Sex är ett ämne omgivet av spekulationer och myter. Det är också ett ämne som säljer, det märker man om man bläddrar i kvällstidningar eller hamnar på någon av tidskrifternas hemsidor. Så här vet du om… det ena. Eller så här gör du för att få mer.. det andra. Det är artiklar om hur mycket och ofta andra har sex, och det är artiklar om hur man borde ha sex.Så vad vet vi egentligen? Vilka är de stora myterna som präglar och ibland kanske plågar vårt förhållande till sex?I avsnitt 160 av Vad Vi Vets allmänbildande podd "Perspektiv" pratar Per Grankvist med Kalle Norwald, auktoriserad socionom med grundläggande utbildning i psykoterapi och är auktoriserad sexolog om de vanligaste sexmyterna.Norwalds bokrekommendationerMakt och privilegier i psykoterapi - Malin ForsSexologi - P O Lundberg och Lotta Löfgren-MårtenssonGirl Power - Spice Girls“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör:  Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forensisk arkeologi är inget pinfärskt forsknings- och verksamhetsområde, även om det är tämligen nytt i Sverige. Det växte fram internationellt på 1970-talet, när arkeologer kallades in som expertis i utredningar av folkmord och massmord. En av de som arbetar med detta intressanta område är Clara Alfsdotter, forensisk arkeolog, som är anställd hos Polisen som expert på detta område. Där arbetar hon bland annat med att studera nedbrytning av kroppar över tid för att både bistå i kriminologiska utredningar och för att skaffa kunskap som gör att polisen blir bättre på att förstå vad de ska leta efter när de söker efter försvunna kroppar utomhus.Hon är också med och utreder Sveriges äldsta cold case, den 1 500 år gamla massakern i Sandby borg på Öland som upptäcktes för ett tiotal år sedan och som är en mycket märkvärdig och fascinerande historia.Alfsdotters bokrekommendationDeath Decay and Reconstruction - Christine Ella Ruth“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör:  Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Boomers, Generation X, Y, Z och Millenials. Alla har vi hört talas om dem, de olika generationer vi delar in oss i. Men finns det egentligen ett värde i att dela in oss i olika generationer? En som intresserat sig för just detta är generationsforskare Anders Parment Stockholms universitet.I avsnitt 158 av Vad Vi Vets allmänbildande podd "Perspektiv" pratar Per Grankvist med generationsforskare Anders Parment om hur alla generationer är barn av sin tid, att det finns något att lära av alla generationer och varför millenials tycker att det är en självklarhet att få veta vad som sägs på ledningsgruppsmöten.Parments bokrekommendationerMig äger ingen - Åsa LinderborgFreiheit Statt Kapitalismus - Sara WagenknechtNo Logo - Naomi Klein“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör:  Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En av de saker vi aldrig lyckats förklara på ett bra sätt är vad politiker gör om dagarna. Utspelen i media är bara toppen på ett isberg av vad de gör, men likväl: vad gör man om man exempelvis är minister eller partiledare? Och hur gör man för att inte förlora sig själv?Annie Lööf var tidigare partiledare för Centerpartiet och hennes självbiografi heter “Också Annie”, som en påminnelse om att det finns en person bakom ämbetet och uppdragen. Den ger samtidigt en insikt om hur det är att ha ämbetet och uppdragen, om vardagen som minister, vardagen som partiledare. Det är den vi är intresserade av, och det var därför vi bjöd in henne till podden, för att prata om just det.“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör:  Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns något negativt laddat kring att vara nostalgiker idag. “Det var bättre förr” säger vi bara ironiskt menat och att vara konservativ är inte direkt något positivt i vårt land.Vilken tid är det då egentligen vi menar när vi antyder att det var bättre förr? Katarina Barrling, docent i statsvetenskap och en av författarna till boken “Saknad: på spaning efter landet inom oss”, är en av dem som har forskat kring ämnet.I avsnitt 156 av Vad Vi Vets allmänbildande podd "Perspektiv" pratar Per Grankvist med statsvetare Katarina Barrling om varför vi i Sverige gärna sätter etiketter på allt, att tiden vi saknar är den när världen var förutsägbar och att Sverige nu befinner sig i en existentiell kris.Bokrekommendationer:Drömmar om rosor och eld - Eyvind JohnsonÄr svensken människa - Henrik Berggren, Lars Trädgårdh Dikten “Vårens tid” - Verner von Heidenstam“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är lyrik? Frågan hamnade på andra plats när Google sammanfattade de populäraste sökningarna i Sverige 2023, vilket förvånade många. En orsak till detta kan bero på det nationella provet i maj, tror Google själva.Svaret är att lyrik är poesi, skaldekonst, dikt eller vers. Litterära verk avsedda att reciteras eller läsas och skiljer sig från prosa, skrift eller tal genom att det är bundet av till exempel versmått, rim eller bara hur orden är uppställda - vilket sällan är löpande.En intressantare fråga än vad lyrik är för något, är frågan vad lyrik kan göra för oss och hur man närmar sig det? Pia Eriksson har svaret, för hon är poet och känd för en större krets som kvinnan bakom korsdragspoesi, ett instagramkonto där hon publicerar sina egna korta alster, mitt i flödet, mitt i tiden.Det här blev ett samtal om vad poesi är och kan vara, och vad det har varit, om varför hon låter känslorna svalna innan hon skriver om det och inte minst, de nya perspektiv på livet som poesin gett henne och många andra.“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör:  Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De senaste decennierna har allt fler bränt ut sig. Ökningen av sjukskrivningar är så kraftig att den är svår att förklara. Är den ett resultat av ökade krav, av orimliga krav eller att människor inte längre är redo att bita ihop? Vad som historiskt sett kanske betraktats som ett individuellt problem är i praktiken ett samhällsproblem. Samtidigt verkar fler kvinnor än män drabbas - så är det kanske i huvudsak ett kvinnoproblem vi har att göra med?Hedvig Söderlund är professor i psykologi och har forskat på minnet och hur hjärnan fungerar i många år. Hon gästade avsnitt 130 för att prata om demens och om att leva med demens i sin närhet. När vi skulle spela in berättade hon om en annan personlig paradox, nämligen att hon som forskat så mycket på hjärnan och hur den reagerar, drabbades av utmattningssyndrom hösten 2016 och blev sjukskriven i ett års tid.I vårt samtal om utmattning försökte vi vidga perspektivet för att prata om hur man kan förstå det ur ett samhälleligt perspektiv och hur utvecklingen kan bromsas. Men också vad man själv kan göra åt det som drabbad eller som anhörig.Inspirerande rekommendationer:Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter av Elizabeth Gilbert Dokumentär: BikramCyanidkvinnan - Rättegångspodden“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla har vi nog upplevt att det är svårt att “komma igång” med saker lite då och då. Det beror förstås på att motivationen tryter, på att man inte vill eller orkar göra saker.Och då är det ändå oftast mindre saker i vardagen det gäller, som att byta en glödlampa eller boka om den där tandläkartiden. För de flesta av oss handlar det inte om att bestämma sig för att vinna världscupen i skidskytte för fjärde gången.Men det gjorde Magdalena Forsberg. Och i sitt samtal med Per Grankvist om att hitta motivation ger hon en mer komplex förklaring till vad som motiverar oss människor. Hon berättar bland annat att hon tror att allt börjar i jaget, och att må bra och att du för att må bra måste landa i känslan av att “jag är jag och jag duger”.Bokrekommendationer:Hjärnstark av Anders Hansen Låt tistlarna brinna av Yasar Kemal Vildplockat: ätliga örter, blad, blommor, bär och svampar från den svenska naturen av Niki Sjölund “Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är klart att det alltid är roligare att göra roliga saker och att det alltid är tradigt att göra tradiga saker, men som vuxna människor måste vi kunna hantera båda tillstånden. Vi kan inte alltid göra det som ger oss mest dopamin, men samtidigt tycks många delar av vår vardag vara riggad för att engagera oss, suga oss in i saker på ett sätt som gör att vi ibland skäms för vårt eget beteende.Patrik Wincent är beroendeterapeut och har skrivit boken Dopaminfasta, helt enkelt om att träna sig själv till att avstå från kickarna. Men som du snart kommer att höra är detta ett samtal om sunda och osunda dopaminkickar. Om vikten av att inse att man har ett beteende som inte är önskvärt och samtidigt: att inse att det går att ändra om man vill. Bokrekommendationer:Hjärnstark - Anders HansenDistraherad - Sissela NutleyThe Shallows - Nicolas Carr“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör:  Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska man ha dåligt samvete för att barnen håller på med skärmar under helger, högtider och ja… jämt? Eller för att man själv gör det?I debatten om skärmtid är det ofta själva handlingen - hålla på med skärmar - som beskrivs som negativ. Men att hålla på med skärmar är ungefär som att hålla på med pennan. Det är ett verktyg vi använder för något annat.Det är alltså vad vi hade kunnat lägga tiden på istället som är det intressanta, inte skärmarna i sig.  Samtidigt är det onekligen så att skärmarna har ett sätt att fånga vår uppmärksamhet som pennan inte har, ett formidabelt slukhål av lockande, engagerande, förtrollande, förlamande innehåll. Och kanske gör det något med hjärnan och vår utveckling?Sissela Nutley är hjärnforskare, och författare till boken “Distraherad: hjärnan, skärmen och krafterna bakom” samt en av dem som på ett nyanserat sätt placerat vårt förhållande till skärmar i ett lite större sammanhang, inte minst ur perspektivet hjärnhälsa och vad det gör med utvecklingen av vissa funktioner. Lyssna på avsnitt 150 av “Perspektiv” för att höra henne prata om vår egen, och barnens, skärmanvändning.Bokrekommendationer:Allt jag har fått lära mig - Tara Westover Jag heter inte Miriam - Majgull AxelssonBehave - Robert Sapolski“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör:  Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finns jultomten?Det självklara svaret är förstås nej. Han är världens mest kända påhittade figur, förmodligen större än Batman, Musse Pigg och James Bond tillsammans. Under sitt amerikanska namn Santa Claus har han blivit en symbol för både kommersialism och osjälviskt givande. Men han är inte helt påhittad. I jultomtemyten finns spår av historier med verklig förankring och folkliga seder med djupa historiska rötter, lustiga sammanträffanden och praktiska förklaringar.Samtidigt är alltså svaret på frågan också ja, tomten finns.Han är en lustig blandning av hedniska traditioner och kristna högtider, han är både gårdstomten som tar hand om djuren hela året och en säsongsarbetare som dyker upp för att fira att Jesus är född, och en reklamikon som vill övertyga dig om att välja cola istället för must och att köpa en lång rad andra saker.Så nog finns tomten allt. Mer än vi anar, både som populärkulturell och religionshistorisk ikon.Arne Norlin har skrivit en biografi över denne mångfaccetterade figur, Myten om tomten” och vårt samtal blev ett försök att förstå var myten kommer ifrån och de många språng och snedsteg som skett längs vägen och hur det idag existerar flera parallella tomtemyter i olika länder. Lika självklart som det är för oss att fira den 24:e är det för andra att fira den 25:e eller den 6:e. Och hur var det med tomtens hjälpredor? Är de nissar, renar eller en svart man som heter Pieter?Bokrekommendationer:Smärtans Imperium av  Patrick Radden Kiefe Legionärerna av PO Enquist Landet utanför - Henrik Bergrens tiologi om andra världskriget“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör:  Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur beter vi oss mot varandra egentligen? Inte så bra, alla gånger. Det räcker med att kika i sociala kanaler, eller titta på en politisk debatt, för att inse att tonläget är allt annat än försonligt. Kan den lättkränkthet som fått spridning förklaras med att vi kommunicerar mer i en digital miljö där vissa signaler går förlorade, och att vi därmed tappat bort den förmågan?För att undersöka den tilltagande ohövligheten i handeln tog tankesmedjan Handelsrådet initiativ till rapporten “Ohövlighet i handeln”, en kartläggning om förekomst av respektlöst beteende i arbetslivet. En av författarna till rapporten var stress- och arbetsmiljöforskaren Dan Hasson, som är knuten till Karolinska Institutet där han också haft en docentur i folkhälsa.Vi bjöd in Hasson till ett samtal om vad som är hövligt eller ohövligt, hur vi beter oss i butiker och arbetsplatser och hur vi kan hantera situationer som uppstår.Hassons bokrekommendationer:The parasitic mind av Gad Saab Stressa rätt av Dan HassonVem är det som bestämmer i ditt liv av Åsa NilsonneHasson är också författare till boken Faktastiskt om att underlätta för chefer att fatta rätt beslut genom att arbeta faktabaserat.“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ena stunden deprimerad och andra stunden manisk. Är det så det svänger och hur fort går det egentligen? Eller går det att leva ett alldeles vanligt liv med bipolär sjukdom?  I avsnitt 147 av Vad Vi Vets allmänbildande podd “Perspektiv” gästas vi av Katrin Skogberg Wirén, överläkare och ordförande i Svenska sällskapet för bipolär sjukdom. Tillsammans med regissören Henrik Wahlström, som för några år sedan själv diagnostiserades med sjukdomen, har hon skrivit boken “Uppochner - en överlevnadshandbok för bipolär sjukdom”.“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör:  Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt av Perspektiv pratar vi om PR och det man behöver veta för att bli bra på det. Det brukar sägas att alla alltid säljer något: varor, tjänster, idéer. Men i stor utstäckning försöker vi också påverka andra människor. Vi önskar att arbetsplatsen skulle fungera annorlunda, att fler skulle besöka vår affär, att samhället borde organiseras på annat sätt. Och i någon mån är det faktiskt pr vi ägnar oss åt då.PR är i grunden ingen ny företeelse. Premiärminister Tony Blairs kommunikationschef Alastair Campbell sa en gång att “PR har alltid funnits. Läs bibeln för guds skull!”Idag är det pr som människor arbetar med när de medvetet försöker bygga ett personligt varumärke. Många egenföretagare ägnar mycket tid åt den saken, av lite olika skäl, liksom de som arbetar med konstnärligt skapande som teater, konst och litteratur.Vi bjöd därför in Karin Wahlén, PR-konsult inom kultursektorn och författare till den nyutkomna boken “All PR är bra PR” för att förklara det många inte förstår om PR, i avsnitt 146 av Vad Vi Vets allmänbildande podd “Perspektiv” Bokrekommendationer:Stjärnor utan svindel av Louise Boije Av GennäsDen kvinnliga enucken av Germaine GreerBokens folk: en civilisationshistoria från papyrus till pixlar av Joel Halldorf“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under dagen samlar vi på oss intryck och lärdomar likt pusselbitar. Under natten bearbetar och befäster vi dessa samtidigt som vi lägger pusslet och fogar samman våra nya pusselbitar med gamla bitar i en kontext. Men gör detta att vi sover bättre?I avsnitt 145 av Vad Vi Vets allmänbildande podd "Perspektiv" pratar Per Grankvist med sömnforskare Christian Benedict om sömnens påverkan på vår hjärna och om det faktiskt går att sova sig till ett bättre liv.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Beröring är viktigt för oss människor - och förmodligen också för hundar. Beröring ger upphov till oxytocin som är ett hormon som ofta beskrivs som “belöningshormonet”. Samtidigt är vår förståelse för oxytocin fortfarande bara i sin linda. På senare år har allt fler studier pekat på att oxytocinet spelar en central roll i vad man numera kallar för lugn- och ro-systemet, ett system som utgör en motvikt till kroppens system för stress, rädsla och oro.Under sin tid på Karolinska Institutet bidrog professor Kerstin Uvnäs Moberg till grundläggande kunskaper kring de fysiologiska effekterna av oxytocin - det är hennes forskningsrön från 1980-talet om oxytocinets förmåga att minska inflammationer, förbättra läkning och dämpa smärta som banat väg för många av de nya slutsatser som dagens forskare presenterar.Hon har också intresserat sig för just djurens förmåga att höja vårt oxytocin, och kom nyligen ut med boken “Hundstund”.Det var därför givet att bjuda in henne till podden och det blev ett samtal om oxytocin - inte minst om varför det är fel att bara se det som ett belöningshormon. Och förstås en massa om hundarnas läkande kraft.Bokrekommendationer:Hundstund av Kerstin Uvnäs MobergFärskt vatten till blommorna av Valérie PerrinSälarnas hemliga liv på SVT Play.“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Man brukar skämtsamt säga att alla älskar förändring - så länge någon annan börjar! Det är både sant och inte sant. Vi förändrar oss ju på olika sätt hela tiden eftersom världen förändras - och vi med den.Men vi förändras inte alls lika mycket som vi talar om förändring. På alla arbetsplatser är detta ett ständigt aktuellt ämne. Saker ska omorganiseras, man ska ta nya tag, man ska agera annorlunda och på nya sätt.Ändå blir det sällan så. Vad är det egentligen med vår fäbless för förändring, eller i alla fall att tala om den? Både på jobbet och privat ägnar vi oproportionerligt mycket tid åt att prata om omvälvande förändringar som en gång för alla ska lösa det.En som funderat på det här är Ida Hult. Hon är etnolog och har verkat i näringslivet i många år där hon hjälpt organisationer förstå framtiden, men kanske allra mest: sig själva. För ett par år sedan kom hon ut med boken Ärvda Svar som handlar om gamla sanningar, slitna ord och redan tänkta tankar som hon menar håller oss fast när allt vi vill är att röra oss.Lyssna på avsnitt 143 av Vad Vi Vets allmänbildande podd “Perspektiv” för att höra mer om det förrädiska i att leva i känslan av förändring snarare än den faktiska förändringen och mycket mer. Bokrekommendationer:Kulturanalys - 1980-tal av Billy EngrenJa-sägarna:medlöpare och nickedockor kring Gyllenhammar, Karl XII, Kreuger och andra furstar av Åke ortmarkGood strategy bad strategy av Richard Rumelt“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De senaste åren har vi översköljts av larmrapporter om att vi läser både mindre och sämre. Särskilt ungas läsförmåga oroar. Det är dock en sanning med modifikation för de flesta av oss läser mer än våra förfäder. Läsningen har inte minskat, däremot har den förändrats. Vi läser i andra format: mindre i tryckta böcker och tidningar och mer på våra skärmar. Vi tar emot pushnotiser och sms i våra telefoner där vi också läser sociala medieinlägg, nyhetsartiklar och till och med böcker.Den här förändringen är ingen banal formsak. Den stöper om vår civilisation i grunden, något som bland annat Joel Haldorff påpekat. Han är professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm, medarbetare på Expressen Kultur och författare till “Bokens folk: en civilisationshistoria från papyrus till pixlar”, en bok som bäst beskrivs som som kulturhistorisk exposé om läsandets, skrivandets och böckernas betydelse. Den hjälper oss att förstå vilka vi är, och vad den digitala revolution som vi just nu genomlever egentligen betyder.Det blev ett samtal om den tryckta boken som teknologi, om att läsa fort och långsamt, om när läsningen tystnade på medeltiden och vårt förhållande till läsning i stort.Bokrekommendationer:BibelnMörkrets hjärta av Joseph Conrad Sagan om Ringen av J. R. R. Tolkien“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Sarah Berg. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om man vet att någon snart ska dö, hur ser man då till att göra den sista tiden i livet så värdig som möjligt? Det vet Susanne Nilsson är en av Sveriges första legitimerade dödsdoulor, och har därmed varit en följeslagare under livets slutskede för många människor. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder fritt översatt, person som tjänar och är omvårdande. En dödsdoula agerar som en specialutbildad medmänniska som kan fungera som länken mellan sjukvården och de anhöriga, ständigt med den döendes behov och önskningar som ledstjärna. Jag ville prata med Nilsson eftersom jag märkt att det här är ett område som många känner är en lucka i deras allmänbildning och för att hon har en lång erfarenhet av att hjälpa människor att förbereda sig för att förlora en anhörig och bearbeta sin sorg. Hon driver Spirio sorgcenter i Malmö där hon hjälper både barn och vuxna i deras sorgearbete, och innan dess arbetade hon som pedagog i många år.Det här blev ett samtal som hjälper dig att hantera döden på ett bättre sätt. Vi pratade om det praktiska, om vad som händer rent medicinskt, när någon dör, och om varför det kan vara välgörande för sorgeprocessen att låta släktingar se den döda kroppen. Det blev också ett samtal om att förhålla sig till döden, om hur man gör den sista tiden så bra som möjligt, hur man förbereder sig själv på att någon man älskar snart inte finns, och hur man pratar med barn om att en förälder har en obotlig sjukdom eller att en älskad farfar snart ska dö. Varför ska man undvika omskrivningar och varför får man absolut inte beklaga någons sorg? Det är bara några av de saker du får lära dig i det här avsnittet.Nilssons bokrekommendationer:Döden är livsviktig - Elisabeth Kübler-RossDen tibetanska livs- och dödsboken - Sogyal RinpocheSå länge vi lever - Peter Strang “Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När någon frågar hur gammal jag är svarar jag ett antal år, men jag har aldrig tänkt på mig själv som gammal alls. Genom livet har jag ofta varit den yngste, den nye, någon som förknippas med en viss ungdomlighet. Så är det inte längre.Hur känns det i kroppen att bli gammal? Och hur känns det att bli betraktad som gammal av samhället? Sven-Eric Liedman och är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria och verksam vid Göteborgs universitet sedan fyra decennier. Han har skrivit många böcker och bland annat belönats med Augustpriset. En av de senaste är en volym i vilken han samlat essäer som alla förhåller sig till åldrande och att befinna sig i livets November, i livets slutskede och den heter just “I november - om åldrandet”. Han är med andra ord bokstavligt talat en klok gubbe, som fyllt åttiofyra. Jag bjöd därför in honom att tala om hur det känns att vara gammal och hur han förhåller sig till det, han som ständigt slagit vakt om sin nyfikenhet och utforskandelusta och därför på många sätt är en förebild för mig, och hur jag hoppas vara när jag fyller åttio.Det blev ett samtal som växlar mellan känslan av att ha hunnit leva ett helt liv, att bli gammal med någon man levt i femtio år med, om insikten om att en del människor blir gamla för unga, att kunna känna igen sig i alla generationer, men också om hur han ser på moderna företeelser, exempelvis korta erotiska äventyr eller att prioritera barn före jobb. Och blir man förresten någonsin färdig i sin bildning? Att få tala om de här sakerna med en klok gubbe var ett mycket givande samtal för mig, och jag tror att du också kommer att tycka det.Liedmans bokrekommendationer:Oändligt underbart - Marjaneh BakhtiariSolitär : en biografi om Annette Kullenberg - Anna Hedenmo  I apokalypsens skugga - Carl Cassegård & Håkan Thörn“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ska man göra för att leva så länge och hålla sig så frisk som möjligt? En sak är klar. Hälsa handlar inte bara om en sak: om motion eller kost. Vill man leva hälsosamt måste man ha koll på helheten, hur allt påverkar varandra. Och kanske är det också så som de välfärdssjukdomarna som plågar oss ska förstås? Att de är ett resultat av att vi lever i ett liv som på många sätt inte är i synk med vad våra kroppar och hjärnor är anpassade till.Någon som funderat mycket på hur olika faktorer påverkar vår hälsa är Anders Wallensten. Han är läkare och epidimolog, specialiserad på allmänmedicin och folkhälsa. I boken “Hälsogåtan” gör han ett försök att ta ett grepp på vår hälsa påverkas på olika sätt, och jag bjöd därför in honom till studion.Men om du tror att du ska få veta exakt hur många gram socker du kan äta eller hur många minuter du ska röra dig så har du fel! Det här är inte ett sådant samtal alls, men vad det däremot kan ge dig är en insikt om vilket förhållningssätt som du behöver ha till din egen hälsa. Och vill du veta hur man ska sålla i alla de forskningsrön som också verkar bombardera oss, ja då är det här definitivt ett avsnitt du ska lyssna på från början till slut.Wallenstens bokrekommendationer:Vete, vapen och virus - Jared Diamond Böcker av Ernest Hemingway  Shuggie Bain  - Douglas Stuart “Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som snabbt gör dig mer allmänbildad i aktuella ämnen. Skaffa ett gratiskonto på vadvivet.seProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Redaktör: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Publicering: Sara Lundgren. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kroppens mekanismer för att föda barn har alltid varit densamma, men nästan ingenting i förlossningsvården är sig likt om man jämför hur det ser ut idag med hur det såg ut förr. Men ett undantag finns. Vid kvinnans sida har i alla tider stått en kunnig kvinna som bidragit med kunskap, tröst och kloka ord. Oftast har de varit flera; systrar, mödrar, grannkvinnor och andra som tillsammans kunnat bidra med olika perspektiv och erfarenheter av det som sker under en förlossning.För drygt två hundra år sedan samlas en del av den kunskapen i en och samma kropp; barnmorskans. Hon står med ena foten i vetenskapen och är underställd provincial och stadsläkarna, och andra foten i verkligheten och förstår att tröst och omvårdnad är lika viktiga för att ge stöd under en förlossning. Med barnmorskorna påbörjas en förändring av barnafödandet i Sverige som fortsatt ända fram i vår tid.Det här blir särskilt tydligt när man läser Maja Larssons bok "Kläda blodig skjorta” som handlar om svenskt barnafödande under mer än 150 år och jag bjöd därför in henne för att få hennes perspektiv. Det blev ett samtal som kom att handla om gamla tiders vidskepelse, om jordgummornas märkliga knep, och om de tre stora förändringarna av förlossningsvården. Och så pratade vi om kvinnors sätt att ta till sin nya metoder, Gudrun Schymans förlossningsvideo och hur dagens rädslor inför en förlossning skiljer sig från de för 200 år sedan.Larssons bokrekommendationer:Ormen Friske - Jack Werner The Perfect Storm  - Sebastian Junger  Fatuhiva: Tillbaka till naturen - Thor Heyerdahl“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien. Det har en yta på 2 620 254 km² och ett medeldjup på knappt 1 500 m. Där medelhavet är som djupast är det strax över 5100 meter. Det är i Hellenska graven, en djuphavsgrav sydväst om den grekiska halvön Peloponnesos. Området är särskilt viktigt för östra medelhavets population av kaskeloter.Medelhavet som helhet har varit oerhört viktigt för en lång rad populationer av människor, och den betydelsen låter sig inte fångas av fakta av det här slaget. Nej, innanhavets betydelse för framväxten av civilisationer som den egyptiska, den grekiska, den romerska, bysantinska har varit mycket stor. Det är också runt medelhavet som tre av världens största religioner har fötts - judendomen, kristendomen och islam.För att förstå mer om oss själva, om ideal och civilisationer som påverkat oss mycket är tanken att vi idag ska bättra på vår allmänbildning om Medelhavet och dess historia. Den som ska hjälpa oss att förstå mer är Olof Heilo som är föreståndare på det svenska forskningsinstututet i Istanbul, och det är därför dit jag har begett mig för dagens avsnitt. I hans luftiga arbetsrum på konsulatets område ska vi försöka ge dig perspektiv - många perspektiv - på medelhavets betydelse genom århundraden.  Avsnittet görs i samarbete med Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul.Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hösten 1888 umgicks Vincent van Gogh med konstnären Paul Gaugin. De bodde i ett gult hus i den franska staden Arles. På kvällen den 21:a december råkade de två männen i luven på varandra. I tumultet tog van Gogh en kniv och skar av sitt vänstra öra. Han lade in det i papper och försökte senare ge det som gåva till en prostituerad på en bordell i närheten. Senare var hand förklaring att det hela bara handlade om ett enkelt anfall av galenskap, som konstnärer får.Händelsen har kommit att få en alldeles särskild laddning, som just en symbol för den galenskap, frustration och olycka som sägs vara en del av att vara en kreativ eller skapande person.Men måste det vara så? Kan man inte få vara kreativ och lycklig? Pär Säthil är psykolog och poet och före detta musiker och artist. Efter att han kämpat med den där känslan av att inte lyckas, att inte riktigt få till det, att bli olycklig av sitt skapande, började han intressera sig för skapandets psykologi. Vad han fann var både tröst och konkreta råd och dessa har han samlat i boken Det lyckliga geniet.Det här blev ett samtal om högt och lågt, flummigt och konkret, men jag tycker att vi på det sättet också fångade skapadeprocessens kärna och varför den inte behöver vara ett svart hål utan en källa till konstant glädje.Bokrekommendationer:Beginning of Infinity - David DeutschThe Creative Act - Rick Rubin Beteendets ABC : en introduktion till behavioristisk psykoterapi - Jonas Ramnerö, Niklas Törneke. Self-Compassion: The Proven Power of Being Kind to Yourself - Kristin NeffProgramledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att hjälpa barn med läxorna är en del av att vara förälder, även om man som jag inte är så förtjust i det. Det är något med att jag känner mig som kundtjänst, att ungarna frågar mig saker hela tiden istället för att tänka själva som jag inte gillar så jag bestämde mig för att försöka bli bättre på det. Men det har också gjort att jag insett hur lite jag egentligen vet om hur skolan fungerar nuförtiden, och att jag inte kan särskilt mycket om vilka metoder för läxläsning som är effektiva. I boken “Supermetoderna” går vetenskapsjournalisten Maria Sundén Jelmini igenom några av de bästa strategierna för att lyckas lära sig saker. Två av de effektivaste sätten är testmetoden (att läsa en gång och sedan testa om man kan det) som har över hundra år på nacken, och bildseriemetoden (förknippa varje kunskap med en bild) som blivit populär på senare år. I programmet berättar hon också om spridningseffekten som innebär att sannolikheten för att minnas något ökar när man ta in samma kunskap på tre olika sätt vid tre tillfällen eller mer. Och så pratar vi om när mutor faktiskt kan funka för att få barn att göra det man vill.BokrekommendationerMindset - du blir vad du tänker - Carol S. DweckDrivkraft - den överraskande sanningen om vad som motiverar oss - Daniel Pink.  Vägen till mästarminne - Mattias Ribbing.“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producent: Jens Back. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Avsnittet är en repris från 2019. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den ekonomiske mannen är myten om att alla människor är helt logiska när de ska köpa och sälja något, som trots sin uppenbara falskhet är en av vår tids mest långlivade och inflytelserika teorier. Hur det påverkat vår historia, vårt sätt att organisera samhällsekonomin och företagens syn på konsumtion pratar jag med Katrine Marçal om. Hon är journalist och författare till den hyllade boken “Who cooked Adam Smiths dinner” som kommit ut i mer än 20 länder, och som handlar om nationalekonomins fader och om ekonomisk idéhistoria. Jag fattar om det låter som ett torrt ämne men som du kommer höra var vår diskussion allt annat än det. När man följer pengarna, eller idéerna om pengarna, får man nämligen alltid nya perspektiv.Bokrekommendationer:The Entrepreneurial state - debunking Public vs Private Sector Myths - Mariana Mazzucato. The Undoing Project - Michael Lewis.  Stolthet och fördom - Jane Austen.“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Gabriella Lahti. Tekniker: Matti Palm. Avsnittet är en repris från 2019.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Sverige har drygt en fjärdedel utländsk bakgrund. Det innebär att de själva är födda utanför Sveriges gränser eller att båda föräldrarna är det. Det är inte några få, det är var fjärde svensk. Det bemötande de får skiljer sig från de som inte har en utländsk bakgrund. Det behöver inte finnas någon illvilja bakom det förstås. För samtidigt som vi pekar på att det på pappret finns samma förutsättningar för alla visar statistiken något annat. Det är handlingarna, det är beteendena som uppfattas som rasistiskt som jag är nyfiken på, inte minst för att jag helt säkert gjort mig skyldig till det själv.Jag kan inte tänka mig någon bättre än Seher Yilmaz att tala med om detta mångbottnade ämne. Hon arbetar på Sveriges Television med organisationsutveckling med fokus på jämställdhet, inkludering och mångfald för att synliggöra och förändra beteenden i organisationen. Hon är även författare till boken “Vad jag pratar om när jag pratar om rasism”.Det blev ett samtal om det obekväma i att prata ras i Sverige, om hur man lite välmenande kan påstå att man inte fäster någon vikt vid människor har olika hudfärger och hur det paradoxalt nog motverkar förändrade beteenden.Yilmaz bokrekommendationer:Stöld - Ann-Helén Laestadius Ihågkom oss till liv - Joanna Rubin Dranger En dag ska jag bygga ett slott av pengar  - Evin Ahmad On Being Included: Racism and Diversity in Institutional Life - Sara AhmedProgramledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lust, förälskelse, kärlek. Hur funkar det rent kemiskt? Ingen är väl bättre lämpad att svara på den frågan än Ulf Ellervik? Han är nämligen professor i bioorganisk kemi vid Lunds Universitet, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien känd från Fråga Lund i SVT och författare till flera böcker om kemi - som är betydligt roligare än vad det just lät som.Det här blev ett samtal om mänsklig lust och manlig kåthet, passionerad lockelse och livslånga tjocka band mellan människor, och om därmed också om livet självt. Allt ur kemiskt perspektiv.Ellerviks bokrekommendationer:Why We Love: The Nature and Chemistry of Romantic Love - Helen FisherAn Equal Music - Vikram SethBonk: The Curious Coupling Of Sex and Science - Mary RoachProgramledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gläds åt fint sommarväder, åt klara blåa himlar och åt att värmen inte sjunker på kvällen när vi ska sitta ute. Det är nämligen varmare nu för tiden än det varit tidigare om åren. Det gör också att extremväder är allt vanligare, från stora skyfall till långvarig torka med sinande brunnar. Men frågan är hur mycket vanligare det är? Om det vanliga vädret blir mer extremt, hur mycket mer extremt måste då det mer extrema vädret bli? Och vad kan vi förvänta oss i framtiden.När jag funderade över detta visste jag att jag ville prata med Erik Kjellström om den här saken. Han är professor i klimatologi på SMHI i Norrköping, och arbetar därmed med kunskapen om vad som styr klimatet, hur det varierar och hur det kan simuleras med avancerade klimatmodeller.Det blev ett samtal om tidsserier och växthusgaser, om varför råden till gamla måste klimatanpassas och hur vi nu börjar se att försäkringsbolagen vägrar att försäkra vissa skador. Och så frågade jag honom hur han ser på sannolikheten att vi håller oss inom 1,5 grader och om klimatet kommer bli “normalt igen” inom vår livstid.Kjellströms rekommendationer:Monitor - En varmare värld - Claes Bernes . IPCC:s sjätte utvärderingsrapport (AR6) och de tre huvudrapporterna. 1. Den vetenskapliga grunden. 2. Att begränsa klimatförändringarna. 3. Effekter-anpassning och sårbarhet.Sammanfattning för beslutsfattare + gemensam rapport från IPCC/IPBES + KVAs Vetenskapen säger: om klimatetVår tid är nu – 10 hoppfulla perspektiv på klimatkrisen - Svante Axelsson“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Avsnittet är en repris från 2022. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Istanbul är Europas största stad och vid åtminstone två gånger i historien har den varit världens största stad. Idag bor här sexton miljoner invånare, åtminstone officiellt, men man räknar med att det kan vara så mycket som 20 miljoner människor som räknar staden som sitt hem. Det är städer som dessa som med en sliten formulering brukar beskrivas som “en smältdegel”. Men det förutsätter samtidigt att det som ska smältas är etniskt eller religiöst eller intellektuellt helt rena människor utan påverkan från andra människor och något sådant finns förstås inte. Ingenstans där jag varit är detta lika tydligt som i Istanbul. Allt hänger samman, alla kulturer lånar av alla andra kulturer och det som började som helgedomar kan bli kristna kyrkor och senare moskéer.Det är alltså värt att fördjupa sig i historien, och ingen är bättre att göra detta än Olof Heilo som är föreståndare på det svenska forskningsinstututet i Istanbul. Han har forskat på många olika ämnen, men är särskilt kunnig i bysantinsk historia. Med honom som guide ska vi vandra igenom det gamla Istanbul, och upptäcka dessa många lager, från bysantisk tid, via osmansk tid och fram till det moderna turkiet grundas. Vi kommer passera över det gyllene hornet, gå via bazaren, via torg, gravplatser och moskéer, bortom allt turistiskt för att förstå stadens alla lager. Varje ställe blir en utgångspunkt för en liten utvikning som ger dig sammanhang om allt från det romerska sättet att bygga vägar till muslimska bönetraditioner.För den som vill följa med till platserna och vandringen genom Istanbul är det bara att klicka här!Avsnittet görs i samarbete med Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul.Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om man skulle använda Facebooks sätt att beskriva relationer skulle Sveriges förhållande till Nato hamna i kategorin “it’s complicated”. De senaste åren har det framkommit allt mer dokument, information och vittnesmål som visar på att den svenska hållningen till försvarsalliansen varit betydligt mer kärvänlig än vad det tidigare verkat. I alla fall i offentliga sammanhang.Om man vill förstå Sveriges hållning i försvarsfrågan från det andra världskriget och fram till Nato-ansökan 2022 är Mikael Holmström en av de mest insatta. Han är journalist och författare med inriktning på försvarsfrågor och säkerhetspolitik, numera på Dagens Nyheter och dessförinnan på Svenska Dagbladet. Han har också skrivit tegelstenen “Den dolda alliansen - Sveriges hemliga Nato-förbindelser.”Jag bjöd in honom till ett samtal som kom att handla om varför Sverige inte gick med i Nato från början, hur den konkreta hotbilden mot Sverige från Sovjetiskt håll såg ut och hur det kunde komma sig att vi rustade ner det allra mesta av vårt försvar runt sekelskiftet, medan Finland inte gjorde det.Holmströms bokrekommendationer:Finlands historia  - Henrik Meinander Ryssland : revolution och inbördeskrig 1917-1921 - Antony BeevorLandsmän : de danska judarnas flykt i oktober 1943 - Bo Lidegaard “Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rätten till flera veckor sammanhängande semester under sommaren är något som vi svenskar har vant oss vid och tar för givet, men vår semestertradition har vuxit fram de senaste hundra åren. Den allra första motionen lades i Riksdagen 1917 men det skulle dröja ett par decennier innan vi fick det vi idag kallar för industrisemester, även om det i praktiken inte finns någon industrisemster längre.När vi började fundera på det här ämnet tog det inte lång tid att komma fram till att Jenny Björkman är rätt person att tala med. Hon är docent i historia, vilket alltså signalerar en högre vetenskaplig kompetens än enbart doktor, och har intresserat sig för just svenskarnas semestervanor.Vi pratade om klassaspekten av semester, om mina sommarkoompisar i Båstad, när solbränna gick från att vara fult till att vara fint och varför det är lite finare att åka på semester off-season.Björkmans bokrekommendationer:Vi romantiska resenärer - Carina Burman. Min vän Percy, Buffalo Bill och jag - Ulf StarkUnderbara kvinnor vid vatten - Monika Fagerholm. Semestersabotören (film) - Jacques Tati (1953)“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen och Jens Back. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Avsnittet är en repris från 2022. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har beskrivits som en Roskildefestival för alla som varit elevrådsordförande. Det är lätt att göra sig lustig över politikveckan i Visby och de fenomen som vi förknippar den med; rosévinsmingel, vänskapskorruption och seminarier med oklart syfte.Men Matilda Westerman som besökt Almedalsveckan under många år och i olika roller menar att evenemanget är både baktalat och missförstått. Hon förklarar hur man får ut det mesta av sitt besök och tillsammans reder vi ut vad veckan egentligen handlar om – och hur det hela började. “Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Gabriella Lahti och Andrea von Essen. Avsnittet är en repris från 2019. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Algblomningar, bottendöd, utfiske är ord som vi ofta använder när vi talar om Östersjön. Men innanhavet har varken förgiftat sig själv eller övergött sig själv. Det är ditt och mitt fel. Samtidigt är Östersjön en märklig hybrid av hav och sjö, salt och sött med sin egen logik och bottendöd är inget nytt fenomen utan har anor långt bakåt i historien.Och runt detta innanhav finns dessutom många länder som direkt eller indirekt påverkar dess hälsa. Den perfekta personen att ge perspektiv på Östersjön är Elinor Andrén. Hon är docent i naturgeografi vid Södertörns Högskola där hon forskar på klimat- och miljöförändringar i Östersjön.“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist  Producerare: Gabriella Lahti och Andrea von Essen. Avsnittet är en repris från 2019. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är många som lägger tid på att fundera på hur de ska kunna komma i sina badbyxor. Frågan är förstås mer filosofisk än praktisk - att ta på sig badbyxor kräver ju ingen instruktionsbok. För den som undrar hur man ska komma i sina badbyxor vet att man egentligen inte kommer i sina badbyxor alls, eller att de sannolikt är för små. Ingen oroar ju sig för att badbyxorna är för stora.Om problemet är att ett plagg är för litet så är lösningen enkel: man skaffar man helt enkelt ett nytt plagg i en större storlek. Men så enkelt är det inte för många. För de oroar sig ju egentligen inte för om badbyxorna är för små, de oroar sig för att deras kroppar är för stora. Vem avgör om en kropp är för stor? För stor i förhållande till vaddå, förresten? Till kropparna i baddräkt man sett i GQ eller Vouge? Till kropparna man kan se på badhuset? Till andra kroppar i samma ålder?Eftersom samhället ägnar så mycket tid åt att prata om vikten av att gå ner i vikt, blev jag nyfiken på vad vi egentligen vet om vikt och viktminskning. Hur lagrar kroppen fett? Har smala och feta kroppar samma förutsättningar för att gå ner i vikt? Det här kan Erik Hemmingsson, som skrivit boken “Kriget mot kroppen” tillsammans med Stina Wollter. Han är även docent med inriktning på fetma och till vardags lektor på Gymnastik- och idrottshögskolan – Sveriges främsta kunskapscentrum för idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Han har under lång tid intresserat sig för de medicinska aspekterna av fetma och de psykologiska aspekterna av att identifiera sig som överviktig. Det blev ett samtal om hur kroppen fungerar, hur samhällen funkar, våra normer fungerar och vilken påverkan detta har på oss i vardagen.Hemmingsson bokrekommendationer:Sagan om Ringen - J.R.R. TolkienAnimal Farm - George OrwellMio, min Mio - Astrid Lindgren Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är inte så konstigt att oroliga tider med inflation, krig och extremväder ger upphov till oro i kroppen. Därför tänkte jag att det kunde vara bra att reprisera ett avsnitt från 2021, när jag hade nöjet att träffa Anna Kåver som är psykolog, psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi.År 2020 var ett orons år. Vi oroade oss för att bli smittade, för att bli avskedade, för att inte kunna träffa andra och tusen andra saker. En del saker var det bra att oroa sig för förstås, andra… inte riktigt lika bra. I perioder är det lätt att bli överväldigad, vare sig det är pandemi eller inte. I slutet av året hittade jag en formulering om denna känsla som fastnat. “Oro kan vara både giftig och klok.” Det skriver Kåver i sin bok “Oro - att leva med tillvarons ovisshet”. I det här avsnittet ger hon perspektiv på vad oro och ångest egentligen är för något, ur ett psykologiskt, biologiskt, filosofiskt och samhälleligt perspektiv. Det är kunskap vi behöver för att förstå och hantera vårt förhållande till det för att kunna leva fullt ut. Vi talar bland annat om hur oron kan visa sig på olika sätt, och hur en behandling hos terapeuten ser ut, om varför vi doomscrollar för att försöka förstå världen, om komikern David Sundins frånvaro av ångest och den förvånande slutsatsen om att den här podden tränar förmågor som hjälper dig minska ångest!Bokrekommendationer:Hjärnan - Lars Olsson, Anna Josephson. (finns på bibliotek)Olyckliga i paradiset : varför mår vi dåligt när allt är så bra?- Christian Rück.  Makeovermani - Thomas Johansson (finns på bibliotek)Programledare: Per Grankvist. Producerare: Jens Back & Andrea von Essen. Klippning: Hanna Brandén. Mixning: Stray Dog Studios."Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka är argumenten för att vara religiös i vår rationella tid? Det spirituella verkar vid en snabb blick vara lös och oklar materia jämte vetenskapens konkreta fakta. Men trots att de religiösa institutionernas plats i samhället uppenbarligen försvagats de senaste decennierna så tycks det spirituella behovet hos befolkningen vara oförändrat. Den förre ärkebiskopen Antje Jackelén ägnade en stor del av sin akademiska karriär åt kopplingen mellan religion och vetenskap, tro och fakta. Hennes förmåga att resonera kring religionens roll i vår tid och det sätt hon gör det på har alltid imponerat på mig. Därför blev jag glad när hon under sin tid som ärkebiskop tackade ja till att medverka och bjöd mig till Uppsala.I vårt samtal talar vi om relationen mellan religion och vetenskap, om ateism och konsumism, Luthers idé om att det du fäster sin hjärta till är vad som är din Gud och konstaterar bland annat att svenskarna tycks vara sekulära i tanken men inte i sina handlingar. Jackeléns bokrekommendationerLiv 3.0 : att vara människa i den artificiella intelligensens tid - Max Tegmark. Det omätbaras renässans : En uppgörelse med pedanternas världsherravälde - Jonna Bornemark.  Sedd men osedd: om folkkyrkans paradoxala närvaro inför 2020-talet - antologi Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Programmet är en repris från 2019."Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En karta över hur olika hormoner styr olika funktioner i kroppen ser lika komplex ut som en karta över Londons tunnelbana. Alla människor är därför hormonella - det styr hur vi mår och hur vi känner oss. Intressant nog är forskningen fortfarande relativt mycket i sin linda, och några av de stora framstegen på området har gjorts så sent som under de senaste decennierna.Eller för att sätta det i perspektiv: när bantning och lightprodukter slog igenom på allvar på 1980-talet hade man väldigt lite kunskap om hur det egentligen funkade. Man pratade om kalorier och man pratade om att röra sig, men även om två personer åt samma sak och rörde sig på samma sätt verkade de få olika effekter på deras kroppar?Idag vet vi att hormoner är en del av förklaringen till det. Så för att förstå mer om det vände jag mig till Martina Johansson, författaren till Hormonbibeln - ja den heter så - och till flera andra böcker om förebyggande hälsa. Till vardags är hon doktorand på Linköpings Universitet, vid institutionen för hälsa, medicin och vård. Från början civilingenjör inom bioteknik från Chalmers Tekniska Högskola, där hon numera föreläser om kroppens hormonella system, och en välkänd röst i biohacking-kretsar i Sverige.I avsnittet pratar vi om vad vi egentligen vet om hormoner, om hur de påverkar oss och hur vår kost därmed går att koppla till hur vi mår. Johansson förklarar också inflammationsteorin, problemet med kolhydrater, östrogendominerad fettlagring och resistent stärkelse, bland mycket annat. Johnsson bokrekommendationer:The Art and Science of Low Carbohydrate Performance - Jeff Volek, Stephen PhinneyDeep nutrition - Catherine ShanahanMetabolic Autophagy: Practice Intermittent Fasting and Resistance Training to Build Muscle and Promote Longevity - Siim LandProgramledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Programmet är en repris från 2021."Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att något finns i begränsad upplaga är fint. Uppmärksamheten kring limited editions, från exklusiva drop som Supreme till H&Ms designsamarbeten eller saker som inte egentligen inte är så begränsade, som Omega och Swatchs hypade samarbete Moonswatch, säger något om hur självklart vi betraktar tillgången på allt möjligt nuförtiden.Mänsklighetens utveckling de senaste 500 åren är en berättelse om hur vi gått från knapphet till överflöd. Idag förutsätter vi att allt vi vill ha ska finnas tillgängligt för oss. Motsatsen är uppseendeväckande och exklusiv. Det har fått mig att intressera mig för knapphetens logik och hur vårt förhållande till brist och tillgång har påverkat vårt sätt att tänka genom århundraden. Det här är också något som upptagit Carl Wennerlinds uppmärksamhet under lång tid.Wennerlind är professor vid Columbia University i New York där han intresserat sig för europeisk historia med fokus på idéer och pengar, och särskilt hur vi resonerat kring pengar, samt förhållandet mellan ekonomi och naturen. Han har även skrivit en bok tillsammans med Fredrik Albritton Jonsson som handlar om just brist och synen på brist från kapitalismens början till vår tid, antropocenens tid. Den heter Scarcity - A History from the Origins of Capitalism to the Climate Crisis. Det här blev ett samtal om hur synen på brister och överflöd genom århundradena, hur filosofer påverkat ekonomer och hur gamla idéer aldrig dör utan verkar återkomma med jämna mellanrum.Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ibland glömmer jag var jag lagt något. Jag har förmodligen tänkt på något annat samtidigt, kanske också lyssnat på en podd och så har jag gjort något som varit så automatiserat att det inte lämnat ett enda spår. Det här är ett beteende som är långt ifrån att vara dement, men samtidigt kommer demens gradvis och det är så vanligt att Världshälsoorganisationen WHO kallat demens för en av framtidens stora folksjukdomar. På senare tid har jag också haft allt fler vänner som förlorat sina föräldrar till dimman. Och sorgen de känner över att inte längre känna igen sina föräldrar, eller över att föräldrarna inte längre vet vilka de är, har gjort att jag blivit nyfiken på denna lite svårgreppbara sjukdom.Ingen är väl bättre att vända sig till då än Hedvig Söderlund, insåg jag. Hon är professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet och har tidigare varit föreståndare för Uppsala Memory Lab vid Uppsala universitet. Hon har forskat på minnet och hur hjärnan fungerar i många år. Hon har även skrivit boken “När hjärnan sviker : om livet med demens.” Vårt samtal kom att handla om tidiga tecken på demens, hur man pratar med läkare för att utreda anhöriga och hur man kan nå fram till personer med demens när både minne och språk sviker dem.Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är det med hästtjejer egentligen? Jag har alltid sett det som en väldig merit att någon har erfarenhet från att tagit hand om en häst, och det är förklaringen till att så många av våra anställda på Vad Vi Vet har hästbakgrund. För mig har det handlat om att de visat att de kan ta hand om något, att de accepterat att de måste åka flera mil till ett stall tidiga lördagsmorgnar och bokstavligt talat göra skituppgifter som att mocka. I stallet har de behövt underordna sig vanor och strukturer men samtidigt övervinna en massa saker för att sitta på hästryggen och vara den som har kontroll.Att erfarenheten format de som varit i stall som tonåringar har jag märkt i många sammanhang, och flera av dem återvänder som vuxna och börjar rida igen. En som skrivit och funderat på detta är Moa Matthis. Hon är kulturskribent och lektor på Konstfack och var en av författarna till en essäsamling som kom ut kring sekelskiftet, med namnet “Över alla hinder”.Så vilka hinder krävs det att man överkommer? Och vad gör det med självuppfattningen och formandet av synen på sig själv och andra när man betraktar sig själv genom en stallspegel eller ett hästöga? Det pratade vi om.Matthis bokrekommendationer:Other Minds: The Octopus and the Evolution of Intelligent Life - Peter Godfrey-Smith Sounds Wild and Broken - David George HaskellProgramledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I hundratals år var tyskan det självklara andraspråket i Sverige. Fint folk kunde förstås också franska eftersom det förknippades med diplomati, kungligheter och kultur. Engelskan kom att bli kapitalismens språk, framför allt om man ville handla med Amerika. Efter andra världskriget blev engelskan dominerande, inte minst för att det var ett segrarspråk, men också på grund av den stora mängd amerikanska kultur som vi exponerats till efter kriget. Det här påverkar förstås också vår världsbild. Om man inte kan några andra språk så kan man inte heller ta in dem.Därför är det portugisiska inflytandet på världen okänt för många av oss, något jag märkt inte minst på min egen begränsade kunskap. Min svägerska kan portugisiska och har därför en vidare horisont än jag. Min kollega Rafaela har rötter i Brasilien och det innebär att hennes perspektiv inte är så eurocentriskt som mitt, vilket berikar hennes resonemang. Så hur ska man förstå de portugisiska influenserna i världen? År 2020 släppte Henrik Brandão Jönsson, Dagens Nyheters korrespondent i Latinamerika, boken Där solen aldrig går ned, i vilken han ger en rik och komplex bild av länder som formats av portugisiskt inflytande och hur det påverkat deras identiteter som nationer. Han är stationerad i Rio de Janeiro sedan drygt 20 år och vårt samtal kom att handla om vad som skiljde den portugisiska kolonialismen från exempelvis den brittiska, om den brasilianska slavhandeln som var så omfattande att den får den amerikanska slavhandeln att nästan bli ett avrundningsfel och om hur Brasiliens nyvunna självkänsla påverkar Portugal idag.Brandão Jönssons Bokrekommendationer:Conquerors - Roger Crowley The First Global Village - Martin PageEscravidão - Laurentino Gomes Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Du har säkert hört att man inte borde sitta så mycket, men varför? Och att man borde röra på sig mer, men vilka effekter kan man egetligen räkna med då? Kommer de bums eller tar det lång tid? Och är det lika bra för alla att röra på sig mer? Elin Ekblom Bak är lektor på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, med inriktning på folkhälsa och fysisk aktivitet, och hon har undersökt svenskarnas kondition och rörelsemönster.Jag bjöd in henne till studion för att prata om mitt och ditt sittande, om vilka negativa konsekvenser det får för vår kondition, om den hälsoklyfta som blir allt tydligare mellan olika grupper i samhället och de enskilt starkaste faktorerna för att ha en god hälsa och leva ett långt liv.Ekblom Baks rekommendationer:Momo eller kampen om tiden : en sagoroman  - Michael EndeHistorietidningarLars Keplers deckarserieProgramledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Amat Levin har under flera år intresserat sig för svart historia, och inte minst den svarta historien i Sverige. När vi på Vad Vi Vet lät svenska folket rösta på årets Allmänbildare 2023 var det han som fick överlägset flest röster. Och det är inte så konstigt. Hans bok “Svart historia” har hjälpt många att upptäcka en del av vår historia som vi glömt bort, men också att se världshistorien ur ett annat - icke-vitt perspektiv.Därför var det en självklarhet att bjuda in honom till Perspektiv! Vårt samtal spänner över många områden, från hur det svenska språket förändrats, hur den amerikanska svarta historien påverkar oss och vilket pris svarta afrikaner fick betala för svenska ambitionerna att bli en kolonial stormakt.Levins bokrekommendationer:Svarta Saint-Barthélemy : människoöden i en svensk koloni 1785-1847  - Fredrik ThomassonThe state of Africa -  Martin Meredith. Kung Leopolds vålnad : om girighet, terror och hjältemod i det koloniala Afrika - Adam HochschildEn storm kom från paradiset - Johannes AnyuruProgramledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns mycket man kan lära sig från nätet, men förändras även själva lärandet av internet och digitala verktyg? Eftersom Vad Vi Vets mål är att hjälpa dig att bli allmänbildad - med minimal ansträngning - har jag intresserat mig för både metoder för lärande och hur hjärnan fungerar.Det här är saker som Torkel Klingberg kan. Han är professor i kognitiv neurovetenskap, med särskild inriktning på utveckling och plasticitet, vid Karolinska Institutet. Han har också skrivit boken “Framtidens digitala lärande” som berör detta fält. I sin forskning har han bland annat intresserat sig för sambandet mellan hjärnans aktivitet och kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet och koncentration. Det blev ett intressant samtal om hur hjärnan lär sig nya saker, vad som ligger bakom att vi lär oss saker olika snabbt, hur andra faktorer kan påverka oss och hans överraskande perspektiv på hur skolan ska förhålla sig till digitala läromedel!Klingbergs bokrekommendationer:The Precipice  - Toby OrdThe Alignment Problem: Machine Learning and Human Values  - Brian Christian When We Cease to Understand the World  - Benjamín Labatut. Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios."Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I alla förhållanden intar man olika roller, medvetet eller omedvetet. Någon är den som alltid sköter alla räkningar, som har koll på att tekniken funkar i hemmet, som kommer ihåg att förbereda barnens matsäckar. Någon annan kanske alltid handlar maten, kommer ihåg att skicka tackkort och är den som servar gräsklipparmotorer.Sedan jag intervjuade Anna Laestadius Larsson om de första feministerna och därmed också de första antifeministerna har jag funderat på det här arvet som jag har, som man och som den jag är. Min far skötte alltid företaget, min mor skötte familjen. Hur mycket kan de ha präglat mig? Och hur vet man om man lever jämställt, egentligen?Den som kan svara på det är Maria Farm. Hon är psykolog och psykoterapeut och hon har skrivit en intressant bok om just jämställdhet i praktiken, kallad “Han är så bra på att ta egentid : Jämställdhet i praktiken”. Så vi började samtalet där, med att försöka förstå varför män är bättre än kvinnor på att ta egentid och vilket ansvar kvinnorna kan ha? Vilken är skillnaden mellan självkänsla och självmedkänsla? Och hur vet man om man duger?Farms bokrekommendationer:Ett eget rum - Virginia Woolf Genus - om det stabilas föränderliga former - Yvonne hirdman Att uppfinna världen : hur historiens största feltänk satte käppar i hjulet - Katrine Marcal Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det sägs att inget annat land har lika många innovationer som Sverige, sett till vår relativt begränsade folkmängd. Vi har hört talas om snilleföretagen där en ensamt snille uppfinner något fantastiskt som slår igenom över hela världen. Skiftnyckeln, klippfyren, telefonen. Men det finns förstås också många innovationer som inte kräver patent eller teknik, utan som i grund och botten är en affärsinnovation, som att Spotify kom på att man ju lika gärna kan hyra tillgång till musiken som att äga den.Att vi är stolta över våra innovationer är begripligt och i samband med det svenska ordförandeskapet i Europeiska Unionen har det producerats en bok som heter “Svenska innovationer som förändrat världen” i vilken författarna Henrik Berggren och Eva Krutmeijer berättar om 50 omvälvande innovationer.Jag bjöd in Eva Krutmeijer till studion för att prata om varför Sverige haft så många innovationer och höra henne berätta om några av sina favoriter, däribland några för mig okända kvinnor som står bakom väldigt välkända uppfinningar.Krutmeijers bokrekommendationer:Nobel : den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris  - Ingrid Carlberg Ingenjörerna - Gunnar WetterbergHetta - Ian McEwanProgramledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I omställningen till ett samhälle när vi inte längre släpper ut några växthusgaser måste vi byta ut många av de material vi känner till idag mot andra material. Och skogen tycks vara källan till de flesta sådana nya material. Fler hus ska byggas av trä. Plastförpackningar ska ersättas av papper. Bomull ska ersättas av träfibrer. Fossila bränslen av lut, en restprodukt från massaindustrin. Frågan är om skogen räcker, och hur vi bör vårda den för att maximera upptaget av växthusgaser? Om någon kan svara på det är det Stig-Olof Holm, Universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå Universitet. Jag mötte honom för att prata om skogens roll i klimatomställningen. Hur hållbar är den svenska skogen och vad tycker han att man borde göra för att sköta den på det optimalaste sättet för att nå klimatmålen?Holms rekommendationer:Skogslandet : en granskning - Lisa Röstlund Global Warming of 1.5 ºC - IPCCA Management Strategy for Multiple Ecosystem Services in Boreal Forests - Stig-Olof Holm, Allt jag lärt mig av träden - Suzanne SimardMats Hagners naturkulturmetodProgramledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den feministiska vågen förknippas med 1970-tal, rödstrumporna och deras krav på likabehandling. Men rösträttsrörelsens 1910-tal är också feminism, sprunget ur arbetarrörelsens krav på allas lika värde under 1800-talet. De första tankarna om kvinnliga rättigheter och det vi idag skulle kalla feminism - helt enkelt tanken på att kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som män - ja de uppstår faktiskt på på 1700-talet.Författaren Anna Laestadius Larsson har intresserat sig för de första feministerna. Efter sex historiska romaner har hon skrivit sin första populärvetenskapliga bok om tre pionjärer på 1700-talet, kallad Alla dessa djäfla qvinnor. Jag fick tag på henne i Portugal och vårt samtal kom att handla om bortglömd historia, upplysningsidéernas baksidor och pionjärer som givit kommande generationer kraft.Laestadius Larssons bokrekommendationer:Den nya kvinnostaden : pionjärer och glömda kvinnor under tvåtusen år - Nina BurtonHistoriens metoo-vrål : är jag inte människa - Ebba Witt-BrattströmTill försvar för kvinnans rättigheter - Mary Wollstonecraft Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inte nog med att talgoxen är en av Sveriges mest välkända och omtyckta småfåglar. Det är även en av världens mest utforskade fågelarter. Så här på vårkanten hör du den välkomna våren och jag passade därför på att träffa Anders Brodin, professor i evolutionär ekologi och expert på talgoxar och hur de lär sig saker. Han har även skrivit den mycket uppskattade boken "Smartast bland mesar".Som du kommer att få höra har den en fantastisk förmåga att lära sig själv nya saker genom observation och den är bra på självbehärskning. Och så ska vi få lära oss om talgoxåret och höra om vilken arg svensk författare som också var en fågelkännare av rang.Brodins rekommendationer:Blomstermålningar och djurstycken - August StrindbergBirds As Individuals - Len HowardGunnar Brusewitzs böcker, teckningar och målningarKonrad Lorenz populärvetenskapliga essäer om fåglarProgramledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv" är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För dig som följt Vad Vi Vet ett tag så vet du hur mycket vi pratar om allmänbildning och hur vårt mål är att göra det så lätt som möjligt för dig att lära dig nya saker hela livet.Frågan är förstås vad vi vet om livslångt lärande. Vid Luleå Tekniska Universitet arbetar en grupp med att utforska och kartlägga det. De har fått en massa pengar för att söka efter vilka pedagogiska grepp som litteraturen visar är det mest effektiva för att stimulera nyfikenhet, lusten att lära sig mer och fortsätta med det hela livet. Projektet leds av Jessica Körning-Ljungberg, professor i teknisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, och jag bjöd därför in henne för ett samtal om lärande. Det blev ett fritt och associativt samtal om vilken skillnad som attityden gör för inlärningen, varför tester ökar inlärningsförmågan och inte minst om varför hon började spela hockey för några år sedan, trots att hon är dålig på det.Jessicas Bokrekommendationer:Testbaserat lärande : att stärka inlärning och minne - Bert Jonsson & Lars NybergBrus : det osynliga felet som stör våra bedömningar - och vad du kan göra åt det - Daniel Kahneman, Cass R. Sunstein & Olivier Sibony.Programledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För en tid sedan fick min son besked från sin gymnasieskola om att de slutat med uppsatsskrivande. Orsaken är Chat GPT, tjänsten som använder artificiell intelligens för att svara på frågor och som man kan be om hjälp för att framställa olika sorters texter, exempelvis uppsatser i skolan.När tjänsten lanserades hösten 2022 blev den starten på en ny era och att sätta artificiell intelligens i perspektiv kändes som en självklarhet. Lika självklart var det att vända sig till Elin Häggberg för att prata om detta. Elin är kvinnan bakom Teknifik och har mer än ett decenniums erfarenhet av att förklara teknikkunskap och hur det påverkar oss. Det blev ett roligt samtal där Elin hade en oväntad förklaring av AI. Vi pratade även om vem som egentligen borde känna sig hotad av att AI tar deras jobb, om hur algoritmer fungerar - förklarat så att vem som helst kan förstå - och vad vi kan vänta oss framöver.Vi kom även in på att AI haft svårigheter att skilja mellan små hundar och blåbärsmuffins. Exempel på det kan du se här.Häggbergs bokrekommendationer:Liv 3.0 - Max Tegmark.Weapons of Math Destruction - Cathy O'Neil Osynliga kvinnor - hur brist på data bygger en värld för män - Caroline Criado PerezProgramledare: Per Grankvist. Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios."Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De senaste åren har främmande makter ökat sina aktiviteter i Sverige för att inhämta olika sorters önskvärd information. Det har inneburit mer arbete för Säkerhetspolisen. Men exakt vad det arbetet går ut på är sällan lätt att förstå.Det kan man ju förstås förstå, sekretess och allt, men likväl blir man nyfiken. Vad gör de egentligen? För att ta reda på det bjöd jag in presschef Karl Melin till studion.Det blev ett samtal om hoten mot Sverige, om skillnaden mellan säkerhetstjänst och underrättelsetjänst och hur deras analytiker arbetar för att ta reda på information. Och hur skapas egentligen en spion?Melins rekommendationer:Draken : när Kinas pengar och spioner kom till Sverige - Tobias Andersson ÅkerblomDrottninggatan - Åsa ErlanssonSpotify Dok: Säpos jakt på spionen från Borås - av Jill ErikssonProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När jag läste boken “Det stora lilla livet” så häpnade jag och det är ju alltid en god idé att kontakta folk som får en att häpna. Så jag bjöd in författaren Marcus Rosenlund som till vardags är journalist på Yle.Människan tenderar till att både tro och bete sig som om jorden tillhör henne. Rosenlund har en annan uppfattning. Han menar att detta är mikrobernas planet.Det blev ett samtal om livets historia som jag kan garantera kommer ge dig respekt för det du inte ser och samtidigt får dig att häpna över det storslagna i tillvarons riktigt små livsformer.Bland annat pratade vi om hur avgörande mikrober är för människans hälsa och vad det innebär att den livsbärande jorden ryms inom några tiotals centimeter under våra fötter. Och skojiga saker som cyanobakterier, daggmaskar och trögkrypare!Rosenlunds rekommendationer:Rågen. En spretig historia - Annika LutherMyrornas hemliga liv - Katja Bargum och Heikki HelenteräSurface Detail - Iain M. BanksProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fortsätter förra avsnittets genomgång av de stora klassiska kompositörerna med hjälp av Sofia Winiarski. Vi diskuterar Beethoven och den så kallade ödessymfonin? Är den kanske inte fullt så dramatisk som den ofta framförs? Romantiken avhandlas, och då inte minst Chipin, till synes obligatorisk på alla relaxing classical-music-spellistor. De många kopplingarna mellan klassisk musik och arkitektur är också något vi pratar med längs vägen, innan vi slutar genomgången med Stravinskis våroffer 1912. Vi har skapat en spellista på Spotify med all musik du hör i avsnittet. Klicka här för att lyssna.Winiarskis rekommendationer:The Mozart Daponte Operas  - Andrew SteptoeFör dig ska musiken bara vara ett smycke : Berättelsen om Fanny Mendelssohn - Ellinor SkagegårdToner och terror : musik och politik i Hitlers Europa - Anders CarlbergSerie: Orkestern (SVT Play)Film: Tár Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den klassiska musikens fält är enormt och att få någon ordentlig överblick är svårt. Sviter, symfonier och sonater går lätt in i varandra och vad var egentligen den viktiga skillnaden mellan Brahms och Bach?Det här kan Sofia Winiarski. Efter utbildningen på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm gjorde hon sin professionella debit som dirigent i maj 2022. Hon kan genrens musik och historia utan och innan och jag bjöd därför in henne till studion för att ge den efterlängtade överblicken.Resultatet är en genomgång i rasande fart, driven av Winiarskis kärlek till musiken och hennes berättarglädje.Bland annat talade vi om det verkligen är rimligt att någon skulle skriva en opera som 11-åring, om Bachs sexuella aptit och Haydns olyckliga äktenskap, om varför Mozart var en riktig show-off, om Johan Helmich Roman (känd från SVTs “Året med Kungafamiljen”) var något annat än en one-hit-wonder och massor med andra skojiga fakta som gör att du kommer minnas mycket av det hon berättar.Vi har skapat en spellista på Spotify med all musik du hör i avsnittet. Klicka här för att lyssna: vvv.se/spellista-klassiskProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tro, hopp och förväntningar kan ge effekter på beslut och uppfattningar av vår omvärld och de kan också påverka våra kroppsliga funktioner. Det gör att preparat som i medicinsk mening borde vara overksamma ändå kan ha en effekt. Frågan är bara hur?Karin Jensen är är en av världens främsta placeboforskare. Hon är verksam vid på Karolinska Institutet i Stockholm och har intresserat sig för smärta och placebo. Hon är nära knuten till Program in Placebo Studies vid Harvard Medical School i Boston (USA) och är sedan 2016 invald i styrelsen för internationell placeboforskning, tillsammans med ledamöter från många andra länder. Förra året gav hon ut boken “Hoppets anatomi” som är en fascinerande resa i detta låtsasland med mycket verkliga effekter.Vi bjöd in henne till studion för ett samtal som kom att handla om likheterna mellan trolleri och placebo, åt varför självbedrägeri kan fungera och om placebokirurgi - alltså när man skär i andra men inte utför något. Bland mycket annat.Jensens rekommendationer:Besök Hagströmerbiblioteket i StockholmGå och se en riktigt bra trollerikonstnär eller kolla in roliga illusionstrick på Youtube.Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi äter mer än någonsin men får i oss mindre än tidigare. Ja, ungefär så kan man beskriva svenskarnas matvanor nuförtiden. Samtidigt som vi debatterar hur många ägg man kan äta varje dag eller hur farligt potatis är för oss glömmer vi bort att prata om hur vår mat förändrats de senaste decennierna. Alltså inte bara i termer av fetthalter och sockerhalter, utan i hur det är mer adekvat att beskriva vår mat som konstruerad snarare än tillagad. Vad gör det med oss? Hur påverkas våra kroppar av denna moderna mat som är så långt ifrån naturens råvaror som den tycks kunna komma?Någon som jag hoppas kan hjälpa mig svara på den frågan är Ann Fernholm. Hon disputerade en gång i tiden i molekylär bioteknik vid Uppsala Universitet innan hon sadlade om och blev vetenskapsjournalist. Hon har skrivit mycket om hyperprocessad mat och förra året kom hon ut med boken “Fejkmaten: så blir vi vilseledda” som fick välförtjänt mycket uppmärksamhet. Så jag kontaktade henne för ett samtal om sönderslagen mat, jakten på stärkelse, lightprodukter och funktionell mat - vad är det egentligen? Och så bad jag henne summera alla världens mirakelkurer - vad har alla de folkgrupper som lever längst och mår bäst gemensamt i matväg?Bokrekommendationer:Dopamine Nation - Anna Lembke Tyst hav - Jakten på den sista matfisken - Isabella Lövin Den odödliga Henrietta Lacks - Rebecca Skloot Lidandets konung : historien om cancer - Siddhartha Mukherjee Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En gång i tiden var mörkret naturligt, något som accepterades utan vidare tanke. När solen gick ner genomgick dagen en metamorfos i tre steg och blev natt. Att gnälla på mörkret eller den mörka årstiden hade varit främmande och märkligt. Kanske hade det också tolkats som något självcentrerat eftersom mörkrets inträde inte är riktat mot någon enskild person - det är bara hur saker är.Idag blir det aldrig riktigt mörkt. I städerna jagar gatlyktor bort mörkret och fasadstrålkastare tycks skydda kända byggnader från nattens rov. Överallt har vi belysning. Gatubelysning, parkbelysning, fasadbelysning, trädgårdsbelysning och nattbelysning. Det här får oönskade konsekvenser på naturen, djuren och inte minst på oss människor. Det konstaterar Johan Eklöf, fladdermusforskare och författare till boken Mörkermanifestet som jag nyligen läste.Så jag bjöd in honom för att prata om vad ljuset gör med oss, varför vi behöver mörkret och hur övergången mellan dag och natt innehåller så många fler nyanser än vi anar. Visste du att det finns tre olika skymningar? Inte jag heller, men det och mycket mycket annat intressant talade vi om.Bokrekommendationer:Nattens historia : nordiskt mörker och ljus under tusen år - Gunnar Broberg.The End of Night: Searching for Natural Darkness in an Age of Artificial Light - Paul Bogard.Ut ur mörkret - Jan Garnet.Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är vårt hundrade avsnitt! Sedan starten för fyra år sedan har vi haft hundratusentals lyssningar och podden har hunnit bli en av Sveriges populäraste vetenskapspoddar. Jag är oerhört glad för alla uppmuntrande ord vi får från er som lyssnar, och tacksam för att ni gör mig sällskap i att utforska vitt skilda ämnen!Dagens avsnitt påminner om alla de andra, med en skillnad. Idag är det ni som ställer frågorna och jag som svarar. Ellen Hövel, som jobbar som engagerare här på Vad Vi Vet, har samlat in frågor från er och det blev utgångspunkten för det här samtalet. Ämnet är journalistik och källkritik och jag svarar bland annat på hur svenska medier står sig i jämförelse med utländska medier, de tre sätten man intervjuar folk på och om unga är sämre på källkritik än äldre.Bokrekommendationer:Att lära sig själv att leva- Joan Didion. Stop reading the news - Rolf Dobeli The view from somewhere - Lewis Raven Wallace. Utfrågare: Ellen Hövel. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mitt i Stockholm finns Klarakvarteren, en stadsdel som omvandlats gång på gång under de senaste tvåhundra åren. Målet har alltid varit detsamma  - men gestaltningen har varierat. De senaste åren har ännu en stor omdaning skett och för att förstå den måste man förstå historien.  Vi gästas därför av Martin Rörby, arkitekturhistoriker vars hjärta klappar lite extra för Stockholmshistoria och då särskilt kvarteren i det vi idag betecknar som Klara. Nyligen utkom han med en bok som heter  “Nya klara”med undertiteln Sveriges modernaste stadsdel.Lyssna på när han berättar om visionerna som formade kvarteren runt dagens Sergels Torg, om tankarna bakom de senaste tillskotten i kvarteren och hur mycket som visat sig beständigt.RekommendationerNya Stockholm - Clas LundinHötorgscity förr och nu - Lennart af Petersens, Sigurd Tullberg Klarakvarteren : från baksida till framsida - Mats Hederos, Pontus DahlmanProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Föremålen i ett arkiv kan tyckas döda, men arkiven som sådana är levande materia. Vilka föremål som införlivas i en samling, vilken betydelse vi tillskriver dem och hur vi ser på arkiven spelar alla en roll i hur vi ser på vår gemensamma historia. Det här förklarar Emma Hagström Molin vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet. Hennes specialitet är arkivens historia, bibliotekens historia och deras hur objekten sorterats, katalogiserats och reviderats. För några år sedan skrev hon en intressant avhandling om krigsbytets biografi där hon undersökte byten i Riksarkivet, Uppsala universitetsbibliotek och Skokloster slott under 1600-talet.Lyssna till ett samtal om arkiv i allmänhet. Om hur vad som började som privata samlingar blev till allmän angelägenheter, om krigsbytenas betydelse för de museeum vi har idag och om hur arkiv blev centrala när man skapa nationella identiter under 1800-talet. Dessutom pratade vi om saker som finns i muséer borde lämnas tillbaka? Borde Storbritannien återlämna statyerna man tog på Akropolis eller bronsplaketterna man snodde i Benin, eller ska de förbli i London som ett vittnesmål över kolonial kleptomani?Rekommendationer:Ett besök på Skoklosters slottDokumentär: Återlämna? Afrikas jakt på sina stulna mästerverk (SVT Play)Dust - Carolyn Steedman. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är inte ensamma om att plocka svamp. Ekorrar, vildsvin och klövvilt äter gärna svamp när de behöver. Det som sticker upp ur marken är blott fruktkropparna till ett underjordiskt nätverk som är mer komplicerat och komplext än vi anar. Faktum är att svamparna varken är växter eller djur utan ett helt eget universum. Det förklarar Anders Dahlberg, professor i mykologi och svampforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet. I över 40 år har han ägnat sig åt svamp och är idag en av den internationella naturvårdsunionens svampspecialister. 2021 kom han ut med boken “Svamparnas förunderliga liv” tillsammans med Anna Froster. Bokrekommendationer:- Ett sammanvävt liv – hur svamparna förenar vår värld, förändrar våra sinnen och formar vår framtid - Merlin Sheldrake. - Jord - funderingar kring grunden för vår tillvaro - Håkan Wallander (slutsåld men kan lånas på bibliotek) - The Allure of Fungi - Alison Pouliot. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När började vi behandla inredning som mode? Som något som ska bytas ut, uppdateras och förändras med säsongerna? Vem har ens råd med det? Och vilka effekter får det på vår planet?För att prata hållbar inredning vände jag mig till Emma Olbers, hon formger både möbler och sjukhus, och allt möjligt där emellan. Hon är också en av Sveriges mest prisbelönta designers på senare år, och hyllad av den samlade inredningspressen.Det blev ett samtal om yta och djup, om problemlösning och hantverksskicklighet och lite om hur du borde inreda ditt hem just nu för på ett tidlöst, hållbart sätt.Bokrekommendationer:Jorden : vår planets historia och framtid - Johan Rockström, Owen Gaffney. A frame for life - llse Crawford. Solution - Anders Lendager, Esben Pedersen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I boken “Bättre med åren” skriver Katarina Steding-Ehrenborg om hur man lever längre och bättre, för livet handlar ju inte om att överleva, utan om att leva. När vi säger att vi vill få fler år i livet menar vi snarare att vi vill få mer liv i åren.Steding-Ehrenborg är lektor i hälsovetenskap och docent i experimentell klinisk fysiologi vid Lunds universitet. När hon gästade podden för att prata om hur man blir lycklig som äldre blev det ett samtal om vad man kan göra för att åldrandet ska gå långsammare, om 80-åringar som gör parkour (och varför), samt om vikten av att ha nära relationer och känna sig behövd.Bokrekommendationer:En ny jord: ditt intre syfte - Eckhart Tolle. Hudbibeln: förstå ditt syfte - Johanna Gillbro. Åldrandets gåta - vetenskapen som förlänger ditt liv - Henrik Ennart. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I över hundra år har vi vetat att minnet till sin natur är formbart, nyckfullt och lätt att påverka. Ändå tar man ingen hänsyn till det i rättegångar utan behandlar det som om det vore lika mycket värt som teknisk bevisning, trots att det inte på långa vägar behandlas lika varsamt som DNA-bevis eller fingeravtryck.Veckans gäst är expert på minnets roll i rättsprocesser. Hon heter Julia Korkman och är legitimerad psykolog och docent i rättspsykologi Hon är också författare boken “Minnets makt” där hon beskriver ett stort antal rättsfall, från 1600-talets häxprocesser till kända fall från senare tid, som mordet på Olof Palme och terrordådet på Drottninggatan. I podden kan du höra henne prata om hur mycket vi egentligen minns, varför vi glömmer saker så fort och hur vittnesmålen i rättegångarna borde fungera.Bokrekommendationer:Sinun, Margot - Meri Valkama. On the Witness Stand: Essays on Psychology and Crime - Hugo Munsterberg. Handbok i rättpsykologi - Pär Anders Granhag, Leif Strömwall, Karl Ask, Sara Landström. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För hundra år sedan var de flesta svenskar födda och uppvuxna i Sverige. I den mån det fanns utlänningar kom de flesta från Danmark, från Norge eller Finland. Sverige var inte ett invandrarland, man var ett utvandrarland.I vårt land fanns därför inte heller någon religiös mångfald att tala om. När Ebrahim Umerkajeff bosatte sig Sverige under 1800-talets första år var han landets första muslim och två decennier senare var de kanske bara ett dussin.Så hur blev Sverige ett invandringsland?Simon Sorgenfrei är religionsvetare och verksam vid Södertörns högskola där han är förestånade för institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet. Han har skrivit boken “De kommer vara annorlunda svenskar” som handlar om Sveriges första muslimer.Vårt samtal kom att handla om dem, och om den gradvisa förändring som sakta skedde i samhället under 1900-talet, hur Sverige organiserade sig för att öka invandringen under rekordåren och senare, hur man lite yrvaket ställde sig frågan om hur man skulle förhålla sig till alla de som kom.Bokrekommendationer:Stockholms stad-serien - Per Anders Fogelström. Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället (avhandling) - Karin Borevi. Tusen år av invandring - en historia - Ingvar Svanberg, Mattias Tyden. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Öppna Facebook eller Twitter eller TikTok och hitta ett förslag från miljörörelsen; Miljöpartiet, Naturskyddsföreningen, Grön Ungdom. Kolla sedan i kommentarsfältet och du kommer hitta en förbluffande mängd hålfulla, elaka och rent hatiska kommentarer. För att förstå bakgrunden till den här hatströmmen bjöd vi in Martin Hultman, docent i vetenskaps- teknik- och miljöstudier vid Chalmers i Göteborg. Han har bland annat studerat vad som driver klimatförnekare, om klassisk manlighet kan förenas med hållbarhet och vad det egentligen provocerar så mycket.Bokrekommendationer:Hatet: en bok om antifeminism - Maria Sveland. Skogslandet: en granskning - Lisa Röstlund. Granskogsfolk - hur naturen blev svenskarnas religion - David Thurfjell. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I år är det femtio år Peps Persson introducerade reggae på den skånska och därmed svenska musikscenen. Skåningar i olika och skiftande konstellationer tycks fortfarande dominera musikgenren och en av de tongivande är Carl-Martin Vikingsson som bland mycket annat grundat både Svenska Akademin och Stures Dansorkester.Eftersom jag nyligen upptäckt genren bjöd jag in Vikingsson att hjälpa mig få perspektiv på historien och samtiden, de politiska dimensionerna, vad det är som är så lockande med musik i baktakt och som gör att både vi i publiken och han blir på gott danshumör. Albumrekommendationer:- Hög standard (1975) - Peps blodsband- Fläcken som aldrig går bort (2011) - Kapten Röd- Klarspråk (2019) - AylaProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges rykte som föregångare i miljö- och klimatfrågor har följt oss i flera decennier. Men det bygger delvis på vårt sätt att räkna där vi endast inkluderar produktionsrelaterade utsläpp men inte konsumtionsbaserade utsläpp. Johan Kuylenstierna vet det här. Han har varit ordförande i klimatpolitiska rådet vars uppgift är att utvärdera den svenska klimatpolitiken. I avsnittet hör du honom prata om de många olika klimatmål Sverige har, om hur klimatpolitiken styrs och utvärderas, samt vad som krävs för att vi ska kunna ställa om snabbare.Bokrekommendationer:Klimatologi Meteorologi - Jörgen Bogren, Göran Loman, Torbjörn GustavssonSvälten - hungeåren som formade Sverige - FörfattareVärlden som väntar - vårt liv i klimatförändringarnas Sverige - Peter AlestigProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När media uppmärksammar vården är det ofta för att den inte funkar. Vårdköer och inställda operationer, lidande och kaos, bristande bemanning och bristande kunskaper hos de som jobbar där. Och allra värst verkar det vara i Stockholm, där problemen på regionens förlossningar är ett problem lika återkommande som en vinterkräksjuka. Så hur illa är det?Birger Forsberg är han forskare i internationell hälsa vid Institutionen för global folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Han har också många års erfarenhet av planering och utvärdering av svensk hälso- och sjukvård, både som överläkare, som chef för enheten för hälsoutveckling och de senaste fyra åren har han varit utredare i Region Stockholms långtidsutredning benämnd "Hälso- och sjukvården 2040" vars syfte just är att ställa en diagnos på sjukvården i Stockholmsregionen.Det blev ett intressant samtal om skillnaderna inom svensk sjukvård, faktorerna som påverkar vårdkvaliteten, och hur väl den står sig i internationell jämförelse.Bokrekommendationer:Myten om Sisyfos - Albert CamusPesten - Albert CamusHur jag lärde mig förstå världen - Hans RoslingProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför baseras inte fler politiska förslag på vetenskap? Eller är det kanske inte ens politikens roll? Någon som har mer än 50 års erfarenhet på detta område är Lars Calmfors, professor emeritus i ekonomi vid Stockholms Universitet, och en entusiastisk tillskyndare av idéer om politik på vetenskaplig grund. Han har deltagit aktivt i samhällsdebatten under flera decennier, på ett sätt som jag tycker är föredömeligt och ibland med ett beundansvärt tålamod. Detta har han även summerat i den läsvärda boken “Mellan forskning och politik: 50 år av samhällsdebatt”Vårt samtal om samspelet mellan dessa båda fält avhandlade allt från EMU-utredningar till coronapandemins ekonomiska effekter. Vi pratade om att undvika att bli inkallad som ett alibi i statliga forskningsutredningar, om varför han inte tycker att man ska prata utforskande med politiska tjänstemän och nyttan av att delta i samhällsdebatten som forskare.Bokrekommendationer:Svensk ekonomisk politik : då, nu och i framtiden (bidrag i antologi) - Assar Lindbeck. The life of Knut Wicksell - Torsten Gårdlund. Ekonomi är att välja - Assar Lindbeck. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Redan i slutet av juli är rågen mogen, som ett av de första sädesslagen. Det beror på att fröna petas ner i jorden redan på hösten och därmed redan ligger i startblocken när solen smält snön och därmed är färdig före många andra. Det här är förstås en beskrivning av hur det ser ut i norra Sverige, där förekomsten av fält med det kavata sädesslaget är frekvent, eftersom det kontinentala vetet inte trivs i låga temperaturer. Men det är framförallt en beskrivning av Finland. Finnarna älskar sin råg, och rågen tycks också älska Finland. För att förstå vilken betydelse som rågen haft genom historien hörde jag av mig till Annika Luther, biolog och författare till den underbara boken “Rågen - en spretig historia”.Det blev ett samtal fullt av nya insikter, från rågens historia som turkiskt ogräs till överälskad (vilket orsakade hungerkatastrof), till vilken roll rågen spelat under ljumma sommarkvällar med samlag i luften - och varför den inte längre har samma betydelse.Bokrekommendationer:Hårda tider - berättelser från Finlands sista nödår - Karl August Tavaststjerna (kan finnas på antikvariat)Five Continents - Nikolaĭ Ivanovich Vavilov. Den stora fröstölden : svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade - Jens Nordqvist. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nationalismen och patriotismen är på frammarsch. Det tycks som om allt fler talar om att äta svenskt, hemestra och värna svenska värderingar och gränsen mellan fosterlandskärlek och utlänningsförakt är inte alltid tydlig. Kristdemokraterna talar om ett svenskt “hjärtland”, Socialdemokraterna talar om hur bra Sverige är och Sverigedemokraterna talar om att vara stolta över vår kultur och våra traditioner. För att sätta nationalismen i perspektiv bjöd jag in David Baas, prisbelönt reporter på Expressen där han följt den nationella rörelsen i Sverige sedan många år. Dess framväxt har han sammanfattat i boken”Segra eller dö”. Det blev ett samtal om nationalismens nollpunkter, rötterna i det gamla Sverige och varför inte Socialdemokraterna, som ändå byggde folkhemmet, ville dra nytta av den nationalistiska vågen på 80- och 90-talet och hur först Ny Demokrati och sedan Sverigedemokraterna, likväl lyckades med det.Bokrekommendationer:Den förställda gemenskapen - Benedict Anderson Ett försök att väcka debatt - Leif Zelion Extremhögern - Stieg LarssonProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ovanligt väder blir allt vanligare, från stora skyfall till långvarig torka med sinande brunnar etc. Men frågan är hur mycket vanligare det är? Om det vanliga vädret blir mer extremt, hur mycket mer extremt måste då det mer extrema vädret bli? Och vad kan vi förvänta oss i framtiden.Gäst i veckans “Perspektiv” är Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI i Norrköping. Han arbetar med kunskapen om vad som styr klimatet, hur det varierar och hur det kan simuleras med avancerade klimatmodeller.De blev ett samtal om tidsserier och växthusgaser, om varför råden till gamla måste klimatanpassas och hur vi nu börjar se att försäkringsbolagen vägrar försäkra vissa skador. Och så frågade jag honom hur han ser på sannolikheten att vi håller oss inom 1,5 grader och därmed klarar Parisavtalet, samt om klimatet kommer bli “normalt igen” inom vår livstid?Bokrekommendationer:Monitor - En varmare värld - Claes Bernes . IPCC:s sjätte utvärderingsrapport (AR6) och de tre huvudrapporterna. 1. Den vetenskapliga grunden. 2. Att begränsa klimatförändringarna. 3. Effekter-anpassning och sårbarhet.Sammanfattning för beslutsfattare + gemensam rapport från IPCC/IPBES + KVAs  Vetenskapen säger: om klimatetVår tid är nu – 10 hoppfulla perspektiv på klimatkrisen - Svante Axelsson  Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det råder idag nära nog politisk enighet om att vi behöver strängare straff för några av de brott som plågar samhället. Samtidigt är forskningsvärden eniga om att stränga straff inte har förhindrar återfall. Linda Gröning är professor i straffrätt vid Bergens Universitet och specialiserad på just straffsatser. I avsnittet talar vi om hur straff står proportionalitet till brottet samtidigt som det måste ses i relation till andra brott, om varför du aldrig ska räkna med att få tillbaka en stulen cykel och hur kraven på hårdare straff i själva verket kan vara ett sätt att försöka styra hur polisen prioriterar.Bokrekommendationer:Forbrytelser, skyld, straff - Ferdinand von Schirach Psychiatric Power - Michel Foucault. Overcriminalization - Douglas Husak.Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenskarnas semestertraditioner har vuxit fram de senaste 100 åren. Jenny Björkman är docent i historia med semester som specialitet (andras, inte sin egen). Vi pratade om när solbränna gick från att vara fult till att bli fint och kanske lite fult igen, om varför semester off-season alltid är lite finare och hur samhällets olika sociala skikt semestrar - nu och förr.Bokrekommendationer:Vi romantiska resenärer - Carina Burman. Min vän Percy, Buffalo Bill och jag - Ulf StarkUnderbara kvinnor vid vatten - Monika Fagerholm. Semestersabotören (film) - Jacques Tati (1953)Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. Foto: Stefan Tell. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mer än hälften känner stor oro för att desinformation kommer användas för att påverka valutgången hösten 2022. Samtidigt är Unga väljare är mindre oroade för nätpåverkan från utländska stater eller myndigheter i syfte att påverka valet. Närmare 6 av 10 anser dessutom att sociala medieplattformar borde få ta bort politiska inlägg som de bedömer innehåller desinformation.Så vad är egentligen desinformation? Och hur skiljer det sig från misinformation, propaganda eller vanlig reklam? Jonathan Lundberg har svaret, eller svaren, kanske man ska säga eftersom vi pratar om ett område där många av de populära begreppen saknar någon tydlig grund. Han har skrivit två genomarbetade och uppmärksammade böcker. 2019 kom hans debut Sverigevänner där han undersökt hur Sverigedemokraternas sympatisörer organiserade sig på nätet inför valet 2018, och 2021 vidgade han sitt perspektiv och anlade ett brett perspektiv på hur falsk information sprids idag, och hur det spritts genom historien, i boken från Världskrig till nätkrig. Till vardag är han journalist och har bland annat skrivit en utmärkt förklaring på Vad Vi Vet om hur man kollar äktheten hos bilder och videos. Och detta sökande efter att förstå vad som är falskt och vad som är sant går som en röd tråd i det han gjort, och denna drivkraft hör du också i samtalet, där vi också diskuterar i vilken utsträcknning vi journalister bidra till desinformationsspridning, både som individer och som kollektiv, när vi fokucerar för mycket på identiteten som sanningssökare och för lite på hantverket och faktiskt söker sanningen.Hans böckerSverigevänner : ett reportage om det svenska nätkriget - Jonathan LundbergFrån världskrig till nätkrig : hundra år som formade internet - Jonathan LundbergBokrekommendationer:The Nervous Liberals - Brett Gary Fayke Newes - Jillian C. York. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 23/6 är det premiär för vår nya podd “Vad Vi Vet Idag”, för dig som vill ha koll på fakta i aktuella ämnen och lära dig något nytt i varje avsnitt. Tre gånger i veckan, fem minuter åt gången. Sök på “Vad Vi Vet idag” i din poddapp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryska federationens invasion av Ukraina föregicks av en lång rad händelser som signalerade att landet förberedde sig för att försöka erövra territorium som man anser sig ha historiskt rätt till. Det är förstås lätt att vara efterklok nu, men även efter krigsutbrottet tycker jag att många analyser av Rysslands agerande vittnar om att vi på många sätt saknar en grundläggande förståelse för den ryska logiken, hur man tänker och i vilket ljus man betraktar sig själv och omvärlden.Veronika Bard tillhör inte den skaran. Som Sveriges ambassadör i Moskva under åren 2012-2015 har hon en nykter syn på den ryska björnen och dess självbild. I avsnittet pratar vi om vilken ideologi som präglar makten, om varför den ryska revolutionen aldrig var någon revolution i västeuropeisk mening och vilka konsekvenser det fått och varför Michail Gorbatjov faktiskt inte var den reformator som Europa ville se honom som. Och förstås: hur det är att träffa Vladimir Putin.Bokrekommendationer:Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin - Martin Kragh. Mannen utan ansikte - Masha Gessen. Putin's Kleptocracy: Who Owns Russia? - Karen Dawisha. Ryssland och Europa - Per-Arne BodinProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns en lång rad myter som omger författarskap, från den nästan gudomliga inspirationens betydelse till att bilden av författaren som skriver sin stora roman i långa ostörda sjok av tid vid ett vindsfönster. Så går det förstås aldrig till i verkligheten och för att ta reda på vad vi egentligen vet om författandets vedermödor vände jag mig till min kollega Peppe Öhman. Hon har nämligen skrivit sex böcker, varav flera blivit rejält hyllade. Det gäller också den senaste som heter “En gång om året ” som jag tyckte mycket om.Jag frågade henne om hennes erfarenhet av att att skriva en roman, vilka fallgripar, hinder och irrfärder hon råkat ut för på resan från den första bokstaven i det tomma dokumentet till att boken vilar i hennes hand? Hennes svar ger perspektiv för den som när en dröm att en dag se sitt eget namn på en bok och ger samtidigt en inblick i arbetet bakom de böcker du uppskattar.En gång om året - Peppe ÖhmanBokrekommendationer:Den långa flykten - Richard Adams Sammetsdiktaturen : motstånd och medlöpare i dagens Ryssland - Anna-Lena Laurén Ett ärligt liv - Joakim ZanderAmericanah - Chimamanda Ngozi AdichieProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Jag hatar dina åsikter men är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem.” Citatet brukar tillskrivas Voltaire och är en vanlig paroll bland yttrandefrihetens försvarare. Ändå är det få som är beredda att försvara alla yttranden i alla sammanhang. Särskilt tvekar vi när människors fysiska säkerhet står på spel. Polisen har både fått kritik för att de gett demonstrationstillstånd och för att de andra gånger nekat tillstånd.Frågan är om man verkligen ska man få demonstrera på allmän plats om det enda syftet verkar vara att smäda en annan folkgrupp, eller försöka provocera dem till våld? Svaret är ja, i alla fall i teorin. Men i praktiken är det många som tycker annorlunda. Borde yttrandefriheten ändå förses med vissa förbehåll? Borde koranbränningar snarare ses som hets mot folkgrupp och därmed kunna fällas, eller leder det oss till ett sluttande plan där andra yttranden och yttringar också skulle kunna förbjudas i framtiden?Gäst i veckans avsnitt är Nadim Ghazale. Han är kommunpolis i Borås där han bland annat jobbar med förebyggande arbete och har arbetat inför och under flera uppmärksammade demonstrationer. Han skriver också regelbundet krönikor i Borås Tidning och har i olika sammanhang reflekterat över kriminalitetens orsaker och gränser.Bokrekommendationer:Från världskrig till nätkrig : hundra år som formade internet - Jonathan LundbergFascismens metoder. Att skilja ”dom” från ”oss” - Jason Stanley Demokrati : en liten bok om en stor sak - Sofia NäsströmJag vill också tipsa om Nadim Ghazales egen bok:Min väg från flykting till hela Sveriges polis - Nadim GhazaleProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning och mixning av Straydog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler för att lära dig något nytt varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att säga att YouTube är en radikaliseringsmaskin är en slutsats ungefär lika banal som att säga att internet är trasigt - vilket också görs. Nog ger dig algoritmerna mer och mer extrema varianter av vad du klickar på, men det är fortfarande du som klickar. De artiklar och böcker som hävdar något annat använder sig av anekdotisk bevisning eller drar lite väl långt gångna slutsatser på lite väl skakig grund.Däremot är YouTube intressant ur ett annat politiskt perspektiv, som ett ställe där unga kan forma sitt ideologiska medvetande och där långa politiska videos från högern och vänstern bara är ett klick ifrån varandra. Henrik Jönsson är en både högprofilerad och högerprofilerad politisk YouTuber som släpper nya videokrönikor om svensk politik varje vecka. Man kan tycka vad man vill om Jönssons åsikter, men han förstår mekanismerna och vad som driver de politiskt aktiva på plattformen, och är därför rätt person att sätta dem i perspektiv. Detta gör han i avsnitt 78 av vår förklarande podd “Perspektiv”. I avsnittet talar Jönsson även om vikten av optimering av thumbnails för att få fler klick, hur man förhåller sig till sin egen digitala persona och varför PewDiePie är YouTubes egen Peter Pan, pojken som växte upp men aldrig mognade. Bland annat.Referenser och rekommendationerThe Righteous Mind - Jonathan Haidt Intressanta politiska YouTube-kanalerJoe RoganDavid DobrikFrancesca Florentini / Newsbroke Natalie Wynn / ContrapointsCenk Uygur & Ana Kasparian / The Young turksCasey NiestatHenrik JönssonAvsnittet är en repris från september 2019. Producent: Gabriella Lahti och Per Grankvist. #perspektivpodden "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Du hittar oss finns på vadvivet.se, på Instagram och Facebook där vi förklarar aktuella ämnen och händelser varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilken sorts soffgrupp är mest jag? Jag vet inte. Men jag är inte ensam i min strävan efter att vilja sluta konsumera, och allt fler letar efter en soffa som håller under lång tid, som kan förändras efter våra skiftande behov och i takt med att min stil utvecklas. Men svaret kanske inte är att sluta köpa, utan att se till att det vi köper går runt, att böja den raka livslinjen som gör att nya saker tillverkas av nya material och sedan slängs och förvandla linjen till en cirkel där allt går runt, runt, runt.För några år sedan började Ikea att fundera i de här banorna och beslutade sig för att bli helt cirkulära. Så när jag bestämde mig för att göra ett avsnitt om cirkularitet och cirkulär ekonomi visste jag vem jag skulle ringa. Jonas Carlehed är hållbarhetschef på Ikea i Sverige med en fantastisk förmåga att förklara komplicerade saker på ett vardagligt sätt, vilket du kommer att få höra i det här avsnittet. Avsnittet är en repris från oktober 2019. Producent: Gabriella Lahti och Per Grankvist. #perspektivpodden "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Du hittar oss finns på vadvivet.se, på Instagram och Facebook där vi förklarar aktuella ämnen och händelser varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Algblomningar, bottendöd, utfiske är ord som vi ofta använder när vi talar om Östersjön. Men innanhavet har varken inte förgiftat sig själv eller övergött sig själv. Det är ditt och mitt fel. Samtidigt är Östersjön en märklig hybrid av hav och sjö, salt och sött med sin egen logik och bottendöd är inget nytt fenomen utan har anor långt bakåt i historien. Och runt detta innanhav finns dessutom många länder som direkt eller indirekt påverkar dess hälsa. Den perfekta personen att ge perspektiv på Östersjön är Elinor Andrén. Hon är docent i naturgeografi vid Södertörns Högskola där hon forskar på klimat- och miljöförändringar i Östersjön.Avsnittet är en repris från juli 2019. Producent: Gabriella Lahti och Per Grankvist. #perspektivpodden "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Du hittar oss finns på vadvivet.se, på Instagram och Facebook där vi förklarar aktuella ämnen och händelser varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad du och jag tagit på oss för plagg idag har väldigt lite att göra med vad som är praktiskt eller inte. Vårt förhållande till kläderna vi bär är en funktion av sociala normer och mönster i varje tidsålder, en kombination av vilka kroppsdelar som anses värda att synas och vad som bör skylas och vilka delar av vi vill själva vill dölja eller lyfta fram. I Sverige har modet en oförtjänt ytlig status, men i exempelvis Frankrike förstår man att betrakta mode som ett signalspråk som speglar samhället. Inom modevetenskapen är det detta man studerar, samhället sett genom modet, och jag träffade därför Philip Warkander, lektor inom detta ämne vid Lunds Universitet, för att förstå sammanhangen. Bokrekommendationer:Bohemians - the Glamourous Outcasts - Elisabeth WilsonFashion at the Edge: Spectacle, Modernity, and Deathliness - Caroline Evans  Sireners Sång - Nina Björk Avsnittet är en repris från november 2019. Producent: Gabriella Lahti och Per Grankvist. #perspektivpodden "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Du hittar oss finns på vadvivet.se, på Instagram och Facebook där vi förklarar aktuella ämnen och händelser varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Offren i deckare är oproportionerligt ofta kvinnor och de har ofta förbluffande lite kläder på sig. Detta frossande i den nakna kvinnokroppen är alltså ett medvetet beslut från verkets upphovsmän, och kanske speglar det också hur vi ser på kvinnliga offer i allmänhet. Kvinnor som blir utsatta för sexuella trakasserier sägs ofta ha sig själva att skylla, kvinnor som blir utsatta för våldtäkt får såväl sin klädstil som sina sexuella vanor ifrågasatta, och kvinnor som anmäler beskylls inte sällan för att vilja “sätta dit” mannen. Författaren och journalisten Katarina Wennstam har engagerat sig för kvinnors rätt till upprättelse och för deras möjlighet att bli behandlade och betraktade som manliga offer. I det här avsnittet ger hon bland annat perspektiv på bilden av det kvinnliga offret i olika delar av samhället, av vad som krävs för att rättssystemet ska fungera som det var tänkt, rätten till sin egen sexualitet, om den nyvaknade pappafeminismens incestuösa drag och hur den amerikanska idén att män ska skydda sina döttrar också är ett exempel på hederskultur vi sällan reflekterar över.Bokrekommendationer:Den sista flickan : berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten - Nadia Murad. Our guys - Bernard LefkowitzLisa och Lilly : en sann kärlekshistoria - Mian LodalenProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Du hittar oss finns på vadvivet.se, på Instagram och Facebook där vi förklarar aktuella ämnen och händelser varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla älskar opera - de vet bara inte om det än! Med den bjussiga attityden ger Malmöoperans chefsregissör Elisabeth Linton mig perspektiv på opera ur alla tänkbara vinklar. Vi går igenom skillnaderna mellan opera, operett och musikal, diskuterar vad arior respektive recitativ har för funktion, pratar om varför operasångare är konstens elitgymnaster och punkterar hål på myten om opera som elitistiskt. Och så pratar vi om en lång rad andra saker som kommer göra att du förstår mycket mer nästa gång du besöker ett operahus.Några operarekommendationerTosca - Giacomo PucciniJenůfa - Leoš JanáčekPeter Grimes - Montagu SlaterSe slutscenen ur Gudfadern III, tonsatt med intermezzot ur Cavalleria Rusticana (Pietro Mascagni) som jag talar om i introt.-----Avsnittet är en repris från oktober 2019. Producent: Gabriella Lahti och Per Grankvist. #perspektivpodden "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Du hittar oss finns på vadvivet.se, på Instagram och Facebook där vi förklarar aktuella ämnen och händelser varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag läste om en undersökning som konstaterade att vi rör våra telefoner hundra gånger per dag. Det är oftare än vi rör vid varandra. Ja, inte ens vår partner får så mycket beröring. Och för en del människor kan det gå flera dygn innan de får möjlighet röra vid någon annan person. Det finns bara en dryg handfull forskare i världen som intresserar sig för beröring, hur det funkar, vilka synapser som är inblandade och vilka effekter det får på vårt välmående. En av dessa är hjärnforskaren Helena Backlund Wasling vid Sahlgrenska akademin som skrivit den mycket intressanta boken Närmare (Mondial förlag).Vårt förhållande till fysisk beröring är något jag funderat mycket på. Det handlar ju i grund och botten om hur man förhåller sig till andras kroppar, något som varierar utifrån kontext och kultur. I avsnittet pratade jag med Backlund Wasling om kopplingen mellan beröring och förbättrade sociala relationer, om vad som är ett lagom avstånd till en annan människa och varför vi borde öva oss i att lägga handen på en främlings överarm. -----Avsnittet är en repris från juli 2019. Producent: Gabriella Lahti och Per Grankvist. "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Vi finns på vadvivet.se och i dina sociala kanaler där vi ger dig nya förklaringar varje dag. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns en grupp som inte litar på andra, som inte har tilltro till samhället eller tycker sig kunna förlita sig på andra medborgare. De kallas låg-litare och de är en källa för oro för statsvetare.Historiskt sett har vi svenskar känt ett högt förtroende för institutioner och funktioner, däribland oss i media. Men gruppen som inte litar på myndigheter och de oberoende nyhetskanalerna tycks vara växande. Lars Trägårdh är historiker och leder han ett stort forskningsprogram kring den sociala tillitens villkor och historiska rötter i Sverige, vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola. Han forskar också kring det svenska samhällskontraktet och har tillsammans med Henrik Bergren skrivit den lika omtalade som underhållande boken “Är svensken människa?” i vilken de skärskådar den svenska identiteten. Vad man kan göra för att få låg-litarna att lita på samhället igen? Är det ens möjligt? Det är några av de frågor som avhandlas i detta avsnitt.Bokrekommendationer:Landet utanför: Sverige och kriget - Henrik Berggren. Philosopher's Economist - Carl Wennerlind Det svenska missnöjet - Johanna Lindell, Lisa Pelling. Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt som krävs för att skriva en bra countrylåt är tre ackord och sanningen, säger någon. Någon annan menar att den avgörande ingrediensen är “twang”, en känsla i låten som är svår att beskriva men som man känner igen när man hör det. Det är två beskrivningar som Jill Johnson kan skriva under på, men för någon som inte kan lika mycket om country som hon säger det ändå ingenting. I avsnittet gör hon ett försök att förklara grejen med country för någon som precis upptäckt att han gillar genren men som missat alla avsnitt av “Jills Veranda”.Vi pratar om countryns historiska rötter, om att det som några kallar banalt upplever andra som äkta, om countrymusikens unika förmåga att reflektera mänskliga motgångar och riktiga öden. Även om hon motsätter sig alla försök att klassificera musik berättar hon om vilken sorts country hon inte är så förtjust i men ändå kan tänka sig att dansa till efter några bärs. Jill Johnson förklarar också om hur det går till när hon skriver låtar, varför hon inte längre kan skriva låtar som inte känns i bröstet och vad som hände när hon gav upp sina ambitioner att göra rätt och passa in. Hennes kluvna relation till “Crazy in love”, en av Sveriges största countryhits, och varför hon försökt göra storbandslåt av den är också något hon ger perspektiv på.De artister som nämns i avsnittet är Johnny Cash, Rosanne Cash, Brandi Carlile, Hardy, Alison Krauss & Union Station, Willie Nelson, Linda Ronstadt, Dolly Parton, Bonnie Raitt, Taylor Swift, Shania Twain och Tammy Wynette. Du hittar prov på låtar från alla på avsnittets spellista på Spotify http://vvv.se/jillsfavoriterRekommendationer- Countrymusikens historia (dokumentär) - SVT Play https://www.svtplay.se/countrymusikens-historia- The King of Tears (poddavsnitt) https://open.spotify.com/episode/4TzvJ0BBdP8wB8eDVc3poE - Revisionist HistoryProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Miljonprogrammet skapades med de bästa av intentioner och förverkligade dessutom många av dem. Men på 1970-talet fick de stora betonghusen som skapats med kärnfamiljen i centrum plötsligt dåligt rykte och det färgar fortfarande vår bild av hur dessa områden är beskaffade. Höghusen utgör dock bara en tredjedel av den miljon bostäder som byggdes under en tioårsperiod, och kvaliteten på dem är oftast hög - särskilt i jämförelse med många nyproducerade områden.Erik Stenberg är forskare och lektor vid Arkitekthögskolan på KTH i Stockholm och själv utbildad arkitekt. Han har intresserat sig för miljonprogrammet, både hur det byggdes och varför det byggdes, och han är rätt man att ge perspektiv på ideologin bakom miljonprogrammet, om ambitionerna som fanns och lärdomarna som drogs.Bokrekommendationer:Towards a Typology of Soviet Mass Housing: Prefabrication in the USSR 1955 – 1991 - Philipp MeuserFlygande betong - utgiven i samband med ArkDes utställning - Pedro Ignacio Alonso och Hugo Palmarola (redaktörer)Mass Housing - Miles Glendinning. The Construction of Equality - Jennifer MackProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke har suttit i Europaparlamentet sedan 2019. Hon som från första början inte ville kandidera till parlamentet gav så småningom med sig och rör sig numera vant i korridorerna i Bryssel och Strasbourg, mellan utskott och plenisalar, formella utfrågningar och informella fikastunder. I det här avsnittet ger hon ett öppet inifrånperspektiv på hur parlamentet fungerar, praktiskt och taktiskt. Som före detta riksdagsledamot pekar hon på några av de stora skillnaderna hon upplevt i Sveriges andra parlament i Bryssel. Dessutom berättar hon hur man får något gjort och hur slug man måste vara för att vinna sina förhandlingar och åstadkomma förändring.Bokrekommendationer:Om frihet - John Stuart Mill Anne Franks dagbok - Anne Frank. Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. Foto: Fredrik Sandberg / TT När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpodden Perspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varje år runt den första maj kan man läsa krönikor som konstaterar att arbetarrörelsen inte är vad den brukar vara. Vilket ju är sant, eftersom en folkrörelse är tvungen att utvecklas för att hålla sig relevant.Samtidigt inser jag att skribenterna försöker säga något annat. Ibland uttrycker de sig skadeglatt, andra bekymrat men kontentan är att arbetarrörelsen inte har samma självförtroende som den en gång hade. Så hur mår arbetarrörelsen egentligen?Payam Moula är chefredaktör för tidskriften Tiden som grundades av Hjalmar Branting 1908, och har sedan dess varit Socialdemokraternas idétidskrift. I avsnittet talar vi om när arbetarrörelsen fick dåligt självförtroende, om hur avsaknaden av utopier präglar svensk politik, om varför Socialdemokraterna förlorat debatten om låglönejobben, vänstervindarna i världen och varför Moula trots allt är optimistisk.Bokrekommendationer:Identity - Francis Fukuyama. Liten bergspredikan för socialister - Göran Greider. Om man älskar frihet - tankar om det politiska - Nina Björk. Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. @vadvivet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världen är inte logisk. Men likväl finns det mycket i världen som man kan beräkna. Världen är oförutsägbar, men det går likväl att göra prognoser som visar sig värdefulla. En känsla är bara en känsla, men den går ändå fint att placera in i en saklig modell.Allt det här kan låta som motsägelser men som du kommer att höra kan matematik användas i vardagen för att förklara en hel rad andra saker. Få förklarar det här lika bra som David Sumpter, professor i tillämpad matematik vid Uppsala Universitet och författare till boken “Tio ekvationer som styr världen” Det blev ett samtal om stort och smått, om varför sannolikhetslära är viktigare än huvudräkning, om nyttan med att försöka förstå världen genom flera modeller samtidigt och förhållandet mellan moral och matematik.Bokrekommendationer:David Sumpter föredrar fiktion för att förstå den mänsklig psykologin, exempelvis böcker av Ove Knausgård, Rachel Cusk och Lena Andersson.Inom matematik rekommenderar Sumpter Probability theory - the logic of science av E.T. JaynesProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kollar du också hur många som gillat dina inlägg? Funderar du ofta på vad dina vänner och kollegor tycker om dig? Är det för att du vill bli omtyckt? Eller är det för att det ger en slags indikation på om du är populär, vad det nu är för något? Du är inte ensam om att bete dig så här i så fall.Lars-Johan Åge är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle där han bland annat forskar på förhandlingsteknik. Han har också analyserat mönster hos förhandlare inom gisslansituationer, affärer och diplomati på flera ställen i världen. Han har även skrivit boken Omtyckt Det här blev ett intressant samtal om bland annat skillnaden mellan popularitet och omtyckthet och varför det senare är att föredra.BokrekommendationerAuthentic -How to be yourself and why it matters - Stephen JosephPositivity - Barbara FredricksonHow to Win Friends and Influence People - Dale CarnegieProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om några år kommer de flesta av våra bilar gå på el. Men frågan man kan ställa sig är förstås hur det ska gå till, rent praktiskt. För att förstå det behöver man bland annat veta lite mer om vilka som är de stora skillnaderna mellan bilar som drivs på el, och traditionella bilar med förbränningsmotorer. Och så behöver man förstå hur våra beteenden kommer att behöva ändras. Därför bestämde jag träff med Sofia Granfors som är chef för e-mobility, elektrifierad mobilitet, på svenska Volkswagen.Vi tog en tur med en av deras elbilar och parkerade för att prata om hur våra bilar - och samhället - ska elektrifieras. Hur länge räcker ett batteri? Kommer man någonsin att besöka en mack igen? Och kommer det finnas lika många bilar i städerna framöver? Svaren får du i avsnittet.Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dragningskraften till trädgården är särskilt kännbar på våren, när lusten att räfsa, gräva och så är som starkast. Det är också en årstid som våra mentala bilder av vad vi önskar åstadkomma i trädgården under året är som mest levande. Hannu Sarenström har under många år varit en av mina stora inspirationskällor för hur en trädgård ska utformas men också när det gäller det själsliga förhållandet till trädgården. Han ser sin egen trädgård som en verkstad för både växter och för att förstå vem man är. Han har skrivit många böcker på ämnet och den senaste Det nya trädgårdslandet : om att odla grönsaker, blommor och sig själv är lika inspirerande som de andra.I det här entusiastiska avsnittet diskuterar vi varför Sarenström anser att man inte ska använda sig av någon trädgårdsbok under sitt första år med trädgård, om vikten av att vara naiv när man planterar samt varför man aldrig ska ifrågasätta någon annans bild av vad deras trädgård kan bli. Vi pratar också om varför kärleken till vita blommor är en övergående fas och lyckan av att få regregera till barndomens färgsprakande blomsterblandningar när man blir äldre och inser att trädgårdsarbete måste få vara frånkopplat prestationskraven. Dessutom: om varför Sarenst aldrig fryser in bär, att vara beroende av skönhet och varför han aldrig vill bli färdig.Bokrekommendationer:Derek Jarmans Garden - Derek JarmanDet var en gång en trädgård: Minnen från ett odlarliv - Karin Berglund. Medelhavsmat i solen - Sanna Töringe. Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid tillfälle efter tillfälle uppdagas det att polisen gör kontroller och gripanden som verkar motiverade av fördomar snarare än bevis, av antaganden snarare än vetskap. Det är förstås befängt att påstå att en hel kår skulle agera på ett visst sätt. Men samtidigt är det lika främmande att påstå att kåren skulle vara helt befriad från rasistiskt beteende. Frågan är därför i vilken utsträckning poliskåren kan sägas vara det? Leandro Schclarek Mulinari är lektor vid Kriminologiska institutionen på Stockholms Universitet. Han har forskat på rasprofilering, eller etnisk överrepresentation vid gripanden, om man så vill. I avsnittet berättar han om vad som skiljer den svenska polisens statistik från den i Storbritannien och USA. Han förklarar också varför polisen verkar ha svårare för självkritik än andra offentliganställda, som exempelvis lärare eller vårdanställda, och vad ha skulle önska att de gjorde.Rekommendationer:Bok: Policing the crisis - Stuart Hall. Bok: The Racial state - David Theo Goldberg. Film: Small axe: Mangrove - Steve McQueenProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Människor som kan vin blir snabbt nördar som svänger sig med namn på regioner och druvor på ett sätt som lätt kan bli för komplicerat för den (som jag) som vill lära sig grunderna i hur man parar ihop vin och mat. Petter Askergren tillhör inte den kategorin. Han är utbildad sommelier, författare till boken “Vin - så funkar det” tillsammans med Alf Tumble, vinpoddare, krögare och artist. Han är också generös med råd av just det slag jag söker och dessutom med tips på böcker där man kan fördjupa sig ännu mer.I slutet av avsnittet summerar jag några av de råd han ger, liksom några av de viktigaste råden om att para ihop mat och vin, hämtade ur böckerna han tipsar om.Bokrekommendationer:Vinexpert på 24 timmar - Jancis Robinson. What to Drink with What You Eat - av Karen Page & Andrew Dornenburg. Systembolagets kartbok över vinområden - Per Leimar, Mats Claesson. Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. Foto: Stina Stjernkvist / TT. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Självbiografier skrivna av politiker lovar undantagslöst att avslöja spelet i kulisserna men det är sällan de lever upp till det. Orsaken är att dagens politiska självbiografier är en del av ett varumärkesbygge mitt i livet snarare än ett bokslut vid karriärens slut, menar Margareta Fahlgren. Hon är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala Universitet och medförfattare till boken “Älska eller älskas - Makt och känslor i politiska biografier” som kom ut häromåret.I avsnittet talar vi om varför dagens politiker hellre berättar allt än ger förklaringar, hur känslor ersatte politiska idéer och om konsten att läsa mellan raderna. Dessutom förklarar Fahlgren de olika kategorier som Mona Sahlins tre (!) självbiografier tillhör, vem Göran Persson hade en bromance med, hur Ebba Busch instaflöde också är en slags självbiografi, orsaken till att Fredrik Reinfeldt borde använt spökskrivare och varför Margareta Winberg avslutade sin självbiografi med orden “... och så ringde Anders Borg.”Bokrekommendationer:Skrifter i urval - Ernst WigforssSumma summarum: rötter, levnad, ståndpunkter - Britt MogårdMargot - Bengt OhlssonProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi vet att det skjuts en del i utsatta områden, och vi vet att unga män är överrepresenterade, både som offer och gärningsmän. Vi vet också att antalet skjutningar ökat, liksom antalet sprängningar. Men det är också allt. När jag försökte läsa på om grova brott i utsatta områden förvånades jag av hur mycket vi inte vet, trots att det pratas om vikten av att motverka kriminalitet. I rapport efter rapport framgår det att orsakssambanden är oklara, att fakta saknas eller att fakta utvärderingar är knapphändiga. Den här bilden bekräftas av Manne Gerell. Han forskar vid institutionen för kriminologi vid Malmö Universitet.Bland det vi pratar om i det här avsnittet är det hur stora riskgrupperna är, hur rekryteringen sker, varför det är ett problem att de kriminella nätverken inte är organiserade och hur händelser på 1970-talet fortfarande bidrar till förklaringar till varför utsatta områden är just utsatta. Dessutom ger Gerell svar på vad han tror skulle få effekt (det är något annat än fler poliser på gatorna).Bokrekommendationer:Att vända utvecklingen: från utsatta områden till trygghet och delaktighet - Caroline Mellgren, Josefin Nilsson, Isabel Tolsheden m.fl. Bleeding Out: The Devastating Consequences of Urban Violence - And a Bold New Plan for Peace in the Streets - Thomas Abt. Great American City - Robert J. Sampson. Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En karta över hur olika hormoner styr olika funktioner i kroppen ser lika komplex ut som en karta över Londons tunnelbana. Alla människor är därför hormonella - det styr hur vi mår och hur vi känner oss. Intressant nog är forskningen fortfarande relativt mycket i sin linda, och några av de stora framstegen på området har gjorts så sent som under de senaste decennierna. Eller för att sätta det i perspektiv: när bantning och lightprodukter slog igenom på allvar på 1980-talet hade man väldigt lite kunskap om hur det egentligen funkade. Man pratade om kalorier och man pratade om att röra sig, men även om två personer åt samma sak och rörde sig på samma sätt verkade de få olika effekter på deras kroppar?Idag vet vi att hormoner är en del av förklaringen till det. Så för att förstå mer om det vände jag mig till Martina Johansson, författaren till boken "Hormonstark" och till flera andra böcker om förebyggande hälsa. Till vardags är hon doktorand på Linköpings Universitet, vid institutionen för hälsa, medicin och vård. Från början civilingenjör inom bioteknik från Chalmers Tekniska Högskola, där hon numera föreläser om kroppens hormonella system, och en välkänd röst i biohacking-kretsar i Sverige. I avsnittet pratar vi om vad vi egentligen vet om hormoner, om hur de påverkar oss och hur vår kost därmed går att koppla till hur vi mår. Johansson förklarar också inflammationsteorin, problemet med kolhydrater, östrogendominerad fettlagring och resistent stärkelse, bland mycket annat.Bokrekommendationer:The Art and Science of Low Carbohydrate Performance - Jeff Volek & Stephen PhinneyDeep nutrition - Catherine Shanahan Metabolic Autophagy - Siim LandProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De senaste tio åren har klimatfrågan förvandlas till ett klimathot och sedan en klimatkris. Våra utsläpp är väldigt mycket större än de borde vara. Vi medborgare har det största ansvaret att förändra våra beteenden genom att äta mindre djur, köpa färre nya saker och resa på ett hållbart sätt. Men det offentliga har också en viktig roll och det är den Europeiska unionen som går före.Den nya klimatlagen som Europaparlamentet arbetar fram går mycket längre än vad många vågade hoppas på för bara ett år sedan och den som förhandlat fram lagen är Jytte Guteland. I parlamentet representerar hon Socialdemokraterna men som alla parlamentariker är hennes mandat europeiskt, inte svenskt. Det är alltså alla européers bästa hon har haft för ögonen, inte bara vad som är bäst för svenskarna. När hon gästade Perspektiv förklarade hon vad lagen innebär, hur det kom sig att hon blev chefsförhandlare och psykologin som styr förhandlingarna. Och så pratade hon om frustrationen det innebär att prata med parter som inte förstår allvaret, och om den frustration miljörörelsen uttrycker över att lagen inte går långt nog och vilken betydelse Greta Thunberg egentligen haft. Dessutom talade vi om utmaningen att översätta IPCCs rapporter i den egna mathållningen och hennes strategi för att få sina barn att äta klimatsmart.Rekommenderad läsning:Rapporter om klimatförändringen - IPCC. Det feministiska löftet - (antologi).Klassiska rätter på veganskt vis - hållbara recept på maten du inte kan vara utan - Gustaf Johansson. Producent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss för att få fakta som förklarar aktuella händelser i dina sociala kanaler,varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är inte så konstigt att oroliga tider ger upphov till oro i kroppen. Det är en naturlig del av att vara människa men oron kan vara både giftig och klok, och i perioder är det lätt att bli överväldigad. Anna Kåver är psykolog och psykoterapeut, författare och specialist i klinisk psykologi. I det här avsnittet ger hon perspektiv på vad oro och ångest egentligen är för något, ur ett psykologiskt, biologiskt, filosofiskt och samhälleligt perspektiv. Det är kunskap vi behöver för att förstå och hantera vårt förhållande till det för att kunna leva fullt ut. Vi talar bland annat om hur oron kan visa sig på olika sätt, och hur en behandling hos terapeuten ser ut, om varför vi doomscrollar för att försöka förstå världen, om komikern David Sundins frånvaro av ångest och den förvånande slutsatsen om att den här podden tränar förmågor som hjälper dig minska ångest!BokrekommendationerHjärnan - Lars Olsson, Anna Josephson. (finns på bibliotek)Olyckliga i paradiset : varför mår vi dåligt när allt är så bra?- Christian Rück.  Makeovermani - Thomas Johansson (finns på bibliotek)Producent: Jens Back. Klippning: Hanna Brandén. Programledare: Per Grankvist. Mixning: Stray Dog Studios.Perspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss för att få fakta som förklarar aktuella händelser i dina sociala kanaler - varje dag!#perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Människan var jägare före hon var samlare och hos den som vill bygga upp en samling syns båda karaktärsdragen tydligt. Li Pamp är expert på antikviteter och känd från såväl SVT som TV4 där hon syns i programmet “Bytt är bytt”. Till vardags är hon rektor för antikskolan Auctionet Academy. Jag bjöd in henne till studion för att förstå vem som samlar, bra skäl att börja samla och för att ta en titt på en låda med samlarobjekt som jag hoppas ska vara värda en hel del. Dessutom försöker vi återupprätta samlarnas rykte och går igenom skillnaden i inställning mellan de som samlar på sneakers och högklackade skor.BokrekommendationerErnest Thiel : pengar och passion - Lars Ragnar Forssberg. Den färglöse herr Tazaki - Haruki Murakami.  Hovjuvelerarens barn - Gunnar Bohlin. Producent: Jens Back. Klippning: Hanna Brandén. Programledare: Per Grankvist. Foto: David Thunander / Auctionet.comPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss för att få fakta som förklarar aktuella händelser i dina sociala kanaler - varje dag! @vadvivet  #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen svensk hade tidigare utsetts till kardinal innan Anders Arborelius och för snart fyra år sedan han tillträdde en av de högsta posterna inom den katolska kyrkan. Förra året fick han ännu mer inflytande när han också medlem av Vatikanens ekonomiråd. Jag fick audiens med hans eminens, och vårt samtal kretsade kring katolicismen i allmänhet och förlåtelse i synnerhet. Är vi protestanter mindre religiösa än katoliker eller är vi bara mindre kyrkliga? Hur är det att sitta på andra sidan i en biktstol? Kan man verkligen förlåta vem som helst för vad som helst? Och vad innebär en så generös inställning för en institution som den Heliga stolen när det uppdagas att några av deras egna begått övergrepp eller kränkt andra?Bokrekommendationer- Brighton Rock - Graham Green. - Jag och du - Martin Buber.  - Natten är mitt ljus - Wilfrid Stinissen. Producent: Jens Back. Klippning: Hanna Brandén. Programledare: Per Grankvist. Mixning: Stray Dog Studios. Foto: Christine Olsson / TTPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss för att få fakta som förklarar aktuella händelser i dina sociala kanaler - varje dag! @vadvivet  #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att avgå är det enklaste sättet att sätta punkt för en skandal. Men för varje avgång finns det flera avslöjanden där man hanterade saken på ett annat sätt, där man redan från början insåg hur man borde agera för att återupprätta ett brustet förtroende. Jeanette Fors-André har arbetat med förtroendekriser och kriskommunikation i över 15 år och har en gedigen erfarenhet av komplexa kriser och mediala granskningar, fast på den granskades sida. Hon har också forskat på förtroendekriser och kriskommunikation, vilket gör att hon både förstår teorin och det praktiska. I avsnittet talade vi om vad man kan lära sig av hur offentliga skandaler hanterats, om hur man ber om ursäkt på ett trovärdigt sätt, om hur en valhänt hantering av en skandal ofta skadar lika mycket som händelsen i sig, och om konkreta åtgärder för att hålla huvudet kallt när det hettar till.Producent: Jens Back. Klippning: Hanna Brandén. Programledare: Per Grankvist. Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Följ oss för att få fakta som förklarar aktuella händelser i dina sociala kanaler - varje dag! @vadvivet  #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som ledare förväntas man vara närvarande och aktiv. Så hur gör man det på distans? Vad gör det med ledarskapet när man man inte kan omge sig med teamet, eller ens är möjligt att vara i samma rum. Hur leder man då?Det kan Andreas Miller svara på. Han är ordförande i Ledarna, Sveriges största chefsorganisation med över 95000 medlemmar. I veckans Perspektiv berättar han om de nya kraven på ledare som inte fanns innan pandemin och hur det förändrat deras attityd till innovation. I avsnittet får du också lära dig varför du behöver tätare avstämningar med anställda när de är på distans, hur man får koll på deras arbetsmiljö i hemmet och hur du genomför de svåra samtalen (när någon dricker för mycket, uppsägningar mm) på säkert avstånd. Dessutom: hur rekryteringsprocesserna påverkas och varför intervjuerna inte får hålla på för länge. BokrekommendationerDikter och prosa 1954-2004 - Tomas Tranströmer. Att uppfinna världen : hur historiens största feltänk satte käppar i hjulet - Katrine Marcal .  Producent: Jens Back. Klippning: Hanna Brandén. Programledare: Per Grankvist. Perspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss för att få fakta som förklarar aktuella händelser i dina sociala kanaler - varje dag! @vadvivet  #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det stora problemen med coronaviruset SARS CoV-2 är det asymtomatiska beteendet. Hos de flesta tar det förhållandevis lång tid utan symptom innan man blir sjuk, och en del blir sjuka utan att få några symptom alls. I kombination med vi saknar immunitet mot viruset sedan tidigare gör detta att smittspridningen är svårt att motverka på ett effektivt sätt.Det säger Dr. Pia MacDonald, en av USAs främsta experter på hur man förebygger, upptäcker och hanterar utbrott av smittsamma sjukdomar som Ebola, Zika och numera covid-19 (hon har arbetat med alla tre). Hon har mer än 25 års erfarenhet och är verksam vid på RTI International, en ideell organisation som kombinerar rigorös analys av forskningsdata med eget spjutspetskunnande inom olika sorters labbanalyser för att verifiera forskningsresultat eller för att ge råd i hälsofrågor till regioner, regeringar och stiftelser över hela världen. Så när exempelvis Gates Foundation, Harvardunviersitetet eller USAs regering vill dubbelkolla något eller söker råd för hur de ska agera är det till RTI de vänder sig till. Och där är MacDonald ansvarig för flera av deras största forskningsprojekt. Med andra ord: det hon inte kan om pandemin vi just nu upplever är inte värt att veta i dagsläget. Så förbered dig på ett samtal som ger dig nya och djupare perspektiv på hur viruset smittar, varför de uppstod i just Wuhan (vilket hon förutspått), vad vetenskapen har att säga om den svenska strategin i munskyddsfrågan, varför det nya vaccinet inte alls är den enkla lösning på pandemin som många beskriver det som och vad hon svarar på frågan “när är det över?”.Sprid fakta, inte virus. Följ Vad Vi Vets löpande förklaringar av vad vi egentligen vet om viruset och hur det sprider sig. https://www.vadvivet.se/tag/corona/#perspektivpodden Producent: Jens Back. Klippning: Hanna Brandén, Programledare: Per Grankvist. Avsnittsfoto: Ariel Schalit/AP Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det 50:e avsnittet tar vi oss an den största frågan hittills - livet. Kanske är en poet det närmaste en expert vi kommer på att gestalta de härliga, de hemska, de konstgjorda och de alldeles klara stunderna av livet? Bob Hansson är en av Sveriges mest omtyckta, tillgängliga och mest engagerande poeter. Är det att han just vågar vara poetisk som gör att det känns som han kommer livet så nära? Jag vågar nog lova att samtalet kommer att ge dig perspektiv på livet. Vi pratar bland annat om valet mellan att vara hel eller god, om saker att längta till och saker man behöver och att sätta mål. Och så berör vi varför vi längtar efter naturen, om hur vi kan lära oss mer om andra genom att veta mindre om dem, den ständiga strävan efter att verka normal samt om hur man kan att lära sig acceptera andra.Tillsammans tillåter vi oss att vara både tvekande och tvärsäkra, både spretiga och summerande och lyckas kanske just därför beröra flera viktiga ämnen som präglat år 2020 för många av oss.Bokrekommendationer- The Power of Paradox - Dacher Keltner . - The Happiness Advantage: How a Positive Brain Fuels Success in Work and Life - Shawn Achor  - Gökmannen - Sture Dahlström#perspektivpoddenProducent: Jens Back. Klippning: Hanna Brandén, Programledare: Per Grankvist. Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klimatkrisen har gjort att jag frågat mig själv två frågor: “gör jag tillräckligt?” och “vad är det viktigaste i mitt liv jag kan ändra för att leva inom min klimatbudget?” Kimberly Nicholas forskning vid Lund Universitet handlar om kopplingarna mellan människor, naturen och klimat. Hon är klimatforskaren från Stanford som blev citerad i tidningar över hela världen häromåret när hon gjorde beräkningar av vilka livsförändringar som har störst effekt och vilka man kan strunta i. Nicholas har också skrivit boken Under the sky we make - how to be human in a warming world (kommer ut 2021).I avsnittet pratar om allvaret i situationen, om att klimatriskerna gjort att försäkringsbolag inte längre vill ha kunder i hennes barndoms Kalifornien och om att Sverige inte ens är är i närheten av att uppnå sina klimatmål. Och så talar vi om sociala brytpunkter, om att det faktiskt inte behövs fler än att en fjärdedel av befolkningen ska ändra sina vanor för att alla ska göra det, och om hur små handlingar kan smitta av sig till vänner och grannar.BokrekommendationerSOS : vad du kan göra för att minska ditt klimatavtryck - Seth Myers. Switch - how to change things when change is hard - Chip Heath, Dan Heath.  New York 2140 - Kim Stanley Robinson #perspektivpoddenProducent: Jens Back. Klippning: Hanna Brandén. Programledare: Per Grankvist. Foto på Kimberly Nicholas: Simon Rehnström / SvD via TT.Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Taggar: Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att förlita sig på magkänslan är inte så dumt som man kan tro, i alla fall om man tillgodogjort sig kunskap på området innan. Vet du inget om situationen är det däremot bäst att ignorera magen. Den slutsatsen drar Alexander Norén, journalist och författare som i sin bok Magkänslans intelligens - vetenskapen bakom bra beslut. I avsnittet talar vi om i vilka situationer som rationella övervägningar är att föredra och hur man undviker beslutsfällor av alla de slag.BokrekommendationerSources of power - Gary Klein. Descartes Misstag - Antonio Damasio  Beslut och beteenden - att räkna med människan - Richard Thaler. #perspektivpodden Producent: Jens Back. Programledare: Per Grankvist. Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Digitalisering innebär varken helvete eller himmel för oss människor, trots vad alla självutnämnda digitaliseringsexperter än säger. Däremot förändrar och förbättrar det på många sätt vad det är att vara människa. Det konstaterar Sara Öhrvall i boken “Ditt framtida jag”, som på samma gång är ett nyktert och visionärt sätt att se på vår framtid. Vi pratar om teknikens möjlighet att förstärka mänskliga egenskaper och kompensera tillkortakommanden, och de gränser vi som samhället kanske inte bör överskrida. Öhrvall talar om varför tekniken i sig inte är det viktiga, utan förhållningssättet till den och vilka effekter det kan få.BokrekommendationerMänniskan i provröret : reportage från genteknikens frontlinjer - Torild KornfeldtThe Genius Within: Unlocking Your Brain's Potential - Douglas AdamsAugmented Human - Helen Papagiannis#perspektivpodden Producent: Jens Back. Programledare: Per Grankvist. Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Jag slår vad om att Donald Trump vinner valet.” Det är många tvärsäkra röster just nu och grunden för vadslagning av det slaget är sannolikhetslära. Och för att kunna bedöma det, så gäller det att ha tillräckligt mycket data och/eller erfarenhet från liknande situationer. Men hur går det egentligen till? Hur sätts odds för en match och kan man spela på vad som helst, även politik? Gäst i det här avsnittet är Andreas Reimblad från Unibet som arbetat med sportbetting under många år och han kan nästan allt om vetenskapen som gör spel möjliga. #perspektivpodden Producent: Jens Back. Programledare: Per Grankvist. Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet TACK till Unibet som sponsrade det här avsnittet. För att spela på det amerikanska valet och mycket annat - besök Unibet.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det mesta jag kan som företagare har jag nog lärt mig av andra företagare. Så när jag behövt bli bättre på sälj, velat anställa folk eller lansera något nytt, då har jag alltid frågat andra som redan gjort det.Det är dem du träffar i podden Nästa steg. Helt vanliga företagare som redan kan sälja på Instagram, som lärt sig undvika likviditetsproblem, som redan lanserat en ny tjänst eller vad det nu kan vara. I podden kommer du lära sig av folk som gjort misstagen du vill undvika och som vet att det här med företagande inte är så jävla lätt. Men som ändå inte kan tänka sig göra något annat.Det här avsnittet är ett utdrag ur ett av mina favoritavsnitt i säsong 1 av “Nästa steg”. Hampus Jakobsson har sett hundratals bra affärsidéer och säkert tusentals dåliga. Han vet vad som är “en värdig användning av mänsklig tid” och vad som är skitidéer. Han investerar hellre i bra människor med dåliga planer än dåliga människor med hyggliga planer, tror inte på detaljplanering och får svårartade utslag av managementsvenska. Och han har inga som helst problem med att vara kortsiktigt taskig och såga någons idé eftersom det är det långsiktigt snällaste man kan göra. Han är full av förklarande som är både målande, talande och träffande som hans förklaring om de fyra sätten ett grundare kan misslyckas på. Om det är någon som kan förklara hur du undviker att lägga ner en massa tid på något som ändå aldrig kommer bli något så är det Jakobsson. Och dessutom på ett så skojigt sätt att jag skrattar rakt ut flera gånger!Leta upp podden "Nästa steg" här i din poddspelare för att se ännu fler avsnitt med vettiga råd från vanliga företagare.#perspektivpodden Producent: Jens Back. Programledare: Per Grankvist. Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den svenska integrationsdebatten har pågått i flera decennier nu. Och kanske är en av anledningarna att premisserna för varför vi tar emot invandrare är fel? Det menar Arash Sanari, specialistläkare och författare till boken "Sverigevänner" där han skriver om frågan ur ett perspektiv som fått mig att se på frågan i ett nytt ljus. Så länge det är synd om någon är det en självklar insikt att hjälpa till, säger Sanari, och det har också varit ett av huvudargumenten. Men om inte är synd om de som kommer hit vet vi inte riktigt vad vi ska göra med dem eller hur vi ska behandla dem. I avsnittet talar vi om den svenska integrationspolitikens goda intentioner och hur de, paradoxalt nog, kanske förhindrat integration i praktiken.BokrekommendationerGuns, germs and steel - Jared Diamond Sapiens: en kort historik över mänskligheten - Yuval Noah Harari.  The Righteous Mind: Why Good People Are Divided by Politics and Religion - Jonathan Haidt.#perspektivpodden Producent: Jens Back. Programledare: Per Grankvist.Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Taggar: Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pandemin har gjort att många barn pluggat på distans, vilket krävt mer aktiv hjälp av föräldrarna. Men det har också gjort att jag insett hur lite jag egentligen vet om hur skolan fungerar nuförtiden, och att jag inte kan särskilt mycket om vilka metoder för läxläsning som är effektiva. I boken “Supermetoderna” går vetenskapsjournalisten Maria Sundén Jelmini igenom några av de bästa strategierna för att lyckas lära sig saker. Två av de effektivaste sätten är testmetoden (att läsa en gång och sedan testa om man kan det) som har över hundra år på nacken, och bildseriemetoden (förknippa varje kunskap med en bild) som blivit populär på senare år. I programmet berättar hon också om spridningseffekten som innebär att sannolikheten för att minnas något ökar när man ta in samma kunskap på tre olika sätt vid tre tillfällen eller mer. Och så pratar vi om när mutor faktiskt kan funka för att få barn att göra det man vill.BokrekommendationerMindset - du blir vad du tänker - Carol S. DweckDrivkraft - den överraskande sanningen om vad som motiverar oss - Daniel Pink.  Vägen till mästarminne - Mattias Ribbing. #perspektivpodden Producent: Jens Back. Programledare: Per Grankvist. Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lättkränkthet, åsiktskorridor och cancel-kultur är begrepp som sägs definiera den offentliga debatten i Sverige. Men jag undrar om det inte bara är en massa prat? Många av de som menar att toleransen för vad som får yttras offentligt har minskat på senare år bevisar ju själva att det verkligen är möjligt att häva ur sig vad som helst, gång på gång.Henrik Johansson är grundare av organisationen Inte rasist men…, ledarskribent i bland annat Borlänge Tidning och en av tre röster i den omtalade podden Haveristerna där de blandar grävande journalistik, satir och grovt språk om vartannat. Jag bjöd in honom eftersom jag var nyfiken på idén bakom samtalstonen i podden, för att tala om poängen med att granska influencers så hårt som de gjort och om det kan vara så att “jag är hotad” möjligtvis är det nya “jag är viktig”? Johanssons tre poddtips:CreepypoddenHistoriepodden Stormens utveckling#perspektivpodden Producent: Jens Back. Programledare: Per Grankvist. Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skillnaden mellan ett nätverk och en community är att den förra bara består av kontaktuppgifter medan den senare delar gemensamma värderingar. Det säger Siduri Poli, grundare till innovationshuset Changershub och författare till boken “Hur du lyckas i en vit värld” (Forum).Tillsammans pratar vi om vad hon lärt sig från techvärlden om att bygga en community och som funkar lika bra när man ska samla människor kring en gemensam sak. Vi diskuterar även vikten av att vara medveten om sina privilegier (och varför Poli blir så provocerad av de influencers som inte är det) och är så är vi lite oeniga om en underdog alltid måste skälla uppåt eller inte.Bokrekommendationer (Länkar till Adlibris)Paradiset ligger under mammas fötter - Gina DirawiDen stygga flickans rackartyg / The Bad Girl - Mario Vargas Llosa  Waiting for Bojangles - Oliver Bordaut. #perspektivpodden Producent: Jens Back. Programledare: Per Grankvist. Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Faktabaserad fördjupning och nya infallsvinklar på aktuella ämnen inom vetenskap, ekonomi, kultur, hållbarhet, trender och design.Samtalen hjälper dig förstå det viktigaste om ett ämne genom att ge dig såväl sammanhanget som bakgrunden. Samtalen leds av Per Grankvist, chefredaktör för Vad Vi Vet. Följ / Prenumerera för att inte missa något perspektiv! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I kreativa yrken är det originalitet som ständigt hyllas och lyfts fram, så mycket att man hos en del författare, musiker och konstnärer talar om en genialitet. Vad man då glömmer bort är att en avgörande egenskap hos de som ständigt gör bra grejer är deras hantverksskicklighet. Detta märks inte minst i musikens värld där det finns artister som hållit sig ständigt aktuella under flera decennier. En sådan är gäst i dagens avsnitt: Tomas Andersson Wij. Vi pratar om inspiration och transpiration, dissikerar hur hans låt "Jag var ett konstigt barn" egentligen blev till och varför han är mer påverkad av Miriam Bryant än av Bob Dylan nyförtiden. #perspektivpodden---Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I kristider är det många som tappar greppet och faller. En central tanke i alla välfärdsstater är att det just vid dessa tillfällen ska finnas ett skyddsnät som fångar upp dem. Men när många faller samtidigt - är det starkt nog? Många av de som arbetar med att upprätthålla skyddsnätet i välfärden är organiserade genom fackförbundet Vision. Deras förbundsordförande Veronica Magnusson har därmed en unik överblick över de delar av skyddsnätet som är starka och de som är svaga, och var det märks så här mitt i en kris.Det blev ett samtal hur nätet funkar och hur det en gång var tänkt att funka, om det paradoxala i att kallas hjälte när man bara gör sitt jobb och att ändå betraktas mindre viktig när det inte är kris. Och så konstaterade Magnusson och jag om att en lapp i trappuppgången om att hjälpa en granne också på samma gång är ett sätt att avlasta det offentliga och att påminna oss själva om att samhället inte bara består den offentliga sektorn, utan att vi alla är en del av denna gemenskap. Och kanske är det krisens viktigaste lärdom? #perspektivpodden-Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gång på gång hamnar Sverige i toppen på listor över länder som är icke-korrumperade, alltså där graden av korruption är låg. Men innebär det att korruption inte finns här? Natali Engstam Phalén är gäst i dagens Perspektiv. Hon har jobbat som advokat på en av landets största byråer, och då med antikorruption som specialitet, samt EU- och konkurrensrättsliga frågeställningar kopplat till offentlig upphandling. Sedan några år är hon generalsekreterare för Institutet mot Mutor. I avsnittet pratar vi om vilka mutor som är vanligast och vilka branscher som är de mest drabbade och om mutor som man inte tänker på som just mutor. #perspektivpoddenNatalies rekommendationerTV: House of CardsFilm: The WhistleblowerBok: De samhälleliga institutionernas kvalitet - Bo RothsteinPodd: Perspektiv: Om Cambridge Analytica-skandalen, sedd inifrån - med Christopher Wylie.---Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Tekniker: Matti Palm. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Åsikterna om vad som gör ett hus fult eller vackert är många. Men är “vackert” ens en relevant parameter för att bedöma arkitektur? Vem är väl bättre att svara på den frågan än Sveriges riksarkitekt Helena Bjarnegård? Vi pratar om arkitekturens roll i samhället, vad som avgör om en byggnad kan anses väldesignad eller ej, diskuterar vad omsorgsfull gestaltning innebär för att göra en byggnad trevlig och (viktigt!) reder ut i vilka sammanhang arkitekt uttalas med hårt “k”. Bjarnegård är dessutom ordförande i regeringens råd för hållbara städer så det blir lite snack om stadsutveckling också. #perspektivpoddenBjarnegårds favoritplatser, ur ett gestaltningsperspektiv:New YorkKöpenhamnNorrköping---Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Tekniker: Matti Palm. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under det andra världskriget var Sverige varken neutralt eller krigförande. Vi balanserade på en slak lina för att försöka hålla alla parter nöjda och samtidigt fortsätta uppbyggnaden av folkhemmet och välfärdssamhället. Det berättar Ola Larsmo, författare och mångfaldigt prisbelönt historiker i detta avsnitt av Perspektiv, där han pratar om Sveriges agerande under andra världskriget. Den svenska politiken under kriget var - oavsett vad man tycker om den - väldigt framgångsrik då den höll oss utanför de fasor som drabbade de flesta andra länder i Europa. Larsmo argumenterar för att det är dags att revidera hur vi kommit att betrakta politiken, och förklarar varför i ett avsnitt som är fullt med aha-upplevelser och nya perspektiv på saker man hört innan, oavsett hur mycket du vet. #perspektivpodden---Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Tekniker: Matti Palm. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Blockchain, eller blockkedjor på svenska, är en omtalad teknik och ett hypat område. Trots det är det förvånansvärt få som arbetar med det i praktiken. Hanna Skoog på Axfoundation tillhör undantagen och i det här avsnittet förklarar hon tekniken bakom (eller snarare varför tekniken inte är viktig) och vad de lärde sig i ett stort projekt som inte riktigt gick som de tänkt sig.Vanligtvis brukar vi tipsa om bra böcker, men på detta ämne finns det än så länge inte så många som man kan rekommendera. Däremot finns det många bra föreläsningar på YouTube, däribland en från MIT som Skoog tipsar om i programmet. Du hittar den på om du söker på "Using Blockchain for Supply Chains"---#perspektivpodden Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Tekniker: Matti Palm. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den ekonomiske mannen är myten om att alla människor är helt logiska när de ska köpa och sälja något, som trots sin uppenbara falskhet är en av vår tids mest långlivade och inflytelserika teorier. Hur det påverkat vår historia, vårt sätt att organisera samhällsekonomin och företagens syn på konsumtion pratar jag med Katrine Marçal om. Hon är journalist och författare till den hyllade boken “Who cooked Adam Smiths dinner” som kommit ut i mer än 20 länder, och som handlar om nationalekonomins fader och om ekonomisk idéhistoria. Jag fattar om det låter som ett torrt ämne men som du kommer höra var vår diskussion allt annat än det. När man följer pengarna, eller idéerna om pengarna, får man nämligen alltid nya perspektiv.BokrekommendationerThe Entrepreneurial state - debunking Public vs Private Sector Myths - Mariana Mazzucato. The Undoing Project - Michael Lewis.  Stolthet och fördom - Jane Austen.---Perspektiv produceras av VVV Media för Vad vi vet.se Producent: Gabriella Lahti. Tekniker: Matti Palm. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad du och jag tagit på oss för plagg idag har väldigt lite att göra med vad som är praktiskt eller inte. Vårt förhållande till kläderna vi bär är en funktion av sociala normer och mönster i varje tidsålder, en kombination av vilka kroppsdelar som anses värda att synas och vad som bör skylas och vilka delar av vi vill själva vill dölja eller lyfta fram. I Sverige har modet en oförtjänt ytlig status, men i exempelvis Frankrike förstår man att betrakta mode som ett signalspråk som speglar samhället.Inom modevetenskapen är det detta man studerar, samhället sett genom modet, och jag träffade därför Philip Warkander, lektor inom detta ämne vid Lunds Universitet för att förstå mer. Det blev ett långt, vindlande och trevligt samtal om stort och smått och om hur nästan allt hänger ihop. Mycket nöje!Bokrekommendationer- Bohemians - the Glamourous Outcasts - Elisabeth Wilson- Fashion at the Edge: Spectacle, Modernity, and Deathliness (länkad) - Caroline Evans  - Sireners Sång - Nina Björk - - -#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Tekniker: Matti Palm. Programledare: Per Grankvist  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När jag kommer in på ett kontor känner jag direkt om ger mig energi eller om det dränerar mig på kraft. Vad gör ett kontor trevligt? Och är det detsamma som gör ett kontor effektivt? Ett kontor som får mig att känna mig välkommen är Media Evolution City i Malmö, där Magnus Thure Nilsson är chef. Han är också en av de som kanske tänkt mest på det här med vad ett kontor är och ska göra för de som jobbar där och framförallt: hur det ska upplevas. Han menar att utformningen av kontoret är viktig men likväl överskattad. Hur kulturen är konstruerad är viktigare än hur kontoret är strukturerat och detta var bara en av de många intressanta perspektiv han bjöd på i vårt samtal. Ett måsteavsnitt för alla som står i begrepp att formge ett nytt kontor!#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla älskar opera - de vet bara inte om det än! Med den bjussiga attityden ger Malmöoperans chefsregissör Elisabeth Linton mig perspektiv på opera ur alla tänkbara vinklar. Vi går igenom skillnaderna mellan opera, operett och musikal, diskuterar vad arior respektive recitativ har för funktion, pratar om varför operasångare är konstens elitgymnaster och punkterar hål på myten om opera som elitistiskt. Och så pratar vi om en lång rad andra saker som kommer göra att du förstår mycket mer nästa gång du besöker ett operahus.Några operarekommendationerTosca - Giacomo PucciniJenůfa - Leoš JanáčekPeter Grimes - Montagu SlaterSe slutscenen ur Gudfadern III, tonsatt med intermezzot ur Cavalleria Rusticana (Pietro Mascagni) som jag talar om i introt https://grkv.st/gudfadern3Boktips: "Dröm och skådespel - en introduktion till opera" - Nicolas Ringskog Ferrada-Noli #perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilken sorts soffgrupp är mest jag? Jag vet inte. Men jag är inte ensam i min strävan efter att vilja sluta konsumera, och allt fler letar efter en soffa som håller under lång tid, som kan förändras efter våra skiftande behov och i takt med att min stil utvecklas. Men svaret kanske inte är att sluta köpa, utan att se till att det vi köper går runt, att böja den raka livslinjen som gör att nya saker tillverkas av nya material och sedan slängs och förvandla linjen till en cirkel där allt går runt, runt, runt.För några år sedan började Ikea att fundera i de här banorna och beslutade sig för att bli helt cirkulära. Så när jag bestämde mig för att göra ett avsnitt om cirkularitet och cirkulär ekonomi visste jag vem jag skulle ringa. Jonas Carlehed är hållbarhetschef på Ikea i Sverige med en fantastisk förmåga att förklara komplicerade saker på ett vardagligt sätt, vilket du kommer att få höra i det här avsnittet.  Bokrekommendationer som nämns- Come on! - Ernst Ulrich von Weizsacker, Anders Wikman m.fl.- Fred med jorden - Elin Wägner- Stjärnorna ovanför Henrys Hus - en essä om våra försök att köpa oss lyckliga - Per Grankvist- En möbelhandlares testamente - Ingvar Kamprad- - - #perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Programledare: Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Podden görs av VVV Media för Vadvivet.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att säga att YouTube är en radikaliseringsmaskin är en slutsats lika banal som att hävda att internet är trasigt. Visst ger dig algoritmerna mer och mer extrema varianter av vad du klickar på, men det är fortfarande du som klickar. De artiklar och böcker som hävdar något annat använder sig av anekdotisk bevisning eller drar lite väl långt gångna slutsatser på lite väl skakig grund.Däremot är YouTube intressant ur ett annat politiskt perspektiv, som ett ställe där unga kan forma sitt ideologiska medvetande och där långa politiska videos från högern och vänstern bara är ett klick ifrån varandra. Henrik Jönsson är en högprofilerad och högerprofilerad politisk YouTuber som släpper nya videos varje vecka. Man kan tycka vad man vill om Jönssons åsikter, men han förstår mekanismerna och vad som driver de politiskt aktiva på plattformen, och är därför rätt person att sätta dem i perspektiv. Förutom detta pratade vi också om vikten av optimering av thumbnails för att få fler klick, hur man förhåller sig till sin egen digitala persona och varför PewDiePie är YouTubes egen Peter Pan, pojken som växte upp men aldrig mognade. Bland annat.Referenser och rekommendationerBoken som nämns några gånger är "The Righteous mind” av Jonathan Haidt https://www.adlibris.com/se/bok/the-righteous-mind-9780141039169Förslag på politiska YouTube-kanalerJoe RoganDavid DobrikFrancesca Florentini / Newsbroke Natalie Wynn / ContrapointsCenk Uygur & Ana Kasparian / The Young turksCasey NiestatHenrik Jönsson- - - #perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Programledare: Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När en ny termin börjar på universiteten aktualiseras frågan om vad utbildningen ska leda till. I sin doktorsavhandling vid Umeå Universitet beskriver idéhistorikern Synne Myrebøe hur bildning kan vara en motståndshandling, ett ifrågasättande av rådande strukturer. Bildning är vad som kvarstår när man glömt allt man lär sig, brukar det heta. Men exakt vad som krävs för att bli bildad är inte längre lika fast som en gång tycktes vara.Jag bjöd in Myrebøe till ett brett samtal om kultiveringens politik och bildningens väsen. Det blev prat om allt från bildning som statusmarkör för att visa att man har tid att förkovra sig till hur Illiaden ska läsas och hur livet ska levas - i alla fall enligt filosofen Martha Nussbaum. Och så snackade vi om mytbildningen kring den rationella, kontrollerade människan när vi i själva verket bara är knippen av motstridiga känslor, kåta och förvirrade på samma gång.Synne Myrebøes doktorsavhandling heter "Kultiveringens politik: Martha Nussbaum, antiken och filosofins praktik"Bokrekommendationer:- Fragment - Herakleitos- Staten - Platon.- Samlade dikter (länkad) - Gunnar Ekelöf-----#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Programledare: Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Å ena sidan är kärnkraft förknippat med det lidande och mörker som en härdsmälta kan orsakar. Å andra sidan med den ljusa framtid en fossilfri energikälla kan innebära. Frågan om kärnkraft är farligt eller ej tycks alltså i första hand vara en politisk uppfattning. Den bilden delas av Klara Insulander Björk som är forskare inom subatomär fysik och plasmafysik vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. I dagens avsnitt pratar vi partikelfysik, den mänskliga faktorn och den röda tråden mellan de tre stora kärnkrafthaverierna i modern tid. Allt för att försöka förstå kärnkraften ur flera perspektiv.Läsrekommendationer- Mellan frälsning och domedag : om kärnkraftens politiska idéhistoria i Sverige 1945-1999 - Jonas Anshelm. - Bomben: ett liv- Gerard Degroot, Peter Handberg. - Bloggen Analysgruppen - analys.se- -#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Programledare: Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Podden görs av VVV Media för Vadvivet.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under semestern har var och varannan svensk ett eget fixa-projekt. Och inte bara under semestern. Allt fler pysslar, snickrar, 3D-printar och gör saker själv. Är det en motreaktion mot massproduktionssamhället eller något annat? Och skiljer den gamla gör-det-själv-mentaliteten sig från den nya maker-kulturen eller är det samma sak? Multibegåvade Isabelle Mcallister är rätt person att ge perspektiv på detta fenomen. Oavsett vad hon gör är det alltid med samma grundtanke: att inredning och kreativa uttryck är lika mycket ett utryck för glädje och lust som funktion och hållbarhet. Rekommendationer på sätt att börja göra självLeta upp närmaste makerspace. Kolla YouTube för instruktionsvidos för nästan vadsomhelst. Lär dig grunderna i programmering, exempelvis genom Scratch -----#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Programledare: Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag läste om en undersökning som konstaterade att vi rör våra telefoner hundra gånger per dag. Det är oftare än vi rör vid varandra. Ja, inte ens vår partner får så mycket beröring. Och för en del människor kan det gå flera dygn innan de får möjlighet röra vid någon annan person. Det finns bara en dryg handfull forskare i världen som intresserar sig för beröring, hur det funkar, vilka synapser som är inblandade och vilka effekter det får på vårt välmående. En av dessa är hjärnforskaren Helena Backlund Wasling vid Sahlgrenska akademin som är aktuell med den mycket intressanta boken Närmare (Mondial förlag).Vårt förhållande till fysisk beröring är något jag funderat mycket på - inte minst i kölvattnet efter #metoo. Det handlar ju i grund och botten om hur man förhåller sig till andras kroppar, något som varierar utifrån kontext och kultur. I avsnittet pratade jag med Backlund Wasling om kopplingen mellan beröring och förbättrade sociala relationer, om vad som är ett lagom avstånd till en annan människa och varför vi borde öva oss i att lägga handen på en främlings överarm. -----#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Programledare: Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Algblomningar, bottendöd, utfiske är ord som vi ofta använder när vi talar om Östersjön. Men innanhavet har varken inte förgiftat sig själv eller övergött sig själv. Det är ditt och mitt fel. Samtidigt är Östersjön en märklig hybrid av hav och sjö, salt och sött med sin egen logik och bottendöd är inget nytt fenomen utan har anor långt bakåt i historien. Och runt detta innanhav finns dessutom många länder som direkt eller indirekt påverkar dess hälsa. Den perfekta personen att ge perspektiv på Östersjön är Elinor Andrén. Hon är docent i naturgeografi vid Södertörns Högskola där hon forskar på klimat- och miljöförändringar i Östersjön.Saker som nämns i poddenBåttvättar - Boatwasher har flest tvättar längs kusten men det finns många mindre som är lika bra.Havstulpanvarningen hjälper dig förstå när havstulpanen sätter sig så att du vet när du ska tvätta båten. SMS:a "havstulpan start" till 71120 för att få larm till din telefon.YouTube-videon om hur praktiskt det är att slänga saker överbord (!). ”Sök på Sjövett 1964"BokrekommendationerBiological Oceanography of the Baltic Sea (forskningantologi) Växter och djur i Östersjön - en fälthandbok - Eat Good : recept som förändrar världen - Rockström, Bignet, Landqvist. -----#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Programledare: Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som en Roskildefestival för alla som varit elevrådsordförande eller en modevecka för fula? Det är lätt att göra sig lustig över politikveckan i Visby och de fenomen som vi förknippar den med; rosévinsmingel, vänskapskorruption och seminarier med oklart syfte. Men Matilda Westerman som besökt Almedalsveckan under många år och i olika roller menar att evenemanget är både baktalat och missförstått. Hon förklarar hur man får ut det mesta av sitt besök och tillsammans reder vi ut vad veckan egentligen handlar om.-----#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Programledare: Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cirkusen är en rest från en tid när underhållning var en bristvara och det var långt till den stora världen. Idag är allt ett klick bort. Sevärdheter och märkvärdigheter är inte längre lika sevärda eller märkvärdiga för att vi kan klicka med fingrarna och trolla fram dem närhelst vi vill. Som en följd av det har cirkusarna haft det allt svårare att vara lönsamma de senaste decennierna och de flesta har lagt ner. De vilda djuren har skingrats, tälten är sålda och akrobaterna har tvingats söka lyckan någon annanstans.Idag har Sverige bara en enda cirkus kvar, Brazil Jack. Direktör Trolle Rhodin tillhör cirkusadel med mer än 250 års europeisk erfarenhet i blodet. Samtidigt som han vuxit upp i en cirkusvagn representerar han en ny generation cirkusartister som vågar bryta med traditionerna. Sedan han tog över har han försökt sig på en balansakt mellan att erbjuda den där cirkuskänslan vi nostalgiskt minns från barndomen och att erbjuda något som känns modernt. Ett exempel på det är hans beslut att sluta med djur, ett beslut som räddade Brazil Jack från undergång.Jag klättrade upp i hans cirkusvagn för att få perspektiv på vad det egentligen är som fortfarande lockar publiken, arbetet med att producera en cirkusföreställning och hur en vanlig dag ser ut i denna ovanliga värld.Rhodins rekommendationerBok: Rex Mundivalsen (första delen i triologin) - Tony Rodin. Film: Vilken jävla cirkus - Regi av Helena BergströmFilm: The greatest showman - Regi av Micheal Gracey-----#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Programledare: Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Innan en större lagändring ska genomföras måste konsekvenserna utredas för att undvika oönskade eller oväntade konsekvenser. Theodor Paues från kommunikationsbyrån Paues Åberg http:// pauesaberg.se tycks veta allt om det svenska utredningsväsendet och jag stämde därför träff med honom för att förstå hur en utredning kommer till, hur den utformas och genomförs. Jag var också nyfiken på att förstå hur man gör om man önskar påverka den i den ena eller andra riktningen, något Paues även skrivit en utmärkt guide om. - - -#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka är argumenten för att vara religiös i vår rationella tid? Det spirituella verkar vid en snabb blick vara lös och oklar materia jämte vetenskapens konkreta fakta. Ärkebiskop Antje Jackelén ägnade en stor del av sin akademiska karriär åt detta spörsmål. I vårt samtal talar vi om detta, om ateism, konsumism, Luthers idé om att det du fäster sin hjärta till är vad som är din Gud och konstaterar bland annat att svenskarna tycks vara sekulära i tanken men inte i sina handlingar. BokrekommendationerLiv 3.0 : att vara människa i den artificiella intelligensens tid - Max Tegmark. Det omätbaras renässans : En uppgörelse med pedanternas världsherravälde - Jonna Bornemark.  Sedd men osedd: om folkkyrkans paradoxala närvaro inför 2020-talet - antologi - - -#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det låter osannolikt att man skulle kunna påverka EUs lagstiftning som en enskild parlamentariker. Och är man dessutom ny i Bryssel är väl chanserna ännu mindre kan man tänka sig. Men Isabella Lövin - Sveriges miljö- och klimatminister och dessutom vice statsminister - hävdar annorlunda och hon är faktiskt själv ett bevis på det. Utrustad med djup sakkunskap om fiskefrågorna och ett närmast outsinlig tålamod lyckades hon bygga allianser med sådan framgång att hon reformerade hela unionens fiskepolitik. Om detta berättade hon när jag träffade henne för några veckor sedan.#perspektivpoddenDenna valspecial gjordes av Väljarskolan - numera Vvv. Politik @vvv.politik - inför EU-valet 2019.Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist.   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det säger sig själv: mångfald är bättre än enfald i en grupp. Men det räcker förstås inte med att sätta samman en grupp individer som har med sig olika perspektiv om de inte också kan samarbeta sinsemellan. Det här kan Tove Andersson. Hon är chef för aktiv säkerhet på Volvo Cars och styr över en av de viktigaste utvecklingsavdelningarna i bolaget. Jag träffade henne för att ta del av hennes erfarenhet på hur man rent praktiskt arbetat med att föra in nya perspektiv i produktutvecklingen på Volvo och vilka långsiktiga effekter det fått.Mer läsning:Om Volvos EVA-initativ där man gör all sin data och forskning tillgänglig, i hopp om att göra alla bilar säkrare. BokrekommendationerMod att vara sårbar - i dina relationer, i ditt föräldraskap, i ditt arbete (länkad) - Bené Brown.Att skapa effektiva team : en handledning för ledning och medlemmar - Susan Wheelan - - -#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt träffar jag Ariane Rodert som jobbar i den inflytelserika Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén (EESK) som samlar representanter från det organiserade civila samhället i hela EU för att ge synpunkter på lagförslag. De är en del av maskineriet runt kommissionen som får tycka till om lagförslagen när de är på idéstadiet, och hon hjälper oss att förstå kommisionens arbete med att föreslå nya lagar till parlamentet. Till skillnad från i Sverige kan parlamentarikerna nämligen inte föreslå några lagar - allt det sker via kommissionen. Den insikten fick mig att undra över kommissionen tar in synpunkter från omvärlden innan de formulerar lagförslagen till parlamentet.#perspektivpoddenDenna valspecial gjordes av Väljarskolan - numera Vvv. Politik @vvv.politik - inför EU-valet 2019.Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist.   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många organisationer lägger mycket tid på att planera och kartlägga sin verksamhet. Men bara för att det låter vettigt innebär inte att det är det, menar forskaren Åsa Rönnbäck. När jag hörde talas om att hennes studier tyder på att planeringsdagar är just så meningslösa som deltagarna ofta uppfattar det som blev jag nyfiken. Vårt samtal blev bredare än väntat och vi diskuterade många av de managementteorier som präglat svenskt näringsliv i olika perioder de senaste decennierna. Är det någon gång du vill spela floskelbingo så är det till detta avsnitt. Bland annat nämns processorientering, problemet med silos, kundorientering, öka kundvärde, Lean, ISO 9000, TQM, tvärfunktionella arbetssätt, integrerade ledningssystem, stödprocesser, innovationsutveckling, hög förändringstakt, digitalisering, intressentdialoger, feedbackloopar, kärnverksamhet, processkartläggning, matrisorganisationer och co-creation. Puh!Men vi pratade också om poängen med kvalitetsarbete, om varför introverta personer kan vara bättre ledare än de som har en utåtriktad personlighet, och varför det är klokare att leda via kulturen än genom med strukturer.Kulturbeskrivningar som nämnsIkeas kulturförklaring ”En möbelhandlares testamente”GEs kulturförklaring ”The Spirit and the letter”BokrekommendationerReinventing organizations : en guide till att skapa kreativa organisationer - Fredric Laloux Sveriges bästa verksamheter - Henrik Eriksson#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför vill man kandidera till Europaparlamentet? Antagligen för att man förstår vilka möjligheter man har att påverka politiken. Men går det verkligen att göra som gröngöling? Jag stämde träff med Arba Kokalari som står på Moderaternas lista för att prata om EUs påverkan på vår vardag, hur parlamentet funkar och vad hon gjort för att inte behöva ägna hela första perioden åt nätverkande. Dessutom pratar vi om den virala videon från Vänsterpartiets korridor och vad i hennes egen historia som gjorde att hon reagerade på ett helt annat sätt än jag gjorde när jag stod i samma korridor dagen efter.#perspektivpoddenDenna valspecial gjordes av Väljarskolan - numera Vvv. Politik @vvv.politik - inför EU-valet 2019.Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist.   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varje gång en manlig förövare pekas ut som ett exempel på de strukturer som finns i samhället ropar en manskör ”inte alla män!”. Som man känner man inte igen sig i beskrivningen och därför känner man inget behov av att ändra sig. Drivkraften är inte att upprätthålla en machokultur utan att prata och agera på det sätt som gör att man accepteras som en del av en gemenskap, konstaterar Peter Rung (f.d. Svensson) som ofta föreläser om maskulinitet och mansnormer. Han menar att det kollektiva skuldbeläggandet är en faktor som hindrar kollektivet från att förändras, för problemformuleringen cementerar problemet.Jag ville prata med Rung för att få höra hans syn på om idén om vad som är manligt förändrats efter #metoo och vad som krävs för att ändra normen. Vi pratade också om att avsaknaden av män som offentligt tog avstånd från manliga skitbeteenden kan bero på den kollektiva skuld vi trots allt känner över att under många år tyst har tillåtit objektifiering, sexualisering och övergrepp i de miljöer vi befunnit oss. Vi ville ju bara vara en av grabbarna i gänget. Men det var kvinnorna som fick betala priset.Boken som nämns i samtalet är Fashioning Masculinity. National identity and language in the eighteenth century - Michele Cohen BokrekommendationerMed uppenbar känsla för stil - Stephan Mendel-Enk. Det otäcka könet - Marcus Priftis.  Ta det som en man - Hampus Nessvold. #perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I samarbete med Väljarskolan har vi gjort några bonusavsnitt om EU inför valet den 26:e maj. Varannan vecka fram till valet kommer du att följa med mig till Bryssel när jag träffar folk som jobbar i och runt parlamentet för att försöka påverka besluten här på olika sätt.EUs budget för 2019 är 166 miljarder euro. Av dessa går en tredjedel till regionstöd för att bidra till ekonomisk utjämning mellan unionens över 200 regioner. För att påverka politiken och hämta hem regionstöd har regionerna kontor i Bryssel. Flera av de svenska regionerna sitter på Rue de Luxembourg 3, i the Nordic House, och där stämde jag träff med Sven Karstö, kontorschef för Småland, Blekinge och Hallands representationskontor.- - -#perspektivpoddenDenna valspecial gjordes av Väljarskolan - numera Vvv. Politik @vvv.politik - inför EU-valet 2019.Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist. Följ Per: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad som startade som en serie vittnesmål mot en filmproducent i The New York Times hade sex veckor senare blivit en global rörelse, där kvinnor från hela världen vittnade om #metoo, att de också blivit offer för olika former av övergrepp. Upprop om förändring förenade kvinnor i olika branscher. Kända och inflytelserika män tvingades bort under förödmjukande former. Andra lämnade sina poster självmant och diskret.De omedelbara effekterna var tydliga men de långsiktiga följderna är svårare att överskåda. En person som kan ge det perspektivet är skådespelaren Eva Röse som blev en av förgrundsfigurerna för #tystnadtagning, ett upprop i film- och teaterbranschen. Vid hennes köksbord pratade vi om undertryckt ilska, om varför #metoo blev så stort i Sverige samt om varför det är så viktig att bli maktmedveten - för både kvinnor och män. Och så pratar vi förstås om dessa män - förövarna i teaterbranschen som alla känner till - och deras totala frånvaro av ursäkter.BokrekommendationerUnder det rosa täcket - Nina Björk. Ett eget rum - Viginia Woolf.  Allt vi inte pratar om - en bok för killar och män (länkad) - Ida Östensson & Thor Rutgerson-----#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Programledare: Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är det första i en rad bonusavsnitt vi gjort tillsammans inför EU inför valet den 26:e maj. Varannan vecka fram till valet kommer du att följa med mig till Bryssel när jag träffar folk som jobbar i och runt parlamentet för att försöka påverka besluten här på olika sätt.I valet till parlamentet ska vi välja de de lite mer än 700 ledamöter som ska representera oss, en halv miljard medborgare i EUs 28 medlemsländer, de kommande fem åren. Det är en sak att förstå hur parlamentet funkar på pappret och vad som gör det till en av de viktigaste institutionerna i EU men jag är nyfiken på hur det funkar i praktiken. I jättebyggnaden i Bryssel bereds trots allt alla de lagförslag som sammantaget påverkar sextio procent av alla beslut i svenska kommuner och landsting, samt hälften av alla beslut i riksdagen. För att lära mig mer om det stämde jag träff med en av de som gått längst i de gråbeiga korridorerna: Anna Hedh, parlamentsledamot sedan 15 år.-#perspektivpoddenDenna valspecial gjordes av Väljarskolan - numera Vvv. Politik - inför EU-valet 2019.Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist. Följ Per: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det skulle ju bli så bra. Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm var tänkt att bli ett flaggskepp för framtidens vård, en modell som inte bara resten av Sverige skulle vilja ta efter, utan som skulle kunna kopieras utanför våra gränser. Som bekant blev det inte riktigt så. En aldrig sinande ström av konstiga kontrakt, underliga upphandlingar och skumma skandaler är det vi förknippar med sjukhuset idag. Men varför? Bakom alla skandaler måste ju finnas en större bakomliggande orsak? Om någon vet så borde det vara DN-journalisten Anna Gustafsson. Tillsammans med sin kollega Lisa Röstlund har hon stått bakom flera av avslöjandena om sjukhuset, ett arbete de nominerats till Stora Journalistpriset för. De har dessutom skrivit boken ”Konsulterna - kapningen av Karolinska” (Mondial). Svaret på frågan om vad som egentligen är felet med Nya Karolinska är komplex, men vi gör vårt bästa för att reda ut dem. Tips på fördjupningAllt görs liksom baklänges - verksamheten vid Nya Karolinska Solna - Jan ÖhrmingRedefining Health Care - Michael Porter & Elizabeth Teisberg”Den stora omvandlingen av Karolinska” - Sveriges Radio P1 Kaliber (November 2016)- - -#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist. Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att avfärda andras politiska idéer som utmanar normen som självcentrerad ”identitetspolitik” vittnar om en bristande självinsikt om de egna privilegierna. Allt det där man får på köpet med den identitet man kallar sin egen, oavsett parti. Och kanske också om en rädsla för att förlora lite av det inflytande och makt som den identiteten ger. Därmed inte sagt att livet automatiskt blir problemfritt för att du har en massa privilegier, men det blir inte onödigt svårt i alla fall. Ras, klass och privilegier är svåra saker att prata om. Jag har lagt märke till att jag helst undviker dem. Konstigt nog känner jag mig inte alls lika hämmad eller besvärad att prata om detta på engelska. Avslöjar det något om mitt, och möjligen även Sveriges, förhållande till dessa frågor. Använder jag språket för att dölja de kända problemen med rasdiskriminering och klassförtryck som är vardag för många mindre priviligerade svenskar? Kanske är det så, svarade Kitimbwa Sabuni, en av landets mest profilerade tänkare och nyanserade debattörer i dessa frågor. Han står bakom ny forskning som synliggör hur stora orättvisor som finns i Sverige. Vårt samtal handlade om omedvetna normer, medfödda privilegier, osynliga strukturer och gav perspektiv på varför det är helt idiotiskt att kalla sig för ”färgblind".BokrekommendationerRacism without racists - Eduardo Bonilla-Silva. The new Jim Crow: Mass incarceration in the age of colorblindness - Michelle Alexander Allt går sönder - Chinua Achebe - - -#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det mesta som finns i ett museums samlingar kan man se på nätet, i böcker eller se filmer om. Allt finns ett knapptryck bort, ofta bättre presenterat och med större fördjupning än än vad man kan se i verkligheten. Hur påverkar det museerna?Susanna Pettersson, överintendent på Nationalmuseum, säger att ambitionen är att ett fysiskt besök ska uppmuntra besökarna att tänka stort och djupt. Museets ambitioner har svängt från att vara en utställningshall till att erbjuda en upplevelse, och när man kliver in genom portarna på Blasieholmen märker man hur detta genomsyrat utformningen av ett av landets äldsta och nyaste museer. I vårt samtal pratade vi om museernas roll i samhället idag och hur det förändrats (bland annat av Instagram), om att försöka belysa historien ur andra perspektiv än segrarens, och hur en självständig institution hanterar att vår historia politiserats.BokrekommendationerLogic and the art of memory - Paolo RossiKonstskatter ur samlingarna - Nationalmuseum On collecting - Susan Pearce - - -#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist @pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The problem with social media isn't that it isn't working the way we intended - quite the opposite. They problem is that they work almost too good and how to you fix something that isn't broken? There are more things in play as well. Our confirmation biases act like mental algorithms creating filter bubbles that create a false sense of understanding of what's happening in the world. It's easy to forget that each and every one of have a responsibility not to share lies in social media, for not harassing others even if it's simpler than ever, and to remember to question our own view of the world. How all this works and how technology is actually making it harder to understand the world is the theme of my book "The big bubble", available everywhere.This is a topic I’ve spent a lot of time thinking about and I’m so happy that Christopher Wylie agreed to sit down with me and discuss this with me. Mr Wylie is the whistler blower that made the Cambridge Analytica scandal possible, as he helped unveil how the British data intelligence company operated in order to manipulate data of millions of people in order to get them to vote Yes to Brexit and get Donald Trump elected.In front of a live audience in Stockholm, Sweden, he told me his story from start to end, revealed what it was like finding himself working for Steve Bannon, his current view on social networks, what it’s like to be de-platformed by Facebook and also told me why he went back to the fashion industry and accepted a job as head of research at H&M Group.This episode also includes me reading from my book ”The big bubble”, which is available on Amazon, Kindle and wherever you find books online.--- This episode was produced by VVV Media in collaboration with Acast. Producer: Gabriella Lahti. Host: Per Grankvist. Find Per on Twitter @pergrankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har alltid klingat falskt i mina öron när folk säger att internet är trasigt eller att sociala medier är att skylla för filterbubblor, spridandet av falska nyheter och ökat näthat. Tekniken funkar ju precis som det är tänkt, tjänsterna precis som vi programmerat dem till. Problemet är snarare att de funkar för bra och att vi inte hängt med i hur vi förhåller sig till den nya tekniken. Vi glömmer bort att vi har ett eget ansvar för att inte dela en massa lögner, för att inte hata bara för att det blivit lättare än någonsin, samt för att ifrågasätta oss själva och vår världsbild. Våra mentala fördomar fungerar som filter som är minst lika kraftfulla som de sociala medierna. Hur det fungerar och vad det innebär för vår förmåga att skaffa oss en vettig världsbild är ämnet för min senaste bok ”Den stora bubblan” (Mondial förlag).Vilka konsekvenser detta kan få för världen är något jag funderat mycket på, och jag är därför glad att Christopher Wylie tackade ja till att diskutera detta med mig. Han är visselblåsaren som bidrog till att the Guardian, The New York Times och Channel 4 gemensamt avslöjade Cambridge Analyticas försök att påverka Brexit-omröstningen och att få Donald Trump vald till president. Wylie är samtidigt medskyldig, då han programmerat många av de algoritmer som gjorde det möjligt att skräddarsy reklam utifrån människors politiska preferenser i syfte att få dem att välja rätt. Det blev ett långt och intressant samtal där Wylie berättade historien från början och inifrån, om hans syn på de sociala nätverkens ansvar och om hans nya jobb som forskningschef på ett av världens största modeföretag.Samtalet spelades in i Stockholm inför publik i samband med bokreleasen av ”Den stora bubblan”. Tack till Mondial förlag, Fotografiska Live och Elcim Yilmaz.BoktipsSom bonusmaterial till programmet finns en uppläsning av inledningen till boken som också ger dig en överblick över detta komplexa men viktiga ämne. Bonusmaterialet börjar vid 1.09.00Den stora bubblan - hur tekniken formar vår världsbild” av Per Grankvist finns som ljudbok, ebok och i tryckt upplaga. Du hittar den i välsorterade bokhandlare, på bibliotek och där du strömmar böcker.#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots att reklam finansierar några av våra mest älskade tjänster inom nyheter och underhållning - tidningar, Instagram, Youtube, Facebook och poddar för att ta några exempel - säger sig många hata reklam. Varför är det så? Om det är någon som kan förklara det är det förmodligen David Orlic. Han vice vd och innovationschef på Prime Group, ett av landets största kommunikationskonsultbolag. och ordförande i Komm, branschorganisationen för alla företag som arbetar med kommunikation i Sverige. Han är också bildad och beläst. David kan sin idéhistoria, förstår kapitalismens drivkrafter, och vet hur en berättelse ska struktureras för att slå igenom i bruset och nå in i andra människors filterbubblor. Det blev ett fritt samtal om reklam och kommunikation som spände mellan allt från hur reklamköpare måste förhålla sig till ilska till varför så många aktörer verkar sälja hopp nuförtiden, från Nike till Greta Thunberg till Socialdemokraterna. BokrekommendationerFiktioner - Jorge Louis BorgesKlätterbaronen - Itallo CalvinoMelankoliska rum - om ångest, leda och sårbarhet i förfluten tid och nutid - Karin Johannesson#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bland fackföreningsrörelsens medlemsorganisationer har stödet för Sverigedemokraterna ökat i val efter val. Vänsterväljarna tycks med andra ord ha gjort en högersväng, trots alla försök att få dem att rösta ”rätt”, dvs. rött. Varför? Jag kan inte tänka mig någon bättre att svara på den frågan än Tobias Baudin, idag ordförande i Kommunal och tidigare vide ordförande i LO. Baudin kan förstås arbetarrörelsens historia och nutida utmaningar på sina fem fingrar, men intressant nog är det färre Kommunalare som röstar på SD än bland svenskarna i allmänhet. I vårt samtal talar vi om vad Kommunal gjort som skiljer sig från andra fackförbund, om varför det är viktigt att ta SDs väljare på allvar och varför Kommunal funderar på att sluta ge kampanjbidrag till Socialdemokraterna.BokrekommendationerRikshushållaren : Gunnar Sträng i socialdemokratins tjänst 1906-1992 - Anders L Johansson I takt med tiden: Olof Palme 1927-1969 - Kjell ÖstbergNär vinden vände: Olof Palme 1969-1986 - Kjell ÖstbergMin far hade en dröm: memoarer - Barack Obama#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet .Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I takt med att medievanorna förändrats har nyhetsvanorna också gjort det, och nu när alla kan både kan producera och publicera innehåll om saker som hänt så har det individuella värdet av var och en av dessa nyheter avtagit. Det är alltså en fråga om tillgång och efterfrågan. I många år har förståsigpåare sagt att medierna måste ändra sig och övergå till att förklara varför något hänt istället för bara vad som hänt - det vi kallar analys eller kommentar. Har de gjort det?Det var det jag ville prata med Heidi Avellan om. Hon är politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad och med henne talade jag om vilken nytta tidningarna egentligen har, var de inte adderade värde (hälsorapportering), om hur man egentligen bestämmer vad en ledarsida ska tycka och om varför familjen Wahlgren Ingrosso kanske bevakar sig själva allra bäst på egen hand.BokrekommendationerBibeln (1917 års översättning) Är svensken människa? gemenskap och beroende i det moderna Sverige - Henrik Berggren, Lars Trädgård Det rena landet - om konsten att uppfinna sina förfäder - Maja Hagerman - - -#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under valspurten 2018 presenterades nya opinionsundersökningar så gott som dagligen. Ändå verkade samtliga partier förvånade över resultatet på valnatten. Några trodde de skulle fått mycket fler röster, andra hade befarat ett ännu sämre resultat. Kan man inte lita på opinionsundersökningarna längre, eller är problemet hur vi betraktar dem. Förr sågs de som just prognoser, men kanske har vi börjat lita för mycket på dem i takt med att metoderna blivit bättre. Ja, kanske så mycket att vi tar dem för sanningar.Ingen är väl bättre att reda ut detta med, än professor Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs Universitet. Han har studerat opinionsundersökningar i över tjugo år för att försöka förstå vad som får en folkvilja att uppstå ur jorden i aktuella frågor. Eller är det kanske också en myt? Jag hade huvudet fullt av frågor när jag träffade honom i Göteborg för en tid sedan.Rekommenderade böcker:Skånes historia, av Gunnar Wetterberg. Statistik – rätt upp och ned, av Stig Fhanér (finns bara på bibliotek) Tid, rum, individ och kollektiv, av Johan Asplunds bok (finns bara på bibliotek) - - -#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När man lanserar en ny produkt, brukar man använda begreppet ”ny” i ungefär ett halvår, men inte längre. Nya Moderaterna är undantaget som har kallat sig ”nya" i femton år. I valet 2018 fick partiet knappt tjugo procent av rösterna. Det var det sämsta resultatet sedan 2002 men likväl upplevdes det som en halv seger - många hade förväntat sig ännu lägre stöd. Frågan är hur mycket av det där nya som finns kvar i partiet.Om någon kan ge perspektiv på det är det Ulrica Schenström. Hon var med från början och befann sig mitt i omdaningen av det gamla konservativa partiet och ingår i Moderaternas grupp för eftervalsanalys. Hon förklarar hur mycket av det nya som egentligen var nytt när det kom, vad som gjorde att Alliansen kunde ta makten och om det går att vara konservativ i ett land som hyllar förnyelse till nästan vilket pris som helst. Samt varför det knappast är SDs förtjänst att de gått framåt och varför ansvarstagande ungdomsförbund är ett problem.BoktipsPartiledaren som klev in i kylan : Berättelsen om Juholts fall och den nya politiken - Daniel Suhonen. FilmtipsThank you for Smoking (nyckelscenen The Ice Cream Debate finns på YouTube)Wag the Dog- - -#perspektivpodden Perspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivetProducent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad vi stoppar i munnen är ett av de val som styr vår klimatpåverkan allra mest. Det är också en av de enklaste sakerna att förändra. Allt som krävs är att bestämma sig, och sedan köpa klimatsmartare råvaror idag än vi gjorde igår. Matens stora betydelse förklarar varför så mycket av den svenska klimatpolitiken handlar om mat, på ett eller annat sätt, och det förklarar varför så det serveras mer vegetarisk kost i förskolor, på sjukhus och på ålderdomshem numera. Men mat är mer än bara livsmedel det är måltidskultur och det är intimt. Bara tanken på att staten på något sätt försöker styra över vad vi stoppar i munnen får en del att se rött. Det här är något jag funderat mycket på och jag har därför längtat efter att få prata om det med David Frenkiel, matskapare och ena halvan bakom duon bakom Green Kitchen Stories som driver bloggar, instakonton, appar och gör storsäljande kokböcker. Resultatet blev ett fint samtal om ekoegoism, om betydelsen av att tala om mat på rätt sätt, om hur Instagram påverkat vad vi lägger på tallrikarna och inte minst om hur man får en tolvåring att äta mer grönt.BoktipsHundra Dagar av Ensamhet - av Gabriel Garcia MarquezÄta djur - av Jonathan Safron FoerLassemajaböckerna - av Martin Widmark, exempelvis Silvermysteriet The Omnivores Dilemma - Michael Pollan-----#perspektivpoddenPerspektiv görs av Vad Vi Vet. Vi filtrerar nyhetsflödet och ger dig faktabaserade förklaringar av de viktigaste aktuella händelserna. Skaffa mer fakta i dina flöden genom att följa @vadvivet Programledare: Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.