Skogsägaren Martina Röed berättar om hur krångligt det kan vara att vilja bruka skogen hyggesfritt. Och så letar vi hösttecken med Didrik Vanhoenacker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan. Men det finns också mycket roligt att titta på just på hösten. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tillbringar morgonen med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker i omgivningarna runt hans arbetsplats Naturhistoriska riksmuseet. De har öron och ögon öppna för allt från svamp till höstliga fågelläten, och förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin. Och så har Naturmorgons reporter Mats Ottosson gått på djupet med hur krångligt det kan vara att som enskild skogsägare vilja bruka sin skog på något annat vis än den etablerade hyggesmodellen. Att få hjälp från de stora skogsägarföreningarna har varit svårt. Som skogsägaren Martina Röed säger: ”Jag har varit så ledsen emellanåt”. Men nu är något på väg att hända. Skogsägarföreningarna har börjat inse hur stort intresset för mer naturanpassade skötselmetoder faktiskt är.Vad har utdöda ormstjärnor gemensamt med stenhård dödsmetallmusik? Jo, en gemensam länk är paleontologiprofessorn och dödsmetallfantasten Mats E Eriksson vid Lunds universitet. När han och hans kollegor upptäckte tidigare okända arter av ormstjärnor i över 400 miljoner år gamla fossil fick de också möjligheten att namnge arterna. Det blev en kronologisk historia, från Led Zeppelin och framåt. Mats favoritart är Ophiopetagno immolation, döpt efter det amerikanska dödsmetallbandet Immolation.Vi har passerat mitten av oktober och frågar Naturmorgons lyssnare efter de bästa hösttecknen. När tranorna vänder söderut, ormbunkarna skiftar färg och det är tid att få leta nya sköldmossor, är några av svaren.I veckans kråkvinkel gruvar sig författaren Mikael Niemi för att gå vilse.Programledare är Joacim Lindwall.

Ett temaprogram om ålen. Om dess märkliga levnadssätt, varför det finns så mycket färre ålar nu för tiden och vad som görs för att hjälpa den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En gång var den europeiska ålen troligtvis vår allra vanligaste insjöfisk, i alla fall om man räknar i biomassa. Visst finns det fortfarande ål, men den har minskat så kraftigt att den numera är akut hotad, både i Sverige och internationellt.Vi ägnar hela programmet åt ålen, denna mytiska fisk som föds i Sargassohavet, förs till Europa med havsströmmarna, vandrar upp i vattendrag i exempelvis Sverige, förvandlas tre gånger under sin livstid och, om den klarar alla utmaningar den möter, till slut simmar tillbaka till Sargassohavet för att leka och sedan dö.Morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns på Torsö i Vänern tillsammans med fiskaren Boris Åström. Den ål han får upp får åka lastbil nedströms för att sedan kunna släppas ut närmare havet. Det kallas trap and transport och är ett sätt att hjälpa ålen förbi de hinder som finns i vattendragen. På plats på Torsö är också ålforskaren Olle Calles från Karlstad universitet. Han ger insikt i hur ålen lever i sina olika livsstadier och varför den en gång i tiden var så framgångsrik.Josefin Sundin på SLU Aqua ger oss de senaste ålsiffrorna – hur många ton blankål finns det i Sverige? Och berättar om de största hoten mot ålen – fiske, vattenkraft, miljögifter och parasiter, bland annat.Johan Höjesjö, professor i fiskekologi vid Göteborgs universitet, forskar om hur ålens vandring kan underlättas. Vi följde med honom ut i Säveån där olika utformning av ålyngelledare testas.Sverige har sedan 2009 en ålförvaltningsplan som vilar på fyra ben: minskat fiske, utsättning av ålyngel, minska dödligheten i turbiner och öka kontrollen av fisket. Nästa år ska en ny plan antas. Och inför det har forskare från helt andra delar av världen kopplats in i en internationell utvärdering. Anders Clarhäll, projektledare för utvärderingen, berättar att forskarna blev förvånade när de såg hur Sverige jobbar med ålen. Utifrån deras råd tror Anders på flera förändringar inför nästa plan.Vi hör också om hur det kan komma sig att alla ålar är så genetiskt lika, oavsett om de lever sitt liv i Nordafrika eller i en älv i Nordnorge. Och så har vi frågat Naturmorgons lyssnare om särskilt minnesvärda ålmöten.Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi följer med svampentusiasterna på årets Mykologivecka i en småländsk ekskog. Och sänder direkt från Åkullaboket en bokskog som bär på minnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ger oss ut på en tidsresa i en halländsk bokskog. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Åkullabokets naturreservat utanför Varberg där lämningar från ett medeltida odlingslandskap fortfarande gå att se. I sällskap med kulturgeografen Pär Connelid och reservatsförvaltaren Mikael Stenström, från Länsstyrelsen i Halland, letar han spår i landskapet efter människor som levt här förr. Dessutom funderar de på vilken betydelse mänsklig aktivitet och historiska händelser har för hur naturen i området ser ut idag. Vad har till exempel digerdöden med södra Sveriges bokskogar att göra? Under morgonen får vi också möta några av de arter som finns i en bokskog med lång kontinuitet, som mussellav, bokvårtslav, blodsopp och platt fjädermossa.Och så får vi en rapport från årets Mykologivecka som hölls i de gamla ekskogarna runt sjön Allgunnen i östra Småland förra veckan. En gång varje höst samlas nämligen landets mest kunskapshungriga, nördiga och peppade svampentusiaster på en kombination av lägervecka, skattjakt och branschmingel. Gyllenskivlig spindling, korallfingersvamp och grönticka var några av fynden som fick deltagarna att jubla.Vi ringer också upp svampkännaren Emma Johansson i Umeå, för att höra hur svamphösten varit hittills i Västerbotten.Nästa vecka avslöjas vilka som får årets Nobelpris. Men vem får biologipriset? Ingen, eftersom det inte finns något sådant pris. Varför gör det inte det? Vi frågar en idéhistoriker. Och så ber vi vår Naturpanel utse sina nobelpristagare i biologi – om ett sådant pris hade funnits.Hur orkar livet med allt hela tiden? Det som utan stöd och stipendier kvittrar i varje glänta, fyller alla kala fläckar med något som växer och knackar hål på äggen. Det frågar sig Maria Westerberg i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.

Vid Dalkarlskärret utanför Uppsala målar Frida Sjösten morgonens fåglar. Och i år har den amerikanska blåkrabban ökat kraftigt i Italien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi målar fram morgonen tillsammans med biologen, fågelskådaren och akvarellmålaren Frida Sjösten. I sin akvarellåda plockar hon fram de färger som behövs för att beskriva höstens nyanser vid Dalkarlskärret strax utanför Uppsala. Och de som behövs för att skildra fågellivet vid den lilla sjön! Har vi tur möter vi ljudliga smådoppingar med ungar och majestätiska sångsvanar som seglar fram i dimman. Här finns också gäss, rörhonor och olika änder, och kanske någon vadare. De sistnämnda är Fridas favoritfåglar. Fältreporter på plats är Helena Söderlundh.Och så ska vi till vattnen utanför Venedig där hjärtmusslorna – kända inte minst från maträtten spaghetti alle vongole – minskat kraftigt de senaste åren. Reporter Izabella Rosengren har träffat fiskarna Dominico Rossi och Paolo Mancini som berättar om den viktigaste orsaken: den amerikanska blåkrabbans ankomst. En invasiv krabba med stor aptit och snabb reproduktion. Den har kommit hit förr, med fartygens barlastvatten, men då har vattnet varit för kallt på vintern och den har inte överlevt. Med klimatförändringen verkar den nu klara vintrarna bra. Nu försöker man samla in krabborna, och i viss mån äta upp dem.Vi ber också Anna Dimming, samordnare för akvatiska invasiva arter på Länsstyrelsen i Västra Götaland, berätta om de krabbarter som är invasiva i Sverige och om det finns någon risk att blåkrabban etablerar sig här.Vem äter vem i naturen? När två arter stöter på varandra är det inte självklart vem som ska gå till attack och vem som är offret. Naturmorgons lyssnare Olle Swahn blev vittne till när en mus attackerade en kopparorm och såg ut att äta upp den. Är detta vanligt? Vi frågar reptilexperten Claes Andrén.I år fyller facebookgruppen Spindelnätet tio år. Intresset för att få svar på sina spindelfrågor har varit stort – idag har gruppen 25 000 medlemmar. Vi ringer upp gruppens initiativtagare Kajsa Mellbrand, och passar på att reda ut några frågetecken om en gul och svart spindel som blivit allt vanligare i Sverige.I veckans kråkvinkel konstaterar Ingrid Engstedt Edfast att en liten fluga verkligen kan vinna över en mycket större människa.Programledare är Mats Ottosson.

Vi möter höstens flyttfåglar,och kanske någon enstaka padda, på Sveriges sydostligaste ögrupp Utklippan. Och får reda på vem äggherren John Wolley var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Längst ut i Karlskrona skärgård ligger Utklippan som en Enslighetens ö, eller snarare öar – Utklippan består av flera låga klippskär. Hit har fågelskådaren Göran Andersson åkt regelbundet för att märka fåglar höst och vår. Nu har besöken resulterat i en bok.Fältreporter Lena Näslund besöker Utklippan tillsammans med Göran Andersson, Rolf Larsson och Ulf Lundgren för att möta flyttfågelsträcket och sälarna. Och få reda på hur läget är för groddjuren på öarna. Fågelentusiasterna som tog över efter att fyren avbemannades upptäckte nämligen att Utklippan var ett eldorado för groddjur. Utan biltrafik och landlevande rovdjur, med gott om insekter och märlkräftor i tångbankarna, frodades sällsyntheter som långbensgroda, strandpadda och grönfläckig padda – de blev både stora och gamla. Så var det tills snoken dök upp.Och så möter vi en annan fågelskådare, Åke Flygare, på en myr vid Vittangi i Tornedalen. Han har skrivit en bok om den förmögne engelsmannen John Wolley som kom hit på 1800-talet för att samla ägg och skjuta fåglar. Så gick fågelstudierna till på den tiden. Att samla fågelägg är idag helt förbjudet.Hur går det till när en silkeslarv gör sidentyg? Det undrar ett Melody och Simson och deras klasskompisar på Hertsöskolan i Luleå. Entomolog Moa Pettersson svarar.Är du på väg ut på svamptur? Då kan du passa på att hålla utkik efter mer än kantarell och Karljohan. Nu vill SLU Artdatabanken få in jordstjärnor och stjälkröksvampar i ett forskningsprojekt. Elisabet Ottoson är den som ska ta emot alla paketen och vi ringer upp henne.Vi har också tittat närmare på vad regeringens budgetproposition kan betyda för naturen det närmaste året.I veckans kråkvinkel funderar Helena Söderlundh på natur som höjer pulsen - och den som får den att gå ner.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Nämdöskärgården utanför Stockholm som föreslås bli Sveriges nästa nationalpark. Och tar reda på varför sjögrodor skjuts i Tyresö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nämdöskärgården med tusentals kobbar och skär och vatten föreslås bli Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Hela 97 procent av ytan är vatten, med grunda vikar, fjärdar och öppet hav. Det är ett sammanhängande oexploaterat område som är tänkt att representera Stockholms skärgård som landets nästa nationalpark, nummer 31. Vi tar reda på vad som gör området unikt med hjälp av marinbiologerna Carolina Enhus och Cin Tiberi Ljungqvist som kan livet under ytan. Projektledare Elin Deremar från Länsstyrelsen i Stockholm berättar om planerna på en nationalpark och vad det kan innebära för naturen. Fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Bullerö och vattnen däromkring.Under sommaren har 60 sjögrodor skjutits i Tyresö utanför Stockholm. Sjögrodan är en främmande art och ses som ett hot mot den biologiska mångfalden. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med på grodjakt, och tar hjälp av biologen Claes Andrén för att lära känna arten.Hur mycket bullrar det i naturen? Vi pratar med akustikern Mikael Ögren som kartlagt ljudnivåerna i Sveriges naturområden.Förr växte det fullt med blåmusslor på klipporna i Bohuslän. Nu verkar de föredra pontoner och bryggor. Varför är det så, och hur ser läget ut just nu? Blåmussleforskaren Mats Lindegart på Tjärnö marina laboratorium berättar.I veckans kråkvinkel funderar Mats Ottosson över varför suget ut till bärmarkerna blir starkare för varje höst. Kanske kan det ha något med hans pappa att göra.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.I direktsändningen nämndes felaktigt två öar som inte är tänkta att ingå i Nämdöskärgårdens nationalpark, vi har rättat till felet i det ljud som finns för lyssning i efterhand.

I dagarna fyller Kosterhavets nationalpark 15 år. Vi sänder hela programmet från Kosteröarna med blicken både upp på land och ner i havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En timmes båtfärd från Strömstad i Bohuslän ligger de båda Kosteröarna, Nord- och Sydkoster. Naturmorgon sänder hela programmet från naturum på Sydkoster, och besöker också både Nordkoster och havet utanför öarna. Kosteröarna är nämligen omgivna av Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Den invigdes i september 2009 och fyller alltså i dagarna 15 år. Vad har hänt med det marina livet under de åren? Vilka arter går det bättre, eller sämre, för, och hur påverkar klimatförändringarna? Naturumföreståndare Mathilda Freij och nationalparkschef Anders Tysklind ger oss en inblick.Under morgonen får vi också följa marinbiolog Örjan Karlsson och reporter Karin Gyllenklev när de tittar ner under ytan där sjöstjärnor, krabbor, musslor, sjöpungar och alger bor. Och många många fler. I Kosterhavets nationalpark finns 6 000 arter i havet, och 6 000 på land. Det gör området till det artrikaste i Sverige. En viktig faktor är den djupa Kosterrännan som för med sig oceaniskt vatten från Atlanten och gör det möjligt för djuphavsdjur att leva här, helt nära kusten.Även på land präglas naturen av havet, men också av människorna som bor här och det kulturlandskap som skapats under århundranden. Tillsammans med Lisa Karnfält från Länsstyrelsen Västra Götaland besöker vi bland annat mosaikartade ljunghedar på Nordkoster.Vi får också höra hur det är att leva och bo på Kosteröarna. Miriam Öhrn, ordförande i Kosteröarna, berättar hur livet är här när turisterna lämnat och hur hon umgås med naturen.Trots att Kosterhavet är ett skyddat område, en nationalpark, är det tillåtet att fiska räkor med bottentrål här. Hur går det ihop? Vi frågar Lena Tingström på Havs- och vattenmyndigheten, och följer med Leon Lek, 21 år, som köpt sin egen fiskebåt och visar hur trålen fungerar. Programledare är Joacim Lindwall.

I Ljunghems backar letar vi efter färgglada ängssvampar nu börjar ängsmarkernas andra blomning. Och läget är akut för urtidsdjuret havsnejonöga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här års börjar ängssvamparna dyka upp på slåtter- och betesmarker runt om i landet. Med sina ofta färggranna och iögonfallande fruktkroppar ger de liv åt ängsmarkerna när hösten knackar på. Totalt finns det 153 arter i Sverige som har gemensamt att de trivs på ogödslade och näringsfattiga ängsmarker. Den här lördagsmorgonen upplever vi det som ibland kallas för ängsmarkernas andra blomning vid Ljunghems backar mellan Mullsjö och Falköping. På de böljande backarna hålls gräset kort av betande mular, vilket skapar goda förutsättningar för ängssvampar. Tillsammans med Anders Hildingsson, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Jönköping, och Jan Olsson, svampexpert, letar fältreporter Jonatan Martinsson vaxskivlingar, fingersvampar och jordtungor. Läget för det urtida fiskliknande djuret havsnejonöga har gått från akut till ännu sämre. Ett fåtal vuxna havsnejonögon har setts denna sommar och när Artdatabanken SLU nu letar efter larver hittar de inga. Att en art är på väg att försvinna är sorgligt i sig. Havsnejonögats komplicerade livscykel med ett liv både i sötvatten och ute i havet är också en alarmklocka för att dessa miljöer är rubbade. Vår reporter Jenny Berntson Djurvall följde i veckan med ut för att leta havsnejonögonlarver i några vattendrag i Halland.Matilda hörde en humla först brumma, och sedan knapra. När hon tittade närmare såg hon att den inte stoppade ner huvudet i blomman utan kröp ner till fästet av blomman, och där alltså satt och knaprade. Vad höll den på med? Vi ber biologen Bo Söderström förklara.Alla har vi gjort det – råkat kliva på en snäcka så att skalet skadas. Är loppet kört för snäckan då? undrar Pia. Blötdjurskännaren Jonas Roth svarar.Och så här på sensommaren fylls luften av flygmyror. Naturmorgons lyssnare Gunilla Broström la märke till att nästan alla hade en liten fripassagerare som hoppade av när de landade. Entomologen Moa Pettersson förklarar vad beteendet handlar om.Veckans kråkvinkel av Lisa Henkow handlar om den omöjliga superpotatisen.Programledare är Mats Ottosson.

Just nu återkommer atlantlaxarna till sina födselälvar längs västkusten. Naturmorgons fältreporter spanar vid ett halländskt vattendrag. Vi ska också få följa med på två kungsörnsinventeringar! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur går det för atlantlaxarna? Så här års vandrar laxen upp för lek i de sötvatten där de en gång föddes. Vid Nydala kvarn i Högvadsån i Halland har man fångat och räknat uppvandrande laxar i 70 år! Vår fältreporter Lisa Henkow sänder därifrån tillsammans med med länsfiskekonsulent Erika Axelsson, och lär sig mer om de stora fiskarnas liv i ån och till havs.Kungsörnarna räknas varje år. Ingrid Engstedt Edfast följde med länsstyrelsens Niklas Rumm till ett par revir i Jämtland. Och Mats Ottosson har träffat Bengt Warensjö i Funäsdalen som har inventerat kungsörnar outröttligen i fyrtio år!Vi ringer också upp Jessica Åsbrink, på Naturhistoriska riksmuseet, koordinator för hela kungsörnsinventeringen för att få reda på statusen för kungsörnarna just nu.Hösten närmar sig med stormsteg. Jobbigt tycker en del men Joacim Lindwall ser fram emot den i veckans kråkvinkel.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi direktsänder från en taggsvampskog i Värmland och besöker Trönninge ängar i Halland där man fått tofsvipor och rödbenor att öka genom att skjuta räv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi följer lavendeldoften i skogen i hopp om att hitta dofttaggsvamp. Här i Orskullen i Värmland gör den basiska berggrunden att många sällsynta arter trivs. Fältreporter Josefin Nilsson möter biologen Emma Enfjäll i en av hennes favoritskogar för att utforska den gömda mångfalden, taggsvampar och korallfingersvamp. På Trönninge ängar i Halland har man tagit till en, för vissa, okonventionell metod för fågelskydd - rävjakt. På så vis har man lyckats vända trenden med minskande vadare i fågelparadiset. Alexander Bloemer, fågelskådare och jägare, berättar om hur både tofsvipa och rödbena nu ökar i antal.Hur låter det när en humla skakar av pollen från en blomma, eller kajmanbebisar kommunicerar inifrån äggen? I den nya Netflix-dokumentärserien “Secret world of Sound with David Attenborough” utforskas naturen ur ett ljudperspektiv. Vi ringer upp producenten Sharmila Choudhury för att prata om utmaningar, favoritnaturljud och ljudets betydelse i naturfilm.13-åringarna Anton Liljesson och August Adamsson som har ägnat sommarlovet åt att odla myrsamhällen som de förvarar hemma i pojkrummen för att kunna studera dem. Vad har de lärt sig och vad är det som är så fascinerande med myror?Har du hört talas om spetslångebarn? Förra veckan hade vi ett reportage om torskens utsatta situation i Östersjön. Detta fick lyssnaren Kjell Svensson från Uddevalla att börja fundera på om den okända fisken spetslångebarn har blivit vanligare i Östersjön, eftersom torsken äter spetslångebarn. Vi försöker svara på detta med hjälp av Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent Gävleborg, och tar reda på vad spetslångebarn egentligen är för konstig fisk. I veckans kråkvinkel ber Maria Westerberg sin kompis biologen hålla tyst när en flock fåglar lyfter och fyller himlen. Hon vill inte veta om det är starar eller kajor, hon vill sätta sina egna ord på upplevelsen. En repris från januari 2021.Programledare är Joacim Lindwall.

Utsläppta torsklarver kan ge torsken en ny chans i Östersjön hoppas forskarna, och vi besöker Trollskogen på Ölands nordspets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Där land möter hav, på Ölands norra udde, finns trollskogen. Här har tallarna nästan slagit knut på sig själv i sina försök att överleva i den pinande vinden. Här vaktar myrlejonen på sitt byte, här kan man hitta den sällsynta skärrande gräshoppan med ett läte som en vattenspridare. Och nu, i augusti är det trollsländornas tid, då man kan se de fyrvingade rovdjuren jaga över strandängarna. Fältreportern Lena Petterson försöker fånga allt och lite till med Helena Lager, länsstyrelsen i Kalmar och Marie Larsson, föreståndare för naturum Trollskogen.Nykläckta torsklarver släpps ut i Gävlebukten i ett försök att rädda kvar torsken i Östersjön. Förr var här ett rikligt torskfiske, men inte längre. Kan utsättning av de ömtåliga larverna få torsken tillbaka och reparera ekosystemet? Reporter Joacim Lindwall var med när projektledare Johanna Fröjd och vd Konrad Stralka på Baltic Waters, yrkesfiskaren Thomas Karlsson och Niklas Niemi på länsstyrelsen Gävleborg, släppte ut torsklarver.Ewa Nilsson hittade 120 snokäggskal i sin kompost utanför Karlstad. När kom de dit? Och varför snuddade en snok Eva Mahréns ben när hon satt på en klippa i Stockholmsnaturen. Snokexperten Ludvig Palmheden berättar om Jacobssons organ och snokägg. I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på om det finns en särskild grupp människor som inte kan låta bli att alltid söka efter fina stenar, lustiga snäckskal eller små fossil.Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi spanar fjärilar utanför Ystad och hör om frivilliga dagfjärilsräknare som håller koll landet runt, och möter barnfamiljen som har nattfjärilar som sin sommarglädje. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Nybrofältet utanför Ystad i Skåne skådar vi dagfjärilarnas fladdrande färgprakt tillsammans med biologen Harriet Arnberg som är biolog på Lunds universitet och arbetar med Svensk dagfjärilsövervakning. Länge var det osäkert hur det går för Sveriges omkring 110 arter dagfjärilar. Svensk dagfjärilsövervakning drog igång 2010 med ambitionen att försöka ge ett svar på den frågan. Frivilliga fjärilsvänner i hela landet hjälper till att hålla koll på hur det står till med våra fjärilar och olika arters upp- och nedgång. Vi hör hur inventeringen går till och hur trenderna för olika fjärilar sett ut de senaste åren. Dessutom får vi träffa några av dagfjärilarna som flyger just nu, när fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Nybrofältet. På de öppna och soliga markerna med rik flora trivs många olika arter som påfågelöga, amiral och tistelfjäril. Med lite tur kan vi också få uppleva rariteter som hedpärlemorfjäril och svartfläckig blåvinge. Harriet Arnberg svarar också på några av lyssnarnas fjärilsfrågor.Nattfjärilar ser vi kanske mer sällan, men när man vet hur man ska locka fram dom öppnar sig en ny värld av skönhet. Sheelan Barazanji har alltid fascinerats av insekter och fångar nattfjärilar tillsammans med barnen. Det är skönt med en fjäril i ansiktet tycker femåriga Maia Bengtsson. Reporter Jenny Berntson Djurvall var med och vittjade fällan en tidig morgon.Vi ber också entomolog Julia Stigenberg om en topplista över coola fjärilar som inte är dagfjärilar.Något kom simmande in mot land i Stendörrens naturreservat utanför Nyköping. En vattenfladddermus! Tobias Kjellqvist berättar om upplevelsen som han fångade på film – och fladdermusexpert Marie Nedinge berättar om att fladdermöss gärna jagar och dricker i vattenytan men helst inte vill falla i. Och hur man ska göra för att undvika att en vattentunna blir en dödsfälla för fladdermöss.I veckans kråkvinkel tar Lena Pettersson oss med till sitt semestersmultronställe: en alldeles vanlig kommunal badplats.Programledare är Karin Gyllenklev.

31 juli 2014 bröt den stora branden i Västmanland ut. Vad har hänt i naturen där sedan dess? Vi sänder direkt från naturreservatet Hälleskogsbrännan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagarna är det tio år sedan den stora skogsbranden i Västmanland startade. Vår fältreporter Lena Näslund besöker Hälleskogsbrännan – det stora naturreservatet där naturen får sköta sig själv och både forskare och naturintresserade kan följa hur naturen återhämtar sig.Vi möter Sören Larsson som följt utvecklingen från brandens första dag. Han var med och inventerade de tretåiga hackspettarna som dök upp direkt för att festa på alla insekter i de döda och döende träden. Han såg dem försvinna nästan lika snabbt och ersättas av andra, som gärdsmygen. Nu är det sångare – som härmsångare – som finns i mängder i brandområdet.Vi träffar också Ylva Norén från länsstyrelsen som är ansvarig för reservatet och för naturvårdsbränningar i Västmanland. Hon har sett skillnaden mellan de kontrollerade bränderna och den rasande branden som slukade inte bara träden, utan också mineraljorden och lämnade efter sig ett svartbränt stenlandskap. Hon har sett svedjenävorna ta tillfället att blomma efter en lång väntan på tillräcklig värme för fröna att gro, avlösas av rallarrosen som färgade landskapet rosa och nu är det björk, asp och sälg som målar grönt. Men hur kommer framtidens skog att se ut? Den frågan ställer vi också till Lena Gustafsson, professor emeritus i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, som följt hur djur- och växtlivet i området utvecklats sedan branden. Vi gräver också i vårt arkiv och tar oss tillbaka till några av de tillfällen då Naturmorgon besökt Hälleskogsbrännan de senaste tio åren.Och så blir det en avstickare till Rävbacken i Uppland där biologen Emil Nilsson återskapar ett öppnare kulturlandskap med plats för många arter, som den lilla ormbunken månlåsbräken till exempel. Här får vi en inblick i gräsmarkernas och gräsmarksarternas historia.Förra veckan frågade vi Naturmorgons lyssnare om någon sett morkullor lyfta med sig en unge under sig när de flyger iväg. Jodå, det verkar verkligen inte bara var en skröna - vi har fått in mängder av vittnesmål på detta!I veckans kråkvinkel plockar Helena Söderlundh blåbär och känner vemodet rulla in.Programledare är Mats Ottosson.

Vi möter myskoxar i Härjedalen och undersöker vilken status detta arktiska urtidsdjur har i Sverige idag. Och besöker ön Vithall i Lurö skärgård i Vänern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En liten flock vilda myskoxar vandrar idag fritt i de svenska Härjedalsfjällen. Och här levde de också under slutet av den senaste istiden, för 30 000 år sedan. Ett upp emot 400 kilo tungt arktiskt getdjur som fixar temperaturer ner till 50 minusgrader, och som utan problem rusar med huvudet först rakt mot en myskoxe-rival – det sju centimeter tjocka pannbenet klarar det mesta.Vår fältreporter Ingrid Engsted Edfast finns i Myskoxcentrum i Tännäs, Sveriges enda myskoxehägn, där hon med guiden Elin Ringqvists hjälp får närkontakt med det som kallats vårt sista stora urtidsdjur. Hielke Chaudron berättar också under morgonen om sina många möten med de vilda myskoxarna på fjället och den inventering av dem som startar nu, i regi av projektet Myskoxe 2030.Men vilken är myskoxens status i Sverige idag? Den räknas inte till den svenska faunan, men inte heller som invasiv, och det finns egentligen ingen instans som har det officiella ansvaret för arten. Om detta pratar vi med både Claes Svedlindh på Naturvårdsverket och Lina Jelk från Vildriket och projektet Myskoxe 2030.Och så ger vi oss ut på en blåsig båttur på Vänern, till ön Vithall i Lurö skärgård. En ö som kallats för Lycksalighetens ö av de sista bofasta på 1950-talet. Sedan dess har ön växt igen med skog, men nu har restaureringar återskapat det öppna landskapet och kattfot, granspira och Hartmanstarr har fått en ljusare framtid, berättar landskapsvårdaren Martin Sandmark.Vem är det som låter i natten? Naturmorgons lyssnare har hört av sig med inspelade surr och plopp och knarr, och vi ber ornitologen Monica Pedersen reda ut vad det är vi hör.Och så hör vi Lotta i Halland berätta om något väldigt märkligt. Hon såg en morkulla flyga med en unga inunder sig. Är det möjligt? Jo, berättelser om detta finns – men inga bevis. Vi pratar med fågelexpert Anders Wirdheim om saken.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Precis nära stadens brus finns ekar, blommor och små sjöar. Hela programmet sänds från Tinnerö eklandskap i Linköping där artrikedomen är alldeles ovanligt hög. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I utkanten av Linköping brer det ut sig – Tinnerö eklandskap. Det som var betat kulturlandskap på 1800-talet blev militärt övningsområde på 1900-talet för att nu, på 2000-talet, vara ett drygt 600 hektar stort kommunalt naturreservat. Härifrån sänder vi Naturmorgon lördag 13 juli.Det varierade landskapet som både beteslandskap och militärövningar skapat har gjort Tinnerö till ett ovanligt artrikt område. Och sedan det blev naturreservat 2006 har en rad åtgärder gjorts, allt från att återskapa sjöar till att lägga ut sandhögar eller släppa fram ängsblommorna. Entomolog Tobias Ivarsson kan efter återkommande insektsinventeringar konstatera att det har lett till en artexplosion, framför allt av det som kallas gaddsteklar: bin, getingar, rovsteklar, guldsteklar, vägsteklar, myror med flera. Under morgonen letar Tobias Ivarsson efter några av dem kring Tinnerö gård, mitt i reservatet. Inuti blåklockorna kan vi med lite tur hitta blåklocksbin, och inte långt därifrån prickgökbiet. Det parasiterar nämligen på just blåklocksbin! Båda arter har ökat de senaste åren tack vare fler blommor och fler boplatser. Och här finns numera 27 arter av guldsteklar. Fler än någon annanstans i Sverige, om man jämför områden av samma storlek. Vi får också veta varför just guldsteklar är en bra indikator på att det finns många andra gaddsteklar.Anders Jörneskog, kommunekolog i Linköping, har i decennier arbetat med Tinnerö eklandskap och kommer att berätta om hur man tänkt för att både bevara de naturvärden som redan fanns på plats, och för att skapa nya genom offensiva insatser med grävskopor, schaktmaskiner och motorsågar. Anders var med redan när Naturmorgon sände från Tinnerö eklandskap senast, för precis tjugo år sedan.Föreningen Linköpings ekopark har guidat i Tinnerö redan innan det blev naturreservat, och nu driver de upp ängsblommor från frö som sedan planteras ut i området, berättar ordförande Björn Ström. Vi pratar också med Karolina Janiec som arbetar med naturvård runt Tinnerö gård.Programledare är Mats Ottosson och fältreporter är Helena Söderlundh.

Varför går det bättre för svärtan än för ejdern? Forskarna söker svar. Och vi letar efter Sveriges hemligaste fågel tornugglan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denna julilördag finns fältreporter Lena Näslund i Sörmlands skärgård, med fokus på dykänderna ejder, svärta och småskrake. Ejdern, en av skärgårdens verkliga karaktärsarter, har minskat kraftigt. Svärtan är mer av en doldis, men vacker i sin svarta dräkt. Hannens näbb är klargul och båda könen känns igen på de kritvita armpennorna. Och så småskraken som har en lite busig, okammad uppsyn.De här tre dykänderna följs för fjärde året i rad i ett forskningsprojekt som svenska och danska Jägareförbunden, Sveriges Lantbruksuniversitet samt universiteten i Lund och Aarhus ligger bakom. Vi får följa med till ön Hävringe i ytterskärgården när de för första gången sätter satellitsändare på ett antal honor. Dykänder är svårstuderade och nu hoppas forskarna få veta mer om var och hur de söker föda, övervintrar och hur de lyckas med häckningen. Varför verkar svärtan klara sig bättre än ejdern? Under morgonen sänder vi direkt från ön Stora Bredskär, som ligger lite närmare kusten än Hävringe. Medverkar gör bland andra Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet, ansvarig för dykandsprojektet.Och så får vi följa med Mats Ottosson till både England och Gotland för att få en skymt av en vit vålnad i natten: tornugglan. En verkligt hemlig fågel! Inte minst här i Sverige där den bara jagar mitt i natten och är nästan omöjlig att få syn på. Och det är ytterst osäkert om den häckar här över huvud taget, och skulle den göra det är det ändå väldigt hemligt ATT den gör det.Från en tornfågel till en annan: Vi följer med när entusiasten Stefan Delin ringmärker tornfalksungar i Nordmaling i Västerbotten. Han har följt arten i över 40 år.Nu i sommar har Daga Johansson hittat vad hon tror är bläckfiskskelett på stranden på Västkusten. Hon vill veta mer bläckfiskarna och vi ber marinbiolog Christin Appelqvist svara.På kvanneplantorna vid källdammen i sin trädgård i Hälsingland har Sassa Norling hittat nio larver av makaonfjäril. Hur ska hon göra så att de överlever och utvecklas till vuxna fjärilar? Fjärilsexperten Jimmy Adolfsson svarar.I veckans kråkvinkel förundras Helena Söderlundh över de korta stavelserna som beskriver det allra viktigaste i livet. Som sol, hav, skog och vind.Programledare är Joacim Lindwall.

Jostedalsbreen i norska Vestlandet är den största fastlandsglaciären i Europa. Hur är det att gå på en glaciär och vad händer när isen smälter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det allra vitaste på en karta över Norge är Jostedalsbreen, fastlands-Europas största glaciär. Hela programmet sänds från en av glaciärens många utskjutande ”armar” – Nigardsbreen. Här tar Naturmorgons medarbetare på sig stegjärn och går en tur uppe på glaciären.Glaciären har både krympt och växt under åren, men de senaste 20 åren har glaciärkanten krupit uppåt med nästan en kilometer. Meteorologen Kristine Flacké Haualand forskar om hur klimatförändringarna påverkar Jostedalsbreen – och hur glaciärsmältningen i sig påverkar det lokala klimatet. Vi möter henne vid en väderstation uppe på isen.En glaciär i förändring innebär också att nytt land ständigt föds fram. Här kan forskare och turister se en ”succession på speed”, när moränen blottas och växtligheten tar över. Dessutom kan sådant som gömts i is i många hundra år komma upp i dagen. Geologen Marthe Gjerde, med morän som specialitet, berättar om ett landskap i förändring. Vi följer med på en tur vid Nigardsbrevatnet med naturvägledare Christine Wilms. Marte Meland, naturförvaltare för Nigardsbreens naturreservat, ger oss en inblick i Jostedalsbreens historia och växt- och djurliv.Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter Lisa Henkow.

Blåhakar och simsnäppor på kalfjället sätter ljud på midsommaraftonen. Och så pyntar vi den med älggräs, rallarros och gulmåra . Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fältreporter Mats Ottosson finns på Flatruet i Härjedalen, där fjällens fåglar och växter är ovanligt lättillgängliga. Sveriges högst belägna allmänna väg går nämligen rakt över det flacka lågfjället. Mats ger ögonblicksbilder av midsommarmorgonen på nästan tusen meters höjd och tar dessutom lyssnarna med tillbaka i tiden några veckor, till en tidig morgon som han spenderade på samma plats tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Det var en morgon när fjällfåglarna avlöste varann, från smalnäbbad simsnäppa via blåhake till fjällvråk.Blir det mer midsomrigt än att gå runt på en fäbodvall och dofta på blommorna? Reporter Joacim Lindwall slår följe med botanisten Berit Berglund till Häckelsängs fäbodar på gästrikekusten och tittar på gräddlikt älggräs, granna rallarrosor och väldoftande gulmåra.Tickan på trädstammen ser ut att snart fatta eld. Det bolmar rök ur den. Det är lyssnaren Bodil Hemmingsson som filmat en sporande fnöskticka och mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar hur finurligt det är när tickor sprider sina sporer och hur de blir till nya tickor ”Ensam är inte stark”.På väg hem en kväll, vid 23-tiden, fann Nellie Johansson sig omringad av läten från träden runt omkring. Det väste och det skrek. Kan det vara ugglor och varför hänger de i grupp nu i juni? Svar utlovas.En ”svampstreak” drog biologen Didrik Vanhoenacker igång mitt i vintern. Utmaningen är att hitta en ny svampart om dagen, så länge det går. Nu i midsommar kollar vi hur det har gått och vilket fynd han är mest glad över.Dessutom svaret på förra veckans naturfråga och en kråkvinkel signerad Lisa Henkow.Programledare Karin Gyllenklev.

Vi blir varse att snokar kan både låta och lukta. Och så besöker vi en blomrik löväng, eller som det heter på Gotland: ett änge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ludvig Palmheden på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm vet hur man luktar när man hanterat en snok. I andras näsor är det en frän och ganska obehaglig lukt – för honom doftar det succé. Han fångar och mäter snokar på en plats där man gjort samma sak sedan 1940-talet. Tack vare den långa mätserien kan man se hur ett förändrat klimat har påverkat snokarnas överlevnad. Vi gör sällskap med honom till en stenig tallbacke när snokarna just krupit fram efter sin vinterdvala.Morgonens fältreporter finns denna lördag på Gotland, där man med stor stolthet vårdar sina ängen. På Gotland finns fler än 200 hävdade ängar (det vill säga de sköts på gammalt vis med fagning och slåtter) och det är också Sveriges enda landskap som har en egen Ängskommitté. Lena Näslund finns i Prästänget i Östergarn tillsammans med kommitténs ordförande Hjalmar Croneborg bland växter som brudsporre, blodtopp och tidigblommande ögontröst.Matilda och Agnes Hogling och deras pappa Daniel såg en morgon en ekorre i trädgårdens krikonträd. Där satt den och kalasade på bladlöss som lördagsgodis. Hur vanligt är det? undrar de. Ekorrkännaren Olavi Grönwall svarar. Och så ringer vi upp Mikael Kristersson i Skanör som länge har månat om skärfläckekolonin på Landgrens holme utanför Skanör. Den har med åren vuxit till landets största. Men nu fruktar han ett nytt hot: ett utbrott av fågelinfluensa. Lotta Berg, fågelskådare och professor i djurhälsa, kommenterar konsekvenserna av det misstänkta utbrottet.Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Från båt inventeras fågelskären i Europas största sötvattensskärgård, för trettionde gången. Naturmorgon sänder från en restaurerad strand på Arnön i norra Vänern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vänern har med sina 22 000 öar och skär en av världens största sötvattensskärgårdar. Under ytan lever nors, siklöja och över 30 andra fiskarter. Uppe på skären är det trångt såhär års. Tiotusentals måsar, trutar och tärnor har sina häckplatser där, och i deras tätbefolkade skaror får även andra fågelarter skydd för sina boplatser, som drillsnäppa, roskarl, strandskata, småskrake och storlom. Många av fåglarna på Vänerns fågelskär hittar man annars främst längst våra kuster.Fältreporter Jonatan Martinsson följer med Dan Mangsbo och Per Gustavsson, båda från länsstyrelsen i Värmland, på den årliga räkningen av fågelskärens fåglar. Den genomförs i år för trettionde året i rad. I ett naturligt vatten varierar vattenståndet med årstiderna och vädret. Vänern är reglerad och det påverkar både vegetationen på land och livet i de grunda vikarna.Vid Långerudden på Arnön, är sandmarkerna restaurerade. Där möter programledare Mats Ottosson upp Jan Rees från länsstyrelsen i Värmland och landskapsvårdare Martin Sandmark.Sofia Wennberg från naturrum Vänern berättar både om sjöns fiskarter och geologi. Och så möter vi fotografen och konstnären Mikael Solebris, aktuell med abstrakta och roande foton av fågelspillning, självklart fotade på Vänerns kala klippor. Programledare är Mats Ottosson. 

Fyrametersfisken atlantstör planteras nu tillbaka till Göta älv. Medan den främmande arten stenmård orsakar oro i Skåne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Atlantstören dog ut från svenska vatten under 1900-talet, men nu ska denna uråldriga fyrameterfisk återintroduceras i Göta älv. Stören har stora benplåtar på kroppen och en mun som kan fällas ut som ett rör och dammsuga bottnarna på jakt efter föda. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tittar på störarna som kommer från ett tyskt utplanteringsprojekt och nu förbereds för ett liv i det vilda. Tillsammans med Linnéa Jägrud från Sportfiskarna och projektets iniativtagare Dan Calderon besöker vi Göta älvs norra utlopp Nordre älv, där det finns goda förutsättningar för stören att trivas, och också leka igen när den blivit lekmogen i 18-årsåldern.En art som människan fört till Sverige oavsiktligt är stenmården. Det är en ny och främmande art som orsakat en del oro sedan den första stenmården upptäcktes 2018. Naturvårdsverket och Svenska jägareförbundet har försökt bli av med den, men nu är projektets pengar slut. Mest känd är kanske stenmården för sin förkärlek för att äta bilkablar – men vad är egentligen stenmården för djur och hur skiljer man den från skogsmården? Jenny Berntson Djurvall möter P-A Åhlén från Svenska Jägareförbundet i trakterna av Bromölla för att få veta mer.Gökens läte är enkelt: ko-ko! Eller? Nja, det finns faktiskt fler varianter. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson svara på några lyssnarfrågor om gökars läten.Varför springer en igelkott runt runt en annan igelkott, i timmar? Biologiprofessor Marie Dacke förklarar.Och varför flög ett bi fram och tillbaka med strån i munnen? Ännu en lyssnarfråga som får svar.I veckans kråvkinkel slår Mikael Niemi fast att det lite krångliga Äventyret mitt i vardagen inte får glömmas bort.Programledare är Mats Ottosson

Ovanliga lavar och mossor trivs i dimman som uppstår kring den brusande Handölsforsen i Jämtland. Och i Hälsingland leker harren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maj innebär vårflod och just nu fyller smältvattnet från Jämtlandsfjällen vattendragen till brädden. Vår utsände fältreporter finns på plats vid Handölsforsen i västra Jämtland, där vattenmassorna dånar på sin väg ner mot Ånnsjön. I forsdimman som bildas kring fallet trivs många ovanliga och hotade lav- och mossarter, och dessutom finns här arter som annars bara går att hitta i helt andra delar av landet. Tillsammans med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson ger sig fältreporter Jonatan Martinsson in i forsdimmeskogen som finns runt fallet - en naturtyp som tillhör de mest sällsynta i Sverige. På granarna runt om forsen letar de rariteter som blylav, västlig gytterlav och den akut hotade arten hårig skrovellav som bara finns på åtta lokaler i hela Sverige. Dessutom spanar de efter vår- och försommartecken i skogen och på myrmarken vid foten av fjällen. I södra Hälsingland får vi ta del av fiskarnas sexliv på första parkett. Biologen Petter Hillborg tar oss med till harrarnas lek som är i full gång just nu.Sture Wallin har jagat i hela sitt liv, men numera upplever han naturen via sin kamera. Och för några veckor sedan lyckades han ta några fantastiska bilder på lodjur. Vi ringer upp honom för att höra mer om det speciella ögonblicket.I veckan har det varit biologiska mångfaldens dag. Några aktiviteter hålls även i helgen, och vi ringer upp Natursnokarna i Landskrona för att höra vad de har på gång. Och Sara Sällström, reporter på Vetenskapsradion, ger oss en inblick i vad som är på gång när det gäller biologisk mångfald globalt sett – med nästa stora toppmöte och på EU-nivå.Och för en vecka sedan höll vi Fågelsångsnatt här i Sveriges Radio. Vi tittar tillbaka på natten och minns några höjdpunkter.I veckans kråkvinkel rapporterar Maria Westerberg från ödsligheten på en värmländsk myr.Programledare är Joacim Lindwall.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Stenåsa på Öland, Revinge i Skåne, Täftefjärden i Västerbotten och Örsundaån i Uppland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För femte året i rad fångar mikrofoner upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar till vad det är vi får höra just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Inte minst i gryningen, då fågelsången oftast är som mest intensiv. Timmen mellan klockan fyra och fem på morgonen viks helt åt fågelsång utan prat.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio vid Stenåsabadet på sydöstra Öland.Förutom från Öland sänds fågelsång direkt från Täftefjärden i Västerbotten, Örsundaån i Uppland och Revinge i Skåne. På de platserna finns både reporter och expert som guidar till vilka fåglar vi får höra. Mikrofoner finns också på en femte plats, skogsområdet Nåsten utanför Uppsala.Här finns del två av natten: Från 04.02-07.55.De fyra arenorna + extramikrofonenStenåsabadet på sydöstra ÖlandProgramledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras. Revinge i SkåneVid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan? Örsundaån i UpplandUnder vikingatiden var Örsundaån i Uppland en mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare: vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver. Täftefjärden i VästerbottenI en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till och med ett orrspel på håll. Nåsten utanför UppsalaUnder natten kommer även en femte lokal att höras då och då, en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala. Hit söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära. Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive tre nya quizVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 43 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. I podden Livet enligt Naturmorgon finns också fyra nya quiz som också är presentationer av de olika sändningsplasterna.Samlad information på hemsidan och sociala medier All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Jörgen WiklundDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Fredrik Brofalk, Anders Larsen.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Stenåsa på Öland, Revinge i Skåne, Täftefjärden i Västerbotten och Örsundaån i Uppland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För femte året i rad fångar mikrofoner upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar till vad det är vi får höra just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Inte minst i gryningen, då fågelsången oftast är som mest intensiv. Timmen mellan klockan fyra och fem på morgonen viks helt åt fågelsång utan prat.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio vid Stenåsabadet på sydöstra Öland.Förutom från Öland sänds fågelsång direkt från Täftefjärden i Västerbotten, Örsundaån i Uppland och Revinge i Skåne. På de platserna finns både reporter och expert som guidar till vilka fåglar vi får höra. Mikrofoner finns också på en femte plats, skogsområdet Nåsten utanför Uppsala.Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.De fyra arenorna + extramikrofonenStenåsabadet på sydöstra ÖlandProgramledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras. Revinge i SkåneVid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan? Örsundaån i UpplandUnder vikingatiden var Örsundaån i Uppland en mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare: vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver. Täftefjärden i VästerbottenI en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till och med ett orrspel på håll. Nåsten utanför UppsalaUnder natten kommer även en femte lokal att höras då och då, en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala. Hit söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära. Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive tre nya quizVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 43 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. I podden Livet enligt Naturmorgon finns också fyra nya quiz som också är presentationer av de olika sändningsplasterna. Samlad information på hemsidan och sociala medier All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Jörgen WiklundDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Fredrik Brofalk, Anders Larsen.

En restaurerad våtmark i centrala Bangkok har blivit ett fågelparadis mitt i stan. Och vi sänder direkt från kulturlandskapet på Hallands Väderö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här morgonen har vår fältreporter Jonatan Martinsson tagit båten från Torekov i nordvästra Skåne till Hallands Väderö för att spana in de flera hundra år gamla träden som finns här. Hedbokskogen, de krokiga ekarna och hamlade lindarna är fascinerande i sig, men de blir också livsmiljöer för många andra arter. Här kan man hitta läckerheter som läderbagge, svart guldbagge, lunglav och bokvårtlav. Under tusentals år har människan brukat markerna på ön. Nu i maj färgas de betade hedarna rosaröda av blommande trift, men här finns många andra växter.Tillsammans med Jan Lannér, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, Björn Werner, arborist och Janne Johansson, biolog, dyker vi ner i öns historia, får reda på varför naturen ser ut som den gör och vilket naturvårdsarbete som bedrivs här idag.Totalt har det hittats omkring 4 000 arter på Hallands Väderö och av dem är 220 rödlistade. För två år sedan invigdes en nyanlagd våtmark i Benjakittiparken, mitt i centrala Bangkok i Thailand. Det har blivit till ett riktigt fågelparadis, där både fåglar och fågelskådare trivs. Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent, Axel Kronholm, följde med inbitna fågelskådaren Peter Ericsson på en upptäckartur bland blåstjärtade biätare och rödryggiga blomsterpickare.Hur kommer det sig att Kerstin Karlén från Högsäter i Dalarna hittade ett tomt ormskinn uppe på taket? Den kan ju inte ha flugit dit... Nu undrar hon om ormen har tagit sig dit för egen maskin eller om det är en fågel som lämnat rester efter sig. Vi ber Ludvig Palmheden på Naturhistoriska Riksmuseet förklara vad som kan ha hänt - och vilken ormart det handlar om.En vecka kvar till Fågelsångsnatten! Och på flera av lokalerna vi kommer att sända från är det gott om vadarfåglar. De är inte bara svåra att se skillnad på, lätena är inte heller så enkla ... Men i Mats Ottossons nya fågelsånglektion om just vadarnas läten finns minnesregler om såväl trioler som tvåtakt att ta med sig.Så här i maj tänker Lisa Henkow i veckans kråkvinkel på fenomenet lagring. För den är ju hemligheten bakom den plötsliga, överväldigande grönskan.Programledare är Karin Gyllenklev.

Vårens primörer är inte bara sparris utan kan också vara kirskål, nässlor och maskrosor. Och efter hårt arbete kom större vattensalamander tillbaka till Judarskogen i Bromma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kirskål, nässlor och maskrosor hör kanske inte till de mest älskade växterna i trädgården. Men där tycker Ann-Louise Fransson i småländska Deralycke annorlunda. Hon slår ett slag både för att äta dem, och för deras medicinska egenskaper. Denna majlördag går vår fältreporter Lisa Henkow på en örtavandring hemma hos Ann-Louise, och lagar till något grönt och gott av vårens ogräsprimörer. Frågan är om en grön nässelsmoothie bränns i munnen?Och så får vi senaste nytt om hur det går för den större vattensalamandern och hur ekologen Martina Kiibus efter hårt arbete fick den tillbaka till en damm i Judarskogen i Stockholm.I början av maj förra året satt Naturmorgons lyssnare Gunnel Larsson vid en asp och plötsligt hände det. Som på en given signal slog den ut alla sina blad, samtidigt! Hur är det möjligt? Och är det läge att sätta sig vid samma asp, vid samma tid, och hoppas på att det händer igen? Vi ber botanist Sofie Olofsson svara på det.De är inte lätta att skilja åt, gässen! Vem kacklar egentligen hur? Äntligen finns det en fågelsånglektion för hur de olika gässen låter. Även om alla inte kallar deras läten för just sång...Och i Thomas Öbergs kråkvinkel får vi svaret på varför en renskötare visade bilder på när Notre Dame brann i Paris, när det skulle handla om Sápmis fjäll och skogar. Helighet är den gemensamma nämnaren.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Ett temaprogram om trädet björk som spelar en viktig roll för såväl människor som svampar, insekter och fåglar. Men under 1900-talet skulle den bort inom skogsbruket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här i slutet av april börjar de äntligen anas i södra Sverige – de limegröna musöronen på björkarna! Naturmorgon ägnar hela programmet åt trädet som var vårt första efter istiden och som är först på plats efter en skogsbrand. Som växer fort och dör ganska fort, men är viktig värdväxt för över 800 arter av exempelvis insekter och svampar. Ett träd som fortfarande är självskrivet vid högtider som student och bröllop, som finns med oss i bastun och som vi sitter på vid köksbordet.Björken är ett omtyckt träd – själva sinnebilden av våren som några av Naturmorgons lyssnare uttrycker det – men ger också många snuva och huvudvärk.Under morgonen har vi vår fältreporter Jenny Berntson Djurvall i Bödaområdet på norra Öland. Där visar ekolog Jonas Hedin vilka insekter som trivs i björken. Trivs gör de allra bäst när björkveden rötats, antingen som vitröta eller brunröta. Vi får veta varför det är viktigt att spara björk, och varför stående död björk hyser andra insektsarter än liggande. Insekter som blir mumma för fåglar som exempelvis den mindre hackspetten.Skogsekologen Lars Östlund tar oss med på björkens historia – från älskat och använt träd, till att bli hatobjekt nummer ett inom skogsbruket från 1940-talet och framåt, till att ha fått sin upprättelse igen.Björkforskaren Felicia Dahlgren Lidman berättar hur man skiljer på vårtbjörk och glasbjörk och varför björken är så snabb att etablera sig efter en störning.Och så ringer vi upp slöjdaren Niklas Karlsson som förklarar varför han älskar att tälja just i björk, och bastubadaren Birgitta Tamminen som kan den ädla konsten att binda en bastukvast, eller vihta som det heter på finska.Programledare är Joacim Lindwall.

Kommunbiologen om trängda naturrikedomar och barnen om att ha natur på schemat. Vi sänder från Mälarskogen och Lida i Botkyrka kommun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgon flyttar ut och sänder hela morgonen från Botkyrka strax söder om Stockholm. Här finns fin natur och många naturreservat, men också ett tryck från den växande staden. Hur värnar man naturen när bostäder och vägar ska byggas? Och vad spelar naturen för roll? Jo, bland annat kan skogen vara ett perfekt klassrum som minskar stress och gynnar språkutveckling och nyfikenhet.Den här morgonen följer vi med fältbussen som rullar in i Lida naturreservat med femteklassare, luppar och håvar. Vi möter Felix Stevelind, 10 år, och Sigge Lundström, 5 år, och får veta varför de slår på en gran, och naturskolelärarna Stefan Milivojevic och Annika Norin, som berättar hur barns förhållande till naturen förändrats på knappt 30 år. Vi möter också årskurs två från Tallidskolan i Fittja när de upptäcker däggdjursspår med Naturskolans Jenny Dagert. Parollen för Naturskolan är ”med himlen som tak”.Vi besöker Mälarskogen, ett nybildat kommunalt naturreservat utmed Mälaren och Norsborg, Hallunda och Slagsta. Här expanderar staden, och kommunbiologen Julia Stigenberg värnar naturen för arterna och invånarna. Vi besöker avgående kommunbiologen Britta Ahlgrens smultronställe med solvända och kattfot där granplanteringen tränger sig på.Botkyrka kommun sträcker sig från Mälaren till Östersjön i Södra Storstockholm.Programledare Karin Gyllenklev och fältreporter Lena Näslund sänder direkt från Botkyrka.

Vi möter Sveriges första rådgivare för biologisk mångfald i en trädgård i Trollhättan, Anna Brandeby Harström. Katja Bargum delar med sig av häpnadsväckande fjärilsfakta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många undrar: hur gör jag trädgården, balkongen eller innergården i bostadsrättsföreningen mer naturvänlig? Sedan ett drygt år tillbaka kan Trollhätteborna boka in den kommunala rådgivaren för biologisk mångfald, Anna Brandeby Harström, för att få svar på sådana frågor. Den här morgonen finns vår fältreporter Helena Söderlundh tillsammans med Anna i en av de trädgårdar hon besökt, nämligen Eira Högforsens, strax utanför Trollhättan. Vi får konkreta tips för att gynna den biologiska mångfalden hemma, och Anna berättar om sitt arbete ute på förskolor, företag, reningsverk, bibliotek och bostadsrättsföreningar. Under morgonen får vi också följa med just till en bostadsrättsförening, i centrala Trollhättan, där Kari Granstrand berättar om planerna på att gynna brännässlorna och dra ner på gräsklippningen.Inspirationen till Trollhättans satsning på biologisk mångfald kommer delvis från den danska tv-serien Ge oss naturen tillbaka, där kommunen Hjörring ska gå från klippta gräsmattor till fjärilsvänliga ängar.Vi får också Naturmorgonlyssnarnas bästa tips för att öka på den biologiska mångfalden hemma: det vimlar av fågelbad, uggleholkar, bihotell, blommande lavendel, oklippt gräs, gamla träd, faunadepåer och nyanlagda ängar i våra kommentarsfält.Och ett kvitto på att jobbet gett resultat kan ju vara när det fladdrar av fjärilar i rabatten. Vi fortsätter in i fjärilarnas värld – Karin Gyllenklev har träffat vetenskapsjournalisten Katja Bargum som skrivit en ny bok om bland annat rekordlånga fjärilstungor och larvernas mäktiga pruttkraft.Magnus Hellström på Ottenby fågelstation berättar om ovanligt tidiga flyttfåglar som noterats där. En varm vinter i Europa kan vara en av orsakerna.Vi får också en rapport från veckans rovdjurskonferens i Järvsö, och blickar framåt mot Tiburtiusdagen 14 april då björnarna enligt folktron vaknar ur sina iden. Men Lena Nordström berättar att hon såg björnspår i Hede i Härjedalen redan för flera veckor sedan.Och i veckans kråkvinkel hyllar Lisa Henkow vitsippans variation.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

De senaste 20 åren har det vänt uppåt för den starkt hotade fjällräven, men orosmoln finns. På Öland lyssnar vi efter den sällsynta kornsparven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi sänder direkt från trakterna av Helagsmassivet, där Sveriges sydligaste glaciär finns. Vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast har siktet inställt på det många säger är Sveriges sötaste djur – fjällräven. Som en blandning mellan en mjuk teddybjörn och en hundvalp, med en av naturens varmaste pälsar. Tack vare åratal av naturvårdsinsatser, och en hel del hundmat, pekar det uppåt för vårt enda riktigt arktiska rovdjur. Men växlingsrikt vinterväder och konkurrens från rödräv oroar.Lars Liljemark och Tomas Bergström från Länsstyrelsen i Jämtland arbetar båda med fjällräv, och tillsammans med dem besöker vi en utfodringsplats och en lya. Vi hoppas på en vårvintermorgon med fjällräven i fokus, men också med chans på fjällripor, renar och järvspår.Och så lyssnar vi efter Europas största fältsparv – den sällsynta kornsparven. Den ser ut som en tjock sånglärka, och sjunger som en gulsparv som går på grus. De flesta kornsparvar finns i Skåne, men nu är den också på väg tillbaka till Öland. Fågelskådare Elsy-Britt Schildt lyssnar efter den där tillsammans med reporter Lisa Henkow.Med en och en halv månad kvar till Fågelsångsnatten, som sänds i P1 natten till 18 maj, presenterar vi en av sändningsplatserna: Täftefjärden utanför Umeå. Presentationen finns ockå i en längre version i podden Livet enligt Naturmorgon, där både den som lyssnar, och reporter Joacim Lindwall, testas på sina fågelkunskaper.Vad är det för tickor som ser ut som blåmusselskal och fjärilsvingar? Det undrar Kristina Svensson, och vi skickar frågan vidare till svampkännaren Majken Ekstrand.Och så följer vi med på en nattlig vandring uppför berget Monte Titano i den lilla republiken San Marino i nordöstra Italien. Vissa nätter, när luftfuktighet och temperatur är optimala, finns chansen att få se den italienska grottsalamandern.I veckans kråkvinkel promenerar Jenny Berntson Djurvall ut i barrskogen. Där är våren inte är övertydlig, men den som lyssnar noga hör ett skälvande vårjubel!Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder direkt från tranornas dansbana vid Hornborgasjön, och följer med till Patagonien där svenska forskare finns med när en ny nationalpark bildas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denna påskafton hoppas vi hitta våren vid Hornborgasjön. Vi frossar i tranor! Just nu väller de in för att rasta vid den berömda fågelsjön i Västergötland. Vart tar de vägen sedan, hur är läget i övervintringsområdena de just har lämnat – och hur glupska är de egentligen på fågelungar och ägg? Morgonens fältreporter Lena Näslund finns både vid Trandansen - och en bit därifrån, för att lyssna efter många andra fågelarter än just tranor. Sofie Stålhand från Naturum och Lotta Berg, ordförande i Birdlife Sverige, och Johan Widunder från Länsstyrelsen Västra Götaland, guidar i vårdansen.Vi frågar lyssnarna om hur de reagerar på tranans ankomst - denna fågel som förknippas så starkt med ljuset och våren.Och så ska vi ut på en resa. En lång resa. Till södra Patagonien i Chile där den sydamerikanska kontinenten tar slut och där Stilla havet och Atlanten tar vid. Här finns väldiga sydbokskogar som är näst intill opåverkade av oss människor, skogar som nu ska bli en nationalpark och ett svenskt forskarlag från Umeå är där för att hjälpa till! Vi har träffat skogekologen och professorn Lars Östlund som berättar om hur forskarlaget tar sig igenom snårskogar av fuchsia, hur man hittar spår från ursprungsbefolkningar som liknar spår av samer och som ser valar spruta vid stranden.Vi pratar också med biologen Pav Johnsson som när han var på Nya Zeeland hittade den fjäril som många biologer bara kunnat drömma om - en Frosted Phoneix som inte setts sedan 1959 och befarats vara utdöd.Det är inte tyst ute längre! De första vårfåglarna sjunger för fullt. Men hur var det nu, vem låter hur? Mats Ottosson har snickrat ihop en alldeles färsk fågelsånglektion, den 40:e i ordningen, med titeln ”nystart, tidig vår” och där talgoxe, blåmes, talltita, entita, grönfink, nötväcka och gulsparv får plats.Och denna påskafton till ära är det ägget som hyllas i veckans kråkvinkel, signerad Jenny Berntson Djurvall.Programledare är Joacim Lindwall.

Fågelskådarna spanar efter de tidigaste vårfåglarna vid halländska Morups Tånge, som tofsvipa, storspov och sånglärka. Och så går vi upp på danska Hammerknuden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan har det varit vårdagjämning och våren är på ingång, i alla fall i södra Sverige. Och nu börjar flyttfåglarna återvända från sina vinterkvarter - till stor glädje för många fågelskådare. Den här lördagen tar vi pulsen på en av västkustens bästa fågellokaler: Morups Tånge utanför Falkenberg. På de betade strandängarna och i de grunda havsvikarna är fågellivet intensivt på våren. Här samlas nämligen både fåglar som häckar i området och de som bara tar en paus på sin färd vidare norrut. Plus de fåglar som tillbringat vintern här!Fältreporter Jonatan Martinsson och fågelskådarna Ann-Jeanette Fagerblom, Jörgen Fagerblom och Niklas Torstensson hoppas på en morgon full av vårtecken som ropande storspov, pigga tofsvipor, spelande sånglärkor och nyanlända sädesärlor. Dessutom får vi kanske stifta bekantskap med berglärkorna och snösparvarna som tillbringat vintern i södra Sverige och nu snart ger sig av till sina nordliga häckningsplatser.Och så drar vi till Hammerknuden på Bornholms norra spets, för en promenad i ett dramatiskt kustlandskap där harriset sprätter och ekarna klamrar sig fast. Guide är naturvägledaren Marie Helene Birk.Nu i mars börjar en del grodor och paddor att vakna. Bra tid att se ut en groddamm att adoptera, berättar Henrik Thurfjell på SLU Artdatabanken. Forskarna vill nämligen ha allmänhetens hjälp att räkna groddjuren i vår närhet.Hur låter en upphetsad grävlingshane, en irriterad räv eller en muttrande gråsäl? Nu släpper vi en hel serie avsnitt om hur olika däggdjur låter, i podden Livet enligt Naturmorgon. Vi hör ett smakprov i programmet och alla avsnitten går att höra här (släpps fredag morgon 22 mars).Den som letar kanske kan hitta en blåsippa i knopp! Det gjorde i alla fall Naturmorgons Joacim Lindwall när han gav sig ut på vårspaning på Iggön norr om Gävle, tillsammans med biologen Petter Hillborg. Och vi har också frågat Naturmorgons lyssnare efter vårtecken - och jodå, det finns både blåsippor, starar och en vedtrave som börjat torka.I veckans kråkvinkel hävdar Mats Ottosson att en morgon i naturen är alldeles, alldeles omagisk.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Fiskar kan känna smärta och kan vara vid medvetande länge trots att vi tror att de är döda. Och paleontolog Elisabeth Einarsson tar oss till Skåne under Kritaperioden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denna marsmorgon, 2024, finns fältreporter Lisa Henkow på Ivö klack i Skåne tillsammans med paleontologen Elisabeth Einarsson. Hur såg det ut just här, fast för 80 miljoner år sedan? Det har Elisabeth Einarsson undersökt i sin forskning och hon berättar att här levde dinosaurier, mosasaurier, svanhalsödlor, vattenlevande fåglar, krokodiler och sköldpaddor. Hon lär oss också tidsmedvetenhet med hjälp av bläckfiskfossil och om hur skolbarns naturliga intresse för dinosaurier kan ge förståelse för hållbar utveckling och klimatförändringar och öppna upp för naturvetenskapliga studier.Kan fiskar känna smärta? Ja, de har smärtreceptorer bland annat runt munnen, berättar Albin Gräns, zoofysiolog på Sveriges Lantbruksuniversitet. I ett reportage av Jenny Berntson Djurvall får vi veta hur fisken upplever att bli uppfiskad och att fisken kan vara vid medvetande en lång stund efter att man skurit huvudet av den.Ja, går det att få en fiskeupplevelse utan att fånga fisken på en krok och dra upp den? Vi pratar med Erik Sandelin, doktorand på Konstfack och KTH i Stockholm, som undersökt det i sin avhandling.Ebba Hagbom välkomnar varje vår kattugglor i två holkar utanför huset i södra Värmland. Men nu har en av holkarna hamnat på sned. Hur ska hon göra - ska hon ta bort den gamla när en ny sätts upp, och hur ska den nya placeras? Vi ringer upp Johan Nilsson på Lunds universitet för att få svar. Han jobbar på något som heter Kattuggleprojektet och har koll på sisådär hundra olika kattuggleholkar i sin forskning.I kråkvinkeln sjunger Thomas Öberg de våta markernas lov.Programledare är Karin Gyllenklev.

Experterna i Naturpanelen svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För sista gången den här säsongen svarar experterna i Naturpanelen på lyssnarnas naturfrågor. Runt bordet i Medelhavshuset i Botaniska trädgården finns entomologen Mikael Sörensson, botanisten Sofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson.Vad är det som gör att det doftar vår ute? Hur kommer det sig att just lavskrikor är så orädda och kommer fram och äter falukorv? Och varför är kantareller gula? Det är några av frågorna som panelen tar sig an. Eller så blir det just din fråga som tas upp. Hör av dig på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Var övervintrar fladdermössen i Västerbotten? Vilka lever i en vårbäcks lopp, där vattnets unika egenskaper skapar liv och is att gå på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vårbäckar och månaden mars hör ihop för vår reporter Joacim Lindwall. Med snöskor på fötterna följer vi smältvattnet tillsammans med biologen Petter Hillborg som berättar om is, vatten och livet i vattnet. Vi utgår från Säljemar norr om Gävle, från sjöisen, via strömmande vatten och alkärr till en havsvik där sötvattnet möter salt och en utterfamilj lämnat spår.Sju fladdermusvänner letar efter fladdermössens vinterviste i Västerbotten, för vi vet nästan ingenting om var fladdermusen övervintrar i norra Sverige. Följ med på en krävande skidtur till den hemliga grottan där fladdermössen kanske tillbringar sin vinterdvala. Rovdjursexperten Michael Schneider och ljuddesigner Andreas Estensen är två av dom som försöker kartlägga fladdermössen i Västerbotten. Reporter Elin Moberg.Fladdermusexperten Marie Nedinge svarar på en lyssnarfråga om fladdermöss som övervintrar i en jordkällare. Vi pratar också med glada naturnjutare i Fagerstatrakten som nu kan röra sig fritt i naturen igen efter att svinpest-restriktionerna är borta.Barnen på en förskola i Örebro undrar vem som bor i hålet i jorden och det vet Frauke Ecke, professor vid Helsingfors Universitet.Programledare är Mats Ottosson.

Inför våren laddar Naturmorgon upp med ett specialprogram om ugglor. Vilka är de, hur låter de och varför fascineras vi av dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här i slutet av februari drar det ihop sig till uggletid. Det är nu, och några månader framåt, som det är störst chans att höra ugglorna ropa till varandra i mörkret.Därför ägnar vi hela programmet åt ugglor! Vilka de är, hur de låter och hur de lever.Vår fältreporter Lena Näslund finns vid Häckeberga i Skåne tillsammans med fågelforskaren Martin Green, för att lyssna och spana efter bland annat kattugglor. Och i studion finns biolog Bo Söderström, som har med sig en rad inspelningar han gjort av ugglors rop och läten.Under morgonen får vi lära oss hur alla svenska ugglor låter och får möta flera av dem. Vi ringer också upp lyssnare som berättar om sina mest minnesvärda ugglemöten.Förra året var ett dåligt år för ugglor i hela landet. Men i södra och mellersta Sverige finns nu iakttagelser som tyder på en uppgång. Det finns alltså förhoppningar om en fin ugglevår.Programledare är Mats Ottosson.

Gäss, sarv och vass är några av de arter vi spanar på mitt inne i Kristianstad. Och så om tallskogen Söderåsen som kan komma att avverkas med dispens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi sänder från Kristianstads vattenrike med siktet inställt på fågel, fisk och mittemellan. Det vill säga övervintrande gäss och örnar, fiskarna sarv och mal - och vass. Alla sätter de karaktären i Vattenriket, där vår fältreporter Lisa Henkow träffar naturvägledaren Josefin Svensson. Mitt i Vattenriket, där Helge å rinner genom Kristianstad finns en byggnad helt på pålar: Naturum Vattenriket. Från Naturum och träbron över ån har de optimalt span på örnarnas morgonrunda och om turen vill ser de kungsfiskare, eller till och med utter.Tallskogarna runt berget Söderåsen i Gästrikland bör skyddas – det anser både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Men ändå kan Länsstyrelsen behöva ge dispens för avverkning, trots att det finns fridlyst knärot i området. Hur kan det komma sig? Vi hör ett reportage av Joacim Lindwall.Det är snöig februari, men vårtecken finns! Som att en del däggdjur börjar få ungar. Hararna är tidigt ute och nu uppmanar Artdatabanken på SLU allmänheten att rapportera in harungar, eller harpaltar som de också kallas.Fotografen Patrik Luther blev vittne till när ett rådjur dog i snön. Han hörde av sig till Statens veterinärmedicinska anstalt som gärna ville att Patrik skulle hjälpa till och skicka in prover från rådjuret. Det visade sig att det var huvudet som skulle skickas in! Vi pratar med Patrik och hör med SVA varför det är just huvudet de behöver.I veckans kråkvinkel söker Karin Gyllenklev tröst i ljuset.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Hur lever mossorna på vintern och hur gödslar de skogen? Vi gräver fram mossorna i snön utanför Umeå. Och Didrik Vanhoenacker kör en svampstreak. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgon sänder direkt från Stöcksjö söder om Umeå. Där gräver vi oss ner under snön till skogens hjältar: mossorna. De erbjuder livsmiljö för hundratals små arter, som nematoder och hoppstjärtar, och dessutom gödslar de skogen. Genom att locka till sig cyanobakterier kan mossorna nämligen fixera kväve ur luften. Forskarna Marie Charlotte Nilsson Hegethorn och Jörgen Sjögren från Sveriges Lantbruksuniversitet ger oss en inblick i mossornas liv under snön. Ja, hur klarar de egentligen att vara vintergröna, och hur skiljer sig en mossas vinterliv i norra Sverige från en i södra? Fältreporter i Stöcksjö är Maria Viklands.En del springer två kilometer om dagen, andra kryssar en fågel varannan dag. Allt fler ägnar sig åt så kallade streaks - ett uppdrag till sig själv som ska göras utan uppehåll under exempelvis ett år. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker har tidigare kört en birdstreak, men nu har han gått vidare till svamparna. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev följer med honom ut för att leta svamp mitt i vintern – och för att höra hur man lägger upp taktiken för en svampstreak.Gråsiska, domherre och steglits har blivit vanligare på de svenska fågelmatningarna, visar sammanräkningen från Vinterfåglar inpå knuten. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige berättar varför, och också vilka fåglar det gått sämre för.I veckans kråkvinkel längtar Maria Westerberg sig alldeles sjuk efter något grönt.Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssnarnas naturfrågor får svar av experterna i Naturpanelen i ett direktsänt program från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är återigen dags för experterna i Naturpanelen att stråla samman i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund. Uppdraget för entomologen Mikael Sörensson, botanisten Sofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson är att svara på lyssnarnas frågor om natur.Vem hade spetsat en mus på en gren? Varför simmade tranorna över sjön varje kväll? Varför hade alla träd runt sjön som strumpor av mossa upp till exakt samma höjd? Det är några av frågorna som tas upp. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.Programledare är Mats Ottosson.

Denna fågelräkningshelg berättar forskare Anders Brodin hur fåglarna klarar vinterns utmaningar. Och vem blir aktivist för att rädda naturen - och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här helgen är det många som räknar fåglarna utanför fönstret och rapporterar in till Vinterfåglar inpå knuten som arrangeras av Birdlife Sverige. Och även från Ekologihuset på Lunds universitet räknas det fåglar. Naturmorgons fältreporter Lena Näslund direktsänder därifrån tillsammans med fågelforskaren Anders Brodin. Han ger också en inblick i hur vinterfåglarna klarar utmaningarna med kyla och dålig tillgång på mat. Nötkråka, råka, tallskrika, lavskrika och talltita har alla olika strategier för mathållningen.Vad får en människa att ta steget till att bli aktivist för att rädda naturen? I ett reportage av Lisa Henkow möter vi människor som kämpar för skogar och klimat, och hör vad forskningen säger om vilka som blir aktivister och varför.Vi hör också om fjärilar som vaknat upp ur vintervilan och vad man ska göra om hittar en vaken nässelfjäril nu.På en ljunghed i New Forest möter vi provencesångaren, en sydeuropeisk fågelart som är tillbaka från utrotningens brant.I veckans kråkvinkel ger sig författaren Mikael Niemi rakt ut i den bistraste januarikylan för att uppleva total tystnad, blått ljus och röda korsnäbbar.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi reser till Knepp i södra England, godset som slutade med olönsamt konventionellt jordbruk och istället släppte naturens tyglar fria. Artsuccéerna har följt slag i slag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För tjugo år sedan började den stora förändringen på godset Knepp, strax söder om London. Mjölkkorna och den stora maskinparken såldes. Istället fick växtligheten i åkerkanter, häckar och trädridåer av egen kraft invadera fälten. Markerna förvildades.För att inte igenväxningen skulle bli total satte man samman en kader av betesdjur. Tanken var att de så långt som möjligt skulle efterlikna den ursprungliga uppsättning stora däggdjur som fanns innan människan förändrade allt. I Knepp betar nu kor av lantrasen English longhorn cattle (istället för uroxar), lantrasen Tamworth-gris (istället för vildsvin), Exmoorponnyer (istället för vildhästar) - samt kronhjort och dovhjort.Resultatet har blivit en rikt blommande savannlik mosaik av träddungar och busk- och gräsmarker. Den biologiska mångfalden reagerade snabbt. Arter som är starkt hotade i resten av det hårt brukade engelska landskapet har ökat kraftigt i Knepp. Området har på kort tid blivit en fristad för näktergalar, turturduvor, sälgskimmerfjärilar – och för människor som längtar efter en hoppfull naturvårdsberättelse.Mats Ottosson besökte i somras Knepp tillsammans med den svensk-brittiska biologen Vikki Bengtsson och Knepps egen ekolog Penny Green, för att möta några av områdets omslagsarter, och för att få en bild av ett naturvårdsprojekt som inte liknar någonting som gjorts på svensk mark.Vi får också följa med Mats och Vikki till New Forest, en stor nationalpark och allmänning där betesdjur strövat fritt i tusen år i öppna skogar, buskmarker och ljunghedar. Närmare det europeiska ur-landskapet är det svårt att komma, menar Vikki Bengtsson.I veckans kråkvinkel tar vi oss hem till Sverige, där Joacim Lindwall ger sig ut i motionsspåret. Först i minnet, med joggingskorna på, sedan här och nu - på skidor. Det blir två helt olika naturupplevelser.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder direkt från väglöst land i västra Dalsland där vi letar spår efter djur, människor och bränder. Vi får också höra nya rön om fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vidsträckta tallskogar, ensliga myrar och ett svårframkomligt sprickdalslandskap. Tresticklans nationalpark beskrivs ofta som en av södra Sveriges största vildmarker. Morgonens fältreporter hittar vi i det väglösa gränsområdet i västra Dalsland, med extra fokus på de spår som går att hitta här. Både från djur som finns här nu, men också från människor som levt och verkat här tidigare. För trots nationalparkens vildmarkskaraktär är det historiskt ingen ödemark.Dessutom letar vi spår från de stora bränder som härjade tallskogen under 1800-talet. Nu planerar länsstyrelsen nya mer kontrollerade bränder, som ett sätt att sköta skogen och skapa förutsättningar för arter som är beroende av att det då och då brinner. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder direkt från en nationalpark där midvintern kopplat sitt grepp. Med sig i den djupa snön har han Stefan Husar på länsstyrelsen i Västra Götaland som förvaltar nationalparken och naturskribenten Roger Olsson som ägnat stora delar av sitt liv åt att vara i och skriva om den dalsländska naturen.Så här i januari blir dagarna långsamt längre. Det är inte så långt till vårens fågelsång! Vi laddar upp med nya rön om hur fågelsången egentligen funkar. Mats Ottosson träffar zooekologiprofessor Mats Björklund och får veta att fågelhanen som sjunger dag efter dag i samma buske inte behöver vara samma hane, och att honor sjunger oftare än vi tror.Milena Bergquist hittade något som verkade vara muslortar i blomkrukan. Men sedan hittade hon en larv också. Hur hänger det här ihop? Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg för att få veta mer.Två sorkbon - och en synlig ”motorväg” i gräset mellan dem. Varför gör de på detta viset, undrar Christer Falk, som sett fenomenet på Stora Förö i Göteborgs södra skärgård. Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.I veckans kråkvinkel gläds Helena Söderlundh åt haren i trädgården.Programledare är Karin Gyllenklev.

Älgens oväntade finesser synas när Naturmorgon besöker Skansen i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Älgen får ofta symbolisera både skogen och hela Sverige. Den jättelika idisslaren är ett gissel för skogsbrukare, jägarnas högtidsvilt och vargens favoritbyte. Älgen är alltid aktuell och ofta omdebatterad.  Fältreporter Lisa Henkow besöker Skansen i Stockholm för att få närkontakt med mular och klövar tillsammans med  Jonas Malmsten, veterinär på SLU. Med utgångspunkt från den specialiserade kroppen ger han berättelsen om en älgs liv.    Det har ryktats om att älgen är aktuell för nästa rödlista över hotade arter, men det finns ju fortfarande många älgar. Henrik Thurfjell på Artdatabanken reder ut hur det hänger ihop. I Sundsvall har biologen och forskaren Jennie Sandström på Mittuniversitetet ägnat många dagar åt att hitta en tall som är så gammal att den matchar stadens ålder, alltså 400 år - och nu har hon lyckats. Ulrika Stenbäck som är konservator och reporter Ingrid Engstedt Edfast följer med upp på Norra berget. Lyssnaren Cecilia Nabo såg en kråka som verkade meta! Fågeln stack ner en växtdel i vattnet och sekunden senare nappade en liten abborre som kråkan genast åt upp. Vi frågar ekolog Susanne Åkesson om detta var en medveten handling och om det finns fler liknande observationer?Fågelmatning kan ses som ett banalt nöje, men fåglarnas närhet har ibland stor betydelse. Om det handlar Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel.  Programledare är Joacim Lindwall. 

Storslagna naturupplevelser från urskog, fjäll, älv och hav. Men också det lilla och det nära. Det samsas i Naturmorgons årskavalkad under ledning av Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi tar fram kikaren och spanar in några av de mest minnesvärda stunderna i Naturmorgon under året som gått.Som det storslagna skådespelet då de 200 kilo tunga blåfenade tonfiskarna samlades i Öresund och villigt hoppade i vågorna inför åskådarnas ögon. Eller den ännu tyngre visenttjuren som till slut visade sig inne i skogen på danska Bornhom.Men vi minns också det som snarare kräver lupp än kikare: de små rörtripsarna i en baldersbrå, en flodhättesnäcka i en småländsk bäck och en röd tulpanskål i en sumpskog i april. Och förstås miniatyrorkidén dvärgyxne som vi knäböjde inför en smällkall julimorgon på fjället Stormittåkläppen i Härjedalen.Vi minns också det som utmärkte just 2023: den afrikanska svinpesten som gjorde att skogen stängdes av för allmänheten runt Fagersta och Norberg, det myckna regnandet som fick myggen att kläckas och svamparna att ploppa upp ur jorden, och så hur vår minsta mesfågel, svartmesen, plötsligt dök upp i stora antal i början av oktober.Vi kliver in i en sjumilaskog väster om Jokkmokk - Pärlälvens fjällurskog. Det är mitt i sommaren men naturens egen air condition ger svalka. Som kontrast till det upplever vi också en regnig marsmorgon vid Lunds reningsverksdammar, där något så vanligt som gräsänder är vårt huvudfokus.Dessutom ringer vi upp några av er som lyssnar på Naturmorgon, för att höra om era starkaste naturupplevelser från året som gått.Avslutningsvis hör vi när Märit Lindholm, hämtat ur direktsändningen från Pärlälvens fjällurskog, berättar om vilken årstid som är hennes absoluta favorit.Programledare är Mats Ottosson.

I Häckelsängs fäbodar norr om Gävle finns Berit Berglunds barndoms blomsterparadis. Och i decembersnön går det att spåra varg i Skåne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Naturmorgon har vi hört henne många gånger - den entusiastiska botanikern Berit Berglund som beskriver blommor och växter som konstverk. Nu får vi följa med Berit till platsen där hon tillbringade sin barndoms och ungdoms somrar – Häckelsängs fäbodar vid havet norr om Gävle. Det var precis efter midsommar som Naturmorgons reporter Joacim Lindwall träffade Berit i hennes eget blomsterparadis. Det blir en tur till klipphällarna där nattskärran spelar sin kusliga sång, till hövding Gunnars koja där festerna var, och till fäbodvallen där alla blommorna finns.Tillbaka i decemberverkligheten ger vi oss ut i snön som för ovanlighetens skull täckte även Skåne för några veckor sedan. Reporter Hjalmar Dahm följer med David Börjesson, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, på vargspårning i Svalemosse-reviret. Det är ett av de tre etablerade vargrevir som finns i Skåne sedan några år tillbaka.Så här dan före dan sätter vi lite extra ljus på en av julens huvudpersoner: granen. Hur kommer det sig att granen klarar mörker så bra, och varför avskydde konstnären Ehrensvärd granen, medan Carl von Linné såg potentialen i granen?Vi hör också om en ny studie om hur bred kattens diet är - även hotade arter ingår. Ekologiprofessor Susanne Åkesson kommenterar.I veckans kråkvinkel läser Lisa Henkow om snäckor och hittar ett verkligt avancerat leverne.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturexperterna Susanne Åkesson, Sofie Olofsson och Mikael Sörensson svarar på lyssnarnas naturfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Runt ett bord i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund sprider sig julstämningen när Naturpanelen samlas för svara på lyssnarnas naturfrågor. Experterna är som vanligt zooekologen Susanne Åkesson, botanisten Sofie Olofsson och entomologen Mikael Sörensson.De tar sig an spörsmål som hur ett träd kan äta upp en skylt, varför en ticka verkar gråta och om varför en gås såg ut att spela död. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.Programledare är Joacim Lindwall.

Naturmorgons redaktion samlas för att prata om årets naturböcker. Programledare är Karin Gyllenklev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogen. Jorden. Älven. Fjället. Myren. Livsviktiga miljöer för den biologiska mångfalden – och temat för några av årets naturböcker. I andra böcker spelar enskilda arter som ekar, almar och skärfläckor huvudrollen. Åter andra öppnar dörren till fågelbonas, fladdermössens och de vilda blommornas värld, tar oss till särskilda platser eller svarar på frågan vad djuren gör när de blir rädda.Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Mats Ottosson, Joacim Lindwall och programledare Karin Gyllenklev.

Författaren Göran Bergengren tar oss med in i nötskrikornas värld. Och späckhuggaren som hittades i Bohuslän i våras - vad dog den av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges vanligaste kråkfågel är inte kajan eller skatan - utan nötskrikan! Denna nästan pråliga, kloka, skräniga, men samtidigt försiktiga doldis spelar en huvudroll i dagens Naturmorgon. Morgonens fältreporter Lena Näslund finns i en ekskog en bit utanför Mjölby i Östergötland. Där möter hon upp Göran Bergengren, författare till boken ”Nötskrikan - Tusenårsträdet och fågeln”. Och ja, ekarna de är omgivna av är planterade just av nötskrikor. Vi får bland annat veta hur många ollon en skrika kan transportera när den bygger upp sina förråd och varför Göran Bergengren har ett så gott öga till nötskrikan.I maj hittades en död späckhuggare intill en brygga i Hunnebostrand. Vad gjorde den på västkusten och vad dog den av? Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev har följt forskarnas detektivarbete och analyser - bland annat av späckhuggarens huvud. Och de nya resultaten från Naturhistoriska riksmuseet överraskar.Vi fortsätter på temat strandfynd. Gunilla Paulsen hittade snygga men märkliga bollar på stranden på Orust. Vad är det för något? Vi frågar marinbiolog Ellen Schagerström.Och nu när isarna lagt sig finns det upptäckter att göra även där. När Thomas Salzer var ute och åkte skridskor i Värmland såg han något röra sig under isen - en bagge av något slag! Vad var det för någon, och hur kan den klara sig där nere utan luft, i det kalla vattnet? Vi frågar Johannes Bergsten, insektsexpert på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.Våndan över att kissa ute i naturen kan leda till oväntade möten. Ellen Pääjärvi berättar om ett sådant i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.

Lyssnarnas frågor om natur får svar från Naturmorgons expertpanel: Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Äntligen! Dags för säsongens första program där i stort sett varenda minut viks åt naturfrågor från er lyssnare! Svaren levereras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården i Lund för att reda ut om björnar kan vissla, vem som rullat ihop björklöven i skogen och varför syrenerna började blomma i Skåne efter att stormen Hans dragit fram. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från förbjuden natur - det område i Västmanland som spärrats av efter utbrottet av afrikansk svinpest. Och om vikten av att känna naturdoft, även i stan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För drygt två månader sedan upptäcktes afrikansk svinpest för första gången i Sverige. Hittills har över 50 vildsvin hittats döda och bekräftats bära på smittan. I ett 1 000 kvadratkilometer stort område i Västmanland - den smittade zonen - är det förbjudet att gå ut i skog och mark, och ett mindre kärnområde kring Fagersta håller just nu på att stängslas in i hopp om att smittan inte ska sprida sig. Morgonens fältreporter Karin Gyllenklev finns i Högfors i Norbergs kommun i Västmanland, inom den smittade zonen..Det är en unik situation i Sverige, med en så allvarlig och smittsam sjukdom bland vilda djur, som kan få så stora konsekvenser. På sikt kommer alla vildsvin i kärnområdet för smittan att dö, antingen av sjukdomen, eller avlivas. Vad händer i naturen när vildsvinen försvinner? Vilka ekosystemtjänster går förlorade? Hur fungerar ett ”vildsvinsstängsel”? När får människor vistas i skogen igen här? Och hur ser vildsvinens framtid i Sverige ut nu när svinpesten gjort entré?I programmet medverkar Arvid Norström, Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lars Björk, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, Erika Chenais, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt samt Pia Boiardt från Fagersta naturskyddsförening.Vi intervjuar också landsbygdsminister Peter Kullgren för att höra vad han och norska kollegan Geir Pollestad sa om vildsvinens framtid när de möttes i onsdags.Och så om att vi människor behöver naturen på så många sätt. Bland annat för att må bra. Men hur får man i sig natur om man bor mitt i Stockholm - på Södermalm? Reporter Ellen Pääjärvi har träffat keramikern Mia Blanche som stod 23 år i kö för att få en kolonilott, och pratat med forskaren Marcus Hedblom vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han ger stadsnära naturtips och berättar om nya rön kring att naturdofter är viktigare än vi kanske trott.I veckans kråkvinkel öppnar Mats Ottosson en skrivbordslåda och där ligger en spyboll. Som tar honom med på en minneskavalkad av rang.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Från gömslet i den fredade zonen kan man iaktta björnarnas personligheter. Och trots att november är en mörk tid stör vi nattens organismer med all vår belysning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Till urskogsreservatet Elimyssalo i östra Finland kommer människor för att få närkontakt med björn, varg och järv.Naturmorgons reporter Lena Näslund har besökt ett gömsle och på några meters håll sett stora björnhannar förse sig av griskött och laxhuvuden.Lassi Rautiainen är naturfotografen som erbjuder besökare från hela världen att besöka hans populära gömslen.Vi hör också den norske fotografen Roger Brendhagen som i år tillbringat två månader i nordöstra Finland för att ta bilder på de stora rovdjuren.Längs den långa gränsen mellan Finland och Ryssland finns en tio kilometer bred militär zon. Här är de stora rovdjuren fredade från jakt.Hur är det i Sverige, har vi områden som är helt undantagna från jakt? Vi ställer frågan till Ola Larsson på Naturvårdsverket.November är en mörkrets tid, men oavsett det blir jorden bara mer och mer upplyst.All vår belysning påverkar organismer som är nattaktiva, som fladdermöss men också oss som är dagaktiva.Fladdermusforskaren och författaren Johan Eklöf berättar om ljusföroreningarnas effekter. Reporter Jenny Berntson Djurvall. (repris från 2021)Hur ska skogsbruket se ut i framtiden? Och hur går man från forskning till att skogsägare och större skogsbolag ska kunna förändra sina metoder i praktiken?Inom projektet Adaptivt skogsbruk möts olika intressenter. Reporter Simon Magnusson var med när korridorshuggning och andra metoder testades och diskuterades i tallskogen Venjan i Dalarna.Vi ringer upp den svenska botanisten Stina Weststrand som är i Brasiliens regnskog för att utforska sporspridda växters fascinerande värld. Arbetet hon gör där, hänger ihop med uppbyggnaden av ett nytt växthus i Botaniska trädgården i Göteborg. Det ska helt ha fokus på landväxternas evolution. Och då har de tidigaste landväxterna som ormbunkar och mossor en viktig roll.Det finns så många sätt att dö på i naturen. Med ett stort brak som en gammelfura som slås omkull av stormvindar.Eller uppoffrande som en tvestjärtshona som slutar som måltid för sin egen avkomma. Lisa Henkows kråkvinkel handlar om döden.Programledare Joacim Lindwall.

Forntidens musik skapades av det naturen erbjöd, som hasselnötter och stenar, berättar musikarkeologen Cajsa Lund. Och så följer vi med på sjöfågelräkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur lät det om våra förfäder i Skandinavien? Musikarkeologen Cajsa Lund i Skåne har ägnat sitt liv åt forntidens musik. Vi lyssnar till ett nöt-rassel efter ett 8 000-årigt hasselnötsfynd, vi lyssnar till vinare och klangstenar, bland annat sangelstainen på Gotland. En del ljudverktyg användes till att imitera vilda djur, andra troligen för nöje, som maskrostrumpeter och andra gröna musikinstrument. Fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Cajsa Lunds samling av fornfynd och ljudredskap och kanske även skogsdjävulen kommer låta höra sitt skärrande ljud.Och så följer vi med ut när fågelforskaren Martin Green räknar sjöfåglar vid Öresund. Det blir en av många pusselbitar till den statistik som sammanställs varje år av Svensk fågeltaxering över hur många fåglar det finns av varje art. Hur går det till när fåglarna räknas, och varför ser vi fler änder som rastar längs våra kuster nu för tiden?En leopardfläckig insekt satt på husväggen nu på senhösten, berättar Ninni Jonsson Tolle i Nykil. Vad är det för något, och har den egentligen några vingar? Entomolog Moa Pettersson svarar.Och så har det varit stor uppståndelse på Elmiafältet i Jönköping i veckan - ett helt litet gäng eremitibisar spatserade omkring och lockade fågelskådare från när och fjärran. Det handlar inte bara om fåglar som flugit fel, utan det är en art som är starkt hotad och som får hjälp av bevarandeprojekt på flera håll. Ett av dem är Nordens ark och vi ber Emma Nygren där berätta om denna fascinerande sagofågel och om hur framtiden ser ut för den.En fågel som Örjan Sedin i Gunnarvattnet i Jämtland saknar i år är domherren. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson fundera över varför det kan vara så.I veckans kråkvinkel har Karin Gyllenklev mardrömmar om att vara en växt och inte kunna flytta på sig när en fara närmar sig. Men det finns andra försvar än att fly!Programledare är Mats Ottosson.

Under en urskogspromenad i Tyresta nationalpark intervjuar Mats Ottoson kronprinsessan Victoria om vad naturen betyder för henne. Och Mikael Sörensson guidar till storbandbiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det doftar barr och ljungen blommar. Här i skogen känner jag mig omsluten och dofterna och färgerna är på ett speciellt sätt. Det naturen ger mig - det vackra och det mystiska - det vill jag ge vidare till mina barn, säger kronprinsessan Victoria.Det är hon som är morgonens huvudgäst i Naturmorgon. Vi får höra en lång intervju om vad naturen betyder för henne, och om hennes oro för framtiden och för att vi har för lite natur i våra liv. Intervjun görs under en urskogspromenad med Naturmorgons Mats Ottosson i Tyresta nationalpark.Victoria bjuder på sina tips för att få ut sina egna barn i naturen, och vi får höra barndomsminnen som hur det var att tälta med pappa och om husdjuret hon alltid hade med sig – snigeln Johanna.Och så möter vi ett av Sverige största bin: storbandbiet. Det befarades vara utdött från Sverige, tills entomologen Mikael Sörensson en junidag 2015 hittade det stora biet med randig bakkropp i en lila väddklint i Hammars backar i sydöstra Skåne – ett stenkast från familjens sommarstuga. Eufori! är Mikaels ord om upptäckten.Vi närmar oss halloween, och pumpornas tid är här. Men vad är pumpa för växt egentligen? Gunvor Larsson på Bergianska trädgården berättar.Hur påverkas djur- och växtliv, i hav och på land, av det stora oljeutsläppet i Blekinge? Vi ringer upp marinbiolog Anothai Ekelund på Länsstyrelsen Blekinge.I veckans kråkvinkel gläds Jenny Berntson Djurvall åt att vår allra minsta fågel, kungsfågel, stannar kvar när andra drar.Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi sänder från Havets hus med fokus på hur småfläckig rödhaj, blåfenad tonfisk och hummer rör sig. Och möter den lysande gröna lövgrodan på Bornholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur spårar man en fisk? Med modern teknik går det faktiskt att följa i fiskarnas fotspår. Vår fältreporter Lena Näslund finns på Havets hus i Lysekil där de första resultaten från sändarförsedda småfläckiga rödhajar börjar komma in. Marinbiologen Martin Stjernstedt har märkt och släppt ut de små hajarna under flera år. Strax intill ligger Havsfiskelaboratoriet där Andreas Sundelöf följer den karismatiska blåfenade tonfisken som återkommit till nordliga vatten de senaste tio åren. Nu har han också börjat förse humrar och havskräftor med sändare.Hur det går till när det nu byggs upp en infrastruktur av mottagare för att följa djuren i hav och insjöar får vi veta av forskargruppen på SLU i Umeå.Och så ska vi till Bornholm för att möta en groda som är liten som en tumme och kan byta färg. Men oftast ser den ut som en ljusgrön sportbil med svarta blixtar utmed sidorna. Det handlar om lövgrodan som för 40 år sedan nästan var försvunnen från den danska ön. En räddningsaktion inleddes, dammar återskapades och nu är chanserna återigen goda att få in en lysande grön groda i kikaren i buskagen.För en vecka sedan flöt en död späckhuggare i land i Göteborg. Det här hör inte till vanligheterna - men är faktiskt den andra döda späckhuggaren som hittats vid svenska kusten i år. Vi pratar med Magnus Gelang, intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, om döda valar längs med vår kust är något som ska oroa eller glädja oss.Bengt Dahlberg hörde av sig till oss och berättade om en oskygg och kontaktsökande räv. Och både ridskor och gummistövlar försvann från terrassen. Vi frågar etolog Per Jensen om varför räven gör så här - och om det är ett naturligt beteende.I veckan påträffades en ny art av märlkräfta i Mälaren, Pontogammarus robustoides. Limnologen Carin Nilsson berättar om upptäckten - och om farhågorna att den kan slå ut den inhemska märlkräftan som dominerar i Mälaren idag.Det har inte varit kutym att plocka svamp som tornedaling. Men Mikael Niemi är numera frälst och tar oss i veckans kråkvinkel med ut i svampskogen där träden badar fotbad i mykorrhizan.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Häxringar bildas av svampar som växer utåt i en ring. Vi sänder från en sådan på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Och i Boden möter vi den smalnäbbade nötkråkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Häxringar kallas ringar av mörkare gräs i gräsmattan. Den mörkare färgen avslöjar inte häxor utan svampar! En del svampar växer helt enkelt i ring – de börjar i mitten och växer sedan ett antal centimeter utåt varje år. Hanna Johannesson, professor i botanik vid Kungliga vetenskapsakademien, har mycket att berätta om en speciell häxring på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Häxringarna är som naturliga experiment, där forskarna kan följa svamparnas tillväxt och evolution, och undersöka begrepp som individ, kön, utveckling och ålder.På plats på kyrkogården denna lördagsmorgon finns också fältreporter Lisa Henkow. Och kanske ett gäng dansande älvor? För häxringen har också kallats både älvring och älvdans, och i folktron antogs den vara laddad med magiska krafter. Att somna, eller kissa, inne i en älvring var inte något att rekommendera ...På en annan kyrkogård, i Boden, möter vi den smalnäbbade nötkråkan som planterar sin egen mat. Det är när den glömmer var den lagt fröna från cembratallen och det i stället växer upp en ny tall. Både cembratallen och den smalnäbbade nötkråkan har sitt ursprung i Sibirien.Den här hösten har det flugit in mängder av svartmesar i Sverige. De har setts i stora flockar, och även fallit döda ner inne i storstäderna. Vanligtvis för denna vår minsta mes en stillsam tillvaro inne i barrskogen och flyttar inte långt. Varför ser vi så många just nu? Vi ringer upp Dag Lanerfeldt som den senaste veckan räknat tusentals svartmesar från berget Gåseborg i Järfälla utanför Stockholm.Ann Mari Lindqvist såg ett stim av ålliknande fiskar i hamnen i Kyllaj på östra Gotland. Vad var det för något? Vi ber Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Gävleborg, förklara.Vad händer i området runt Fagersta där den afrikanska svinpesten drabbat vildsvinen? Vi ringer upp statsepizootolog Karl Ståhl för att höra om hur stängslet som ska upp kommer att fungera, och när människor får lov att gå ut i skogen igen.I veckans kråkvinkel undrar Jenny Berntson Djurvall vad andra tänker på. Tänker de på romarriket, att det är dags att köpa toapapper, eller kanske på svampen gelétagging?Programledare är Joacim Lindwall.

30 nya arter för landskapet har hittats i projektet Skånes mossor. Och storspiggens framfart i Östersjön tolkas av kompositören Zacharias Ehnvall. Det är ett stort jobb att kartlägga alla mossarter i ett landskap! Men det hindrade inte Lunds botaniska förening från att dra igång projektet Skånes mossor 2007. 16 år senare har de kommit en bra bit på vägen: Omkring hälften av inventeringsrutorna är slutrapporterade och över 30 nya arter för Skåne har hittats.Biologerna Staffan Nilsson och Linda Birkedal är två av dem som engagerat sig i projektet. Tillsammans med fältreporter Jonatan Martinsson letar de mossor i Billebjer naturreservat utanför Dalby på lördag morgon. Här finns flera naturtyper på liten yta vilket ökar chanserna att hitta många av de omkring 600 mossarter som finns i Skåne. Dessutom reder de ut hur man går tillväga för att inventera ett helt landskap.Och så ska vi till Östersjön, där storspiggen håller på att ta över stora områden. Detta regimskifte har nu också skildrats i toner - kompositören Zacharias Ehnvall har gjort musik av Agnes Olins storspiggsforskning. Reporter Karin Gyllenklev träffade dem några dagar innan musiken skulle framföras i Berwaldhallen under årets Östersjöfestival.Att gå ut i skogen på hösten är underbart! Men med hem följer inte sällan de efterhängsna hjortflugorna. De fastnar i håret och klamrar sig fast lite varstans på kroppen. Men de har en väldigt spännande biologi. Entomolog Moa Pettersson berättar att de har en däggdjurslik dräktighet, och faktiskt ”ammar” larverna inombords!Det har varit ett mycket bra år för den långflyttande nattfjärilen åkervindesvärmaren. Vi pratar med Ola Jennersten som i år fick träffa den för första gången.I veckans kråkvinkel slår Joacim Lindwall fast att silvertärnan flyttar så långt - för att den kan.Programledare är Mats Ottosson.

På Öland skådar vi fågel under den europeiska fågelräkningshelgen Eurobirdwatch 2023. På en skogsäng möter vi Värmlands landskapsinsekt: brun gräsfjäril. Det är flyttfågeltid och morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i Stenåsa på Öland för att spana på sträckande gäss, tranor, trutar, bergfinkar, kungsfåglar eller vad som behagar flyga förbi. Denna helg räknas nämligen flyttande fåglar av fågelföreningar i hela Europa och även i Centralasien, under namnet Eurobirdwatch 2023. Syftet är att rikta uppmärksamhet på fåglarnas flyttning och deras behov av rastplatser och övervintringsområden. På plats på Stenåsabadet finns en räknande trio från Birdlife Sverige: Kajsa Grebäck, Anders Lundquist och Niclas Lignell. Vi hoppas också få kontakt med några av dem som räknar flyttfåglar på andra håll i Europa.Och så ska vi till Värmland för att spana efter den landskapsinsekten brun gräsfjäril. De igenväxande åkrarna i skogsbygderna är livsviktiga för fjärilen som är mycket ovanlig i resten av Västeuropa. "Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen", säger Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen i Värmland.En junikväll i år blev Stig och Annalena Zetterkvist vittnen till något alldeles särskilt. Ett lodjur och tre harar satt på åkern utanför huset. Lodjuret gjorde några utfall för att jaga efter hararna, utan resultat. Men hararna stannade kvar nära lodjuret, satte sig ner och tittade på det. Vad var det som hände? Daniel Mallwitz, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västmanland svarar.Den här helgen är det bokmässa i Göteborg. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg slår ett slag för skogens betydelse för såväl litteratur som boken i sig.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I de restaurerade dammarna på golfbanan i Tomelilla kväker klockgrodorna. Och hur påverkas naturen av årets sommarflod i Gavleån? Efter sommarens regnande är vattenflödet fortfarande mycket högt i många åar och älvar. En av dem är Gavleån som rinner mellan Sandviken och Gävle i Gästrikland. Här har dammluckorna varit vidöppna i snart en månad. Torrlagda biflöden har vattenfyllts och forssträckor har åter blivit forsar. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall finns vid Gavleån tillsammans med Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen Gävleborg, och entomologen Magnus Stenmark. Vilken betydelse har en sådan här sommarflod för fisk, insekter och andra levande varelser? I takt med klimatförändringarna kan de här effekterna också bli något vi kommer att se mer av i framtiden.Myggen hör definitivt till dem som påverkats av den blöta sommaren i delar av Sverige. Vi ringer upp myggforskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för att höra vilka myggor det är som surrat mest och hur det kommer sig att det är mycket mygg mitt inne i våra stora städer, som Uppsala till exempel.Och så ska vi till golfbanan i Tomelilla. Här har man arbetat aktivt för att göra golfbanan trivsam inte bara för golfare, utan också för grodor. Nu finns inte mindre än nio av Sveriges 13 groddjursarter här. En av dem som hörs mest är klockgrodan, som för 50 år sedan var utdöd i Sverige. Reporter Jenny Berntson Djurvall möter naturvårdskonsulten Pär Nyström som berättar om grodsamarbetet mellan golfklubben och länsstyrelsen i Skåne.För någon vecka sedan hittade Isabelle Lilja hittade ett lurvigt kryp på byxbenet när hon beskar äppelträden i sin trädgård. Vi ringer upp entomolog Moa Pettersson för att få höra vad det kan vara.Och så något mer som utmärkt sensommmar och tidig höst 2023 - alla svampar! Vi har frågat lyssnare och experter om deras viktigaste intryck av årets svampsäsong.I veckans kråkvinkel hör vi hur almsjukan fått Helena Söderlundh att byta åsikt om ringduvorna i trädgården.Programledare är Mats Ottosson.

AI-teknik kan underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur, enligt Benny Gäfvert på WWF. Vi sänder också från småländska Emån som innehåller allt mindre vatten. Livet i småländska Emån är speciellt, med mycket få sjöar och läget vid den varma och torra Östersjökusten. Emån hyser 35 olika fiskarter - bland annat mal, öring, färna, gös och gädda. Grundvattenbrist, torka och ökat vattenuttag gör att Emån riskerar att inte längre nå havet - alltså snöras av från Östersjön. Klimatförändringarna och mindre mängd vatten i ån påverkar vattentemperaturen och fiskarna i ån - lax och öring tål inte för höga vattentemperaturer, medan malen trivs bra i varmare vatten.Fältreporter i och vid Emån är Lisa Henkow, på plats i Karlshammar i Mönsterås kommun, tillsammans med Peter Johansson och Jens Nilsson från Emåförbundet, samt Ingrid Palmblad Örlander, enhetschef på vattenenheten på Länsstyrelsen i Kalmar. Och så träffar vi Benny Gäfvert, WWFs nationella expert på rovdjursfrågor. Hemma på sin gård utanför Järvsö, där han har både får och höns, berättar han om flera nya projekt för att underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur. Det handlar bland annat om virtuella fårstaket och en hundväst som ska avskräcka vargar. Totalt satsar WWF drygt 8 miljoner kronor för att minska konflikterna mellan rovdjur och människor. Vi pratar med Maria Brandt, naturvägledare på Biotopia i Uppsala, om vad de planerar att göra. Och om det verkligen leder någonstans med dialogmöten?På Alnö utanför Sundsvall blev Maud Blomberg vittne till när en korsspindelhane närmade sig en hona med förhoppning om att para sig. Det slutade som det ofta gör – han blev ett inspunnet paket. Spindelexperten Monika Sunhede berättar vad det egentligen är som händer.Vi tar oss också till Kreta där reporter Hjalmar Dahm och botanist Thomas Arnström hittar unika träd - almen Zelkova abelicea och lönnen Acer sempervirens.I veckans kråkvinkel hör vi Karin Gyllenklev.Programledare är Joacim Lindwall.

Konstnären ÅsaLisa Linnman och svampprofessor Anders Dahlberg gräver i jorden som är så viktig för skogen ovanför. Och om att fiskgjusen minskar på en del håll i landet. Konstnären och illustratören ÅsaLisa Linnmans kärlek till träden har lett henne på en resa ner i underjorden. Insikten att en spade skogsjord kan innehålla fler arter av mikrober än det finns växt- och djurarter i hela den tropiska regnskogen blev en ögonöppnare till hur viktig jorden är för hur hela skogen mår.Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar ÅsaLisa Linnman i Herrhagsskogen utanför Uppsala. Där finns också svampprofessorn Anders Dahlberg som tar med oss ner i världen av mycel och mykkorhiza där svampar och träd hjälps åt. Han har bland annat studerat vad som händer i jorden när träden avverkas.Efter utbrottet av afrikansk svinpest hos vildsvin i Västmanland har ett nästan tusen kvadratkilometer stort området stängts av. Vi ringer upp Solveig Wadelius i Virsbo som ligger i det område där såväl skogspromenader som svampplockning nu är förbjudna.Vi tar oss också tillbaka till de sista dagarna i juni. Då paddlade ornitologerna Göran Johansson och Thomas Andersson ut till en ö i sjön Fegen i östra Halland, för att ringmärka månadsgamla fiskgjuseungar högst uppe i en tall. I 55 år har ornitologer hållit koll på fiskgjusarna där. De har märkt att de senaste 20 åren har de minskat avsevärt - från 19 häckande par år 2000 till 6 par nu.Det finns flera hot mot fiskgjusarna: Brunare vatten gör det svårare att fånga fisk, störning från friluftslivet, konkurrens från havsörnar och brist på boträd. Men hur går det för fiskgjusarna i Sverige som helhet? Vi ringer upp fågelforskare Martin Green, på Fågeltaxeringen vid Lunds universitet. Det visar sig att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet.Den som ofta återvänder till samma svampställe märker att svamparna växer och förändras fort. Men det är svårt att se med blotta ögat. Men i en så kallad time-lapse-film går det! Robin Malmsten Havervall berättar hur han gör sina fascinerande svampfilmer. Som den när en gul brödkorgssvamp först ser ut som när ytan bränns på en crème brûlée, och sedan spricker upp och avslöjar små, små frallor därunder.Och hur uppfattar björnen den stora jakten som varit i år, och vilka ekologiska konsekvenser kan det få? Jonas Kindberg, björnforskare vid norska Norsk Institutt for Naturforskning, svarar.I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad poängen med kön är egentligen. Och förundras över den enorma könsvariation som finns i naturen. Finns det till exempel herr och fru Kantarell?Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi följer med ut i Öresund där stora blåfenade tonfiskar hoppar just nu. Och möter abborrar i en skyddad vik i Blekinge. En av våra vanligaste fiskar, abborren, är huvudfokus för morgonens fältreporter Erik Kohlströ.Som vuxen är abborren en effektiv rovfisk som kan hålla efter spiggar och andra mindre fiskar. Under uppväxten är däremot rollerna omvända, och små-borrarna löper stor risk att själva bli mat åt just de fiskar som de äldre abborrarna ser som byten. Därför behövs skyddade områden med gott om gömställen och smådjur där små abborrar kan växa upp. Det kan handla om en vik med frisk blåstång och vass, eller en risvase gjord av gamla julgranar.Våra guider i abborrens värld är Ulf Lindahl och Andreas Jezek som arbetar med åtgärder för fisk och andra vattenvarelser längs Blekingekusten. Ulf Lindahl är marinbiolog på Länsstyrelsen Blekinge och Andreas Jezek är limnolog på Biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Vi sänder från Karlskrona. En något större fisk är den blåfenade tonfisken. Dessa 200-kilosvarelser hoppar nu för fullt i Öresund och vi följer med en båt ut för att uppleva det magnifika skådespelet. Men varför har tonfisken kommit tillbaka efter 60 års bortovaro? Vi ringer Gustav Hellström, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, för att få svar.Men en fisk behöver inte vara SÅ stor för att göra oförglömliga avtryck. Som den gången Naturmorgons Anders Börjeson fick se en gädda le. Vi får också höra om andra fiskmöten som ni lyssnare varit med om. Dessutom berättar filosofen Jonna Bornemark om hur hon och hennes familj kommit nära ett stim med mörtar.Det exploderar av svamp ute i många skogar nu. Och intresset är stort. Mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar om en eftertraktad svampkurs på Billingen och vi ringer också upp Emma Johansson från föreningen Björksoppen som arrangerat årets mykologivecka i Västerbotten.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Mitt på danska ön Bornholm strövar visenter i skogen Almindingen. På ön finns också havsgrottor, dinosauriespår och en längtan att bli ett med havet igen. Säg Bornholm och många tänker nog på de långa vita sandstränderna. Men här finns mer: En skog som håller på att bli nationalpark, där visenter strövar omkring. En dramatisk kust med klippor och undervattensgrottor. Botaniska läckerheter och en geologisk historia med urgammal granit, betydligt yngre sandsten och spår av dinosaurier.Vi sänder hela programmet från den danska ön. Programledare Joacim Lindwall finns i den spektakulära sprickdalen Ekkodalen tillsammans med Georg Ask Marker från Naturstyrelsen Bornholm, biologen Finn Hansen och Ninni Gärdvall som flyttade från Sverige till Bornholm för drygt tio år sedan.Och några mil längre norrut letar reporter Karin Gyllenklev strandfynd och plattfisk i fiskeläget Tejn tillsammans med marinbiologen Marie Helene Birk, som vill få Bornholmsborna att återupptäcka havet igen efter fiskeindustrins krasch. Vi får också följa med på till havsgrottorna vid Hammeren på norra Bornholm.I programmet medverkar också Emilie Ulrik-Petersen och Dorte Bugge Jensen från Naturstyrelsen, samt René Vilsholm från besökscentret NaturBornholm,

Fredrik Ronquist tar oss med in i gallernas, parasitsteklarnas och insektsforskningens värld. Och Mira Rawet slår ett slag för världens mest spridda växtfamilj gräsen. Hallonknölar, vinbärsbucklor och plommonknottror är bara några av de galler vi spanar in den här lördagsmorgonen. En gall bildas när en insektshona lägger sina ägg i en växt som sedan manipuleras till att bygga ett skyddande "hus" till insektslarven. Det här "huset" kan se ut på många olika sätt - ett exempel är galläpplen på ekblad.Den fascinerande utvecklingen av gallsteklar, parasitsteklar och galler på växter rymmer många lätt ruskiga detaljer. Fredrik Ronquist, professor på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, berättar om den senaste forskningen om dessa kryp som tillbringar sitt liv i andra organismers levande kroppar. Vi hör också om 20 års ansträngningar för att kartlägga den biologiska mångfalden som tar ett nytt språng nu tack vare DNA-tekniken. Fältreporter direkt från Rälla på Öland är Lisa Henkow.Och så fördjupar vi oss i världens mest spridda växtfamilj: gräsen. Hit hör ju såväl vete som majs och ris. Gräs tål också att både klippas och betas. Men även för den botaniskt intresserade kan gräsen framstå som oansenliga, svåra och tråkiga. Biologen Mira Rawet håller inte med - här finns skönheten i det lilla menar hon. I Mats Ottossons reportage berättar Mira om snärp och småax, och hur det går att artbestämma gräsen, både med och utan lupp.Måndag 21 augusti börjar årets licensjakt på björn. 649 björnar får skjutas i år, 27 fler än förra året och fler än det varit något år tidigare. Hur avgörs hur många som får skjutas, och hur vet man hur många björnar som finns i Sverige? Vi pratar med Jessica Åsbrink, nationell koordinator för björninventeringen på Naturhistoriska riksmuseet och Alexander Winiger, inventeringsansvarig för stora rovdjur på länsstyrelsen i Norrbotten.Vi ringer upp Börje Holgersson som hittade det mycket ovanliga humlepälsbiet i sydvästra Värmland. Några av dem har lagt sina ägg i bihotell som placerats vid Börjes torp och nu hoppas han att nya bin ska flyga på torpet i maj nästa år.Hur många arter går det att hitta på en dag? Det är utmaningen i Bönhamn på Höga kusten denna lördag. Experter och allmänheten hjälps åt genom att håva och snorkla i havet, spana i kikare och undersöka strandkanten. Vi ringer Anna Carlemalm, föreståndare för Naturum Höga kusten, för att höra hur de laddar upp inför bioblitzen.I veckans kråkvinkel ger sig Joacim Lindwall ut i lingonskogen. Och förundras över hur estetiskt tilltalande allt blir i naturen.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

En fältreporter vid restaurerade våtmarker på Kullaberg och lyckat ängshöksprojekt. Vi ska till Kullahalvön i nordvästra Skåne. Det senaste året har länsstyrelsen restaurerat tre av våtmarkerna här. Grävda diken har täppts igen och de blöta områdena har blivit större vilket man hoppas ska gynna många olika arter kärlväxter, fåglar, insekter och groddjur. Fältreporter Jonatan Martinsson och Pernilla Olsson, naturvårdsförvaltare i Kullaberg, sänder från två av de nyrestaurerade våtmarkerna, Mölle mosse och Per Linds mosse. Vad har hänt? Och vilka arter trivs i de blöta områdena? Dessutom medverkar entomologen Linda Birkedal i programmet för att spana lite extra efter trollsländor som fyrfläckad trollslända, tegelröd ängstrollslända och den citronfläckade kärrtrollsländan.   En ängshökshane far fram över alvaret med gnagarleverans till honan och ungarna. På Öland pågår, sedan tio år tillbaka, ett projekt för att öka antalet lyckade häckningar av ängshök och det har gett resultat. Lena Pettersson träffar Anders Åberg, projektledare för projekt Ängshök, och volontärerna Thomas och Jane Norlander som dagligen vaktar tre ängshöksbon.Ilon Dirdal åkte till Nordkoster på västkusten för att snorkla med förhoppningen att få se kantnålar. Väl i vattnet tog det bara nån minut innan en gulögd kantnål dök upp - och strax därpå massor med kantnålsbebisar! Hur många kan de få egentligen?Vi är framme vid den tid på året då den kanske somrigaste av alla våra fåglar – tornseglaren – lämnar oss och flyttar söderut. Som vanligt har vi fått en hel del frågor från lyssnarna om udda tornseglarbeteenden. Ekologiprofessorn och tornseglarexperten Susanne Åkesson är med och rätar ut frågetecknen.En tjock, grön larv kramar om nioårige Rasmus Lagrells långfinger. Larven har orangesvarta vårtor och mörka hårstrån som sticker ut lite här och där. Men vad ska den bli när den blir stor?Och i veckans kråkvinkel förklarar Helena Söderlundh sin kärlek och avundsjuka när det kommer till nördar.Programledare: Mats Ottosson

Vi besöker Nidingens fågelstation där måsar och trutar följs med satellitteknik. Och så närstuderas en vattensamling på Ölands alvar en vät. På fågelön Nidingen häckar bland annat silltrut, gråtrut och tretåig mås. I sommar har man utrustat dessa tre arter med satellitsändare och spännande samt förvånande resultat har redan trillat in. Fältreporter Lena Näslund finns på plats under morgonen tillsammans med Tommy Järås som har koll på satellitrapporterna.Mer öbesök blir det när vi botaniserar på Öland i en så kallad vät: en tillfällig, grund vattensamling som torkar ut på sommaren. Här kan konkurrenssvaga växter ta plats och botanist Ulla-Britt Andersson hittar flera ovanliga maskrosarter tillsammans med reporter Lisa Henkow.Vad är det för bi som bygger upp en liten hög med grässtrån i Tom Rudbergs kolonilott? Och varför är det snäckfest ovanpå musselskalen hemma hos Anna Merell? Vi ger svar på några av de lyssnarfrågor som kommit in under veckan.I 46 000 år sov den lilla masken djupt ner i sibiriska permafrosten. Men nu har den väckts till liv av forskare och dna-analyser avslöjar att det rör sig om en tidigare okänd art av rundmask. För Andrea Hinas som forskar på rundmaskar vid Uppsala universitet är det vardag att frysa in och tina upp rundmaskar, och hon berättar om kryptobios, det tillstånd som gör att rundmaskarna kan överleva nedfrysning.I veckans kråkvinkel berättar Mats Ottosson om ett möte med en kaja som förändrade hans syn på fåglars förmåga att tänka.Programledare: Karin Gyllenklev

När svartfläckig blåvinge utrotades i England hämtades ägg från Öland. Nu flyger fjärilarna för fullt. Och på en fäbod i Övertorneå hittar vi nya insektsarter. Hundratals nya insektsarter för Sverige. Det blev resultatet när länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen samlade in insekter sommaren 2021 och sedan med hjälp av Station Linné på Öland analyserat dem med DNA-teknik.Morgonens fältreporter Ingrid Engstedt Edfast sänder från en av de allra intressantaste platserna, Hanhivittikko fäbod i Övertorneå kommun. Där påträffades 1 600 arter, varav ett 40-tal aldrig rapporterats från Sverige förut och några av dem kan vara helt nya för vetenskapen.Tillsammans med Jörgen Naalisvaara, ansvarig för insektsövervakning på Länsstyrelsen i Norrbotten, och Rolf Lahti, från Hanhivittikko Vänner samt Naturskyddsföreningen - samt några fjällkor! - undersöker vi varför artrikedomen är så stor just här.Och så möter vi en vacker fjäril. När den svartfläckiga blåvingen utrotades i England bestämde man sig snabbt för att återinföra arten igen. Med svenska myndigheters tillstånd hämtades ett mindre antal öländska blåvingeägg.Resultatet är en naturvårdssuccé. England har numera världens största population av denna hotade fjärilsart. Mats Ottosson besöker blåvingelokalen Daneway Banks och träffar där fjärilsforskaren David Simcox och hans kollega Sarah Meredith - exakt fyrtio år efter att David hämtade de första blåvingeäggen på Öland 1983. Och äntligen får Simcox göra det han velat göra så länge: Tacka Sverige för hjälpen.Södra Europa har drabbats av extrema värmeböljor under de senaste veckorna, något som kan kopplas till klimatförändringen - vad innebär detta för naturen? Vi ringer upp Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, och som har varit med och förhandlat fram FN:s konvention om en nya global strategi för biologisk mångfald som antogs i december 2022., för att orientera oss.Så här när högsommaren börjar gå mot sensommar frågar vi lyssnarna vad de förknippar mest med sensommaren. För en del är det fibblornas och fjärilarnas tid, för andra är det svamp och åska.Vad händer egentligen där inne i bihotellet? Varför pluggas vissa hål igen tidigt på säsongen och andra senare? Det undrar Anna Kers Hagberg, och entomolog Moa Pettersson svarar.Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder direkt från ett blomsterfjäll i Härjedalen. Och följer med på ringmärkning av duniga pilgrimsfalksungar. På hög höjd i fjällen, där utsikterna är som mest storslagna, är markens blommor så bedårande småskaliga att man bara måste falla på knä för dem. Det är just vad fältreporter Mats Ottosson tänker göra på en plats där fjällfloran är särskilt rik: Stor-Mittåkläppen i Härjedalen. Som sällskap och ledsagare har han makarna Barbro och Lennart Risberg som kommer hit minst en gång varje år, gärna två. Vi får också höra Anja Fjellgren Walkeapää från Mittådalens sameby, som ser på fjällen och dess flora med renskötarens ögon.Berggrunden på detta vackert skulpterade fjäll är ovanligt kalkhaltig vilket gör floran särskilt intressant och exklusiv. Klippveronika och fjälltätört, fjällvedel och tuvbräcka, gullspira och fjällruta - det är bara några exempel på fjällväxter som finns här. Mattorna av fjällsippa är vidsträckta. Här finns också tre arter av låsbräken, som dock är notoriskt bra på att gömma sig. Detsamma gäller nordens minsta orkidé, dvärgyxne.Med lite tur kan man även få se den sällsynta dagfjärilen fjällvickerblåvinge och fjällens egen trast: ringtrasten. Fjällpipare och berglärka är exklusiva fågelarter som åtminstone tidigare häckat på fjällets topp-platå. Längre ner på sluttningen finns goda chanser att träffa på blåhake.Vi möter också pilgrimsfalken, en fågel som var uträknad i Sverige för 50 år sedan. Bara några få par fanns kvar. Men idag är situationen en helt annan - det finns mellan 400 och 600 par av den karismatiska rovfågeln i Sverige, i nästan alla landskap. Men övervakning och inventering behövs fortfarande. Naturmorgons reporter Lena Näslund följer med Tommy Järås och klättraren Bjarne Modigh på ringmärkning av duniga fågelungar på klipphyllor i Boråstrakten.Under morgonen ringer vi upp två av Naturmorgons lyssnare som båda mött fiskgjusar på olika sätt: Joakim Öhrn som regelbundet träffar gjusen Viktor vid Vänern, och Berit Westin som blev vittne när en ung fiskgjuse inte ville släppa sin gädda och fick ett rejält bad på köpet.Till och med i perfekt plockade ögonbryn finns naturen, i de små björndjuren som bor där. Hur gärna vi än vill så kan vi inte fjärma oss från naturen, säger Maria Westerberg i veckans kråkvinkel.Programledare är Joacim Lindwall.

I prästkragen slåss tripsarna och håller revir. Emma Wahlberg forskar om insekterna som alla sett men få vet mycket om. Vi besöker också årets Rikare trädgård. Vilka är egentligen de där mörka, avlånga små insekterna som kryper runt i maskrosor och prästkragar? Jo, det är tripsar! Vissa arter lever hela sitt liv i en sådan blomkorg. Här äter de, hävdar revir, slåss och lägger ägg.Tripsarna hör till ordningen Thysanoptera, som betyder fransvingar. Tidigare kallades de för blåsfotingar, efter det blåsformade organet på frambenet som de fäster sig på underlaget med. Och tripsarna finns inte bara i blomkorgar utan nästan överallt - under bark, i jord, i död ved och jo, några arter trivs på krukväxter och i odlingar, och kan kallas skadedjur. Men det är bara några få av de nästan 8 000 arter som finns i världen. Entomolog Emma Wahlberg, vid Naturhistoriska riksmuseet, forskar om tripsar och vill fördjupa kunskapen om denna djurgrupp som alla har sett men få vet mycket om. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh tillbringar morgonen hemma i hennes trädgård i Björnlunda i Sörmland, och i ekhagen i hembygdsparken strax intill. Vi får framför allt lära känna rörtripsarna och rovtripsarna - de två grupper som Emma gjort bestämningsnycklar för.Under pandemin bestämde sig Anders Henriksson för att dokumentera livet sin ganska vanliga villaträdgård i Jonstorp. Det gick långt bättre än han trott. Redan första året hade han fotograferat 1 000 arter - svampar, fåglar, däggdjur och skalbaggar.  Nu har hans trädgård utsetts till Årets rikare trädgård 2023. Vår reporter Lena Pettersson har hälsat på hos honom.Cecilia Hector och Lise Romare har båda hört av sig till Naturmorgon med snarlika frågor: En insekt som bär iväg på en larv i ena fallet, en vuxen insekt i det andra. Vad är det som pågår? Entomolog Emma Wahlberg svarar.Daniel Marcusson hörde ett märkligt fågelläte. Martin Green vid Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet vet vem som låter - och kan berätta mer om fågeln vi hör.Och så uppmärksammar vi den betydelse som radiomannen Sten Wahlström haft för att naturens röster - inte minst fåglarnas - har kunnat höras i Sveriges Radio. Wahlström gick bort i april i år och just i dagarna har hans enorma samling av rullband med fågelinspelningar fått en säkrad framtid i Sveriges Radios arkiv.I veckans kråkvinkel hittar Karin Gyllenklev sig själv i en humlebagge.Programledare är Mats Ottosson.

I Äskhults by odlas lokala växtsorter och utan gifter - så som det gjordes för 200 år sedan. Vi möter också vattensalamandrar i Bromma. Vi besöker Äskhults by och tittar närmare på hur det var att leva och arbeta i en halländsk bondby i början av 1800-talet. Vilka växter odlade man? Vad användes för redskap? Och hur såg det ut runt omkring byn?Morgonens fältreporter Lena Pettersson finns på plats i byn tillsammans med utvecklare Julia Mielke och trädgårdsmästare Johan Gustafsson för att samtala om linodling, ljunghedar, gamla frösorter, rovor och bondbönor. Och om hur svårt det kan vara att bedriva ett 1800-talsjordbruk på 2000-talet. Men också vad det är för vits med det. Kanske kan vi hitta ett mer hållbart jordbruk, med plats för biologisk och genetisk mångfald, i historien. Vi följer med till en lekplats för både större och mindre vattensalamander: Olovslundsdammen i Bromma. Tack vare elever som Sofia Sternbeck och Karla Wennerström räddas salamandrarna från en dödsfälla – en torrlagd plaskdamm. Ekologen Martina Kiibus och biologen Stefan Lundborg tar oss med på en salamanderspaning.En riktigt varm och solig sommardag började det plötsligt regna stora droppar från en pil vid sjön Båven. Vad var det frågan om, undrar Anna Siverskog. Vi ber entomologen Julia Stigenberg om svar.Vi lär oss också skillnaden på två bruna grodor som är väldigt lika varandra - den vanliga grodan och åkergrodan.Och så får vi höra om hur det gick till när Frida Fridh tog ett osannolikt foto på en slända som surfade på en snok i sjön. Vad var det för slända och vad har den för sig? Magnus Billqvist, ordförande i Trollsländeföreningen, svarar.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I Pärlälvens fjällurskog har ekosystemen levt sina intrasslade liv i tiotusen år. Här kan man gå sju mil utan att följa andra vägar än de som sorkar, björnar och myror trampar upp. Ändå är detta en liten spillra av det som en gång var. Denna lördag ägnar vi oss helt åt Pärlälvens fjällurskog. En av våra sista väglösa urskogar. Vi sänder från Kvikkjokk i norra kanten av Pärlälvens fjällurskog. Gäst är biologen, och den för Naturmorgonlyssnarna välkända rösten, Thomas Öberg.Brita Stina Sjaggo från Luokta Màvas sameby berättar om fjällurskogens unika kvalitéer, om de gamla träden, renen och urfolkens vilda självhushållning, och om att känna sig som naturens väktare. Lars-Ture och Märit Lindholm bor omringade av naturreservatet Pärlälvens fjällurskog vid Karatssjön, och berättar hur skogen räddades från avverkning en gång. Fältreporter Lisa Henkow.Likt andra älvar har även Pärlälven städats och rätats ut för att underlätta för flottning. Men nu har Länsstyrelsen i Norrbottens län gett sig på att återskapa den, så som den såg ut innan flottning, stökig och meandrande. Förhoppningen är att skapa bra lekbottnar för öring och harr. Dan Ojanlatva, arbetskoordinator för restaureringen, ger en inblick i älvens fiskliv. Reporter Karin Gyllenklev.  Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Lisa Henkow. 

Torrängen är ett stycke stäpp där kalkgynnade växter blommar och den finns i Västergötland! Tips från två olika trädgårdar hur man får dem fulla av vilda blommor och sjungande fåglar. Programledare Joacim Lindwall flyttar ut studion, midsommardagen till ära, och sänder från Järbo hemma hos Lotta Delin. Hennes trädgård är ett vilt paradis med växter som månlåsbräken, åkervädd och ängsklocka. En torräng är en naturtyp som påminner om stäppen i Östeuropa, och den finns i Västergötland! Fjädergräs, smalbladig lungört och drakblomma är några av rariteterna fältreporter Jonatan Martinsson kikar efter utanför Ulricehamn. Vad mer trivs på de torra, kalkrika markerna? Gäster är Ingvar Claesson, biolog och ängsmarksexpert på länsstyrelsen i Västra Götaland och Karin Hante, även hon från länsstyrelsen i Västra Götaland, som jobbat med ett åtgärdsprogram för de stäppartade torrängarna.I Susanne Åkessons villaträdgård i Skåne har 21 olika fågelarter häckat genom åren. Vi får ta del av hennes tips om hur hon lockat dit finkar och sångare med olika holkar, fågelbad och val av växter. Reporter Jenny Berntson Djurvall. Kråkvinkeln av Mikael Niemi handlar om liv och död och om vad som är barmhärtighet.

Den har många namn men vi känner den bäst som Klarälven. Vi möter den där den är som friast. Men kraftverk och vattenregleringar lämnar ingen oberörd varken lax, daggvide eller strandsandjägare. Det nästan femtio mil långa vattendrag som står i centrum för lördagens sändning föds som Brändstötsbäcken djupt inne i Härjedalsfjällen. Efter en rejäl sväng genom Norge och flera namnbyten på vägen passerar det åter riksgränsen och får namnet Klarälven.Den friaste delen av den värmländska älven är en drygt tio mil lång sträcka mellan Höljes i norr och Edebäck i söder. Här planar skogarnas forsar efter hand ut i ett mäktigt serpentinlopp som vindlar genom dalgången på sin väg mot Vänern och sedan havet. Men ovanför Höljes och nedanför Edebäck finns kraftverken, och deras närvaro påverkar allt liv i älven. Det blir tydligt när vi sänder hela Naturmorgon från Klarälven i närheten av Stöllet och Sysslebäck.Reporter Lena Näslund gör sällskap med Olle Calles från Karlstads universitet och Pär Gustafsson från Länsstyrelsen Värmland vid Strängsforsen i den övre delen av älven som restaurerats.. Det ska bland annat handla om Klarälvslaxens märkliga "vandring" med lastbil för att ta sig upp förbi kraftverken till sina lekplatser, och om de insatser som görs för att återställa älvfåran som den tedde sig innan den rensades för timmerflottningens skull.Och uppe på torra land möter vi några av de arter som är beroende av att älven fortsätter bygga upp och riva ner sandbankar längs stränderna: allt från blixtsnabba skalbaggar till grävande fåglar. Detta tillsammans Sven-Åke Berglind och Dan Mangsbo från Länsstyrelsen Värmland och Åsa Röstell som är lärare i Naturvård på Klarälvdalens folkhögskola.Programledare är Mats Ottosson.

I bäckar och på träd letar vi snäckor i en skog i Röttle, vid Vätterns strand. Vi kollar vad forskarna vet om tillståndet för Sveriges och världens insekter. I maj släpptes en ny Nationalnyckel på temat blötdjur, om alla lungsnäckor i Sverige. I den finns kändisar som vinbergssnäckan och svart skogssnigel, men den här morgonen fokuserar vi på de snäckor som håller till i skogen. På träd, under löv och i bäckar letar fältreporter Karin Gyllenklev efter arter som flodhättesnäcka, större barksnäcka och bukspolsnäcka, tillsammans med två av författarna till den nya Nationalnyckeln, Jonas Roth, blötdjursexpert och Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum. Platsen är en skog i Röttle, strax söder om Gränna i Jönköpings kommun. Lungsnäckornas värld är stor och de kan se väldigt olika ut. De finns på land, i sötvatten och i havet. Men vad har de gemensamt? Vilken ekologisk roll har de, och hur kan de användas inom naturvården? Det är några frågor som vi söker svaren på denna junimorgon.Naturmorgon får ofta oroliga frågor om hur det går för insekterna. Många noterar att det är färre kryp som fastnar på bilrutan, eller att det surrar mindre i trädgården. Reporter Mats Ottosson bestämde sig för att titta närmare på vad forskarna egentligen vet om det som rapporterats som insektsdöden. Ingen lätt uppgift - för som Tomas Roslin, professor i insektsekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, säger: Det är pinsamt att vi vet så lite.För två år sedan fick Martin Eskilsson in en ovanlig fågel i kamerasiktet utanför Falkenberg - en höksångare. Nu har samma individ återvänt, till samma buske! Vi ringer upp Martin för att höra om en häftig upplevelse.Och i havet utanför Tjörn i Bohuslän ringlade sig något ormlikt. Vad var det Ingela Larsson och hennes barnbarn sett? Vi ber marinbiolog Christin Appelquist förklara.I veckans kråkvinkel är det botanisten Berit Berglund som tar till orda. Det blir en hyllning till stenarna i Östersjön.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi undersöker floran på Stora Blomstermyran utanför Umeå. Och möter biologen Kjell Antonsson som inventerat insekter och spindlar med en gigantisk håv på biltaket. Floran på en myr är speciell. Det är ont om näring, ibland alldeles för torrt och ibland alldeles för blött. Vad gör det med växterna, och vilka växter trivs bra på myren? Det undersöker fältreporter Maria Viklands på Stora Blomstermyran utanför Umeå, tillsammans med Åsa Granberg, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län, Åsa Hagner, botanist vid Sveriges Lantbruksuniversitet, och botanist Andreas Press, också vid SLU.Det blir en junimorgon bland hjortronblommor och taniga tallar. Och rosling, sileshår och förhoppningsvis kärrspira, som utsetts till Årets växt 2023 av Svenska botaniska föreningen. Med hjälp av en ljusfälla undersöks också vilka insekter som trivs på myren.Och så tar vi del av ett drömprojekt. Så kallar biologen Kjell Antonsson uppdraget att inventera insekter, spindlar, mångfotingar och landsnäckor på Omberg i Östergötland. Med hjälp av en jättestor håv, fäst på biltaket, har han samlat in och artbestämt småkrypen. Och inte bara det - han har kunnat jämföra resultatet med hur insektslivet såg ut för hundra år sedan. Finns det färre eller fler arter idag?Bengt Lindell hörde ett märkligt ljud i en liten våtmark vid sitt hus i sydöstra Småland. Ett smattrande, entonigt läte. Vem är det som låter? Det tar vi reda på.Förra året fick Martha Vallhagen en hörapparat. Hon berättar om lyckan i att återigen kunna höra fågelsången.I veckans kråkvinkel pratar Jenny Berntson Djurvall med en öronmanet. Som art har den funnits på jorden i 500 miljoner år. Kanske har den svaren på hur vi ska kunna tänka sju generationer framåt?Programledare är Karin Gyllenklev.

Snäckskal pryder den konstgjorda revel som fått silvertärnor och småtärnor att häcka igen vid Lyngaskär i Halland. Vi kollar också vilka fåglar som sjöng i Vera Friséns tavlor. Vi sänder från Hallandskusten, där en konstgjord revel, toppad med insamlade snäckskal, har fått tillbaka silvertärnor och småtärnor som häckfåglar. Fältreporter Lena Näslund möter initiativtagaren Thomas Andersson från Falkenbergs ornitologiska förening och spanar ut mot Lyngaskär och Ugga, där konstgjorda fåglar - vettar - hjälpt till att locka ner fåglarna. Fyra par silvertärna och ett par småtärna kom tillbaka förra året, efter att ha varit borta från området i tio år. Just i dagarna startar de sin häckning. I sändningen medverkar också Ingela Danielsson, kommunekolog i Falkenberg, samt djurägare Rolf Andersson.Och så ställer vi oss frågan: Hur låter en tavla? Moa Sandström, utställningsintendent på Örnsköldsviks museum och konsthall, var trött på att folk läste in en tystnad i västerbottniska landskapsmotiv. Hon bestämde sig för att leta upp den exakta platsen som Umeåkonstnären Vera Frisén målat av otaliga gånger - en liten åker intill Umeälven. Moa ville med egna öron höra de fågelröster som sjöng för Vera Frisén när hon målade sina tavlor i vårgryningen för över 70 år sedan.Vi har fått in flera frågor om ormar och ödlor. Hur farliga kan myror vara för en kopparödla, till exempel? Vi ber reptilexperten Claes Andrén om svar.Och så gläds Tina-Marie Qwiberg i veckans kråkvinkel åt att en äldre herre i otidsenlig kostym en dag spankulerade in i trädgården. Hon kallar honom Anton.Vi ringer upp Louise Carlsson på Världsnaturfonden WWF som berättar om några av de 380 nya arter som upptäckts i Mekongregionen i Sydostasien - bland annat en miniorkidé.Programledare är Joacim Lindwall.

Bo Söderström tar oss med till en ljudvärld som få upplevt förut och så hör vi det bästa från förra veckans fågelsångsnatt. Trädöron – nej, det är inte någon spännande art utan en inspelningsutrustning som blivit lite av en trend att använda. En av dem som hakat på är Bo Söderström, biolog från Uppsala som bland annat lyckades fånga ett tjäderspel på ett nytt sätt.Bo Söderström har också fångat ett möte mellan en utter och en bäver - men är det ett gräl eller en lek vi hör?Så hör vi något av det bästa från förra veckans fågelsångsnatt och bjuder på extra tolkning för de som är nyfikna på vem det var som sjöng.En åtta timmar lång fotbollsmatch – ja, så kan man kanske också se på fågelsångsnatten. Eller kan man det? Hör Lisa Henkow reflektera om sport och natur i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig! Naturmorgonredaktionen gör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.Förutom från Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.En nyhet för året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.Här finns del två av natten: Från 05.02 till 07.55.De fem arenorna + den hemligaOsaby i södra SmålandProgramledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.Krankesjön i SkåneVid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.Tunaberg i SörmlandFör tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.Kallerö i norra RoslagenPå Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika arter av ugglor. Chans finns också på storlommens ödsliga rop från någon av sjöarna i närheten.Brånsjön utanför VännäsTill nattens nordligaste scen, i Västerbotten, har våren nätt och jämnt anlänt. Snön kantar fortfarande Brånsjön, som ligger just där Vindelälven möter Ume älv. Den grunda sjön är en viktig rastlokal för många fågelarter på väg norrut, men också en populär häckningsplats. Här finns reporter Jonatan Martinsson tillsammans med fågelexperten Lars Edenius, som samlar på ljud från alla Västerbottens häckande fåglar. De hoppas höra kacklande sädgäss, trumpetande sångsvanar, klagande ljungpipare och drillande buskskvättor. De hoppas även på ortolansparven och på Västerbottens landskapsdjur storspoven.Hemliga mikrofonenEn mikrofon finns placerad på ett hemligt ställe och under direktsändningen får lyssnarna vara med och gissa var den finns. Gissningarna tas emot på Naturmorgons sociala medier.Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive två nya quizVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 39 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. De två nyaste lektionerna är quiz där du kan testa dina fågelsångskunskaper.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Jonatan MartinssonExperter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius och Martin GreenDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Björn Nitzler och Örjan Bengtzing

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig! Naturmorgonredaktionen gör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.Förutom från Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.En nyhet för året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 05.00.De fem arenorna + den hemligaOsaby i södra SmålandProgramledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.Krankesjön i SkåneVid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.Tunaberg i SörmlandFör tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.Kallerö i norra RoslagenPå Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika arter av ugglor. Chans finns också på storlommens ödsliga rop från någon av sjöarna i närheten.Brånsjön utanför VännäsTill nattens nordligaste scen, i Västerbotten, har våren nätt och jämnt anlänt. Snön kantar fortfarande Brånsjön, som ligger just där Vindelälven möter Ume älv. Den grunda sjön är en viktig rastlokal för många fågelarter på väg norrut, men också en populär häckningsplats. Här finns reporter Jonatan Martinsson tillsammans med fågelexperten Lars Edenius, som samlar på ljud från alla Västerbottens häckande fåglar. De hoppas höra kacklande sädgäss, trumpetande sångsvanar, klagande ljungpipare och drillande buskskvättor. De hoppas även på ortolansparven och på Västerbottens landskapsdjur storspoven.Hemliga mikrofonenEn mikrofon finns placerad på ett hemligt ställe och under direktsändningen får lyssnarna vara med och gissa var den finns. Gissningarna tas emot på Naturmorgons sociala medier.Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive två nya quizVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 39 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. De två nyaste lektionerna är quiz där du kan testa dina fågelsångskunskaper.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Jonatan MartinssonExperter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius och Martin GreenDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Björn Nitzler och Örjan Bengtzing

Håkan Söderberg guidar bland hundraåriga flodpärlmusslor i Navarån utanför Sundsvall. Vi ger oss också ut i majnatten för att lyssna efter beckasiner. Om flodpärlmussla finns i ett vattendrag - då mår vattnet bra! Denna sötvattensmussla har nämligen höga krav på vattenkvaliteten. Det ska vara klart och syrerikt. Dessutom bidrar musslan själv till att rena vattnet.Flodpärlmusslan kan bli flera hundra år gammal och är därmed ett av världens mest långlivade djur. Men idag är den starkt hotad. Att man förr i tiden fiskat musslorna i jakt efter pärlor är en orsak, men också sämre vattenkvalitet och inte minst att det inte finns reproducerande öring eller lax i vattendraget. Flodpärlmusslan är nämligen beroende av de fiskarna för att själv kunna föröka sig.Men i Navarån utanför Sundsvall finns många flodpärlmusslor. Morgonens fältreporter Ingrid Engstedt Edfast står med vattenkikaren i hand tillsammans med Håkan Söderberg, koordinator för nationella åtgärdsprogrammet för flodpärlmussla, för att lära känna dessa fascinerande varelser.Vi ger oss också ut i natten för att lyssna på den tidiga majmorgonens fågelkör, med extra fokus på två av de tre beckasinarter vi har i Sverige: enkelbeckasin och dvärgbeckasin. Den senare är ovanlig i södra Sverige, men på några håll i Småland häckar den. Fågelskådare Thomas Hultquist lyssnar efter den strax utanför Växjö.Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten släpper vi ett nytt fågelquiz. Hur ligger du till inför maratonsändningen 13 maj? Vi hör delar av quizzet i veckans Naturmorgon - och det går att lyssna på i sin helhet i podden Livet enligt Naturmorgon där alla fågelsånglektioner finns.Hur ska en tornseglarholk inredas? Leif Johansson i Strömstad undrar, och vi skickar frågan vidare till tornseglarexpert Susanne Åkesson.Tornseglarna flyger också i veckans kråkvinkel. Eller tornsvalorna, som en del fortfarande kallar dem. Mats Ottosson tar sig en funderare kring det här med namn, och eventuella namnbyten, i fågelvärlden.Och så lyssnar vi på hur det lät när grävlingarna flyttade ut från husgrunden i ett torp - Ludvig Palmheden blev vittne till det.Programledare är Joacim Lindwall.

I Oxelösunds gästhamn lyssnar vi efter vårropen från en hotad kustfågel - ejdern. Ny forskning visar att myror spelar stor roll för tallar, bladlöss och barkborrar. Ejderhanens vårrop är ett efterlängtat vårtecken i skärgården. Men den stora dykanden har minskat kraftigt de senaste 20 åren och är numera rödlistad som starkt hotad.Men i Oxelösunds gästhamn är chansen ändå god att få se den - det är ett av de ejdertätaste områdena i Sverige. Här finns morgonens direktsändande reporter Lena Näslund med span på kilformade näbbar, grönsvitsvarta gudingar (hanar) och sofistikerat brunvattrade ådor (honor). I programmet medverkar också Lennart Wahlén från fågelföreningen Tärnan, en av de ansvariga för ejderhusprojektet som försöker skydda ådor och ägg från ungdomsgäng av havsörn på ön Hävringe i Bråvikens inlopp, samt Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet. Han leder ett forskningsprojekt som studerar både häckningsframgång och hur fåglarna rör sig vintertid.Myror kan vara livsfarliga! I alla fall om du är en tallstekellarv. Michelle Nordkvist, ekolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, berättar om de många interaktioner som myrorna är delaktiga i - med bland andra älgar, spindlar, barkborrar och bladlöss.Och på väg hem från städdagen på golfbanan sprang Susanne Beckman på en slingrande hög av minst 20 snokar. Vad var det som hände egentligen? Vi frågar en ormexpert.Vi får också en rapport från Artdatabankens årliga Flora- och faunavårdskonferns i Uppsala.I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt parningsglada paddor i kvarteret - ja till och med bland sneakers och stövlar i hallen.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Utanför Lilla Askerön planteras nytt ålgräs för att återskapa fiskens och krabbornas barnkammare. Vi möter också barnen som gör risvasar åt fisken i Sisjön. I havet finns ängar som är livsviktiga för fiskar och kräftdjur - ålgräsängarna. De senaste decennierna har de dock minskat kraftigt. I södra Bohuslän har många ängar försvunnit helt, men i ett forskningsprojekt på Göteborgs universitet försöker man återplantera ålgräset och hittills har resultaten varit lovande. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson träffar marinekologen Per Moksnes som leder projektet. Med vadarbyxorna på hoppas de få uppleva ålgräsängarnas myllrande liv i de grunda vikarna runt omkring Kristinebergs marina forskningsstation på Skaftö i södra Bohuslän. Och så gör de ett nedslag på Lilla Askerön där en av de återplanterade ålgräsängarna finns.Och så följer vi med när andraklassarna på Sisjöskolan i södra Göteborg hjälper insjöfiskar med skydd. Tillsammans med föreningen Sportfiskarna gör de risvasar av gamla julgranar.Hur är det med risken för malaria, eller frossa som det hette förr, när våtmarker återskapas? Det undrar lyssnaren Agneta Gussander - och vi skickar vidare frågan till myggexperten Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt.Birgitta Mårtensson hittade något oväntat i pimpelhålen på en insjö i Hälsingland - en långsmal insekt. Vad är det, och varför dök den upp där? Entomolog Scarlett Szpryngiel svarar.I veckans kråkvinkel dissekerar Thomas Öberg sitt eget efternamn. Beige - eller kanske helt perfekt?Programledare är Mats Ottosson.

Sumpskogen kan vara blöt, ogenomtränglig och myggig, men den är också den artrikaste skog vi har! Hela programmet sänds direkt från Hornsö i östra Småland. Det är inte lätt att älska en blöt skog som vi människor har svårt att ta oss fram i. Och historiskt sett har sumpskogarna inte stått högt i kurs. Men kanske är det dags att ändra på det? Sumpskogen är nämligen den artrikaste skogstypen som finns i Sverige. Den har till och med kallats för vårt svar på regnskogen. Kärlväxter, insekter, groddjur, lavar, mossor, svampar och fåglar trivs i den fuktiga miljön.Vi sänder hela programmet från Hornsöområdet i östra Småland med särskilt fokus på de blöta skogarna: sumpskogarna och svämskogarna.Precis som på många andra håll i Sverige har de blöta skogarna här dikats ut för att skapa jordbruksmark och gynna skogsbruket. Men den utdikade skogsmarken gav sällan önskad ekonomisk effekt, och i stället började den läcka växthusgaser och förlora sin biologiska mångfald. Idag pluggas dikena igen för att återskapa de blöta markerna i Hornsöområdet.Hornsö är en ekopark, och planer finns på att området ska bli nationalpark. Här finns rekordmycket vedlevande insekter - 700 olika arter har påträffats. Och här fanns vitryggig hackspett kvar till för 30 år sedan. Med de restaureringsåtgärder som pågår lever drömmen om att den ska komma tillbaka.Vi tar reda på varför just vitryggen är en så viktig symbolart - och om det är realistiskt att tänka att även den svarta storken kan komma tillbaka. Vi skildrar det biologiska liv som finns här och nu i sumpskogarna i Hornsö, från spår av insekter till ropande hackspettar och ugglor. Och så låter vi eken komma ut som våtmarksart - den är tuffare än man kan tro!I programmet medverkar ekolog Jonas Hedin och biolog Marcus Arnesson, båda från Länsstyrelsen i Kalmar län, Linda Petersson som leder Naturskyddsföreningens Projekt vitryggig hackspett samt Kenneth Jonsson och Elisabet Lindblad från Nybro. De har följt framför allt fågellivet i Hornsö under många år.Programledare är Mats Ottosson och reporter Jenny Berntson Djurvall.

Ulla-Britt Andersson guidar bland vårstjärnor (scillor) och andra tidiga vårblommor på Öland. Vi följer också i järvens spår i södra Gästrikland. Vi möter vårens första blommor på Öland under botanist Ulla-Britt Anderssons ledning. Vårstjärnor (scillor) blommar blått utefter vägarna, och det är flera olika arter. Många av de tidiga vårblommorna är så kallade trädgårdsrymlingar med ursprung i bland annat Iran, Syrien och Turkiet. Hur kommer det sig att de trivs så bra på Öland?Ulla-Britt Andersson berättar också om projektet Ölands flora. Inventeringarna för boken har bjudit på en del överraskningar och ökat på Ölands växtlista rejält. Fältreporter på plats i Vickleby på Öland är Lisa Henkow.Vårt största mårddjur järv är ofta förknippad med fjällen. Egentligen hör den lika mycket hemma i skogen som på fjället, men jakten har gjort att den bara blivit kvar i fjälltrakterna. Men nu har den börjat sitt återtåg till skogslandet. Den här vintern har järven vandrat söderut och observerats både i Gästrikland och norra Uppland. Vår reporter Joacim Lindwall följer med naturbevakaren Göran Vesslén på spaning efter järvspår i södra Gästrikland.Det har varit en motig vår på många håll. Katarina de Verdier blev så glad när hon såg vildbina flyga mellan krokus och vintergäck i trädgården. Men så kom snön. Hur går det för bina då? Vi ber biologen Lina Herbertsson svara på det.Och eftersom det är påskafton blir det lite ägg också. Bland annat ett 200 miljoner år gammalt hajägg som kanske rymmer ett embryo. Det handlar också om de allra första äggen på land.Med fem veckor kvar till Fågelsångsnatten är det hög tid att kolla fågelkunskaperna. Vi tipsar om ett nytt quiz som finns i vår podd Livet enligt Naturmorgon.I veckans kråkvinkel är Maria Westerberg skeptisk till om tekniken kan ersätta naturen.Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi möter vårvintern i Jämtlandsfjällen med fokus på fjällräv och andra rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson. Och räfsar bland vitsipporna i Hejnum. Vår fältreporter Joacim Lindwall besöker Vålådalen i Jämtlandsfjällen dit ljuset har återvänt men fortfarande är vinter - så kallad vårvinter.Han spänner på sig skidorna för att upptäcka spår av rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson från Vallbo. 1994 arrangerade de det första vargsymposiet, det som i 25 år framåt blev en årlig mötesplats för kunskap och diskussion om de stora rovdjuren. Mats och Karin Ericson har tillsammans vigt en stor del av sina liv åt rovdjuren - varför? Det är en av frågorna vi vill ha svar på. Men också hur det går för våra stora svenska rovdjur som varg, brunbjörn, lo, järv - och även fjällräven.Så här i april är det dags att faga. Faga? Ja, att räfsa och elda på ängen. Förr gjordes det för att ge bästa förutsättningar för fodret till djuren, men det gav också en osedvanligt rik blomprakt. På Gotland fagas det fortfarande, även om i mycket mindre skala än förr. Gun-Britt Boberg och Lena Almqvist har i många år fagat på Hejnum högården. Det är ett gotländskt änge - en löväng där det finns både blommande örter, hasselbuskar och stora lövträd.När spillkråkan ropar är det dags att ta in tvätten. Det fick vi tips om i förra avsnittet av Naturmorgon. Vi gräver vidare - varför kallas både spillkråka och gröngöling för regnfågel? Etnobiolog Ingvar Svanberg svarar.Inte bara gamla herbarier och äggsamlingar är intressanta för museer och för vetenskapen. Det gäller även gamla djurben. Elisabeth Iregren, professor emerita i historisk osteologi, vet vad ett ben kan berätta och slår ett slag för att de inte ska slängas.I veckans kråkvinkel ger Helena Söderlundh oss sin morgon.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I Färna ekopark lyssnar Per Angelstam efter hackspettar. Och en mulen marsdag i Trollhättan bjuder på oväntat mycket fågel i 13-årige Gabriel Lundqvists sällskap. Vad är mer vår än en gröngölings vårskratt? Det skrattet hoppas vi få höra den här morgonen, som till stor del ägnas åt hackspettar. Både storspettar, dit gröngöling och spillkråka hör, och brokspettar. I den senare gruppen återfinns vår vanligaste hackspett, den större, precis som den mycket sällsynta vitryggen och den numera utdöda mellanspetten. Vi ska titta närmare på vad hackspettarnas olika utseenden berättar om de skogar de vill leva i.Vår fältreporter Lena Näslund finns i Färna ekopark utanför Skinnskatteberg tillsammans med Per Angelstam, nestor inom forskningen om naturvård i skogsbruket. Han har en långvarig hackspettsrelation och är just nu mycket engagerad i hur framtidens skogsbruk ska se ut.Och så följer Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall med 13-årige fågelskådaren Gabriel Lundqvist ut på en tur för att kryssa fåglar runt Trollhättan, en mulen eftermiddag i mars. De hittar oväntat många! Allt från havsörnar till vårens första tofsvipor och tranor.När ängar och betesmarker försvinner blir vägkanter och kraftledningsgator allt viktigare tillflyktsorter för många arter. Men ny forskning visar att de inte kan ersätta ängarna - de ovanligare arterna trivs inte lika bra i vägkanterna. Vi pratar med forskaren Juliana Daniel Ferreira på Sveriges Lantbruksuniversitet.Och så här i vårdagjämningstider frossar vi i våren. Vi frågar lyssnarna om de bästa vårtecknen och hur långt våren har kommit i såväl Skåne som Norrbotten.I veckans kråkvinkel lyssnar Lisa Henkow på vinden - och undrar om den lät likadant i jordens ungdom. Ja, vilka ljud fanns då?Programledare är Joacim Lindwall.

Gräsänderna vid Lunds reningsverksdammar är morgonens huvudfokus. Och hur nötskrika, stare och pungmes bygger sina bon. Den är så vanlig att vi inte alltid lägger märke till den - gräsanden. Vår närmaste and, och kanske folkkäraste? Gräsänderna övervintrar i parkernas dammar och kommer gärna kvackande när någon strör ut havregryn på marken. Men hur kommer det sig att de är så vanliga, hur ser ett gräsandsår ut, vad har de för ekologisk roll och hur påverkas de av att så många andungar sätts ut i naturen varje år?Lisa Henkow är morgonens fältreporter på plats vid Lunds reningsverksdammar tillsammans med Pär Söderquist, gräsandsforskare vid Kristianstads högskola. Han har bland annat studerat utsättningen av gräsandsungar för jakt och vilka konsekvenser det får.En annan aspekt på gräsänder är fågelinfluensan. Andfåglar hör till dem som drabbas och kan sprida fågelinfluensan. Hur påverkas de, och andra vilda fåglar? Vi pratar med Lotta Berg, veterinär och ordförande för Birdlife Sverige.Så här års är många fåglar i bobyggartagen. Och olika arter har olika byggstrategier. Nötskrikan väver sitt bo av rottrådar och staren inreder sin holk med fjolårsgräs och kvistar av röllika. Pungmesens bo är kanske det mest intrikata av dem alla - en säck sydd av kaveldun, spindelväv, dun och fjädrar. Mats Grahn, professor i evolutionsbiologi, guidar bland bona.Vi fortsätter på fågeltemat. Filippa Werner Freed hörde ett märkligt läte och vi reder ut vad det är för fågel som låter.Vid fågelsjön Tysslingen har sångsvansflockarna på senare år fått sällskap av stora mängder spetsbergsgäss. Och nu har forskare tagit reda på varför: gässen har hittat helt nya häckningsplatser och har därför också skaffat sig helt nya flyttvanor. Kent Halttunen finns på plats på morgonen och berättar.I veckans kråkvinkel står Maria Westerberg vid sitt yviga äppelträd och berättar varför hon inte vill beskära det.Programledare är Mats Ottosson.

Utgrävning i en mosse ger kunskap om naturen och klimatet tusentals år tillbaka. Och vi hör om utterns återkomst. Fem meter ner i en torvmosse finns oväntade skatter. I den syrefria miljön kan 7000 år gamla tallar bevaras. Årsringarna berättar om klimatet under deras levnadstid, men de bildar också en unik streckkod. När en dendrokronolog läser av dem och jämför med andra träd går det att fastställa exakt vilket år tallen dog!Fältreporter Helena Söderlundh sänder från torvtäkten på Viss mosse utanför Hörby i Skåne, och dendrokronologen Johannes Edvardsson tar med sin motorsåg och sina forskarögon. Följ med på en tidsresa som börjar för 15 000 år sedan då isen precis dragit sig tillbaka och lämnat en näringsfattig sjö efter sig.I snön syns spår efter lek och någon som åkt kana. Det är vinter vid gästrikekusten och biologen Petter Hillborg gläds åt att du numer ofta syns utter i hans hemtrakter. För några decennier sen var det fiskätande däggdjuret starkt hotat av miljögifter. Nu räknar man med att det finns runt 2000 uttrar i Sverige. Reporter Joacim Lindwall gör inte hemma-hos-reportage, men han står i alla fall på tröskeln till en utterlya. Dessvärre ansamlas miljögifter i predatorers kroppar. PCB blev nära på den svenska utterns undergång. Nu har stammen återhämtat sig, men gifter och läkemedelsrester finns där som ett hot. Vi pratar med Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet som studerar miljögifter och hälsa hos akvatiska toppredatorer. Vilket däggdjur är det som skäller i mörkret? På förekommen anledning (lyssnarnas frågor) har magister Mats Ottosson satt ihop en första "däggdjursläteslektion". Lär dig skilja på räv, rådjur och lodjur. Naturmorgons Joacim Lindwall vill mest bara ha lyckliga slut. Det gäller filmer men också i verkliga livet. I veckans kråkvinkel har han snappat upp hur bra det går för utter, kungsörn och en del annat också!Programledare är Mats Ottosson.  

Lappugglan finns numera även i södra Sverige. Vi sänder direkt från Långhultamyren där den häckat de senaste åren. Vi följer också en fågeläggsamlings sista resa. Vårvinter är uggletid. Nu är chansen störst att få höra någon av de elva ugglearter som finns i Sverige. Vi ägnar oss framför allt åt den näst största och kanske mest mytomspunna av dem - lappugglan. För inte så länge sedan var lappugglan en utpräglad Norrbottensfågel, men sedan 1990-talet har den börjat söka sig söderut för att häcka. Numera är den stationär i stora delar av Norrland och Svealand, och de senaste tio åren har det dykt upp häckande lappugglor i flera av de allra sydligaste länen.Halland fick sin första misstänkta häckning 2015, och sedan dess har flera bekräftade häckningar ägt rum där. Rekordåret var 2020 när ett tiotal häckningar bekräftades i östra Halland mot gränsen till Småland. Anders Wirdheim och Göran Johansson från Halmstads ornitologiska förening har följt lappugglornas framfart i Halland. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar dem i Långhultamyrens naturreservat, ett par mil öster om Halmstad. Myren är en av de platser där lappugglor häckat de senaste åren.Vi hör också ett smakprov ur fågelsånglektionen där Mats Ottosson guidar oss bland ugglornas rop. Hela lektionen går att hitta i podden Livet enligt Naturmorgon.Och så följer vi med när en ärvd fågeläggsamling från slutet av 1940-talet gör sin sista resa. Här finns moraliska dilemman. Numera är det förbjudet att samla fågelägg och det kan kännas oanständigt att ha kvar samlingen, samtidigt bär den på minnen av en kär människa. My Kullberg ärvde sin pappas äggsamling och Mats Ottosson har träffat henne.Vi tar också upp frågan om vad man ska göra med fina samlingar av pressade växter - herbarier.I veckans kråkvinkel gläds Mikael Niemi åt att en holme i Torneälven efter hårt slit blev Pajalas bästa flyttfågellokal.Och så fick vi ett mejl från Anna Céko i Malmö. Hon berättar att "lilla Stina har vaknat till liv och sitter och solar på balkongen". Anna undrar om hon kan göra något för att hjälpa Stina - som är en sjuprickig nyckelpiga. Vi frågar entomolog Moa Pettersson.Programledare är Jenny Berntson Djurvall. 

Vad kan rädda Östersjöns gäddor? Vi sänder från en gäddfabrik vid Långsjön i Sörmland. Och letar meteoritspår i Siljan geopark. En ny studie från SLU visar att det går dåligt för Östersjöns gäddor. De minskar kraftigt framför allt i de södra och centrala delarna av Östersjön. Eftersom gäddan är en stationär fisk med många lokala populationer kan orsakerna variera. Hårt fiske, försvinnande livsmiljöer och hungriga gråsälar och skarvar är några.Gäddan är en karismatisk rovfisk som är mycket viktig för hela ekosystemet. När den försvinner lämnar den fritt spelrum för bland annat spiggen, som äter upp alla små betare som ska hålla efter de fintrådiga algerna som kväver den viktiga blåstången. Dessutom äter spiggen gäddrommen.Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar en av forskarna bakom studien, Jens Olsson, tillsammans med Sportfiskarnas Rickard Gustafsson, vid Långsjön i södra Sörmland. Långsjön är en av de våtmarker som restaurerats bland annat för gäddans skull, en så kallad gäddfabrik. Snart börjar fisken både från Mellsjön uppströms och havet nedströms att söka sig dit för att leka.En annan ny studie visar att fiskeförbud snabbt leder till att bestånden återhämtar sig. Och hur stor roll spelar sälen och skarven?Vi flyttar oss till en annan hotad fisk, vid en annan kust. Det handlar om kusttorsken på västkusten - en genetisk variant som man trott varit helt utfiskad. Men Simon Henriksson, forskare på Göteborgs universitet, har genom DNA-analyser sett att det faktiskt finns ung kustlevande torsk kvar.För 377 miljoner år sedan landade en fem kilometer stor meteorit i det som nu är Dalarna. Spåren syns än i dag - i det som kallas Siljansringen och som nu blivit Siljan geopark. Naturmorgons reporter Thomas Öberg söker spår både efter ett urgammalt hav och metoritnedslaget tillsammans med geologen Johanna Granbom.Det börjar våras på sina håll! Martin Eskilsson i Falkenberg såg inte mindre än fem vårtokiga spillkråkor häromdagen. Två honor såg ut att dansa i takt till någon form av lockrop från en hane. Vad handlar det här om? Vi ber Niklas Aronsson, fågelexpert på Birdlife Sverige förklara.Och så fortsätter vi på hackspettstemat. I en fågelsånglektion från Mats Ottosson lär vi oss skillnad på hackspettarnas olika trumningar.I veckans kråkvinkel undrar Karin Gyllenklev varför många fascineras så av utdöda dinosaurier - när det finns så många fantastiska livsformer här och nu.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Hur går det till när växter vetenskapligt samlas in för att torkas och pressas? Dessutom smakar vi på tall, blåbär, fjällkvanne och björk. Samla växter för att torka och pressa dem - gör någon det fortfarande? Jo, absolut. Inte minst i vetenskapligt syfte. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall följde med botanisterna Ulf Swenson och Göran Odelvik på en insamlingstur vid sjön Bolmen i Småland. Växterna de samlar in ska bevaras på Naturhistoriska riksmuseet.Växter är fina att titta på, både ute i naturen och i pressad form. Men de är också goda att äta! Vi träffar Eva Gunnare som tar oss med på en nordlig smakrunda till tallskott, fjällkvanne, blåbär och björk. Reporter Thomas Öberg äter sig igenom floran och inspirerar inför den kommande säsongen.Förra veckan kom nyheten om att statliga Sveaskog ger 100 000 hektar i fjällskogsområdet långsiktigt skydd. Men hur går det med den andra statliga delen - den som ägs av Statens Fastighetsverk?Gro Forsärla, 7 år, läste en bok om grodor och funderar på hur det egentligen går till när till när grodynglen blir av med sin svans. Vi ber grodexperten Claes Andrén svara.På söndag sänds sista avsnittet av tv-serien Händelser vid vatten. En detalj som diskuterats är att pilgrimsfalken flyger overkligt långsamt. Stämmer det? Vi pratar med Lars Leksén på projektet Pilgrimsfalk Sverige.På lavar kan det växa parasiter som snyltar på lavens resurser. Nu har 15 nya arter upptäckts i Sverige. Parasiterna ser ut som små svarta prickar varav en del skimrar i mörkgrönt. Men vad är de egentligen? Och hur farliga är de för laven de växer på? Vi ringer upp ekologen Ola Hammarström, som hittat några av de nya arterna.Finns diagnosen väderöverkänslighet? Absolut, i alla fall enligt Jenny Berntson Djurvall som står för veckans kråkvinkel.Programledare är Karin Gyllenklev.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Har fåglar ett tyst teckenspråk? Finns det verkligen vita blåbär? Och varför skattar vi människor vår egen form av liv högre än andras?Det är några av de frågor från Naturmorgons lyssnare som experterna i Naturpanelen tar sig an i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.Vår mejlkorg står också öppen för fler frågor. Hör av dig till [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi letar natur i snöig stad i Norrbotten: Boden. Och vad händer med förslaget att skydda den fjällnära skogen - det som kallats Sveriges Amazonas? Vi är många som går runt i stan och längtar efter naturen så här års. Men kanske är den närmare än vi tror! Morgonens fältreporter Anna Lidé tar sig an uppdraget att hitta naturen mitt i stan. I snö och kyla, i en subarktisk stad: Boden i Norrbotten. Till sin hjälp har hon arboristen Joel Dapic Öberg och ornitologen Mats Bergqvist.Och så blickar vi västerut från Boden: mot fjällskogen. Här finns det hundra mil långa skogsbälte som kallats Sveriges Amazonas. För några år sedan föreslog den stora skogsutredningen att hela området skulle skyddas, både den del som klassas som fjällnära skog och den del som ligger strax nedanför gränsen. Men förslaget har sedan dess bantats kraftigt. Och i skogar som ligger just på den här gränsen pågår idag avverkning. Vi besöker en sådan skog i Härjedalen och pratar med Skogsstyrelsen, skogsbolag och biologer för att höra vad som händer med de fjällnära skogarna nu.Eulalia feliciae - så heter en nyupptäckt havsborstmask. Vi pratar med maskentusiasten Felicia Ulltin som är den som inspirerat till namnet.Och så stämmer vi av med Niklas Aronsson på Birdlife Sverige: Hur gick det i fågelräkningen Vinterfåglar inpå knuten förra helgen? Vi kollar lite extra hur det ser ut för fåglarna som räknas i stan.I veckans kråkvinkel ställer sig Lisa Henkow frågan: Vilken art skulle jag sakna mest om den försvann? Inte helt lätt, visar det sig.Programledare är Joacim Lindwall.

Om blåskrabba och vitfingrad brackvattenskrabba - två nykomlingar som riskerar att bli invasiva. Växterna martorn och ostronört har det tufft och får hjälp på traven. För snart tio år sedan hittades en vitfingrad brackvattenskrabba i vattnen utanför Oxelösund. Kommer krabban, som har sitt ursprung på den nordamerikanska östkusten, att sprida sig längs den svenska kusten? Och hur kommer den att påverka andra arter?Det är några av de frågor som fältreporter Lena Näslund undersöker tillsammans med marinbiolog Björn Källström. De tillbringar morgonen på Göteborgs marinbiologiska laboratorium, där just den vitfingrade brackvattenskrabban finns i akvarium, tillsammans med blåskrabban och andra krabbarter som hittat till svenska vatten.Det ska handla om främmande arter och vilka av dem som riskerar att bli invasiva, och om hur man lockar skolelever att vara med och hålla koll på de nya krabborna. Och går det att bli av med en invasiv art i havet när den väl etablerat sig?Två arter som har det jobbigt är den taggiga martornen och den salta ostronörten. De tål inte när stränderna växer igen. Därför får de hjälp att dras upp från frö i Göteborgs botaniska trädgård. Vi följer med när plantorna åker spårvagn och buss till Rörö i Göteborgs skärgård för att planteras ut.Hur kan man tjäna pengar på att ha ovanliga arter i skogen? Skogsstyrelsen skissar på en ny modell för detta. Vi pratar med Camilla Andersson, miljöstrateg på Skogsstyrelsen.I helgen är det dags att räkna fåglar igen i evenemanget Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp Lars-Ture och Märit Lindholm som bor i Berghem väster om Jokkmokk. Vilka fåglar - och kanske andra djur - kan de hoppas få se under helgen?Det sägs att vi fjärmat oss från naturen. Det dementeras å det bestämdaste i veckans kråkvinkel av Maria Westerberg.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Mats Ottosson. Det finns alltid nya frågor - och svar - om naturens mysterier. Vi viker hela programmet för lyssnarnas naturfrågor och de som svarar är Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson. De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården för att svara bland annat på hur myror kan överleva en tur i mikrovågsugnen, varför ekollonet fick trillingar och om det är vanligt med visslande skator. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.Programledare är Mats Ottosson.

Vad gör växterna i midvinterns Abisko? Vi sänder direkt från en brygga vid Torneträsk. Dessutom om en återställd skogsälv och massor av skogslämlar. För ett halvår sedan var vår reporter Ingrid Engstedt Edfast i Abisko för att berätta om hur djur och växter klarar att leva i midnattssolens land. Nu är hon tillbaka på samma brygga vid Torneträsk, med den motsatta frågan: Hur klarar djur och växter vinterns påfrestningar och frånvaron av ljus?Hittills har väldigt lite varit känt om växternas aktivitet under vintern, men det är nu föremål för ny forskning som leds av Ellen Dorrepaal, växtekolog vid Umeå universitet. Hon medverkar i programmet, tillsammans med Rebekka Gullvåg, doktorand i växtekologi vid Umeå universitet och Lo Fischer, föreståndare för naturum i Abisko.Vi stannar kvar i fjällvärlden genom att ringa upp Martin Green på Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. I måndags kom en ny rapport om hur det går för Sveriges fåglar - och trenden ser faktiskt positiv ut för många av fjällfåglarna.Hur bygger man natur? Det vet Anders Persson från Länsstyrelsen i Gävleborg. Vi följer med honom i arbetet med att återställa skogsälven Voxnan så som den såg ut och fungerade innan flottningens tid. I somras hittade Clemens Ludvigsson massor av döda skogslämlar i Härjedalen. Varför var det så? Vi ber gnagarexperten Frauke Ecke förklara.Allting har ett pris. Eller, hur funkar det här med prissättning i naturen? Lisa Henkow funderar i veckans kråkvinkel.Programledare är Joacim Lindwall.

Vilka konsekvenser får det om en art försvinner? Vår fältreporter träffar Alexandre Antonelli, expert på biologisk mångfald. Och så går vi på en riktigt giftig utställning. Vad händer när en art försvinner? Vilka konsekvenser får det för andra arter och kan det till och med påverka hur landskapet ser ut? Spelar det nån roll vilka arter som försvinner, om det är en mus eller en varg, och vad händer om arten människa försvinner? Professor Alexandre Antonelli söker svar i aktuell forskning, fältreporter är Lisa Henkow i direktsändning från Nordens Ark i Bohuslän.Vi går på vernissage med vetenskapliga posters om giftiga djur! Bildläraren Johanna Gard, från Sturebyskolan i Enskede, har gett eleverna i årkurs nio uppdraget att göra posters med giftiga organismer. Och sådana finns i nästan alla djurgrupper. Gift kan användas som försvar eller för att skaffa mat. En del djur blir giftiga genom sin kost, som violsnäckan. Men den blåringade bläckfisken är giftig tack vare sina inneboende.Vi pratar också med lyssnaren Anders Naréus i Rosvik i norrbotten som hittade massor av döda möss när han städade fågelholkarna. Hur har dom hamnat där, är det någons matförråd?Årets licensjakt på varg inleddes i veckan. Var sjätte svensk varg ska skjutas. Hur påverkas de vargar som blir kvar? Vi frågar Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket och Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.Veckans kråkvinkel ägnas faktiskt just kråkfåglar. Mats Ottosson berättar om skatorna på gården Lönnbacken i hans hemby som inte glömde en oförrätt. Och om kajan som kom och bad honom om hjälp, en händelse han aldrig glömmer. Och tänk om kajorna också minns.Programledare är Joacim Lindwall.

Nattens fågelsång från en kanot på Vendelån, floran på fjället Gajsajte och en rikskänd sjöpung tar plats när Naturmorgon ser tillbaka på 2022. På årets sista dag återupplever vi några av 2022 års starkaste naturögonblick i Naturmorgon.Vi möter den djupblå fjällgentianan uppe på det artrika fjället Gajsajte i Vindelfjällen, får reda på hur och varför asplöven darrar så mycket, studerar vitstjälksmöja i Ålands mellanskärgård, hälsar på hos övervintrande myggor i ett bergrum och försöker förstå hur svamparnas märkliga liv ter sig, där nere under jorden.Mitt i sommaren fryser vi på Torne älv bland smålom, dvärgmås och tornseglare medan majnatten bjuder på soluppgång och näktergal under en kanottur längs Vendelån.2022 var också året då citronfjärilen blev nationalfjäril, nyfiken blomfluga var årets trädgårdskryp och en sjöpung väckte ovanligt stor uppmärksamhet. Det var den som först kallades havsspya men sedan fick det officiella namnet filtsjöpung.Vi får också höra vad ni som lyssnat tycker var den starkaste naturupplevelsen 2022. Att glömma sovsäcken på sin födelsedagsutflykt kan till exempel vara ett lyckokast.Och hur gick det för gänget som skulle kryssa en fågel varannan dag under hela året? Det som kallas för birdstreak. Vi ringer upp dem för att höra om de klarat uppdraget.I veckans kråkvinkel önskar sig Joacim Lindwall mer neandertalar-tänk, och mindre risktagande, inför det nya året.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

En junimorgon i Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog, Tjeggelvas, och om hur Jielkká-Rijmagåbbå blev skyddad efter 45 års ideellt arbete. Det är julafton och i vår julklappssäck ligger två riktigt fina skogar: Tjeggelvas och Jielkká-Rijmagåbbå.Tjeggelvas är en sjö fem mil norr om Arjeplog i Norrbotten. På andra sidan sjön finns en gammal tallskog med samma namn. Och inte vilken tallskog som helst, utan enligt forskarna är det Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog. Vi får följa med Naturmorgons reporter Joacim Lindwall, skogsekologen Lars Östlund och jägmästarstudenten Elle Eriksson under en junimorgon, bland silverfuror och spår från människor som levt här under tusentals år.Några mil åt nordost ligger det nybildade naturreservatet Jielkká-Rijmagåbbå. Jenny Berntson Djurvall vandrar bland skrovellav och doftticka och berättar ett stycke svensk naturvårdshistoria: Om hur bland andra Lars-Ture Lindholm, Apmut-Ivar Kuoljok, Sonja Kuoljok och Mats Karström arbetat i 45 års tid för att få skogen skyddad.Så här på julafton ber vi paleontolog Lars Werdelin svara på frågan: Herdarna som vaktade sina får i Betlehem på julnatten - vad fanns det för vilda djur där på den tiden, och som de behövde vakta fåren ifrån?Och vi har frågat lyssnarna om deras mesta juldjur. Ett självklart val för många är domherren. Vi ger oss ut och spanar efter den klassiska julkortsfågeln.I veckans kråkvinkel sätter Tina-Marie Qwiberg ut gröt och ett litet glas julmust till tomten. Och försöker komma ihåg hur man gör för att lyssna efter di sma unda jordi.Programledare är Mats Ottosson.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor. Experterna i Naturpanelen sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården för att ge lyssnarna ett gäng tidiga julklappar: svar på frågor om natur.Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning bland annat på frågor om hur gråsuggorna hittar till de blöta badbyxorna, hur vissa djur gör för att se skarpt både under och över vatten och varför grankåda ibland får en blå färg.Eller så svarar de på just din fråga! Skicka den på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturmorgons redaktion samtalar om godbitarna ur årets naturboksutgivning. Programledare är Joacim Lindwall. Gammelskogar huggs ner, arter dör ut och hänsyn tas inte till naturens rättigheter. De stora frågorna märks tydligt i årets naturboksflod. Vi har läst - och diskuterar.Men i årets skörd finns också artbestämningsböcker om hoppspindlar och stickmyggor, barnböcker om nattfjärilar och kaskeloter, och handböcker i allt från vandring till att börja krydda med vårbrodd. Dessutom nära porträtt av både korp och nötskrika.Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Mats Ottosson, Karin Gyllenklev och programledare Joacim Lindwall.

Varför producerar växter ämnen som gör oss beroende? Vi sänder från Uppsala Botaniska trädgård. Och kollar in Fjärdöns höga naturvärden. Kaffe, tobak, chili och sockerrör. De fyra växterna står i centrum när vi koncentrerar oss på växter som tycks manipulera våra kroppar med sina molekyler. Hur kommer det sig att växter producerar beroendeframkallande ämnen som koffein och nikotin - vad är det för poäng för växten? Fältreporter Lisa Henkow har stämt träff med botanist Jesper Kårehed i tropiska växthuset i Uppsala Botaniska trädgård.Och så tar vi oss ut till Fjärdön i Hamrångefjärden mellan Gävle och Söderhamn. En ö som haft stor betydelse för människor sedan järnåldern och vikingatiden. Då skyddades ön av stenkistor och en kastal, de senaste 30 åren har den skyddats av ett gäng människor som kämpat för att skogen på ön inte ska avverkas. Reporter Joacim Lindwall följer med till ön och får också se hur mycket som hänt på 30 år - från städad skog till naturskog.Är det bra att mata fåglar? Det kan finnas gifter i fågelfrön, och kanske gynnas vissa arter mer, på bekostnad av andra. Vi ringer Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, för att diskutera frågan.Klimatmötet i Egypten är nyss avslutat. Nästa vecka drar ett motsvarande möte igång i Montreal - om hur världen ska lösa hoten mot den biologiska mångfalden. Vi pratar med Sara Sällström från Vetenskapsradion som ska åka dit och följa mötet.I veckans kråkvinkel hisnar Helena Söderlundh över äventyrslystna upptäckare.Programledare är Mats Ottosson.

För över 200 miljoner år sedan gick stora rovdinosaurier runt i Skåne. Forskarna berättar om upptäckten. I Jämtland berättar levermossorna om närheten till Atlanten. Redan för 200 miljoner år sedan fanns stora, köttätande dinosaurier i Skåne. Den överraskande upptäckten gjorde forskarna Grzegorz Niedzwiedzki och Martin Qvarnström från Uppsala universitet. De hittade fotspår av jättedinosaurier, till och med en hel käke. Jättedinosaurier som vandrade omkring, i Skåne, vid en tidpunkt då man hittills trott att det bara fanns småvuxna arter!Hör Grzegorz och Martin berätta om fynden, tillsammans med professor Per Ahlberg. Fältreporter Lena Näslund sänder från Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala där några av de nya dinosauriefynden finns.Även i västra Jämtland finns det fynd att göra, här och nu. Naturvårdsbiologen Fredrik Larsson har hittat många arter av levermossor, som gynnas av ett oceaniskt klimat. Är det så att det finns helt obeskrivna naturtyper här? Vi följer med Fredrik upp längs fjällkanterna, med ögonen fästa nere i marken.Vi fortsätter upptäcktsresan - till Zagrosbergen i Iran. Där har botanisten hittat Stina Weststrand nya arter av dionysosvivor.Och vem var det som skrattade mitt i natten? Ekologiprofessor Susanne Åkesson lyssnar på det som Anders och Elisabet i Årsta kallar "Unknown Laughing Object" för att reda ut vad det var.En födelsedag kan inte firas för mycket! Tycker Lisa Henkow i veckans kråkvinkel.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Professor Håkan Wallander gräver i myllret i myllan i Torna Hällestad i Skåne. Vi letar tunnelbanemyggor i Göteborg och hör en kråkvinkel av Mikael Niemi. Ett gram jord innehåller hundratals meter svamphyfer, miljarders bakterier, massor med encelliga djur, nematoder, kvalster, hoppstjärtar och mycket mer. Hur det ens är möjligt undersöker morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall tillsammans med Håkan Wallander, professor i mikrobiologisk ekologi vid Lunds universitet. De gräver sig ner i jordens mikrokosmos i Torna Hällestad i Skåne.Och så får vi möta en speciell mygga - tunnelbanemyggan. Den blev omtalad för några år sedan när boende i västra Göteborg började klaga på att de blev myggbitna i sina lägenheter på nätterna, och även på vintern. Myggforskaren Anders Lindström kommer hem till reporter Nina Frogneborn där tunnelbanemyggorna trivs.Går det att göra något på vintern för mer biologisk mångfald i trädgården? Ja, inte minst genom att göra inget alls, berättar Erik Hansson från projektet Rikare trädgård.Det har varit en varm höst på många platser i landet. Biologen Pav Johnsson berättar hur det påverkar fåglar, insekter, fladdermöss och igelkottar.Vi kollar in en särdeles snygg lav i Skuleskogen - blombägarlaven med sina knallröda fruktkroppar.I veckans kråkvinkel tror författaren, och skogsägaren, Mikael Niemi på en skog utan kalhyggen.Programledare är Karin Gyllenklev.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor. Så här i november är det dags för höstens första program där experterna i Naturpanelen sammanträder för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor.Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning på frågor om varför makrillarna simmade runt runt utanför Lilla Skårholmen, om hur det kom sig att skatorna hade ekox-party i Martins trädgård och var det var för vaniljsåsaktigt som dök upp i Lills odlingslåda.Eller så svarar de på just din fråga! Skicka den på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier.Programledare är Joacim Lindwall.

Fiskbiologen Oliver Karlöf letar ovanliga matsvampar i Brinkbäckens naturreservat utanför Botkyrka. Från Sarek berättar Tor Tuorda om forskaren Axel Hamberg. Kantareller och Karl-Johan i all ära, men det finns fler godingar i svampskogen. Som sotvaxing, vårtig röksvamp och blomkålssvamp. Och vinterskivling, som går att hitta långt in i november! Tipsen kommer från Oliver Karlöf, författare till boken Ovanliga matsvampar. Den här morgonen letar han svampar i Brinkbäckens naturreservat utanför Botkyrka, tillsammans med fältreporter Lena Näslund.Svampar behöver inte vara ätliga för att ge lyckokänslor. Det framgår med all önskvärd tydlighet under en utflykt i ett uppländskt naturreservat när de svampentusiastiska deltagarna träffar på igelkottsröksvamp. Och från Gotland hör vi svampexperten Helena Björnström som just nu inventerar kalkbarrskogar på länsstyrelsens uppdrag. I en av dessa skogar hittade hon nyligen en helt ny svampart för landet, en så kallad rödling med rosa skivor och midnattsblå hattovansida. I programmet berättar hon om hur den och andra svamparter kan användas som verktyg för att hitta de mest skyddsvärda skogarna.Axel Hamberg kom till Sarek första gången 1895. Han var bland annat glaciolog och berggrundsgeolog och att forska i den här fjällmiljön var hans livsprojekt. Reporter Thomas Öberg möter naturfotografen Tor Tuorda vid en av Axel Hambergs forskarstugor, på 1 830 meters höjd i Sareks nationalpark. Tor berättar om hur hans morfar och andra bärare var de som försåg forskarna med mat, ved, byggmaterial och forskningsutrustning. Ett jobb som var både tungt och farligt.I Sara Engströms potatiskällare hänger ballongliknande kokonger under hyllplanen. I dem finns massor av pyttesmå spindlar. Vi ber spindelexperten Lars Jonsson berätta vad som försiggår inne i ballongerna och vad det är för art.Och veckans kråkvinkel handlar om ett av våra minst populära djur: brunråttan. Inte ens biologer intresserar sig för dem. De som kan mest om dessa gnagare är de som bekämpar dem.Programledare är Mats Ottosson.

Vi letar mossor i Norra Båsane i Dalsland och hänger med klimatforskare i Tjeggelvas. Och säger hej till höstens flockar av sidensvansar. Så här års har löven ändrat färg, men där snön inte lagt sig lyser mossorna fortfarande gröna. Vi sänder från naturreservatet Norra Båsane i Dalsland - ett riktigt mecka för den mossintresserade. För hundra år sedan upptäckte lanthandlaren och amatörbiologen Sixten Bergström området och kallade det för "det förlovade bryologiska landet". Av landets dryga tusen mossarter finns över 300 här, allt från björnmossor och kammossor till rariteter som röd glansmossa, platt trollmossa och liten ärgmossa. Utrustad med pannlampa dyker fältreporter Jonatan Martinsson ner i reservatets rika mossflora. Till sin hjälp i mossdjungeln har han Mattias Lindholm, mossvän och naturvårdschef på Västkuststiftelsen. Hur reagerar en naturskog på klimatförändringar? Det forskas det på i Tjeggelvas naturreservat norr om Arjeplog. Vi följer med skogsekologen Lars Östlund och studenten Magda Fassl som borrar sig in i några av träden där för att få svar.När det höstgråa sänker sig dyker de upp - sirrande, färgglada fåglar med tofsar på huvudet. Många! Vi tar Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, till hjälp för att lära känna sidensvansarna. Och i veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh tacksamt emot detta upplyftande hösttecken.Vad är det för svarta fläckar på lönnlöven? Svampkännaren Patrik Björck förklarar - för det handlar om en slags svamp.Och hur går det till när fågelungar ska lära sig att sjunga? David Wheatcroft från Stockholms universitet har tillsammans med kollegor studerat svartvita flugsnappare på flera håll i Europa och berättar om sina pinfärska forskningsresultat.Programledare är Karin Gyllenklev.

En handfull vilda arter blev dagens tamdjur. Vad har de, och vi, vunnit på partnerskapet? Dessutom: en doftande, het och artrik svamputflykt. Det är få djur vi vill ha i sängen när vi sover, men vargens ättling hunden är välkommen! Hur gick det till? Och hur blev en asiatisk djungelhöna världens mest spridda fågel? Med utgångspunkt i de vilda ursprungsarterna undersöker vi de ömsesidiga anpassningarna som vi och våra tamdjur och husdjur har gjort. Vem tog initiativ till samlivet? Och vilken betydelse har det haft för vår egen arts utveckling? Fältreporter Lisa Henkow träffar etologiprofessor Per Jensen vid Linköpings Universitet som guidar genom samevolutionen bland djungelhöns, hundar, kor, katter, hästar och får.De här arterna har vunnit på människans närvaro. Andra arter har det gått desto sämre för, vilket uppmärksammas i en ny säsong av radioserien Borta för alltid. Vi pratar med upphovsmannen Gustav Asplund.Varje höst träffas landets mesta svampentusiaster någonstans i Sverige för att uppleva Mykologiveckan. Som rockfestival fast för svampnördar, som en deltagare uttrycker det. Mats Ottosson följer med på en svamputflykt där alla sinnen, även leksinnet, får festa loss.För veckans höstligt rastlösa kråkvinkel står Joacim Lindwall.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi möter tigern i Indien. Och hör om arbetet för att rädda den spillra som finns kvar av vilda tigrar i världen. Skogen fylls av hjortarnas varningsrop. En tiger är på gång. Pulsen stiger - ska vi få se världens största kattdjur?Vi ägnar stor del av programmet åt tigern. Ett mäktigt rovdjur som i dag bara finns i en bråkdel av sitt ursprungliga utbredningsområde och räknas som starkt hotad. Tjuvjakt och att tigerns livsmiljöer har försvunnit är två viktiga anledningar till tigerns kraftiga nedgång.I dag finns tre fjärdedelar av världens alla vilda tigrar i Indien. Det är också där ett projekt startade för snart 50 år sedan för att rädda tigern. Och där har faktiskt siffrorna vänt uppåt.Vi får följa med reporter Lena Näslund på tigermöten i Indien och också höra om vad som görs för att få tigerstammen att växa. Och hur tänker man kring rovdjur i tätbefolkade Indien - jämfört med i Sverige? I programmet medverkar bland andra Ola Jennersten, naturfotograf, Bijew Sankhar och Vinod Ayam, tigerguider, Amit Sankhala, ekoturismentreprenör, Mikael Schneider, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen i Västerbotten, Louise Carlsson, tigeransvarig på Världsnaturfonden WWF och Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.Veckans kråkvinkel är signerad Lisa Henkow och ägnas åt en växt som har stort inflytande här på jorden.Programledare är Joacim Lindwall.

Vi letar sålljordstjärna på Klövberget i Tyresö. I Skuleskogens nationalpark används metalldetektor för att inventera långskägg. Den här morgonen finns vi på Klövberget i Tyresö utanför Stockholm. Här finns ovanliga lavar, som gulvit blekspik, och ännu ovanligare svampar. Röksvampen sålljordstjärna har bara hittats på två platser i hela landet, och Klövberget är en av dem. Dessutom kikar vi in i de vindlande grottgångarna som bildats under de stora stenblocken vid bergets bas. Här börjar fladdermössen göra sig hemmastadda inför vintern.Morgonens fältreporter Karin Gyllenklev har sällskap av Jonas Hedlund och Martina Kiibus, naturguider på Tyresö naturskola, och vi får också höra biologen Raul Vicente.I Skuleskogens nationalpark är en del träd draperade i långskägg, en lav som ser ut som glest julgransglitter och kan bli 10 meter lång och därmed är världens längsta. För snart 40 år sedan inventerades träden här, och vid de träd som hade långskägg grävdes en metallbricka ner. Nu återvänder forskarna, med metalldetektor i hand, för att se hur det har gått. Resultaten i den världsunika undersökningen visar på en 40-procentig minskning av den rödlistade laven.Och så följer vi med på releaseparty. 2 000 grönfläckiga paddor som fötts upp på Nordens Ark i Bohuslän har släppts ut på Öland för att förstärka de små populationer som finns av den sårbara arten där.Eva Allestedt hittade en svamp som ingen annan hittat i Sverige förut - och nu ska hon få namnge den. Vi pratar med henne och med svampexperten Aleks Tudzarovski om en bläcksvamp som ser ut att få ett veckat namn.Och vart ska man gå i oktober för att se riktigt snygg, utmanande, sirlig och köttig konst? Till svampskogen förstås. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg tar oss med till en höstsalong med titeln konstnärlig frihet.Programledare är Mats Ottosson.

Hur ska Östersjöns grunda vikar må bättre? Vi sänder från Gräsö. Och söker ledtrådar i ett vargrevir på gränsen mellan Sverige och Norge. Östersjöns grunda vikar är viktiga som havets barnkammare. Men det är också där vi vill bada, åka båt, bygga bryggor och muddra. Tillsammans med övergödningen blir det ett hårt tryck på vikarna. Men i projektet Levande vikar ska forskare ta reda på allt från hur motorbåtstrafik påverkar vegetationen - och i förlängningen fiskföryngringen - till om aluminiumbehandling av bottnarna kan minska övergödning.Morgonens fältreporter Lena Näslund följer med en av forskarna, Linda Kumblad från Stockholms universitet, till Östanfjärden på Gräsö i Upplands skärgård. Det är en av de fyra vikar där målet är göra allt som går för att förbättra vattenkvaliteten, och att göra en handbok där människor själva kan göra bra saker för "sin" vik.Hur vet man att en det är en varg som ätit på en död älg? Och om det också är en varg som dödat den? Vi följer med vargforskarna Camilla Wikenros och Barbara Zimmermann på en detektivtur i ett vargrevir som ligger både i Sverige i Norge.Så här på hösten är det rätt så tyst i skogen - men det knäpper! Det kan vara rödhaken, det kan vara gärdsmygen. Vi lär oss skillnaden mellan deras knäppanden i en ny fågelsånglektion.Hur vanligt är det att en berguv tar ett så stort byte som en häger? Per Stanser undrar och Arne Hegemann från Skånes ornitologiska förening svarar.Ibland får vi oväntat besök. Någon hade hälsat på hemma hos veckans kråkvinklare Ingrid Engstedt Edfast. Men vem var det?Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Aspen är både vanlig och viktig. Över tusen arter är knutna till den. Vi sänder från Långängarnas naturreservat utanför Sandviken. Norrlands ädellövträd - så brukar trädet asp ibland kallas.Ett av Sveriges vanligaste lövträd, och ett av de viktigaste för den biologiska mångfalden. Inte minst i norra Sverige där det normalt sett inte växer ädellövträd som ek, bok eller lind. Över tusen andra arter är knutna till aspen.Vi ägnar ett helt program åt aspen och sänder från Långängarnas naturreservat strax utanför Sandviken i Gästrikland, ett reservat som är känt för sina gamla och stora aspar. Här kan man till exempel se den ovanliga och vackra aspfjädermossan.Förhoppningsvis kommer vi att få höra de gulnande löven darra i vinden och spillkråkan som flyger mellan olika håligheter i de gamla asparna.Medverkar gör Lena Gustafsson, professor emeritus i naturvårdsbiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lotta Delin, Naturskyddsföreningen Gävleborg, Magnus Stenmark, entomolog från Gävle och fågelfotograferna Lennart och Lasse Pettersson. I programmet hörs också entomolog Bengt Ehnström, Tändsticksmuseets intendent Ann Johnsson och botanist Berit Berglund.Programledare är Joacim Lindwall och fältreporter är Jenny Berntson Djurvall.

Sjöpungen havsspya har hittats för första gången i Sverige. Vi skådar rovfågel vid Falsterbo och möter fältbiologen Elias Blad på Lövö utanför Mönsterås. Utanför Mönsterås i Småland letar morgonens fältreporter Lisa Henkow arter tillsammans med fältbiologen Elias Blad. Det blir en morgon om ungas naturengagemang, i 75-årsjublierande Fältbiologerna, och om fascinationen inför att möta nya arter. På en favoritplats för Elias - naturreservatet Lövö.Den främmande arten havsspya har för första gången hittats i Sverige. Det är en kolonibildande sjöpung som brer ut sig i stora mattor. Vi pratar med Annette Hellberg från naturum Kosterhavet - det var hon som hittade den när hon var ute och snorklade.Och så möter vi Monica Pedersen som tar ledigt en vecka varje september för att titta upp i himlen. Och inte vilken himmel som helst, utan den över Falsterbo, ett av Sveriges absolut bäst ställen för att titta på flyttfåglar i allmänhet och rovfåglar i synnerhet.Vi pratar med Carl Johan Råberg som hittade en sopp. Inte en Karl Johan, utan en långt mer exklusiv och djävulsk sådan - en djävulssopp.Vi reder också ut vad det var för konstig humleliknande insekt som Eva såg tidigare i somras.I veckans kråkvinkel är Tina-Marie Qwiberg irriterad. Tills hon möter rödhakens blick.Programledare är Mats Ottosson.

Kockholmen i norra Bohuslän bjuder på spännande geologiska formationer. Och vi möter Hans Karlsson som ägnat stor del av livet åt fjärilar. Lördag den 10 september är det Geologins dag, något som uppmärksammas på många håll i landet. I Naturmorgon tillbringar vi den på Kockholmen, en karg och kuperad halvö på Rossö i norra Bohuslän. Tillsammans med geologen Tomas Eliasson gör fältreporter Jonatan Martinsson en vandring med blicken riktad nedåt mot marken och bakåt i tiden, och försöker reda ut vilka geologiska processer som ligger bakom Kockholmens sandstränder, klapperstensfält och diabasstråk. Dessutom spanar de utåt mot Kosterrännan i havet utanför ön, en förkastningsspricka med ett djup på 450 meter. Hur gick det till när den blev till?Kanske får de också se den sällsynta ostronörten. Kockholmens steniga stränder är en av få platser i Sverige där den här rödlistade växten fortfarande går att hitta.Och så besöker vi Hans Karlsson i hans fjärilsvänliga trädgård på Öland. Här finns 65 års entomologisk kunskap samlad. Och kärleken till fjärilarna har gått som en röd tråd genom livet - även under de år han var arbetslivsminister. Favoritfjärilen framför andra är sorgmanteln.Så här års känns fågelsången redan avlägsen. Men för den som spetsar öronen finns ändå fågelläten att lyssna på! Det är dags för en ny fågelsånglektion där magister Ottosson tar oss till nya svårighetsnivåer - fåglarnas smackande och tjackande varningsläten.Vi ringer upp Martha Julku som oroade sig för hur dvärgpapegojan Alba skulle klara sig när livskamraten dött. Nu spelar hon Fågelsångsnatten för Alba, som sjunger med och verkar nöjd!Nu i september firar Rachel Carsons banbrytande bok Tyst vår 60 år. Men det fanns också en annan bok hon hade velat skriva, berättar Mats Ottosson i veckans kråkvinkel.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Med blommor och boplatser blev en grusplan i Växjö ett biparadis. I Sörmland spanar vi efter flyttfåglarna som är på väg söderut. Vår fältreporter Lena Näslund finns i ett av Sörmlands bästa områden för både rastande och sträckande fåglar - Marsäng söder om Nyköping. Det börjar i augusti med imponerande sträck av exempelvis trädpiplärkor och gulärlor. En bra morgon kan vassarna vara fulla av rastande rörsångare och sävsångare. I september skruvas det upp med mängder av rovfåglar. Det officiella rekordet är från 1 oktober 1988: då räknades 1 172 olika rovfåglar på himlen över strandängarna.En som har följt Marsäng under många år är Janne Gustafsson. Han har sett stora förändringar både i områdets skötsel och fågelfaunan. Nuförtiden ses stäpphök årligen och både röd glada och brunglada har blivit återkommande. Nu i veckan sågs en pilgrimsfalk kalasa på en duva. Vi möter också Jan Karlsson från fågelföreningen Tärnan som under lördagen ordnar drop-in exkursion på ängarna.Och så ska vi till Växjö, till det som för drygt tio år sedan var en grusplan där få insekter trivdes. I dag heter platsen Biparadiset och här har biologen och intiativtagaren Tobias Ivarsson nu hittat 81 arter vildbin, 23 arter rovsteklar, 8 arter guldsteklar, 41 arter dagfjärilar och 25 arter trollsländor. Det har blivit en plats där både insekter och människor trivs, förklarar Tobias Ivarsson och kommunekologen Sofia Karlsson-Käll.Inte bara fåglar flyttar - fiskar också. En migrerande fisk som gjort sin återkomst till svenska vatten är den magnifika blåfenade tonfisken. Så här års är en bra tid att spana efter den i Skagerrak. Det har fiskskådaren Thomas Strid gjort. Vi pratar med honom för att höra hur det var att få sin största dröm uppfylld, och också med SLU- forskaren Andreas Sundelöf om de senaste rönen om tonfisken.Och fjärilar - flyttar också! Vi berättar om den större dagsvärmaren som det just nu är läge efter att spana lite extra efter.Medan människor styr och ställer står träden där - och bär. Hör Lisa Henkow i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.

Vi upptäcker Ålands natur med innanhav, sjöar, odlingslandskap och över 6700 öar, från innerskärgård till ytterskärgård. Direktsändning från Getabergen på Åland och en båt, mitt i Östersjön. Åland består av drygt 6700 öar, vi går i land på en del av dem. Men förutom skärgård finns det en spännande geologi, berg, sjöar och skogar och ett innanhav!Anki Johansson har jobbat som biologilärare på Åland och kan det mesta om Ålands natur. Hon har dessutom skrivit en bok om det åländska fågellivet. Hon och Carina Karlsson, poet och författare som skriver om Ålands natur, gästar programmet och berättar om "sitt" Åland för programledaren Joacim Lindwall.Tillsammans med marinbiologen Tony Cederberg på Husö biologiska station rör vi oss med båt, från Ålands innerskärgård till ytterskärgården. Vi ser hur naturen förändras under resans gång och skakar tångruskor för att se vilka som bor där. Den västra delen av Ålands skärgård är en av de skärgårdar i Östersjön som är minst påverkad av mänsklig aktivitet. Här växer blåstången på hela sju meters djup och vi bekantar oss med bland annat rödsträfse, ålnate, hornsärv och ålgräs. Fältreporter är Karin Gyllenklev.

Hur skyddar man både asp och bäver i en nationalpark? Och hur påverkas de inhemska fiskarna av förrymda regnbågar i Storsjön? Vi ger oss ut på bäverspaning i Färnebofjärdens nationalpark. Här syns många grova stubbar med märken efter mejlseltänder, och kanske får vi höra ett plask från en bäver som drämmer till vattenytan med sin platta svans.Bävern utrotades ur den svenska naturen på 1800-talet. Men för precis hundra år sedan återintroducerades den och idag finns en livskraftig bäverstam i Sverige. Bävern skapar livsmiljöer för andra arter och är ett fascinerande djur, med sin superpäls och sina hyddbyggen. Men det kan också uppstå problem när bävern omdanar landskapet. Och hur resonerar man i en nationalpark där det både finns unika lövträdsmiljöer och hungriga bävrar med aptit på asp? Morgonens ciceroner är Karin Haulin, nationalparksguide och Ingemar Södergren, förvaltare på Länsstyrelsen, tillsammans med fältreporter Erik Kohlström.Efter att tusentals regnbågar rymt från en fiskodling så har den inhemska fisken i Storsjön i Jämtland fått svår konkurrens både vad gäller lekplatser och föda. Länsstyrelsen försöker nu begränsa antalet regnbågar och uppmanar alla att fiska upp så många som möjligt - dessutom sätter de sitt hopp till glupska gäddor. Reporter Ingrid Engstedt Edfast har varit i Svenstavik i södra Storsjön.Vattennäbbmus är vår största näbbmus och dessutom vårt enda giftiga däggdjur. Lyssnaren Tina Jonsson på Alnön har den här sommaren lagt märke till att detta lilla rovdjur fullkomligen älskar solrosfrön.Fiskars ögon är inte kalla,  det är vår egen blick som saknar värme. Mats Ottosson försöker i veckans kråkvinkel förstå varför vi känner större empati för landlevande djur än de som lever på planeten "Vatten".Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Även på den människotätaste av vandringsleder kan man ha fina och nära naturupplevelser. Det gäller bara att vara uppmärksam. Jämtlandstriangeln, vandringsleden i Jämtland som går från Storulvån via Sylarna och Blåhammaren åter till Storulvån, är 47 kilometer lång.En procent är alltså 470 meter. Den modesta sträckan tänker vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast förflytta sig under sändningen på lördag. Men att skynda långsamt kan ha sin poäng, om man letar efter naturupplevelserna som andra riskerar att missa. Bland gästerna finns fjällbiologen Lisa Öberg som vet var man ska titta och vad man ska lyssna efter för att uppfatta det finstilta.Även i Thomas Öbergs reportage om revirkarteraren Roger Book bjuds det på fjällnatur. Varje vår återvänder Roger till Ammarnäs i Västerbotten för att rita en karta över hur de sjungande småfåglarnas revir är placerade i ett visst terrängavsnitt. Ett sätt att upptäcka förändringar i naturen. På köpet lär man sig mycket om vad fåglarna menar när de låter.En helt annat slags fågelupplevelse kan Liselotte Wiberg i Alberga i Sörmland berätta om. Tidigt i mars varje år dyker de upp, gråhägrarna som bor i en koloni alldeles utanför villatomten.Vi hör också biexperten Göran Holmström reda ut varför ett litet bi sitter i en blomma och blåser något som ser ut som tuggummibubblor. Och så följer vi en fladdermus på en vig klättring uppför en trädstam till bohålets trygghet.För veckans kråkvinkel står författaren Mikael Niemi och programledare är Karin Gyllenklev.

Urkalkstenen är grunden för exotisk natur på Munkö i Stockholms skärgård. Obebodd av människor men fetörtsblåvingen är på väg tillbaka. Vi sänder hela programmet från en doldisö i Stockholms skärgård. Strax söder om Runmarö ligger Munkö, som trots att den är ganska liten innehåller mängder av spännande kulturhistoria, växter och insekter.Det är urkalkstenen som bildades för 2 miljarder år sedan och varvats med vulkanaska som är grunden för det exotiska. Här finns till exempel en lav som inte hittats någon annanstans i världen.Den praktfulla orkidén guckusko är överblommad, men med lite tur kan vi hitta skogsknipprot i blom. Skogskornet som växer här skulle kunna vara en rest sedan bronsåldern.Idag har den obebodda ön en vild karaktär och idegransskogarna är mycket speciella. Längre bak i historien bedrevs slåtter här – förutom munkarnas kalkbrytning – och det pågår röjningsarbeten för att öppna upp den igen.Munkö har varit en klassisk fjärilslokal - hit åkte entomologerna för att få se den ovanliga fetörtsblåvingen. Men i många år har den varit helt borta. 2019 gjordes ett fynd på ön och nu är den på väg tillbaka, bland annat med hjälp av uppfödning på djurparken Nordens ark. Fetörtsblåvingen har flugit färdigt för i år, men den praktfulla apollofjärilen flyger fortfarande.Våra ciceroner är Anders Haglund, botanist, Julia Stigenberg, biolog på Länsstyrelsen i Stockholm och naturbevakare Ann-Sofi Andersson.Programledare är Lena Näslund och reporter Helena Söderlundh.

Lyssnarfrågor om fåglar får svar av professor Susanne Åkesson. Vi lär oss också vad fåglarna säger när de inte sjunger. Varför fanns ett skatägg i hönshuset? Hur fort flyger en tornseglare? Är det bara fågelhanar som sjunger? Var sover talgoxungarnas föräldrar på natten?Ja, Naturmorgons lyssnare upphör aldrig att förundras, och undra, över naturens mysterier. Och alldeles särskilt många frågor får vi om fåglar. Därför har vi lämnat över en stor hög med lyssnarfrågor om fåglar till ekologiprofessor och fågelexpert Susanne Åkesson. Vi har stämt träff med henne på södra Öland och hoppas på många spännande svar.Dessutom får vi en inblick i fåglarnas småprat. För så här långt in i sommaren har fågelsången tystnat nästan helt. Men kvar finns lockläten, varningsläten, kontaktläten... Inte helt lätta att tyda eller para ihop med rätt art, men fågelkännaren Annika Rastén hjälper oss en bit på traven.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Biologer inventerar floran på fjället Gajsatje och skolbarn i Halland hoppas slippa invasiv fiskart på metkroken. Vandring bland fjällviol, rosenrot och smörbollar på fjället Gajsatje. Fältreporter Jonatan Martinsson följer med biologerna Yasmine Kindlund och Isak Vahlström upp i Vindelfjällen väster om Ammarnäs. Varje sommar inventerar de floran på några utvalda fjälltoppar för att se om och hur den förändras över tid. Det är en del av ett miljöövervakningsprogram som länsstyrelsen i Västerbotten bedriver. Skolbarnen metar och hoppas slippa svartmunnad smörbult.Längs stora delar av vår kust finns numer den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult. Än så länge är hallandskusten förskonad. Sportfiskarnas Hans Lindqwist lär ut skillnaden på de inhemska och de oönskade fiskarna. Reporter Jenny Berntson Djurvall. En annan somrig aktivitet är att spana efter sjöstjärnor. Marinbiolog Christin Appelqvist guidar oss bland arterna på bryggan utanför Tjärnö marina laboratorium. Reporter Helena Söderlundh. Har du sett att myror pyntar stacken med små bitar kåda? Lyssnaren Maggan Bylund undrar varför och vi frågar myrexperten Katja Bargum om syftet. Vilka ganska stora fladdermöss jagar över åkrarna redan innan mörkret faller? Det undrar Lovisa Lesse utanför Söderköping. Fladdermusexpert Marie Nedinge tror sig ha svaret.Det går att sjunka uppåt! Lena Pettersson har lagt sig på rygg i en kohage på Öland för att se stjärnfall – i veckans kråkvinkel. Programledare: Mats Ottosson.

Vad betyder Torneälvens natur för författarna Åsa Larsson och Mikael Niemi? Och vad betyder den för alla arter som lever i och runt den? På lördag sänder Naturmorgon från Torneälven, denna otyglade nationalälv som föds i Torne träsks djupa fjällvatten och tvärar österut mot finska gränsen som den sedan sällskapar med söderut till Bottenviken.På sin väg har den sedan lång tid format landskapet och skapat livsmöjligheter. Det har blivit bygd. Namnfloran säger något om hur många det är som tillmäter den betydelse. Duortnoseatnu på samiska, Tornionjoki på finska, Tornionväylä på meänkieli och Torneälven (eller Torne älv) på svenska.Historikern Curt Persson finns med oss för att berätta om hur älven är sammanflätad med områdets historia och natur. Han är själv bördig från Kurravaara, en av byarna längs älven. Om just Kurravaara klingar bekant kan det bero på att författaren Åsa Larsson (även hon med rötter i byn) har förlagt handlingen i flera av sina böcker dit. Hon är också med i sändningen för att berätta om hur älvens röst hörs i hennes böcker.Längre nedströms, i Pajala, lever en annan författare: Mikael Niemi. I veckans kråkvinkel berättar han om sin älv.Men älven är förstås inte en livgivare och inspirationskälla bara för författare och annat folk. En mängd andra arter som lever här är mer eller mindre hårt knutna till älven. Reporter Thomas Öberg och biologen Anders Lundkvist från Jukkasjärvi beger sig ut på det strömmande vattnet för att se vilka de stöter på. Bland torneälvsarterna finns förstås fiskar som lax, flodnejonöga och sik. Men också backsvalor, gröna flodtrollsländor och många andra. Ja vi får se vad vi stöter på när vi sänder från trakten av Jukkasjärvi, vid stranden av Torneälven.Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Snillrika bobyggen hos storspiggen i Östersjön och fågelbon på land, och med ens behov av städning. Fältreportern upptäcker sörmländska skärgårdsöar, med vattenhåv och kikare. Stendörren på Sörmlandskusten är en port mellan den inre skärgården och Östersjön och en känd segelled ända sedan 1200-talet. För femtio år sedan blev ett stort område både på fastland, vatten och skärgårdsöar naturreservat – i första hand för det rörliga friluftslivets skull. Här kan även båtlösa komma ut på några av sörmlands skärgårdsöar via hängbroar. Vår fältreporter Lena Näslund tittar närmare på Stendörrens naturreservat: både på naturvården på land och tillståndet under vattenytan. Tillsammans med Robin Pettersson från länsstyrelsen och Emily Envall på Stendörrens Naturum får vi både blicka ut över den här delen av skärgården mellan Nyköping och Trosa från det nya, höga fågeltornet och håva i strandkanten bland annat.Det är väldigt svårt att få syn på ett storspiggbo ute i naturen. Men det finns massvis i våra sjöar och hav. Storspigghanarna bygger bon av fintrådiga alger som fogas samman med hjälp av ett lim som spiggen tillverkar inuti sin kropp. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev besöker spiggforskaren Bertil Borg på Stockholms universitet för att höra mer om fiskars bobygge och kika närmare på spiggbon.Det finns massor av fantastiska och fascinerande bobyggen i naturen, och vi kikar in i fågelbosamlingen på Naturhistoriska riksmuséet för en inblick i fåglarnas avancerade byggtekniker.Om man har ett bo uppstår också ett behov av att städa. Vi ringer upp en lyssnare som bevittnat städande sädesärlor och hör expert om detta.Programledare är Joacim Lindwall.

Hur påverkas djur och växter när det inte blir nattmörker? Vi hör också reportage om hur vilda lokala växter i trädgården bidrar med värdväxter för fjärilar och andra insekter. Fältreporter Ingrid Engstedt Edfast är i midnattssolens land i Abisko i Laponia och söker reda ut hur livet påverkas när solen inte går ner tillsammans med forskare från Abisko naturvetenskapliga station.Utställningen Varannan vild vill inspirera till mer biologisk mångfald i trädgårdarna. Reporter Lena Pettersson har träffat Lena Ansebo, trädgårdshistoriker och trädgårdsutvecklare och Jakob Sandberg biolog på Fredriksdal museer och trädgårdarVi berättar om Artdatabankens rapport om dagfjärilar. Miljöanalytiker Mikael Svensson på Artdatabanken berättar varför dagfjärilsfaunan utarmas, och vad som skulle krävas för att hindra utdöenden.Vi ringer upp veterinär Gustav Averhed på SVA och frågar varför de vill att vi ska skicka dem döda grodor som vi hittar, och hur skicka en död groda på posten?Esmeralda har så störiga koltrastar runt husknuten, just nu blir vi galna av deras läten berättar hon. Vi tar hjälp av fågelexperten Annika Rastén för att reda ut vad som pågår.Programledare är Karin Gyllenklev.

Läget är akut för den sydliga kärrsnäppan. Nu ska den räddas. Vi kollar också vilken pollinatör som hör till vilken blomma i midsommarbuketten. På midsommardagens morgon gör vi en pollinatörssafari från skog till åker i Röbäck utanför Umeå. Vem är det egentligen som pollinerar blommorna vi lägger under kudden på midsommarnatten? Vilka är de vanligaste vilda pollinatörerna och vad kan vi göra för att hjälpa dem? Fältreporter Maria Viklands har med sig Natuschka Lee, forskare vid Umeå universitet, och Malin Karlsson, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län.Och så tar vi tubkikaren med till strandängarna i Beijershamn på Öland för att spana på den ovanliga vadaren sydlig kärrsnäppa. Den har haft det tufft länge och nu har läget blivit akut. Nu dras ett projekt igång för att rädda kvar den som häckfågel i Sverige.En grästuva? Nä, en myrstack! Och där är en till..och en till. Lyssnaren Anders Gunnarsson hittade en hel drös med myrstackar inom bara några kvadratmeter. Mestadels byggda av gräs av myror som påminner om röd skogsmyra, men som är på tok för små. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm reder ut vad det är för sorts myra och tipsar om hur man ska gå tillväga om man vill börja myrspana i sommar.I veckans kråkvinkel tipsar Joacim Lindwall om riktiga guldkorn i Semestersverige. Visste du att Nordeuropas största slemsvampsamling finns i Göteborg?Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi besöker ett torp där fågeltrivseln maxas och en slalombacke där lupinerna ska rotas ut. Och så är vi nyfikna på arten nyfiken blomfluga. Nära Åkulla bokskogar i Halland har Lars Hellsborn ett torp där han på olika sätt har försökt maximera fåglarnas trivsel, bland annat genom att sätta upp otaliga holkar. För vår fältreporter Lena Näslund kommer Lars bland annat att berätta om allt som hunnit förändras under de mer än femtio år han följt fågellivet i och kring trädgården. Anna Stenström från Naturskyddsföreningen i Varberg är också med vid torpet för att prata om ängar och pollinatörer.Om ängens växter är allmänt älskade så är vår relation till blomsterlupinen desto mer kluven. Denna vackra men invasiva art bekämpas nu hårt, bland annat i Fränsta i Medelpad där privatpersoner, myndigheter och den regionala botaniska föreningen gått samman för att gräva, rycka och slå med lie. Reporter Ingrid Engstedt Edfast följde med för att få veta hur och varför.Apropå blommor så firas De vilda blommornas dag nu på söndag med mängder av guidade utflykter runt om i landet. Joacim Lindwall har träffat den eminenta Berit Berglund, Naturmorgons egen drottning av vilda blommor, och fått sig till livs ett botaniskt kvartssamtal.Från trädgårdar och vilda blommor är steget inte långt till blomflugor, dessa älskvärda pollinatörer som ofta härmar getingar med sin gulsvartrandiga teckning. En art med ett särskilt älskvärt namn är nyfiken blomfluga. Entomologen Linda Strand förklarar varför den heter så och varför mångfaldsprojektet Rikare trädgård just korat den till årets trädgårdskryp 2022.I veckans kråkvinkel påminner Lisa Henkow om att naturen utanför Naturmorgon verkligen inte alltid är så rik och myllrande som den är under sändningstid.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Handfast naturvård blottar sanden och ger plats åt hårginst, hotade fjärilar och vilda bin i naturreservatet Vessinge sandhedar i södra Halland. Strax utanför Veinge i södra Halland ligger naturreservatet Vessinge sandhedar. Här blommar just nu landskapsblomman hårginst i knalligt gult. En växt som uppskattas av många, inte minst flera rödlistade ginstfjärilar.Området är ovanligt artrikt. Det beror dels på den varma sanden som insekter gräver sina bon i, dels på den handfasta naturvården som numera bedrivs här. Till exempel bränns hedarna varje vår och ger en nystart åt blommande örter och också svartbrända ytor som ger varma mikroklimat. Numera läggs energin på att blotta sanden i stället för att binda den.Hela programmet sänds från Vessinge sandhedar. Lena Alness, Moa Pettersson och Kent Lindqvist från Länsstyrelsen i Halland medverkar, liksom biologen Krister Larsson.Programledare är Mats Ottosson och reporter Lisa Henkow.

Både människa och natur ska få plats i Blekinge skärgård. Utanför Sundsvall letar vi efter en chokladbakelse till svamp - bombmurklan. I Blekinge skärgård möts natur och kultur på betade strandängar och i blomstrande hagmarker. Här finns världsarv och hällristning, och lövskogar och ekhagsmarker hittar hela vägen ner till havet.Under namnet Blekinge arkipelag är skärgården numera ett biosfärområde. Det innebär att här testas nya metoder för att både bruka och bevara naturen.Morgonens fältreporter Lena Pettersson träffar Urban Emanuelsson, professor emeritus vid SLU och boende i skärgården, och Maria Strand, naturförvaltare vid Länsstyrelsen i Blekinge. Tillsammans med Mattias Holmquist, koordinator för biosfärområdet, besöker vi också en musselodling som ger lokala arbetstillfällen och minskar både klimatutsläpp och övergödning.Och så ska vi ut i en skog väster om Sundsvall för att söka efter det som beskrivits som en bakelse, kokosnöt eller häxkittel - den mytomspunna bombmurklan. Angelica Hägglund från Härnösand längtar efter att äntligen få se svampen i verkligheten.Vårsolen lockar fram de värmeälskande ormarna. På Öland möter vi vår minst sedda och minst kända orm - hasselsnoken.Och så reder vi i några mysterier: Hur kommer det sig att en skrattmås ruvat och kläckt fram tre skärfläckeägg? Och vad var det för märklig varelse, med långt spröt i pannan, som Elin mötte vid stranden i Bohuslän?I veckans kråkvinkel låter Helena Söderlundh de kortaste orden få den största platsen.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Morgonens fältreporter söker efter ögonknäppare bland Söderåsens raviner och där gullvivorna blommar trivs den sällsynta gullvivefjärilen. Gullvivefjärilen flyger när gullvivorna blommar, men blir en allt sällsyntare syn. Men i Idhults naturreservat i Östergötland finns den kvar och länsstyrelsens Marcelle Johansson och Torbjörn Blixt jobbar tillsammans med markägaren Urban Eriksson för att fjärilen fortsätta finnas där.Söderåsen i Skåne är en av Sveriges 30 nationalparker. Här finns vidsträckta bokskogar, djupa raviner och en hel del ovanliga insektsarter. Tillsammans med naturvägledarna Hanna Lundkvist och Kajsa Hansson vandrar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson i det dramatiska landskapet för att titta närmare på några av de många arter som finns där. Kanske kan de få närkontakt med någon av områdets rariteter som röd ögonknäppare, gropig blombagge eller tapetserarspindeln. Hur låter det under jord? Konstnären Jenny Sunesson är aktuell med en ljudinstallation i naturreservatet Florarna. Med hjälp av kontaktmikrofoner har hon spelat in ljud vi människor inte kan höra på egen hand, myror som rör sig i marken och spinnarelarver som sänder ut telefonlika signaler.I veckans Kråkvinkel tar programledare Mats Ottosson ett helhetsgrepp på den biologiska mångfalden och levererar en innehållsförteckning som myllrar av liv.Ur den biologiska mångfalden  väljer Mats Ottosson två knarriga och knastriga röster från det öppna landskapet i en ny fågelsånglektion. Det handlar om buskskvätta och stenskvätta.Programledare är Karin Gyllenklev.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby. Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.De fem arenornaOsabyProgrammets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson – och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.AmmarnäsDen nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.NittälvsdalenI barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.VendelånReportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.GetterönVästligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.Naturmorgons fågelsånglektionerVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.FågelsångsquizHur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby. Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.De fem arenornaOsabyProgrammets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson – och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.AmmarnäsDen nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.NittälvsdalenI barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.VendelånReportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.GetterönVästligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.Naturmorgons fågelsånglektionerVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.FågelsångsquizHur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz.

Biologen Emil Viktor Nilsson återskapar blomsterängen hemma hos sig. Och Ulla och Staffan Livbom matar rådjur norr om Luleå. I tio års tid har biologen Emil Viktor Nilsson arbetat hårt med att återskapa blommande ängs- och hagmarker där han bor, Rävbacken söder om Uppsala. Gran och tall har tagits bort, och nu samarbetar mular och liar på torrbacken. Växtart efter växtart återvänder - och med dem insekterna.Morgonens fältreporter Lena Näslund hälsar på, och hoppas på gullvivor, svartpälsbi och att den väna kattfoten börjat blomma.Vi fortsätter på "hemma hos"-temat. Thomas Öberg besöker Ulla och Staffan Livbom i Sundom norr om Luleå. De umgås med rådjur ungefär som andra gör med omgivningens fåglar - genom att vintermata dem. Som mest har de haft över 30 rådjur samtidigt i trädgården.Och så får vi svar på flera frågor om badande djur: Om det är vanligt att se säl mitt i Stockholm, varför kråkorna badar i en myrstack och hur det kom sig att en fladdermus var ute på simtur.I veckans kråkvinkel berättar Joacim Lindwall om det perfekta utflyktsfikat.Programledare är Mats Ottosson.

Gotländska Filehajdar är en hotspot för den rödlistade nipsippan. Vi gör som Gävleborna - kollar på mörtleken i Verkmyraån. Hällmarkerna i Filehajdar på Gotland färgas blålila när Europas största förekomst av den rödlistade nipsippan blommar i början av maj. Kalkhällarna som sett likadana ut sedan istiden är en kärv livsmiljö där små tallar och enar draperas av den sällsynta ringlaven. I källorna i närheten finns blodkula - en cyanobakterie som bildar kuddlika kolonier. Kanske hittar morgonens fältreporter Lisa Henkow och Länsstyrelsens Magnus Martinsson också rosettheppian, en lav som troddes vara utdöd i Sverige, men finns här!Området är också ett av dem där det bryts kalk. Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet, ger en inblick i den långdragna konflikten mellan kalkbrytning och unik natur.Och så tar vi del av ett sant folknöje - vi skådar lekande mört i Verkmyraån norr om Gävle. En gång om året går nämligen Gävleborna man ur huse för att titta på de tusentals silverglänsande karpfiskarna.Vi reder ut flera mysterier som Naturmorgons lyssnare hört av sig om: vad är det för flygfä som sjuksköterskan Lina möter i sitt jobb på akuten, vad var det för fågel med rejäla klor och näbb som flög rakt in i vardagsrummet hemma hos Mohammed i Borås, och var i allsin dar kom den ensamma tjädertuppen ifrån som nu spelar för fullt på ett kalhygge i Västergötland, undrar Elisabeth.I veckans kråkvinkel längtar Mats Ottosson efter att bli accepterad av naturen. Att sova ute är en bra bit på väg.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

När isarna varken bär eller brister tar vår fältreporter svävare till yttersta skärgården. Och i söder letar vi nio sorters sippor. Det kallas förfallstid, när isarna i Bottenviken varken bär eller brister. Men med hjälp av svävare ska fältreporter Thomas Öberg ta sig ända ut i Luleås yttre skärgård. När han och skärgårdsbon och biologen Jan-Axel Sundin kryper ur tältet på lördag morgon hoppas vi på gråsäl, vikaresäl, gäss, havsörnar och sjungande vårfåglar.Och apropå vår så räcker det inte med en ynka sippa för Ing-Marie Frösemo och Björn Johansson i Kalmar. De vill ha nio olika sorters blommande sippor på samma dag – då är våren fullbordad. Reporter Lisa Henkow följde med på deras årliga sipp-safari i Östra Småland och fick se grönsippa och vitsippa i Nybrotrakten, blåsippa, gulsippa, svavelsippa, mosippa, fältsippa och backsippa i vacker blom på Öland. Får de också se den sällsynta tovsippan i utslaget skick, ja det är frågan.Vi tar också tag i lyssnarfrågor om pyttekryp som myllrar i varmbänken och märkliga benvita bollar på havsstranden.I veckans kråkvinkel har Mats Ottosson fått förtroendet att hålla ett tal till våren.Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Konstfärdiga kiselalger är ett vårtecken vid morgonens sändningsplats Erstaviken. Och i Östergötlands skogar har den biologiska mångfalden kartlagts. Tussilago och bofink är vårtecken som knappast går att missa. Men vad händer i havet under våren? Jo, en fullständig explosion av växtplankton. Dinoflagellater tar sig fram i vattnet med små svansar och kiselalgerna med sina konstverk till skal blommar. Fältreporter Karin Gyllenklev sänder från en strand vid Erstaviken i Stockholm tillsammans med växtplanktonexperterna Helena Höglander och Elinor Andrén. Dessutom letar vi större vårtecken som trådslick och östersjösallat, tillsammans med marinbiologen Ellen Schagerström.Och så träffar vi biologerna bakom en ny studie som visar hur artmångfalden kan skilja sig åt i olika typer av skogar. Mångfalden mäts i måttenheten vedlevande skalbaggar och en avgörande faktor är hur stor andel döda träd det finns. Rebecca Petersen, Nicklas Jansson och Karl-Olof Bergman resonerar kring hur arternas behov ska kunna uppfyllas - även i brukade skogar.Elin Gawell fick syn på ett rådjur - och en räv - i trädgården. Rådjuret körde ganska bryskt iväg räven. Vad var det som pågick? Vi ringer en expert för att få svar.Och så har Sverige fått sin första globala geopark - Platåbergens geopark i Västergötland. Koordinatorn Anna Bergengren berättar vad det innebär.En inställd vandring är också en vandring. Författaren Mikael Niemi ger sig ut på fantasivandring veckans kråkvinkel.Programledare är Joacim Lindwall.

Småtärnan får hjälp av fågelskådare i Skälderviken i Skåne och den blottade sanden i motorbanan ger bibaggen rätt livsmiljö utanför Gävle. Småtärnan är minstingen bland måsfåglarna, arten blir inte större en stare.  På Sandön i Skälderviken i nordvästra Skåne har en grupp fågelskådare bestämt sig för att locka tillbaka småtärnan som häckfågel. Lars Forsén, Tommy Strandek och Mats Andersson från Kullabygdens ornitologiska förening har ägnat fyra år åt att återskapa sandiga miljöer där småtärnan ska trivas. Morgonens fältreporter Jonatan Martinsson träffar dem alla tre och spanar efter småtärnan som förhoppningsvis hunnit hit från vinterkvarteren i västra Afrika. Bibaggen är en oljebagge som parasiterar på bin, närmare bestämt på vårsidenbiet som lägger sina ägg i sand. Skalbaggarna nosar rätt på vårsidenbinas barnkammare och parar sig ovanför dessa, sedan tar bina ner skalbaggslarverna av misstag.Vi följer med reporter Joacim Lindwall och entomologen Magnus Stenmark till en motorbana utanför Gävle där vårsidenbiet och bibaggen trivs.Småkrypsexperterna Moa Petterson och Monica Sunhede tar sig an varsin lyssnarfråga, och så hör vi om framröstningen av en nationalfjäril: kandidaterna presenteras av Mikael Skalstad.I veckans kråkvinkel provar Jenny Berntson Djurvall stubbsittning.Programledare är Mats Ottosson.

Ingela Carlström håller koll på hotade växter i Vetlanda. Vi möter Mats Rosenberg, kommunbiologen som återställt Oset och Tysslingen till ett naturligare liv. Under fjolårslöv - och snö! - tittar vårblommorna fram. Morgonens fältreporter letar gullpudra, blåsippor och vårfryle i byn Eckerda strax utanför Vetlanda tillsammans med floraväktaren Ingela Carlström. Alldeles särskilt har vi ögonen öppna för lungrot - som är en växt som Ingela floraväktar. Vi tar också reda på vad det innebär att vara floraväktare.Vi möter också naturvårdaren Mats Rosenberg, som ägnat stor del av sitt yrkesliv åt att göra igenvuxna områden runt Örebro till riktiga naturpärlor. Nu, när han drabbats av en svår sjukdom, är det vardagliga naturumgänget viktigare för honom än någonsin.Sofie Malmström mötte en simmande havsborstmask och såg massor av "sandkorvar" på Koön norr om Göteborg. Hur hänger det där ihop? Vi ber marinbiolog Christin Appelqvist att förklara.Och så en ny fågelsånglektion för att kunna skilja på två riktiga skönsångare: koltrast och dubbeltrast.I veckans kråkvinkel gläds Lisa Henkow över sina nygamla grannar: fiskmåsarna som samlar sig för en ny häckning. Oavsett krig och kriser.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från ett dike norr om Mönsterås där gäddorna leker. Vi möter mannen som spelat in alla fåglar i Västerbotten - nästan. Fältreporter Lisa Henkow finns vid ett dike norr om Mönsterås bland lekande gäddor. Här undersöker forskarna Petter Tibblin och Hanna Berggren från Linnéuniversitetet gäddorna, och hur det går för deras lek utmed kusten. Den stora mängden fisk lockar även till sig havsörnar och glador, och har vi riktig tur kan vi få se en utter!Och så möter vi Lars Edenius som samlar på fågelläten. Han har gett sig själv utmaningen att spela in alla Västerbottens häckande fåglar - och han är nästan i mål.Vi fortsätter att frossa i fåglars läten. När vi frågade er lyssnare vilka fågelläten ni tycker mest om fick vi en enorm respons. Vi får lyssna till några av era favoriter under morgonen.Vad gjorde kopparödlorna under Eva Bisells säng? Vi ber kräldjursexperten Claes Andrén förklara hur de kommit in och berätta om det är vanligt att de övervintrar i hus.Vi ringer upp Stina Nyström på WWF för att höra om en ny undersökning om valarnas rörelsemönster. De rör sig tusentals mil varje år längs så kallade blå korridorer - där hoten blivit allt fler mot valarna.Och valen har faktiskt en huvudroll även i veckans kråkvinkel av Maria Westerberg.Programledare är Joacim Lindwall.

På en höjd i brandområdet i Hälsingland spanar vi efter järv. Vi besöker en småländsk skog med höga naturvärden som ändå riskerar avverkning. Järven är vårt största mårddjur. Sedan den fridlystes 1969 har den sakta återhämtat sig, och har nu börjat visa sig i skogslandet ända ner till Värmland och Gävleborg.Vår fältreporter Joacim Lindwall spanar denna morgon efter det brunlurviga rovdjuret tillsammans med biologen Petter Hillborg. De skidar på höga åsar och kryper in i ett gömsle. Platsen är det stora område som brann sommaren 2018 i Ljusdals kommun i Hälsingland.Vi besöker också en barrskog i Småland med höga naturvärden. Skogsekolog Steve Daurer och Jan Brenander från Oskarshamnsbygdens fågelklubb inventerar skogen och vill skydda den från avverkning. Men länsstyrelsen har begränsade resurser för att bilda naturreservat, och i Kalmar län prioriteras just nu den spillra som finns av ädellövskog.Silje Rustad brukar rida när det är mörkt ute. I pannlampans sken har hon sett något svampliknande på trädstammarna. “Svampen” ser nästan ut att lysa. Men vad är det för något? Det vet Göran Thor på Sveriges Lantbruksuniversitet.Solen glittrar på vattenytan och två gräsänder är fullt upptagna med att föröka sig. Det är en lyssnare som har fångat detta på film och i och med det passar vi på att berätta om gräsändernas skruvade parning. De är en av få fågelarter som faktiskt har penis.Och vi får en färsk fågelsånglektion! Den kan tyckas enkel för det handlar bara om en art - staren. Men den låter som minst 30 andra fågelarter ... och som en räv.I veckans kråkvinkel möter vi en bästis som är alldeles för snäll: naturen.Programledare är Karin Gyllenklev.

I byn Puoltsa hoppar älgar in i hästhagarna. Vi möter kanadagäss i Kalmar och lär oss vilka dagfjärilar som är först ut på våren. Fjällkantens älgar vandrar långa sträckor. På sommaren håller många till i fjällbjörkskog och videsnår. Under vintern vandrar de ner till tallskogarna för att beta tallbarr. Stora mängder älg kan man se längs de vägar som går in mot fjällkanten. Det gäller särskilt hemma hos renägaren Matti Blind-Berg i fjällbyn Puoltsa, mellan Kiruna och Nikkaluokta i Lappland, där ibland upp till 50-talet älgar kan hoppa in i hästhagarna med islandshästar för att äta av deras hö.Fältreporter Thomas Öberg möter Matti Blind-Berg och älgarna. I programmet medverkar också Fredrik Stenbacka, fältkoordinator i SLU:s stora forskningsprojekt om älgar. Han är här för att märka och följa älgarna vid fjällranden. Hur vandrar de och varför? Vad söker de under sina vandringar? Hur klarar älgen klimatförändringar?I en park i Kalmar möter vi kanadagåsen. Fågelskådare Gigi Sahlstrand berättar om hur den kom till Sverige och hur man bäst skiljer den från vitkindad gås.Soliga marsdagar har lockat fram vårens första dagfjärilar på många håll. Biolog Helena Lager guidar oss till vilka de tidigaste fjärilarna är.Förra året märkte Anna-Lena Persson att det inte bara var dahlior i hennes övervintrade krukor. Utan bin också - tapetserarbin! Nu undrar hon hur hon ska ge den nya generationen en bra start på livet, i år. Vi ringer upp ekolog Maj Rundlöf för att få svar.Och så är det SM i stubbsittning i helgen! Vi ringer upp Bosse Rosén för att höra vad det egentligen handlar om.När nyhetsflödet blir för tungt att bära vänder sig veckans kråkvinklare Maria Westerberg till naturen - inte för lugnet, utan för en annan sorts nyheter.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Åke Pettersson, en av Närkes verkliga fågelprofiler, guidar bland morgonens fåglar vid sjön Kvismaren. Och vi tar en skidtur i nationalparken Muddus. Vi sänder från den klassiska fågelsjön Kvismaren utanför Örebro. Där hänger fältreporter Lena Näslund tillsammans med en man som belönats för sitt envisa arbete med att hålla koll på upp- och nedgångar i fågelvärlden: Åke Pettersson. I 43 år har han inventerat Rysjön som är en del av Kvismaren. Lite extra fokus blir det på en efterlängtad vårfågel, tofsvipan. Vi ska också få höra mer om den osannolika kopplingen mellan Kvismaren och artisten och ordkonstnären Povel Ramel.Vi får också följa med reporter Ingela Östlund på en skidtur in i lappländska Muddus snöiga vintervärld.Trandans har många hört talas om, men nötväckedans är en betydligt ovanligare syn. En lyssnare i Göteborg har lyckats fånga sådan på film. Fågelkännaren Niklas Aronsson hjälper oss bena ut vad det är som pågår.Och så berättar Göran Holmström varför just citronbin är så särskilt älskvärda.I veckans kråkvinkel undrar Lisa Henkow vem som kommer att leva längst här på jorden - människan eller hästkoräkan.Programledare är Mats Ottosson.

Vi letar tidiga vårtecken och jätteträd med Biologiska sällskapet i Oskarshamn. Och möter gråsäl och knubbsäl vid Måkläppen i Skåne. Jätteträd, sällsynta växter och vårens ankomst, det är sånt som Biologiska sällskapet i Oskarshamn håller reda på! Morgonens fältreporter Lisa Henkow träffar sällskapets Åke Rühling och Christer Ek vid Fallbo Gård i Oskarshamn och tittar på jätteträd, oskarshamnsbjörnbär, och hur trädens blomning går, kanske har någon svalört hunnit slå ut? Dessutom hör vi om ädelmyntan, ett doftande återfynd av en myntasort som troddes vara utdöd.Lyssnaren Fredrik har en trädgård full med gäddor. Det hela hänger ihop med det stora antal havsörnar som besöker en åker intill. Men det är fler involverade i dramat. Ekologiprofessor Susanne Åkesson upplyser oss om havsörnarnas matvanor och liv.Ugglorna visslar, drillar och hoar. Men vem låter hur? Mats Ottosson ger oss en fågelsånglektion om ugglornas läten.Vid den föränderliga sandreveln trivs gråsälar och knubbsälar. Hjalmar Dahm tar oss till en plats som bara tillåter människor tre månader om året. Måkläppen - Sveriges sydvästligaste utpost. Här finns säl året runt!Även i år blir det en fågelsångsnatt! Under åtta timmars direktsändning den 21 maj följer vi hur fåglarna vaknar på fem olika platser i Sverige. Vad är nytt för i år? Och vilka orosmoment finns det inför denna fågelsångfest? Naturmorgons producent Helena Söderlundh berättar."Biologisk mångfald" är ett begrepp som används frekvent. Känns det inte lite slitet? I veckans kråkvinkel påminner Mats Ottosson om hur mycket sprudlande liv som faktiskt ryms under etiketten "biologisk mångfald".Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi har chans på sex av åtta svenska hackspettsarter i direktsändningen. Och så öppnar Anders Dahlberg dörren till svamparnas underjordiska värld. Hur många hackspettar har du sett? Hur många har du sett samtidigt? En bit utanför Umeå finns en plats där man, om man har tur, kan få se och höra sex olika hackspettarter. Vår fältreporter Maria Viklands beger sig dit tillsammans med ornitologen Christer Olsson och länsstyrelsens Andreas Garpenbring och Darius Strasevicius - och håller tummarna för bra hackspettsväder.Vi får också en lektion i vilken trumvirvel som hör till vilken hackspett, och gottar oss i lyssnarnas kärlek till hackspettar.Och så öppnar vi titthålet till underjorden. Där breder en kaskad av trådar i olika färger ut sig - mykorrhizasvamparnas mycel. Svampprofessor Anders Dahlberg berättar om en magisk värld av tusentals små nätverk - snarare än det som beskrivits som ett stort wood wide web.Tillsammans med Ekots miljöreporter Annika Digréus tittar vi på Skogsstyrelsens besked om att skogsägare måste ta mycket större ansvar för att inte störa fåglar vid avverkning. Något det har blivit stor debatt om.I veckans kråkvinkel vill Karin Gyllenklev bli bättre kompis med snön.Programledare är Joacim Lindwall.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor. Programledare: Mats Ottosson. Hela programmet ägnas åt lyssnarnas frågor om natur, och de som svarar är experterna i Naturpanelen: entomolog Mikael Sörensson, botanist Sofie Olofsson och zooekolog Susanne Åkesson.I det stora flödet av inkommande frågor hoppas vi kunna få svar på varför jordhumlorna ålade sig fram på varandra och hur tjädern klarar av att flyga i massor av minusgrader - alla skidåkare kör ju med glasögon för att inte ögonen ska tåras! Och vilket trädslags bark som innehåller mest och bäst näring.Eller så är det just din fråga som tas upp! Vi tar emot frågor på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.Programledare på plats i växthuset i Botaniska trädgården är Mats Ottosson.

Skogsräddaren Mats Karström är aktuell i en P1 dokumentär. Vi möter honom i Karkbergets urskog. Vi sänder från Botaniska i Göteborg på temat växthistoria. Växterna klev upp på land för sisådär 450 miljoner år sedan och banade väg för alla landlevande arter, inklusive oss själva. Hur har växterna utvecklats för att klara skiftande klimat, och alla hungriga djur som följt efter, och varför finns det så vackra blommor? Morgonens fältreporter Lisa Henkow finns på Botaniska trädgården i Göteborg där intendent Stina Weststrand guidar oss genom årmiljonerna.Och så möter vi skogsräddaren Mats Karström. I 35 år har han letat upp gammelskogar runt Jokkmokk som aldrig kalavverkats men som saknar skydd. Det arbetet skildras i en ny P1 dokumentär av Jenny Berntson Djurvall. I Naturmorgon följer vi med Mats Karström ut i Tolikheden-Karkbergets urskog. Här lever arter som är långsamma eller känsliga, som liten aspgelélav eller rosenticka.Så här års börjar ugglorna ropa i skymningen - och i nattmörkret. Men hur gör man för att maxa sina chanser för att höra ugglor? Fågelforskaren Martin Green ger oss sina bästa tips i en ugglelyssningsskola.Daniel Fagerström hittade en hel hög med nyckelpigor på husväggen vid balkongen. Vad gör de? Vi kollar med nyckelpigeexperten Velemir Ninkovic.I veckans kråkvinkel blir Helena Söderlundh lycklig över att det verkar bli april, även i år.Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi sänder från Sanders gammelskog där talltita och tretåig hackspett trivs. Vi möter också Lohla-Marie Bie som fått svårt att gå men vill kunna komma ut i naturen ändå. Vår fältreporter Lena Näslund sänder från Sanders gammelskog, något så ovanligt som en granskog i de talldominerade Faluomgivningarna. Där finns det ett tydligt samspel mellan granbarkborren och den tretåiga hackspetten. Vår följeslagare är naturfotografen Thomas Jågas som lyckats fånga den lilla hackspetten på bild där. Chansen är också stor att möta talltitan som har det besvärligt i produktionslandskapet men trivs i gammelskogen.Längtan ut i naturen kan stanna just vid en längtan, för den som har svårt att gå till exempel. Kommer jag att kunna ta mig fram till grillplatsen, och finns det en toalett där en rullstol får plats? Lohla-Marie De Bie har själv fått svårt att gå och upptäckt vilka hinder och vilka möjligheter som finns. Hon stämde träff med Daniel Ottosson från Länsstyrelsen i Blekinge för att tipsa om sådant som kan underlätta - och vår reporter Lisa Henkow följde med.Hur gick det i fågelräkningen förra helgen? Vi berättar om resultatet och om årets bubblare - grönsiskan.Rejäla stormar kan föra med sig efterlängtat syrerikt vatten till Östersjön. Hur var det med Malik - blev det något tillskott? Vi kollar med en oceanograf.Matilda Forsärla skrev till oss: "För att ha något annat än vardagens pussel och logistik att prata om har jag och min man startat en chatt där vi tar bilder på olika saker i naturen och tillsammans försöker ta reda på vad det kan vara." Men nu behöver de hjälp - vad är det för rött Matilda hittat på en björkstam?Joacim Lindwall förklarar i veckans kråkvinkel varför vi känner oss så vingklippta av pandemin. Vi har helt enkelt blivit berövade vårt främsta överlevnadsverktyg - varandra.Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från Tjärnö där forskare arbetar för att rädda svenska korallrev. Vi upplever norrsken och uppmärksammar Vinterfåglar inpå knuten. Korallrev förknippas kanske framför allt med ett tropiskt klimat men även på våra breddgrader finns det koraller. Ögonkorallen lever i kallt vatten och vid den bohuslänska kusten finns det idag två områden med levande korallrev, åttio meter under havsytan. Tidigare fanns det fler levande korallrev i svenska vatten och nu jobbar forskare på Tjärnö marina laboratorium med att restaurera några av dem, bland annat genom att placera ut konstgjorda revstrukturer på havsbotten.Morgonens fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Tjärnö tillsammans med Ann Larsson, forskningsledare på Tjärnö marina laboratorium, och Anita Tullrot, projektledare på länsstyrelsen. Från havsdjupen tar vi oss upp i rymden - till norrskenet. Thomas Öberg har träffat norrskensfotografen Peter Rosén under de dansande färgskyarna på Bottenvikens is.Och så är det som julafton för alla fågelälskare. 28-31 januari pågår Vinterfåglar inpå knuten och där kan alla medverka genom att räkna de fåglar man ser från sin bostad. Vi pratar med flera personer som ska räkna i helgen.I veckans kråkvinkel binds himmel och hav samman. Mats Ottosson får ny förståelse för det mystiska havet genom att titta upp i luften.Programledare är Joacim Lindwall.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarfrågor. Lyssnarnas frågor om natur strömmar ständigt in till Naturmorgon. Nu får några av dem svar!Experterna i Naturpanelen - botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson - svarar i direktsändning på frågor om varför det kom något helt annat än en fjäril ur fjärilspuppan, hur djuren påverkats av översvämningarna i fjällen nyligen och hur det kan komma sig att ett helt lövträd ser ut att växa i toppen av en tall. Eller så är det just din fråga som tas upp! Vi tar emot frågor på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi lär känna stickmyggorna som övervintrar i ett bergrum i Uppsala, vi möter naturvägledaren Hala Buraq och vi får svar på bäverfrågor. Vad gör stickmyggorna på vintern? Morgonens direktsändande reporter Lisa Henkow följer med myggexperten Anders Lindström från Statens veterinärmedicinska anstalt till ett bergrum i Uppsala. Här övervintrar många olika myggarter. Vi får lära känna myggorna på djupet: frossmyggor som spred malaria förr, vårmyggor som är de första att bita oss på våren och kanske hittar vi den mycket specialiserade grodmyggan som bara suger blod från grodor.Och så möter vi naturvägledaren Hala Buraq. Numera känner hon trygghet och hemkänsla i den svenska naturen - och den känslan vill hon gärna dela med sig av till de grupper hon regelbundet tar med sig ut.Är det vanligt att bävern dör av det träd den själv fäller? Vi hör med Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet.Och vad är birdstreak för något? David Klingberg berättar om ett nytt sätt att skåda fåglar.I veckans kråkvinkel är Helena Söderlundh svårmodig - ungefär som en riktigt ful, smutsig och halvt töad snödriva.Vi möter också en giftig och rätt så ovälkommen gäst i Medelhavet - paddfisken.Programledare är Mats Ottosson.

Vi spanar på sjöfågel vid isfritt vatten i Oxelösund och på torskarna som lever vid nya, konstgjorda rev i Byfjorden. Decemberkylan i Sörmland fick isen att lägga sig på insjöar och de inre delarna av skärgården.I det läget blir de öppna vattnen desto viktigare för sjöfåglarna. Vår fältreporter Lena Näslund sänder från ett sådant pålitligt vattenhål, Gamla Oxelösund, tillsammans med fågelskådarna Janne Gustafsson, Susanne Stilling och Monika Dalhäll från fågelföreningen Tärnan. De spanar efter sothöns, vigg, storskrake och gräsänder. Kanske gömmer sig någon smådopping eller snatterand i flockarna - och säkert patrullerar havsörnen i jakt på ett skrovmål.Och så ska vi till Västkusten, till Byfjorden, där entreprenören Lars-Olof Axelsson bestämt sig för att hjälpa en saknad fisk - torsken. Han har satt ner över 60 konstgjorda rev där han nu kan följa både torsk, hummer och andra arter som lever vid och i betongkonstruktionerna.Vi ringer också upp Georg Wegler, som bor i Thailand sedan två år tillbaka. Varje kväll och varje morgon har han hört ett djurläte men inte lyckats lista ut vad det är han hör. Vi tar hjälp av en expert för att reda ut vem det kan vara.I veckans kråkvinkel har Lisa Henkow tröttnat på undergångsberättelserna och lanserar ett nytt namn på oss: Homo fabulosis symbiosis.Programledare är Mats Ottosson.

Vårt sätt att lysa upp planeten gör livet tufft för många arter. Vi möter Johan Eklöf som skrivit boken Mörkermanifestet. Och så följer vi med på insektskurs i natten. Allt liv på planeten har anpassats till dygnets rytm mellan ljus och mörker. Men numera lyser vi upp även nätterna med konstgjort ljus. Hur det stör organismerna - både de dagaktiva och de nattaktiva - berättar fladdermusforskaren Johan Eklöf i nyårsdagens Naturmorgon. Reporter i den hyfsat mörka natten är Jenny Berntson Djurvall.Vi fortsätter genom mörkret, till en småländsk skog, där reporter Lisa Henkow möter ett gäng biologistudenter som går på insektskurs.Så här på årets första dag drömmer vi oss tillbaka till fina naturupplevelser som ni lyssnare varit med om förra året. Bland annat ska vi prata med Marie Andersson som badade med sälar mitt i kalla vintern!Även veckans kråkvinklare Thomas Öberg tar sig friheten att drömma. Både mardrömmar - och drömmar om en uthärdligare värld.Programledare är Joacim Lindwall.

Sveriges största glaciär, fågelbingo och en ny nationalblomma är några av nedslagen när vi ser tillbaka på Naturmorgonåret 2021. I årets sista Naturmorgon minns vi några av 2021 års starkaste naturupplevelser.Våra reportrar har rapporterat från Sveriges största glaciär, cyklat runt i jakt på fågelbingo under en hel Fågelsångsnatt och direktsänt från en badring i kallt vårvatten.2021 var också året då det flög alldeles ovanligt många sorgmantlar och då Sverige fick en ny nationalblomma – liten blåklocka.Vi får höra om vilken stark roll naturen kan spela i våra liv. Jessica Lucic kan inte se, men lyssnar desto mer uppmärksamt på fågelsången. Och Björn Johansson berättar om hur mötet med en långhorning gav livet ny mening.Och så berättar Juni Ågersten hur nykläckta fågelungar ser ut: ”De var inte jättegulliga”. Juni är en av de 53 elever på Särö skola som byggt prisade fågelholkar.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.Avsnittet är bara 45 minuter långt eftersom julottan sänds i P1 från kl 07.03.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor. När det lackar mot jul samlar vi vår expertpanel i växthuset i Botaniska trädgården i Lund för att ge svar på lyssnarfrågor om natur.Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning på frågor om vad det var för taggig fisk som Lena i Höganäs såg i vattenbrynet, vad två väldigt olikstora flugor höll på med på en campingplats på Öland och vilket träd som är vanligast i världen.Eller så är det just din fråga som tas upp! Vi tar emot frågor på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37.Programledare är Mats Ottosson.

Varför och hur ska man mata fåglar? Experten Niklas Aronsson guidar oss från en fågelmatning hemma hos Kim Larsson i Göteborg. Vi möter också träskfotografen Theodor Paues. Vintern är här! Och därmed går fågelmatningen igång på många håll runt om i landet. En unik chans att se fåglar på nära håll, med hemmets bekvämligheter inom räckhåll.Morgonens fältreporter Jonatan Martinsson sänder hemifrån Kim Larssons fågelmatning i Göteborg. Med under morgonen är också Niklas Aronsson som skrivit sin andra bok om fågelmatning. Han delar med sig av sina bästa tips och kunskaper - och svarar på lyssnarnas frågor i ämnet.Och så följer vi med ut i Träsket. Som naturfotograf har Thedor Paues flängt runt för att söka det spektakulärt vackra. Tills han tröttnade och gav sig hän åt en rörig våtmark söder om Stockholm, det som han kallar för just Träsket. Det har blivit till såväl bok och utställning, som en inre resa.Är det verkligen så att spindelhonan äter upp hannen efter parningen? Larv- och småkrypsexperten Jimmy Adolfsson blev vittne till en spännande parningssekvens och berättar vad som hände. Två hannar och en hona var inblandade ...I veckans kråkvinkel råkar Karin Gyllenklev tjuvlyssna på skatorna som låter som om något alldeles särskilt har hänt. Och ja - det har det.Programledare är Joacim Lindwall.

Naturmorgons redaktion samtalar om godbitarna ur årets naturboksutgivning. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Vad har det kommit för naturböcker i år? Jo, i 2021 års bokflod finns det fjärilar och fåglar, orkidéer och svampar, korallrev och bin, gran och tång. Men också: romaner, historiska tillbakablickar, porträtt av äventyrare och poetiska betraktelser.Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas också Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Helena Söderlundh, Mats Ottosson och programledare Jenny Berntson Djurvall.Tidigare har aviserats att Marie Dacke, författare och professor i sinnesbiologi vid Lunds universitet, skulle medverka. Dessvärre har hon fått förhinder i sista stund.

Vi hör om hur det som ibland kallas vildmark - Norrbotten - har påverkats industriellt av oss under lång tid. Och så hittar vi tryffelsvamp, lockespindlar och en rubinnäktergal. Från en timrad stuga i ett snöklätt Norrbotten tar fältreporter Thomas Öberg oss med på en resa genom fyra sekler. För även om de nordliga delarna av vårt land ibland kallas vildmark har de under lång tid påverkats av allt från gruvor och skogsbruk, till järnvägar och vindkraft. Morgonens ciceroner från Storforsen vid Piteälven är historikerna Dag Avango och Curt Persson.I våra skogar och marker finns det små, bruna klumpar med stark doft som gömmer sig i jorden. Men har man rätt hundar går det att leta upp dem. Naturmorgons Mats Ottosson följer med forskare från Göteborgs universitet på tryffeljakt. Det finns närmare hundra arter i landet men kunskapsluckorna är stora. Nu ska de dolda svamparna kartläggas.I stora delar av landet kan man se många lockespindlar i farten. Eller nja... de är inte så rörliga av sig utan verkar mest vilja stå still på en och samma plats. Vad gör de egentligen? Vi ringer upp spindel- och spindeldjursexperten Lars Jonsson för att kolla vad som händer i lockevärlden just nu.I den västgötska orten Vargön bor det till vardags runt 5 000 personer. Men de senaste veckorna har befolkningen utökats markant - av entusiastiska fågelskådare. Orsaken är den rubinnäktergal som dök upp i villakvarteren. Vi pratar med Vargön-bon Leif Eriksson som såg den först av alla. Och i veckans kråkvinkel berättar Lena Pettersson om den smått surrealistiska skådarupplevelsen hon fick i Vargön förra helgen.Årets julkalender i Sveriges Radio heter Spero och har småkryp som huvudpersoner. Hur kommer det sig? Och hur mycket av den verkliga insektsvärlden får ta plats i kalendern? Vi pratar med duon Åsa och Gertrud som skrivit manuset.Programledare är Karin Gyllenklev.

Den fjällnära skogen har unika naturvärden. Hur har det gått med förslaget att skydda den? Vi besöker också konstnären Vesa Jussila som täljer fåglar i trä. I en slöjdarverkstad i Norrköpingstrakten skapas små träfigurer, som fåglar och fiskar. Fältreporter Lena Näslund hälsar på Vesa Jussila, konservatorn som blev träkonstnär.Och så ger vi oss in i den politiska hetluften. Eller i alla fall in i ett av ämnena som stått i centrum för partiernas förhandlingar den senaste tiden: skogen. I en utredning från förra året föreslogs 500 000 hektar fjällnära skog skyddas - men i propositionen som nu lagts fram har den siffran minskats kraftigt. I stället finns förhoppningen att höga naturvärden ska sparas på frivillig väg. Reporter Joacim Lindwall tar oss med ut i en fjällnära skog i Västjämtland tillsammans med fjällekolog Lisa Öberg och samtalar också med renägare Karin Nutti Pilflykt om den fjällnära skogens särprägel och betydelse. Dessutom intervjuas miljöminister Per Bolund.I över 20 år har han dagligen sett samma sorts spindel på tågen han jobbar med. Lyssnaren Tomas kallar den för “liten tågspindel”, men vad heter den på riktigt? Vi ringer upp spindelexperten Monica Sunhede för att ta reda på det, och vad spindlarna gör där på tågen.Över en miljon arter hotas av utrotning idag. Hur många som är borta för alltid är omöjligt att veta. Men många känner vi till; moafåglarna, magruvargrodan och uroxen till exempel. Vi pratar med journalisten Gustav Asplund, i samband med nya säsongen av P1-serien Borta för alltid. Om djur som försvunnit och varför det är viktigt att prata om dem.Och i veckans kråkvinkel undrar Mats Ottosson om det verkligen är människans existens som vi upplysa resten av rymden om. Det speciella med jorden är ju ALLA.Programledare är Karin Gyllenklev.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor. Nu är det dags för höstens första program där experterna i Naturpanelen sammanträder för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor.Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning på frågor om varför så många videbuskar fått vackra rosor i år, vad det var för vacker svart och vit fjäril som landade på Ann-Krestins balkong i Malmö och om det är vanligt att kattugglor helt sonika hänger en stund upp och ned i ett träd för att slippa jobbiga, jagande kråkor.Eller så svarar de på just din fråga! Skicka den på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vildsvinet är så framgångsrikt att det blivit ett problem. Hjälper eller stjälper matning? Betydligt sämre går det för havsnejonögat, men vi fick ändå extrem närkontakt. Programledare: Mats Ottosson. På lördag finns vår fältreporter Lena Näslund på Grimsö forskningsstation i Bergslagen tillsammans med forskarna Evelina Augustsson och Petter Kjellander. Grimsö är en av sex platser där de studerar vildsvin, inte minst hur de påverkas av utfodring. Hjälper matningen för att leda bort dem från åkrar, hur påverkar matningen kultingarnas överlevnad och så vidare? Petter och Evelina tittar också på hur grisarna påverkar floran och djurlivet runt utfodringsplatserna.Just nu följer projektet 60 suggor som bär GPS-sändare och dessutom har betydligt fler kultingar försetts med öronmärken.Vildsvinet är utan tvekan en av de senaste decenniernas vinnare i den svenska naturen. En av de stora förlorarna är det märkliga havsnejonögat, ett ål-liknande djur som simmar upp från havet för att leka i ett fåtal svenska vattendrag. Antalet lekplatser minskar stadigt trots insatser, men trots allt får Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall extrem närkontakt med djuren när hon träffar Elisabeth Thysell på länsstyrelsen i Halland som jobbar med åtgärdsprogrammet för de hotade havsnejonögonen.Vi uppmärksammar också att 2021 verkar vara ett strålande år för tranbär. 81-åriga Ulla Teglund är en av dem som gläds åt de röda pärlorna.Programledare är Mats Ottosson.

Brunbjörnen har gjort comeback och hör till kategorin "vinnare" i Naturfotografernas utomhusutställning. Och vad har hänt några år efter den stora skogbranden i Hälsingland? Den rekordvarma sommaren 2018 var det många bränder som härjade i riket. En av de största, och mest omfattande, var den i Hälsingland. Nu har det gått några år och vi besöker brandområdet för att se vad som hänt där rent biologiskt. Vilka har överlevt och vilken natur kommer tillbaka? Petter Hillbom studerar återkolonisationen med hjälp av kameror och fröfällor och Naturmorgons Joacim Lindwall följer med till ett sotigt landskap som fortfarande luktar bränt. Vi människor och vår aktivitet har historisk sett påverkat storlek och frekvens på skogsbränder i landet. Men hur? Vi ringer upp skogshistorikern Anna-Lena Axelsson från Sveriges Lantbruksuniversitet. På Qina Hermanssons diskbänk ligger ett gäng livliga, vita larver. De verkar ha ramlat ner från taket, och hon undrar om de har något att göra med alla getingar som huserar där ovan. Entomolog Björn Cederberg avslöjar att nä, det är inte getinglarver men de har absolut med getingarna att göra. Havsörnen lyckades göra comeback efter att nästintill varit utrotad. Detsamma gäller brunbjörnen. Storspoven däremot har det kämpigt nu när betesmarker växer igen. I fotoutställningen Vinnare och förlorare får vi träffa några av de djurarter som faller in under dessa två kategorier. Lena Näslund besöker utställningen och pratar med några av de medverkande naturfotograferna. I veckans kråkvinkel minns Mats Ottosson en av sommarens höjdpunkter. En fjälltur med tusentals fjällbastardsvärmare som sällskap. Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi möter internationellt prisade fågelfotografen Jonas Classon. Och sänder från Vinteråsens naturreservat där mossorna spelar huvudrollen. Hösten är mossornas tid Vid den här tiden på året står mossorna ut med sin grönhet. Vi lär känna deras levnadssätt och spännande samliv, och knep för att överleva torka. Det handlar om vår längsta mossa; näckmossan som växer i bäckar och kan bli en meter lång, och fickmossa som har sin egen variant av vattenflaska. Linda Birkedal är mosskännaren som tillsammans med fältreporter Lisa Henkow guidar oss i mossornas gröna universum. Platsen är Vinteråsens naturreservat utanför Örebro. Jonas Classon och lappugglorna För tio år sedan var Jonas Classon en pojke som längtade ut i världen efter att ha spenderat flera år på sjukhus. Det var då han mötte lappugglans blick - och livet tog en annan riktning. Nu - 24 år gammal - är han en internationellt prisad fågelfotograf. Mats Ottosson har träffat honom. Och så hör vi hur det går för den hotade Gullspångslaxen. Anna Hagelin från Länsstyrelsen i Värmland berättar om nya resultat i ett projekt för att rädda den unika laxstammen. Varför lägger getingar så mycket energi på att föda upp så många avkommor och sedan låta de flesta av dem dö på hösten? Det undrar Naturmorgonlyssnaren Qina Hermansson som också gör sitt bästa för att leva i fredlig samvaro med de svartgula steklarna. Vi skickar frågan vidare till entomolog Magnus Stenmark. Och i veckans kråkvinkel suckar Maria Westerberg över detta att vi samlar och samlar och ordnar och ordnar. Blir vi någonsin klara? Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi sänder från Skövde med fokus på de fladdermöss som söker sig till stan på hösten. Och möter hästskoräkan som har mer än 220 miljoner år på nacken. Programledare: Joacim Lindwall. I skydd av höstmörkret sker fladdermössens parning. Vi tar oss till Skövde och spanar efter den gråskimliga fladdermusen som söker sig in till städerna om hösten. Där möter vi fladdermusexperten och biologen Petter Bohman som lär oss mer om fladdermössens parning och deras något mystiska övervintring. Fältreporter är Josefin Nilsson. Och så möter vi en riktig gamling: hästskoräkan. Det är världens äldsta nu levande djurart - den har sett likadan ut i minst 220 miljoner år och överlevt flera massutdöenden. Äggen kan vila i åratal och nu var det sju år sedan den syntes till i Sverige. Men den här hösten är det åter hästskoräkans tid! Biologen Pav Johnsson och reporter Lisa Henkow spanar in denna respektingivande varelse på Stora Alvaret på Öland. Vi pratar också med Martin Falklind som gjort en ny dokumentärfilmserie som ska visas på SVT: Fiskarnas rike. I veckans kråkvinkel gläds Helena Söderlundh åt att äntligen känna sig vuxen. Vägen dit gick via skog och svamp. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder från ön Häradskär där fåglar räknas varje höst. Och ny forskning visar att den europeiska ålen är oväntat likadan var den än hittas. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Vi sänder direkt från ön Häradskär längst ute i Östgötaskärgården. Hit åker ornitologer under fem höstveckor för att räkna sträckande fåglar och ringmärka. Under förra veckan fångade de en riktig sällsynthet - en kungsfågelsångare. Den första som rapporterats från Sverige i år. Senast det hände på Häradskär var 1999 och då, som nu, var ornitologen Torbjörn Johansson med. Fältreporter Lena Näslund vågar inte utlova kungsfågelsångare i sändning, men däremot närkontakt med både kungsfågel och rödhake. Och så blir det ny forskning om ål. Hela arvsmassan hos den europeiska ålen har kartlagts och det visar sig att en ål i Nordnorge och en ål i Nordafrika är väldigt lika. Trots att de lever i så olika miljöer har de inte anpassat sig genetiskt. Varför är det så? Svaret tycks finnas i det mytomspunna Sargassohavet, berättar Leif Andersson, professor i genomik vid Uppsala universitet. Vilken är den perfekta matchvikten? Det vet en igelkott. Och när vikten är den rätta går den och lägger sig. Men vad ska vi som matar igelkottar tänka på inför igelkottarnas invintring? Vi frågar Marie Dacke, professor i ekologi vid Lunds universitet. Ja, det börjar bli dags att göra höst nu. Men först passar mjölkörtsspinnaren på att lägga ägg! Naturmorgons Lisa Henkow och biologen Pav Johnsson blev vittnen till detta på Öland nu i veckan. I veckans kråkvinkel förlorar sig Lisa Henkow i havet - och hur det var innan vi fanns. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från skånska Fyledalen med fokus på både rovfåglar och livet i ån. Och lär känna bärfisarna. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Få skånska platser är så fulla av liv som Fyledalen, strax väster om Tomelilla. Morgonens fältreporter Erik Kohlström spanar ner i den slingrande Fyleån efter öringar och musslor, och upp i luften efter röda glador - eller kanske till och med en kungsörn. Och även tillbaka i tiden - när geologiska processer knäckte den skånska jordskorpan och skapade hisnande branter och stup. I direktsändningen från Fyledalen medverkar ekologen Charlotte Lindström och naturfotografen Göran Gustafson. Och så ägnar vi oss åt en sorts skådning som fått ett uppsving - bärfisskådning. För de här skinnbaggarna är inget att rynka på näsan åt. Den som tittar nära får uppleva riktiga skönheter, och behandlar man dem varsamt så fiser de inte! Det intygar Torbjörn Blixt, projektledare för Bärfisprojektet i Östergötland. Det kommer också att handla en hel del om ett älskat bär. I veckans kråkvinkel efterlyser Joacim Lindwall lite ordning och reda - även i naturen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

När ogräsen försvinner i kulturlandskapet försvinner också pollinatörernas mat. Vi hör om arbetet för att rädda korndådran. Och så sänder vi direkt från laxens lekplats i Vassara älv. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. På försommaren vandrar tusentals laxar upp i Norrlandsälvarna för att leka. Framför sig har många laxar en 40 mil lång simtur uppströms. Nu i september är det dags för laxarna att leka. Vår reporter Thomas Öberg finns den här morgonen uppe i Kalixälvens källflöden för att förhoppningsvis få vara med om laxarnas lek på grunda grusbottnar. Till sin hjälp vid Vassara älv har han fiskebiologen Andreas Broman. Och så ska vi mer än 150 mil söderut, till Hörrs byagård i Skåne. Här arbetar lantbrukaren Helena Hepp för att bevara ett ogräs: korndådran. För paradoxalt nog är det så att många åkerogräs är hotade idag, och de är viktiga inte minst för vilda bin och andra pollinatörer. Jesper Elsander i Stora Tuna upptäckte ett helt gäng larver i vitkålslandet - och noterade att de verkar hålla med synkroniserad gymnastik! De gör gemensamma snabba rörelser. Varför? Vi ber en expert svara. Och så bjuder vi på ett kort möte med skäggmesen - den som bestämde sig för att flyga in i ringmärkningsnätet exakt tio minuter efter vår direktsändning förra lördagen. I veckans kråkvinkel tar vi oss långt ut i skogen. Till en övergiven skogskoja. Författaren Mikael Niemi lägger örat mot de murkna bräderna och hör historien om gubben som tog sin tillflyktsort hit, en gång för länge sen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Hela programmet sänds från den legendariska fågelsjön Tåkern. Vi möter vassens fåglar och ett helt gäng Tåkernälskare. Programledare: Mats Ottosson, reporter: Lena Näslund. Redaktionen åker till Östergötland för att sända från den närmast legendariska fågelsjön Tåkern - och för att kanske, kanske möta de stora vassarnas mest karismatiska invånare, skäggmesen. Namnet må låta som ett skällsord, men den är i själva verket en bedårande liten fågel som gjorde en explosionsartad entré i sjön i början av sjuttiotalet. Under morgonen kommer Naturmorgons Lena Näslund att hänga på när personal från Tåkerns fältstation - Adam Bergner, Ellen Hultman, Lotta Johansson och 13-åriga Athena Johansson - ringmärker småfåglar i vassarna. Programledare Mats Ottosson sällskapar med naturumföreståndaren Jenny Carlsson och konstnären, fågelkännaren och Tåkern-veteranen Gebbe Björkman. Gebbe var som ung fältbiolog med redan när det första fågeltornet byggdes i början av 1960-talet, och när skäggmesen kom till sjön tio år senare. Tillsammans söker vi svaret på varför Tåkern har en sådan dragningskraft på fåglar. Och människor.

Tallen har spelat stor roll för både människor och andra arter. Vi berättar historien om vårt näst vanligaste träd. Programledare är Joacim Lindwall. Skymningsljuset som får barken att glöda i rödorange. Doften av solvarma tallbarr. De krumbuktiga grenarna. Ja, tallen finns i många människors hjärtan! Dessutom har den använts till så mycket. Till hus och båtar, såpa och tjära - till och med som mat. Men tallen är inte bara viktig för oss människor.  Nästan tusen andra arter är också beroende av tallen, på det ena eller andra sättet. Vi ägnar hela programmet åt tallen och sänder direkt från en tallskog utanför Vindeln i Västerbotten. Tillsammans med skogsbiolog Sebastian Kirppu och skogshistoriker Lars Östlund ger vi oss i kast med tallens många sidor. Själva arten tall och de många organismer som omger den, men också hur tallskogen, ja hela ekosystemet, påverkats av oss människor. Dessutom ska vi få lära oss hur man bränner tjära. Programledare är Joacim Lindwall och reporter Jenny Berntson Djurvall.

Vi spanar efter flyttfåglar på Pite Rönnskär och möter humlepälsbiet som inte längre är akut hotat. Och hur får man tag i ett svampställe? Programledare: Mats Ottosson. Nu lämnar de landet, flyttfåglarna. Ruschen mot sydligare breddgrader märks både i norr och i söder. Så även på Pite Rönnskär, ön i Bottenviken mellan Piteå och Skellefteå där havet tar vid ända till Finland. Här finns morgonens fältreporter Thomas Öberg tillsammans med fågelkännaren Lars Sandberg. De spanar upp i skyn och håller koll på om några flyttfåglar landar i rönnar och havtornsbuskar mellan fyren, kapellet och fiskeläget. Det lurviga humlepälsbiet hör till Sveriges mest ovanliga biarter - fram till helt nyligen fanns det bara i två byar på Österlen i Skåne. Men tack vare hårt arbete ser framtiden nu ljusare ut för humlepälsbina. Vi möter dem, och entomolog Björn Cederberg, vid en tegelvägg med gammaldags lerbruk där bina bygger sina bon. Långt vanligare än humlepälsbiet är bålgetingarna. Och många har mött de stora steklarna i sommar. Vi pratar med stekelexpert Niklas Johansson för att lära känna den här geting-giganten. Svamphösten har börjat bra. På sociala medier ser vi jättestora Karl Johan-svampar och spadvis med kantareller. Men hur bär man sig åt för att hitta svamp? Och hur tar man sig in i en svampcommunity där få vill avslöja sina svampställen? Vi pratar med svampkännarna Patrick Björck och Mirjam Haj Younes. Och i veckans kråkvinkel saknar Joacim Lindwall inte alls fikarummet på jobbet. Det finns ju fullt med trevliga maskar, gråsuggor, hoppstjärtar och andra arbetskompisar bara ett greptag bort - i komposten. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från Askölaboratoriet där det forskats om Östersjöns liv i 60 år. Vi fördjupar oss i blåstångens liv och Östersjöns framtid. Och hur står det egentligen till med den lilla valen tumlare? Programledare: Mats Ottosson. Det blir fullt fokus på Östersjön i Naturmorgon på lördag. Vår fältreporter Lena Näslund finns på Askölaboratoriet i Trosaskärgården. Där startade forskningen om livet i Östersjön för 60 år sedan. Lena Kautsky kom dit som doktorand och är nu professor emeritus – också känd som Tant Tång efter sina ingående studier av blåstångens liv och betydelse för många andra arter. Hon gör fortfarande nya upptäckter. En del blåstång förökar sig på hösten och nyligen har hon hittat sådana plantor på Askö. Tillsammans med Lena Kautsky och forskarna Sofia Wikström och Agnes Karlsson ska vi titta närmare på livet i de grunda vikarna - de områden vi påverkar med bad, byggnationer och båtåkande. Och på nya främmande arter som den amerikanska havsborstmasken Marenzelleria. Och så får vi möta den enda val som lever permanent i svenska vatten: tumlaren. I Östersjön finns det bara runt 500 individer kvar. Det har fått EU-kommissionen att kräva att Sverige ska förbättra både bevarandeåtgärder och lagstiftning. Det största hotet mot Östersjötumlarna är att de fastnar som bifångst i fiskegarn, berättar Julia Carlstedt, tumlarforskare vid Naturhistoriska riksmuseet. På andra sidan landet, vid Kullaberg i Skåne, är chansen att få syn på en tumlare större. Då handlar det om den genetiskt skilda Bälthavspopulationen. Vi ger oss ut tillsammans med forskaren Johanna Stedt på tumlarspaning. Och så fladdrar vi in i fjärilssommaren. Ovanligt många sorgmantlar har setts flyga i år. Varför är det så? Vi ringer Lars Pettersson på Svensk fjärilsövervakning. I veckans kråkvinkel frossar Lisa Henkow i naturens överflöd och slår ett slag för generositetsprincipen. Programledare är Mats Ottosson.

Vi besöker Sveriges största glaciär och följer Piteälven ner till niporna nära kusten. Och så gräver vi djupt i jorden för att få reda på varför parkslide sprider sig så effektivt. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Vi färdas 40 mil längs med den storslagna Piteälven, en av Sveriges fyra nationalälvar. Vår reporter Thomas Öberg gör först ett stopp vid källorna tillsammans med Per Holmlund, professor i glaciologi. Platsen är landets största glaciär, Sálajiegna i Suidälbma-massivet. Sedan besöker vi de nedersta delarna, där älven kantas av nipor, branta sandslänter mot vattnet. Ciceron här är biologen Hansi Gelter. Och så möter vi en växt som verkar ha superkrafter - parkslide. En vacker trädgårdsväxt med rötter i Japan, men som här blivit invasiv och väldigt svår att bli av med. Men hur kommer det sig att den är så framgångsrik? Reporter Karin Gyllenklev söker svaret i underjorden tillsammans med växtekologen Tina d'Hertefeldt. I våras berättade vi att en underart av mnemosynefjäril som bara finns i Blekinge befarades ha dött ut. Vi ringer upp Annika Lydänge på Länsstyrelsen i Blekinge för att höra om någon individ synts till i sommar. När blev spindeln ett skadedjur, som behöver saneras bort? Det frågar sig Tina-Marie Qwiberg i veckans kråkvinkel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Sjöbo-Knäppans naturreservat utanför Motala där slåttern pågår för fullt. För även om ängarna är långt färre än för 100 år sedan finns ett nyvaknat intresse för att slå blomsterängar för hand, med lie. Programledare: Mats Ottosson. Lieslåtter. Det kanske låter omodernt, men faktum är att lien har fått en renässans de senaste åren. Nya grupper upptäcker lien, och av delvis nya skäl. Att slå med lie associeras numera med vilda bin och fjärilar, snarare än med kulturhistoria. Och en del attraheras av chansen till konkret kroppsarbete mitt i all skärmtid. Naturmorgon flyttar ut hela programmet till ett kalkkärr i Sjöbo-Knäppans naturreservat utanför Motala där slåttern pågår för fullt, under Janne Westers ledning. Han hjälper oss att svara på de vanligaste frågorna om hur man anlägger en äng och hur man får sin lie att bita. Vi dyker också ner i den mångfald som en slåtteräng kan erbjuda av blommor och gräs, men också spindlar och blomflugor. Till vår hjälp har vi spindelkännaren Monika Sunhede och kommunekologen Hilda-Linn Berglund. I programmet hörs Karin Bäck och hennes slåtterkollegor Veronica Holm, Mari Norborg och Katja Handzic. Även de vittnar om liens återkomst. Programledare är Mats Ottosson och reporter Lisa Henkow.

Hur mycket slitage tål naturen? Vi sänder från Fulufjällets nationalpark som haft många besökare. Vi hör också om hur en skalbagge förändrade livet för Björn Johansson. Under de senaste två pandemiåren har rekordmånga besökt Fulufjällets nationalpark där ett av Sveriges högsta vattenfall och världens kanske äldsta träd, Old Tjikko, finns. Men i takt med att allt fler besöker området ökar också slitaget. En studie som gjordes i nationalparken i fjol visade att det finns betydligt fler stigar och tältplatser i parken än för tretton år sedan. I lördagens naturmorgon tittar vi närmare på vad som görs för att skydda den skyddade naturen. Dessutom dyker vi ner i Fulufjällets flora. Till skillnad från många andra områden har fjället inte betats av renar på många år vilket gör området rikt på ovanliga lavar och mossor. Naturmorgons reporter Jonatan Martinsson träffar Sofia Tiger, naturrumsföreståndare, Sofia Stenberg, naturvårdsförvaltare och Urban Gunnarson och Mathilda Elgerud från Dalarnas botaniska sällskap. Kan en skalbagge förändra livet? Efter årtionden av missbruk blev Björn Johansson drogfri och tog tag i livet, men hamnade i en svår utbrändhet där ingenting fungerade. Bara i naturen kände han att ”här passar jag in också”. Då landade en skalbagge på byxbenet och väckte Björns nyfikenhet, ja han blev betagen. Det visade sig vara en långhorning och den gav så småningom mening åt dagen. Vi träffar Björn Johansson och särbon Ing-Marie Frösemo, utrustade med rosa paraplyer och bankpinnar, i Björnö naturreservat nära Kalmar, en mycket bra långhorningslokal. Reporter Lisa Henkow. En val sjunger på sin alldeles egna frekvens, men är den ensam? Jenny Berntson Djurvall funderar över det i veckans kråkvinkel. Programledare: Karin Gyllenklev.

Det är 100 år sedan koloniträdgårdarna började odlas i Sverige, till glädje inte bara för människor utan också för bland annat insekter. Vi ställer oss också frågan om vad det är vi hör, så här i sensommar tid - är det en syrsa eller en vårtbitare? Och så lär vi oss snickra en mulmholk. Programledare: Joacim Lindwall. Koloniträdgården, en älskad oas för många stadsbor, fyller 100 år. Kvinnan bakom hette Anna Lindhagen. Hon reste till England och Tyskland i början på 1900-talet och tog med sig idén hem till Sverige. Då pratade ingen om biologisk mångfald. Idag vet man att till exempelvis insektslivet i ett koloniområde är mycket rikare än i den omgivande staden. Naturmorgons reporter Lena Näslund träffar Katja Jassey, ordförande i Stockholms koloniträdgårdar och Christian Julius från Långholmens koloniträdgårdar. Vad en fågelholk är, vet vi ju, men vad är en mulmholk? Hur bygger man en sådan och var ska den hängas upp? Och framför allt, vilka ska flytta in? Svaren levereras av Nicklas Jansson, forskare och skalbaggsexpert från Linköping i Mats Ottossons reportage. Det är ingen syrsa, det är en vårtbitare! Nu är den tid på året då hörseln prövas som mest, men vad är det egentligen vi hoppas på att få höra? Vi reder ut med Oskar Kindvall som forskar på hopprätvingar Spindlar i mängder - vad gör de egentligen? Är det parningstider, spindeldagis, eller sitter de helt enkelt och gottar sig i solen?  Frågan kom från en lyssnare och Kajsa Mellbrand, spindelexpert svarar. Och författaren Mikael Niemi funderar över vandraren och betraktaren i oss alla i veckans kråkvinkel. Programledare: Joacim Lindwall.

Naturmorgon på lördag undersöker livet i och runt ett halländskt vattendrag. Vi ska också skåda fåglar - med öronen. Också berättar vi om den simmande havsörnen. Programledare är Mats Ottosson. Livet i och runt en liten halländsk å är ämnet för Naturmorgons direktsändande fältreporter Lena Pettersson och hennes gäst Per Ingvarsson denna lördagsmorgon.Fylleån heter vattendraget som rinner alldeles i utkanten av Halmstad och här hittas både lax och öring. Men vi nöjer oss inte med fiskarna utan vänder också ögonen mot trollsländornas värld. Och hoppas på att kunna få se kungsfiskaren. Vi ska också få bekanta oss med ett nytt och annorlunda sätt att "skåda" fåglar. Under vårens och höstens flyttning väljer väldigt många fågelarter att flyga på natten, och de är därför osynliga för ögat. Men man kan höra deras lockläten från natthimlen. Fågelskådaren Teet Sirotkin har satt i system att spela in dessa läten, hela nätter i sträck, från sin balkong på tionde våningen i Stockholmsförorten Solberga. Naturmorgons Karin Gyllenklev är med när han i efterhand analyserar och artbestämmer den senaste nattens inspelning. I veckans kråkvinkel gör Helena Söderlundh en genant upptäckt: hon lägger ofta mest märke till hanarna i naturen och missar honorna. Och så ska vi ringa lyssnaren som blev vittne till när en havsörn simmade örnsim med sitt byte hela långa vägen in till stranden. Programledare är Mats Ottosson.

I veckans program frossar vi insekter och spanar efter rariteten sidenlövmätare. Också går vi på jakt efter favoritsvampen, för den som är född i Syrien eller Italien kanske det inte alls är kantarell. Programledare: Mats Ottosson. Sommartider är småkrypstider och det kommer att märkas i Naturmorgon på lördag. Fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns vid Kullaberg i nordvästra Skåne där biologen och småkrypsexperten Moa Pettersson ska inviga henne och lyssnarna i insekternas myllrande och mångformiga värld. Moa hoppas på sidenlövmätare som är en raritet. Jenny undrar hur man tar sig an sexbeningarna? Bara skalbaggarna är 4500 svenska arter! Vi letar också efter en utrotningshotad dagfjäril i Gästrikland och ringer myggexperten Anders Lindström och ställer frågorna han önskar att han fick av journalister men aldrig får. Som vilken är den snyggaste stickmyggan? Och hur gör grodmyggan för att hitta sina offer? Även veckans kråkvinkel av Lisa Henkow går i myggornas tecken. Hon har hittat en orsak att vara tacksam för myggmolnen, påstår hon. Sommartider kan också vara kantarelltider, och så verkar det sannerligen vara i år. Sociala medier flödar av inlägg om skogens guld, svampen som svensken älskar att plocka. Men hur ser det ut i andra länder? Vilken är favoritsvampen nummer ett i till exempel Ryssland, Italien och Syrien? Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från Storfallsforsen där älven restaureras. Och räknar tärnor i Hartsöarkipelagen. Samt letar vattensalamandrar i Skåne. Naturvård kan vara försiktiga och varsamma åtgärder men kan också kräva grävskopor och rejäla tag. Lögdeälven är ett av de skogsvatten som under lång tid användes för flottning. Timmer transporterades i strömmen från skog till kust. Men det raka och likartat strömmande vattnet passar inte alla organismer. Magnus Lindberg från länsstyrelsen i Västerbotten arbetar med att restaurera älven. Reporter Jonatan Martinsson sänder från Storfallsforsen uppströms Nordmaling. Hartsöarkipelagen är känd för sitt fågelliv. Fågelföreningen Tärnan räknar in silvertärnor, kustlabbar och havsörnar. För örnarna går det bra, medan Europas största tärna, skräntärnan, behöver hjälp på traven. Reporter är Lena Näslund. Melker och Tage Torstensson, som är tio och åtta år, undrar över kopparödlorna i sin trädgård. Hur många ungar får de till exempel? Melker och Tage har sett tre eller fyra stycken. Vi ringer upp reptilexpert Claes Andrén som också får förklara varför kopparödlorna saknar ben. Från kopparödla till snok. Vi fick en lyssnarfilm skickad till oss. Det visar hur en snok har fångat en stor abborre och kämpar för att svälja bytet. Hur är det bara möjligt? Och varför ringlar snoken iväg baklänges med sitt stora byte? Också det får reptilexpert Claes Andrén svara på. I en liten damm i Skåne letar reporter Hjalmar Dahm efter vattensalamandrar tillsammans med groddjurskännare Didrik Claesson. Och i veckans kråkvinkel blir vi bjudna att slå oss ner på första parkett till den föreställning som heter Sommar. Den som bjuder in är poeten och konstnären Maria Westerberg. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. 

Vi sänder från Öland med blicken uppe i skyn. Vad händer där, i spindlarnas, fjärilarnas och tornseglarnas rike? Och så till Gotland där nya försök görs för att rädda torsken. Programledare: Karin Gyllenklev. Spindlar som låter sig fångas av vinden, fjärilar som flyttar kilometerhögt upp och tornseglarna som svävar på vakna vingar. Ja, livet högt upp i luften är temat för morgonen hos fältreporter Josefin Nilsson i Ås på södra Öland. Tillsammans med entomologen Dave Karlsson och ekologiprofessorn Susanne Åkesson utforskar vi lufthavet och livet ovan molnen. Och så besöker vi ett forskningslaboratorium i Ar på Gotland. Här testas nu en ny metod för att hjälpa den hårt prövade Östersjötorsken. Torskarna leker inne på labbet och sedan sätts de några dagar gamla larverna ut på bra ställen i Östersjön. Förhoppningen är att knuffa torskarna förbi det kritiska äggstadiet. Vi får också vara med om två premiärer. Först en trollsländas allra första flygtur. Och sedan ett uruppförande inför publik av sången Sånglärkan som inspirerats av Fågelsångsnatten. Och så möter vi en groda som försvann ur den svenska faunan på 1960-talet men numera är tillbaka igen: klockgrodan. Den blåser upp sin rödorangea strupsäck och framkallar ett säreget, ringande läte som kan färdas långt i landskapet. I veckans kråkvinkel hyllar Tina-Marie Qwiberg de ofta bortglömda fibblorna. Programledare är Karin Gyllenklev.

Fältreportern vaknar upp i tält på en fjälltopp i Arjeplogsfjällen. Och vi möter villakvarterets igelkottar och får tips på hur vi kan underlätta livet för dem. Programledare är Karin Gyllenklev. Vi firar in midsommaren med midnattssol och en tältande fältreporter - på en fjälltopp! Thomas Öberg finns denna midsommardagsmorgon på Stiephaltjåhkkås topp i Arjeplogsfjällen. Här är utsikten vidsträckt åt alla håll. I söder ligger sjön Sädvvájávrre och i den syns bäcken Silbajåhkå rinna in. Vid bäckinloppet fanns på 1600-talet ett smältverk som förädlade silvermalmen från Nasafjäll. Då var skogen till stor del kalhyggen eftersom mycket ved krävdes till hyttan. På dagens fjälltopp räknar vi med att hitta många kalkälskande växter som fjällsippa och fjällglim. I programmet medverkar skribenten och fjällentusiasten Maria Söderberg samt Åsa Lindgren, arkeolog vid Norrbottens museum. Och så till ett mycket populärt däggdjur - igelkotten. Ett uråldrigt djur som numera återfinns på rödlistan som nära hotad. Men vad kan vi göra för att hjälpa igelkottarna? Marie Dacke, professor i zoologi vid Lunds universitet, delar med sig av sina tips och tar oss med på en igelkottsafari i villaområdet där hon bor. Robotgräsklippare lyfts fram som ett hot mot igelkottar idag, men hur stor skada kan de göra? Vi ringer upp igelkottsforskaren Sophie Lund Rasmussen, vid Aalborgs universitet i Danmark, som tittat närmare på just detta. Vi frågar också en expert vad det kan vara som Søren Arildsbo på Nordfyn i Danmark hittade på stranden. Det såg mest ut som ett misslyckat konstverk av lera, torkat och vitt med små hål i. I veckans kråkvinkel söker sig Lisa Henkow till den perfekta skuggan. Programledare är Karin Gyllenklev.

Under Fågelsångsnatten den 29 maj direktsändes fågelsång från fem platser i Sverige i åtta timmar. Här får vi återuppleva en del av natten. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson. Fågelsången direktsändes och kommenterades från Abisko i Lappand, Handölsmyren vid Ånnsjön i Jämtland, Hjälstaviken i Uppland, Stenåsabadet på Öland och Osaby i Småland. Det här är en kortversion av Fågelsångsnatten och är framför allt ett utdrag ur timmen mellan klockan 03 och 04. Här och här går det att lysna på Fågelsångsnatten i sin helhet (en podd i två delar). Medverkande reportrar är Thomas Öberg, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Lisa Henkow. Expertkommentatorer är Lo Fischer, Johan Råghall, Didrik Vanhoenacker, Elsy-Britt Schildt samt Susanne Åkesson. Programledare är Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall.

Gotland är vårt artrikaste orkidélandskap, vi spanar in de blommande skönheterna. Vi besöker också gränsfloden Dnestr mellan Moldavien och Ukraina. Programledare Joacim Lindwall. Gotland bjuder på orkidéfrossa såhär års. Fältreporter Lena Näslund sänder direkt från sydvästra Gotland och träffar Gun Ingmansson, aktuell med boken Gotlands orkidéer. Ön är Sveriges rikaste orkidélandskap med sina 40 olika arter eller underarter – en del är väldigt lösaktiga, så för att göra det lite svårare finns det också gott om hybrider. Allt från de som börjar blomma redan tidigt i maj, som Göknycklar till exempel till de som blommar sommaren ut. Orkidéerna lockar i sin tur mängder av botaniskt intresserade besökare till ön. Vi hoppas till exempel på de underbart doftande nattviolerna – om inte tranorna har slitit upp varenda en. Det är ett växande problem, som bekymrar Gun Ingmansson. Vi besöker våtmarkerna kring floden Dnestr på gränsen mellan Moldavien och Ukraina, inte långt från Svarta havskusten. Naturövervakaren Nikolai Nastás berättar om det rika livet längs floden för reporter Hjalmar Dahm. Området hyser många olika naturtyper och är väldigt rikt på fåglar. Sedan 2003 är 60 tusen hektar längs Dnestr skyddat av den internationella våtmarkskonventionen Ramsar. Utefter stränderna odlas potatis i den rika jorden och i våtmarkerna trivs hägrar, vadare och sångare. Kan tornseglarna störa och till och med förstöra ladusvalornas häckning undrar en lyssnare efter noggranna iakttagelser vid ladusvalebon. Vi ringer upp lyssnaren och professor Susanne Åkesson vid Lunds Universitet och reder ut detta. I veckans kråkvinkel funderar Helena Söderlundh på den ofrivilliga pandemi-pausen: är det som att likt en björn ha gått i ide, eller är det i själva verket mer som en puppa, en metamorfos som resulterar i en ny varelses födelse? Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder från Penåsa på Öland med fokus på mikrohabitaten på Stora Alvaret. Vi återbesöker tredjeklassarna på Särö skola där några av holkarna fått hyresgäster. Programledare är Mats Ottosson. Den här försommarmorgonen kryper vår fältreporter Lisa Henkow fram på Stora alvaret på Öland. Det ser kanske kargt och homogent ut, men i själva verket är det en mosaik av mikrohabitat med skiftande miljöer för växterna. Förutsättningarna kan skifta för varje centimeter! Honour Prentice är medkrypande botanikprofessor vid Penåsa på Öland. Och så gör vi ett återbesök hos tredjeklassarna på Särö skola. Hur har det gått med fågelholkarna de byggt och satt upp? Jo, det piper inifrån några av dem och med Jonas Örnborgs hjälp ringmärks några av ungarna, och eleverna får lov att hålla en nykläckt fågelunge i handen. Vi har fått in flera frågor från lyssnarna om just fågelungar och skickar dem vidare till etologen Johan Lind. Hur tätt kan fåglarna få sina kullar och vad ska man göra om man hittar en övergiven fågelunge? I höstas fick vi många rapporter om avbitna granskott. Det var ekorrarna som kalasat på de många blomknopparna. Det kunde tyda på att det skulle bli mycket grankottar nästa år. Hur blev det? Vi ringer upp Ulfstand Wennström på Skogforsk för att höra om ekorrarna hade rätt. Och så drömmer sig Joacim Lindwall tillbaka till en trolsk natt på myren. Den för två veckor sedan, då vi sände Fågelsångsnatten. Så upplevde en fältreporter natten! Programledare är Mats Ottosson.

Från Ribersborg i Malmö utforskar vi Öresunds ålgräsängar och musselrev. Vi frossar i mossor och så ska det handla om skillnaden mellan att äga skog på pappret och att äga skog i hjärtat. Programledare: Karin Gyllenklev. Utanför Ribersborgs badstränder i Malmö breder vidsträckta ålgräsängar ut sig fulla av fiskyngel och genomskinliga räkor. I blåstångens dunkel gömmer sig strandkrabbor och tångsnällor, och bropelarna har blivit musselrev som filtrerar allt vatten som passerar. Fältreporter Erik Kohlström tar med oss till naturum Öresund för att uppleva världen under vågorna. Vi ska även frossa i mossa! Joacim Lindwall träffar naturälskaren Lotta Delin i Långängarnas naturreservat i Gästrikland. Där har Lotta tillsammans med vänner från en skogsgrupp anordnat en mosslinga, som bjuder på spännande arter som aspfjädermossa och trubbfjädermossa. I vår mejlkorg hittade vi foton på stora snäckor som klättrat högt upp på vad som ser ut som vasstrån. Snäckor som klättrar på husväggar kan man också se ganska ofta. Men vad gör de där uppe? undrar lyssnarna Johanna och Birgitta Engström. Det visar sig vara en fråga med många svar när vi frågar blötdjursexperten Jonas Roth. Poeten och konstnären Maria Westerbergs kråkvinkel handlar den här veckan om skogen, om att äga på papper och att äga i hjärtat. Vi bjuder också på ett insektsläte som få mänskliga öron upplevt. Vår reporter Hjalmar Dahm stoppade ner undervattensmikrofonen i en damm med förhoppningen att fånga grodläten på band. Men istället hörde han ett sprakande, raspande ljud han aldrig hört förr. Efter lite detektivarbete fick han reda på att ljudet med stor sannolikhet kommer från en vattenlevande insekt som kan framkalla ett av djurvärldens starkaste ljud. Programledare: Karin Gyllenklev

Åtta timmars direktsändning om och med fågelsång från norr till söder. Med magi, mys och mystik. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson. Fågelsångsnatten är ett åtta timmar långt specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Programmet sänds i år natten mellan fredag och lördag och inkluderar därmed Naturmorgons ordinarie sändningstid. Det är fåglarna som avgör vad som händer under natten i denna direktsändning. Men vi tror att vi redan från start vid midnatt har nattsjungande fåglar att lyssna på, och sedan följer vi med när fåglarna vaknar och sjunger in morgonen. Vi lyssnar på och kommenterar fågelsången från fem olika platser i Sverige: Nordligaste reporter är Thomas Öberg som finns i fjällbjörkskogen i Abisko nationalpark där kvarvarande snö samsas med nyutslagna björklöv. Blåhaken briljerar i videbuskarna, bergfinken kväker i fjällbjörkarna och dalriptupparna skrattar gällt för att markera sina revir. Expertkommentator är Lo Fischer, föreståndare för Abisko naturum med ett helt liv av fjällerfarenhet från Abiskoområdet. Reporter Joacim Lindwall finns på Handölsmyren mellan fjället Storsnasen och Ånnsjön i Jämtland för att lyssna in de klassiska myrfåglarna som storspov och enkelbeckasin, men även morkulla, ljungpipare och gluttsnäppa. Med sig har han Johan Råghall från Ottsjö som under många år varit ansvarig för fjällinventeringen vid Ånnsjöns fågelstation. En av Mellansveriges bästa fågellokaler är Hjälstaviken sydväst om Uppsala – en grund sjö omgiven av vassar, strandängar och lövskogar. Här finns reporter Lena Näslund och en nattlig kör av rördrom, sävsångare, vassångare och gräshoppssångare. För att verkligen kunna zooma in på spännande nattsångare kommer Lena cykla runt mellan fåglarna, tillsammans med expertkommentatorn Didrik Vanhoenacker. Han är jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och svarar varje år på tusentals frågor från allmänheten. Han är också passionerad fågelskådare. Sydligaste utpost blir strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland där reporter Lisa Henkow finns. Här bjuds på sånglärkor i oupphörlig sångflykt, drillande storspov och tofsvipa – men också rariteten rödspov som brukar häcka här. Utanför stranden är öppen horisont och i buskagen sjunger ibland näktergal. Experten på plats är Elsy-Britt Schildt, cancerläkaren som flyttade till Öland för att maximera fågelskådningen. Sändningens nav är Osaby strax söder om Växjö. Här, i en småländsk ekhage med lövskogen på ena sidan och sjön på den andra, kan lyssnarna följa med när fåglarna vaknar, från nattens ensliga storlomsrop till morgonens rika kör av trastar och sångare. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall lotsar genom natten tillsammans med ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Naturmorgons fågelsånglektionerVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 28 fågelsånglektioner som är en utmärkt uppladdning inför Fågelsångsnatten. De finns samlade här. FågelsångsquizHur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgonsquiz.

Åtta timmars direktsändning om och med fågelsång från norr till söder. Med magi, mys och mystik. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson. Fågelsångsnatten är ett åtta timmar långt specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Programmet sänds i år natten mellan fredag och lördag och inkluderar därmed Naturmorgons ordinarie sändningstid. Det är fåglarna som avgör vad som händer under natten i denna direktsändning. Men vi tror att vi redan från start vid midnatt har nattsjungande fåglar att lyssna på, och sedan följer vi med när fåglarna vaknar och sjunger in morgonen. Vi lyssnar på och kommenterar fågelsången från fem olika platser i Sverige: Nordligaste reporter är Thomas Öberg som finns i fjällbjörkskogen i Abisko nationalpark där kvarvarande snö samsas med nyutslagna björklöv. Blåhaken briljerar i videbuskarna, bergfinken kväker i fjällbjörkarna och dalriptupparna skrattar gällt för att markera sina revir. Expertkommentator är Lo Fischer, föreståndare för Abisko naturum med ett helt liv av fjällerfarenhet från Abiskoområdet. Reporter Joacim Lindwall finns på Handölsmyren mellan fjället Storsnasen och Ånnsjön i Jämtland för att lyssna in de klassiska myrfåglarna som storspov och enkelbeckasin, men även morkulla, ljungpipare och gluttsnäppa. Med sig har han Johan Råghall från Ottsjö som under många år varit ansvarig för fjällinventeringen vid Ånnsjöns fågelstation. En av Mellansveriges bästa fågellokaler är Hjälstaviken sydväst om Uppsala – en grund sjö omgiven av vassar, strandängar och lövskogar. Här finns reporter Lena Näslund och en nattlig kör av rördrom, sävsångare, vassångare och gräshoppssångare. För att verkligen kunna zooma in på spännande nattsångare kommer Lena cykla runt mellan fåglarna, tillsammans med expertkommentatorn Didrik Vanhoenacker. Han är jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och svarar varje år på tusentals frågor från allmänheten. Han är också passionerad fågelskådare. Sydligaste utpost blir strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland där reporter Lisa Henkow finns. Här bjuds på sånglärkor i oupphörlig sångflykt, drillande storspov och tofsvipa – men också rariteten rödspov som brukar häcka här. Utanför stranden är öppen horisont och i buskagen sjunger ibland näktergal. Experten på plats är Elsy-Britt Schildt, cancerläkaren som flyttade till Öland för att maximera fågelskådningen. Sändningens nav är Osaby strax söder om Växjö. Här, i en småländsk ekhage med lövskogen på ena sidan och sjön på den andra, kan lyssnarna följa med när fåglarna vaknar, från nattens ensliga storlomsrop till morgonens rika kör av trastar och sångare. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall lotsar genom natten tillsammans med ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Naturmorgons fågelsånglektionerVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 28 fågelsånglektioner som är en utmärkt uppladdning inför Fågelsångsnatten. De finns samlade här. FågelsångsquizHur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz.

Vi sänder från ett av många ställen där Biologiska mångfaldens dag uppmärksammas - Skansen. Här ordnas en bioblitz. Vi följer också med författaren Tomas Bannerhed till Lovön. Programledare: Joacim Lindwall. I år infaller Biologiska mångfaldens dag på en lördag - så ämnet för dagen är givet. Vår fältreporter Lena Näslund firar dagen på Skansen i Stockholm där det laddas för bioblitz, alltså att man på en viss tid undersöker hur många, och vilka, arter som finns inom området. Bioblitzen tjuvstartar i Naturmorgon med att Skansens park- och trädgårdschef Karin Ringholm inventerar kulturväxter, ekologen Isak Isaksson från Naturskyddsföreningen räknar insekter medan marinbiolog Anna Björn från Baltic sea science centre dyker i Skansens dammar. Vi får också besök av Erik Andersson från Stockholm Resilience Centre. Vi fortsätter hyllningen till naturens rikedom i ett reportage där Jonatan Martinsson följer med författaren Tomas Bannerhed till Lovön i Mälaren. I sin nya bok "En vacker dag" skildrar han en enda vårdag på just denna ö, som han förälskat sig i. Och så möter vi en stor, grön groda som trivs i grunda dammar i Skåne - den ätliga grodan. Betydelsen av biologisk mångfald uppmärksammas allt mer. Vi pratar med Vetenskapsradions Sara Sällström för att få koll på vad som händer inom området - och hur det egentligen är ställt med biodiversiteten. I veckans kråkvinkel letar Mats Ottosson arter med hjälp av en artbestämningsapp. Motvilligt. För helst vill han använda karta och kompass - kunna själv. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi dyker ner bland både stora och små alger vid Släggö i Lysekil. Och så möter vi ejdrar och tretåiga måsar - och människorna vars hjärtan klappar för fågelön Nidingen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Vi frossar i algernas mångfald: Från röd till grön, från makro till mikro. Fältreporter Karin Gyllenklev kikar ner i havet vid Släggö i Lysekil tillsammans med marinbiologen Ellen Schagerström. Här finns arter som nervtång, fingertare, kolasnöre, havssallat och ektång. Men det handlar också om de livsviktiga mikroalgerna, "havets juveler", som Angela Wulff, professor i marin ekologi, kallar dem. De står för hälften av syret i atmosfären och utgör basen i havets näringsväv. Och de har utvecklat så många sätt att leva: en del snärtar sig fram med en piska medan andra har kiselsköldar med magnifika mönster, och de finns på is, inuti sten, fritt i vattenmassan eller ovanpå andra alger. Till exempel. Och så återvänder vi till ön Nidingen i Västerhavet, där Göteborgs ornitologiska förening driver en fågelstation. Det var tänkt att vår reporter Lena Näslund skulle direktsända därifrån för några veckor sedan, men den hårda nordanvinden satte stopp för det. Men hon kom dit till slut, till en fågelö som älskas av både fåglar och människor. I veckans kråkvinkel hänger Tina-Marie Qwiberg i skogen med barnbarnet - och lyssnar på kråkan som har en hel del att berätta. Och så följer vi med ut i de västerbottniska skogarna där ljudinspelare nu läggs ut för att få bättre koll på kungsörnarna. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Örån där vi tolkar geologiska formationer och urgamla växtdelar som mammutar kan ha tuggat på. Och om sällsynta dagfjärilar som dör ut i Sverige. Programledare: Mats Ottosson. Varför ser landskapet ut som det gör? Med geovetarglasögonen på ser vi omgivningen på ett nytt sätt. Morgonens fältreporter Thomas Öberg finns vid Örån i Lyckseletrakten tillsammans med geovetaren Rolf Zale och de tolkar terrasser och sluttningar längs med ån. Och letar riktigt gamla växtdelar - såna som kan ha varit tuggade av en mammut! Det här landskapet formades inte efter senaste istiden utan redan för 90 000 år sedan. Och så handlar det om sällsynta dagfjärilar som är på väg att försvinna från Sverige. Som kronärtsblåvinge, veronikanätfjäril och en underart av Mnemosynefjäril i Blekinge. Den senare har Annika Lydänge på länsstyrelsen jobbat i många år för att rädda. Vi träffar henne, och Mikael Svensson från Artdatabanken, i en restaurerad betesmark utanför Ronneby där det numera blommar rosa av den nunneört som fjärilslarverna behöver. Men kanske är det för sent - förra året syntes bara enstaka Mnemosynefjärilar. För att få bättre koll på hur det går för både vanliga och ovanliga fjärilar startade Svensk dagfjärilsövervakning för ett tiotal år sedan. Vi pratar med ansvarige Lars Pettersson och med Solweig Wadelius i Virsbo som är en av alla ideella krafter som har en egen fjärilsrunda att följa. Kjerstin Ferm Widlund hörde av sig och undrade vad hon hittat för konstiga små "behållare" i en gammal stubbe som är omgiven av en myrstack. Vi skickar frågan vidare till en expert. Och så en uppmaning från Jenny Berntson Djurvall i veckans kråkvinkel - berusa er! Programledare är Mats Ottosson.

Tredjeklassarna i Särö sätter upp fågelholkar de byggt själva. Och vår fältreporter sänder från Stenshuvud där besökstrycket ökat - en utmaning för backsipporna. Programledare är Mats Ottosson. I Stenshuvuds nationalpark i Skåne blommar backsipporna på sluttningen mot havet och i skogen bildar vitsippor och gulsippor en matta. Hur kan nationalparken ha kvar de kräsna och karismatiska backsipporna, samtidigt som slitaget och besökstrycket ökar i pandemitider? Och hur ska den ensamma kattfoten åter bli livskraftig och finnas kvar? Morgonens fältreporter Lisa Henkow samtalar med förvaltaren Ida Lundqvist och naturguiden Simon Lundin om arbetet med att stärka livsmiljöerna - bara för att det är nationalpark innebär det inte automatiskt att alla arter överlever. En ser ut som en ren. En annan är inspirerad av spelet Fortnite. En tredje har en bild av en ekorre med ett kryss över. Fantasin har flödat när tredjeklassarna på Särö skola byggt sina fågelholkar, och de har nu fått pris för andra gången för sitt uthålliga arbete. Jenny Berntson Djurvall följde med skolbarnen ut när det var dags att sätta upp årets holkar. Och så söker vi svar på en rad mysterier. Var det månne en äkta enhörning som Anna-Lena Lestander hittat? Och vad var det för underligt djur som satt på garagedörren när Edvin Olson kom hem från skolan? Och hur kommer det sig egentligen att älgar har så lång överläpp? I veckans kråkvinkel vill Maria Westerberg vara som våren: En snäll superhjälte. Programledare är Mats Ottosson.

Vi hoppas på årets första lövsångare i Åkulla bokskogar, denna motspänstiga vår. Och så möter vi Jessica Lucic som är blind och sätter högt värde på fågelsången. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Det var tänkt att vår fältreporter Lena Näslund skulle ta sig ut till Nidingen nu på lördag. Och på så vis knyta ihop året på fågelstationen ute i Västerhavet, efter att vi sänt därifrån både sommar och senhöst. Men de hårda nordvästliga vindarna sätter tyvärr stopp för båtfärden till Nidingen och i stället söker vi upp våren i Åkulla bokskog i Halland. Gransångaren har kommit och trädpiplärkan är hörd. Med lite tur kan de första lövsångarna dyka upp - och flugsnapparen. Havsörnen har redan ungar! I programmet medverkar fågelskådaren Lars Hellsborn, reservatsförvaltaren Mikael Stenström och Anna Stenström från Naturskyddsföreningen. Och så möter Mats Ottosson Jessica Lucic på en fågelsångspromenad i Uppsala. Jessica är blind sedan barndomen och när många andra naturupplevelser är svårtillgängliga blir fågelsången desto viktigare. Rutan Ahlén hittade något slemmigt i en bäck, ja det såg nästan ut som ett tunt tyg. Vi hoppas kunna reda ut mysteriet med hjälp av en expert. Vi berättar också om den döda knölval som flöt i land på sydöstra Öland nu i veckan. I veckans kråkvinkel hänger Lisa Henkow i en vitsippsbacke och noterar tacksamt att inte ens i en klon är alla likadana. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

En blommande vägkant är vacker - men också viktig för den biologiska mångfalden. Ebba Werner berättar om Blomrika vägkanter. Och så möter vi skarven. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. En vägkant kan vara grus och betong. Men den kan också vara vår tids äng! Biologen och eldsjälen Ebba Werner driver projektet Blomrika vägkanter med sikte på att få fler vägkanter att myllra. Vackert för oss människor, livsavgörande för pollinatörer som bin och humlor. Men hur gör man då för att ta tillvara de artrika vägkanter som finns, och för att få fler blommor och bin att trivas? Morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns vid en vägkant strax utanför Halmstad tillsammans med Ebba Werner och Frida Nettelbladt, biolog och illustratör. Och så möter vi en fågel som väcker känslor - skarven. Fågelskådaren Per Aspenberg ger en bild av hur den ökat i antal, men också hur den gör för att flörta - den blinkar med sina vita lårfläckar. I veckans kråkvinkel förlorar sig Mats Ottosson i Ingrid Sjöstrands poesi. Där finns plats för tanken att leva som ett havsmurarbi - på hedarna vid havet, i en solig sandblotta bland strandviol och käringtand, i ett bo fodrat med tuggade blad av ängsviol. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Virån där massor av fiskar samlas för att leka just nu. Vi försöker förstå hur "pulkabacken" Fjärås bräcka kom till. Och vem har gjort hål i alla myrstackar? Programledare: Mats Ottosson. Just nu är det trångt i Virån strax norr om Oskarshamn. Det är karpfisken id som vandrat upp från Östersjön för att leka. Iden är känd för två saker: att den går att plocka med händerna när fisken samlas i sådana här massor, och så är den känd för att bada! Ja, att den ligger still precis i vattenytan. Men varför gör den så? Kanske kan senaste fiskforskningen ge en ledtråd. Annars är mycket av idens liv höljt i dunkel, berättar Tobias Borger, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen i Kalmar. Han finns på plats i Virbo vid Virån tillsammans med fältreporter Lisa Henkow. Vi tar oss sedan från idtid till istid. Jenny Berntson Djurvall försöker klura ut hur den stora pulkabacken Fjärås bräcka i Halland blev till. Till sin hjälp har hon statsgeologen Thomas Eliassson. Och så är det fjärilstid. Hunden Dixie blev överraskad av en nyvaken fjäril som väste! Vad var det som hände? Vi ringer upp biologen Moa Pettersson för att få svar. Det är också myrtid. När myrorna vaknar efter vintern är det inte ovanligt att de möter ett demolerat hem. Vem är det som varit framme i myrstackarna och gjort stora hål? Vi ber Peter Nilsson på Naturhistoriska riksmuseet förklara. Fortbildningen i fågelkunskap fortskrider och vi är nu framme vid lektionen med fasan, rapphöna, vaktel, dalripa och fjällripa. I veckans kråkvinkel hyllar Joacim Lindwall barmarksfläcken. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från en fågelmatning i Boden där allt från nötväcka till vitryggig hackspett kan dyka upp. Och Helny Olsson räknar rastande sångsvanar vid sjön Tysslingen i Närke för 24:e året i rad. På lördag hittar vi vår fältreporter vid en fågelmatning i utkanten av Bodens stad i Norrbotten. Fågelskådarna Berth-Ove Lindström och Lena Bondestad kikar på stannfåglarna och spanar efter tecken på vårkänslor med vår fältreporter Thomas Öberg. Runt 40 fågelarter väljer att stanna under vintern. Det händer mycket i fågelfaunan också, nya arter dyker upp. Vitryggig hackspett, gråspett, smalnäbbad nötkråka, nötväcka och stenknäck – det är arter som ingen räknade med för 30 år sen. Men nu besöker de regelbundet fågelmatningar i skogen. Klockan 04:00 ringer väckarklockan hos Helny Olsson, den absolut envisaste sångsvansräknaren vid sjön Tysslingen i Närke. Sjön som är känd som rastplats för mångtusenhövdade flockar av sångsvanar om vårarna. I 24 år har Helny varit platsen trogen, hon fyller snart 83, ändå står hon där varje morgon i gryningen. Häromåret, under en särskilt lång sångsvanssäsong, stod hon där 42 dar i rad. Mats Ottosson har träffat henne på plats i soluppgången. En polarexpedition skulle man kunna tro, men fenomenet kallas isskjutning. Vi besökte sjön Bolmen just när dess ena strand förvandlats till ett islandskap. Vi tar tag i orrar och andra skogshöns en ny fågelsånglektion, och ringer upp lyssnaren som njuter av orrspel utanför fönstret såhär års. I veckans kråkvinkel söker Karin Gyllenklev stillheten under en fjällvandring. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder från Sörmland där granbarkborren gått hårt fram. Hur påverkar det ekosystemet? Vi tittar närmare på bombmurklan som är beroende av gran. Vi lär också känna fasanen. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. På lördag hittar vi vår fältreporter i en granskog vid Sörmlandskusten – ett Sörmland där granbarkborren har gått hårt fram med de flesta granar äldre än 50 år – både i produktionsskogen och i naturreservaten. En skräckupplevelse för många skogsägare, men vad betyder grandöden för andra organismer? ”För vissa arter är det rena festen”, konstaterar skogsbiologen Stefan Silfverblad. Men vad betyder det för arter som är beroende av granen – som den sällsynta bombmurklan till exempel. Det ska botanisten Hans Rydberg ta reda på. Den här veckan startar hans inventeringar. Fältreporter Lena Näslund förbereder sig på en vårmorgon som balanserar mellan liv och död. Vi ringer upp Sten Karlsson i Kungälv som satte upp en kamera i fågelholken. Filmerna avslöjar rejäl dramatik: mården som attackerade knipan och stal hennes ägg, och kattugglan som tackade för den lediga lägenheten och la sig för att ruva. Och så får vi i ett reportage lära känna den stiliga och högljudda fasanen, som på vintern lever ett tillbakadraget liv. Vi hälsar våren välkommen med spovarnas drillar. Mats Ottosson lär oss skillnaden på storspov, småspov, myrspov och rödspov i en ny fågelsånglektion. Och i veckans kråkvinkel noterar Lisa Henkow naturens olika tecken på att tiden går - långsamt som en kartlav eller snabbt som en lövsprickning. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från en restaurerad ekhage vid Gäddängen i Skåne. Och så sitter vi i ett gömsle i Kalmar dämme tillsammans med fågelfotografen Simon Carrington. Programledare är Karin Gyllenklev. Vi tillbringar morgonen vid Gäddängen i Fulltofta naturreservat vid Ringsjön i Skåne. Här har man restaurerat en ekhage under flera års tid. Området har öppnats upp och det har återigen blivit ett landskap där läderbagge, oxtungesvamp och fransfladdermus trivs. Fältreporter Erik Kohlström och Anders Rosell från stiftelsen Skånska landskap vandrar bland 600 år gamla ekar, enorma träd där många har sina egna namn och utseenden, till exempel ser en del ut som gamla ruiner. Vi får också följa med den passionerade fågelfotografen Simon Carrington, 20 år, en vintermorgon i Kalmar dämme. Ett gömsle sätts upp och morgonens mål är att lyckas fotografera den susande juvelen - kungsfiskaren. Lyssnaren Elvira Holm berättar om när hon fick en oväntad sambo som flyttade in på hennes vind en vinter. Den betedde sig som riktig tonåring, “dunseliduns” lät det när den stökade runt på nätterna. Dessutom åt den upp all fågelmat. Och vill du lära dig att skilja på fåglar som håller till vid strömmande vatten så har vi en rykande färsk fågelsånglektion om strömstare, forsärla och kungsfiskare. Under vårvintern kan man se ett makabert fenomen. Inuti isen som täcker sjöarna kan man se grodor som fryst fast. Vad står på? Vi ringer upp grod- och kräldjursexperten Claes Andrén. Det kan gnissla lite på fjällturen när den ena vill stanna vid varje vacker blomma och den andra vill upp på varje topp. Mikael Niemi ägnar sin kråkvinkel åt att vi är vandrare eller betraktare - eller både och. Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi blir först med att berätta vad Sveriges nya nationalblomma heter. Och så spanar vi på purpurborstnudingar och andra nakensnäckor på Hisingen. Programledare är Joacim Lindwall. Nu är det dags! I vår direktsändning får vi reda på vilken blomma som röstats fram som Sveriges nya nationalblomma. Det är Svenska botaniska föreningen som utlyst omröstningen och allmänheten har kunnat rösta i två olika omgångar. De tio finalisterna det står mellan nu är: rödklöver, hästhov, skogsstjärna, liten blåklocka, styvmorsviol, midsommarblomster, lingon, blåbär, smultron och linnea. Och så är det nakensnäckornas tid. På vårvintern börjar maten växa till i havet -  hydroider, mossdjur och annat gott, och då kommer också nakensnäckorna. Vår fältreporter Helena Söderlundh finns på Hisingen i Göteborg för att spana efter de snigelformiga, färgglada små rovdjuren tillsammans med marinbiologerna Kennet Lundin och Klas Malmberg. De har ägnat åtskilliga timmar åt just nakensnäckor –  dykt efter dem i Sverige och utomlands, gett dem nya fantasifulla namn, fotograferat dem, hittat helt nya arter och nu senast beskrivit de 95 svenska nu kända arterna i ett nytt band av Nationalnyckeln. Vi får lära känna nakensnäckor och några av deras nära släktingar. Smaka på namn som draknuding, klyvfransläpp och purpurborstnuding, eller varför inte blåprickig solbadare och änglavinge. Vi tar oss också 10 000 år tillbaka i tiden. Då var det som i dag är en bergstopp på Brevikshalvön en liten ö i en enslig skärgård, långt från fastlandet. Arkeologen Mattias Pettersson hjälper oss att tyda spåren. Programledare är Joacim Lindwall.

Fågelskådarna Mikaela Kähäri och Frida Johnsson guidar oss bland vårfåglarna i Beijershamn på Öland. Mer än 100 mil norrut - fågelvägen! - får vi en islektion. Programledare: Mats Ottosson. Det har blivit mars och de första vårfåglarna väller in över landet! Vår fältreporter Lisa Henkow sänder från Beijershamn på Öland. Där spanar hon på tofsvipor, sånglärkor, gäss och sångsvanar tillsammans med fågelskådarna Mikaela Kähäri och Frida Johnsson. Från fågeltornet har de utsikt mot Kalmarsund som nyss var istäckt, där en del fåglar stannat över vintern och en del rastar på väg norrut. Och på tal om is. De senaste veckorna har det inträffat flera allvarliga isolyckor i södra Sverige. Men förhållandena skiljer sig mycket åt mellan norr och söder. Vår reporter i norr, Thomas Öberg, far ut på isarna i Bottenvikens skärgård för att få en islektion av biologen och skärgårdsbon Jan-Axel Sundin. Var man än är är det allra viktigaste att lära sig de lokala förhållandena. Är ett nytt däggdjur på väg till Sverige? Nyligen kom rapporter att en guldschakal siktats i norra Norge. Vi pratar med Peter Nilsson vid Naturhistoriska riksmuseet för att få veta mer om guldschakalen - ett hunddjur som ser ut som en liten varg, eller kanske en stor räv. I veckans kråkvinkel vill Jenny Berntson Djurvall ge fladdermössen återupprättelse. Programledare är Mats Ottosson.

Det ska handla om Östersjöns märkliga ekologi, restaurering av badvikar och torskhälsa. Vi lär oss om fjäråsgnejs och jordens födelse, lerskred, finalisterna i tävlingen om nationalblomman och fågelsångsnatten. Geologen Thomas Eliasson var med och inventerade gamla byggnader vid Götaplatsen i Göteborg. Vilka bergarter är staden byggd av och var kommer de ifrån? En av bergarterna är Fjäråsgnejs från norra Halland. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall träffade Thomas Eliasson i just Fjärås och det blev ett samtal om bergarter men också om hur jorden föddes! Lerskred är en dramatisk och snabb geologisk process, den som orsakade den förfärliga olyckan vid Gjerdrum i Norge nyligen, där 10 personer omkom och 1000 personer fick evakueras. Men hur uppstår egentligen ett sådant här skred? Vår reporter Thomas Öberg träffade Sven Knutsson, professor i geoteknik vid Luleå Tekniska Universitet, som förklarar fenomenet kvicklera. Fältreporter Lena Näslund ska ta med oss ner under Östersjöns is. Har du sett din fina badvik förvandlas till en grumlig algsoppa? Linda Kumblad från Östersjöcentrum berättar om projektet "Levande Vikar" som ska ta reda på hur det går att återställa Östersjöns vikar. På Baltic Science Center på Skansen i Stockholm berättar Anna Björn om det märkliga ekosystem som Östersjön är. I labbet ska vi försöka förstå fenomenet språngskikt – förhållandet mellan salt och sött vatten som är speciellt viktigt för livet i Östersjön. Vi ska också möta akvariets torskar, som hjälper vetenskapen att förstå varför släktingarna ute i havet är så magra. Och så drar det ihop sig till final i omröstningen till Sveriges nationalblomma. Tillsammans med Berit Berglund porträtterar vi de tio finalisterna. I veckans kråkvinkel tar Tina-Marie Qwiberg tacksamt emot stjärtmesarna som lindrar hennes irritation över hur bland annat ordet ekosystem används. Sist men inte minst – vi berättar förstås om vad som händer åtta timmar i sträck i P1 29 maj. Då sänder vi nämligen Fågelsångsnatten igen! Programledare är Karin Gyllenklev.

Experterna i Naturpanelen sammanträder för sista gången den här säsongen, med uppdraget att svara på lyssnarnas naturfrågor. Programledare är Mats Ottosson. Leif undrar över riktigt stora tuvor i Arvidsjaur - vad är det för något? Och Kerstin funderar över varför korparna samlas varje sommarkväll exakt kl 21.30 i Hälsingland. Och kan det verkligen vara bikakor som Per hittade i ett träd i Malmö? Det är några av de frågor som experterna i Naturpanelen planerar att svara på på lördag. Men vad undrar du? Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. I Naturpanelen sitter zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson. Vi är nu framme vid det sista av vinterns fyra Naturpanelprogram, och som vanligt samlas panelen i det tropiska växthuset i Botaniska trädgården i Lund. Programledare är Mats Ottosson.

Varifrån kom sillarna under de historiska sillperioderna i Bohuslän? Idag får vi svar tack vare gamla sillfjäll och modern teknik. Fältreporter Maria Viklands söker lodjursspår i snön nära Tavelsjö utanför Umeå. Vad har lodjuren för sig nuförtiden? Det ska vår fältreporter Maria Viklands ta reda på när hon spårar lodjur med rovdjursansvarige Michael Schneider på länsstyrelsen i Västerbotten. I september ägnade vi ett helt program åt sillen, denna talrika stimfisk som präglar både havsekosystemet och faktiskt också livet i Bohuslän under de historiska sillperioderna. Då visste ingen varifrån all sill kom under massförekomsterna vid bohuskusten, däremot kläcktes idén om hur man kunde ta reda på det under programmets gång. Med en kombination av tvåhundra år gamla sillfjäll och modern teknik har nu genomikprofessor Leif Anderssons forskarlag vid Uppsala Universitet hittat svar på gåtan. Vår reporter Jonatan Martinsson följde arbetet på laboratoriet där Love Dalén och Nicolas Dussex höll i provrör och pipetter. Lisa Henkows kråkvinkel handlar om livets väv i förhistorisk tid och nu, och hur vi människor spelat en större roll än vad som tidigare var känt. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder från en lägereld i Tornedalen där reporter Thomas Öberg samtalar med författaren Mikael Niemi. Och besöker den åretruntgröna Yambaruskogen på Okinawa. Programledare: Karin Gyllenklev. I Mikael Niemis bok Koka björn beskriver romanfiguren Jussi friheten att vara "som skogen, som sommarens lövmassor och höstens förna, som midvintersnö och de oräkneliga knopppar som kläcks av vårsolen." En av många passager i Niemis författarskap där naturen spelar en avgörande roll. Vår fältreporter Thomas Öberg tillbringar morgonen i Mikael Niemis sällskap, vid en eld i en liten tornedalsby utanför Pajala. Samtalen kommera att handla om människan och naturen i Mikael Niemis värld. Från ett kallt Norrbotten gör vi flera utflykter runt om i världen. Lädersköldpaddor, okinawaspett och stora, fruktätande fladdermöss är några av de djur det handlar om när Jenny Berntson Djurvall besöker den japanska ögruppen Okinawa och vandrar genom den åretruntgröna Yambaruskogen. Och så besöker vi en riktig hotspot - berget Monte Gargano i sydöstra Italien. Här finns många, och en hel del sällsynta, orkidéer. Tillbaka till Sverige, och till ejdern som minskat drastiskt sedan 1990-talen. Den beskrivs vara i "fritt fall". Vi pratar med fågelforskaren Martin Green som varit med och sammanställt rapporten Sveriges fåglar 2020. Lyssnaren Eva följde ett spår i snön. Det var vingligt. Någon hade gått i snön för att sedan flyga en liten bit, landa och vingla vidare. Där spåret upphörde fann hon en stor ljus fågel, vit och beige, måsliknande. Vad är det för fågel och hur har den kommit dit, så långt från öppet hav? I veckans kråkvinkel lyfter Mats Ottosson fram fyndiga vetenskapliga namn som kan få oss att uppmärksamma arter som annars gått oss förbi. Vad sägs till exempel om Neopalpa donaldtrumpi, en fjäril med spännande frisyr. Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi spårar varg i Sörmland där det numera finns två vargrevir. Och vad händer nu, när Skogsstyrelsen inte längre registrerar nyckelbiotoper? Vi får också de bästa fågelmatartipsen. Programledare: Mats Ottosson. Just nu är det stort intresse runt vargen i Sörmland. Sedan några år finns det två vargrevir i landskapet och nu görs det vargobservationer på många håll. Men hur många är de som rör sig i markerna – och varifrån kommer de? Är det bara ungdjur som strövar omkring eller är det någon ny familjebildning på gång? En annan fråga är hur livet i Sörmland skiljer sig från släkten västerut – till exempel när det gäller matsedeln. På lördag hittar vi vår fältreporter Lena Näslund i Ärlareviret där naturfotografen Hans Ring hittat alldeles färska spår. Vi möter också länsstyrelsens spårare Ingemar Parck som har uppgiften att bringa reda i röran. Äntligen har det kommit snö, men här gäller det att vara snabb innan alla dovhjortarna har trampat sönder spåren. Och så ger vi oss ut i skogen för att försöka ta reda på vad som händer nu när Skogsstyrelsen inte längre registrerar nyckelbiotoper, skogar med höga naturvärden, vid avverkningsanmälningar. Hur ska naturvärdena nu dokumenteras? Och vad får det för betydelse för miljöcertifieringen av skogen? I helgen håller ovanligt många koll på småfåglarna utanför fönstret. Det är nämligen dags att räkna fåglar och rapportera till Vinterfåglar inpå knuten. Men vad ska man tänka på när man fyller på fröautomaten? Vi ber Niklas Aronsson, redaktör för Vår fågelvärld, svara på de vanligaste fågelmatningsfrågorna. Och så får vi möta en sjungande träddass! Biologen Hanna Rosti berättar om upptäckten av en ny däggdjursart i Kenya. I veckans kråkvinkel har poeten och konstnären Maria Westerberg tröttnat på artbestämmandet och ger varelserna runt omkring sig helt nya, egna namn. Programledare är Mats Ottosson.

Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson ger svar på lyssnarnas naturfrågor. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Vad är det för larv som kryper på snön i januari? Varför finns det inte murmeldjur i Sverige? Varför "skriker" gäss och tranor när de flyger i flock? Och varifrån kommer egentligen bananflugorna? Frågorna från Naturmorgons lyssnare är många. Men svaren finns! Hos experterna i Naturpanelen som på lördag sammanträder igen i Botaniska trädgården i Lund: Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson. Hela direktsändningen ägnas lyssnarnas naturfrågor. Vad undrar du? Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Hur kommer det sig att Amazonas blev världens mest artrika miljö? Det undersöker professor Alexandre Antonelli som vi träffar på Universeum i Göteborg. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Amazonas brinner och skogen skövlas. Vad händer egentligen i världens största regnskog? Och hur kommer det sig att Amazonas blev världens mest artrika miljö? Vår fältreporter Lisa Henkow befinner sig i regnskogen på lördag morgon - i Universeums inomhusregnskog i Göteborg. Där finns också Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef på Kew Gardens i London. Han undersöker hur det kommer sig att det är så enormt artrikt just i Amazonas, och brinner för hur vi bättre kan ta vara på växternas mångfald. Med hans hjälp får vi uppleva regnskogens intrikata ekologiska system. I programmet medverkar också Sveriges Radios hemvändande Latinamerikakorrespondent Lotten Collin som i poddserien Drömmarnas Amazonas skildrar hoten mot regnskogen - sojan, gruvorna, kokainet, vattenkraftsdammarna - men också vardagen för de människor som lever i och kring Amazonas. I Naturmorgon pratar hon bland annat om olika sätt att se på varför Amazonas behöver bevaras. Är det för sin egen skull eller för att växterna kan ge oss framtidens mediciner? I veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh tacksamt emot snön som till slut faktiskt föll. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vad är egentligen fjällnära skog? Och vad innebär förslaget att en halv miljon hektar fjällnära skog ska skyddas? Vi sänder från Vålådalens naturreservat. Programledare: Mats Ottosson. En halv miljon hektar fjällnära skog ska skyddas, ett 100 mil långt bälte längs hela fjällkedjan. 14 miljarder kronor ska det kosta. Om skogsutredningens förslag blir verklighet. På lördag finns vår fältreporter Joacim Lindwall i just en fjällnära skog, i Vålådalens naturreservat, för att prata om vad planerna betyder för skogens arter. Däribland människan. Och vad fjällnära skog egentligen är. Varför är den så viktig? I programmet medverkar bland andra biologerna Linda Spjut och Johan Råghall som inventerat fjällskog i Jämtland inför skogsutredningen, Ola Fransson och Katarina Wiklund från Naturum Vålådalen, Naturvårdsverkets Tommy Ek som varit med och skrivit utredningen samt Bengt Gunnar Jonsson, professor på Mittuniversitet som forskat kring den fjällnära skogen. Det blir också skidåkning i gnistrande kall snö bland gamla krokiga tallar och smala fjällgranar. I södra Sverige är det sämre med snön - men många lyssnare har hittat snövita tussar av något som liknar sockervadd i skogen nu kring jul. Är det tomten som tappat skägget? Vi kollar närmare på fenomenet. Och i veckans kråkvinkel konstaterar Lisa Henkow att vi aldrig kommer att veta allt om universum. Hur skulle det kunna vara möjligt när en enda näve jord är som ett helt universum i sig själv? Programledare är Mats Ottosson.

Vi reser i minnet, till Japans flygekorrar, Taiwans flyttande fjärilar, Sydgeorgiens sjöelefanter, Sydafrikas blommor, Montenegros berg och Costa Ricas regnskog. Sydafrikanska blomman kotula har rest åt andra hållet, till Öland. Programledare: Joacim Lindwall. Vi tar minnet till hjälp och reser till natur långt borta. Ja, vi frossar lite i det exotiska nu när vi annars mest är hemomkring. Men vi behöver inte åka långt bort för att hitta exotisk natur, i våra hem finns växter från hela världen och många arter reser med eller utan vår hjälp. Här och där utefter sydsvenska kuster växer den lilla sydafrikanska bjärt gula blomman kotula, en spektakulär överlevare som på något sätt spritt sig världen över. Biologen Lina Tomasson berättar om kotulan på Öland. I kråkvinkeln uppmanar Mats Ottosson oss att hålla stigarna öppna. Programledare är Joacim Lindwall.

I årets sista Naturmorgon blickar vi tillbaka på 2020. Ett år då naturens kraft och glädje varit viktig för så många. Vi får möta bergfinkar, gnagare, hallonblom och lunglav. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Så här års är det dags att knyta ihop säcken och blicka tillbaka på året som gått. Ett svårt år på så många sätt. Men också ett år då naturen varit kanske viktigare än någonsin. Närnaturen och nationalparkerna har lockat ut både redan naturfrälsta och nyfrälsta, och 2020 års naturord hos lyssnarna är bland annat återhämtning, utväg, vandra och karantrell. Många har arbetat hemifrån och vi ringer upp Sofia Hallerbäck i Karlstad som i mars gjorde lunchrasterna till fågelskådarturer. Har hon fortsatt med den nya hobbyn? Men vi minns också annat från 2020. Som att luften var tjock av bergfinkar på sina håll i Skåne i januari. Vi möter de miljontals fåglarna vid deras sovplats. En riktig höjdpunkt för oss på redaktionen 2020 var Fågelsångsnatten - åtta timmars direktsänd fågelsångsradio. Vi får återuppleva hur det lät när trädpiplärkorna sjöng in våren vid Hornborgasjön. Men vi möter också Emma Enfjäll som är passionerad lavälskare, Jessika Berglund som samlar på naturfynd och Berit Berglund som får oss att se hallonblommornas skönhet. Och så följer vi med forskaren Frauke Ecke ut för att få reda på varför det varit ett sådant gnagarår i södra Sverige. På en brygga i Bohuslän stiftar vi bekantskap med färgstarka sjöstjärnor som kan fälla ut magsäcken eller släppa ägg ur armhålan. Och veckans kråkvinkel är specialskriven just för den här dagen. Det är ju annandagen och Thomas Öberg berättar om de tillfällen han önskat att det vore just en Annan Dag. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Experterna i Naturpanelen Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson svarar i direktsändning på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Mats Ottosson. På lördag är det dags för experterna i Naturpanelen att samlas igen för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor. Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar på sådant som: Hur gör jag för att få misteln att slå rot i mitt äppelträd? Kan det vara vargspillning vi hittat? Och varför samlas nyckelpigor på en iskall stolpe i oktober? Men kanske också just det som du hör av dig om. Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Programledare är Mats Ottosson.

Naturmorgons redaktion samtalar om godbitarna ur årets naturbokutgivning tillsammans med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker. Programledare är Mats Ottosson. Det är ju den tiden på året när redaktionen bullar upp och pratar om årets naturböcker tillsammans med en specialinbjuden gäst. I år är det Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker som ansluter till gänget. Är det någon som kan arthandböcker så är det han. Och visst kommer vi att prata om en och annan sådan, men också om allt annat som ryms i naturböckernas vidsträckta hage: idé- och religionshistoria, praktiska tips, klokskap och kamp, talgoxar och snödroppar. De som på lördag 12 december samlas kring det (virtuella) bokbordet i Växjö, Kalmar, Eskilstuna, Stockholm och Gävle är – förutom alltså Didrik Vanhoenacker – Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Helena Söderlundh, Jenny Berntson Djurvall och programledare Mats Ottosson. Och vi kan avslöja redan nu att en av årets trender verkar vara inspirerande böcker om hur man får sin trädgård att myllra.

Vi möter naturvårdaren och författaren Ola Jennersten för att uppleva naturlycka i såväl Indien som Uppland. Och hur många arter blev det för Mats Ottosson i podden Varenda underbar liten art? Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Artglädje och naturlycka är ledorden för Naturmorgon denna lördag. Vår fältreporter Lena Näslund finns vid en sprakande lägereld i Uppland tillsammans med biologen, naturvårdaren, författaren och naturfotografen Ola Jennersten. En eld i mörkret är en magisk plats för berättelser och vi ska följa med till Fjärran Östern och arbetet för att rädda den sibiriska tigern, till Indien och Djungelbokens tigerlandskap och inte minst till vårt svenska landskap. För i den nyutkomna boken ”Naturlycka” porträtterar Ola Jennersten eldsjälar som vårdar ängar och skyddar skogar och ger handfasta tips på vad vi alla kan göra för att göra omgivningen mer beboelig för allt från småkryp till igelkottar – och på upplevelser för oss själva. Olas gård kryllar av bihotell och fågelholkar. Bland storverken finns både nyskapad ängsmark och en damm. Och naturlyckan i det vi har nära hittar vi också i podden Varenda underbar liten art. I den har Naturmorgons Mats Ottosson letat arter runt sitt fritidshus tillsammans med inbjudna gäster. Nu är vi framme vid det sista avsnittet och det har blivit dags att summera. Hur många arter har det blivit - hittills? Och hur funkar egentligen det här med artglädjens psykologi? Vi pratar också med Niklas Aronsson, redaktör Vår fågelvärld, för att höra varför pilfinkar och gråsparvar så ofta hänger i flock vid fågelmatningen. Och så har flera lyssnare hört av sig och undrat över varför det ligger så många granskott på marken i år. Vi ringer upp Ulfstand Wennström på Skogforsk för att få svar. I veckans kråkvinkel går Maria Westerberg ut. För hoppet är ute, har hon hört. Med sig har hon en hink dyig jord som hon matar sina nyplanterade lindar med. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från en så kallad tyst plats, där vi hör mer naturljud än människoskapat buller. Och hur går det egentligen för strömmingen i Östersjön och Bottenhavet? Programledare: Mats Ottosson. Människoskapade ljud finns nästan överallt. Även när vi ger oss ut i naturen för att få lugn och ro. Men allt fler kommuner jobbar med att värna tysta platser och områden – viktiga för såväl människor som resten av naturen. På lördag sänder vi från just en sådan tyst plats: Teleborgs naturreservat i utkanten av Växjö. Fältreporter Helena Söderlundh har sällskap av kommunekolog Sofia Gustavsson som guidar oss bland gamla ekar i artrika betesmarker, och friluftssamordnare Peter Lönn som cyklat runt hela Växjö kommun och mätt ljudnivån för att utse de platser där det är så pass tyst från människoskapat buller att naturens ljud får plats. Dessutom pratar vi med Marcus Hedblom, ekolog vid SLU i Uppsala, om hur vi och andra arter påverkas av buller i naturen. Till exempel förändras fågelsången för att nå fram i bruset. Vi fortsätter på tystnadstemat i veckans kråkvinkel där Thomas Öberg vilar i novemberstillheten. Och när naturens egna ljud stannar av blir ett uppdykande meståg en riktig happening. Jenny Berntson Djurvall hade bandspelaren redo. Och så besöker vi SLU:s kustlaboratorium i Öregrund för att få svar på frågan om hur det går för strömmingen i Östersjön och Bottenhavet. Småskaliga kustfiskare har märkt en kraftig nedgång i sina fångster. Varför är det så? Förra veckan lärde vi oss hur våra allra närmaste kråkfåglar låter. Den här veckans fågelsånglektion ger en introduktion till korp, nötkråka, nötskrika och lavskrika. Programledare är Mats Ottosson.

Vi lättar upp novembermörkret med en artjakt på Öland tillsammans med biologen Helena Lager. Och så möter vi korpar som kan lösa riktigt avancerade uppgifter. Programledare är Mats Ottosson. November behöver inte vara färglös, tyst eller trist. På Öland flyger de tjusiga fjäderbärarna (en sorts nattfjärilar), rödhake sjunger och det finns växter som blommar eller blommar om. Fältreporter Jenny Berntson Djurvall hänger med biolog Helena Lager och letar mildhöstens arter. Och så möter vi några dinosaurier med små hjärnor men avancerade kognitiva förmågor. Det handlar om korpar som löser uppgifter, leker och socialiserar. Kognitionsforskaren Mathias Osvath öppnar dörren till sitt korphägn och till en fascinerande värld. Fler kråkfåglar möter vi i en sprillans ny fågelsånglektion! För bara för att det är höst duger det inte att ligga på latsidan. Nu lär vi oss höra skillnad på skata, kaja, kråka och råka. Och så ska vi reda i ett riktigt mysterium. Oskar Kopljar mötte en död mus som rörde på sig. Ja, den svävade faktiskt långsamt någon centimeter ovanför markytan. Vad hände? Vi ringer upp en expert för att få svar. I veckans kråkvinkel tänker Joacim Lindwall att det finns fler frågor till en art man inte kan namnet på, än vad den heter. Vad gör du om dagarna och hur mår du, till exempel. Programledare är Mats Ottosson.

Säsongspremiär för Naturpanelen! Hela programmet ägnas åt lyssnarnas naturfrågor som får svar av Susanne Åkesson, Sofie Olofsson och Mikael Sörensson. Programledare: Joacim Lindwall. Nu är det dags för höstens första program där experterna i Naturpanelen sammanträder för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor. Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning på frågor om hur ekorrar klarar att klättra lodrätt upp - och ner! - på flervåningshus, hur lycklig man ska bli av ett gäng femklövrar och vad det var för märklig larv som såg ut exakt som en gren på ormhasseln. Och mycket mer. Kanske det som just du hör av dig om! Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Programledare är Joacim Lindwall.

Om höstvindarna vill sänder vi från fågelstationen på ön Nidingen, bland havsfåglar och skärsnäppor. Och så besöker vi Lage Bergströms artrika slåtteräng i Åsmundshyttan. Programledare: Mats Ottosson. Vår fältreporter Lena Näslund återvänder till fågelstationen Nidingen – ön som ligger som en låg skiva ute till havs utanför Hallandskusten. Den här gången i riktig höstskrud. Så här i november är det hårda vindar och havsfåglar som dominerar – havssulor och stormfåglar till exempel. På ön finns just nu ett hundratal skärsnäppor som vi hoppas få lära känna med hjälp av ringmärkaren Mikael Hake. Och så nykomlingen i trakten: toppskarven. Fågelskådaren Tommy Järås har följt ökningen sedan de först dök upp för 15 år sedan. När vi besökte fågelstationen i somras var det högtryck, varmt och vindstilla. Tumlarna hade uppvisning i ett spegelblankt hav. Nu hoppas vi att väderleken tillåter båtfärden genom de lömska vattnet för att hälsa på alldeles innan ringmärkningen stänger för säsongen. Och på tal om sommar - vi backar bandet till en dag i början av juli då vår reporter Joacim Lindwall besökte Lage Bergström i Åsmundshyttan i Gästrikland. Tillsammans med sin fru Inger Wibergh har han under många år vårdat sina ängsmarker med lie och räfsa. Det har gett resultat - 1500 arter har Lage räknat till på ängarna. Vi kollar också med ekologiprofessor Susanne Åkesson hur det kan komma sig att en skata som fångats av en katt får en hel räddningsaktion med skator efter sig. Och så ringer vi ekologen Raul Vicente som hittade en vandrarklokrypare i en faunadepå i Vallentuna. Ett spindeldjur som bara setts en gång tidigare i Sverige - för 80 år sedan. I veckans kråkvinkel gläds Helena Söderlundh över gläntorna - som ord och som företeelse. Programledare är Mats Ottosson.

Vår fältreporter och hennes gäster letar spår efter bränder i en västerbottnisk skog. Vi njut-lyssnar på norrbottniska sälar. Samt frågar: hur ser en korrekt halloweenspindel egentligen ut? Programledare: Karin Gyllenklev. I lördagens Naturmorgon letar vi spår efter skogsbränder längs Isälvsleden i Vindelns kommun i Västerbotten. Ekologerna Emelie Fredriksson och Anne-Maarit Hekkala från Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå undersöker hur livet i skogen påverkas efter en skogsbrand. Hur kommer det sig att skogsbränder gynnar mångfalden av skalbaggar? Vad är det som gör att tallar och blåbärsris klarar bränder när många andra arter försvinner? I Piteå skärgård lever både gråsäl och vikare. Vi dyker ner i sälarnas liv och får veta hur de skiljer sig åt och kommer såpass nära att vi kan höra dem sjunga. Och så handlar det om mystiskt döda ekorrar på kyrkogården, sex stycken! De hade inga yttre skador utan såg ut som att de sov, berättar lyssnaren Johanna. Hon undrar om de kan ha förätit sig på ekollon eller om det är något annat som spökar? Vi tar hjälp av Erik Ågren på Statens veterinärmedicinska anstalt för att reda ut det. Och på tal om spök så är det Halloween i helgen. Är du araknolog (expert på spindlar) är kanske det läskigaste med halloween att butikerna fylls med svarta spindlar som har benen på fel del av kroppen och till och med har fel antal ben. Vi pratar med Kajsa Mellbrand om vilka coola detaljer i spindlarnas anatomi man inte får missa när man gör sitt eget halloweenpyssel. I veckans kråkvinkel minns Mats Ottosson en resa i Ngorongoro-kratern i Tanzania. Det var mycket fokus på "The big five": de fem stora som alla ville se. Det finns dock alternativ till lejon, leopard, noshörning, elefant och buffel. På betydligt närmare håll. Programledare: Karin Gyllenklev

Vi sänder från ett rymdobservatorium hemma hos Ulf Jonsson och Cristina Casplin norr om Luleå, med himlen som tema. Och så får vi reda på hur skator kan lära sig att städa. Programledare. Joacim Lindwall. Himlen är temat när morgonens fältreporter Thomas Öberg kryper in i en före detta hundkoja modell större på Gussön norr om Luleå. Hundkojan har nämligen byggts om till ett rymdobservatorium. Här rullar naturfotograferna och astrofotograferna Ulf Jonsson och Cristina Casplin taket åt sidan och riktar stjärnkikaren mot himlen. De guidar oss bland solar, månar, stjärnor, planeter, kometer norrsken och moln. På plats i "hundkojan" finns också en annan ”expert på himlen” – religionsfilosofen Maria Klasson Sundin, för att diskutera hur himlen och himlakropparna tagit plats i människans tankevärld och trosföreställningar. Och så träffar vi Hans Forsberg, utvecklingsingenjören som lärt skator att städa. I skatgymmet han byggt i trädgården plockar fåglarna upp kapsyler och när de stoppar dem på rätt ställe får de mat som belöning. Maria Fidler undrar varför det samlats så mycket mångfotingar vid husgrunden. Ja, här är det läge att prata om tusen tusenfotingar. Vi ringer upp en expert för att få svar. Och så hyllar vi fåglarna som stannar kvar i kalla Sverige när de flesta andra drar. När fågelmataren hängs upp för säsongen hittar fåglarna snabbt dit och det blir fullt av liv i trädgården. Tina-Marie Qwiberg går i avskedets oktober och känner sig vemodig. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder från en värmländsk lavskog med biologen Emma Enfjäll som ciceron. Vi får också höra om den övergödda Växjösjön som nu går fint att bada i. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Vår fältreporter Josefin Nilsson finns denna morgon i en värmländsk skog tillsammans med biologen och lavälskaren Emma Enfjäll. Tillsammans lär vi oss mer om lavarnas lite mystiska liv och vad de säger om naturen runt oss. Dessutom pratar vi mer om vad det är med lavarna som är så trollbindande. Och så får vi följa med på resan från sjuk till frisk sjö. Mitt i stan, i Växjö i Småland, ligger Växjösjön som sedan 1800-talet fått ta emot orenat avlopp och andra utsläpp. Synder som det tagit lång tid att bli kvitt. Det har krävts en kombination av åtgärder men i dag har den övergödda sjön blivit en klarvattensjö. Det är älgjaktstider nu. Men hur många älgar finns det egentligen i Sverige? Det finns flera metoder för att uppskatta populationen, och vi följer med två biologer ut i skogarna norr om Ockelbo för att kolla in hur åtelkameror kan användas för att räkna antalet älgar. På tal om älgar. Många svampplockare och andra skogsvandrare har träffat den envetna älglusen, eller hjortlusflugan som den egentligen heter, i höst. Tanken är att den ska landa på en älg eller ett annat hjortdjur, tappa sina vingar och bo in sig tätt intill huden under pälsen. Men så landar den alltså på oss ibland. Vi ringer upp Jonas Malmsten, veterinärmedicinsk expert vid SLU, för att höra mer om detta fascinerande djur. I veckans kråkvinkel går Lisa Henkow och handlar. Tar upp ett paket kex och sätter tillbaka det. För hon minns mötet med orangutangerna på Sumatra och resan till dem - genom ändlösa palmoljeplantager. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi letar gnagare i en uppländsk skog och rapporterar om ett gnagarår i södra Sverige medan det verkar vara tomt i norr. Och hur får man tranorna att inte beta på bondens åkrar? Programledare: Mats Ottosson. Smågnagarna är en viktig motor i ekosystemet. Lämmelår i fjällen ger en skjuts åt bland andra fjällrävar, ugglor och rovfåglar. Men i år hittade inte inventerarna en enda lämmel. Likadant i skogslandet i norr – väldigt ont om gnagare och därmed nästan inga pärlugglehäckningar alls. Men i söder är förhållandena de motsatta. Det har varit rekordmycket gnagare i exempelvis Västmanland. Morgonens fältreporter Lena Näslund följer med smådäggdjursexperten Frauke Ecke ut i den uppländska skogen för att höra hur det här hänger ihop med torrsommaren 2018 – och för att förhoppningsvis få närkontakt med några av de gnagare som håller på att förbereda sig inför vintern. Och vad har den goda tillgången på gnagare i södra Sverige betytt för ugglorna? Vi pratar med Martin Green på Svensk fågeltaxering. Tranornas ödsliga rop och intrikata dans fascinerar. Men arten har ökat kraftigt och för att lösa konflikten när de betar på böndernas åkrar har Länsstyrelsen i Norrbotten hyrt in en professionell fågelskrämmare – Rolf Gustafsson. Vi möter honom, och hans uppblåsbara hulkar, i ett reportage av Thomas Öberg. I år har ovanligt många fåglar passerat Ölands södra udde. Det har Magnus Hellström vid Ottenby fågelstation koll på. Han märker också en skillnad i flyttfåglarnas beteende – ett varmare klimat gör att vissa arter flyttar tidigare, medan andra skjuter upp sin avfärd söderut. Vi ringer upp honom för att höra mer. Även i Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel flyger en fågel in – den trivsamma gärdsmygen. Men vi lämnar också fåglarna och gnagarna helt för att ge oss ut i svampskogen. Hur ser det ut där ute just nu? Programledare är Mats Ottosson.

Elin Wägners tankar om ekologi, natur och fred med jorden är kanske mer aktuella än någonsin. Vi gräver i Elins grönaste sidor och kommer henne inpå livet i en sändning från Lilla Björka i Småland. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Det är daggmasken och kvinnan som ska göra det! skrev författaren och kvinnorättskämpen Elin Wägner. För snart hundra år sedan band hon samman sitt feministiska engagemang och sina tankar om en bättre miljö, fred med jorden. Tankar som ofta känns lika aktuella i dag. Vi sänder från Wägners Lilla Björka i Berg i Småland. Ulrika Knutson, författare till biografin "Den besvärliga Elin Wägner", Håkan Wallander, professor i markbiologi, Josefine Gustafsson, biolog, samt Birgitta Hansson från stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka medverkar i programmet. Vi gräver i jorden och blickar upp i trädkronorna kring det som var Elin Wägners hem i flera decennier, Lilla Björka – en ”Smålandsstuga i en fårahage”, med Elins egna ord. För jorden och träden är centrala i Elin Wägners ekologiska engagemang. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter Mats Ottosson.

Vi sänder från Bottenviken och undersöker livet där. Vi hör också om laxdrömmar - både om att fånga storlaxen och få se laxarna vandra upp i Dalälven. Programledare är Karin Gyllenklev. På lördag dyker vi ner i den sötaste delen av Östersjön, nämligen Bottenviken. Men hjälp av båt, vattenkikare, räfsa och vadarbyxorna ska vår fältreporter Thomas Öberg och marinbiologen Linnea Bergdahl undersöka livet på botten. Där lever växter som knappast hör till allmänbildningen att kunna; vattenpest, knoppslinga, spädnate, borstnate, hårmöja och mattslinke till exempel. Hur mår Bottenvikens bottnar? Och är det höstfärger där nere? Vad gäller höstfärger så tar vi oss an två mysterier. Hur vet träden att det är höst och dags att byta färg? Och hur kommer det sig att gran och tall kan vara gröna året om? Stefan Jansson vid Umeå Universitet berättar senaste nytt om detta. Vad innebär regeringens budgetproposition för 2021 för naturen? Vi ringer upp Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket. Vi stöter också på en ny svamp i Sverige som inte passar så bra i svampkorgen och som man absolut inte vill ha som gräshoppa. Och så handlar det om att försöka rädda en älv. Innan kraftverksutbyggnaden var Dalälven en av de viktigaste lekområdena för vild östersjölax. Men nu kommer laxarna bara några kilometer in i älven innan de bokstavligen slår pannan i betongen. Vi får berättelsen om en mans kamp mot de stora bolagen och ekonomiska intressen, en slags Davids kamp mot Goliat. En som drömmer om att fånga vild storlax, åtminstone en gång i livet, är författaren Mikael Niemi. Han kåserar om sitt årliga försök, den här gången blir annorlunda.

Sillen spelar huvudrollen i Naturmorgon som sänder hela programmet från Tjärnö marina laboratorium. Både i sitt eget ekosystem och för Bohusläns kulturhistoria. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. På lördag ägnar vi hela Naturmorgon åt en art som påverkat långt mer än sitt eget ekosystem: sillen. Med ojämna mellanrum har havet fyllts med mängder av sill och förstås påverkat såväl andra fiskarter som plankton. Ja, sillen är av avgörande betydelse för både Atlantens och Östersjöns ekologi. Men svallvågorna från sillstimmen har också nått långt upp på land. De stora sillperioderna har skrivit viktiga delar av Bohusläns moderna historia. När sillen gick till blomstrade ekonomin, och mycket folk flyttade hit för att jobba på trankokerier och sillsalterier. Sillens spår syns även i naturen. Bohusläns kala klippor är ett arv från sillen eftersom så mycket trä behövdes till allt från silltunnor till byggnader. Nu i sommar har det bubblat rejält i Västerhavet. Är det en ny sillperiod på gång, eller bara ett tillfälligt fenomen? I programmet, som sänds från Tjärnö marina laboratorium, försöker vi komma sillen inpå livet. Och strömmingen - för hur är det, är det egentligen någon skillnad på sill och strömming? Till vår hjälp har vi bland andra Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet, marinbiolog Christin Appelqvist på Tjärnö marina laboratorium, museipedagog Jan Uddén vid Bohusläns museum, och Per Hallén, forskare i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter Joacim Lindwall.

Vi sänder från en myr av norrländska mått - fast i Halland: Långhultamyren. Och så firar vi att Naturmorgon sänder sitt 1560:e program och alltså fyller 30 år. Programledare är Joacim Lindwall. Morgonens fältreporter Lena Pettersson sänder från en krockkudde. Ja, myren är nämligen naturens egen krockkudde: den skyddar mot både torka och översvämning, samlar upp och håller fast koldioxid och minskar på sätt påverkan på klimatet, och den är dessutom hem för en mängd växter, djur och insekter. Krockkudden i det här fallet heter Långhultamyren och ligger i östra Halland, nära gränsen till Småland. Henrik Malm, naturvårdsförvaltare på Länsstyrelsen i Halland berättar om arbetet för att rädda och restaurera den här stora våtmarken. Och så firar vi en 30-åring - vårt eget program. Den 15 september 1990 sändes det allra första Naturmorgon och nu är vi framme vid avsnitt nummer 1 560. Vi lyfter varsamt fram några guldkorn ur det bågnande arkivet. Ett sådant är när programledare Lasse Willén intervjuade nioåriga Carolina Larnett om koltrastfamiljen som flyttat in i bokhyllan. Nu - 21 år senare - ringer vi upp Carolina igen för att höra hur hon mindes den där stunden i radion och hur det gick för koltrastarna. Veckans kråkvinkel blir också den ett arkivfynd: Anders Börjeson sjunger sitt lov till allt som är blött. Programledare är Joacim Lindwall.

Granskott, björksav och upplevelser. Vi träffar skogsägare som söker nya vägar att tjäna pengar på skog. Och så möter vi flodkräftan i augustikvällen. Programledare är Mats Ottosson. Den här morgonen träffar vi några skogsägare som provar andra sätt att få inkomster från skogen än det gängse. Vår fältreporter Lena Näslund finns hos Ola Engelmark och Lena Embertsén i deras skog i Sörmland. Ola har bland annat skrivit boken "Skogen på andra sidan hyggena". Vi möter också naturturistentreprenören och småskogsägaren Jessica Sannö som letar efter en väg mellan skyddad skog och den traditionella produktionsskogen. De är alla medlemmar i den nybildade föreningen Skogens mångbruk. Och så åker vi ut på Råneälven i Norrbotten en augustikväll. Här finns nämligen flodkräftor som planterades ut för över 50 år sedan, och hit har kräftpesten inte nått. Reporter Thomas Öberg följer med Andreas Broman, Sara Elfvendahl, Frida Elfvendahl och Selma Elfvendahl på kräftfiske och får lära känna flodkräftan som trivs bakom de stora stenarna i älven. Nu går flyttfågelsträcken söderut. Kärrhökar, falkar och andra rovfåglar seglar på septembervindarna och vi vänder blickarna uppåt tillsammans med skådarna Barbro och Lennart Risberg. Platsen är Söräng i västra Gästrikland. Hur beskriver man ett fågelläte man inte kan identifiera? Arne Perschel i Torsby försökte så här: "ett tiotal toner som mot slutet stiger nästan en oktav i tonhöjd. Lite trastlik, väldigt klar och ren, något ödsligt" och hörde av sig till oss för att höra om vi kunde förklara vad det var. Svårt! Vi ringer upp Arne för att höra hur det gått med hans detektivarbete. I veckans kråkvinkel följer vi med Lena Pettersson ut i en kohage där hon rullat in sig i en filt i en kohage med förhoppningen om att få se ett stjärnfall. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från en av de få ljunghedar som finns kvar i Europa - Näsbokrok i Halland. Och får en inblick i skräntärnans resvanor och vardagsliv. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. De täckte en gång hela Atlantkusten från Portugal i söder till Norge i norr – ljunghedarna som just nu blommar som bäst. I dag finns bara små bitar kvar. En av dem är halländska Näsbokrok och där finns vår fältreporter Helena Söderlundh på lördag morgon. Här förenas natur och kultur i Europas äldsta människoskapade landskap, hem för en rad rödlistade arter. Vi träffar Mattias Lindholm, ljunghedsforskare, Carina Lundqvist och Mikael Larsson från Länsstyrelsen i Halland. Hör om ett spännande historiskt jordbrukslandskap, idag en av Europas mest hotade naturtyper. Och så följer vi med fågelföreningen Tärnan ut till Hållen, ett skär längst ut i Bråviken där världens största tärna häckar. Med kamera och gps-sändare vet man nu en hel del om skräntärnornas liv. Som att tärnan Stella övervintrar i Spanien medan Astrid föredrar Västafrika, och att det verkligen är havsörnen som är det största hotet mot de nyfödda ungarna. Men efter flera tuffa år har skräntärnorna nu haft en riktigt bra sommar. Tidigt en morgon väcktes Anna Oskarsson och Alexander Åhlund i Tvååker av ett "Mamma och pappa, det är en uggla och en igelkott i trädgården!" Och det var inte vilken uggla som helst, det var en berguv. Vi ringer upp Anna, och kollar också med Lotta Berg, ordförande i Birdlife Sverige, om det är vanligt med berguvar i trädgården. En stubbe i sommarstugeträdgården - kan den vara så spännande? Jodå. Förra veckan artade stekelexperten Niklas Johansson en ovanlig rovstekel i en sådan. Och nu har han hittat fler fynd i samma stubbe... Och vilka böcker behöver en svampentusiast inför hösten? Artbibliotekarierna Didrik Vanhoenacker och Moa Pettersson ger sina bästa tips. I veckans kråkvinkel kräver Tina-Marie Qwiberg upprättelse för fibblorna. Varför finns det inga fibblor i våra sommarsånger, till exempel? Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från tallurskogen i Stora Sjöfallets nationalpark med fokus på bland annat rovdjur och svamp. Och så är vi med när Mats Ottosson gör sitt livs största artfynd. Programledare är Joacim Lindwall. På lördag sänder vi från Stora Sjöfallets nationalpark i Laponia världsarv. Fältreporter Thomas Öberg rör sig i den mäktiga tallurskogen vid fjällets rand. Med sig bland de krokiga tallarna har han Jan-Erik Nilsson, som arbetat som naturbevakare och rovdjursinventerare och som numera ägnar det mesta av sin tid åt att fotografera Laponias urskogar och dess liv, samt Sonja Kuoljok, väl förankrad i den samiska världen med svampar som sitt stora intresse. Och så fortsätter vi följa Naturmorgons Mats Ottosson i hans kartläggning av arter runt det hyrda fritidshuset i Östergötland. Nu har turen kommit till steklarna och den inbjudna experten heter Niklas Johansson. Och den här gången gör Mats sitt livs största fynd! Niklas Johansson ska också hjälpa oss att reda ut vilka insekter som arbetar intensivt med att fånga och samla flugor i en gammal ekstubbe på Gunnar Johanssons sommarstugetomt. En stubbe som också fungerar som tvättställ och går under namnet ”Tegnellstubben”. Tidigare i somras pratade vi med Anette Englund som efter 30 år lyfte på locket till en gammal brunn som finns vid hennes stuga i Varbergstrakten. Döm om hennes förvåning när hon upptäckte några mörka slingrande ”varelser” där nere. Kan det ha varit brunnsålar, var frågan då. Nu har det framkommit nya uppgifter – Anette har nämligen lyckats fånga en av ”varelserna”. Vi ringer upp en ny expert för att få svar. Flera lyssnare har hört av sig och undrar vad det är för rött, lite grönt och spretigt de hittat på rosenbusken i sommar. Vi berättar vad det är och nosar på den spännande historien bakom kreationerna. Och vi hittar veckans vemodiga kråkvinklare Helena Söderlundh i blåbärsskogen. De välsignade bären som får symbolisera alla våra drömmar om den perfekta sommaren. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder från ön Holmögadd i norra Kvarken där huggormar och många intressanta växter trivs. Och vi berättar om att hårdare regler för fiske är på gång i marina skyddade områden. Programledare: Karin Gyllenklev. Nu på lördag står botanik och herpetologi på dagordningen. Vår fältreporter Maria Viklands är på ön Holmögadd i norra Kvarken. Hur kommer det sig att huggormar verkar trivas så bra på ön? Det frågar vi zooekologen Bent Christensen. Och vad växer så långt från land? Västerbottens botaniska förening har inventerat floran på ön i sommar och växtekologerna Åsa Hagner och Hans Gardfjell berättar vad de sett. Dessutom  är det tjugo år sedan militären la ner verksamheten här och sjutton år sedan den siste fyrvaktaren flyttade härifrån. Vad kan flora och fauna berätta om att det bott människor här? Vi undersöker också vad det betyder att ett havsområde är skyddat - som exempelvis nationalpark eller Natura 2000-område. Det kan vara tillåtet att fiska och även bottentråla. Men det ska nu regleras hårdare, berättar Lena Tingström från Havs- och vattenmyndigheten. Vi möter också forskaren och marinbiologen Tomas Lundälv som dokumenterat hur bottnarna ser ut där det trålats - som ett månlandskap där koralldjur och växter slås sönder. Hur gör man om lägenheten blir alldeles för varm på sommaren? En del står bara ut, andra kanske köper en fläkt men Maria i Lund valde att flytta ut på balkongen. I över tio år har hon sovit där sommartid. Det är inte bara svalkande utan även ett sätt att uppleva naturen. Framför allt uppskattar hon fågelupplevelserna. Prutgässen som flyger över henne natt efter natt och den där lilla fågeln som landade på hennes huvud när hon slumrade och krafsade i hårbotten. En mus som står upp mot en katt, tillhör det vanligheten? Och varför snurrar den lilla näbbmusen runt som en hysterisk karusell i jakten på sin egen svans? Är det en dans eller är den sjuk?  Biologen Jeroen van der Kooij hjälper oss att svara på lyssnarfrågor om möss och näbbmöss. Myror lever tätt inpå varandra men ändå är det sällan en myrstack slås ut av sjukdom. Vi ringer upp myrexperten Katja Bargum för att höra om de hygienska myrorna som tvättar både händer och kropp konstant – med inbyggda nagelborstar! – och tillämpar både stängda gränser och karantän. Och så kåserar en kissnödig Joacim Lindwall över hur svårt vi människor gjort det för oss ibland, till exempel när det kommer till att göra något så naturligt som att lätta på trycket i blåsan. Programledare är Karin Gyllenklev.

Fältreportern besöker Sveriges västligaste fågelstation. Vi möter också kornsparven "skräpfågeln" som blev en sällsynthet, och uppmärksammar årets genombrott: den vitstjärniga blåhaken. Programledare: Mats Ottosson. Nidingen, ön med de tre fyrtornen utanför norra Hallands kust, är den plats dit fältreporter Lena Näslund beger sig denna morgon i sällskap med fågelskådaren Tommy Järås. Om vädret tillåter landstigning, vill säga. På Nidingen finns Sveriges enda koloni med tretåiga måsar, men det är framförallt en fin flyttfågellokal. Kanske ser vi de första sydsträckande fåglarna för året denna morgon. Det handlar mycket om fåglar även i övrigt i programmet. Naturmorgons Jonatan Martinsson har följt med inventerarna Peter Olsson och Richard Bergendahl samt Måns Bruun från länsstyrelsen som försöker lära känna kornsparven, denna fågel som var vanlig i sydligaste Sverige under 1800-talet, men som nu klamrar sig fast på några få platser, främst kring Kåseberga längst i sydost. Och vi pratar med fågelkännaren Reino Andersson som berättar att 2020 varit det stora genombrottsåret för den vitstjärniga blåhaken. I trakten av Falköping hittade Mari Friberg och Jan Johansson något mycket märkligt under en promenad: en snäcka som såg ut att ha en pulserande fyr i varje tentakel. Det finns en rafflande förklaring till denna märkliga syn som snäck-experten Jonas Roth kommer att berätta mer om i programmet. I veckans kråkvinkel funderar författaren Mikael Niemi över att smygandets konst verkar vara på väg att dö ut. Programledare är Mats Ottosson

Vi sänder från rikets sydösthörn, där vilda bin och och sandälskande växter får tillbaka sin plats i solen. Och så vandrar vi i en okänd norsk pärla, Lierne nasjonalpark, bland snösparvar och fjällvioler. Programledare är Mats Ottosson. Sandmarker och deras spännande invånare har varit ett tema de senaste programmen. Nu kröner vi det med en sändning från Kåsebergaåsen i Skåne där fältreporter Jonatan Martinsson möter sandälskande solitärbin tillsammans med biexperten Göran Holmström, och faller på knä för sandstäppens flora tillsammans med Gabrielle Rosquist från Länsstyrelsen, som jobbar med projekt som ska hjälpa dessa arter att få tillbaka sina sandiga älsklingsmiljöer. Betydligt längre norrut, i höjd med norra Jämtland fast på andra sidan riksgränsen, ligger Lierne nasjonalpark. Vi följer med Lena Näslund när hon vandrar där tillsammans med fjällrävarna Mats Ericsson, Tom Arnbom och Tore Solstad. Även här falls det på knä för växter, fast helt andra sådana än i Skåne. Snösparvar och fjällabbar förgyller vandringen och Tores Solstad berättar om ett dramatiskt möte mellan en kungsörn och en björnunge. Vi besöker även en annan norsk fjällpärla: glaciären Svartisen. Fågelexperten Susanne Åkesson tar sig an en fråga om ormvråkar och trafikbuller från timmerbilschauffören Gustaf Linder. Och så ska vi prata mer om ålar i brunnar, ett ämne som väckte känslor efter förra veckans program. Det finns också en koppling mellan ålar och veckans kråkvinkel, där Jenny Berntson Djurvall berättar om att historien om en fisks liv finns skriven ... i dess öra. Programledare är Mats Ottosson.

Fältreportern strandar på en ö i Luleå skärgård. Monika Sunhede hjälper Mats Ottosson hitta varenda underbar liten spindel. Och så tar vi tempen på sval-känslorna. Programledare är Joacim Lindwall. Dokusåpan Robinson spelas under sensommaren in på Seskarö-Furö i Haparanda skärgård. Men Naturmorgons egen Robinson, Thomas Öberg, tänker vara först: redan nu strandar han på en egen ö i Bottenviken. Hur öde är den egentligen? Vilka levande varelser stöter han på? Och ska han hitta något att äta? Vi följer honom från vattenbrynet över myrlejonens sanddyner upp genom torra hedar till den knotiga tallskogen. Och så blir det spindelupptäcktsfärd. Vi får följa med Mats Ottosson i hans sökande efter varenda underbar liten art kring en stuga i Östergötland. Den här gången får han hjälp av spindelkännaren Monika Sunhede från Motala, som har ett särskilt gott öga till hoppspindlarna, som har spindelvärldens mesta gosedjursuppsyn. Svalorna får också lite extra uppmärksamhet. Hjalmar Dahm har besökt en by i Baskien där ladusvalans ankomst inväntas med stor förväntan varje vår. Hur heta är sval-känslorna där – och här hemma? Programledare är Joacim Lindwall.

Vi vandrar uppför ett ovanligt blommigt fjäll - blomsterfjället Hamra i Härjedalen. Och spanar efter sandödlehanens gröna sidor i Lilla Uttervik. Programledare är Mats Ottosson. På lördag ska vi vandra uppför blomsterfjället Hamra i Härjedalen. Här växer inte mindre än runt 400 arter i sydsluttningen, allt från den högresta tortan till den sällsynta lilla orkidén vityxne. Hamrafjället har under lång tid varit känd av botanister, både inom och utom riket, för sin blomsterrikedom. Men vi ska också få lära oss att fjällvandra - vad man ska tänka på och vad ska man ha med sig? - av de erfarna fjällvandrarna Eva Wallstam och Bo Stenson som har vandrat både i de svenska fjällen och Alperna. Evas hjärta klappar dessutom lite extra för Hamrafjället eftersom hon delvis är uppvuxen här. Fältreporter är Joacim Lindwall. Det finns tre ödlearter i Sverige. Två är ganska vanliga medan den tredje, sandödlan, har det tuffare. Den behöver nämligen både sol och sand för att äggen ska kläckas. I Lilla Utterviks hage utanför Nyköping skapas nu mer livsutrymme för både sandödlan och andra sandälskare. Reporter Lena Näslund besöker hagen tillsammans med Kajsa Mellbrand från länsstyrelsen och kommunekolog Stefan Andersson. Och så fick vi en film från Hans-Elof Olsson på Norra Skaftö i Bohuslän på två tätt omslingrade huggormar. Handlar det om kärleksmöte eller bråk? Reptilexperten Claes Andrén svarar. I veckans kråkvinkel hyllar Maria Westerberg gräsen. Som ger liv åt antiloper och gäss och växer i öl och i bröd. Programledare är Mats Ottosson.

Vår fältreporter finns i sjön Bolmen, den näst största sjön i Småland efter Vättern. Enligt lokal folktro finns det lika många öar i sjön som det finns dagar på året. Vi besöker några av dem: Tira Öar som ritades in på kartan först under 1900-talet. Idag är det ett naturreservat med gammal skog och rikt fågelliv. Programledare: Karin Gyllenklev. Vi hör också om vattnet i Bolmen som förser stora delar av Skåne med dricksvatten. Här liksom på andra håll i landet blir det allt brunare – vad det beror på och vilket påverkan det har på djur och natur pratar vi med forskare Linda Parkefelt om. Vill du ha ett mångfaldsparadis i trädgården är ledorden lapptäcke, bondromantik och stök. Trädgårdsentusiasterna Marie Dacke och Låtta Skogh har skrivit en bok om hur du kan locka så många arter som möjligt till din uteplats. I programmet får vi höra hur det låter när sju veckor gamla ekorrungar äter. Ett ljud som fångats på film av naturfotografen Dani Connor som bestämde sig för att ta hand om fyra ekorrungar när de blivit föräldralösa. Kan sniglar ha dragkamp om en god mask? Blötdjursexperten Jonas Roth hjälper oss med lyssnarfrågor. Avslutningsvis får vi Mats Ottossons kärleksförklaring till uppmärksamhetens och naturnärvarons poet nummer ett, Mary Oliver.

Vår fältreporter finns i Nås i Västerdalarna tillsammans med entomologen och naturomfamnaren Bengt Ehnström och framför allt tillsammans med olika träd. Programledare: Karin Gyllenklev. Det handlar om vanliga träd som det finns gott om i landet. Det är sälg, asp, björk, gran och tall som Bengt Ehnström skrivit fem böcker om tillsammans med Martin Holmer som illustrerat. Från Nås får vi höra om trädens betydelse på olika sätt och om den mångfald av andra arter som är beroende av träden i olika stadier. Både stora och små organismer. Eftersom Bengt Ehnström är en framstående insektskännare kommer det även att handla en hel del om småkryp. Vi kommer också prata med lyssnaren Per, som vaknade upp mitt i natten av ett starkt, nära mänskligt, utdraget skrik som hördes genom sovrumsfönstret. Vad var det? Räv? Eller skator kanske? Svaret var inte helt lätt att finna men efter att ha pratat med både däggdjur- och fågelexperter tror vi oss veta vem som skriar. Det snygga spindeldjuret, kortbent fladdermusfästing, verkar ha ökat drastiskt i Sverige på sistone. Anders Lindström på Statens veterinärmedicinska anstalt berättar om hur den för några år sedan nästan var som ett sagodjur. Den gick att läsa om i böcker och se på bilder men att träffa på den i Sverige var riktigt ovanligt. Men nu syns den i insekts- och spindelgrupper på sociala medier titt som tätt. Vi pratar om vad ökningen kan bero på och lär känna det spännande djuret lite bättre. Vi följer med på fisksläpp! Länsstyrelsen Västra Götaland vill lära sig mer om den unika gullspångslaxen. Denna snabbväxande fisk, som i USA kallas för “the big swede”, är en unik laxstam som istället för att vandra ut i havet vandrar ut i Vänern. Men gullspångslaxen är på randen till utrotning, berättar Anna Hagelin på Länsstyrelsen. Genom att kartlägga vilken väg fisken tar till Vänern och var den stöter på problem längs med vägen hoppas hon att de får information som kan hjälpa till i bevarandearbetet.

Vi hänger vid ett gryt i Sörmland för att få en skymt av grävlingar, rävar och deras ungar. Och så sjösätter vi vår nya podd där Mats Ottosson kartlägger sin närmaste natur. Programledare: Karin Gyllenklev. Den här veckan ska vår fältreporter Lena Näslund spana efter grävling och räv. Tillsammans med naturfotografen Hans Ring besöker hon ett stort gryt i det inre av Sörmland. Där har åtelkameran fångat både räv, grävling, rådjur, harar och glada på bild. De flesta av oss känner grävlingen mest som trafikdödad - men den har ett spännande liv. Och inte sällan kan den ha inneboende rävar i sina stora gryt. Och så är det premiärdags. Lagom till semestern släpper vi vår nya poddserie Varenda underbar liten art. Följ med när Naturmorgons programledare Mats Ottosson med hjälp av en rad olika experter försöker hitta så många arter han någonsin kan på de fjorton hektar mark som omger stugan han hyr i Östergötland. I programmet på lördag får vi höra ett smakprov - när Mats Ottosson letar växter ihop med biologen Kjell Antonsson och hans hund Fia. Det blir också ett samtal om artglädjens drivkrafter. De första sex poddavsnitten finns att lyssna på i appen Sveriges Radio Play eller på andra ställen där poddar finns – eller här på webben. Sök på ”Livet enligt Naturmorgon”. I augusti kommer fem avsnitt till. Och så fick vi ett mejl. Mats Tormod känner orolig sympati för en gråsparv som sjunger från morgon till kväll. ”Jag föreställer mig allt tydligare hur han ropar efter sällskap, att han berättar hur fin, snygg och stark han är och vilket fint ställe han har hittat för den familj han vill bilda. Men ingen bryr sig och han kvittrar på.” Hur orkar en fågel sjunga nästan dygnet runt utan att äta, och vad händer om han inte får något napp? Vi ringer upp ekologiprofessor Susanne Åkesson som den här gången också får agera fågelpsykolog. I veckans kråkvinkel drömmer Joacim Lindwall om livet som tall. Vi tipsar också om slow-tv med sillgrisslor i fokus. Just nu livesänder kameror dygnet runt från Stora Karlsös sillgrisslekoloni. Vi pratar med forskarna som vill ha allmänhetens hjälp att detektera parningsaktivitet och nya ungar på klipphyllorna. Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi firar årets ljusaste helg i midnattssolens land - vår fältreporter sänder direkt från lågfjället Dundret. Och så träffar vi fågelungar - stenskvättor, knipor och hackspettar. Programledare Mats Ottosson. Alldeles söder om Gällivare i Lappland ligger lågfjället Dundret, 823 meter högt. Hit kommer många för att beundra midnattssolen och den fantastiska utsikten. Så också vår fältreporter Thomas Öberg som tillbringar midsommarnatten på fjället. Och finns med oss i sändningen den påföljande morgonen tillsammans med Kjell Holmbom, friluftsfrämjare från Gällivare och Marie Riskilä, fågelskådare från Koskullskulle. För två veckor sedan låg snön på fjället, men nu är det full vår här med blommande krypljung och häckande fjällpipare. Och ja, det är verkligen barnkammartid i fågelvärlden nu. Vi möter några av stenskvättans ungar tillsammans med en riktig kännare: Annika Rastén. I femton års tid har hon ringmärkt stenskvättans ungar i ett forskningsprojekt lett av Sveriges Lantbruksuniversitet. Och hon har stenkoll - kan avgöra på dagen hur gammal en fågelunge är och kan tyda stenskvättans olika varningsläten. Naturmorgons reporter Lena Näslund följer med henne ut på en runda till de nykläckta ungarna i steniga landskap i Uppland. Fågelungar i mängd fick Mikael Lundgren se i sommarstugan i Luleå skärgård. Ur knipholken hoppade inte mindre än 18 ungar, och en mamma, ut och spatserade iväg. Filmen som fångade den fantastiska upplevelsen har spridit sig på nätet och vi får en pratstund med Mikael. Och nu är sommaren här. Eller hur är det - finns magiska sommarbad och blommiga skogspromenader på riktigt, eller är det bara en kort föreställning tills den vanliga verkligheten tar vid? Maria Westerberg ställer sig frågan i veckans kråkvinkel. Nu är tid för svärmerier. Eller i alla fall för svärmare. Vi pratar med Marie Hjälmarö som såg en maffig limegrön larv i augusti och nu i juni fick se den vuxna insekten - en ligustersvärmare. Fjärilsexperten Jimmy Adolfsson hjälper oss att svara på frågor som vem som kan äta en så stor fjäril och hur länge den lever. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder hela programmet från en övärld i Mälaren där klimatet är milt och där mistlar, lindar och skalbaggar trivs. Fiskgjusarna cirklar över oss - men färre än förut. Programledare: Mats Ottosson. Ridöarkipelagen i Mälaren är en övärld som delas av Västmanland och Sörmland. Vi direktsänder hela programmet härifrån på lördag. Programledare Mats Ottosson finns på Aggarön sydost om Västerås och fältreporter Lena Näslund rör sig i en båt i farvattnen runt den största av öarna, Ridön. Vi riktar kikare och uppmärksamhet mot en av Mälarens mest typiska fågelarter, fiskgjusen, rovfågeln som står stilla i luften och sedan störtdyker ner i vattnet och sätter klorna i en fisk. Det har gått bakåt för den på sistone, kanske beror det på att det gått framåt för en ännu mäktigare rovfågel: havsörnen. Vi pratar med ornitologerna Håkan Gilledal från Sörmland och Markus Rehnberg från Västmanland om saken, samt yrkesfiskaren Mats Eriksson och naturreservatsförvaltaren Alf Ericson. Inne på öarna dominerar lövträden, bland annat finns här ovanligt mycket lind. Och i lindarna trivs i sin tur andra spännande arter, bland annat mistel i stora mängder samt ett helt koppel av hotade vedskalbaggar som är så starkt knutna till det här området att insektsexperterna Gunnar Sjödin och Ruth Hobro kallar dem mälardalsdjur. Karin Sandberg på Länsstyrelsen i Västmanland förklarar varför Ridöarkipelagen är lindarnas och mistlarnas och de sällsynta skalbaggarnas ögrupp.

Vi firar nationaldag på en kilometerlång slinga i Sätraskogen i Gävle där Berit Berglund börjat skåda fågel. Och vi reser upp på den andinska högplatån i Chile där hornsothönan bor. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. På lördag finns vår fältreporter Joacim Lindwall i Sätraskogen i Gävle. Här, invid hyreshusen och idrottsarenorna, ligger ett skogsområde med en nyanlagd och tillgänglighetsanpassad naturslinga. Den kilometerlånga rundan går runt en våtmark med lite öppet vatten i mitten. Här simmar änder med sina ungar, tofsvipor häckar bland tuvorna och sångarna sjunger för full hals. Hit brukar Berit Berglund - känd för Naturmorgonlyssnarna som "Berits blommor" - gå tillsammans med andra Sätrabor. Hon älskar fortfarande blommorna men hon har nu vid dryga 80 års ålder också skaffat sig en ny hobby - fågelskådning. I sändningen medverkar också Maria Lind, kommunekolog, Stefan Flodin, fågelskådare och Flemming Hansen, naturfotograf. Och så far vi ut i världen, långt iväg, högt upp och några månader tillbaka i tiden. Då det fortfarande gick att resa. Naturmorgons Jonatan Martinsson besökte då Atacamaöknen i Chile, en av jordens torraste platser. Men här finns också flera sjöar där bland andra hornsothönan bor. För några veckor sedan hörde vi Karin Gyllenklev bygga ett insektshotell tillsammans med sin dotter Irma. Men hur har det gått? Karin och Irma ger sig ut för att kolla om det kommit några gäster. I veckans kråkvinkel hyllar Tina-Marie Qwiberg trastarna i sin närhet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Det blir både rått och romantiskt: Mitt i stan spanar vi på den framgångsrika, sociala och misstänksamma brunråttan. Och så luktar vi på ängsblommorna i en småländsk by. Programledare: Joacim Lindwall. Vi förflyttar oss drygt hundra år tillbaka i tiden, till de röda stugorna, beteshagarna och gärdesgårdarna i en oskiftad skogsby i Döderhults socken i Småland. Här i Stensjö by får vi en glimt av hur jordbrukslandskapet såg ut vid förra sekelskiftet och den mångfald som fanns i de blomsterrika markerna. Astrid Lindgrens Bullerbylandskap finns här i bruk som en levande historielektion. Fältreporter Helena Söderlundh träffar Liselotte Källström från Länsstyrelsen, Åke Rühling från Oskarshamns biologiska sällskap och Adam Nilsson som sköter åkrarna, ängarna, betesmarkerna och djuren för Vitterhetsakademien. Från Stensjö by, som nyligen utnämnts till Kalmar läns första kulturreservat, tar vi oss till Stockholms innerstad. Här trivs ett av våra vanligaste däggdjur: brunråttan. Naturmorgons reporter Jenny Berntson Djurvall spanar in några av dem, tillsammans med Niklas Paulsson som forskar om råttors kommunikation. Så här i slutet av maj brer försommaren ut sig i södra Sverige, med fullt utslagna träd och fåglar som snart är klara med sin häckning. Medan snön fortfarande ligger djup i norr. Vi försöker greppa över hela vårt land och vi ringer till Luvos där Gunilla Falk har ett vitt landskap utanför fönstret men också vårfågelkvitter i öronen. Och vad var det som femåriga Märtha Wennberg Boberg hittade på stranden? Vi ber marinbiologen Kerstin Johannesson förklara. I veckans kråkvinkel tackar hemmajobbaren Jenny Berntson Djurvall för nytillskottet i trädgården. Den svartvita småsällskaparen har kommit. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder från den gamla granskogen på halvön Vidögern utanför Umeå. Och dyker ner i Västerhavets myllrande men hotade ålgräsängar. Nu ska de få nytt liv. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Morgonens fältreporter Maria Viklands finns tillsammans med skogsekologen Jon Andersson i naturreservatet Strömbäck-Kont utanför Umeå. På den långsmala halvön Vidögern växer granarna gamla och ger plats för många andra arter. Och så ska vi ner under havsytan. Där vajar gröna ängar av ålgräs. För exempelvis fiskar och kräftdjur är ålgräsängarna livsviktiga, som skafferi och som barnkammare. Reporter Therese Enlund dyker ner i ett stjärnbestrött och solbelyst universum i sällskap av marinbiologen Grethe Hillersøy. Men ålgräsängarna försvinner. Hoten är bland annat övergödning, överfiske och att grunda havsbottnar exploateras. Nu har forskare vid Göteborgs universitet tagit fram ett sätt att rädda dem - genom att plantera nya ålgräsängar i ett schackmönster. Vi ringer upp Per Moksnes för att höra mer. Och så kliver vi rakt in i en följetong. Den om kattugglans häckning på en ladugårdsvind. Waldemar Villandt hittade av en en slump fem ägg på loftet, sedan sju - och åtta. Ruvningen kan han följa via en kamera. Men hur ska det gå för kattuggleparet och alla deras ägg? Vi frågar ekologiprofessor Susanne Åkesson om råd. I veckans kråkvinkel ikläder sig Mats Ottosson rollen som SO. Småkrypsombudsmannen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Kyrkogården i Uppsala skapar livsutrymme åt gullvivor och salamandrar, arters som hotas av ett krympande odlingslandskap. Möt en av världens största ekorrar, en glidflygare från Borneo. Kyrkogården Berthåga i Uppsala ger plats åt odlingslandskapets hotade arter.  Fältreporter Lena Näslund möter Svenska kyrkans Lisa Gustavsson Flygt. Och Karin Ahrné och Sebastian Sundberg från Artdatabanken har tittat närmare på artrikedomen när gräsöknen ersätts med dammar och ängar. På Borneo lever en av världens största ekorrar: ljusbrun jätteekorre. I skymningen svävar den i väg för att leta mat. Reportage av Ingrid Engstedt Edfast och Anna Torgnysdotter. Bygg ditt eget insektshotell. Karin Gyllenklev och dottern Irma sätter igång borrmaskinen. I veckans kråkvinkel oroar sig Lisa Henkow för backsipporna. Programledare är Mats Ottosson.

Vi återupplever valda delar ur den åtta timmar långa Fågelsångsnatten. Vi tar också reda på hur en virtuell bioblitz fungerar. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Vi ägnar större delen av programmet åt att återuppleva höjdpunkter ur den åtta timmar långa Fågelsångsnatten som sändes i P1 söndag 3 maj. Natten som började med storlom i Småland, gick över gäss och sävsparv i Ersnäs i Norrbotten, via sånglärkor och rödbenor vid Hornborgasjön, gök, korsnäbbar och försiktiga orrar på Kägelbergsmyren, ivriga skärfläckor och kentska tärnor på Landgrens holme i Skanör, tillbaka till morgonens svartvita flugsnappare, koltrastar, lövsångare och bofinkar i Småland. Vi ringer också upp ekologiprofessor Susanne Åkesson som var vår expertkommentator under natten för att reda ut vem som tassade ut på bryggan vid fyratiden på morgonen vid vår sändningsplats i Osaby i Småland och gjort avtryck i våra inspelningsmikrofoner. Och hur gör man en bioblitz i coronatider? Jo, man gör den virtuell. Vi ringer upp Per Bengtsson som befinner sig på Auroraängen på Blidö där artjaktsdagen startar med gökotta för en liten skara inventerare. Letandet efter spännande arter på Auroraängen kan sedan följas på nätet under hela dagen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Åtta timmars direktsändning om och med fågelsång från norr till söder. Våra reportrar finns på plats från Luleå till Skanör. Programmet leds av Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson i Osaby i Småland. Följ med på en magisk natt genom Sverige när vi direktsänder från norr till söder och upplever storspovarna, gärdsmygarna, orrarna, rödhakarna, skärfläckorna och alla de andra sjunga in våren. Fågelsångsnatten sänds i P1 söndag 3 maj med start vid midnatt. Fågelsångsnatten hade planerat att samarbeta med den internationella radiosändningen ”Dawn Chorus”, men efter att den ställts in på grund av pandemin blir det nu ännu mer plats för fågelsång från den svenska naturen. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall kommer att inleda från Osaby utanför Växjö, men det är inte där fågelsången hörs först. Under hela natten återkommer sändningen regelbundet till reportrar och fågelexperter som finns på plats runt om i landet och fler och fler röster tillkommer i den direktsända fågelkören. Det blir också djupdykningar i Naturmorgons arkiv och i programmets populära fågelsångskola. Småland är navet Nattens nav blir Osaby strax söder om Växjö. Här, i en småländsk ekhage med lövskogen på ena sidan och sjön på den andra, håller våra närmsta och kanske allra käraste vårfåglar konsert – koltrast, taltrast, bofink, rödhake, gärdsmyg och de sångare som nyss anlänt från sydligare breddgrader. Här finns programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall tillsammans med fågelexperten och ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Norrbotten Thomas Öberg möter vårfåglarna som följer Östersjöns kust norrut mot Bottenviken. Flock efter flock viker av inåt landet längs älvar och åar. Ett sådant ställe är Ersnäs strax söder om Luleå, där Alån rinner ut i Bottenviken. Det blir en naturlig väntsal för sångsvanar, gäss, tranor, storspovar och alla andra i fågelkören. På plats i Ersnäs finns också de båda fågelskådarna Lena Bondestad och Lars Sandberg. Dalarna Maud Granberg finns på en myr i barrskogen i Dalarna, i Kägelbergets naturresevat, för att följa ett orrspel tillsammans med fågelskådarna Staffan Müller och Gigi Sahlstrand. Västergötland Lena Näslund har stämt träff vid Hornborgasjön med Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, och Kent-Ove Hvass från Skövde fågelklubb. Hornborgasjön är inte bara tranor utan här hör vi också tofsvipor, enkelbeckasiner, sävsångare, rödbenor, och sånglärkor som spelar högt över fälten. Skåne Erik Kohlström finns i Skanör där den gröna Landgrens holme är vitprickig av fåglar. Skärfläckor och skrattmåsar lägger ägg, medan strandskator och tofsvipor redan ruvar. Flera arter tärnor börjar anlända från Afrika. Dokumentärfilmaren Mikael Kristersson, känd för filmer som Ljusår och Pica pica, är ciceron bland fåglarna. Öland, Irland, Kina och mer! Under morgonen kommer vi också anropa Anders Börjeson, mångårig tidigare programledare på Naturmorgon, på Ölands södra udde i fågelsången där. Från Irland medverkar Derek Mooney från Irlands radio RTÉ. Det är han som är ansvarig för Dawn chorus, den internationella fågelsändningen som inspirerat till Fågelsångsnatten men är inställd i år. Dessutom medverkar flera av Sveriges Radios korrespondenter, från Kina, Washington, Berlin och Paris, för att ge oss prov på hur fåglarna sjunger hos dem. Vi hoppas också få kontakt med All India Radio som gör en åtta timmar lång sändning av lyssnarnas inskickade fågelsång nu när Dawn chorus är inställt. Och även våra egna lyssnares inspelade fågelsång kommer att höras i Fågelsångsnatten. Sändningstid Fågelsångsnatten direktsänds i P1 och i Sveriges Radio Play söndag 3 maj kl. 00.02- 07.55. Efter sändningen finns hela natten tillgänglig som podd. Plugga fågelsång? Här kan du höra Mats Ottossons samtliga 21 fågelsånglektioner. Och här kan du testa sen hur många arter du har koll på - i vårt fågelsångsquiz.

Åtta timmars direktsändning om och med fågelsång från norr till söder. Våra reportrar finns på plats från Luleå till Skanör. Programmet leds av Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson i Osaby i Småland. Följ med på en magisk natt genom Sverige när vi direktsänder från norr till söder och upplever storspovarna, gärdsmygarna, orrarna, rödhakarna, skärfläckorna och alla de andra sjunga in våren. Fågelsångsnatten sänds i P1 söndag 3 maj med start vid midnatt. Fågelsångsnatten hade planerat att samarbeta med den internationella radiosändningen ”Dawn Chorus”, men efter att den ställts in på grund av pandemin blir det nu ännu mer plats för fågelsång från den svenska naturen. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall kommer att inleda från Osaby utanför Växjö, men det är inte där fågelsången hörs först. Under hela natten återkommer sändningen regelbundet till reportrar och fågelexperter som finns på plats runt om i landet och fler och fler röster tillkommer i den direktsända fågelkören. Det blir också djupdykningar i Naturmorgons arkiv och i programmets populära fågelsångskola. Småland är navet Nattens nav blir Osaby strax söder om Växjö. Här, i en småländsk ekhage med lövskogen på ena sidan och sjön på den andra, håller våra närmsta och kanske allra käraste vårfåglar konsert – koltrast, taltrast, bofink, rödhake, gärdsmyg och de sångare som nyss anlänt från sydligare breddgrader. Här finns programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall tillsammans med fågelexperten och ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Norrbotten Thomas Öberg möter vårfåglarna som följer Östersjöns kust norrut mot Bottenviken. Flock efter flock viker av inåt landet längs älvar och åar. Ett sådant ställe är Ersnäs strax söder om Luleå, där Alån rinner ut i Bottenviken. Det blir en naturlig väntsal för sångsvanar, gäss, tranor, storspovar och alla andra i fågelkören. På plats i Ersnäs finns också de båda fågelskådarna Lena Bondestad och Lars Sandberg. Dalarna Maud Granberg finns på en myr i barrskogen i Dalarna, i Kägelbergets naturresevat, för att följa ett orrspel tillsammans med fågelskådarna Staffan Müller och Gigi Sahlstrand. Västergötland Lena Näslund har stämt träff vid Hornborgasjön med Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, och Kent-Ove Hvass från Skövde fågelklubb. Hornborgasjön är inte bara tranor utan här hör vi också tofsvipor, enkelbeckasiner, sävsångare, rödbenor, och sånglärkor som spelar högt över fälten. Skåne Erik Kohlström finns i Skanör där den gröna Landgrens holme är vitprickig av fåglar. Skärfläckor och skrattmåsar lägger ägg, medan strandskator och tofsvipor redan ruvar. Flera arter tärnor börjar anlända från Afrika. Dokumentärfilmaren Mikael Kristersson, känd för filmer som Ljusår och Pica pica, är ciceron bland fåglarna. Öland, Irland, Kina och mer! Under morgonen kommer vi också anropa Anders Börjeson, mångårig tidigare programledare på Naturmorgon, på Ölands södra udde i fågelsången där. Vi ringer upp Naturum Kullaberg där Kullabergbygdens ornitologiska förening hakar på och har en egen fågelsångsnatt. Från Irland medverkar Derek Mooney från Irlands radio RTÉ. Det är han som är ansvarig för Dawn chorus, den internationella fågelsändningen som inspirerat till Fågelsångsnatten men är inställd i år. Dessutom medverkar flera av Sveriges Radios korrespondenter, från Kina, Washington, Berlin och Paris, för att ge oss prov på hur fåglarna sjunger hos dem. Vi hoppas också få kontakt med All India Radio som gör en åtta timmar lång sändning av lyssnarnas inskickade fågelsång nu när Dawn chorus är inställt. Och även våra egna lyssnares inspelade fågelsång kommer att höras i Fågelsångsnatten. Sändningstid  Fågelsångsnatten direktsänds i P1 och i Sveriges Radio Play söndag 3 maj kl. 00.02- 07.55. Efter sändningen finns hela natten tillgänglig som podd. Plugga fågelsång inför sändningen? Här kan du höra Mats Ottossons samtliga 21 fågelsånglektioner. Och här kan du testa sen hur många arter du har koll på - i vårt fågelsångsquiz.

Vi laddar upp för Fågelsångsnatten med ett kortare program än vanligt. Här ryms de oväntade fynden av tidiga fågelinspelningar och ett oväntat möte med boxande harar. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Redan i radions barndom ägnade man sig mycket åt att spela in och sända fågelsång. Men en stor del av det som gjordes föll i glömska. Tills Claes Hollander som jobbar med Sveriges Radios arkiv gjorde några oväntade fynd. I Mats Ottossons reportage hör vi berättelsen om privatdetektiven som smög på fåglar. Vi ringer också upp Mikael Karlsson från Olofström. Han smyger ute i natten för att få syn på lodjur. Men häromveckan fick han se något han aldrig sett förut - en klassisk boxningsmatch mellan två harar som han lyckades fånga på film. Och så spanar vi strandkanten vid Tjurpannans naturreservat nära Grebbestad. I sällskap med en marinbiolog - Christin Appelqvist - blir en sådan promenad aldrig tråkig. Programmet är kortare än vanligt eftersom vi sänder hela åtta timmar Fågelsångsnatt 3 maj. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vår granskning visar att tiotusentals hektar biologiskt värdefull skog avverkas varje år. Rosentickan och lunglaven hör till dem som drabbas. Fältreportern sänder från salamandrar i Sörmland. Programledare: Mats Ottosson. I veckan har Sveriges Radio rapporterat om att tiotusentals hektar skog som anses biologiskt värdefull avverkas varje år. Granskningen har gjorts av flera redaktioner på Sveriges Radio, däribland Naturmorgon. I vårt program på lördag hör vi ett längre reportage från en av de naturtypsklassade skogarna. Här finns rosenticka och lunglav - hur påverkas de om skogen avverkas? Morgonens fältreporter Lena Näslund finns i Sjösakärren utanför Nyköping med fokus på vattensalamandrar, men med ögonen öppna även för andra grod- och kräldjur i området. Stefan Andersson, kommunekolog i Nyköping, tipsar också om hur man gör för att få tillbaka vattensalamander i sin trädgårdsdamm. Just nu flyger riktigt stora, feta humlor i luften lite varstans. Det är drottningarnas tid! Vi ringer upp humleexperten Maj Rundlöf för att få veta mer om humlornas liv och lära oss känna igen några av de vanligaste arterna. Dessutom hör vi Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsa om de allra bästa humleböckerna. I veckans kråkvinkel laddar vi inför Fågelsångsnatten - Helena Söderlundh hyllar den generösa rödhaken som sjunger när ingen annan orkar. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från Ölands lavrika väderkvarnar och vi ger oss ut på en mer än 400 miljoner år lång tidsresa i växternas värld. Nya rödlistan släpps, och hur ser ett ekorrbo ut? Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Ölands väderkvarnar hyser en unik och intressant lavflora. Det är det obehandlade, solexponerade träet som utgör livsmiljö för sällsynta lavar som sydlig ladlav och ladkantlav och dess parasit ladparasitspik. Dessutom finns här varglav, en lav som närmast lever på myrar i Dalarna – hur kommer det sig? Morgonens fältreporter Lisa Henkow finns i Ismantorp och Lerkaka för att titta närmare på några av Ölands 350 väderkvarnar tillsammans med biologerna Aron Edman och Olof Persson. De båda har ett särskilt intresse just för väderkvarnarnas lavflora. Och så ger vi oss ut på en hisnande tidsresa. Fossil berättar ofta om dinosaurier och andra spektakulära djur, men nu låter vi paleontologiprofessorn Vivi Vajda tolka små fossil från pollen och sporer och ge oss växternas historia. Spåren hittar hon i olika stenbrott i Skåne och vi möter både tidiga landväxter, dinosauriernas tropiska flora och de första blomväxterna. Nästa vecka släpps Artdatabankens rödlista över hotade arter. Vi kollar in vilka de viktigaste tendenserna verkar vara. De flesta har sett en ekorre. Men färre vet hur ekorrens bo ser ut. Vi ringer upp ekorrkännaren Olavi Grönwall för att få veta mer om ekorrens bostadsvanor. Och det går ingen nöd på veckans kråkvinklare Thomas Öberg som i likhet med så många andra hänger mycket hemma nu. Men nog är hemma ett vidare begrepp än bara huset eller lägenheten? Att sträcka ut vingarna över havet kan vara lika mycket hemma för en lunnefågel, som den sunkiga jordhålan som den bor i under några månader. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi besöker en återuppstånden våtmark som är ett eldorado för lekande gäddor under våren, Långsjön i Sörmland. Poronmaanjänkkä är en artrik myr utanför Pajala, rik på orkidéer och mygg. Programledare är Mats Ottosson. Vi besöker en återuppstånden våtmark som varit med om en resa från utdikad igenvuxen slättsjö till ett eldorado för lekande fisk under våröversvämningarna. När markerna övergavs på 70-talet växte de igen med buskar och bladvass. Nu har Långsjön i närheten av Nävekvarn i Sörmland restaurerats och återuppstått som en viktig våtmark både för fågel och fisk. Hit kommer gäddorna både från havet och Mellsjön uppströms för att leka. Gäddynglen ska festa på djurplankton och insektslarver och så småningom fisk -  inte sällan sina artfränder – och sedan vandra samma väg tillbaka när vattnet i våtmarken sjunker på försommaren. Den här våren ska gäddor fångas, vägas, mätas och id-märkas innan de släpps vidare in i våtmarken för att leka. Med lite tur kan Sportfiskarnas Rickard Gustafsson och fältreporter Lena Näslund också hitta abborre, mört och sutare som också trivs i Långsjön. Poronmaanjänkkä betyder renlandsmyren, och det är en väldigt artrik myr som vattnas med kalkrikt vatten från den omgivande berggrunden. Här trivs den finlemmade korallroten, en orkidé, och tranbären blommar ljusrosa. Artrikedomen sticker ut, men kräver också ett tränat öga för att uppleva de unika växterna och mossorna på myren en mil från Pajala i Norrbotten. Kärrbräken, en liten ormbunke, ledde till att myren skyddades en gång, går det att hitta den igen? Reporter Joacim Lindwall besökte myren i somras i sällskap med författaren Mikael Niemi, jägmästaren Frida Snell och naturreportern Thomas Öberg. I veckans kråkvinkel avslöjar Jenny Berntson Djurvall sina knep för en lyckad vandring, vandra lagom! Programledare är Mats Ottosson, och han delar med sig av belöningen för att kliva upp klockan fyra på morgonen.

Vi sänder från bubbelreven i Västerhavet - kalkstrukturer som hyser stor biologisk mångfald. Vi skådar dykänder i Skåne. Programledare: Joacim Lindwall. Det bubblar under ytan på flera platser i Kattegatt. Bubblorna som visar sig på havsytan då och då kommer från komplicerade kalkstrukturer på botten som släpper ifrån sig metangas. Dessa så kallade bubbelrev hyser en stor biologisk mångfald och tros spela en viktig roll för ekosystemet. Där samsas fiskar, alger, svampar och hajar och där finns arter som sällan ses på andra platser i Kattegatt. Vår fältreporter Sanna Ekstedt Larsson tar oss med till Västerhavet och till de grund där bubbelreven finns. I programmet från Getterön medverkar marinbiologerna Tomas Lundälv och Bo Gustafsson. Och så ger vi oss ut på andskådning – bland punkiga viggfrisyrer, stiliga gravandskostymer och långa alfågelspröt – tillsammans med fågelskådaren och fågelforskaren Johan Elmberg. Det är den yrvakna tiden nu. Då myrorna verkar ruska på sig och titta upp ur sina stackar och fjärilarna ger sig ut på fladdriga vingar. Vi ringer upp myrforskaren Katja Bargum för att höra varför det kan vara så tätt med myrstackar på vissa ställen, och vi kollar läget med fjärilsälskaren Mikael Skalstad – vilka vårfjärilar har han hunnit pricka in än? I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow över det stora hopp vi sätter till naturen i kristider. Men naturen är inte alltid som vi tror och vill, utan den bara är. Programledare är Joacim Lindwall. 

Om dramatiken bakom Pärvie-förkastningen och om algsvampen som ligger bakom kräftpesten. Vi ger oss ut i naturen som är extra viktig för många just nu. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Morgonens fältreporter Thomas Öberg finns vid Torneträsk, Skandinaviens största fjällsjö. Tvärs över fjälldalarna här löper en tio meter hög brant - en förkastning som fått namnet Pärvie. Den bildades under stor dramatik för 10 000 år sedan, av en mycket kraftig jordbävning. Kunskapen om detta gjorde att man på 1980-talet förkastade planerna på att förvara uttjänt kärnbränsle här. Under morgonen får vi veta mer om den 15 mil långa förkastningen, och om landskapets historia runt Torneträsk. Vi får också möta Aphanomyces astaci - den lilla algsvampen vars existens haft ödesdigra konsekvenser för flodkräftan. Det är nämligen den som orsakar kräftpest. Karin Gyllenklev träffar sötvattensforskaren Lennart Edsman för att höra om hur algsvampen kom till Sverige av misstag, två gånger om. Och så gräver vi där vi står. Ungefär som Arvid Haglund i Gagnef gjorde i komposten och hittade ett riktigt vårtecken - tjocka, vita larver. Vad är det för något? Vi ringer upp biologen Moa Pettersson för att få svar. Den här våren är inte som andra. Coronautbrottet påverkar oss alla. Då kan naturen bli som en fristad att umgås i och hämta kraft ur. Flera organisationer har naturkampanjer för att uppmuntra till att ge sig ut, vuxna som barn. Vi följer med Skogsmulle ut - och efterlyser också lyssnarnas naturtips just nu. I veckans kråkvinkel hyllar Mats Ottosson Mary Oliver - naturnärvarons poet nummer ett. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Det finns många sätt att få naturen att berätta. Hans Ring låter bilderna tala om älgen Gösta och andra däggdjur han lärt känna. Jessika Berglund samlar naturfynd som berättar om det underbara. Naturfotografen Hans Ring riktar gärna både sina kameraobjektiv och sin uppmärksamhet mot däggdjuren i de närmaste omgivningarna. Med tiden har han lärt känna inte bara arterna – älg, utter, räv, grävling och så vidare – utan även många av individerna. Fältreporter Lena Näslund träffar honom i hans hemmamarker vid Ekenäsån i Sörmland och hör honom berätta om älgen Gösta och andra bekantskaper han gjort genom åren. Vi möter också författaren och konstnären Jessika Berglund i ett reportage av Mats Ottosson. Jessika samlar naturfynd – vackra föremål som hon hittar själv eller får av vänner – och förvandlar i sin tur dessa fynd till berättelser när hon träffar skolklasser och dagisbarn. Och till konst när hon gör utställningar. Apropå däggdjur pratar vi med vargforskaren Olof Liberg om en ny studie som visar att illegal jakt är förklaringen till att vargstammen minskar. Och Naturmorgons artbibliotekarier, biologerna Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker, tipsar om de bästa fälthandböckerna för däggdjursskådare. Och så måste vi förstås prata om det som händer just nu. Våren. Joacim Lindwall ropar ut sitt behov av årstider i veckans kråkvinkel och vi får en rapport från Ottenby fågelstation som just begått säsongspremiär för ringmärkningen av fåglar. Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Fältreportern går en grodskola men tar också reda på varför det är fatalt att gölgroda har hamnat i Blekinge. En skata kan sprida frön från hela 117 olika växter: 100-årig forskning upphittad! Långbensgrodorna i Blekinge har redan börjat leka. Biolog Annika Lydänge ger oss en grodskola, hur känner man igen våra olika amfibier? Fältreporter Erik Svensson tar också reda på varför det är så fatalt att gölgroda hamnat i södra Sverige. Sven August Heintze, doktorerade i botanik 1913 och blev sen nyfiken på hur växter sprids med hjälp av fåglar. Genom att undersöka spybollar och exkrementer hittade och artbestämde Heintze frön från 117 olika växtarter - bara hos skator. Reporter Jenny Berntson Djurvall har träffat Zooekologen Johan Elmberg som skrivit om Heintzes bortglömda forskning. Lisa Henkows kråkvinkel handlar också om kråkor, de sprider inte bara frön utan också korvbröd! Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker – tipsar om de bästa böckerna för att känna igen groddjur, kräldjur och fiskar. Programledare Joacim Lindwall.

Miljontals berggyltor, stensnultror och andra läppfiskar tas upp levande och släpps i de norska laxodlingarna. Meningen är att de ska äta upp parasiter som laxlus.  Miljön i laxodlingen är främmande och stressig och fiskarna som i det vilda kan bli 15-20 år dör ofta av infektioner eller bakterier i blodet inom ett och ett halvt år. Möt de färggranna fiskarna med pussmun i Sanna Ekstedt Larssons reportage. Fältreporter Lisa Henkow sänder från Botaniska trädgården i Göteborg som har en stor samling knölar och lökar från världens alla hörn. Intendent Stina Weststrand visar de tidiga vårblommornas knöliga strategier. Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa böckerna för att känna igen kärlväxter och kråkvinkeln av filmaren Tina-Marie Qwiberg handlar om grönsiskor. Programledare Mats Ottosson.

Botanisten Sofie Olofsson, zooekologen Susanne Åkesson och blötdjursexperten Jonas Roth svarar på lyssnarfrågor från Botaniska trädgården i Lund. Programledare: Lisa Henkow. När det börjar våras ute sänder vi säsongens sista naturväkteri. Hela programmet ägnas åt lyssnarnas naturfrågor! Till vår hjälp har vi vår eminenta Naturpanel. Den består på lördag av de två fasta medlemmarna Susanne Åkesson, zooekolog och Sofie Olofsson, botanist, samt vår specialinbjudne gästexpert: blötdjursexperten Jonas Roth. Det blir alltså lite extra fokus på sniglar och snäckor. Hur hittar en snigel och har den koll på vart den är på väg? Hur är det nu med pantersnigeln - kan den äta upp den spanska skogssnigeln? Och vem har gjort de märkliga spåren i isen? Vi tror också att vi får svar på hur en blomma som under dagen följer solen egentligen vänder sig tillbaka till morgonläget, och hur sjutton en lunnefågel kan fånga nya fiskar när den redan har fisk i munnen. Så vad undrar du? Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Lisa Henkow.

Vi letar efter strömstare i Sörmland och söker rofyllda bilder i naturen med Sandra Linnell. Programledare Mats Ottosson. Strömstaren väljer oftast riktigt vackra miljöer – strömmande vatten både  i stadsmiljöer och ute i skogen. Trots att den saknar särskilda simförutsättningar är den både en skicklig dykare och simmare, som också kan springa på botten på jakt efter maten. Fältreporter Lena Näslund söker efter strömstaren i sällskap med två rutinerade fågelskådare från fågelföreningen Tärnan (Janne Gustafsson och Susanne Stilling) och en nybörjare (Christina Bremfält) som ska kika in i strömstarens värld. Sandra Linnells fotograferande i naturen har blivit som en meditation, en avkoppling från vardagen. Hon delar med sig av sina bilder på sociala medier och följarna från olika länder uppskattar den ro bilderna förmedlar. Reporter Joacim Lindwall har träffat Sandra Linnell, Sannalinn, i Tyrestaskogen nära Stockholm. Vilka böcker är artnördarnas favoriter? Det undrade Mats Ottosson och stämde träff med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och biologen Moa Pettersson för att prata artbestämningslitteratur. De bjuder på fågelboksfavoriter och resten av tipsen finns i en ny poddserie: Artbibliotekarierna tipsar (under poddparaplyet Livet enligt Naturmorgon). Kråkvinklaren Joacim Lindwall har varit på bio och sett en barnfilm. Han rycks bort i funderingar av en replik om vattnets eventuella minne som sätter igång tankar om hur allt hänger ihop egentligen, kan träd ha ett minne? Atomerna i min kropp? Programledare är Mats Ottosson.

Vi letar natur mitt i Stockholm - biologen Raul Vicente tar med oss på ett artrace kring Liljeholmen. Och så spanar vi efter utterspår i Småland. Programledare: Joacim Lindwall. Morgonens fältreporter Lisa Henkow ger sig ut på ett artrace kring Liljeholmen och Hägerstensåsen i Stockholm. För på belysta husfasader och i bortglömda buskage kan det finnas spännande kryp, lavar och svampar. Biologen Raul Vicente har en skarp blick för de små hyresrätterna som är så lätta att missa, och vi letar pansarsvamp och klämhuvudspindel tillsammans med honom. Vi fortsätter på spaningstemat och följer med Börje Gunnevik ut i de småländska skogarna för att leta utterspår. Han har gillat utter under många år men det är de senaste åren som han verkligen hängett sig åt att både spana efter utter och att föreläsa om den. Kan en mossa vara hotfull? Eller är det bara vi som är mossblinda? Det undrar Jenny Berntson Djurvall i veckans kråkvinkel. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi tar del av den senaste vargforskningen i en sändning från Grimsö forskningsstation. Och så sover vi ute tillsammans med Markus Torgeby. Programledare: Joacim Lindwall. Vargar äter framför allt älg. Men hur spelar årstiden in? Och vad jagar en liten flock helst och vad händer när det dyker upp hjortar och vildsvin i reviret? Det är några av de frågor vi belyser när vår fältreporter Jenny Berntson Djurvall sänder från Grimsö forskningsstation i Bergslagen. I programmet medverkar Camilla Wikenros, vargforskare och samordnare för det skandinaviska projektet Scandulv, och doktoranden Cecilia Di Bernandi som DNA-analyserar spillning för att få koll på vad vargen ätit. I dag finns det omkring 300 vargar i Sverige – precis på gränsen för gynnsam bevarandestatus. Hur är läget för de övriga stora rovdjuren – lodjur, järv och brunbjörn? Vi ringer upp Jens Andersson, rovdjurssamordnare vid Naturvårdsverket. För 20 år sedan var Markus Torgeby en lovande elitlöpare. Men i stället för att satsa på en löparkarriär flyttade han ut i en kåta i den jämtländska skogen. Numera bor i ett vanligt hus men tycker fortfarande mycket om att sova ute. Vår reporter Jonatan Martinsson följer med honom ut i skogen en vinternatt för att prova på utesovning. Och i veckans kråkvinkel får Lisa Henkow en dålig känsla när levande varelser kallas för saker. Programledare är Joacim Lindwall.

Naturmorgon möter val, spetsbergsgrisslor och isbjörn vid den arktiska ögruppen Svalbard, där klimatförändringarna går dubbelt så snabbt som på många andra håll i världen. Programledare: Mats Ottosson En stor del av morgonen ägnar vi åt vårt närmaste högarktiska område - ögruppen Svalbard. Här går klimatförändringarna dubbelt så snabbt som på många andra håll i världen. Det påverkar förstås djurlivet, som isbjörnen som får svårare att jaga säl när isen försvinner. Vi besöker Svalbard med de ekologiska glasögonen på. Hur kan det vara ett så myllrande djurliv här, i en öken av is? Och hur förändras ekosystemet i takt med klimatförändringarna? Vi får möta bland annat isbjörn, valross och fjällräv - och spetsbergsgrissleungar som hoppar från fågelberg. Och nu när valjakten upphört ökar glädjande nog flera valarter, bland annat vitval, blåval och till och med grönlandsval. Grönlandsvalen utrotades praktiskt taget av valjakt redan på 1600-talet vid Svalbard. Nu dyker den upp igen, men hur framtiden ser ut är ovisst när havsisarna minskar. Naturmorgons Thomas Öberg besökte Svalbard i somras och tillsammans med programledare Mats Ottosson tar han oss med till midnattssolens och isbjörnens rike. Vi startar programmet med vinterfåglar på hemmaplan. Det är nämligen fågelräknarhelg - Birdlife Sveriges årliga evenemang Vinterfåglar inpå knuten som uppmanar alla att räkna och rapportera in fåglarna hemmavid. I programmet möter vi flera riktigt nära fåglar och får följa med Kjell och Anna-Stina Wallin på vinterfågelskådning utanför Gävle.

Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och limnologen Karin Rengefors svarar på lyssnarfrågor från Botaniska trädgården i Lund. Programledare: Joacim Lindwall. Vi på Naturmorgon får väldigt mycket frågor om mysterier i naturen. Vilken tur att vi kan kalla in våra experter i Naturpanelen för att reda ut dem! På lördag samlas panelen igen i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor. Gästexpert denna gång är Karin Rengefors, professor i limnologi – alltså läran om inlandsvatten. Så hon får äran att svara på frågor om just vad en limnolog gör, hur fiskar kommunicerar och vad det var för en konstig ”fläskkorv” som svajade i vattenströmmen i en sjö i Dalarna. I panelen sitter också två ordinarie medlemmar i Naturpanelen - entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson. De har fått frågor om allt från gula larver och skalbaggar som sitter ihop med en tunn tråd, till varför det alltid är udda antal klyftor i en grapefrukt. Så vad undrar du? Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi bestiger Finkhörneberget vid Tavelsjön utanför Umeå och vi är med om ett unikt skådespel när miljontals bergfinkar flyger in till sin sovplats i nordvästra Skåne. Programledare: Mats Ottosson. Äventyret kan vara närmare än du tror. Med projektet Tio toppar i Tavelsjö vill Anders Enetjärn uppmuntra människor att uppleva naturen på hemmaplan. Vår fältreporter Maria Viklands följer med honom ut den här morgonen, till en av topparna - Finkhörneberget vid Tavelsjön, några mil utanför Umeå. Här letar vi såväl dagsfärska spår från djur som rört sig i snön, som tiotusenåriga spår från den senaste istiden. Vi hoppas få se någon av de älgar som håller till här och kanske någon gråspett. Och vi ska få vara med när miljontals bergfinkar flyger in till sin sovplats vid Rössjön i nordvästra Skåne. Det är ornitologen Tomas Svensson från Skånes ornitologiska förening som efter att ha sett de gigantiska flockarna sökt efter var de tillbringar natten - och hittade en fem hektar stor granskog utanför Ängelholm där bergfinkarna sitter tätt, tätt och sover. Det är den synnerligen goda tillgången på bokollon som fått bergfinkarna att stanna kvar över vintern - i rekordstora flockar. Vi pratar också med Lotta Landegrim som tillsammans med sina grannar hittade något oväntat i julgranen på innergården - fyra levande koltrastungar! Rekordtidigt. Men hur skulle de göra med granen - den skulle ju bort på tjugondag Knut? I veckans kråkvinkel undrar konstnären och poeten Maria Westerberg: Den sista mammuthonan som en gång i tiden blickade ut över isen - var hon också mörkrädd? Anade hon att tiden var förbi? Programledare är Mats Ottosson.

Vi människor är dåligt anpassade till vintern medan en del andra varelser har den som normaltillstånd. Vi sänder från Jokkmokk och temat är snö och kyla. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Snötäcke, minusgrader och mörker betyder att det livsviktiga vattnet är fruset, maten är gömd och fotosyntesen omöjlig. Ur ett mänskligt perspektiv är vintern en svår utmaning, men för organismer som ren och snöskytte är den normaltillståndet. Vi tittar på hur växter, svampar och djur löser kylans problem - och hur blidväder i sin tur kan ställa till nya. Och hur har vi människor lyckats sprida oss över hela jorden, även till de kallaste trakterna i Arktis? Hur värmer vi oss, hur klär vi oss och hur färdas vi i snöriket? Och vi får nog höra gruvliga historier om hur det är att nästan frysa ihjäl. Naturmorgon ägnar hela programmet åt vintern och sänder från Jokkmokk. Gäster är Peter Segerström, rovdjursexpert och Elisabet Nejne Vannar, renskötare och Cecilia Lundin, vinter- och vildmarksentreprenör. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter Thomas Öberg.

Mossor grönskar sig igenom vinterhalvåret och vi söker reda i mossmattorna. Lantbrukaren Kurt Göransson ser mångfalden växa med betesdjuren på Orust. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. I årets första Naturmorgon fyller vi öronen med grönt. Mossor grönskar sig igenom vinterhalvåret och vår fältreporter Lena Näslund söker reda i de gröna mossmattorna i Uppland. Till sin hjälp har hon mossmästaren Thomas Hallingbäck. Lantbrukaren Kurt Göransson ser mångfalden växa i sina beteshagar på Orust och tillsammans med betesdjuren skapar han livsmiljöer för känsliga växter och insekter, och den viktiga kvalitén lugn och ro. Veterinär Lotta Berg svarar på lyssnarfrågor om fåglarna runt knuten, deras mat- och badvanor bland annat. I Lisa Henkows kråkvinkel bjuds på domedagsstämning och nyårshopp med kärlek och nyfikenhet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I årets sista Naturmorgon frossar vi i naturupplevelser från 2019. Sälar, tistelfjärilar, malar och fladdermöss, bland annat. Programledare är Mats Ottosson. I årets sista Naturmorgon frossar vi i naturupplevelser från 2019. Vi spanar på sälar i Misterhults skärgård, lyssnar på sångsvanar i Lamburträsk, åker skylift över en skärfläckekoloni i Falsterbo, möter sovande hasselmöss i Blekinge och följer den mystiska, stora malen i Båven med en ultraljudskamera. Bland annat. Dessutom minns vi det som det var så mycket av: Ulliga snödrivor från aspens många blommor, de brandgula tistelfjärilarna som plötsligt var överallt och så nu i höstas, alla rönnbären som i sin tur blev mat åt en sällan skådad mängd tallbitar. Vi ringer också upp några av våra lyssnare för att få höra vad som var just deras bästa naturupplevelse i år. Programledare är Mats Ottosson.

Ekologen Susanne Åkesson, entomologen Mikael Sörensson och mykologen Anders Dahlberg svarar på lyssnarfrågor från Botaniska trädgården i Lund. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Vi tar inte julledigt utan tar vårt ansvar och samlar Naturpanelen i Botaniska trädgården i Lund för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor. Denna gång blir det extra mycket frågor om svamp, eftersom vi bjudit in svampexperten Anders Dahlberg till panelen. Han är professor i mykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och är allra mest nyfiken på svamparnas osynliga liv som mycel och hur deras liv egentligen ter sig. Vid sin sida har han två ordinarie medlemmar i Naturpanelen - entomolog Mikael Sörensson och ekologiprofessor Susanne Åkesson. Panelen svarar på frågor om gula märkliga klubbor i vattnet, lila fingrar på ängen, vad det var för insekt som lät inuti Patrics fiskrök och hur det kommer sig att elefanter inte verkar få kallsup när de dricker vatten med snabeln. Och mycket mer. Kanske det som just du hör av dig om! Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturmorgons redaktion tipsar om några av 2019 års naturböcker tillsammans med författaren Mikael Niemi. Programledare: Joacim Lindwall. Utsikt från fjäll och glaciärer. Insikt i insekternas och växternas intrikata liv. Och berättelsen om en fisk som är det mest mystiska man kan tänka sig. Det - och mycket mer - ryms i årets skörd av naturböcker. På lördag den 14 december samlas Naturmorgonredaktionen för det traditionsenliga bokpratet då vi tipsar om naturböcker som kommit ut under året. Specialinbjuden gäst är Mikael Niemi - författare från Pajala med ett stort naturhjärta. I programmet medverkar Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Mats Ottosson, Mikael Niemi samt programledaren Joacim Lindwall.

Nannie Fredrikson arbetar för att fler med funktionsvariationer ska kunna ta sig ut i naturen. Vi besöker Lierne i Norge för att höra om framgångarna för fjällrävarna. Programledare: Mats Ottosson. Fjälltur i rullstol – går det? Jodå. På en del ställen! På lördag följer vår reporter Thomas Öberg med Nannie Fredrikson längs Abiskojokks kanjon i Lappland. Här finns en anpassad vandringsstig, mitt i Abisko nationalpark. Det var när Nannie själv var vandringsledare på fjället som olyckan var framme. En tromb tog tag i hennes tält och skadorna gör att hon numera är beroende av rullator och rullstol. I dag brinner hon för att kunna hjälpa andra med liknande svårigheter att kunna ta sig ut i naturen, till och med till fjälls. Vi besöker också ett så kallat stepping stone-område för fjällräv, i Lierne i Norge. Det är som en språngbräda som ska binda ihop två starka fjällrävsfästen med varandra. Och projektet Felles Fjellrev har varit framgångsrikt. I dag finns det tio gånger fler fjällrävar i Skandinavien än för 20 år sedan. Även sommaren 2019 var god för fjällrävarna - 98 valpkullar föddes i Sverige och Norge. Och så får vi en decemberpresent – ett nytt avsnitt av fågelsångskolan! I det möter vi några fåglar som verkligen lyser upp decembermörkret genom sina läten. Sidensvansarnas sirr och domherrarnas visslingar är några av dem vi lär oss den här gången. Vi ringer också upp Disa Eklöf för att lära känna några av de stickmyggor vi faktiskt kan träffa på mitt i vintern. I veckans kråkvinkel vrider och vänder filmaren Tina-Marie Qwiberg på begreppet förnekelse. Klimatförnekelse förstås, men också förnekelse av själva naturen och hur vi försöker kompensera oss ur knipan vi hamnat i. Programledare är Mats Ottosson.

Den varma sommmaren 2018 var tuff för älgarna i södra Sverige. Vi får komma några av älgarna inpå livet. Och så följer vi med ut på nattfågelrutt. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. På lördag hittar vi vår fältreporter Lena Näslund i den sörmländska älgskogen. Här har ett antal sändarförsedda älgar fått hjälpa till att svara på frågan om hur älglivet i söder skiljer sig från det betydligt mer studerade i norra delarna av landet. Sara Nordlinder hjälper oss förhoppningsvis till lite närkontakt i Jägarförbundets viltpark på Öster Malma, innan vi fortsätter ut i landskapet där älgarna numera ska dela på maten med starka stammar av hjortar och rådjur. SLU-forskaren Fredrik Widemo berättar att älgen tål värme dåligt: redan vid 22 graders värme måste de flämta som en hund. 2018 var ett katastrofår för södra Sveriges älgar. Älgkorna hade inte tillräckligt med energi för att producera mjölk och kalvarna blev små – om de inte dog. Hur kommer ett allt varmare klimat att påverka skogens konung? Det glunkas att älgen kan hamna på rödlistan. Hur är det möjligt? Och så ger vi oss ut i natten. Bland annat drömmer vi oss tillbaka till en försommarnatt fylld av fågelsång. Reporter Mats Ottosson följer med Martin Green från Svensk fågeltaxering som är ute och systematiskt räknar vilka fåglar som sjunger på natten. I veckans kråkvinkel går Helena Söderlundh planlöst runt i samma skog varje dag och får till slut en riktigt mesig present. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturpanelen - Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson - samlas i Lunds botaniska trädgård för att svara på lyssnarfrågor. Programledare är Mats Ottosson. Nu är det dags för höstens första program där experterna i Naturpanelen sammanträder för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor. Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning på frågor om hur det kommer sig att humlen vrider sig medurs, varför fiskmåsen pickar så envetet på fönstret och så vad det var för konstigt frasigt "finger" som stack ut från en trädstam i Rågsved - och som började röra sig när man petade på det! Och mycket mer. Kanske det som just du hör av dig om! Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Mats Ottosson.

Ett hållbart skogsbruk är nödvändigt för naturen - men också för att skogsbruket ska överleva ekonomiskt, menar skogsprofessor Sten B Nilsson. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Vad menas med hållbart skogsbruk? Och vad behöver svenskt skogsbruk göra för att bli hållbart, på riktigt? Det borrar vi i i lördagens Naturmorgon. Vi intervjuar Sten B Nilsson, skogsprofessor med internationell erfarenhet. Han menar att svenskt skogsbruk måste tänka om för att vara relevant i framtiden. I stället för att utgå från ekonomin, som man gör i dag, måste man utgå från ekologin - ja själva biologin. En nödvändighet för naturen, men också en ekonomisk nödvändighet: Virket blir osäljbart på en internationell marknad om man inte kan visa att det kommer från ett hållbart skogsbruk, säger Sten B Nilsson. Han menar att även miljörörelsen behöver tänka om och ha mer konstruktiva förslag kring hur framtiden i den svenska skogen ska se ut. Vi har också ställt frågan om hur vi ska nå ett hållbart skogsbruk - och vad det egentligen är - till en rad företrädare inom den svenska skogen. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall knyter ihop de skogliga trådarna  hemifrån en skogsägare i Jämtland, Kerstin Dafnäs. Hon är ordförande för den kvinnliga skogsägarföreningen Spillkråkan, som bland annat vill öka kunskapen om hållbart skogsbruk. I veckans kråkvinkel hyllar Maria Westerberg "ifreden" på en värmländsk myr. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Jimmy Adolfsson har fött upp 500 olika arter av fjärilslarver under 60 års tid. Och elvaåriga Athena Johansson har bestämt sig för att se 300 fågelarter. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lördagens två huvudpersoner i Naturmorgon heter Jimmy och Athena. Båda har ett starkt naturintresse. För Jimmy Adolfsson väcktes det för över 60 år sedan, när han tillsammans med sin bror byggde insektshåvar av nylonstrumpor. Sedan dess har han fött upp 500 olika arter av fjärilslarver och är expert på framför allt svärmare. Morgonens fältreporter Lisa Henkow sänder hemifrån Jimmy i Valdemarsvik och vi ska bland annat få en föda-upp-larv-skola. Athena Johansson fastnade rejält för fågelskådningen när hon var åtta år. Nu är hon elva och hjälper till med guidning och ringmärkning vid sjön Tåkern. Men hon älskar inte bara fåglar, nästan precis allt i naturen fångar hennes intresse. Det gör henne varm inuti, berättar hon för vår reporter Mats Ottosson som följer med henne på en blåsig fågeltur vid Tåkern. I veckans kråkvinkel berättar vetenskapsjournalisten Karin Gyllenklev om att liksom se sig själv lösas upp mellan blöjbyten och Byssan lull och barnvagnspromenader. Räddningen blev en gulsvart humlebagge på en lila tistelblomma. Eller så slår man sig ner på en stubbe och börjar fotografera, när livet snurrar lite för fort. Så gjorde Ulrika Claeson Månsson. Resultatet blev instagramkontot squirrelsbyart där en humoristisk och smått skruvad berättelse om ekorrhonan Beatrix tar form. Vi ringer upp Ulrika för att få veta mer. Och hur sjutton hade en uggla tagit sig in i en helt stängd sommarstuga? Heléne Eslander berättar om den oväntade upptäckten och hur de lyckades få ut ugglan. Vi ber också ekologiprofessor Susanne Åkesson kommentera det hela. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi kollar hur havet möter hösten och besöker den småfläckiga rödhajens barnkammare. Dessutom porträtteras fotografen som låtit fåglarna porträttera sig själva. Programledare: Mats Ottosson. Många av havets arter varvar ner och tar det lite lugnare när det blir höst och vinter. Sandkrabban gräver ner sig och dom färgglada läppfiskarna söker sig till värmen på djupare vatten. För andra är det nu det börjar. I den småfläckiga rödhajens barnkammare är det till exempel full aktivitet under höst och vinter. Med fokus på hajar och livet i havet under hösten tar vår fältreporter Sanna Ekstedt Larsson med oss till Västerhavet och Havets hus i Lysekil. Med sig har hon marinbiologen och pedagogen Martin Stjernstedt. Vi porträtterar också fotografen Stephen Gill som satte upp en sittvänlig stolpe på en skånsk åker, och en självutlösande kamera strax intill. Sen väntade han på att fåglarna skulle komma. Resultatet blev ett uppmärksammat konstprojekt. Den stora fågelsnackisen den gångna veckan är väl annars tallbiten, en nordlig fågel som plötsligt ses överallt i landet. Vi ringer upp Malin Larsson på Vikbolandet som berättar hur glad man blir när man äntligen får se livets första tallbit. I veckans kråkvinkel avslöjar Lisa Henkow att hon hittat den verkliga drivkraften bakom alla kokböcker och matlagningsprogram. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från Drottningholm med fokus på ål och lax och andra fiskar som rör sig långt. Och hur kan barkborren vara så framgångsrik? Svar: kommunikation och samarbete. Programledare: Joacim Lindwall. Den här veckan hittar vi vår fältreporter Lena Näslund i fiskarnas värld, på SLU:s sötvattenlaboratorium på Drottningholm. Siktet är inställt på fiskar i rörelse. Som ålen, denna gåtfulla fisk som gäckat forskare i tusentals år. En som lagt en liten pusselbit i ålgåtan är forskaren Håkan Westerberg. Hans kollega Johan Östergren ägnar sig mest åt en fisk som gärna visar upp sig - laxen. För fiskar som rör sig är vandringshinder ett stort problem, och det pågår många projekt för att göra livet lättare för dem igen. Men hur stoppar man oönskade fiskar att ta sig upp i vattendragen? Ett schweiziskt forskarlag lät den svartmunnade smörbulten mäta sin sprintförmåga mot bland annat stensimpan. Och så undrar vi hur fem millimeter stora granbarkborrar döda en stor gran på bara några veckor? Jo, samarbete och kommunikation är två av svaren. Med hjälp av doftämnen samtalar barkborrarna så att de samlar sin attack till samma träd. Samma doftämne skickas också ut av en blånadssvamp. Då lockas barkborrarna till svampen och svampen kan lifta med skalbaggarna till trädet. Där hjälps svamp och skalbagge åt. Svampen äter upp trädets kemiska försvar så att barkborrarna inte blir förgiftade och tillsammans orsakar de trädets död. Vår reporter Lisa Henkow träffar forskaren Tao Zhao och Stefan Forsberg från Skogsstyrelsen, detta barkborreår 2019, i en granbacke utanför Örebro. Vi frågar hur lyssnarna gör för att tackla höstmörkret och vi har redan fått massor med förslag på hur det går att njuta av naturen så här lite off-season. Den ser ut att ha en lampa under manteln, och skruvade tentakler som en bättre narval. Så beskriver Solveig Wadelius fyndet hon gjorde i sin trädgård. Det visade sig vara en snigelart som aldrig tidigare setts i Sverige: Krynickillus melanocephalus. Vi ringer upp Solveig, och blötdjursexperten Jonas Roth. I veckans kråkvinkel sitter Mats Ottosson på huk hos en tordyvel en stund. Programledare är Joacim Lindwall.

Vad gör Susanne Åkesson, Mikael Sörensson och Sofie Olofsson när de inte sitter i Naturpanelen? Vi möter dem en vanlig torsdag. Och frossar i favoritfrågor från förr. Programledare är Mats Ottosson. Nu blir det kick-off! Den 23 november sänder vi säsongens första direktsända telefonväkteri då vår expertpanel svarar på lyssnarfrågor. Och nu på lördag 19 oktober laddar vi inför detta genom att presentera Naturpanelen lite extra. Vad gör ekologiprofessor Susanne Åkesson, intendent Sofie Olofsson och entomolog Mikael Sörensson till vardags? Vi har träffat dem en vanlig torsdag för att lära känna dem lite närmare. Dessutom frossar vi i favoritfrågor och favoritsvar från tidigare år. Det blir elefantsnor, häxägg och kungstrollsländor, bland annat. Och om du blir sugen på att ställa en fråga om vad som helst i naturen redan nu är mejladressen [email protected] Programledare på lördag är Mats Ottosson.

Vi sänder från Ljungbyån som restaureras för den biologiska mångfaldens skull. Och på tal om den - hur handlar vi i matbutiken för att vara artsmart? Programledare är Mats Ottosson. Det råder full aktivitet i Ljungbyån söder om Kalmar. Nu ska nämligen åns eget vattenråds visioner om en virvlande, frisk och levande å bli verklighet. Vattenrådet är ett sätt för många olika intressen att samlas kring den gemensamma ån, och åns bästa. Två av dem som arbetar med restaureringen av ån är Renate Foks och Ola Sennefjord från Kalmar kommun. De finns på plats vid Ljungbyån denna morgon, tillsammans med fältreporter Lisa Henkow. Dessutom medverkar Lars Elfverson och Ann-Marie Pettersson  från Ljungbyåns vattenråd. Det finns många råd för hur vi handlar klimatsmart. Men hur gör vi för att gynna den biologiska mångfalden, när vi ska välja mellan olika alternativ till lördagsmiddagen? I Lena Petterssons reportage dyker vi in i matbutiken för att få konkreta tips. I veckans kråkvinkel funderar Joacim Lindwall på vad som skulle hända med naturen om vi människor vore en gnutta mer altruistiska. På söndag infaller Mossornas dag. Vi träffar Linda Birkedal som guidar oss i den gröna sköna mossvärlden. Kanske har du också sett dem - håriga larver som trotsar oktoberkylan. Vi ringer upp Lena Rydström som hittade en sån när hon packade upp efter en resa till Tiveden. Vad är det för larv, och vad har den för plan för livet just nu? Det hoppas vi att larvexperten Jimmy Adolfsson kan svara på. Och så fortsätter vi på ämnet stjärnsnor! Geléklumpar i naturen som kan vara rester från paddor. Anna Boström har hittat regelrätta bevis på detta. Vi ringer upp henne, och jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från Kronobergs läns största naturreservat, Stocksmyr-Brännan, där en ny led invigts. Och på Eggegrund söks svaret på tajgasångarnas mysterium. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Vår fältreporter Helena Söderlundh vandrar en del av en ny, två mil lång vandringsled genom en småländsk storskog - Stocksmyr-Brännan. Det är ett ganska nytt naturreservat, där skogsbrukets påverkan märks av på många ställen. Hur utvecklar man bäst naturvärdena på sikt här? Det funderar naturvårdsförvaltarna Ellen Flygare och Jan Sikkema på. Ett sätt är att ta vara på den brandhistoria som finns i området sedan flera hundra år. Vi tittar närmare på ett område som naturvårdsbrändes förra året. Men själva storskaligheten är också ett värde i sig. Naturreservatet är med sina 2 300 hektar Kronobergs läns största, och det går att vandra här en hel dag utan att möta en människa. Däremot finns här tjäder, spillkråka och mindre hackspett, orkidérika myrar som aldrig dikats ut och sumpskogar där garnlavar draperar träden. Och så tar vi båten ut till ön Eggegrund i södra Bottenhavet. På fågelstationen där undersöks nu varför den lilla tajgasångaren blir allt vanligare längs med den svenska ostkusten. Vi fick en fråga från Johanna Fridsén i Norrköping: Varför kommer ett helt gäng talgoxar och samlar ludd från filtarna på altanen - de ska väl inte bygga bo nu i september? Vi ringer upp ekologiprofessor Susanne Åkesson för att få svar. I veckans kråkvinkel får vi följa författaren Mikael Niemi på hans mödosamma väg upp till toppen av Afrikas högsta berg, Kilimanjaro. I fickan hade han med sig något värdefullt hemifrån, något han ville ge till berget. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från ekoskådaren Annika Rasténs favoritfågeltorn vid Vendelsjön. Skogsstyrelsen föreslår en satsning på diken, vilket får kritik av klimatforskare. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Fältreporter Lena Näslund sänder från Vendelsjön i Norduppland tillsammans med en hängiven ekoskådare - Annika Rastén. Hit cyklar hon ofta. Det är bara en och en halv mil! Hennes längsta cykeldrag för att få in nya arter på ekolistan blev 12 mil: för pungmes och gulhämpling. Just nu passerar de sista ladusvalorna Vendelsjön, och sädgäss och tranor är på väg in. Från fågeltornet vid Varggropen har man bra sikt över sjöns vassar och bankar, och fälten runt omkring. Vi har också sällskap av ornitologen Anders Anrell, en av initiativtagarna till föreningen Vendelsjön. Och så uppmärksammar vi ett nytt förslag från Skogsstyrelsen om att rensa diken för att öka produktionen i skogen. Förslaget har fått hård kritik från bland annat klimatforskare, Naturvårdsverket och naturvårdsorganisationer eftersom utdikade torvmarker står för nästan lika stora utsläpp av klimatpåverkande gaser som hela biltrafiken. Vi får också höra om storlommen som hamnat helt fel - inne i skogen i hästhagen, och behövde handfast hjälp för att komma tillbaka till vattnet. I veckans kråkvinkel sprakar skogens alla gröna mossor som ett glittrande mirakel för den nyinflyttade skåningen Tina-Marie Qwiberg. Och hon har en önskan om att skogen ska få finnas för sin egen skull - inte bara vara en till synes oändlig ekonomisk resurs. Vi ringer också upp Monica Häljestig som utgår från sin pappas handritade svampkarta för att kunna ta svamp och skog hem till honom, när han inte längre orkar ta sig ut dit själv. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Örö i Misterhults skärgård där det finns goda chanser att komma gråsälarna inpå livet. Dessutom om hur Östersjön behöver skyddas för framtiden. Programledare: Joacim Lindwall. Vi sänder hela programmet från Örö - en av flera tusen öar i Misterhults skärgård. Så kallas den grunda övärlden mellan Västervik och Oskarshamn. Nordöst om Örö ligger Örö sankor, ett sälskyddsområde där gråsälarna finns större delen av året. Efter 15 september har allmänheten tillträde till området och det är god chans att få se säl - särskilt för den som paddlar. Vi hoppas få se säl och med hjälp av Olle Karlsson, sälforskare från Naturhistoriska riksmuseet, kommer vi gråsälarna inpå livet. Men hur mår Östersjön och hur ser näringsvävarna ut i dag? Från blåstång och ålgräsängar, till ett nytt fisksamhälle där abborre och torsk är ovanliga medan storspiggen är desto vanligare. Och vilket skydd behövs i våra hav? Det diskuterar vi med Rita Jönsson, marinbiolog på Länsstyrelsen i Kalmar och Havs- och vattenmyndigheten. Dessutom medverkar Elisabet Wiström som bor på Örö. Programledare är Joacim Lindwall och reporter är Lisa Henkow.

Vi sänder från Abisko i höstfärger med frågan: hur går det för renen, riporna och isranunkeln i klimatförändringens fjäll? Vi möter också biologen Anders Bjärvall. Programledare är Mats Ottosson. Naturmorgons fältreporter Thomas Öberg tar tåget till Abisko i Lapplandsfjällen. Nu brinner fjällen och nationalparken i dramatiska höstfärger. Men det finns en annan dramatik här - klimatförändringarna har fått trädgränsen att flytta sig över 200 meter uppåt under de senaste hundra åren. Och fjällbjörkskogen fortsätter att breda ut sig på det som nu är kalfjäll. Vi träffar klimatforskare och botaniker som kan berätta mer om vad som händer i en varmare framtid. Hur går det för renen, riporna och isranunkeln?Och vilka utmaningar kommer att finnas både för framtidens renskötsel och fjällturism? I mer än 65 års tid har biologen Anders Bjärvall fört fågeldagbok. Vår reporter Josefin Nilsson möter honom i hans trädgråd i Näsby på södra Öland - just där han haft många av sina fågelupplevelser. Vid tvättlinan brukade en härmsångare dansa och en gång fick hallonlandet besök av en vitstjärnig blåhake. Och vi släpper inte utebadandet bara för att sommaren klingat bort. I veckans kråkvinkel ger sig Lisa Henkow ut i natten för att flyta i havet under stjärnhimlen, och vi pratar med Martin Johansson som bestämt sig för att bada i alla 581 sjöarna i Ludvika kommun. Han har hunnit med ett hundratal än så länge. Vi uppmärksammar också geologins dag som infaller nu på lördag 14 september. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från en skogsälv utanför Umeå - Öreälven. Och så träffar vi fågelskådaren som undersöker varför Gävle invaderas av nötkråkor vissa år. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. På lördag följer vi Öreälven från källflödena i södra Lappland till Öre i Ångermanland. Det är en skogsälv i ständig förändring. På sin krokiga väg genom landskapet skär den sig djupare och djupare ner i marken och skapar höga, branta nipor och flacka sandbankar av allt material som varje år transporteras i vattnet. Vår fältreporter Maria Viklands finns i Öre med gästerna Arne Müller, Ingrid Eriksson, Bo Sundqvist och Stefan Persson för att berätta om Öreälvens natur. Och så står vi under en cembratall mitt i Gävle. Där uppe sitter den fascinerande nötkråkan och mumsar. Ibland dyker den upp i väldigt stora antal. Varför? Det undrar fågelskådaren Kjell Wallin som nu undersöker det här närmare. Det är höst! Alltså svamparnas tid. Vi ringer upp Heléne Andersson som undrar vad det var för cool svamp hon hittade i skogen och svampkonsulenten Helena Björnström svarar. Och så lär vi oss grunderna i artbestämning i ett avsnitt av podden Svampgalen. Mats Ottosson står för veckans kråkvinkel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från ett uthus i Sörmland där fladdermössen bor. Vi håvar trollsländor och kollar hur fjärilssommaren har varit. Och kan man bli biten av en spindel i Sverige? Programledare:Joacim Lindwall. Augustis sista dag ägnar vi åt sensommarens fröjder, framför allt de fröjder som flyger. Vår fältreporter Lena Näslund hittar vi hemma hos ett par i den växande skaran av medborgarforskare. Forskningens fokus den här gången är fladdermöss. Hur påverkas de av ett förändrat landskap och ett varmare klimat är frågan som Heather Wood och Sara Cousins på Stockholms universitet ställer sig. För att kartlägga var Sveriges fladdermöss finns och hur de bor vill de ha allmänhetens hjälp. Staffan Cullberg och Ann Grill som bor vid sjön Båven i Sörmland har rapporterat till Batmapper, och förhoppningsvis ska de få veta mer om invånarna i uthusen på gården på lördag. På dagen övertas fladdermössens luftrum av färgsprakande juveler - trollsländorna. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall och trollsländeexperten Linda Birkedal tar med sig håven ut för att träffa några av Sveriges cirka 60 arter. I sensommarsolen fladdrar också fjärilarna – amiraler, tistelfjärilar och pärlemorfjärilar till exempel. För dem har sommaren varit väldigt bra, medan det har varit glest med blåvingar. Fjärilsexperten Bo Söderström sammanfattar fjärilssommaren 2019. Vi fick ett mejl från Ingrid Johansson där hon berättade att hon blivit biten – av en spindel. Är det möjligt? Vi ringer upp Ingrid, och spindelkännaren Kajsa Mellbrand. I veckans kråkvinkel uppmanar Jonatan Martinsson oss att göra som konstnären Paul Klee. Programledare är Joacim Lindwall.

Föroreningarna höll på att förstöra Idefjorden, men nu mår den bättre. Det är en av Sveriges bästa lokaler för nakensnäckor! Vi sänder hela programmet från Krokstrand. Programledare är Mats Ottosson. Vi sänder hela programmet från bohuslänska Krokstrand där vi tittar österut över Idefjorden – mot Norge. Denna gränsfjord har varit känd som ett typexempel på en totalt förstörd havsmiljö, men i dag är bilden en annan. Utsläppen har strypts, och två passionerade dykare, biodlaren Mats Larsson och bilmekanikern Michael Lundin har hittat landets kanske artrikaste lokal för nakensnäckor här. Ja, de har till och med dykt sig fram till en nakensnäcka som aldrig tidigare setts av vetenskapen. Att vi ska få se den bredhuvade kamnudingen (Bohuslania matsmichaeli) i sändningen törs vi inte utlova, men vi ska göra vårt bästa. Mats Larsson och Michael Lundin är dock med och berättar om hur det är att dyka i en fjord där det är ständig natt. För det är nämligen så att sötare och grumligare vatten ligger som ett mörkt lock på fjorden. Det gör att i det salta vattnet under locket kan nattaktiva organismer vara igång även på dagen. Men vi tittar också ovanför vattenytan. Till Idefjordens mynning och till en myr i närheten där den blå klockgentianan blommar just nu. Vi guidas av Mia Öster, Krokstrandsbo och medlem i fågelskådarnätverket Gluttsnäpporna, och Jan Ingar Båtvik,otanist och lektor vid universitet i Halden. Och vi pratar med fjärilsfotografen Mikael Skalstad om en mörkblå skönhet med schackrutiga vingkanter. Den ovanliga fetörtsblåvingen lockar nämligen fjärilsturisterna till just Krokstrand när den flyger några veckor i slutet av maj. Programledare är Mats Ottosson och fältreporter Jenny Berntson Djurvall.

Hur kan vi stärka vårt band till naturen? Vi frågar författaren och terapeuten Eva Sanner. Vi besöker också en helig skog i Kenya och ett fågelberg i Skottland. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Sommar innebär ofta mer tid ute i naturen. Men hur tar man med sig naturvanorna in i vardagen? Det är en av frågorna när vår fältreporter Lisa Henkow möter författaren och terapeuten Eva Sanner i hennes hemmamarker utanför Stenungsund. Det kommer också att handla om hur vi kan stärka det emotionella bandet med naturen och på så vis må bättre. En plats där människan sedan lång tid haft ett särskilt band till naturen är Kaya Kinondo i Kenya. Vi besöker denna heliga skog som utpekats som världsarv av Unesco. Och så till Skottland, till två riktiga hotspots för fåglar: Våtmarken Loch of Strathbeg där 20 procent av världspopulationen av spetsbergsgäss övervintrar, och fågelberget Troup head som hyser Skottlands största fastlandskoloni av havssulor. Vi hör om dem båda i ett reportage av Hjalmar Dahm. I veckans kråkvinkel vägrar Helena Söderlundh att gå in. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi berättar från Ölands södra udde om de bedrifter som hör till flyttfåglarnas vardag. En blomstrande ö och strandade valar i Bohuslän ägnas också uppmärksamhet. Programledare är Mats Ottosson. Det är fortfarande sommar för oss människor, men för många fåglar är hösten redan här. Efter en hektisk häckningssäsong då en eller flera kullar med ungar ska födas upp är det dags för den långa färden tillbaka till övervintringsområdena. Men hur klarar fåglarna att flyga dessa långa sträckor? Hur långt flyger de och hur fort går det? Hur hittar de vägen? Och varför flyttar fåglar överhuvudtaget? För att få svar på de frågorna har vi stämt möte med Susanne Åkesson och Anders Hedenström som båda forskar om fåglars flyttning. Vi berättar också om några av fågelvärldens verkliga atleter, de arter som utför prestationer som saknar motstycke hos oss människor. Platsen där fältreporter Lena Pettersson befinner sig är Ölands södra udde, en av de bästa som finns för den som vill uppleva fågelflyttningen. Men även Sveriges västsida får sin del av uppmärksamheten i programmet. Jonatan Martinsson gör ett botaniskt strövtåg på Härön utanför Tjörn. Vi pratar också med Ingela Andersson som nyligen var med och räddade strandade valar i Bohuslän, och med Daniela Kalthoff från Naturhistoriska riksmuseet som tog hand om en av valarna som senare hittades död. Hur får man upp sjuhundra kilo död näbbval på en båttrailer? Och varför har dessa djuphavsdjur alls hamnat i Bohuslän? Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från den fem mil långa Mjällådalen - en dalgång som flera gånger utsetts till en av Sveriges vackraste platser och som är full av liv. Programledare: Joacim Lindwall. Från Bastusjön i Ångermanland till Indalsälvens delta i Medelpad sträcker sig den cirka fem mil långa Mjällådalen. En dalgång med naturskogsområden, rasbranter och raviner och över 100 rödlistade arter. Här hittar man bland annat Nordens största förekomst av sötgräs, Cinna latifolia och på sandbankarna jagar den sällsynta strandsandjägaren. Området är geologiskt intressant och SGU (Sveriges geologiska undersökning) har nominerat dalen till titeln Geologiskt arv. Men trots allt detta är dalgången okänd för de flesta. Det ska vi efter bästa förmåga råda bot på med hjälp av stigfinnaren Elisabeth Nilsson, biologen Stefan Grundström samt Oskar Norrgrann och Kristin Lindström på Länsstyrelsen Västernorrland. Lördagen den 3 augusti sänder Naturmorgon hela programmet från Mjällådalen. Programledare är Joacim Lindwall och fältreporter är Anneli Megner Arn. För veckans kråkvinkel, om vitsen med att sova ute under bar himmel, står Mats Ottosson.

Naturmorgons sänder från Norra Risbergets fäbod i västra Dalarna. Är fäbodarna kanske en bruksanvisning för morgondagens hållbara sätt att få mat på bordet? Programledare är Mats Ottosson. Fäbodar och fjällkor. Där har ni ämnet när Naturmorgon åker till Norra Risberget i västra Dalarna. Samt ett tredje F.  F som i framtiden. Fäbodarna är nämligen inte ett bortklingande kulturarv utan en bruksanvisning för morgondagens hållbara sätt att få mat på bordet, menar våra gäster. Förutom Perjos Lars Halvarsson och Anna Fredriksson som driver Norra Risbergets fäbod deltar snickaren och fäbodbrukaren Malin Johansson samt landsbygdsvisionären Thorsten Laxvik. Dessutom tar naturvårdsexperten Jan Bengtsson med oss på en vandring i artrika, betade utmarksskogar och Jennie Tiderman-Österberg prov-kular landskapet runt Norra Risberget. För vallmusik är en duett med själva terrängen, menar hon. Mats Ottosson är programledare, och Maria Viklands fältreporter.

Vi sänder från Bästeträsk på norra Gotland där arbetet med att bilda en nationalpark nu ska påbörjas. Och så riktar vi blicken mot småkrypens fascinerande värld. Programledare är Mats Ottosson. Området kring sjön Bästeträsk på Gotland i allmänhet, och Ojnareskogen i synnerhet, har fått mycket uppmärksamhet det senaste decenniet. Till slut vann naturvärdena över industriintressena. Nu inleds arbetet med att bilda en nationalpark i området. Men vad är det för slags natur som döljer sig bakom rubrikerna? Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson åker till Bästeträsk för att titta på vad det är som gör området skyddsvärt. Tillsammans med Magnus Martinsson från länsstyrelsen, Karolina Johansson från skogsstyrelsen och fjärilsexperten Håkan Elmqvist besöker vi de alvarmarker, tallskogar och kalkstränder som omger sjön. Och så uppmärksammar vi att det surras alldeles ovanligt mycket om insekter denna sommar. Aldrig har det väl pratats så mycket som nu om fjärilsflyttning och bihotell och en massa annat spännande som har med småkryp att göra. Vi ansluter oss till insektsyran bland annat genom att hänga med när forskare på Öland med visst besvär försöker spionera på det svårstuderade insektsmyllret sjutton meter upp i trädkronorna. Bivarg, ekoxe och ett knippe osedvanligt sprattliga larver står också på dagordningen. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från ön Lacka i Sörmland där ett gammalt skärgårdsjordbruk har återuppstått. Och så ägnar vi uppmärksamhet åt både den röda och den bruna gladan. Programledare är Mats Ottosson. Ön Lacka, längst ut i Sörmlands skärgård, där det öppna havet tar vid, ja det är där Naturmorgons fältreporter Lena Näslund befinner sig denna lördagsmorgon. Här har ett gammalt skärgårdsjordbruk återuppstått. Markerna har restaurerats, ängar slås och mular betar. Vi får träffa Pierre Stålnäbb, yrkesfiskaren som blev naturvårdsbonde på Lacka och Jan Wijkmark, en botaniskt kunnig sommarboende som har djupa släktrötter på ön. Och så vittjar vi näten och ser om det blivit någon fisk. Det är långtifrån säkert, nu för tiden. Vi ägnar oss också mycket åt glador i programmet, de dansanta rovfåglarna som det verkar gå så bra för numera. Naturmorgons Jonatan Martinsson har beskådat röd glada i Skåne tillsammans med ett gäng fågelskådare från nätverket Rapphönorna. Och så ringer vi upp Berth-Ove Lindström i Norrbotten som har koll på den bruna gladans lite mer smygande erövring av landet. Dessutom uppmärksammar vi ett nytt digitalt hjälpmedel för alla som vill lägga lite semestertid på att artbestämma musselskalen på havsstranden. Och så frågar vi fågelexperten Susanne Åkesson vad det betyder att luftledningarna för el och teletrafik grävs ner och svalorna förlorar sina favoritsittplatser. Programledare är Mats Ottosson.

Med hjälp av bland andra författaren Mikael Niemi sätter vi strålkastaren på prästen och botanikern Lars Levi Laestadius. Vi sänder från Pajala. Programledare: Joacim Lindwall. En av Sveriges mest kända präster – Lars Levi Laestadius – var inte bara den som startade en vidsträckt väckelserörelse bland samer och bondebefolkning på Nordkalotten, han var också en lysande botaniker. Lördagen den 6 juli sänder Naturmorgon direkt från Pajala, där Laestadius var kyrkoherde i mitten av 1800-talet. Han brann för botaniken, utforskade Nordkalottens flora, namngav ett antal växter och deltog i den tidens hetsiga debatt om namngivningen av arter. Med sitt bohemiska liv tog han också avstånd från sina akademiska vänners överdådiga liv med lyx, njutning och överflöd och sökte sig till det enkla i naturen. Var han rentav en tidig miljöaktivist? Författaren Mikael Niemi är en av dem som fascinerats av Laestadius botaniska kunskaper, och i sin senaste bok Koka björn lät han väckelsepredikanten lösa ett mord i sann Sherlock Holmes-stil. Mikael Niemi medverkar i direktsändningen från Pajala. Det gör även botanikerna Lennart Stenberg och Frida Snell. Tillsammans med programledaren Joacim Lindwall och fältreportern Thomas Öberg tecknar de ett porträtt av Lars Levi Laestadius som botaniker.

Vi besöker ett BB för fladdermöss hemma hos biologen Jeroen van der Kooij utanför Oslo, och sänder från en orkidérik gammelgranskog i Västerbotten. Programledare: Joacim Lindwall. Vår fältreporter Maria Viklands finns i Orrböle, en gammal granskog i Vännäs kommun. Här letar hon orkidéer tillsammans med biologen Jonas Grahn och markägaren Ulf Eriksson. Ståtlig guckusko och pytteliten spindelblomster, och kanske något blad som vittnar om att nornan brukar blomma här. Och så får vi följa med till ett fladdermus-BB! Biologen Jeroen van der Kooij har två speciella holkar i sin trädgård utanför Oslo. Hit flyger ett gäng fladdermushonor flyger varje vår för att föda sina ungar. De är nämligen själva födda här en gång i tiden, och återvänder därför hit. Att de får värme, mjölmask och omsorg gör inte saken sämre. Vi får möta en alldeles nyfödd unge av nordfladdermus, Olof, och två lite äldre: Eckart och Wilfrid. Det är många som har ett bihotell i trädgården. Men hur ska man egentligen sköta om det, varför ska man ha det och hur funkar det? Frågorna är många och vi låter entomologen Björn Cederberg svara på några av dem. Och vad var det för konstig boll som Björn Stenholm la märke till på den röda panelen på fritidshuset? Den delade upp sig i miljoner små små spindlar. Vi ber spindelexperten Kajsa Mellbrand förklara. I veckans kråkvinkel av Jenny Berntson Djurvall hyllas humledrottningen - denna urmoder. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder från gammelskogen i Tiveden där vi går vilse och lär oss hitta rätt igen. Dessutom bekantar vi oss med den kentska tärnan och lyssnar på grodkonsert. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. På lördag går vi vilse i Tiveden. Tillsammans med naturguiden David Tverling och överlevnadsexperten Katja Beck ska Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson bege sig ut i nationalparkens stiglösa gammelskog - och förhoppningsvis hitta ut igen. Det ska dels handla om vad man ska göra när man tappat bort sig i skogen, men också om att det ibland kanske kan vara bra att gå lite vilse för att uppleva naturen på ett nytt sätt. Och så ska vi träffa den kentska tärnan – en ganska stor och i Sverige ovanlig tärna. Som med hjälp av konstgjorda vettar lockats att häcka igen på Falsterbonäset efter 70 års bortovaro. Vi träffar tärnorna också på Skånes östkust, där zoologen Åke Andersson följt dem på nära håll i fem års tid. I Lund kan man höra vackra grodkonserter mitt i stan, i juni. Vad är det för groda och varför trivs den i sydvästra Skåne? Vi ringer upp grodexperten Claes Andrén. Och på syrénen i Kaarina Kasurinens trädgård satt det en dag en ”fjärilshumlegeting”. Hon undrar vad det är och det ska entomologen Linda Strand hjälpa oss att reda ut. Så här när många går på semester skickar Joacim Lindwall med lite handfasta tips, till biologiska samlingar runt om i Sverige. Högst på hans egen önskelista står en utställning av 8 000 slemsvampar. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från blommande gräsmarker på Öland och besöker ett projekt för att öka den biologiska mångfalden i Gävles bostadsområden. Och pratar flyttande tistelfjärilar. Programledare är Mats Ottosson. Vi söker oss till blommande marker den här lördagen. Dels finns vår direktsändande fältreporter Lisa Henkow på Jordtorpsåsen på Öland. Här har betesdjur och liar format floran i nära tusen år. Och tidsfaktorn är avgörande för varför just de här gräsmarkerna är så artrika, förklarar forskaren Honor Prentice. Dels berättar vi om ett nytt projekt i Gävle, där det kommunala bostadsföretaget vill öka den biologiska mångfalden i bostadsområdena. Det som i dag är ganska torftiga innergårdar ska bli blommande oaser som lockar bin och fjärilar. Och så till en av försommarens stora snackisar: invasionen av flyttande tistelfjärilar. Ny forskning visar att de övervintrar söder om Sahara. Men varför flyttar de och hur funkar deras flyttning? Vi pratar med ekologen Lars Pettersson. I veckans kråkvinkel möter vi en purpurprunkande men ack så klibbig blomma - tjärblomstret. Årets stora blomning får Helena Söderlundh att gå i barndom. Och så en uppmaning - ut i de ljusa nätterna och lyssna. Kanske hör du det genomträngande lätet från hungriga hornuggleungar? Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från den sörmländska sjön Båven där den stora fisken malen står i centrum. Men vi ägnar också uppmärksamhet åt både storlom och ek. Programledare är Mats Ottosson Den hemlighetsfulla – och stundom enormt stora – fisken mal står i centrum när Naturmorgon sänder från sjön Båven i Sörmland på lördag. Fältreporter Lena Näslund hänger på när malexperterna Rickard Gustafsson (Sportfiskarna) och Henrik Jeuthe (SLU) samt Helena Herngren från Länsstyrelsen letar efter mal med ultraljudskamera för undervattensbruk samt pejlar sändarförsedda fiskar. En annan av sjöns karaktärsarter är storlommen. De är inte bara många, de har också mystiska saker för sig. Varje kväll under sensommaren överger de sjön och beger sig till en annan, närbelägen sjö för att övernatta där. Ingen vet med säkerhet varför, men det finns en rafflande teori. Ett annat särdrag för Båven är alla de artrika ek-marker som omger sjön. Programledaren Mats Ottosson finns i en av dem, i naturreservatet Sparreholms ekhagar, tillsammans med naturreservatsskötaren Hans Sandberg och småkrypsexperten Kajsa Mellbrand, som har lovat att ta med sig ekhagarnas signaturdoft i en liten burk för provluktning.

Vi sänder från kungsängsliljornas Uppsala och vi letar efter kustharrens rom i Bottenviken. Reder ut hur sävsångare och rörsångare sjunger och besöker Kvilleken. Programledare Jenny Berntson Djurvall. Lördagens huvudperson är klockformad, karminröd och rutmönstrad. Vi pratar kungsängslilja - Upplands landskapsblomma. Vår fältreporter Lena Näslund sänder från det mest klassiska kungsängsliljestället i Sverige - Kungsängen i Uppsala, där blommorna upptäcktes första gången 1742. De här historiska fodermarkerna var ett viktigt mål på Carl von Linnés Danmarksvandring. Vi möter Anja Rautenberg som jobbar med Linnés historiska landskap och botanisten Sebastian Sundberg som också tar oss med längs Fyrisån. Redan som tioåring cyklade han hit, då mest för att titta på fåglar. Har vi tur hittar han den gnistrande kungsfiskaren. Och så drar reporter Thomas Öberg på sig vadarbyxorna och beger sig tillsammans med två fiskebiologer till en av de yttersta öarna i Luleå skärgård. Uppdraget är att ta reda på var och hur harren leker i havet. Svårt att skilja på rörsångare och sävsångare? En ny fågelsånglektion kastar ljus över de raspiga rösterna i vassen. Naturen är lätt att älska, men i trädgårdslandet kan relationen till växtligheten bli allt mer komplicerad. Mats Ottosson förhandlar med ogräsen i veckans kråkvinkel. Och så besöker vi Sveriges kanske äldsta ek, Kvilleken, vars gener ser ut att kunna leva vidare in i framtiden. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

På Kristi Himmelsfärdsdag gör Naturmorgon ett specialprogram i P1 om hur vi människor mår bra av att vara i naturen - av att höra på fågelsång eller att lägga sig i en hängmatta ute i skogen. På Kristi himmelsfärdsdag sänder Naturmorgon ett specialprogram om att må bra i naturen. Allt mer forskning visar att vi känner oss mindre stressade när vi vistas i naturen. Det behöver inte vara en gammelskog långt bort utan det räcker ofta med en stadsnära skog, eller ett grönområde. När försommaren är som mest skir – då luften är fylld med fågelsång och surr – har Naturmorgon stämt träff med biologen och ekologen Marcus Hedblom som forskar om hur fågelsång påverkar oss. Han och hans kollegor har bland annat kunnat visa att fågelsång gör oss mindre stressade. Det behöver inte vara några exklusiva arter utan det räcker gott med lövsångare och koltrast. Men ju fler arter vi kan höra desto bättre. Förutom att lyssna efter fågelsång kommer vi också att få pröva ett skogsbad, enligt japansk modell, där hängmattan har en viss betydelse. Författaren, föreläsaren och naturhälsovägledaren Åsa Ottosson förklarar. Programmet sänds direkt från Uppsala. Tiden är 8.05-9.30. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder från Göholm i Blekinge. Här finns en ny fladdermusstation, som likt en ringmärkningsstation för fåglar håller koll på vilka fladdermöss som finns här och hur deras flyttningsmönster ser ut. Vi sänder hela programmet från Göhalvön sydost om Ronneby i Blekinge. Vid Göholms gods finns projektet Batlife Swedens station som sedan förra året följer fladdermössen dygnet runt. På så sätt hoppas forskarna få fram ny kunskap om fladdermössen - som när de går i dvala och hur mycket de flyttar, till exempel. Söder om Göholm ligger Gö naturreservat, ett eklandskap med hög artrikedom. Här trivs fladdermöss och många andra växter och djur. I programmet medverkar fladdermusexperterna Lara Millon och Alexander Eriksson, samt Maria Strand från Länsstyrelsen Blekinge. Reporter är Josefin Nilsson och programledare Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Lamburträsk som lockar både som rastplats och häckningsplats. Här trivs salskrake, trana och brushane. Och så möter vi den säregna näsapan på Borneo. Programledare Mats Ottosson. Vi sänder från ett nordligt fågelparadis - Lamburträsk i Lappland. Den fiskrika sjön sänktes för 140 år sedan och blev till slåttermark. Numera är den populär fågelrastplats för flyttfåglar på väg mot fjällen, men också häckningsplats för bland annat sångsvan, trana, salskrake och brushane. Vår fältreporter Thomas Öberg finns på plats vid Lamburträsk tillsammans med fågelskådaren och naturfotograf Peter Rolén. Även arkeologen Ingela Bergman medverkar och ger perspektiv på odlingens historia i Lappland. Från Lamburträsk tar vi oss till nordöstra Borneo där den starkt hotade näsapan lever. Ingrid Engstedt Edfast och Anna Torgnysdotter följer med ut på Kinabatanganfloden för att möta den karismatiska apan. Nu börjar det laddas inför Biologiska mångfaldens dag 22 maj. Sverige fylls av aktiviteter redan nu. Bland annat kan man ta Naturfalken på många olika ställen - ett slags simborgarmärke, fast i artkunskap i stället för simkunskap. Eva Lindberg på Naturskyddsföreningen berättar mer. Vi har grävt fram flera spännande lyssnarfrågor i vår mejlkorg. Några verkar ha med svamp att göra - så vi ringer upp svampexperten Patrick Björck. Och så har vi fått en bild på en vacker fjäril - vad är det? Nytt liv spirar överallt på våren. Men runt hörnet finns döden. I Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel går livet och döden tätt ihop. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från skärfläckornas paradis på Landgrens holme i Skanör, och lyssnar efter lökgrodor i Ljungavången. Vi följer upp rapporten om biologisk mångfald. Programledare: Mats Ottosson. På lördag hittar vi vår fältreporter Lisa Henkow 18 meter upp i luften, i en skylift i skånska Skanör. Därifrån har hon utsikt över Landgrens holme där Sveriges största koloni av den svartvita vadarfågeln skärfläckan med sin uppåtböjda näbb finns. Här har nämligen filmaren Mikael Kristersson varit med och skapat en frizon för ett antal strandängsfåglar, däribland skärfläckan. Och just den här helgen är det dags att inventera fåglarna, och den räkningen görs från nämnda skylift. I sändningen får vi reda på mer om skärfläckan och hur man gjort för att en liten holme ska bli rovdjurssäker och lockande för fåglar. Om skärfläckan är iögonfallande är lökgrodan desto mer hemlig. Den lever sitt liv nergrävd i sand, eller på botten av en vattensamling. Där under vattnet sitter den och spelar för att locka till sig en hona. Vår reporter Jonatan Martinsson följde med lökgrodeentusiasten Petter Albinsson till Ljungavångens naturreservat för att leta efter den mystiska grodan. I veckan kom IPBES-rapporten om att läget ser dystert ut för den biologiska mångfalden. Den pekar också på att det som behövs är en omställning av människans sätt att leva. Vi pratar om det med ekologen Pella Thiel, som just nu är på en konferens om naturens rättigheter. Åsa hörde konstiga ljud i väggen i sommarstugan. Vi spelar upp ljudet för en forskare som kan reda ut vad det är vi hör. Programledare är Mats Ottosson.

Vår fältreporter kollar in hoppkräftornas märkliga dofter som påverkar växtplankton att sända ut ljus eller bilda gift. Och så möter vi den sällsynta nipsippan. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. På lördag ägnar vi oss åt världens sannolikt vanligaste djur: den lilla hoppkräftan. Trots att den bara är runt millimetern stor påverkar den livet över hela haven genom att släppa ut speciella kemikalier. Växtplankton känner av kemikalierna som en slags lukt, och i rädsla för att bli uppätna av hoppkräftorna försvarar de sig. En del gör det genom att producera ljus - mareld - som skrämmer hoppkräftorna så att de lämnar planktonen i fred. Andra producerar gift eller krymper i storlek. Varför gör hoppkräftorna så här? Troligtvis är det helt ofrivilligt. Det här har Erik Selander, forskare i marina vetenskaper, och Jenny Lindström, forskningsrådgivare på Göteborgs universitet, tittat på. Vår fältreporter Anneli Megner Arn håvar hoppkräftor tillsammans med dem i sändningen på lördag, på plats vid Nya varvet i Göteborg. Och så möter vi en exklusiv skönhet - nipsippan. Botanisten Gun Ingmansson visar Sveriges bästa plats för den ludna och lila sippan - File Hajdar på Gotland. Undrar du över meningen med livet? Lisa Henkow har ett svar i veckans kråkvinkel. Och så ringer vi upp Kerstin Andersson som såg två huggormar i ett märkligt, flygande möte. Ormexperten Claes Andrén förklarar vad det handlar om. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Fältreporter Lena Näslund sänder från ringmärkningen på Landsorts fågelstation. Vi möter forskaren som visar att den lilla spiggen hotar den betydligt större gäddan. Programledare är Joacim Lindwall. På Landsorts fågelstation är det bråda dagar. Det är nu som den stora mängden flyttfåglar kommer söderifrån - bland annat de olika sångarna. Vår fältreporter Lena Näslund har stämt träff med Emma Karlsson, som jobbar med ringmärkning och ser till att skolelever får lära sig mer om flyttfåglar. Landsort är en smal tunga från norr till söder, en sydgräns för Stockholms skärgård. Och så får vi höra om hur den lilla storspiggen kan vara ett hot mot den mycket större rovfisken gäddan. Jenny Berntson Djurvall möter forskaren Petter Tibblin i ett reportage om hur storspiggens jakt på gäddyngel kan vara ett svar på varför gäddan inte återhämtar sig i Östersjön. Varför är det fler backsippor vissa år och färre andra? Den lyssnarfrågan svarar botanisten Sofie Olofsson på. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi förhandstittar på naturum Trollskogen på Öland samt går på jakt efter brandkronade kungsfåglar. I en helt annan skog visar en konstnär sin uppblåsbara gädda. Programledare är Mats Ottosson. I påskhelgen är det dags för ett nytt naturum att slå upp portarna: vid naturreservatet Trollskogen på nordligaste Öland. Vår fältreporter Josefin Nilsson tar en förhandstitt på naturum Trollskogens utställningar och ger sig sedan ut för att bese själva skogen, dess skruvade martallar och murgrönelianer. Med sig har hon vikarierande föreståndaren Stina Nilsson och guiden Johan Petersson. Det ska letas lite extra efter en nykomling i den svenska fågelvärlden, den brandkronade kungsfågeln. Den har på kort tid etablerat sig över hela Sydsverige. Ett annat djur som får lite extra fokus i dagens sändning är gäddan. Det har varit alldeles för skralt med den varan, tycker konstnären Tobias Wassberg som visar sin uppblåsbara kreation i en skog i Gästrikland. Vi frågar också myrexperten Katja Bargum om den formliga lavaström som lyssnarna Marco och Frida såg välla ut ur en myrstack. Och så pratar vi flörtande duvor med Alice i Spånga och fågelexperten Susanne Åkesson. Apropå Trollskogens skruvade sagoträd avslöjar Joacim Lindwall i veckans kråkvinkel att han vill bli en martall i sitt nästa liv. Programledare är Mats Ottosson.

I en skog i Bergslagen samtalar poeten Jonas Gren med Mats Ottosson om vad naturen spelar för roll i poesin. Vi besöker äldreboendet när naturen flyttar in. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Som en avslutning på Litteraturveckan i P1 tillbringar vår fältreporter Mats Ottosson morgonen i en skog utanför Grängesberg tillsammans med poeten Jonas Gren. Vad spelar naturen för roll i poesi och annan litteratur? Och går det att hitta poesi även i en fackbok om blommor eller fåglar? Jonas Grens senaste diktsamling heter Dälden, där de blommar och han är också aktuell i Riksteaterns föreställning Nationalparken. Och poesin finns kanske också på en gammal trädstam där insekter gnagt fram en trasslig, ålderdomlig skrivstil. Poeten och konstnären Maria Westerberg står för veckans kråkvinkel - om att få fatt i orden som sliter sig loss ur naturen. Ulrik Alm gör lite tvärtom. Han tar helt handfast tag i naturen och tar den med in på olika äldreboenden. I ett reportage av Sanna Ekstedt Larsson följer vi med till Kungshults vårdboende dit Ulrik Alm plockat med både videung och en levande mask. Vi pratar med biologen och konstnären Emma Tinnert om vilka dagfjärilar man kan ha chans att se så här tidigt på våren. Och får koll på vad regeringens vårändringsbudget betyder för naturen.  Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder hela programmet från västgötska Halle- och Hunneberg. Vi letar vårväxter och åretruntsvampar. Området är en av Sveaskogs ekoparker - vad innebär det? Programledare Jenny Berntson Djurvall. Vi sänder hela programmet från Halle- och Hunneberg - de västgötska platåbergen vid Vänerns södra strand. Både från skogen uppe på platåerna, och från lundarna som ringar in bergen. Här letar vi vårväxter och åretruntsvampar, och lyssnar på aprilfågelsången. I direktsändningen medverkar Christer Johansson från Birdlife Sverige, Kurt-Anders Johansson, Rolf-Göran Carlsson och Anita Stridvall från Västgötabergens svampklubb samt Peter Post från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Sedan 2004 är området en av statliga Sveaskogs 37 ekoparker. Där ska ekologi gå före ekonomi och minst 50 procent av ytan sparas för naturvård. Hur fungerar det i praktiken? Vi möter företrädare för Naturskyddsföreningen och för Sveaskog. Reporter är Lisa Henkow, och programledare Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från det vidsträckta myrområdet Store Mosse, utser Sveriges nordligaste trana och följer med på den rikstäckande berguvsinventeringen. Programledare är Joacim Lindwall. Vi sänder från södra Sveriges största myrområde - Store Mosse nationalpark. Vidderna för tankarna till Norrland fast att vi befinner oss mitt i Småland. Här har vitmossan byggt en högmosse under åtminstone 8 000 år tillbaka. Vår fältreporter Helena Söderlundh finns på plats denna vårmorgon tillsammans med Carina Härlin, naturumföreståndare, Sofie von Knorring, nationalparksguide, Kent Öhrn från Värnamo fågelklubb och Lennart Fritz från Föreningen Store Mosse nationalpark. Våtmarker som denna är viktiga på många sätt. För grundvattnet, för att minska övergödningen, för att hålla kvar kol i marken och inte minst för den biologiska mångfalden. Och mitt i nationalparken ligger Kävsjön, en fågelsjö som det finns stora restaureringsplaner för. Från fågeltornet vid sjön spanar vi på tranor, sångsvanar och tofsvipor - och kanske har mossens karaktärsfågel storspov hunnit anlända. På tal om tranor - denna morgon tar vi på oss uppdraget att utse Sveriges just nu nordligaste trana. Hur långt norrut har den mytomspunna flyttfågeln hunnit så här sista helgen i mars? En annan mytomspunnen fågel är en av världens största ugglor - berguven. De senaste åren har en minskning märkts av och nu genomförs en riksomfattande inventering. Vi har följt med inventerarna ut. I Lisa Henkows kråkvinkel möter vi ett vanligt djur, men ganska ovanligt i Naturmorgon: gosedjuret. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi skådar fågel på miljövänligt sätt i Sörmland. Och möter den hotade indrin vars släktingar utrotats, ett exempel på människans stora påverkan på stora däggdjur.Programledare Jenny Berntson Djurvall. Det kallas ekoskådning - att titta på fåglar utan att använda bil eller flyg. Ja, utan motorhjälpmedel över huvud taget. Det här har förstås funnits länge, men nu går det att skönja en ekoskådningstrend. Vi hänger på, och skickar ut vår fältreporter Lena Näslund för att undersöka hur mycket fåglar och vårtecken det går att hitta per cykel. Ciceron är Lennart Wahlén, vinnare av fågelföreningen Tärnans miljöskådarlista de två senaste åren. De rör sig runt i Marsvikens varierande fågelmarker i södra Sörmland. Och så möter vi indrin, världens största lemur. Det har funnits ytterligare 15 större lemurarter på Madagaskar, men alla utom indrin har utrotats efter att människan kom till ön för ett par tusen år sedan. Indrin är i dag starkt hotad. I ett reportage av Lisa Henkow tar vi del av ny forskning som visar att människan framför allt genom jakt påverkat stora däggdjur inte bara i modern tid, utan under lång tid tillbaka. I veckans kråkvinkel konstaterar Thomas Öberg att det finns väldigt många olika varianter av "vackert väder".  Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Sularpsbäcken i Södra Sandby som fick nytt liv genom projektet Bäcken i byn. Och så söker vi svar på vad de mystiska geléklumparna i naturen är. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Vi är fortsatt vårhungriga och förflyttar hela programmet till en porlande bäck i sydligaste Sverige – Sularpsbäcken i Södra Sandby i Skåne. Efter ett medborgarförslag har bäcken nämligen fått nytt liv. Den har blivit mer tillgänglig för både människor och djur. Till exempel har vandringshinder för öring tagits bort. Projektet kallas Bäcken i byn och våra guider till bäcken – och till vårtecknen vi hoppas hitta – är Marie Sager från Naturum Skrylle och botanisten Lennart Engstrand. Och så söker vi svaret på ett evigt mysterium: konstiga geléklumpar i naturen. Carina och Kenneth Hedlund hör till de många lyssnare som undrat vad det kan vara. Joacim Lindwall träffar dem, och ber jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker lösa upp gåtan. Det är då vi landar i det fantastiska ordet stjärnsnor. Det blir mer sånt man nästan inte tror finns – som självlysande mossa. Den heter lysmossa, men har också kallats för drakguld. Mossan finns även i veckans kråkvinkel. Mats Ottosson önskar att han hunnit träffa sin avlägsna släkting – den anspråkslösa mossexperten Judith Christoffersson från Tutaryd i Småland. Programledare på plats vid Sularpsbäcken är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Hornborgasjön men tranorna spelar inte huvudrollen den här gången. Och så möter vi vildväxande tulpaner på Kreta. Programledare är Mats Ottosson. På lördag sänder vi direkt från Hornborgasjön. Men det ska inte handla om tranor. Hornborgasjön är så mycket mer än så. Fältreporter Joacim Lindwall följer med naturfotografen Torbjörn Skogedal, som nyligen skrivit en bok om Hornborgasjön, till hans favoritplatser runt den drygt en mil långa sjön. Bland annat kommer vi besöka Hångers udde där heta strider står mellan nykomlingen sångsvan och gamlingen knölsvan. Tulpanen är en älskad blomma i Sverige - vi köper faktiskt flest tulpaner i världen. På Kreta finns fyra arter vildväxande tulpaner, varav två bara finns just där. I ett reportage av Hjalmar Dahm får vi möta de vilda tulpanerna. Artkunskap är viktigt. Men måste det hänga ihop med att kunna alla artnamn? I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på vad som händer om vi avnamnar alla djur. Och så pratar vi med Gunnel Broström från Danmark som undrar varför mariehönsen samlats på hennes trappa. Hennes fråga ska också få ett svar i programmet. Vi uppmärksammar också att Rapphönan - det fristående nätverket för fågelskådande tjejer - fyller tio år. Dessutom får vi reda på hur ugglornas ljudlösa fjädrar egentligen är konstruerade. Programledare är Mats Ottosson.

Experterna Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Claes Andrén svarar på lyssnarnas naturfrågor. Extra fokus på grod- och kräldjur - men alla frågor är välkomna. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Första lördagen i mars samlas Naturpanelen igen - för sista gången den här säsongen. Uppdraget är som vanligt att svara på lyssnarnas naturfrågor. Och platsen det tropiska växthuset i Lunds botaniska trädgård. Experterna som svarar är botanist Sofie Olofsson och entomolog Mikael Sörensson, tillsammans med en specialinbjuden gästexpert: Claes Andrén, professor i bevarandebiologi med groddjur och kräldjur som specialitet. De tre svarar i direktsändning på frågor om grodor som kramas, om kopparödlan som flyttade in i äppellådan, om vad det gula på högstubben är för något och vad den vackra afrikanska insekten kan tänkas heta. Och många fler frågor - kanske just den som du ställer. Fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Nackareservatet tillsammans med Erik Hansson från natursidan.se. Och så möter vi en av världens största havsfåglar, den nordliga kungsalbatrossen. Programledare är Mats Ottosson. Naturen är närmare än vi kanske tror – till och med för den som bor mitt i Stockholm. En som tagit fasta på att guida till naturpärlorna i Stockholmsområdet är Erik Hansson. Han är en av författarna till boken ”Upplevelser i Stockholms natur” och han driver också sedan sex år tillbaka natursidan.se. På lördag finns han, tillsammans med fältreporter Lena Näslund, vid en av sina fågelmatningar i just Stockholms närnatur – Nackareservatet. De besöker också Råstasjön i Solna. Det kommer att handla om hur vi hittar naturen nära oss, men också om Erik Hanssons naturengagemang. Till exempel är han en av initiativtagarna till Biologiska mångfaldens dag, och han kallar sig med egna ord för en riktig naturnörd. Och så möter vi en av världens största havsfåglar – den nordliga kungsalbatrossen med mer än tre meter mellan vingspetsarna. Efter att den sträckt ut vingarna och lyft för första gången tar det fem år innan den sätter simfötterna på fast mark igen. Det är då det är dags att häcka, exempelvis på Nya Zeeland där vår reporter mötte denna fascinerande fågel. Odlaren och filmaren Tina-Marie Qwiberg står för veckans kråkvinkel. Och så ringer vi upp fågelskådaren Henrik Lerner som går mot strömmen och sätter fokus inte på de mest sällsynta fåglarna, utan de vanligaste. Under ett år har han varje dag antecknat vilka fåglar han mött i sin vardag. Det blir en hyllning till skatan, kråkan och talgoxen. Kan en pollinationsplan vara ett sätt att hejda insektsminskningen? Södertälje kommun har en sådan på gång. Vi kollar upp vad det är för något. Programledare är Mats Ottosson.

Fältreporter Jenny Berntson Djurvall möter fiskarna i sjön Vättern - med hjälp av de som fiskar. Och så letar vi fjädrar på Öland. Programledare är Mats Ottosson. Fiskarna i Sveriges näst största sjö spelar huvudrollen i Naturmorgon på lördag. Och då menar vi fiskarna som simmar. Men vi möter dem med hjälp av de som fiskar: Jonas Neth, Mikael Hedin och Carl-Axel Fall. Den sistnämnde är också författare till boken "Vättern: fiskar och fiskare". Sjön är Vättern - djup och ovanligt rik på värdefulla fiskarter. Röding, öring, abborre och sik. Och harr! I Vättern finns vårt sydligaste bestånd av denna insektsätande fisk. Här finns också inplanterad lax, från Vänern. Hur påverkar den ekosystemet? Fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns på plats i Hästholmen nära Omberg på sjöns östra sida. Och så letar vi fjädrar på Öland tillsammans med fjädersamlaren Janne Åkerman. Han kan konsten att pussla ihop fjädrarna han hittar - och räkna ut till vilken fågel den hör. Allt fler rapporter visar att insekterna minskar. En orsak som nämns är är neonikotinoider - ett bekämpningsmedel inom jordbruket. Det har nyss förbjudits men nu har Kemikalieinspektionen gett dispens för användning i Sverige. Hur kan humlor och bin drabbas av detta? Vi ringer upp bland andra forskaren Maj Rundlöf och författaren och humleexperten Dave Goulson. Veckans kråkvinkel av Helena Söderlundh utspelar sig i mellanrummet mellan en töad snödriva och en stolt gammal ek. Och så ringer vi upp Jeroen van der Kooij - han har nämligen det drömyrke som många önskar sig på vår facebooksida. Hasselmusforskare!         Programledare är Mats Ottosson.

Vingar har utvecklats fyra gånger under evolutionens gång. Hur kommer det sig? Och så reder vi ut hur bältdjuret - armadillon - tog sig till Country music hall of fame. Programledare: Joacim Lindwall. Vissa uppfinningar i naturen är populärare än andra. Vingar har till exempel utvecklats inte mindre än fyra gånger under evolutionens gång, medan till exempel luftballonger och helikoptrar lyser med sin frånvaro. Varför är det så? Och hur är det med andra funktioner och företeelser som uppkommit flera gånger, som fenor, hjärnor, saliv och ögon? Det här reder fältreporter Anneli Megner Arn ut tillsammans med biologen Rasmus Hovmöller. De sänder från Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Och så stiftar vi bekantskap med ett udda men charmigt däggdjur - bältdjuret, eller the armadillo på engelska. För det är till USA vi ska, till Austin, där det niobandade bältdjuret på 1970-talet kom att bli en symbol för en hel musikscen. Ja, hur kom det sig att bältdjuret blev ärkecountryhippien nummer ett? Mats Ottosson frågar konstnären Jim Franklin som målat bältdjuren från 1970-talet och framåt - ändå till en ny utställning på Country Music Hall of Fame i Nashville. I veckans kråkvinkel tittar Maria Westerberg ut på sitt snöbeklädda och vildvuxna äppelträd och lovar att aldrig beskära det. Programledare är Joacim Lindwall.

Vår fältreporter finns vid en lägereld i Arjeplog i ett samtal om varför man blir naturnjutare. Vi kollar upp vad den nya statsbudgeten betyder för naturen. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Vad formade vårt naturintresse? Den frågan ställer vår fältreporter Thomas Öberg vid lägerelden vid sjön Uddjaur, utanför Arjeplog, på lördag morgon. Till sig själv, och till naturnjutarna Göran Wallin och Maria Söderberg. Båda är fotografer och skribenter med stort intresse för naturen - och för att locka med sig andra ut. Tillsammans söker de tre i sin uppväxt, i böckerna, i berättelserna och förstås i naturupplevelserna. Och så kollar vi upp vad den nya statsbudgeten betyder för naturen. Mindre pengar för skydd och skötsel av värdefull natur, stoppad nationell nyckelbiotopsinventering men mer pengar till havet. Vi ger oss ut i ett kommande naturreservat utanför Gävle där det nu är oklart hur pengarna till skötsel ska räcka till, och vi intervjuar bland annat generaldirektörerna för Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. I veckans kråkvinkel märker Lisa Henkow ord - är skaldjur verkligen rätt ord att använda i biologiska sammanhang? Nu i februari är det dags att börja spetsa öronen igen - några få fåglar är igång och sjunger och är lätta att urskilja. Som blåmesen, till exempel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturpanelen samlas i Lunds botaniska trädgård för att svara på lyssnarnas naturfrågor. Dagens gästexpert är spindelexperten Lars Jonsson. Programledare är Mats Ottosson. Naturen väcker ständigt nya undringar och förundringar. Därför sammankallar Naturmorgon fyra gånger om året en expertpanel för att svara på lyssnarnas naturfrågor. På lördags sammanträder Naturpanelen igen i det tropiska växthuset i Lunds botaniska trädgård. Den här gången har vi bjudit in en gästexpert, Lars Jonsson från Högskolan i Kristianstad, som svarar på frågor om spindlar. Vid sin sida har han två ordinarie medlemmar i Naturpanelen - botanisten Sofie Olofsson och ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Trion svarar i direktsändning på lyssnarnas frågor om trummande spindlar, hur talgoxen så snabbt kan hitta till talgbollen som hängts upp utanför köksfönstret på höghuset, vem som gjort tassavtrycken i sanden, varför blåelden såg så konstig ut och vad spindeln i badkaret egentligen åt - när den inte matades med flugor och getingar av badkarets ägare, vill säga.  Och mycket mer. Kanske det som just du hör av dig om! Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från Emåns ekomuseum med årets mest inspirerande naturvägledare, Jenny Carlsson. Hur väcker hon barns intresse för naturen? Vi intervjuar Dave Goulson. Programledare Jenny Berntson Djurvall. På lördag finns vår fältreporter Helena Söderlundh i Bodafors i Småland – i området där Emån har sina källor. Emån är ett av Europas artrikaste flodområden, och ån står i centrum för Emåns ekomuseum som drivs av en ideell förening sedan mer än 25 år tillbaka. Till museet hör numera en naturskola. Sagor, elden och livet i vattnet är några teman som naturpedagogen Jenny Carlsson utgår ifrån när hon möter barngrupperna. Och för sitt arbete belönades hon nyligen med priset Årets mest inspirerande naturvägledare. Hur gör hon för att väcka barnens naturintresse? Det är en av de frågor vi tar upp i sändningen från Bodafors på lördag. Förutom Jenny Carlsson medverkar också Nils Erik Eriksson från Emåns ekomuseum, och några av de barn som besökt naturskolan. Och så träffar Mats Ottosson humleprofessorn och författaren Dave Goulson - på samma tema. Han oroar sig nämligen över att barn får för lite tid att upptäcka naturen i dag. Inte minst den tid som är på egen hand, utan föräldrarnas kontroll. Ett estuarium är ett område där sött vatten möter salt - som där Nordre älv rinner ut i havet, strax norr om Göteborg. En miljö där många arter trivs. Men för att de små växterna ska överleva på salta strandängar och hedar behövs djur som betar. Reporter Sanna Ekstedt Larsson träffar hästar och kor som utför detta naturvårdsarbete. Vi ringer också upp entomologen Ruth Hobro för att få tips om vad man ska göra när nyckelpigan flyttat in mitt i vintern. Rödhakens pepparkornsögon kan liva upp vilken håglös januarivardag som helst. Om det berättar pastorn och författaren Tomas Sjödin i veckans kråkvinkel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi möter hotade groddjur på Nordens Ark och kommer nära vitvalarna vid Solovetskijöarna i Vita havet. Programledare är Mats Ottosson. Den grönfläckiga paddan hör till våra mest hotade groddjur. På Nordens Ark i Bohuslän föder man därför upp grönfläckiga paddor, för att sedan plantera ut dem. Morgonens fältreporter Lena Näslund hälsar på hos dem. Hur funkar deras övervintring, och hur löser man det i en djurpark? Det blir också möten med andra groddjur, som en av världens största grodarter - kycklinggrodan. Den balanserar på gränsen till utrotning på de två karibiska öar där den finns kvar. Vår ciceron på Nordens Ark är Kristofer Försäter. Och så far vi till Solovetskijöarna i Vita havet. Här trivs de arktiska vitvalarna - kritvita valar utan ryggfena. I det grunda vattnet vid Belugaudden föder honorna sina kalvar och här gnuggar sig valhannarna mot sanden för att hetsa upp sig inför parningen. Runt om i Sverige finns många projekt för att gynna den biologiska mångfalden. Nu drar Natursidan igång en satsning för att uppmärksamma dem. Vi ringer upp Erik Hansson för att få veta mer. I veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh oss tillbaka till en het sommarmorgon på Gotland då korparna cirklade över skogen. En ung kungsörnshona låg nämligen död längs med skogsvägen. Och så tar vi upp frågan om det är okej att åka ofta och långt med bil eller flyg för att se en ovanlig fågel. Här finns olika åsikter. Vi ringer upp bland andra Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige. Programledare är Mats Ottosson.

Vi besöker laboratoriet där man studerar dyngbaggar och andra djur som använder stjärnhimlen för att hitta rätt. Och så lyfter vi på locket till holkarna där hasselmössen ligger i vinterdvala. Programledare: Joacim Lindwall. Zoologiprofessorn Marie Dacke i Lund studerar djurens inre kompasser. Tillsammans med Naturmorgons fältreporter riktar hon blicken mot stjärnhimlen, där finns nämligen förklaringen till att dyngbaggarna, hennes favoritstudieobjekt, klarar av att orientera sig i tillvaron. Uttrycket "sov sött" får ett ansikte när Jenny Berntson Djurvall tar rygg på hasselmusforskarna Julie Dahl Möller och Jeroen van der Kooij. I en kraftledningsgata i Blekinge kikar de in i både hasselmusens egna bon och i de hasselmusholkar som forskarna erbjuder de vintersovande mössen. Jaså, du är ute och fågelskådar du? I veckans kråkvinkel förklarar Mats Ottosson varför både ja och nej känns som fel svar på den frågan. Och så ringer vi familjen Öhman i Skutskär och frågar hur det känns att få 1500 oplanerade och raritetssugna gäster under julhelgen. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi bjuder på ljudpraliner från året som gått. Havsbortsmasken guldmus, riksspelmannen som sjunger om silvertärnan och fiskhannarna som själva försöker höras! Programledare: Jenny Berntson Djurvall Vi återbesöker Varangerhalvön tillsammans med Joacim Lindwall och Thomas Öberg när havsörnarna får tusentals tretåiga måsar att lyfta från fågelberget. Av de tusentals havsborstmaskar som koloniserar havets bottnar kikar vi på guldmusen, ett märkligt rovdjur med gyllene borst. Tillsammans med entomologen Dave Karlsson lär vi känna bålgetingens samhälle där individerna har olika uppgifter. En del håller vakt och andra arbetar som levande fläktar. Reporter Lisa Henkow. Och så återupplever vi den stora fladdermuskolonin i amerikanska Austin tillsammans med reporter Maria Viklands. Varma kvällar, mellan mitten på mars och november, samlas hundratals människor för att se när fladdermössen lämnar bron och flyger ut för att hitta mat. Och mycket mer! Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från en snöig skog utanför Umeå. Hur klarar älgarna först en snörik vinter och sedan en varm sommar? Vi träffar också naturfilmaren Svante Lysén. Programledare: Mats Ottosson. Snön har kommit - i alla fall till norra Sverige. Vår fältreporter Maria Viklands finns på plats i snön, i en skog utanför Umeå. Hur drar olika djur nytta av snön, och hur anpassar de sig till att leva i vinterlandskap? Varför är älgarna i norr större än älgarna i söder, och hur har älgarna påverkats av först en snörik vinter förra året och sedan en extremt varm och torr sommar? Det är frågor som vi reder ut tillsammans med älgforskaren Göran Ericsson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Och så träffar vi naturfilmaren Svante Lysén i hans favoritmiljö - den blåsiga Bohuskusten. Den har han nämligen skildrat i en ny film. Lisa Henkow står för veckans kråkvinkel - om farorna som lurar i skogen. Vi rapporterar också om vad den nya budgeten för miljö- och naturvård kan komma att innebära. Programledare är Mats Ottosson.

Naturmorgons redaktion samtalar om godbitarna ur årets naturbokutgivning tillsammans med författaren och tecknaren Jessika Berglund. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Ett säkert jultecken är Naturmorgons bokprat. Det är då redaktionen samlas för att tipsa om naturböcker som kommit ut under året. Lördag 15 december är det dags igen. Årets specialinbjudna gäst heter Jessika Berglund, författare och tecknare. Som vanligt är bokfloden både bred och djup. Här hittar vi bland annat en ny, flera kilo tung flora, sida vid sida med en serie nätta essäböcker om kråkor, sill, vargar och fjärilar. Och vi har läst böcker om fåglars och växters intelligens, och i andra böcker finns handfasta tips till den som vill vara mer i naturen. I programmet medverkar Mats Ottosson, Joacim Lindwall, Helena Söderlundh, Jessika Berglund samt programledaren Jenny Berntson Djurvall.

Naturpanelen samlas i Lunds botaniska trädgård för att svara på lyssnarfrågor. Dagens gästexpert är marinbiologprofessorn Kerstin Johannesson. Programledare är Joacim Lindwall. Så här i decembermörkret sammanträder Naturpanelen igen i det tropiska växthuset i Lunds botaniska trädgård. Den här gången har vi bjudit in en gästexpert för att svara på allt som handlar om havet - Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet. Vid sin sida har hon två ordinarie medlemmar i Naturpanelen - entomolog Mikael Sörensson och ekologiprofessor Susanne Åkesson. De svarar i direktsändning på frågor om märklig röd gelé på stranden på Sydkoster och hur snabbt en korp egentligen kan flyga, och vilken gås i en gåsplog som bestämmer farten? Och varför fåglars bajs är vitt medan andras är brunt, och vad det var för udda nyckelpiga som trädgårdsanläggaren Nils hittade på jobbet. Och mycket mer. Kanske det som just du hör av dig om! Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Joacim Lindwall.

Å ena sidan en skog i Gästrikland där vi tittar på levande juldekorationer: hänglavar. Å andra sidan besöks en fågelskådande konstnär mitt i Stockholm. Dessutom: en urban uv. Programledare: Mats Ottosson. Naturmorgons fältreporter Joacim Lindwall finns denna lördagsmorgon i adventstid i en gammelskog på Kårsberget i Gästriklands inre tillsammans med lavexperten Nicklas Gustavsson. Tanken är att skapa mesta möjliga adventsstämning genom att ägna sig åt hänglavar av olika slag – tagellavar, garnlavar och skägglavar – dessa levande motsvarigheter till våra julgransdekorationer. Dessutom ska vi – två gånger om – ägna uppmärksamhet åt stadens natur. Dels genom att smyga på en berguvshane som har parkerat sig i centrala Växjö där han jagar kajor och ropar efter honor. En begivenhet som lockar både fågelskådare och andra att stanna upp inför det mäktiga, dova ropet mitt i stadsbruset. Dels genom att sällskapa med konstnären Mattias Bäcklin när han vardagsumgås med fåglarna i det industriområde i Solna där han har sin atelje, och där han skapar konst som otydliggör gränsen mellan stad och natur. I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow över vad som egentligen är skräp. Programledare är Mats Ottosson.

Vi spanar efter spillkråka vid Raslången i Skåne tillsammans med fågelskådaren Ulrika Tollgren. Och så kollar vi upp den nya metoden för att inventera nyckelbiotoper. Programledare: Mats Ottosson. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i gränslandet mellan Skåne och Blekinge, i Ekopark Raslången, tillsammans med en inbiten fågelskådare: Ulrika Tollgren. Hon har utsetts till Årets silvertärna av Birdlife Sverige i år och hennes favoritfågel är spillkråkan. Vi letar spår efter den svartröda, stora hackspetten och laddar också upp inför vintern - vilka fåglar kan vi följa när de flesta andra lämnat landet? Och så ger vi oss åter in i nyckelbiotopernas värld. Alltså skogar med höga naturvärden som kan innehålla ovanliga och hotade arter. Ända sedan Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist stoppade inventeringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige i mars förra året har det varit ett hett debattämne, både bland skogsägare och naturvårdare. En ny metod har utarbetats för att utföra de så kallade nyckelbiotopsinventeringarna i nordvästra Sverige. Vår reporter Joacim Lindwall har åkt till en skog i kanten av Bydalsfjällen i Jämtland för att se hur den nya metoden funkar. I veckans kråkvinkel gläds författaren Mikael Niemi åt en nyfunnen vän i Pajala. Och så följer vi upp sommarens anstormning av blåglänsande sälgskimmerfjärilar, där det också skulle kunna finnas en och annan aspskimmerfjäril. En sån hittade Lotti Uhrnell och vi ringer upp henne. Programledare är Mats Ottosson.

Naturmorgons reporter Joacim Lindwall och programledare Jenny Berntson Djurvall tar oss med på en resa till det lilla landet med den rika naturen - Montenegro på Balkanhalvön. På lördag reser Naturmorgon till Montenegro på Balkanhalvön för att möta allt från den gröna spelande skadargrodan och krushuvade pelikaner till rena alpina miljöer. Däremellan bokskogar med blommande ramslök på 1 000 meters höjd! Det lilla bergiga landet, som inte är större än halva Småland till ytan, har både ett medelhavsklimat och ett alpint klimat - därav den stora mångfalden. Det står till och med i landets konstitution att det är en ekologisk stat. Reporter Joacim Lindwall slingrar sig fram på smala serpentinvägar och svindlande broar och träffar både människor och natur. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturpanelen - Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson - samlas i Lunds botaniska trädgård för att svara på lyssnarfrågor. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Nu är det dags för säsongens första program där experterna i Naturpanelen sammanträder för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor. Vi hälsar en ny expert välkommen i panelen - botanisten Sofie Olofsson, intendent på Botaniska trädgården vid Lunds universitet. Vid sin sida har hon entomolog Mikael Sörensson och ekologiprofessor Susanne Åkesson. Denna trio svarar i direktsändning på frågor om var fåglarna sover på vintern, varför flugorna gnuggar sina framben mot varandra och hur det kommer sig att två bokars grenar växt in i varandra. Och mycket mer. Kanske det som just du hör av dig om! Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vår fältreporter sänder från Tjärnö i Bohuslän och ämnet är havsborstmaskar - som har namn som sötnosmaskar och vampyrmaskar. Vi är också med på ringmärkning av göktytor. Programledare: Mats Ottosson. I dag handlar Naturmorgon om en djurgrupp med 14 000 kända arter. De heter saker som sötnosmaskar och vampyrmaskar – vi pratar om havsborstmaskar och de har förunderliga egenskaper. De flesta av oss har sett spåren efter sandmaskar i grunda havsvikar. Fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns på Tjärnölabbet i Bohuslän tillsammans med Felicia Ulltin som gör sitt examensarbete i biologi om just havsborstmaskar. Och så får vi möta en märklig och mytomspunnen fågel – göktytan. Den låter speciellt och har en ovanligt rörlig nacke, ja den kan röra nästan ormliknande på sitt huvud. Erik Arbinger har följt göktytan i Sörmland i över femton år och vår reporter Jonatan Martinsson följde med honom på ringmärkning. I det allra sista avsnittet av podden Svampgalen konstaterar svampexperten Patrick Björck att säsongen inte är över – det finns svampar året om! I veckans kråkvinkel hyllar Lisa Henkow växterna och deras fotosyntes, som inte alls får den uppmärksamhet de förtjänar, tycker hon. Programledare är Mats Ottosson.

Fältreportern reser 350 år tillbaka i tiden tillsammans med ormbunksforskaren Petra Korall. Vi reser också till den samiska fjällgården Geunja. Programledare är Joacim Lindwall. På lördag gör vi en tidsresa i ormbunkarnas värld. Fältreporter Lena Näslund följer med forskaren Petra Korall 350 miljoner år tillbaka i tiden, till karbons fuktiga skogar där ormbunkar, fräken och lummerväxter dominerar. Sedan arbetar de sig framåt till en av dagens skogar i Uppsala. Petra Korall är botaniker vid Uppsala universitet och har en särskild känsla för trädormbunkar. Och så reser vi med träbåt hela vägen hem till Mikael Vinka, till hans samiska fjällgård Geunja. Den ligger i Vindelfjällen, Sveriges största naturreservat. Många ser det säkert som vildmark. Men för Mikael Vinka är det här hemma. Han är granne med bäver och blåhake och vet vilken mossa som garanterar att källans vatten är friskt. Mikael Vinka har gjort det till sin livsuppgift att bevara den samiska kulturen och med den urfolkets relation till naturen. I veckans kråkvinkel tipsar filmaren och odlaren Tina-Marie Qwiberg om en relation som inte kräver parterapi - den med naturen. Vi ringer också upp marinekologen Linda Eggertsen som nyss kommit tillbaka till Brasilien från en forskningsresa till Ilha da Trindade - en ö mitt ute Sydatlanten där just trädormbunkarna växer sig höga och djurlivet är rikt.  Programledare är Joacim Lindwall.

Vi undersöker samspelet i jorden mellan rötterna och mykorrhizasvamparna. Och kikar in i bålgetingboet som är som ett eget samhälle med dörrvakt och allt. Programledare: Mats Ottosson. Naturen är full av samspel och samarbeten. På lördag dyker vår fältreporter Joacim Lindwall ner under jorden där mykorrhizasvamparnas trådar bildar en väv, ja nästan så att jorden i sig blir som en levande organism. Detta är Anna Roslings specialområde – hon forskar vid Uppsala universitet om hur svamparna i jorden samspelar med varandra. Hon medverkar i sändningen från Kungsängen i Uppsala. Och även i bålgetingarnas samhälle är samspel och samarbete av yttersta vikt. Lisa Henkow har träffat entomolog Dave Karlsson vid en trädstam, där en bålgeting håller vakt och en annan har som uppgift att fläkta in luft till arbetarna och drottningen som finns inne i boet. Måste man älska lusflugor i hårbotten och kunna arta en knepig mossa för att få kalla sig naturälskare? Det undrar Helena Söderlundh i veckans kråkvinkel. Vår podd Svampgalen har nu kommit fram till avsnitt åtta. Under hösten har vi fått in många lyssnarfrågor om svamp. Vi ber svampkännaren Patrick Björck svara på några av dem – bland annat hur det kom sig att det en salamander följde med hem i svampkorgen! Och hur är det egentligen med bananflugorna som dras till vin och öl – gillar de att bli berusade? Det där reder vi ut. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från en sörmländsk ekhage i drivor av ekollon. Hur har växter och svampar påverkats av extrem värme och torka? Och så möter vi några i satsningen naturnära jobb. Programledare: Mats Ottosson Vi hittar vår fältreporter Lena Näslund i en sörmländsk ekhage, i drivor av ekollon, på spaning efter sommaren som gått. Hur har växter och svampar påverkats av extrem värme och torka? Vi tittar på tickor på ekbjässarna, funderar över förloraren fältgentiana och beundrar den bedårande blåklockeblomningen. Ciceron på Västerängen vid Tullgarns slott är botanisten Hans Rydberg - som också berättar mer om ett av sitt livs fynd. Smaka på namnet: doftknölfoting. Och så åker vi till Färnebofjärdens nationalpark för att möta några av de 1 500 personer som fått arbete genom satsningen naturnära jobb. Det här arbetslaget röjer fram gränsen mellan nationalparken och den övriga skogen. I veckans kråkvinkel drömmer Jenny Berntson Djurvall om att forska om delfiner - eller kanske ännu hellre stövsländor eller papegojskivlingar. På tal om svamp reder vi ut hur det kommer sig att lavskrikor klarar av att äta röd flugsvamp. Och i podden Svampgalens sjunde avsnitt ger sig Patrick Björck och Mats Ottosson ut på skattjakt, där högsta vinsten är sällsynta fynd som visar på höga naturvärden. Programledare är Mats Ottosson.

Hösten är en fin tid för skattjakt! Vi märker fåglar på ön Stora Fjäderägg utanför Umeå och dyker efter sydliga fiskar i Västerhavet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. På lördag besöker vår fältreporter Thomas Öberg ön Stora Fjäderägg utanför Umeå. Det är en karg fyrplats - men den älskas av flyttfåglar på väg söderut. Vid den här tiden på året kan det också dyka upp en del ovanligheter och vi tittar lite extra efter dem förstås. I sändningen medverkar bland andra ringmärkarna Andreas Garpebring, Anna Hallmén och Maja Agnemo, och Fjäderäggskännaren Åke Sandström. Det är inte bara fågelskådare som letar rariteter på hösten. Det är även en bra tid för att få syn på ovanliga fiskar. Reporter Sanna Ekstedt Larsson dyker ner vid Släggö i Lysekil tillsammans med marinbiologen och dykaren Anders Salesjö för att spana efter färgglada fiskar som är på tillfälligt besök. Som till exempel mullen, en liten silverfärgad fisk med markerade röda streck längs med sidorna. Det går också finfint att leta arter precis just där man är. Som Mats Ottosson gör i veckans kråkvinkel. Han har bestämt sig för att göra en lista över precis varenda art han kan hitta vid sin stuga - en vuxenlek som gör att världen växer. Och förra lördagen flög en större beckasinsnäppa in över Halland. Jenny Berntson Djurvall fick in den i kikaren och pratade med några av de lyckliga som kryssat den. Ja, skattjakten löper som en röd tråd genom programmet. Och många är de som letar efter guldkornen i svampskogen. I sjätte avsnittet av vår podd Svampgalen handlar det om svampar som den kräsne experten Patrick Björck faktiskt gillar att äta. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från en återskapad våtmark i Halland. Våtmarker är viktiga för både grundvatten och biologisk mångfald. Vi möter Reino som följt den svarta rödstjärten i 40 år.Programledare Joacim Lindwall. Efter två torra somrar är vatten i vårt medvetande. Hur får vi vattnet att stanna kvar i markerna? Lyckas vi med det nyskapas grundvatten men vi får också ett rikare ekosystem och mindre övergödning. Sumpskogar, strandängar och mader ska restaureras och nyskapas. Morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns vid Stjärnarps våtmark utanför Halmstad tillsammans med Magnus Redegard från Länsstyrelsen i Halland, biologistudenten Moa Pettersson och John Strand från Hushållningssällskapet. 1978 flög en liten diamant framför loket som Reino Andersson körde, i Sannegårdshamnen i Göteborg. Diamanten var en svart rödstjärt - för många en ganska okänd fågel. Sedan den dagen har Reino haft en relation till den svarta rödstjärten, och kartlagt den in i detalj. Hur dess historia hänger ihop med andra världskrigets ruiner får vi höra i ett reportage av Mats Ottosson. I vår poddserie Svampgalen har vi hunnit fram till avsnitt nummer fem. Och nu börjar det bli giftigt. Men vad är egentligen ett svampgift? Vi möter bland annat en av Sveriges farligaste svampar - gifthätting. Och vad är det för levande varelser som en humla och en skalbagge har på ryggen - är det deras ungar eller något helt annat? Vi ringer upp en expert. I veckans kråkvinkel vill poeten och konstnären Maria Westerberg att det ska vara okej att sörja en förlorad skog. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder från en ny ekodukt som ska hjälpa små och stora djur över motorvägen norr om Kungsbacka. Och så följer vi med på ringmärkning av slagugglan - en riktig tuffing. Programledare Mats Ottosson. Vi sänder från en 32 meter bred nybyggd bro över E6:an, strax norr om Kungsbacka. Bron kallas för ekodukt och är ett sätt att leda ett helt ekosystem över den hårda barriär som en motorväg innebär. Ekodukten ska underlätta livet för älgar, rådjur och rävar, men också för mindre djur som hasselmöss, sandödlor och bin. Och den ser inte ut som en "vanlig" bro, utan är utformad som en fortsättning på det torra hedlandskapet i naturreservatet Sandsjöbacka som ligger strax intill motorvägen. Allt för att få ekosystemen att hänga ihop och bindas samman. För hur påverkas djur i dag av att vårt landskap är så fragmenterat? Och hur mycket kan enstaka ekodukter eller faunapassager påverka det? Och, förstås, hur får man djuren att använda den nya bron? I sändningen medverkar Mats Lindqvist, ekolog och miljöspecialist på Trafikverket. Vi träffar också Willow Lindsay, biolog vid Göteborgs universitet. Hon forskar om sandödlan, en av de arter som är tänkt att gynnas av ekodukten. Och så ger vi oss ut för att ringmärka slaguggleungar. Hur gulliga och ulliga de än är är det ett jobb som kräver kraftiga handskar och hjälm med visir. Slagugglan är nog Sveriges tuffaste uggla. I veckans kråkvinkel tycker Joacim Lindwall att naturen är snygg - och alldeles särskilt en lingontuvas djupröda bär och mörkgröna blad mot grå lav och berg. I avsnitt fyra av vår podd Svampgalen kliver vi med dofternas hjälp in i svampkännaren Patrick Björcks farmors kök. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från brandområdet i Ljusdal. Hur ser det ut där nu? Och hur skiljer sig en naturvårdsbränning från sommarens bränder? Vi träffar också den skärrande gräshoppan. Programledare: Mats Ottosson. Den extremtorra sommaren 2018 blev begreppet skogsbrand lika med okontrollerbar katastrof. Kanske en illavarslande föraning om ett framtida normaltillstånd, med tanke på att klimatet blir allt varmare. När det var som värst i somras härjade över 50 skogsbränder samtidigt. På lördag finns vår fältreporter Anneli Megner Arn på plats vid ett av de största brandområdena vid Kårböle i norra Hälsingland. Hur ser det ut där nu, sedan glöden slocknat? Vi vet att så småningom kommer arter som blåbär, sotsvart praktbagge och tretåig hackspett gå vinnande ur lågorna, medan kungsfågel och gran hör till förlorarna. Ja - många arter gynnas av brand. Och bränder används ju också som ett verktyg i naturvårdsarbetet för att höja den biologiska mångfalden. Så hur ska vi se på skogsbränder egentligen - när är de av ondo och när är de av godo? I sändningen medverkar skogsbrandsexperten Anders Granström, SLU, naturvårdsbrännaren Andreas Wedman, Länsstyrelsen i Gävleborg, och Marco och Aafke Hassoldt som har en camping i det drabbade området. Och så träffar vi en riktigt ovanlig gräshoppa, den skärrande gräshoppan. I norra Europa finns den bara på ett enda ställe, på den nordligaste spetsen av Öland. När den gnider vingarna mot varandra låter det lite som när nålen raspar mot en vinylskiva. Vi tar oss vidare in i gräshopps- och vårtbitarvärlden. De kan vara svåra att skilja åt på utseendet, men då kan lätet vara till hjälp. Och många av dem spelar för fullt nu i septembernatten. Och det blir fler röster i natten! Vi ringer upp Rose Widerström som spelat in ett ljud som skrämde henne. Vad är det för något och vad kan man höra för djur låta i natten nu? Jenny Berntson Djurvall står för veckans kråkvinkel, om hur svampskogen plockar fram det bästa - och sämsta - hos människan. Programledare är Mats Ottosson.

Den torra sommaren fick många björkar att gulna redan i juli. Hur klarade träden torkan och vad händer nu? Och så träffar vi Moa Pettersson som älskar dyngbaggar.Programledare Jenny Berntson Djurvall. Den extremt torra sommaren tvingade många träd att fälla sina löv. Trodde de att det var höst mitt i sommaren? Och varför klarade sig vissa träd bättre än andra? Och går träden in i en extra vår nu, när det äntligen kommit regn och det ändå inte är så kallt? Sällan har så många frågor om träd väckts. Morgonens fältreporter Martin Emtenäs letar svaren tillsammans med Annelie Carlsbecker, fysiologisk botaniker på Uppsala universitet.  Vi letar också efter den perfekta komockan. Den som är kletig i mitten och knaprig på ytan. För i dem finns dyngbaggarna, som är biologistudenten Moa Petterssons passion. Den som tittar nära ser de snygga antennerna - de liknar lösögonfransar. Sedan fortsätter vi ut i svampskogen för del två i vår podd Svampgalen. Patrick Björck ger oss en lektion i artbestämning, och ett viktigt tips är att ha en aktuell svampbok. I veckans kråkvinkel är Helena Söderlundh avundsjuk på nördarna. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vad gör politikerna för den biologiska mångfalden i skogen? Vi ger oss ut i en nyckelbiotop och det blir direktsänd debatt. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Vi fortsätter med vår undersökning av vad politikerna gör för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Den 25 augusti stod havet i fokus, och nu på lördag är det skogens tur. Vår reporter Lena Pettersson har kollat upp vad politikerna gjort i riksdag och regering de senaste fyra åren, och vad de vill framöver. I skogen möts olika synsätt på hur mycket skog som ska skyddas, hur viktig äganderätten är, hur artskyddsförordningen fungerar och vad vi människor ska använda skogen till. I en direktsänd debatt möts Moderaternas Johan Hultberg och Vänsterpartiets Jens Holm. Dessutom är det premiär för vår nya podd Svampgalen. I första avsnittet får vi med svampkännaren Patrick Björcks hjälp reda på vad en svamp egentligen är. Och så möter vi återigen matkreatören Eva Gunnare i vår serie Naturens smaker. Den här gången är det tall som bjuder på mat, doft och smak. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vad gör politikerna för den biologiska mångfalden i havet? Det blir direktsänd debatt. Vi sänder hela programmet från Tjörn i Bohuslän. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. De två närmaste lördagarna blir lite annorlunda i Naturmorgon. Inför valet den 9 september fokuserar vi på vad politikerna gör för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Vi börjar med hur läget ser ut i havet och vi sänder hela programmet från Björholmen på Tjörn i Bohuslän. Vår reporter Lena Pettersson har kollat upp vad politikerna gjort i riksdag och regering de senaste fyra åren, och vad de vill framöver. Havet är viktigt för alla partier, men det finns olika synsätt på vad som bör göras. Ett exempel är den akut hotade ålen, som alla vill rädda men på olika sätt. Är det genom jakt på säl och skarv eller genom att helt sluta med ålfisket? Det blir direktsänd debatt mellan Centerpartiets Kristina Yngwe och Miljöpartiets Emma Nohrén. I programmet möter vi också Niclas Åberg, projektledare för 8-fjordar, ett projekt för att förbättra miljön i fjordarna innanför Tjörn och Orust. Dessutom medverkar Kerstin Johannesson, professor i marinbiologi vid Göteborgs universitet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter är Joacim Lindwall.

Vädret slår om snabbt i fjällen - varför, och hur förbereder man sig? Och är årets varma sommar tecken på en varaktigt upphettad fjällvärld? Vi sänder från Kvikkjokk. Programledare Joacim Lindwall. På lördag beger sig Naturmorgon till Kvikkjokk i Lappland. Efter en het sommar, då många fjällvandrare svettats i shorts, så kan det vara nyttigt att påminna sig om att sommarvädret i fjällen kan svänga mellan värmebölja och snöstorm. Fältreporter Thomas Öberg träffar meteorologen Håkan Hultberg som kan det mesta om både fjällväder och fjällolyckor. Men det blir inte bara prat om väder, utan också om klimatförändringarna med glaciologen Per Holmlund. Är sommarens hetta tecken på en varaktigt upphettad fjällvärld? Och så träffar vi en fingerörtsforskare, Nannie Persson. Hon guidar oss bland blodrot, femfingerört och norsk fingerört och förklarar varför det som inte heter fingerört ändå är det. Vi fortsätter förra veckans insektstema med att reda ut varför vita fjärilar samlas i en flock på grusgången och så berättar vi om fyndet av en för Sverige ny insektsart. Tidigare i sommar sände vi från Storkprojektet i Skåne där vita storkar föds upp och släpps ut. I stället för att flytta söderut har nu en del av dem gett sig av på en turné norrut i Sverige. Många har blivit överraskade av att mötas av en flock vita storkar runt husknuten. I veckans kråkvinkel tar Tove Nordén på sig cyklopet och blir vän med havet. Programledare är Joacim Lindwall.

Lerstubb och sandstubb når fram sämre med sin sång när det bullrar för mycket i havet. Vi träffar forskarna som upptäckt detta. Och vi går på en fjärilstur i Värmland. Programledare Mats Ottosson.

Vi sänder direkt från Varangerhalvön i nordligaste och östligaste Norge, i ett arktiskt landskap som formades före istiden, med ett rikt fågel- och växtliv. Programledare är Joacim Lindwall. Naturmorgon sänder direkt från Varangerhalvön i nordligaste och östligaste Norge. Vi finns i ett arktiskt landskap som formades före istiden. Trots ett kargt klimat är floran rik – här vid Barents hav möter arter från både Arktis och Sibirien mer sydliga växter. Men kanske är det fåglarna som lockar flest naturintresserade besökare till Varanger. På fågelbergen häckar tretåig mås, lunnefågel och spetsbergsgrissla, och över den vidsträckta nationalparken jagar världens största falk, jaktfalken. I programmet medverkar bland andra Tormod Amundsen, fågelskådare och arkitekt med fågelgömslen som specialitet, Jorunn Jernsletten, guide vid Varanger samiske museum och berättaren Ingjerd Tjelle. Programledare är Joacim Lindwall och reporter Thomas Öberg.

Vi sänder från Bottna i Bohuslän där en djup klyfta skär igenom bohusgraniten. Vilka krafter som format klyftan och varför det Bohuslänska landskapet ser ut som det gör är frågor vi söker svar på. Dessutom träffar vi en av världens främsta fågelboksförfattare. På lördag ska vi undersöka vilka hemligheter som döljs i de bohuslänska bergen. Vår fältreporter Jonatan Martinsson beger sig till Tanums kommun för att besöka en av landskapets många fascinerande geologiska platser, jätteklovan i Bottna. Någon kilometer in från kusten döljer sig den 25 meter djupa klyftan som skär igenom bohusgraniten. Med hjälp av geologen Thomas Eliasson tar vi reda på vilka krafter som format klyftan och varför det Bohuslänska landskapet ser ut som det gör. Vi träffar också en av världens främsta fågelboksförfattare. Lars Svensson har tidigare författat Fågelguiden som är den fälthandbok som är nummer ett bland svenska fågelskådare och som översatts till 24 språk. I veckan släpps hans nästa mastodontprojekt, en bok som tagit 18 år att färdigställa. Mats Ottosson har träffat honom bland tornseglare och hämplingar kring huset i Torekov i Skåne. Vi får ytterligare ett tillskott till det naturliga skafferiet. Matkreatören Eva Gunnare tar med oss ut på en maskrostätt gräsmatta i Jokkmokk för att berätta hur man kan göra guld av de gula blommorna. Dessutom frågar vi oss hur de vilda djuren klarar av torkan och varför nyckelpigor ibland kan dyka upp i hundratal, både i vatten och på land. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Klingavälsåns Dalgång i Skåne där de vita storkarna häckar. Efter att ha varit försvunna från Sverige under flera decennium syns den långbenta fågeln nu återigen i det skånska landskapet. Dessutom besöker vi Tjurpannans naturreservat i Bohuslän för att se vad som döljer sig under ytan. Programledare är Mats Ottoson. I lördagens program åker vår fältreporter Jonatan Martinsson till Klingavälsåns Dalgång i Skåne för att hälsa på de vita storkarna som häckar där. I mitten av 50-talet försvann storken från södra Sverige men sedan nästan 30 år tillbaka pågår ett arbete för att få tillbaka fågeln. Storkprojektet som drivs av Naturskyddsföreningen har sedan 1989 jobbat för att väcka liv i den svenska storkstammen och nu har arbetet börjat ge resultat - i år har rekordmånga storkungar fötts i det fria. Förutom de långnäbbade fåglarna träffar vi projektets ledare Petter Albinsson och reder ut hur man gått tillväga för att storken återigen ska finnas på svensk mark. Vi beger oss till Västerhavet och Bohuslän. Vår reporter Jenny Berntson Djurvall har varit på Tjurpannans naturreservat utanför Grebbestad och letat efter livet mellan klipporna. Havstulpaner, blåstång och knöltång är några av de arter hon hittade där. Vi försöker oss också på en liten framtidsspaning. I torkans spår har röster börjat höras om en återgång till gamla tiders metoder för att utfodra betesdjuren. Kan hamling och skogsbete vara ett komplement för framtidens bönder när gräset inte växer som det ska? Och vad skulle det i sin tur innebära för den biologiska mångfalden i skogen? Dessutom kommer det handla om en lite förbisedd fågel. Järnsparven lever vanligtvis ett ganska undangömt liv i snår och buskage men i lördagens program ska den få sina minuter i rampljuset. Programledare är Mats Ottoson.

Vi sänder från Mångsbodarna i Dalarna där botanister samlats för att inventera en vit fläck på kartan över Dalarnas flora. Vi besöker också Skadarsjön i Montenegro där Europas största fågelart, den krushuvade pelikanen, har hittat en fristad. Programledare är Mats Ottosson. Kartläggningen av Dalarnas flora har pågått i tjugo år redan, och för att sätta extra fart på arbetet med några kvarvarande vita fläckar bjuds botanister från hela landet in för att finkamma fäbodängar och klafsa i myrar under ledning av Urban Gunnarsson från Svärdsjö. Vi följer dem i spåren. Det ska också handla om två bevingade skönheter av helt olika karaktär. Dels den blågnistrande sälgskimmerfjärilen som håller på att erövra vårt land. Dels Europas största fågelart, den krushuvade pelikanen. Det är vår reporter Joacim Lindwall som har varit vid Skadarsjön i Montenegro och skådat denna bevingade jätte.  Dessutom får vi än en gång följa med Eva Gunnare i Jokkmokk när hon går på jakt efter naturens smaker. Den här gången är det rallarros – eller mjölke som det numera ska heta – som står i centrum. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder hela programmet från orkidéernas Öland. Om fascination för orkidéer, deras samspel med insekter och om hoten mot dem. Naturmorgon sänder från ett kärr vid Jordtorpsåsen mitt på Öland. Kalken och klimatet är två viktiga faktorer till att just Öland hyser så många arter av orkidéer. På somrarna kommer forskare hit för att studera dem i närbild. Om hur arter bildas och hur de samspelar med insekterna, bland annat. Orkidéer har också en air av exklusivitet och lyx. Varför är det så? Vi försöker ta reda på varför just orkidéer fascinerar så många. Och också vilka hoten är mot orkidéerna i dag - på Öland och i världen. I programmet medverkar Ulla-Britt Andersson, ordförande i Ölands botaniska förening, Dave Karlsson, chef för Station Linné, Elin Boberg som doktorerat på nattviol och Linus Söderquist, doktorand från Uppsala universitet med brudsporre som specialitet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter är Josefin Nilsson.

Varje decennium berikas fågelfaunan i Sverige med nya arter, nu senast med svarthakad buskskvätta. Vi undrar också var ängens blommor växte före bondens tid? Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Fältreporter Lena Näslund sänder från strandängen vid Tullgarns slott. Tillsammans med naturgeograf Sara Cousins reder hon ut mysteriet: var fanns slåtterängens blommor före bonden? Det pratas mycket om fåglar som minskar eller försvinner. Men det kommer in nya arter också, nu som alltid. En av dem är svarthäckad buskskvätta: reportage av Mats Ottosson.  Och så plockar matkreatören Eva Gunnare i Jokkmokk älgört.   Programledare är Jenny Berntson Djurvall

På midsommar strövar vi på Evert Taubes Sjösala äng och upp på Orrberget där martallen växer. Och så ska vi njuta av naturens smaker, som maskros ängssyra och tall . Programledare är Mats Ottosson. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Sjösala äng (Hölö) i Stockholms skärgård. Tillsammans med Mats Nordin från länsstyrelsen i Stockholm går vi i trubaduren Evert Taubes fotspår. Finns växterna från visorna kvar? Kattfot, blå viol och martallen på Orrberget… Naturens smaker har premiär – den första delen i serien som redan nu ligger ute i podden Livet enligt Naturmorgon. Reporter Thomas Öberg har träffat matkreatören Eva Gunnare i Jokkmokk som använder vilda växter i sitt kök. Programledare är Mats Ottosson.

I Ammarnäs följer forskare sedan över femtio år upp- och nedgångar för fjällens fåglar. Blåhaken har fått det tuffare medan ljungpiparen verkar vara en vinnare. Programledare är Mats Ottosson. På lördag drar Naturmorgon till fjälls. Vi sänder hela programmet från  Ammarnäs i södra Lappland där forskare i mer än ett halvt sekel har följt upp- och nedgångarna för fjällens fåglar. Med lite tur bjuds det på närkontakt med både vinnare (som ljungpiparna på fjällheden) och förlorare (som blåhakarna i fjällbjörkskogen). Och så träffar vi forskare som med digital teknik har kartlagt två fåglars fascinerande dubbelliv: fjällabb och smalnäbbad simsnäppa som delar sin tillvaro mellan de nordliga fjällens vidder och de sydliga oceanernas. I programmet medverkar bland annat Martin Green, forskare på Lunds universitet och Ethel Åberg från naturum Vindelfjällen Ammarnäs. Programledare är Mats Ottosson och reporter Jonatan Martinsson.

Vi sänder hela programmet från Björns skärgård i Norduppland, en mycket grund arkipelag med mängder av små skär. Här möter vi gölgrodor och skräntärnor i Programledare är Lena Näslund. Här finns ett myllrande fågelliv med bland annat tobisgrissla, sydlig kärrsnäppa och den ovanliga skräntärnan – världens största tärna som flyttar hit från Afrika varje år. På de låga hällarna finns det hällmarkstallskog och på strandängarna blommar kärrknipprot och ängsnycklar. Och har vi tur så får vi höra gölgrodan spela sitt kväkande läte...  I programmet medverkar Ulrik Lötberg, projekt skräntärna Birdlife Sverige, Martin Amcoff, Upplandsstiftelsen, Beatrice Lindgren, grodexpert och botanikern Lena Jonsell. Programledare är Lena Näslund och reporter Anneli Megner Arn.

Vi sänder från Alfta i ett försommarblommigt Hälsingland. Snart är det stora bokverket Hälsingefloran klart. Vi reser också 80 miljoner år tillbaka i tiden i Skåne. Programledare är Mats Ottosson. Första lördagen i juni ger vi oss ut i ett försommarblommigt Hälsingland. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall finns vid Flottarleden utanför Alfta tillsammans med Berit Berglund och Björn Wannberg som båda arbetat i många år med det snart färdiga bokverket Hälsinglands flora. Berit är också känd för Naturmorgonlyssnarna från vår podd Berits blommor. En morgon om kärlek till blommorna och om det hårda arbetet med att kartlägga alla kärlväxtarter i ett landskap. En viktig person bakom Hälsingefloran är också Anders Delin som gick bort 2017. Vi hör ett inspelat inslag med honom. Och så tar vi oss 80 miljoner år tillbaka i tiden. Till ett varmt och grunt hav i Skåne, där en åtta meter lång reptil med ett huvud som Tyrannosaurus Rex svalde hajar hela. De kallades mosasaurier och vi får möta dem och de andra invånarna i det ekosystem som fanns i Kristianstadsområdet under Kritaperioden. Till vår hjälp har vi paleontolog Elisabeth Einarsson. Veckans kråkvinkel av Jenny Berntson Djurvall handlar om ensamhet i havet och om hur en riktigt snygg frekvens låter. Vi ringer upp Skogsstyrelsens generaldirektör för att fråga varför det ska bli högre krav för nyckelbiotoper i nordvästra Sverige än på andra platser. Vi reder också ut ifall det är så att insekter blir trötta på sitt eget surrande. Programledare är Mats Ottosson.

Vi besöker kallkällor i Sverige och Nya Zeeland i ett program helt ägnat åt just de platser där grundvattnet flödar fram ur marken. Vi sänder från Vindeln. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Källor, eller kallkällor som de oftast kallas i Norrland, är platser där grundvattnet flödar fram ur marken. Naturmorgon söker sig på lördag till kallkällor vid Vindeln, vid kanten av Vindelälven i Västerbottnen. Kallkällornas vatten håller samma temperatur, + 4 grader, året runt. De hyser en sällsam flora och fauna, men skadas lätt av människans ingrepp när skogar huggs och maskiner går fram i terrängen. Programledaren Jenny Berntson Djurvall och fältreportern Thomas Öberg träffar biologen Per-Ola Hoffsten som undersöker de sländlarver som lever just i kallkällor. Och hydrologen Hjalmar Laudon forskar om vattnets väg genom marken och ut i källorna. Hur ska människan kunna skona källorna på bästa sätt? I programmet besöker vi också andra källor, från Jokkmokk till Nya Zeeland.

Vi sänder från det otillgängliga Bredfjället i Bohuslän tillsammans med författaren Stefan Edman. Och är med när fladdermössen flyger ut från en bro i Austin. Programledare är Mats Ottosson. Vår fältreporter Lena Näslund finns på fjället denna morgon – på Bredfjället i östra Bohuslän. Fast Bredfjället inte ligger långt från Ljungskile och E6:an känns det avlägset och vilt. Författaren Stefan Edman har skildrat områdets historia i boken ”Röster från skogen”. Han medverkar i programmet och tar oss med in i Gammel-Sverige där människor slet med och mot naturen för sin överlevnad för inte särskilt länge sedan. I dag har skogen dolt många av människornas spår, men vi behöver inte backa längre än till 1800-talet för att hitta ett kalt hedlandskap. Och på några platser kan vi fortfarande uppleva ett öppet kulturlandskap med spår av slåtter och betande djur. På Vargfjället till exempel, där vi möter de senaste nybyggarna. Från fjäll till storstad - vi tar klivet över Atlanten till Austin i Texas, USA. En musikens huvudstad, men också Nordamerikas främsta fladdermusstad. Här finns nämligen en stor koloni av mexikansk veckläppsfladdermus under en bro mitt i stan. Under de varma sommarkvällarna samlas hundratals människor för att se när fladdermössen lämnar bron och flyger ut för att hitta mat. Vår reporter Maria Viklands hade turen att se dem flyga redan i februari. Hon träffar också Dianne Odegard och Lee Mackenzie som tar hand om och rehabiliterar skadade fladdermöss. Syn och hörsel blir både sämre och bättre med åren. Helena Söderlundh reder ut det där i veckans kråkvinkel. Och så hakar vi på diskussionen i programmet Ring P1 i förra veckan – om varför bananerna i affären inte har några frön. Botanisterna Marie Widén och Lennart Engstrand reder ut hur det ligger till. Vi uppmärksammar också Biologiska mångfaldens dag som vuxit rejält sedan förra årets premiär. Datumet är 22 maj men det tjuvstartar redan på lördag. Och så ringer vi upp Camilla Carming på Lidingö som går och väntar på att den uppmärkta vinbergssnäckan Bob ska komma tillbaka – det har hen gjort varje vår sedan 2012 nämligen. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder hela programmet från gotländska Närsholmen, som är på väg att bli ett centrum för gotländsk fågelskådning och fågelturism. Reporter är Martin Emtenäs och programledare Mats Ottosson. På lördag tar vi en grundlig titt på fågellandskapet Gotland. När det gäller fågelskådning har det, sin större storlek till trots, alltid spelat andrafiolen efter Öland. Men nu är saker på väg att hända. Med hjälp av EU-miljoner ska fåglarnas Gotland lyftas fram. Vi sänder direkt från platsen där allt började: Närsholmen på öns sydöstra kust. Här finns en sällsynt vacker fyrplats som lokala krafter i många år har drömt om att göra till ett centrum för gotländsk fågelskådning och fågelturism, ett slags Ottenby i miniatyr. Vi träffar två av dessa lokala krafter, Karin Åström och Agneta Hörnsten, som nu får se åtminstone delar av denna dröm uppfyllas. Och så har vi placerat fältreporter Martin Emtenäs och fågelguiden Jim Sundberg på första parkett vid en av öns bästa fågellokaler, Lausviken, som ligger strax norr om Närsholmen. Bland annat hoppas vi få uppleva en av landets vackraste fåglar: skärfläckan. Veckans kråkvinkel levereras live från Närsholmen av en av våra trognaste stämmor, och definitivt vår mest gotländska: Tina-Marie Qwiberg. Programledare är Mats Ottosson.

På vintern samlas de i Lunds botaniska trädgård. Nu finns experterna i Naturpanelen ute i den småländska naturen för att svara på lyssnarnas frågor. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Naturmorgon sänder ett extraprogram på en torsdag, på Kristi Himmelsfärdsdag. I programmet medverkar Susanne Åkesson, Lennart Engstrand, Mikael Sörensson samt Marie Widén. Reporter är Helena Söderlundh och programledare Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Hornsö i Småland - ett av Västeuropas viktigaste områden för bevarande av sällsynta insekter. Och så spanar vi efter tjäderns lekplatser. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. På lördag finns vår fältreporter Lena Pettersson bland raggbockar, gamla ekar och brandpräglade tallar i Hornsö i östra Småland. Redan för hundra år sedan hittades det märkliga insekter här. Och i dag är Hornsö ett av Västeuropas viktigaste områden för bevarande av rödlistade insekter. Här lever runt 700 olika arter av vedskalbaggar. Många av dem är svåra att hitta på annat håll. Men här trivs också andra insekter och fåglar. Sven G Nilsson, professor emeritus vid Lunds universitet, medverkar i programmet och berättar vad det är som gör Hornsö så unikt. Och så spanar vi efter tjäder tillsammans med Janne Hellenberg och Christer Johansson. I tio år har de systematiskt sökt i skogarna mellan Göteborg och Borås efter lekplatser där tjädertuppar samlas för att spela. De vill hitta lekplatserna för att om möjligt hindra att de förstörs. I veckans kråkvinkel kapitulerar Mikael Niemi för naturens krafter. Islossning i Tornedalen är något alldeles speciellt. Och så tar vi reda på varför hackspettarna hackar som tokiga på lyktstolpar. Flera lyssnare vittnar om det här fenomenet. Vi lär oss - kanske en gång för alla - skillnaden på hur en gärdsmyg och en rödhake sjunger. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Den här helgen är det många som rapporterar in sina vårtecken till Vårkollen. Naturmorgon kör en egen vårkoll i sändningen från Hjälstaviken utanför Enköping. Programledare är Mats Ottosson. Den här helgen är det många som håller lite extra koll på vårtecken som blommande sälg, nyutslagna björklöv och doftande vitsippsmattor. För fjärde året i rad ordnas nämligen Vårkollen av Svenska botaniska föreningen tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet. Flera tusen människor rapporterar in sina vårtecken i det som kallas medborgarforskning. Kjell Bolmgren från SLU och Magdalena Agestam från Stockholms botaniska sällskap är några av dem som håller i trådarna. Båda medverkar i Naturmorgons direktsändning från Hjälstaviken utanför Enköping på lördag. Där har vi nämligen vår alldeles egna vårkoll – koll på sippor och sälg förstås, men också på vårfåglarna som just nu väller in över landet. Där har vi extra hjälp av fågelskådaren Gigi Sahlstrand. I vecpans kråkvinkel undrar poeten och konstnären Maria Westerberg  vimmelkantigt vårfrälst vad man ska med förståndet till när liljekonvaljerna är på väg upp ur jorden. Och på plats vid Hjälstaviken finns både reporter Lena Näslund och programledare Mats Ottosson.

Vi sänder från Öland där vi letar efter insekter som liftar med andra insekter. Och ger vi oss in i knopparnas värld tillsammans med arboristen Claes Lööw. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Insekter som liftar? Finns det? Vår fältreporter Josefin Nilsson möter biologen Helena Lager från länsstyrelsen i Kalmar län strax intill Ölands största fornborg - Gråborg. Här i ett område som kallas Hässleåsen finns svart majbagge. Dess larver åker snålskjuts på en annan insekt.  Och så är det ju just nu som vi tittar, kanske otåligt, på alla knopparna på träd och buskar. När ska världen slå om från ljusbrunt till ljusgrönt? Men knopparna är faktiskt spännande i sig. En vacker miniatyrvärld som har fångat arboristen Claes Lööws intresse. Han har gjort en bok om hur man kan skilja träd och buskar åt bara genom att titta på knopparna. I veckans reportage tar Naturmorgons Helena Söderlundh en promenad i Lomma med Claes som knopp-ciceron. Vem är det som hittar det överraskande i naturen? Jo, ofta är det barnen, konstaterar Mats Ottosson i veckans kråkvinkel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Författaren Åke Aronson skidar tillsammans med vår reporter uppför ett lågfjäll i Muddus nationalpark. Vi möter också tusentals gäss vid Lidhemssjön. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Vår fältreporter Thomas Öberg sänder från en riktig sjumilaskog i Muddus nationalpark, i Laponia världsarvsområde. Här längs övre delen av Store Luleälven finns Sveriges största oexploaterade skogsområde. Det är ljusa gammelskogar och vidsträckta myrar som författaren och konstnären Åke Aronson kallar ”Det glömda Laponia” – och skildrat i boken med samma namn. Denna vårvinterlördag skidar Åke Aronson och Thomas Öberg uppför Sörstubba, ett lågfjäll där granarna klättrar upp för att avlösas av fjällbjörk och fjällhed. Och i Småland rastar gässen på sin resa mot just tajgan i norr. Vi följer med fågelskådaren Thomas Hultquist en morgon då en morgonpigg havsörn får uppemot tiotusen sädgäss att lyfta samtidigt från sitt natthärbärge i Lidhemssjön. I reportaget lär vi oss också skilja på hur olika gäss låter och ser ut. I veckans kråkvinkel hyllar Joacim Lindwall den inbjudande barmarksfläcken. Så här års bjuder gryning och skymning på trastkonserter på många håll i landet. Vi lyssnar på Mats Ottossons fågelsånglektion där vi lär oss skilja mellan taltrast, koltrast, dubbeltrast, björktrast och rödvingetrast. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Den flitiga byggmästaren bävern blir allt vanligare. Vi sänder från ett nybygge i Tyresö. Och så möter vi dvärgpingvinen som lever utanför Nya Zeelands kust. Programledare är Joacim Lindwall. På lördag är det internationella bäverdagen och Naturmorgon passar på att göra en djupdykning ner i de flitiga byggmästarnas värld. De lever i par, hjälps åt med barnen och gillar att fixa med hemmet och arrangera omgivningen så att det passar dem. Och så äter de så näpet med sina framtassar. I Sverige utrotades bävern på slutet av 1800-talet. Men efter inplantering av norska bävrar på 1920-talet har de stora gnagarna gjort en stark comeback. De lägger nu alltfler åar och sjöar under sig med hjälp av flinka tassar och skarpa tänder. Deras påverkan kan skapa nya rika naturmiljöer, men också problem. Vår fältreporter Anneli Megner Arn sänder direkt från ett bäver-nybygge i Tyresö. Och så träffar vi världens minsta pingvin, dvärgpingvinen, som lever runt Nya Zeelands kust och också utanför södra Australien. Vit på magen, blå på ryggen och väger runt ett kilo. Vår reporter Jenny Berntson Djurvall var med när föräldrarna kom in till stranden efter dagens fisketur, för att mata sina ungar. Vi sänder också en sprillans ny fågelsånglektion där vi får lära oss skilja mellan två trädstamsfåglars sång - nötväckans och trädkryparens. Nu är det också bobyggartider. Men varför flög skatorna med pinnar i munnen från sitt bo, tills boet var helt borta? Det undrar Gunilla Öhrn i Alingsås och vi ringer upp ekolog Susanne Åkesson för att få svar. Och i veckans kråkvinkel ligger Mats Ottosson i hängmattan, så länge att han blir osynlig. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder hela programmet från Pulken i skånska Vattenriket. Här rastar tranorna på sin flytt norrut. Programledare är Mats Ottosson och reporter är Lena Näslund. Vi sänder hela programmet från Pulken i skånska Vattenriket, söder om Åhus. Här brukar tusentals tranor rasta i månadsskiftet mars-april. Och de har blivit fler och fler - de senaste åren har rekordsiffror på över 8 000 tranor noterats. Just i år har de, precis som våren i övrigt, varit lite trögstartade. Men några hundra tappra tranor finns på plats i snön. Naturmorgons programledare Mats Ottosson och reporter Lena Näslund tar sig an uppdraget att möta våren vid Pulken, och går inte det blir det till att leta efter den! Till sin hjälp har de Sussie Söderlundh, tranvärd och naturvägledare på Naturum Vattenriket, Hans Cronert, naturvårdssamordnare och Evert Valfridsson, ornitolog och tranentusiast från Nordöstra Skånes fågelklubb. Fokus är förstås på tranorna - kanske tar de sig en svängom i direktsändning? - men det blir också en tur ner till havet för att leta andra vårfåglar och vårtecken. Vårtecken finns det också i veckans kråkvinkel, där Elin Lemel slår fast att tussilago är ett säkrare sådant än en man i shorts och Hawaii-skjorta.

Vi sänder från Haparanda Sandskär där älgarna betar hårt på träd och buskar. Och så går vi upptäcktsfärd bland djurspår i Färnebofjärdens nationalpark. Programledare är Mats Ottosson. Ibland krockar naturvårdsintressena. På Haparanda Sandskär, i Haparanda skärgårds nationalpark, är jakt inte tillåten. I dag finns 40 älgar på ön och de betar hårt på träd och buskar. Håller de rentav på att förstöra öns natur? Den frågan söker Naturmorgons reporter Thomas Öberg svar på i lördagens program. Då far han över havsisen till Sandskär - en ö som ofta förknippas med sol och långa sandstränder. Nu möter vi den i vinterskrud. I sändningen från Haparanda Sandskär medverkar renskötaren och jägaren Kaj Rundgren, Inger Brännström, föreståndare för Haparanda Sandskärs fågelstation och Britta Wännström från Länsstyrelsen i Norrbotten. Och så tar vi på oss snöskorna och letar djurspår. Vår reporter Joacim Lindwall besöker en spårskola för barn i Gysinge och ger sig ut i skogen tillsammans med guiden Per Johansson. Men det har varit snörika vintrar förut! 2012 till exempel, då Lasse Willén kåserade kring hur vi gnällde på alltför mycket snö. Rykande aktuell, så vi sänder hans kråkvinkel igen. I vinter har miljontals bergfinkar samlats i stora flockar i södra Sverige. Vi ringer upp en lyssnare som sett dem, och en expert som förklarar varför de gör så här. I fågelsångskolan är vi framme vid ugglorna som ropar i marsnatten. Programledare är Mats Ottosson.

Vi letar lavar i Åldersbäck utanför Västervik och försöker förstå deras komplicerade och fascinerande värld. Och träffar fågelpoeten Merit Åhs Janbrink. Programledare är Joacim Lindwall. En lav är ett samarbete mellan en alg och en svamp. Eller? Jo, så är det, men ny forskning visar att det finns en svamp till med i leken, en hittills okänd sådan vid namn Cyhobasidium. Vi har träffat lavforskaren Veera Tuovinen som var med och gjorde upptäckten. Med den nya kunskapen i bagaget ger vi oss ut och letar lavar i Åldersbäck utanför Västervik, tillsammans med naturvårdsspecialisten och lavkännaren Jan Henriksson. Vi lär oss några vanliga lavar och någon mer ovanlig - en sådan som kan signalera att här finns det höga naturvärden. Och funderar över hur världen skulle se ut utan lavar. Landskapet skulle ha helt andra färger, till exempel. Och så har vi träffat en fågelpoet, Merit Åhs Janbrink. I sin diktsamling "Fåglar kring människor och tankar" utforskar hon just det som uppstår mellan människor och fåglar. Hur hänger en fjällvråk ihop med att allt sket sig för Ghana i fotbolls-VM 2010? Det hör vi i veckans kråkvinkel signerad Mats Ottosson. Förra veckan presenterade vi ett nytt avsnitt i vår fågelsångskola - om trummande hackspettar. Nu är det dags att lära sig skilja på hackspettarnas rop. Programledare är Joacim Lindwall.

I marsnatten hoar ugglorna. Vår fältreporter Martin Emtenäs lär känna en av de vanligaste - kattugglan. Vi träffar också en långsprötad silverfisk. Programledare är Joacim Lindwall. Vårvinter! Det är en bra säsong för att lyssna på ugglor. Vår fältreporter Martin Emtenäs hölls vaken av en ihärdig kattugglas sång häromnatten. Och nu beger han sig till sjön Käxten i Östergötland, för att tillsammans med ugglekännarna Stig Lindvall och Rickard Fredriksson lära sig mer om denna uggla. Förr i tiden ansågs den förebåda ond bråd död. Vilket givetvis är sant - om man är en sork. Och så träffar vi den långsprötade silverfisken Frans. Han ser ut ungefär som en vanlig silverfisk, men är lite större, har längre stjärtspröt och antenner, mer hår på kroppen och en gulvit mustasch i ansiktet. Han blev sambo med entomologen Scarlett Szpryngiel när hon fick i uppdrag att närstudera hans art, den långsprötade silverfisken Ctenolepisma longicaudat. Den nya arten har börjat sprida sig i Sverige på senare år. Eftersom den gillar att äta papper finns oro att exempelvis museisamlingar kan skadas. I veckans kråkvinkel är Maria Westerberg trött och förbannad. Hon går ut i den segdragna vintern och låtsas att hon är fri. Och så gäller det ju att hänga med från början när våren rullar in. Vi presenterar ett helt nytt avsnitt i förra årets succépodd, Mats Ottossons fågelsångskola. Dags att lära sig hackspettarnas trumningar! Vi pratar med Michael Lundin som varvar jobbet som bilmekaniker med att dyka – ofta och mycket. För några veckor sedan hittade han Sveriges första bekräftade exemplar av nakensnäckan gultoppad volangnuding. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder från Rågö i Sörmland där skogsbetesmarker och ängar återuppstått, och besöker en salt våtmark i Frankrike där skärfläckor och portlakmålla trivs. Programledare är Mats Ottosson. I helgen hittar vi vår fältreporter Lena Näslund i riktig vinterskärgård. Isen ligger i Rågösundet, men isen ska vara tillräckligt tjock för en säker transport över till ön där Marie Holsts familj driver jordbruk i naturvårdens tjänst. På Rågö har skogsbetesmarker och ängar återuppstått. Och mäktiga tallar har fått nytt livsrum. Vi tittar närmre på de vackra och viktiga träden tillsammans med Robin Pettersson, naturvårdare på Länsstyrelsen i Sörmland. I Småland möter vi ett annat mäktigt träd, en alm. Högt älskad av Svenerik Vejvi som har den på sin egen gård. Och så far vi till Guérande i franska Bretagne, där salt utvinns i kustnära våtmarker, saliner. Här trivs skärfläckor och fisktärnor, och salttåliga växter som portlakmålla och glasört. Vi möter dem, och fågelskådaren och salinarbetaren Didier Guilet, i ett reportage av Hjalmar Dahm. Vi fick ett mejl till Naturmorgon med ämnesraden "Vem luktar skunk?" Ja, förutom skunken själv då. Det försöker vi reda ut. På vintern hörs ofta en mer trevande, stillsam sång från fåglarna. Vi lyssnar på gulsparvens variant och undersöker varför de gör på detta viset.  Och i veckans kråkvinkel vaktar Joacim Lindwall sina älskade Ingrid Marie-äpplen mot rådjuren - och förfäras över sin egen girighet. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från Sörmland där vi kommer de skygga, men allt vanligare, vildsvinen inpå livet. Vi möter också Magellanpingviner och sjöelefanter i Patagonien. Programledare är Mats Ottosson. De blir fler och finns på allt fler ställen i Sverige – vildsvinen. På lördag kommer vi dem inpå livet då vår fältreporter Lena Näslund sänder från Öster Malma i Sörmland. Med hennes och jaktvårdskonsulent Anders Nilssons hjälp får vi reda på mer om detta skygga djur: hur de lever, vad de äter när marken tjälar och täcks av snö, hur stor skada de kan göra på jordbrukets grödor och om vi ska vara rädda för att möta gris i markerna. Vi tar också en tur till södra Sydamerika – till Valdèshalvön i Patagonien. Där var Naturmorgons programledare Lasse Willén hösten 2014 och vi hörde om hans naturupplevelser där i ett specialprogram 2015. Som många Naturmorgon-lyssnare vet dog Lasse 2016 och ett av hans reportage från Patagonien blev liggande, osänt. Tills nu. Mats Ottosson, som själv besökt Valdèshalvön, presenterar nu Lasses reportage, där vi får möta marina djur som Magellanpingvin och sjöelefant. I veckans kråkvinkel hör vi Tina-Marie Qwiberg, som brukar dryfta livets väsentligheter med Grannen. Oftast är de inte överens. Inte den här gången heller. Nu funderar Grannen på vad det där med biologisk mångfald ska vara bra för. Hur många arter av barkborrar behövs det, egentligen, undrar han. Och så ringer vi till Skövde för att kolla varför en tjädertupp bor mitt i stan där. Så här i februari får vi också tips om insekter att kolla efter just nu – snösländorna! Programledare är Mats Ottosson.

Lennart Engstrand, Susanne Åkesson och Mikael Sörensson i Naturpanelen samlas i Lunds botaniska trädgård för att svara på lyssnarfrågor om natur. Programledare Joacim Lindwall.

Vi hänger med gråhägrar som inte flyttar många kilometer - de som övervintrar vid Råstasjön i Solna. Och så träffar vi Ola Engelmark som ser nya sätt att använda skogen. Programledare Joacim Lindwall.

Professor Almut Kelber om hur djur använder färg för att kommunicera, synas eller gömma sig, och hur olika olika djur ser världen. Vi möter naturvårdare Allan Carlson. Programledare Mats Ottosson.

Dags för helgen då alla räknar fåglar. Fältreportern hänger med ornitologen Lennart Wahlén för att lära känna dem närmare och så möter vi de mystiska långhalsarna. Programledare Mats Ottosson.

Nu samlas experterna i Naturpanelen - Mikael Sörensson, Lennart Engstrand och Susanne Åkesson - igen i Lunds botaniska trädgård för att svara på lyssnarfrågor. Programledare är Mats Ottosson.

Fältreporter Martin Emtenäs knackar på hos sovande kryp tillsammans med makrofotografen John Hallmén. Vi träffar konstnären Elisabet Berg som gör insekter av tomburkar. Programledare: Joacim Lindwall.

Vår fältreporter finns i Tjautjas norr om Gällivare för att uppleva midvintern med riksspelmannen Daniel Wikslund. Och så möter vi näbbmössen som alltid har bråttom. Programledare Joacim Lindwall.

Mörker har blivit en bristvara. Det gör livet svårare för bland andra fladdermöss, fåglar och insekter. Vi besöker fasadupplysta kyrkor och Nordens första mörkerpark. Programledare Mats Ottosson.

Programledare Jenny Berntson Djurvall gräver i julklappssäcken och hittar godbitar från Naturmorgonåret som gått: buskmöss, backsvalor, ålgräsängar, svampar i tunnelbanan och svampar i skogen.

Naturmorgons redaktion frossar i de naturböcker som givits ut under 2017, tillsammans med inbjudna gästen Maria Vildhjärta Westerberg, författare och pinnplockerska. Programledare är Mats Ottosson.

Susanne Åkesson, Lennart Engstrand och Mikael Sörensson i Naturpanelen sammanträder i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor. Programledare är Mats Ottosson.

En energisk men inte helt lycklig entreprenör. Så beskriver idéhistorikern Gunnar Broberg Carl von Linné. Vi hittar också unika svampar på Öland. Programledare Joacim Lindwall.

Vi sänder från Arboretum Norr om hur träden gör sig klara för vintern. Unikt beslut från EU-domstolen om avverkningarna i Bialowieza. Vi möter lockespindlarna. Programledare Joacim Lindwall.

Experterna i vår naturpanel samlas i Botaniska trädgården i Lund för att i ett direktsänt program svara på lyssnarfrågor. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi spanar efter Sveriges vanligaste däggdjur, skogssorken, och andra smågnagare. Och möter fjärilslarven som omprogrammerats för att skydda sin värsta fiende. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi följer med inventeraren Anders Gunnarsson för att få koll på lodjur. Och så åker vi till en skog i Dalarna där det undersöks hur olika sorts skogsbruk påverkar naturen.Programledare: Mats Ottosson.

Vi sänder från dovhjortens parningslek och möter också kronhjorten. Dessutom åker vi till den mytomspunna ön Blå jungfrun där man numera får övernatta. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från ett gömsle i Västerbotten där vi hoppas på kungsörn. Och så möter vi Sven Olof Ulefors som upptäckt flera hundra nya arter av puckelflugor. Programledare är Joacim Lindwall.

Varför flyttar djur och hur hittar de? I en temasändning möter vi flyttfåglar på Ölands södra udde, flyttfjärilar i Taiwan och långsimmande valar och laxar. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Hur skiljer man de olika rovfåglarna åt? Vi lär oss bland annat skillnad mellan hök och falk. Och så går vi längs strandkanten i Bohuslän bland långhalsar och snäckor. Programledare: Joacim Lindwall.

Vi dyker ner i jorden och silar förnan för att se vilka småkryp som bor där just nu. Och så åker vi ut i skärgården där nyfikenheten väcks hos en hel skolklass. Programledare är Mats Ottosson.

En ny art som hotar den biologiska mångfalden kallas invasiv. En sådan är mårdhunden som vi möter i programmet. Vi berättar också om Riksteaterns natursatsning. Programledare Jenny Berntson Djurvall. På lördag möter vi en av dem som vi kallar främmande och invasiv. En fluffig, mjuk och brunögd mårdhund. Detta nattaktiva hunddjur hör egentligen hemma i Sydostasien men människan har tagit den till Europa. Eftersom det finns risk att den går hårt åt både fåglar och groddjur pågår ett projekt för att bekämpa mårdhunden i Sverige. Vår fältreporter Maria Viklands finns på plats utanför Robertsfors tillsammans med projektledaren P-A Åhlén och en av de viktigaste medarbetarna - en mårdhund som har som uppgift att hitta andra mårdhundar. I programmet medverkar också Anna Håkansson, jurist på Naturvårdsverket och Nils Carlsson på Länsstyrelsen i Skåne. Båda arbetar med invasiva arter, såsom lupiner, spanska skogssniglar, jättebalsamin och blå björkstekel. De är införda av människan, de sprider sig snabbt och riskerar att utarma den biologiska mångfalden. Men vilka arter räknas egentligen som främmande och invasiva? Vilket tidsperspektiv ska vi ha? Och kan det vara så att en art som japanskt jätteostron inte bara är ett hot? De frågorna försöker vi svara på i lördagens Naturmorgon. Och så träffar vi Riksteaterns chef Måns Lagerlöf. De kommande tre åren kommer Riksteatern nämligen att undersöka människans relation till resten av naturen. Den första föreställningen har premiär i helgen och heter ”Vi som bor här”. I veckans kråkvinkel av författaren Mikael Niemi möter vi ensamma älgar som har sex en gång om året – om de har tur. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Det är ett riktigt bra svampår i år! Vi sänder från värmländska Malmbackarna och frossar i allt från färgstarka ängssvampar till den svårhittade blåtryffeln. Programledare är Mats Ottosson.

Berit Berglund har älskat blommor i hela sitt liv. Hon berättar varför i sista delen av vår blompodd. Och så sänder vi från Nynäs där skogsbetet kommit tillbaka. Programledare Jenny Berntson Djurvall.

En del går att äta, andra är giftiga, några innehåller ämnen som är väldigt nyttiga. Vi pratar förstås bär. Och så utforskar vi Alpernas blomsterprakt. Programledare är Mats Ottosson.

Vi möter den pälsvingade brunfladdermusen som äter fåglar och har ett vingspann på ett halvmeter. Och så åker vi till Vena rikkärr som är på god väg att återuppstå. Programledare Joacim Lindwall.

Vi sänder från Dunderklumpens rike i Jämtland. Vid sjön Jorm lever den långsvansade buskmusen och på fjällen och klumparna (bergen) intill finns en rik flora. Programledare Jenny Berntson Djurvall.

Vi tittar nära på pyttesmå, vackra snäckor på Omberg, dyker ner under vattenytan i Kvarnbäcken på Brändön och möter stormsvalan på Måseskär utanför Orust. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Orust på västkusten och temat är ängar - ålgräsängar vid Vindön och strandängar på Rossön. Igenväxning är ett problem. Programledare Lena Näslund och fältreporter Therese Forsberg.

Hur ser bergsmassiven vid Kebnekaise ut från ett segelflygplan? Det får vi veta i veckans avsnitt av Naturmorgon. Dessutom tar vi oss till Höljerudsforsarna i Dalsland. Programledare är Mats Ottosson.

Vänern är en sjö som bjuder på allt: östersjölika öar klädda i tall och kala klippor som påminner om Bohuslän. Här finns både skvattram och havstrut! Programledare Jenny Berntson Djurvall.

Vi möter myggforskaren som namngett alla svenska myggarter. Och så följer vi med ut bland kobbarna och skären för att ta reda på hur Östersjön mår. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi utforskar det vilda Rogenområdet i gränstrakterna mellan Härjedalen och Norge. Här har inlandsisen skulpterat en labyrintisk mosaik av åsar och fiskrika sjöar. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från Kristianstad vattenrike där 20 procent av Sveriges hotade arter finns. Och så möter vi ett 40-årsjubilerande botanikgäng som nycklar blommor i Haverdal. Programledare är Mats Ottosson.

Vi letar så många arter vi kan på Murberget i Härnösand. Och så upplever vi en kall aprilmorgon vid den återskapade sjön Lilla Attsjön i Småland. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Ljungby berättarfestival med Maria Westerberg, Johannes Söderqvist och Marianna Agetorp. Och så åker vi till Finland där unika sälar lever i sjön Saimen. Programledare Mats Ottosson.

En platt ö nästan helt utan träd. Men med mycket fågel och blommor. Vi sänder hela programmet från Malören längst ut i Kalix skärgård. Programledare Jenny Berntson Djurvall och reporter Thomas Öberg.

För 140 miljoner år sedan slog en meteorit ner här. Nu letar vi spår från yttre rymden vid Dellensjöarna - till tonerna av en riksspelman. Programledare: Joacim Lindwall, reporter: Anneli Megner Arn.

Vi sänder hela programmet från Maglarps sandtag utanför Trelleborg. Det är just sanden som gör att bin och backsvalor trivs så bra just här. Programledare Mats Ottosson och reporter Martin Emtenäs.

Vi upplever naturen till fots i ett direktsänt specialprogram om vandring från Naturmorgonredaktionen. Programledare från Sörmlandsleden är Lena Näslund.

Vi sänder från en av skogsägaren Pelle Salins nyckelbiotoper i Jämtland. Och så följer vi med när vandrande fisk får nya lekplatser i artrika Färnebofjärden. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från en skog med anor från vikingatiden - Björnlandets nationalpark som snart blir dubbelt så stor. Och i tallskogen på Kreta, där trängs orkidéerna. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sover över i skogen med sju ungdomar från Syrien, Irak, Iran och Afghanistan. De utbildar sig till friluftsledare. Och vår fältreporter rider i Strandstuviken.Programledare Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Råneälven med Gunnar Westrin som vet hur man binder en fluga som är så lik en insekt att fisken vill äta den. Och så besöker vi Norra Kvill i Småland. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder från Fågelriket öster om Lund. Vid Krankesjön kan man komma tärnor, måsar och vadare nära. Och över Vombs ängar flyger ofta fiskgjuse och havsörn. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Storulvån i Jämtland. Hur tar man sig ut på fjället och hur hittar man spår av järv och skogshare? Och så kollar vi in kiselalger som blommar i Östersjön. Programledare Joacim Lindwall.

Vi sticker in näsan i en nyvaken myrstack och vi spanar in de majestätiska gåsgamarna på Kreta. Och varför går debattens vågor så höga kring nyckelbiotoperna? Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Det blev fest för tretåig hackspett i Hälleskogsbrännan efter branden 2014. Hur ser det ut nu, och för ugglorna? Och vi lär oss vilka insekter som vaknar först på våren. Programledare Mats Ottosson.

Vi dyker ner i havet, bland karettsköldpaddor och papegojfiskar, i Costa Rica. Och även i Sverige finns artrikedom. Vi letar vanliga och sällsynta mossor på Orust. Programledare är Mats Ottosson.

Unika möten i två olika ekosystem: Corcovado, Costa Ricas sista stora låglandsregnskog, och så Kungsträdgårdens t-banestation där två helt nya svamparter hittats. Programledare Joacim Lindwall.

Vi sänder från Hässelbyholm, en av de hundra platser där örnar räknas på lördag. Och så om vem som ska betala för att skydda skogen där lavskrikan trivs. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Mälarens is tillsammans med långfärdsskridskogurun Mårten Ajne. Och så åker vi skidor till ängar i Jämtlands fjällvärld. Programledare är Mats Ottosson.

Experterna i Naturpanelen samlas i Lund för att svara på lyssnarfrågor - som varför grodyngel gick samman till en "orm" och hur fågeln kan ha fastnat i fickpluntan. Programledare: Joacim Lindwall.

Smart. Nyfiken. Problemlösare. Vi möter den förändringsbenägna talgoxen vid Tåkern i Östergötland. Och så hälsar vi på hos paret som odlar insekter i källaren. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

Förändringar är i fokus när vi sänder från Jokkmokks marknad. Om varmare vintrar, och om konstnären som målade på stubbar för att komma över sorgen över en nedhuggen skog. Programledare: Lisa Henkow.

Naturmorgons expertpanel svarar på lyssnarfrågor. Som hur klumpfisken klarar kyla och varför domherrarna har svårt att hitta till fågelmatningen - är de trögfattade? Programledare är Mats Ottosson.

Snart sagt varje nordisk blomma har han målat, konstnären Bo Mossberg. Vi sänder hemifrån honom den här morgonen. Och så besöker vi Ölands bästa fågelmatning. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från småländska sjön Åsnen som är på gång att bli nationalpark. Och så möter vi Paula Andersson som tillbringat sommaren med vitryggiga hackspettar. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi fokuserar på korallreven och dess invånare, som clownfisken. Och vad som händer när korallerna bleks. Vi berättar också hur utländska växter får svenska namn. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi njuter av Hemavans vackra vyer tillsammans med naturfotografen Sam Hedman. Och så berättar naturprofiler och lyssnare om sina bästa naturupplevelser 2016. Programledare är Mats Ottosson.

Jenny Berntson Djurvall öppnar paket från året som gått i Naturmorgon. Bland annat med hälsningar från uttern som simmade mitt i stan och från fjärilarna som återvänt till brandområdet i Västmanland.

Naturmorgons redaktion tipsar om naturböcker ur 2016 års utgivning. Specialinbjuden gäst är författaren och poeten Göran Greider. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturmorgons expertpanel svarar på lyssnarnas naturfrågor. Som varför björnen går i ide och om den drömmer. Eller vad det var för gult fluff på trädet. Programledare är Lisa Henkow.

Vem har varit här? Lär dig tyda djurens spår! Spårskolan leds av reporter Lena Näslund och spåraren Johan Månsson. Vi tittar också på miljarder år gamla, geologiska spår. Programledare: Mats Ottosson.

Thomas Öberg tar oss med till naturen på världens största ö - Grönland. Och vi möter myskoxar, isbjörnar, polarrävar och gigantiska isberg. Programledare är Joacim Lindwall.

Naturmorgons experter svarar på lyssnarnas naturfrågor i ett direktsänt program från Lunds universitets botaniska trädgård. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

Vi träffar ljudkonstnären Susanne Skog i Tantolunden för att filosofera kring hur vi beskriver fågelläten. Och vi möter Åke Bergqvist som skapar konst på en mosse. Programledare: Joacim Lindwall.

Just nu leker rödingen i Vättern och vår fältreporter sänder direkt därifrån. Dessutom går vi under barken på tallen och möter ragg- och reliktbockar. Programledare är Lisa Henkow.

Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall tar oss med till Japans rika natur - till fågelskådning i Tokyo, flygekorrarna i Karuizawa och det marina livet utanför Yokohama. Programledare Joacim Lindwall.

Stannfåglarna har olika sätt att klara sig. Nötväckan gömmer undan frön medan den påhittiga talgoxen kan bli en rovfågel. Vi besöker också norska Grönligrottan. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

Vi åker till Polen för att berätta om konflikten kring granbarkborrar och ökad avverkning i unika Bialowiezaskogen. Och så kommer vi grävlingen in på livet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vår fältreporter sänder från Göteborg för att se hur träden klarar sig i storstan. Och vi åker till Bialowieza - en unik spillra av den skog som en gång täckte Europa. Programledare Joacim Lindwall.

Vi sänder hela programmet från Kagghamraån i Botkyrka söder om Stockholm. Här går öringen just nu upp för att leka - men även bävern trivs här. Finns det plats för båda? Programledare: Lisa Henkow.

Vi finns på Degernässlätten där småfåglar ringmärks på sin väg söderut. Och så träffar vi Geromima de Gouveia som tatuerar in den svenska naturen på kroppen. Programledare Jenny Berntson Djurvall.

Vi träffar barn och vuxna på Rusarebo äng utanför Värnamo för att få naturupptäckartips för hela familjen. Och så utforskar vi den gamla skogen på Hallands Väderö. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder från Upplands största sjö, Tämnaren, där vattenbufflar används i kampen mot igenväxningen. Och så går vi i konstnären och botanikern Rolf Lidbergs fotspår. Programledare är Joacim Lindwall.

Fältreporter Lena Näslund sänder från Hudiksvall där man kan se den hotade fjällgåsen på nära håll. Naturmorgon handlar också om hur död ved skapar liv i bäcken. Programledare:Jenny Berntson Djurvall. Död ved ger liv i skogen, men också i bäcken. Nedfallna grenar är fina gömställen för fisk och bra att sitta på för insektslarver. Vi har träffat Åsa Enefalk på Karlstads universitet.Grågäss och vitkindade gäss ökar, men för den lilla fina fjällgåsen går det inte lika bra. Nordens Ark och Jägareförbundet jobbar för att hjälpa den på traven. Så här i flyttningstider är den inte så skygg och i Lillefjärden, Hudiksvall,  kan man få se den på ganska nära håll. Fältreporter Lena Näslund sänder därifrån tillsammans med Niklas Liljebäck från Jägareförbundet och Lars-Göran Lindström som är lokal gåsbevakare.

Vi sänder hela programmet från Skälderviken i Skåne. Här är ålgräsängarna viktiga barnkammare för torsken. Hur mår viken i dag? Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi letar efter barkplattbaggen bland gamla tallar och granar i Långrumpskogen i Västerbottens län. Och så vandrar vi i botanisten Vivi Täckholms fotspår i Kairo. Programledare är Joacim Lindwall.  

Naturskönt, men föroreningarna från 400 år gammal silverbrytning finns kvar. Vi sänder från Nasafjäll silvergruva. Och så ger vi en daggmaskföreställning i tre akter. Programledare är Lisa Henkow.

Vi sänder från russprojektet på Krusenbergs gård söder om Uppsala. Hur kan betesdjur som går fritt användas i naturvården? Och så möter vi fladdermöss nära Oskarshamn. Programledare är Lena Näslund.

Naturmorgon sänder hela programmet från Hälleskogsbrännan, naturreservatet som bildats efter den stora skogsbranden i Västmanland. Vilka djur och växter finns där i dag? Programledare Joacim Lindwall.

I Sverige är Sarek som en symbol för vildmark. Med kalfjäll, glaciärer och vidsträckt orörd natur. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall och Thomas Öberg sänder direkt från Pårek i nationalparken.

Vår fältreporter befinner sig på Sävö i Sörmlands skärgård. Här finns en naturskola, där eleverna fått studera Östersjöns miljö. Och så tittar vi på trollsländor i Skåne. Programledare är Lisa Henkow.

Joacim Lindwall och Therese Forsberg sänder hela programmet från världens högsta kustlinje Skuleberget i Ångermanland. Här möts nordliga och sydliga växter vilket gör platsen extra artrik.

Vår fältreporter undersöker geologin där Hallandsåsen möter havet - på Hovs hallar. Och så spanar vi efter vandrande älgar som simmar över Ångermanälven. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi minns Lasse Willén och sänder från Böna blomsterbacke I den ljusaste tiden, när blomningen är som vackrast, minns vi Naturmorgons programledare Lasse Willén som dog den 9 juni. Vi minns honom i ett program som vi sänder direkt från Böna blomsterbacke utanför Gävle. Vi minns honom tillsammans med er lyssnare, genom att lyssna på några av alla de reportage som han gjort under sina 25 år på Naturmorgon. Och vi minns honom genom att tillsammans med Berit Berglund från Gävleborgs botaniska sällskap plocka en midsommarbukett med olvon, Natt och dag, prästkrage och rödklöver. Programledare är Joacim Lindwall.

Jenny Berntson Djurvall och Thomas Öberg sänder hela programmet från Nordens största sammanhängande och hävdade slåttermyr - Vasikkavuoma utanför Pajala. Där väntar vadarkör, växtprakt och myggor.

Intresset ökar för hyggesfritt skogsbruk. Vi ger oss ut i skogen och kollar hur det funkar. Och morgonens fältreporter sänder direkt från Indalsälvens delta. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi fördjupar oss i vårt vanligaste lövträd, björken. Och så åker vi till Japan! Där träffar vi Toshitaka Suzuki som forskar om talgoxars språk. Programledare är Joacim Lindwall.

Vad är det som gör att Fårö har en så speciell natur? Det undersöker Naturmorgons Joacim Lindwall och Lena Näslund i en direktsändning från Marpes naturreservat på västsidan av den gotländska ön.

Vi sänder från Kvillsfors i Småland där öring och målarmussla ges plats att leka och leva. Och så tar vi reda på hur blåmesen vet vilken fjäril som är giftig. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I den varma sanden i Drakamöllans naturreservat trivs sällsynta djur och växter. Från bokskogen hörs sommargyllingen och över de böljande kullarna spränger hästarna fram. Programledare är Lisa Henkow.

Vår fältreporter paddlar kanadensare mellan videbuskarna i en norrbottnisk bäck som just nu mer liknar en å. Och så möter vi världens största kattdjur amurtigern. Programledare är Joacim Lindwall.

Det är smart att härmas! Vi ägnar oss åt naturens imitatörer i ett direktsänt specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Programledare på Öland är Lisa Henkow.

Fältreporter Martin Emtenäs möter smålommen vid Knuthöjdsmossen utanför Hällefors. Och på ön Hävringe utanför Oxelösund får ejdrarna specialbyggda hus. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi hittar likheter mellan träd och människor på Bohus-Björkö tillsammans med biologen Linnéa Jägrud. Vi kollar också hur det går för orrarna och de andra skogshönsen. Programledare är Lisa Henkow.

Morgonens fältreporter är vid Verkmyraån i Gästrikland, där tusentals karpfiskar samlas för att para sig. Vi får också uppleva naturen från ett hundspann. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder hela programmet direkt från våtmarkerna vid Getterön norr om Varberg en festlokal för rastande vadare så här års! Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder hela programmet från Vålådalen i Jämtland. Här planeras för en ny nationalpark - Sveriges största. Vi spanar också efter kondorer i Patagonien. Programledare är Joacim Lindwall.

Vår fältreporter undersöker sömntornstekelns kodade budskap till rosenbusken, vi besöker Sveriges tätaste kattugglepopulation och Tomas Bannerhed debuterar som kråkvinklare. Programledare:Lisa Henkow.

Fältreporter Joacim Lindwall sänder från de rastande sångsvanarna vid sjön Tysslingen i Närke. Vi hör också Lena Näslund tina upp efter att ha varit nedkyld. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturpanelens Susanne Åkesson, Mikael Sörensson och Lennart Engstrand svarar på lyssnarfrågor i en direktsändning från Lunds universitets botaniska trädgård. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Fjälltagellaven vill helst ha utrymme och sol som i fjällen. I Gästrikland finns den som relikt från en annan tid. Hur fungerar djur på stora djup och höga höjder? På lab ska fältreportern testa.

Vår fältreporter Thomas Öberg sänder hemifrån naturfotografen Gunilla Falk, vid Pärlälven i Norrbotten. Vi tittar också in hos övervintrande fladdermöss i jordkällaren. Programledare: Joacim Lindwall.

Vi spanar på havsörn på Furuskär utanför Gävle och utter mitt inne i Kristianstad. Båda arterna var uträknade av miljögifter men är nu tillbaka. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Mammutbetar och näbbmusgaddar ryms i vårt specialprogram om djurs tänder. Vi sänder direkt från Ekologihuset i Lund. Dessutom möter vi vattenrallen i Råstasjön. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

Naturpanelens experter Susanne Åkesson, Mikael Sörensson och Lennart Engstrand samlas i Lund för att svara på lyssnarnas naturfrågor. Programledare är Joacim Lindwall.

Vår fältreporter sänder från Skandinavisk naturfilmsfestival på Nordens Ark. Vi träffar också biologen Hanna Taylor som fascineras av naturens ljud, och spelar in dem. Programledare är Lisa Henkow.

Vi lär känna de smarta dvärgbläckfiskarna på Sjöfartsmuseet i Göteborg tillsammans med bläckfiskentusiasten Sara Hornborg. Och så åker vi långfärdsskridskor. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

Naturpanelens experter Susanne Åkesson, Lennart Engstrand och Mikael Sörensson samlas i det tropiska växthuset i Lund för att svara på lyssnarfrågor. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Hur bildas olika typer av is? Isforskaren Victoria Bonath vet. Vår fältreporter träffar henne i Luleå. Och så går vi på ett platt urberg, peneplanet, i Västergötland. Programledare är Joacim Lindwall.  

Vi far till Hallingskarvets nationalpark i södra Norges fjällvärld, där det finns både vildren och fjällräv. Och mitt i Stockholm möter vi den vattenälskande brospindeln. Programledare: Lisa Henkow.

Vi avslutar vårt jubileumsår genom att resa jorden runt. Till allt från rosa delfiner i Amazonas till gatukatter i Istanbul och vilda orkidéer i Thailand. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder hemifrån Bosse och Siv Forsling i Stråtjära i Hälsingland dit gråspettarna kommer varje morgon. Och så blir det uggletema, allt från fjälluggla till slaguggla. Programledare:Joacim Lindwall.

Äntligen är det dags för Susanne Åkesson, Lennart Engstrand och Mikael Sörensson att sammanträda i Lund till höstens första naturväkteri. Programledare är Lisa Henkow.

Traditionsenligt samlas Naturmorgon kring årets naturboksutgivning. Dokumentärfilmaren och krönikören Tina-Marie Qwiberg är årets specialinbjudna gäst. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lisa Henkow möter två flasknosdelfiner utanför Loftahammar och morgonens fältreporter Joacim Lindwall sänder från en kyrkogård i Uppsala. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Två ovanliga besökare har dragit storpublik till den småländska Östersjökusten den här hösten. Det handlar förstås om flasknosdelfinerna, eller öresvinen som de också kallas. Naturmorgons Lisa Henkow hade turen att få komma dem nära i Källvik utanför Loftahammar.Morgonens fältreporter Joacim Lindwall befinner sig i döda biologers sällskap på gamla kyrkogården i Uppsala. Vilka var egentligen Carl Peter Thunberg, Elias Fries och Rutger Sernander? Men det finns också mycket levande på kyrkogården - som mossiga och knotiga träd. Gäster är botanikern Mats Hjertson och Linnéguiden Lisel Hamring.Konstnären och forskaren Åsa Ståhl står för veckans kråkvinkel - om hur plast kan bli till sten.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Mattias Klum har skildrat natur världen runt, men i Naturmorgon möter vi honom hemma vid sjön Ekoln utanför Uppsala. Vi berättar också om unik lera i Jukkasjärvi. Programledare är Joacim Lindwall.

Vi besöker Lungsjöområdet i Dalarna, en av de naturskogar som riskerar att försvinna. Om avverkningstakten fortsätter som nu är all större sammanhängande naturskog utanför naturreservat borta i Sverige om 15-20 år, menar Per-Anders Lindgren från Skogsstyrelsen. Programmet är kortare än vanligt. Programledare är Lisa Henkow.

Vår fältreporter Joacim Lindwall ger sig ut i svampskogen tillsammans med svampkännaren Ove Lennström och Catarina Meurling som är synskadad sedan barndomen - hur upplever hon svampskogen, hur går hon tillväga för att identifiera de olika svampsorterna? Det är frågor som förhoppningsvis får sina svar. Sändningsplats: Hemlingby friluftsområde utanför Gävle. Och så besöker Thomas Öberg nationalparken Haparanda Sandskär där älgarna blivit både vanliga och närgångna. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Patagonien - så kallas den sydligaste delen av den sydamerikanska kontinenten. Det är ett område dubbelt så stort som Sverige, med oändliga vidder av låg ökenstäpp med få växt- och djurarter. Men i floddalarna, utmed kusterna och i bergskedjan Anderna finns det betydligt mer liv. Naturmorgon har rest i Patagonien, besökt Magellans sund och Beaglekanalen, sett havsfåglar vid världens sydligaste stad och grottlevande papegojor, skådat valar i Atlanten och kolibrier i bergen, och klättrat uppför glaciären Perito Moreno. Vi berättar om naturen i Patagonien och Eldslandet i ett specialprogram. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och i studion finns också Lasse Willén.

Picea abies. Så heter det - Sveriges vanligaste träd. Granen. Vi ägnar hela programmet åt detta älskade, dugliga, tåliga, känsliga och bespottade träd. Ett träd som överlevt dinosaurier och meteoriter och har sju gånger så stor arvsmassa som människan. Som ibland ger plats åt många andra organismer, ibland åt väldigt få. Morgonens fältreporter sänder från granarna i Fulltofta i Skåne, tillsammans med Matts Lindbladh, professor i skogsekologi vid SLU. Vi möter också konstnären Ann Böttcher som undersökt hur granen använts som svensk symbol genom tiderna. Även veckans kråkvinkel, signerad Tina-Marie Qwiberg, kretsar kring barrträdet med ytliga rötter och raka stammar. Programledare är Joacim Lindwall.

I flera år har vildmarksguiden Johan Örlander på nära håll följt varg, bland annat de vargar som etablerat sig i Sjundareviret utanför Gnesta. Han har tillbringat runt 80 nätter där - hört vargarna yla och hittat en del spår av deras matsedel. Vi träffar Johan Örlander i detta Sveriges minsta vargrevir nu på lördag. Fältreporter är Lena Näslund. Och så ger vi oss ut i hösten för att möta nattfjärilarna - som det riktigt stora blåbandade ordensflyet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturmorgon far till Antarktis. Möt ståtliga kungspingviner, bråkiga hakremspingviner och mästarna i jämfotahopp - klipphopparpingvinerna. Vår reporter Thomas Öberg följde med på en båtresa till Antarktis under fyra veckor. Från Sydamerika färdas man via Falklandsöarna och Sydgeorgien genom ett allt kallare hav till Antarktis. Och då handlar det om pingviner av flera arter, albatrosser, pälssälar, elefantsälar och valar. Och om en sorglig historia där människan förde flera arter till nästintill utrotning. Men idag har I studion denna morgon finns Thomas Öberg tillsammans med programledare Jenny Berntson Djurvall.

När maskinerna har tystnat och virket forslats bort sänker sig tystnaden över hygget. Skogen är avverkad, men kvar i marken står hundratals stubbar. Men vad händer med dem? Vilka organismer kryper, äter och gömmer sig i veden? Är det skillnad på stubbar och stubbar? Och vad händer när avverkning följs av stubbrytning? Kring sådana frågor forskar SLU-biologerna Tryggve Persson, Astrid Taylor och Mats Jonsell. Fältreporter Erik Kohlström möter dem på ett uppländskt hygge denna lördagsmorgon. Och så lär fågelskådaren Reino Andersson oss trix om hur man skiljer de vackra, men ack så knepiga, vadarna från varandra. Joacim Lindwall står för veckans kråkvinkel. Programledare är Lisa Henkow.

Vi sänder hela programmet från en ås i västra Gästrikland. En ås varifrån man kan se det ena flyttfågelsträcket efter det andra. Här har fågelskådare suttit på höstarna beredda med sina tubkikare sedan 1970-talet för att räkna och titta på gäss, rovfåglar och småfåglar som drar förbi. Morgonens gäster är fågelskådarna Lennart och Barbro Risberg, från Hofors. Och så reder vi ut vad en nyckelbiotop är och besöker just en sådan, i Västerbotten. Zinat Pirzadeh står för veckans kråkvinkel. Programledare är Joacim Lindwall.

En höstmorgon utanför Piteå förbereder sig ormar och grodor för invintringen. Fältreporter Therese Forsberg tittar närmare på deras bestyr tillsammans med Stefan Andersson, kommunekolog i Piteå. Och så luktar vi efter läderbaggar. Ja, de luktar faktiskt läder, det är därifrån de har fått sitt namn. Programledare är Joacim Lindwall.

Förra veckan firade vi vår 25-årsdag med ett direktsänt fyrverkeri från naturen här och nu. Den här veckan har vi grävt fram guldkorn ur vårt 1 300 program digra arkiv. Där finns viskradio, dråpligheter, ickehändelser, filosofiska betraktelser och överraskningar. Vi bjuder på när Anders Börjeson och Jan Danielson delar matsäck med en lavskrika, när Gustaf Klarin agerar blodigelbete och när Lisa Henkow tittar på något så, för många människor i alla fall, okänt som sjöhjortron. Och mycket mer. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturmorgon fyller 25 år! Eftersom vårt signum är direktrapporter från naturen runt om i Sverige firas jubileet den 5 september just så - med ett direktsänt naturfyrverkeri. Den här lördagen har vi inte mindre än sju olika fältreportrar på plats från norr till söder i Sverige. Sändningens fasta punkt är Fyrträdgården i Falsterbo. Där finns programledarna Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén på plats tillsammans med en annan Naturmorgonprofil: Susanne Åkesson, professor i zooekologi – och säkert ett gäng morgonpigga fågelskådare. För i skyn gör bivråkar och andra fåglar en sista lov innan de börjar resan söderut. Fältreportrarna som deltar i denna unika sändning är Lisa Henkow (i Braås utanför Växjö), Joacim Lindwall (Handöl i Jämtlandsfjällen), Therese Forsberg (Seskarö utanför Haparanda), Erik Kohlström (Hundhagens naturreservat utanför Insjön), Thomas Öberg (Kurravaara norr om Kiruna), Anneli Megner Arn (Stockholms stadion) och Lena Näslund (Getterön utanför Varberg).

Den här veckan hittar vi vår fältreporter i Tjäderleksmossens naturreservat öster om Uppsala. I den blockiga skogen trotsar svamparna den senaste torrperioden. Spindelskivlingar, fårtickor och fjälliga taggsvampar visar stolt upp sina fruktkroppar, men vi är lika intresserade av det som finns därunder, av själva svampen och dess samarbete med träden. Och av vad det betyder för svampen när alla träden försvinner vid en kalavverkning. Forskarna Anders Dahlberg och Kerstin Varenius tar oss med på en underjordisk skogsresa. Och i skogarna i Gästrikland möter vi naturguiden och fotografen Sara Wennerqvist i förhoppningen om att komma nära en björn. I veckans kråkvinkel, signerad Tina-Marie Qwiberg, skönjer vi konturerna av de grå, vardagliga fåglarna som blir kvar när de äventyrliga flyttfåglarna lämnat landet. Programledare är Joacim Lindwall.

Farvattnen kring ö-kedjan Trossö - Kalvö - Lindö är svårnavigerade. Det har genom århundraden lett till mängder med skeppsbrott i området. Av alla trävrak finns inte mycket kvar - de har de glupska skeppsmaskarna ätit upp! Naturmorgon sänder hela programmet från norra Bohuslän om livet på land och i havet. I programmet medverkar bland andra marinbiolog Christin Appelqvist och biolog Sara Philipson. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

På lördag är det Nationalälvarnas dag. Då sänder vi från en av Sveriges fyra outbyggda älvar - Kalixälven. Där hoppar laxarna fortfarande på väg upp från havet. Vad finns här som inte finns i en älv med utbyggd vattenkraft? Fältreporter Thomas Öberg är på plats vid Jockfall för att få en exakt rapport om hur många laxar som stigit upp i älven för att leka i sommar - för laxarna filmas och räknas. Och vad betyder all snön i årets sommarfjäll för växter och djur? Botanisten Mora Aronsson är expert på fjällväxter och fick sitt lystmäte under årets Botanikdagar i Tärnaby i Lappland. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev gav sig istället ut på jakt efter växternas jägare på en gotländsk källmyr. Programledare är Lena Näslund som åkte snökana nerför en fjällsluttning i Hallingskarvets nationalpark i Norge häromdagen. Det är en sådan sommar i år.

Fridsamt betande gömmer de sig i tången, små som tumnaglar men färgsprakande som ett helt korallrev. Man kan bada ett helt liv utan att lägga märke till dem, men får man en gång upp ögonen för nakensnäckor är risken stor att man blir trollbunden. Denna vecka packar fältreporter Erik Kohlström cyklopet och reser till Västerhavsveckan i Smögen. Där möter vi biologen Kennet Lundin och undervattensfotografen Klas Malmberg - som tillsammans tog sig an uppgiften att presentera artgruppen ordentligt. Under arbetet med boken "Svenska Nakensnäckor", som kom ut i våras, ställdes författarna också inför utmaningen att skriva om djur som saknade svenska namn. Lösningen blev att helt enkelt ta fram sprillans nya, och numera heter de sådant som klyvfransläpp, purpurborstnuding och stjärnfläckad havscitron. Dessutom får vi följa med Karin Gyllenklev till Stora Karlsö när det är dags för sillgrisslornas ungar att ta det stora steget ut i världen, vilket för dem innebär att lämna den trygga klipphyllan och störta 20-40 meter rakt ner mot stenblock och hårt packad jord. Programledare är Jenny Berntsson Djurvall.

Naturmorgon reser till fjällbyn Adolfström i Lappland. Byn ligger i Laisälvens dalgång vid sjön Yraf. Ett mäktigt fjälldelta gav förr hö till byns alla fjällkor. De många ladorna vittnar om starrslåttern. Kungsleden går förbi byn som också är en knutpunkt för fjällvandrare. För drygt fyrtio år sen kunde byn ha dränkts i en kraftverksdamm. Men utbyggnaden av Vindelälven, dit Laisälven också hör, stoppades. Jenny Berntson Djurvall och Thomas Öberg är på plats för att skildra en levande fjälldal, där invånarna ännu på olika sätt lever av vad fjället ger och där älvens naturliga översvämningar och den rika berggrunden skapar en prunkande fjällflora och ett rikt djurliv.

En resa genom Sörmland i tidigt 1900-tal hade gått genom ett varierat landskap dominerat av gräsmarker; blomrika slåtterängar och betesmarker. Idag är 96 procent av gräsmarkerna är borta. Naturmorgon sänder från en av de kvarvarande spillrorna - Långmaren. Kanske Sörmlands artrikaste marker. Botanisten Jessica Lindgren hjälper oss förstå vad som händer med växterna. En del dukar under direkt - andra kan hänga sig kvar länge. Jan Sjöstedt, entomolog tar oss till nästa steg - insekterna. På Långmaren är det både lie och slåtterbalk dragen av hästar som bevarar det gamla odlingslandskapet. Viltekologen Carl-Gustaf Thulin tittar både bakåt och framåt när det gäller vilda gräsätares roll. Är det dags för vildhästar och visenter i markerna igen? Programledare är Lena Näslund.

Såhär mitt i badsäsongen söker vi vännerna under ytan - vilka bor i en vanlig insjö? Fältreporter Karin Gyllenklev följer med provfiskarna Birgitta Ekstrand-Söör och Malin Hällbom för att se vilka fiskar som finns i sjön Fiolen i Småland. Just fiolen har undersökts sedan 1917. Vi ska också prata om brunifiering, fenomenet att sjövattnen blir allt brunare. Vad beror det på? Forskaren Emma Kritzberg på Lunds Universitet berättar vad man vet idag. Insekter som tågluffarbiet uppmärksammas i ett reportage om insekter som lever i järnvägens närhet. Joacim Lindwall har besökt Krampens tågstation i Västmanland tillsammans med insektsvetaren Magnus Stenmark, Marie Johnsson från Trafikverket och Jörgen Wissman från Centrum för biologisk mångfald. Programledare Lisa Henkow.

På lördag sänder Naturmorgons fältreporter Therese Forsberg från halvön Hertsölandet, utanför Luleå. Här i gammelskogen bland vedsvampar och lavar trivs hackspettarna, bland annat den ovanliga vitryggiga hackspetten. Varför är det så viktigt att bevara den här miljön, inte bara för vitryggen, är frågor som kommer att ställas till gästerna Frida Snell och Sture Westerberg. Vi kommer också att få ett reportage från en slåtteräng på Hunneberg i Västergötland, signerat Jenny Berntsson Djurvall. Programledare är Joacim Lindwall.

På lördag kastar Naturmorgon loss och sänder hela programmet från Sankt Annas skärgård i Östergötland. En skärgård med tusentals öar och 14 naturreservat. Här finns kala klipphällar, betade och bebodda öar och spiggfyllda tångbälten. Vi gör strandhugg och dyker ner i Östersjön för att se hur vårt innanhav mår. Har vi tur får vi se någon av de valar eller delfiner som letat sig in i Östersjön under senare tid, i alla fall utlovas ljudet från vår inhemska val - tumlare. Programledare är Joacim Lindwall och fältreporter är Erik Kohlström.

På lördag får vår fältreporter Karin Gyllenklev ta på sig gummistövlarna när hon besöker Horsnäsamossen. I det nyblivna naturreservatet finns både skvattram, klockljung och grönbena. Det kommer handla om hur man räddar myrar från att torka ut eller växa igen och så får vi veta hur det känns att sova en natt i fågeltornet. Joacim Lindwall har rest längre norrut till Västmanland. Till platsen där en av Sveriges största skogsbränder på länge härjade för knappt ett år en. Trots förödelsen börjar nytt liv spira i skogen. Bland annat så börjar dagfjärilarna att återvända. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vår fältreporter Lena Näslund avrundar midsommarnatten strax utanför Nyköping, med vatten åtminstone till anklarna, med Ryssbergsskogen i ryggen och med utsikt över Kilaån. Det är i fågelungarnas tid, där några har minst en kull kvar medan somliga redan gjort sitt och kanske passerar söderut, och med lite tur kanske vi får höra en Rosenfink. Det blir även ett besök i Paris där vi får möta trädet som tävlar om titeln Tree of the Year, ett träd med en alldeles egen historia och vars lövverk påminner om tårar som faller mot marken.

På lördag sänder Naturmorgon hela programmet från Sätraskogen utanför Gävle. Här, mellan ett miljonprogram och hockeyarenan, ligger ett stycke skyddad natur med tallskog, myrar och gamla odlingsmarker där vårärt, skvattram och ängsull blommar - det ska handla om de vilda blommornas dag i Naturmorgon. Men vi får också lära känna en snygg och ovanlig fjäril - påfågelspinnaren. Programledare är Joacim Lindwall.

Naturmorgon beger sig till ön och fyrplatsen Rödkallen i det yttre havsbandet i Norrbottens skärgård. För många bara ett namn i sjörapporten, men för gamla tiders lotsar och fyrvaktare var det en arbetsplats. Idag kommer deras ättlingar ut till de röda fiskarstugorna på fritiden - och tar kanske en vända i någon av öns labyrinter. Och skaror av fåglar kommer hit - till denna utpost med flacka sanddyner och tåliga växter - under några sommarveckor för att häcka. Skräntärnor, labbar, vitkindade gäss, roskarlar och mosnäppor hoppas programledaren Lisa Henkow och vår fältreporter Thomas Öberg att se och höra. Och häckar verkligen en massa tobisgrisslor under vågbrytarens stenblock i hamnen?

På lördag sänder Naturmorgon hela programmet från nationalparken Tiveden. Här mellan Vättern och Vänern går gränsen mellan Götaland och Svealand. Och här i den blockiga barrskogen kunde rövare och andra ljusskygga varelser gömma sig. Vargflocken som bor här lär vi väl inte se till - men raggbocken kanske? På plats finns fältreporter Therese Forsberg tillsammans med gästerna Tomas Gustafson, naturvårdsbiolog från Länsstyrelsen i Örebro, Kajsa Grebäck, guideutbildare, och Leif Pettersson från Naturskyddsföreningen Karlsborg - och programledaren Jenny Berntson Djurvall.

I norra Östergötland ligger det lilla naturreservatet Gällsängenskogen. En gammal löväng, som förvandlats till en lövskog - där granen nu tränger sig på. Annika Forsslund från länsstyrelsen står inför många naturvårdsdilemman: hur mycket gran ska fällas för att den mindre flugsnapparen ska fortsätta trivas - och hur mycket av det fällda ska få ligga kvar. Här kommer två stora nordsvenska hästar in i bilden. Hästen är på väg tillbaka i skogsbruket. Mitt i alltihop hoppas veckans fältreporter Lena Näslund få njuta av våren! Och så möter vi nyvakna och nyömsade huggormar utanför Kalmar. Programledare är Joacim Lindwall.

På lördag sänder vi direkt från Lysekil med fokus på livet, och våren, i havet: Smaragdgröna ålgräsängar, fiskar som leker och föder barn. Kan man säga att alger spirar? Till vår hjälp har vi: Anders Salesjö, marinbiolog och nordisk mästare i undervattensfoto. Han började dyka som tolvåring för att se hur djuren lever under ytan. Ellen Schagerström, snart disputerad algforskare. Hon är kvinnan bakom Tångbloggen. Och Anna Odhammer, som jobbar på Havets Hus och kan ta med oss på hembesök hos de hotade knaggrockorna. Och så bjuder vi på vårblommor i skalmarkerna, en dammsnäcka och en ny kråkvinkel från Zinat Pirzadeh. Programledare är Lena Näslund.

Gökottan är en gammal tradition, att ge sig ut med picknickkorg och lyssna på fågelsången på Kristihimmelsfärdsmorgon. Men vad är det egentligen för fågel den är uppkallad efter: göken? En galande parasit som har ett av fågelvärldens mest kända läten. Vi lär känna göken och tar dessutom en titt på några av de som också heter nåt med gök: göknycklar, gökärt och göktyta. Vi direktsänder från Station Linné på Öland, mitt bland orkidéer och sångfåglar. Programledare i detta specialprogram från Naturmorgonredaktionen är Lisa Henkow och med sig har hon naturnörden Pav Johnsson.

För drygt hundra år sedan bildades Sveriges första nationalparker. En av dem var Hamra nationalpark i Orsa Finnmark, på gränsen mellan Dalarna och Hälsingland. Hit hade ännu inte de flitiga skogshuggarna hunnit ta sig, då det helt enkelt låg för otillgängligt till. Lite drygt hundra år senare, år 2011, utökades parken rejält och innehåller nu förutom urskog också myrmark och bergkullelandskap. Och björn - det är faktiskt Sveriges björntätataste område. Följ med vår fältreporter Joacim Lindwall och hans gäster Pia Enocson och Sven Brunberg till Hamra nationalpark. Och så möter vi en grupp skogsentusiaster i Eskilstuna. De har tröttnat på att de som begår brott när de avverkar skog sällan får några straff. Kan lösningen vara att de får reparera det de skadat? Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Så här precis i början av maj dyker vi ner i en vitsippsbacke i närheten av Uppsala. Fältreporter Anneli Megner Arn söker tillsammans med botanisten Annika Vinnersten svar på frågor som hur det kommer sig att blåsippor är så mycket känsligare än vitsippor, och om det verkligen stämmer att man kan bleka bort fräknar med vitsippor. Med fossilers och raukars hjälp ska vi besöka Gotland under silurperioden. Då bildade svampdjur, koraller och kalklagrande alger rev i de grunda haven. det är de vi ser som raukar på olika håll på Gotland, Fårö och Öland.Och mellan reven simmade bläckfiskar och de allra första fiskarna. Sara Eliasson, paleogeolog på Gotlands museum berättar för Lisa Henkow. Vi rapporterar också om den nya rödlistan, där björn och nordhavsräka kommit in, medan det gått bättre för arter som göktyta och vikare. Tina-Marie Qwiberg står för veckans kråkvinkel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Vi rapporterar också om den nya rödlistan, där björn och nordhavsräka kommit in, medan det gått bättre för arter som göktyta och vikare. Tina-Marie Qwiberg står för veckans kråkvinkel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Om en månad invigs ett nytt naturreservat i Fyledalen i södra Skåne. I den vackra dalgången trivs många arter - inte minst fladdermöss, grodor och fåglar. Naturmorgon sänder hela programmet från Fyledalen och vi kommer att titta lite alldeles extra på grodorna - som den exotiskt knallgröna lövgrodan. Programledare är Joacim Lindwall och fältreporter Lisa Henkow.

Vi besöker författaren, naturfotografen och tv-producenten Henrik Ekmans torp i Sörmland, med utsikt över Sparreholms ekhagar. Och så sitter spanar vi efter vildsvin i skymningen från ett nytt gömsle i Skrylle utanför Lund. Programledare är Joacim Lindwall.

Tiotusentals tranor, och hundratusentals människor, besöker varje år Hornborgasjön under några intensiva vårveckor. Självklart kommer också Naturmorgon dit! Hela programmet sänds från den västgötska sjön. Programledare är Lisa Henkow.

Vi firar in vårvintern vid Kukkolaforsen norr om Haparanda, och följer med när gräs bränns i Småland för att ge plats åt gullvivefjärilen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi skidar ut i Pärlälvens naturreservat - urskogen som Lars-Ture Lindholm var med och räddade. Och reser 400 miljoner år tillbaka i tiden då Gotlands största rauk, Jungfrun, bildades. Jokkmokksbon Lars-Ture Lindholm upptäckte att skogsbilvägar var stakade miltals in i urskogen - och slog larm. Vår reporter Thomas Öberg träffar honom och skidar in i det som blev resultatet, Pärlälvens naturreservat. En riktig sjumilaskog som sträcker sig från Karatssjön förbi Kvikkjokk och långt in i Tarradalen. Vi kan se fram emot både snö och skrattande dalripor. Och så reser vi mer 400 miljoner år tillbaka i tiden, då svampdjur och koraller började bygga upp Gotlands raukar. Vi besöker Jungfrun - Gotlands största rauk. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Såhär års ligger träd och buskar i startgroparna inför växtsäsongen. Men vad händer egentligen inuti en knopp? Hur klarar rönnen en plötslig köldknäpp, och varför dröjer det så länge innan askens blad slår ut? Denna lördag ger sig fältreporter Erik Kohlström ut i våren för att studera knoppar - runda och spetsiga, håriga och sockerblanka. Med sig har han en kunnig vägvisare i knopparnas värld, nämligen naturpedagogen Maria Brandt från Biotopia i Uppsala. Dessutom bjuder vi på orrar, trädlärka, sol och minusgrader i veckans reportage signerat Jenny Berntson Djurvall. Och det är Zinat Pirzadeh som står för veckans kråkvinkel. Programledare är Lena Näslund.

På lördag är det pi-dagen (alltså den 14 mars eller 03.14) och det uppmärksammar vi på Naturmorgon genom att ta reda på vad för slags matematik som finns dold i naturen. Vi undersöker snäckor, kottar och tittar i binas släktträd i jakt på talserier. Professor Svante Linusson från KTH visar hur man gör för att hitta matematiken och förklarar hur det hänger ihop. Vi sänder från I ur- och skurskolan Utsikten på Lidingö utanför Stockholm, där man använder sig av naturen i matteundervisningen. Fältreporter är Anneli Megner Arn. Och så blir det lodjur. Vår reporter Erik Kohlström har under vintern med hjälp av den lodjursintresserade biologen Emil Nilsson försökt få kontakt med de stora katterna i kulturlandskapet utanför Uppsala. Eftersom Naturmorgon fyller 25 år och Sveriges Radio 90 år i år tittar vi lite extra i våra arkiv. Nu lyfter vi fram en minnesvärd mars-kråkvinkel signerad Anders Börjeson. Programledare är Lisa Henkow.

Naturmorgons fältreporter Helena Söderlundh möter våren och fåglarna vid Finjasjön strax utanför Hässleholm tillsammans med 16-årige fågelskådaren och naturfotografen August Thomasson. Han kallar sig själv för naturnörd - men vad menas med det egentligen? Vi spanar efter dykänder och hoppas också att kungsfiskaren visar sig någonstans vid sjöns utflöde i Almaån. Och så åker vi till Gotland. Agneta Hallenfur mötte de fascinerande tallprocessionsspinnarna för några år sedan. Men det blev ett smärtsamt möte - de små håren på larverna kan orsaka rejäla allergiska reaktioner. I veckans kråkvinkel funderar Tina-Marie Qwiberg över hur vi hanterar en tillfällig yttre attack med feber, men också hur svårt det är för jätteorganismen jordklotet att parera alla sina infektioner. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Tillsammans med fjällfotografen och fjällekologen Lisa Öberg får vi fyra olika vinterbilder från Jämtlandsfjällen serverade i radion. Och så följer vi med ett gäng studenter ut i snön utanför Vindeln. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vintertid är idealisk tid för mistelspaning. När löven kommer blirdet så svårt att se denna magiska halvparasit. Vi sänder direkt från mistelns huvudstad i Sverige; Västerås. Med oss har vi botanist Hans Rydberg som just nu kartlägger misteln i just Västerås, och Maria Löfgren, museiträdgårdsmästare vid Vallby friluftsmuseum, som gått i närkamp med mistelfröna för att få Västmanlands landskapsblomma att slå rot på museet. Och så ger vi oss ut på spårning efter den alltid lika aktuella vargen. Jenny Berntson Djurvall är med när rovdjurshandläggare Fredrik Wilde vid länsstyrelsen i Värmland säkrar DNA i vargspillning. Dessutom ställer vi frågan om vargen i Sverige kan vara lika avgörande för ekosystemet som den är i exempelvis Yellowstone. I veckans kråkvinkel har Staffan Lindberg utgått från vårt program. Vad en morgon är är väl rätt så klart, däremot mer diffust vad natur egentligen står för. Rim utlovas. Programledare är Lena Näslund.

Så var det dags för säsongens sista naturväkteri! Naturpanelen sammanträder i det tropiska växthuset i Lunds universitets botaniska trädgård för att svara på lyssnarnas frågor om allt det man kan undra om i naturen. Som varför det knäpper i granved när den brinner, om varför paddor är ute och kravlar på isen mitt i vintern, om ekoxen skadar trädet och varför älgen egentligen tappar sina horn. Experterna i Naturpanelen är botanist Lennart Engstrand, zoolog Susanne Åkesson och biolog Pav Johnsson. Vi tar emot fler frågor inför och under programmet på [email protected] Eller använd hashtaggen #naturpanelen på sociala medier. Under själva programmet går det också att ringa på 046-222 77 37. Programledare är Lena Näslund.

Naturmorgon reser till bergen i Kaukasus, pratar om en räv på balkongen och uppmärksammar fåglarnas egen melodifestival - omröstningen om Sveriges nationalfågel som pågår just nu. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och i studion finns också Lisa Henkow. Specialprogrammet om Patagonien utgår och sänds vid ett senare tillfälle.

Naturmorgons fältreporter Joacim Lindwall ger sig ut i skogen i Västbyggeby utanför Gävle för att spåra i snön. Och han ska också spåra rätt på ett gäng naturintresserade barn från Natursnokarna, Naturskyddsföreningens barnverksamhet, och deras ledare Bibbi Engberg och Mirja Hagström. I skogen brinner förstås en brasa att värma sig vid när spårenergin tryter. Och så beger vi oss till nationalparkerna Serengeti i Tanzania och Masai Mara i Kenya. Här skildrar vår reporter Lena Näslund den eviga cirkeln av vandrande gnuer, zebror och thomsongaseller. Hon följer djuren på deras strapatsrika färd - som när en flock zebror ska korsa en flod där det också finns fyrameterskrokodiler. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Kottefrön står högst på menyn - av gran eller tall. Men de kan också krydda med hasselnötter eller svamp. Ekorren står i fokus den här lördagen. Veckans fältreporter Lena Näslund besöker en ekorrestaurang hos ekorrkännaren Olavi Grönwall i Norduppland. Har vi tur är det inte en av deras långa sovmorgnar - eller sovdagar? Och på många andra håll i Sverige matas det fåglar. Under vinjetten Vinterfåglar inpå knuten räknas fåglar i vår närhet just denna helg. Vi uppmärksammar det i programmet, och sänder också ett reportage om vad fåglarna äter på vintern - de som INTE får hjälp av oss. Gröngölingen gillar myror, till exempel. I veckans kråkvinkel hör vi Zinat Pirzadeh - om att känna stolthet för den svenska naturen. Programledare är Lasse Willén.

Naturpanelens Lennart Engstrand, Susanne Åkesson och Dave Karlsson sammanträder igen i det tropiska växthuset i Lunds universitets botaniska trädgård. Och de svarar på lyssnarnas frågor om hur olika djur uppfattar olika färger, om när och varför sömnen uppstod under evolutionen, om vad bladlössen gör på vintern och vem eller vilka som besökt ekbladet. Och mycket mer - vi tar emot frågor inför och under programmet på [email protected] Eller använd hashtaggen #naturpanelen på sociala medier. Under själva programmet går det också att ringa på 046-222 77 37. Programledare är Lasse Willén.

Man ska simma mot hajen, för det gör inte mat!, säger Hanli Prinsloo. Hon är sydafrikansk mästare i fridykning och står upp för världens mest missförstådda fisk: vithajen. Vid Godahoppsudden i Sydafrika möts kallt näringsrikt vatten och tropiskt vatten från Afrikas östkust. Det gör havet här fullt av liv: stora hajar, pälssälar och charmiga pingviner lever här. Lisa Henkow berättar om Sydafrikas marina liv tillsammans med programledare Jenny Berntson Djurvall.

Naturmorgon sänder från Ekolsund i Uppland, då vi besöker paret och entomologerna Ruth Hobro och Gunnar Sjödin. Det kommer att handla om skalbaggar, skinnbaggar, vandrande pinnar, skelett och en viss tigerpyton som heter Charlie. Renässansinstrumentet krumhorn finns också med på ett hörn. Och så uppmärksammar vi fågelnätverket Strandskatorna som instiftat ett stipendium till ornitologen Ingrid Sandahls minne, för att uppmuntra fler att åka till fågelstationen Haparanda-Sandskär. Lasse Willén har i veckans kråkvinkel svaret på vart människans sökande här i världen slutade, efter de långa, farofyllda vandringarna över kontinenterna. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Det börjar bli dags att sammanfatta Naturmorgons 2014. I vår årskrönika åker vi till Fulufjället, Kosterhavet och Nolmarken. Vi ser svart stork och parasitsvampen blödskinn. Vi besöker det stora brandområdet i Västmanland för att se spirande svedjenäva. Och så får vi återuppleva stunden då det skapades musik ur det naturen hade att erbjuda. Programledare är Lasse Willén.

Var går gränsen mellan natur, konst, kultur och litteratur? Kanske ingenstans. I alla fall inte i Lars Lerins Augustprisbelönade praktverk Naturlära. Likadant i Joar Tibergs mycket mindre, men likväl gripande, Fåglar i fält. Och Stefan Castas och Emma Tinnerts Min fjärilsbok är en superinformativ faktabok - men med så vackra bilder att den är en konstupplevelse i sig. Det är några av de böcker vi tar upp i vårt bokprat - programmet då Naturmorgon lyfter fram guldkorn ur årets naturboksskörd. Och vi tar upp fler förstås: böcker om träd, mossor, svampar och snöleoparder, om platser som Muddus, Dalälven och Skåne, om kulturlandskapets förändring och om kärlek över artgränserna. Redaktionen har läst och tyckt, och så har vi bjudit in vetenskapsjournalisten, fotografen och författaren Henrik Ekman som årets hedersgäst. Det är han som är berättarrösten i SVT:s naturfilmer i Världens natur på söndagskvällarna. Till våren ger han ut en ny bok, Utsikt från ett torp. I programmet medverkar också Lasse Willén, Helena Söderlundh, Lisa Henkow samt programledaren Jenny Berntson Djurvall.

Vad är det för vita prickar på blåbärsriset? Varför åker kråkorna karusell på omröraren på reningsverket? Varför hänger ett igelkottsskinn i trädet? Det är några av frågor från lyssnarna som experterna Dave Karlsson, Lennart Engstrand och Susanne Åkesson reder ut när Naturpanelen sammanträder igen. Och vi tar emot fler frågor på [email protected] Vi sänder som vanligt direkt från det tropiska växthuset i Lunds universitets botaniska trädgård. Programledare är Lasse Willén.

I adventstider brukar man hitta renlav som säljs som vitmossa i affärerna. Men vi bjuder på äkta vara i stället. Fältreporter Lena Näslund tar med sig Fia Bengtsson, doktorand i ekologi vid Uppsala universitet, för att titta på några av de 45 olika vitmossearter som finns i Sverige. De är alla specialister på att skapa sin egen, tuffa miljö; ogästvänlig för de flesta andra växter. Det är surt, närings- och syrefattigt och just det gör att nedbrytningen är långsam och vi får torvmossar. Och så far vi till havs. Jenny Berntson Djurvall åker ut med kustbevakningen i Kosterhavets nationalpark när de håller koll på hummerfisket. Närkontakt med hummer utlovas också. I veckans kråkvinkel lyfter Helena Söderlundh fram barnens känsla för detaljer i naturen. Programledare är Lisa Henkow.

Adventstid. När andra njuter av stearinljus tittar vi på våra egna små ljus: gnistrande mareld, ormstjärnor och kammaneter. De är nämligen självlysande om omständigheterna är de rätta. Och den lilla räkan krill lyser om den får i sig den lyckobringande signalsubstansen serotonin. De flesta av de här havslevande organismerna lyser sedan urminnes tider med ett blått sken. Samma blå ljus som belönas med Nobelpriset om några veckor! För att få syn på de självlysande djuren åker vår reporter Anneli Megner Arn till västkusten, närmare bestämt Sven Lovén centrum för marina vetenskaper i Kristineberg. Till sin hjälp har hon Jenny Lindström, zoofysiolog vid Göteborgs universitet med självlysande djur som specialitet, och manetforskaren Lene Friis Möller vid Lovéncentret Kristineberg. Och så berättar vi om ett av världens mest hotade groddjur - lemurlövgrodan. Som nu kan räddas i ett internationellt projekt. Det är Lasse Willén som träffat projektledaren Andrew Gray. Veckans kråkvinkel levereras av artisten, musikern och skribenten Staffan Lindberg. Vi utlovar flodpärlmusslor i stim. Och hisnande tidsperspektiv. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I gråaste november är det dags för Naturpanelen att sammanträda igen. Susanne Åkesson, Dave Karlsson och Lennart Engstrand svarar på lyssnarnas frågor om naturen. Den här gången om vackert rundade bollar av barr, levande gummisnoddar i vattnet, häxringar, småfåglar som lyckas lura rovfåglar och blåa vitsippor - och mycket mer. Och vi tar emot fler frågor på [email protected]. Vi sänder som vanligt direkt från det tropiska växthuset i Lunds botaniska trädgård. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Berget är grunden. Och berget fascinerar. Det blir mycket geologi i lördagens Naturmorgon. Vi sänder direkt från det som kan bli Sveriges första geopark - Siljansringen i Dalarna. Från Hedåsberget utanför Rättvik har fältreporter Joacim Lindwall och geovetaren Agneta Arnesson Westerdahl milsvid utsikt över det landskap där en fyra kilometer stor meteorit slog ner för 380 miljoner år sedan och bildade hela Siljansområdet. På ett ögonblick bildades en jättelik krater och det tog tusentals år innan det smälta berget svalnade. Om samma sak skulle inträffa i dag skulle tryckvågen slå ned alla träd i Europa. Och så kryper vi ner i berget också. Naturmorgons reporter Erik Kohlström besöker ett av Sveriges största grottsystem: Korallgrottan i norra Jämtland. Där visar grottguiderna Katharina Amundsson och August Alvtegen en del av de nästan sex kilometer långa tunnlarna i berget. Till exempel får vi reda på vad grottbacon är för något! Och så berättar Lasse Willén i veckans kråkvinkel om ett sånt där möte, mitt i vardagen, mitt i allt, när man plötsligt möter en räv öga mot öga. Programledare är Lisa Henkow.

Alpernas natur är fascinerande. Under en och samma vandring uppför fjällen passerar man samtliga årstider. Nu ägnar vi en stor del av vårt program åt just Alperna dit Lena Näslund rest - och hänförts. Vi besöker Alpernas längsta glaciär - schweiziska Aletschglaciären, som precis som övriga glaciärer smälter just nu. Tillsammans med biologen Agneta Heuman tittar vi på tuffa växter och gör hembesök hos alpmurmeldjuret som hon följt på nära håll. På vägen upp mot glaciären når vi kampzonen där de flesta träd och buskar fått ge upp. Och så går vi från Alperna till Vittangi i Lappland. Där möter Lasse Willén naturfilmaren Håkan Lundström i ett samtal kring hur naturen förändrats under 50 år. Och om vad en björntapp är för något, egentligen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Det är inte tomt på insekter bara för att det blivit november. Vår fältreporter Therese Forsberg beger sig ut tillsammans med Andreas Garpebring och Ylva Nordström från Entomologiska föreningen i Umeå för att se vilka småkryp som är vakna eller vilka de kan se spår av. Och så berättar vi att det varit ett bra år för kaninerna. Vilket i sin tur betyder att det går bra för - kungsörnen! Gotlandskaninerna, eller rabbisarna som man säger, betyder också att ön har världens tätaste bestånd av kungsörn. Lisa Henkow har gjort reportaget. Med hösten kommer tystnaden, och förmultnandet, och påminnelsen om att allt tar slut - men också att allt börjar om. Om detta filosoferar Tina-Marie Qwiberg i veckans kråkvinkel. Programledare är Lasse Willén.

Chansen är stor att vi får träffa både mindre och större skogsmus i Naturmorgon på lördag. Vår fältreporter Lena Näslund åker nämligen till Grästorp för att vara med på gnagarinventering. Där har naturintresserade hållit koll på gnagarbestånden i 40 år genom årliga inventeringar. Vi följer med i gryningen för att se hur läget ser ut för gnagarna i år. Och så handlar det om mycket större djur. Världens största landlevande däggdjur, närmare bestämt. I Lisa Henkows reportage från Sydafrika möter vi de fascinerande elefanterna - intelligenta, sociala och enormt starka. Vi får höra om hur de tröstar varandra och hur de sörjer sina döda. I Krugerparken i Sydafrika finns gott om elefanter, men i Afrika som helhet krymper deras livsutrymme hela tiden, men de är också hårt drabbade av tjuvjakt för betarnas skull. Vi sänder också ett färskt inslag om hur katastrofalt läget är för elefanterna i centrala Afrika. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I augusti i år brann 140 miljoner kvadratmeter skog i Västmanland. En stor tragedi för skogsägare och boende i området. Växter och djur påverkas också kraftigt av branden - men det finns en hel del arter som faktiskt drar nytta av den. Som svedjenävan, som kräver brand för att fröna ska gro. Naturmorgons fältreporter Joacim Lindwall finns på plats i brandområdet tillsammans med naturvårdschef Anna Fridén och biolog Mårten Berglind, båda från Länsstyrelsen Västmanland, samt Teckla Jackson, biolog och guide i Tyresta nationalpark. Hur ser det ut där i den förkolnade skogen, och hur ser det ut om 15 år? Och hur blir det - kommer området att skyddas för framtiden? Och så möter vi korparna - kloka som få. De tröstar, retar och förlåter varandra. Och så leker de - hela livet. Naturmorgons reporter Lena Näslund träffar biologen Mathias Osvath som i sin forskning söker svaret på hur korparna tänker. Programledare är Lasse Willén.

Siklöjan är en nyckelart i Bottenviken. Sälar älskar den, och människan älskar den, särskilt dess rom. I oktober leker siklöjan ute i det fria vattnet och inte bara fiskare söker den. Nu kommer också jätteflockar av storskrak för att fiska i flock. Naturmorgons fältreporter Thomas Öberg far till Kalix skärgård för att vara med när det händer, tillsammans med de båda fiskebiologerna Teja Aho och Thomas Hasselborg och fiskaren Kent Karlsson. Och kanske fastnar både ishavsgråsugga, strömming och hornsimpa i fiskarnas skötar. Och så berättar vi om en mikroskopisk svamp som sprids med en skalbagge och kan döda stora kraftfulla almar på bara ett par veckor. Det handlar om almsjukan som fått antalet almar att minska i Sverige. Numera finns den även på Gotland. Karin Wågström från Skogsstyrelsen på Gotland berättar om hur almsjukan bekämpas där. Reporter är Lisa Henkow. I veckans kråkvinkel funderar Helena Söderlundh kring varför saker egentligen heter som de heter i naturen, och så tar vi tempen på flyttfågelsträcken just nu. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturmorgon finns på plats när Lunds universitet firar biologins dag på Ekologihuset lördag den 4 oktober. Vår reporter Erik Kohlström undersöker hur mycket blåst en fladdermus klarar av och hur en humla undviker att krascha. Dessutom kommer han lavar inpå livet och träffar kackerlackor och en fågelspindel. Och så följer vi med Lena Näslund till Alperna. Där möter vi lammgamen - Alpernas största rovfågel med ett vingspann på upp till tre meter. I nästan hundra år har den varit försvunnen från alpområdet på grund av mänsklig förföljelse. Efter ett omfattande räddningsarbete är den nu tillbaka. I år föddes minst 16 ungar i det vilda - ett rekord. Lisa Henkow står för veckans kråkvinkel - om att se sådant man inte tror finns. Som en flygande fisk, till exempel. Programledare är Lasse Willén.  

Äntligen ska vi ut i svampskogen! Med svampkonsulenten Marie Jadner, korg och kniv närmar vi oss svamparna, inte nödvändigtvis för att äta men för att häpna, undersöka och fascineras. Fältreporter i de småländska skogarna är Lisa Henkow. Och så beger vi oss till Nytebodaskogen, på gränsen mellan Skåne och Blekinge, en skog med ovanligt gamla tallar för att vara i södra Sverige. Gamla träd och mycket död ved betyder också många olika insektsarter. En bra plats om man vill spåra insekter i luften. Och det vill biologer och fysiker från Lunds universitet, som använder laserradar för att få reda på mer om vilka insekter som rör sig i luften, och hur de rör sig. Reporter är Linda AP Larsson. Och programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Musik finns i naturen. Och naturen finns i musiken. Det här utforskar vi i ett special-Naturmorgon som görs tillsammans med programmet Klassisk morgon i systerkanalen P2. Fältreporter den här morgonen är Pernilla Eskilsdotter, till vardags programledare för Klassisk morgon. Hon finns på plats i Korrö naturreservat mitt i Smålands skogar för att utforska och filosofera kring ämnet musik och natur. Till sin hjälp har hon författaren Staffan Börjesson, som skrivit flera böcker som knyter ihop musik och natur, och slagverkaren Sofia Gustafsson. Hon får uppgiften att under morgonen skapa ett musikaliskt verk av det naturen har att erbjuda. Dessutom träffar vi fiolbyggaren Anita Matter. Programledare är Lasse Willén - som på måndag fortsätter samarbetet genom att bli gäst i Klassisk morgon.

Att älska naturen och samtidigt ha en funktionsnedsättning. Det handlar Naturmorgon om den här morgonen. Vår fältreporter Thomas Öberg åker till lappländsk urskog i Serri öster om Jokkmokk tillsammans med Nannie Fredriksson och Inger Åberg. Går det att ta sig ut i urskogen med rullator och med synskada? Över en halv miljon vuxna i Sverige har nedsatt rörelseförmånga och 125 000 nedsatt syn. Det gör det förstås besvärligare att ta sig fram i skog och mark. Men det finns saker att göra för att naturreservat och nationalparker ska bli mer tillgängliga för alla. Dessutom uppmärksammar vi att det var 100 år sedan världens då vanligaste fågel, vandringduvan, dog ut. Den sista vandringsduvan hette Martha och hon dog just i september 1914. Det berättar Leif Lithander på Göteborgs naturhistoriska museum för Lasse Willén. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturmorgon sänder hela programmet från Fulufjället i Dalarna. En rekordplats, på många sätt. Sveriges sydligaste fjäll, med Sveriges högsta vattenfall, med världens kanske äldsta träd. Och det var här nutidens kanske största naturkatastrof ägde rum, när ett enormt regn föll över fjället 1997. Programledare Lasse Willén finns på plats tillsammans med fältreporter Joacim Lindwall och gästerna Agneta Arnesson-Westerdahl, Sebastian Kirppu och Rolf Lundqvist. Men vi passar också på att ta en tur till Gotland i programmet. Snart avgörs det om det blir ett kalkbrott i Ojnareskogen eller inte. Vår reporter Lisa Henkow har varit där och följt vattnets väg genom det numera rikskända naturområdet. Och tittat på sällsynta - och stora! - skalbaggar.

I sommar har Brunkebergstorg i Stockholm förvandlats till en stadspark där framtidens hållbara stad diskuterats. Nu sänder Naturmorgon därifrån. Vi pratar om hur betong och natur möts. Om när pilgrimsfalken kom till stan, om ängar på väggarna och skogar på taken. Kom gärna till Brunkebergstorg och träffa vår fältreporter Lena Näslund på lördag morgon! Vi sänder från 6.10-7.55. Och så ger vi oss ut på sjön - i en av de få svenska sjöar där malen , fisken som kan bli två meter lång, finns. Programledare är Lisa Henkow.

I fiskarnas värld kan en färgglad mage vara ett säljande argument till en tilltänkt fiskgrabb. Och när storspiggen drabbas av en parasit blir fisken oförsiktig och riskbenägen. Detta berättar Andreas Svensson, lektor i evolutionär ekologi, mer om i Naturmorgon när han tillsammans med vår fältreporter Therese Forsberg letar storspigg, sand- och lerstubb i Kollevik i Blekinge. Och så möter reporter Erik Kohlström sändarförsedda fjällripor i Stekenjokk i södra Lappland. Programledare är Lisa Henkow.

På vilken typ av botten trivs gäddnate bäst? Vilka lever bland kransalger, och hur hjälper man en svalting att överleva? Ekologikonsulten Gustav Johansson är rätt person att besvara sådana frågor - han är specialist på vattenväxter, och denna lördag får han sällskap av fältreporter Erik Kohlström vid Lillsjön i Kungsängen. Utrustade med cyklop och mikrofon besöker de djungeln som börjar precis utanför badstranden. Dessutom berättar vi om fågelstationer som kämpar i motvind. Hälften av all ringmärkning i Sverige görs av ideella krafter - och med höjda hyror blir det allt svårare att hålla igång verksamheten. Therese Forsberg har gjort reportaget. Programledare är Lena Näslund.

Naturmorgon besöker Gammelstadsviken, insjön utanför Luleå som en gång var en havsvik men nu är en sjö. Reporter Thomas Öberg djupdyker i sjöns historia och framtid tillsammans med biologen Peter Erixon. Och så handlar det om sandstäpp - ett ord som väcker tankar om avlägsna platser där vilda hästar drar fram i vidsträckta landskap. Men sandstäppen finns närmare till hands än så. Vår fältreporter Therese Forsberg åker till Öland för att titta på denna ovanliga naturtyp och till sin hjälp har hon Jonas Lundquist, som förutom att vara sandstäppsexpert också är naturälskande konstnär. Programledare är Lasse Willén.

För fem år sedan invigdes Sveriges första marina nationalpark - Koster. Den är unik på flera vis, bl a genom att man tillåter fortsatt trålning på vissa ställen i nationalparken. Hur har utvecklingen varit i de skyddade områden? Det är en av frågorna vi tar upp. På Koster finns också en naturstig - under vattenytan! Vår fältreporter tar på sig cyklopögat och tar sig en titt. I programmet hör du Lena Näslund och Lasse Willén med flera.

Naturmorgon sändes från Laipik, en liten gård i naturreservatet Bjurälven i nordvästra Jämtland. Programledare: Lasse Willén.

När man har ställt till det i naturen - hur kan man då reparera den?Strax norr om Stockholm ligger Vallentunasjön, en sjö som länge lidit av övergödning. Sedan några år tillbaka satsar de båda kommunerna Täby och Vallentuna på att försöka restaurera sjön. Bland annat fiskar man bort vitfisk för att djurplankton ska få växa till och begränsa växtplankton. Och visst har siktdjupet förbättrats något, men effekterna av åtgärderna är begränsade. Man planerar en musselodling, man ska försöka minska tillrinningen från hästgårdar i närheten, och man har också avgränsat vattnet i sjön genom att göra testbassänger med olika förutsättningar. Men kommer det verkligen att hjälpa? På många platser i Sverige brottas man med liknande problem: när man väl påverkat naturen vet man ofta för lite för att kunna reparera skadorna. Naturmorgon tittar närmare på exemplet Vallentunasjön. Mnemosynefjärilen är ett exempel på en hotad art som man nu försöker rädda i olika projekt. Sådant kan kräva en hel del detektivarbete. Vi har träffat två naturvårdare som fått tolka historiska kartor, intervjuat gamla lantbrukare och inte minst lärt sig mer om nunneörten. För utan nunneört - inga mnemosynefjärilar Programledare är Lasse Willén och fältreporter Anneli Megner Arn.

Skagsudde ost 3 - så kan meteorologen säga i sjörapporten. På lördag sänder vi från norra ingången till Höga kusten, där ejdrar och strandskator möter gråspett och orrar. Här är surströmming en stor sak, men Ove Jonsson hoppas mest på sik eller abborre i näten. Vi ska också ta reda på mer om hur livet under ytan i Bottenhavet ser ut med hjälp av en professor och hennes doktorand. Smaltång är ett givet ämne. Dessutom inleder vi en serie om vild mat. Programledare är Lena Näslund och fältreporter Thomas Öberg.

Vi funderar på vad som påverkar vattendraget och vad som lever där. Hur vindlingar, krokar, ris, stockar och det omgivande landskapet påverkar allt det som lever i vattendraget. Fältreporter Therese Forsberg är i Bräkneån i Blekinge och pratar om hur musslor och fiskar hänger ihop, med bland annat Bo Wessman som undervisar i fiskevård på Folkhögskolan i Bräkne-Hoby. Dessutom rapporterar vi från trollsländeinventeringen i Skåne som är inne på sitt sjätte och sista år och gett många människor ett nytt stort intresse. Erik Kohlström träffar Linda Strand och Lars Bergendorf från inventeringen - och även Europas snabbaste insekt.

Vi människor sätter gärna upp staket mellan våra trädgårdar och det vi kallar "naturen". Men den gränslinjen finns nästan bara i vår fantasi. En trädgård är ett myllrande ekosystem i sig. Vi är nyfikna på vad som finns i vår trädgård - och också på hur man kan skapa mer mångfald i den. Därför åker fältreporter Erik Kohlström till skogsträdgården i Holma i Skåne. Där försöker man med skogsbrynet som förebild skapa ett ekosystem som både ger skörd och livsmiljöer åt en mångfald av arter. Vi hör också om sportfiskelubben i Nilivaara som gått till botten med problemet med förstörda lekbottnar för öring. Hårt slit och egen metod har gett resultat. Lasse Willén kråkvinklar om fågelskådarens flackande blick och vi hälsar på den hotade skräntärnan i Sörmlands skärgård. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

På midsommardagen sänder Naturmorgon från en blomstrande midsommaräng i Hälsingland - Stugubacken utanför Kilafors i Hälsingland. För drygt tio år sedan var det här en planterad granåker - nu blommar det prästkragar, blåklockor, nattvioler och grönkullor. Detta efter att den lokala Naturskyddsföreningen lagt ner åtskilliga timmar på slåtter och skötsel. Vi kommer också att få höra om fäbolivet, övernaturliga väsen, Hälsinglands flora och på håll kommer vi dessutom att kunna höra kulning och fjällkornas koskällor. Medverkar gör Anders Delin, botanist från Järbo, Karin Engvall och Kent Westlund från Hanebo Naturskyddsförening, samt Cecilia Bruce, författare och amatörskådespelare från Järvsö och Maria Skoglund, musiker, från Åsveden. Dessutom åker vi till Kanada där Mats Carlsson-Lénart stämt träff med tiotusen rödsidade strumpebandssnokar. I veckans kråkvinkel önskar sig Lisa Henkow en smula ömsesidighet. Programledare är Lasse Willén och Joacim Lindwall är fältreporter.

Abisko - ett vackert namn på en av Sveriges vackraste och mest välkända nationalparker. Härifrån utgår Kungsleden, en arktisk forskningsstation ligger runt hörnet, den dramatiska Abiskojokk kastar sig utför klipporna för att landa i Torneträsk. Som inte alls är något träsk utan en stor, djup, och kall sjö. I midnattssolens sken ser man den berömda Lapporten. Alldeles intill fjällstationen ligger Nuolja, ett brant men lättillgängligt fjäll. Ljungpiparen är det första som möter besökaren med sitt klagande läte. Men i år kan man också se den mindre tilldragande fjällbjörksmätaren, som kan skada stora ytor träd. Helena Bylund forskar på denna insekt, och henne får vi träffa tillsammans med Lo Fischer som förestår Naturum i Abisko. Thomas Öberg och Lasse Willén håller i programmet.

Naturmorgon beger sig till Falkenberg och sänder hela programmet därifrån. I fokus står den uråldriga fisken havsnejonöga, en rundmun som blir en meter lång, har rund mun och lever på att haka sig fast vid andra fiskar och långsamt äta sig in i dem. Så här års vandrar de upp i Falkenberg för att leka. Förut behövde nejonögonen lyftas förbi laxtrappan som fanns vid Hertingdammen i Falkenberg. Men efter flera års arbete är nu forsen i Herting återställd och nejonögonen, och laxar och öringar, kan vandra fritt där. I programmet medverkar bland andra biologen Elisabeth Thysell från Länsstyrelsen i Halland, och Ingemar Alenäs, kommunekolog i Falkenberg. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter Lisa Henkow.

På en fjällhed i närheten fjället Snasen i Jämtland växer den, den akacialiknande tallen som Naturmorgons fältreporter Joacim Lindwall vurmar extra för. Vid just den här tallen i Handölsdalen har han stämt träff med Lisa Öberg, biolog och fjällekolog, och Leif Kullman, pensionerad professor i naturgeografi. Tillsammans ska de prata om gamla tallar på fjället, trädgränser och varför tallen är ett så särdeles vackert träd. Dessutom ska det handla om nordhavsräkor. I vintras satte Världsnaturfonden upp räkorna på sin röda lista - mat från havet som vi bör undvika om bestånden ska finnas kvar. I Jenny Berntson Djurvalls reportage berättar WWF, forskare och biologer om hur det står till med räkorna egentligen. Programledare är Lasse Willén.

Naturmorgon sänder direkt från Hallstad ängar nära Rimforsa i Östergötland. Här präglar över 200 lindar ängsmarken, och här finns en mångfald av örter som gullviva, blåklocka och kattfot. Lindarna var en viktig del av den gamla ängen eftersom de hamlades - beskars - för att ge foder till djuren. Och i Hallstad ängar hamlas lindarna fortfarande. Vi tittar närmare på just linden - en trädens akrobat, med luftrötter, mjuk ved och en förmåga att skjuta nya skott från liggande läge. Och så pratar vi om veteranträd, de riktigt gamla träden. De är så viktiga att man faktiskt jobbar för att få träden att bli gamla i förtid. Dessutom stiftar vi bekantskap med lindens invånare, som skalbaggar och andra insekter. Medverkande i programmet är biologerna Nicklas Jansson och Vikki Bengtsson. Programledare är Lasse Willén och reporter Lisa Henkow.

Vi sänder hela Naturmorgon från det som många anser vara Västergötlands finaste äng - Nolmarken söder om Skövde. Den kalkrika jorden här gör floran speciell. Vi tittar på ängsnycklar, Sankte Pers nycklar, gullvivor, majvivor och smörbollar, och vi träffar orkidéernas fosterföräldrar som hjälper fröet att utvecklas till en fotosyntetiserande växt. Sedan tar vi oss ner i miniatyrvärlden i ängens mylla, där det finns både rovdjur och vegetarianer, och sedan upp ur gräset igen för att betrakta vårfjärilarna. Våra gäster heter Kurt-Anders Johansson, Anders Dahlberg, Katarina Bremsjö, Sofia Berg och Rolf-Göran Karlsson. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter Anneli Megner Arn. Dessutom står Lisa Henkow för veckans kråkvinkel.

Veckans fältreporter Lena Näslund tittar på hare på Öster Malma slotts marker i Sörmland. Hur är ställningen just nu mellan fältharen och skogsharen? Tillsammans med Fredrik Widemo, en av författarna i Viltvårdsboken, tittar vi också på landskapet ur harens och andra vilda arters perspektiv. Vad finns det för mat och skydd? Och hur är det med räven och grävlingen - vad betyder de för småviltet? Dessutom beger vi oss till Malmö för att kolla in - och lyssna på - den hotade arten grönfläckig padda. Som funnit sig så väl tillrätta i hamnen att den stoppat planerna på utbyggnad. Reporter är Odd Clausen. Och i veckans kråkvinkel, signerad Tina-Marie Qwiberg, skildras stormakterna och strategierna i den krigiska naturen. Programledare är Lasse Willén.

Ännu ligger isen tjock på Suorvamagasinet. Snön ligger djup i fjällen. Naturmorgons Thomas Öberg tar sig till Suorvamagasinet, i Stora Lule älvs övre del. Det är ett hårt reglerat vattenmagasin där vattenståndet kan varieras 30 meter. När snö och is täcker landskapet ser man inte så mycket av detta, men under maj månad, när snön smält, blottas de kala stränderna. På våren står vattnet lågt, när det under vintern tappats för att ge elström. Men vi är omgivna av ett dramatiskt vackert och vilt landskap, Stora Sjöfallets nationalpark inom Laponia världsarvsområde. Till vattenmagasinet söker sig både de som fiskar mer yrkesmässigt med nät under isen och de som gör det som fritidssyssla. Fritidsfiskarna bor ofta i en ark, en enkel koja på medar och pimplar röding i sjön. Det blir en Naturmorgon om natur och onatur i vår fjällvärld. Om att leva i en sargad natur, där vattenkraften både ger energi och ställer till stora problem för både växter, djur och människor. Medverkar gör Barbro och Christer Dynesius som bor vid Björkudden ett par mil längre ner efter dalgången, samt Karin Berggren och Hans Larsson som har en fiskeark vid Suorva, som de nyttjar på vårvinterhelgerna. Dessutom åker Naturmorgon till Torslandaviken, en av många utmärkta fågellokaler i Sverige. Där passar vi på att tipsa om våra smultronställen i naturen, och vill gärna höra vad lyssnarna har för favoritställen.

När en havsvik långsamt avsnörs från havet - då bildas ett glo. En alldeles speciell sorts vatten med en egen miljö. På lördag sänds Naturmorgon direkt från Uknö Glo i närheten av Loftahammar i den nordsmåländska skärgården. Uknö Glo är också känt för sin rikedom på fåglar. På natten hörs rallar och sumphöns, grodor och svirrande rörsångare. Skäggmesar, brun kärrhök och rördrom hör vassarna till. Ringmärkaren och ornitologen Magnus Kasselstrand och fågelskådarna Rainer och Anna Winkler hjälper till att förklara naturens under i Naturmorgon, tillsammans med Norrköpings kommunekolog Eva Siljeholm. Hon flyter gärna omkring i torrdräkt och snorklar, eller kastar sin kratta för att fånga vattenväxter i flader och glon. Och hon kan förklara hur en glo fungerar. Programledare är Lasse Willén och fältreporter Lisa Henkow.

På självaste påskafton handlar Naturmorgon om livets kanske allra viktigaste cell: Ägget. Fältreporter Lena Näslund pratar ägg och häckningsstrategier med ornitolog Jan Gustavsson vid Marsviken utanför Oxelösund. Dessutom har hon träffat polisen Göran Broman och ornitologen Jan-Erik Hägerroth som berättar hur man avslöjade Sveriges hittills största äggsamlarhärva. Och så spejar Naturmorgons reporter Lasse Willén efter tumlare - Sveriges enda inhemska valart - vid Kullen tillsammans med marinbiologen Johanna Stedt. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Fältreporter Joacim Lindwall drar på sig vadarbyxorna och sänder inne från en vassrugge. Det kommer handla om vassen, förstås, men också om vilka fiskar som söker sig in dit och vilka fåglar som gärna besöker det högväxta gräset. Och varför vill en del ta bort vassen medan andra absolut vill ha den kvar? Vi ska följa med på en morgonpromenad i Krügerparken i Sydafrika. I den stora nationalparken finns ca 150 däggdjursarter, över 100 olika reptiler och runt 500 fågelarter. Lisa Henkow har stött på några av dem. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

När man tänker sig ett ekosystem kanske man föreställer sig en äng eller en gammelskog. Men naturen finns egentligen överallt. Naturmorgons fältreporter Anneli Megner Arn öppnar dörren till ekosystemet inuti: Vilka organismer bor inuti andra djur och hur är deras liv? Tillsammans med parasitspecialisten Eva Osterman Lind på Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala tittar hon på trikinens livscykel och tar reda på vilka djur som bor i ett rådjur. Dessutom går vi på plommenad i Stockholm med botanikern Per Sigurd Lindberg. Programledare är Lasse Willén.

Hörseln är ett viktigt redskap för alla som tycker om djur och natur. Men vad gör man när hörseln blir sämre och de högsta tonerna i fågelsången försvinner? Susanne Schlyter är en av dem som i Lasse Willéns reportage berättar hur kungsfågelns pip försvann - men också kom tillbaka. Morgonens fältreporter Lisa Henkow ger sig av till Häggeberg-Granbäck på Vätterns västra sida, en blockig skog som svampinventeraren Max Koschatzky känner väl. Vi får höra om platticka, rostöra och broskboll. För det är inte bara hösten som är svampsäsong - vissa svampar, som sippskålen, syns bara på våren. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturmorgons fältreporter Thomas Öberg tar lyssnarna och biologen Camilla Carlsson med sig till Kallaxheden utanför Luleå, en gammal sandstrand där det står flera hundra år gamla tallar. På skidor letar de spår efter reliktbock och mindre märgborre i det som ska bli ett kommunalt naturreservat. Och så hör vi ett reportage om varför det är så bra med betande djur, egentligen. Och när det inte lönar sig att vara kobonde längre kanske vi skulle återinföra uroxen för att hålla landskapet öppet? I veckans kråkvinkel vimlar det av upphetsade kajor och villiga kaniner. Parningssäsongen är här. Tina-Marie Qwiberg inspireras av gråsparvar och höns och slår ett slag för den okomplicerade snabbisen.

Havskräftan är en betydligt mindre släkting till hummern. De lever på leriga bottnar ner till flera hundra meters djup - nedgrävda på dagarna, men på natten kommer de upp för att äta små bottendjur och ormstjärnor. Vår fältreporter Lena Näslund besöker Kristinebergs forskningsstation där biologen Anna-Sara Krång och hennes kollegor försöker ta reda på hur havskräftan påverkas av ett allt mer försurat hav. Ett annat projekt jobbar med att utveckla burfisket av kräfta för att minska skadorna som trålningen orsakar på bottnarna. Dessutom tar Sara Sällström oss med till Vindelälven och Umeälven för att titta på vad som egentligen skiljer en utbyggd och en outbyggd älv åt. Vi får också en färsk rapport från vår reporter Jenny Berntson Djurvall som varit på vargsymposiet i Vålådalen.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                   

Oändliga variationer kännetecknar naturen, och det gäller inte minst könsroller och könlighet. Fältreporter Joacim Lindwall med gästerna och entomologerna Ruth Hobro och Gunnar Sjödin om honor som klarar sig utan hannar och om hur olika arter i naturen löst det här med vardag och familj. Dessutom om vad kön är för något egentligen och exempel på arter som byter kön. Skum är spännande! Therese Forsberg har utforskat skummets roll i naturen, havsskum och djur som själva gör skum och vad karaktäriserar egentligen ett riktigt skum? Kråkvinkeln är signerad Helena Söderlundh och handlar om magin i att få uppleva något nytt. Programledare är Lasse Willén.

"Vi är inte en stad som råkar ha ett hav i närheten. Vi är ett hav och ett berg som råkar ha en stad." Det säger Hanli Prinsloo som bor i Kapstaden. För det är så att naturen runt Kapstaden i Sydafrika är helt unik. Naturmorgons reporter Lisa Henkow åkte dit och har med ett fullspäckat program med sig hem. Hela programmet ägnas åt Sydafrikas fascinerande natur, och framför allt Fynbosfloran som inte finns någon annanstans. Här finns blommande nåldynor, betande klippdassar och fascinerande fåglar. Det är en utmaning att bevara en världsunik flora i en växande stad. Men naturreservaten kan också i sig hjälpa till i en stad med stora motsättningar. Biologen Luzanne Isaacs berättar att Edith Stephens våtmark blev platsen där gängledarna kunde mötas på neutral mark när ett gängkrig bröt ut i höstas. En plats både för biologisk mångfald och fredssamtal. I studion finns Lisa Henkow tillsammans med programledare Lasse Willén.

Så här i slutet av februari ger sig Therese Forsberg ut i Blekinge tillsammans med uggleexperten Conny Philipsson för att lyssna på ugglor. Det blir fördjupning i allt från varför ugglorna verkar minska i Blekinge till en guide till kattugglans 20 olika läten, och hur man bär sig åt för att få en chans att höra ugglorna. Vi kollar också hur det står till med ugglorna i andra delar av Sverige.Dessutom träffar Lasse Willén forskaren Talatu Tende som i flera år ägnat sig åt något så udda som lejonbajs. Nu presenterar hon resultatet av forskningen - att det finns väldigt få lejon kvar i Nigeria.Programledare är Lena Näslund.

Vi tjuvstartar våren och njuter av Medelhavets blommande lökar och buskar. Visserligen från Stockholms horisont i Edvard Anderssons växthus i Bergianska trädgården. Tillsammans med botanisten Karin Martinsson lär vi känna macchian och gör en avstickare till Kaliforniens motsvarighet, chaparallen. Reporter är Lena Näslund. Dessutom möter vi de små hoppstjärtarna, små små gynnare med sex ben som funnits längre än insekterna här på jorden. De finns i mängder bland löven under snön och är jätteviktiga för nedbrytningen. Therese Forsberg möter professorn Katarina Hedlund och forskaren Maria Ingimarsdóttir från universitetet i Lund som grävt fram hoppstjärtar som är aktiva mitt i vintern. I Naturmorgon berättar de om byggandet av kärleksträdgårdar, tangoliknande dans och att bära en inbyggd regnkappa. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturen är fylld av frågor - medan Naturmorgon är fyllt av svar när Naturpanelen svarar på lyssnarnas frågor. Både de som skickats in i förväg och de som kommer in under det direktsända programmet på mejl och telefon. I Naturpanelen sitter Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds Universitet, Dave Karlsson, småkrypsexpert vid Station Linné och Lennart Engstrand, botanist emeritus vid Lunds universitets botaniska trädgård. Några frågor som kan få sina svar är: Har björnen gått i ide nu när vintern varit så mild, och om den inte gjort så - vad äter den? Hur gör kajor som sitter tätt ihop i ett träd för att inte bajsa på varandra? Har växter minne? Programmet sänds från Lunds universitetets Botaniska trädgård och programledare är Lasse Willén.

Vi tar oss till Nordnorge, trettio mil norr om polcirkeln. Naturmorgons Thomas Öberg reser till Andöya, och stannar på vägen till vid Saltstraumen. Där träffar vi på Arktis mest talrika innevånare, alkekungen på vintersemester. Väl framme vid Andenes möter vi andra arktiska arter, bland andra den pråliga praktejdern. Men målet för resan är havets jättar. Vi hoppas på att få möta jordens näst största djur, sillvalen tillsammans med en annan bjässe - knölvalen - och den betydligt mindre späckhuggaren. Dessutom tar Lena Näslund oss med till Sunnerbyskogen i Roslagen för att diskutera skogens sociala värden. Hon berättar också om hur Sveriges största skogsägare, Sveaskog, reagerat på kritiken mot kalhyggesskogsbruket. Och så får vi en luftig och stormig kråkvinkel från Lisa Henkow. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Den här helgen pågår kampanjen Vinterfåglar in på knuten - ett initiativ från Sveriges Ornitologiska Förening. Under en följd av år har allmänheten hjälpt till med att räkna och rapportera de småfåglar som dyker upp kring våra matställen. Att mata fågar har blivit omåttligt populärt på sistone och verksamheten omsätter numera många miljoner i försäljning av fröer och fröautomater. Det är trevligt att mata småfåglar, men kampanjen kan också hjälpa oss att upptäcka förändringar i fågelfaunan. Vår vanligaste matgäst brukar vara talgoxen. Men vem blir tvåa i år? Och hur ser man på fågelmatandet i andra länder? Vi får rapporter från Ryssland, USA och Mellanamerika. Dessutom tips om vad fåglarna helst äter. Konstnären Kasplina Berggren visar hur man själv kan tillverka en fin fågelmatare. Sophie Rimheden är electronicamusiker som gör musik att både lyssna och dansa till. Hon inspireras också av ljud man kan höra ute i naturen. Till exempel fågelsång! I programmet träffar vi henne i direktsändning och får prov på hennes musik. Programledare är Lasse Willén.

Tallar som smäller som pistolskott i skogen - hur uppkommer ljudet? Varför dansar trutarna på vår gräsmatta och vilka bor i trädet på teaterscenen i Visby? Frågorna strömmar in och Naturpanelen svarar: Susanne Åkesson, professor i Zooekologi vid Lunds Universitet, Dave Karlsson, småkrypsexpert vid Station Linné och Lennart Engstrand, botanist emeritus vid Lunds Universitets Botaniska Trädgård. Programledare är Lasse Willén.

Över tre miljoner pressade växter, svamper, alger och mossor finns på herbariet i Uppsala. En del plockades för över 400 år sedan! På lördag sänder Naturmorgon från herbariet, som finns på Uppsala universitets evolutionsmuseum. Vår ciceron den här morgonen är Mats Hjertson som är intendent över samlingarna och chef för drygt en miljon kärlväxter. Reporter är Joacim Lindwall. Dessutom besöker vi det svenska världsarvet Laponia där lokalbefolkningen fått en ny roll i naturvårdsarbetet, klättrar upp i Stockholms märkligaste träd och funderar över varför vissa djur faktiskt aldrig åldras. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Ett av årets reportage vi ska återhöra på lördag är det om järven. Järven har dragit sig söder ut i landet och trivs numer i bergiga, blockrika skogsmarker, dels i Norrland men även i Dalarna, Värmland och Bergslagen. Erik Kohlström följde med rovdjursspårarna Håkan Björling och Lena Törnros tilll Gyllbergen utanför Borlänge för att spana efter rovdjur. Vi ska också reprisera Thomas Öbergs resa till Vega världsarv i Norgnorge. Ute på holmar och skär har kvinnor i långa tider byggt skyddande hus åt ejderhonorna - ådorna. Fåglarna räddas undan mink och trut och som tack kan ejdervakten ta till vara världens mjukaste dun. Det ska också handla om backsippa, växter på älvängar och närgångna huggormar- och en hel del annat. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi lever i ett land täckt av träd, och ändå är det så ont om skog. I alla fall om man i ordet skog lägger att det är ett ekosystem som liksom ständigt pågår, som aldrig rycks upp med rötter och svamphyfer, mossa och kråkbär. I slutet av september åkte Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall till Drevfjällets naturreservat i Dalarnas nordöstra spets. Här ligger låga mjuka fjäll, kransade av fjällbjörkskog, stora myrar och så en nästan helt orörd barrskog- en urskog. Där finns doftskinn, gränsticka och tretåig hackspett - arter som behöver tusenåriga skogar. Kråkvinkeln står Tina-Marie Qwiberg för och programledare är Lasse Willén.

Fladdermöss och ugglor är experter på mörker. Naturfotografen, författaren och biologen Felix Heintzenberg från Lund berättar hur hans kunskaper om djurens beteende behövdes för att kunna fånga nattaktiva djur på bild i sin prisbelönta bok "Nordiska Nätter - djurliv mellan gryning och skymning". Fältreporter Lena Näslund har besökt honom i mörkret. Författaren och skådespelerskan Zinat Pirzadeh ser kurande pinviner i busskön i mörkret och kylan i veckans kråkvinkel. Och i närheten av Vasa i Finland möter vi en sällsynt spindel tillsammans med Ika Österblad, Niclas Fritzén och Lasse Willén - brun knotterspindel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturpanelen samlas och hjälps åt att lösa livets stora och små mysterier, ja ibland även spekulera, med utgångspunkt från sina både djupa och breda kunskaper om naturen. Hur gör sädesärlan för att inte tappa maten i näbben? Vem har gjort fläckar i ekens blad? Vad är det för poäng med långa spel och lekar, som orrtupparna ägnar sig åt - vore det inte bättre att de tog hand om kycklingarna istället? Lyssnarnas frågor stakar ut vägen denna morgon. Naturpanelen är Susanne Åkesson, professor i Zooekologi vid Lunds Universitet, Dave Karlsson, småkrypsexpert vid Station Linné och Lennart Engstrand, botanist emeritus vid Lunds Universitets Botaniska Trädgård. Programledare är Lasse Willén.

Naturböcker med alla upptänkliga infallsvinklar, från närskådande till fjärran land och hav. Tänk hur det måste ha varit att resa från Sverige till Surinam för 240 år sen? Daniel Rolander skickades av Linné för att upptäcka den sydamerikanska djungeln och under hela sin resa skrev han dagbok. Och nu, 2014 har Ur regnskogens skugga översatts till svenska! Sten Bergman var upptäcktsresande långt senare, en bok om hans resor berättar vi om. Träd och skog är temat för många böcker i år, från de närmsta närbilderna av trädlevande kryp, via träden själva till svepande landskapsbilder. Och en bok där man kan både läsa och lyssna! "Lyssna på djuren" är en barnbok där fakta och bilder om djur kompletterats med deras läten. Gäst i studion är Anna Roos, författare till flera faktaböcker om natur för både barn och vuxna. Till vardags arbetar hon som biolog på Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm. Även Lasse Willén och Lisa Henkow medverkar. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vandrarmusslor, eller zebramusslor som de också kallas, har hittat en outnyttjad nisch i svenska sjöar, bland annat i Glan i Östergötland. De täcker klipphällar och i somras uppmärksammades de när badande människor skar sig i fötterna på de vassa musselskalen. Lasse Willén besökte Glan tillsammans med biolog Jakob Bergengren från Havs- och vattenmyndigheten. Olika sorters kål, ris och mistel är några växter som bidrar till julstämningen - men hur lever de egentligen? Deras biologi spänner från samarbete till utnyttjande. Grötriset samarbetar med en liten ormbunke. Misteln tar näring från trädet den växer på. Kålväxterna har länge uppskattats av människor. Fältreporter Anneli Megner Arn botaniserar bland juliga växter i Bergianska Trädgården i Stockholm tillsammans med botaniker Gunvor Larsson och Åsa Dahlslätt från Naturhistoriska Riksmuséet. Artisten Staffan Lindberg berättar om ett detektivarbete i mjöl och marmelad i familjens sommarstuga - i veckans kråkvinkel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Jojk och berättelser är viktiga i samisk natursyn. Fältreporter Thomas Öberg besöker Ruokto vid Stora Lulevatten väster om Gällivare. Ruokto är samiska och betyder kort och gott "hemstället". Och det är hemställe för Per-Eric Kuljok. På andra sidan sjön vid Ålloluokta har Katarina Rimpi vuxit upp. Båda är estradörer och allkonstnärer, med rejäla rötter i den samiska myllan. Hur låter naturen på samiska? Finns det en samisk natursyn? Och vart är renskötseln, samhället och vår jord på väg egentligen? Sommaren 2013 har varit extremt torr, och i många sjöar har vattenståndet sjunkit till rekordlåga nivåer. Vid sjön Stråken i Småland har stränderna blivit torrlagda, mellan vassruggarna och vattnet breder metervis av gyttja ut sig. Limnologerna Karin Rengefors och Lynn Ranåker från Lunds Universitet berättar att vattenståndssänkningar kan leda till både yngeldöd och algblomning. Rolf Algotsson som bor vid Stråken tycker det är orimligt att sjön regleras enligt en 83 år gammal vattendom. Kraftverken borde ta större ansvar för nivåerna, menar han. Men Robert Åström, som äger Granefors kraftstation vid Stråkens utlopp, säger att det är lättare sagt än gjort. Högre nivåer i sjön kan ge allvarliga problem nedströms, säger han. Reporter vid Stråken är Erik Kohlström.

Från livets ursprung till yttersta rymden spänner Naturmorgon idag. Fältreporter Joacim Lindwall tittar på meteoriter och söker sikta en komet från observatoriet Albanova i Stockholm. Åke Johansson, geolog och forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, berättar om meteoriter. Magnus Näslund och Jesper Sollerman, som är astronomer vid Stockholms universitet, berättar om kometer. Hur gick det till när magen eller huvudet uppstod? Det får vi veta i reportaget om djurlivets tidiga historia. I havet lever fortfarande organismer, som svampdjur, som funnits på planeten i cirka 600 miljoner år. Det är med dem som det flercelliga livets historia börjar, och Naturmorgons Therese Forsberg tar oss ner under ytan, till de flercelliga djurens ursprung. Vi delar 70 procent av vår arvsmassa med svampdjuren. I reportaget hör vi dykaren Magnus Roslund på Västkusten och professor Barbara Giles och Bent Christensen som är lektor - båda vid Umeå Universitet.