Emmy Rasper.

I veckans avsnitt får lyssnaren Lena svar på varför bladen byter namn till löv när de fallit av träden, och så reder vi ut vad man menar när man kallar någon för ett våmmel. Veckans språkfrågor:Vad kommer utrycket "barka hän" ifrån?Varför byter bladen namn till löv när de fallit av träden ? Hur det kommer sig att man i Västmanland använder orden hart och gurt ?Vad menar man om man kallar någon för ett våmmel?Vad är en slibbkuse?Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I veckans program får vi svar på vad ur betyder i "ur och skur". Och så förklarar Henrik Rosenkvist vilka olika betydelser ordet pass kan ha. Veckans språkfrågor:Finns det någon estlandssvenska kvar och hur låter den?  Varför heter Sverige Sweden på engelska?Vilka olika betydelser kan ordet pass kan ha?Vad betyder ur "ur och skur"?Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I veckans program har lyssnaren Kristoffer upptäckt ett nytt sätt att använda uttrycket "klara ut" och så reder vi ut om ordet ej används mer på senare tid. Veckans språkfrågor:Hur byttes "icke" ut mot "inte" och har ordet ej blivit vanligare?Varför använder deltagarna i en viss dokusåpa uttrycket "sticka under stolen"?Varför heter det screenprinta och inte printscreena när vi tar en skärmdump?Vad kommer själva "dump" i skärmdump ifrån?Varför säger man att man har "klarat ut" ett dataspel?Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

I veckans avsnitt pratar vi om ordet tack, som kan användas både som en bekräftelse på tacksamhet och som ett avslut på en konversation. Veckans språkfrågor:Hur ska man säga hen i objektsform?Varifrån kommer ordet kvarleva?Att svara ”ingen fara” på ett tack, istället för ”ingen orsak” – var kommer det ifrån?Hur besvarar man ett tack och hur varför avslutas meningar med tack?Varför använder vi utrycket ex, som i exmake?Varför säger vi melon och citron med långt betonat o-ljud på andra stavelsen?Vad är en kiasm?Veckans språkexpert är Ylva Byrman, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. 

I veckans program pratar vi om nyttan med grammatik. Lyssnaren Daniel jobbar som lärare och tycker att det blivit allt svårare att motivera eleverna att lära sig grammatik. Veckans språkfrågor:Vad menar man om man säger dödens lammunge och vad kommer det ifrån?Vad har ordet rehänt för ursprungÄr ordet oj ett nordiskt arvord?Hur ska man motivera elever att lära sig grammatik?Programledare Emmy Rasper.Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Vikingarna for ju främst österut, därför finns det spår av svenskan i de finska, estniska och ryska språken säger Henrik Rosenkvist. Veckans språkfrågorVanmakt, vanära och vansinne, vad kommer själva van ifrån?Hur hänger orden samvete, helvete och enveten ihop?Vad betyder ly i lyhörd?Varför säger man hipps i Kristianstad?Vilket inflytande har svenskan haft på andra språk?Programledare Emmy Rasper Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Lyssnaren Britt har funderat kring hur ordet sjukt används som förstärkningsord. Kan man beskriva något positivt som sjukt? – Förstärkande ord kommer och går och är ofta generationsmarkörer och ett sätt att visa vem vi är socialt, säger Ylva Byrman i veckans program.Programledare Emmy Rasper.Veckans språkfrågorVad berättar de förstärkningsord vi använder om oss?Hur kommer kroppsliga metaforer till, som uttrycket  gå på knäna? På vilka grunder blir ett ord nyord? Vilka ord blir nyord och hur får de spridning och  fäste i språket?Vad gör man om man kittar sig?

Om man vill vara smart säger man du. Att säga ni är ett korkat val då man riskerar att göra sin kund obekväm, säger Ylva Byrman i veckans Språket. Veckans språkfrågorVarför heter vindruvor russin som torkade när alla andra frukter får behålla sina namn?Varför används "niande" nuförtiden?Hur ska ordet troll, i betydelsen en person på internet som provocerar eller förstör diskussioner, användas och vad har det för ursprung?Vad heter datormus i plural?Språkexpert Ylva ByrmanProgramledare Emmy Rasper

I veckans avsnitt pratar vi bland annat uttrycken det drar ihop sig, intresseklubben antecknar och dra det kortaste strået. Veckans språkfrågorDra det kortaste strået betyder att ha otur men kan man säga att dra det längsta strået betyder tur?"Intresseklubben antecknar" - varifrån kommer det uttrycket?Att det "drar ihop sig" betyder att något närmar sig i tid, men var kommer uttrycket från?Vissa klädesplagg förekommer i plural, men andra i singular, trots att alla kläderna hanteras som ett plagg. Finns det någon rimlig förklaring till skillnaden?I en by i Ångermanland användes ett ordet dånt för negationer till exempel dånt gå =gå inte. Finns det någon koppling till engelskans don't go =gå inte?Språkexpert Henrik RosenkvistProgramledare Emmy Rasper

Lyssnare Josefin undrar varför smeknamn på svenska ofta är tvåstaviga medan till exempel engelska smeknamn verkar vara enstaviga som Pam, Rob och Dan. Artikeln skriven av Tomas Riad, som Henrik Rosenkvist refererar till i programmet hittar du här. Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "att hålla låda"?De flesta smeknamn på svenska är tvåstaviga, varför är det så?Hallon, hjortron, lingon, nypon, plommon, fikon, sviskon, päron och smultron -  alla dessa bär och frukter slutar på -on. Vad är detta -on för en ändelse egentligen?Varför kan ordet mylta betyda både hjortron och hjortronsylt?På gränsen norr om Vimmerby säger man "halla" istället för hallon. Finns det här någon annanstans?Programledare Slemmy Rasper Språkexpert Hinken Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

I veckans program förklarar Ylva Byrman hur substantiv kan bete sig olika och varför vi kan säga att vi äter sill och potatis men inte att vi äter köttbulle med makaron. Veckans språkfrågorÄr uttrycket "bekänna färg" negativt laddat?Varför säger vi sill och potatis och inte sillar och potatisar?Varför har kylskåp och kyl olika genus?Varför har folk börjat använda uttrycket "fina du"?Språkexpert Ylva ByrmanProgramledare Emmy Rasper

Språket är tillbaka efter åtta veckors sommarlov. I veckans program ger vi bland annat svar på två frågor om verb. Vilket verb bör användas för att beskriva sniglars rörelse och vad har hänt med verbet lämna? Veckans språkfrågor"Blatter lämnar" är en mening som har hörts i sommar. Hur kommer det sig att verbet lämna verkar kunna användas utan subjekt? Och är det ett nytt fenomen?Varför heter det morrhår?Vad ska man säga om alla sniglar på cykelbanan? Att de är ute och kör? Ute och åker? Glider?Varifrån kommer ordet betuttad?Varför används färre femininformer i svenskan idag? Tex att man säger kvinnlig skådespelare istället för skådespelerska?Språkexpert Ylva ByrmanProgramledare Emmy Rasper

Varje vecka skickas över 100 mejl till Språket och i veckans program tar vi upp tre vanliga frågor och funderingar som lyssnarna hör av sig om. 1. Användning av ordet liksom.2. Att uttala egentligen som ejenkligen3. Emmy Raspers uttal av a:et mejladressen till Språket, alltså a:et i spraket.Med för att svara är Gudrun Svensson, lektor i svenska vid Linnéuniversitetet som skrivit en avhandling om diskurspartiklar och Olle Engstrand professor emeritus i fonetik vid Stockholms universitet.Programledare Emmy Rasper

Än så länge finns det få språkråd som rör användningen av smileys. Men lyssnaren Emelie har en fundering om var skiljetecken ska placeras i samband med smileys, före eller efter. Vad tycker du? Veckans språkfrågorVad kan man använda för verb för att använda tandtråd? Tandtråda?När började ordet skjutning användas istället för skottlossning och varför?Hur ska skiljetecken användas i samband med smileys?Språkexpert Ylva ByrmanProgramledare Emmy Rasper

Lyssnare har märkt att ordet ens har börjat användas på ett nytt sätt. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om memet "I can't even" och hur det kan ha influerat svenskan. Läs mer: Amerikanska tidningen Slate skriver om I can't even.Dessutom: Så pratar en busschaufför, en ljudtekniker och en tv-journalist på jobbet.Veckans språkfrågorSladdbarn, vad är det för ord?Svansen slang heter det i Alicé Tegners barnsång Katten och svansen men vad är slang för ord?Vad har hänt med ordet ens?Språkexpert Ylva Byrman.Programledare Emmy Rasper.

Klump, råttfälla och dropplåda är ord som brevbärare använder. Medan en pokerspelare kan säga "Jag tog jag ett fiskigt beslut." Brevbäraren Åsa och pokerspelaren Per berättar om sina yrkesjargonger. Veckans språkfrågorFinns det nån koppling mellan svenskans två ord palla (ta något) och pall (sittmöbel) och engelskans stolen (stulen) och stool (pall)?Varför säger vi plös när andra språk har tydliga tungmetaforer för samma sak?Vad är en tillstymmelse och finns det ett verb som hör till ordet?Vilka pratade forngermanska?Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper

Vad har hänt med ordet episk? Lyssnaren Maria uppmärksammar att ordet episk har börjat användas i en ny betydelse. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, förklarar vad som hänt. Veckans alla språkfrågorJag läste jag om en episk tjej på facebook i samband med många positiva ord som till exempel glad och modig. Jag känner bara till den episka dikten från antiken och Homeros. Kan ni förklara vad som menas med episk?(Läs även Ylva Byrmans blogginlägg om ordet episk från SVD.Varför byter barn tempus när de leker?Att säga "han kom rullandes på en skateboard" istället för "han kom rullande på en skateboard", vad är korrekt? Och är det ett nytt fenomenVad kommer uttrycket "att vara ute och cykla" i betydelsen att någon är förvirrad eller har fel ifrån?

Hur många ord det finns i svenska språket går inte att exakt svara på. Men Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, gissar på cirka 80 000 och i veckans program svarar han på frågor om just ord. Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet andedräkt?Hur kan man förklara hur ordet minsann ska användas?Varifrån kommer ordet brödtext?Varifrån kommer ordet bitt" och vad exakt betyder det?Varför utelämnas ofta å:et dialektalt i namnen Umeå, Luleå, Piteå och Skellefteå?Varför kan man inte säga "jag har en brådska" när det går att säga "jag har ingen brådska"?

Hur ska vi uttala 2015 undrar lyssnare Rolf, som personligen föredrar att säga tjugohundrafemton. Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper Dessutom om kampanjen "Säg det på franska" som pågår i Frankrike och är en kritik mot engelska ord i fransk radio och tv. Reporter Johan Tollgerdt.Veckans lyssnarfrågorSka man säga tjugohundrafemton eller tvåtusenfemton?Vad är skillnaden mellan orden värre och sämre?Vad kommer uttrycket "lacka ur" ifrån?

Lyssnaren Kerstin kallade sina vänner för fruntimmer, men det var inte helt populärt. Nu undrar Kerstin om ordet fruntimmer är nedsättande eller inte. Språkexpert Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet.Programledare Emmy Rasper.Veckans språkfrågorÄr fruntimmer nedsättande?Varifrån kommer ordet kugga och har det med kugge att göra?Hur ska man bäst pluralböja låneord?

I den svenska finansbranschen används många engelska uttryck, som till exempel private banking, corporate finance, cash management, high watermark, all time high och road shows. Men varför är det så? Reporter Tilde Lewin har träffat David Reiser, kapitalförvaltare som berättar om sitt språk och hur han ändå försöker undvika engelska. Vi hör även Katja Hallberg, terminolog på Terminologicentrum, TNC, som ofta får frågor kring finanstermer och Helen Taylor, chef för Handelsbankens översättningsavdelning, som har en lång lista på problematiska ord som hon tycker att människor inom finansbranschen bör undvika.Reporter Tilde Lewin.Programledare Emmy RasperSpråkexpert Ylva ByrmanVeckans alla språkfrågorVarifrån kommer ordet jons och är det gotländskt eller används det även i andra delar av Sverige?Har det blivit vanligare att utelämna subjekt i en mening?Hur hänger uttrycket "att inte ha något till övers för någon" i betydelsen att inte tycka om någon ihop med "att ha något till övers" i betydelsen att ha något över som man kan skänka bort?

Varifrån kommer uttrycket "att inte vara någon duvunge" i betydelsen att ha erfarenhet? Det undrar en lyssnare och Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, letar förklaringar i Selma Lagerlöfs novell Dunungen från 1894. Alla veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet okynne? Prefixet "be", vad betyder det egentligen och vad gör det med originalordet? Varför säger man duvunge, i betydelsen "hon/han är ingen duvunge"? Ofta, men inte alltid, inleder skr-ljudet ord med negativt eller obehagligt innehåll, finns det ett sånt mönster?  

Att ändra sitt språk beroende på vem man talar med eller vilken miljö man befinner sig i är vanligt. Till exempel pratar du antagligen inte likadant med en femåring som med din chef. Men vilket språk använder människor på sina arbetsplatser? En del yrkesjargonger blir nästintill obegripliga utanför sitt sammanhang. Vet du till exempel vad det här betyder? "Vi ska spela en ill i nästa rum!" Gör en "mise en place"! (Försvenskat uttal missanplass.) På många arbetsplatser finns fackspråk och olika yrkesjargonger. Språket vill veta hur du pratar på jobbet. Har ni egna uttryck på arbetsplatsen eller säger ord som ingen utanför förstår? Berätta! Skriv en kommentar här eller mejla [email protected] Veckans alla språkfrågor Varifrån kommer ordet skogstokig? Uttrycket bu eller bä? Varför säger man så och är bä något dåligt? Hur många grekiska ord använder vi i svenska språket dagligen? När började ordet montera användas i restaurangsammanhang? Språkexpert Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper Rätt svar"Spela  en ill i nästa rum" betyder att spela upp ett ljudklipp efter nästa låt i radiosammanhang. "Mise en place" är ett franskt uttryck som betyder "allt på plats" och innebär att förbereda för matlagning och används i restaurangkök.

1906 infördes en stavningsreform i Sverige som innebar att v-ljud slutade stavas med fv eller med hv och vi började skriva "stava" istället för "stafva". Men kanske är det dags att införa en ny stavningsreform? Det tycker en av Språkets lyssnare. Sedan 1906 har inga stora stavningsreformer gjorts i Sverige. Men redan då fanns de som vill gå längre, föreningen Nystavarna ville reformera stavningen ännu mer och förordade bland annat att alla j-ljud skulle stavas med just j och inte med hj eller gj. Vad tycker du - Om vi skulle införa en stavningsreform idag - vad skulle vi då ändra? Veckans språkfrågor Om vi i Sverige skulle modernisera våra stavningsregler, vilka förändringar skulle då ske? Kan ordet sordin användas i andra sammanhang än i uttrycket lägga sordin på stämningen? Heter det en eller ett vokabulär? Vad är betydelseskillnaden på orden nogsamt och noggrant? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

Hur vi talar påverkas olika faktorer som var vi är ifrån, vilken klassbakgrund vi har och vilket kön vi tillhör. - Mellan olika sociala grupper kan man hitta viss systematisk språklig variation, säger Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet. Ämnet kallas sociolingvistik och började studeras på 60-talet. En pionjär inom forskningen var William Labov, professor i lingvistik, som 1962 gjorde en klassisk studie i New York där han gick in på olika varuhus och frågade efter en vara för att höra hur expediterna uttalade "fourth floor" på olika sätt beroende på i vilken stadsdel affären låg.– Ju dyrare varuhus desto större sannolikhet att höra r:et i floor. Det blev startskottet för en mer systematiskt variationslingvistisk forskning som studerar hur olika sociala faktorer påverkar språk, säger Ylva Byrman. Det har även forskats på vilka systematiska variationer som finns mellan kvinnor och mäns språk. Ur en tvåkönsmodell, går det att säga att kvinnor ger fler uppbackningar i samtal, alltså ord som mm och jaha, som signalerar att man lyssnar och är intresserad. Kvinnor använder även fler försiktighetsmarkörer och artighetsmarkörer och säger till exempel "jag skulle kunna tänka mig att det här så här" istället för "så här är det". Lyssna på den amerikanska podcasten Lexicon Valley som i avsnittet Sex Workers pratar om feminina titlar. Veckans alla språkfrågor Talar kvinnor och män olika språk? Varför består bokstaveringsalfabetet av mansnamn? Varför kallas även män för sjuksköterskor? Varför är det just kvinnor som påstås "ha skinn på näsan" och var kommer uttrycket ifrån?

Substantivsjuka eller nominalisering, som den riktiga grammatiska termen heter, är en tendens att använda substantiv istället för en meningskonstruktion med ett verb. Fenomenet är vanligt i byråkratiska sammanhang och gör det svårare att förstå vem som står bakom en handling eller ett skeende. – Om man vet vad som händer och vem som ligger bakom då kan man vara med och påverka, så det är en demokratifråga egentligen. Det kanske är på tiden att vi börja tänka på det här igen, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk. I utredningar som gjordes på 70-talet invände språkvetare mot ett för byråkratiskt språk hos myndigheter och i offentlig verksamhet. Läs följande fyra meningar och se hur dimridåerna kring vem som har fattat beslutet tätnar. 1. Styrelsen beslutade att hyrorna ska höjas - tydligt vem som gjort vad. 2. Styrelsen genomförde ett beslut om att hyrorna ska höjas - dimridå. 3. Ett beslut om att hyrorna ska höjas genomfördes av styrelsen - ännu mer dimma. 4. Ett hyreshöjningsbeslut genomfördes - tjock dimma. – Man försöker få något att framstå som ett faktum istället för ett pågående skeende och det blir svårare att spåra vem som står bakom, säger Henrik Rosenkvist. Alla veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet mysa? Varför heter årstiderna vinter, vår, sommar och höst? Varför är latin ofta så kort när det på svenska eller engelska tar mycket mer plats och tid att få fram samma sak? Ordet genomföra används plötsligt i alla möjliga sammanhang. Särskilt om någon vill verka seriös och handlingskraftig. Varför? Kan man komparera adjektivet tom?

"På fri fot" är ett idiom i svenskan, det vill säga ett talesätt eller en fast fras. Idiom böjs ofta inte utan det korrekta sättet att säga meningen i rubriken är "de misstänkta är på fri fot". Det finns flera idiom som man inte brukar böja. Till exempel säger vi inte "de är på gröna kvistar", "de gör det på egna händer" eller "de gjorde på samma sätten". Programledare Emmy RasperSpråkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Veckans alla språkfrågor Legio har börjat användas i betydelsen vanligt och ordet vederlägga i betydelsen bekräfta, hur kan det bli så tokigt? Ska man pluralböja uttrycket "på fri fot"? Ordet he förekommer i de norra delarna av landet, finns det på liknande sätt i andra delar av Sverige och har det någonsin funnits i rikssvenskan? Varifrån kommer ordet asbra? Var kommer ordet förolyckad ifrån? Från vilket ord kommer färligt i förfärligt?

Veckans program svarar på frågor om orden avslöjad, nakenfis och om det finns ett bra ord att översätta engelskans device med? Dessutom om ni-reformen i Sverige för 150 år sedan. Lyssna på Språket från 2006 om du-reformen. Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper

"En patrull stannar och kontrollerar en bilist på aktuell gata och där påvisar föraren tydliga tecken på drogpåverkan" Är ett exempel på en händelsenotis från polisens hemsida där tempuset historiskt presens använts. Men varför skriver polisen i nutidstempus och inte i tempus som beskriver dåtid som till exempel perfekt eller preteritum? – Man kanske lätt dras med i att det händer här och nu, säger Peter Adlersson, presstalesman vid polisen i Västra Götaland I polisens riktlinjer för skrivande står att de bör använda tempus som återspeglar verkliga förhållanden för att visa vilka händelser som är avslutade och vilka som fortfarande pågår, men ofta skriver polisen ändå i historisk presens. – Det är nog inte ett medvetet val, säger Carina Alfredsson språkvårdare hos polisen, många gånger bygger det polisen skriver på muntliga berättelser och då följer man samma mönster när man skriver. Reporter Christian Möller. Programledare Emmy Rasper Språkvetare Ylva Byrman Alla veckans språkfrågor Varför skriver polisen i historiskt presens? Klubbad säl eller oxe? Vilket uttryck kom först? Varför säger man ifjol om det föregående året? Sätta i vrångstrupen, har det något släktskap med engelskans wrong = fel? Vad kommer ordet groggvirke ifrån?

Ordet kontext är ett ord som många som mejlar till programmet undrar över och i vissa fall retar sig på. Varför inte bara använda ordet sammanhang istället? Hur ska egentligen kontext användas på ett korrekt sätt? Lyssnaren Bengt är med och resonerar om ordet tillsammans med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, som ger en historisk bakgrund och förklarar hur ordet kan användas idag. Programledare Emmy Rasper   Alla veckans språkfrågor Vad har adjektivet spännande för koppling till verbet spänna och substantivet spänn? Tupplur, var kommer ordet ifrån och varför heter det så? Varför används ordet kontext, är det inte samma sak som sammanhang? När användes ordet styrkekram för första gången och anas en nedåtgående trend? Varför skriver folk Ha den äran istället för Har den äran?

För modermålstalare är det ofta lätt att säga vilket genus ett substantiv har. Det heter ett bakverk och en bulle. Men vissa ord är inte lika självklara. Heter det en eller ett fika? Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, hjälper Språket med en djupdykning i fikans språkhistoria. Ett ord som kommer från backslang som användes av unga stockholmare runt förra sekelskiftet – dåtidens hipsters. Kaffe blev kaffi och kaffi blev fika. Numera ett självklart inslag i våra liv. Alla veckans språkfrågor Heter det en eller ett fika? Ordet generisk används på ett helt eget sätt inom spelvärlden – varför?   Varifrån kommer ordet koncentrationsläger? Varifrån kommer det dialektala ordet skula, som betyder skyla sig från regn, och finns det ord för samma fenomen på andra dialekter? Ordet bylta, varför heter det så?

Varifrån kommer uttrycket "Livet på en pinne" undrar lyssnaren Elsa. - Vi ska till hönshuset, säger Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk, förr i tiden hade många människor höns och därför var det lätt att använda liknelser och metaforer från hönshuset. Fler hönsmetaforer Trilla av pinn - dö Hackkyckling - person som ständigt utsätts för omgivningens klander Hackordning - informell ordning som ofta liknar officiella maktstrukturer Som en tupp i hönsgården - ensam man bland flera kvinnor Vara uppe med tuppen - vakna och stiga upp tidigt på morgonen Högsta hönset - person med mest makt Fara runt som en yr höna - en vimsig person Gå omkring som en äggsjuk höna - vara orolig Hönsmamma - beskyddande mamma. Har du fler exempel metaforer eller uttryck från hönshuset? Skriv en kommentar! Alla veckans språkfrågor Varför uttalas ebola olika på engelska och svenska? Orden egendom och egendomlig - betyder helt olika saker men låter lika, varför? Varifrån kommer uttrycket Livet på en pinne? Varför har folk börjat säga forska på istället för forska om? På svenska stavas det jota men iota på engelska, vilken stavning är den ursprungliga? Kommer ordet drottning från ordet drott?

Att börja ett svar med uttrycket nä men kanske några associerar med fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic. Men lyssnaren Gunnar har noterat att språkfenomenet även förekommer även bland politiker, journalister och andra som intervjuas. Ylva Byrman, doktorand i nordiska gör en analys om varför människor säger nä men och berättar varför hon själv faktiskt använder uttycket ibland. - Att börja ett svar med "nä men" kan handla om att ta avstånd eller att vilja nyansera frågan och inte svara så distinkt. Veckans språkfrågor Är ordet fadder ett könsneutralt ord? Att börja ett svar med orden "nä men", varför gör folk det? Hur kommer det sig att uttrycktet "inte varken eller" förekommer, borde det inte heta "varken eller"? Ska det vara stor eller liten bokstav efter semikolon? Säger man ett huckle eller en huckle ?

Vi söker ofta logiska förklaringar till varför ord böjs på ett visst sätt eller placeras som det gör i en mening. Men det är inte alltid språk går att förklara.- Ibland kan en förklaring ställa till mer än det ger, säger Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk i veckans program som handlar om grammatik. Dessutom om en grammatisk regel som kanske kommer försvinna i framtiden - distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen. Eva Sundgren, professor i svenska språket vid Mälardalens högskola har undersökt människors språkkänsla och tror att färre personer i framtiden kommer reagerar på meningar som "Johan älskar hans fru". Veckans språkfrågor Varför tappar Jesus sitt S i genitiv formen, som till exempel Jesu kropp och Jesu blod, när andra förnamn, som också slutar med S, inte gör det? Hur ska man förklara den godtyckliga distinktionen mellan "för" och "för att"? Är meningar som "Denna känslan är oslagbar" och "Denna staden är mitt allt" korrekta eller borde det heta "denna känsla" respektive "denna stad"?

Det heter julafton och juldagen, nyårsafton och nyårsdagen, påskafton och påskdagen. Så varför heter inte den 5 januari trettonafton i och med att den 6 januari heter trettondagen? Språket är inte alltid logiskt men Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, ger i alla fall svar på veckans språkfrågor. Alla veckans språkfrågor Varför heter det trettondagsafton och inte trettonafton? Har ordet task något med ordet taskig att göra? Vad betyder egentligen ordet kylslaget? Vilka svenska dialekter uttalar rt-ljudet som just rt och inte som en retroflex?

I veckan presenterade Språkrådet den årliga nyordslistan, ett urval av ord som tillkommit eller etablerat sig i språket under det gångna året. Säger orden något om vad som hänt i Sverige under året och vad har danskan och norskan för nya ord i sina språk? Emmy Rasper träffar programledarna  Ann Jones från norska Språkteigen och Helle Solvang från danska Sproglabratoriet och diskuterar språkens olika nyord.

Har du koll på hälsningsfraserna i jul- och nyårstider? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, reder ut! Och hur är det egentligen med själva ordet "jul", var kommer det ifrån? I Språkets julspecial får du lära dig allt om högtidens viktigaste begrepp - gröt, sylta och norrländska pumla, hur kom orden till oss - och varför pratar vi om att julen just nu "står för dörren"? Programledare Emmy Rasper

Används ordet kvinna i samma utsträckning som ordet man? Nej, säger språkvetaren Anders Agebjörn som undersökt saken. – Kvinna är det neutrala ordet för en vuxen människa av honkön. I dagstidningar är det självklart att använda, men jag tror inte vi är så bekväma med det i vårt vardagliga språk, säger Anders Agebjörn masterstudent och adjunkt i svenska på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Han har undersökt hur ordet kvinna används och upptäckt en skillnad i jämförelse med ordet man. – Jag tror att vi är "kvinna" kortare period i livet än vad vi är "man". Unga kvinnor blir "tjej" och äldre kvinnor kallas "tant" eller "dam". I Svensk ordbok, utgiven av Svenska akademien 2009, definieras kvinna som "en fullvuxen person av honkön, i motsats till flicka respektive man." Med tillägget "Ofta med tonvikt på biologisk eller samhällelig funktion". Det tror Agebjörn säger något om hur ordet används. – Vi använder inte kvinna för att referera till en person på gatan. Vi säger inte "titta på den där kvinnan, vilken fin kappa hon har!" Då säger vi tjejen, damen eller tanten. Kvinna använder vi hellre i sammanhang som "Kvinnor tjänar mindre än män". Då handlar det om kvinnan som en samhällsvarelse. Vad beror det på?– Jag tror, utifrån en feministisk teori, att det beror på att kvinnan representerar det andra och det avvikande, och därför har vi ett behov att vara mer specifika när vi talar om en kvinna. Ordet kvinna är ett neutralt ord och just det neutrala gör det problematiskt att använda. Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk Stör du dig på när någon säger "Jag stör mig på"? Varför har det blivit vanligare? Ikväll eller i kväll, med eller utan särskrivning – Vad är rätt? Och slutligen: Vänsterprassel, vad är det för ett ord egentligen?

Vad är det korrekta begreppet för det som händer i Sverige den 22 mars? Många uttryck har florerat i radio, tv och på tidningssidorna. Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, reder ut de olika orden och hur vi bör använda dem. Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Vad betyder ordet skånk och vad kommer det ifrån? Varför heter det skönlitteratur? Var har bokstaven R tagit vägen i vissa människors uttal?

Habibi, jalla, lagom eller egészségedre? Vilket är ditt bästa ord? Den här veckan deltar Språket i P4 Göteborgs temavecka #mittord . Var med och dela dina uttryck och vidga berättelsen om det svenska språket! Har du vuxit upp med, eller lever med flera språk? Berätta din historia och samla sköna, vackra, användbara och lustiga uttryck. Du som har pratar flera språk, hur har det präglat dig? Hur känner du inför dina föräldrars språk? Är det fortfarande en viktig del av dig eller börjar du glömma ord och uttryck? Dela med dig av ditt ord, uttryck och dina berättelser! Använd hashtagen #mittord på twitter och instagram eller mejla [email protected] I programmet deltar även Jaana Kolu lärare och doktorand vid språkinstitutionen vid  Jyväskylä universitet, hon undersöker hur ungdomar som talar finska och svenska blandar språken när de pratar med varandra och hur det påverkar de båda språken.

Varför har adjektivet "grym" fått en ny betydelse? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om hur ordet grym har fått en förändrad polaritet, från negativt till något positivt och hur andra ord har gått igenom en liknande process. Dessutom - en uppdatering kring diskussionen om minskade bidrag till Terminologicentrum, TNC. Som vi pratade om i Språket för några veckor sedan. Alla veckans språkfrågor Har uttrycket "av och till" blivit vanligare? Varför har ordet "grym" fått en ny betydelse? Har fler hört att barn säger "får vi fråga?" istället för "får vi leka?"? Vad kommer "hädd" i uttrycket "som man är klädd blir man hädd" ifrån?

I veckans program fortsätter det skandinaviska temat. Hur säger man ordet "hen" på norska? Och hur det med danskan och deras engelska låneord? Enligt den danske språkprofessorn är det en myt att danskan har fler engelska lånord än de andra nordiska språken. Dessutom hur står det till med definitionen av feminism? Enligt SAOL: "rörelse för kvinnors jämställdhet med män". Enligt människor som tillfrågats av Novus, allt från: "PMS-tanter på yttervänsterkanten" till "Lika villkor för alla människor." Alla språkfrågor Om svenska Varför heter det örngott på svenska? Varför använder svenskar bestämd artikel på ett annat sätt än i danskarna? Varför heter det jordgubbe? Om norska Vad är skillnande på bokmål och nynorsk? Finns ordet hen på norska? Varför kallar man både män och kvinnor för norrmän? Om danska Hur långt har Danmark och Norge kommit med du-reformen? Varför har danskan så många engelska lånord? Medverkande: Ann Jones programledare Språkteigen, Sylfest Lomheim norsk språkprofessor, Helle Solvang programledare Sproglaboratoriet, Jørn Lund dansk språkprofessor, Emmy Rasper programledare Språket och Ylva Byrman doktorand i nordiska språk.

Norska Språkteigen, danska Sproglaboratoriet och svenska Språket har samlats med sina språkexperter och svarar på språkfrågor från lyssnare i Norge, Danmark och Sverige. Frågor om svenskan Varför har svenskan så många ord som slutar på -is? Varför har svenskan prickar över a och o istället för att skriva æ och ø? Om "falska vänner" Varför betyder inte rolig lugn på svenska som det gör på danska och norska? Varför betyder grina olika saker på de olika språken? Grannspråksförståelse Hur ser utvecklingen ut - förstår vi varandra bättre eller sämre? Hur låter det när vi härmar varandras språk? Medverkande Ann Jones programledare Språkteigen, Sylfest Lomheim norsk språkprofessor, Helle Solvang programledare Sproglaboratoriet, Jørn Lund dansk språkprofessor, Emmy Rasper programeldare Språket och Ylva Byrman doktorand i nordiska språk.

Regeringen har föreslagit att bidraget till Terminologicentrum, TNC, ska minskas med fyra miljoner från år 2016. (Läs på sidan 93 i budgetförslaget.) Anledning är att TNC drivs som ett aktiebolag. Vad som ska hända med det arbete TNC bedriver idag är oklart och regeringen kan inte svara på om bolaget ska ha kvar sitt uppdrag att "verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället" efter 2016. – Stödet till fackspråk som det bedrivs idag är hotat, utan ett statsbidrag kan vi inte göra det vi gör idag, säger Karin Dellby, vd på TNC.  Hos näringsdepartementet säger man att det handlar om att TNC drivs som ett aktiebolag.– Regeringen har gjort bedömningen att den här verksamheten ska kunna bära sina egna kostnader, säger Eva Lindström statssekreterare hos näringsminister Mikael Damberg. TNC har ett uppdrag från regeringen att verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället ska de ha kvar det uppdraget? – Det får man ju fundera över och diskutera vad de ska leverera förutom det de tar betalt för, säger Eva Lindström. Mer om finansieringen av TNC och det svenska fackspråket i Språket. Programledare Emmy Rasper Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman. * Finns ordet munsurfa? * Har det blivit vanligare att säga "spendera tid"? * Är det korrekt att använda ordet "fri" i betydelsen gratis?

"Vi ses nästa fredag" eller "vi ses nästa helg" är uttryck vars betydelse inte är helt tydliga. Betyder det närmast kommande helgen eller helgen därpå? Lyssnaren Tommy har upptäckt att han och hans kompis menar olika, men vad är rätt och fel? Finns det ens något rätt och fel? Det nordiska temat går vidare i Språket. Kari Lund undervisar svenskar i norska språket och berättar vad som är svårast för svenskar att lära sig och vad norrmän menar när de säger "jag har ingen anledning att träffa dig." Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman. "Rita analogt" i betydelsen rita med kritor på papper, är det ett korrekt språkbruk? Vad menas med "nästa helg"? Varför använder man uttrycket "fått blodad tand"? Varifrån kommer det och när började man använda det? Varför heter kontanter som det gör på svenska?

Varje år flyttar flera tusen svenskar till Norge och många börjar då att prata svorksa. Men det är inte helt okontroversiellt att svorska, både norrmän och svenskar stör sig på när språken blandas medan andra tycker att det är ett utmärkt sätt att kommunicera på. En känd svorskare är programledaren Fredrik Skavlan som pratar norska med svenska ord, något som blivit både kritiserat och hyllat. 2010 tilldelades han föreningen Norden språkpris för sitt svorskande och i boken Talar Norden med kluven tunga svarade han så här på frågan varför han talar svorska: "Det är den grymma sanningen, att vi faktiskt inte förstår varandras språk om vi inte anpassar oss. Vi tror att vi förstår varandra, men det gör vi inte. Det är en politisk sett svår sanning." Veckans Språket handlar om svenskar i Norge, i ett inslag från norska programmet Språkteigen berättar kulturhistoriken Ida Tolgensbakk om vilka svårigheter svenskar kan ha med det norska språket. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist. Hur vet man vet när man ska använda "en" eller "ett", finns det någon regel? Finns det några regler för hur man bildar adjektiv på länders namn som slutar på -ien? Kommer orden hemligt ursprungligen från att det var saker som bara angick hushållet och ingen annan eller är ordens likhet endast en slump?

Att blanda in främmande språk i reklamsammanhang är olagligt i Frankrike, ändå har staden Loches satsat många miljoner på en reklamkampanj med sloganen" I Loches you". Uttrycket lanserades förra året av en reklambyrå och notan betalas av kommunens invånare. Syftet är att locka dit turister. Men alla är inte förtjusta i knepet att blanda engelska och franska eller franglais som det även kallas. – Alla människor borde vårda sitt modersmål därför gillar jag inte franglais, säger Anne som äger en bokhandel i Loches och tillägger att hon inte heller gillar att projektet blivit så dyrt. Att all reklam ska skrivas på franska eller i alla fall översättas till franska bestämdes 1994 av den dåvarande högerregeringen och att sloganen är olaglig erkänner stadens turistchef Valérie Gervès– Så är det, men ibland måste man få vara olydig, säger Valérie Gervès. Tilltaget uppskattas inte av språkorganisationen Défense de la langue française, DLF (Försvar av det franska språket), som övervakar att de franska språklagarna följs. – Man måste följa lagen annars kan det bli anarki i samhället, säger Christian Massé chef i för DLF i området där Loches ligger och som blivit mordhotad för att han uttryckt kritik mot sloganen. Reporter Johan Tollgerdt Mer om språkkonflikten i veckans Språket. Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist "Vi ses PÅ en stund" eller "vi ses OM en stund". Hur kommer det sig att vi säger så olika? Kan fler börja använda ordet laatchjefolk/latjavfolk? Använde man enbart förnamn under antiken?PS.Kolla på videon om danskar som inte förstår danska här.

Vilka svenska dialekter har norrmän och danskar lättast att förstå? Och har yngre personer svårare att förstå andra nordiska språk än tidigare generationer? I Danmark och Norge finns programmen Sproglaboratoriet och Språkteigen som är motsvarigheter till Språket i P1. Emmy Rasper har träffat Ann Jones och Helle Solvang som är programledare för de andra språkprogrammen. Om några veckor möts programmen och deras experter igen och vill vi ha in fler frågor. Har du en fråga om danska eller norska, skicka till [email protected] Veckans språkfrågor får svar av Henrik Rosenkvist Vad betyder "överträdelse beivras" och varför använder man ett så obegripligt språk på förbudsskyltar? Varför har svenskan minst tre olika sätt att uttrycka negation och vad kommer inte, icke och ej ifrån? Vad betyder ordet kavajhytt och hur ska man använda det?

En av Språkets lyssnare gillar inte när ordet epicentrum används metaforiskt och han inte är ensam om att störa sig på att ord eller uttryck används som metafor eller i överförd betydelse. Ett annat exempel är uttrycket "gå av stapeln" som Sten Dehlgren chefredaktör för Dagens Nyheter 1922-1946 förbjöd medarbetarna på tidningen att använda med förmaningen "endast båtar går av stapeln". Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman. Är det bara i Skåne som man kan köpa bullar och förvänta sig att få ett osötat bröd? Hur utbrett är ordet "ruva" i betydelsen sårskorpa? Kan man säga att man blippar upp bilen?

Ja, nån gång ska man förändra ett skriftspråk. Jag tror inte många är ledsna för att vi tog bort pluralböjningen av verben på 40-talet, säger Lisa Holm professor i svenska språket vid Lunds universitet. Anledning till förslaget är att många idag har svårt att veta när det ska vara de eller dem i skriftspråket. Men i finlandssvenskan är problemet inte lika stort, där görs nämligen en tydligare skillnad mellan de och dem även i talspråket. Ur ett finlandssvenskt perspektiv tycker jag att det är för radikalt att avskaffa de och dem, säger Jan-Ola Östman professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Hör hela diskussionen i Språket. Mer om de, dem och dom Läs Lisa Holms debattartikel från SvD Diskussionen om de och dem i skriftspråket är inte ny. 2010 skrev Olle Josepson, professor i svenska vid Stockholms universitet, om att införa de som enda skriftspråksform. Förra året var Per Ledin, professor i svenska vid Örebro universitet, med i Språket och pratade om att införa "dom" Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman På engelska finns ordet "malapropismer" för uttryck som blivit till från en missuppfattning som till exempel "lägga rabarber" som tagits upp tidigare i Språket, finns det ett liknande ord i svenskan? Varför säger man ofta "tågstation" istället för "järnvägsstation" nuförtiden? Vad betyder det när någon svarar "det hade varit roligt" – är det ett ja- eller nejsvar? Vad har ordet "swag" för genus?

Att knäppa knapparna fel kan hända oss alla och i svenskan finns flera olika uttryck för fenomenet. I veckans Språket efterlyser vi fler exempel. Vad säger man där du bor? Berätta i kommentarsfältet och glöm inte att skriva var du bor eller vilken dialekt du talar. Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet svarar på språkfrågor. Programledare Emmy Rasper Veckans alla språkfrågor Varifrån kommer uttrycket "min sju å da"? Finns det några teorier om hur de indoeuropeiska språken lät från början? Varifrån kommer orden äktenskap, giftermål och vigsel? Man kan säga "Jag ska hem till morsan" (bestämd form) men inte "Jag ska hem till mamman (bestämd form)". Varför är det så? Vad kallas att knäppa fel på olika håll i landet?

Partiernas principprogram är mer svårlästa än August Strindbergs Röda Rummet och Matteusevangeliet i Bibeln. Det har statsvetaren Anders Sundell kommit fram till genom att mäta texternas läsbarhet. Men var det lättare eller svårare att förstå politikers språk förr? Läs mer om Sundells undersökning här. Du kan också själv undersöka politikers texter genom Sveriges Radios språkverktyg Polingo! Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs Universitet. Programledare Emmy Rasper Veckans alla språkfrågor Att "kura mörtning" är ruskigt trevligt, men vad kommer uttrycket ifrån? Den ursprungliga betydelsen av "middag" är det vi idag kallar "lunch"? Men hur, när och varför inträffade förskjutningen av betydelsen? Ordet "dojjor" vad kommer det ifrån? Adjektivet "familjär" används i beskrivningar som "vi är ett familjärt gym", har det skett en betydelseförändring av ordet familjär?

Fyra av tio vet inte vad ordet jobbskatteavdrag betyder. - Allvarligt, tycker demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP).Novus har undersökt hur bra människor förstår ord som politiker använder. Resultatet presenteras i Språket. – I och med att det har varit en av regeringens viktigaste åtgärder för att uppmuntra människor att arbeta är det jättesorgligt om inte fler har fastnat för ordet och att det inte har gått fram bättre, säger demokratiminister Birgitta Ohlsson om att bara fyra av tio vet vad ordet jobbskatteavdrag betyder. Undersökningen är gjord av undersökningsföretaget Novus med 1000 slumpmässigt utvalda personer, och visar att en av fem inte förstår ordet reform och att en av fyra kan inte definiera ordet utanförskap. Samtidigt användes just ordet utanförskap 33 gånger i den senaste partiledardebatten i riksdagen (18 juni 2014). – Det är allvarligt om människor upplever att politiker svänger sig med ord som man inte känner till eller inte förstår. Demokratin bygger på att vi är kunniga och engagerade i samhället, säger Birgitta Ohlsson. Olika grupper förstår olika braEn tredjedel av de drygt 1000 tillfrågade tycker att det är svårt att förstå vad politiker säger och en av tio uppger att de inte alls följer med i den politiska debatten. Förståelsen skiljer sig mellan olika grupper. Unga, lågutbildade och de med lägre inkomster har svårare att förstå. Undersökningen visar även att gruppen som är osäkra på vad de ska rösta i valet tycker det är svårare att förstå vad politiker säger. – Det finns en viss logik i det, man vet inte vad man ska välja och tycker det är svårt att följa med i debatten, säger Mats Elzén från Novus som gjort undersökningen. Eget ansvar Enligt Brigitta Ohlsson har regeringen satsat extra resurser på unga, utrikesfödda och grupper som röstar i mindre utsträckning än andra. – Vi har satsat till exempel på siten allavaljare.se för att ta fram ett oberoende nyhetsmaterial som alla kan förstå. Sverige gör nog mer än andra länder. Men det handlar också om eget ansvar hos politiker. – Det är klart det här är en utmaning för samtliga partier. Politiker har den delikata uppgiften leva i en värld som är komplicerad men att få så många som möjligt att förstå vad de säger. Är du kärnfysiker är det kanske inte så lätt att förklara vad du jobbar med. Skillnaden är att alla berörs av politik, så politik ska man förstå, säger Mats Elzén. Mer om det här i Språket som sänds tisdag 2 september  13.35 i P1. Programledare och producent Emmy Rasper I programmet hörs även språkvetaren Anna W Gustafsson från Lunds universitet som forskat om ordförståelse och politiskt språkbruk, och Malin Crona chefredaktör för siten Allavaljare.se och den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor som ges ut av Centrum för Lättläst.

Att journal idag kan användas som synonym till ordet tidning är ett resultat av språklig förflackning från 1600-talets Frankrike. Från början betydde ordet journal daglig, sen började det användas i betydelsen publicering och i sammansättningar som månadsjournal som ordagrant betyder månadsdaglig och tillslut har ordet fått betydelsen tidskrift. Det är en av veckans lyssnarfrågor som besvaras av Ylva Byrman doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper Veckans alla lyssnarfrågor Varifrån kommer ordet "klantig" ifrån? Varför säger man hjälpryttare inom cykling? Varför heter det hallonkräm och inte hallonskräm när det heter jordgubbskräm? Att tidskrifter kallas journal på svenska i akademiska sammanhang är det inte lite konstigt? För att förmedla siffran "två" används prefixen bi, duo och stereo. Kommer orden initialt från olika språk?

De fasta telefonerna blir färre och mobiltelefonerna fler. Lyssnaren Ellinor undrar hur teknikförändringen har påverkat språket? Har vi till exempel slutat svara med våra namn? Ylva Byrman doktorand i nordiska språk har letat reda på ett svar och berättar även om skillnader i telefonbeteende mellan olika länder. Programledare Emmy Rasper Efterlysning:Ge oss exempel på hur man brukar svara i telefon i olika länder! Veckans alla lyssnarfrågor Vad kommer uttrycket " lägga rabarber på något" ifrån? Har vi slutat svara med namn i telefon? Namnkunnig -  hur har detta adjektiv fått betydelsen berömd? Varför finns inte "pö" i SAOL? Här är en länk till SAOL hist som Ylva pratar om. Vänort översätts till vänstad av Uutiset, varför?

Sverige har fått ett nytt ord, efter att riksdagen i juni röstade igenom att ett nytt hus ska få byggas utan bygglov. Huset kallas attefallshus efter bostadsminister Stefan Attefall (KD) och är en typ av friggebod. Ordet friggebod skapades efter 1979 och den dåvarande bostadsministern Birgit Friggebo (FP). Men har ordet attefallshus förutsättningar att bli ett lika etablerat ord som friggebod? Sven-Göran Malmgren huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista är med i Språket och förutspår ordets framtid. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper Tror du att attefallshus kommer bli ett lika etablerat ord som friggebod? Veckans lyssnarfrågor Är veckligen" ett etablerat, eller "riktigt", ord enligt ordböckerna? Varför används ordet "omgörning" frekvent inom just reklam- och kommunikationsbranschen? Kan ordet "styvt" användas för att beskriva något som "knappt" eller "drygt", och i så fall vilket?

Hen, slidkrans och att använda en istället för man är ord och fenomen som som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen. Men redan för hundra år sedan spelade språket en roll i kampen för jämställdhet. På 1910-talet stred kvinnor för sin rösträtt och att behärska det offentliga språket var då helt avgörande. - Om de inte hade gjort det hade vi inte haft kvinnlig rösträtt idag, säger Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola som tillsammans med Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, undersöker hur den feministiska rörelsen i Sverige har påverkat vårt språk och hur språk har varit vägen till makt och inflytande. Dessutom: Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarat på lyssnarfrågor bland annat om ordet meme/mem. Veckans lyssnarfrågor Hur ska ordet mem/meme uttalas, stavas och böjas? Hur ska ordet "panschis" stavas? Är dricka och dryck som substantiv likvärdig och varför har vi i så fall två ord för samma sak? Jag har fått kritik för den här meningen i ingressen till senaste avsnittet av Språket: "Hen, slidkrans och cisperson är ord som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen".  Kritiken gäller att cisperson och hen inte kommer från feminismen utan från transaktivismen och att det är viktigt att inte osynliggöra det. Min mening är såklart inte att mörka eller att inte föra fram korrekt information. Efter att ha tänkt ett tag och pratat med forskarna jag intervjuade i inslaget så har jag kommit fram till att jag är helt med på att ”cisperson” är ett ord som transaktivismen skapat. Men att det går att se transaktivismen som sammankopplat med feminismen då en del av rörelsens rötter kommer från feminismen via queerteorin. Men det är kanske ett för långt resonemang och i ingressen blir det felaktigt att skriva så kort och rakt att cisperson kommer från feminismen.  Sen angående "hen" så är det ett ord som använts och lanserats av både transaktivister, feminister, och en del språkvetare. Så hen låter jag stå kvar. /Emmy

Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk Varifrån kommer ordet "radarpar"? Vad är det för skillnad på orden träl och slav? Varför heter det "vara på upphällningen"? Småbarnspappan Jakob som efterlyste ett ord för tiden då han har vaknat efter att ha råkat somna vid nattning av barnen och innan han själv ska gå och lägga sig igen - är med och berättar vilket av alla förslag som kommit in som han gillar bäst.

Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet är med i veckans Språket och svarar på lyssnarfrågor: Vilka olika sje-ljud finns och varför stavas ljudet på olika sätt? Är ordet föda besläktat med det engelska ordet foetus? "De här ölen var goda" eller "Det här ölet vad gott" - vad är rätt? Vad finns det för regler för semikolon? Rösta på vilket ord som är bäst för tiden då man vaknat efter att ha somnat då man nattat barn och sen ska gå och lägga sig igen.

Europaparlamentet är kanske den enda arbetsplats i världen som har 24 officiella arbetsspråk. Bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska. Alla dokument och texter ska översättas till alla språk. Alla anföranden i parlamenetet simultantolkas och på möten och förhandlingar ska ledamöter alltid kunna ha tillgång till tolk. Syftet är att ingen EU-medborgare ska känna sig hindrad från att ställa upp som kandidat till parlamentet för att hen inte förstår eller talar något annat språk än sitt eget. Det betyder att våra svenska parlamentariker i teorin ska kunna utföra sitt jobb i parlamentet på svenska. Men funkar det verkligen så? Emmy Rasper har träffat parlamentarikerna Cecilia Wikström (FP) och Isabella Lövin (MP) som berättar om varför de inte pratar svenska under förhandlingar och hur det kan vara helt avgörande att kunna tala till exempel italienska. Veckans lyssnafrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk. Varför betonar lyssnarna Alice och Anders uttrycket "vad går det på?" på olika sätt? Vad ska lyssnaren Cecilia kalla mannen hon har en relation med? De är inte gifta och känner sig för gamla för att kalla varandra pojk- och flickvän.

Lyssnaren Johan har hört ett nytt uttryck - att ge någon en tock - det används enligt honom av hipsterpappor på Södermalm i Stockholm och betyder att ringa en signal i syfte att bekräfta något redan avtalat. Men varifrån kommer ordet? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, har åkt jorden runt och letat efter "tock". En annan småbarnspappa, lyssnaren Jakob, efterlyser ett ord för tiden mellan att man vaknat efter att ha nattat barn och att man ska gå och lägga sig på riktigt. Fråga Finns ett svenskt ord för denna företeelse, eller finns det något dialektalt slanguttryck som passar in? Skriv i kommentarsfältet! Veckans lyssnarfrågor Varifrån kommer ordet "tock"? Finns det regler för när text ska marginaljusteras eller vänsterjusteras? Att vara "framåtlutad" används alltmer för att beskriva någon som utstrålar självsäkerhet. Var kommer uttrycket från? Finns det något ord för tiden mellan att man vaknar efter att ha nattat barn och att man ska gå och lägga sig på riktigt?

Förstår du vad som menas med "jag ska hara iväg till affären"? Det tror doktorand Joel Olofsson som forskar på rörelseverb skapade av olika djurord och vår förmåga att hitta på nya rörelseverb utifrån givna mönster. Veckans lyssnarfrågor handlar om dialekter och besvaras av dialektolog Annika Karlholm från Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Fråga Använder du djur som rörelseverb? I så fall vilket? Skriv i kommentarsfältet! Veckans lyssnarfrågor Varför böjs verbet klippa så här "klippa, klöpp, kluppit" i Uppland och hur utbrett är det? "Jag lagg boken på bordet", hör läraren Sigrid dagligen i Örebrotrakten. Är det ett dialektalt uttryck och är det bara barn som använder det? "Farstukvist" eller "förstukvist"? Var i Sverige säger man vad? Var kommer det värmländska tjocka l-ljudet ifrån? "Ikväll ä'de vällt uta." Betyder ikväll är det stilla och lyhört ute, enligt lyssnaren Per Erik. Hur utbrett är ordet?

Behöver Sveriges landsting och regioner kommunicera mer jämlikt? Det tycker Region Värmland som tagit fram en handbok för en mer jämlik kommunikation. Säg paus istället för bensträckare är ett av råden.- Ord är inte bara ord. Vi lever i en värld med stor mångfald och det måste också speglas i ord och bild, säger Marianne Nilsson, genusutvecklare på Region Värmland. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, som är extra intresserad av grammatik och språkhistoria. Fråga Har du egna exempel på ojämlik kommunikation? Skriv i kommentarsfältet! Veckans lyssnarfrågor Varför skiljer yngre personer inte på orden doft och lukt? Varifrån kommer ordet "medborgare"? Borgare förr i tiden var ju enbart en mindre del av Sveriges befolkning? Varför stavas "och" som det gör och varför stavas "också" inte med ch? Vad kommer ordet "skönsvärde" som term för det engelska "default" ifrån?

Vem har makt och inflytande över vilka ord som hamnar i ordlistorna? Vad skulle hända om alla skrev en egen personlig ordlista? Poeten Pontus Lindh har gjort just det, en egen ordlista, som ett komplement till senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Jag ser framför mig hur du går och plockar upp resterna från SAOL? - Ja! Jag går och gräver i deras soptunnor, säger Pontus Lindh. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor bland annat om varifrån uttrycket krokodiltårar kommer ifrån. Fråga "Varje människa rymmer en högst personlig ordbok". Vilket ord skulle du ta med om du gjorde en egen ordlista? Veckans lyssnarfrågor: Har det blivit vanligare att komparera med "mer" och "mest"? Varför använder vi det förstärkande förledet "svin"? Varifrån kommer uttrycket "krokodiltårar"?

Att prata om vilket årtal man är född är nuförtiden ett vanligt sätt att berätta hur gammal man är. Med språkvetenskaplig terminologi kan det förklaras som att vi tar ett tal och bildar ett substantiv med hjälp av en avledningsändelse. Men vad ska vi kalla barn som föds 2014? Fjortona? Det är en av lyssnarfrågorna som besvaras av Ylva Byrman, 83:a och doktorand i nordiska språk. Emmy Rasper, även hon 83:a, tar sig an en annan lyssnarfråga som handlar om ordet "triangulera" i en politisk kontext och tar reda på om den nya betydelsen kommer in i nästa upplaga av SAOL. Fråga: För åttiotalister är det ofta självklart att åttiotalist syftar på någon född på 80-talet och att en 82:a är en person född 1982. Men har det alltid varit så? Kunde du säga säga såhär när du växte upp? Till exempel att någon född 1951 är en 51:a? Svara i kommentarsfältet! Veckans lyssnarfrågor Vad kan barn födda efter 2013 kallas? Trettona? "Odla" används för växter men vilket verb används för djur som likna den tyska "züchten"? (från en lyssnare från Österrike som håller på att lära sig svenska) Ordet "sportar" har fått utökad betydelse, kommer det bli vanligare?

Förra veckan berättade Carina att hennes morfars kallade müsli för logsop och flera andra lyssnare säger att de känner igen uttrycket och har hört liknande slangord för müsli. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor bland annat om hur ordet entrecôte bör uttalas och vad skillnaden på samtid och nutid är. Veckans lyssnarfrågor När börjar och slutar "samtiden"? Hur vanligt är begreppet? Är det bara ett nytt "snobbord" i kulturkretsar? Varför uttalar så många svenskar entrecôte fel? Varför är det är så vanligt att allt fler skriver "dem" i tid och otid? Kommer "tabbe" från ett längre ord eller inte?

En del lyssnare tycker att pratet går snabbare i det nya Språket. Men stämmer det? Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Uppsala universitet, har undersökt hur snabbt Emmy Rasper och Ylva Byrman pratar jämfört med den tidigare programledaren Anna Lena Ringarp och bisittaren Lars-Gunnar Andersson. Spännande resultat - och flera intressanta teorier bakom hur vi människor uppfattar språkets hastighet. Dessutom: Hur gammalt är ordet deadline och vad är egentligen skillnaden på frusen och fryst? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor. Programledare är Emmy Rasper, som enligt professorns undersökning har samma talhastighet som John F Kennedy. Veckans lyssnarfrågor Hur gammalt är ordet "deadline" och finns det några bra synonymer? Är det någon som hört ordet "logsop" användas om müsli? Vad är skillnaden på frusen och fryst? Går det att säga "frusen yoghurt"? Vad heter den manliga motsvarigheten till sjöjungfru?

Är du en x-uttalare eller s-uttalare? De två olika uttalen av ordet accessoar delar upp befolkningen i två läger. Ylva Byrman doktorand i nordiska språk berättar om ordets uttalsbakgrund och funderar kring varför andra människors språkbruk kan irritera. Emmy Rasper tar sig vidare på sin jakt efter vem som har makt och inflytande över språket och hamnar hemma hos nyordsjägaren Rolf Bååth i Borås. Han har samlat in nyord till Språkrådet sedan 2006 och har sedan dess hittat över 10 000 ord. Veckans lyssnarfrågor Varför blir jag irriterad på när folk uttalar "accessoarer" med s istället för med x? Vad finns det för koppling mellan orden "integritet och "integration"? Hur vanligt det har blivit i text med de engelska förkortningarna IRL, BTW och BRB?

Om Zlatan Ibrahimovic får svara på frågan själv är han både en legend och legendar. Se videoklipp här. Men vilket av orden är korrekt att säga om en person? Det ena, det andra eller kanske båda? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, tar sig an en lyssnarfråga om orden legend och legendar och hamnar hos Selma Lagerlöf. Programmet handlar även om begreppet "delade turer". Förra veckan diskuterades problemet med glapp i arbetsdagen i Sveriges Radio. Men varför säger vi "tur" i det här fallet? Sen när betyder tur arbetspass? Emmy Rasper dyker ner i ordböckerna och letar efter svar. Veckans lyssnarfrågor Hur kommer det sig att ordet "bordläggning" används i både båt- och mötessammanhang, är det samma ord? Kan ni reda ut det här med legend och legendar? Jag upplever att allt fler i media väljer att böja med bokstaven e vad gäller titlar, oavsett kön, är det så?

Dialekter väcker känslor. Det märktes inte minst när SVT visade serien Ettor och Nollor för ett par veckor sedan. Gustaf Skarsgårds göteborgska karaktär Karl fick mängder av tittare att reagera. I veckans program fokuserar vi på dialekter. Margareta Svahn lektor i nordiska språk vid Uppsala universitet svarar på lyssnarnas dialektfrågor. Den senaste veckan har en video på när en finsk 19-åring härmar en massa olika språk setts av över 6 miljoner människor världen över. Emmy Rasper frågar sig varför hon lyckas med sina imitationer och varför så många fascineras av videon. Se filmen här. Veckans lyssnarfrågor Håller dialekterna på att förlorat sina särskilda dialektala ord? Dialekt har fått en ny funktion nämligen att bli ett förstärkande drag i försäljning och reklam. Är detta vedertaget och finns det någon forskning kring vilka dialekter som förstärker vad? Varför är dialekterna i Jönköpingstrakten och Skövdetrakten så otroligt, gräsligt fula? Är det dialektalt att säga "vad några vi är"?

"Clint Eastwood räddade livet på en man som satt i halsen" skrev Dagens Nyheter för några veckor sedan. Det fick lyssnaren Olof att reagera och undra hur mannen fick plats i Eastwoods hals. Borde det heta "satte" istället? resonerar Olof, men har fått mothugg från sina vänner, nu rådfrågar han Språket om vad som är en korrekt formulering. Ylva Byrman doktorand i nordiska språk ger svar på satt/satte och flera andra lyssnarfrågor. Veckans lyssnarfrågor Varför använder vi ordet "så"? Är de engelska orden gaffer och gammer släkt med gubbe och gumma? Är det korrekt att skriva "Clint Eastwood räddade livet på en man som satt i halsen"? Varifrån kommer uttrycket "Slå en sjua"?

Svenska Akademiens ordlista ses av många som svenska språkets facit. Men vem bestämmer vilka ord som ska vara med i ordlistan? Emmy Rasper har besökt SAOL-redaktionen i sitt fortsatta försök att reda ut vem som har makt och inflytande över språket. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, hon svarar på om det är språkligt korrekt att säga "lite fantastiskt" och hur verbet "spinna", i betydelsen träna i grupp på motionscykel, ska böjas. Sist i programmet, sjuksköterskan Anna Karin Eriksson vill starta en fittrevolution och berättar varför hon tycker det är viktigt att ha bra ord för att kunna prata om sitt kön. Veckans lyssnarfrågor Är det språkligt korrekt att säga "lite fantastiskt"? Hur böjs verbet spinna?

Det känns fel när par säger "vi är gravida" tycker en av Språkets lyssnare och det är en av funderingarna som besvaras av Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk. Emmy Rasper besöker Språkrådet, Sveriges officiella språkvårdsorgan och frågar vem som har makt över språket. Veckans lyssnarfrågor: - Varför använder vi ordet "skumma" i betydelsen ögna eller scanna? - Varifrån kommer uttrycket "rikstrött" och hur vanligt är det att använda "riks-" som förstärkande förled? - Varför säger vissa par "vi är gravida"? - Vad betyder ordet "ögonskenlig”?

Idag är det premiär för Språkets nya programledare Emmy Rasper, men precis som vanligt besvaras frågor från er lyssnare. Idag är det Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk som svarar. Vi funderar också på hur persiskan har påverkat det svenska språket. Det är 35 år sedan den islamska revolutionen i Iran och nu 2014 är Iran det femte vanligaste landet, förutom Sverige, att vara född i om du bor här. Vilka persiska låneord använder vi dagligen? Och har vi fått några nya persiska ord de senaste 35 åren? Ashk Dahlén, docent i persiska vid Uppsala universitet ger svar. Veckans lyssnarfrågor: - finns det motsatsord till alla o-ord? - varifrån kommer uttrycken "att någon har posse" och "att någon äger" och har de något samband? - är en skjuten älg död? - varifrån kommer ordet inälvor?

I veckans program besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor med dagsaktuell anknytning och berättar om språkvårdens syn på förändringar.Medan de flesta förändringar i uttryckssätt sker utan baktanke, finns det faktiskt också de som har ideologiska orsaker. Ett exempel är att många människor numera föredrar att säga jag arbetar som lärare i stället för jag är lärare för att demonstrera att yrkesidentiteten inte är hela personligheten. Veckans alla frågor:-”arbeta som lärare”. Varför inte säga ”jag är lärare”?-en passning och ett pass-”min livs resa” eller ”mitt livs resa”?-”det hära” och ”det dära”-en sammanfattning av vilka språkförändringar som språkvården ser allvarligast på

När familjen samlades runt brädspelet väcktes funderingar om formuleringar och professor Lars-Gunnar Andersson berättar om hur språkets rottrådar sträcker sig långt tillbaka i tiden. Men vad är ett egentligen ett språk och hur avgränsar man det, undrar en annan lyssnare. I veckans program ryms stora och små frågor om språkets förändring. Veckans frågor: -vad är ett språk? Om avståndsspråk och konstruktionsspråk                                  - om påhängda pronomen i tal: ge’na den, ge’n den-”jag såg han” -ung flicka som använder det skriftspråkliga ”dessa” i tal                                          -”en” som ersättning för man – duger det i neutral text? -prepositionen ”kring” som tycks ersätta en mängd andra prepositioner

Bland veckans lyssnarfrågor finns flera som inspirerar till reflektion över hur olika mening vi kan ge samma ord. Vi diskuterar skillnaden mellan att åka till stugan och åka till landet, skriver en lyssnare. Finns det någon skarp geografisk gräns mellan de båda uttrycken och var går den i så fall? Nja, svarar professor Lars-Gunnar Andersson, antagligen inte i detta fall. Men under programmets dryga sexton år i etern har det kommit många exempel på ord och uttryck med skarpt geografiska gränser och några av dem lyfts fram. Ett annat ord där meningen tycks växla med könet på användare är ordet väninna. Kan en man ha väninnor, undrar en lyssnare. Och så lite information från programledaren: den 11 februari kommer Emmy Rasper att efterträda mig som programledare för Språket när jag går i pension. Professor Lars-Gunnar Andersson kommer också att sluta som programmets expertmedverkande. Språket blir också i fortsättningen ett program för lyssnares frågor om språk! Samtliga veckans frågor: -konnotation och denotation: betydelse av orden och skillnaden dem emellan-åka till landet eller åka till stugan-siffertrixande-be om ursäkt, be om en ursäkt – ett ord som tycks kunna ”gå åt olika håll”-väninna, bara för kvinnor?

Ordbokens information kan inte alltid mäta sig med den vi bär inom oss. De säger professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program när en lyssnare diskuterar en mängd ord som alla har med träd att göra.En annan lyssnare har iakttagelser om språket i sociala medier där uttrycket så pass verkar ha fått en ny betydelse. Veckans alla lyssnarfrågor:-träd och gren, ris och pinnar. Om semantiska fält ochhur terminologi uppstår-”så pass” som förstärkande förled, men utan en konsekvens. ”Det regnar såpass.”-”känna igen” i betydelsen vara bekant med-”han är snäll, är han”. Om talspråkliga mönster i södra Sverige-”fullt i folk på stan”-”hiiii” på skolgården som uttryck för dissning: -Jag har varit i Afrika!-Hiiiatt du har!-otroligt vanligt att använda ”otroligt”

Det där surret som bildas i en sal där många människor är samlade, låter det likadant i olika länder? Frågan kommer från nyfiken vänersborgare och ger upphov till en diskussion om uttalsfrågor. Några av dem är hittills obesvarade av språkvetenskapen, andra handlar om ljudförändringar som forskare iakttagit under lång tid. Exempel på sådana är ö-ljud av olika slag och en osäkerhet inför korta e- och ä-ljud. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ljud och uttal. Veckans samtliga lyssnarfrågor: -surret som bildas när många mäniskor samlas, låter det likadant i olika länder?-”uppna funster” – om kost ö som blir kort u hos många. Nytt är det inte.-nya ö-ljud i till exempel stöd och öl-"är" som uttalas  "e" och "ä" men inte så ofta "är"-ost eller öst i väderstreck-”i stort sätt”-klädsträck eller klädstreck

Ingen ko på isen

Språkfrågor för hjärnor och hjärtan

Varför "modersmål" men "fädernesland"? Språkbiten 29 dec 2013

Modeord kan man hitta på de mest oväntade ställen, till exempel på kattmatsburken. Men allt är inte så nytt som man tror, visar det sig när professor Lars-Gunnar Andersson undersöker nyskapelsernas ursprung. Vem hade till exempel väntat sig att Erik Axel Karlfeldt för över hundra år sedan myntade ett begrepp som är vanligt i dagens börsspalter? Veckans alla lyssnarfrågor: -nutrition på kattmatsburken -”norr om” i betydelsen mera-tankesmedja-att ”tävla ut” något -kan man vinna ett Nobelpris?-okej   -funkis och dagis   -lyfta en fråga-spirituell   -förlägen

Översättningslån: kommunicera och adressera

Årets julkalender i tv får en lyssnare att undrar över formen barna - är det barnspråk eller dialekt? Professor Lars-Gunnar Andersson spårar både barnen och själva ordet hedenhös långt tillbaka i tiden och ger i förbifarten också ursprunget till ordet jul. Andra lyssnarfrågor aktualiserar språkreformer i modernare tids svenska: verbens pluralformer och böjningar av verb. Kravet att kvinnor ska välja titeln fröken eller fru på resebyråernas blanketter har fått många att reagera. Bland dem språkforskaren Anna Gunnarsdotter Grönberg som är glad över att ett stort flygbolag snart slopar den tituleringen. Veckans alla språkfrågor:-"barna" i stället för barnen-ordet hedenhös-jul, varifårn kommer det ordet?-verbens pluralformer. Om regelbundna och oregelbundna verb i dåtid-när slutade vi använda verbens pluralformer? Och hur lång tid tar det för språkreformer att vinna gehör?

Översättningslån: kommunicera och adressera

I Språket denna vecka undrar en lyssnare om det heter en loppis eller ett loppis och professor Lars-Gunnar Andersson konstaterar att ordboken och många språkbrukare inte är överens. Men måste man nå hundraprocentig enighet om ords böjning? Gymnasieläraren Anders undrar vilka skrivregler som styr användningen av orden och och men först i meningar, och frågan leder till ytterligare en diskussion om rättesnörenas roll i språket. Veckans alla frågor: -hur lyder reglerna om ”och” och ”men” först i meningar?-videorna eller videosarna?-en eller ett loppis-kan man unna sig själv något?-att missminna sig-smorde eller smörjde

--- POD: Tvesula och tvesovla

Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet, berättar om forskningssprojektet Varmt och kallt där man undersökt hur olika språk uttrycker sig om kyla och värme, i faktisk eller överförd betydelse. Språktypologi, som forskningsområdet kallas, ger ofta exempel på universellla drag bland världens språk men också en provkarta på hur språk kan lösa samma problem på olika sätt. En del språk använder kroppens reaktioner på temperatur för att uttrycka känslor, andra saknar ord för att uttrycka nyanserna mellan ytterligheterna "varmt" och "kallt" och åter andra gör inte vår koppling att "varma känslor" är något positivt. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord med värderingar. Veckans alla lyssnarfrågor:-Bondläpp-Bonnhimmel, som ord för "paraply"-Fattiglapp-A-lagare-Betydelsen av "beskedlig", i gammal text

Vattnet siger - gradskillnad och artskillnad mellan dialekter

Om ett träd är skadat av en brand, kan det få brandljud och fören på en båt kan också kallas stammen. Det är några av ord som lyssnare undrar över i veckans program och i båda fallen berättar professor Lars-Gunnar Andersson att orden är riktigt gamla och har liknande betydelse i flera andra språk. Veckans program innehåller också en betraktelse över hur ord och uttryck från andra språk äter sig in i vår vokabulär. Hur ska vi se på det, frågar sig Hedvig Skirgård, lingvistikstudent vid Stockholms universitet. Veckans alla lyssnarfrågor:-vad betyder ordet ”tjänare” i hälsningsfrasen?-hur har begreppet ”bussig” uppkommit?-och ”bus” och ”busig”?-väderlek, varför ”lek”?-”amper” som ord för ”pjoskig” i Roslagen-”brandljud” och ”skarpljud” på träd-stammen, i betydelsen ”fören” på en båt-ladugård – betydelse förr och nu-i går morse och i morgon bitti-”smöget” som ett ord för ”bra”-”knäppgök”

När professorn Lars-Gunnar Andersson denna vecka besvarar lyssnarfrågor om grammatik stöter han på för honom helt nya fenomen. Gamla och nya svenskar har gjort överraskande fynd i språket som diskuteras i programmet. Michelin från Syrien undrar när man kan utelämna att, Magdalena från Linköping retar sig på ymnig förekomst av ordet så i tid och otid och Michael från Stockholm undrar varför företrädesvis tuffa killar i storstaden säger jag kör en pizza till lunch. Veckans alla lyssnarfrågor:-          Alltför många så: i går så tog jag en promenad-          Finns det ett mönster. En fråga om hur ord bildar pluralformer-          När kan man utelämna ”att”?-          ”Håller på ta slut”-          ”Stockholm har blivit modern”-          Är ”typiskt” det nya ”typ”?-          ”jag blev att må dåligt” en konstruktion i södra Dalarna

Fred Taikon växte upp som zigenare men kallar sig nu rom. Han berättar i veckans program om sina känslor inför orden. Språkskiftet har gått fort i svenska medier, berättar Bo Löfvendahl som är språkvårdare i Svenska Dagbladet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om gamla förbryllande ord. Veckans alla lyssnarfrågor: -mera om tvet-och om bokmärken-att ola och pala, bland barn-frimicklare-vad är hjäll?-att tensa, som djur och männiiskor gör när de  mår bra och sträcker sig-valhänt-långt bort i åvävla

Mottagare av Sverige Radios språkpris 2013 är Marie Lundström, kulturradion,den samtida bokradions mästare, som på klingande lundströmska låter oss hänga i levande poeters sällskapoch Lasse Olsson, P4 Malmöhus Helsingborgsredaktion, som med muntligt mästerskap skildrar vardagslivet och översätter torra fakta till begriplig, berörande och hederlig skånska.I veckans program berättar pristagarna om språkglädje och inspiration. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små ord som kan orsaka stor irritation. Veckans alla lyssnarfrågor:-hur lång är ”en stund”?-arr ”slösa” –är det bra eller dåligt?-bock i kanten-”på grund av” och ”tack vare” – vilken laddning?-”den får lov att räcka” – varifrån kommer lovet?-att ”prisa”, två betydelser numera-en nio-årings upprördhet: de säger ”kolla här”, men  visar inget!-rökt eller rökad ål?-”konsumentisera”

Språket denna vecka handlar om ord som dyker upp i oväntade sammanhang. Incident, transparent och skrynklig är några sådana ord som lyssnare tar upp och professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar dem.Åke Jonsson, tidigare språkvårdare på Sveriges Radio, berättar om striden om uttalet av "de" och "dem" i äldre tiders radio. Veckas alla frågor:-fröken och magister i skolans värld-en incident – hur allvarlig är den?-transparent – ett modeord-varför har järnvägsstationen blivit tågstation?-”allra”, som i allra största – ett onödigt ord eller en egen komparationsform?-totalt, ett – ibland- onödigt ord-att ligga skrynkligt till

Veckans upplaga av Språket behandlar dialektala ord som ibland har riktigt djupa rötter. Småflickornas glittriga bokmärken spårar sin form tillbaka till lågtyskan och snickarens termer ligger inte långt efter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om gamla och lokala ord. Veckans samtliga frågor:-brona och åna-anlessnare i stället för annorlunda-ett bilde, ett göteborgskt ord för bokmärke-tvet och tveten, flera lyssnare berättar om barndomens tvetar-kovändning och lappkast-finns skillnad mellan skalmar och skaklar?-”ring” om  årskurs på gymnasiet, varifrån kommerr det ordet?-”att lusa i” och göra en ”kottling”

Talet har fjärmat sig från skriften och det är dags att införa ett enhets-dom som ersättning för både personligt pronomen och bestämd artikel. Det tycker Per Ledin, som är professor i svenska vid Örebro universitet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar andra frågor som utmanar vår språkkänsla. Det handlar om ord som tycks ge budskapet ett helt annat innehåll än det avsedda. En lyssnare i veckans program ser nykterhetsorganisationens budskap falla sönder och en annan har slagit vad om att hennes formulering är den enda rätta. Veckans samtliga lyssnarfrågor:-"Joggning undanbedes på bryggan". Syftning som skaver på vissas språkkänsla -IOGT/NTO vill ha ”en värld där alkohol och andra droger inte hindrar människor från att leva ett rikt och fritt liv”. En lyssnare finner invändningar mot formuleringen som kan misstolkas.-”givet” i många politikers mun och många ledarskribenters texter – nytt?- närmare och närmre-komparation: mer/mest eller –are/-ast-äldre än jag/äldre än mig

I veckans upplaga av Språket besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor om ord som tycks ta sig nya vägar. Kan musslor vara gravida, undrar en lyssnare. Och finns det släktskap mellan lucka, lock och lyckta dörrar? Veckans alla frågor:-knia-abrovink eller abrovinsch-lyckta dörrar, lycka som betyder liten åker och lucka – finns släktskap?-vad betyder ”tveten” och ”tvet” i många ortnamn?-”gravida musslor”-jobbskatteavdrag – nytt ord?-på stubinen, stubben och stuberten

I veckans program kommer flera frågor från lyssnare som bott utomlands i många år och då ställt sig frågan: vad är egentligen ett språk och vilken är skillnaden mellan en dialekt och ett språk.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Vi noterar också att det könsneutrala pronomenet hen nu tar steget in i neutral läromedelstext.Förläggaren Kristina Iritz Hedberg på Liber motiverar beslutat och etnologen Jenny Gunnarsson Payne vid Södertörns högskola kommenterar hens karriärväg från feministiska manifest till neutral text. Veckans lyssnarfrågor:-skillnaden mellan språk och dialekt-dialektgränser, förr och nu-standardspråk, vad är det? Olika nivåer av definitioner- ju-ju och desto-desto- vart/vart

I senare års internationella jämförelser har svenska elevers läsförmåga sjunkit. Karin Taube, professor emeritus i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, summerar forskningens syn på orsakerna till försämringen och ger sin syn på de åtgärder som svenska skolpolitiker planerar.Det allra viktigaste är en satsning på lärarna, säger hon.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om stavning och uttal, förr och nu. -”Smögens hafvsbad” – så stavar dagens reklammakare, för att ge anläggningen ett gammaldags skimmer. Men har det någonsin stavats så?- namnet Ulf och djuret ulv – stavning och uttal-fonetisk stavning-lyckta dörrar – stavningsbekymmer-”skym ej sikten för kapten” – varför inte ”kaptenen” för det är ju bestämd form?-varför får man inte använda versaler i sociala medier?

Från frukostbord och mellanmål från stora delar av landet kommer besked: till filen, långmjölken eller yoghurten är det vanligt att man bettar i bröd, gärna med sylt eller äppelmos till! Professor Lars-Gunnar Andersson återvänder till en fråga som engagerat många och kommer också in på området homonymi, ord som låter lika men betyder olika saker. Veckans upprop: finns det några svenska, folkliga ord för svampen kantarell? Veckans alla lyssnarfrågor: -betta bröd-jalur-brunnjong-träsk, tjärn eller sjö – samma sak?-"gubbgoogla" - vad betyder det?-kantarell-gympa och jumpa – hur hänger slangorden för ”gymnastik” ihop?-spilkum-vad är –skap, som i ”partnerskap” och är det släkt med ordet ”skepp”? - kattrakande-synvilla och andra villor

Korsordet som företeelse fyller hundra år i år och uppmärksammas i en ny bok. Men vad är det som gör att så många gärna fördriver tiden framför ett korsord? Lena Rainer är författare till boken Rätt i krysset och berättar om några av korsordets grundpelare. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik. Veckans samtliga lyssnarfrågor:-Kungen av Danmarks bröstkarameller-får man börja meningar med ”och” och ”men"?-”det hade kunnat gått annorlunda”-”jag bodde på ett hotell i Rom som jag ofta besöker” – syftning?-”vi vill tacka de som/dem som hjälpt oss”-”det är han som jag inte vet vad han heter” – konstigt, eller?

Språket handlar denna vecka om hur små ord på fel plats kan väcka stora frågor, frågor som för oss in på svenska språkets grammatik och hur vi konstruerar meningar. Betyder inte omöjligt samma sak som möjligt?Har Alfons Åbergs skabara före sänggåendet blivit ett ord i svenskan?Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar dessa och andra frågor från radiolyssnarna. Samtliga frågor i veckans program:-”och” och ”men” i rätt sammanhang. ”Porslinsapan är hård till ytan men inte särskilt formbar”-”Var har du varit?” ”Varför?” Om rätt användning av ordet ”varför”-betyder ”inte omöjligt” och ”möjligt" samma sak?-skick eller oskick med mening som denna: ”statsministern han höll tal i går”-”vi älskar när du stannar till hos oss” – riktig användning av ”när”?-”den rike” och ”den fattige” – substantiv eller ej?-har ”skabara”, som i Alfons Åbergs mun: ”jag ska bara”, blivit ett ord?-”bäste Karin” – underliga tilltal

Göran Bengtsson från Sunne är en välkänd vårdare av det värmländska kulturarvet, även dialekten. Med utgångspunkt i några av hans visdomsord lyfter Lars-Gunnar Andersson fram värmländskans egenheter Veckans lyssnarfrågor:-ditt lilla bynke-vad är en ”brunnjong”?-en plässa-jalur-ortnamn som slutar å¨-red, -ryd, ärud och –röd

Språket säsongsstartar med lyssnarnas sommarfunderingar om ord. Professor Lars-Gunnar Andersson i studion besvarar frågor. Alla veckans ordfrågor: -tillbringare - varför heter det så?-ringrostig-dyngsur-klicka-gå bort-husera-avgående och pågående-fisktom-ord som inte finns, men skulle kunna finnas

Historiska uttal. Språkbiten 23 juli

---PÅA: Nu följer Språkbiten, ett kort program från Språket-redaktionen med lyssnarfrågor om språk (och svar från professor Lars-Gunnar Andersson. Programledare är Anna Lena Ringarp) ---AVA: I Språkbiten hörde vi språkprofessor Lars-Gunnar Andersson. Redaktör Anna Lena Ringarp.

Vi frågade vad ska vi göra. Språkbiten 2 juli.

Under åtta veckor, från 26 juni till och med den 18 augusti, sänder vi repriser ur det gångna årets produktion onsdagar 19.03 och söndagar 7.03. Söndagens repris är en något nerkortad version.Via länkarna nedan kan du lyssna på programmen. 25/6 och 30/6: 3 och 7 juli: 10 och 14 juli: 17 och 21 juli: 24 och 28 juli: 31 juli och 4 augusti: 7 och 11 augusti: 14 och 18 augusti:

POD: Språkbiten om båda eller bägge

Veckans Språket besöker Janne och Ella Karlsson i deras hem i Träslövsläge i Halland. De berättar om livet i fiskeläget förr och nu och reflekterar över att de inte fick tala sin dialekt i skolan på 30-talet utan tvingades att swenska. Språkvetaren Simon Karlsson pekar vad som kännetecknar gränsdialekterna i Halland - det är påverkan av danska, men också åtskilliga drag från riktig gammal svenska är bevarade. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik. Veckans alla frågor:-"mena på", en fortsättning-satser som syftar fel-"mitt Örnsköldsvik"-var och vart och fel som blir rätt

Peter Trudgill, professor i sociolingvistik, talar om språkförändring i ett historiskt perspektiv och förklarar hur det kommer sig att vi i svenskan har en-ord och ett-ord, medan övriga skandinaviska språk valt andra vägar. I veckans Språket handlar det om ord och frågan kommer upp: kan man bilda och använda ord hur som helst? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev. Veckans alla språkfrågor:-”peta” i st f avskeda-andrabollen, returen-infantilisering av språket-problematisera, proaktiv-fiskeläger eller fiskeläge-kunskap eller kunskaper

På nationaldagsmorgonen får lyssnare från hela landet svar på sina språkfrågor i ett extrainsatt Språket. Professor Lars-Gunnar Andersson är som vanligt på plats i studion för att svara. Frågor som tas upp i programmet:- Varför blir "nog" på skånska "nock"?- varför talar vi om långa människor men höga torn?- "ta dän" och "ta väck" - om språklig variation i ord och uttal- "äta på stagge" - ett västmanländskt uttryck som saknar förklaring- "slutades ut" - ett uttryck bara för Norrbotten?- "att komma inär något" - lyssnare från Dalsland försvarar ett oumbärligt ord som inte används överallt- "uppe på botten" - där sov man förr, i Hälsingland- "Äss du kommer blir jag glad". "Äss (eller "ess") i stället för "om" fanns i södra Sverige och har undersökts av språkvetare.- ordet "duktig" som kan rymma omdömen man inte alltid stämmer in i- hur kom uttrycket "flång ny" att landa i Göteborg?- "katig" - förr i hela landet; numera, kanske, mest i Småland- "inte ens detta" - om "ens" och dess ursprung- kinkiga ungar som kallas "kittburk" i Gästrikland

En lyssnare som är snusare har märkt att han har svårigheter med vissa uttal och ställer frågan: har svenskarnas snusande lett till uttalsförändringar som är bestående? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och uttal och artikulation men kommer också in på stavning.Samtliga språkfrågor nedan. Vi vill korrigera en uppgift från tidigare program: ordet utgå som ställde till tolkningsproblem för en lyssnare häromveckan finns faktiskt med på Svarta listan. Ord och uttryck som kan ersättas i författningsspråk (utgiven av Statsrådsberedningen). Däremot behandlas inte den användning som programmets lyssnare drabbades av i en skrivelse från Skattemyndigheten där det stod avgift om xx kronor utgår. Lyssnare berättade hur han tänkte på formuleringen programmet utgår (som ju betyder att programmet strukits) och tolkade skrivelsen som att han slapp avgiften. Felaktigt, skulle det visa sig, men Skattemyndigheten medgav luddighet i formuleringen och efterskänkte avgiften! Samtliga språkfrågor i veckans program:- Om vår förmåga att skilja verklig tal från teater- har vårt snusande påverkat vårt uttal och språkljuden i svenskan?- ”med” som bli ”me” eller ”mä”- tidsplan eller tidplan- och vad är en ”chefläkare”- om språkfel på webben- ord som ser konstiga ut i stavningen: ”kommunnivå”- ”heller” som blir ”hellre”

Hur ser framtiden ut för nynorskan, ett av Norges två skriftspråk? Ja, Martin Skjekkeland, professor i nordisk språkvetenskap vid Universitet i Agder i södra Norge, är inte optimistisk. Bokmålet, det danskbaserade skriftspråket, vinner stadigt terräng och varken norska medier eller läromedel uppfyller kraven på publikationer på båda språken. Själv är han en varm anhängare av nynorska, som han hävdar bidrar till ett tydligare språk, fritt från floskler och han tröstas något av att norska författare och dramatiker gärna skriver på nynorska. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om det svenska språket. Veckans alla besvarade frågor:-"lusinvasion" är det bästa ordet!-”rätt att” i stället för ”fastän” – en lokal företeelse och en föga uppmärksammad subjunktion-om liten och lilla och om bestämdhet, utifrån exemplen "en liten katt", "den lilla katten" och "den lilla katt som kom" -äro/voro - om språkriktighet och stilnivå-att blanda språk - om kodväxling och medveten språkblandning

Vissa ord och uttryck är så diskreta att vi sällan tänker på deras verkliga innebörd. Ett sådant verkar vara det lilla svarsuttrycket ingen fara. En lyssnare rapporterar i veckans program hur hon ofta hör det användas som svar där hon inte alls tycker det passar. Vad har hänt med ingen fara? Professor Lars-Gunnar Anderssonbesvarar lyssnarfrågor om till synes små förskjutningar i betydelser. Veckans alla lyssnarfrågor:-preteritum eller imperfekt-om huruvida-eller hur-”ingen fara”-hon eller henne- ändelsen –is-mena på-vilken/vad för

I Wales lever kymriskan och en femtedel av befolkningen är tvåspråkig. Vår reporter besöker en skola där all undervisning sker på kymriska, eller walesiska, och där eleverna bara ser fördelar med sin tvåspråkighet. Men varför har det gått så bra i Wales, medan de keltiska minoritetsspråken i Irland och Skottland är hotade? Rektorn Dylan Jones ser historiska anledningar till det. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans alla lyssnarfrågor: -bokal i stället för pokal-mumsbit eller munsbit?-vad betyder ”paulun”?-bebisar och spädbarn-kan man ”tilldömas” något dåligt?-bakom och framför ratten-”avgift utgår” – vad händer då?

Catarina Röjder har cyklat runt på landsbygden i norra Bohuslän för att utreda ursprunget till bebyggelsenamnen i Tanums härad. Det börjar med mödosamt arbete i gamla böcker, men ibland faller alla bitarna på plats först när man ser en särskild sten, eller formen på en gårdsplan, berättar hon. Hennes dokumentation finns nu samlad i en skrift från Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. Den snabba förändringen av landsbygden har lett till att många gårds- och bynamn nu bara finns bevarade i ortnamnsförteckningar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om olika sorters svårigheter i svenskan. Veckans alla frågor:-är svenska svårare än andra språk?-ja, jo, nej – svårt att lära sig för utlänningar-invasion/invadering-datormusar eller datormöss-”ensam flyktingbarn dumpad” – rätt eller fel?-och foge-s igen: chefläkare eller chefsläkare?

I veckans Språket formulerar professor Lars-Gunnar Andersson principen för ordförrådets förnyelse så här: "orv ut, app in". Vi behöver sällan en lie nuförtiden och är därför inte bekanta med ordet för handtag på lien, orv, medan de flesta av oss dagligen umgås med appar i våra mobiler. Lyssnarfrågorna kommer med ytterligare exempel, som ordet mående som på några få år gjort karriär inom vård och omsorg, och ordet kreativitet som för femtio år sedan inte ens fanns i ordlistorna. Alla veckans ordfrågor: -finns ordet ”onomatopoesi”?-att se i syne, men vad då med hörseln?-när kom ordet ”kreativitet” in i språket?-längst eller längs vägen?-golfmajorn-sejva saknas i ordboken-”mående” tar över inom vård och omsorg-vad vi gör med ”fokus” – riktar, sätter, lägger, har, men kan vi också ”ägna fokus åt något”?

Finns det två människor som har exakt samma språk, frågade en elev och hennes lärare ställde frågan till programmet. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar denna och andra frågor där uttalet står i fokus i veckans program. Veckans samtliga frågor: -talar två likadant? -rikssvenska/finlandssvenska -är dalmål allra ålderdomligast bland svenska dialekter? -varför så konstiga betoningar i radio? -”att” och ”och” som bli ”å” -”nu är det klarrt” – varför detta uttal? -väsentlig – uttal och betoning förbryllar

Veckans program uppmärksammar världsröstdagen med ett samtal om den mänskliga röstens flexibilitet och begränsningar. Malin Abrahamsson är chef för enheten för audiologi och logopedi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och ledare för kören Solid Gospel. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små tecken i skrift och utmanande uttal. Veckans alla språkfrågor:-var ska kommatecknet in?-Koran och Bibel – stor eller liten begynnelsebokstav?-finns behov av apostrof?-våra (ganska) nya vokalljud-tungvrickare – vart tog laxasken vägen?

Språkforskningen har sällan riktat blickarna mot språk i Afrika och Asien, säger Eva-Marie Ström. Hon har gjort den första beskrivningen av det lilla bantuspråket ndengeleko, som talas i ett kustområde i Tanzania. Hon tror inte att språket har stora möjligheter att överleva i det tvåspråkiga Tanzania, där inget stöd ges åt minoritetsspråkstalare. Men studier av hittills outforskade språk är nödvändiga för att komplettera vår bild av det mänskliga språket, säger hon. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små ord och uttryck och om var man söker svar på frågor om det rätta uttrycket. Veckans alla lyssnarfrågor:-hur hitta det rätta ordet och uttrycket?-varför lär sig inte eleverna skilja mellan var och vart?-racket/rack-i alla fall-utomordentligt som förstärkande av negativt ord-"i närtod" - när är det?

En vecka efter det att vi berättat att ordet ogooglebar tas bort från Språkrådets nyordslista är ordet känt över hela världen. Nu ändras också definitionen av verbet googla i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. I den tidigare upplagan definierades ordet som sökning med hjälp av sökmotorn Google, i den kommande kommer definitionen av vara mera allmän, berättar SAOL:s huvudredaktör Sven-Göran Malmgren. Erik Olsson från Träslövsläge i Halland berättar hur det kändes att bli citerad världen över med sitt ord, men är själv mera oroad över sin dialekts bevarande. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans alla lyssnarfrågor:- vad kallar man ord som liknar sin betydelse?-"varumärke" i ny betydelse-skillnaden och förväxlingen mellan utelämnad och utlämnad-varför säger vi att år 1845, till exmepel, inträffade under 1800-talet? (Andra språk säger "nittonde århundradet)-

Vidare om:-om små utfyllnadsord, som typ och liksom-varför lathet när ordet lättja redan finns?

Dessa frågor kommer upp i veckans program då Språkrådets nytillträdda chef Ann Cederberg berättar att man just beslutat ta bort ordet ogooglebar från nyordslistan 2012, sedan företaget Google velat påverka Språkrådets definition av ordet. -Korrespondensen med Google tog helt enkelt för mycket kraft, säger Ann Cederberg, men det är språkbrukarna sjävla som bestämmer om ordet blir livskraftigt och använt. Ann Cederberg talar också om Språkrådets roll och framtid i intervjun.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om förändringar som vuxit fram i vardagligt språkbruk. Veckans alla lyssnarfrågor: -att oja sig-självmanda -lite bra och lite god -en personal

Vidare:-uttal av ordet och-kyrkfolk om bullar och kakor-buda med flera betydelser-exmera

Nuförtiden hör man aldrig begreppet rikssvenska användas, är språkvårdarna rädda för att styra språket? Den frågan ställer en lyssnare i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson berättar att man numera hellre använder uttrycket standardsvenska och att i denna ryms uttal med skånsk, norrländsk och finlandssvensk färg. Veckans uttal kommer in på de regionala skillnaderna i uttalet av det lilla ordet är och på de sociala skillnader som brukar finnas inom varje dialekt. Veckans alla frågor:- finns ”rikssvenskan” i dag?-och vad är ”standardsvenska”?-uttalet av ”är” på olika håll i landet-ädelskånska-vilka historiska kungar skulle vi förstå i dag?-Varför säger vi ”Sörmland” men stavar ”Södermanland”?-”kickla” i stället för ”kittla”-ruschelkana-sig/sej-uttal av religion och religiös

-när "behöver" låter som "p'höver"-varför ett sje-ljud i fors?-språklig logik-mig eller mej?

Språkdoktoranden Ylva Byrman vid Göteborgs universitet har gjort fynd på mikrobloggen Twitter och berättar om en ny konstruktion som fått snabb spridning: Jag missade fikat pga klantig där det gamla uttrycket på grund av, som förkortas pga, används på ett nytt sätt. Och apropå ordning och oordning i språket - vem har uppdraget att värna språket? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarbrev i detta ämne, utifrån några exempel. Veckans alla lyssnarfrågor:-vem kan man lita på språkvårdsfrågor?-före och innan-både - men också, och både i uppräkning med fler än två-svårt att välja mellan "de" och "dem"-"simmar gör jag varje dag" eller "simma gör jag varje dag"?-valet mellan "sin" och "hans"

"Såld på engelska?" heter en antologi som organisationen Språkförsvaret ger ut i veckan. En av dem som medverkar, Leif V Erixell, berättar varför han tycker att anglifieringen nått löjets gräns. Per Ledin, professor i svenska språket vid Örebro universitet, talar om upptäckten av en ny svensk interjektion, utrop: "woop woop" och var och av vem den används. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans lyssnarfrågor:-ordet ”rätt” i många betydelser-att spela på motståndarens planhalv: en sak i sporten, rakt motsatt i politiken-kan man ”köra skidor”?- varför är inte uppförsbacke och nedförsbacke motsatser i överförd betydelse?-att ”sporta en ny jacka” – varifrån kommer detta uttryck?

Vidare om upptrycket vara i sitt esse och om uppsnack.

Den som vill bli sin egen språkdetektiv kan nu få god hjälp av den stora textsamlingen KORP som är en del av Språkbanken vid Göteborgs universitet. Med över en miljard ord från allt från tidningstext, romantext och nutida bloggsamlingar och twitterflöden kan KORP ge besked om när och var nya ord och uttryck får fäste i språket. Håkan Jansson, doktorand i nordiska språk ger en vägledning. Observera att du måste öppna länkarna i annan webbläsare än internet explorer! Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord, bland dem "pris" som i snus. Veckans alla lyssnarfrågor:-ett utmejlat rådjur-samkväm, nattkväm, bekväm – vad betyden ”kväm”?-mölla på svenska, moulin på franska, molino på spanska – är de släkt?-vad är brödtext?-”en pris snus” – mäts något annat med måttet ”pris”?

Vad förändras snabbast och vad består i språket? Språkhistoriska funderingar kring "jag", "under ena skäppo" och de nordiska språken förr och nu.

Om man kan arbeta med siffror med den här sortens maskiner, borde man kunna ha den till att arbeta med ord också. Så tänkte den unge språkforskaren Sture Allén för 50 år sedan och gick en kurs i ADB, automatisk databehandling vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg för att lära sig programmera. Sture Allén blev professor i nordiska språk, startade Språkbanken och det som kom att kallas Språkdatagruppen vid Göteborgs universitet. Det är Språkbanken och dess närmare 900 miljoner ord från nutida och historiska texter som ligger till grund för det moderna ordboksarbetet i Sverige. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. - ”Wij hålla vth”- förkortningen ”m.h.v.p.” på gammalt köpekontrakt- uttalet ”presang”- försvenskade stavningar av engelska uttryck

- varför heter det "hantverkare" när ordet "hand" ligger bakom?- "vart" i flera uppenbarelser- "han gör mig illa" eller "han gör illa mig"?- "ett mil"i Dalarna

I de små språkfrågorna ryms ofta de riktigt stora resonemangen. Professor Lars-Gunnar Andersson analyserar flera av språkets viktiga grundstenar när han besvarar lyssnarfrågor om dinosaurier, mjölkförpackningstexter och pannkakor i veckans program. Veckans alla frågor: - var säger man plättar och var säger man pannkakor?- en-ord och ett-ord - varför dessa två grupper i språket?- finns det regler för vad som är en-ord och ett-ord?- förr hette det "dinosaur" i svenskan, numera "dinosaurie" - varför?- starka verb som blir svaga och tvärtom - hur ser trenden ut?- "de finaste mejeriprodukter" - funderingar om absolut komparativ på ett mjölkpaket- "mitt egna hus" - varför säger så många så?

- lugn och rolig- uppskatta- att klicka - i dag med två, motsatta, betydelser

De svensktalande journalisterna i Finland har tät kontakt med språkvårdare. Det behövs, säger Anna Maria Gustafsson, som leder språkstödsverksamheten för de finlandssvenska journalisterna. Det är nämligen så att en svenskspråkig journalist i Finland är tvungen att utföra en stor del av sitt arbete på finska och sedan översätta sitt material till svenska. Då är det lätt att det svenska modersmålet påverkas av finskans grammatik och konstruktioner.Lauri Kivinen, vd för YLE, Finlands public serviceradio och -tv, berättar om sin vision av närmare samarbete mellan de finskspråkiga och svenskspråkiga avdelningarna vid YLE. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-namnet Elve-gatsten eller kullersten-”brorsan” eller ”brodern” i nyhetstelegram-vad är ”mylta”?-”tjafs” på byxorna – ursprung och betydelse-när infaller ”torsdagsnatten” – före eller efter själva torsdagen?

Språkbiten tar denna vecka upp följande frågor:-bo i hus tycks i dag betyda bo i villa - hur gick det till?-slickepotten som blev barnhatare-en bra bit om ett helt musikstycke - hur kan detta komma sig?-språkets underliga vägar: fothandduk, plastgångjärn och whiskyglas av plast!-varför låter hon är arbetsam rätt men hon är hälsosam mera tveksamt? (Fast det förekommer!)-varför tvättar vi oss i Sverige med tvål när så många länder i vår närhet använde såpa (i egen stavning)?

Julbordet och låttexter går igen i lyssnarnas frågor om förbryllande grammatik som besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson. Veckans alla frågor:-          missförstånd på grund av uteblivet kommatecken-          ”Det är hon jag vill leva med” – ett resonemang om tre olika           grammatiska mönster och om hur osäkerhet kan uppstå-          om komparering av adjektiv: mer intressant eller intressantare?-          närliggande eller näraliggande?-          egen regi eller egenregi – och betyder de kanske olika saker?-          till fots, till hands, till sjöss, till salu, till väga – vad är det           som prepositionen ’till’ orsakar?-          ’en ris a là Malta’ – varför ’en’ och inte ’ett’?

Språkbiten denna vecka handlar också om förvirringen mellan "de" och "dem".

Det finns miljarder människor världen över som ser på fotboll och talar om fotboll, men det har gjorts få vetenskapliga studier över detta världens största fackspråk. Det säger språkforskarna Gunnar Bergh och Sölve Ohlander, professorer vid engelska institutionen vid Göteborgs universitet, som är i färd med att sammanställa ett tvåspråkigt fotbollslexikon. I veckans program ger de exempel på fotbollsspråkets egenheter i ordförråd, grammatik och dialekter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- vad är "en bra fråga"?- koker du blomkål?- hur skriver man Ipad i plural?- och en teve, men flera - ja, vadå?- minutrar - kan man säga så?- nyårsklockor - kan en domkyrka vara hon?- bör och borde - samma sak?

-fiskarna och fiskarena-varför ingen konsekvent stavning av sje-ljud?-östkusten och ostkusten, söder men sydlig - varför?

Nyord i alla ära, men ord med lång historia i språket ger ofta bonusmaterial i form av spännande berättelser. I veckans program nystar professor Lars-Gunnar Andersson i trådarna till flera ord som lyssnare varit nyfikna om. Först i veckans lista är faktiskt själva ordet nyfiken som 9-årige Emil undrar över - varför heter det så? Samtliga veckans ord:-nyfiken-ökänd-barnmorska-att vara placerad-arg att läsa-tofs betyder något annat i dag-rädd om något och rädd för något

-om ordens rätta plats i meningar: Varför kan man säga han bara skrattar men inte han ofta skrattar?-polisens hela utredning eller hela polisens utredning?-adjektiv med er-ändelse: glader och rädder-göra mål och lägga mål

Visst har meänkieli en framtid. Det säger Eva Kvist i Pajala. Hon har språket som modersmål och gör radioprogram på meänkieli för Radio Norrbotten. Hon talar det också med sina små barn och gör därmed vad hon kan för att säkra språkets framtid. Den möjligheten har inte alla unga som vuxit upp i en familj där föräldrarna talade meänkieli - det var ett språk med låg status och långt ifrån alla talade det med sin barn. Språklagen ger nu visst skydd åt språket och stöd åt talare av det, men författaren Bengt Pohjanen tycker de insatserna är bristfälliga. Han har skrivit flera verk på meänkieli och är engagerad i debatten kring och vården av språket. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- substantivet 'karl' och namnet 'Karl' stavas ju lika, men varför uttalas de olika?- är 'sär skrivning' det vanligaste exemplet på särskrivning?- och ett resonemang om utbredning och tänkbara orsaker till särskrivning

Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre kollisioner mellan fingrarna och layouten kom att kallas QWERTY, efter de fem första bokstäverna på översta raden. Men ordningen passar egentligen varken svenska eller engelska språket särskilt bra, och vi skulle bli snabbare på att skriva och anstränga fingrar och händer mindre om vi bytte plats på tangenterna. Det hävdar anhängare till ett alternativt tangentbord, den så kallade Dvorak-layouten. Den placerar de vanligaste bokstäver på mittenraden och sprider övriga på ett sätt som minskar behovet att flytta fingrarna i höjdled. Dvorak-layouten har en liten skara hängivna anhängare världen över och i Sverige finns det flera som arbetar med att anpassa systemet till svenska. En av dem är Magnus Engström, som berättar om de ergonomiska fördelarna.Rickard Domeij, språkvårdare på Språkrådet, berättar att snabbstavningen T9 som finns i de flesta mobiltelefoner har inneburit att ungdomar fått nya synonymer i sitt språk.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor, som börjar i bokstävernas värlVeckans alla frågor:- vilka bokstäver är vanligast?- stavningen pängar, häld, modärn från 1929- uppfattas huvudstäders dialekter som stöddigare?- varför kan man höra ö-ljudet dra iväg mot ett a-ljud i många unga kvinnors tal?- stod som uttalas stog, för det mesta, men sto i Ålandssvenska- vart i stället för var - om den försvinnande distinktionen mellan riktning och befintlighet

I filmen Myglaren av Jan Myrdal och Rune Hassner hade Christer Strömholm huvudrollen. Filmen kom 1966, boken med samma namn följande år, och alltsedan dess har ordet myglare varit ett vanligt begrepp - numera vet väl alla vad en myglare gör, även om betydelsen kan vara svår att precisera. Ordboken (Svensk ordbok) säger så här: att agera i det tysta för att uppnå fördelar. Men varifrån fick Jan Myrdal ordet som så snabbt gjorde karriär i språket? I veckans upplaga av Språket berättar han själv och samtalet leder till en språkfilosofisk diskussion mellan honom och professor Lars-Gunnar Andersson. Finns det ord vars själva ljud berättar om innehållet? Ja, hävdar Jan Myrdal - ordet myglare är ett sådant. Veckans samtliga frågr- myglare- vassebissen- blixtlås- hatthylla- banan- okidoki- åpen- småmännelig- brandgul och orange- kopp/mugg - att pjäxa kula Veckans Språket är en repris från den 12 januari 2010. Denna vecka utgår Språket tisdagen den 25/12 - då sänds programmet Vinter i P1.

I veckans Språket ger Lena Näslund oss historien om vitvalen Noc och några andra djur som verkar vilja härma mänskligt tal. Hedvig Skirgård berättar hur ishockeyreferat på punjabi har stärkt samhörigheten mellan den indiska befolkningsgruppen och andra kanadensare. Och i Språketstudion skalar professor Lars-Gunnar Andersson bort det färgglada omslagspappret runt några ord och berättar vad de egentligen betyder (detta inslag sändes första gången 2009):- lagom- kakofoni- ananas- marmelad- frälsa- spa- muck- fika- kärring- fogsvans- grötmyndig

Om några veckor kommer det 36:e bandet av Svenska Akademiens ordbok, SAOB, i tryck och projektet som påbörjades under senare delen av 1800-talet har nu bara fem år kvar till slutmålet. Alla större bibiliotek har de redan tryckta 35 banden, och för allmänheten finns den inskannade versionen gratis på nätet. SAOB kan läsas inte bara som ordbok utan som kulturhistoria, säger Ann-Kristin Eriksson, försteredaktör vid ordboksredaktionen i Lund. Hennes kapitel om ordet vatten i kommande band tar upp såväl ordspråk som mängder av historiska skrifters användning av ordet sedan 1500-talet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- förra veckans lyssnare som hört studenter använda en i stället för man i en mening som om en skulle gå på bio får svar: - Ja, säger många lyssnarmejl, vi använder en i stället för man medvetet, som ett könsneutralt ord- "hela familjen struttade belåten/belåtna/belåtet" - svar till en familj i bryderi-vem ska rätta högskolestudenternas dåliga texter? Och är de verkligen sämre?- talför eller talförd?

För de flesta är det svårt att finna ord för de smakupplevelser som frukt och grönsaker kan ge. Det säger Johan Swahn, som doktorerat i måltidskunskap vid Örebro universitet. Han kallar sig sensoriker och är anställd av matvarukedjan Ica för att utveckla matspråket. Förbättrade smakbeskrivningar gör oss mera kvalitetsmedvetna, säger han. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- om oro för framtidens språk. Hur lär sig unga skriva i dag?- 'en' i stället för 'man', som i 'undrar om en ska gå på bio'. Ny feministisk markering eller gammal dialekt?- tvekan mellan: 'ingen av resultaten' och 'inget av resultaten'. Vad kan detta tyda på?- håller prepositionen 'över' på att ta över?

Från 'ryggrad och resning" till "svettig häst" - med de orden skull man kunna illustrera den utveckling som vinspråket genomgått under de senaste decennierna, då vinprovning och vinkunskap blivit en folkrörelse. Att kunna tala om vin blir allt viktigare som social markör och vinspråket har förändrats, från att ha varit fullt av högtidliga metaforer till att bli mer jordnära och beskrivande. I veckans program talar vinskribenten Mikael Mölstad om den utvecklingen. Dialekt i skrift var ju uppe i förra programmet och i Språket på facebook tipsar lyssnare om flera ställen där man hittar dialekt i skrift. Mikael Rasmussen skriver så här: "Gå in på olika supportersidor när det diskuteras det lokala laget, t.ex. Rögles. Blir mycket dialektala ord såsom t.ex. påg för att just markera sin tillhörighet till laget. Detta trots att man i verkligheten kanske inte ens pratar med den dialekten längre."Hedvig Skirgård tipsar : Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-att färda - finns på flera håll och är ett gammalt ord-att burka, eller burketera?-grymt bra - inte så nytt som förstärkande ord som man kanske kan tro- bagageluckan - vad är en lucka, egentligen?- vad betyder ordet mat?- att be att få rekommendera sig när man lämnar ett sällskap- utevaro och frånvaro - synonymer, men de används i olika sammanhang

När Närpesungdomarna i Österbotten i Finland fick mobiltelefonen började de sms:a på sin dialekt. Det var den nya tekniken, som erbjöd ett mellanting mellan tal och skrift, som gjorde detta möjligt, säger Anna Greggas Bäckström. Hennes forskning om ungdomarnas sms-skrivande publicerades för ett år sedan och nu har hon fått pris för sin pionjärinsats. (Kungliga Gustav Adolfs Akademien har tilldelat henne ett pris ur Anders Diös' fond för svensk hembygdsforskning.)Men själva undersökningen gjordes för sex år sedan, och det skulle vara intressant att se vad som hänt sedan dess, säger hon i veckans program. Hur använder man i dag sin svenska dialekt i tal och skrift i Närpes? I Frankrike har den svenska fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic bidragit till ett nytt verb i franskan, zlataner - att segra stort eller övervinna svårigheter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om gamla och nya sätt att använda ord:-flera particip med aktiv betydelse: studerad, beläst, färdigpratad-brysig/om-tina och töa-måla/göra mål-'jag är en lärare'-knappt-nästan-än - jämför med

I veckans program möter ni årets tre mottagare av Sveriges Radios årliga språkpris. De är:Michael Ragnarsson, P4 Jämtland - "en begriplighetens mästare, som med ordglädje, variation och "glimten i örat" levandegör dagens händelser".Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1 - "en naturbegåvning, som med sitt rika bildspråk får lyssnaren att se morgondiset och förstå arternas samspel".Lasse Willén, Naturmorgon i P1 - "en fängslande folkbildare, som med poetiskt jordnära språk och total närvaro i ögonblicket tar oss till savann och våtmarker". Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans frågor:-mera om gubbar och gummor i sportspråket-ett 'digitalt betraktelsesätt'-digital och analog, i betydelsen modern och omodern- lokation - finns ordet i svenskan?-att färda för att färdigställa - gammalt eller nytt?-förlångsamning - kan man säga så?-skillnaden mellan avundsjuka och svartsjuka som inte alltid förstås av unga talare- måla, rita, teckna - ibland försvinner distinktionen hos unga

Jiddisch som språk betraktat är litet i Sverige, det är mera betydelsefullt som markör av judisk identitet. Det säger Jan Schwartz, som är docent i jiddisch vid Lunds universitet. Veckans program besöker en internationell forskarkonferens om jiddisch i Lund.Den danske språkforskaren Steffen Krog berättar om vad som hände med språket hos en grupp talare av jiddisch sedan de lämnat Rumänien och bosatt sig i USA.Paul Glasser, forskare och chef vid YIVO, ett institut för jiddischforskning i New York, talar om vad han kallar paradoxen med språkets utveckling: det är de ultraortodoxa religiösa talarna som förändrar språket med stor import av lånord, medan sekulära forskare försöker bevara språket i den form det hade före andra världskriget.Lyssna på längre intervjuer med forskarna på konferensen:Jan Schwartz, docent i jiddisch vid Lunds universitetSteffen Krogh, lektor i germanistisk språkvetenskap vid universitet i Århus, DanmarkPaul Glasser, dean vid Max Weinreich Center for Jewish Studies, vid YIVO, New York, USA Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om utvecklingen av ord:-sambos och särbos - varför engelsk plural så ofta?-vart tog g:et i tag vägen och när hände det?-har skärt ner - får man skriva så i tidningstext?-dess och deras - förväxling inte ovanlig-irritation över ordföljd: varje dag får tjugo kvinnor besked

När vi läser äldre litteratur kan rösterna från förr undfly oss. Både antikens texter och litteratur av senare datum skrevs för att läsas högt, och vi som läser tyst för oss själva kan missa textens budskap. Det säger Mats Malm, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans nyutkomna bok Poesins röster resonerar om högläsningens roll förr. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik: -medlemskap - varför bara ett s?-det ibland svåra valet mellan men och utan: inte skadat men/utan stärkt honom-om jag är förbannad, har någon förbannat mig då?-samers rättigheter eller samernas rättigheter-jag är säkert hemma klockan sju -varför låter något mindre säkert om ordet säkert är med?

Ibland går det fort, ibland tar det längre tid, men en sak kan man vara säker på: när ett ords innehåll förändras, leder det till diskussion. I veckans program diskuterar vi knattefotbollsspelare som kallas gubbar, krukväxter med egen etikett i södra Sverige och ordet fruntimmers resa från de fina salongerna till skamvrån. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.Och apropå ord: nätgruppen Nörduppropet försöker påverka Svenska Akademiens ordlista, SAOL, att ändra sin definition av ordet nörd. Dagens definition lyder enkelspårig och löjeväckande person, tönt. Professor Sven-Göran Malmgren, som är huvudredaktör för SAOL, tror att nästa upplaga har en annan definition. Veckans samtliga lyssnarfrågor:-ordet slå med många olika betydelser. Hur blev det så?-begå självmord en språklig kvarleva från en tid då det var brottsligt att ta liver av sig. Finns behov av nytt ord?-fönsterträd i stället för krukväxter i södra och västra Sverige- luftrummet på fotbollsplan- gubbar på fotbollsplan inte alltid så gamla-fruntimmer - ett ord som gjort en resa-leva sin dröm - synpunkter på en anglicism, ett översättningslån- det ändade upp - ytterligare en anglicism-det klickar med två motsatta betydelser

Säger du ord som laserkul och ninjasvår tillhör du nog den ganska stora grupp människor som tycker om att leka med ord. - Skämt som språklig innovationskraft är underskattat, säger lingvistikstudenten Hedvig Skirgård vid Stockholms universitet. Hon har inventerat det som kallas förstärkande förled och undersökt våra attityder till dem. Överst på listan bland populära förstärkande förled är jätte-, skit-, super- och as-; tätt följda av svin-, rå- och ur-. Du kan fortfarande delta i Hedvig Skirgårds undersökning och en länk till den hittar du bland kommentarerna till veckans program! Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-ursprunget till 'hokus pokus' och-'abrakadabra' och-'kreti och pleti' och-'yahoo'-vad är en bokstav?

-Så många hjärtor, sa tre-åringen när hon fick se toalettpappret. Yngre och äldre språkbrukare funderar över gamla och nya och uttryck och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna. Samtliga frågor i veckans program:-aktning för hunden-ringaktning av svin-göra åtgärder-'fatta beslut' blev 'ta beslut'- när började man säga det?-bodde du inte på landet - dåtid, fast man menar nutid. Varför?-upp som tillägg till många verb: möblera upp, renovera upp, smaka upp-hjärnor och hjärtor i barnspråk-ja eller nej som svar på frågor med inte i

Det är en hel del förändringar på gång i svenskt uttal, men hur bestående förändringarna är kan vi inte veta i dag. Det säger Olle Engstrand, professor i emeritus i fonetik, som i veckans program berättar om vokaler på vandring i svenskan: korta 'ö' blir 'u' och de lång 'ö-' och 'ä-ljuden' får ny färg bland unga talare. Vi får också höra om hur våra öron kan bedra oss i bedömingen av talare av sydeuropeiska språk. Vi tycker de talar snabbare, men det är inte nödvändigtvis så, säger han. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor: -bohuslänsk-skilde eller skiljde-hur skriver och säger man långa telefonnummer-stockholmstrakten, med stort s eller litet-allvalitt

Ord kan aktualiseras av många skäl och gamla ord kan framstå i ett nytt skimmer. Hummerfiskepremiären den 25 september har väckt en av veckans frågor, som besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson.Veckans samtliga frågor:-mera om ordet bast - synonym för år i många sammanhang, men inte alla-flicka och pojke, en fortsättning på berättelsen om orden som vandrat ner i åldrarna- men varför forsätter man då använda flickvän och pojkvän om äldre personer?-flicka och pojke i Finland-snuskhummer - vad har en sådan med skaldjuret att göra?- skillnaden mellan en skvätt och en slurk-svartjobb, svartsjuk, svartlista, svartmåla - varför svart i så många negativa sammansättningar?- baske mig - varför säger man så?-smätt,smutt eller smatt - vad heter det lilla utrymmet?-vad gör man när man tjackar tidningar?

På en järnvägsstation i Luxemburg hör man otaliga språk - en illustration av hur Europas befolkning förändrats under senare årtionden, säger Adelheid Hu. Hon är språkforskare vid Luxemburgs universitet och diskuterar innebörden av ett nytt begrepp inom språksociologin, superdiversity eller supermångfald. Catrin Norrby, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, säger att många forskare i dag ser sociala strukturer som föränderliga, eller förhandlingsbara, och i flera länder forskas det nu om förändringen i mångspråkiga stadsmiljöer. Medan tidigare samtalsforskning ofta utgick från att vi hade fasta identiteter som talare, är dagens forskare intresserad av att beskriva hur våra identiteter skapas och anpassas under pågående samtal, säger Björn Melander, professor i svenska vid Uppsala universitet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:-varför finns det en- och ett-ord? Vad ska det vara bra för?- tjärnen eller tjärnet?-sill och potatis, det är gott - varför det i meningar som denna?-sin eller hennes? En vanlig förvirring-våran och vårat - har det blivit vanligare?

De små språken ska inte bara talas - de ska synas också. Det säger Elana Shohamy vid Tel Aviv University som är en av förgrundsgestalterna bland de språkforskare som undersöker det lingvistiska landskapet. Tel Aviv är en officiellt tvåspråkig stad, med arabiska och hebreiska, men arabiskan syns knappt i offentlig reklam eller på skyltar, och språkets osynlighet bidrar till marginaliseringen av arabisktalande, säger hon. Liknande undersökningar görs i flera länder i Europa med minoritetsspråk, till exempel Baskien, Wales, Skottland och Belgien. Nils-Olof Sortelius, som är språkkonsulent för Sametinget, talar om betydelsen av riktiga samiska ortnamn på vägskyltar i norra Sverige. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord:-bast i stället för år-flicka/tjej-betydelsen av ganska på norska, danska, svenska och tyska är lite olika, men hur blev det så?- vad är live i dag, egentligen?

Har man inte svenska som modersmål kan vårt språk väcka frågor av ett lite annat slag. Några sådana ställs i veckans program av elever vid Folkuniversitetet i Göteborg. En del av dem studerar svenska för att de arbetar här, andra av ett helt privat intresse. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar deras frågor:- varför sitter bestämd artikel i svenskan alltid på slutet? Liao Yi An från Taiwan undrar.-varför har svenskan så konstig ordföljd, till skillnad från italienskan?-vad betyder egentligen de små orden ju och väl? Roberto Cattaneo från Italien kan inte förstå deras betydelse och funktion.- Hank Wymeersch, Belgien, med modersmål nederländska tycker det är konstigt att man säger första, andra, tredje på svenska. Varför inte tvåde, som på tyska och nederländska?- Suzanne Dickson, Skottland, frågar varför svenskarna skapar så många egna ord för nya saker, varför använder man inte de internationella termerna?- André Hesselink, USA: Varför blandar svenskarna in så många engelska uttryck i vanligt tal? Var går gränsen?- Ronja Bischof från Schweiz undrar varför det heter fotbollsplan, men tennisbana och golfbana. På tyska finns bara ordet Platz.- Tobias Kuratle, också från Schweiz, frågar: Varför säjer folk hej Schweiz ibland när de hälsar på varandra?

Är det den tryckta versionen av språket som påverkar vårt uttal eller färgas vår skrift av nya tiders uttal? Den växelvisa påverkan skrift-tal är ett ämne som fascinerar både språkforskare och lyssnare, och ämne för veckans program där professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans frågor:- närmar sig talet skriften? Och hur märker man det?- franska lånord som får nya uttal - vad händer?- varför har man i Moramål ofta ett v eller W först i ord som i rikssvenskan börjar på vokalen o? Exempel: ost blir vost, ont blir wont.-lite mer eller litet mer- buren kan uttalas på två sätt . Vad kallas fenomenet?_- varför två uttal av kör - sjunga i en kör, men jag kör bil?

Nu är vi tillbaka och säsongens första program ägnas helt åt språkfrågor som dykt upp under sommaren. Kanske bidrar sommar och semester till att man ställer sig frågor som Var kommer det här konstiga ordet ifrån? och Varför säger man så här, egentligen?.Professor Lars-Gunnar Andersson har valt ut en bunt brev med frågor om ord:-slashas-snoppa-sinkadus-gallimatias -honnörsbord-korta varor-modstulen-vänsterprassla-beskärda del - varför inte beskurna?